Fredrik Malm och Hervor Gleerup




Make Fredrik Malm 1

        Född: 9 Nov 1879 - , Stockholm, Stockholms län 2
        Döpt: 
         Död: 1962 2
     Begravd: 


         Far: *Hugo* Theodor Malm (1842-1902) 3
         Mor: Hilda Maria Boye (      -      ) 4


   Äktenskap: 23 Jul 1912 -  (Divorce) 5

  Annan maka: Victory Wilcke (1895-      ) 6 - 1926 7

Händelser

Han arbetade som Byråchef i Vattenfallsstyrelsen.




Maka Hervor Gleerup

        Född: 7 Jun 1889 - Grönsö, Dalbyhus, Södermanland 8
        Döpt: 
         Död: 4 Mar 1987 - Henån 9
     Begravd: 


         Far: Sten Edvard Gleerup (1860-1928) 10
         Mor: Augusta Wilhelmina Juliana (*Julie*) Möller (1853-1935) 11


Händelser

Adress: Gömme, Svanesund. Hon blev begravd i Malms Fam.Grav, Ö. Kyrkogården i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.

Äktenskapshändelser

Marriage Fact: Marriage Fact, 1924. [Noter]


Barn

Allmänna notiser: Make - Fredrik Malm

SSK13: Jur.kand


Carl Wilhelm Liedholm och Hilda Gertrud Margareta Gleerup




Make Carl Wilhelm Liedholm 12

        Född: 16 Nov 1822 - Vimmerby 13
        Döpt: 
         Död: 28 Dec 1897 14
     Begravd: 


         Far: Nils Olof Liedholm (1792-1852)
         Mor: Emerentia Brigitta Rooth (1793-1873)


   Äktenskap: 20 Jun 1856 15

Händelser

Han arbetade som Prost.




Maka Hilda Gertrud Margareta Gleerup

        Född: 14 Maj 1830 16
        Döpt: 
         Död: 1890 14
     Begravd: 


         Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871)
         Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)




Barn
1 K Hilda Emerentia Katarina

        Född: 14 Maj 1857 17
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 K Clara Amalia Liedholm

        Född: 2 Apr 1859 18
        Döpt: 
         Död: 12 Sep 1882 19
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



3 K Ida Mathilda Emilia Liedholm

        Född: 11 Nov 1860 18
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



4 K Ulla Eugenia Maria Liedholm

        Född: 26 Jan 1863 18
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



5 K Anna Thomasine Elisabeth Liedholm

        Född: 25 Sep 1865 18
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: C. Wilh. Liedholm (      -      ) 20
     Äktensk: 26 Jun 1885 19


6 K Jenny Paulina Wilhelmina Liedholm

        Född: 21 Aug 1867 18
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



7 M Johannes Liedholm

        Född: 24 Jun 1869 18
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



8 M Nils Wilhelm Liedholm

        Född: 6 Apr 1871 18
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Notiser: Äktenskap

Edvard Gleerup: Gift med Prosten Carl Liedholm med 7 barn.


Jan Åhman och Ida Catharina Magdalena Gleerup




Make Jan Åhman

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Ida Catharina Magdalena Gleerup 21

        Född: 1864 8
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Georg Joseph Theodor Gleerup (1828-1874)
         Mor: Wendela Sophia Hallström (1836-1897)



  Annan make: Björnberg (      -      )


Barn

Allmänna notiser: Maka - Ida Catharina Magdalena Gleerup

Edvard Gleerup: 6. Ida (2 barn).


Jacob Deichmann Gleerup




Make Jacob Deichmann Gleerup

        Född: 15 Apr 1834 22
        Döpt: 
         Död: 5 Jun 1914 - , Lund, Malmöhus län 23
     Begravd: 


         Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871)
         Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)


   Äktenskap: 

  Annan maka: Jenny Maria Christina Humbla (1844-1874) 24 - 7 Okt 1868 - , Lund, Malmöhus län 25

  Annan maka: Emerentia Lovisa Maria (Emmy) Liedholm (1857-1927) - 15 Apr 1882 - , Lund, Malmöhus län 26

Händelser

Han arbetade som Bokhandlare, Bokförläggare i , Lund, Malmöhus län. Han bodde i , Lund, Malmöhus län.




Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Agne Gleerup 27

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 1910 28
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Allmänna notiser: Make - Jacob Deichmann Gleerup

SBL, 2 Gleerup, Jacob Deichmann, son till G 1, f 15 april 1834 i Lund, d 5 juni 1914 där. Skolstudier 44—47 vid Sorö akad i Danmark, därefter utbildn i faderns boklåda i Lund o hos dennes fd elev, bokh P M Sahlström, Linköping, meddelägare i o ledare av den Gleerupska sortimentsbokhandeln 61, ensam innehavare av familjebokhandeln 69-75, chef för bokförlaget 71-13, vilket 97 ombildades till ab C W K Gleerup, med G som verkst dir.
G 1) 7 okt 63 i Lund m Jenny Maria Christina Humbla, f 11 juli 44 där, d 30 sept 74 där, dtr till stadskomministern Victor H o Charlotte Maria Westerström; 2) 15 april 82 i Lund m Emerentia (Emmy) Lovisa Maria Liedholm, f 26 mars 57 i Växjö, d 11 jan 27 i Lund, dtr till hospitals-överläkaren Johan Fredric L o Laura Maria Nathhorst.
I någon mån har Jacob G, såsom fallet ofta är med söner till grundare och pionjärer,
kommit i skymundan för fadern. Men han var varken som bokförläggare eller personlighet
obetydlig. Han ledde visserligen förlaget efter de linjer, som fadern uppdragit, men han var djärvare än denne och inte rädd för stora företag, t ex Sv akad:s Ord-bok öfver svenska språket (SAOB) från dess första början (1893) och Arkiv för nordisk filologi från bd 5 (1899; akad i norskt förlag). Det redan under fadern inledda nära samarbetet med universitetet och dess lärarkår fortsattes och utvidgades, vilket framgår av förlagets första stora katalog
(C W K Gleerups förlagskatalog 1826-1908), >en av de större som finnes här i landet> (Schtück 1923). Under G:s tid fortsatte också förlaget att vara distributör för universitetets publikationer, med dess Årsskrift i spetsen.
Personligen varmt religiös ägnade sig G med förkärlek åt utgivningen av religiös litteratur.
Han förlade sålunda, liksom fadern tidigare gjort, det mesta av sin specielle vän och förtrogne G Billings produktion; dennes Betraktelser (1906) blev en betydande framgång. Ett företag, som hade Billing och G:s andre svärfader Liedholm som tillskyndare, kan särskilt nämnas för den exempellösa framgång det fick, nämligen en upplaga av Concordia Pia (Den sv kyrkans bekännelseskrifter 1895), dvs den s k Konkordieboken.
Bakom detta företag stod en grupp ledamöter vid kyrkomötet 1893, av vilket Billing och Liedholm var medlemmar. Denna publikation trycktes i en upplaga på 25 000 ex, vilka slutsåldes inom år och dag. Av andra religiösa författare fortfor M Luther, F M Roos (med framför allt Huslig uppbyggelsebok), H Schartau m fl att utges.
- Bland övriga ämnen och discipliner kan nämnas filosofi med A Nyblaeus och Hans Larsson, litteraturhistoria med G Ljunggren, H Schück och E Wrangel, språk-vetenskap,
speciellt nordisk, som särskilt favoriserades av G, med J E Rietz, E Tegnér d y, C Cavallin, F Wulff, A Noreen, A Kock m fl, historia med M Weibull, N Tengberg och C T Odhner, juridik med C J Schlyter och G Broomé. Den egentliga skönlitteraturen var däremot, nu liksom tidigare och senare, mycket sparsamt företrädd.
Sitt ansvar som bokförläggare tog G på fullaste allvar. Vännen Billing framhåller
(Levnadsminnen, s 108), att >samvetsgrannare förläggare torde ej hava funnits>, och
berättar, att G var färdig >makulera hela stora färdigtryckta förlagsartiklar, om han
fick misstanke, att i dem kunde finnas något anstötligt>. Det var alltså konsekvent,
att C W K Gleerup vid Sv bokförläggare-föreningens splitting 1887 anslöt sig till den
utbrytande konservativa falangen och inträdde i den av denna konstituerade Nya
bokförläggareföreningen (Rinman, s 409 ff).
Det G:ska bokförlaget ombildades 1897 till aktiebolag delvis i samband med förluster
som G gjort i den stora Beijerska förlags-kraschen (jfr bd 3, s 82). G lämnade 1907
på grund av sjukdom den dagliga ledningen av förlaget till sonen Agne G (d 1910) men
kvarstod som nominell direktör till 1913. G hedrades med åtskilliga förtroende-uppdrag,
var en tid stadsfullmäktig och medlem av kyrkorådet samt arkivarie i Lunds stifts bibelsällskap. Han var högt uppskattad för sin redbarhet och pålitlighet, sitt behagliga och förbindliga, mestadels glada, gärna skämtsamma umgängessätt.
Källor o litt: Under G 1 anförd litt av I A Bonnier, Rinman, Schück o Wrangel. - G
Billing, Levnadsminnen. Till och med Västeråstiden, ed H Pleijel (Saml o stud till sv
kyrkans hist, 33, 1955); G Cederschiöld, Humbleboet vid Tomegapsgatan (Minnen
från skånska prästhem, ed H E Hallberg, 1924); H Pleijel, Konkordiebröderna. Ett
lutherskt kraftcentrum i sekelskiftets brytningstid (i dens, Sv lutherdom, 1944).
Bror Olsson SBL


