Henning Erik Frisell och Alfhild Eugenia Lindberg




Make Henning Erik Frisell 1

        Född: 15 Okt 1824 - Skållerud, Älsvb. 2
        Döpt: 
         Död: 20 Feb 1899 - Göteborg, Kristine förs. 3
     Begravd: 
   Äktenskap: 27 Mar 1855 - Torpa, Älvsb. 3

Händelser

Han arbetade som Grosshandlare i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.




Maka Alfhild Eugenia Lindberg 4

        Född: 25 Apr 1835 - Kinnarumma, Älvsb. 3
        Döpt: 
         Död: 12 Dec 1911 - Göteborg, Kristine förs. 3
     Begravd: 


Barn
1 M Erik Frisell 5

        Född: 24 Jan 1859 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 6
        Döpt: 
         Död: 22 Feb 1942 - Stockholm( Engelbrekt ) 7
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Christina (Stina) Wærn (1862-1944) 8
     Äktensk: 8 Jan 1885 - Undenäs, Skaraborg 6



Allmänna notiser för barn - Erik Frisell

SSK13: Verkst. direktör för trafikaktb. Grängesberg-Oxelösund, ledamot av vattenfallsstyrelsen, styrelseledamot i Svenska Sockerfabriksaktb..., samt Skandinaviska Kreditaktb., RNO,RWO.


Edgar Voss Wetlesen och Ragni Waern Frisell




Make Edgar Voss Wetlesen 7

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Ingenjör.




Maka Ragni Waern Frisell 9

        Född: 16 Mar 1896 - Göteborg( Haga fsg ) 6
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Erik Frisell (1859-1942) 10
         Mor: Christina (Stina) Wærn (1862-1944) 8



  Annan make: Knut Uno Henning (1895-1970) 11 - 10 Jun 1926 - Stockholm (Oscar Fredrik) 12


Barn


Knut Uno Henning och Ragni Waern Frisell




Make Knut Uno Henning 11

        Född: 11 Sep 1895 - Stockholm( Katarina fsg ) 13
        Döpt: 
         Död: 16 Maj 1970 - Stockholm (Oscar Fredrik) 7
     Begravd: 


         Far: Karl Bernhard Henning (      -      ) 7
         Mor: Eleonora (Ellen) Martin (      -      ) 7


   Äktenskap: 10 Jun 1926 - Stockholm (Oscar Fredrik) 12

Händelser

Han bodde i , Stockholm, Stockholms län. Han arbetade som Skådespelare.




Maka Ragni Waern Frisell 9

        Född: 16 Mar 1896 - Göteborg( Haga fsg ) 6
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Erik Frisell (1859-1942) 10
         Mor: Christina (Stina) Wærn (1862-1944) 8



  Annan make: Edgar Voss Wetlesen (      -      ) 7


Barn

Notiser: Äktenskap

SSK36: Ragni, gift 2:a.


Sven Frisell och Katharina Helm




Make Sven Frisell

        Född: 3 Nov 1894 2
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Erik Frisell (1859-1942) 10
         Mor: Christina (Stina) Wærn (1862-1944) 8


   Äktenskap: 

Händelser

Adress:
London


UK




Maka Katharina Helm

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn


Thomas Thomæus och Elisabet Maria From




Make Thomas Thomæus 14

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som kyrkoherde i Hjärsås. Han arbetade som Prost.




Maka Elisabet Maria From 15

        Född: 14 Maj 1694 - , Simrishamn, Kristianstads län, Sweden 15
        Döpt: 16 Maj 1694 - , Simrishamn, Kristianstads län, Sweden 15
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Hans Stensson From (Ca 1668-1707) 16
         Mor: Margareta Jakobsdotter Bäck (      -      ) 17




Barn


Hans Stensson From och Elsa Möllenstedt




Make Hans Stensson From 16

        Född: Ca 1668 18
        Döpt: 
         Död: 25 Feb 1707 18
     Begravd: 


         Far: Sten Matsson Harlösa (      -      ) 19
         Mor: 


   Äktenskap: 21 Jul 1703 - Norra Mellby fsg, Kristianstads län 20

  Annan maka: Margareta Jakobsdotter Bäck (      -      ) 17



Maka Elsa Möllenstedt 21

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 16 Apr 1732 - Glemminge, , Kristianstads län 22
     Begravd: 


         Far: David Möllenstedt (      -      ) 23
         Mor: Elsa Olofsdotter (      -      ) 23



  Annan make: Mårten Bulich (      -1732) 24 - 1724 24


Barn


Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Anton Rosén (      -1959)
         Mor: *Torborg* Astrid Elvira Hartelius (1881-1975)


   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn


*Josef* Ernst Sachs och Sigrid Fränckel




Make *Josef* Ernst Sachs 25

        Född: 4 Jan 1872 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Simon Sachs (1839-1907) 27
         Mor: Mathilda Leja (1848-1906) 28


   Äktenskap: 28 Sep 1899 26

Händelser

Han arbetade som Verkst direktör. Han bodde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Sigrid Fränckel

        Född: 1880 26
        Döpt: 
         Död: 1929 26
     Begravd: 


Barn
1 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Avliden



Allmänna notiser: Maka - Sigrid Fränckel

SSK30: f 1880, d. 1929.


Notiser: Äktenskap

SSK30: G 28/9 1899.
-Barn: Ragnar, Rut, Herbert.


Allmänna notiser för barn - Levande

SSK13: f 16/3 1904.


Anders Fröding och Johanna Elisabet Minten




Make Anders Fröding 29

        Född: Ca 1746 30
        Döpt: 
         Död: 19 Jun 1809 - Kristine fsg, Göteborg 31
     Begravd: 25 Jun 1809 - Kristine fsg, Göteborg


         Far: Petter Fröding (      -      ) 32
         Mor: 


   Äktenskap: 



Maka Johanna Elisabet Minten 33

        Född: Omkr 1769
        Döpt: 
         Död: 1824 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 33
     Begravd: 


         Far: Johan Minten (      -      ) 34
         Mor: Regina Elisabeth Werkamp (      -Efter 1797) 35




Barn
1 K Kristina Elisabeth Fröding 36

        Född: 13 Maj 1797 - Göteborg, Kristine förs. 37
        Döpt: 
         Död: 24 Maj 1858 - Stockholm( Klara fsg ) 37
     Begravd: 
        Make: Daniel Friedrich Bildt (1792-1827) 38
     Äktensk: 2 Jan 1820 - Göteborg( Garnisonsförsaml.) 39


2 K Catharina Maria Fröding 40

        Född: 20 Apr 1798 - Göteborg, Kristine förs.
        Döpt: 22 Apr 1798 - Göteborg, Kristine förs.
         Död: 
     Begravd: 



3 M Johan Peter Fröding 41

        Född: 23 Nov 1799 - Göteborg, Kristine förs.
        Döpt: 25 Nov 1799 - Göteborg, Kristine förs.
         Död: 
     Begravd: 



4 K Johanna Amalia Fröding 41

        Född: 15 Aug 1801 - Göteborg, Kristine förs.
        Döpt: 17 Aug 1801 - Göteborg, Kristine förs.
         Död: 
     Begravd: 



5 M Anders Fröding 42

        Född: 20 Sep 1802 33
        Döpt: 
         Död: 19 Apr 1860 43
     Begravd: 
        Maka: Charlotta Amalia Oterdahl (1804-1829) 44
     Äktensk: 18 Feb 1825 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 45
        Maka: Johanna Augusta Bergendahl (1812-1867) 46
     Äktensk: 3 Nov 1830 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 45


6 M Gustaf Mauritz Fröding 47

        Född: 12 Mar 1804 - Göteborg, Kristine förs. 37
        Döpt: 
         Död: 4 Jan 1855 - , Stockholm, Stockholms län 37
     Begravd:  - Göteborg, , Västra Götaland, Sweden 37
        Maka: Minna Amalia Wideberg (1815-1885) 48
     Äktensk: 21 Nov 1835 - Göteborg( Garnisonsförsaml.) 39




Anders Fröding och Charlotta Amalia Oterdahl




Make Anders Fröding 42

        Född: 20 Sep 1802 33
        Döpt: 
         Död: 19 Apr 1860 43
     Begravd: 


         Far: Anders Fröding (Ca 1746-1809) 49
         Mor: Johanna Elisabet Minten (Omkr 1769-1824) 33


   Äktenskap: 18 Feb 1825 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 45

  Annan maka: Johanna Augusta Bergendahl (1812-1867) 46 - 3 Nov 1830 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 45

Händelser

Han arbetade som Grosshandlare i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden. Adress: Västra Hamngatan 4, Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.




