Ingel August Fahlstedt och ? Wallander




Make Ingel August Fahlstedt 1

   Alt. namn: Luger Fahlstedt 2
        Född: 1820 3
        Döpt: 
         Död: 1884 4
     Begravd: 


         Far: Ingel Fahlstedt (1769-1849) 5
         Mor: Emerentia Charlotta Bäck (1784-      )


   Äktenskap: 

Händelser

Han bodde i , Stockholm, Stockholms län. Han arbetade som Rådman.




Maka ? Wallander

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn


Jacob Fahlstedt och Hedvig Catharina Hertell




Make Jacob Fahlstedt

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Hovsekreterare.




Maka Hedvig Catharina Hertell

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Herman Hertell (1679-1739)
         Mor: Eva Kiellman (      -      )




Barn
1 K Eva Catharina Fahlstedt

        Född: 1753 6
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Carl Fredric Palmblad (1731-1798) 7




Jesper Fahnø




Make Jesper Fahnø

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Adress: Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Danmark. Han arbetade som Overkæmner.




Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Jesper Fahnø 8

        Född: 1760 9
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Anne Bay (1764-1844) 10
     Äktensk: 12 Jun 1793 9




Henrik Laurentius och Ingebor Falck




Make Henrik Laurentius 11

   Alt. namn: Henrik Laurentius Fremling 11
        Född: 1717 - , , Tyskland 11
        Döpt: 
         Död: 1800 11
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som handlande och tobaksfabrikant i , Malmö, Malmöhus län. Han arbetade som innehavare av det Morsingska privilegiet som tobaksspinnare år 1764 i , Malmö, Malmöhus län. "Övertog 1764 ..." Han var den 4 Aug 1787 med som vittne på dopet av handelsmannen Jacob Dahls och Anna Christina Fremlings son Peter i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Handelsm: Fremling" Han var den 14 Maj 1789 med som vittne på dopet av handelsman Jacob Dahls och Anna Christina Fremlings son Hindrich Simson i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Handelsmannen H: Lor: Fremling"




Maka Ingebor Falck

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 1773 11
     Begravd: 


Barn
1 M Matthæus Fremling 12




        Född: 17 Okt 1744 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 13
        Döpt: 19 Okt 1744 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 14
         Död: 20 Jul 1820 - Lunds Domkyrkoförs, Lund, Malmöhus Län 15
   Dödsorsak: ålderdom
     Begravd: 26 Jul 1820 - Lunds Domkyrkoförs, Lund, Malmöhus Län 16
        Maka: Gifte sig aldrig


2 M Marcus Fremling 17

        Född: 7 Sep 1747 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 18
        Döpt: 8 Sep 1747 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 19
         Död: 1816 - Helsingør, Danmark 17
     Begravd: 
        Maka: Sofia Rebecka Hegardt (1757-      ) 20
     Äktensk: 1 Nov 1789 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 21


3 K Anna Christina Fremling

        Född: 6 Maj 1755 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 22
        Döpt: 8 Maj 1755 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 23
         Död: 
   Dödsorsak: inwärtes siukdom
     Begravd: 10 Feb 1793 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 24
        Make: Jacob Dahl (1757-1809) 25
     Äktensk: 28 Dec 1785 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 26




Carl Johan Lundström och Christina Sophia Falk




Make Carl Johan Lundström

        Född: 1823 27
        Döpt: 
         Död: 1858 28
     Begravd: 


         Far: Nils Persson Lundström (1775-1842)
         Mor: Fredrika Risberg (1785-1849)


   Äktenskap: 1850 28

Händelser

Han arbetade som Handlande i Piteå.




Maka Christina Sophia Falk

        Född: 1827 28
        Döpt: 
         Död: 1867 28
     Begravd: 

  Annan make: Okänd (      -      ) - Efter 1858 29


Barn
1 K Sophia Fredrika Lundström

        Född: 17 Dec 1850 28
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



2 K Catarina Antonia Lundström

        Född: 25 Dec 1851 28
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



3 K Mathilda Lundström

        Född: 20 Aug 1853 28
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



4 M Carl Henrik Lundström

        Född: 1854 28
        Döpt: 
         Död: 1912 28
     Begravd: 
        Maka: Anna Sofia Wilhelmina Hjortzberg (1865-1886)
     Äktensk: 1886 28



Allmänna notiser: Make - Carl Johan Lundström

Släkträd: Handlande och fransk konsul


Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Filip Gustaf Hartelius (1919-1997)
         Mor: Levande


   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



3 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 





Falkenberg och Ida Gleerup




Make Falkenberg

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Bokförläggare.




Maka Ida Gleerup

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871)
         Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)




Barn

Allmänna notiser: Make - Falkenberg

Edvard Gleerup: VIII Ida gift med Dansk Bokförl. Falkenberg.


Börje Falkengren och Sibilla Nordbeck




Make Börje Falkengren 30

        Född: 23 Jul 1693 - Falkenberg, Halland, Sverige 31
        Döpt: 
         Död: 8 Jun 1773 - Ekeby Fsg 31
     Begravd: 
   Äktenskap: 4 Dec 1754 - Torrlösa fsg, Malmöhus län 32

Händelser

Han arbetade som Inspektor.




Maka Sibilla Nordbeck

        Född: Omkr 1725 - Torrlösa fsg, Malmöhus län 30
        Döpt: 
         Död: 31 Jan 1810 - Välluv 33
     Begravd: 


         Far: Lars Nordbeck (1679-1728) 34
         Mor: Gertrud *Regina* von Braun (1687-1758) 35




Barn

Allmänna notiser: Make - Börje Falkengren

Gift två ggr tidigare


*Carl Henrik* Falkman och Ragnhild Maria Fredrika Kullman




Make *Carl Henrik* Falkman

        Född: 1846 36
        Döpt: 
         Död: 1882 37
     Begravd: 


         Far: Johannes Falkman (1806-1872) 38
         Mor: Johanna Jacobina Westerling (1809-1887)


   Äktenskap: 1870 37

Händelser

Han arbetade som vice häradshöfding.




Maka Ragnhild Maria Fredrika Kullman

        Född: 1845 37
        Döpt: 
         Död: 1874 37
     Begravd: 


Barn
1 M *Ivar* Johan Falkman

        Född: 7 Aug 1872 37
        Döpt: 
         Död: 1937 36
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: *Sophie* Elisabeth Borch (1874-      )
     Äktensk: 11 Sep 1900 37



Allmänna notiser: Make - *Carl Henrik* Falkman

SSK13: f. 1846, vice häradshöfding, d 1882. G. 1:o 1870 m. Ragnhild Maria Fredrika Kullman, f. 1845, d. 1874. Söner: *Ivar* Johan o. *Sven* Johan.


Allmänna notiser för barn - *Ivar* Johan Falkman

SSK13: f. 7/8 1872, Marindirektör af 2:a graden, tjänstg. vid ingenjördepartementet i Karlskrona, RWO... G. 11/9 1900 m. *Sophie* Elisabeth Borch, f. 17/5 1874.
Barn: *Carl Henrik* Mogens Borch, *Willy* Anders Borch, *Gösta* Ivar Borch, *Ivar* Johan Borch, *Elsa* Martha Maria-Louise.
SSK50: Marindirektör av 1:a graden, d. 1937.


Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: *Ivar* Johan Falkman (1872-1937)
         Mor: *Sophie* Elisabeth Borch (1874-      )


   Äktenskap: 

  Annan maka: Levande



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - *Carl Henrik* Mogens Borch Falkman

SSK50: f. 22/1 1904, kommendörkapten av 1:a gr. vid flottan, RSO, RVO...(Stockholm). G. 5/1 1929 m. *Hélène* Gerda Mohn, f. 29/7 1907. Dotter: *Madeleine* Gunila.
Vem är vem sthlm 62: Kommendörkapten, Lidingö, f i Sthlm, Medarbetare i Sveriges Radio o. pressen, bl a SvD, översättare. Gift 2) 50 m Ingrid Hansson, dtr t häradsh. Johan H o. Martha Wullt.


Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: *Ivar* Johan Falkman (1872-1937)
         Mor: *Sophie* Elisabeth Borch (1874-      )


   Äktenskap: 

  Annan maka: Levande



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Johan Hansson (1875-      )
         Mor: *Martha* Magdalena Wullt (1886-      )




Barn

Allmänna notiser: Make - *Carl Henrik* Mogens Borch Falkman

SSK50: f. 22/1 1904, kommendörkapten av 1:a gr. vid flottan, RSO, RVO...(Stockholm). G. 5/1 1929 m. *Hélène* Gerda Mohn, f. 29/7 1907. Dotter: *Madeleine* Gunila.
Vem är vem sthlm 62: Kommendörkapten, Lidingö, f i Sthlm, Medarbetare i Sveriges Radio o. pressen, bl a SvD, översättare. Gift 2) 50 m Ingrid Hansson, dtr t häradsh. Johan H o. Martha Wullt.