Allmänna notiser för barn - Agne Gleerup

G lämnade 1907 på grund av sjukdom den dagliga ledningen av förlaget till sonen Agne G (d 1910) SBL


Jacob Deichmann Gleerup och Jenny Maria Christina Humbla




Make Jacob Deichmann Gleerup

        Född: 15 Apr 1834 22
        Döpt: 
         Död: 5 Jun 1914 - , Lund, Malmöhus län 23
     Begravd: 


         Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871)
         Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)


   Äktenskap: 7 Okt 1868 - , Lund, Malmöhus län 25

  Annan maka: Emerentia Lovisa Maria (Emmy) Liedholm (1857-1927) - 15 Apr 1882 - , Lund, Malmöhus län 26

Händelser

Han arbetade som Bokhandlare, Bokförläggare i , Lund, Malmöhus län. Han bodde i , Lund, Malmöhus län.




Maka Jenny Maria Christina Humbla 24

        Född: 11 Jul 1844 29
        Döpt: 
         Död: 30 Sep 1874 30
     Begravd: 


         Far: Victor Humbla (1812-      ) 31
         Mor: Charlotte Maria Westerström (1821-1884)




Barn
1 M Christian Victor *Kämpe* Gleerup 32

        Född: 31 Mar 1871 22
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Maria Lovisa Schlyter (1883-      ) 33
     Äktensk: 27 Sep 1904



Allmänna notiser: Make - Jacob Deichmann Gleerup

SBL, 2 Gleerup, Jacob Deichmann, son till G 1, f 15 april 1834 i Lund, d 5 juni 1914 där. Skolstudier 44—47 vid Sorö akad i Danmark, därefter utbildn i faderns boklåda i Lund o hos dennes fd elev, bokh P M Sahlström, Linköping, meddelägare i o ledare av den Gleerupska sortimentsbokhandeln 61, ensam innehavare av familjebokhandeln 69-75, chef för bokförlaget 71-13, vilket 97 ombildades till ab C W K Gleerup, med G som verkst dir.
G 1) 7 okt 63 i Lund m Jenny Maria Christina Humbla, f 11 juli 44 där, d 30 sept 74 där, dtr till stadskomministern Victor H o Charlotte Maria Westerström; 2) 15 april 82 i Lund m Emerentia (Emmy) Lovisa Maria Liedholm, f 26 mars 57 i Växjö, d 11 jan 27 i Lund, dtr till hospitals-överläkaren Johan Fredric L o Laura Maria Nathhorst.
I någon mån har Jacob G, såsom fallet ofta är med söner till grundare och pionjärer,
kommit i skymundan för fadern. Men han var varken som bokförläggare eller personlighet
obetydlig. Han ledde visserligen förlaget efter de linjer, som fadern uppdragit, men han var djärvare än denne och inte rädd för stora företag, t ex Sv akad:s Ord-bok öfver svenska språket (SAOB) från dess första början (1893) och Arkiv för nordisk filologi från bd 5 (1899; akad i norskt förlag). Det redan under fadern inledda nära samarbetet med universitetet och dess lärarkår fortsattes och utvidgades, vilket framgår av förlagets första stora katalog
(C W K Gleerups förlagskatalog 1826-1908), >en av de större som finnes här i landet> (Schtück 1923). Under G:s tid fortsatte också förlaget att vara distributör för universitetets publikationer, med dess Årsskrift i spetsen.
Personligen varmt religiös ägnade sig G med förkärlek åt utgivningen av religiös litteratur.
Han förlade sålunda, liksom fadern tidigare gjort, det mesta av sin specielle vän och förtrogne G Billings produktion; dennes Betraktelser (1906) blev en betydande framgång. Ett företag, som hade Billing och G:s andre svärfader Liedholm som tillskyndare, kan särskilt nämnas för den exempellösa framgång det fick, nämligen en upplaga av Concordia Pia (Den sv kyrkans bekännelseskrifter 1895), dvs den s k Konkordieboken.
Bakom detta företag stod en grupp ledamöter vid kyrkomötet 1893, av vilket Billing och Liedholm var medlemmar. Denna publikation trycktes i en upplaga på 25 000 ex, vilka slutsåldes inom år och dag. Av andra religiösa författare fortfor M Luther, F M Roos (med framför allt Huslig uppbyggelsebok), H Schartau m fl att utges.
- Bland övriga ämnen och discipliner kan nämnas filosofi med A Nyblaeus och Hans Larsson, litteraturhistoria med G Ljunggren, H Schück och E Wrangel, språk-vetenskap,
speciellt nordisk, som särskilt favoriserades av G, med J E Rietz, E Tegnér d y, C Cavallin, F Wulff, A Noreen, A Kock m fl, historia med M Weibull, N Tengberg och C T Odhner, juridik med C J Schlyter och G Broomé. Den egentliga skönlitteraturen var däremot, nu liksom tidigare och senare, mycket sparsamt företrädd.
Sitt ansvar som bokförläggare tog G på fullaste allvar. Vännen Billing framhåller
(Levnadsminnen, s 108), att >samvetsgrannare förläggare torde ej hava funnits>, och
berättar, att G var färdig >makulera hela stora färdigtryckta förlagsartiklar, om han
fick misstanke, att i dem kunde finnas något anstötligt>. Det var alltså konsekvent,
att C W K Gleerup vid Sv bokförläggare-föreningens splitting 1887 anslöt sig till den
utbrytande konservativa falangen och inträdde i den av denna konstituerade Nya
bokförläggareföreningen (Rinman, s 409 ff).
Det G:ska bokförlaget ombildades 1897 till aktiebolag delvis i samband med förluster
som G gjort i den stora Beijerska förlags-kraschen (jfr bd 3, s 82). G lämnade 1907
på grund av sjukdom den dagliga ledningen av förlaget till sonen Agne G (d 1910) men
kvarstod som nominell direktör till 1913. G hedrades med åtskilliga förtroende-uppdrag,
var en tid stadsfullmäktig och medlem av kyrkorådet samt arkivarie i Lunds stifts bibelsällskap. Han var högt uppskattad för sin redbarhet och pålitlighet, sitt behagliga och förbindliga, mestadels glada, gärna skämtsamma umgängessätt.
Källor o litt: Under G 1 anförd litt av I A Bonnier, Rinman, Schück o Wrangel. - G
Billing, Levnadsminnen. Till och med Västeråstiden, ed H Pleijel (Saml o stud till sv
kyrkans hist, 33, 1955); G Cederschiöld, Humbleboet vid Tomegapsgatan (Minnen
från skånska prästhem, ed H E Hallberg, 1924); H Pleijel, Konkordiebröderna. Ett
lutherskt kraftcentrum i sekelskiftets brytningstid (i dens, Sv lutherdom, 1944).
Bror Olsson SBL


Allmänna notiser för barn - Christian Victor *Kämpe* Gleerup

Vykort till Herr Kommissarien J.W. Schlyter Höör: Morfar lyckönskas på det allra hjärtligaste på födelsedagen af Kämpe, Berta, Jenny och Jakob.
Vykortet föreställer Österlövs Prästgård och är målat av Lalla Gleerup 21/8 1914. Efter en oljemålning av henne.
I SSK 1913 finns inte Jakob med, han föddes troligen efter 1913. Det verkar också som om hustrun, Maria f. Schlyter, är död 1920, då hon inte finns med bland gratulanterna på kortet. Ma


Jacob Deichmann Gleerup och Emerentia Lovisa Maria (Emmy) Liedholm




Make Jacob Deichmann Gleerup

        Född: 15 Apr 1834 22
        Döpt: 
         Död: 5 Jun 1914 - , Lund, Malmöhus län 23
     Begravd: 


         Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871)
         Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)


   Äktenskap: 15 Apr 1882 - , Lund, Malmöhus län 26

  Annan maka: Jenny Maria Christina Humbla (1844-1874) 24 - 7 Okt 1868 - , Lund, Malmöhus län 25

Händelser

Han arbetade som Bokhandlare, Bokförläggare i , Lund, Malmöhus län. Han bodde i , Lund, Malmöhus län.




