Henric Glöerfelt




Make Henric Glöerfelt 1

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Vinhandlare i , Malmö, Malmöhus län.




Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Sophia Glöerfelt 2

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Jacob Falkman (1665-1704) 3
     Äktensk: 24 Apr 1700 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 4




Samuel Godenius och Maria Charlotta Norbin




Make Samuel Godenius

        Född: 2 Mar 1806 - Gagnefs Kappelansgård, Dalarna, Sverige
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
   Äktenskap: 20 Feb 1836 - Maria Församling, Stockholm

Händelser

Han arbetade som Ägde Godenius & Co. Han bodde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Maria Charlotta Norbin

        Född: 11 Sep 1812 5
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 K Selma Charlotta Godenius

        Född: 26 Aug 1843 6
        Döpt: 
         Död: 1916 7
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Ernst Axel Henrik Key (1832-1901)
     Äktensk: 3 Aug 1863 - Farsta Å Wärmdön 5



Allmänna notiser: Make - Samuel Godenius

Anrep: Ensam ägare av firman "Godenius & Co" 1843, utgick ur firman 1870, RNO, KWO, Stadsfullmäktig i Sthlm till 1866, Fullmäktig i Jernkontoret.


Ernst Axel Henrik Key och Selma Charlotta Godenius




Make Ernst Axel Henrik Key

        Född: 1832 6
        Döpt: 
         Död: 27 Dec 1901 6
     Begravd: 


         Far: Henric Key (1800-1861)
         Mor: Caroline Wilhelmine Åberg (1804-1865)


   Äktenskap: 3 Aug 1863 - Farsta Å Wärmdön 5

Händelser

Han bodde i , Stockholm, Stockholms län. Han arbetade som Professor.




Maka Selma Charlotta Godenius

        Född: 26 Aug 1843 6
        Döpt: 
         Död: 1916 7
     Begravd: 


         Far: Samuel Godenius (1806-      )
         Mor: Maria Charlotta Norbin (1812-      )




Barn
1 M Fil Dr Karl Axel Helmer Key

        Född: 26 Apr 1864 8
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Märta Elisabeth Börjesson (1880-      )
     Äktensk: 7 Nov 1901 6


2 K Selma Elise Key

        Född: 30 Dec 1867 6
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Carl August Anton Ljunggren (1860-      )
     Äktensk: 20 Aug 1891 6


3 K Tyra Ingeborg Key

        Född: 1 Apr 1871 6
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Professor Johan Ulrik Theodor Quensel (1863-1934)
     Äktensk: 8 Jul 1895 6


4 M Einar Samuel Henrik Key

        Född: 14 Dec 1872 6
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Anna Lidén (1874-      )
     Äktensk: 9 Maj 1904 6



Allmänna notiser: Make - Ernst Axel Henrik Key

SSK30: Rektor vid Karolinska Institutet. Kallas Axel. Patologiprof.


Allmänna notiser för barn - Fil Dr Karl Axel Helmer Key

Enl. Fam tr. : Skriftställare, fd docent vid Uppsala universitet, Redaktör av Svenska Dagbladet,RWO.
SSK36: Chefredaktör för SvD, KWO 2:a kl.


Allmänna notiser för barn - Einar Samuel Henrik Key

SSK13: Docent i kirurgi vid Karolinska Institutet, tf överläkare vid Maria sjukhus i Sthlm.


John Hall och Christina Gothéen




Make John Hall 9

        Född: 15 Feb 1735 10
        Döpt: 
         Död: 2 Okt 1802 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 10
     Begravd: 


         Far: Benjamin Hall (      -1748) 11
         Mor: Cornelia Åkesson (1716-1778) 12


   Äktenskap: 20 Okt 1765 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 13



Maka Christina Gothéen 14

        Född: 4 Apr 1749 15
        Döpt: 
         Död: 13 Nov 1825 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 16
     Begravd: 


         Far: Anders Gothén (      -      ) 17
         Mor: Margareta Elisabet Gadd (      -Efter 1775) 18




Barn
1 M John Hall 19

        Född: 23 Dec 1771 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 20
        Döpt: 
         Död: 29 Dec 1830 - , Stockholm, Stockholms län 21
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Anna Gustava Constanti(N)A (Constance) Koskull (1788-1840) 22


2 K Christina Hall 20

        Född: 1773 20
        Döpt: 
         Död: 1839 20
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Greve Clas Waichtmeister (1775-1828) 23




Anders Olsson och Anna Stina Gottfridsdotter




Make Anders Olsson 24

        Född: 1748
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: innan 1781

Händelser

Han arbetade som Bonde i Gården Ryk i Tanums sn.




Maka Anna Stina Gottfridsdotter 25

        Född: 1754
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Catarina Andersdotter 26

        Född: 5 Jul 1781 - Ryk, Tanum sn 27
        Döpt: 8 Jul 1781 - Ryk, Tanum sn 28
         Död: 4 Jan 1786 - Tanum sn 29
     Begravd: 8 Jan 1786 - Tanum sn 30



2 K Margareta Andersdotter 31

        Född: 7 Mar 1784 - Stora Ryk, Tanums s:n 32
        Döpt: 14 Mar 1784 - Stora Ryk, Tanums s:n 33
         Död: 7 Mar 1854 - Björnäs, Tanum sn 34
     Begravd: 19 Mar 1854 - Björnäs, Tanum sn 35
        Make: Mikael Lind (1767-1820) 36
     Äktensk: 5 Mar 1809 37



Allmänna notiser för barn - Margareta Andersdotter

Bodde på gården Björnäs, 3/4 mantal. Margareta Andersdtr Lind bodde kvar på gården efter Mikael Linds död. se hfl
Källa: http://bahus.arkivguiden.net/ba02/ba02056.shtml


Olof Nyström och Christina Regina Goutelle




Make Olof Nyström 2

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Handlande.




Maka Christina Regina Goutelle 2

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Constance Carolina Nyström 38

        Född: 20 Okt 1829 - Klara, Stockholm, Stockholm 39
        Döpt: 
         Död: 11 Sep 1891 - , Lund, Malmöhus län 39
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 40
     Äktensk: 10 Jun 1854 - , Lund, Malmöhus län




Laurentius Johannes Qvist och Kerstin Månsdotter Graan




Make Laurentius Johannes Qvist 41

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: 1696 2
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde i , Daretorp, Skaraborgs län.




Maka Kerstin Månsdotter Graan 42

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Anders Darin 43

        Född: Ca 1691 - , Daretorp, Skaraborgs län 44
        Döpt: 
         Död: 3 Jun 1740 - , Bara förs., Malmöhus län 45
   Dödsorsak: afsomnade
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Johanna Maria Torslow (Ca 1700-1753) 46
     Äktensk: 7 Nov 1733 - , Bara förs., Malmöhus län 47




Jonas Malm och Catharina Charlotta Grabien




Make Jonas Malm 48

        Född: 22 Feb 1745 - Amiralitetsförs. Göteborg 49
        Döpt: 24 Feb 1745 - Amiralitetsförs. Göteborg 50
         Död: 13 Jan 1808 - Kristine fsg, Göteborg 51
     Begravd: 17 Jan 1808 - Kristine fsg, Göteborg 52


         Far: Jonas Malm (1706-1783) 53
         Mor: Britta Liungwall (Omkr 1706-1783)


   Äktenskap: 

  Annan maka: Maria Kullman (1757-1781) 54 - 29 Nov 1774 - Göteborg, Kristine förs. 55

Händelser

Han arbetade som Direktör vid Ostindiska Kompaniet. Han bodde Lerjeholm före 1793 i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden. Han arbetade som grosshandlare i Göteborg , Sweden. Han blev begravd i Gamla Warfvets Begrafningsplats i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.




Maka Catharina Charlotta Grabien 56

        Född: 1766 - , Stockholm, Stockholms län 57
        Döpt: 
         Död: 5 Apr 1845 - , Göteborg, Göteborgs och Bohus län 52
     Begravd: 

Händelser

Hon blev begravd på Gamla Warfvets Begrafningsplats i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.


Barn
1 M Joakim Malm 58

        Född: 11 Mar 1792 - Göteborg, Kristine förs.
        Döpt: 
         Död: 15 Mar 1792 - Göteborg, Kristine förs. 59
     Begravd: 18 Mar 1792 - Göteborg, Kristine förs.



