Make George Gallas 1
Född: 1857 2
Döpt:
Död: 1948 2
Begravd:
Äktenskap:
Maka Elise Renaud 3
Född: 1856 2
Döpt:
Död: 1945 2
Begravd:
Barn
1 K Georgette Gallas 4
Född: 23 Apr 1886 2
Döpt:
Död: 23 Apr 1976 2
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Make: Lucien Esperon ( - ) 5
Make Gaserus 6
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Äktenskap:
Händelser
Han arbetade som Apotekare i , Landskrona, Malmöhus län. 6
Maka Catharina Jyde 7
Född: 1690 7
Döpt:
Död: 1761 7
Begravd:
Far: Thomas Thomæson Jyde (1659-1730) 8
Mor: Dorothea Nehrman ( - ) 9
Barn
1 K Martha Gaserus 10
Född:
Döpt:
Död: 1803 10
Begravd:
Make Ernst *Hugo* Geber 11
Född: 30 Aug 1853 - Norrköping 12
Döpt:
Död: 10 Feb 1914 - Stockholm( Engelbrekt ) 13
Begravd:
Far: Julius Geber ( - ) 14
Mor: Hilda Philipson ( - ) 13
Äktenskap: 12 Feb 1878 - Stockholm (Mosaiska) 13
Händelser
Han arbetade som Bokförläggare. 15
Maka *Anna* Fredrica Lamm 16
Född: 19 Aug 1855 - Stockholm (Mosaiska) 17
Döpt:
Död: 5 Okt 1944 - Stockholm (Oscar Fredrik) 13
Begravd:
Barn
1 K Magda Geber
Född: 13 Okt 1880 18
Döpt:
Död: Okänt
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Make: Ernst Nachmanson (1877- )
Äktensk: 29 Okt 1906 18
Make Julius Geber 19
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Äktenskap:
Händelser
Han arbetade som Grosshandlare. 13
Maka Hilda Philipson 13
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Barn
1 M Ernst *Hugo* Geber 11
Född: 30 Aug 1853 - Norrköping 20
Döpt:
Död: 10 Feb 1914 - Stockholm( Engelbrekt ) 13
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Maka: *Anna* Fredrica Lamm (1855-1944) 16
Äktensk: 12 Feb 1878 - Stockholm (Mosaiska) 13
Make Ernst Nachmanson
Född: 3 Feb 1877 - , Stockholm, Stockholms län 15
Döpt:
Död: Okänt
Begravd:
Far: Herrman Nachmanson (1839-1901)
Mor: Rosa Davidson (1849-1926)
Äktenskap: 29 Okt 1906 18
Händelser
Han arbetade som Professor i klassiska språk. 18 Adress: Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.
Maka Magda Geber
Född: 13 Okt 1880 18
Döpt:
Död: Okänt
Begravd:
Far: Ernst *Hugo* Geber (1853-1914) 11
Mor: *Anna* Fredrica Lamm (1855-1944) 16
Barn
1 M Gunnar Nachmanson
Född: 7 Jan 1908 - , Stockholm, Stockholms län 18
Döpt:
Död: 1 Okt 1938 21
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
2 K Levande (detaljer visas inte)
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Make Carl Gustaf Reinhold Geijer 13
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Äktenskap:
Händelser
Han arbetade som Disponent. 13
Maka Sofia Lovisa von Geijer 13
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Barn
1 M Per Adolf Geijer 22
Född: 9 Apr 1841 - Norra Råda, Värmland 13
Döpt:
Död: 16 Apr 1919 - Uppsala 13
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Maka: Anna Cecilia Wærn (1843-1927) 23
Äktensk: 4 Jun 1870 - Valaholm, Hova, Skaraborg
Make Gustaf Geijer 24
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Äktenskap:
Händelser
Adress:
Skövde
Maka Julie Malmborg 25
Född: Före 1845 26
Döpt:
Död:
Begravd:
Far: Otto August Malmborg ( -Före 1865) 27
Mor: Augusta von Gerdten ( -Före 1865) 28
Barn
Make Per Adolf Geijer 22
Född: 9 Apr 1841 - Norra Råda, Värmland 13
Döpt:
Död: 16 Apr 1919 - Uppsala 13
Begravd:
Far: Carl Gustaf Reinhold Geijer ( - ) 13
Mor: Sofia Lovisa von Geijer ( - ) 13
Äktenskap: 4 Jun 1870 - Valaholm, Hova, Skaraborg
Maka Anna Cecilia Wærn 23
Född: 3 Mar 1843 - Risberg, Norra Råda 13
Döpt:
Död: 13 Jul 1927 - Uppsala 13
Begravd:
Far: Jonas Wærn (1799-1868) 29
Mor: Sara Christina Af Geijerstam (1805-1878) 30
Barn
Make Carl Gustaf Af Geijerstam 31
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Äktenskap:
Maka Christina von Hofsten 31
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Barn
1 K Sara Christina Af Geijerstam 30
Född: 23 Aug 1805 - Frösvidal, Kils Sn, Örebro Län 32
Döpt:
Död: 6 Feb 1878 - Valaholm, Hofva Sn, Skaraborgs Län 33
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Make: Jonas Wærn (1799-1868) 34
Äktensk: 22 Sep 1823 - Frösvidal, Kils Sn, Örebro Län 33
Make Jonas Wærn 34
Född: 1799 35
Döpt:
Död: 13 Jan 1868 - Valaholm, Hofva Sn, Skaraborgs Län 36
Begravd:
Far: Leonard Magnus Wærn (1770-1854) 37
Mor: Brita Cecilia Tranchell (1775-1863) 38
Äktenskap: 22 Sep 1823 - Frösvidal, Kils Sn, Örebro Län 33
Händelser
Han arbetade som Statsråd, landshöfding. 35
Maka Sara Christina Af Geijerstam 30
Född: 23 Aug 1805 - Frösvidal, Kils Sn, Örebro Län 32
Döpt:
Död: 6 Feb 1878 - Valaholm, Hofva Sn, Skaraborgs Län 33
Begravd:
Far: Carl Gustaf Af Geijerstam ( - ) 31
Mor: Christina von Hofsten ( - ) 31
Barn
1 M Mathias (Mats) Fredrik Wærn 39
Född: 30 Okt 1826 - Kils Sn, Örebro Län 40
Döpt:
Död: 27 Maj 1891 - Undenäs Sn, Skaraborgs Län 41
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Maka: Christina (Stina) Wærn (1838-1864) 42
2 K Kristina (*Stina*) Wærn 43
Född: 2 Aug 1829 - Ribbingsfors, Amnehärads Socken, Skaraborgs Län 13
Döpt:
Död: 19 Mar 1874 - Risberg, Norra Råda Socken, Vermlands Län 13
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Make: Erik Georg Danielsson (1815-1881) 44
Äktensk: 13 Jul 1848 - Hova 13
3 M Ernst Einar Wærn 45
Född: 23 Feb 1839 - Uddeholm, Råda Sn, Vermland 33
Döpt:
Död: 26 Nov 1897 - London 33
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
4 M Waldemar Gottlieb Wærn
Född: 9 Feb 1840 - Uddeholm, N.Råda Sn, Vermland 32
Döpt:
Död: 1920 46
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Maka: Lætitia Amalia Carlberg (1844- )
Äktensk: 1868 46
5 M Ivar Leonard Amadeus Wærn 47
Född: 18 Apr 1841 - Hova, Skarab. 48
Döpt:
Död: 9 Mar 1917 - Falköping 48
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
6 K Anna Cecilia Wærn 23
Född: 3 Mar 1843 - Risberg, Norra Råda 13
Döpt:
Död: 13 Jul 1927 - Uppsala 13
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Make: Per Adolf Geijer (1841-1919) 22
Äktensk: 4 Jun 1870 - Valaholm, Hova, Skaraborg
7 M Werner Rudolf (*Rolf*) Pius Wærn 49
Född: 12 Nov 1847 - Valaholm, Hofva Sn, Skaraborgs Län 32
Döpt:
Död: 1913 46
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Maka: Sofia Axelina Peterson Flycht (1865- )
Äktensk: 19 Nov 1885 - , Stockholm, Stockholms län 33
Maka: Anna Mathilda Maria Wikström (1863- )
Äktensk: 8 Jun 1892 - , Stockholm, Stockholms län 32
Allmänna notiser: Make - Jonas Wærn
SSK13: Adlad 1857.