Maka Emerentia Lovisa Maria (Emmy) Liedholm

        Född: 26 Mar 1857 34
        Döpt: 
         Död: 11 Jan 1927 28
     Begravd: 


         Far: Johan Fredrik Liedholm (1821-1899)
         Mor: Laura Maria Nathhorst (1828-1871)




Barn
1 M Tage Fredrik Gleerup

        Född: 12 Feb 1883 22
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 K Laura Maria "Lalla" Gleerup

        Född: 9 Jun 1888 22
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Allmänna notiser: Make - Jacob Deichmann Gleerup

SBL, 2 Gleerup, Jacob Deichmann, son till G 1, f 15 april 1834 i Lund, d 5 juni 1914 där. Skolstudier 44—47 vid Sorö akad i Danmark, därefter utbildn i faderns boklåda i Lund o hos dennes fd elev, bokh P M Sahlström, Linköping, meddelägare i o ledare av den Gleerupska sortimentsbokhandeln 61, ensam innehavare av familjebokhandeln 69-75, chef för bokförlaget 71-13, vilket 97 ombildades till ab C W K Gleerup, med G som verkst dir.
G 1) 7 okt 63 i Lund m Jenny Maria Christina Humbla, f 11 juli 44 där, d 30 sept 74 där, dtr till stadskomministern Victor H o Charlotte Maria Westerström; 2) 15 april 82 i Lund m Emerentia (Emmy) Lovisa Maria Liedholm, f 26 mars 57 i Växjö, d 11 jan 27 i Lund, dtr till hospitals-överläkaren Johan Fredric L o Laura Maria Nathhorst.
I någon mån har Jacob G, såsom fallet ofta är med söner till grundare och pionjärer,
kommit i skymundan för fadern. Men han var varken som bokförläggare eller personlighet
obetydlig. Han ledde visserligen förlaget efter de linjer, som fadern uppdragit, men han var djärvare än denne och inte rädd för stora företag, t ex Sv akad:s Ord-bok öfver svenska språket (SAOB) från dess första början (1893) och Arkiv för nordisk filologi från bd 5 (1899; akad i norskt förlag). Det redan under fadern inledda nära samarbetet med universitetet och dess lärarkår fortsattes och utvidgades, vilket framgår av förlagets första stora katalog
(C W K Gleerups förlagskatalog 1826-1908), >en av de större som finnes här i landet> (Schtück 1923). Under G:s tid fortsatte också förlaget att vara distributör för universitetets publikationer, med dess Årsskrift i spetsen.
Personligen varmt religiös ägnade sig G med förkärlek åt utgivningen av religiös litteratur.
Han förlade sålunda, liksom fadern tidigare gjort, det mesta av sin specielle vän och förtrogne G Billings produktion; dennes Betraktelser (1906) blev en betydande framgång. Ett företag, som hade Billing och G:s andre svärfader Liedholm som tillskyndare, kan särskilt nämnas för den exempellösa framgång det fick, nämligen en upplaga av Concordia Pia (Den sv kyrkans bekännelseskrifter 1895), dvs den s k Konkordieboken.
Bakom detta företag stod en grupp ledamöter vid kyrkomötet 1893, av vilket Billing och Liedholm var medlemmar. Denna publikation trycktes i en upplaga på 25 000 ex, vilka slutsåldes inom år och dag. Av andra religiösa författare fortfor M Luther, F M Roos (med framför allt Huslig uppbyggelsebok), H Schartau m fl att utges.
- Bland övriga ämnen och discipliner kan nämnas filosofi med A Nyblaeus och Hans Larsson, litteraturhistoria med G Ljunggren, H Schück och E Wrangel, språk-vetenskap,
speciellt nordisk, som särskilt favoriserades av G, med J E Rietz, E Tegnér d y, C Cavallin, F Wulff, A Noreen, A Kock m fl, historia med M Weibull, N Tengberg och C T Odhner, juridik med C J Schlyter och G Broomé. Den egentliga skönlitteraturen var däremot, nu liksom tidigare och senare, mycket sparsamt företrädd.
Sitt ansvar som bokförläggare tog G på fullaste allvar. Vännen Billing framhåller
(Levnadsminnen, s 108), att >samvetsgrannare förläggare torde ej hava funnits>, och
berättar, att G var färdig >makulera hela stora färdigtryckta förlagsartiklar, om han
fick misstanke, att i dem kunde finnas något anstötligt>. Det var alltså konsekvent,
att C W K Gleerup vid Sv bokförläggare-föreningens splitting 1887 anslöt sig till den
utbrytande konservativa falangen och inträdde i den av denna konstituerade Nya
bokförläggareföreningen (Rinman, s 409 ff).
Det G:ska bokförlaget ombildades 1897 till aktiebolag delvis i samband med förluster
som G gjort i den stora Beijerska förlags-kraschen (jfr bd 3, s 82). G lämnade 1907
på grund av sjukdom den dagliga ledningen av förlaget till sonen Agne G (d 1910) men
kvarstod som nominell direktör till 1913. G hedrades med åtskilliga förtroende-uppdrag,
var en tid stadsfullmäktig och medlem av kyrkorådet samt arkivarie i Lunds stifts bibelsällskap. Han var högt uppskattad för sin redbarhet och pålitlighet, sitt behagliga och förbindliga, mestadels glada, gärna skämtsamma umgängessätt.
Källor o litt: Under G 1 anförd litt av I A Bonnier, Rinman, Schück o Wrangel. - G
Billing, Levnadsminnen. Till och med Västeråstiden, ed H Pleijel (Saml o stud till sv
kyrkans hist, 33, 1955); G Cederschiöld, Humbleboet vid Tomegapsgatan (Minnen
från skånska prästhem, ed H E Hallberg, 1924); H Pleijel, Konkordiebröderna. Ett
lutherskt kraftcentrum i sekelskiftets brytningstid (i dens, Sv lutherdom, 1944).
Bror Olsson SBL


Allmänna notiser för barn - Laura Maria "Lalla" Gleerup

Har ett vykort av Österlövs prästgård efter oljemålning av Lalla Gleerup, 21/8 1914. Inköpt för tre kr. på Antikmässan i Kba 4/7 -98. Ma


Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Christian Victor *Kämpe* Gleerup (1871-      )
         Mor: Maria Lovisa Schlyter (1883-      )




Barn


Jörgen Christoffer Hansen Gleerup och Elisabeth Cathrine Jespersen




Make Jörgen Christoffer Hansen Gleerup

        Född: 1717 35
        Döpt: 
         Död: 1797 35
     Begravd: 


         Far: Hans Gleerup (1685-1750) 5
         Mor: Mette Vibecke Mörck (1691-1717) 5


   Äktenskap: 

Händelser

Han bodde i Törslev o Lendum, Danmark. Han arbetade som Consistorialraad, Prest.




Maka Elisabeth Cathrine Jespersen 36

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Niels Georg Gleerup 37

        Född: 1760 35
        Döpt: 
         Död: 1819 35
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Giertrud Hansen (      -      ) 38



Allmänna notiser: Make - Jörgen Christoffer Hansen Gleerup

Gleerupske Legat Stamtavle: Consistorialraad,Prest till Törslev og Lendrum.


Allmänna notiser för barn - Niels Georg Gleerup


... krigsrådet Niels Georg G:s (1760-1819) sju barn...SBL


Jörgen Jenssen Gleerup och Else Hansdotter




Make Jörgen Jenssen Gleerup 36

        Född: 1653 35
        Döpt: 
         Död: 1727 35
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Godsägare i Danmark.