Maka Charlotta Amalia Oterdahl 44

        Född: 18 Sep 1804 50
        Döpt: 
         Död: 21 Mar 1829 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 51
     Begravd: 


         Far: Niclas Oterdahl (1763-1844) 52
         Mor: Charlotta Åkerman (1782-1827) 53




Barn


Filip Åkerman och Catarina Maria Fröding




Make Filip Åkerman 54

        Född: 11 Jun 1793 50
        Döpt: 
         Död: 1860
     Begravd: 


         Far: Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830) 55
         Mor: Ingeborg Oterdahl (1761-1825) 56


   Äktenskap: 18 Okt 1816 - Göteborg, Kristine förs. 57



Maka Catarina Maria Fröding 58

        Född: 1798 44
        Döpt: 
         Död: 16 Sep 1853 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 44
     Begravd: 


Barn
1 M Philip Åkerman 59

        Född: 30 Jul 1817 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 60
        Döpt: 
         Död: 5 Feb 1884 - Korsowska, Livland 37
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Anna Elisabeth Röben (1822-1907)
     Äktensk: 26 Mar 1851 - Leer, Holland 39


2 M Wilhelm Åkerman 61

        Född: 7 Maj 1819 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 62
        Döpt: 
         Död: 1858
     Begravd: 



3 K Elisabeth Åkerman 63

        Född: 18 Maj 1823 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 64
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



4 M Fredrik Åkerman 65

        Född: 18 Dec 1834 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 66
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Filip Åkerman

0193. Åkerman, Philip. grosshandlare, 1793-1860, b 158 <http://www.bachelors.se/matrikel/> (Fredrik Magnus Åkerman 103 <http://www.bachelors.se/matrikel/> o Ingeborg Oterdahl)
Maratonmatrikel


Allmänna notiser för barn - Wilhelm Åkerman

1853
0595. Åkerman, Wilhelm, handlande, 1819-1858, (Philip Åkerman 193 o Katarina Maria Fröding), Broddelius & Åkerman
Maratonmatrikel


Gustaf Mauritz Fröding och Minna Amalia Wideberg




Make Gustaf Mauritz Fröding 47

        Född: 12 Mar 1804 - Göteborg, Kristine förs. 37
        Döpt: 
         Död: 4 Jan 1855 - , Stockholm, Stockholms län 37
     Begravd:  - Göteborg, , Västra Götaland, Sweden 37


         Far: Anders Fröding (Ca 1746-1809) 49
         Mor: Johanna Elisabet Minten (Omkr 1769-1824) 33


   Äktenskap: 21 Nov 1835 - Göteborg( Garnisonsförsaml.) 39



Maka Minna Amalia Wideberg 48

        Född: 6 Aug 1815 - Göteborg, Kristine förs. 37
        Döpt: 
         Död: 23 Okt 1885 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 37
     Begravd: 


Barn


Gustav Hugo Fröding och Anna Katarina Emilia (Karin) Malmsten




Make Gustav Hugo Fröding 67

        Född: 9 Sep 1842 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 68
        Döpt: 
         Död: 13 Jun 1930 - Stockholm( Hedvig Eleonora fsg ) 37
     Begravd: 


         Far: Anders Fröding (1802-1860) 42
         Mor: Johanna Augusta Bergendahl (1812-1867) 46


   Äktenskap: 20 Nov 1879 - Stockholm( Klara fsg ) 69

Händelser

Han arbetade som Överstelöjtnant. Han bodde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Anna Katarina Emilia (Karin) Malmsten

        Född: 13 Dec 1853 - Stockholm( Klara fsg ) 70
        Döpt: 
         Död: 24 Jun 1922 - Stockholm( Sofia fsg ) 37
     Begravd: 


         Far: Per Henrik Malmsten (1811-1883)
         Mor: Emma Kristina Margareta Hård Af Segerstad (1813-1884)




Barn

Allmänna notiser: Make - Gustav Hugo Fröding

SSK13: f.d. överstelöjtnanten, skriftställaren, RSO, KS Albr. O 2 kl., R Pr Kr O 2 kl.,R Pr R Ö O 3 kl., K Baj. Mil. Förtjänstorden, R N S:t O O, R R S:t Wl O 4 kl., L Sk S, L V V S.


Petter Fröding




Make Petter Fröding 32

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Anders Fröding 49

        Född: Ca 1746 30
        Döpt: 
         Död: 19 Jun 1809 - Kristine fsg, Göteborg 31
     Begravd: 25 Jun 1809 - Kristine fsg, Göteborg
        Maka: Johanna Elisabet Minten (Omkr 1769-1824) 33




Philip Anders Oterdahl och Eva Frögren




Make Philip Anders Oterdahl 71

        Född: 13 Okt 1833 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 72
        Döpt: 8 Nov 1833 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 73
         Död: 1894 74
     Begravd: 


         Far: Anders Oterdahl (1803-1876) 75
         Mor: Maria Vilhelmina Bauck (1802-1868) 76


   Äktenskap: 1878 77

Händelser

Han arbetade som Kapten. Han arbetade som ingenjör.




Maka Eva Frögren 78

        Född: 1850 77
        Döpt: 
         Död: 1922 77
     Begravd: 


Barn
1 K Jeanna Louise Oterdahl 79

        Född: 9 Aug 1879 - Uddevalla, Bohuslän 80
        Döpt: 
         Död: 27 Jul 1965 - Göteborg( Örgryte fsg ) 80
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 K Maria Christina Oterdahl 81

        Född: 1882 82
        Döpt: 
         Död: 1955 82
     Begravd: 



3 K Andrea Elisabeth Oterdahl 83

   Alt. namn: Lisa
        Född: 1884 82
        Döpt: 
         Död: 1965 82
     Begravd: 



4 K Ingrid Charlotta Oterdahl 84

        Född: 8 Mar 1886 - Uddevalla, Bohuslän 85
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



5 M Philip *Einar* Oterdahl 86

        Född: 25 Feb 1888 - Uddevalla, Bohuslän 87
        Döpt: 
         Död: 1953 82
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Hedvig *Eva* Christina Österlund (1894-      ) 88
     Äktensk: 19 Aug 1918 89



Allmänna notiser: Maka - Eva Frögren

Det lär vara Eva Frögrens föräldrahem, som stått modell till Jeanna Oterdahls "Ett gammalt borgarhem".


Allmänna notiser för barn - Jeanna Louise Oterdahl

Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98-01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01-35. Förf. \endash Iqml 54. \endash Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde grundligt känna huvudstaden under sin studietid.
Hennes mor var Stockholmsflicka. Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. ...SBL cd-rom

CONF! Dagmar Bäck, f Malm och Jeanna O. var alltså tremänningar, vilket förklarar Dagmars och Jeannas långa vänskap. ENDCONF!


Källor


1 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 65. Frisell, Henning Erik
Grossh. Född 15/10 1824 i Skållerud (Älvsb.), son av brukspatron Erik frisell och Hedvig Gustava Ekelund; död 20/2 1899 i Gbg (Krist.).....Grundare av o deläg. i firma F&H Frisell, Gbg. ...Gift 27/3 1855 i Torpa (Älvsb.) med Alfhild Eugenia Lindberg, född 25/4 1835 i Kinnarumma (Älvsb.), dotter av bruksp. Johan Gustaf Lindberg och Guistava Johanna Engborg; död 12/12 1911 i Gbg (Krist.). .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 69. Frisell, Henning Eric.
F. å Kärrkil i Dalsland 1824, d. i Göteborg 1899. Köpman i Göteborg, medlem i styrelsen för aktiebolaget D. Carnegie & C:o, Skand. kreditaktiebolaget m.fl. bolag.

2 SSK13 ( Svensk Släktkalender ).

3 SSK13 ( Svensk Släktkalender ). .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

4 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se maken.

5 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Frisell, Erik, f 24 (enl födelsebok 4) jan 1859 i Gbg (Domk), d. 22 febr 1942 i Sthlm (Engelbr). Föraldrar: direktören Henning Erik F o Alfhild Eugenia Lindberg. Mogenhetsex vid Schillerska skolan i Gbg 29 maj 1878, student i Uppsala 16 sept 1878 - april 1879, bank- o handelsstudier i Tyskland, England o Frankrike 1879, banktjänsteman vid Skandinaviska kreditab i Gbg 1880, styr:suppl i ab D Carnegie & Co där 1890, i Sockerfabriksab Union, Hasslarp (Malm) 1897, kontorschef i ab D Carnegie & Co 1899, verkst dir för dess kommersiella avd 1900 - 07, led av styr för Roma sockerfabriksab (Gotl), för Praktiska hushållsskolan i Gbg från 1901, för Skandinaviska kreditab 1902 - 19, för Trollhätte kanal- o vattenverk från 1905, av dess efterföljare K Vattenfallsstyr 1908 - 13, av styr för Trafikab Grängesberg - Oxelösund o Luossavaara - Kiirunavaara ab 1906 - 36, Fastighetsab D Carnegie & Co 1907 - 20 o 1925 - 39, Sv sockerfabriksab 1907 - 39, Oxelösund - Flen - Västmanlands järnvägsab 1908 - 19, Örebro-Köpings järnvägsab 1908 - 19, verkst dir för Trafikab Grängesberg - Oxelösund o Luossavaara - Kiirunavaara ab 1909 - 16, led av handelsrådet från 1912, av statens industrikommission 1914 - 17, sakkunnig vid utredn av frågan om rikets ekon krigsberedskap 1915, v ordf i styr för Trafikab Grängesberg - Oxelösund o Luossavaara - Kiirunavaara 1917 - 20, led av styr för bl a Gällivare malmfält, Grängesbergs grufveab, ab Custodia, Rederiab Luleå - Ofoten. RVO 1906, RNO 1909, KVO2kf 1914, KVO1kl 1916.
G 8 jan 1885 i Undenäs (Skar) m Christina (Stina) Waern. High

6 Sveriges Adelskalender 1935. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

7 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

8 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Christina (Stina) Waern, f 29 juli 1862 på Stjärnsund i Husby (Kopp), d. 29 april 1944 i Sthlm (Engelbr), dtr till bruksägaren Mathias (Mats) Fredrik W o Christina (Stina) W.

9 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ragni Waern Frisell, f 16 mars 96 i Göteborg (Haga) o förut g m ingenjören Edgar Voss Wetlesen, dtr till dir Erik F (bd 16) o Christina (Stina) Waern.