Andreas Olaus Schartau och Anna Catharina Falkman




Make Andreas Olaus Schartau 39

        Född: 1727 40
        Döpt: 
         Död: 1772 40
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han var den 1 Dec 1755 med som vittne på dopet av handelsmannen Carl Lohmans och Christina Margareta Steins son Lucas i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
Han arbetade som Stadsnotarie år 1764-1766 i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län. Han förekom år 1765 i en mantalslängd i , Malmö, Malmöhus län. Han bodde Nr 340, 4:e Roten år 1765 i , Malmö, Malmöhus län.




Maka Anna Catharina Falkman 41

   Alt. namn: Anna Catharina Falckman 42
        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Henrik Falkman (1701-1767) 43
         Mor: Maria Elisabeth (*Maja-Lisa*) Stein (1705-1770) 44


Händelser

Hon var den 1 Dec 1755 med som vittne på dopet av handelsmannen Carl Lohmans och Christina Margareta Steins son Lucas i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.


Barn
1 M Henrik Schartau 45

        Född: 1757 40
        Döpt: 
         Död: 1825 40
     Begravd: 
        Maka: Catharina Elisabeth Sommelius (1754-1836) 40
     Äktensk: 1786 40


2 M Johan Schartau 46

        Född: 27 Apr 1760 47
        Döpt: 
         Död: 18 Nov 1823 47
     Begravd: 
        Maka: Catharina Christina Suell (1775-1826) 48
     Äktensk: 25 Jul 1793 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 49


3 K Maria Elisabeth Schartau

        Född: Före 23 Nov 1764 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 50
        Döpt: 23 Nov 1764 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 51
         Död: 
     Begravd: 



4 K Christina Margareta Schartau

        Född: Före 30 Sep 1766 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 52
        Döpt: 30 Sep 1766 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 53
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser för barn - Henrik Schartau

From Henrik Schartau's homepage http://www.dalgaarden.dk/Schartau%20familien/UKsites/indexuk.htm
The Schartau family came originally from Jutland in Denmark, and can be traced back to 1600. The name comes from a tiny hamlet in South Sweden, " Skartofta" now Oved. This is about half-way between the manor houses of Ovedskloster and Bjarsjolagard. Outside the school there a memorial post commemorating HENRIK SCHARTAU born 27/9 1757, died 3/2 1825. He was priest, perpetual curate in Lund from 1785, dean 1813. He was " parish priest" of Stora Raby and Bjellerup at both of which places are further Memorials. Schartau observed the orthodox doctrine rigorously, and he did not like the lay people to be active at the services. He was a famous preacher who preached according to prescribed rules.. Schartau was a popular spiritual guide and some of his "letters on spiritual questions" were published posthumously. His ideas were passed on by Lund educated theologians, and greatly influenced the church life in South-West Sweden. In the Gothenburg diocese there resulted a religious revival and the Gothenburg bishop at that time, by moving the young clergymen on quickly from one place to another in an attempt to moderate the influence of "Schartauan " disciples, only succeeded in fostering the revival. and there are still many "Schartauans" in that diocese. They maintain a conservative Lutheran doctrine and dismiss free churches and modern theology.

HENRIK SCHARTAU was the most famous Schartau and is the subject of many books, all unfortunately in Swedish, see :~ H.S levnand och lara. Assar Lindeblad. Lund 1837.

H.S. Henrik Hagglund. Stockholm 1914.

H.S och vastsvenskt kyrkoliv. Victor Sodergren. Uppsala 1925.

H.S Lechard Johannesson. Lund 1957 H.S. spegeln av djarv natur. Allan Green. Lund 1963 There is a very full bibliography in the Sodergren book. One book in English i.e. A Brief History of the Church of Sweden by Robert Murray pub. Stockholm 1969 gives 2 pages (62-63) to Schartau and reproduces an oil painting of him.

[Another famous Schartau in Swedish history is Frans S., b. 1797, d. 1870, a nephew of Henrik,, a politician, commercial and communal man in Stockholm. Member of the Commons 1840-48, member of the First Chamber (in the Parliament) from 1867. He made an important contribution in solving the severe commercial crisis of 1857. As a recognition of this, "Schartau's commercial high schoo1" was founded in Stockholm in 1865 and still exists.]

For the Schartau family history see "Slagten Schartau - 1648-1902 by Johan Alarick Schartau", a copy of which is in the Royal Library in Stockholm.

Ifvar Ejlert Barfoth was HENRIK SCHARTAU 's predecessor at Lund It was apparently the custom in the Lutheran Church that, in order to avoid the payment of pensions to a priest's widow and her children, the new priest was practically forced to marry her. Henrik had accordingly married Barfoth's widow on taking up his appointment. That widow was Catharina Elisabeth Sommelius born 11/6 1754, daughter of a Lund town councillor, Magnus Gustaf Sommelius At the time of her second marriage she already had 2 sons and 5 step-children from Ifvar Ejlert's first marriage. Her own sons adopted their step-father's name i.e. SCHARTAU as did also Hindrick Georg Barfoth (b 25/8 1778 in Lund ) the youngest son of Ifvar's first marriage to Hedvig Kroger, it was this Henric, who on one of his voyages as a sea captain, married an Englishwoman and established the English link as a SCHARTAU rather than a Barfoth.



(For the detailed family history of the BARFOD family, see '19
Generationer privately published in Copenhagen in 1960 and compiled by
Jorgen H.P.Barfod b 22/3 1918, the Danish naval historian.) a copy of
which is also in the Royal Library in Stockholm


Axel *Oscar* Jacob Falkman och *Ingrid* Emilia Nachmanson




Make Axel *Oscar* Jacob Falkman 54

        Född: 25 Sep 1902 - Glimåkra, Kristianstad län 55
        Döpt: 
         Död: 5 Jan 1986 - Danderyd, Danderyds kn, Stockholms län 56
     Begravd: 


         Far: Jacob Falkman (1865-      )
         Mor: Emma Maria Amalia Fagerlind (1873-1934)


   Äktenskap: 26 Sep 1931 55

Händelser

Adress 1986: Domarv. 2, 182 74 Stocksund. Han arbetade som Kommendörkapten vid Flottan.




Maka *Ingrid* Emilia Nachmanson 57

        Född: 7 Feb 1909 - Stockholm( Hedvig Eleonora fsg ) 58
        Döpt: 
         Död: 31 Okt 1993 - Danderyd, Danderyds kn, Stockholms län 56
     Begravd: 


         Far: Joseph Nachmanson (1876-1927) 59
         Mor: *Tyra* Anna Emilia Börjesson (1877-1965) 60


Händelser

Hon bodde Vendev 5 B i 182 61 Djursholm.


Barn
1 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



3 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



4 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Axel *Oscar* Jacob Falkman

SSK50: Kommendörkapten av 2:a graden vid flottan, RSO, Bebor egen villa i Djursholm.
Vem är vem, sthlm 62: född i Glimåkra, Kristianstad l, led stadsfullm. Karlskrona 44-46.


Olaus Mandorff och Brita Falkman




Make Olaus Mandorff 61

        Född: 17 Okt 1690 - Finja, Finja fsg, Kristianstads län 62
        Döpt: 
         Död: 18 Mar 1757 - Grönby, Grönby fsg, Malmöhus län 63
     Begravd: 


         Far: Hans Hansson Gudmantorp (      -      ) 64
         Mor: Sofia Möllenstedt (      -      ) 64


   Äktenskap: 23 Apr 1731 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 65

  Annan maka: Jannica Catharina Brandt (Omkr 1691-1757) 66 - 24 Okt 1733 - Bösarp fsg, Malmöhus län 67

Händelser

Han arbetade som Elev i Kristianstad Skola år 1702 i Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län. Han arbetade som Student år 1708 i , Lund, Malmöhus län. Han arbetade som Informator år 1713 i Osby, Kristianstads län. Han arbetade som Kyrkoherde den 1 Apr 1732 i Grönby, Grönby fsg, Malmöhus län.




Maka Brita Falkman 68

        Född: Före 13 Nov 1701 66
        Döpt: 13 Nov 1701 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 66
         Död: 19 Mar 1733 - Grönby, Grönby fsg, Malmöhus län 66
     Begravd: 


         Far: Johan Falkman (1674-1709) 69
         Mor: Sophia Sörensdoter (      -      ) 70


Äktenskapshändelser

Det lystes för dem den 4 Apr 1731 i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.


Barn


Carl Fredrik Falkman och Elin Johanna Frederika Settervall




Make Carl Fredrik Falkman

        Född: 1840 55
        Döpt: 
         Död: 1907 55
     Begravd: 


         Far: Ludvig Berckhan Falkman (1808-1891) 71
         Mor: Anna Catharina Ståhle (1815-1895) 72


   Äktenskap: 1870 55

Händelser

Han arbetade som Grosshandlare.