Maka Else Hansdotter 5

        Född: 1661 5
        Döpt: 
         Död: 1731 5
     Begravd: 


Barn
1 M Hans Gleerup 5

        Född: 1685 35
        Döpt: 
         Död: 1750 35
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Mette Vibecke Mörck (1691-1717) 5
        Maka: Johanne Trap (      -      ) 36



Allmänna notiser: Make - Jörgen Jenssen Gleerup

Gleerupske Legat-Stamtavle: Eier af Selbercloster. f. 1653, d. 1727.
Gleerup, släkt, enligt uppgift härstammande från byn Glerup i Vesterbölle sn ett par mil
norr om Viborg på Jylland. Dess äldste säkert kände stamfar Jörgen G (1653-1727)
var född i Viborg o köpte 1708 herrgården Sebberkloster sydväst om Ålborg.
SBL
Hade flera barn. SSK 13


Niels Georg Gleerup och Giertrud Hansen




Make Niels Georg Gleerup 37

        Född: 1760 35
        Döpt: 
         Död: 1819 35
     Begravd: 


         Far: Jörgen Christoffer Hansen Gleerup (1717-1797)
         Mor: Elisabeth Cathrine Jespersen (      -      ) 36


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Krigsraad, Stiftsrevisor, Veier, Maaler. Han bodde i Danmark.




Maka Giertrud Hansen 38

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 M Christian Wilhelm Kyhl Gleerup

        Född: 25 Sep 1800 2
        Döpt: 
         Död: 1871 22
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Anna Catharina Stäck (1808-1875)



Allmänna notiser: Make - Niels Georg Gleerup


... krigsrådet Niels Georg G:s (1760-1819) sju barn...SBL


Allmänna notiser för barn - Christian Wilhelm Kyhl Gleerup

Dansk släkt, CWK Gleerup förste i Sverige. Flyttade dit 1826. För mer info se SSK 13. Ma
SSK13: Universitetsbokhandlare,bokförläggare.
Gleerup, släkt, enligt uppgift härstammande från byn Glerup i Vesterbölle sn ett par mil
norr om Viborg på Jylland. Dess äldste säkert kände stamfar Jörgen G (1653-1727)
var född i Viborg o köpte 1708 herrgården Sebberkloster sydväst om Ålborg. Av hans
sonsons son krigsrådet Niels Georg G:s (1760-1819) sju barn blev bokförläggaren
Christian Wilhelm Kyhl G (G 1) stamfar för en sv gren. Bland dennes 16 barn märkes
bokförläggarna Jacob Deichmann G (G2) i Lund o Nils Arvid G (1845-84) i
Sthlm.
En brorson till dem major Sten Edvard (Edde) G (1860-1928) var i Kongo-associationens tjänst 1883-85. Han gjorde därefter en för sin tid märklig resa till Zanzibar, som han skildrade i arbetet Tvärs genom Afrika (i P Möller, G Pagels o E
Gleerup, Tre år i Kongo, 2, 1888; kortare i Ymer 1886 med titeln En resa genom Afrika).

Källor o litt: O R Landelius’ utlandssv saml, SBL. — E W Dahlgren, Sten Edvard G (Ny ill tidn 1886); dens, Om svenskarna i Kongo (Ymer 1886), s 201; C Klitgaard, Optegnelser om Familien G (Personalhist Tidsskr 6 R, 1 Bd, 1911); J C L Lengnick, Den G:ske Legat-Stamtavle (1839); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); Sv släktkal 1927; J P Trap, Kongeriget Danmark, 5 (4:e Uppl, 1924), s 786; E Wrangel, C W K Gleerup o det G:ska förlaget (1926), s 13; Örnberg 7 (1891). SBL

1 Gleerup, Christian Wilhelm Kyhl, f 26 sept 1800 i Aalborg, Danmark, † 8 nov 1871 i Lund. Föräldrar: stiftsrevisorn, tit krigsrådet Niels Georg G o Giertrud Hansen. Gick i tysk skola i Aalborg, anställd hos bokhandl Jacob Deichmann i Khvn 23, överflyttade till Lund 25 o öppnade bokhandel där 26, k tillstånd att idka bokhandel i Sverige 5 juli 26, även bokförläggare o pappershandl i Lund, univ: bokhandl där 20 nov 27, sv medborgare 8 maj 28, led av Sv bokförläggarefören 43.
G 30 sept 27 i Lund m Anna Catharina (Trina) Stäck, f 10 juli 08 där, - 10 nov 75 där, dtr till instrumentmakaren, hökaren o perukmakaren Joseph S o Greta Maja Kihlgren.
Christian G kom efter kortare anställningar i Aalborg och Helsingör till bokhandlaren
Jacob Deichmann i Khvn. Denne var gift med bokhandelsgrundaren Sören Gyldendals
dotter och hade 1809 blivit ledare av den berömda Gyldendalska firman. Här gjorde G sina lärospån och såg i Deichmann alltid ett högt föredöme. Denne intresserade sig för att få elever att slå sig ned på olika platser i de nordiska länderna. Så skedde t ex i Sorö, Gbg, Lund, Aalborg, Kristiania och Bergen och på så sätt fick han till stånd ett för bokhandeln nyttigt förbindelsenät.
G överflyttade till Lund i ett lagligt ögonblick. Där fanns då två bokhandlare, den ene M Åberg (senare J Lundblads boklåda, nuvarande Ph Lindstedts), den andra universitetsbokhandlaren H F Sjöbeck. Efter Sjöbecks död 1827 blev G universitetsbokhandlare. Stödd av Chr Molbech, Det Kgl Biblioteks chef, och av H Reuterdahl i Lund, upparbetade G sakta men säkert sin affär, som han även förenade med förlagsverksamhet och pappershandel. Som pappershandlare gjorde han säkra och snabba vinster, skaffade gott papper från olika bruk, bl a Klippans i Skåne och Stjärnarps
i Halland. Redan 1827 övertog han hela försäljningen från Stjärnarp. De förlagda
böckernas utstyrsel var prydlig och korrekt men överdriven lyx i utstyrseln var honom
motbjudande.
Redan före 30 års ålder hade G skaffat sig en god ställning och spelade en viktig
roll för de sv kulturförbindelserna. Han var själv ivrig kulturskandinav men inte intresserad
av den politiska skandinavismen. Hans gifte 1827 med målaren J M Stäcks syster
fäste honom definitivt vid Lund. Från Khvn skrev den lärde biskop Fr Münter till excellensen greve J De la Gardie i Skåne och uttalade sin belåtenhet med de förbindelsevägar, som G öppnat för bokhandeln. Deichmann i Khvn var under första tiden hans rådgivare och vägledare. 1830 övertog han en filialbokhandel i Gbg men sålde denna
fyra år senare till H J Gumpert. Med utlandet skötte G länge förbindelserna genom Gyldendalske Boghandel men fick småningom även direkta tyska förbindelser.
När Reuterdahl 1832 hos G utgav Om det theologiska studium, med särskilt hänseende
till Sverige, uttalade han sig där om bokhandelns förbättring: >För få år sedan
visste man knappt att en utländsk litteratur var till, och ännu mindre vad denna årligen
frambragte. Då infördes av en lycklig stjärna en främmande bokhandlare i landet.
Han gör epok i vår bokhandels och därigenom även i vår litteraturs historia.> G fann
att en exklusivt kvalitetsbetonad linje inom bokhandeln kunde ge goda resultat. Han
var i själva verket den förste yrkesmannen i modern mening bland Sveriges bokhandlare
och hade tekniken alldeles klar, spridde också denna genom sina elever till olika platser inom landsortsbokhandeln (Rinman, s 105).
Förlagsverksamheten gick i början långsamt, bl a beroende på G:s försiktighet.
Hans första förlagsarbete var H K Tullbergs Hebräisk Språklära, och vid universitetet
knöt G band med inte minst teologiska författare. Från 1828 förlade han den märkliga
Theologisk Quartalskrift. Han var varmt religiös och därför särskilt intresserad för
uppbyggelselitteratur och teologi. Bibelupplagor och uppbyggelseböcker, t ex postillor,
såldes med inbringande resultat, varigenom också de vetenskapliga skrifterna kunde utgivas.
Upplagorna av andaktsböcker var under G:s tid vanligen 4 000 exemplar. Av G:s bibelupplagor var Jubelbibeln den märkligaste - ett reviderat omtryck av Karl XII:s bibel.
Inom Sv bokförläggareföreningen kom G att spela en betydelsefull roll. Vitterhet förlade
han blott i ringa grad - det är vetenskap, religion och ungdomsböcker, som
dominerar i hans kataloger. Män som Reu-terdahl, P WieselgrenP Wieselgren (bl a hans utgåva av DelaGardiska archivet), A Cronholm och C G Brunius utgav sina arbeten hos honom och ett särskilt ståtligt verk blev A Ehrengranats Ridskolan eller Ridläraren (1831-
36, fol). Han stod även för tidskriften Studier, kritiker och notiser. Av stora vetenskapliga
namn på förlaget må nämnas Elias Fries och Agardh. Året 1847 var särskilt märkligt. Då började N J Berlin sitt naturvetenskapliga författarskap, C A Hagberg tryckte de två första delarna av sin Shakespeareöversättning och Sven Nilsson började utge Skandinavisk Fauna. Småningom fick G även andra framstående vetenskapliga författare som litteraturhistorikern Gustaf Ljunggren och filosofen A Nyblaeus. Under sin sista tid förlade han bl a Martin Weibulls och Elof Tegnérs stora historik över Lundauniversitetet. En av förutsättningarna för förlagsverksamheten var det Berlingska boktryckeriet.
Reuterdahl antecknade vid slutet av 1850- talet i sina Memoarer, att G visserligen var
köpman och noggrant undersökte varje affär, men inte enbart från vinstsynpunkt.
Han var >hushållsaktig>, men han förstod också >den icke allmänna konsten att med
glädje göra uppoffringar>. 1859 hade G låtit uppföra ett stort hus åt Södergatan och
ett magasinshus åt Vårfrugatan. Nyåret 1861 övertog sonen Jacob Deichmann G (G
2) bokhandeln, medan G själv bibehöll förlagsrörelsen till sin död. - Till sin natur
var G allvarlig, sträng och fordrande men kunde också vara glad och skämtsam. Han
var något stram i hållningen, prydligt klädd och alltid med vit halsduk. Han skrev danska
och svenska ungefär lika bra men talade helst danska (Wrangel, s 163).
Några räkenskapsböcker i firmans arkiv.
Brev från G till Sv bokförläggarefören i KB.
Några brev från G i C A Bagges saml, RA.
Källor o litt: Rektor Gustaf Anderssons
brevväxl 1832—1863 (1940); I A Bonnier,
Anteckn:r om sv bokhandlare, 1 (1920); K O
Bonnier, Bonniers, en bokhandlarefamilj
(1931); Christian Molbechs brevveksling med
svenske forfattare og videnskabsmaend, 2—3
(1956); H Reuterdahl, Memoarer (1920); S
Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H
Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2
(1943), s 418 ff; H Wieselgren, Ur vår sam-tid
(1880), s 58—62; E Wrangel, C W K G
o det G:ska förlaget (1926).
Bengt Hildebrand
SBL