10 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Frisell, Erik, f 24 (enl födelsebok 4) jan 1859 i Gbg (Domk), d. 22 febr 1942 i Sthlm (Engelbr). Föraldrar: direktören Henning Erik F o Alfhild Eugenia Lindberg. Mogenhetsex vid Schillerska skolan i Gbg 29 maj 1878, student i Uppsala 16 sept 1878 - april 1879, bank- o handelsstudier i Tyskland, England o Frankrike 1879, banktjänsteman vid Skandinaviska kreditab i Gbg 1880, styr:suppl i ab D Carnegie & Co där 1890, i Sockerfabriksab Union, Hasslarp (Malm) 1897, kontorschef i ab D Carnegie & Co 1899, verkst dir för dess kommersiella avd 1900 - 07, led av styr för Roma sockerfabriksab (Gotl), för Praktiska hushållsskolan i Gbg från 1901, för Skandinaviska kreditab 1902 - 19, för Trollhätte kanal- o vattenverk från 1905, av dess efterföljare K Vattenfallsstyr 1908 - 13, av styr för Trafikab Grängesberg - Oxelösund o Luossavaara - Kiirunavaara ab 1906 - 36, Fastighetsab D Carnegie & Co 1907 - 20 o 1925 - 39, Sv sockerfabriksab 1907 - 39, Oxelösund - Flen - Västmanlands järnvägsab 1908 - 19, Örebro-Köpings järnvägsab 1908 - 19, verkst dir för Trafikab Grängesberg - Oxelösund o Luossavaara - Kiirunavaara ab 1909 - 16, led av handelsrådet från 1912, av statens industrikommission 1914 - 17, sakkunnig vid utredn av frågan om rikets ekon krigsberedskap 1915, v ordf i styr för Trafikab Grängesberg - Oxelösund o Luossavaara - Kiirunavaara 1917 - 20, led av styr för bl a Gällivare malmfält, Grängesbergs grufveab, ab Custodia, Rederiab Luleå - Ofoten. RVO 1906, RNO 1909, KVO2kf 1914, KVO1kl 1916.
G 8 jan 1885 i Undenäs (Skar) m Christina (Stina) Waern.

11 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Henning, Knut Uno, f 11 sept 1895 i Stockholm (Kat), d. 16 maj 1970 där (Osc).
Föräldrar: bagerifabrikören Karl Bernhard H o Eleonora (Ellen) Martin. Elev vid Schartaus handelsinst i Stockholm 11-13, elev vid Dramatiska teaterns elevskola 15-17, premiärelev 17-18, anst som skådespelare där 18-25 o 27-29, vid Vasateatern i Stockholm 25-26, Oscarsteatern där 26-27 o 30-31, Blancheteatern där 29-30, Gösta Ekmans scener 31-35, Dramatiska teatern 35-36, anst där m pensionskontrakt m vissa avbrott 56-65.
G 10 juni 26 i Stockholm (Osc) m Ragni Waern Frisell, f 16 mars 96 i Göteborg (Haga) o förut g m ingenjören Edgar Voss Wetlesen, dtr till dir Erik F (bd 16) o Christina (Stina) Waern.

12 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ), gift 16 juni 1926. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), gift 10 juni 26.

13 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

14 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka Elisabeth Marias fars namn.

15 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fars namn.

16 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie II Biografier 9, Albo och Järrestads samt Ingelstads kontrakt - Österlens kontrakt. SIMRIS OCH ÖSTRA NÖBBELÖV - KYRKOHERDAR
6 . HANS STENSSON FROM (lat. Johannes Sthenonis Frommius).
H. F. var f. o 1668, son av S. 4 [=Sten Matsson Harlösa] och icke, som Cavallin1) och Sjöström uppge, av kh. Hans From i Ö. Vemmerlöv (jfr ovan, s. 116); elev i Ystads skola, student 1688 (dep. i Fil. fak. 30/1; Sk. nat. april s.å.), avlade ex. theol. nov 1691, prv. 1693 28/7 till medhj. hos styvfadern S. 5 [=Nils Bertilsson] och 1695 9/9 av CE tilldelad klockareinkomsterna mot att hålla substitut. Hdsprosten D. Floræus skriver 1699 22/5 3) , att H. F. "i 6 år tjent här såssom sin stijffaders adjutor och suttit i slätta wilkor medh många barn, icke wiliande tränga sin sahl. stijffader alt för hårdt, emedhan lijtet war att tillgåå och barnen många, som hans syskion äro"; han intygar, att H. F. "är en wacker och skickelig prästman både i sitt embetes förrättande så wäl som i sitt lefwerne, huushåld och omgänge". CE har behjärtat omständigheterna 4), och sedan H. F. förvaltat tjänste- och nådåret samt 1700 varit opponens vid prm., blev han 1701 inst. som kh. Han avled emellertid redan 1707 25/2, "39 år"; det gäldbundna huset (bouppt. Järrestad s.å. 4/11 tillg. 446:-, sk. 1.472:-), som H. F. under sin korta tjänstetid icke kunnat förkovra "i dessa besvärliga tider", rekommenderades varmt av hdsprosten Floræus 5). Ur det griftekläde, som den 9-årige sonen Sten anges som förf. till, kan citeras ett par rader, som läggas i hans styvmors mun: "Nu gitter jag ej mer til Naëmi at svara, Ty Herren har mig giort til en bedröfwad Mara. /Full är jag kommen hijt, nu sitter jag här toom,/ Ty borta är min skatt, min wän, min maka From."
G. 1:o m. Margareta Jakobsdotter Bäck. - Barn: Christina, dpt i Ö. N 1692 13/3, begr. i S. 1695 19/4. - Elisabet Maria, f. i S. (enl. dödsnot.) 1694 14/5, dpt 16/5, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Thomas Thomæus. - Elna Christina, f. i S. 1696 3/10, levde vid faderns bouppt. 1707 14/11, sederm. icke antr; om en "Christina From" se ovan, s. 167. - Sten, dpt i S. 1698 2/11, begr. Ystads M. 1712 1/9. -2:o i N. Mellby 1703 21/7 m. Elsa Möllenstedt, fadder i Osby 1694 18/9, död i Glemminge° 1732 16/4 (enl. bouppt. Ingelstad 1733 27/6), dotter av kh. i N. Mellby, hdsprosten David M. och Elsa Olofsdotter, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m S. 7), 3:o 1724, före 26/12, m. häradshövd. i Ingelstad, Järrestad, Herrestad och Ljunits Mårten Bulich, död i Glemminge° 1732 7/6 enl. nämnda bouppt., i hans 2:a gifte, g. 1:o m. Brita Törne, se Örnberg,11, s. 117).
1) 4, s. 48. 2) Sjm Sk. 128. 3) AC. 4) Skrivelser från CE 1699. Gen-guv:s ark. LLA. 5) D. F till CE 1707 27/2. AC.
.

17 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se make Hans Froms namn.

18 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.

19 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son Hans Froms namn.

20 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se makes namn.

21 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make Hans Froms namn.

22 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make Hans Froms namn.

23 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Elsas make Hans Froms namn.

24 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka Elsa M:s make Hans Froms namn.

25 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ), s. 709. f 4/1 1872, verkst. direktör i aktb. Nordiska kompaniet, fd norsk generalkonsul i Stockholm, ordf. i styrelsen för Sveriges träindustriförbund, fullmäktig i Stockholms handelskammare, ledamot av styrelserna för svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges allm. exportförening, Sveriges industriförbund, svenska slöjdföreningen, Stockholms fondbörs, Stockholms ensk. bank, järnvägsaktb. Stockholm-Saltsjön, konsertföreningen, vice ordf. i bestyrelseno. arbetsutskottet för konstindustri- utställningen i Stockholm 1930 mm, KNO1kl, KWO1kl, ...(Stockholm). G m Sigrid Fränckel.

26 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

27 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ), s. 709. Simon, f. 1839, generalkonsul, grosshandlare i Stockholm, inneh. av firman Joseph Leja, d. 1907. G. 1865 m. Mathilda Leja, f. 1848, d. 1906.

28 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ), Se make Simon S.

29 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:1. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se sonen. - dess historia fram till våra dagar. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 139. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter

30 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), se död.

31 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C:8 födda döda vigda 1804-23.

32 Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 125.

33 Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965).

34 (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 190.

35 (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 190. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 3/5. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 137.

36 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:1 3/5 födde. 1797
Christina Elisabeth Fröding Maj född 13 döpt 15
Fadren Grosshandlare A. B. Fröding
Modren Dess K Maka Joh. Elis. Minten 28 år
Faddrar
Majoren o Riddaren C. Joh. Hjerta Fru Reg. Elis. Minten
Lectorn Mag. E.S. Kullman Majorskan S. Hjort
Amiralitetskapten J Minten Jfru Sophia Bratt.

37 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

38 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 113. .... Kyrkböcker, Landskrona, C:6 1791-1813 1/5.

39 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.

40 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:1 3/5 födde.

41 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:1 3/5 födda.

42 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell). .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 264. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 113. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 125. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings flyttningsreg., E-H. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 74. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), s. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), s 173. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:1 3/5 födda.

43 Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se namnet.

44 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD).

45 Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, se AF.

46 Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se maken. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 30.

47 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 130.

48 Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), s 178. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.

49 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:1. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se sonen. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 139.

50 Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.

51 Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993). Faxsimil.
Orginal: Tryckte hos Anders Lindgren, 1869
Innehåller avskrifter av gravinskrifter från Gbg's gamla begravningsplatser.

52 Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 209 del 1. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844). .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), 29. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 32. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790 .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD). .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 17. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 145. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Genline. .... Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), personfört. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.

53 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 84.

54 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Trol. fadder 1/4 1827 till Betty Rosa Ekström, dtr till JPU Ekström o Elisab. Beata Roos. .... Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), Personfört. Personalförteckning i Domkyrko fösamlingens ledamöter 1818 (=hfl)
Åkerman Philip Grosshandlare 25 1793 juni 11
hust Cath. Maria Fröding 21 1798 apr 20
son Philip 1817 juli 30
Wilhelm 1819 Maij 7
dtr Elisabeth Malljena (?) 1823 Maji 18
Fredrik 1834 dec 18. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se 228 Philip Åkerman, son till grosshandl. Filip Åkerman o Katharina Maria Fröding
Kolla om det är samma. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Åkerman, Filip, fd grossh., h. Catarina Maria Fröding 55 år 4 mån. 16/9 1853. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s160. År 1814
17/12 Philip Åkerman, grosshandlare.

55 (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 62. .... genline, In och utflyttade. 14/12 1810 Åkerman, Fredrik Magnus, ålder 21/9 1818, Hvarifrån Foss
Resten oläsligt
Samma?. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 151f. Södra Hamngatan 25 - Korsgatan 2
5 roten nr 27.