2 M Jonas Malm 60

        Född: 11 Mar 1792 - Göteborg, Kristine förs. 61
        Döpt: 
         Död: 13 Mar 1792 - Göteborg, Kristine förs. 62
     Begravd: 18 Mar 1792 - Göteborg, Kristine förs.



3 M Karl Gustav Malm 63

        Född: 5 Maj 1793 - Göteborg, Kristine förs.
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



4 M Wilhelm Malm 64

        Född: 5 Okt 1794 - Göteborg, Kristine förs. 2
        Döpt: 
         Död: 6 Maj 1839 - Göteborg, Kristine förs. 66
     Begravd: 
        Maka: Sofia Charlotta Bauck (1800-1884) 67
     Äktensk: 23 Dec 1823 - Göteborg, Kristine förs. 68


5 K Juliana Christina Malm 69

        Född: 25 Dec 1797 61
        Döpt: 
         Död: Efter 1857 70
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Jonas Malm

Grosshandlaren och skeppsredaren Jonas M (1745-1808), som från 1794 var en av Trollhätte kanals revisorer och 1799-1805 ledamot av borgerskapets äldste i Gbg. Han var en av de fem göteborgsköpmän som 1797 tog initiativ till inrättandet av en ny diskont i Gbg för diskontering av riksgäldssedlar. 1799 köpte M besittningsrätten till landeriet Kvibergsnäs vid Gbg. Bouppteckningen efter honom visar, att han också ägde salterier och trankokerier vid Älvsborgs fästning och i Marstrands skärgård, och att han hade handelsförbindelser med Khvn, Helsingör, Hamburg, Amsterdam, Dunkerque, London, Plymouth, Cork, Guernsey, Le Havre, Petersburg, Barcelona, Livorno, Neapel och Brasilien.
Litteraturuppgiften (Fischer; Redbergslid...), att M skulle ha varit konsul, har ej kunnat verifieras.
Källor: Jonas M (d 1808): Kommerskoll:s skr till K M:t, vol 265:6 april 1797, RA; Gbgs stads arkiv E III b: 44 (bouppt), GLA; R Adamson, Den sv järnhanteringens finansieringsförhållanden, Förlagsinteckn: ar 1800-84 (1963); S E Bring, Trollhätte kanals hist till 1844 (1911); S Brisman, Sveriges affärsbanker, Grundläggningstiden (1924), s 16; E Fischer, Gbgs landerier (1923); H Fröding, Gbgs köp- o handelsgille... 1661-1911 (1911), s 2 17; K G Hildebrand, Sexton- o sjuttonhundratalen (Fagerstabrukens hist, 1, 1957), s 198; Ortnamnen i Got, 2 (1929); Redbergslid med omnejd genom tiderna (2, uppl, 1964), s 90 f. SBL


Allmänna notiser för barn - Wilhelm Malm

Niclas M:s bror grosshandlaren Sven (ej Lars) Peter M (1779-1825) i Gbg var riksdagsman 1812 och ledamot av borgerskapets äldste från 1816. Halvbror till dem var grosshandlaren Wilhelm M (1794-1839) i Gbg, som var ledamot av borgerskapets äldste 1825-29.
Källa: Fröding, a a 1911, s 156, 199; Tiselius, a a. SBL

1820
0205. Malm, Wilhelm, grosshandlare, 1794-1839, hb 51 <http://www.bachelors.se/matrikel/> hb 120 <http://www.bachelors.se/matrikel/> (Jonas Malm 27 <http://www.bachelors.se/matrikel/> o Katarina Charlotta Grabin)
Maratonmatrikel


Anders Gradman och Maria Elisabet Hilfeling




Make Anders Gradman 71

        Född: 8 Okt 1731 - Södra Rottne, Söraby (G) 72
        Döpt: 
         Död: 19 Jun 1786 - Kareby, Bohuslän 73
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde i Kareby och Romelanda förs.




Maka Maria Elisabet Hilfeling

        Född: 17 Apr 1747 - Hedvigs församling, Norrköping 74
        Döpt: 
         Död: 25 Jul 1831 - Halmstad 75
     Begravd: 


Barn
1 M Johan Andersson Gradman 76

        Född: 1772 - Romelanda 77
        Döpt: 
         Död: 9 Mar 1826 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 78
     Begravd: 
        Maka: Johanna Elisabeth Minten (1783-1853) 79
     Äktensk: 9 Nov 1806 - Göteborg, Kristine förs. 80




Johan Andersson Gradman och Johanna Elisabeth Minten




Make Johan Andersson Gradman 81

        Född: 1772 - Romelanda 77
        Döpt: 
         Död: 9 Mar 1826 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 78
     Begravd: 


         Far: Anders Gradman (1731-1786) 71
         Mor: Maria Elisabet Hilfeling (1747-1831)


   Äktenskap: 9 Nov 1806 - Göteborg, Kristine förs. 80

Händelser

Han arbetade som Kofferdikapten Ostind. Komp. Fick burskap burskap, 26 Okt 1810, Göteborg, , Västra Götaland, Sweden. [Noter] Han bodde 9 Roten 17 i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden. Han arbetade som Handlanden.




Maka Johanna Elisabeth Minten 79

        Född: 8 Aug 1783 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 77
        Döpt: 
         Död: 1853 82
     Begravd: 


         Far: Johan Minten (1753-1824) 83
         Mor: Sara Maria von Öltcken (1757-1824) 84


Händelser

Johanna blev döpt den 9 Aug 1783 i Göteborg, Kristine förs..


Barn
1 M Theodor Gradman 85

        Född: 18 Dec 1807 - Kristine fsg, Göteborg 86
        Döpt: 2 Jan 1808 - Kristine fsg, Göteborg 87
         Död: 26 Jun 1865 - Fröskog 77
     Begravd: 
        Maka: Hilma Athalia Bäck (1825-1896)
     Äktensk: 17 Nov 1853 88


2 K Ida Sara Elisabet Gradman

        Född: 2 Mar 1809 - Kristine fsg, Göteborg 89
        Döpt: 19 Mar 1809 - Kristine fsg, Göteborg 90
         Död: 
     Begravd: 



3 M Johan Wiljam Gradman

        Född: 2 Aug 1810 - Kristine fsg, Göteborg 89
        Döpt: 16 Aug 1810 - Kristine fsg, Göteborg 90
         Död: 
     Begravd: 



4 K Ida Carolina Gradman

        Född: 21 Aug 1812 - Kristine fsg, Göteborg 91
        Döpt: 30 Aug 1812 - Kristine fsg, Göteborg 90
         Död: 
     Begravd: 



5 K Jenny Gradman 92

        Född: 3 Maj 1817 - Kristine fsg, Göteborg 93
        Döpt: 9 Maj 1817 - Kristine fsg, Göteborg
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Theodor Berg (1808-1895) 94
     Äktensk: 11 Maj 1854 - Gubbero, Göteborg 95




Carl Johan Grafström och Adelaide Julie Routillot




Make Carl Johan Grafström 96

        Född: 1820 - Stockholms stad 97
        Döpt: 
         Död: 1892 98
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Sockerbagare, ledamot av Andra Kammaren. Han finns i folkräkningen år 1890 i Stockholms stad.




Maka Adelaide Julie Routillot 99

        Född: 1821 - Frankrike 99
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 

Händelser

Hon finns i folkräkningen år 1890 i Stockholms stad.


Barn
1 K Cecile Grafström 99

        Född: 1852 - Stockholms stad 99
        Döpt: 
         Död: 1905 2
     Begravd: 



2 M Carl Johan (*Jean*) Benjamin Grafström 100

        Född: 1859 - Stockholms stad 101
        Döpt: 
         Död: 1925 102
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Inga *Thyra* Carola Boklund (1864-1925) 103
     Äktensk: Okänt




Alphonse von Haartman och Henny Grafström




Make Alphonse von Haartman

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Henny Grafström

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Fanny von Haartman

        Född: 1879 105
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Albert Tondén (1882-      )
     Äktensk: 1910 105



Allmänna notiser för barn - Fanny von Haartman

Vem är vem Storstockholm 1962: Fanny von Hartman f 79, dtr t Alphonse v H o Henny Grafström.
Barn: Gunnel f 11, Ingrid f 14, Marie f 17, Micaela f 21, Elisabeth f 24.


Jacob Nicolaus Lundström och Anna Sophia Gram




Make Jacob Nicolaus Lundström 106

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 17 Apr 1786 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 107

Händelser

Han bodde år 1786 i Halmstad, Hallands län.