Nils Arvid Gleerup och Adeleide Sophie (Adéle) Medberg




Make Nils Arvid Gleerup

        Född: 1845 22
        Döpt: 
         Död: 1884 14
     Begravd: 


         Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871)
         Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)


   Äktenskap: 2 Dec 1874 14

Händelser

Han arbetade som Bokförläggare. Han bodde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Adeleide Sophie (Adéle) Medberg

        Född: 22 Jun 1855 14
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn

Allmänna notiser: Make - Nils Arvid Gleerup

Edvard Gleerup: Med 3 barn.


Sten Edvard Gleerup och Augusta Wilhelmina Juliana (*Julie*) Möller




Make Sten Edvard Gleerup 39

        Född: 13 Jun 1860 - Chicago, USA 8
        Döpt: 
         Död: 1928 - , Lund, Malmöhus län 40
     Begravd: 


         Far: Georg Joseph Theodor Gleerup (1828-1874)
         Mor: Wendela Sophia Hallström (1836-1897)


   Äktenskap: 23 Jan 1888 -  (Divorce) 40

  Annan maka: Marta Maria Magdalena Rosencrantz (1873-      ) - 1902 (Divorce) 41

Händelser

Han arbetade som Major. Adress: Lund, Malmöhus län.




Maka Augusta Wilhelmina Juliana (*Julie*) Möller 11

        Född: 19 Jun 1853 - Håberg, Flo Sn 40
        Döpt: 
         Död: 31 Jan 1935 - Stockholm( Engelbrekt ) 42
     Begravd: 


         Far: Peter Möller (1822-1904) 43
         Mor: Augusta Cneiff (1822-      ) 44



  Annan make: Johan Maximilian *Max* Fredrik Malm (1838-1886) 45 - 28 Maj 1872 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 46

Äktenskapshändelser

Marriage Fact: Marriage Fact, 23 Aug 1893. [Noter]


Barn
1 K Hervor Gleerup

        Född: 7 Jun 1889 - Grönsö, Dalbyhus, Södermanland 8
        Döpt: 
         Död: 4 Mar 1987 - Henån 9
     Begravd: 
        Make: Fredrik Malm (1879-1962) 47
     Äktensk: 23 Jul 1912 5. (Divorce)



Allmänna notiser: Make - Sten Edvard Gleerup

major i armén, kapten i S. Skånes infanterireg. F.d. ordonnansofficer hos HKH kronprins Gustaf, GV Sbm, RSO, RNO, RDDO, RFrHL, Camb O 4 kl. SSK
Skrev Tre år i Kongo tillsammans med Peter Möller och Georg Pagels, utg. Nor. Fam.arkivet. Bosatt i Lund, Sthm, Lund
Edvard Gleerups biogr. ant: Flyttade vid 2 1/2 års ålder till Lund.

Källa: http://blog.svd.se/historia/2011/05/05/gleerups-i-kongo/

Gleerups i Kongo?
5 maj 2011 kl 4:04 | Permalänk | Kommentarer(48)

Historia Det har kommit till vissas uppmärksamhet att namnet Gleerup \endash som idag förknippas med ett känt läromedelsförlag och en bokhandel \endash på 1800-talet även återfanns i Kongo. En svensk officer eller äventyrare med detta namn skall ha varit kolonialherre i den vidsträckta koloni som Henry Morton Stanley byggde upp efter det att han hittat Livingstone och utforskat Kongofloden. Eller?

Jovisst är det så. Militären Edvard Gleerup (1860\endash 1928; han kallades ofta Edde och inte Edvard) var en av många svenskar som sökte sig till Kongo i slutet av 1800-talet. Området, som under den imperialistiska kapplöpningen tillföll den belgiske kungen Leopold II, utövade stor lockelse på svenska missionärer, administratörer och militärer. Eftersom Belgien saknade de äldre kolonialmakternas erfarenheter och staber var svenskarna välkomna att hjälpa till i styrandet, kristnandet och exploaterandet av landet. I mitten av 1880-talet var Edvard Gleerup en av östra Kongos mäktigaste män, med residens i Stanley Falls. Han var befullmäktigat ombud för Stanley själv, omgiven av slavhandlare och krigsherrar. Gleerups närmaste man var en annan svensk, kompanjonen Arvid Wester.

Efter sin hemkomst till Sverige författade Edvard Gleerup en skrift betitlad Tvärs genom Afrika (han blev den förste svensk som korsade Afrika i väst-östlig riktning), som publicerades av Norstedts 1888 (Tre år i Kongo. Skildringar, vol. II). Här berättar han bland annat hur han personligen träffade den ökände handelsfursten Tippu Tip från Zanzibar. Tack vare sin bok \endash som idag sällan läses \endash har Gleerup skänkt oss värdefulla ögonvittnesskildringar av ett flertal aspekter av centralafrikanskt liv i denna tidiga fas av den belgiska kolonins blodiga historia.

Hur var det då med kopplingen till förlaget och bokhandeln? Edvard Gleerup var sonson till Christian Wilhelm Kyhl Gleerup, den dansk-svenske entreprenör som 1826 grundade den Gleerupska bokhandel i Lund som ännu lever kvar. Samme Gleerup grundade förlaget med samma namn. Men Edvard Gleerup agerade på egen hand \endash varken bokhandeln eller förlaget var, såvitt vi vet, inblandade i den koloniala administrationen av Kongo.


Sten Edvard Gleerup och Marta Maria Magdalena Rosencrantz




Make Sten Edvard Gleerup 39

        Född: 13 Jun 1860 - Chicago, USA 8
        Döpt: 
         Död: 1928 - , Lund, Malmöhus län 40
     Begravd: 


         Far: Georg Joseph Theodor Gleerup (1828-1874)
         Mor: Wendela Sophia Hallström (1836-1897)


   Äktenskap: 1902 -  (Divorce) 41

  Annan maka: Augusta Wilhelmina Juliana (*Julie*) Möller (1853-1935) 11 - 23 Jan 1888 (Divorce) 40

Händelser

Han arbetade som Major. Adress: Lund, Malmöhus län.




Maka Marta Maria Magdalena Rosencrantz

        Född: 9 Maj 1873
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn

Allmänna notiser: Make - Sten Edvard Gleerup

major i armén, kapten i S. Skånes infanterireg. F.d. ordonnansofficer hos HKH kronprins Gustaf, GV Sbm, RSO, RNO, RDDO, RFrHL, Camb O 4 kl. SSK
Skrev Tre år i Kongo tillsammans med Peter Möller och Georg Pagels, utg. Nor. Fam.arkivet. Bosatt i Lund, Sthm, Lund
Edvard Gleerups biogr. ant: Flyttade vid 2 1/2 års ålder till Lund.

