Alfred Theodor Napoleon Sjöberg och Martina Augusta Charlotta Ewert




Make Alfred Theodor Napoleon Sjöberg

        Född: 1838 1
        Döpt: 
         Död: 1909 - , Stockholm, Stockholms län 1
     Begravd: 
   Äktenskap: 1887

Händelser

Han arbetade som Generalkrigskommissarie i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Martina Augusta Charlotta Ewert

        Född: 2 Dec 1856 1
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Carl Henrik Ewert (1802-1882) 2
         Mor: Charlotta Törngren (1813-1867)




Barn


Johan Puke och Märta Ewert




Make Johan Puke

        Född: 1880 - Linköping 1
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
   Äktenskap: 1908 1



Maka Märta Ewert

        Född: 1881
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Albert Fredrik Ewert (1836-1924) 3
         Mor: Ellen Sofia Uggla (1856-      )




Barn


Rudolph Oskarsson Gyllenram och Signhild Maria Ewert




Make Rudolph Oskarsson Gyllenram

        Född: 1853 1
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
   Äktenskap: 1884 1

Händelser

Adress: villa Björksäter, Västergötland. Han arbetade som Överste.




Maka Signhild Maria Ewert

        Född: 25 Mar 1865 1
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Axel Wilhelm Ewert (1833-1888) 4
         Mor: Theophila Sophia Maria Follin (1839-1865)




Barn


Wilhelm Theodor Ewert och Elisabeth Charlotta Maria Uggla




Make Wilhelm Theodor Ewert 5

        Född: 1842 - Göteborg, , Västra Götaland, Sweden 6
        Döpt: 
         Död: 1924 7
     Begravd: 


         Far: Christian Fredrik Ewert (1804-1881) 8
         Mor: Christina Mathilda Elisabeth Heinrich (1812-1889)


   Äktenskap: 1890 1

Händelser

Han arbetade som Grosshandlare i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.




Maka Elisabeth Charlotta Maria Uggla

        Född: 1858 1
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 K Elsa Maria Mathilda Ewert

        Född: 1891 1
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 K Ebba Mathilda Maria Ewert

        Född: 1894 1
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Allmänna notiser: Make - Wilhelm Theodor Ewert

Enl. SBL innehade han handelsfirman W.T.Ewert & Co. i Gbg, satt även i en mängd styrelser för olika bank-, affärs- och industriföretag i Gbg. Hög frimurare, utgav arbeten om frimurarna.


Robert Fredrik Kollberg och Zelma Leontina Ewert




Make Robert Fredrik Kollberg

        Född: 1844 1
        Döpt: 
         Död: 1881
     Begravd: 
   Äktenskap: 1871 1

Händelser

Adress: Vessigebro, Halland. Han arbetade som Löjtnant.




Maka Zelma Leontina Ewert

        Född: 1844 1
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Per Wilhelm Ewert (1806-1856) 9
         Mor: Albertina Andersson (1808-1858) 10




Barn


Alexander Lund Ewing och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Hans-Henric (Höne) William-Jörgensen (1879-1969)
         Mor: Eva Mudge Nelson (Mellan 1880/1889-      )



  Annan make: Avliden

  Annan make: Levande


Barn


Johan Christoffer Fagerberg och Maria Sophia Sandberg




Make Johan Christoffer Fagerberg 11

        Född: Omkr 1830 11
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
   Äktenskap: 22 Jul 1855 - Raus fsg, Malmöhus län 12

Händelser

Han arbetade som Kustvakt år 1855.




Maka Maria Sophia Sandberg 13

        Född: 5 Jul 1831 - Raus fsg, Malmöhus län 14
        Döpt: 10 Jul 1831 - Raus fsg, Malmöhus län 14
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: *Johan* Fredrik Sandberg (1805-Efter 1859) 15
         Mor: Anna Margareta (*Anna Maria*) Klein (1800-1858) 16




         Far: Bengt Reinhult (1776-1845)
         Mor: Brita Ulrika Sandberg (1800-      ) 17




Barn


Jacob Falkman och Emma Maria Amalia Fagerlind




Make Jacob Falkman

        Född: 30 Jul 1865 18
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Gustaf Henrik Weddig Falkman (1827-1921)
         Mor: Bengta Svensson (1840-1922)


   Äktenskap: 29 Dec 1898 18

Händelser

Han arbetade som Baningenjör. Han bodde i Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län.




Maka Emma Maria Amalia Fagerlind

        Född: 1873 18
        Döpt: 
         Död: 1934 18
     Begravd: 


Barn
1 M *Carl Gustaf* Falkman

        Född: 24 Jun 1900 18
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 M Axel *Oscar* Jacob Falkman 19

        Född: 25 Sep 1902 - Glimåkra, Kristianstad län 18
        Döpt: 
         Död: 5 Jan 1986 - Danderyd, Danderyds kn, Stockholms län 20
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: *Ingrid* Emilia Nachmanson (1909-1993) 21
     Äktensk: 26 Sep 1931 18


3 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Jacob Falkman

SSK36: Baningenjör vid Kristianstad - Hässleholm järnvägar.
SSK50: Fd baningenjör (Kristianstad).


Allmänna notiser för barn - *Carl Gustaf* Falkman

SSK50: Mejeriföreståndare i Argentina.


Allmänna notiser för barn - Axel *Oscar* Jacob Falkman

SSK50: Kommendörkapten av 2:a graden vid flottan, RSO, Bebor egen villa i Djursholm.
Vem är vem, sthlm 62: född i Glimåkra, Kristianstad l, led stadsfullm. Karlskrona 44-46.


Allmänna notiser för barn - Levande

SSK36: Biträdande anskaffningschef i livförsäkringsbolaget Nordstjärnan, löjtnant i Vendes artillerireg:tes reserv.
SSK50: Direktör i Thulebolagen, fd löjtnant (Stockholm).


Levande och Ida Anna Margareta (*Anne-Margret*) Flensburg




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Levande




Barn
1 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Levande


2 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Maka: Levande




Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Ida Anna Margareta (*Anne-Margret*) Flensburg (1920-1965)


   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 





Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Ida Anna Margareta (*Anne-Margret*) Flensburg (1920-1965)




Barn
1 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 





Carl Fredric Palmblad och Eva Catharina Fahlstedt




Make Carl Fredric Palmblad 22

        Född: 1731 23
        Döpt: 
         Död: 1798 23
     Begravd: 


         Far: 
         Mor: Anna Maria Klinga (1710-1787) 24


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Krigskommissarie.




Maka Eva Catharina Fahlstedt

        Född: 1753 25
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Jacob Fahlstedt (      -      )
         Mor: Hedvig Catharina Hertell (      -      )




Barn
1 K Sophia Catharina Palmblad

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 1806 27
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Per Georg Åberg (      -Omkr 1845)
     Äktensk: 1794 28




Hampus Ludvig Fahlstedt och Maria Charlotta Wallander




Make Hampus Ludvig Fahlstedt 29

        Född: 1810 30
        Döpt: 
         Död: 1871 31
     Begravd: 


         Far: Ingel Fahlstedt (1769-1849) 32
         Mor: Emerentia Charlotta Bäck (1784-      )


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kamrerare i Riksens Ständers Bank.




