Johannes Rydelius och Katarina Horneer




Make Johannes Rydelius 1

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kontraktsprost i Linköping, Östergötland.




Maka Katarina Horneer 1

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Avliden 2


2 M Andreas Rydelius 3

        Född: 
        Döpt: 25 Okt 1671 - Linköping, Östergötland 4
         Död: 1 Maj 1738 - Osby, Kristianstads län 5
     Begravd: 



3 M Magnus Rydelius 6

        Född: 1676 7
        Döpt: 
         Död: 1742 8
     Begravd: 





Jakob Westerberg och Anna Catharina Horneij




Make Jakob Westerberg

        Född: 1702 9
        Döpt: 
         Död: 1769 9
     Begravd: 
   Äktenskap: Före 1742

  Annan maka: Anna Katarina Ljung (      -      ) - Efter 1747

Händelser

Han arbetade som Handlande i Norrköping.




Maka Anna Catharina Horneij

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Eric Westerberg

        Född: 1742 10
        Döpt: 
         Död: 1807 10
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Wendela Eliana Mollenaer (1755-1829)
     Äktensk: 1773 10


2 M Gustav Bengt Westerberg

        Född: 1747 10
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Allmänna notiser för barn - Eric Westerberg

SSK13: Brukspatron på Gusum.


Hans 'Johan' Palm och Anna Sophia Horster




Make Hans 'Johan' Palm 11

        Född: 12 Apr 1710 - Frillestad, Frillestads Fsg, Malmöhus län 12
        Döpt: Apr 1710 - Frillestad, Frillestads Fsg, Malmöhus län 13
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Anders Palm (      -      )
         Mor: Anna Magdalena Hoborg (      -      ) 14


   Äktenskap: 4 Jul 1740 - , Gryt fsg, Kristianstads län 15

Händelser

Han arbetade som Stads Tracteur i Kristianstad år 1740. Han arbetade som Kirurg.




Maka Anna Sophia Horster 16

        Född: 9 Maj 1721 - , Gryt fsg, Kristianstads län 17
        Döpt: 14 Maj 1721 - , Gryt fsg, Kristianstads län 18
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Jesper Horster (1695-Före 1771) 19
         Mor: Sophia Hoffgard (1698-1771) 20




Barn
1 M Johan Magnus Palm 21

        Född:  - Skräbö mölla, Gualöv 22
        Döpt: 23 Jan 1744 - Gualöv, Kristianstads län 23
         Död: 15 Jun 1818 - Norrvidinge, Malmöhus län 22
     Begravd: 
        Maka: Sofia Paulina Landby (1755-1796) 24
     Äktensk: 30 Mar 1776 - Stehag, Malmöhus län 24




Christian Horster och Christina Margareta Salmenius




Make Christian Horster 25

        Född: 20 Mar 1769 - Bosjökloster, Malmöhus län
        Döpt: 23 Mar 1769 - Bosjökloster, Malmöhus län 26
         Död: 2 Jan 1819 - Wenersborg Fsg 27
     Begravd: 


         Far: Hans Horster (1727-1807) 28
         Mor: Elisabeth Corvin (1734-1809) 22


   Äktenskap: 

  Annan maka: Catharina Margareta Bortvik (1761-1802) - 4 Sep 1791 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 29

Händelser

Han bodde år 1811 i Brinkebergskulle, Onsjö hd, Vänersborg.




Maka Christina Margareta Salmenius 30

        Född: 20 Apr 1783 - Foglås 31
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Anders Salmenius (1747-1832) 32
         Mor: 




Barn
1 K Augusta Horster 33

        Född: Dec 1806 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 34
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 M Christian Horster 35

        Född: 19 Sep 1807 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb
        Döpt: 21 Sep 1807 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 36
         Död: 
     Begravd: 
        Maka: Inga Brita Wassenius (Ca 1806-      ) 37
     Äktensk: 1 Apr 1838 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 38


3 M Sven Wilhelm Horster 39

        Född: 19 Sep 1807 - Vänersborg
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



4 M Anders Gottfried Horster

        Född: 1 Jun 1811 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 40
        Döpt: 3 Jun 1811 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 34
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Christian Horster

Brinkebergskulle se:
http://kanaler.arnholm.nu/trollhattan/trollkullens.html
och http://kanaler.arnholm.nu/trollhattan/trollcarls.html

http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfci/0450.html:
Trollhätte kanal
En del arbeten vid Brinkebergs-kulle blef utförd, men företaget afstannade snart på grund af penningbrist samt kunde återupptagas först 1747. År 1749 träffades aftal med konstmästaren G. A. Wiman och styckjunkaren L. Moel om utförande af kanalled från Vänern till Göteborg enligt Polhems planer. Arbetena togo nu fart. Karls graf upprensades, och vid Brinke-bergskulle anlades damm och sluss ("Tessins sluss"), fullbordade 1752.