Maka Elin Johanna Frederika Settervall

        Född: 1845 55
        Döpt: 
         Död: 1924 55
     Begravd: 


Barn

Källor


1 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). High

2 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Enligt SBL heter han Ingel i förnamn. Har Kaj läst fel? Kolla.

3 Hartelius familjearkiv, Kaj Hartelius pärm nr 1. Allt bör kontrolleras mot källa. MH .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not fadern.

4 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not fadern.

5 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Enligt SBL heter han Ingel i förnamn. Felläsning från Kaj, förmodar jag. Kolla.

6 Hertzman, Niklas, Se make CFP. Släkten från gårdarna/ Hans Key-Åberg 1945. mail: Niklas Hertzman [niklas.hertzman@telia.com]

7 Hertzman, Niklas, mail 00-10-25. Hej !

Jag heter Niklas Hertzman och liksom du håller jag på med släktforskning.
Jag sökte på nätet för att se om det var något intressant om mina anor. När
jag sökte på Palmblad fick jag träff på dina sidor.

Jag ser att du har en del ? vad gäller dessa och därför tänkte jag lämna ett
litet bidrag och klara ut en del ?.

Per Georg Åberg (1767-1843) var gift 1:o 1794 med Sophia Catharina Palmblad
(-1806), dotter till krigskommissarien och kronofogden Carl Fredrik Palmblad
(1731-1798) och hans hustru Eva Catharina Fahlstedt (1753-).

Efter första hustruns död gifter Per Georg Åberg om sig den 9/12 1806 med
första hustruns kusin, Ulrika Sophia Palmblad (1788-1855), dotter av
kyrkoherden Magnus Palmblad (1728-1798) och Catharina Engvall (1736-1791).

Carl Fredrik Palmblad och Magnus Palmblad var syskon. Deras mamma hette Anna
Maria Klinga (1710-1787). Att de var syskon framgår av Anna Maria Klinga
bouppteckning. Vad gäller deras pappa är det lite ?

Linköpings stifts herdaminne anger att inspektorn i Säby Magnus Palmblad och
Anna Maria Klinga är föräldrar till kyrkoherde Magnus Palmblad. Vidare att
kh Magnus Palmblad föddes 1728 i Karlshamn.

I Karlshamn föds mycket riktigt en Magnus 1728 och döps 3/8. Mamman är Anna
Maria Klinga, men ingen pappa nämns.

Vad gäller Carl Fredrik uppges han vara född 1731 i Småland.

Det troliga är väl att inspektorn Magnus Palmblad även är pappa till
kyrkoherden Magnus Palmblad och att han och Anna Maria Klinga har gift sig
efter 1728. I dagsläget har jag inte lyckats klura ut vilket Säby det
gäller.

Mitt intresse i dessa ligger i att en av mina anor heter Joakim Palmblad.
Han uppges vara född 1695 el. 1698 i Blekinge. Då jag inte känner till något
om hans härkomst, så letar man ju efter alla spår man kan hitta. När jag då
hittade en Magnus Palmblad i Blekinge, som tidsmässigt kan vara bror med
min, så har jag försökt följa upp detta spåret, men hittills utan resultat.
forts... .... Hertzman, Niklas, mail 00-10-25, del 2. ...forts
Jag hoppas att jag gjorde ett par ? till !. Jag har en del ytterliggare
uppgifter om dessa personer om du är intresserad.

Med släktforskarhälsningar från Malmö.

Niklas Hertzman
E-post: niklas.hertzman@telia.com
Hemsida: http://w1.401.telia.com/~u40107259.

8 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Søn af Overkæmner i Rudkøbing, Jesper Fahnø. Skibsreder i Rudkøbing / Morten Andersen Bay's efterslægt
Based on family papers and completed by Vilhelm Bay .... Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, FT-1801. Samtlige personer i husstanden

Svendborg, Langelands Nørre, Rudkøbing Købstad, Rudkøbing Købstad, , Nørregade 91, -, FT-1801
Der vises flg. felter:
Navn, Alder, Civilstand, Stilling i husstanden, Erhverv , Fødested


Jesper Fahnøe, 36, Gift, Huusbonde, Kiøbmand,
Anne Bay, 36, Gift, Hans kone, ,
Maria Dorothea Elisabeth, 4, -, Deres børn, ,
Holger Christian Povelsen, 1, -, Deres børn, ,
Ole Hansen, 28, Ugift, Tienestefolk, Gaardskarl,
Berthe Knudsdatter, 26, Ugift, Tienestefolk, ,
Dorothea Clausdatter, 17, Ugift, Tienestefolk, ,
Johanne Pedersdatter, 28, Ugift, Tienestefolk, ,
Alexander Krøl, 17, Ugift, Tienestefolk, Kramboddreng. High

9 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925).

10 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Anne Bay, dbt. 12 August 1764, d 18 Marts 1844. Gift 12 Juni 1793 med Toldfunktionær Jesper Fahnø, f 1760, d.

11 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se son Matthæus namn.

12 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se syster Anna Christinas son Peter Dahls namn. .... Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tryckt litteratur Sjöström:5 (1682-1832) Bild 329 / sid 319. 1661. Matthæus Fremling, son af handlanden och tobaksfabrikanten Henrik Lorens F. († 1800) och Ingeborg Falck († 1773); f. i Malmö 17 okt 1745; gick i skola der; magister i Greifswald 1770; docent i fysik i Lund 1770; adjunkt i filosofi 22 jan. 1777; professor i teoretisk filosofi 27 sept. 1782; R. N. O. 14 juni 1800; † ogift i Lund 20 juli 1820.