Maka Maria Charlotta Wallander 33

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Ingel Fahlstedt

        Född: 20 Okt 1848 - Stockholm( Klara fsg ) 31
        Döpt: 
         Död: 13 Maj 1899 - , København, Danmark 34
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Maria Lovisa (Marie-Louise) Hammarstrand (1845-1919)



Allmänna notiser: Make - Hampus Ludvig Fahlstedt

SBL: Ingel Fallstedt, f. 20 okt. 1848 i Stockholm (Klara), d. 13
maj 1899 i Köpenhamn. Föräldrar: kamreraren i Riksbanken Hampus
Ludvig Fallstedt och Maria Charlotta Wallander.


Allmänna notiser för barn - Ingel Fahlstedt

SBL: Ingel Fallstedt, f. 20 okt. 1848 i Stockholm (Klara), d. 13 maj 1899 i Köpenhamn. Föräldrar: kamreraren i Riksbanken Hampus Ludvig Fallstedt och Maria Charlotta Wallander. Elev vid Nya
elementarskolan i Stockholm 1860-66; lantbrukselev på Risberga (Sth.) 1866-67; elev på Åkerö (Söd.); elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1867 och utexaminerad agronom 1869; bokhållare på Lövsta
(Upps.), Stenhammar (Söd.) och Margretelund (Sth.); elev vid konstakademien 30 aug. 1872-1874; studier i München (1874-75), i Paris (1875-81) och i Italien; deltog i konstnärsmötet i Göteborg 1881 och i opponentrörelsen 1885; ledamot av Konstnärsförbundet 1886-96. Skulptör. Agreé i FrKA 1882; LFrKA 1897.
G. trol. omkr. 1880 i Paris m. skådespelerskan Maria Lovisa (Marie-Louise) Hammarstrand, f. 27 maj 1845 i Stockholm (Ad. Fredr.), d. trol. 1919, dotter av bokbindaren Otto Reinhold Hammarstrand
och Sara Johanna Strömgren. F. hade ärvt sina konstnärliga anlag från modern; hon tillhörde
konstnärssläkten Wallander och var syster till målaren professor J. W. Wallander. Fadern var mycket emot, att sonen skulle ge sig in på den vanskliga konstnärsbanan. Efter att ha slutat skolan före
studentexamen genomgick Ingel F. Ultuna lantbruksinstitut, utexaminerades 1869 som agronom och hade några år tjänst som bokhållare på gods i Uppland och Södermanland, år från vilka han
senare kunde berätta drastiska episoder. Året efter faderns död började F. vid redan uppnådda 24 år sina studier vid Konstakademien och genomgick först dess antikskola. Under sina två år vid akademien
hörde han ej till de flitigare eleverna, umgicks ej mycket med de övriga kamraterna men desto mer i Stockholms ämbetsmannakretsar, >där han var den brinnande själen i baler, bjudningar, maskerader, slädpartier; han var inkarnationen av en ung stockholmare begiven på nöjen> (Pauli, 1925).
Sina konststudier fortsatte F. 1875 i München för professor Wittman samt med att >samvetsgrant göra slut på ett arv och stå modell till en av faunerna på Kronbergs Jaktnymf'> (Pauli 1913). Vidstående
porträtt av F. målades under Münchentiden av R. Callmander. Något av arvet efter fadern hade F. dock
kvar till åren i Paris. Han hade redan från början ägnat sig åt skulpturen, med skepsis mottagit akademiens föråldrade, nyklassicistiska undervisning och fick nu i Paris utveckla den friare, impressionistiska stil, som passade hans temperament (Högestätt). Porträttbyster av konstnärsvänner
från Paris, t. ex. av A. Wahlberg (1877, Nationalmuseum), och H. Salmson (1878, Nat.-museum) visa, att han redan hunnit långt i tekniskt kunnande och karakteriseringsförmåga. Han deltog i Salongen 1878, blev visserligen ej helt förbisedd men hade dock ringa framgång. Genom en väns förmedling fick han beställning på den kände franske senatorn Jules Simons porträttbyst. F:s ateljé låg vid Rue de Tilsit, där han inrett sig i vad som egentligen var ett skjul. Vid vackert väder tycktes platsen idyllisk med trädgårdstäppa utanför, men taket var otätt och golvet uppruttet. Senator Simon satt många gånger heroiskt modell med ett paraply över sig, medan F. själv arbetade med en hästfilt kring sig och med en liten guldstickad rökmössa av sammet på huvudet (Illustr. >Hvad Nytt?> 1899). Bysten blev inget mästerverk, men var ett gott arbete. Den medförde ej heller något genombrott för F. på Salongen. Först fr. o. m. konstnärsmötet i Göteborg 1881 var F:s framgång given. Liksom så många andra från konstnärskolonien i Paris gav sig F. i all hast i väg till Göteborg. H. Birger, M. Lindström och F. kommo emellertid för sent till färjan från Köpenhamn till Malmö och hyrde en liten odäckad bogserare, som efter många äventyr hann upp till Konstnärsmötet vid dess utflykt till Trollhättan. De mottogos med leverop, och från denna tid dateras den stora popularitet F. och Birger åtnjöto i Göteborgssällskapsliv (Pauli 1913). Beställningar började strömma in över F. I Göteborg fann han mecenater, däribland den excentriske stallmästaren J. F. Dickson, som också blev hans personlige vän. F., som jämte sin hustru aldrig hade någon fast bostad utan bodde på hotell, pensionat eller hos vänner, uppehöll sig långa tider i Göteborg.
Han är rikt representerad i konstmuseet där och har porträtterat en rad kända göteborgare, förutom J. F. Dickson och hans fru, bl. a. grosshandlare J. Dickson (1892), grosshandlare A. Röhss och
kommendörkapten E. Ekman.
F. vistades ofta i Italien, främst i Florens, som han högt älskade, men också flera år i taget i Köpenhamn. Åren 1883-85 hade han stora beställningar för danska kungahuset (prinsessan Tyra 1884, prins Carl, sedermera kung Haakon 1885, Christian IX s. å., prinsessan Ingeborg, dåv. kronprinsessan Louise 1886, i Nationalmuseum).
Bland övriga porträttbyster F. utfört märkas de över målarna G. von Rosen (Göteborgs konstmuseum 1881) och G. Cederström (1883), över Oscar H (1882), greve Albert Ehrensvärd (Göteborgs konstmuseum), frih. J. Nordenfalk (1896, Nationalmuseum), Adolf Nordenskiöld samt A. E. von Rosens i Örebro uppställda byst.
Om F. hade haft något ekonomiskt sinne, hade han kunnat bli en förmögen man på sina beställningsarbeten. Som porträttör ägde han en sällsynt förmåga att fånga ögonblickets liv, han modellerade känsligt, karakteriserade genom bystens hållning, behandlingssättet och med typiska smådrag, kunde t. ex. återge en dam leende och klädd i hatt (Fru Tychsen) eller en herre med cigarr i munnen och lyckades också med skulptörernas krux att få ögats uttryck levande. En dansk
vän (Bernhard Olsen i Illustreret Tidende) har berättat om hans inlevelse i modellernas personlighet. Då F. 1883 i Malmö utfört rådman A. R. Falkmans och bankdirektör Lundqvists porträttbyster, hade den gamle, gode rådmannen gått honom så i blodet, att han fått hans röst och gång och gubbens hjärtliga väsen. F:s återgivande med tre röster av sitt samtal med de båda herrarna var en konstnärlig
upplevelse. F. hade otvivelaktigt en stark dramatisk ådra, som kom hans konst till godo. I tekniken var F. briljant och arbetade med stor lätthet; i behandlingen av marmorn ansågs han vara Sveriges på
sin tid främste.
Förutom porträttbyster och genrebilder har F. gjort en utomordentlig kopia av Donatellos Johannes (Fürstenbergska saml., Göteborg) och en porträttrelief, kallad >Skeppsgosse i båt> (Christian Olsen), i glänsande teknik, där skyarna och solglittret över vattnet äro sedda med en målares öga (jfr Bernhard Olsen a. a.). Hans polykroma bröstbild av >En lärd> (Gotthard Werner som Faust 1885) väckte intresse (Strömbom, s. 202).
När 1896 en tavlan utlystes i Göteborg om en staty över John Ericsson, insände även F. ett förslag, vari Ericssons bild dock endast framställts som byst. F. fick uppdraget, men skulle omarbeta sin skiss till en ståndbild. Förutom de svårigheter arbetet med en helfigur i moderna kläder vållade honom, kom F. snart i motsatsförhållande till kommittén för minnesmärket. Mycken tidningspolemik samt olika förslag till postament och plats för statyn gnagde hårt på F:s nerver. Arbetet utförde han i professor Steins ateljé i Charlottenborg, Köpenhamn. F. hade oerhörda svårigheter få fason på statyns byxor; och hans vänner ha berättat, hur han överallt, ute och inne, bara såg efter lämpliga förebilder. Hans medarbetare vid den sista putsningen av John Ericsson-statyn, bildhuggaren Brandstrup, har berättat hur F. kunde darra som ett asplöv, när han såg på bilden. Den i sitt konstnärliga arbete granntyckte F. hade ej nått fram till
en lösning, som var förenlig med hans konstnärliga ambitioner. Dagen efter det statyn sänts till gjutning, tog F. en majmorgon på sitt pensionat i Köpenhamn livet av sig och återfanns av hustrun. Vad som
också gått F. hårt till sinnes, var att Börjeson i en tävlan om Stenbockstaty i Hälsingborg fått uppdraget, medan F:s förslag refuserats. Under våren 1899 led F. av en magsjukdom, vars art han trodde
var allvarligare än i verkligheten var förhållandet. Han hade någon tid denna vår måst vårdas på nervklinik i Lund. F., som hade kraftig, tung kroppsbyggnad och ett rödblont, tovigt skägg, kallades i
kamratkretsen Falstaff. Han kunde vara en utomordentligt fascinerande och glad sällskapsmänniska och hade ett godmodigt, hjärtevarmt leende. Under den fryntliga bonhomien fanns dock en stor
känslighet; han var ömtålig för kritik och blev lätt retlig och häftig.
Genom sin sällskaplighet och under sitt kringflackande liv festade han också mycket och hade slitit hårt på krafterna. F:s livfulla porträttkonst har jämförts med Zorns inom måleriet (jfr Strömbom,
s. 321). - Några brev från F. finnas i Nationalmusei arkiv, några i Uppsala univ.-bibliotek samt 11 st. från F. till kammarherre C. Lagerberg i Göteborgs stadsbibliotek och brev till brodern hos fröken Vera Fallstedt, Stockholm.
Källor: Klippsamling och familjebrev hos fröken Vera Fallstedt, Stockholm. E. Högestätt, I. F. (Svenskt konstnärslexikon 1953); Matrikel över styrelsemedlemmar, lärare och elever vid Ultuna lantbruksinstitut 1848-1932 (1932); G. Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet, 2 (ny, omarb. uppl. 1928); G. Pauli, Konstnärslif och om konst (1913), s. 37-40; dens., I vår ungdom (1925), s. 42\emdash 47; dens., Konstnärsbrev, 1 (1928); S. Strömbom, Konstnärsförbundets historia, 1 (1945); Svenskt porträttgalleri, 20 (1901). \emdash Nekrologer bl. a. i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidn., i Illustreret
Tidende, nr 39, 1899 (av Bernhard Olsen), Illustreradt ''Hvad Nytt?" 17 maj 1899, Lunds Dagblad och Politiken. \emdash Meddel. från fröken V. Fallstedt och professor Erik Lindberg, Stockholm.
BIRGITTA LAGER.