Maka Anna Sophia Gram 108

        Född: 31 Okt 1763 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 108
        Döpt: 2 Nov 1763 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 109
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Jeuns Gram (1735-1817) 110
         Mor: Christina Kullenberg (      -      ) 111




Barn


Åke Åberg och Catharina Gram




Make Åke Åberg 112

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som tobaksspinnare.




Maka Catharina Gram 112

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Maria Åberg 113

        Född: 24 Nov 1744 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 113
        Döpt: 26 Nov 1744 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 114
         Död: 
     Begravd: 





Sven Peter Malmström och Christina Marja Gram




Make Sven Peter Malmström 115

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Organist år 1769 i , Landskrona, Malmöhus län.




Maka Christina Marja Gram 115

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Caspar Malmström

        Född: 1 Mar 1769 - , Landskrona, Malmöhus län 116
        Döpt: 3 Mar 1769 - , Landskrona, Malmöhus län 117
         Död: 
     Begravd: 




Källor


1 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se dotterson Henrik Falkman. High

2 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

3 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern, samt:
Stamfar för den fortlevande släkten blev den ovan nämnde Jacob F. (f. 1 maj 1665 i Falkenberg, d. 30 juni 1704, begr. i Malmö Petri). Han blev tullkontrollör vid Stora sjötullen i Malmö 1689 och stadskontrollör där 1703. Han var gift två gånger och hade i första giftet flera barn. Med sin andra hustru Sophia Glöerfelt, av känd malmösläkt, hade han två barn, varibland sonen Henric (I) F. (F. 1), som blev justitieborgmästare i Malmö och riksdagsman. .... Hertzman, Niklas, Så här står det inskrivet i exemplaret av Bergströms tullbok som finns på MSA.
#256. Jakob Falkman.
Erhöll visserligen fullm på kontrollörstjänsten i Mö 1689 1.6, men som hans företrädare Per Persson Ozman (634) icke uppsagt eller förbrutit sin tjänst "så skall tuller Falkman installeras i tjensten men likvel dela halfva lönen med Ozman till dess denne aflider". Lunds dombok 1708 22/6 förtäljer att J F:s dotter Lisken Helenas mödernearv överlämnas till hennes förmyndare Thomas Albrechtsson. Denne g. i Lund 1708 10/4 med L H:s moders syster Annika Grundt (g.1) m tulln i Ld Anders Persson (627). Om släktskapen med Anders Persson skriver J F:s bror Peter (inneliggande handl i Mö domb 1705 6/7 att benämnda tullnärs hustru är min brorsdotters saliga moders halvsyster. J F efterlämnade i sina båda äktenskap 4 söner och 5 döttrar, av vilka änkan endast ville behålla sina egna 2 barn, medan de övriga utackorderades till släktingar. Boet var visserligen så förmöget att det föll 200 Dlr Smt på varje barns lott, men det oaktat voro släktingarna mindre benägna att åtaga sig åtminstone de yngre barnens uppfostran. I bpt är även upptagen den avl. gångkläder där man lägger märke till en blå kappa med galoner på kragen 12 dlr, en brun rock m galoner 8 dlr. Synbarligen något slags uniform. Bland böckerna märkes såväl "Sjöordningen 1 dlr som Sjölagen 20 sk. Jfr Isberg II:338. JF:s sigill se Bager Med penna och ritstift s.65.

. mail: Niklas Hertzman [niklas.hertzman@telia.com]

4 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:1 (1698-1739) Bild 130 / sid 9. 1700, April
d. 2.
Lystes till Ecktenskap för H:r controleu-
ren Jacob Falkman och jungfr: Sophia
Glöerfelt. Af.itningen efter sin Sal.
Hustr: har H:r Controleuren giort, som in-
strumentet dat Malm. d. 20. Apr. 1700.
utwijsar.
d. 24 April copulerades H: Con-
troleuren Jacob Falkman Hemma
i Huuset med Jungf. Sophia Glö-
erfelt.

5 Anrep: Svensk Släktbok 1872.

6 SSK13.

7 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).

8 Ivan Jæderlund, Fam. Lundströms släktträd. Sammanställd av Ivan Jæderlund, Nacka
Kop. o kompl. 1943 av J. Jörgensen

9 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), John d ä (1735-1802)...
Barn: John d y (1771-1830), grosshandlare, g m Anna Gustava Constanti(n)a (Constance) Koskull (1788-1840), dotter till tullöverinspektören, krigsrådet frih Gustaf Fredric Koskull (1751-1813).
Christina (1773-1839), g m amiralen greve Clas Wachtmeister (1775-1828), som ägde Lerjeholms säteri i Angereds församling. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 97. år 1755 9/5 John Hall J:r, handelsman. Blev borgarei Gbg. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 15. Av släkten Hall: John Hall, f 1735 15/2; handlande i Göteobrgm d där 1802 2/10. gift 1765 20/10 med Christina Gothén, f 1749 4/4, d 1825 13/11, d 1825, dotter av superkargören i ostindiska kompaniet Anders Gothén och Margareta Elisabet Gadd. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790 .... Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, E:1. 1765 V.D:
Then 15 Sept. för hr John Hall och Jungfru Christina Gothéen, han reformé, upwist Insp. Lunds och Andr. Gedda caution om Fadrens samtycke till giftermålet etc. Hon bekandt. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 81.

10 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.

11 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 863 bd 1. Bröder: Benjamin (d 1748), handlande, g m Cornelia Åkesson (1716-1778).
Barn: John d ä (1735-1802), grosshandlare, g m Christina Gothéen (1749- 1825), dotter till superkargen i Ostindiska kompaniet Anders Gothéen.
...
Cornelia (1739-1791), g m rådmannen Christian Lund (1737-1795), se Lund. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 84. År 1735 22/10 Benjamin Hall, handelsman. Blev borgare i Gbg då.

12 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken.

13 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.

14 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen och svärfadern
Christina Gothén, f 1749 4/4, d 1825 13/11, d 1825, dotter av superkargören i ostindiska kompaniet Anders Gothén och Margareta Elisabet Gadd. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), Enkefru John Hall, född Christina Gothéen den 4 april 1749, död den 13 november 1825.

Farväl, nu vill jag somna. Och fridens hem bebo. O! varer snart välkomna, Till samma goda ro, Ack! ljuft är hvilans läger, Och natten snart förbi! Farväl mitt hjerta säger! I Himlen råkas vi.
Sv. Psb N:o 477 v. 8. Faxsimil.
Orginal: Tryckte hos Anders Lindgren, 1869
Innehåller avskrifter av gravinskrifter från Gbg's gamla begravningsplatser. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Hall, Christina, änkefru f Gothéen, 77 år 1825 13/11.

15 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen och svärfadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), se nmnet CG.

16 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen och svärfadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), se namnet CG. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD).

17 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se svärsonen JH
Christina Gothén, f 1749 4/4, d 1825 13/11, d 1825, dotter av superkargören i ostindiska kompaniet Anders Gothén och Margareta Elisabet Gadd.

18 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se svärsonen JH. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 104. Qsf vid Christina Weinbergs dop 1775 6/12.

19 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 863 bd 1. John d y (1771-1830)...
Dotter: Christina Charlotta Mariana (Marianne) (f 1807), g m löjtnanten Eduard Beckman (f 1805), se Beckman. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 55. 1771 född 23/12 döpt 24/12 John
Fadr, Hr John Hall, Modren Fru Christina Gothéen.
Msf Directeuren Hr Jacob von Utfall, Direct. Hr David Sandberg, Supercarg. Hr Anders Gothéen, Inspectoren Hr Joh. And. Malmgren.
Qsf Fru Directeurskan Cornelia Ström, Fru Rådmanskan Cornelia Lund, Fru Anna Hall, Jfru Christina Gadd.
Grosshandlare i Gbg, död i Sthm 1830 29/12. Den bekante John Hall d.y. Gift 1805 19/11 i Gbgs Kristine förs. med Gustava Constance Koskull i hennes 1:sta gifte. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 82. Hall, John D.y.
F i Gbg 1771, d. i Stockholm 1830. Köpman i Gbg.

20 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.

21 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se namnet.

22 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se makens farfar.

23 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern.