Nationens notarie 1770-76 och dess kurator 1781-82. Se Lunds univ. hist. II: 276.
- Broder: Marcus F. (f. 1747; handlande i Malmö; † i Helsingör 1816), g. m. Sofia Rebecka Hegardt (f. 1757).
- Fadren, som antog namnet Fremling, hette ursprungligen Henric Laurentius (f. antagligen i Tyskland 1717; öfvertog 1764 det Morsingska privilegiet som tobaksspinnare i Malmö; >hade från simpel arbetare svingat sig upp till sin ställning> ). .... Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 16 sid 486-490. Fremling, Matthæus, f 17 okt 1744 i Malmö (S:t Petri), † 20 juli 1820 i Lund. Föräldrar: tobaksfabrikören o handlanden Hindrich Laurentius F o Ingeborg Falck. Elev vid Malmö skola 1756, inskr vid Lunds univ 26 aug 1762, vid Greifswalds univ 24 juni 1770, disp pro exercitio där 23 o pro gradu 24 juli s å, docent i fysik vid Lunds univ 16 febr 1771, informator hos riksrådet greve F Ribbing i Sthlm 1773-77, adjunkt i filosofi vid Lunds univ 22 jan 1777 (tilltr 1779), prof i teoretisk filosofi där 27 sept 1782 (tilltr 16 nov s å), erhöll K M:ts förordn att även föreläsa i pedagogik o didaktik 19 juni 1802, univ:s rektor 1794 o 1803. LFS 1773 (ordf 1785-86), RNO 1800. - Ogift. .... Svenskt Biografiskt Lexikon, fortsättning:. Då filosofiprofessorn i Lund, Lars Laurel, var gammal och svag, fick F redan från 1779 hålla offentliga föreläsningar. >Hans lätta, klara och tydliga sätt att framställa de mest invecklade ämnen förvärvade honom ett stort tillopp av åhörare>, säger bis kop V Faxe och tillägger, att genom hans ankomst till akademin >förändrades allt vad som i avseende på ungdomen> angick det filosofiska studiet. Redan 1782 blev han professor i teoretisk filosofi. F:s filosofiska produktion består till största delen av det 100-tal latinska dissertationer för vilka han presiderade. I somliga fall utarbetades dessa av respondenten efter en av F uppgjord plan, men de granskades då noggrant av honom både till form och innehåll. De flesta är skrivna helt av F själv. Utom i de få fall då respondentens självständighet är säkert betygad, kan sålunda dissertationernas grundtankar och argument anses vara F:s. Huvudkällor för F:s filosofi är därjämte hans handskrivna föreläsningar, författade 1779-1811. I F:s bildning ingick bl a naturvetenskapliga studier. Respekt för empirin blev ett genomgående drag i hans filosofi. Det är signifikativt, att han efter sin återkomst till Lund 1779 väckte uppseende genom att skarpt kritisera läran om medfödda idéer, så som den härskande wolffianismen framställde den. F stödde sig på Locke men var inte Lockian. Då och framdeles ville han inte räknas till någon >filosofisk sekt>. Under ett halvt sekel (1770-1820) studerade och diskuterade han med öppet men kritiskt sinne alla de riktningar som gjorde sig gällande inom epokens tänkande i England, Frankrike och Tyskland. Han eftersträvade inte att sammansmälta tankeferment från olika håll till en skenbar helhet. Hans kritik är oftast logisk och saklig, men när han finner en åsikt orimlig och ogrundad, kan han avvisa den kärvt. Inför Holbachs negativa religionskritik deklarerade han i sin installationsföreläsning 1782: >Båda delarna är felaktigt: att tro på allt och tro på ingenting>, och Holbachs tanklösa eftersägare behandlade han med föraktfullt gyckel. Till att börja med såg F i Christian Wolff mönstret för en filosofisk systematiker. Han gillade i hög grad Wolffs strävan efter en noggrann, konsekvent använd terminologi men är å andra sidan fiende till det invecklade och abstrusa. Hans stilistiska ideal är Locke, Condillac och Bonnet (diss >De Elegantia Sermonis Latini Philosopho Necessaria >, 1787). Men hans två första föreläsningsserier 1779, över Ontologin och över Naturlig teologi, passar helt in i Wolffs schema för filosofins delar. I sak är han på det klara med att Wolffs positioner håller på att skjutas sönder av Crusius o a. Men en reformerad ontologi ter sig för F under hela hans liv som en huvuduppgift för filosofin, även sedan Kant gått till storms mot dogmatismen (något som F betraktade som en nyttig väckelse för de ytliga och självsäkra). F lärde sannolikt känna den >förkritiske> Kant under sin vistelse i Greifswald 1770; i sin >Theologia Naturalis> av 1779 nämner han Kants skrift om gudsbevisen av 1763. Ganska snart efter 1781 och sedan under ett helt decennium (jfr Faxe, s 77) torde han ha studerat Kants kritiska skrifter. I en polemik i Nytt och Gammalt 1784 nämner han Kant bland samtidens >djupsinniga> logiker och metafysiker men först 1795 föreläste han om >Kantiska filosofien>. Han behärskar då inte bara Kants huvudskrifter utan också litteraturen om honom. F kritiserar ingående både Kants teoretiska och praktiska filosofi. Förnuftskritikens lära, >att en nödvändig och allmän föreställning måste enkom ha sin grund i kunskapsförmågan>, är en sats som själv kräver bevis, och ingen filosof, säger F, har ännu kunnat bevisa, att en sådan föreställning inte skulle kunna uppkomma genom intryck. >Av en föreställnings nödvändighet och allmänhet underrättas jag väl om föreställningens oumbärlighet och värde, icke om dess ursprung.> F inser, att man måste visa hur förståndets handlingssätt, väckt till liv av intryck, kan ligga till grund för allmänhet och nödvändighet - ett problem som den moderna empirismen inte ännu synes ha gett en entydig och allmänt godtagen lösning. Beträffande kunskapens materia och form har Kant enligt F >stannat på halva vägen>, då han låter föremålets materia vara >given, utan att bestämma varifrån>, men anser formen vara en produkt av kunskapsförmågan. Fichte, som anser både föremålets form och materia vara en produkt av >Jaget>, dvs av förnuftets handling, är en fullgången idealist. F riktade ett skarpt angrepp mot Kants moralprincip i sin (anonyma) skrift >Försök til en granskning af Kantiske grunderna för odödlighet och en gud> (1798), vilken väckte Leopolds förtjusning. Om en handling är god, endast då den sker uteslutande av aktning för sedelagen, men ingen kan vara viss om att han utfört en så motiverad handling, måste han också stanna i ovisshet om att en översinnlig och allsmäktig Gud skall skänka honom chansen till en evig lycksalighet. Kan han däremot vara viss om att ha handlat sedligt, behöver han inte enligt Kant någon lycksalighet, då den goda handlingen är värdefull i och för sig. Shellings identitetsfilosofi från början av 1800-talet föranledde F att omgestalta sin ontologi och sin religionsfilosofi. Han avvisade dock med bestämdhet alla panteistiska konsekvenser. I både natur och ande ser han >uttryck för ett >öververkligt> förnuft, och inom religionen finns därför rum för en >symbolisk antropomorfism> (1816). Även gentemot Schelling förhåller sig F kritiskt sovrande. Att kalla honom >eklektiker> (M Weibull) eller >trosfilosofiskt betonad common- sense-filosof> (Bohman) är missvisande. F:s föreläsningar om den Schellingska filosofin väckte misstro hos universitetskanslern Lars v Engeström som ogillade Schelings läror. Kanslern tillskrev i ärendet dels F själv (9 febr 1816), dels prokanslern biskop Faxe (16 febr s å). F gav ett värdigt och fint svar, inte utan lätt ironi. Han förklarade, att han inte tillhörde >någon filosofisk sekt, av vilket namn den vara må>, och att han >i stånd att se med egna ögon> under ett lugnt mediterande kommit till de resultater som han framlagt i sina föreläsningar. Innan kanslern svarade, infordrade han utlåtanden av C G af Leopold och A N Edelcrantz. Svaret, i den del det var inspirerat av den senare, gick ut på en allmän kritik av filosofiska undersökningar. Tålmodigt och samtidigt i magistral klarhet och korthet framhöll F i sitt svar (21 april 1816), att en undervisningsmetod, >så framt den skall vara akademisk och skiljas ifrån den lägre undervisningen, som allenast föreställer thesis, måste likväl tillfälligtvis innehålla antithesis, striden imellan dagens lärosatser >. Den Schellingska naturfilosofin, >dagens tvisteämne>, kunde därför inte helt och hållet förbigås. Åter rådfrågade v Engeström Leopold, som i ett svar i bunden form manade till hovsamhet. ( Forts:). .... Svenskt Biografiskt Lexikon, fortsättning:. Engeström drog sig nu ur striden och förklarade sig i ett nytt brev (13 maj s å) vara >mycket för svag> att lämna F >någon föreskrift över det sätt, vilket han anser bäst till dylik undervisning>. I den sv lärofrihetens historia är F:s hållning i denna tvist en milstolpe att beakta. Även undervisningen i logik (>Förnuftslära >) och psykologi ägnade F den största omsorg. I den logiska elementarläran utmönstrades mängder av skolastiskt kram, och metodläran nyskapades helt, varvid F tillgodogjorde sig bl a Locke, Hume, Reid, Lambert och Kant. I psykologin odlade han såväl den empiriska som den >rationella> delen. Till den empiriska hämtade han material inte blott från samtidens välkända verk av Condillac, Bonnet o a, utan i stor utsträckning även från fysiologiska och medicinska auktoriteter; först Sydney Alrutz och Axel Herrlin gick längre i denna riktning. Från 1802 föreläste F även i pedagogik. Efter åhörares anteckningar utgav N G W Lagerstedt 1921 några utdrag av F:s pedagogiska föreläsningar. De var upplagda efter mönstret av A H Niemeyers >Grundsätze der Erziehung und des Unterrichts> men visar tillika en vidsträckt beläsenhet och ett självständigt omdöme grundat på F:s erfarenheter som informator och universitetslärare. - För att garantera en ele mentär pedagogisk utbildning av blivande lärare och informatorer tillsatte universitetet i samverkan med kanslersgillet 1803 ett >uppfostringsutskott>, ett slags examensnämnd, vari F jämte sex andra professorer insattes. I ett memorial reste F, under polemik med den berömde latinprofessorn J Lundblad, krav på bättre undervisning för borgare- och landsbygdsbarn och gav en detaljerad plan för undervisningen i borgarskolan. F ställde sig även positiv till förslag om inrättande av ett seminarium med övningsskola. Konsistoriet var inte nog framsynt att förorda dessa yrkanden. Hade de vunnit gehör, >skulle man i Lund fått en organisation för lärarutbildningen som varit överlägsen var och en av de samtida tyska organisationerna> (J Agrell). Antalet examinander i uppfostringsutskottet minskades så småningom; 1819 var det blott tre. 1820 års skolordning gav intet stöd åt dess kompetenskrav. På förslag av fakulteten avskaffades utskottet 1823 av K M:t. F:s pedagogiska undervisning blev sålunda blott en tillfällig föregångare till den först på 1900- talet inrättade professuren i psykologi och pedagogik. Även på senare år intresserade sig F för naturvetenskaperna, särskilt kemi och mineralogi. Hans värdefulla naturvetenskapliga samlingar donerades till LU:s naturaliekabinett, liksom hans betydande fornsakssamling till dess historiska museum. F hör till Lunds universitets stora namn. Han var en allmänt vördad, högt begåvad, grundligt lärd och kritisk vetenskapsman och en lysande föreläsare och universitetslärare. Genom att levandegöra sin epoks europeiska tänkande och kritiskt behandla det bidrog F i hög grad till att skapa en atmosfär av fri forskning och exakt rationell vetenskaplighet vid universitetet. Han har positivt och negativt påverkat Tegnér och Thorild och bland hans respondenter finns ett stort antal som blivit berömda män i vetenskap, litteratur, förvaltning, kyrka och skola. F var en omtyckt sällskapsmänniska och en kvick karl, vars ibland bitande repliker blev bevingade. Han skall vara en av de två figurer, som syns vid Lundagårdsmuren på A Arfvidssons bekanta litografi av Sandgatan. Kahl skildrar honom >med händerna tillbakaböjda på ryggen och omfattande ett spanskrör>, promenerande >i jämna och avmätta steg>, klädd i >mörkbrun ytterrock, snarare liten än lång till växten, med glad uppsyn, ljusa anletsdrag och blixtrande ögon under de vita lockarna>. Det vackraste äreminnet över F är Tegnérs minnessång: >Dock var han glad, men som den vise är, Förutan yra, utan blint begär. Ty dagens korta glädje, dagens smärta Den var för liten för hans fria hjärta, Blott känt av få, en sluten gruva likt, Dess yta ringa, men dess djup är rikt>. Tegnér karakteriserar hans tankeklarhet: >Och vart hans öga såg, där vart det dag> och ger sedan slutvinjetten: >Ett sinne upphöjt över tid och öden, I livet lugnt och forskande i döden>