Allmänna notiser: Maka - Christina Margareta Salmenius

Vänersborgs rådhusrätts o magistrat FIIa:1 (1831-1835) sid 225

År 1831, den 3 November, förrättades af undertecknade Rådman och Magistrats Secretare laga Bouppteckning uppå qvarlåtenskapen efter Rector Schola Magister Anders Salmenius, som den 14 sistlidne November aflidit utan Bröstarfvingar och hade den aflidna, genom Testamente under den 4 siste April, som blifvit wid wallofe RådhusRätten den 26 förl.n månad bevakat, tillagt sin Brorsdotter Enkefrun Christina Horster all den Egendom, som öfverblifwer sedan särskilde dispositioner, till belopp 444 Rd 21 Sk 4 r Banco blifvit afdragne.
Egendomen uppgafs af Enkefrun Cristina Horster upteknades och värderats i ordning som följer:
Fastighet........
Silfver...........
Koppar..........
Tenn........
Meubler och husgeråd.......
Säng och Linkläder......
Gångkläder......
Diverse..........
Infordringar.......... Summa 2984 Rd 21 Sk 18 8 r
Skulder......... Summa 163 Rd 31 Sk 6 r

undertecknad o bevittnat


Christian Horster och Inga Brita Wassenius




Make Christian Horster 35

        Född: 19 Sep 1807 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb
        Döpt: 21 Sep 1807 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 36
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Christian Horster (1769-1819) 41
         Mor: Christina Margareta Salmenius (1783-      ) 30


   Äktenskap: 1 Apr 1838 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 38



Maka Inga Brita Wassenius 37

        Född: Ca 1806
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn


Carl Maule och Elisabeth Maria Horster




Make Carl Maule 42

        Född: 6 Mar 1786 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 43
        Döpt: 
         Död: 4 Feb 1841 - Ed, Värmland 43
     Begravd: 


         Far: Jacob Maule (1743-1805) 44
         Mor: Christiana Lund (1761-1823) 45


   Äktenskap: 6 Nov 1814 - Vassända-Naglum, Älvsborgs Län 46



Maka Elisabeth Maria Horster 47

        Född: 5 Sep 1791 - Naglum, Älvsb 48
        Döpt: 
         Död: 9 Apr 1876 - Nedre Ullerud, Värmland 43
     Begravd: 


         Far: Christian Horster (1769-1819) 41
         Mor: Catharina Margareta Bortvik (1761-1802)




Barn

Allmänna notiser: Make - Carl Maule

http://www.svenskadel.nu/maule.htm


Hans Jörgensen Horster och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: 


   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: 



  Annan make: Levande

  Annan make: Levande


Barn
1 M Jöran Hansson Horster 49

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 28 Apr 1698 - Oderljunga, Kristianstads Län
     Begravd: 
        Maka: Marna Hansdotter (Omkr 1662-1734) 49
     Äktensk: Omkr 1685 - Oderljunga, Kristianstads Län 49



Allmänna notiser för barn - Jöran Hansson Horster

http://sv.wikipedia.org/wiki/Snapphanar

Lunds stifts herdaminnen 2:10 s 286ff + bd 2:14 s 31
LSH bd 2:14 s 31
Jöran Hansson Horster
Prv 1684 19/12
Son till lantmedicus Hans Jörgensen Horster och Anna Jespersdotter (gift 1:o med borgmäst Niels Jörgensen i Landskrona, 2:o m Horster och 3:o m professorn i Lund, senare i Uppsala Nils Wolf, adl Stiernberg). Student i Lund 1672…, disp 1675…. Trots sitt mindre goda rykte prästvigd på styvfadern professor Wolfs rekommendation 1684 19/12 till komminister i Oderljunga och Perstorp. Död i Oderljunga 1698 28/4.
JH hade tagit parti för Danmark under stridigheterna i slutet av 1670-talet och deltagit i snapphanarnas härjningar. Befallningsman Jöns Jönsson berättar, att Horster tillsammans med tre snapphanar kom till hans hus i Hannas by och "der eij allenast röfwade och bortsköflade all min lilla qwarlåtne, ifrån fiendens änder, ägendom iagh hade, uthan och migh gången förde till Ingellstårps Präste Gård… der ifrån migh till ystadh förde, de de mig welat döda, så somliga av Ystads borgerskap det förnam gåvo de dessa omilda personer 50 dlr smt om de ville skona mitt liv… om natten kom iag dock på flykt upp i staden. Sedan resten Jöran Horst medh de 2ne snapphaner bort samma natt medh Rofwet, som eij kunde blifwa bortsolt, af fänad och fåhr och foro der med till Marckie Gårdh, det det bleef till at Lunde slagh war öfwer ståndet… Men han Horst tog till flykten och for sin kos till fienden och på 3:e året följde snapphanerna och sådana partier intill 1679, då freden blev sluten och snapphanarna har fått pardon, kom han ock fram."
Om JH som präst i Oderljunga och Perstorp har tidigare utförligt skildrats.
Gift i Oderljunga omkr 1685 m Narna Hansdotter, född troligen i Lund omkr 1662, död i Gryt 1734 18/3, begr i Oderljunga, dotter till kh i O Hans Eilersson och Dorotea Knutsdotter i hennes 1:a gifter, gift 2:o med kh i O Bengt Werming.
Barn: Maja, döpt i O 1686 7/3, död därstädes som änka 1744 13/4, gift i O 1723 10/9 med "unge" Carl Samuel Dröscher från Klippan, sannolikt son till inspektoren på Pappersbruket Sam D och möjligen död i V Sönnarslöv 1735 2/7
Anna Margareta, döpt i O 1687 20/4, död därst 1758 23/10, gift i O 1706 12/6 med häradsskrivaren Henrik Pedersen Ekebom, död i O 1736 25/6, 73 år, i hans 2:a gifte (gift 1:o med Elisabeth Catharina Burmeister, begr i Rya 1704 14/9
Hans, född i O 1689 14/10, kh i O. (Carlquist 2:10 s 291)
Nils, döpt i O 1691 15/4, kh i Hjärsås
Jesper, döpt i O 1695 10/1 inspektor på Hanaskog, Kviinge sn, dödsnotis ej anträffad men hustrun änkeinspektorskan Horster dog i N Åsum 1771 30/1.