Hans Fahlstedt och Maria Magdalena Wessman




Make Hans Fahlstedt 35

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Konteramiral den 22 Dec 1793.




Maka Maria Magdalena Wessman

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Hans Hampus Fahlstedt 36

        Född: 1767 36
        Döpt: 
         Död: 25 Jul 1808 - Linjeskeppet Konung Adolf Fredrik 36
     Begravd: 



2 M Ingel Fahlstedt 32

   Alt. namn: Luger Fahlstedt 37
        Född: 1769 34
        Döpt: 
         Död: Jan 1849 37
     Begravd: 
        Maka: Emerentia Charlotta Bäck (1784-      )
     Äktensk: 31 Dec 1808 38




Ingel Fahlstedt och Maria Lovisa (Marie-Louise) Hammarstrand




Make Ingel Fahlstedt

        Född: 20 Okt 1848 - Stockholm( Klara fsg ) 31
        Döpt: 
         Död: 13 Maj 1899 - , København, Danmark 34
     Begravd: 


         Far: Hampus Ludvig Fahlstedt (1810-1871) 39
         Mor: Maria Charlotta Wallander (      -      ) 33


   Äktenskap: 



Maka Maria Lovisa (Marie-Louise) Hammarstrand

        Född: 27 Maj 1845 - Stockholm( Adolf Fredrik ) 33
        Döpt: 
         Död: 1919 33
     Begravd: 