(Saml skr 3, s 100 ff). F:s handskr föreläsningsutkast (11 vol) jämte Excerpta (1 vol) o Miscellanea (1 vol) i LUB. F:s brevväxl med L v Engeström i KB. Åhörares anteckn:r efter F:s föreläsn:r i KB, LUB (talrika), UUB, enstaka i GUB, LSB, Statens psyk-ped bibl o i enskild ägo; E Tegnérs anteckn:r (Palmborg 1339) i Tegnérstiftelsen, Lund. Tryckta arbeten: Rektorsprogram och akad. avh. i Lund, se P. Sjöbeck, Program . . ., Lund 1912-15, nr 511, 514 f, 545 f, resp. Lidén. 2. s. 55 och Marklin. 1:2, s. 38-44. eller M. Weibull & E. Tegnér, LU:s historia 1668-1868, Lund 1868, D. 2, s. 277 f. Självbiografiska data i C. Wollins inbjudan till F:s installation 1782 (Sjöbeck, nr 478). Vidare: Theses philosophicæ . . . [Akad. avh., preses C. Muhrbeck.] Gryphiswaldiæ [1770.] 8 s. - Theses inaugurales . . . pro gradu . . . [Akad. avh., preses P. Ahlwardt.] Gryphiswaldiæ [1770]. 7 s. [Även annan uppl. s. å.] - Svar och anmärkningar, öfver det ifrån den berömde Theologen ankomna, och i N:o 40 af denna tidning införda bref [anon.] (Nytt och gammalt [f. d. Lunds Weckoblad], 1784, s. 328-330, 337-342). - Försök til en granskning, af Kantiske grunderna, för odödlighet och en Gud. Sthlm 1798. (6), 92 s. [Anon.] - Utdrag af ett bref från Hr F-g til Hr B-k, rörande Kantiska philosophien [sign.] (Valda stycken, til uplysning i den Kantiska philosophien, Sthlm 1798, s. 54-62). - Anmärkningar, beträffande recensionen, af et bref [anon., polemik mot rec. av föreg.] ([Lunds Weckoskrift] Nytt och gammalt, Bihang, til N:o 29, Lund, den 12 mars 1800, (16) s.). - [Brev] (A. Kahl, anf. källa, s. 160-164, 167-169). - [Utdrag ur F:s yttrande ang. de pedagogiska reformerna] (C. K. S. Sprinchorn, anf. källa, s. 11-15). - Föreläsningar i pedagogik och didaktik. Lund 1921. 73 s. (Pedagogiska skrifter utg. av Sverges allmänna folkskollärareförenings litteratursällskap, 94.) - Om en filosofi, som icke är ovänligt sinnad mot sunda förnuftet [avh. 1814 i övers.] (A. Nilsson, Tegnér och uppsalafilosofien, Sthlm 1934, s. 193-206).
Källor o litt: Fil fak:s o Lunds akad konsist: prot 1779-1820, V Faxe, Fremlingiana, LUB. - J Agrell, Nyinrättade professurer inom fil fakulteten i Lund . . . (Studia psychologica et paedagogica, 2:2, 1949); A Ahnfelt, Excellensen Engeström såsom akad inqvisitor (i dens, Nektar o gift, 1, 1881, s 109-114); P G Ahnfelt, Studentminnen, 1 (1882); S Arvidson, Thorild (1931); S Bohman, Esaias Tegnérs tänkesätt o idéer (1933); F Böök, Esaias Tegnér, 1 (1946), s 48 f, 59 ff; C F Cavallius, Prosten Carl Fredrik Cavallius ungdomsminnen (i G Virdestam, Kring Östrabo o Sankt Sigfrids källa, 1934); V Faxe, M F (Saml:r utg för de Skånska landskapens hist o arkeol fören, 6, 1877, s 75-80); E Gertz, Studier över reformarbetet inom det högre undervisningsväsendet (1930), s 106-122; O Gertz, FS 1772 -1940 (1940); A Herrlin, Pedagogiken o dess studium (1913); O Herrlin, Religionsproblemet hos Thorild (1947); B Hildebrand, C J Thomsen . . . (1937-38); [B Höijer,] rec i Journal för Sv litt, 3, 1799; A Kahl, Tegnér o hans samtida i Lund (1868), s 129- 146; [A Lignell,] Ur Anders Lignells självbiogr anteckn:r (Gamla studentminnen från Lund, ed E Wrangel, 1918); B Liljekrantz, Benjamin Höijer (1912), 54, 75-78; Y Löwegren, Naturaliekabinett i Sverige under 1700-talet (1952); Albert Nilsson, Tegnérs files o estet skrifter (1913), inl s 28 f; dens, Tegnér o Uppsalafilosofien (1934), s 230; A Nyblæus, Den filosofiska forskningen i Sverige från sl af 18:e årh, 1:2 (1875), s 148-186; A Nyman, Lundensisk filosofi . . . (Studier tillägn Efraim Liljeqvist den 24 sept 1930, 1, 1930, s 1-20); N G Ohlson, Det pedagogiska problemet i Sverige under frihetstiden o gustavianska tiden (1939), s 269-273; N P Osberg, Lundaminnen från 1820-, 30- o 40- talen, ed G Carlquist (Skrifter utg av Fören Det gamla Lund, 8-9, 1927); T T Segerstedt, Leopold, Lars v Engeström o F (VSLÅ 1935); dens, Moral Sense-skolan o dess inflytande på sv filosofi (LUÅ, N F, avd 1, bd 33, nr 8, 1937); I Seth, Univ i Greifswald o dess ställn i sv kulturpolitik 1637-1815 (1952) o bil 3: G Sommelius, Lexicon eruditorum Scanensium . . . . 2 (1787-93), s 461 ff; C K S Sprinchorn, Pedagogiska utskottet vid Lunds univ 1804-1819 . . . (bil till Lunds h a l:s årsredogör 1899); E Tegnér, Samlade skrifter, ed E Wrangel o F Böök, 3 (1924), 9 (1925); L Weibull, Thomas Thorild . . . (1896), s 56; M Weibull-E Tegnér, LU:s hist 1668-1868, 2 (1868); M Weibull, LU:s hist, 1 (1918), s 299, 305, 312; A Wiberg, Carl Ulric Broocman (Årsböcker i sv undervisningshist 77-78, 1950); dens, Akad läsesällsk i Lund 1812-1830 o dess föregångare (ibid 94, 1957); P Wieselgren, Lunds akad på 1820-talet, ed E Newman (Skrifter utg av Fören Det gamla Lund, 11, 1929); E Wrangel, Tegnér i Lund, 1-2 (1932).
Bengt Hildebrand Elof Åkesson
.

13 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Se husförhörslängd 1820. "17 okt 1745". .... Svenskt Biografiskt Lexikon, Se namn.

14 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:2 (1729-1746) Bild 1990 / sid 381. 1744 Oktobr
19.
Christnades TobbaksSpinnareGesällen
Hindrich Laurentius barn wid N: Matheus
född d 17. kl: 8 förmiddagen Moderns N
Ingebor Falck. wittnen.
herr Rådman Petter Hagström, handels-
man herr Frans Suel, .......... H
Jöran Falkenblad, fru rådmanskan
Greta Riber bar barnet, madame Le-
debur stod hoos, Jungfru Hanna Sophia
Myrman; Embetet förrättade H
Magister Kock.

15 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se syster Anna Christinas son Peter Dahls namn. " 1820 blevo så de båda professurerna lediga, på vilka P.D. kunde tänkas aspirera: 19/1 erhöll M. Norberg begärt avsked från den orientaliska professuren, och 20/7 avled [Matthæus] Fremling.". .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se begr.

16 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Lunds domkyrkoförsamling FI:3 (1800-1843) Bild 157. 1820
Julii
[död] 20 [begr.] 26 [Hemvist] Lund
Professoren och Riddaren Math. Fremling [Ålder] 72 [dödsorsak] ålderdom.

17 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se bror Matthæus namn.

18 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se bror Matthæus namn. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.