Hans Eilersson (kh i Oderljunga o Perstorp, Bd 2:10, s 286ff)
Var född i Malmö, troligen omkring 1630…. Blev 1681 kh i Oderljunga och Perstorp…
Han mottog i O ett mycket försummat pastorat o framlägger 1682 7/5 sina gravamina "Prästgården totaliter tuinerat, at ingen dhe uthj kunne boo el. wahre. Åckrar o ängar wahre under mullebeet oc fäfooth förmedelst giärzgårds defect, Bönder gårdar 8 st heelt öde och eliest dhe öfrige bönder störste dehlen förahrmade" Han anhåller om skattefrihet, tills förhållandena bättrat sig… häradsprosten i Luggude, Anders Schartow… anklagade HE för att han inte velat avlägga den vid 1681 års möte i Malmö avskaffade kruskragen o beskyller honom … för att vara "antesignani" (motståndare till svenska kyrkans ordning o alltså hålla fast vid den danska kyrkoordningen.)
Av det bevarade kontraktet 1682 3/12 mellan HE och denne km, Jöran Horster, framgår, att det rört sig om ett sedvanligt prel konserveringsarrangemang. Horster har förbundit sig att taga HE:s dotter till äkta och "os gamble föräldrar bispringa" samt vara kh:s medhjälpare o till gengäld erhålla pastoratets halva inkomst.

När JH 1684 dök upp i O hade han bakom sig ett mycket äventyrligt förflutet, så mycket mera uppseendeväckande som han tillhörde ett synnerligen prominent släktsammanhang. Hans far var lantmedicus Hans Jörgensen H (1619-57), slutl bosatt i Landskrona, vars mycket förmögna änka Anna Jespersdotter (dotter av borgm i Landskrona Jesper Pedersen o g 1:o m borgm därst Niels Jörgensen) vanligen kalla "Anna, Si. Doct Hanses", under 1600-talets sista tre decennier som ägare till Rosendal, Stora Markie o Rydebecks gård o tegelbruk uppträder i västskånska domböcker o a handlingar i ett otal ek transaktioner. Hon blev 1671 6/11 g 3:o m dåv prof i Lund Nils Wolf, från 1679 prof i Uppsala, adl Stiernberg 1689, en ytterst stridbar herre, som tog livlig del i hustruns många vidlyftiga affärer, därvid han uppträdde med oförskämdaste arrogans o hänsynslöshet mot alla, som opponerade sig mot honom. Deras son, resp styvson, JH, som 1672 blivit student i Lund…, hade under kriget spelat en mycket komprometterande roll o deltagit i snapphanarnas plundringar… samt blivit i Malmö efterslagen men hållit sig undan, till freden slöts o snapphanarna fått pardon. 1680 befann han sig emellertid på föräldrarnas St Markie o kom vid ett mässfall för kh Per Bering i Grönby sa 11/7 att fungera som dennes ersättare på predikstolen, vilket under stor indignation anmäldes för domkapitlet av assessorn Johan Palm (adl Gyllenpalm), som var upprörd över att "en fd deliquent och snaphanrerij hafwer wahrit naglat widh gallgen i Malmö underståhr sigh at trädha på prädikestohlen i Grundby kiorkio och publice på een söndagh giöra dher gudstiänst". S å 6/9 anmäldes detta "scandalum" av den bekante snapphanebekämparen överkrigskommissarien Sven Erlandsson Ehrenflycht, och biskop Hahn antecknade med ogillande saken…. Men några efterräkningar för JH blev det inte tack vare den mäktige styvfaderns ingripande o när denne 1674 1/7 från Uppsala insände en rekommendation för styvsonen till medhj i O, har biskop Hahn måst låta udda vara jämt o expedierat honom dit. S å 3/12 skrev HE o JH ovannämnda kontrakt med varandra o s a 19/12 blev ha prv till medhj här.
Men det dröjde inte många år, förrän JH:s bråkighet o härsklystnad bragt HE till förtvivlan. 1687 1/6 skriver den sistnämnde till Hahn: " Något för pingsthelgen satte sigh bruth o wärck i min arm, at dhen hengde weth min sijda 12 dagar obruckelig, hwilcken stoora suagheet mig påkommer af mycken harm och sorgh, som migh påfördes oskyldeligen dhet Gudh o många redeliga folck är (ty wär) alt för mycket bewust. O Gudh beweck Högw Hr Faders Hierta, dhet han förhielper Hr Jöran Horster till annan condition, at han eij wijdare studio practicerer, jagh skohle paralyticus bortleggias på sotte seng. Han kan intet lefwa her på steden mädh roligit hierta, dy han wille sielff wara loci pastor, men tiener sigh intet her. Dom. Trin. nest förleden afsagde han sit embede hoos migh i bäggie kyrckiowärdernes och dhe sex kyrckkiones mendz närwaro, utahn någon föregående tuistigheet."
Även JH vände sit gill biskopen så 9/6 o bad om dennes hjälp, "helst emedan jagh mit anförtroede embete o min skyldige tiänst meth uniformitetens fortsättiande för min swärfaders inweetenhet o socknemännens mootwillighheet omöijel. upwackta kan". Det är en opportun beskyllning, men den låter ganska skrymtaktig i den forne snapphanens mun.
1688 fick JH genom styvfaderns förespråkan kungl. promotorial till den lediga kh-befattningen i Ö Torp o begärde så 11/8 att få tillgodonjuta sig den kungliga nåden, men domkapitlet vägrade godtaga honom o föreslog annan person, varefter prof Wolf till domkapitlet insände en skarp skrivelse, i vilken han krävde, att Kungl Majts brev skulle efterlevas… I sitt synnerligen fräna svar härpå fick domkapitlet tillfälle ge JH ett par allvarliga gliringar. …
I striderna mellan HE o JH ställde sig O förs. helt på HE:s sida. …
Nästa år, 1689 21/10, ingav sockenmännen i O till domkapitlet en skarp klagoskrift av vilken nogsamt framgår vilket plågoris JH var för dem alla. De klagade "at hand samptl. Sockne mend ifrån det enna tinget til det andra forfölger (ang tionden) … endog woris rette kiörcke herre Hr HE med den rente som af ålderss tid giffuen er vel förnöijiet, at hand (JH) oss utilbörligen hotter och skiälder for tiyffue och skielmer,, for den mangfoldige trätta, som både emod socknemend sampt och emod kiörckevergerne af hannem öffuet er vorden om kiörckan indkomgst… Haffwer wj os och storligen at beklage, huru hand voris rätte kiörckeherre med saa storlig kiiff och träte öffwerfalder, doch emädan som woris rette kiörckeherrre er en gudfrycktelig hederlig prästman som inttet utan orsack med nogen trätter… utan haffwer mången gång med grättande tårar socknemend sin nöd sillkiende giffuet, huorledes Hr Jörgen med honom hanterer."
De anhöll om att bli honom kvitt och domkapitlet beordrade prostrannsakning, varvid JH naturligtvis nekade till allt och i en lång försvarsskrift 1689 13/12 förklarade att han aldrig skulle kunna överbevisas om något.

