Magnus Göthenberg och Engel Viktoria Torstenson




Make Magnus Göthenberg 1

        Född: 12 Jul 1707 2
        Döpt: 
         Död: 1 Aug 1747 3
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kanslist i Kammarkollegium.




Maka Engel Viktoria Torstenson 1

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 23 Nov 1756 3
     Begravd: 

Händelser

Kyrktagen: 9 Jun 1743, Sthlm. [Noter]


Barn
1 K Anna Cecilia Göthenberg 1

        Född: 
        Döpt: 2 Maj 1743 - Sthlm Joj 4
         Död: 1 Apr 1817 - Uddevalla, Bohuslän 5
     Begravd: 
        Make: Johan Henric Dieden (1732-1817) 6
     Äktensk: 5 Apr 1763 - Göteborg, Kristine förs. 7



Födelsenotiser: Make - Magnus Göthenberg

Taufte H. Maggrof(prästen) H. Magni Monsons Sohnlin Magnus
Faddrar: M (Berdsere), H. Herman Giesette?, H. Johann von Minden, / H. Inspector Tilvorts Fr, H. Christph Lidbergs Fr, H. Volrath v. Tragrietes? Fr.


Födelsenotiser för barn - Anna Cecilia Göthenberg

(avser dop)
född:
1743 efter föräldrarnas Bou (maj-dec)
1746-04-30 enl Uddevalla hfl


Dopnotiser för barn - Anna Cecilia Göthenberg

Faddrarna H. Secreteraren Carl Niclas Wadström, i H. Johan Torstensons ställe, Cancellisten H. Hans Nihelius, ? Wälb. H. Axel Trid? Goes. Fru ? Elisabet Sophia (S)anne ? Fru Anna Magdalena Dandenell, i Jungf. Anna Cath Torstensons ställe.


Gotthard Haack och Katarina Gertrud Planck




Make Gotthard Haack 8

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som handelsman.




Maka Katarina Gertrud Planck 8

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 

Händelser

Hon var den 10 Apr 1739 med som vittne på dopet av Handelsmannen Mathias Morsings och Agneta Rebecka Haaks dotter Christina i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Catharina Haacks bar barnet" Hon var den 19 Jun 1750 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Hedvig Rebecca Simsons dotter Anna Christina i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Madame Catharina Haaks bar barnet"
//Troligen//


Barn
1 K *Agneta* Rebecka Haak 9

        Född: 21 Dec 1720 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 10
        Döpt: 23 Dec 1720 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 11
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Mathias Morsing (      -1744) 12
        Make: Georg Hegardt (1714-1757) 13




Mathias Morsing och *Agneta* Rebecka Haak




Make Mathias Morsing 12

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 7 Aug 1744 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 14
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som handlande.




Maka *Agneta* Rebecka Haak 9

        Född: 21 Dec 1720 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 10
        Döpt: 23 Dec 1720 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 11
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Gotthard Haack (      -      ) 8
         Mor: Katarina Gertrud Planck (      -      ) 8



  Annan make: Georg Hegardt (1714-1757) 15

Händelser

Hon var den 14 Sep 1748 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Hedvig Rebecca Simsons son Sebold Jacob i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Agneta Hegardt stod hos" Hon var den 19 Jun 1750 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Hedvig Rebecca Simsons dotter Anna Christina i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Hegardt" Hon var den 4 Mar 1762 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Christina Morsings dotter Hedwig Rebecca i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Hegardt" Hon var den 3 Apr 1764 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Christina Morsings son Petter i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Haacks bar barnet" Hon var den 12 Feb 1769 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Christina Morsings dotter Mathiana i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Hegardt stod hos" Hon var den 24 Feb 1770 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Christina Morsings dotter Ulrica Catharina i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Hegardt bar barnet" Hon var den 16 Aug 1774 med som vittne på dopet av handlanden Peter Dahls och Christina Morsings son Malte i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Hegardt" Hon var den 17 Jun 1781 med som vittne på dopet av handelsman Hans Peter Schiuberg och Helena Elisabeth Hegardts dotter Anna Catharina i Caroli fsg, Malmö, Malmöhus län, Sweden.
Hon var den 4 Aug 1787 med som vittne på dopet av handelsman Jacob Dahls och Anna Christina Fremlings son Peter i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Enke fru Rådmanskan Hegardt"


Barn
1 K Christina Morsing 16

        Född: 7 Apr 1739 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 17
        Döpt: 10 Apr 1739 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 18
         Död: 9 Feb 1820 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 19
   Dödsorsak: Ålderdomssvaghet
     Begravd: 18 Feb 1820 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 20
        Make: Petter Dahl (ber 1722-1785) 21
     Äktensk: 1760 22
        Make: Samuel Feuk (1740-1824) 23
     Äktensk: 15 Sep 1790 24


2 K Catharina Morsing 25

        Född: 8 Okt 1740 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 26
        Döpt: 11 Okt 1740 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 25
         Död: 13 Okt 1773 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län
     Begravd: 
        Make: Gustaf Hegardt (1723-1783/1783) 27
     Äktensk: 1761




Georg Hegardt och *Agneta* Rebecka Haak




Make Georg Hegardt 15

        Född: 1714 28
        Döpt: 
         Död: 1757 28
     Begravd: 


         Far: Josias Hegardt (1683-1762) 29
         Mor: Maria Catharina Lang (Före 1691-1730) 30


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Eo Rådman. Han var den 31 Dec 1745 med som vittne på dopet av Handelsmannens Haqvin Bager och Anna Catharina Sölchers dotter Marta Rebecca i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
Han var den 19 Jun 1750 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Hedvig Rebecca Simsons dotter Anna Christina i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Rådmannen Herr Georg Hegardt" Han var den 17 Nov 1751 med som vittne på dopet av Handelsmannen Thomas Thomason och Anna Magdalena Örngrens son Hans i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
Han var den 6 Feb 1753 med som vittne på dopet av Ingenieurens Jacob Örngrens och Christiana Sophia Palms dotter Hinrica i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
Han var den 10 Dec 1754 med som vittne på dopet av Compastoren Sven Munthes och Ingri Greta Morsings dotter (namn ej angivet) i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.