Trähandlare Niclas Arfwidssons hus o gård
När Johan Cahman flyttade från Göteborg, sålde han sin fädernegård till trähandlaren, sedermera bergsrådet Niclas Arfwidsson. Denne var då ännu ogift o bodde i huset, som han uppges ha inköpt i kompani med fadern, tillsammans med en uppassare och en dräng. Som hyresgäster hade han den engelske expediten David Low o sjötullsinspektor Jean And. Malmgren. När Gustaf III i december 1772 ankom till Gbg på sin Eriksgata, inkvarterades tre höga herrar ur hans hovstat hos NA. …
Genom sitt giftermål med Anna Margareta von Jacobsson, vilket ägde rum 1778, blev han släkt med såväl Sahlgrenarna som Holtermans och inköpte 1795 Härlanda av sin svåger, Nils von Jacobsson. I taxeringslängden 1780 uppges som boende i huset trähandlare Niclas Arfwidsson och hustru, en husjungfru, en kammarjungfru och tre pigor samt uppassare och kusk o som hyresgäst kvarbor alltjämt David Low, som är ogift, med husjungfru, uppassare och kontorsbetjänt. Men några år senare lämnade han denna gård o bodde sedan en vid S. Hamng. 29, innan han 1803 för alltid övergav Gbg.

Ryttmästare Jacob Sahlgrens fastighet
Jacob Sahlgren,…, övertog fastigheten S.Hamng. 25-Korsg.2. …hans hustru, rådman Lunds dotter, Johanna Fredrika, var också ett förtjusande barn av sitt tidevarv….
Vid eldsvådan 1802 jämnades byggnaden med marken och två år senare sålde makarna Sahlgren sin avbrända tomt till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman, som året därpå inköpte även den eldhärjade tomten 4 roten nr 111 såsom baktomt.
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…

Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Den 15 maj 1833 sålde landskamrer Åkermans arvingar sina stenhus till bolaget Blidberg & Stridsberg för 24.000 rdr banco.


. .... F. Stenström, En minnesbok del I och II (Faksimileupplaga sammanställd av Sällskapet Örgryte Odalmän. Falun 1966.), s 57 del 1. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), s 13. Gamla begrafningsplatsen.
Stenhäll: (söndrig)
Här hvilar
Konungens Trotjenare
Landskamereraren
Herr Fredric Magnus Åkerman
född d. - 1754
Död den 20 April 1830
samt dess kära maka
Fru Ingeborg Åkerman
född Oterdahl d. 16 Dec. 1761
Död den 16 Aug. 1825

Till himlen för Guds vänner
är vägen gin och kort
De sina Herren känner
Och glömmer dem ej bort.
Han dem väl skiljas låter
Men blott en liten tid,
Han dem förenar åter
Uti en evig frid. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Frerik Magnus landskamre Otedahl Ingeborg
Barn: Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Fredrik Magnus, kamrer, fru Oterdahl Ingeborg Barn:
Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6
Filip 1793 11/6
Nikolaus 1794 23/10
Fredrik 1800 16/12
August 1802 10/8. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), . 22: "1804 Philips svåger landssekreteraren Fredrik Magnus Åkerman övertar Särö"
"ca 1820 Smedjan uppföres"
"1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 27. Fredrik Magnus Åkerman, f 1754 10/8; landskamrerare i Gbg o Bohus län, d 1830 20/4. - Gift 1785 9/10 i Göteobrg med Ingeborg Oterdahl, f 1761 16/12, d i Gbg 1825 16/8, dotter av direktören Anders Oterdahl och Dorotea Matsen.
...
Fredrik Magnus Åkerman blev landskamrerare i Göteborgs och Bohus län 1784 efter att dessförinnan hava varit kronofogde i Göteborgs fögderi. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Åkerman, Fredrik Magnus, landskamererare, d. Fredrika Dorotea 2 år 7/1 1789
" , d. Catarina Elisabet 1 år 4 mån 26/10 1793
" h. Inga Oterdahl 63 år 8 mån. 16/8 1825
" M. 75 år 8 mån. 10 dagar 20/4 1830. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
... .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 179. Porslin med text o utsmyckning, "Ellsbo", hans gods på Hisingen, han beställt från Kina. Bild s 180. .... Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), Personalfört.

56 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Otterdahl, Inga, landskamrerare F.M. Åkermans h., 63 år 8 mån. 16/8 1825. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 29.

57 Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, Fröding, Kat. Maria jfru g m Åkerman Filip, grosshandl., 1816 18/10.

58 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), se maken.

59 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 141. 228 Åkerman, Philip
F 30/7 1817 i Gbg (Domkyko), son av grosshandl Filip Å. o Katharina Maria Fröding. Död 5/2 1884 under vistelse i Korsowska, Livland, kyrkoskriven i Malmö (Petri). Artoffex 1836, ulöjt vid Göta artreg 1837, avsked 1840. Statens lantbruksing. 1850-80.
Gift 26/3 1851 i Leer, Holland, m Anna Elisabeth Röben, f 21/91822 i Leer, Holland, dotter av senator Johan Hinrich Röben o Anna Elisabeth Garrel; död 31/5 1907 i Malmö (Petri).

60 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 141.

61 Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), s 223. Åkerman, W., grosshandl. (firma Brodelius & Åkerman), Ö. Hamng. 18. .... databas (I bibl. i Kba.), Emibas. Åkerman, Vilhelm, f. 1819-05-07, Hemförs. Göteborg Domkyrko
Årtal 1837. Destination Utrikes.

62 Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), personfört. Åkerman Philip Grosshandlare 25 1793 juni 11
hust Cath. Maria Fröding 21 1798 apr 20
son Philip 1817 juli 30
Wilhelm 1819 Maij 7
dtr Elisabeth Malljena (?) 1823 Maji 18
Fredrik 1834 dec 18
.

63 Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), paersonfört. Åkerman Philip Grosshandlare 25 1793 juni 11
hust Cath. Maria Fröding 21 1798 apr 20
son Philip 1817 juli 30
Wilhelm 1819 Maij 7
dtr Elisabeth Malljena (?) 1823 Maji 18
Fredrik 1834 dec 18
.

64 Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), Personfört. 1818. Åkerman Philip Grosshandlare 25 1793 juni 11
hust Cath. Maria Fröding 21 1798 apr 20
son Philip 1817 juli 30
Wilhelm 1819 Maij 7
dtr Elisabeth Malljena (?) 1823 Maji 18
Fredrik 1834 dec 18
.

65 Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), personfört. 1818. Åkerman Philip Grosshandlare 25 1793 juni 11
hust Cath. Maria Fröding 21 1798 apr 20
son Philip 1817 juli 30
Wilhelm 1819 Maij 7
dtr Elisabeth Malljena (?) 1823 Maji 18
Fredrik 1834 dec 18
.

66 Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), personfört. 1818. Åkerman Philip Grosshandlare 25 1793 juni 11
hust Cath. Maria Fröding 21 1798 apr 20
son Philip 1817 juli 30
Wilhelm 1819 Maij 7
dtr Elisabeth Malljena (?) 1823 Maji 18
Fredrik 1834 dec 18
.

67 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 161. 303 Fröding, Gustaf Hugo
F 9/9 1842 i Gbg (Domk) son av grossh. Anders Fröding o Johanna Augusta Bergendahl; död 13/6 1930 i Sthm (Hadv El).
Student u Uppsala 1858, artoffex 1859...övlöjt i armén 1892, avsked 1893. ...
Tryckta skrifter bl a Berättelser ur Gbgs äldsta historia, Biografiska skildringar 1-4...
Gift 20/11 1879 i Sthm Klara, m Anna Carie Emilia Malmsten, dotter av prof. Per Henrik Malmsten o Emma Hård af Segerstad; död 24/6 1922 i Sthm (Sofia).

68 SSK13. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

69 SSK13. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.

70 SSK13.

71 Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1833
Okt 13, döpt NOv 10 Philip Anders

Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 30 år
Faddrar: Commerce Rådet o Ridd. Jan Lamberg
Öfverste Lieutn. C. J (S?) Virgin
Herr James Sinclair
Majoren och Ridd. Thom. Clancy
Herr Gustaf Lamberg
Enkefru Ch. Malm
Fru Engström
Fru Marie Bergendahl
Mamsell Hedda Barclay
Mamsell Hedda Ewert

Barnmorska Fru Göteblad
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.

72 Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD).

73 Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), födda 1833.

74 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.

75 Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga. .... Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), Personfört. Oterdahl Anders Handlande 1803 feb 12
H. Maria Wilh. Bauck 1802
Dot Charlotte Nicolina 1827 Juni 16
Johanna Amalaia 1829 Junii 5. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 17. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern JCB. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 97. År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. Inte denna Anders, g m Bauck, men kanske hans far eller troligare farfar, då namn ofta gick till barnbarnen. Oterdahl är ett ovanligt namn. Kolla. Ma
20/7 1999. Det stämmer. farfadern hette Andreas/Anders. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 172. 1828 12/12 Anders Oterdahl, grosshandlare. Blev borgare i Gbg.
Bör vara denne, då namnet är ovanligt och tiden stämmer. Ma. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)...
Anders (1802-1876), grosshandlare.
Son: Niclas (1831-1889), grosshandlare, g m Mary Keiller (1834-1912), se Keiller. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Anders Oterdahl, grosshandlare Maria Wilhelmina Bauck
barn: Charlotte Nikoline 1827 16/6
Johanna Amalia 1829 5/6
Ingeborg 1830 4/11
Niklas Anders 1831 14/9
Johan Anders 1832 9/8
Filip Anders 1833 13/10
Vilhelmina 1836 19/4. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Otterdahl, Anders, grossh., d. Ingeborg 9 mån 12 dagar, 9/12 1831
" " " , d, Wilhelmina, 15 år 7 mån 20 dagar 9/12 1851. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Oterdahl A. grossh. 5 r. N Hamng 56.