Men att det verkligen var JH, som bar främsta skulden till allt bråk, framgår tydligt av de många klagomål över honom, so, från andra håll framkom. Sålunda anmälda domsagans häradshövding B Ment upprepade gånger hos gen-guv, bl a 1693 21/6, hur JH "förbrutit sig emot kyrkoordningen och sitt ämbetes plikt, styrkt kyrkovärdarna i deras tredsko, visat sig mycket illa moraliserat och ett stort förakt emot mig och mitt ämbete med sidovyrdning och oförskämt bruk af en obetslad och grofskuren penna." 1696 11/12 klagade befallningsmannen H Stubb hos gen-guv över att JH vid en utmätning befanns ha tagit undan alla de bästa sakerna och sedan rest sin väg, han hade låtit fälla på prästgården och annexens skogar ett hundratal ekar och bokar, som använts till bränning av pottaska, försummat läsa upp kungörelser osv, varefter JH besvärade sig hos biskopen över att Stubb "honom på honeuren toucherat dhet wähl ingalunda tolereras kan." Stubb synes nu ha syftat till att def få JH oskadliggjord. Han anmälde 1697 13/9 för domkapitlet, hur "denne capelan i förflutne krigh sig emot sin konung stält, hwilcket är en stor undran, och drister mig oförgrjpeligt nämbna at slika pährsoner, som so grofwa exobitantier föröfwat, skall wara anförtrodt det hel. predikoembete beträda." han kunde därvid bifoga en ingående redogörelse … av länsmannen Jöns Jönsson i Önnestad om JH:s skurkstreck under kriget. Det synes nu ha dragit ihop sig till allvarliga efterräkningar för JH, och i Acta cleri maj 1698 ligger en dossier om honom, innehållande olika bidrag till hans syndaregister. Dt föreligger också här en odaterad skrivelse från honom själv, i vilken han klagar över att han i kraft av en häradsrättsdom 1689 6/3 var berövad tionden av O, "så länge min swärfader, som är ord kyrkioherde, dhet skall hafwa uthi woldt", och begär att få bli installerad som ordinarie kh, emedan svärfadern "numehra aldeles ar så af sigh kommen at han icke förmåhr det ringaste i embetet förrätta, utan städze widh sängen hålla", eller också bli transporterad till annan ort. Men innan domkapitlet hunnit vidtaga några åtgärder härvid, avled JH 1698. 28/4 meddelar HE, att "min swåger och comminister" JH s d avlidit, efterlämnande hustru, "min dotter", och fem små barn samt stora skulder.