24 AD online, AI:3 1782-1785 sid 112. .... AD online, hfl Ai:2 1776-81, sid 109.

25 AD online, AI:3 s 112 1782-1785. .... AD online, AI:2 s 109 1776-1781.

26 AD online, AI:3 s 112. .... AD online, C:3 s 329. .... AD online, AI:9 1807-10 sid 94.

27 AD online, AI:3 s 112. .... AD online, C:3 s 329.

28 AD online, C:3 Ver:a s 329 födda.

29 AD online, Tanum C:3 Ver :a, 1767-1808 sid 909.

30 AD online, se dog.

31 Insamlat av Einar Lind (Insamlat från fr.a. kyrkböcker, källor ej angivna.), se maken. .... AD online, hfl AI:14 s 9. Björnäs
Enk. Margreta Andersdotter Lind 1784 7/3 Behållen
Raftötången 1/8
Son Hannibal Valdemar 1813
Son August Christian 1818 17/7
Dott. Elisabet 1810 1/8
Dott. Laurina 1815 23/10. tidigare hfl se mannen. .... AD online, hfl AI:15. Björnäs
3/8 Enkan Margr. Andersd. Lind 1784 7/3 B.h.
Son Hannibal Valdemar 1813 27/5
August Krestjan 1818 17/7
Dot Elisabet 1810 1/8
Laurina 1815 23/10. 3/8 = tre åttondels mantal?
B.h.= Behållen. .... AD online, hfl AI:16 s 23. Björnäs 3/4
3/8 Enk. Margr. Andersd. Lind 1784 7/3
Son Hannibal Valdemar 14 1813 27/5
August Krestjan 34 1818 17/7
Dott Elisabet 4 1810 (överstruket) 1831 gift till Ryland
Laurina 1815 23/10. .... AD online, hfl AI:17. Björnäs 3/4
3/8 Enk. Margr. Andersd. Lind 1784 7/3
Son Hannibal Valdemar 1813 27/5 (överstruket) Raftötången
August Krestjan 1818 17/7
Dott Laurina 1815 23/10. .... AD online, hfl AI:18 s 21 1841-44. Björnäs 3/4
3/8
Enk. Margr. Andersd. Lind 1784 7/3
son August Krestjan 1818 17/7
Dott. Laurintia 1813 23/10. .... AD online, hfl AI:19 s 89 1844-50. Björnnäs 3/4
3/8 Enk. Margr. Andersd. Lind (..ila i Raftötången) Född Tanum 1784 /73
Son August Chrestian Lind född Tanum 1818 17/7 Se Wrångsh.
Dott. Laurentia Lind F. Tanum 181523/10 år 46 Långekärr Gift dit. .... AD online, hfl AI:13 s 285. Björnäs
åbo M. Mikaël Lind f 1767 död (namnet överstruket)
E. Margretha Andersd. 1784 7/3
S. Annibal Waldimo 1813 abs.
S. August Christina 1818 17/7
D. Elisabeth 1810 1/8 m.
D. Laurina 1815 23/10. .... AD online, hfl AI:19 89 1844-50. Björnäs 3/4
3/8 Äg. Enkan Margreta And.d. Lind Tanum 1784 7/3 eger 1/8 i Raftötången
Äg. Son Aug. Chr. Lind f 1818 17/7 Tanum Se Wrångsh.
Dott. Laurentia Lind Tanum 1815 23/10 Utflyttad Långekärr år 46. Gift dit. .... AD online, AI:9 1807-10 sid 94.

32 Insamlat av Einar Lind (Insamlat från fr.a. kyrkböcker, källor ej angivna.), Tanum C:3 Ver:a sid 375 födda. .... AD online, C:3 Ver:a sid 375 födda.

33 AD online, C:3 ver:a sid 375.

34 AD online, hfl AI:21 s 41 1851.57. Björnäs 3/4
3/8 Äg. Enkan Margreta And.d. Lind Tanum 1784 7/3 Död 27/3 54
Äg. Son Aug. Chr. Lind f 1818 17/7 Tanum
.

35 AD online, C:5 sid 421 1838-60.

36 Insamlat av Einar Lind (Insamlat från fr.a. kyrkböcker, källor ej angivna.), Mikael Lind tegelmästare
Född 1767 Tanssne Norge
Död 18-3-1820 Björnäs, Tanums s:n
Bosatt: (1779).1807 Sör Säm Haverstad s:n
1807-1820 Raftötången Tanum s:n
Ägde gård på Raftötången och Björnäs i Tanum s:n
Gifta 5-3-1809 Hans 3:e gifte

Margareta Andersdotter 1:7:1:2 ssdd
född 7-3-1784 Stora Ryk Tanum s:n
Död

Var bosatt 1800-02 hos Michael Lind Sör Säm
var piga " " " när de gifte sig

1:7:1:2:1 Elin ssddd f 26-5-1808 d. 19-4-1811
1:7:1:2:2 Elisabeth f 1-8-1810 ssddd Blad
1:7:1:2:3 Hanibal Waldemar f 27-5-1813 ssdds Blad
1:7:1:2:4 Laurina f 23-10-1815 ssddd Blad
1:7:1:2:5 August Christian f 17-7-1818 d. 12-6-1890 ogift




. Tanssne troligen felaktift avskrivet av EL. Verkar inte finnas ngn sådan plats eller gård i Norge MH. .... AD online, hfl AI:9 1807-1810 sid 94. Enk. (överstr.) ...? (trol = gifte mannen) Mikael Lind f. 1770 abs. 7. 8. 9. o. (nattvard?)
Gift Margareta Andersdr f. 1783 abs. dito
d Elin f. 1808
d Elisabeth f. 1810
? Catharina Andersdr f. 1781 fl. till ett Torp und. ibd? (raden överstruken)

Torp Töfta
Enk. Christen Andersson f 1769
D. Ingeborg f. 1802
?. Catharina Andersr f. 1781 abs.o. äger inte gården i 1806 års hfl. .... AD online, hfl AI:10 s 94. .... AD online, hfl AI;11 s 124. Man Michael Lind 1767 Född i Norge 14
Hustru Margreta Andersdr 1784 7/3 061
Son Hanibal Maldemo 1813 27/5
Dr Elisabeth 1810 1/8. .... AD online, hfl AI:12 s184. M. Michael Lind f 1767
H., Margretha Andersdr 1784 7/3
S. Hanibal Valdimo 1813
Dr Elisabeth 1810 1/8
D Laurina 1815 23/10

Flyttat till Björnäs. Äger inte Björnas i denna hfl. .... AD online, hfl AI:13 s 285. Åbo M. Mikael Lind 1767 (Namnet överstruket Död)
H. (överstruket) E. Margretha Andersd. 1783 7/3
S Hanibal Waldimo 1813
S August Christian 1818 17/7
D. Elisabeth 1810 1/8 m.
D Laurina 1815 25/10.

37 AD online, vigde C:4 s 437. 1809 Vigsel
Dag
Martii 5. Enkem. Michael Lind fr Raftötången
Pigan Margareta Andersdott. därsamastädes
Morgongåfva Banco 66.32.

38 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.

39 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

40 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871. .... Kyrkböcker, Södra Rörum, Malmöhus län, se dop.

41 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Darin, släkt, härstammande från kyrkoherden i Daretorp Laurentius Johannes Qvist (d. 1696). Av hans tjugufyra barn, vilka kallade sig Darin, märkas sönerna kyrkoherden i Torhamn och Sturkö Johan D. (f. 1675, d. 1727), kyrkoherden i Norra Vram och Bjuv Magnus D. (f. 1678, d. 1742) och kyrkoherden i Bara och Mölleberga Anders D. (f. 1691, d. 1740). Son till kyrkoherden Magnus D. var kyrkoherden i Farhult och Jonstorp Lars D. (f. 1708, d. 1752), fader till kyrkoherden i Övraby och Benestad Bernt D. (se nedan).
Källor: S. Cawallin, Lunds stifts herdaminne, 1-5 (1854-58); C. Sjöström,
Skånska nationen 1682-1832 (1897); dens., Blekingska nationen 1697-1900 (1901); dens., Vestgöta nation i Lund 1683-1910 (1911); J. W. Warholm, Skara stifts herdaminne, 2 (1874).

42 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son Anders.

43 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Volym 5, sid 92. Bara och Mölleberga
11. Anders Darin
A.D. var f. o. 1691 i Daretorp, Skarab. l., varav han och två av hans bröder, slutl. kh. i Torhamn, resp. N. Vram, upptogo namnet D.,
son av kh. därst. Lars Hansson Qvist och Kerstin Månsdotter Graan;
... A.D. avled i B. 1740 3/6.
G. i B. 1733 7/11 m. Johanna Maria Torslow, företr:s änka (se ovan).
- Barn: Christina Maria, f. i B. 1734 14/8, g. m. B. 13) Niclas Lönqvist.
- Laurentius Johannes, f. i B. 1735 18/11, d. därst. 1736 18/12.
- Magdalena Judit, dpt i B. 1738 29/9, säkerl. identisk med ogifta "Margreta Juditta D.", död i Lund 1790 22/1, "52 år".