Maka *Agneta* Rebecka Haak 9

        Född: 21 Dec 1720 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 10
        Döpt: 23 Dec 1720 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 11
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Gotthard Haack (      -      ) 8
         Mor: Katarina Gertrud Planck (      -      ) 8



  Annan make: Mathias Morsing (      -1744) 12

Händelser

Hon var den 14 Sep 1748 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Hedvig Rebecca Simsons son Sebold Jacob i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Agneta Hegardt stod hos" Hon var den 19 Jun 1750 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Hedvig Rebecca Simsons dotter Anna Christina i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Hegardt" Hon var den 4 Mar 1762 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Christina Morsings dotter Hedwig Rebecca i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Hegardt" Hon var den 3 Apr 1764 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Christina Morsings son Petter i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Haacks bar barnet" Hon var den 12 Feb 1769 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Christina Morsings dotter Mathiana i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Hegardt stod hos" Hon var den 24 Feb 1770 med som vittne på dopet av handelsman Petter Dahls och Christina Morsings dotter Ulrica Catharina i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Hegardt bar barnet" Hon var den 16 Aug 1774 med som vittne på dopet av handlanden Peter Dahls och Christina Morsings son Malte i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Fru Rådmanskan Agneta Hegardt" Hon var den 17 Jun 1781 med som vittne på dopet av handelsman Hans Peter Schiuberg och Helena Elisabeth Hegardts dotter Anna Catharina i Caroli fsg, Malmö, Malmöhus län, Sweden.
Hon var den 4 Aug 1787 med som vittne på dopet av handelsman Jacob Dahls och Anna Christina Fremlings son Peter i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
"Enke fru Rådmanskan Hegardt"


Barn
1 K Sofia Rebecka Hegardt 31

        Född: 29 Maj 1757 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 31
        Döpt: 31 Maj 1757 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 32
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Marcus Fremling (1747-1816) 33
     Äktensk: 1 Nov 1789 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 34




Johan Hackaert och Maria Hoffgard




Make Johan Hackaert 35

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 3 Aug 1736 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 36

Händelser

Han arbetade som handelsman.




Maka Maria Hoffgard 37

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn


Johan Mellin och Kristina Hacksell




Make Johan Mellin 38

        Född: 3 Aug 1701 - Meja By, Ullånger Sn
        Döpt: 
         Död: 22 Okt 1788 39
     Begravd: 
   Äktenskap: 11 Jan 1732 39

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde. Adress: Lövånger sn.




Maka Kristina Hacksell 40

        Född: 31 Dec 1710 - Nederluleå 41
        Döpt: 
         Död: 28 Aug 1789 39
     Begravd: 


         Far: Mårten Hacksell (1674-1725) 42
         Mor: Anna Plantin (Omkr 1680-      ) 43




Barn
1 K Kristina Mellin 44

        Född: 14 Feb 1748 - Lövånger 45
        Döpt: 
         Död: 26 Sep 1822 46
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Jonas Risberg (1747-1806) 47
     Äktensk: 23 Jan 1777 48




Mårten Hacksell och Anna Plantin




Make Mårten Hacksell 42

        Född: 1674 - Holm S:N, Uppland 46
        Döpt: 
         Död: 26 Apr 1725 46
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Anna Plantin 43

        Född: Omkr 1680 - Gammelstad, Luleå 46
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Nicolaus Olai Plantin (1629-1685) 49
         Mor: Christina Steuchius (      -      ) 50




Barn
1 K Kristina Hacksell 40

        Född: 31 Dec 1710 - Nederluleå 41
        Döpt: 
         Död: 28 Aug 1789 39
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Johan Mellin (1701-1788) 51
     Äktensk: 11 Jan 1732 39




Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Levande




Barn


Leonard Magnus Wærn och Ebba Elisabeth Hagberg




Make Leonard Magnus Wærn 52

        Född: 5 Jan 1846 - Andersfors Bruk, Gefleborgs Län 53
        Döpt: 
         Död: 1923 54
     Begravd: 


         Far: Leonard Magnus Wærn (1812-1902) 55
         Mor: Margareta Gahn (1816-1878) 56


   Äktenskap: 1 Jun 1878 -  (Death of one spouse) 57

  Annan maka: Margareta (Greta) Gahn (1856-Mellan 1930/1936) - 11 Jan 1882 - Uppsala 53

Händelser

Han arbetade som Lektor. Han bodde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Ebba Elisabeth Hagberg 58

        Född: 23 Okt 1856 53
        Döpt: 
         Död: 16 Apr 1879 53
     Begravd: 


         Far: Fredrik Ulrik Hagberg (      -      ) 59
         Mor: Emilie Rönnow (      -      ) 59




Barn
1 K Ebba Elisabeth Wærn

        Född: 27 Mar 1879 - Uppsala 60
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Axel Mauritz Sager (1867-1914) 61
     Äktensk: 28 Maj 1907 57



Allmänna notiser: Make - Leonard Magnus Wærn

SSK13: Lektor i pedagogik o. metodik vid Högre lärarinneseminariet i Sthlm, vice ordf i direktionen för Sällskapet för folkundervisningens befrämjande.


Fredrik Ulrik Hagberg och Emilie Rönnow




Make Fredrik Ulrik Hagberg 59

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Emilie Rönnow 59

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 K Ebba Elisabeth Hagberg 58

        Född: 23 Okt 1856 53
        Döpt: 
         Död: 16 Apr 1879 53
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Leonard Magnus Wærn (1846-1923) 62
     Äktensk: 1 Jun 1878 57. (Death of one spouse)




Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Levande




Friherre Carl Wilhelm Knut von Rosen och Anna Elisabeth Hagelin




Make Friherre Carl Wilhelm Knut von Rosen

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: 1898 63
     Begravd: 


         Far: Friherre Otto Wilhelm von Rosen (      -1877)
         Mor: Marie Bokelund (1814-      ) 64


   Äktenskap: 

  Annan maka: Anna Josefina Gustafva Lindström (1857-      ) - 1880 63

Händelser

Han arbetade som Överste.




Maka Anna Elisabeth Hagelin

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Friherre Carl Otto Henrik von Rosen

        Född: 11 Dec 1870 63
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Harriet Dieden (1893-      )
     Äktensk: 22 Nov 1924 54



Allmänna notiser för barn - Friherre Carl Otto Henrik von Rosen

SSK36: Hovrättsrådet och divisionsordf. i Svea Hovrätt, KNO 2:a kl.


Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Elny Inga-Britt (*Bittan*) Eliasson (1951-2005)




Barn
1 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 





Olof Gottfrid Horster och Sofia Amalia Hagerman




Make Olof Gottfrid Horster 65

        Född: 25 Maj 1770 - Bosjökloster, Malmöhus län 66
        Döpt: 
         Död: 17 Apr 1823 - , Stockholm, Stockholms län 66
     Begravd: 


         Far: Hans Horster (1727-1807) 67
         Mor: Elisabeth Corvin (1734-1809) 68


   Äktenskap: 2 Nov 1802 - Vittskövle fsg, Kristanstads län 69



Maka Sofia Amalia Hagerman 69

        Född: 14 Jun 1777 - Vittskövle fsg, Kristanstads län 68
        Döpt: 
         Död: 31 Jan 1843 - Vittskövle fsg, Kristanstads län 68
     Begravd: 


Barn


Sven Ivar Sefve och Signe Esther Maria Hagman




Make Sven Ivar Sefve 70

        Född: 22 Nov 1886 - Norrköping
        Döpt: 27 Nov 1886 - Norrköping, Matteus 71
         Död: 5 Jul 1953
     Begravd: 


         Far: Wilhelm Sefve-Svensson (1849-1928) 72
         Mor: Hedvig Karolina Pettersson (1849-      ) 73


   Äktenskap: 1914

Händelser

Sven var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Wilhelm Sefve-Svensson år 1885 Norrköping, Matteus. Adress: Drakenbergsgatan 7, Örgryte.