Jörgen Horster




Make Jörgen Horster 50

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Avliden 51

        Född: 1619 52
        Döpt: 
         Död: 1657 - , Landskrona, Malmöhus län 51
     Begravd: 
        Maka: Levande




Nils Horster och Sissa Nillsdoter




Make Nils Horster 53

        Född: 
        Döpt: 24 Okt 1731 - , Gryt fsg, Kristianstads län 54
         Död: 28 Jan 1795 - Norra Åsum 55
     Begravd: 


         Far: Jesper Horster (1695-Före 1771) 19
         Mor: Sophia Hoffgard (1698-1771) 20


   Äktenskap: 10 Dec 1768 - Norra Åsum 56



Maka Sissa Nillsdoter 55

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 6 Mar 1794 - Norra Åsum
     Begravd: 


Barn


Wilhelm Johan Ramelius och Sofia Lovisa Horster




Make Wilhelm Johan Ramelius 57

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Sofia Lovisa Horster 57

        Född: 6 Dec 1772 - Bosjökloster, Malmöhus län 58
        Döpt: 
         Död: Jul 1816 - Ulricehamn 58
     Begravd: 


         Far: Hans Horster (1727-1807) 28
         Mor: Elisabeth Corvin (1734-1809) 22




Barn


Johan Otto Oterdahl och Anna Elisabet Hoving




Make Johan Otto Oterdahl 59

        Född: 28 Feb 1744 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 60
        Döpt: 
         Död: 17 Mar 1801 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 60
     Begravd: 


         Far: Philip Oterdahl (      -1753) 61
         Mor: Johanna Christina Böker (1703-1786) 62


   Äktenskap: 3 Apr 1788 63

  Annan maka: Catarina Margareta Strandberg (1770-1799) 64

  Annan maka: Hedvig Charlotta Munck (1760-1823) 65 - 16 Nov 1800 - Göteborg, Amiralitetsförs. 66

  Annan maka: Catarina Christina Jönsson (1755-1786) - 20 Okt 1775 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 67

  Annan maka: Brigitta Catarina Brinck (1762-1795) 68 - 28 Sep 1794 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 69



Maka Anna Elisabet Hoving 70

        Född: 13 Feb 1765 64
        Döpt: 
         Död: 25 Jun 1791 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 64
     Begravd: 


         Far: Jacob Jacobson Howing (1735-1804) 71
         Mor: Sara Elisabeth Biörckman (      -      ) 72




Barn
1 M Jacob Oterdahl 73

        Född: 9 Maj 1789 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län
        Döpt: 11 Maj 1789 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Johan Otto Oterdahl

0016. Oterdahl, Johan Otto, handlande, 1744-1801, b 22 <http://www.bachelors.se/matrikel/> f 45 <http://www.bachelors.se/matrikel/> sl 69 <http://www.bachelors.se/matrikel/> (Filip Oterdahl o Johanna Christina Böker) g Katarina Kristina Jönsson
Marathon Matrikel 1769-


Allmänna notiser för barn - Jacob Oterdahl

kan det vara denne som är med i Gbgs stads borgarelängd, s 146, "borgare 1807 10/7 J. A. Oterdahl"?
Ingen annan passar. Ma


Gustaf Howing och Christina Sandahl




Make Gustaf Howing

        Född: 1773 74
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Jacob Jacobson Howing (1735-1804) 71
         Mor: Sara Elisabeth Biörckman (      -      ) 72


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Brukspatron.




Maka Christina Sandahl

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Maria Eleonora Howing 47

        Född: 25 Mar 1817 - Hanhals 43
        Döpt: 
         Död: 9 Nov 1890 - Göteborg, Kristine förs. 43
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Oscar Lindhé (1821-1894) 75




Peter Petersson och Maria Charlotta Howing




Make Peter Petersson 76

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 9 Feb 1827 77
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Maria Charlotta Howing 78

        Född:  - , Stockholm, Stockholms län 79
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Jacob Jacobson Howing (1735-1804) 71
         Mor: Sara Elisabeth Biörckman (      -      ) 72




Barn


Oscar Lindhé och Maria Eleonora Howing




Make Oscar Lindhé 75

        Född: 14 Jul 1821 - Fässberg 43
        Döpt: 
         Död: 30 Okt 1894 - Göteborg, Kristine förs. 43
     Begravd: 


         Far: Johan Otto Frans Lindhé (1792-1879)
         Mor: Carolina Charlotta Krusell (1802-1833)


   Äktenskap: 

  Annan maka: Augusta Catharina Wennberg (1827-1849) 80 - 17 Okt 1847 - Göteborg( Garnisonsförsaml.) 47



Maka Maria Eleonora Howing 47

        Född: 25 Mar 1817 - Hanhals 43
        Döpt: 
         Död: 9 Nov 1890 - Göteborg, Kristine förs. 43
     Begravd: 


         Far: Gustaf Howing (1773-      )
         Mor: Christina Sandahl (      -      )




Barn


Carl Johan Krusell och Wilhelmina Sofia Jacobina Howing




Make Carl Johan Krusell

        Född: 1759 81
        Döpt: 
         Död: 1848 81
     Begravd: 


         Far: Carl Magnus Krusell (1720-1784)
         Mor: Susanna Lindebohm (1721-      )


   Äktenskap: Efter 1790

Händelser

Han arbetade som Kapten.