Barn

Allmänna notiser: Make - Ingel Fahlstedt

SBL: Ingel Fallstedt, f. 20 okt. 1848 i Stockholm (Klara), d. 13 maj 1899 i Köpenhamn. Föräldrar: kamreraren i Riksbanken Hampus Ludvig Fallstedt och Maria Charlotta Wallander. Elev vid Nya
elementarskolan i Stockholm 1860-66; lantbrukselev på Risberga (Sth.) 1866-67; elev på Åkerö (Söd.); elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1867 och utexaminerad agronom 1869; bokhållare på Lövsta
(Upps.), Stenhammar (Söd.) och Margretelund (Sth.); elev vid konstakademien 30 aug. 1872-1874; studier i München (1874-75), i Paris (1875-81) och i Italien; deltog i konstnärsmötet i Göteborg 1881 och i opponentrörelsen 1885; ledamot av Konstnärsförbundet 1886-96. Skulptör. Agreé i FrKA 1882; LFrKA 1897.
G. trol. omkr. 1880 i Paris m. skådespelerskan Maria Lovisa (Marie-Louise) Hammarstrand, f. 27 maj 1845 i Stockholm (Ad. Fredr.), d. trol. 1919, dotter av bokbindaren Otto Reinhold Hammarstrand
och Sara Johanna Strömgren. F. hade ärvt sina konstnärliga anlag från modern; hon tillhörde
konstnärssläkten Wallander och var syster till målaren professor J. W. Wallander. Fadern var mycket emot, att sonen skulle ge sig in på den vanskliga konstnärsbanan. Efter att ha slutat skolan före
studentexamen genomgick Ingel F. Ultuna lantbruksinstitut, utexaminerades 1869 som agronom och hade några år tjänst som bokhållare på gods i Uppland och Södermanland, år från vilka han
senare kunde berätta drastiska episoder. Året efter faderns död började F. vid redan uppnådda 24 år sina studier vid Konstakademien och genomgick först dess antikskola. Under sina två år vid akademien
hörde han ej till de flitigare eleverna, umgicks ej mycket med de övriga kamraterna men desto mer i Stockholms ämbetsmannakretsar, >där han var den brinnande själen i baler, bjudningar, maskerader, slädpartier; han var inkarnationen av en ung stockholmare begiven på nöjen> (Pauli, 1925).
Sina konststudier fortsatte F. 1875 i München för professor Wittman samt med att >samvetsgrant göra slut på ett arv och stå modell till en av faunerna på Kronbergs Jaktnymf'> (Pauli 1913). Vidstående
porträtt av F. målades under Münchentiden av R. Callmander. Något av arvet efter fadern hade F. dock
kvar till åren i Paris. Han hade redan från början ägnat sig åt skulpturen, med skepsis mottagit akademiens föråldrade, nyklassicistiska undervisning och fick nu i Paris utveckla den friare, impressionistiska stil, som passade hans temperament (Högestätt). Porträttbyster av konstnärsvänner
från Paris, t. ex. av A. Wahlberg (1877, Nationalmuseum), och H. Salmson (1878, Nat.-museum) visa, att han redan hunnit långt i tekniskt kunnande och karakteriseringsförmåga. Han deltog i Salongen 1878, blev visserligen ej helt förbisedd men hade dock ringa framgång. Genom en väns förmedling fick han beställning på den kände franske senatorn Jules Simons porträttbyst. F:s ateljé låg vid Rue de Tilsit, där han inrett sig i vad som egentligen var ett skjul. Vid vackert väder tycktes platsen idyllisk med trädgårdstäppa utanför, men taket var otätt och golvet uppruttet. Senator Simon satt många gånger heroiskt modell med ett paraply över sig, medan F. själv arbetade med en hästfilt kring sig och med en liten guldstickad rökmössa av sammet på huvudet (Illustr. >Hvad Nytt?> 1899). Bysten blev inget mästerverk, men var ett gott arbete. Den medförde ej heller något genombrott för F. på Salongen. Först fr. o. m. konstnärsmötet i Göteborg 1881 var F:s framgång given. Liksom så många andra från konstnärskolonien i Paris gav sig F. i all hast i väg till Göteborg. H. Birger, M. Lindström och F. kommo emellertid för sent till färjan från Köpenhamn till Malmö och hyrde en liten odäckad bogserare, som efter många äventyr hann upp till Konstnärsmötet vid dess utflykt till Trollhättan. De mottogos med leverop, och från denna tid dateras den stora popularitet F. och Birger åtnjöto i Göteborgssällskapsliv (Pauli 1913). Beställningar började strömma in över F. I Göteborg fann han mecenater, däribland den excentriske stallmästaren J. F. Dickson, som också blev hans personlige vän. F., som jämte sin hustru aldrig hade någon fast bostad utan bodde på hotell, pensionat eller hos vänner, uppehöll sig långa tider i Göteborg.
Han är rikt representerad i konstmuseet där och har porträtterat en rad kända göteborgare, förutom J. F. Dickson och hans fru, bl. a. grosshandlare J. Dickson (1892), grosshandlare A. Röhss och
kommendörkapten E. Ekman.
F. vistades ofta i Italien, främst i Florens, som han högt älskade, men också flera år i taget i Köpenhamn. Åren 1883-85 hade han stora beställningar för danska kungahuset (prinsessan Tyra 1884, prins Carl, sedermera kung Haakon 1885, Christian IX s. å., prinsessan Ingeborg, dåv. kronprinsessan Louise 1886, i Nationalmuseum).
Bland övriga porträttbyster F. utfört märkas de över målarna G. von Rosen (Göteborgs konstmuseum 1881) och G. Cederström (1883), över Oscar H (1882), greve Albert Ehrensvärd (Göteborgs konstmuseum), frih. J. Nordenfalk (1896, Nationalmuseum), Adolf Nordenskiöld samt A. E. von Rosens i Örebro uppställda byst.
Om F. hade haft något ekonomiskt sinne, hade han kunnat bli en förmögen man på sina beställningsarbeten. Som porträttör ägde han en sällsynt förmåga att fånga ögonblickets liv, han modellerade känsligt, karakteriserade genom bystens hållning, behandlingssättet och med typiska smådrag, kunde t. ex. återge en dam leende och klädd i hatt (Fru Tychsen) eller en herre med cigarr i munnen och lyckades också med skulptörernas krux att få ögats uttryck levande. En dansk
vän (Bernhard Olsen i Illustreret Tidende) har berättat om hans inlevelse i modellernas personlighet. Då F. 1883 i Malmö utfört rådman A. R. Falkmans och bankdirektör Lundqvists porträttbyster, hade den gamle, gode rådmannen gått honom så i blodet, att han fått hans röst och gång och gubbens hjärtliga väsen. F:s återgivande med tre röster av sitt samtal med de båda herrarna var en konstnärlig
upplevelse. F. hade otvivelaktigt en stark dramatisk ådra, som kom hans konst till godo. I tekniken var F. briljant och arbetade med stor lätthet; i behandlingen av marmorn ansågs han vara Sveriges på
sin tid främste.
Förutom porträttbyster och genrebilder har F. gjort en utomordentlig kopia av Donatellos Johannes (Fürstenbergska saml., Göteborg) och en porträttrelief, kallad >Skeppsgosse i båt> (Christian Olsen), i glänsande teknik, där skyarna och solglittret över vattnet äro sedda med en målares öga (jfr Bernhard Olsen a. a.). Hans polykroma bröstbild av >En lärd> (Gotthard Werner som Faust 1885) väckte intresse (Strömbom, s. 202).
När 1896 en tavlan utlystes i Göteborg om en staty över John Ericsson, insände även F. ett förslag, vari Ericssons bild dock endast framställts som byst. F. fick uppdraget, men skulle omarbeta sin skiss till en ståndbild. Förutom de svårigheter arbetet med en helfigur i moderna kläder vållade honom, kom F. snart i motsatsförhållande till kommittén för minnesmärket. Mycken tidningspolemik samt olika förslag till postament och plats för statyn gnagde hårt på F:s nerver. Arbetet utförde han i professor Steins ateljé i Charlottenborg, Köpenhamn. F. hade oerhörda svårigheter få fason på statyns byxor; och hans vänner ha berättat, hur han överallt, ute och inne, bara såg efter lämpliga förebilder. Hans medarbetare vid den sista putsningen av John Ericsson-statyn, bildhuggaren Brandstrup, har berättat hur F. kunde darra som ett asplöv, när han såg på bilden. Den i sitt konstnärliga arbete granntyckte F. hade ej nått fram till
en lösning, som var förenlig med hans konstnärliga ambitioner. Dagen efter det statyn sänts till gjutning, tog F. en majmorgon på sitt pensionat i Köpenhamn livet av sig och återfanns av hustrun. Vad som
också gått F. hårt till sinnes, var att Börjeson i en tävlan om Stenbockstaty i Hälsingborg fått uppdraget, medan F:s förslag refuserats. Under våren 1899 led F. av en magsjukdom, vars art han trodde
var allvarligare än i verkligheten var förhållandet. Han hade någon tid denna vår måst vårdas på nervklinik i Lund. F., som hade kraftig, tung kroppsbyggnad och ett rödblont, tovigt skägg, kallades i
kamratkretsen Falstaff. Han kunde vara en utomordentligt fascinerande och glad sällskapsmänniska och hade ett godmodigt, hjärtevarmt leende. Under den fryntliga bonhomien fanns dock en stor
känslighet; han var ömtålig för kritik och blev lätt retlig och häftig.
Genom sin sällskaplighet och under sitt kringflackande liv festade han också mycket och hade slitit hårt på krafterna. F:s livfulla porträttkonst har jämförts med Zorns inom måleriet (jfr Strömbom,
s. 321). - Några brev från F. finnas i Nationalmusei arkiv, några i Uppsala univ.-bibliotek samt 11 st. från F. till kammarherre C. Lagerberg i Göteborgs stadsbibliotek och brev till brodern hos fröken Vera Fallstedt, Stockholm.
Källor: Klippsamling och familjebrev hos fröken Vera Fallstedt, Stockholm. E. Högestätt, I. F. (Svenskt konstnärslexikon 1953); Matrikel över styrelsemedlemmar, lärare och elever vid Ultuna lantbruksinstitut 1848-1932 (1932); G. Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet, 2 (ny, omarb. uppl. 1928); G. Pauli, Konstnärslif och om konst (1913), s. 37-40; dens., I vår ungdom (1925), s. 42\emdash 47; dens., Konstnärsbrev, 1 (1928); S. Strömbom, Konstnärsförbundets historia, 1 (1945); Svenskt porträttgalleri, 20 (1901). \emdash Nekrologer bl. a. i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidn., i Illustreret
Tidende, nr 39, 1899 (av Bernhard Olsen), Illustreradt ''Hvad Nytt?" 17 maj 1899, Lunds Dagblad och Politiken. \emdash Meddel. från fröken V. Fallstedt och professor Erik Lindberg, Stockholm.
BIRGITTA LAGER.