Allmänna notiser för barn - Waldemar Gottlieb Wærn
SAK35: Äg. Vahlaholm o. Hederna i Västergötland.
Make Adolf Christian Gellerstedt
Född: 1792 18
Döpt:
Död: 1851 18
Begravd:
Äktenskap: Okänt
Händelser
Han arbetade som Prost o. kyrkoherde.
Maka Beata Maria Svederus
Född: 1799 18
Döpt:
Död: 1877 18
Begravd:
Barn
1 M Carl August Gellerstedt
Född: 1839 50
Döpt:
Död: 1897 51
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Maka: Ida Catarina Aurora Lundström (1856-1924)
Äktensk: 1879 51
Allmänna notiser: Make - Adolf Christian Gellerstedt
SSK36: Prost o. kyrkoherde i Knista o. Hidinge.
Make Carl August Gellerstedt
Född: 1839 51
Döpt:
Död: 1897 51
Begravd:
Far: Adolf Christian Gellerstedt (1792-1851)
Mor: Beata Maria Svederus (1799-1877)
Äktenskap: 1879 51
Händelser
Han arbetade som Apotekare. 51 Han bodde i Piteå.
Maka Ida Catarina Aurora Lundström
Född: 16 Jun 1856 51
Döpt:
Död: 1924 18
Begravd:
Far: Axel Lundström (1815-1878)
Mor: (*Karin*) Catarina Birgitta Lange (1817-1906)
Barn
1 M Sven Gellerstedt
Född: 22 Feb 1887 51
Döpt:
Död: Okänt
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
2 M Nils Gellerstedt
Född: 14 Aug 1896 51
Döpt:
Död: Okänt
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Maka: Levande
Make Nils Gellerstedt
Född: 14 Aug 1896 51
Döpt:
Död: Okänt
Begravd:
Far: Carl August Gellerstedt (1839-1897)
Mor: Ida Catarina Aurora Lundström (1856-1924)
Äktenskap:
Händelser
Han arbetade som Laborator i pat. anatomi. Adress: Uppsala.
Maka Levande (detaljer visas inte)
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Barn
1 M Levande (detaljer visas inte)
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Make Nicolaus Hartman 52
Född: 11 Nov 1652 - Lund, Skåneland, Danmark 53
Döpt:
Död: 10 Apr 1709 - Brönnestad fsg, V:a Göinge hd, Kristianstads län 54
Begravd:
Far: Laurits Nielsen ( - ) 55
Mor: Rigitse Wilhelmsdatter ( - ) 56
Äktenskap: 1685 57
Händelser
Han prästvigdes 14 Dec 1681. 53 Han arbetade som Kyrkoherde i Brönnestad och Matteröd 28 Feb 1685-1709. 58 Han bodde i Brönnestad fsg, V:a Göinge hd, Kristianstads län.
Maka Maren 'Marna' Gemzæus 57
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Far: Jens Andersen ( - ) 59
Mor: Malena Lauritsdatter ( - ) 59
Annan make: Jens Bring ( - ) 60
Barn
Make Carl Rudolf Hasselrot
Född: 1855 18
Döpt:
Död: 1927 18
Begravd:
Äktenskap: 1882 18
Händelser
Han arbetade som Kyrkoherde. 18
Maka Sigrid Sofia Aline Georgii
Född: 1852 18
Döpt:
Död: 1927 18
Begravd:
Barn
1 K Helena (Helna) Sigrid Sofia Hasselrot 61
Född: 28 Maj 1884 - Solna 62
Döpt:
Död: 7 Feb 1967 - Lidingö, Stockholms Län 13
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Make: Ragnar Holm (1879-1970) 63
Äktensk: 19 Dec 1911 - , Malmö, Malmöhus län 13. (Divorce)
Make: Orvar Hakon Gibson Wærn (1889- )
Äktensk: 15 Feb 1919 18
Källor
1. Mauves-sur-Loire graveyard, George Gallas
1857-1948.
2. Mauves-sur-Loire graveyard.
3. Mauves-sur-Loire graveyard, Elise Gallas née Renaud
1856 - 1945.
4. Mauves-sur-Loire graveyard, Georgette Esperon né Gallas
23/4-1886 - 23/4 1776.
5. Daniéle Relier, Georgettes husband, Lucien Gallas, is buried in Nantes.
6. Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se maka Catharina Jydes farfars namn.
7. Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se farfars namn.
8. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), von Jacobson, släkt, härstammande från den i Malmö födde tullskrivaren i Landskrona Niels Jacobsen Malmö (d. omkr 1644), som var far till den förmögne skeppsredaren o rådmannen i Malmö Thomas Jyde (1619- 1702). Dennes son handelsmannen Thomas Thomæson Jyde (1659-1730) i Malmö blev stamfar för malmösläkten Thomson. Hans bror Jacob Thomæson Jyde ... High .... Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se far Thomas Nilsson Jydes namn. ...
IV. 2. Thomas Thomson Jyde.
född den 10 Juli 1659. död den 23 Juli 1730
Köpman i Malmö. Gift tvenne gånger
1:o med Köpman Kofods enka: Dorothea dotter till Köpman Justus Nehrman, och hade med henne tvenne barn.
2:a med Anna Wildskiödt född 10 Juli 1680. död 3 Juni 1716 och hade med henne tretton barn.
a) barn i första äktenskapet:
V a. 1. Hans född död
Rådman i Malmö, dog ogift.
V a. 2. Catharina. född 1690 död 1761
Gift tvenne gånger. (not. 1.).
b) barn i andra äktenskapet.
V a. 3. Thomas Thomson Jyde
...
V a. 4) Just
född 1701. död samma år
V a. 5) Lorentz
född 1702 död samma år
V a. 6) Jacob
född 21 Jan 1704 död 1775
Rådman och Handlande i Malmö - Handl. Landskrona
Gift 1:sta gången med Caisa Köping och hade med henne sönerna Hans Thomas Jacobsson och Olavus samt dottern Anna som dog ogift.
- 2:dra gången gift med sin kusin Lovisa Lang. Från honom härstammar slägten Jacobsson i Malmö ( not 5 ab. )
V a. 7) Dorothea
född 17 Maj 1705 död ( not 6. )
V a. 8) Magdalena
född 1706 död samma år
V a. 9) Niclas
född 23 Juli 1708 död 1709
V a. 10) Niclas
född 28 Sept 1709 död 10 Mars 1787.
...
V a. 11) Anna
född 7 Febr 1711 död s. å.
V a. 12) Anna
född 21 Maj 1712 död 1773.
1:sta gng. gift med Handl. Lars Hammarlund
2:dra gng gift 175(0) med Hans Sjuberg död 1793 ( H. P. Schinberg?)
V a. 13) Martha
född 10 Sept 1712. död s. å.
...
9. Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se make Thomas Thomason Jydes fars namn.
10. Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se mor Catharina Jydes farfars namn.
11. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Geber, Ernst Hugo, f 30 aug 1853 i Norrköping, d. 10 febr 1914 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: grosshandl Julius G o Hilda Philipson. Mogenhetsex vid Sthlms Lyceum 1872, anställd i J Seligmanns bokhandel där 1872-77, kompanjon i dennes bokförläggarfirma 1878, övertog förlaget o startade Hugo Gebers förlag 1887. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hugo G tillhörde en judisk släkt. Hans farfar hade kommit från Berlin via Danmark till Gbg, där han drev diversehandel från 1812. - Då Joseph Seligmanns förlag, där G från 1872 var anställd, började sakna tillräckligt rörelsekapital, inträdde G 1878 som delägare, varvid firman antog namnet Jos Seligmann & Co. De båda kompanjonernas olika skaplynne och nödvändigheten för G att satsa allt mer pengar i företaget ledde till en separation. Från 1 jan 1887 övertog G det upplösta bolagets fordringar och skulder och fortsatte förlagsverksamheten under sitt eget namn. Vid schismen inom Sv bokförläggareföreningen 1887 utträdde G ur denna och blev styrelseledamot i Nya bokförläggareföreningen. Firman återinträdde dock 1906 i Sv bokförläggareföreningen. G var en förläggare med vida intressen. I motsats till Seligmann var han en skicklig affarsmän, som snart lärde sig att en förläggares tillvaro bestod av ständiga risktaganden. För en man med G:s uppenbarligen försiktiga läggning innebar detta, att han gick miste om en del nya författare. Därtill kom att G, som skildras som en typisk representant för den oscariska tiden, var ytterst rädd för att förlagets böcker skulle innehålla något som kunde verka stötande. Då ju modern litteratur ofta är ett forum för framförande av nya radikala idéer, begränsade G:s försiktighet förlagets litterära utgivning. förbindelsen med August Strindberg var i detta fall typisk. Under samarbetstiden med Seligmann hade Strindberg utgivit ett flertal arbeten på förlaget, såsom >Röda rummet>, >Gillets hemlighet> och >Gamla Stockholm> (i samarbete med Claës Lundin). Strindberg betraktade under många år förlaget som >sitt>, utgav där sina >Samlade dramatiska arbeten> m m men blev refuserad, när han ville erbjuda >Svarta fanor>, >Samlade romaner och berättelser> och >Tre kammarspel>. Då tröttnade Strindberg, som 1905 skrev till G, att han fått >intrycket att Du var skrämd för mina skriverier och icke var angelägen>. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Då tröttnade Strindberg, som 1905 skrev till G, att han fått >intrycket att Du var skrämd för mina skriverier och icke var angelägen>. Snoilsky, Wirsén och Wennerberg passade onekligen bättre till G:s läggning. En hel del mera >ofarliga> författare sökte sig till förlaget, som hade stora succéer med humorister som Dan (Bergman) och Sigurd (Hedenstierna). G:s huvudinsats inom förlagsvärlden var dock facklitteraturen, där många av tidens berömda vetenskapsmän på skilda områden populariserade sina ämnen, såsom Henrik Schück, Karl Warburg, Svante Arrhenius, Gustaf Cassel, Nathan Söderblom, Gustaf Steffen, Georg Nordensvan, Rudolf Kjellén och The Svedberg. G var en vänsäll man, som levde helt för sin familj och sitt arbete. Det har sagts om honom, att han förenade sin judiska börd med en stark känsla för Sverige och det svenska, och han arbetade målmedvetet på sitt förlags förkovran som ett kulturellt företag.
Brev till G i firmans arkiv. Brev från honom till Rob Haglund (12 st, 1887-95), Viktor Rydberg (10 st, 1888-95) o frih Annie Åkerhielm (130 st. 1898-1913) m fl i KB samt strödda brev i UUB.
Källor o litt: K O Bonnier, Bonniers, 5 (1956); A Hirsch, Minnen som dröjt kvar (1953); M Ivarsson o A Brody, Sv-judiska pionjärer o stamfäder (1956); H Küntzel, Ett förlagsjubileum. Några minnesanteckn:r med anledn av H G:s Förlag ab:s sjuttiofem-åriga verksamhet (1954); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); Väd 1914.
Hans Küntzel.
12. Göteborgare 1923. Enkel biografisk publikation. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
13. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
14. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 187. År 1843 24/11 Julius Geber, minuthandlare. Blev borgare i Gbg. Bör vara samma. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter
15. Göteborgare 1923.
16. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 12 febr 1878 i Sthlm (Mosaiska) m Anna Fredrica Lamm, f 19 aug 1855 där (ibid), d. 5 okt 1944 där (Osc), dtr till grosshandl Martin Oscar L o Henriette Meyerson.
17. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Göteborgare 1923.
18. Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).
19. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 187. År 1843 24/11 Julius Geber, minuthandlare. Blev borgare i Gbg. Bör vara samma.
20. Göteborgare 1923. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
21. Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 1926, Avd A
* Gunnar Nachmanson. F. i Sthlm 08. JK. Död 1/10 38. Förkortningar:
Dim ex = teologisk dimmissionsexamen
FD = fil. doktor
FK = fil. kandidat
G = Göteborg
GL = Göteborgs högre latinläroverk
GR = " " realläroverk
GVR = " västra realskola
GÖR = " östra "
H = " högskola
h = hösttermin
HÅ = Högskolans årsskrift
JF = Juridisk filosofie examen
JPr = " preliminärexamen
JUD = Juris utriusque doktor
JUK = " " kandidat
JUL = " " licentiat
L = Allmänt läroverk
LL = latinläroverk
LUÅ = Lunds universitets årsskrift
MD = medicine doktor
MK = " kand
ML = " lic.
pv = prästvigd
S = studentförening eller Studentkår (efter 18/2 1907)
s = sommersemester (i Tyskl.)
Stud. = studentexamen
TD = teologie doktor
TF = " fil. ex.
TK = " kand.
TL = " lic.
UUÅ = Uppsala univ. årsskrift
v = vårtermin
W = Wintersemester ( i Tyskl)
22. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Geijer, Per Adolf, f 9 april 1841 på Uddeholm, N Råda (Värml), d. 16 april 1919 i Uppsala. Föräldrar: disponenten Carl Gustaf Reinhold G o Sofia Lovisa v Geijer. Studentex vid UU 28 jan 60, inskr där 30 jan s å, FK 28 mars 68, disp 20 maj 1869, FD 31 maj s å, lär i franska vid Uppsala priv elementarlärov ht 66-vt 73, adj i franska o italienska vid UU 16 febr 72, eo prof i romanska språk där 13 dec 89, prof 31 dec 90-1 maj 06, led o sekr i utredn ang undervisnings-, examens- o studieväsendet inom de fil fak:na vid UU o LU 88- 89, led av stadsfullm i Uppsala 99-06. - LHVU 89 (sekr 89-96).
G 4 juni 70 på Valaholm, Hova (Skar) m Anna Cecilia Waern.
23. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Anna Cecilia Waern, f 3 mars 43 på Risberg, N Råda, d. 13 juli 27 i Uppsala, dtr till statsrådet o landsh Jonas W o Sara Christina af Geijerstam.
24. Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), .De ännu ogifta yngsta döttrarna flyttar till sin syster och svåger, Julie och Gustaf Geijer i Skövde... present av Ulla Wullt, 13/5 -99
25. Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 25. ...De ännu ogifta yngsta döttrarna flyttar till sin syster och svåger, Julie och Gustaf Geijer i Skövde....
26. Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), s 25.
27. Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), s 14. Mormors far, Otto August Malmborg, född på Sveaborg, kom som föräldralös liten parvel över från Finland,.... Hans förmyndare var en kusin till hans mor, den gamle fältmarskalken Toll, som var ungkarl. ... .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se svärsonen AWW. utg. 1901
28. Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 15.
29. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Jonas (1795-1868), 1857 adlad, statsråd. Årtalen stämmer inte med SSK:s. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 9. TAB. VI.
Jonas (son af Leonard Magnus, Tab. V). f. 1799, 16.7, på Billingsfors bruk i Steneby sn, Elfsborgs län; student i Upsala 1817; aflade kansliexamen 1819; e.o. kanslist i Kanslistyr. af K.M:ts kansli 1819, 1.5; underlöjt. vid Ingeniörkårens fältmätningsbrigad 1820, 15.2; adjutant hos Generallöjt., frih.B.E. Franc-Sparre 1824-1826; underlöjtn vid Fortifikationsbrigaden 1825, 10.8; ordonnansoff. hos Kronprinsen 1826, 18.8: löjtn. vid Ingeniörskåren s.å. 10.12; afsked från kåren med tillstånd att qvarstå i armén 1830, 6.2; kapten r.h.o.v. 1831, 15.6; afsked ut krigstjensten s.d; disponent för Uddeholmsverken i Vermlands län s.å; ledamot af Borgareståndet i riksdagen 1834-35; statsråd 1844, 18.5; R.N.O. s.å. 14.10; ledamot af K.Krigsvet.akad. 1846; afsked från statsrådsembetet 1848, 10.4; ordf. i komitén ang. jernväg mellan Köping-Hult 1852; hederled. af K.Landtsbruksakad. 1853. 1.2,K.N.O. s.å. 28.4; ordf. i komitén ang. förbättrad skogshushållning 1855, 20.6; ledamot af komitén ang. ordnande af Sveriges och Norgens gemensammma stridskrafter 1856; adlad 1857.22.6; introducerad under nr 2326 s.å; landshöfding i Skaraborgs län s.å. 14.12; K.m.st.k.N.O. 1860,5.5; afsked från landshöfdingeembetet 1866, 29.6. Död 1868, 13.1, på sin egendom Valaholm i Hofva sn, Skaraborgs län. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 11. Om barnen se resp.....