76 Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga.
. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine Förs. 1827, trol. i samband med giftermålet. Se not fadern. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. 7/8 2001 Ma
Göteborgs bouppteckn.reg.
sid 157 .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIIIa:107.

77 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.

78 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern.

79 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98–01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01–35. Förf. – Iqml 54. – Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige
ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde
grundligt känna huvudstaden under sin studietid. Hennes mor var Stockholmsflicka.
Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det
är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av
ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv
varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. På ett fruktbart sätt
stödde hennes pedagogiska och litterära verksamheter varandra. Hon blev förtrogen
med unga flickors problem, både i deras tidlösa beskaffenhet och i sociala och merkantila variationer, och hon kom att skriva en rad böcker både om flickor och för flickor liksom för deras föräldrar och vuxna vänner. Skolflickor (1924) och Min fågel blå och andra flickhistorier (1930) är exempel på detta. Helga Vilhelmina (1933) och två följande böcker med samma huvudperson behandlar en ung flickas länge steniga och svårgångna bildningsväg. Om den sista volymen i trilogin Vårdträdet (1938), där flickan får genomgå vinterkursen på en folkhögskola, deklarerade en erfaren skolman, att det var ”den bästa bok om folkhögskolan, som hittills skrivits i Sverige” (Furuland).
O hade sina erfarenheter dels från många folkhögskolebesök som föreläsare, dels från
en tid som lärarinna vid Åsa folkhögskola i Södermanland.
För att vinna mer utrymme för författarskapet hade O redan på 1920-talet börjat
inskränka sin reguljära undervisning men bevarade å andra sidan också efter den
formliga avgången vissa uppgifter, t ex som talare vid morgonsamlingarna. I en rad serier publicerades delar av denna förkunnelse, som återanvändes av kolleger i andra
skolor och skolformer. I den nu nämnda rollen gjorde O då och då insatser i nationella
format, nämligen via radion. Ett remarkabelt tillfälle inträffade våren 1944, då
hon med stor stränghet brännmärkte aktuella utslag av antisemitism.
Över huvud taget avvisade O obönhörligt alla fascistiska eller motsvarande tendenser,
och en vredgad Protest på vers mot permittenttrafiken inflöt i GHT (12 maj 1943).
Hennes politiska hållning undgick inte att väcka misshag på reaktionärt håll. Däremot
var hennes fromhetstyp knappast utmanande.
Under seminarietiden sökte hon sig gärna till Natanael Beskow (bd 4) och Djursholms kapell. Livet igenom bevarade och förnyade hon intrycken därifrån. I en sen intervju visade hon tveklöst på Beskow som den person som betytt mest för henne, ”därför att han inifrån bestämt sitt förhållande till den övervärldsliga makten och låtit detta styra hela sin livshållning” (Alving, s 239). I arbetet inom det av Beskow ledda Förbundet för kristet samhällsliv tog O livlig del utan att det tycks ha lett till någon spänning i förhållandet till västsvensk kyrkosyn.
O bekände sig till en individualism som hon omfattade på alla områden, pedagogiskt,
politiskt, religiöst. Hon var motsatsen till den utpräglade samfundsmänniskan.
Inte förrän fram emot sekelmitten var hon beredd att gå samman med kväkarna. I
själva verket hade dock redan huvudpersonen i romanen En av oss (1927) fått göra
reda för en stark upplevelse i kväkarnas krets. Det problematiska, skriver O till Emilia Fogelklou i mars 1949, är kristologin. För henne var Kristus den gudsfyllda människan, en uppenbarelse av det gudomliga likaväl som blomman, snöstjärnan, himlens blå, Emilia själv eller Natanael [Beskow], bara så mycket fullständigare än de. Det viktiga var att han inte skymde Gud.
Det mest förtätade uttrycket för O:s gudsförhållande är psalmen O du som ser, o
du som vet vart stackars väsens hemlighet. Den skrevs redan 1909 och lästes först i Vår lösen (1910, nr 12/13) för att omsider införas i psalmboken; i 1986 års psalmbok bär den nr 227. Dess text har visat sig kunna svara till fromhetsbehovet hos vitt skilda människosorter. Vid sidan av visan om Herr Kantarell och andra barnvisor som den helt unga O skapat i förening med Elsa Beskow (bd 4) och Alice Tegnér är O du som ser förmodligen hennes mest bekanta och älskade dikt.
I takt med att O ransonerade den publikkontakt som skolarbetet innebar, blev föreläsandet allt viktigare för henne, och hon var i många år en av Folkbildningsförbundets mest anlitade krafter. Hon erbjöd ett brokigt spektrum av ämnen, somliga med tydlig adress till spinnsidan – inte oväntat var Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelningar ofta arrangörer: Kvinnor i 1937 års psalmbok, Från Birgitta till Elsa Beskow – svensk kvinnogärning genom tiderna. Andra ämnesval gav frappanta aspekter på traditionella teman: Hur diktarna se på barndomen,
Vapensmeden – en bok om humanitet och skönhetsglädje. En tredje grupp
tillhörde den mission i själsläkedomens tjänst som O ville fullgöra var hon drog
fram: Är jag sämre än andra? Mindervärdeskänslor och hur de skötas, Behöva vi
vara rädda för ålderdomen?
Frågan om ålderdomen ställde O också i en essaybok 1960 som hon med all rätt kallade Från en utsiktspunkt: hon hade just fyllt 80. Vid sidan av existentiella betraktelser rymmer denna bok också en rad enkla praktiska råd, t ex diverse knep för att parera den fatala glömska som hör åldrandet till.
Det är en handfast, opretentiös levnadskonst av samma sunda naturlighet som tidigare många av de råd hon riktade till unga flickor.
Nära föredragen såsom bildningsinstrument står de skrifter O ägnade kulturgestalter
som Bremer, Andersen, Topelius, Lagerlöf och Elkan. De två sistnämnda intar
den särställningen att O varit nära bekant med båda och kan tillföra bilderna många
personligt upplevda drag. Sålunda hade Selma Lagerlöf inbjudit O att tillbringa några
månader av det andra krigsåret (1915) på Mårbacka vilket betydde både en lättnad i
skoltjänsten och en mäktig litterär stimulans.
Den sakrika uppsatsen om Sophie Elkan (bd 13) i OoB 1922 är betydelsefull
såsom den första karakteristiken i större skala av hennes person. Den tillvann sig bl a
Selma Lagerlöfs stora uppskattning. Fredrika Bremer-boken (1950) vilar på ett med
klokhet och finess verkställt urval av litterärt effektiva Bremer-texter.
I de fiktiva gestaltningarna liksom i de otaliga skrifter som syftade till uppbyggelse
eller levnadsklok rådgivning fann O vägen till vitt skilda mottagare. I sagorna och sagospelen vandrade hon oförfärat i Topelius’ spår och talade till de helt små. Åtskillig mognad skall däremot till för att rätt skatta ett mäktigt moraliskt romanverk som Inger Skram (1919). Där tar hon både i miljö- och människoskildring de största greppen, då hon följer den tappra fiskardottern längs hennes av grymma prövningar och besvikelser kantade levnadsväg. Efter långt slit och många vanskliga val har Inger äntligen nått den grad av självförverkligande, med vilken hon kan känna sig tillfreds: Hon förestår en välskött, av alla gäster uppskattad matservering.
Då rasar det hela samman till följd av sjukdom och mannens oduglighet och bedrägliga
dubbelspel. Allt värre olyckor hopas över henne, hon förlorar allt, också barnen,
men hon pånyttföds och fördjupas i sin kristna tro, och innan den utfattiga och
utslitna gumman dör har hon blivit en källa till glädje och tacksamhet för alla omkring
sig. – Det står klart att denna roman är alltför stort upplagd, utan sinne för den
episka ekonomin. O nödgades tillgripa en rad brådstörtade nödlösningar och därtill
störande förändringar i berättelsens själva skala. Mycket i boken har dock bevarat en
gripande storhet, och det finns också isolerade enskildheter, ibland långt ute i periferin, som gör ett starkt och levande intryck.
Det är sålunda inte överraskande att O på det hela taget haft större framgång med vad
hon presterat i den alltid väl skrivna novellens hanterliga format, i samlingar som
Brittsommar (1922), Lavendel och salivia (1929) och Möten på vägen (1934). Många
av de skildrade kvinnoödena, kanske om besvikelser som vänts i glädjerikt positivt
handlande, kanske om långvariga missförstånd som klarats upp – bara alltför sent!
— eller kanske om mäns obegripliga blindhet för egen och andras hotande ofärd eller
för den lycka som funnits att möta runt hörnet, många av dessa stillsamma öden är
gestaltade med en betydande psykologisk insikt.
O:s arkiv, delvis hårt gallrat, i GUB; brev till O även i KB. – Brev från O i GUB (bl a till O Nystedt o H Söderhjelm samt många till Emilia Fogelklou-Norlind), KB (bl a till Mia Leche Löfgren o Lydia Wahlström samt många till Sophie Elkan), LUB o i UUB (bl a till Elsa o Natanael Beskow).