Källor


1 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).

2 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 509. Ewert, Carl Henrik
handel- o politiborgmästare. Född 27/9 1802 i Gbg (Garn.) son av regementsfältskär Christian Heinrich Ewert o Christina Elisabeth Malm; död 2/10 1882 i Gbg (Domk.)
Gift 1. 28/5 1830 i Gbg (Garn.) med Hilda Malm, född 5/11 1807 i Gbg (Krist.) dtr av kommerserådet johan Niclas Malm o Kornelia Maria Damm; död 12/11 1834 i Gbg (Krist.)
Gift 2: 21/7 1836 i Göteborg (Domk.) med Hedvig Maria Ekman, född 16/5 1808 i Göteborg (Domk.), dotter av kommerseråd Gustaf Henrik Ekman och Gustava Tölrngren; död 3/11 1842 i Gbg (Krist.).
Gift 3. 27/11 1849 i Göteborg (Domk.) med Charlotta (Lotten) Törngren, född 9/7 1813 i Kolbäck (Västmanl.), dotter av brukspatronen Petter Törngren och Charlotta Elisabeth (Betty) Koschell; död 9/5 1867 i Gbg (Krist.). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Den äldste, Carl Henrik E. (f. 27 sept, 1802 i Göteborg, död 2 okt. 1882 där), var rådman i staden 1835-45 samt handels- och politiborgmästare där 1845-67. Som borgmästare var C. H. E. synnerligen myndig, men samtidigt kunnig, klar och
redig, rättrådig och oegennyttig samt med starkt utpräglat ordningssinne
(Ambrosiani). Han var livligt kommunalt verksam (kommittéuppdrag
angivna i "The Royal Bachelor's Club") och satt även i representationskommittén
1846-47, där han räknades till de mot kungen lojala medlemmarna. C. H. E. hade i sina äktenskap ingen son. High .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskal. 1857 på Kungsportsplatsen 2. Handels o politiborgmästare.

3 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Från C. F. E:s äldre son godsägaren Albert Fredrik E. (f. 1836, död 1912) härstammar släktens nu levande linje.
Äldre Söner till honom voro bl. a. grosshandlaren i Göteborg Reinhold
E. (f. 1879, död 1948) och praktiserande läkaren där Harry E.
(f. 1882, död 1939).

4 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), En tredje bror till borgmästaren C. H. E. och läkaren C. F. E. var
kaptenen vid Göta artillerireg:te Per Wilhelm E. (f. 1806, död 1856), stamfar för släktens yngre linje. Bland dennes barn blev sonen Axel Wilhelm E. (f. 1833, död 1888) fil. magister i Lund 1859 samt var adjunkt i kemi och bibliotekarien vid Chalmersska slöjdskolan i Göteborg 1857-62 och lektor där i kemi och kemisk teknologi samt bibliotekarie 1862-68; 1859-63 var han även lärare i matematik vid
realgymnasiet i Göteborg och 1862-74 i varukännedom vid Göteborgs
handelsinstitut; LVVS 1860. Han utgav olika tekniska tidskrifter (se Lundstedt) samt ägde herregården Djurström i Värsås sn (Skarab.). A. W. E. var, liksom sju andra släktmedlemmar, ledamot av The Royal Bachelor's Club i Göteborg; de återfinnas därför i klubbens 1947 utgivna matrikel. Han var gift tvenne gånger och hade i andra giftet sonen överstelöjtnanten Carl Axel E. (f. 1872, död 1952).
Den sistnämnde är fader till överläkaren i Göteborg med. doktor Bo Axel Wilhelm E. (f. 1901) och till operasångerskan fru Brita E. (f. 1902), Stockholm.