44 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.

45 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn. .... Demografisk databas för södra Sverige, Bara C:1 1719-1794.
Tillbaka
Döda i Bara församling
1719 - 1894
Datum Datum avser
1740-06-03 död
Den avlidne
Namn Kön
Anders Darin man
Titel Civilstånd
kyrkoherde ej angivet
Ort Äktenskaplig börd
[ ej angiven ] ej angivet
Dödsorsak Ålder/födelsedatum (i förekommande fall)
afsomnade
År: 50 Månad: Dag:
Födelsedatum:
Attest

Anförvant
Namn Ort

Titel Relation

Övrigt
Som Berömbl. föreståt Försambl-r Bara och Mölleberga i 9 åhr.
Källhänvisning
Arkiv Sid-/årsnummer
Bara kyrkoarkiv C:1 238 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1719-1794. Anteckningarna börjar 1719-10-12 Vigda 1719-1794. Börjar 1719-10-13. Vigselbok med spridda ant. trolovning. Döda 1719-1794. Börjar 1719-10-18.
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Bara C:1 1719-1794. Uppehåll i registreringsarbetet åren 1795-1837. Bara C:4 1838-1861, Bara C:5 1862-1872, Bara F:1 1873-1882 samt Bara C:7 1883-1894.
.

46 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make.

47 Demografisk databas för södra Sverige, Se make A Darin.

48 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Communicanter
varje år mellan 1774 och 1777 Gross. Jonas Malm med sin fru. 2 (avgift)
Kyrkoherde Carl Johan Brag. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:1. Nykomne personer och Hushold sedan d. 28 Januari 1774
(hösten 1774)
Herr Jonas Malm, ungkarl , 29 år 36 - 1. genline Kba bibl. .... Sören Skarbäck (Tre böcker 1995), s 38. Mot slutet av 1700-talet var Kvibergsnäs gamla byggnad så förfallen att man lät riva den. En ny stod färdigbyggd 1801, då konsul Jonas Malm var den som hade upplåtelse på marken. Samma år invigdes en huvudbyggnad på gården Liseberg i Gbgs södra utkanter. Liseberg ägdes av kommerserådet Andersson och faktum är att Malm på Kvibergsnäs o Andersson på Liseberg besökte varandras invigningsfester under en o samma månad. En stor del av den göteborgska societeten var på plats. På båda ställena står byggnaderna kvar än i dag. Bör vara samma Jonas Malm. .... Ingrid Wirsin (Tre böcker 1997), s 140. Lärjeholms landeri
Hjällbo
Byggnadsår omkring 1800, anor från 1400-talet
Byggnadsminne 1973
...
PÅ 1700-talet var det mest förmögna göteborgare som ägde Lärjeholm. Det var bland annat direktören Niklas Ström och familjen Malm. Johan Niclas Malm var kommerseråd och Jonas Malm direktör vid Ostindiska kompaniet. Men 1791 köptes gården av Claes Adam Wachtmeister...Det var också han som lät bygga den nuvarande mangårdsbyggnaden....
. .... Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 225 del 1. ...George Bellenden... hade varit läkare i Skottland, när han 7/4 1752 erhöll burskap som grosshandlare i Göteborg i bolag med Martin Törngren och Jonas Malm. .... Rudolf Röding (Biogr. uppg. om lektorerna vig Götheborgs gymnasium. 1921.), s 167. Började vid Göteborgs latinläroverk 1759. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), 88. Gamla Warfvets Begrafningsplats
Stenhäll:
Jonas Malm
Handlande i Göteborg
född den 22 Februari 1745
död den 13 Januari 1808
--------------
dess efterlemnade Enka
Catharina Charlotta Malm
född Grabien i Stockholm 1766
död i Göteborg den 5 April 1845. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., 1775-1860. Malm, Jonas, grosshandlare, Grabin K.C. Joakim tv. 11/3 1792
Jonas tv. 11/3 1792
" " " " Kat. Charl. Karl Gustav 5/5 1793
" " " " Kr. Vilhelm 5/10 1794
" " " " A. Charlotta Juliana Christina 25/12 1797. .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, Malm, J. köpman, s. Joakim 3 d. 1792 15/3
" " s. Jonas 2 d. 1792 13/3
Malm, Jonas, handelsman: h. Maria Kullman 24 år 20 d. 1781 12/8. .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, Malm, Jonas, Grosshandlare,: d. Wilhelmina, 14 år 1795 5/2. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., 1775-1860. Malm, Jonas grossör h. Kullman, Maria Johan Nikolas 7/8 1773
" " " " dödf dotter -/8 1776
" " " " Birgitta Maria 18/10 1777
" " " " Kristina Elisabet 9/9 1778
" " " " Sven Peter 2/9 1779
" " " " Vilhelmina 17/1 1781. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 138. År 1797 8/12 Jonas Malm, handelsman. Blev borgare i Gbg. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), sid 19. Jonas Malm, son av förenämnda, f. 1745 22/22; grosshandlare i Göteborg, död i Göteborgs Kristine församling 1808 13/1.
Gift 1:o 1774 29/11 i Göteborgs Kristine församling med Maria Kullman, f. 1757, död där 1781 12/8, 24 år, 20 dagar gammal, dotter av handlanden Sven Eriksson Kullman och Maria Hülphers; 2:o med Charlotta Grabien, f. 1766 i Stockholm, död 1845 5/4. här blandar Weibull ihop Jonas Ericsson Malm med Jonas Malm. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se anteckningar, även om Alexander M och Jonas M, senior. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 55. Msf till Jacob Bernhard Ström 1771 26/9, se denne. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:1. Nykomna Pesoner o Hushold sedan d 28 Januarii 1774
1774 + Herr Jonas Malm ungkarl 29 år 36 1 person. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), msf till Anna Maria Charlotta Igeström 1802 29 april.

49 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993). .... födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), se dop.

50 födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), födda 1745.

51 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993). .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C:8 födda döda vigda 1804-23.

52 Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993).

53 (Utg. 1757. Krigsarkivet.
Läst på Landsarkivet i Gbg). .... Ulla Johansson (Militärhist. forskn. 1976), s 159. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

54 Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 96. Sven Kullman var gift med Maria Hülphers från Västerås o hade med henne barnen Sven Peter, handelsman, Eric Svensson, lektor, Christina, gift med handelsman Gudmund Dahl, Elisabeth, gift med mäklare Johan Leffler och Maria, gift med handelsman Jonas Malm.
. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., 1775-1860. se maken.

55 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3. 1774
d 29 nov. copulirte Dn: Brag den Handelsman Jonas Malm und Demoiselle Maria Kullman. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C:II 4/5. 1774
Utlyst den Nov 27 Wigde den Nov 29
Grosshandlare Jonas Malm med Jungfru Maria Kullman
Brudgummens ålder 29 Brudens ålder 18 Lysn. Charts. 4.

56 Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Trol. fadder på Philip Anders Oterdahls dop, född 13 okt 1833. .... Ingrid Wirsin (Tre böcker 1997), Norra Hamngatan 4, ”Gamla Tullen”