Sofis och Gustaf. Döda späda.
...
30. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 10. Se maken...
Gift 1823, 22.9 på Frösvidal i Kils sn, Örebro län, med Stiftsjungfrun Sara Kristina af Geijerstam, f. 1805, 23.8 på nämnda bruk. Död 1878, 6.2, på Valaholm, dotter af Bruksegaren Carl Gustaf af Geijerstam, nr 2010 och Christina von Hofsten, nr 1794.
31. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se dottern.
32. SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.).
33. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.).
34. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Jonas (1795-1868), 1857 adlad, statsråd. Årtalen stämmer inte med SSK:s. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 9. TAB. VI.
Jonas (son af Leonard Magnus, Tab. V). f. 1799, 16.7, på Billingsfors bruk i Steneby sn, Elfsborgs län; student i Upsala 1817; aflade kansliexamen 1819; e.o. kanslist i Kanslistyr. af K.M:ts kansli 1819, 1.5; underlöjt. vid Ingeniörkårens fältmätningsbrigad 1820, 15.2; adjutant hos Generallöjt., frih.B.E. Franc-Sparre 1824-1826; underlöjtn vid Fortifikationsbrigaden 1825, 10.8; ordonnansoff. hos Kronprinsen 1826, 18.8: löjtn. vid Ingeniörskåren s.å. 10.12; afsked från kåren med tillstånd att qvarstå i armén 1830, 6.2; kapten r.h.o.v. 1831, 15.6; afsked ut krigstjensten s.d; disponent för Uddeholmsverken i Vermlands län s.å; ledamot af Borgareståndet i riksdagen 1834-35; statsråd 1844, 18.5; R.N.O. s.å. 14.10; ledamot af K.Krigsvet.akad. 1846; afsked från statsrådsembetet 1848, 10.4; ordf. i komitén ang. jernväg mellan Köping-Hult 1852; hederled. af K.Landtsbruksakad. 1853. 1.2,K.N.O. s.å. 28.4; ordf. i komitén ang. förbättrad skogshushållning 1855, 20.6; ledamot af komitén ang. ordnande af Sveriges och Norgens gemensammma stridskrafter 1856; adlad 1857.22.6; introducerad under nr 2326 s.å; landshöfding i Skaraborgs län s.å. 14.12; K.m.st.k.N.O. 1860,5.5; afsked från landshöfdingeembetet 1866, 29.6. Död 1868, 13.1, på sin egendom Valaholm i Hofva sn, Skaraborgs län. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 11. Om barnen se resp.....
Sofis och Gustaf. Döda späda.
...
35. SSK13 ( Svensk Släktkalender ).
36. SSK13 ( Svensk Släktkalender ). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), död 1868 13.1 på sin egendom Valaholm i Hofva sn, Skaraborgs län.
37. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Leonard Magnus (1770-1854), grosshandlare, brukspatron, g m Brita Cecilia Tranchell (1775-1863). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 8. Tab. V
Leonard Magnus (son af Mathisa Tab III), f 1779 på Högen. Egde andel i Billingsfors jernbruk i Steneby sn, Elfsborgs län, hvilken andel han försålde. Köpte sedan Adolsfors i Vermlands län. Död 1856 i Kristinehamn.
Gift 1796 i Gbg med Brita Cecilia Tranchell, f der 1775, död 1863, 29.11, i Kristinehamn, dotter af Direktören vid ostindiska kompaniet Jonas Tranchell och Margareta Elisabeth Walcke. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wärn, Leonhard Magnus, brukspatron, g.m. Tranchell Birgitta Cecilia jungfru 1796 21/11.
38. Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 189. Tranchell, Brita Cecilia
Fi Gbg 1775, d. i Kristinehamn 1863. 1796 g.m. bruksäg. Leonard Magnus Waern.
39. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. ...Mathias Fredrik (1826-1891), disponent, g m Christina Wærn (1838-1861). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 12. TAB. VII.
Mattias Fredrik (son af Jonas, Tab. VI), f 1826, 30.10, på Frösvidal i Kils sn i Örebro läm, delegare o disponent för Stjernsund i Husby sn i Kopparbergs län 1853-71; adelsman vid faderns död 1868; statsrevisorsuppl. s.å.: statsrevisor 1869; egare af Granvik i Undenäs sn i Skaraborgs län sedan 1873. Död på nämnda egendom 1891 27.5.
40. SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ). .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.).
41. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.).
42. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 12. Gift 1860 26.9 på Baldersnäs i Steneby sn i Elfsborgs län med Christina Waern, f 1838 3.1, på samma egendom. Död 1864 12.7 på Stjernsund, dotter af bruksegaren Carl Fredrik Waern och Gustafva Elisabeth Melin.
43. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Kristina (Stina) Waern, f. 2 aug. 1829 på Ribbingsfors, Amnehärads socken, d. 19 mars 1874 på Risberg, dotter till löjtnanten, slutligen landshövdingen i Skaraborgs
län Jonas Waern och Sara Kristina af Geijerstam.
44. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Erik Georg Danielsson, f. 13 juli 1815 å Berga, Fellingsbro socken, d. 19 juni 1881 på Risberg, Norra Råda socken.
Föräldrar: regementskommissarien Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson och Anna Elisabet Kindstrand. Elev vid Johannislunds friskola under Halleby säteri, Skärkinds socken, nov. 1821- hösten 1825 och i Norrköpings trivialskola ht. 1825-vt. 1830; brukselev vid Lilla Ålberga bruk i Kila socken, Södermanland, 12 dec. 1830 - 1834; lantbruksbokhållare vid Gammelstads herrgård i samma socken maj - nov. 1834; bruksbokhållare vid Spånga bruk i Västra Vingåkers socken nov. 1834 - 1836; elev vid Filipstads bergsskola 1 nov. 1836-9 sept. 1837. Bokhållare vid Uddeholmsverken okt. 1837; elev i smide (smidesmästare) därstädes med bostad vid Geijersholm sept. 1838; förvaltare vid Munkfors med en lön av 1,000 rdr 1 nov. 1840 - 1846; företog på Jernkontorets bekostnad en studieresa till Amerikas förenta stater, England och Frankrike 30 juli 1843 - 1844; egendomsdisponent vid Uddeholmsverken 1 nov. 1846; förste eller affärsdisponent därstädes 1 nov. 1855; erhöll 13 apr. 1881 på egen begäran avsked från disponentbefattningen från bruksårets utgång.
Gift 1) 4 juni 1843 med Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f.
10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors,
dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von
Heland; 2) 13 juli 1848 i Hova med Kristina (Stina) Waern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D:s föräldrahem upplöstes tidigt på grund av ekonomiska svårigheter, vari hans fader invecklades, men icke desto mindre fick han tack vare understöd av släktingar åtnjuta skolundervisning till sitt femtonde år. Därefter måste han förtjäna sitt uppehälle som brukselev och lantbruksbokhållare. Bevarade anteckningar visa, att den begåvade ynglingen på egen hand fortsatte arbetet på sin utbildning; under ihärdiga självstudier sökte han bl. a. förkovra sig i språken, och hans läsning sträckte sig även till vitterheten (Atterbom, Almquist m. fl.). Vid tjuguett års ålder vann han inträde i Filipstads bergsskola och knöts omedelbart efter sin avgångsexamen 1837 till det stora företag, Uddeholmsbolaget, vilket han sedan skulle komma att utan avbrott tjäna till sin död och vars öden han slutligen ledde under ett avgörande skede i dess utveckling.