5 J. Häthén, Göteborgs Familjebok / Häthén (1892 - Götheborgs-Postens Förlag), Evert, Vilhelm Teodor, Handl., f. 42 i Gbg.
Står inget om fru och barn, vilket det brukar göra. ?. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), A. F. E:s bror var grosshandlaren i Göteborg Wilhelm Theodor E. (f. 1842, död 1924). Han var en dugande och verksam affärsman, grundade och innehade 1871-1912 handelsfirman W. T. Ewert & Co. i Göteborg samt satt även i en mängd styrelser för olika bank-, affärs- och industriföretag i hemstaden. Bl. a. var
han ordf. 1894-1903 i styrelsen för Göteborgs enskilda bank samt
1905-21 led. av styrelsen för Chalmers tekniska institut. Liksom sin
far var han hög frimurare (RCXIII:sO 1909) och utgav arbeten om fri-murarorden
och Frimurarbarnhusets i Göteborg historia; frimurarna slogo medaljer över honom 1912 och 1917.

6 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... J. Häthén, Göteborgs Familjebok / Häthén (1892 - Götheborgs-Postens Förlag).

7 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

8 (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), se sid 50 om Lilla Torget 3. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIIIa:77 O-län blad 9/18. Bouppteckning av Wilhelm Malm

Gbgs RR och Mag EIIIa:77 O-länblad 9/18
Malm W. grosshandlare nr 51
Sekrt Gbgs Rådhus den 26 Junii 1839

År 1839 den 13 Junii förrättades Bouppteckning efter grosshandlanden Wilhelm Malm som aflidit den 6 sistlidne Maj och efterlämnat, jämte Enkan Sophia Charlotta, född Bauck, 2ne med henne sammanaflade barn, sönerna Petter Wilhelm, på 14e året och Johan Maximilian Fredrik, 8 månader gammal.
Härvid håstädes (?) komma …. ……. Herr Mecine Doctorn och Chirurgie Magistern C. F. Ewert och Grosshandlaren Herr Fredric Malm, i egenskap af ha förordnats förmyndare, den förre för äldste och den sednare för yngste sonen.
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bror till C. H. E. var läkaren Christian Fredrik E. (f. 20 juli 1804 i Göteborg, död 6 dec. 1881 där). Han blev med. doktor i Uppsala 1827 och kir. magister 1830; LVVS s. å. (ordf. 1840-41) och med. jubeldoktor 1877. I Göteborg arbetade han under koleraepidemien 1834. Han blev andre stadsläkare där 1835 och var förste stadsläkare 1860-75. Han mottog i likhet med sin bror många allmänna uppdrag, bl. a. satt han i styrelsen för Nya theater a.-b. i Göteborg 1856-71 och för Göteborgs museum 1861-64. Han erhöll 1875 guldmedalj för främjande av vaccinationen. C. F. E. var hög frimurare och erhöll 1867 Carl XIII:s orden; frimurarlogen i Göteborg slog medalj över honom 1878. Han följde med livligt intresse alla kulturella frågor.
Om honom som läkare säges, att "i de sjukas hem väckte hans välvilliga
anlete med den öppna, genomträngande blicken glada och goda
känslor" (Anjou). Från C. F. E:s äldre son godsägaren Albert
Fredrik E. (f. 1836, död 1912) härstammar släktens nu levande äldre
linje. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskal. år 1857 på Lilla Torget 3. med. dr. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 68. Ewert, Christian Fredrik.
F. i Göteborg 1804, d. där 1881. Med doktor, chirurgie magister. Förste stadsläkare i Göteborg och föreståndare för vaccindepoten där. Bataljonsläkare vid Göta artilleriregemente.

9 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), En tredje bror till borgmästaren C. H. E. och läkaren C. F. E. var
kaptenen vid Göta artillerireg:te Per Wilhelm E. (f. 1806, död 1856),
stamfar för släktens yngre linje. Bland dennes barn blev sonen Axel
Wilhelm E. (f. 1833, död 1888) fil. magister i Lund 1859 samt var adjunkt i kemi och bibliotekarien vid Chalmersska slöjdskolan i Göteborg 1857-62 och lektor där i kemi och kemisk teknologi samt bibliotekarie 1862-68; 1859-63 var han även lärare i matematik vid realgymnasiet i Göteborg och 1862-74 i varukännedom vid Göteborgs handelsinstitut; LVVS 1860. Han utgav olika tekniska tidskrifter
(se Lundstedt) samt ägde herregården Djurström i Värsås sn (Skarab.). A. W. E. var, liksom sju andra släktmedlemmar, ledamot av The Royal Bachelor's Club i Göteborg; de återfinnas därför i klubbens 1947 utgivna matrikel. Han var gift tvenne gånger och hade i andra giftet sonen överstelöjtnanten Carl Axel E. (f. 1872, död 1952).
Den sistnämnde är fader till överläkaren i Göteborg med. doktor Bo
Axel Wilhelm E. (f. 1901) och till operasångerskan fru Brita. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 128. 178 Ewert, Per Wilhelm
F 2/6 1806 i Gbg (Garn), son av assessorn o regläk Christian Heinrich Ewert, nr 1627, o Christina Elisabeth Malm; död i25/9 1856 i Karlsborg (Skarab).
Artoffex 1821...kapt 1838...
Gift 11/10 1849 i Göteborg (Garn) m Albertina Andersson, f 15/1 1808 i Göteborg (Krist), dotter av arbetskarl NMils Andersson o Karin Larsdotter; död 25/6 1858 i Gbg (Krist). även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962

10 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken. .... SSK13 ( Svensk Släktkalender 1913 ).

11 Demografisk databas för södra Sverige, Se vigsel 1855.

12 Demografisk databas för södra Sverige, Vigda i Raus församling
Datum Datum avser
1855-07-22 vigsel
Ospecificerad ort

Brudgum Brud
Namn Namn
Johan Christoffer Fagerberg Maria Sofia Sandberg
Titel Titel
kustvakt jungfru
Ort Ort
N-o 10 Råå N-o 9 Råå
Ålder/födelseår Ålder/födelseår
25 24
Civilstånd Civilstånd
ej angivet ej angivet
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd

Anmärkning

Källhänvisning
Sidnummer Ordningsnummer
328
Arkiv Seriesignum
Raus kyrkoarkiv C:3
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Microfich volymnr Tidsperiod
1828 - 1860
Anmärkning.

13 Kyrkböcker, Raus, Födelsebok: 1831 Juli. Den 5. dennas föddes och den 10. i samma månad döptes Trakteuren J F Sandbers och dess hustru Anna Maria Klein dotter på Rå, som i dopet kallades Maria Sophi. Före detta ....uppsyningsmannen O. Herström bar barnet till dopet. Faddrar: f. d. uppsyningsmannen B. Reinhult, skepparen Lars Göransson, Anders Reinhult, Hans Göransson, Lars Möller, Lars Persson, Jöns Persson, Per Reinhult, Peter Persson på Rå. Modrens ålder 29 år. Kyrkotagen den 7. Augusti. .... Kyrkböcker, Raus, se Johan Sandberg, detta är hans dotter, fosterdotter till systern Brita Ulrica o hennes man.