Byggnadsår 1882-1883
Byggnadsminne 1987

I dånet och luftföroreningarna från Oscarsleden ligger en läckerbit till fastighet på Norra Hamngatan 4. Det är ett fyravåningshus i sandstensfärg och fult, rikt dekorerat från husgrund till tak. Huset är byggt i kontinental nyrenässans 1882-1883. Arkitekt var Adrian C. Peterson, som lämnat många vackra byggnader efter sig.
Huset Norra Hamngatan 4 domineras av ett centralt burspråk i de två översta våningarna. En gång avslutades burspråket med en sexkantig kupol, men den togs bort vid en ombyggnad 1931. Fortfarande bärs det dock upp av två karyatider, antika kvinnofigurer.
Alla våningarna har olika utsmyckningar. De två nedersta är rusticerande, bottenvåningen kraftigast. Mittfönstret på andra våningen omges av karyatiderna. Fönstren i tredje våningen är markerade av kraftiga pilastrar.
Dekorerade pilastrar omger också fönstren i fjärde våningen, som är rikt utsmyckade. Fasaden avslutas med ett ornamenterat parti, uppdelat med lejonhuvuden. Man ser allt detta perfekt om man ställer sig på andra sidan Hamnkanalen.
När huset byggdes var det högst i sin omgivning. Möjligen ville ägaren Max Malm bräda sina grannar, bland annat Sahlgrenska huset. Malm var handelsman och de två nedersta våningarna blev hans kontor, i de två översta bodde han med familjen. Man kan ännu se på rumsdispositionen hur en förmögen man ville ha sin bostad.
Huset innehöll på den tiden bland annat salong, kabinett, herrum och biljardrum. In mot gården låg barnkammare och tjänstefolkets rum. Inredningen tyder på ett stort hushåll och livligt umgänge, skriver länsstyrelsen i sin dokumentation.
Familjen Malm bodde alltså ståndsmässigt tills den flyttade från huset 1893. Sedan ägdes fastigheten av olika personer. 1900-1920 var det hyreshus med 50 hyresgäster. Sedan blev det kontor av alltihop och så är det fortfarande.
Men som alla andra hus har även detta en tidigare historia. Första gången huset nämns är 1720. Då bodde kommendeur Christen (Christian) Gathenhielm, bror till Lars, i huset. Han bodde perfekt, för dels hade han broder Lars i hans hus vid Lilla Torget tvärs över Hamnkanalen, dels var dess kvarter nere vid hamnen ett livligt handelscentrum och stadens träffpunkt på den tiden. Det var långt innan Oscarsleden skiljde staden från vattnet.
1784 köper Anna Björnberg huset på auktion efter Niclas Brunjeansson. En blyertsteckning från den tiden visar ett trevånings reverterat trähus med valmat tak. Då är huset enbart ett bostadshus. Men 1815 bygger kommerserådet Niklas Björnberg till en lager- och magasinsbyggnad på gården. Arkitekt är Jonas Hagberg. Familjen Björnberg hade alltså både bostad och arbetsplats på Norra Hamngatan 4.
Niklas Björnberg var en rik man, direktör vid Ostindiska kompaniet 1806-1813. Men sin stora förmögenhet tjänade han på brännvinsbränneri. Detta gjorde honom mäkta impopulär bland folket. Nödåret 1799 blev det upplopp i stan när borgarna ville ha säden till bröd istället för brännvin. Fredberg skriver i Det gamla Göteborg:
- När intet hjälpte begåvo sig massorna dels till bränneriet, där de ramponerade byggnaderna och förde mängden brännvinsfat, tömmande innehållet i Fattighusån, dels till Björnbergska huset vid Norra Hamngatan, vilket grundligt ramponerades.
1839 köpte änkan Catharina Charlotta Malm huset för 15 000 riksdaler. Därmed är familjen Malm inne i huset. Vad som sedan hände har ni redan läst. Då vet ni också att dagens hus är ett annat det som den hungrande hopen ramponerade. Det var i stället det reveterade timmerhuset med valmat tak från blyertsteckningen. Adrian C Petersons vackra hus kom först nästan ett sekel senare.
Men även det vackraste hus för illa av väder, vind och luftföroreningar, inte minst om det ligger vi en starkt trafikerad motorled. Adrian Petersons hus på Norra Hamngatan 4 hade farit så illa att det krävdes en grundlig restaurering. Den genomfördes 1983-1984.
Då fick delar av den rika utsmyckningen och delar av karyatiderna bytas ut. Fasaden fick också ny färgsättning, som framhäver de rika dekorationerna och husets skönhet. Fasaden får inte ändras, säger länsstyrelsen och framhåller att huset har stort kulturhistoriskt värde och står betydelse för miljön kring Stora Hamnkanalen.

Hus med hiskliga historier
Ingrid Wirsin
Tre böcker
1997
. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), Se make Jonas Malm
/* Med stor sannolikhet så är CCG moder till WM */.

57 Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), Se make JM.

58 (Förda av den tyske kyrkoherden.
Inkl. Lysnings- och vigselböcker 1781 25/3 - 1824
och Död- och begravningsböcker 1781-1832), C1:5. Födde år 1792
11 Martii Döptes 11 Martii
Joachim und Jonas Malm Vater Grosseur Hr Jonas Malm u Mutter Christ. Ch. Grabin 25 J.
Gevattern
Hr Rid. (?) Lor. Sjöberg Frau Dir.in Törngren
Frau Meintze (?)
Fr. Wil. Kähre. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 2/5. 1792
Martii 11 12 Joakim och Jonas Malm
Fadren Köpman Jonas Malm Modren Dess Kära maka C.C. Grabin 25 år
Faddrar:
Rektorn Lor. C. Sjöberg, Fru Eva Lovisa Törngren, Fru Gustava Kåhre, Fru Hinke (Heinke?)

Sjöb. (trol. barnmorskan).

59 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 4/5. 1792
Mars 15 Begrofs 18
(Köpmannen Joh. Malm) Dess andre son Joahim
dödsorsak Do (slag)
ålder 3 dagar.

60 (Förda av den tyske kyrkoherden.
Inkl. Lysnings- och vigselböcker 1781 25/3 - 1824
och Död- och begravningsböcker 1781-1832), Födde år 1792
11 Martii Döptes 11 Martii
Joachim und Jonas Malm Vater Grosseur Hr Jonas Malm u Mutter Christ. Ch. Grabin 25 J.
Gevattern
Hr Rid. (?) Lor. Sjöberg Frau Dir.in Törngren
Frau Meintze (?)
Fr. Wil. Kähre
. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 2/5. 1792
Martii 11 12 Joakim och Jonas Malm
Fadren Köpman Jonas Malm Modren Dess Kära maka C.C. Grabin 25 år
Faddrar:
Rektorn Lor. C. Sjöberg, Fru Eva Lovisa Törngren, Fru Gustava Kåhre, Fru Hinke (Heinke?)

Sjöb. (trol. barnmorskan)
.

61 Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., se fadern.

62 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 4/5. 1792
Mars 13 Begrofs 18
Köpmannen Joh. Malms son Jonas
dödsorsak slag
ålder 2 dagar.

63 (Förda av den tyske kyrkoherden.
Inkl. Lysnings- och vigselböcker 1781 25/3 - 1824
och Död- och begravningsböcker 1781-1832), C1:5. Födde år 179
Maii 5 Döptes Maii 6
Carl Gustaf Malm Vater Grosseur Hr Jonas Malm u Mutter Christ. Ch. Grabin 26 J.
Gevattern
Hr Dir. Mark Törngren Fr. Pettersson geb. Damm
Consul Erskine Frau Åkerman
Hr Denny (?) Pettersson Mam.lle Tothergill (?)
.

64 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder vid Ingeborg Oterdahls dop 25/11 1830. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Kap. En förnäm färdled (om Stora Nygatan) s. 682 ...längre bort köpmansfamiljen Malms,...
Not s 939 2:682, rad 11. Malms hus, Stora Nygatan 27& 29. ... .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 163. År 1819 18/6 Wilhelm Malm, handlande. Blev borgare i Gbg. .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), in o utflyttningslängd 1812-1823. 1813 Malm, Wilhelm Handelsbetj. född 1794 5/10 ålder 18. Register övwer Christine församlings Ledamöter som hafva hushåll eller äro sina egna, upprättadt af undertecknad i Dec. 1812 och som alt framgent kommer att föras af pastor.
Sv. Helander
Svensk kyrkoherde wid fsg.

65 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1794, CII:1 3/5. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), C1:5.

66 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, Malm, Wilhelm, grosshandlare, 45 år 1839 6/5.

67 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, Hämtat i Gbgs landsarkiv 20/10 1998 av MVJ och MH. Bauck, Sofia Charl., g.m. Malm, Vilh., handlande, 1823 23/12. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. 7/8 2001 Ma
Göteborgs bouppteckn.reg.
sid 157 .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIIIa:122 s 943 Bouppteckningar nr 138.

68 Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, Se makan.

69 Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Adress-kalender: Malm, J.C., demois., N.Hamng. 4.
Bör vara denna. Ma. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Malm J. C. demois. 5 r. N Hamng 55. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:1 3/5 födde. 1797
Juliana Charlotta Malm Dec född 25 döpt 28 Confirm här 1814
Fadren Grosshanldaren Jonas Malm
Modren Dess K Maka Charlotta Grabin 30 1/2 år
Faddrar
Öfversten A. Leon. Treffenberg Directreuse Törngren
Grosshandl. David Mitchell, Fru Damm
Do Martin Holterman Jfru Mona (?) Malm
Bokhåll Sven Peter Malm Do Maria Kähre
.