19 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:3 (1746-1766) Bild 180 / sid 21. 1747 Septembr
8
Christnades TobbakSpinnarens Hindrich Laurenti Barn
wid N: Marcus föd d 7 ejusdem Moderns N: Ingebor
Falck Wittnen.
Fendricken herr Andreas Schulten, herr Tullför-
valtaren Appellberg, Studenten herr Magnus Myr-
man, fru Rosenlund bar barnet, fru Suell stod
hoos Jungfru Maria Kock.
Embetet förrättade herr magister
Sven Munthe.

20 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se make Marcus F.s bror Matthæus namn.

21 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se make Marcus F.s bror Matthæus namn. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:3 (1780-1847) Bild 320 / sid 53. 1789 Nowember
Den 1:sta
Dito. Hemma Wigdes Handelsmannen Edla
och Högacktade herr Marcus Fremling
samt Dygdeädla Jungfru Sophia Rebec-
ca Hegardt.
Lysningar
har ...dt för
sig uti Sal-
lerups K:ka.

22 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.

23 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:3 (1746-1766) Bild 1790 / sid 343. 1755, Maii
8
Christnades TobbaksSpinnarens Mä-
ster Hinric Laurenti Barn wid N:
Anna Christina föd d 6 kl: 4 förmid-
dagen Moderns N: Ingebor Falck.
Wittnen.
Mäster Anders .l...son ....at-
makaren mäster Hinric Duhn, ge-
sellen Mathias Jöranson, Målaren mäster
Nils Persons fru bar barnet
...gmannen Jeppe Pehrsons hustru
stod hos, Jungfru Stina Nils dotter.
Embetet förrättade H. Magister Lindgard.

24 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri FI:3 (1778-1834) Bild 127 / sid 245. 1793 Februarii
Den 10:de
begrofs uti Ste: Petri kyrcka Handels-
mannen H: Jacob Dahls fru, född
Anna Christina Fremling, uti dess 37:de
ålders åhr död af inwärtes siukdom.
I marg:
Ringdes
med Knuts
Kl: och alla
.. .....

25 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Se halvbror Georg Dahls namn.

26 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:3 (1780-1847) Bild 200 / sid 29. 1785 December
Den 28:de
Hemma wigdes handelsmannen
ädel och högaktad herr
Jacob Dahl samt dygdädla
Jungfrun Anna Christina Frem-
ling
I marg:
Lysningen
har skedt uti
Kjerstorps Kka.

27 Ivan Jæderlund, Fam. Lundströms släktträd. Sammanställd av Ivan Jæderlund, Nacka
Kop. o kompl. 1943 av J. Jörgensen

28 Ivan Jæderlund, Fam. Lundströms släktträd.

29 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

30 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Sibilla, f. I T. O. 1725, död i Välluv1810 31/1, "i 87 året", g. i T. 1754 4/12 m. inspektoren på Bosarp, sederm. Gedsholm Börje Falkengren, f. I Falkenberg 1693 23/7, död i Ekeby 1773 8/6, i hans 3:e gifte (g. 1:o och 2:o se Sjm Sk, II, s. 507).

31 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not Lars Nordbeck.

32 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Sibilla, f. I T. O. 1725, död i Välluv1810 31/1, "i 87 året", g. i T. 1754 4/12 m. inspektoren på Bosarp, sederm. Gedsholm Börje Falkengren, f. I Falkenberg 1693 23/7, död i Ekeby 1773 8/6, i hans 3:e gifte (g. 1:o och 2:o se Sjm Sk, II, s. 507). .... SVAR, Kyrkböcker, Torrlösa, C:2 1/10. 1754 d 4 Dec....föregången af lÿsning...wigdes uti (Gumlösas kyrka?) Inspectoren wid...Herr Börje Falkengren med Jungfrun Sibilla Nordbeck. (9). Hittade samma på Genline, fast mer svårtytt:
1754
D. 4 December.....................
...................................Inspector
.....................................
......................Börje Falckengren med
Jungfru Sibilla Nordbeck.

33 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not faderns namn.

34 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), 85, År 1697. Nr 300, Lars Norbeck, broder till 247; f. i Gråmanstorp 12 juli 1679; kom i Helsingborgs skola 1695; medföljde 1704 en del rekryter till Polen; prestvigd i konungens tält 10 maj 1708; kyrkoherde i Höör 2 maj 1715; transport till Torrlösa 24 jan 1716; d. 12 april 1728.
Gift 1715 med Gertrud Regina von Braun (f. 1687 d. i Torrlösa 1758), dotter af stadsmajoren Niklas von B. i Malmö och omgift med 794. - Son: 1171. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 2:7 s 25-26. 7. LARS NORDBECK
L.N. var enl. levernesbeskr. (not 1:So B 2. LUB) f. i Gråmanstorp o. 1679 12/7, son av km. därst. Isak Persson (Obef. 1675; död 1681) och Johanna Larsdotter, som efter makens död blev omg. m. kh. i Gråmanstorp Jöns Tulin. LN undervisades av denne, av hans bror Lars, sederm. kh. i Vankiva, och av sederm. kh. i Brönnestad Ebbe Bring, kom 1695 i Hälsingborgs skola, student 1697 21/10 (Sk. nat. 22/10). Efter några års konditioner och predikande, bl.a. hos styvfarbrodern i V. Karup, medföljde han 1705 en transport rekryter till Norra skånska kav.-reg. I Polen "och det fastän hans villkor voro så svaga, att han med blott 12 dlr smt gick ombord i Ystad". Han "genomvandrade därefter Brandenburgiska och Polniska Preussen, Polen, Sachsen, Ryssland intill Poltava slag, gick över Dnjeprströmmen till Bender genom ödemarken och därifrån genom Ungern, kejsardömet, Hessen-Cassel tillbaka till Pommern". Under denna tid gick han de första åren Norra och Södra skånska reg. till handa med predikande, fick CE:s rekommendation till fältsuperintendenten 1707 20/2 (not 2: CEP.), "dock att denne ville hava någon uppsikt på dem som utom CE:s rekommendation resa av studerande ungdomen till lägret", föreslogs 1708 av överste C.G. Örnestedt till reg.-pastorn Joh. Kniphofs eftertr., examinerades i fältkonsistoriet och blev s.å. 10/5 i kungens tält och i dennes närvaro prv., k. fullm. dock dat. först. i Bender 1711 30/10 (se not 1). Efter Poltava "hade han i sin olycka den lyckan" att få följa med kungen till Bender. Tre gånger under kriget förlorade han "ej allenast sitt lilla equipage utan ock sina böcker och manuskript", näml. vid Kalisz, där han tillfångatogs, vid Poltava och vid "Benderska rapturen"; vid den sistn. Var han dock icke tillstädes utan just då kommenderad med en eskort 8 mil därifrån, och kungen återsåg LN icke förrän 1715, då han återkom till Stralsund, "ej rikare än då han vid Ystad embarkerade". ". Vid sistn. eskort skall han ha uppträtt med stort mod och "då eskorten, som av turkar och tatarer blev angrepen, begynte bliva vankelmodig, uppmuntrade han den med eget exempel till tro och tapperhet, att den så länge gjorde kraftigt motstånd till dess den genom turkiske sultanens eget protectorial blev ställd på fri fot". Till belöning utnämnde honom kungen i Stralsund 1715 2/5 utan ansökan till kh. I Höör & M. med löfte om första bättre lägenhet, men Höör var han icke nöjd med, då där fanns "en utfattig prästänka, vars man på prästgårdens uppbyggande efter eldsvåda tillsatt sina medel och lämnat hustru och barn i största fattigdom och elände" (not 3: Supplik u.d. i Acta ecclesiastica. Lunds st. Höör. RA. Jfr L.st.h., Ser. 2:6 s. 137.). Innan nådaårstiden efter kh Erasmus Nollerodh gått till ända, avled emellertid kh. i T. Otto Bang, och 1716 24/1 erhöll LN i st. kungens från Ystad det. fullm. hit. Av sina "svåra fatiger" under kriget hade han vår och höst och vid föränderlig väderlek obehagliga känningar av en blessyr, som han fått av ett skott i låret. Han avled i fläckfeber i T. 1728 5/4, "49 år ringare än 14 veckor".
G. i Stralsund 1715 15/5 (enl. personalier) m. Gertrud Regina von Braun, död i T. 1758 31/7, "70 år, 6m.", dotter av stadsmajoren i Malmö Niklas von Braun och Gertrud Margareta von Braun (Schlegel-Klingspor, s. 29), i hennes 1:a gifte (g. 2:o i T. 1729 1/11 m. klockaren därst. Johannes Hartelius, f. i Reslöv 1703 21/7, Sjm Sk 794, död i T. 1741 15/8). - Barn: Johanna, f. O. 1715, död i Väsby 1802 29/9, "87 år", g. i T. 1740 23/2 m. trumpetaren i Norra skånska kav.-reg. Carl Fredrik Grunditz, f. I T. 1716 17/5, död i Väsby 1785 30/8. - Isak, f. I T. 1720 30/1, kh i Solberga. - Margareta, f. I T. 1721 28/6, död i Kvidinge 1803 9/1, g. i T. 1739 24/10 m. trumpetaren vid Norra skånska kav.-reg- Carl Wilhelm Lamé, död i Stoby, bouppt. V. Göinge 1758 10/1. -
Sibilla, f. I T. O. 1725, död i Välluv1810 31/1, "i 87 året", g. i T. 1754 4/12 m. inspektoren på Bosarp, sederm. Gedsholm Börje Falkengren, f. I Falkenberg 1693 23/7, död i Ekeby 1773 8/6, i hans 3:e gifte (g. 1:o och 2:o se Sjm Sk, II, s. 507). -Sofia, f. I T. 1725, död därst. 1727 15/10, "1 år, 16 v.".