Vid denna tid ägdes Uddeholmsverken av ett bolag, huvudsakligen bestående av ättlingar till >Uddeholms andre grundläggare>, B. G. Geijer. Förste disponent var den framstående bruksmannen Jonas Waern, under vars ledning företaget upplevde en av sina glansperioder. Det vittnar gott om det förtroende, D. hastigt vann hos denne fordrande chef, att han redan efter ett år betroddes med uppsikten över smidet vid brukets stångjärnshammare. Sina förutsättningar för en ledande verksamhet vidgade han genom studieresor till de mellansvenska bruken (1839, 1840). Efter att ha avböjt ett hedrande anbud om anställning på Jernkontorets stat betroddes D. 1840 med förvaltningen av en av bolagets främsta egendomar, Munkfors’ ett decennium tidigare inköpta, nu i kraftig utveckling
stadda bruk. Ett par år senare ingick han förlovning. Sin fästmö, Malin Lalin, hade han lärt känna under en kurs i engelska i det Waernska hemmet, vari han deltagit. Det synes ha väckt ett visst uppseende, att den vackra, glada, firade brukspatronsdottern valde den allvarsamme, uppåtsträvande unge mannen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts. Själv hade hon under deras tidigare bekantskap tecknat sin blivande fästman på följande sätt: >ansenligt lång, dito mörk, med ett allvarligt, manligt, även
intressant ansikte, vackra ögon, vacker panna! Han är i sällskap mycket tyst - dansar ej.> Över D:s och Malin Lalins korta kärleks-saga vilar ett vemodigt romantiskt skimmer. Deras bröllop firades på försommaren 1843. Sedan de blott en månad njutit >det högsta av jordlivets lycka>, måste D. anträda en studieresa till Amerika. Sin hustru fick han aldrig återse. Under hemresan möttes han i England av underrättelsen, att hon jämte en nyfödd son bortryckts av scharlakansfeber. Förlängda studier i England och Frankrike kunde ej skingra hans sorg. >Han reste ut en vacker yngling och är nu som en utmagrad gammal gubbe>, skrev svärmodern vid hans hemkomst.
Efter Amerikaresan blev D. snart egendomsdisponent, dvs. chefens närmaste man,
och efterträdde 1855 Waern - sedan 1848 hans svärfader - såsom förste disponent. Han inflyttade nu i disponentbostaden Risberg, där han förblev boende till sin död och som han återuppförde efter en eldsvåda 1864.
Under D:s E. G. Danielsson.
förvaltningstid modernisera- Fotografi.
des äganderättsförhållandena
till Uddeholmsverken, i det Uddeholms bolag, vars karaktär av släkt-stiftelse
småningom och särskilt genom en ny bolagsordning 1860
alltmer försvagats, år 1870 till det nybildade Uddeholms aktiebolag
överlät all sin lösa och fasta egendom. Förändringen var visserligen
så till vida av formell natur, som ledningen förblev oförändrad
och delägarna i de båda bolagen i huvudsak voro desamma, men
på grund av den allmänna konjunkturutvecklingen kom omorganisa-tionen
1870 att sammanfalla med ett skarpt markerat skiljemärke
mellan två perioder i Uddeholmsverkens historia.
Det bruksföretag, till vars ledare D. sålunda arbetade sig upp, bestod av en mångfald smärre verk och förfogade över en väldig areal, nära 200,000 tunnland, varav 164,000 tunnland skogsmark (1835). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), De stora domänerna voro fördelade över vidsträckta områden utefter Klarälven och dess biflod Uvån. Av hänsyn till bränsle-försörjningen voro de olika verken förlagda långt från varandra. Malmen hämtades från östra Värmlands bergslagsdistrikt, där Uddeholmsverken hade rika gruvor och gruvandelar, främst i Tabergs-fältet. Ett stycke längre väster ut lågo masugnarna, fyra till antalet, sedan följde hammarverken, uppradade efter Uvån samt vid eller i grannskapet av Klarälven från Dalby socken i norr till Munkfors i söder. Tillsammans voro omkring 1840 tio stångjärnshammare i verksamhet, däribland Munkfors och Stjärnsfors (invid Uddeholm).
Tillverkningen bestod främst av s. k. tysksmide av traditionell typ. Vidare framställdes något gjutgods vid masugnarna, stål vid Munkfors och (från 1844) Stjärnsfors samt manufaktursmide vid Munkfors och Stjärnsfors. För bruksrörelsen obehövliga skogstillgångar tillgodogjordes genom försågning bl. a. vid Stjärnsfors och, framför allt, vid Munkfors, där virket från Klarälven uppsamlades. Bolagets
domäner hade sålunda sammangjutits till en enhetlig ekonomisk organisation, byggd på den gammalsvenska bruksrörelsens principer. Men påtagligt är, att företaget ej kunde förbli stående på denna ståndpunkt. Så snart nya kommunikationsmedel skapades, måste målet bli tillverkningens koncentrering och rörelsens ombildning till rationell stordrift. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Då D. började sin ingenjörsverksamhet i Uddeholmsverkens tjänst, stodo emellertid de tekniska problemen i intressets bränn-punkt. Avsättningen av det svenska järnet syntes hotat av revolutionerande uppfinningar. Stenkolsjärnet blev alltmer konkurrensdugligt, och i utlandet började järnet framställas i växlande sorteringar,
avpassade för speciella ändamål. Under 1830-talet hade i Sverige framgångsrika försök gjorts att omlägga tillverkningssättet efter engelskt mönster; föregångsmän vid införandet av >Lancashire-smidet>, som metoden kallades, voro G. Ekman på Lesjöfors och K. Fr. Waern på Baldersnäs. Till D:s första uppgifter hörde att följa
experiment med engelskt smide. Då han tillträdde förvaltartjänsten vid Munkfors, anställdes där en engelsk smed Houlder, säkerligen tillhörande en arbetarfamilj med detta namn, som genom K. Fr. Waern inkallats till Sverige. Försöken upptogos 1842-43 i större skala och med sådan framgång, att man under bruksåret 1844-45
i huvudsak övergick till det nya tillverkningssättet. Efter all sannolikhet har D. haft stor andel i genomförandet av denna viktiga reform.
I närmaste samband med nyss berörda förhållanden står D:s ovan omtalade, av Jernkontoret bekostade resa till Amerika, England och Frankrike. Avsättningen av det svenska järnet gick vid denna tid katastrofalt tillbaka i Amerika, och den kraftigt uppblomstrande amerikanska järnindustrien, som arbetade både med trä- och stenkol, erbjöd i tekniskt avseende särskilt mycket av intresse för en svensk ingenjör. Den även av trycket utgivna reseberättelse, som D. 1845 avgav till sin uppdragsgivare, är också huvudsakligen ägnad åt Amerika. Tyngdpunkten i framställningen ligger på det tekniska området, men D. försummar därför ej övriga
förhållanden av betydelse för det ekonomiska produktionsresultatet. Om framtida insatser varslar den starka uppmärksamhet, han ägnade åt kommunikationsmedlen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans allmänna slutsats blev, att det svenska järnets framtid på exportmarknaden kunde räddas, men endast om man vaket tillgodogjorde sig de tekniska uppfinningarna och inriktade tillverkningen på hög kvalitet och en rikare
sortering, som smidigt anpassade sig efter marknadens skiftande behov.
Det program, D. i sin reseberättelse uppställt, blev vägledande för hans egen verksamhet. Tack vare dessa principer kunde Uddeholmsjärnet också bibehålla sin gamla ställning och vinna nya marknader. En direkt frukt av D:s studieresa var det otvivelaktigt, att han lyckades organisera en betydande försäljning i Amerika.