70 Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), N.Hamng. 4 bodde hon på 1857, bör alltså ha dött efter detta år.

71 Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se sonen.

72 Essan Gradman (essan@online.se), enl mail. Se sonson Theodor G.

73 Essan Gradman (essan@online.se), Se sonson Theodor.

74 Essan Gradman (essan@online.se), Se sonson Theodor Gradman. .... Essan Gradman (essan@online.se), Mail 18 juli 2003.

75 Essan Gradman (essan@online.se), Se sonson.

76 Sören Skarbäck (Tre böcker 1995), s 120. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965). - dess historia fram till våra dagar. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860. .... Essan Gradman (essan@online.se). .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812.

77 Essan Gradman (essan@online.se).

78 Essan Gradman (essan@online.se). .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915).

79 Sören Skarbäck (Tre böcker 1995), s 120. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se fadern. .... Essan Gradman (essan@online.se). .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 110. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:3 Confirmationsungdom. Maji 1799 faderns yrke vita genus ålder ort
Johanna Elisabeth Minten Grossh. Hemadr. 16 i Aug. Gborg. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda vigda döda. samma som hos Weibull, plus moderns ålder 26 år. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Qsf på Anders Frödings dop 23 sept 1802.

80 Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860.

81 Sören Skarbäck (Tre böcker 1995), s 120. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965). .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860. .... Essan Gradman (essan@online.se). .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812.

82 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915).

83 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:1. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 137f. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965). .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 122 + 268. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860. .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 111. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 födda. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 120.

84 Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965). .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:1 Confirmationsungdom.

85 Essan Gradman (essan@online.se), Essan Gradman essan@online.se
Mail den 26 juni 2000
Proband
GRADMAN, THEODOR. Häradshövding. Född 1807-01-18 i Göteborg. Döpt
1808-01-02 i Göteborgs Tyska (O). Död 1865-06-26 i Fröskog (P).
Undergick juridisk examen i Uppsala 1827.
E.o kanslist i justitiefördelningen af kongl.kansliet den 16/ 1828.
Auskultant i Göta hovrätt den 13/5 1829.
Åren 1830-1833 tidtals förestått domare-ämbetet i norra och södra
Wedbo domsaga i Jönköpings län.
Utnämnd vice häradshövding 14/1 1833. Förvaltat domare-ämbetet i
Halmstads, Höks och Tönnersjö domsaga.
Åren 1839,1840 förrättat lagtima ting i Årstads och Höks härader.
Från och med 1841 till den 21/11 1848 förestått domare-ämbetet i Wiske
och Fjäre domsaga.
1845 2/6 uppförd på förslag till ett ledigt asessors-ämbete i Göta
hovrätt.
1848 21/11 erhöll kongl.fullmakt på häradshövdinge-befattningen i i
Dalslands norra domsaga. (Från Hallands släktforskarförening).
Ägde ½ mantal Hult i Fröskogs socken, 1 mantal Björbyn 1 mantal
Slädekärr ½ mantal Gärdsbyn i Tydje socken (Far I:1, Mor I:2)

Gift med BÄCK, HILMA. Död 1896 i Stockholm.


---------------------------- Generation I ----------------------------

I:1 f
ANDERSSON-GRADMAN, JOHAN. Kofferdikapten och Handlanden. Född 1772 i
Romelanda (O). Död 1826-11-01 i Domkyrkoförs I Gbg (O). Begravd i
Domkyrkoförs I Gbg (O). När han först kom till Gbg ifrån Romelanda
1787 omnämns han som Cadett.
<<År 1791-92 är han jungman på "Gustav III". Byggd på
Djurgårdsvarvet, ca 500 läster, 29 kanoner och 160 mans besättning.
Resan går till Kanton.
Borgare i Göteborg den 26/10 1810. Senare kofferdikapten vid
Ostindiska kompaniet. Ägde bl a "Drottningen" byggd i slutet på
1700-talet och antalet läster var 213,74. Perioden 1815-1818 var han
även redare för briggen "Charlotta" och för galeasen "Johanna
Elisabet"


Inköpte 1807 Gubbero, det inreddes med kinesiska tygtapeter och
pryddes med en mängd preicsa från Kina och Japan. Gubbero var en
större fastighet, typ herrgård, av trä och mycket vackert belägen.
Johan ansökte 1814 att få starta tobaksfabrik å densamma. Detta
avslogs först då tobaksfabriker inte fick anläggas på "landet", det
var en stadsmannanäring. Genom kunglig resolution beviljades år 1815
den begärda ansökningen.
Lyckan tycktes huset bevågen, men en höst vände sig vinden till
storm och inte mindre än tre av hans båtar förliste (antagligen år
1818 eftersom de då försvinner ur Göteborgs stads skeppslista)och den
Gradmanska förmögenheten gick i kvav. Slaget var för hårt. Johan fick
ett slaganfalll och repade sig aldrig.
År 1819 gick han i konkurs, men fabriken inköptes då av hans hustru
Jenny Elisabet Minten. År 1822 överlät makarna fabriken till P C
Rettig från Gävle. mer,

Gubbero, som i bouppt. 9/1 1826, säges bestå av 1/12 del av
frälsehemmanet Kålltorp, Övergården, bestående av de s k Övre och
Nedre gårdn i Ranängen (tills. 6 tunnland 2 kappl.), besittningsrätten
till en ängsteg i Ranängen av frälsehem. Stora Torps ägor om 1
tunnland 2½ kappl., besittningsrätten till ett stycke av frälsehem.
Kärralunds ägor samt besittningsrätten till ett stycke mark inom
Göteborgs stads område, inalles 22 tunnland 6 3/4 kpl., värt 9 000 Rdr
banco.

I en berättelse av konstnären Gotthard Werner (Östergötlands
lämnsmuseums privatarkiv) berättar Gotthard om sin morfar Johan
Andersson Gradman att han i sin ungdom, nästan ett barn, skickades
till sjöss för att corrigeras.
" Sålunda kom han, en liten skeppsgosse i pudrat hår, till Kina. Hans
äventyr där var många och otroliga. Skulle man berätta dem alla skulle
de kanske sprida en ----- a la Münchausen. Ett kan jag dock ej förtiga
emedan påtagliga bevis finns för sannfärdigheten och det dessutom lade
grunden till hans välgång. En gång gick skeppsgossen till ett Bouddhatempel. Trappan var fylld af
tiggare som i chorus begärde almosor. Men den ynkligaste af dem alla
sträckte tigande ut sin hand. Åt honom gaf gossen allt hvad han hade i
fickorna och trädde sedan derefter in i templet.

Hans egendomliga uppsyn och hurtiga uppträdande afväpnade förmodligen
det motstånd han annars kunde ha träffat. - Sjelfva porslinsguden
nickade så godmodigt att pojken blef helt familjär och tog Guden i
skägget.

- O fasa, hufvudet rullade på golvet. Helgedomsskändaren arresterades
naturligtvis - det föreföll honom sjelf otroligt att han ej lynchades
till döds, han behandlades i stället men en viss oförklarlig välvilja.

Fängelsehålan var visserligen allt annat än angenäm men fångkosten var
ganska fin, höns med ris alltid höns med ris. Denna enformiga
traktering blef till sist så motbjudande att morfar aldrig ville se
ett flygfä på sina bord. Länge fick han lyckligtvis ej sitta i
fängelset.

Med högst besynnerliga artighetsbetygelser förde fångvaktaren honom
till en Mandarins palats och i husets herre igenkände han tiggaren som
........ iklädt sig de olyckligas trasor. Den mägtige mandarinen hade
fattat tycke för den lille käcke skeppsgossen och detta tycke blef ej
en öfvergående nyck, utan ett framtida troget beskydd, då den unge
Gradman, i det Ostindiska Companiets ärender, återvände till Kina.

Många dyrbara presenter bevarades som minne af denna gunst - däribland
ett präktigt täcke af tjock hvit atlas broderat med blommor och
fjärilar, som sedan gick i arf som brudtäcke till den äldsta dottern i
slägten.

Gradman gjorde goda affärer, gifte sig med den sköna Jenny Minten och
byggde sitt vackra Gubbero, där ännu i gyldene bokstäfver står
skrifvet över dörren; Sinnets ro är den rätta Gubbero." Gotthard
Werner.
.

86 Essan Gradman (essan@online.se). .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), 1804-1823 Födda.

87 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Födda 1804-1823.