Maka Wilhelmina Sofia Jacobina Howing 78

        Född: 1768 81
        Döpt: 
         Död: 1804 81
     Begravd: 


         Far: Jacob Jacobson Howing (1735-1804) 71
         Mor: Sara Elisabeth Biörckman (      -      ) 72



  Annan make: Claes Engelbreckt Hallencreutz (1748-1795) - 1788 74


Barn
1 K Carolina Charlotta Krusell

        Född: 1802 81
        Döpt: 
         Död: 1833 81
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Johan Otto Frans Lindhé (1792-1879)
     Äktensk: 1820 81



Källor


1 Svenskt Biografiskt Lexikon, Se son Andreas.

2 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II, bd 12, s 425. Anna Retzius, f i Vånga, Östg 1 1707 9/6, begr i Everöd 1741 16/1,..., dotter till kh i Vånga, Linköpings stift Israel Retzius o Anna Rydelius (syster till biskop Anders Rydelius).
.

3 Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 31, Rydelius, Andreas. Rydelius, Andreas, dp 24 okt 1671 i Linköping,
d 1 maj 1738 i Osby, Krist. Föräldrar:
kontraktsprosten Johannes R o Katarina
Horneer. Elev i Linköpings skola o gymn,
inskr vid UU 12 okt 89, informator hos J
Bilberg (bd 4) i Örebro 93, flyttade till
Sthlm 95, informator hos C H Grönhagen
(bd 17, s 380) o kamreraren J Ruuth där,
flyttade till Lund 99, praepositus communitatis
där 24 juli 07, fil teor prof där 3 okt
10, erhöll k fullm att förutom professuren
förestå Hardeberga o Sandby pastorat,
Malm, 6 mars 25, prästv 28 april 25, tredje
teol prof vid LU o prebendekh i Stångby o
Vallkärra, Malm, 11 dec 30, andre teol
prof o kh i Uppåkra o Flackarp, Malm, 22
sept 31, TD vid UU 23 febr 32, förste teol
prof vid LU o domprost i Lund 6 sept 32,
biskop i Lund o prokansler vid LU från 18
dec 34. \endash Ogift.
R tillhörde en östgötsk prästsläkt. Han
växte upp i Fornåsa prästgård i en gammalluthersk
fromhet och visade redan i
unga år god studiebegåvning. 18 år gammal
kom han till UU där han uppmärksammades
av matematikprofessorn Johan
Bilberg, som då befordrats till teologie
professor. Denne var en av cartesianismens
främste företrädare. På grund av stridigheterna
kring cartesianismen förflyttades
Bilberg 1693 till Örebro som kyrkoherde,
och R följde då med som informator
för dennes söner och erhöll själv fortsatt
undervisning av honom. R uppmärksammades
nu genom en latinsk oration
som han höll på Linköpings gymnasium,
och han erbjöds en notariesyssla vid domkapitlet
där. I mitten av 1690-talet kom R
som informator till Sthlm. Där höll han ytterligare
en uppmärksammad latinsk oration
på Riddarhuset i kungafamiljens närvaro.
Orationen åhördes även av några besökande
professorer från LU, som rekommenderade
honom hos universitetskanslern
som adjunkt i filosofiska fakulteten.
Redan 1699 flyttade han till Lund. Någon
tjänst var emellertid inte ledig, men kanslern
tillät honom 1701 att undervisa privat.
Undervisningen kom att omfatta en
mängd ämnen och R utvecklades till en
polyhistor. 1707\endash 10 fick han inkomster
också som föreståndare för universitetets
kommunitet, som inte enbart var en utspisningsinstitution
för stipendiaterna
utan också en plats för undervisning och
övningar, särskilt disputationsövningar.
Efter tio års verksamhet vid universitetet
utan fast lön utnämndes R till professor i
teoretisk filosofi. Han var då i 40-årsåldern,
en ganska sen befordringsålder vid
denna tid. Han hade själv aldrig disputerat
för magistergraden. Som professor blev R
mycket framgångsrik, uppskattad av studenterna
och en av universitetets främste
företrädare. Ehuru en framträdande latinsk
vältalare \endash hans latinska tal utgavs
1778 med titeln Opuscula Latina \endash ivrade
han tidigare än de flesta för att också den
akademiska undervisningen skulle ske på
modersmålet. Han började själv undervisa
och använda svenska i sitt vetenskapliga
författarskap. R:s främsta lärobok är Nödiga
förnufftz öfningar för all slags studerande
ungdom, som vil hafva sunda tankar,
vilken utkom i fem volymer 1718\endash 22
med tillägg 1737, samt Sede-bok, hvar vtinnan
gifves en kårt anledning til dygder
(1731). Under hans presidium som professor
ventilerades över 100 tryckta latinska
disputationer, i många fall med ett mellan
honom och respondenten delat författarskap.
R var därtill en inte oäven poet.
Hans skaldestycken publicerades långt efter
hans död i Sv vitterhetsarbeten.
Vetenskapligt sett var R mer framträdande
som filosof än som teolog. Under
sin ungdoms studietid i Uppsala hade han
influerats av den cartesianska filosofin,
som han med tiden dock kom att stå relativt
fri från. I stället utvecklade han ett eget
filosofiskt tankesystem av tämligen eklektisk