Tryckta arbeten: Solhult. Sthlm 1901, 46 s. – Till vård flickor. Sthlm 1904. 20 s. 2., omarb uppl 1908. 18 s. 3. d:o 1921. 15 s. Övers: Tytöille, Porvoo 1905, 23 s. – Blommornas bok. Visor. Sthlm 1905. 4:o. (30) s. [2. uppl ej tr.] 3.–4. uppl
1914, 1920. 30 s. [Nya utg] 1932. 30 s. (Barnens stora julkalender [omsl].) 1943. (30) s. 1948, 1955, 1962, 1973, 1976. 28 s. Övers: Blomsternes Bog, Kristiania og Khvn (tr Sthlm) 1914, 4:o, 30 s; Bloemenliedjes ... vrij vertaald ..., Utrechtecht 1941, 21 s; Blomstenes bok, Oslo 1991, 4:o, 28 s. – Det röda huset. Sthlm 1907. 218 s. (Fr. Skoglunds ungdomsböcker, 1.) 2. [omsl: 3.] uppl: ... huset, Berättelse. 1919. 191 s. [Ej i serie.] 4. uppl Sthlm (tr Hfors) 1922. 197 s. 5.–6. uppl Sthlm 1925, 1934. 187 s. 7. uppl Upps 1949. 207 s. (De klassiska ungdomsböckerna [pärmtitel].) Övers: Das rote Haus, Zürich 1945, 222 s. – Svenska lekar. [Omsl.] Gbg 1907. Tv-8:o. (10) bl. – Otto Salomon och Nääs (OoB, årg 18, 1909, Sthlm, 4:o, s 525–535). – Sagor och visor. Upps 1910. 95 s. (Biblioteket Sveriges vår, 4.) 2. uppl s å. [Ny utg] 1920. 118 s. – Dags visor ... Musik av A Tegnér. Sthlm 1911. Tv-8:o. 54 s. – Per och Lisa hos fiskarne. En saga ... Gbg 1912. Tv-8:o. 16 bl. – Hur vi skapa ett hem. Föredrag vid Bjärka-Säby- -mötet. [Upps, tr] Linköping 1912. 22 s. ([Omsl:] Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 10.) 2.–3. uppl: hem. Upps 1916. 20 s. 4. uppl Sthlm 1918. 5.–6. uppl 1920, 1928. 16 s. Övers: Hvorledes vi skaber et Hjem, Aarhus 1920, 29 s. – Ett gammalt borgarhem. Berättelse för ungdom. Sthlm 1913. 392 s. 2. uppl 1914. 3.–6. Uppl: ... Berättelse. 1918, 1918, 1920, 1920. 342 s. 7. uppl 1926. 344 s. 8. Uppl Upps 1950. 303 s.
[Förk utg] Sthlm 1963, 190 s. (De klassiska ungdomsböckerna, 107.) 1985. 157 s. (De bästa ungdomsböckerna.) Övers: Et gammelt Borgerhjem, Khvn & Kristiania (tr Khvn) 1915, 288 s, 2. udg Khvn 1928; Oslo 1928, 294 s; De familie Kruse, Amsterdam 1928, 341 s; Das Lehnsgut Gottes, Konstanz 1959, 287 s, Neue Aufl 1960. – En liten prinsessa. Sju visor ... tonsatta av H Bedinger. Upps [1915]. Tv-8:o, 15 s. 2.–3. uppl
1928, 1939. – Några dikter. Gbg 1915. 86 s. 2. uppl 1917. 3. utvidg uppl 1918. 174 S. 4.–6. uppl: Dikter. 1919, 1921, 1924. 112 s. 7. uppl 1929. 128 s. 8. tillök uppl Sthlm 1942. 136 s. 9. d:o Upps 1952. 140 s. – Snövit och de sju dvärgarne. Sagospel i fyra äventyr. Sthlm 1915. 30 s. – Trollspöet. Sagor, Sthlm 1915. 157 s. 2. uppl 1921. 156 s. – Backsippor. Sagor. Sthlm 1917. 124 s. 2. uppl 1925. – Den lilla drottningen. En
hist i åtta små kapitel. Upps 1917. 47 s. ([Omsl:] Sveriges vår, tilläggsh 3, 1917.) [Även med omsl:] 1918. (Biblioteket Sveriges vår, 19.) 2.–4. uppl 1920, 1926, 1931. 64 s. 5. Uppl 1944. 62 s. 6. uppl 1951. 57 s. Övers: Pikku kuningatar, Porvoo 1922, 56 s; Den lille Dronning, Khvn 1923, 78 s; Litla drottningin, Reykjavik 1929, 102 s; Die
kleine Königin, Neumünster 1933, 64 s, Stuttgart [1953], 62 s (Sonne und Regen im Kinderland, Bd 75); Ruth, de kleine koningin, Amsterdam [1934], 2.–3. druk [1934?, 1935], 4.–6. druk [1935, 1937, 1947], 54 s (De uilenreeks no 6); Den lille
dronningen, Oslo 1935, 82 s, 1941, 77 s. – ”Saliga äro de renhjärtade”! Föredrag hållet på Fogelstad vid kvinnliga student- o gymnasistmötet ... 1918. Sthlm 1918. 22 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 36,) 2. uppl 1919. – ”Den signade
dag”. Morgonstunder med skolungdom. [1. saml.] Upps 1918. 147 s. 2. uppl: Den 1919.
155 s. 3. uppl 1920. 127 s. 4. [titel]uppl s å. 5. uppl 1927. Övers: Den signede Dag, Khvn 1930, 176 s [tillägg ur Vardagsvägar 1921]; De gezegende dag, Amsterdam 1931, 245 s. – Inger Skram. Roman. Upps 1919. 399 s. 2. uppl s å. 3.–5. uppl 1920. 6. uppl 1923. 7. uppl 1932. 367 s. Ny utg sthlm 1963. 262 s. (Profilböckerna [skyddsomsl].)
Övers: Khvn 1921, 415 s; Amsterdam 1926, 316 s, 2.–3. druk 1926?, 1927, 4.–8. druk 1930– 32, 9.–10. druk 1938, 1941, 11. druk 1948, 249 s; Heilbronn 1939, 291 s, 2.–3. Aufl 1940, 4.–5. Aufl 1941, 1949, 6. Aufl 1954, 296 s, [nya uppl] 1960, 1963, 320 s. – Innerlighet. På gymnasistaftnar i Stockholm och Uppsala v. t. 1918. Sthlm 1919. 16 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 38.) 2. uppl 1920. – Lille bror Staffan.
Sagor o berättelser. Sthlm 1920. 125 s. 2. uppl 1927. 127 s. Härur övers: Het verlangen om mensch te worden, Amsterdam 1932, 15 s. – Kungariket (Barnbiblioteket Saga . . . , 79. EugenieBeskow m fl, Guldbockarna och andra sagor, Sthlm 1920, s 36–62; 2. uppl 1925, s 35–60; 3. uppl 1944, s 36–62). – Mors dag (sista söndagen i maj). Upps 1921. 16 s. 2.–5. uppl s å. – Vardagsvägar. Morgonstunder med skolungdom. [2. saml.] Upps 1921. 144 s. 2.–3. uppl 1921, 1922. – Den bergtagnas dotter. Sagor. Sthlm 1922.
143 s. – Brittsommar. Noveller. Upps 1922. 248 s. 2.–4. uppl s å. 5. uppl 1923. Härur övers: Late zomer, Amsterdam 1936, 132 s. – Om Sophie Elkan. Några personliga intryck (OoB, 31, 1922, s 353–364). – Inför livet. Sthlm 1923. 7 s. – Mors dag. Samtal mellan okända. Upps 1924. 31 s. – Trädet som växer. Morgonstunder med skolungdom,
[3. saml.] Upps 1924. 150 s. Övers: Treet som vokser, Oslo 1926, 159 s, 2. opl s å. –
Skolflickor. En bilderbok. Upps 1924. 323 s. 2.– 5. uppl s å. 6.–7. uppl 1925, 1929. 8.–10. uppl 1947, 1950, 1959. 264 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Jonge levens, Amsterdam 1932, 287 s; Die weisse Azalee, Stuttgart 1956, 191 s; Vingene proves, Oslo 1957, 140 s. – Det innersta i julen. Sthlm 1925. [Omsl.] 8 s. [I konvolut
med titel: Vid julgranen 1925.] – Lövängen. Upps 1926, 109 s. 2. Uppl 1936. 3. uppl 1948. 104 s. Övers: Der Eschenhof, Stuttgart 1927, 159 s [utökad]; Het huis met de rozenhaag, Amsterdam 1927?, 116 s, 2. druk 1935, [ny tr] 1937; Reisen til Løvengen, Aarhus 1929, 106 s; Anne- Marie ou le paradis de grand’-mère, Paris 1931, 88 s; Lövengen, Oslo 1934, 116 s, [2. opl] 1941, 93 s. – En av oss. Upps 1927. 250 s. 2.–5. uppl s å. [Ny utg] Sthlm 1939. 196 s. ([Omsl:] Hemmets böcker, 7.) Övers: En af os, Khvn 1929, 226 s; Een uit velen, Amsterdam 1929, 261 s; Oslo 1938, 139 s; Einer wartet immer auf dich, Konstanz 1954, 193 s. – Prinsessorna och narren. Sagor. Sthlm 1927. 118 s. – Grekiska sagor. Sthlm 1927. 193 s. 2.–3. tr 1929, 1932. 2., översedda
uppl 1939. 2.–5. tr 1944, 1949, 1953, 1957. – De fem pärlorna (Barnbiblioteket Saga,
118. J O m fl, Månbarnen och andra sagor, Sthlm 1927, s 3–16). – Vår vän Maja Stina. Utg av Svenska sparbanksföreningens avd. för sparpropaganda. Gbg 1928. 32 s. – Vårsådd. Morgonstunder med skolungdom. Fjärde saml. Upps 1928. 137 s. 2. uppl 1929. – Första början. Läsebok för första skolåret. Sthlm 1928. 239 s. 2.–3. uppl 1930, 1932. 4., oförändruppl 1934. 5. d:o 1936. 2.–4. tr 1939, 1944, 1947. – Lavendel och salivia. Upps 1929. 268 s. 2.–3. uppl s å. 4. uppl 1930. – Ditt ansvar som kvinna. Ett ord till unga flicker. [Omsl.] Sthlm 1929. 8 s. [Nya tr] 1929–30. 7.[!] uppl [omsl] 1931. 8.–9.
uppl 1932. 10.–21. uppl 1933, 1935, 1936, 1937, 1939, 1942, 1943, 1945, 1947, 1949, 1952, 1953. 22.–24. (1.–3. illustr) uppl 1957, 1958, 1962. 21 s. Rysk övers: Tvoja otvetstvennost’ [omsl], Hfors (tr Narva) 1932, 8 s. – Skolkamrater.
Läsebok för andra skolåret. Sthlm 1929. 299 s. 2. uppl 1931. 303 s. 2.–4. tr 1934, 1936 [tr 1937], 1943. 3. uppl 1948. – Min fågel blå och andra flickhistorier samt ett sagospel. Sthlm 1930. 264 s. Förk övers: Den blå fuglen, Oslo 1931, 162 s. – Allmänna hjälpföreningens julbrev. Julen 1930. [Gbg 1930.] 4:o. (3) s. – Legender och sagor. Sthlm 1931. 184 s. – ”Ute blåser sommarvind ---” En hist berättad för ungdom.
Upps 1932. 356 s. 2.–3. uppl s å. (Hemmets bibliotek [omsl].) 4. uppl 1939. 274 s. (Ibid.) [Ny utg] 1956. 239 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Buiten waait de zomerwind, Amsterdam 1934, 269 s, 2. druk 1935, 4. druk 1950, 233 s; Draussen weht Sommerwind, Heilbronn 1949, 256 s, [ny uppl] 1958, 207 s. – Dorotea fick sin
examen --- (C. G. Ekman m fl, Med två tomma händer, personbiogr Skildringar, Sthlm 1932, s 17–28). – ”Jag ser hans spår ---” Morgonstunder med skolungdom. Femte saml. Upps 1933. 132 s. – Helga Vilhelmina. Upps 1933. 194 s. 2.–3. uppl 1933, 1934. 4. uppl 1939. 183 s. 4.[!] uppl 1948. 191 s. 6. uppl 1960. 169 s. (De klassiska
ungdomsböckerna.) Ny utg Sthlm 1984. 184 s. (Klassiska barnböcker från Liber [pärmtitel].) Storstilsutg 1991. 223 s. (Storstilsbiblioteket 136 [pärm].) Övers: Oslo 1934, 155 s; Helga Wilhelmina, Amsterdam 1937, 217 s; Stuttgart 1940, 159 s, [nya tr] 1942, 1950, 1953, Hannover 1959, 179 s, Gekürzte Ausgabe Wuppertal 1968, 125 s
(Kleine R. Brockhaus-Bücherei. Nr. 64). – Ilskebyttan och andra barnsagor. Sthlm 1933. 209 s. Förk övers: Vom kleinen Zornnickel, Stuttgart 1951, 118 s, 2. Aufl Hannover 1957. – De sjungande löven. Ett sångspel med musik av O Lindberg. Sthlm [1933]. 8 s. – Möten på vägen och andra berättelser. Upps 1934. 288 s. 2.–4. uppl s å. – Stepan Vasiljevitsch’ julafton (Nu är det Jul igen, en saml julberättelser, sammanställd