14 Kyrkböcker, Raus.

15 Kyrkböcker, Raus, AI:5 1827-1831 1/3. N: 17 Rå, Tillhör (Pehr) (Krä)ns arfvingar N.
Handels Bokhållaren Johan Fred. Sandberg, f. 1805 27/8, Landskrona, [från] N: 42 Rå, 1828
Hustr. Anna Maria Klein, f. 1800 10/11, Fosie, [från] dito
S. Frans Oscar, f. 1828 23/8, Raus, [från] dito
D. Anna Catrina, f. 182(6) 17/9, Landskrona, [från] N: 42 Rå, 1828
D. Maria Sofia, f. 18(3)1 5/7, Raus
Jungfrun Brita Ullrika Sandberg, f. 1800 16/8, Landskrona, [från] dito. .... Kyrkböcker, Landskrona, C:6 1791-1813 3/5. 1805
Nr. 39) den 31 Aug. läth (Skräddaren) Mäster Sandberg med dess hustru Catharina Schonberg döpa sin Son Johan Fredrik, född den 26 dito. Susc: Fru Hägg, Test: herr Sergeant Hägg, hand(sk)makaren Peter Engström, ...(gare)gesällen (Berg)ström, (Skomakare) Gesällen (Motter), Jungfrun Ulrica Schonberg.
I marginalen: Kyrktagen 6 Sept
31 år gam:.

16 Kyrkböcker, Raus, Dödsbok C3 6:7. 1854 24 jan. dog på nr 9 Råå f.d. bokhållaren, trakteuren Joh, Fr. Sandbergs hustru Anna Maria Klein 57 år 2 mån 14 dagar gl. och begrofs den 31 jan. .... Kyrkböcker, Raus, hfl 1827. Se make Johan Fr. Sandberg. .... Demografisk databas för södra Sverige, döda. Döda i Raus församling
Datum Datum avser
1858-01-24 död
Den döde
Namn Kön
Anna Maria Klein K
Titel Civilstånd
gift
Ort Äktenskaplig börd
N-o 9 Råå ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
57 år 2 mån dagar

Attest

Anhörig
Namn Ort
Joh. Fr. Sandberg
Titel Relation
f.d. bokhållare, traktör make
Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
410
Arkiv Seriesignum
Raus kyrkoarkiv C:3
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1828 - 1860
Anmärkning Microfich volym nr.

17 Kyrkböcker, Raus, hfl 1827. Se broder Johan Fr Sandberg. .... Kyrkböcker, Landskrona, C:6 1791-1813 2/5. 1800
34) den 18 Augustii läth Skräddaren Mäster Johan Sandberg (.i.i) dess hustru Catharina Schonberg döpa sin dotter Brita Ulrica född den 16 dito.
Susc: Skräddarm. Schenbergs hustru Test: Skräddaren J... B(ror) Schonberg. Skräddaren Mäster Joha(nsen) och dess hustru, (Handskmakaren) Mäster Vijborg, (Skräddare) Gesällen Berggren, Jungfru Johanna Engström, Jungfru Elsa Maria Schonberg
I marg: Kyrktagen den 25 September. 26 år gam:.

18 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).

19 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Falkman, Axel Oscar Jacob

Domarv 2
182 74 Stocksund

Död 5/1 1986.

Kyrkobokförd (1982) i Danderyd, Danderyds kn, Stockholms län. Mantalsskriven (1982) på samma ort.

Född 25/9 1902 i Glimåkra (Skåne, f d Kristianstads län).

Gift man (26/9 1931).
--------------
Födelseförsamling i källan:
GLIMÅKRA (Kristianstads län)

Källor:
SPAR 90, RTB 86.

20 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).

21 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Falkman, Ingrid Emilia

Vendev 5 B
182 61 Djursholm

Död 31/10 1993.

Folkbokförd (1992) i Danderyd, Danderyds kn, Stockholms län.

Född 7/2 1909 i Hedvig Eleonora (Stockholms stad).

Änka (5/1 1986).
--------------
Födelseförsamling i källan:
HEDVIG EL. (Stockholms län)

Källor:
SPAR 95, RTB 93, SPAR 92.

22 Hertzman, Niklas, mail 00-10-25. Hej !

Jag heter Niklas Hertzman och liksom du håller jag på med släktforskning.
Jag sökte på nätet för att se om det var något intressant om mina anor. När
jag sökte på Palmblad fick jag träff på dina sidor.

Jag ser att du har en del ? vad gäller dessa och därför tänkte jag lämna ett
litet bidrag och klara ut en del ?.

Per Georg Åberg (1767-1843) var gift 1:o 1794 med Sophia Catharina Palmblad
(-1806), dotter till krigskommissarien och kronofogden Carl Fredrik Palmblad
(1731-1798) och hans hustru Eva Catharina Fahlstedt (1753-).

Efter första hustruns död gifter Per Georg Åberg om sig den 9/12 1806 med
första hustruns kusin, Ulrika Sophia Palmblad (1788-1855), dotter av
kyrkoherden Magnus Palmblad (1728-1798) och Catharina Engvall (1736-1791).

Carl Fredrik Palmblad och Magnus Palmblad var syskon. Deras mamma hette Anna
Maria Klinga (1710-1787). Att de var syskon framgår av Anna Maria Klinga
bouppteckning. Vad gäller deras pappa är det lite ?

Linköpings stifts herdaminne anger att inspektorn i Säby Magnus Palmblad och
Anna Maria Klinga är föräldrar till kyrkoherde Magnus Palmblad. Vidare att
kh Magnus Palmblad föddes 1728 i Karlshamn.

I Karlshamn föds mycket riktigt en Magnus 1728 och döps 3/8. Mamman är Anna
Maria Klinga, men ingen pappa nämns.

Vad gäller Carl Fredrik uppges han vara född 1731 i Småland.

Det troliga är väl att inspektorn Magnus Palmblad även är pappa till
kyrkoherden Magnus Palmblad och att han och Anna Maria Klinga har gift sig
efter 1728. I dagsläget har jag inte lyckats klura ut vilket Säby det
gäller.

Mitt intresse i dessa ligger i att en av mina anor heter Joakim Palmblad.
Han uppges vara född 1695 el. 1698 i Blekinge. Då jag inte känner till något
om hans härkomst, så letar man ju efter alla spår man kan hitta. När jag då
hittade en Magnus Palmblad i Blekinge, som tidsmässigt kan vara bror med
min, så har jag försökt följa upp detta spåret, men hittills utan resultat.
forts... mail: Niklas Hertzman [niklas.hertzman@telia.com] .... Hertzman, Niklas, mail 00-10-25, del 2. ...forts
Jag hoppas att jag gjorde ett par ? till !. Jag har en del ytterliggare
uppgifter om dessa personer om du är intresserad.

Med släktforskarhälsningar från Malmö.