Maka Signe Esther Maria Hagman 74

        Född: 21 Jun 1888 - Huddinge, , Stockholms län, Sweden 75
        Döpt: 12 Aug 1888 - Huddinge, , Stockholms län, Sweden 76
         Död: 3 Feb 1971 - Göteborg 77
     Begravd: 


         Far: Carl Oskar Hagman (1852-      ) 78
         Mor: Anna Sofia Carlsdotter (1846-      ) 79


Händelser

Signe var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Carl Oskar Hagman år 1885-1890 Huddinge, , Stockholms län, Sweden. Adress 1 Nov 1970: Övre Fogelbergsg 3, 411 28 Göteborg.


Barn
1 M Sven Vilhelm Sefve 80

        Född: 15 Jul 1916 - Falu Kristine fsg, Kopparbergs län 81
        Döpt: 
         Död: 15 Mar 1984 - Farsta, Stockholm 81
     Begravd: 
        Maka: Birgit Elvira (1926-2008) 82
     Äktensk: 29 Apr 1961 83


2 K Inga Maria Sefve 84

        Född: 25 Maj 1918 - Stora Kopparberg, Kopparbergs Län 81
        Döpt: 
         Död: 16 Okt 1988 - Göteborg 81
     Begravd: 



3 M Bengt Ivar Sefve 85

        Född: 12 Aug 1920 - Kristine, Kopparbergs län 86
        Döpt: 
         Död: 18 Maj 1996 - Kållered 81
     Begravd: 
        Maka: Anna Sara Vilhelmina Strandell (1928-1986) 87
     Äktensk: 6 Jul 1957 88


4 K Avliden 89

        Född: 16 Feb 1922 - Falu Kristine fsg, Kopparbergs län 90
        Döpt: 
         Död: 2 Dec 1949 90
     Begravd: 
        Make: Levande



Allmänna notiser: Make - Sven Ivar Sefve


1. http://www.svensktidskrift.se/gymnasieproblem/

GYMNASIEPROBLEM
Av rektor IVAR SEFVE, Göteborg

NÅR Sveriges riksdag för nu snart 12 år sedan beslöt den nuvarande läroverksorganisationen och därvid förkortade undervisningstiden vid våra läroverk med minst ett år, förklarade den, att detta inte fick ha något menligt inflytande på studieresultaten. Kunskapsmåttet fick inte därigenom förminskas i någon nämnvärd utsträckning.
Alla, som hade praktisk erfarenhet från undervisningen vid läroverk, insågo ju, att denna förhoppning aldrig skulle kunna realiseras, särskilt som terminernas effektiva arbetstid dessutom i hög
grad förminskades. Lästiden inskränktes mycket mer än tidigare genom det ökade antalet skolskrivningar, och arbetsdagarnas antal minskades genom införandet av de läsfria friluftsdagarna. Den omständigheten, att måndagarna senare blivit läxfria och ej fått kompenseras genom någon ökning av antalet läxor till övriga dagar, har tydligen ej kunnat öka arbetsmöjligheterna. Resultatet
har också för många ämnen blivit, att man för närvarande kan konstatera en hopplös motsättning mellan vad man enligt kursplanerna anser sig böra läsa och vad man i verkligheten kan hinna med.
Enligt all erfarenhet är det emellertid mycket olämpligt, att i gällande författning påbjuda något, som ej kan efterlevas. Det skapar olust hos de laglydiga och dålig moral hos de svaga. Antingen
måste kurserna minskas eller undervisningen göras mer effektiv. Granskar man de förhållanden, som försämrat arbetsresultaten,finner man, att de, bortsett från det ökade antalet lärjungar,
utgöras av dels ändringar i själva organisationen, dels lindringar i lärjungarnas arbete. Lindringarna i lärjungarnas arbetsbörda är det nog ej många, som önska bort. Kroppsarbetarna ha fått sin arbetstid minskad till 48 timmar i veckan, tjänstemännens kontorsarbete är i regel begränsat till 42 timmar, och alla landets löntagare ha med undantag för några få yrken söndagarna och lördagseftermiddagarna fria. Det vore ju då bra omänskligt att förmena den växande ungdomen de arbetsfria söndagarna eller öka vardagsarbetet utöver det nuvarande. En gymnasist har i medeltal
40 timmar i skolan och dessutom ett ganska väl tilltaget hemarbete, som nog får skattas till mellan 8 och 10 timmar i veckan.
Han behöver också så innerligt väl både friluftsdagarna och ferierna, särskilt som de senare i stor utsträckning måste användas till praktik för det blivande yrket och till arbete med ämnen, som
vållat svårigheter under terminen.
De läxfria måndagarna skola vi således be att få ha kvar, likaså terminernas lovdagar. Utan dem skulle nog arbetet många gånger bli för koncentrerat. Enda möjligheten att få överensstämmelse
mellan det verkliga arbetsresultatet och undervisningsplanens kurser är därför att i lämplig utsträckning beskära och omarbeta de senare. Att överlämna denna uppgift helt åt de olika ämneskonferenserna vore dock oförsiktigt. Om dessa, var och en på sitt håll
och efter eget tycke, finge beskära kurserna, vore det slut med läroverkens enhetlighet.
Men, säger man kanske, om kurserna minskas, vad blir det då av studentexamen f studenterna komma ju i så fall att inte ha läst vad de behöva för att kunna fortsätta sina studier vid universitet
och högskolor. Nej, det kan ju hända, men läroverken få numera godtaga de kunskaper och snart även den bedömning, som deras lärjungar få från folkskolan. Universiteten få väl göra på motsvarande sätt. Det lönar sfg i varje fall ej att >låtsas> större kunskaper än dem, som studenterna kunna ha. Att öka arbetstiden eller arbetsintensiteten i någon större grad får man nog betrakta som uteslutet. Det enda man kan göra är att genom en mer ändamålsenlig
organisation av arbetet återvinna en del av det förlorade.