. .... Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Family Group RecordFamilySearch® Ancestral File™ v4.19
Husband's Name
Lars Isaksson NORDBECK (AFN:1KV6-5XC)
Born: Abt 12 1679 Jul Place: , Gramanstorp, Kristianstad, Sweden
Died: 5 Apr 1728 Place: , Torrlosa, Malmohus, Sweden
Married: 15 May 1715 Place: , Torrlosa, Malmohus, Sweden
Father: Isak PERSSON (AFN:1KV6-5VX)
Mother: Johanna LARSDOTTER (AFN:1KV6-5W5)

Wife's Name
Gertrud Regina VON BRAUN (AFN:1KV6-61X)
Born: 1688 Place: , Of Stralsund, Pommerania, Prussia
Died: 31 Jul 1758 Place: , Torrlosa, Malmohus, Sweden
Married: 15 May 1715 Place: , Torrlosa, Malmohus, Sweden
Father: Niklas VON BRAUN (AFN:1KV6-6HT)
Mother: Gertrud Margareta VON BRAUN (AFN:1KV6-6LG)
Children
1. Sex Name
F Margareta NORDBECK (AFN:1KV6-5CT)
Born: 28 Jun 1721 Place: , Torrlosa, Malmohus, Sweden
Died: 9 Jan 1803 Place: , Kvidinge, Kristianstad, Sweden.

35 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Tilltalsnamn: se make Lars.

36 Ulla Elgenstierna, SSK50 ( Svensk Släktkalender 1950 ) (1950).

37 SSK13 ( Svensk Släktkalender ).

38 Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1806-06-16
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Johannes
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Henric
Faderns efternamn Falckman
Faderns titel handelsman
Faderns ort
Moderns förnamn Lovisa
Moderns efternamn Gadd
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:7.

39 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Schartau. ... rådmannen Andreas Olaus Schartau, f. 1727, d. 1772, g. m. Anna Katrina Falkman.

40 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).

41 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern.

42 Kyrkböcker, Malmö, Se dop av dotter 1764.

43 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern. samt:
Henric (I) F. (F. 1), som blev justitieborgmästare i Malmö och riksdagsman. Bland dennes barn med Maria Elisabeth Stein, likaledes av känd malmösläkt, märkas kyrkoherden i Everlöv och Slimminge magister Jacob F. (f. 1729, d. 1781; Carlquist, 4, s. 241), dottern Anna Catharina F., gift Schartau och moder till den efter sin morfar uppkallade bekante kontraktsprosten Henric Schartau, samt handlanden i Malmö, tobaksfabrikören, rådmannen och titulärborgmästaren Henric (II) F. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1. Henric (I) Falkman. 1. Henric (I) Falkman, f. 30 jan. 1701 i Malmö (Petri), d. 24 (ej 26) maj 1767 i Malmö (Caroli). Föräldrar: tull- och stads-kontrollören Jacob Falkman och Sophia Glöerfelt. Student vid Lunds univ. 29 mars 1715; kanslist i guvernementskansliet i Malmö och hos generalauditören Melchior Friedenreich; stadsnotarie i Malmö 2 juni 1722; förvaltade under två år auditörsbeställningen vid Adlerfeltska reg. där; stadssekreterare i Malmö 25 aug. 1731; aktuarie vid rådstugan 1734; vice preses i kämnärsrätten i Malmö 25 aug. 1735-10 sept. 1753; riksdagsman i borgarståndet 1740-41; kapten vid borgerskapets i Malmö infanteri 14 maj 1744, major där 8 juli 1754; justitieborgmästare i Malmö 14 sept. 1761 (installerad 7 okt.). G. 26 juli 1728 i Malmö (Caroli) m. Maria Elisabeth (Maja-Lisa) Stein, f. 8 juni 1705 där (Petri), d. 6 jan. 1770 där (Caroli), dotter av handlanden i Malmö Ernst Heinrich Stein och Karna Pedersdotter (Tinckel). Med den förste Henric F., uppkallad efter sin morfar vinhandlaren Henric Glöerfelt i Malmö, börjar den långa raden av vid Malmö stadsstyrelse fästa, i dess kommersiella och kommunala liv verksamma man av namnet Falkman. Efter universitetsutbildning i Lund inträdde F. i tjänst i hemstadens kansli, blev stadsnotarie och var även regementsauditör. Efter Wilhelm Flensburg blev F. stadssekreterare 1731 och stod på förslag 1734 till justitieborgmästare efter Jöns Stobæus.

44 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se make Henrik Falkman.

45 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Schartau. Henrik, f. 1757, kyrkohede, kontraktsprost, d. 1825. G. 1786 m. Catharina Elisabeth Sommelius, i hennes 2:a gifte, f. 1754, d. 1836.
"Henrik Schartau, den märklige ortodoxe teologen".

46 Gadd, Mattias. Hej Mikael
S|kte lite p slkten och fann att vi hade gemensamma r|tter. Bifogar hr en
komplettering till din slkting Jakob Faxe (1659-1725), innefattande faderns
familj samt farfadern.
Lycka till med forskningen!
/Mattias Gadd
PS Den egentlige forskaren bakom denna information r f|r |vrigt min farfars, Helmer Gadds, syssling (och brylling) Carl Ludwig Kiellander (slktskap genom familjen Schartau). .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Schartau. Johan, f. 1760, grosshandlare i Köpenhamn, d. 1823. G. 1794 m. Catharina Christina Suell, f. 1775, d. 1826. .... Schartau, Henrik (http://home1.inet.tele.dk/schar/), Descendants of Johan Schartau
Generation No. 1
1. Johan6 Schartau (Andreas Olaus5, Jøns4, Matts3 Jønsson, Jens2 Madsen, Mads Ware1 Jensen) was born april 27, 1760, and died november 18, 1823.
He married Katarina Kristina Suell, daughter of Frans Suell and Anna Trolle.
Children of Johan Schartau and Katarina Suell are:
+ 2 i. Niklas Henrik7 Schartau, born juli 30, 1796; died april 9, 1843 in Fogdarp, Frosta herred, Sverige.
+ 3 ii. Frans Schartau, born oktober 7, 1797; died januar 17, 1870 in Stockholm.A
4 iii. Niklas Henrik Schartau, born Unknown. ej Mikael
Tak for tilsendte.
Jeg har startet en side op på adressen http://home1.inet.tele.dk/schar
Jeg forventer at der kommer flere familier på inden længe.
Min interesse for slægt forskning stammer fra et hæfte jeg har fået af min far. Det er skrevet af Johan Alrik Schartau i 1904.
Henrik Schartau

47 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... Schartau, Henrik (http://home1.inet.tele.dk/schar/).

48 Gadd, Mattias, Se fadern.

49 Gadd, Mattias. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 1794. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:3 (1780-1847) Bild 480 / sid 85. 1793 Julii
Den 7:de Lystes 1:sta gången för handelsmannen
i Kiöpenhamn, Ädla och Högacktade
herr Johan Schartau, samt Dygd-
ädla Jungfru Catharina Christi-
na Suell.
Hemmawig-
da d: 25 Ju-
lii.

50 Kyrkböcker, Malmö, Se dop.

51 Kyrkböcker, Malmö, S:t Petri CI:3 1746-1766, Födda. 1764 November
23 Hemma döptes StadsNotarien Andreas Schartaus barn med N: Maria Elisabeth dess fru moder Anna Catharina Falckman
Wittnen
Justitie Borgmästaren Herr Hinric Falckman
Politie Borgmästaren Herr Lars (I)ngeström
Fendric den wälborne Herr Ludwig Blomstedt
Juris Studiosus Herr Carl Gustav Sommar
fru Borgmästarinnan Maria Elisabeth Falckman, bar barnet, fru Rådmanskan Elisabeth Barbro Hagström stod hos
Mademoiselle Sophia Falckman och Helena Malmborg
Embetet förrättade Herr Prosten Munthe.

52 Kyrkböcker, Malmö, se dop.

53 Kyrkböcker, Malmö, Malmö S:t Petri CI:3 1746-1766, födde. 1766
30 September. Hemma döptes StadsNotarien Herr Andreas Schartaus dotter wid N: Christina Margareta.