av J O, Sthlm 1935, s 29–40), — Världen växer. Upps 1936. 249 s. 2.–3. uppl s å. [4. uppl före 1939, okänd.] 5. uppl: Världen växer för Helga Vilhelmina. Upps [1961]. 184 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: De wereld groeit, Amsterdam 1938, 237 s; Die Welt wird weit, Stuttgart 1949, 242 s. – Vårdträdet. Upps 1938. 363 s. [Ny
tr] 1939. [Förk utg] Ut i livet, Helga Vilhelmina. Sthlm 1962. 189 s. (Ibid.) Övers: Et Vaarbrud, Khvn 1943, 354 s; Helga Wilhelmina und ihre Kameraden, Hannover 1958, 204 s. – Elin(Barnbiblioteket Saga, 182. D Fallström m fl, Lyckogrisen. Berättelser, verser o ramsor, Sthlm 1938, s 16–18; dikt). – ”Jag hör hans röst ---”.
Morgonstunder med skolungdom. Sjätte saml. Upps 1939. 197 s. – Vad är lycka [text] (A Ahlberg m fl, Vad är lycka? Fjorton vittnesbörd . . . , Sthlm 1939, s 53–56). – Birgitta skriver till sin gudmor och får svar (Febe. En julhälsning från de sv diakonissanstalterna, årg 54, 1940, Sthlm, s 112–123; även sep, 14 s). – Fågel vinglös. Upps 1941. 327 s. Övers: Fugl Vingeløs, Khvn 1942, 213 s; Vleugellam, Amsterdam 1943, 187 s; Vogel ohne Schwingen, Bern [1945], 327 s, Konstanz 1955, 307 s. – Min lilla bönbok. En skolflickas samtal med Gud. Sthlm 1943. 126 s. 2.–6. uppl 1943, 1945, 1949, 1953, 1956. 7.–9. uppl 1959, 1962, 1966. 124 s. Övers: Min første Andagtsbog,
Khvn 1944, 124 s, 3. opl [1961]; Min lille bønnebok, Oslo 1946, 126 s. – 1861 H.L.S 1943. Prolog vid Högre lärarinneseminariets avslutningshögtidlighet i Blå hallen, stadshuset, d 7 juni 1943, Sthlm 1943. 11 s. [Dikt.] – De sjungande löven. Sagospel för stora barn o små. Upps 1944. 173 s. – Korta brev till min vän Birgitta. En
konfirmationsgåva. Upps 1945. 161 s. 2.–3. uppl: ... Birgitta. 1945, 1948. 4.–5. uppl 1952, 1957. 10 s. Övers: Ungdoms lyse vår, en gavebog, Khvn 1949, 4:o, 124 s; Briefe an Brigitte, Konstanz 1955, 117 s, 1 pl, Neue Aufl 1958. – Jag lyfter mina händer. En bönbok för dem som harsvårt att bedja. Sthlm 1946. 128 s. 2. uppl 1947. 3.–4. uppl: ... En liten bok för enskild andakt. 1957, 1969. Övers: Gebedenboek, Lochem [1956], 138 s. – Joakim, den lille urmakaren. Gamla sagor i ny dräkt. Upps 1946. 149 s. 2. uppl
1947. Förk övers: Verborgene Schätze, Konstanz 1956, 85 s (Konstanzer Jugendbücher, Bd 40). – Vår flicka - eller hennes? Sthlm 1946. 15 s. – Blåklint i rågen. Saml barnvisor, Upps 1947. 164 s, 4 pl-bl. – Ständig sökare (Min mor, ny saml, fyrtiosju sv män o kvinnor om sina mödrar under red av I Oljelund, Upps 1947, s 201–207; 2. uppl s å). – Herrgårdsflickan som blev världsberömd. Selma Lagerlöf. Sthlm 1948. 123 s. (Deras
liv blev bragd, 12.) 2.–3. uppl 1948, 1949. Övers: Das Erlebnis von Mårbacka . . . , Stuttgart 1953, 112 s, 1 pl-bl. – Bukett i november. Upps 1949. 233 s. 2. uppl s å. Övers: Bouquet in de herfst, Amsterdam 1950, 155 s. – Dikter. Tillägnade Rädda barnen. [Omsl.] Upps 1950. (7) s. – Hon älskade människorna. Fredrika Bremer. Sthlm 1950. 125 s. (Deras liv blev bragd, 20.) – Flykt från verkligheten. Sthlm 1951. 191 s. – En
riddare red fram. Upps 1952. 183 s. – Ett enkelt Credo (Möte med Gud, huvudred: J Björkhem, I Beije, Sthlm 1952, 4:o, s 409–414). – Dansa, min visa! Upps 1954. 4:o. 62 s. – Blick tillbaka (Julboken till församlingarna i Göteborgs stift, årg 28, 1954, Gbg, s 131–135). – Hans mammas fingerborg och andra småbarnsagor. Upps 1955. 158 s. – Skomakarpojken från Odense. H. C. Andersens hist berättad för ungdom. Upps
1955. 174 s, 1 pl-bl. Övers: Der Schustersohn aus Odense, Konstanz 1956, 171 s. – Ska vi spela teater? Upps 1956. 120 s. – En läsande flickunge. En nyårshälsning från Ericssons bokhandel. Ljusdal [19]56, 10 s. [Även:] ... från Bokcentralen. Sthlm 1956. – De fem pärlorna och andra sagor. Upps 1957. 176 s. – Kajsa reser till Solköping.
Sthlm 1958. 119 s. 2. uppl 1959. Övers: Kajas erste Reise, Hannover 1960, 78 s; Dorte
rejser til Solkøbing, [Khvn] 1962, 79 s; April adventure, New York 1962, 125 s, London 1963, V, 121 s. – Selma Lagerlöf. Skildrad för, ungt folk o andra. Sthlm 1958. 147 s, 2 pl-bl. Övers: [Oslo, tr] Gjövik 1958, 193 s; Khvn 1959, 147 s. – Tidiga vårdagar. Morgonstunder med skolungdom. Sjunde saml. Upps 1958. 187 s. – Något om Selma Lagerlöfs judiska kontakter (Judisk tidskrift, årg 31, 1958, Sthlm, s 250–258). – Kajsa
och nyckelbarnet. Sthlm 1959. 116 s. Övers: Kaja und das Schlüsselkind, Hannover 1961, 78 s; Dorte og nøglebarnet, Khvn 1963, 85 s; Tina and the latchkey child, New York 1963, 127 s, London 1964, V, 119 s. – Lyckofåglarna. Valda noveller. Upps 1959. 202 s. – Något om mitt förhållande till mina barn- och ungdomsböcker (Skolbiblioteket, årg. 5, 1959, Lund, s 108 f). – Från en utsiktspunkt. Sthlm 1960. 167 s. 2.–8. Uppl 1960, 1960, 1961, 1961, 1962, 1964, 1968. Övers: Freundschaft mit dem Alter, Heilbronn 1961, 171 s; Roser i desember, Oslo 1962, 148 s. – Till min kära dotterdotter - om jag hade någon . . . urval ur ... äldre böcker Upps 1961. 156 s. – Kajsa, Annika och Toni. Sthlm 1961, 132 s. Övers: Kaja im Sommerhaus, Hannover 1963, 76 s; Island summer, New York 1964, 128 s. – Franciskus, Guds lille spelman. Sthlm 1963.
22 s. (Tills med K Beckman, teckningar.) – Albert Schweitzer, pojken, som inte kunde döda. Sthlm 1965. 21 s. (D:o.) Övers: Albert Schweitzer, Minneapolis, Minnesota (tr Sthlm) 1967, s 23 s. – Övers ur flera arb ovan eller ej identifierade: Vertellingen uit Zweden, Amsterdam 1923; Ringen og Riget, Eventyr og Historier, Khvn 1926, 70
s; Noveller, Aarhus 1930, 226 s; Skattevogteren og andre Historier, Khvn 1930, 153 s; Midwintersproken, Amsterdam [1923], 4:o, 153 s; Maria’s kerstwandeling, Amsterdam 1934, 14 s; Het kind uit de diepte, Amsterdam [1936], 2. druk [1938], 50 s (De uilenreeks, 26); Elfen und Trolle, Nurnberg 1951, 229 s (Flamingo-Bücherei für die
Jugend, Bd 5); Der Weihnachtsabend, Konstanz 1957, 16 s (Welhnachtsgeschichten, H 4), [Ny uppl] 1961; Die Adonisröschen, Konstanz 1958, 23 s (Für müde Augen, Nr 25); Heilige Nacht, een nieuwe bundel kerstverhalen, ’s Gravenhage [1965] (tills med S Lagerlöf, W Brandt m fl). Översatt: H Voigt-Diederichs, Fyra små troll, Gbg 1909, 170 s (Miniatyrböcker 2). Utgivit: H. C. Andersen, Udvalgte Eventyr. Med inl o ordlista. Lund 1917. 75 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening.) [2. tr] 1922. [3. tr] 1925. 76 s. (Ibid, [omsl:] 7.) [4. tr] 1931. 75 s. [5. tr] 1935. 76 s. 6.–7. tr 1941, 1948. 2. uppl
1955. 83 s. [Ny tr] 1963. (Ibid, 7.) 3. uppl 1969. 84 s. (Skrifter utg av Svensklärarföreningen, 7.)
– Saga och sanning. Läsning för sv gossar o flicker. D 1–5 (Fjärde-Åttonde skolåret). Sthlm 1918–25. (Tills med H Celander.) 1. 1918. 304 s. 2.–3. uppl 1922, 1925. 4.–5. uppl 1927, 1929. 324 s. 2. 1918. 306 s. 2.–5. uppl 1922, 1924, 1926, 1928. 6. uppl 1931. 262 s. 3. 1921. 388 s. 2.–4. uppl 1924, 1927, 1929. 4. 1923. 302 s. 2.–3. uppl 1927, 1930.5. 1925. 256 s. 2. uppl 1930. Enligt realskolans nya kursplaner omarb
uppl: D 1–4. 1931–35. [Motsv resp 1–2, 3, 4 o 5.] 1. 1931. 399 s. 2. oförändr uppl 1936. 2. tr 1947. 2. 1931. 416 s. 2. uppl 1935. 2. tr 1947. 3. 1931. 312 s. 2. uppl 1938. 304 s. 4. 1935. 206 s. Parallelluppl för kommunala mellanskolor o högre folkskolor. D 1–2, 3. Sthlm 1924. 285, 254 s. 2. uppl 1929–30. – Småbarnens bibel. Upps 1925. 110 s. – Från skilda håll. Bredvidläsningsbok för andra skolåret. Sthlm 1930. 196 s. 2.
uppl: ... för småskolan. 1932. 3.–4. oförändr uppl 1936 [utg 1937], 1944. – Nordisk läsning. Sthlm 1931. 148 s. (Tills med H Celander.) – Vers och prosa från Bellman till våra dagar. Läsebok för realskolans högsta stadium. Sthlm 1932. 239 s. (D:o.) – Nu är det jul igen. En saml julberättelser, sammanställd. Sthlm 1935. 266 s. — Levande låga. Ur Fredrika Bremers brev o skrifter. Urval o kommentarer. Upps 1951. 327 s,
1 pl-bl. – Z Topelius, Sampo Lappelill och andra berättelser ur Läsning för barn. Urval o bearbetn. sthlm 1959. 143 s. (Regnbågsböckerna [pärmtit].) Övers: ... og andre fortellinger fra . . . Oslo 1960. 141 s. – Dens, Valters äventyr och Sthlm 1960. 140 s. (D:o.) Övers: ... eventyr og Oslo 1961. 136 s. – Dens, Prinsessan Lindagull och . . .
Sthlm 1961. 145 s. (D:o.) – Dens, Den röda stugan och andra lekar och sagospel ur ... Sthlm 1962. 147 s. (D:o.)
Källor o litt: B Alving, Bang. Profiler (1983);
Corinna [G Bolin], En kämpande idealist (SvD 28
juli 1965); M Lindqvist, Människor (1983); O
Lövgren, Psalm- o sånglex (1964); L Wahlström,
Trotsig o försagd (1949).
Staffan Björck
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98-01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01-35. Förf. Iqml 54. Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde grundligt känna huvudstaden under sin studietid.
Hennes mor var Stockholmsflicka. Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. ... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Jeanna Louise, f 1879, författarinna, d 1965.