Under det att 1905 års läroverksstadga syftade till en bred allmänbildning, ville 1927 års organisation redan i skolan förbereda den kommande yrkesutbildningen. Lärjungarna skulle ej bara allmänbilda sig, de skulle också specialisera sig för olika levnadsbanor genom studier inom för dem lämpade ämnesgrupper. I detta syfte skapades det differentierade gymnasiet. För något mer än ett år sedan skrev jag i Sydsvenska Dagbladet ett par artiklar, där jag sökte påvisa en rad svårigheter, som gyronasiedifferentieringen förorsakat. Jag framhöll bl. a. att studentens allmänbildning avsevärt försämrats utan garantier för att bristerna i allmänbildningen
kompenserats genom verkligt användbara fackkunskaper, och uttalade en förhoppning, att de, som hade att göra med undervisningen vid universiteten, ville meddela sina erfarenheter härav.
Ett uttalande har också kommit, nämligen från studentriksdagen i Lund (på hösten 1938), som bl. a. säger: >De stora förhoppningar, som fästs vid det differentierade gymnasiet, ha till betydande del
icke infriats. Tvärtom har den nuvarande organisationen medfört betydande nackdelar för de studerande . . . När den nyexaminerade studenten definitivt skall bestämma levnadsbana, ser han, att hans valmöjligheter äro kraftigt beskurna genom de avgöranden> (i fråga om val av ämnen för det differentierade gymnasiet) >han träffat vid en ålder, då hans livserfarenhet och omdöme icke voro
tillräckligt utvecklade.> >Följden blir kanske ett eller flera års komplettering. Detta icke blott fördröjer hans utbildning, utan det verkar även i hög grad deprimerande på en persons studieintresse att arbeta på en examen, som vid detta stadium borde tillhöra det förflutna.>
Särskilt detta senare psykologiska förhållandet är värt allt beaktande.
Man skulle även i det sammanhanget kunna framhålla den psykiska påfrestningen på den fyllnadsprövande studentens familj. Det är just ej något uppmuntrande att ha en 20-års pojke
med osäkra framtidsutsikter drällande hemma utan något riktigt ordnat arbete. Man bör dock icke lägga hela skulden för fyllnadsprövningseländet på det differentierade gymnasiet. En mycket stor
del, kanske den största, därav förorsakas av den skarpa konkurrensen mellan dem, som söka inträde vid vissa fortbildningsanstalter.
studentriksdagen yrkar på en omläggning av gymnasieorganisationen. >Vi förorda en studentexamen på bredare basis än den nuvarande, med ytterligare ett fast ämne.> >Varje student bör ha minst två språk i sin examen såsom betryggande grund för fortsatta studier samt för tillgodoseende av ett viktigt allmänbildningsintresse.>
studentriksdagen vill dock ej fatta någon bestämd ståndpunkt till frågan, huruvida den nuvarande linjeindelningen bör bibehållas eller om gymnasiets tredelning med inrättandet av
en nyspråklig linje skulle bäst motsvara tidens krav. Av dessa uttalanden får man ett bestämt intryck av å ena sidan starkt missnöje med den nuvarande organisationen, å andra sidan
stor ovisshet om vad som bör sättas i dess ställe. Detta är ingenting att förvåna sig över. För att komma till klarhet i det senare avseendet måste man ha en mycket intimare kännedom om gym-
nasiet och dess förhållanden än som kan förutsättas hos studenter. Det förhåller sig nämligen så, att en stor del av det nuvarande gymnasiets olägenheter är en följd av rent tekniska brister i dess
konstruktion.
Summan av undervisningstimmarna på det differentierade gymnasiets timplan har gjorts avsevärt större än det antal veckotimmar, som står till förfogande under skolans normala undervisningstid.
Det senare är högst 6 X 7, d. v. s. 42, den förra växlar på realgymnasiet mellan 44,5 och 49 och på latingymnasiet mellan 52 och 55, om grekiskan medräknas, och mellan 45 och 48, om detta
ämne ej medtages. Följden härav blir, att ett visst antal timmar måste antingen placeras >bredvid> varandra eller förläggas till kvällarna. Den förra anordningen, som ju är att föredraga, kan
åstadkommas, om årsklassens val av ämneskombinationer är något så när enhetligt. Ofta kan dock detta ej bli fallet, särskilt inte vid stora läroverk, om ej rektor uppträder som diktator och förmår lärjungar, som önska välja >mindre> kombinationer, att förena sig med sina kamrater i de >större>. En sådan press från rektors sida är dock ganska tvivelaktig, då ju lärjungarnas fria val härigenom blir starkt begränsad. Genom en sådan anordning beskäres dessutom
möjligheten för eleverna att välja behövliga tilläggsämnen.
Följderna visa sig i så fall snart genom en stark ökning av de för lärjungarna ur flera synpunkter dyra fyllnadsprövningarna. Vill man undvika dessa olägenheter, måste man, såsom skett
vid en del läroverk, förlägga de överskjutande timmarna till kvällarna. Detta är emellertid i och för sig mycket olämpligt och vållar stor förtret hos både lärare, lärjungar och föräldrar. Kvällslektionerna
hållas ju på tider, då en pojke av naturliga skä1 måste vara trött, och kunna ej ge samma resultat som förmiddagstimmarna. De splittra dessutom hemarbetet- i vissa fall i oanad grad. De voro
osympatiska redan på den tiden, då vår generation satt på skolbänken, men äro ännu otrevligare i våra dagar, då en stor del av skolungdomen får resa långa vägar för att komma till skolan. För
somliga lärjungar kan en kvällslektion betyda en fullständigt förstördeftermiddag. De måste under hela dagen uppehålla sig på främmande ort och där ha extrautgifter för t. ex. middag och
kunna först sent komma till sitt hem. Vad detta skall betyda för arbetsron och arbetsglädjen är lätt att förstå. Den omständigheten, att dessa kvällstimmar >kompenseras> av s. k. håltimmar under
den ordinarie arbetstiden, gör inte glädjen större.

Vill man ha kvar det differentierade gymnasiet med dess många valmöjligheter, får man antingen resolut skära ned antalet undervisningstimmar i vissa ämnen eller tillåta en längre gående uppdelning av klasserna. Det senare kostar mer pengar, det förra framtvingar ytterligare nedskärning av kurserna- om man inte vill lägga om det differentierade gymnasiets undervisningsmetoder, vilket kanske dock vore fördelaktigt. Minskar man de olika ämnenas timtal, kan man emellertid vinna en hel del. Man kan bl. a. tillmötesgå önskemålen om större allmänbildning och bredare bas för studentexamen genom en ökning antingen av de fasta ämnenas
antal, såsom studentriksdagen yrkat, eller av tillvalsmöjligheterna.