Den omsorg, som nedlades på tillverkningen, måste emellertid fördyra denna. Under högkonjunkturer, då även ordinärt järn vann lätt avsättning, kunde otvivelaktigt endast en viss karaktärsstyrka hos ledaren upprätthålla principen att även med uppoffringar söka uppnå endast den bästa möjliga kvalitet. En stark kvantitativ ökning av tillverkningen gynnades varken av en sådan politik eller av konjunkturerna. Stångjärnstillverkningen, som vid medlet av 1840-talet överskridit 15,000 skeppund, sprang väl vid 1850-talets högkonjunktur upp till det dubbla men stannade både före och efter denna exceptionella period vid avsevärt lägre belopp än det sistnämnda. Den omläggning av tillverkningen, som föranleddes
av bessemermetodens utveckling, inleddes efter någon tvekan genom uppförandet av en bessemerugn vid Gustavsfors 1871-72. Även försök med martinprocessen började ungefär samtidigt (1869) och utföllo så gynnsamt, att tillverkningen av martinmetall redan vid mitten av 1870-talet blivit >en huvudsak> vid sidan av det äldre träkolssmidet. Manufaktursmidet och gjutgodstillverkningen kunde på grund av det dåliga avsättningsläget före skapandet av nya
kommunikationsmedel ej nå någon större omfattning. Viktigare var stålberedningen, som befrämjades genom tekniska förbättringar (valsverk vid Munkfors 1856, sågspånsugnar från 1860). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bolagets andra huvudprodukt var trävaror. Mot slutet av det skede, som här sysselsätter oss, nådde denna tillverkningsgren i betydelse nästan upp till järnframställningen. Bakom detta resultat låg ett målmedvetet arbete på flottledernas upprensning, skogsarealens utvidgning genom köp och arrenden samt skogsskötselns förbättring; åren 1835-80 torde arealen ha ökats med omkring
hälften. Då Waern 1855 avgick från disponentbefattningen, hade den starka utvecklingen av bolagets trävarurörelse föranlett anläggandet av ett nytt sågverk, Skoghall, vid Klarälvens mynning. Skogsbruket och sågningen hade av Waern omfattats med det största intresse, och D. fullföljde, vad svärfadern begynt. Ofta genomströvade han under milsvida vandringar bolagets skogar. Efter en
>beredningshuggning>, vilken genomfördes på tjugu år, kunde man slutligen under 1860-talet fastställa en systematisk trakthuggningsplan för hela domänen, utarbetad av en bekant skogsman, L. V. Obbarius. Även på jordbrukets område anknöt D. till uppslag och strävanden, som utgått från Jonas Waern. Denna gren av bolagets verksamhet hade städse varit föremål för Waerns synnerliga omvårdnad, och D. delade hans uppfattning om dess betydelse. För bruket var det också av största vikt att öka fodertillgången och nedbringa det tyngande spannmålsförlaget genom ökade egna skördar. Sistnämnda skäl talade jämväl för att på alla sätt uppmuntra bolagets underhavande att med omsorg sköta sina gårdar.
Här gjorde sig likväl också ett annat motiv gällande, den patriarkaliskt-humanitära omvårdnad om de underhavande, som hörde till bolagets traditioner. Vid olika tillfällen har D. givit uttryck åt åsikten, att jordbruket som binäring är av största betydelse för arbetarnas ekonomi och moral (se t. ex. borgarståndets protokoll 6 dec. 1856), och han sökte också i vad på honom ankom omsätta denna mening i handling. Av andra sociala frågor lågo folknykterheten och folkundervisningen honom varmt om hjärtat. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Överhuvud torde det kunna sägas, att han kände ett verkligt personligt ansvar för den stora befolkning, som direkt hade sin utkomst av bruket och som under hans tid mer än fördubblades (från c:a 5,000 omkring 1840 till över 10,000 1870).
I Uddeholms historia under skedet före 1870 var det framför allt försäljningen och finansieringen, som förebådade en ny tid. Ovan har redan talats om öppnandet av nya marknader. Därmed sammanhängde, att man ej lika uteslutande som tidigare litade till de göteborgska handelshusens förmedling utan även anknöt direkta
förbindelser. För att vårda och utvidga dessa företog D. upprepade utländska resor. Finansieringen karakteriserades framför allt av ett allt målmedvetnare utnyttjande av det framväxande moderna kreditväsendet. I samband därmed steg bolagets skuldsättning, som dock förblev obetydlig i förhållande till dess tillgångar; under 1860-talet uppgick den till c:a 2 millioner rdr. Till en ej obetydlig del härrörde skuldsättningen från det oavlåtliga arbete på kommunikationsmedlens förbättrande, som Uddeholmsverkens läge och brukens splittrade lokalisering nödvändiggjorde. Man ingick nu i hästjärnvägarnas eller de s. k. rallvägarnas
period. De segelbara vattendragen sammanbundos med spår för vagnar, vilka med sin last togos ombord på med skenor belagda pråmar. Viktigast var att förbättra utfartsvägen, där särskilt Klarälvens vattenfall vid Deje och Forshaga utgjorde svåra hinder. Fallen kringgingos genom kombinerade kanal- och järnvägsanläggningar, vilka efter många svårigheter och finansiella bekymmer
fullbordades 1865. Företaget, som till stor del bekostats av Uddeholm, hade då under mer än ett decennium varit föremål för D:s omtanke och ivriga bemödanden. Stora summor nedlades även på förbindelselederna mellan de särskilda verken. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mera genomgripande skulle dock följderna bli för hela verk-samheten,
när de verkliga järnvägarna kommo. Då nordvästra stam-banan
skulle byggas, förordade D. jämte många meningsfränder
bland bruksindustriens män dess framdragande längre in i provinsen
i stället för genom Karlstad. Riksdagen 1865—66 valde emellertid
det senare alternativet, och bruksdistriktens utfartsfråga fick kort
därpå genom Bergslagsbanan en rationell lösning. Vid denna järn-vägs
tillkomst spelade D. en betydande roll. På våren 1870 inträdde
han i en kommission, som skulle undersöka möjligheten att realisera
det först väckta förslaget om en järnväg från Falun till en liten
hamn vid Bohuslänskusten, Krossekärr. Snart nog framträdde emel-lertid
en opposition, som hävdade, att Göteborg var banans natur-liga
ändpunkt, och denna mening genomdrevs på hösten 1871 av
en grupp inom intressenternas krets, till vars inflytelserikare med-lemmar
D. hörde. Även under byggnadsperioden nedlade denne ett
betydande arbete i det stora företagets tjänst och bidrog därjämte
verksamt till Uddeholms stora insatser i dess finansiering.
Ej mindre viktigt var det emellertid att tillgodose de lokala
förbindelserna. Efter upprepade överläggningar och skiftande för-slag
beslöt bolagsstämman 1873 att för verkens eget behov i olika
etapper anlägga smalspåriga järnvägar mellan Taberg och Klar-älven.
Redan följamde år kunde malmtransporterna börja, och år
1877 öppnades linjerna för allmän trafik. Kort därpå (1880) bil-dades
för järnvägarnas förvaltning Nordmark—Klarälvens järnvägs-aktiebolag,
i vilket Uddeholm ägde alla aktierna. Det nya bolaget
övertog snart driften å Filipstads norra bergslags järnväg, vilken
samtidigt under Uddeholmsbolagets medverkan byggts som ett
självständigt företag. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedermera har man fortsatt på samma väg, i det att även efter D:s tid administrationen av nytillkommande
bandelar, däribland den så länge eftersträvade utfartsvägen till
Vänern, överlämnats till Nordmarks-Klarälvens järnvägsaktiebolag.
Järnvägsbygget från Taberg öppnade en möjlighet att förlägga
Uddeholmsverkens malmförädling vida mer centralt än förr. En
direkt följd härav var den sista stora nydaningen under D:s tid,
anläggandet av Hagfors järnverk med väldiga masugnar, bessemer-verk,
gjuteri och mekanisk verkstad. Beslut därom fattades av
1873 års bolagsstämma samtidigt med beslutet om järnvägsbygget,
och båda arbetena fullföljdes parallellt. Den första masugnen vid
Hagfors påblåstes 1878. Därmed var 1873 års stora nyanläggnings-plan
genomförd och förutsättningen för rörelsens modernisering
skapad, även om tillverkningens slutliga koncentrering (till Munk-fors
och Hagfors) tillhör ett senare skede. Att nå målet hade
emellertid kostat bekymmer och uppoffringar, som ej från början
kunnat förutses. Anledningen härtill var konjunkturutvecklingen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bakgrunden till de djärva besluten vid 1873 års bolagsstämma
var det börjande 1870-talets lysande högkonjunktur. Redan 1874
avlöstes dock de goda tiderna av den svårartade depression, som
först 1878—79 nådde sin botten. Det säger sig självt, att de stora
nyanläggningarna måste finansieras genom lån, och bolagets skuld-summa
steg också under det närmaste decenniet från omkring två
och en halv million 1870 till c:a tio millioner. I och för sig över-skred
denna skuldsättning icke försiktighetens gränser, men under
rådande konjunkturer blev det finansiella trycket oerhört hårt.