Niklas Hertzman
E-post: niklas.hertzman@telia.com
Hemsida: http://w1.401.telia.com/~u40107259.

23 Hertzman, Niklas.

24 Hertzman, Niklas, Se son CFP.

25 Hertzman, Niklas, Se make CFP. Släkten från gårdarna/ Hans Key-Åberg 1945.

26 Hans Key-Åberg, Släkten från gårdarna.

27 Hertzman, Niklas, Se fadern.

28 Hertzman, Niklas, Se makas far.

29 Hartelius familjearkiv. Allt bör kontrolleras mot källa. MH

30 Hartelius familjearkiv, Kaj Hartelius pärm nr 1. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not fadern.

31 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not fadern.

32 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Enligt SBL heter han Ingel i förnamn. Felläsning från Kaj, förmodar jag. Kolla.

33 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not mannen.

34 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not namnet.

35 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), SBL: F a l l s t e d t , Fahlstedt, släkt från Falun. Släkten har
möjligen gemensamt ursprung med östgötasläkten Fahlstedt
(jfr s. 45 ff.). Äldste kände stamfadern Ingel Johansson
(Jansson; f. 1658, † 1721) var bergsman och bergsrådman i Falun
och troligen son till bergsmannen Johan Ingelsson. Det för släkten
typiska, ovanliga förnamnet Ingel tyder på släktskap med den kände
bergsrådmannen på Varggården i Falun Jacob Ingelsson (f. 1641, †
1729; jfr Hammarström, 2, s. 88 ff., 134 f.; J. I:s >Berättelse om Stora
Kopparberget år 1716>, utg. av H. Lagergren 1913) och hans bror
prosten i Linde Nils Ingelsson Aspman († 1706). Två av Ingel Johanssons
söner blevo stamfäder för tvenne grenar av släkten. Den
yngre sonen bergsmannen och bergsrådmannen Ludvig Ingelsson
(f. 1692, † 1732) antog namnet Fahlstedt och blev i gifte
med Greta Andersdotter Reuterhusia fader till kyrkoherden i Grythytte
och Hellefors Anton Ludvigsson Fahlstedt (f. 1720,
† ogift 1802). Dennes broder Ingel Ludvig Ludvigsson
Fahlstedt (f. 1721, † 1783) var kronofogde i Säters län, en syssla
som även innehades av hans son Ludvig Fahlstedt (f. 1749,
† 1816).
Ingel Johanssons äldre son Johan Ingelsson (f. 27 nov.
1685 på Gammelberget i Falun, † 10 mars 1748) var liksom fadern
bergsman och bergsrådman. I hans äktenskap med Margareta Hansdotter
Eggertz föddes tio barn, som kallade sig Fahlstedt eller Fallstedt.
Äldste sonen Ingel Fallstedt (f. 1714, † 1792) blev student
i Uppsala 1730, bergsfogde vid Stora Kopparberg 1741 och kronoavradsinspektor i Falun 1758 men var i sitt gifte med rådmansdottern
Brita Stina Danielsdotter Theel barnlös. Ingel F:s broders,
bergsmannen Eric Fahlstedts (f. 1720, † 1773) gren utdog
troligen med hans sonson. Släkten fortlever genom I. och E. F:s bror
konteramiralen Hans Fallstedts gren. Denne (f. 10 mars 1724
i Falun, † 18 febr. 1800 i Stockholm, Klara) blev 1738 student i Uppsala,
började emellertid i kofferditjänst 1741, inskrevs vid flottan
1743 och var 1744-52 åter vid handelsflottan. Den 4 maj 1754 fick
han löjtnantsfullmakt, blev kapten först 1771, major 1773, överstelöjtnant
1781 och deltog i sjödrabbningen vid Hogland 17 juli 1788,
befordrades den 21 juli s. å. för visad tapperhet till överste och utmärkte
sig även i sjöslaget vid Ölands södra udde juli 1789. Han
belönades 21 aug. 1790 med Gustav III:s hedersvärja och blev 22
dec. 1793 konteramiral. I sitt gifte med Maria Magdalena Wessman, dotter av konteramiralen Hans Daniel Wessman, blev amiralen Hans F. fader till Hans Hampus F. (f. 1767, † 1808), vilken tolvårig blev kadett vid örlogsflottan. Som fänrik deltog han med tapperhet liksom fadern i slaget vid Hogland 1788 och befordrades till löjtnant s. d. som fadern blev överste. Under sin tjänstgöring på jakten Snappopp kom Hans Hampus F. 1789 i rysk fångenskap men frigavs, avancerade 1793 till kapten, fick 1803 majors grad och blev 1805 major vid örlogsflottan. Som chef på linjeskeppet Konung Adolf Fredrik avled han ombord på fartyget 25 juli 1808 under kriget med Ryssland. H. H. F:s broder slottsbyggmästaren och åldermannen vid byggmästarämbetet i Stockholm Ingel F. (f. 1769, d. 1849) blev fader till rådmannen i Stockholm Ingel August F. (f. 1820, d. 1884). Dennes äldre bror kamreraren i Riksbanken Hampus Ludvig F. (f. 1810, d. 1871) var far till skulptören Ingel F., se nedan. Släkten är utgången på manssidan, men en dotter till Ingel F:s bror, postkontrollören i Stockholm Hampus F. (f. 1852, d. 1934), är bosatt i Stockholm.

Källor: Biographica, Flottan: ansökn. o. meritfört., RA; Klerckerska saml.,
KB; Klara förs:s dödbok 1800 och 1849 samt födelsebok 1848, SSA; Stora Tuna
förs:s kyrkoarkiv; Släktutredn. hos major C. J. H. Fahlstedt (jfr s. 45 ff.).
- J. A. Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637-1857 (1909);
Hj. Börjeson, Biografiska anteckningar om örlogsflottans officerare 1700-1799
(1942); Göteborgs eskader och örlogsstation 1523-1870, utg. av Försvarsstabens
krigshistoriska avd. (1949); E. Hammarström, Äldre och nyare märkvärdigheter
wid St. Kopparberget, 2 (1789), s. 88 ff., 93 f., 129, 134 f., 138; 3 (1791), s. 39,
167; K.-G. Hildebrand, Falu stads historia till år 1687, 1-2 (1946); L. L. von
Horn, Biografiska anteckningar, 2. Officerare, som tjenat vid örlogsflottan åren
1721-1824 (1937); J. F. Muncktell, Westerås stifts herdaminne, 2 (1844), s. 25,
98; Stockholms rådhus och råd, 2 (1915-18); Uppsala universitets matrikel, 2.
1700-1750 (1919-23). - Meddel. av fröken Vera Fallstedt, Stockholm.
BIRGITTA LAGER.
.

36 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se faderns namn.

37 Kaj Hartelius pärmar.

38 Carl Henric Bäcks Annotationer, 1784 d. 14 Aprill födda deras dotter Emerentia Charlotta gift: med Byggm Fahlstedt d 31/12 1808.

39 Hartelius familjearkiv.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se