Det har från flera håll klagats över den oförmåga de nykläckta studenterna ha i fråga om självständigt arbete. De äro från skolan vana vid att allting stoppas i dem av skickliga och nitiska lärare. stadgan uppmanar visserligen lärarna att söka utveckla lärjungarnas förmåga av självverksamhet och ålägger dessa till ytterligare visso s. k. enskilt arbete. Kursernas tyngd och den bristande tiden förringa dock i många ämnen uppmaningens värde. Man kan ej heller påstå, att självständigheten genomsyrat ens gymnasiets högsta ring.
De s. k. studentsakkunniga framlade ett förslag om att gymnasisterna skulle under sista terminen sköta sina studier i viss mån på egen hand och eget ansvar. Lärarna skulle visserligen stå till
förfogande under lektionstimmarna men skulle ej driva någon vanlig skolundervisning, endast biträda lärjungarna, i den mån dessa så önskade. Eleverna skulle således denna sista termin efter skrivningarnas avslutande idka fria studier och redovisa för dessa i de tentamina, som den muntliga studentexamen skulle bestå av. Mot dessa de studentsakkunnigas förslag invändes bl. a., att det inte går att hux flux kasta in gymnasisterna i fria studier, i all synnerhet ej under pressen av en pågående studentexamen. Sadant måste man fostra dem till.
Det är dock intet, som hindrar, att man gör detta. Och den första allvarliga början härtill skulle just kunna göras i det differentierade gymnasiets första ring. Om den goda, vid upprepade tillfällen
framförda tanken på en effektivare gallring av lärjungematerialet vid övergången just till det differentierade gymnasiet realiseras, så skulle man ju vinna dels ett mycket användbart avgångsbetyg för dem, som inte kunde förväntas ha någon större framgång på den lärda banan, dels ett lärjungematerial, som verkligen kunde ha förutsättningar för självständiga studier. Med detta skulle man å det differentierade gymnasiet i åtminstone vissa ämnen kunna lägga skolarbetet så, att det bildade en lämplig övergång till studierna vid universitet och högskolor. Härigenom
skulle man också kunna inbespara så pass mycket tid för den egentliga undervisningen, att man kunde få plats för timmarna inom skolans schema men likväl ej behöva för den skull nämnvärt
beskära kurserna. Att de måste minskas av andra orsaker är en annan historia.
Under förutsättning att man beskär timplanerna, så att alla rimliga kombinationer få plats på skolans normala schema, kan man således få bort en stor del av det differentierade gymnasiets olägenheter. Man skulle kunna öka ämnenas antal och därigenom få en smidig och användbar organisation. På det nuvarande gymnasiet kan man ej ordna särskild undervisning för enstaka lärjungar, och därför måste lärjungar vid de små läroverken komma överens om något så när enhetliga val av ämnen. Vid de stora läroverken föreligger en annan risk, nämligen att inte alla få plats och att ingen undervisning kan ordnas för de överskjutande eleverna.
I förra fallet gäller risken både tillvals- och tilläggsämnen, i det senare i regel blott tilläggsämne. I båda fallen blir emellertid lärjungarnas fria val inskränkt. Även på ett differentierat gymnasium med reducerat timtal måste till följd av statsmakternas vällovliga sparsamhet liknande risker finnas. De skulle dock bli avsevärt mindre, eftersom ett sådant gymnasium måste bli billigare.
Många ha föreslagit, att differentieringen helt slopas och ersättes av en ökad linjeindelning. Man har då tänkt sig, att utom de båda nuvarande, latin- och reallinjen, skulle upprättas en nyspråklig linje.
Man skulle visserligen därigenom minska antalet valmöjligheter men även, tänker man sig, tillförsäkra lärjungarna rätten att välja den mest passande linjen och komma ifrån de tråkiga samläsningarna mellan olika klassavdelningar. Detta är dock ingalunda säkert. I smärre städer skulle man ej ha råd att inrätta alla tre linjerna - vid vissa läroverk finns nu blott en linje - och säkerligen skulle man av ekonomiska skäl tvingas att vid både medelstora och större läroverk ha samläsningar.
Att tiden nu är mogen för inrättandet av en nyspråklig linje, tror jag nog de flesta äro överens om. Såsom jag framhöll redan vid rektorsmötet 1929 liksom i motion till 1934 års riksdag är det
meningslöst att tvinga nutidens gymnasister att antingen läsa latin eller reallinjens matematikkurs. Däremot kunna meningarna vara delade om sättet för den nya linjens tillskapande. Skall man
helt slänga det differentierade gymnasiet och inrätta tre självständiga linjer~ Eller skall man låta det nyspråkliga gymnasiet komma till inom differentieringens ram i överensstämmelse med
den förhoppning, som 1927 års riksdag visserligen uttalade men aldrig förverkligade~ Det valet blir mycket lätt, om man ämnar bibehålla gymnasieämnenas höga timtal. I så fall väljer man utan
tvekan uppdelningen efter tre fasta linjer. Annat blir däremot förhållandet, om man beskär timtalet på ett förnuftigt sätt. Varje lärjunge skulle då kunna läsa ett större antal ämnen. Man skulle
därigenom minska olägenheterna av differentieringen och likväl bevara den smidighet och valfrihet, som är det differentierade gymnasiets förtjänst. Linjeindelningen medför å andra sidan en
fasthet i konstruktionen, som har sina fördelar i fråga om undervisningens uppläggning. Vid bedömningen härav får man dock inte bortse från att även linjeindelningen måste föra med sig risker för felval, som i regel bli svårare att reparera, och att den fastare konstruktionen ej kan göra sig gällande vid alla läroverk.
En gammal erfaren rektor gav en gång ett råd till sin unge efterträdare att lägga ned mycket arbete på skolans schema. >Kom ihåg>, sade han, >att det är ingenting, som kan så skada arbetet
vid ett läroverk som ett dåligt schema, och det finns intet, som så bereder arbetsglädje och arbetsro åt både lärare och lärjungar som en väl genomtänkt arbetsordning.> Har man erfarenhet från skolarbetet, inser man, att rådet var mycket gott. Tyvärr ha emellertid
de nya stadgorna efter 1928 nästan omöjliggjort en rektors strävan att bygga ett gott schema. Det är många omständigheter, som bidragit härtill. I förbigående bör endast nämnas, att t. ex.
sådana bestämmelser som att ett ämne skall ha >2 timmar, varav l timme laborationer varannan vecka under halva läsåret> eller >3,5 timmar, varav l timme laborationer under höstterminem, se
helt oskyldiga ut men kunna ställa till mycket obehag vid sådana läroverk, där institutionerna äro i det knappaste laget.
Bland de förhållanden, som ha förstört schemat, intar emellertid det differentierade gymnasiet en hedersplats dels på grund av sina naturliga svårigheter, dels på grund av att bestämmelser från
olika tider ha skurit sig med varandra. Det måste bestå av omväxlande fasta och valfria timmar och vimlar av samläsningar, ibland mellan t. ex. avdelningarna a och b, ibland mellan b och d
och ibland mellan b, d, e och f. För att åskådliggöra, hur det kan ställa sig skall jag taga ett exempel. Vid ett läroverk måste lärjungar från icke mindre än 4 avdelningar läsa tillsammans i specialmatematik.
De ha således gemensam lärare i specialmatematik men ha 4 olika lärare i allmän matematik. Vid skrivningar i specialmatematik har man att välja mellan att antingen inställa motsvarande
undervisning i samtliga 4 avdelningar eller låta en undervisning pågå, som specialmatematikerna ej få vara med om. Båda möjligheterna äro beklagliga.
Svårigheterna ökades i hög grad genom de läxfria måndagarna. Till dessa måste man först och främst söka förlägga så många övningslektioner och laborationer som möjligt. Men institutionernas
begränsning och förvandlingen av den ena terminens laborationer till den andra terminens lektioner sätta obevekligt stopp för den möjligheten. Man måste därför taga sin tillflykt till flertimmesämnen
men finner snart, att förrådet även på sådana har sin gräns, och att somliga lärare undervisa endast i tvåtimmars- ämnen. Resultatet av det hela blir därför, att man till sin fasa finner det omöjligt att helt undvika dessa. Men, gör då detta så mycket? Skall det vara nödvändigt med två läxor i ett två-timmarsämne?
Nej- men just på det differentierade gymnasiet med dess många skrivningar kan det genom oberäkneliga omständigheter inträffa, att det kan dröja mer än en månad, innan klassen får terminens första läxa.
Såsom jag redan framhållit, finns det ingen anledning i och för sig att önska bort de läxfria måndagarna. De äro säkerligen till stor glädje för den studerande ungdomen. Jag har här blott sökt
visa exempel på de förtretligheter, som uppenbara sig i skolarbetet, när stadgan är mindre väl planerad än den borde vara. Jag tar emellertid för givet, att tiden snart är mogen för en revision
av läroverken och särskilt då gymnasiet. Jag skulle därför vilja framföra en stilla bön till dem, som makten hava, att se till att den nya stadgan möjliggör en ändamålsenlig arbetsordning och
såvitt möjligt ej framtvingar slöseri med tid och arbetskraft. Läroverkens lärjungar böra visserligen lära sig att arbeta ordentligt, men det är myndigheternas plikt att tillse, att skolarbetet organiseras
på lämpligt sätt och att ej tekniska brister onödigt förlänga ungdomens arbetstid och förminska
dess arbetshåg.