Källa: http://blog.svd.se/historia/2011/05/05/gleerups-i-kongo/

Gleerups i Kongo?
5 maj 2011 kl 4:04 | Permalänk | Kommentarer(48)

Historia Det har kommit till vissas uppmärksamhet att namnet Gleerup \endash som idag förknippas med ett känt läromedelsförlag och en bokhandel \endash på 1800-talet även återfanns i Kongo. En svensk officer eller äventyrare med detta namn skall ha varit kolonialherre i den vidsträckta koloni som Henry Morton Stanley byggde upp efter det att han hittat Livingstone och utforskat Kongofloden. Eller?

Jovisst är det så. Militären Edvard Gleerup (1860\endash 1928; han kallades ofta Edde och inte Edvard) var en av många svenskar som sökte sig till Kongo i slutet av 1800-talet. Området, som under den imperialistiska kapplöpningen tillföll den belgiske kungen Leopold II, utövade stor lockelse på svenska missionärer, administratörer och militärer. Eftersom Belgien saknade de äldre kolonialmakternas erfarenheter och staber var svenskarna välkomna att hjälpa till i styrandet, kristnandet och exploaterandet av landet. I mitten av 1880-talet var Edvard Gleerup en av östra Kongos mäktigaste män, med residens i Stanley Falls. Han var befullmäktigat ombud för Stanley själv, omgiven av slavhandlare och krigsherrar. Gleerups närmaste man var en annan svensk, kompanjonen Arvid Wester.

Efter sin hemkomst till Sverige författade Edvard Gleerup en skrift betitlad Tvärs genom Afrika (han blev den förste svensk som korsade Afrika i väst-östlig riktning), som publicerades av Norstedts 1888 (Tre år i Kongo. Skildringar, vol. II). Här berättar han bland annat hur han personligen träffade den ökände handelsfursten Tippu Tip från Zanzibar. Tack vare sin bok \endash som idag sällan läses \endash har Gleerup skänkt oss värdefulla ögonvittnesskildringar av ett flertal aspekter av centralafrikanskt liv i denna tidiga fas av den belgiska kolonins blodiga historia.

Hur var det då med kopplingen till förlaget och bokhandeln? Edvard Gleerup var sonson till Christian Wilhelm Kyhl Gleerup, den dansk-svenske entreprenör som 1826 grundade den Gleerupska bokhandel i Lund som ännu lever kvar. Samme Gleerup grundade förlaget med samma namn. Men Edvard Gleerup agerade på egen hand \endash varken bokhandeln eller förlaget var, såvitt vi vet, inblandade i den koloniala administrationen av Kongo.


William Theodor Gleerup och Jane Garland Hallström




Make William Theodor Gleerup

        Född: 11 Jun 1858 22
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Georg Joseph Theodor Gleerup (1828-1874)
         Mor: Wendela Sophia Hallström (1836-1897)


   Äktenskap: 1892 22

Händelser

Han bodde i West Plain, Minnesota, USA. Han arbetade som Fotograf.




Maka Jane Garland Hallström

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Sten Hallström (      -      )
         Mor: 




Barn

Notiser: Äktenskap

Edvard Gleerup: 4 barn


Hans Ogmann Grøn och Annette Helene Dorothea Gloersen




Make Hans Ogmann Grøn 2

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kapten.




Maka Annette Helene Dorothea Gloersen 2

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Josephine Grøn 48

        Född: 24 Jul 1846 - Fredrikshald, Norge 2
        Döpt: 
         Död: 11 Mar 1923 - Stockholm( Johannes fsg ) 2
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: *Ernst* Johan Adalbert Herslow (1838-1926) 49
     Äktensk: 16 Jun 1872 - Fredrikshald, Norge



Källor


1 Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945), Malm, Fredrik, byråchef, Sthlm, f. 9/11 1879 i Sthlm av kanslisekr. Hugo M. och Maria Boye. G. 1. 12-24 m Hervor Malm-Gleerup, 2. 26 m. Victory Wilcke. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hugo M:s son Fredrik M (1879- 1962) var byråchef i Vattenfallsstyrelsen 1920- 1944.
Käller: Fredrik M: Fredrik M (SvD 18 nov 1962); Sv juristmatr 1950 (1950); Vid 1953; Väv, Sthlmsdelen (1945). High .... Vem är det 1931 (Svensk biografisk handbok. Nor 1930.), Malm, Fredrik, byråchef, Sthm, f. i Sthm 9/11-79 av kanslisekr. Hugo M. och Maria Boye; jur kand Upps. 03, tf hovrättsfisk. 09, eo assess. 10, aman. i soc.styr.13-15...
Gift 1. m (12-21) Hervor Malm-Gleerup, f. 89, ftr av major Edv. G. o Julie Möller. 2) m (26) Victory Wilcke, f 95, dtr av komm.kpt Erik W. o Hanna Andersson. (Dömle).

2 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

3 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), M:s son kanslisekreteraren i finansdepartementet Hugo Theodor M (1842-1902) är känd som ungdomsvän till Pontus Wikner, från vilken 68 brev till honom finns i UUB (de flesta tr i P Wikner, Skrifter, 11, 1923).
Källor: Hugo Theodor M: O Kugelbergs släktant:ar, 2:2, TU 7:74, KB; L Johannesson, Pontus Wikner. Dagböckerna berättar (1982); D Lange, Pontus Wikner som vitter förf (1946); Samf SHT:sled:er 1844-2/11 1895, Förteckn jemte porträtter (1895); Samf SHT:s led:er 1844-15/5 1898, Biogr förteckn (1898); SPG; P Wikner, Skrifter, 11 (1923), särsks 521 f; F Wulff, [Skolminnen] 1855-66 (Minnesblad ur Gbgs latinlärov: shist 1865- 900, 1917), s 82 f. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., 1861-1883. Malm, Hugo Theodor, sekreterare, Boge, Hilda Maria dödfödd dotter 14/8 1883.

4 Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945), Malm, Fredrik. ...Maria Boye...". .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., se maken ..."Hilda Maria Boge"...

5 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).

6 Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945), Se make FM.

7 Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945).

8 Edvard Gleerups självbiografiska anteckningar / Vårt arkiv.

9 Gravsten Malms Fam.grav Ö. Kyrkogården, Gbg.

10 Lasse Berg, När Sverige upptäckte Afrika (Rabén Pri 1997. Inb. Ill.), 219 ff. G. beskrivs på dessa sidor som en typisk kolonisatör av sin tid. en som misshandlar sina underlydande och ser dem som lägra stående varelser. Dock chockas han av den behandling negrerna får av de arabiska slavhandlarna. "Gleerup lyckades med bedriften att ta sig till zanzibar, tidvis buren i hängmatta av Tippu Tips män. Hemma i Sverige igen tas han emot som en hjälte och får Nordstjärneorden av Oscar II." (s. 220). Lånat på svenskinst. Ang.gy. juni -99.

11 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se Max Malm.

12 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 189. Liedhol, Karl Wilhelm, född i Vimmerby d. 16 nov. 1822; föräldrar: handlanden Nils Olof Liedholm och Emerentia Brig. Roth;...predikant vid Malmö länscellfängelse mars 1856-1858;...kyrkoherde i Efveröd d. 6 nov. 1868; tilltr. d. 1 maj 1869; ord. kontraktsprost i Gärds kontrakt d. 2 okt. 1867; L.V.O....
Gift d. 20 juni 1856 med Hilda Gertrud Margaretha Gleerup, född d. 14 maj 1830, dotter af universitetsbokh. och ridd. C.W.K. Gleerup och Anna Katarina Stäck. - Barn: Hilda Emerentia Katarina, född d. 29 okt. 1857. - (Clara Amalia, född d. 2 april 1859, död d. 12 sept 1882). -Ida Mathilda Emilia, född d. 11 nov 1860. - Ulla Eugenia Maria, född d. 26 jan. 1863.- Anna Thomasine Elisabeth, född d. 25 sept. 1865, gift dl 26 juni 1885 med landtbr. C. Wilh. Liedholm. -Jenny Paulina Wilhelmina, född d. 21 aug. 1867.- Johannes, född d. 24 juni 1869. - Nils Wilhelm, f. d. 6 april 1871.
Af trycket utg.:...

13 Edvard Gleerups självbiografiska anteckningar / Vårt arkiv. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 189. se namnet not KWL.