88 Hartelius familjearkiv, Hartelius familjearkiv. Kajs pärm Bäck nr 5. Allt bör kontrolleras mot källa. MH

89 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Födda 1804-1823.

90 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.).

91 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1804-1823.

92 Erland Långstrom & Gustaf Stern, Biografier samlade och utgivan av (Göteborg 1919. Pehrssons förlag.), s 23.

93 Ingvor Berg & Kerstin Sandberg, Näss slott och Nääs fabriker. (1992), s 116. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1804-1823.

94 Ingvor Berg & Kerstin Sandberg, Näss slott och Nääs fabriker. (1992), s 94.

95 Ingvor Berg & Kerstin Sandberg, Näss slott och Nääs fabriker. (1992), s 116.

96 Gunnar Grafström (http://www.geocities.com/Heartland/Hills/2261/), Se son CGJBG. Email: gunnar.a-son@telia.com

97 Gunnar Grafström (http://www.geocities.com/Heartland/Hills/2261/), Se son CGJBG. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se folkräkning.

98 Gunnar Grafström (http://www.geocities.com/Heartland/Hills/2261/), Se son CGJBG.

99 Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se folkräkning.

100 Gunnar Grafström (http://www.geocities.com/Heartland/Hills/2261/), 5. Abraham, Komminister-Kyrkoherde, f. 26/3 1718, d. 1798 (1783?) i Arnäs
5a. Johan Grafström, Violonist i Hovkapellet, f.1750, d. 1794
5aa. Axel Leonard Grafström, f. 1796, d. 1847 på Koberg i Lagmansered (Älvsb.)
5aaa. Carl Axel Grafström, Övermekanikus vid Göta o Kinda kanaler Överstelöjtnant i väg o. vattenbyggnadskåren f. 1818, d. 1879
5aaaa. Axel Viktor Grafström, Läkare och författare f. 1858, d. 1925
5aaab. John Grafström, Kommendörkapten, f. 1869, d. 1936
5ab. Benjamin Grafström,
5aba. Carl Johan Grafström, Sockerbagare, Ledamot i stadsfullmäktige, Riksdagsman i AK, f. 1820, d. 1892
5abaa. Cecil Grafström, Kaffehandlare i Stockholm, f. 1852, d. 1905
5abab. Carl Johan (Jean) Benjamin Grafström, Operasångare, f. 1859 d. 1925, gm. Inga Thyra Carola Boklund, textilkonstnärinna, f 1864, d. 1925
5ababa. Bo Grafström, Kommendörkapten, f. 1896
gm. Eva Beck.

101 Gunnar Grafström (http://www.geocities.com/Heartland/Hills/2261/). .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se folkräkning.

102 Gunnar Grafström (http://www.geocities.com/Heartland/Hills/2261/).

103 Gunnar Grafström (http://www.geocities.com/Heartland/Hills/2261/), Se make CGJBG.

104 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Olof Abrahamssons syster Sara Abrahamsdtr blev i äktenskap med länsmannen Erik Persson i Gräfte mor till komminister Abraham G (1718 - 83) i Arnäs (Vnl). Dennes son Johan G (1750 - 94) var violinist i hovkapellet 1775 - 89 (1785 - 86 director musices o domkyrkoorganist i Västerås). Enligt sin bouppteckning var han styvfar till traktören Benjamin G (1765 - 1837) vid Albano värdshus i Solna. Dennes son inspektor Axel Leonard G (1796 - 1847) på Koberg i Lagmansered (Älvsb) blev far till övermekanikus vid Göta o Kinda kanaler, överstelöjtnanten i väg- o vattenbyggnadskåren Carl Axel G (1818 - 79), som varit arbetschef vid Strömsholms o Torshälla kanalbyggnader. Söner till honom var den som skönlitterär författare bekante sv-amerikanske läkaren Axel Viktor G (1858 - 1925) o kommendörkapten John G (1869 - 1936). Son utom äktenskapet till Benjamin G var Carl Johan G (1820 - 92), som var sockerbagare i Sthlm 1847 - 77. Han innehade en konfekt- o chokladfabrik där från 1875, var ordf i Sthlms konditorförening 1877 - 89 samt utgav 1892 Konditorn, handbok i konsten att tillverka sockerbageri- o konditorivaror. Han var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1863 - 900 o riksdagsman i AK 1867 - 71 o 1885 - 87. Dottern Cecil G (1852 - 1905) grundade en känd o ännu bestående kaffehandel i Sthlm o sonen operasångaren Carl Johan (Jean) Benjamin G (1859 - 1925), g m prof Johan Christoffer Boklunds (bd 5) dtr textilkonstnärinnan lnga Thyra Carola G (1864 -1925), blev far till kommendörkapten Bo G (f 1896).

.

105 Vem är vem i Storstockholm, 1962.

106 Kyrkböcker, Kristianstad, Se giftermål 1786.

107 Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstad sfs C:6 1767-1791, vigda. 1786
1) d: 17 Ap. wigdes L.d...makaren från Halmstad Jacob Nicolaus Lundström och Jungf Anna Sophia Gram.

108 Kyrkböcker, Kristianstad, se dop.

109 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5 1750-1766 Födda 3/5. 1763
53) d. 2 Nov. blef samma döpt Handelsmannen Jeuns Grams och dess hustru Christina Kullenbergs dotter Anna Sophia, som blef född d. 31 Octbr.
Framlidne Handelsman Kullenbergs änka Catharina Bertilds dotter fört Barnet til dopet. (Fru) Secretair(..)n Gram gick fämte. Öfriga Faddrar woro Jungfru Barbro (Hulst), General Lieutenanten (Jonas) (Höst)ingen, Öfe... Commendanten och Commendeuren Reinhold Joh: von Lingen, Öfwernste Lieutenanten, Commendanten och Riddaren von Hierta.

110 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5. Se giftermål 1758. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Från en norsk släkt G härstammade möjligen Mads Jörgensen G (d. 1651, ej 1654), som blev borgare i Landskrona 1638 o i sitt arvskiftesinstrument uppges ha dött i Norge. Hans förnamn var vanligt i en släkt G i Gudbrandsdalen (Thomle), o namnet Jörgen G bars av en borgmästare i Trondheim 1616 (Daae). Mads Jörgensen G blev far till kyrkoherden i Burlöv (Malm) Jörgen Madsen G (d. 1691). Dennes sonsons son handlanden Jeuns G (f 1735, ej 1738; d. 1817) drev tobaksspinneri i Kristianstad 1767-1812, var riksdagsman vid alla de sju riksdagarna 1769-1800, blev rådman 1779 o fick borgmästares titel 1792. Han har betecknats som den mest betydande borgaren i Kristianstad under de tre sista decennierna av 1700-talet. Hans bror prosten Johan G (1733-1822) i Löderup (Krist) blev far till grosshandlaren i Köpenhamn kommerserådet Edvard G (1769-1858), som var sv-norsk generalkonsul där 1815-32. Dennes son Peter Johan G (1800-68) var sv-norsk vicekonsul i Köpenhamn från 1839. Kusins sonson till honom är målaren o tecknaren Lennart G (f 1910), Saltsjö-Duvnäs.

111 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5. Se giftermål 1758.

112 Kyrkböcker, Karlshamn, Se födsel av dotter Maria 24 nov 1744.

113 Kyrkböcker, Karlshamn, se dop.

114 Kyrkböcker, Karlshamn, Karlshamn CI:2 (1724-1767) Bild 88 / sid 81. 1744
Novem:
D: 26 Tobakspinnaren Åke Åbergs och hustrun Catharina Grams
doter Maria föd d 24, bars af hustru Catharina Sandströms
faddrar Susc Hans Petters Enkia Karin Biörnsdoter Jungf.
Catharina Hedenberg, Lars Kruse, Oluf Mä...., Paul Bobold.

115 Kyrkböcker, Landskrona, Se son Caspars födelse.

116 Kyrkböcker, Landskrona, Landscrona Stadsfsg, Födde, Vigsel, Död 1769-1790, Sid 4. 1769
d 3. Martij lät Organisten (hr) Sven Peter Malmström med sin hustru Christina Marja Gram döpa sin son Caspar födt d. 1 dito. Susc: Fru Capiteinskan Heideman. Test: .... Lampa ... Carl Åbiörnson .... Nordgren ... F... Pripp. Organisten Lannerstens hustru Mademoiselle Philippa (N)oleen.
.

117 Kyrkböcker, Landskrona.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se