Allmänna notiser för barn - Bengt Ivar Sefve


1. Varför revs inte hela Haga?
Om bevarande av en stadsdel i Göteborg
...MÖTEN I HAGAHUSET
Hösten 1970 öppnades "Hagahuset", ett allaktivitetshus.
Det drevs av Socialförvaltningens
Fritidsavdelning och hade den första tiden
Folke Edwards som chef. (Hagahuset stängdes
hösten 1972 efter ockupation.)
Ett av de första evenemangen i "Hagahuset"
var en utställning om "Sanering" och i anslutning
till den arrangerades ett informationsmö-
te om saneringsfrågor 1970-09-24.
Medverkande på mötet var stadsplanechefen
Stellan Haverling, stadsarkitekten Gerhard
Paulsson, chefen för innerstadsbyrån Bengt
Sefve (en av dem som senare arbetade med
stadsplaner för Haga) och vd för Göta Lejon
Lennart Grangert. Cirka 250 personer deltog
i mötet och diskussionerna handlade till stor
del om situationen i Haga.... (sid 37)

...PLANPROGRAM FÖR HAGA
I maj 1974 presenterade stadsbyggnadskontoret
ett koncept till program för Haga som
utformats på stadsplaneavdelningens innerstadsbyrå
genom arkitekterna Bengt Sefve
och Karl Winell. Det var första gången sedan
1938 som kontoret redovisade konkreta
planförslag för Haga. ... (sid 50) 91


Källor


1 Kvarnström, Mattias.

2 Kvarnström, Mattias, GBG Kristine CI:2 1/2. importerat från Gedcom som Mathias skickat.

3 Kvarnström, Mattias, Bou. importerat från Gedcom som Mathias skickat.

4 Kvarnström, Mattias, Sthlm J o J Cia:14 5/9. importerat från Gedcom som Mathias skickat.

5 Kvarnström, Mattias, Uddevalla Personregister döda. importerat från Gedcom som Mathias skickat.

6 Kvarnström, Mattias. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 vigde. 1763
d 5 Apr: Copulirte Dn Hempe den Mahler Johan Hinrich Dieden mit Jungfer Anna Coecilia Göthenberg.

7 Kvarnström, Mattias, GBG Kristine CI:3 1/4. importerat från Gedcom som Mathias skickat.

8 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dotters födelse 1720.

9 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Catharinas make Hegardts första makas fader CF. .... (födda, döpta, vigda, döda, begravda), Se dopvittne.

10 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dop.

11 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:1 (1698-1729) Bild 2890 / sid 571. 1720
d 23 Decembr Christnades handelsmannens
h: Gerhardt Haks lilla doter, wid Namn
Agneta Rebecka, föd d 21 ejusdem, klockan
3. qvarter till ii om aftonen, dess fru Moderns
N: Catharina Gierthrudh. P(alm); Wittnen H: Tull-
förpaktaren Petter J..bonas Lindman, ........tören
Christopher Damster, Handelsmannen Andreas
Bra.kt, fru Borgmästerskan Johanna ...-
...i bar barnet, fru Birgitta Sil(ow) stod
hos, Jungfru Johanna Christina ....doter,embetet
förrättade ..... Electrin.

12 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Catharinas make Hegardts första makas fader CF.

13 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern. High

14 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri FI:2 (1728-1788) Bild 890 / sid 167. 1744
aug: d 7. begrofs H handelsman Morsing uti S: Petri Kyrcka.

15 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern.

16 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dopvittne 1755.

17 Sjöström, Carl, Blekingska Nationen 1697-1900 (Lund 1901 E. Malmströms Boktryckeri), Se make Samuel Feuks namn. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.

18 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:2 (1729-1746) Bild 1160 / sid 217. 1739 April
d 10
Christnades H handelsman Mathias Morsing barn wid
namn Christina född den 7 apr.
modern Agneta Haacki
Wittnen
handskmakaren
(Servin), T.... .... ......
Johan (Corn). Lid....
fru Catharina Haacks bar barnet.
fru .........
Mademoiselle G. Hegardt.

19 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se begr.

20 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri FI:3 (1778-1834) Bild 295 / sid 579. 1820
Februari [dog] 9 [begr] 18
Begrofs Medicine Doctoren
herr Samuel Feuks avflidna
..... maka fru Christina
Morsing, uti en Ålder af 80
Åhr 10 månader, och ligger Be-
grafwen i ..................
............. grafstället No 13.
Död af Ålderdomssvaghet.
.

21 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dopvittne.

22 Sjöström, Carl, Blekingska Nationen 1697-1900 (Lund 1901 E. Malmströms Boktryckeri), Se Christinas näste make Samuel Feuks namn.

23 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se giftermål m Christina Morsing 1790. .... Sjöström, Carl, Blekingska Nationen 1697-1900 (Lund 1901 E. Malmströms Boktryckeri), Tryckt litteratur Sjöström:1 (1697-1900) Bild 160 / sid 152. 740. Samuel Feuk, son af mantalskommissarien Gustaf F. († 1775) och Benedikta Weibull († 1752); f. i Christianstad 8 juni 1740; med. doktor 1768; stadsfysikus i Malmö 1769-1807; † i Malmö 14 juni 1824.

Broder: Johannes (f. 1748; handlande och tullnär i Christianstad; † 1823), gift 1775 med Christiana Eurenius (f. 1756 † 1837), hvilka hade sonen Lars (f. 1777; garfvaregesäll; † i Lund 1856).
- Halfbroder till 676. -- Gift 1790 med Christina Morsing (f. 1739 † 1820), dotter af handlanden Mathias M. samt enka sedan 1785 efter handlanden i Malmö Peter Dahl, med hvilken hon blifvit gift 1760.
.

24 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:2 (1739-1791) Bild 750 / sid 70. 1790
Den 15. September hemmawigdes Stads-
Physicus herr Doctor Samuel Feuk
och Änkefru Christina Dahl, född
Morsing; Sedan lysning med ...-
d..börligt till .....d och afton hymn
........ .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:3 (1780-1847) Bild 340 / sid 57. 1790 September
Den 15:de hemmavigdes Stads Physicus herr Doctor
Samuel Feuk, samt ...... .....an
Christina Morsing

Lysning har
gått för sig
i Kierrtorps Kyrka.

25 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se född.