art med inslag från den platonskt färgade
filosofi som var gångbar i Cambridge
på 1600-talet men också från tysk upplys-
ningsfilosofi, bland annat från Christian
Thomasius och Johann Franz Buddeus.
De senare hade en stark ställning i undervisningen
vid LU. Mot olika skolbildningar
stod R dock ganska fri och förbehöll sig
rätten att själv utvärdera dem och bilda sig
en egen uppfattning.
Det finns ett starkt moraliskt drag i R:s
filosofi. Människan är förpliktad till ett liv,
där hon i allt ärar Gud. Den sanna dygden
är ett centralbegrepp. Den kan uppnås genom
att alla intellektuella, moraliska och
religiösa krafter sätts in. Förnuftets övning
leder därför till dygd, som är den ledande
själsförmögenheten. Sin yttersta grund
har likväl etiken i den kristna tron. I denna
är människans bestämmelse fastlagd,
och det yttersta beviset på all sanning är
Gud.
Ett viktigt inslag i R:s filosofi är vidare
tanken på själens "innersta känsel", sensus
intimus, så som den kommer till uttryck i
hans Förnuftsövningar. Genom sig själv
äger själen medfödda idéer, men också
dessa idéer har ett sinnligt ursprung. De
går tillbaka på förnimmelser hos ett själens
eget sinne. Till detta inre sinne räknar
också R människans upplevelse av att
stå i överensstämmelse med den gudomliga
viljan. \endash Tanken på sensus intimus var
inte helt ny, men i R:s utformning kom
den att få stor betydelse i sv filosofisk tradition
under upplysningstiden.
Teologiskt sett var R ortodox, och han
följde här de dogmatiska läroböckerna.
För honom fanns ingen spänning mellan
förnuft och uppenbarelse. Tyngdpunkten
låg i sambandet mellan rätt lära och liv.
Den praktiska kristendomen med ett utpräglat
kristocentriskt drag är utmärkande.
I botten fanns emellertid en mörk syn
på människolivet och tiden. Livet var en
"korsbörda". Detta kunde också förenas
med apokalyptiska stämningar som protest
mot, som R uppfattade det, tidens
lycko- och nyttighetsideal. Också tidens
nya religiösa strömningar var honom helt
främmande. Någon förföljelse av nya religiösa
minoriteter var det dock inte fråga
om från hans sida. R:s mål var i stället att
söka övertyga och övertala teologiska motståndare.
Så tillkom t ex hans skrifter mot
den tyske radikalpietisten J C Dippel (bd
11). R svarade för det teoretiska försvaret
av den ortodoxa läran såväl i sina föreläsningar
som i skrift. Mest känd är hans Anmerkningar
til Christiani Democriti så kallada
Demonstratio evangelica … uti publiques
lectioner på Academien giorda,
som utkom i två delar 1732\endash 36. Också mot
nya religiösa svärmiska rörelser vände sig
R i skrift. Det gällde främst apokatastatiska
strömningar om alltings återvändelse. Mot
denna lära skrev han 1728 boken Nödige
och välmente påminnelser emot den så
kallade Apocatastasin panton. Den var till
stora delar riktade mot den greve Bengt
Frölich (bd 16) på Vollsjö gård, vars mystiskt
färgade livssyn gjorde att han öppet
separerade från det officiella kyrkolivet
och med tiden även landsförvisades. Redan
under sin tid som filosofiprofessor hade
R deltagit i universitetets undersökningar
mot radikalpietistiska studenter.
Trogen sin inställning försökte han övertyga
dem med förnuftsskäl och avrådde från
att ingripa med maktmedel. Det kunde
finnas en "from intention" även bakom de
felaktigaste radikala religiösa idéer.
R var en mycket uppskattad lärare som
ägnade mycket tid åt sin undervisning och
sina studenter. Detta hängde samman
med hans pedagogiska program att göra
vetenskapen mer allmänt tillgänglig, undvika
en ensidig fackutbildning och omsätta
utbildningen i praktisk handling. Hans
undervisning var välbesökt och det växte
upp kring honom en stor skara elever som
han gav avgörande impulser. Undervisningen
var även praktiskt inriktad. Det
räckte inte, som R skrev i protokollsboken
vid sitt avsked som inspektor för Gbgs nation,
att vara "vackert och väl studerad".
Det gällde också att "mer och mer polera
och pryda sitt leverne med täcka seder,
fogligt sinne och med allt det som heter
dygd". R samlade sina studenter i sitt hem
för övningar där andaktsstunder och bibelutläggning
förekom som naturliga inslag.
Inom universitetet hade R därtill en aktad
ställning och tycks ha haft god administrativ
förmåga. Han var rektor i tre omgångar
samt därtill prorektor och inspektor
för Västgöta och Gbgs nationer i sammanlagt
16 år. Nationerna var viktiga undervisningsinstrument
eftersom det där
förekom disputationsövningar under inspektors
eller kurators presidium som en
första övning i disputationsfärdighet. Det
tycks också ha varit R som till stora delar
låg bakom det reformprogram med titeln