80 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet.

81 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Maria Christina, f 1882, d 1955.

82 (Läst hos Landsarkivet i Gbg).

83 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Andrea Elisabeth (Lisa), f 1884, d 1965.

84 Joh. Ohlander (Personhistoriskaa notiser i samband med Göteborgs stads 300-årsjubileum. Wettergren & Kerbers förlag. Tryckt 1925.), sid 283. Ingrid Charlotta Oterdahl. Född i Uddevalla 8/3 86. Föräldrar: Kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadskåren Philip Anders Oterdahl och Eva Frögren. - Genomgått 8-klassig flickskola. Ett års kurs i Slöjdföreningens skola, ett år vid Valands målarskola. Gymnastikfirektörsexamen vid gymnastiska centralinst. Lekkurs å Nääs 07. Vik. gymn.-lärarinna i G. ht 09, timlärarinna ht 10-vt 13 och vt 15-vt 18. ord. fråm ht 18. Assistent vid The Dublin Swedish Institute for Gymnstic and Sloyd, Irland ht 08-vt 09. - Assistent vid gymnastikinst. i Marstrand somrarna 08 lch 09, vid sådant inst. i La Baule, Frankrike, sommaren 13.

85 Joh. Ohlander (Personhistoriskaa notiser i samband med Göteborgs stads 300-årsjubileum. Wettergren & Kerbers förlag. Tryckt 1925.), sid 283.

86 Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 194. Philip *Einar* Oterdahl. F i Uddevalla 25/2 88 av kapt. Philip Anders O. o. Eva Frögren. Res.off.ex. 09, gymn.dir.ex. 11. Lär i gymn.- o. idrott vod Öundsbergs skola 11-14, t.f. fäktmäst. vid Lunds univ. 15-22, gymn.lär vid Lunds katedralskola 14. Brandchef i Lund fr 22. Kapten. RVO. KFedIntGL. LingJubM. SvgifrfbGM. RGM.GD.
Gift med Hedvig *Eva* Christina Österlund f. i Halmstad 19/8 94, dotter av kapt. Carl Ö. o. h. h. Ulla. Barn: *Jan* Anders, f. 22/6 19, löjtn. vid F 13; Eva *Marianne* f. 17/5 21, gift med kapten Harald Wahlén; *Ingela* Eva Jeanna f. 28/5 24. Förkortningar:
Dim ex = teologisk dimmissionsexamen
FD = fil. doktor
FK = fil. kandidat
G = Göteborg
GL = Göteborgs högre latinläroverk
GR = " " realläroverk
GVR = " västra realskola
GÖR = " östra "
H = " högskola
h = hösttermin
HÅ = Högskolans årsskrift
JF = Juridisk filosofie examen
JPr = " preliminärexamen
JUD = Juris utriusque doktor
JUK = " " kandidat
JUL = " " licentiat
L = Allmänt läroverk
LL = latinläroverk
LUÅ = Lunds universitets årsskrift
MD = medicine doktor
MK = " kand
ML = " lic.
pv = prästvigd
S = studentförening eller Studentkår (efter 18/2 1907)
s = sommersemester (i Tyskl.)
Stud. = studentexamen
TD = teologie doktor
TF = " fil. ex.
TK = " kand.
TL = " lic.
UUÅ = Uppsala univ. årsskrift
v = vårtermin
W = Wintersemester ( i Tyskl)
.... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Einar, f 1888, gymnastikdirektör, kapten, brandchef i Lund, d 1953. G 1918 19/8 m Eva Österlund, f 1894 19/8, gymnastikdirektör (Lund).

87 Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 194. Philip Einar Oterdahl. F i Uddevalla 25/2 88 av kapt. Philip Anders O. o. Eva Frögren. Res.off.ex. 09, gymn.dir.ex. 11. Lär i gymn.- o. idrott vod Öundsbergs skola 11-14, t.f. fäktmäst. vid Lunds univ. 15-22, gymn.lär vid Lunds katedralskola 14. Brandchef i Lund fr 22. Kapten. RVO. KFedIntGL. LingJubM. SvgifrfbGM. RGM.GD.
Gift med Hedvig Eva Christina Österlund f. i Halmstad 19/8 94, dotter av kapt. Carl Ö. o. h. h. Ulla. Barn: Jan Anders, f. 22/6 19, löjtn. vid F 13; Eva Marianne f. 17/5 21, gift med kapten Harald Wahlén; Ingela Eva Jeanna f. 28/5 24.

88 Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), se maken.

89 Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), se maken PEO. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Einar, f 1888, gymnastikdirektör, kapten, brandchef i Lund, d 1953. G 1918 19/8 m Eva Österlund, f 1894 19/8, gymnastikdirektör (Lund).
. olika datum på vigsel SSK o Gbgs Högre latinl. stud.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se