26 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Petri CI:2. 1740
October
d 11 Christnades Hr: Handelsmannen Morsings barn wid N: Catharina föd d 8 ejusdem.
... N: Agneta Haak
wittnen
Tullförvaltningsman Apellberg, Mr: (Rådman) Flensburg, Inspectoren Nr: Segervall. ...: Rådman Nilssons Fru bar Barnet, Madame Ledebur stod hoos Jungfru Catharina Maria Suel.
.... förättade Hr Magister Corvin.

27 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se maka HM Faxes far.

28 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

29 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Hegardt, Josias. f 19 aug 1683 i Malmö, d. 18 juli 1762 där (Caroli). Föräldrar: handl o rådmannen Peter H o Margareta Jörgensdtr Faxe. Utbildn i handel o manufaktur i utlandet 97-05, förestod faderns handelsrörelse i Malmö, burskap där 3 dec 10, förman för stadens äldste 14, kyrkoförest i Caroli förs 15-62, riksdagsman för Malmö o led av SU 19, anlade en ylle- o klädesfabrik 25, politieborgmästare 24 sept 26. ...

30 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se gifte 1710.

31 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se make Marcus F.s bror Matthæus namn.

32 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:3 (1746-1766) Bild 2300 / sid 445. 1757
d 31. Maii
hemmadöptes Rådmannens
herr Jöran Hegardts barn wid
N: Sophia Rebecca föd d 29.
Modrens N: Agneta Haack.
Wittnen.
handelsmannen herr Petter
Johan Schwartz, Factoren herr
Jacob Hegardt, handelsBokhål-
laren herr Swen Haacks, herr
Factoren Johan Hegardts En-
ka bar barnet, handelsman-
nen herr Petter Johan Schwartz
fru stod hos, Jungfru Christina
Morsing, Embetet förrätta-
de herr Doctor Casten Aulin.
.

33 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se bror Matthæus namn.

34 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se make Marcus F.s bror Matthæus namn. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:3 (1780-1847) Bild 320 / sid 53. 1789 Nowember
Den 1:sta
Dito. Hemma Wigdes Handelsmannen Edla
och Högacktade herr Marcus Fremling
samt Dygdeädla Jungfru Sophia Rebec-
ca Hegardt.
Lysningar
har ...dt för
sig uti Sal-
lerups K:ka.

35 Kyrkböcker, Karlshamn, Se giftermål 1736 m Maria Hoffgardh.

36 Kyrkböcker, Karlshamn, Karlshamn CI:2 (1724-1767) Bild 252 / sid 246. 1736
d 3 Augusti Copulerades Handelsmannen H Johan Hackaert med
Jungfrun Maria Hoffgardh.

37 Kyrkböcker, Karlshamn, Se giftermål 1736 m Johan Hackaert.

38 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 510 Johan Mellin
född 1701-08-03 i Meja by,Ullånger
död 1788-10-22
gift 1732-01-11
far 1020 mor 1021 maka 511 barn 255. Mail 971230:
Min källa i detta sammanhang är en släktutredning jag skrivit av i Piteå
biblioteks forskarrum.
Tack för påpekandet. Jag ha skrivit fel, mitt orginalregister säger också
1777.
Födda i Adolfström:
Johan 1777-12-24
Elsa Christina 1779-02-22
Anna Helena 1780
Elisabet Catharina 1781
Fredrika 1784
(Jag ser att du har 1785 - 1849 född i Piteå Lands
har du datum?? )
Födda i Öjebyn:
Sara Brita 1786-03-11
Sven 1788-01-02 - 1788-07-19
Gustav Wilhelm 1790-09-03 - 1790-12-12
Födda i Gammelstad,Luleå
Jonas Gustaf 1792-07-20
Har du mer uppgifter om barnen?
====================================================
Som jag skrivit har jag inte hållit på så länge, men ändå lyckats samla ihop ganska mycket uppgifter tycker jag själv.
Dels har jag fått färdiga släktträd av några släktingar(anhöriga) som forskat i sin del av släkten.
Dels har släktforskarföreningen här i Piteå lyckats bra med att samla ihop mycket materiel på ett överskådligt sätt.
Om jag förklarar mig så här:
När jag går till forskarrummet och letar i en timme har jag hittat 10 nya anor.
När min syster gör samma sak i Värmland, får hon hålla på i 10 timmar för att hitta en ana i vår Värmland-Dalsland gren.
Från 1700-1806 finns alla husförhörslängder uppskrivna på maskinskrivna blad.
(1700-1720 är en rekonstruktion med hjälp av födelseböcker mm.)
För de flesta är dessutom födelsegårdar angivna för båda makarna, så långt
man kunnat hitta dessa. När det gäller Skellefteförsamlingen finns vissa uppgifter nedtecknade på samma sätt.
Men här kommer Knut Lundbergs familjeregister.
Han har gått igenom allt gammalt material från 1500 till 1750 ungefär, och
ställt samman det gård för gård i hela församlingen.
Vem som ägt gården under vilka år.
Vilka barn man kunnat dokumentera, och vart dessa har tagit vägen.
(Materialet mellan 1500-1606 är ganska knapphändigt och utan klara släktskapsrelationer - men om gårdsägarna heter Nils Olofsson - Olof Nilsson - Nils Olofsson osv ...)
Good

39 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor.

40 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 511 Christina Hacksell
född 1710-12-31 i Nederluleå
död 1789-08-28
far 1022 mor 1023 make 510 barn 255.

41 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor. .... Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida.

42 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 1022 Mårten Hacksell
född 1674 i Holm s:n, Uppland
död 1725-04-26
far 2044 mor 2045 maka 1023 barn 511.

43 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 1023 Anna Plantin
född ca 1680 i Gammelstad ? Luleå
far 2046 mor 2047 make 1022 barn 511.

44 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 255 Christina Mellin
född 1748-02-14 i Lövånger
död 1822-09-26
far 510 mor 511 make 254 barn 127.

45 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor. .... Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, f. 14 februari 1748 i Lövånger.

46 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida.

47 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, Född i Svensbyn 1, Präst i Arjeplog och Öjebyn. Gift 23/1 1777.

48 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor, mmfmf 58 Jonas Risberg, född 5 jan 1747 i Svensbyn, Piteå lfs,
död 16 sept 1806. Komminister, v pastor i Piteå lfs. (f).
Gift 23 jan 1777 med
mmfmm 59 Kristina Mellin, född 14 febr 1748. Har kontrollerat några oklarheter; Verkar ha mycket på fötterna.
Vederhäftig.

49 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 2046 Nicolaus Olai Plantin
född 1629-01-24 i Umeå
död 1685
gift 1660
far 4092 mor 4093 maka 2047 barn 1023.

50 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se äv. dottern BP.

51 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 510 Johan Mellin
född 1701-08-03 i Meja by,Ullånger
död 1788-10-22
gift 1732-01-11
far 1020 mor 1021 maka 511 barn 255.