54 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Falkman, Axel Oscar Jacob

Domarv 2
182 74 Stocksund

Död 5/1 1986.

Kyrkobokförd (1982) i Danderyd, Danderyds kn, Stockholms län. Mantalsskriven (1982) på samma ort.

Född 25/9 1902 i Glimåkra (Skåne, f d Kristianstads län).

Gift man (26/9 1931).
--------------
Födelseförsamling i källan:
GLIMÅKRA (Kristianstads län)

Källor:
SPAR 90, RTB 86.

55 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).

56 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).

57 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Falkman, Ingrid Emilia

Vendev 5 B
182 61 Djursholm

Död 31/10 1993.

Folkbokförd (1992) i Danderyd, Danderyds kn, Stockholms län.

Född 7/2 1909 i Hedvig Eleonora (Stockholms stad).

Änka (5/1 1986).
--------------
Födelseförsamling i källan:
HEDVIG EL. (Stockholms län)

Källor:
SPAR 95, RTB 93, SPAR 92.

58 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).

59 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Nachmanson, Joseph, f 12 jan 1876 i Sthlm, Mosaiska, d 13 juni 1927 i Saltsjöbaden (enl db för Engelbr, Sthlm). Föräldrar: grosshandlaren Herrman N o Rosa David-son. Grosshandlare i manufakturbranschen 01-10, led av styr för Tidn:ab Sverige 02- 04, av styr för Sthlms köpmannafören 05-10, fullm i Sthlms handelskammare 06-11, led av styr för Sthlms handelshögskolefören från 06, av Sthlms hamnstyr 09-12, av dir för Sthlms handelshögskola från 09, av styr för Sthlms ensk bank från 09, kassadir 10, v VD 10-20, VD där från 20, led av styr för Nordiska manufakturab från 10, för ab Diligentia från 11, för Järnvägsab Sthlm-Saltsjön från 13, för ab Investor 16-våren 27, för ab A Wiklunds maskin- o velocipedfabrik o Sthlms rederiab Svea från 16, för Sthlm-Västerås- Bergslagens nya järnvägsab 17-27, för ab Atlas Diesel från 17, led av 1918 års penningvärdeskomm juni-juli 18, av styr för ab Järnförädling 18-21, för Sv kronkreditab (från maj 23 Sv obligationskreditab) 18-26, för Kopparbergs o Hofors sågverksab o Storviks sulfitab från 18, för Wifsta varfs ab från 19, för ab Kreditkassan av år 1922 22-26, för ab Lånekassan av 1914 23-27, innehade även styr:uppdrag i Sv bankfören, Sv sällsk för med forskn o Sv cancerfören:s sthlmsavd.

60 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 3 maj 1898 i Sthlm, Hedv El, med Tyra Anna Emilia Börjeson, f 15 juli 1877 i Gbg, Domk, d 27 nov 1965 i Angarn, Sth, dtr till konsul Sven B o Emilia (Mimmi) Aline Lundström. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), (Inga namn- eller adressuppgifter)

Död 27/11 1965.

Kyrkobokförd i Angarn, Össeby kn, Stockholms län.

(Ingen uppgift om födelseort)

Änka (1927).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Angarn, Vallentuna kn, Stockholms län

Källor:
DOR 65, UTD 61-67.

61 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter AEM's make JF. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Vemmenhögs kontrakt, Grönby och Anderslöv. O. M. var f. i Finja 1690 17/10, son av kh. därst. Hans Hansson Gudmantorp och Sofia Möllenstedt; hade i yngre åren till informatorer sederm. kh. i Simris Jöran Stålgren och kh. i Ullstorp Erik Tengstedt, kom i Kristianstad skola 1700, student 1708( Blek. nat. 16/10), antog 1713 kondition i Osby för prosten P. Thomæus' tre söner ... blev 1732 1/4 kh. här [Grönby]. ... Han avled i G. 1757 18/3
G. 1:o i Malmö Pe. 1731 23/4 m. Brita Falkman, dpt därst. 1701 13/11, död i G. 1733 19/3, dotter av kyrkoinspektoren Johan F. och Sofia Sörensdotter; 2:o antagl. i Bösarp 1733 24/10 m. Jannica Catharina Brandt, död i G. 1757 18/3, "66 år och några mån.", dotter av kronofogden i Oxie, Skytts & Vemmenhögs hds fögderi Claes B. i V. Virestad ( begr. i Bösarp 1757 21/10 ) och Anna Frisenbeck ( prästdotter från Björnekulla; begr. i Bösarp 1739 30/4).
- Barn:
Brita Sofia, f. i G. 1734 5/10, död därst. 1742 1/12
Johannes, f. i G. 1735 4/12, Sjm Bl. 755, stadsfiskal i Jönköping, död därst. 1770 2/10.
Anna Elisabet, f. i G. 1738 31/7, g. m. kh. i Everlöv Jakob Falkman.
Maja (Maria), f. i G. 1741 12/11, g. 1:o m. kh. i Bunkeflo Samuel Gutman, 2:o m. kh. i Balkåkra Otto Christian Herenberg.
Richard, f. i G. 1745 20/5, Sjm Bl. 842, vocerades av farbrodern, prosten Johan M. i Gärds köpinge, men blev icke prv., skrev bröllopskväde vid äldsta systern bröllop 1765, for utrikes "för 12 år sedan" ( enl. bouppt. efter systern Maria 1788), enl. Elmgren "fick en syssla vid tullverket i petersburg och blev en välmående man".
- Henrik, f. i G. 1748 19/2, bokhållare ( enl. nämnda bouppt. 1788).
- Anders, f. i G. 1751 24/11, inspektor,"begav sig utrikes 1779" (enl. nämnda bouppt. ) .

62 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948). .... Kyrkböcker, Finja, Finja C:1. 1690
Dom: 18 post Trinit. ...dige Hr: Hans Gudmantorp, ... Son kallad Olaus.

63 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

64 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son OM.

65 Kyrkböcker, Malmö, se lysning.

66 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make OM.

67 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make.

68 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter AEM's make JF.

69 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter BF's make OM.

70 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se make Johan Falkmans far. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter BF's make OM.

71 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 5. Ludvig Berckhan Falkman, son av F. 3, f. 22 maj 1808 i Malmö (Caroli), d. 3 jan. 1891 i Stockholm (Hedv. El.). Skolundervisning i Malmö 1819-25; student vid Lunds univ. 4 okt. 1825; lantmäterielev 9 juli 1827; lantmäteriex. 18 maj 1829; lantmäteri-auskultant s. d.; ex. vid Skogsinstitutet 29 juli s. å.; tf. vikarie för kommissionslantmätaren C. E. Åhrberg i Malmöhus län 6 febr. 1832; vice kommissionslantmätare i Malmöhus län 28 jan. 1833; vikarie för förste lantmätaren i Malmöhus län 2 april s. å.; kommissionslantmätare 22 juli 1835, men behöll nämnda vikariat till 1840; förste lantmätare i Malmöhus län 27 april 1840; led. av kommittén för utarbetande av föreskrifter rörande hemmansklyvning och jordavsöndring i Malmöhus län 13 okt. 1841; tillika rådman i Malmö 25 nov. 1843 (installerad 1 dec. s. å.) - 1849; erhöll k. uppdrag 16 okt. 1844 och 21 april 1846 att förteckna handlingar rörande Skåne, Halland och Blekinge i dåv. danska gehejmearkivet samt 11 aug. 1846 att utreda frågan om äganderätten till de halländska kyrkohemmanen; sekreterare i Ludvig Falkman. Malmöhus läns hushållningssällskap 26 juni (tf. sedan 4 jan.) 1846-1849; uppdrag 24 febr. 1847 att undersöka frågan om böndernas på ön Ven skatter; överdirektör och chef för lantmäteriet och justeringsverket 12 juni (tillträde 20 sept.) 1849, generaldirektör där 6 aug. 1864-16 dec. 1881; led. av kommittén för främjande av förbättrad skogsskötsel (betänkande 28 juni 1856). - RVO 1846; RDDO s. å.; LLA 1849; LSkS s. å. (skattmäst. 1850-55); Malmöhus läns hushållningssällskaps guldmedalj s. å.; RNO 1854; RNS:tOO 1857; KVOlkl 1863; KNS:tOOlkl 1864; KNOlkl 1870; HedLLA 1876; Iqml 18 storl. 1881. .... Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1808-05-22
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Ludwic Berkhan
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 26
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Hinric
Faderns efternamn Falckman
Faderns titel handelsm.
Faderns ort
Moderns förnamn Lowisa
Moderns efternamn Gadd
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:7.

72 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G. 13 dec. 1836 i Malmö (Petri) m. Anna (Annette) Catharina Ståhle, f. 18 april 1815 där (ibid.), d. 21 dec. 1895 i Stockholm (Hedv. El.), dotter av handlanden i Malmö Petter Ståhle och Maria Mandorff.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se