Därom vittnar bl. a. en bevarad brevväxling mellan D. och hans
svåger Ivar Waern, delägare i firman L. G. Bratt & co, Uddeholms-verkens
viktigaste Göteborgsförbindelse. Trots alla svårigheter
visade dock bolagets rörelse intet år förlust, och endast ett år, 1879,
måste utdelningen till aktieägarna alldeles inställas. Kraftprovet att
rida ut lågkonjunkturen och under denna genomföra nyanlägg-ningarna
blev D:s sista och kanske främsta insats i Uddeholms-verkens
tjänst. År 1879 bröts hans förut starka hälsa av en svår
sjukdom. En förbättring inträdde visserligen, som gjorde det möjligt
för honom att ännu en tid bibehålla förste disponentbefattningen,
men 1881 såg han sig nödsakad att begära avsked, ehuru han
avled, innan han hunnit lämna sin tjänst. Några år senare (1884)
drog sig hans närmaste man och medhjälpare under hela chefs-tiden,
den framstående egendomsdisponenten E. Holmberg, tillbaka,
Personskiftet blev sålunda fullständigt men ej så systemskiftet.
Det har framhållits, att den följande utvecklingen i mycket endast
är konsekvensen av >1870-talets storslaget uttänkta och stor-artat
genomförda planer för egendomens mångsidiga förbättring> (Almquist). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Det allmänintresse, som framträdde redan i D:s förhållande
till bolagets underhavande, manifesterade sig även i en vidare
verksamhetskrets. Tidigt synes han sålunda ha blivit en inflytelserik
ledamot av hushållningssällskapet, i vars stadgerevision han sedermera (1863—65) kom att taga en mycket verksam del. Ett särskilt
intresse ägnade D. åt förhållandena i norra Värmlands avskilda
och karga bygder, där Uddeholmsbolaget redan genom sina
stora besittningar hade villigt erkända förpliktelser. År 1851 in-träffade
en missväxt, som medförde hungersnöd i stora delar av
Värmland. På olika sätt deltog D. i arbetet på nödens lindrande.
Han krävde brännvinsbränningsförbud, ordnade soppkokning och
utdelning av poletter samt medverkade vid organiserandet av nöd-hjälpsarbeten
genom s. k. >arbetsinrättningar>. Till dessa anslogos
penningmedel, som insamlades till de nödställdas hjälp. Avsikten
var att för kommande behov fondera kapitalet under namn av >1852
års gåvomedel>, en fråga, åt vilken D. jämväl senare (1860—63)
ägnade uppmärksamhet i hushållningssällskapet och landstinget.
Även på andra vägar ville man förhjälpa de hemsökta bygderna
till självhjälp. Hushållningssällskapet strävade sålunda att genom
lokala organisationer få befolkningen med i det aktiva arbetet för
jordbruksnäringens höjande. Redan 1854 deltog D. i utarbetandet av
>regler för hushållsnämndemän> i Nedre Älvdalen. Sedan linjerna
för detta lokala arbete uppdragits genom hushållningssällskapets
nya stadgar 1865, i vilkas utarbetande D. deltog, organiserade han
1868 Nedre Älvdals hushållsgille och nedlade därpå ett intresserat
arbete i dess tjänst, bl. a. vid anordnandet av möten med diskus-sioner,
tävlingsplöjningar, kreaturspremieringar osv. Under det
svåra missväxtåret 1868 var D. ledamot av en av landstinget till-satt
nödhjälpskommitté. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), År 1856 invaldes D. som representant för bruksägarna i borgar-ståndet.
Även som riksdagsman blev han mycket verksam; hans
talrika anföranden äro klara, sakliga, ibland utredande inlägg i
frågor av merendels praktiskt intresse. D:s allmänna hållning var
moderat regeringsvänlig. I de ekonomiska frågor, som dominerade
riksdagen, företrädde han en principiell liberalism, som dock villigt
anpassades efter det praktiska livets krav; så fann han ett stats-ingripande
till näringarnas understod >fullkomligt i sin ordning>
under 1857 års kris. Den största uppmärksamheten ägnade han åt
penningfrågor. Han satt i bankoutskottet och förde gärna dess
talan i allt, som kunde befrämja kreditväsendets utveckling.
Trots den verksamhetslust, D. ådagalade under riksdagen,
återvände han ej dit. Själv skrev han vid ett senare tillfälle till en
riksdagskamrat: >Jag är mer än glad att ej behöva vara med i
striderna, för vilka jag ej passar.> Med odelat intresse ägnade han
sig däremot åt hemortens allmänna angelägenheter. I borgarståndet
hade han med iver understött riksdagens bekanta initiativ till upprättandet av landsting och ordnandet av kommunalväsendet.
När reformen sedan genomfördes, hörde D. till en grupp intres-serade,
som 1863 föranledde sammankallandet av ett förberedande
möte för överläggning om det stundande landstingets uppgifter.
Vid detta möte, som för övrigt företrädesvis ägnade uppmärksamhet
åt nöden i norra Värmland, satt han som ordförande och intog
sedan en framskjuten ställning i landstinget, slutligen som dess
ordförande. Även i brukssocieteten och Jernkontoret nådde D. tack
vare sin ställning och sina personliga insatser betydande inflytande.
Antecknas bör även, att D. var en av stödjepelarna i Värmländska
bergsmannaföreningen, till vars stiftare han hörde. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D. ånjöt anseende som framstående metallurg och bevarade
alltid trots sin krävande praktiska verksamhet intresset för sitt
yrkes teoretiska sida; även under sina mest arbetstyngda år
sysslade han gärna någon gång med sin mineralsamling. Hans
affärsblick var skarp, och hans livsverk röjer förmåga att se, när
uppfinningar och förbättringar mognat för praktiken, även om till
sist >nyare tiders framsteg gingo något fortare, än hans av åldern
tryckta sinne ibland fann lämpligt>. Utmärkande drag hos honom
voro hans tankes klarhet och >det medlande och försonande prak-tiska
förståndet> i hans verksamhet. En mogen eftertanke, som
ibland före avgörandet kunde tydas som långsamhet, komplette-rades
av en ovanlig kraft, målmedvetenhet och uthållighet i verk-ställandet.
Hans minnesanteckningar vittna om outtröttlig flit,
verksamhetslust och en pliktkänsla, som sträckte sig från det
största till kontorsarbetets småsysslor. Med ett >i hög grad till-talande,
intagande och behagligt yttre> förenade sig >själens adel>
och >karaktärens renhet och fasthet>. En varmt religiös livsupp-fattning
framträder redan i hans breväxling med Malin Lalin och
utvecklades i allvarlig riktning under inflytande av hans andra
hustru, Stina Waern, vilken mottagit starka pietistiska intryck av
Cecilia Fryxell och delade sin mans humanitära och sociala intressen.
— Bland D:s efterlämnade papper, som förvaras hos hans son
ingenjör J. V. Danielson, märkas särskilt hans här ofta åberopade
almanackor och >dagliga anteckningar>, som taga sin början 1830
(med en återblick på D:s barndom). De innehålla dag för dag en
redovisning i stort och smått av hans arbete, resor, sammanträff-fanden
och dylikt, ehuru blott i form av ytterst summariska notiser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckt arbete: Anteckningar om Norra Amerikas fri-staters jerntillverk-ning
samt handel med jern- och stålvaror. Sthm 1845. (l), 96 s. [därav s.
92—96 Tillägg, med afseende på några metallurgiska nordamerikanska effec-ters
kemiska undersökning, af L. F. Svanberg].
Källor: Meddelanden av ingenjör J. V. Danielsson, Filipstad, och fröken
Anna Danielson, Stockholm; D:s ovan anf. papper. — Nekrolog i Filipstads
tidning 1881 samt Minnesord av bergmästaren A. Sjögren (Wermländska
bergsmannaföreningens annaler, 1882); Borgarståndets prot. 1856—58; sty-relse-
och revisionsberättelser samt annat tryck rörande Uddeholms bolag
(kapsel, KB). — J. A. Almquist, Uddeholmsverken (1899); Th. Andersson,
Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903 (1903);
Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872—1899 (1900); Lotten Dahlgren, Ran-säter
(1923); dens., Ur Ransäters familjearkiv (1923); Anna Danielson, Fru
Christina Danielson, född Waern (Karlstads stifts julbok, 1924); dens., E. G.