52 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 18-19. TAB. XIII.
Leonard Magnus (son af Leonard Magnus, Tab. XII), f 1846, 5.1, på Andersors i Bergsjö sn i Gefleborgs län;...prom.fil dr. 1875, 31.5;...prof. i teor.fil 1877-78...rektor vid högre lärarsem. i Sthm 1889...
Gift 1:o 1878, 1.6, med Ebba Elisabeth Hagberg, f 1856, 23.10. Död 1879, 16.4, dotter af Fabrikören Fredrik Ulrik Hagberg och Emilie Rönnow. - 2:o 1882, 11.1 i Upsala med Margaretha Gahn, f. 1856, 13.4, fotter af Bruksegaren Henrik Gahn och Maria Elisabeth Nordlinger. utg. 1901

53 SSK13 ( Svensk Släktkalender ). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.).

54 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).

55 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Leonard Magnus (1812-1858), fil.dr., brukspatron, g m Margareta Gahn (1816-1878). Dödsårtalet för LMW stämmer inte alls med det angivet i SSK 13. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 16-17. TAB. XII.
Leonard Magnus (son af Leonard Magnus, Tab VI), f. 1812 9.10. Student i Upssala 1831;...promoverad fil.dr 1836, 25.6; grodsshandl i Gefle 1859; ledamot af riksdagens FK för Gefleborgs län 1879-87;...Bruksegare 1840.
Gift 1840 11.1, i Upsala med Margareta Gahn, f. 1816 4.2, i Falun, död 1878, 6.7, iGefle, dotter af Dir. Johan Henrik Gahn och Johanna Charlotta Theél.

56 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. se maken. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se maken.

57 SSK13 ( Svensk Släktkalender ).

58 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se maken...
Ebba Elisabeth Hagberg, f 1856, 23.10. Död 1879, 16.4, dotter af Fabrikören Fredrik Ulrik Hagberg och Emilie Rönnow.

59 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se dottern.

60 SSK13 ( Svensk Släktkalender 1913 ).

61 Knut Norborg, Göteborgs Stift 1885-1949 (Pro Caritate, Meijels Bokindustri, Halmstad 1949), Mölndals pastorat, sid 107. Axel Mauritz Sager, 1905-1914. Född i Trönninge 67 1/5. Föräldrar: Carl Peter Andersson, lantbruk., och Anna Sjöstrand. ... Död 14 29/12.
Gift 07 28/5 med Ebba Elisabeth Wærn, f. i Uppsala 79 27/3, dotter till Leonard Magnus Wærn, rektor vid h. lärarinnesem. i Stockholm, och Ebba Elisabeth Hagberg. Barn: ...

62 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 18-19. TAB. XIII.
Leonard Magnus (son af Leonard Magnus, Tab. XII), f 1846, 5.1, på Andersors i Bergsjö sn i Gefleborgs län;...prom.fil dr. 1875, 31.5;...prof. i teor.fil 1877-78...rektor vid högre lärarsem. i Sthm 1889...
Gift 1:o 1878, 1.6, med Ebba Elisabeth Hagberg, f 1856, 23.10. Död 1879, 16.4, dotter af Fabrikören Fredrik Ulrik Hagberg och Emilie Rönnow. - 2:o 1882, 11.1 i Upsala med Margaretha Gahn, f. 1856, 13.4, fotter af Bruksegaren Henrik Gahn och Maria Elisabeth Nordlinger.

63 SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).

64 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), sid 786. Huvudmannens moder, Marie Bokelund, f. 1814. Gift 1834; Enka 1877. .... SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).

65 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12 s 483 f.

66 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namnet.

67 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Ser 2.12, sid 597 f. .... Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse. .... Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 Bild126/118. 1742
515. Hans Horster, son af inspektoren Jesper H., i Gryt 1723, prv 20 sept 1749; kh i Bosjökloster 1754 och i Esphult 1789; + 25 maj 1807.
Om hans process med Per Sommar se Cavallins Herdaminnen.
Kusin med 451. Gift i Bosjökloster 1755 med Elisabeth Corvin (1734-1809), dotter af 187. Söner: Johan Wilhelm (f 1763; stud. skån. 1778; rådman i Sölvesborg med borgmästares titel; (+ 1832)
Christian f 1769; stud. skån. 1783; öfverinspector; + 1819
Olof Gottfrid, f 1770; stud skån 1783; kh i Vidtskiöfle; + 1823.

68 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

69 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12 s 484.

70 "Arkiv Digital," database, Norrköping Matteus C:1 I (1885-1894). .... Sveriges Dödsbok 1901-2009, 18861122-543 Sefve, Sven Ivar. .... "Wikipedia," database, Ivar Sefve. .... Projekt Runeberg (http://www.lysator.liu.se/runeberg/), projekt Runeberg, Vem är det 1942.

71 "Arkiv Digital," database, se namn, C1.

72 database, www.folkbladet.se , http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/norrkopingslararna-bakom-tipp-tapp-6260225.aspx. .... "Arkiv Digital," database, Utflyttning BII:1 1885-1894. .... "Arkiv Digital," database(accessed 18 Sep 2015), Norrköpings Mattei hfl AI:1 (1885-1890). .... "Arkiv Digital," database, AI:8 hfl 1849-1850. .... "Arkiv Digital," database(accessed 27 Okt 2015), St Olai AIIIaa:59 sid 2439.

73 "Arkiv Digital," database(accessed 27 Okt 2015), St Olai AIIIaa:59 sid 2439.

74 Sveriges Dödbok 1950-1999. .... Sveriges Dödsbok 1901-2009, 18880621-5425 Sefve, Signe Ester Maria.

75 State church (Sweden), "Huddinge CI:9 (1885-1894) Bild 310," Signes födelse; digital images(accessed 1 Okt 2015).

76 State church (Sweden), "se född,"; digital images(accessed 1 Okt 2015).

77 Sveriges Dödbok 1950-1999, Se namn.

78 Projekt Runeberg (http://www.lysator.liu.se/runeberg/), http://runeberg.org/vemardet/1943/0734.html.

79 State church (Sweden), "se husförhörsl. 1885-90,"; digital images.

80 Sveriges Dödsbok 1901-2009, 19160715-0172 Sefve, Sven Vilhelm.

81 Sveriges Dödbok 1950-1999.

82 Sveriges Dödsbok 1901-2009, 19260427-8982 Sefve, Birgit Elvira.

83 Sveriges Dödsbok 1901-2009, Se make namn och maka namn.

84 Sveriges Dödsbok 1901-2009, 19180525-5427 Sefve, Inga Maria.

85 Sveriges Dödsbok 1901-2009, 19200812-5235 Sefve, Bengt Ivar. .... Projekt Runeberg (http://www.lysator.liu.se/runeberg/), . http://runeberg.org/gbgbibliog/1978/0026.html. .... Varför revs inte hela Haga? ; http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2009/2009_64.pdf , 37+50. .... Sveriges Släktforskarförbund.

86 Sveriges Släktforskarförbund, Se namn.

87 Sveriges Dödsbok 1901-2009, 19280716-6224 Sefve, Anna Sara Vilhelmina.

88 Sveriges Dödsbok 1901-2009, Se makas namn.

89 Sveriges Dödsbok 1901-2009, 19220216-416 Olbjer f. Sefve, Märta Elisabet.

90 Sveriges Dödsbok 1901-2009, Se namn.

91 Varför revs inte hela Haga? ; http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2009/2009_64.pdf , Se namn.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se