14 SSK13 ( Svensk Släktkalender ).

15 SSK13 ( Svensk Släktkalender ). .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 189. se not KWL.

16 SSK13 ( Svensk Släktkalender ). .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 189. se not maken KWL.

17 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), s 189. se not fadern CWL.

18 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 190. se not fadern.

19 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 190. se not fadern KWL.

20 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 190. se not svärfadern KWL.

21 Eva Dahlberg (eva.dahlberg@mbox302.swipnet.se), Eva Dahlberg [mailto:eva.dahlberg@mbox302.swipnet.se]
..."Ida Catharina Magdalena Gleerups (f. 1864) man Janne
Åman. Jag har inte kunnat följa dem efter emigrationen till USA
1888, då Ida och en son och en dotter emigrerar - enligt
kyrkboken "för att lysa efter mannen"; men enligt Svenska
Släktkalendern 1891 så bor de i New York och enligt hans fars
bouppteckning lever Janne 1899.
Vore tacksam för alla ledtrådar på familjen Åman, alla Jannes
syskon emigrerade nämligen också och vi har inte lyckats hitta
någon av dem. I faderns bouppteckning står bara att barnen bor i
USA och Danmark (adressen känd då men ansågs väl tyvärr inte
behövas skrivas ut !).".

22 SSK13.

23 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gleerup, Jacob Deichman.

24 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se not fadern VH.

25 SSK13. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Jacob D. Gleerup. g. 7 oktober 1863. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se not fadern VH, "gift 1863".

26 SSK13( Svensk Släktkalender ). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Jacob D. Gleerup.

27 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Jacob D. Gleerup. G lämnade 1907 på grund av sjukdom den dagliga ledningen av förlaget till sonen Agne G (d 1910) SBL
/Modern ej omnämnd, vet ej vilken det är./Ma.

28 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Jacob D. Gleerup.

29 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Jacob C. Gleerup.

30 SSK13. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Jacob D. Gleerup.

31 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), J.D, Gleerup. G 1) 7 okt 63 i Lund m Jenny Maria Christina Humbla, f 11 juli 44 där, d 30 sept 74 där, dtr till stadskomministern Victor H o Charlotte Maria Westerström SBL. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), tryckt i Lund 1886. s. 171, se not.Humbla, Victor, född i Karlskrona d. 13 febr 1812; föräldrar: materialförv. vid kongl. örlogsflottan Adolf Humbla och Martha Carolina Bergqvist; student i Lund h.t. 1829; teor. teol. ex. d. 29 april 1837; prakt. teol. ex. d. 17 juni s.å; ex. sacerd. d. 19 och prestvigd d. 21 juni s.å; t.f. domkyrkoadjunkt och v. pastor i Lund 1841-52; v. pastors fullmagt d. 23 aug. 1843; 2:dre statskomminister vid Lunds domkyrkoförsamling d. 21 aug. 1850; tilltr. d. 1 maj 1852; predikant vid prestmötet i Lund 1870; medlem af svenska bibelsällskapet; ledamot i styrelsen för Lunds stifts bibelsällskap sedan d. 26 aug. 1872.
Gift d. 3 sept. 1843 med Charlotta Maria Westerström, född d. 10 dec 1821, dotter t. kontraktsprosten och kyrkoherden dr N. P. Westerström och Christina Petersson. - Barn: (Jenny Maria Christina, född d. 11 juli 1844, gift 1863 med bokhandlarren Jacob Gleerup, död d. 30 sept. 1874). Wilhelmina Ulrika, född d. 18 maj 1846. - (Nils Adolf, född d. 29 mars 1848, död d 17 jan 1854). Hilda Gustafva, född d. 16 feb. 1850. - (Agnes Ebba Göthilda, född d. 14 jan. 1852, död d. 16 aug. 1853). -(Ebba Göthilda, född d. 6 1854, död d. 3 mars 1880). - (Lovisa Charlotta, född d. 26 jan 1856, gift 1874 med kyrkoherden i V. Karleby dr Ored Palm, död d. 31 mars 1884). - Anna Elisabeth, född d. 5 april 1858. - (Clara Beata Emilia, född d. 13 juli 1860, död d. 28 okt. 1861). - Bertha Cornelia, född d. 30 april 1862. - Enkling d. 24 juli 1884.
(Tryckta skrifter se Lunds stifts Matrikel 1886).

32 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 436. Christian Viktor *Kämpe* , f. 31/3 1871, kyrkoherde i Österlöfs pastorat af Lunds stift (Österlöf). G. 1904 27/9 m. *Maria* Lovisa Schlyter, f. 1883 14/1.

33 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 436.

34 SSK13( Svensk Släktkalender ).

35 Utdrag ur Den Gleerupske Legat Stamtavle, samlet af Johan Carl Louis Langnich, Capitain i Kongens Livcorps, Köbenhavn. Tryckt i det Berlingske Bogtryckeri 1839..

36 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 435.

37 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se Giertrud Hansen.

38 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gleerup, Christian Wilhelm Kyhl, f 26 sept 1800 i Aalborg, Danmark, d 8 nov 1871 i Lund. Föräldrar: stiftsrevisorn, tit krigsrådet Niels Georg G o Giertrud Hansen.

39 Lasse Berg, När Sverige upptäckte Afrika (Rabén Pri 1997. Inb. Ill.), 219 ff. G. beskrivs på dessa sidor som en typisk kolonisatör av sin tid. en som misshandlar sina underlydande och ser dem som lägra stående varelser. Dock chockas han av den behandling negrerna får av de arabiska slavhandlarna. "Gleerup lyckades med bedriften att ta sig till zanzibar, tidvis buren i hängmatta av Tippu Tips män. Hemma i Sverige igen tas han emot som en hjälte och får Nordstjärneorden av Oscar II." (s. 220).

40 Julie Gleerup i Brev 19 sep 1944 från Bonniers / Vårt Arkiv.

41 familjearkivet.

42 Julie Gleerup i Brev 19 sep 1944 från Bonniers / Vårt Arkiv. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

43 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2. Kap. En förnäm färdled (om Stora Nygatan). ...Sedan följde slag i slag på 1850-talet...possessioneten P. Möllers hus,...i 1860-talets början antecknade som ägare.
no.t s 939. ...nr 15 av handlanden P Möller. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... Dag Malm, Peter Möller
Föddes den 7 juli 1822 på Ågården i Lidköping. Gift med Augusta Cneiff, dotter till majoren Eric Cneiff o Vilhelmina Horster. Augusta Cneiff hade vuxit upp på Björn-Anundsgården i Västergötlandd, dör skalden Vilhelm von Braun vad adjutant hos fadern, och diktade vers till Augusta och hennes systrar, vilka kände sig mycket generade inför detta, då Vilhelm von Braun enligt den tidens uppfattning var ganska ekivok.
Peter Möllers barn voro:
1) Gustav 2) Peter 3) Marie-Louise 4) Julie 5) Sigrid 6) Erik 7) Helga.

44 Dag Malm, Peter Möller
Föddes den 7 juli 1822 på Ågården i Lidköping. Gift med Augusta Cneiff, dotter till majoren Eric Cneiff o Vilhelmina Horster. Augusta Cneiff hade vuxit upp på Björn-Anundsgården i Västergötland, där skalden Vilhelm von Braun var adjutant hos fadern, och diktade vers till Augusta och hennes systrar, vilka kände sig mycket generade inför detta, då Vilhelm von Braun enligt den tidens uppfattning var ganska ekivok. .... (genline), AI:5 sid 151.