Danielson, Uddeholm. Ungdomshistoria och första mannaålder (ibid., 1926);
J. Furuskog, De värmländska järnbruksbygderna (1929); R. Geijer, Udde-holms
bolag 1746—1896 (1896); J. A. Leffler, Lancashiresmidets införande i
Sverige (En bergsbok, 1921); Statens järnvägar, 2 (1906); Svenska järnvägs-föreningen
1876—1926, 2 (1926); Elisabeth Waern-Bugge, En gammal herr-gård.
Baldersnäs (1920); K. Winge, Värmländska bergsmannaföreningen 1849
—1924 (Värmländska bergsmannafören. annaler, 1924). B. BOËTHIUS.
45. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 11. Ernst Einar, f 1839, 23.2, på Uddeholm i Råda sn, Vermland. Egnade sig åt affärslivet och grundlade 1862 i London grosshandelsfiman "E. Wærn & Co". Död 1897, 26.11, i London.
46. SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).
47. Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 125 f. Waern, Ivar Leonard Amadeus
Grossh. Född 18/4 i Hova (Skarab.), son av landshövd. och statsrådet Jonas Waern och Sara Kristina af Geijerstam; död 9/3 1917 i Falköpings landsförs. (Skarab.)
..Deläg. i firma L.G. Bratt & Co.....Led. av stadsfullm. 1884-1906. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 11-12. Ivar Leonard Amadeus, f 1841, 18.4, på Valaholm; efter afslutade studier blef han 1858 handelsbokhållare i Gbg; grosshandlare o delegare i firman "L.G. Bratt & Co" i Gbg 1869;...Han är äfven styrelseledamot i Gideå o Husums ab och i Lindholmens verkstads ab.
48. Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.
49. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 15. TAB XI.
Verner Rudolf Pius (son af Jonas, Tab. VI), f. 1847, 12.11, på Valaholm i Hofva sn..; Student i Upsala 1865, 11.9...häradshöfding i Kinds o Redvägs härads domsaga i Elfsborgs län 1897, 25.9.
Gift 1:o 1885, 19.11, i Stockholm med Sofia Axelina Peterson Flycht, f 1865, 23.3, i nämnda stad; - 2:o 1892, 8.6, i Stockholm med Anna Maria Mathilda Wikström, f. 1863, 10.8, i Gbg, dotter till Grosshandl. Oskar Gustaf Wikström och Anna Eleonora Sofia Norström.
Barn: 1. Karl Ernst Edvard, f 1886, 6.9. i Sthm, död 1888 31.7, på Valaholm.
2. Anna glenny Susanne, f. 1893, 11.8, i Sthm.
2. Florence Ebba, f. 1895, 4.1. i Sthm.
2. Sofia Gabriella, f. 1896, 28.10. .... Stuart, Hans, Min morfar, Werner Rudolf Pius, kallades Rolf.
50. Ivan Jæderlund, Fam. Lundströms släktträd. Sammanställd av Ivan Jæderlund, Nacka
Kop. o kompl. 1943 av J. Jörgensen
51. Ivan Jæderlund, Fam. Lundströms släktträd.
52. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 11. Västra och Östra Göinge kontrakt
Brönnestad och Matteröd. 7. Nils Lauritsen Hartman
N H var född i Lund 1652 11/11, son till byskrivaren i Lund Laurentius Nielssen från Flensburg i Schleswig-Holstein och Rigitsa Wilhelmsdatter, dotter till byskrivaren i Lund Vilhelm Jenssen. Mycket tyder på att familjen tillhörde patriciatet i Staden. En syster Mette var gift med kh Hans Flensburg i Fosie 1), två andra systrar var gifta i Skåne, den ene med en kyrkoherde, den andre med en borgare i Malmö. Två bröder valde att flytta till Danmark väster om Öresund. Den ene blev så småningom kapten i dansk tjänst, den andre mäklare i Köpenhamn. 2) N H gick i Lunds skola och inskrevs på sin nittonårsdag vid Lunds universitet 1671 12/11. 3) ... Prästvigning har skett först följande år 1681 14/12. ... Slutligen utnämndes N H till kh i Brönnestad och Matteröd, likaledes den 28/2 [1685].
...
N H avled i Brönnestad 1709 10/4.
...
G 1685 (Acta cleri) med Maren (Marna) Gemzæus, dotter till kh i Jämshög Jens Andersen och Malena Lauritsdatter, i hennes 2:a gifte (g 1:o med kh i Brönnestad Jens Bring, se ovan).
Barn:
...
Uppgiften i Cavallin 4, 1857, s 338 om att sonen Vilhelm blivit mäklare i Köpenhamn måste vara felaktig, ty enligt dödsnotisen 1709 efterlämnade N H två söner och fyra döttrar. Mäklaren Vilhelm H begr i Köpenhamn Hellig Geist 1739 13/3.
1) Uppgifterna om N H är där ej annat angives tagna från hans egenhändiga Vita, D II 4, LDA, LLA. Se även So A3, LUB. 2) Utredning om släktskapet i Sj Sk, s 360. Se även Carlquist 2:2, 1948, s 359 ff. 3) Lunds Univ matr.
53. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
54. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB).
55. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Tryckt litteratur Sjöström:1 (1697-1900) sid 53. 119. Lars Hartman, son av kyrkoherden i Brönnestad Nicolaus H. († 1709) och Marna Gemzæus; prestvigd till Vesterstad 27 juni 1712.
Broder till 120.
- om slägten(felaktigt framställd hos Cavallin, 2:88 och 4.337) berättar år 1739 den 80-årige boktryckaren Abraham Habereger till Lunds rådsturätts protokoll: >Här i staden har varit en byfogde Lauritz Nielsen, hvars hustru hetat Risa Vilhelmsdotter, hvilka äkta folk sammanaflat följande barn, sönerna Keld Hartman (sedermera capitain i Danmark, död barnlös), Nils Hartman (prest i Brönnestad), Vilhelm Hartman (köpman i Vimmelskaftet i Köpenhamn), Martin Hartman (rådman och kämnerspreses i Malmö), döttrarna Magdalena Hartman (för detta en gång gift med handlanden här i staden Ludolf Lieffertz) och Metta Hartman (gift 1) med kyrkoherden i Fosie Hans Flensburg, 2) med kyrkoherden der Hans Lorich). Af dessa barn lefver 1739 endast Metta Hartman, som är enka och bor i Malmö. Barnen tog sig tillnamnet Hartman, hvilket Lauritz Nielsen ej brukat>.
56. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter MH's man HF.
57. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se make N Hartman.
58. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB). .... Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Se syster MH's son CLL.
59. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se dotter Marnas make N Hartman.
60. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maka Marnas 2:e make N Hartman.
61. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sigrid Helena (Helna) Sofia Hasselrot, f 28 maj 84 i Solna, d. 7 febr 67 i Lidingö, dtr till kh Carl Rudolf H o Sigrid Aline Georgii samt omg Waern.
62. Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
63. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Holm, Ragnar, f 6 maj 1879 i Skara, d. 28 febr 1970 i S:t Marys, Penn, USA. Föräldrar: läroverksadj Gerhard Ulrik H o Augusta Charlotta Mathilda Bergqvist. Mogenhetsex vid h a l i Skara 26 maj 98, inskr vid UU ht 99, FK där 29 maj 01, assistent vid La station francoscandinave de sondages aériens i Hald 02-03, FL vid UU 14 sept 05, assistent hos prof K Ångström, Uppsala 05-06, disp pro gradu 17 maj 08, FD 30 maj 08, lär vid Sthlms samgymn 08-09, fysiker vid Siemenskoncernen i Berlin 09-19, fysiker vid Telegrafverkets undervisn:anstalt 19-21, lär där o vid Farmaceutiska inst vt 21, lektor i matematik o fysik vid Tekn gymn i Örebro aug 21-30, fysiker vid Siemens forskn:lab:er i Berlin 30-45, chef för lab:et hos Stackpole Carbon Co i S:t Marys från 47.
G 1) 19 dec 11(-18) i Malmö (enl vb för Ad Fredr, Sthlm) m FK Sigrid Helena (Helna) Sofia Hasselrot ... 2) 2 juli 27 i Skara (enl vb för Olaus Petri förs, Örebro) m dr phil Else Martha Klara Koch, f 26 jan 96 i Magdeburg, Tyskland, dtr till Festungsbauwallmeister Karl K o Caroline Kronauer.