45 (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), 36. Norra Hamngatan 4
Förste kände ägaren till Norra Hamngatan 4 är Lars Gathehielms bror Christen.
Cirka år 1815 lät kommerserådet Niklas Björnberg bygga en handelsgård här. Han hade varit direktör för Ostindiska kompaniet 1806-13. Dessutom hade han tjänat ihop en ansenlig förmögenhet på brännvinsbränning, vilket gjorde honom föga aktad av gemene man.
1882 lät handlanden Max Malm bygga det nuvarande huset. Bakom ritnigarna stod Adrian Peterson och byggnade innehöll förutom bostad också kontor.
Rumsdispositionen speglar en förmögen mans bostadsideal på den tiden, med bland annat salong, kabinett, herr- och biljardrum. Fastigheten utmärktes av rik utsmyckning; bland annat två karyatider som bär upp det halvcireklformade burspråket. Detta var fram till 1931 även krönt med ett torn.
Familjen Malm flyttade redan 1892 och från och med 1920 har byggnaden endast använts som kontorshus.
. .... Ingrid Wirsin (Tre böcker 1997), Norra Hamngatan 4, ”Gamla Tullen”

Byggnadsår 1882-1883
Byggnadsminne 1987

I dånet och luftföroreningarna från Oscarsleden ligger en läckerbit till fastighet på Norra Hamngatan 4. Det är ett fyravåningshus i sandstensfärg och fult, rikt dekorerat från husgrund till tak. Huset är byggt i kontinental nyrenässans 1882-1883. Arkitekt var Adrian C. Peterson, som lämnat många vackra byggnader efter sig.
Huset Norra Hamngatan 4 domineras av ett centralt burspråk i de två översta våningarna. En gång avslutades burspråket med en sexkantig kupol, men den togs bort vid en ombyggnad 1931. Fortfarande bärs det dock upp av två karyatider, antika kvinnofigurer.
Alla våningarna har olika utsmyckningar. De två nedersta är rusticerande, bottenvåningen kraftigast. Mittfönstret på andra våningen omges av karyatiderna. Fönstren i tredje våningen är markerade av kraftiga pilastrar.
Dekorerade pilastrar omger också fönstren i fjärde våningen, som är rikt utsmyckade. Fasaden avslutas med ett ornamenterat parti, uppdelat med lejonhuvuden. Man ser allt detta perfekt om man ställer sig på andra sidan Hamnkanalen.
När huset byggdes var det högst i sin omgivning. Möjligen ville ägaren Max Malm bräda sina grannar, bland annat Sahlgrenska huset. Malm var handelsman och de två nedersta våningarna blev hans kontor, i de två översta bodde han med familjen. Man kan ännu se på rumsdispositionen hur en förmögen man ville ha sin bostad.
Huset innehöll på den tiden bland annat salong, kabinett, herrum och biljardrum. In mot gården låg barnkammare och tjänstefolkets rum. Inredningen tyder på ett stort hushåll och livligt umgänge, skriver länsstyrelsen i sin dokumentation.
Familjen Malm bodde alltså ståndsmässigt tills den flyttade från huset 1893. Sedan ägdes fastigheten av olika personer. 1900-1920 var det hyreshus med 50 hyresgäster. Sedan blev det kontor av alltihop och så är det fortfarande.
Men som alla andra hus har även detta en tidigare historia. Första gången huset nämns är 1720. Då bodde kommendeur Christen (Christian) Gathenhielm, bror till Lars, i huset. Han bodde perfekt, för dels hade han broder Lars i hans hus vid Lilla Torget tvärs över Hamnkanalen, dels var dess kvarter nere vid hamnen ett livligt handelscentrum och stadens träffpunkt på den tiden. Det var långt innan Oscarsleden skiljde staden från vattnet.
1784 köper Anna Björnberg huset på auktion efter Niclas Brunjeansson. En blyertsteckning från den tiden visar ett trevånings reverterat trähus med valmat tak. Då är huset enbart ett bostadshus. Men 1815 bygger kommerserådet Niklas Björnberg till en lager- och magasinsbyggnad på gården. Arkitekt är Jonas Hagberg. Familjen Björnberg hade alltså både bostad och arbetsplats på Norra Hamngatan 4.
Niklas Björnberg var en rik man, direktör vid Ostindiska kompaniet 1806-1813. Men sin stora förmögenhet tjänade han på brännvinsbränneri. Detta gjorde honom mäkta impopulär bland folket. Nödåret 1799 blev det upplopp i stan när borgarna ville ha säden till bröd istället för brännvin. Fredberg skriver i Det gamla Göteborg:
- När intet hjälpte begåvo sig massorna dels till bränneriet, där de ramponerade byggnaderna och förde mängden brännvinsfat, tömmande innehållet i Fattighusån, dels till Björnbergska huset vid Norra Hamngatan, vilket grundligt ramponerades.
1839 köpte änkan Catharina Charlotta Malm huset för 15 000 riksdaler. Därmed är familjen Malm inne i huset. Vad som sedan hände har ni redan läst. Då vet ni också att dagens hus är ett annat det som den hungrande hopen ramponerade. Det var i stället det reveterade timmerhuset med valmat tak från blyertsteckningen. Adrian C Petersons vackra hus kom först nästan ett sekel senare.
Men även det vackraste hus för illa av väder, vind och luftföroreningar, inte minst om det ligger vi en starkt trafikerad motorled. Adrian Petersons hus på Norra Hamngatan 4 hade farit så illa att det krävdes en grundlig restaurering. Den genomfördes 1983-1984.
Då fick delar av den rika utsmyckningen och delar av karyatiderna bytas ut. Fasaden fick också ny färgsättning, som framhäver de rika dekorationerna och husets skönhet. Fasaden får inte ändras, säger länsstyrelsen och framhåller att huset har stort kulturhistoriskt värde och står betydelse för miljön kring Stora Hamnkanalen.

Hus med hiskliga historier
Ingrid Wirsin
Tre böcker
1997
. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 117f. Malm, Johan Maximilian (Max) Fredrik
Handlande. Född 14/10 1838 i Gbg (Krist.), son av grossh. Wilhelm Malm och Sofia Charlotta Banck; död 30 12 1886 i Gbg (Krist,).
Stud. vid Gbgs handelsinstitut 1855. Anställd i järn- och trävaruexportfirman Fr. Malm & Co, Gbg, 1856-65; delägare i samma firma 1865-86; agent i Gbg för Phoenix Assurance Co.,, Ltd, London, 1882-86. Led. av styr. för Gbgs och Bohus Läns Sparbank 1884-86.
Led. av stadsfullm. 1883-86, av fattigvårdsstyrelsen 1884-86 och av hälsovårdsnämnden 1885-86; revisor för Holtermanska legatfonden 1872-73 och för Elise Rubenson, född Jacobson, donationsfond för behövande sjuka samt Agnes Philipsons donationsfond 1885-86.
Gift 28/5 1872 i Gbg (Domk.) med Augusta Wilhelmina Juliana Möller, född 19/6 1853 i Flo (Skarab.), dotter av godsäg. Petter Möller och Augusta Cneiff (gift 2. 23/1 1888 i Sthm med major Sten Edvard Gleerup, född 13/6 1860 i Chicago, USA, död 16/12 1928 i Lund; äktenskapet upplöst 29/12 1893); död 31/1 1935 i Sthm (Engebr.).

46 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

47 Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945), Malm, Fredrik, byråchef, Sthlm, f. 9/11 1879 i Sthlm av kanslisekr. Hugo M. och Maria Boye. G. 1. 12-24 m Hervor Malm-Gleerup, 2. 26 m. Victory Wilcke. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hugo M:s son Fredrik M (1879- 1962) var byråchef i Vattenfallsstyrelsen 1920- 1944.
Käller: Fredrik M: Fredrik M (SvD 18 nov 1962); Sv juristmatr 1950 (1950); Vid 1953; Väv, Sthlmsdelen (1945). .... Vem är det 1931 (Svensk biografisk handbok. Nor 1930.), Malm, Fredrik, byråchef, Sthm, f. i Sthm 9/11-79 av kanslisekr. Hugo M. och Maria Boye; jur kand Upps. 03, tf hovrättsfisk. 09, eo assess. 10, aman. i soc.styr.13-15...
Gift 1. m (12-21) Hervor Malm-Gleerup, f. 89, ftr av major Edv. G. o Julie Möller. 2) m (26) Victory Wilcke, f 95, dtr av komm.kpt Erik W. o Hanna Andersson. (Dömle).

48 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 16 juni 72 i Fredrikshald i Norge m Josephine Grøn, f 24 juli 46 där, d. 11 mars 23 i Sthlm (Job), dtr till kaptenen Hans Ogmann G o Annette Helene Dorothea Gloersen.

49 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 2 Herslow, Ernst Johan Adalbert, bror till H 1, f 21 juli 1838 i Karlskrona, d. 9 febr 1926 i Sthlm (Joh). Studentex vid LU 14 sept 55, kansliex 28 okt 57, ex till rättegångsverken 10 dec 59, auskultant i Skånska hovrätten 14 dec 59, v häradsh 16 jan 65, auditör i Wendes art:reg 18 okt 72-21 maj 74, fiskal i hovrätten 27 maj 74, tf rev:sekr 14 juli 74, assessor i hovrätten 16 okt 74, konstit rev:sekr 25 juni 75, ord rev:sekr 2 mars 77, byråchef för lagärenden i justitiedep 26 sept 84, justitieråd 19 mars 86-aug 08, ordf i styr för Sthlms högskola 95-00. - Jur hedersdr vid LU 31 maj 00.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se