Oförgripliga tankar som konsistoriet framlade
1723 och som rörde undervisningen i
filosofiska fakulteten.
R hade ett personligt förhållande till
studenterna. Hans grundsyn uttrycks i det
tal, De republica academica, han höll vid
rektorsskiftet 1724. Han drar där paralleller
mellan föräldrarnas förhållande till sina
barn och de akademiska lärarnas till
studenterna. Samma endräkt som naturen
låter råda mellan föräldrar och barn har
de tvingande omständigheterna upprättat
mellan de akademiska lärarna och studenterna.
Universitetet har därför ett ansvar
också för studenternas liv.
R:s övergång till teologisk fakultet 1730
medförde den förändringen att han blev
ledamot av Lunds domkapitel och fick ta
del i stiftsledningen. Inom två år var han
förste teologie professor och domprost.
Mot bakgrund av hans verksamhet är det
naturligt att han nu började förekomma
på biskopsförslag och när Lunds stift i aug
1734 uppsatte sitt förslag angående efterträdare
till Jonas Linnerius (bd 23, s 721)
erhöll R en närmast självklar röstmajoritet.
Kontakten med universitetet bibehöll han
eftersom biskopstjänsten var förenad med
uppdraget att vara prokansler. Enligt egna
uttalanden hade R vid alla biskopsval hållit
sig "så passive som en stock". Men sedan
han väl blivit biskop tog han genast ledningen
av domkapitlet och stiftet. Hans
biskopstid blev emellertid kort då han hastigt
avled mindre än fyra år efter tillträdet.
I ett programmatiskt Herdabrev til skånska
och blekingska prästerskapet som R utsände
strax efter sitt biskopstillträde 1735
angav han riktlinjerna: att värna om "den
himmelska sanningens bekännelse och
försvar" och beflita sig om "ett ostraffbart
leverne". Som ortodox teolog ansåg R att
den rätta läran skulle förenas med ett rätt
liv. Därför uppmanade han prästerna att
vara föredömen för sina församlingar. R:s
herdabrev är det äldsta bevarade skånska
herdabrev som utgetts i tryck. Det utkom
först efter hans död 1757 men trycktes senare
i nya upplagor.
Under sin korta biskopstid hann R med
två prästmöten och var en rätt flitig visitator
i församlingarna. De nya andliga rörelserna
hade också börjat vinna insteg. Den
konservativa pietismen hade en ryktbar företrädare
i malmöprästen Peter Murbeck
(bd 26). Hans väckelsepredikningar med
kritiska uttalanden mot överhet och prästerskap
ledde till förhör inför domkapitlet.
Ärendet fördes senare vidare till
världslig rätt. R utfärdade då ett cirkulärbrev
till lundastiftets präster med varningar
för pietismens kyrkokritik men också
med uppmaningar till en förnyelse av kyrkolivet.
R kom på ett något märkligt sätt i kontakt
med herrnhutismen under sin biskopstid.
Greve N L v Zinzendorf, rörelsens
grundare, var på genomresa från Sverige
till Tyskland via Danmark. I Khvn hörde
han talas om de pietistiska kretsarna kring
Murbeck i Malmö och sökte upp dem i av-
sikt att bilda en herrnhutisk krets i staden.
På Murbecks uppmaning träffade Zinzendorf
våren 1735 R i Lund. De samtalade
flera timmar om det religiösa läget. Tankeutbytet
ledde inte till något resultat men
Zinzendorf efterlämnade anteckningar
från mötet. Först många år efter R:s död
fick herrnhutismen en integrerad plats i
sv kyrkoliv.
Som biskop arbetade R också med ett
omfattande program för kyrkoreformer.
Bakgrunden till detta var 1731 års kyrkoordningsförslag,
som trycktes 1736. Lundastiftets
prästerskap hade under 1737 arbetat
med detta förslag som väntades bli
behandlat vid kommande riksdag. Med
sitt stora intresse för praktiska kyrkoreformer
var det naturligt att R var den drivande
kraften i arbetet.
R:s memorial rörande reformerna blev
hans andliga testamente. Det innehåller i
huvudsak förslag på tre områden: en förbättrad
kyrkotukt, ordnad folkundervisning
med en skola i varje församling och
en skolinspektör i varje stift samt rättvisare
befordringsgång för prästerna. För den senare
frågan föreslogs lottdragning mellan
tre präster. Det finns stora likheter \endash i
många fall verbala överensstämmelser \endash
mellan R:s memorial och det samlade yttrande
stiftets präster avgav över kyrkoordningsförslaget.
R har uppenbarligen i hög
grad påverkat prästernas utlåtande.
Det var R:s mening att vid riksdagen arbeta
för detta reformprogram. Han hann
dock själv aldrig skriva ut det; på väg till
riksdagen dikterade han det från sin dödsbädd
i Osby prästgård i slutet av april
1738. I tidigare forskning har det ibland
förväxlats med ett i radikalpietistiska kretsar
författat Andligt memorial som trycktes
i Danmark och som felaktigt på titelbladet
tillskrevs R. Däremot finns hans
egenhändiga koncept till riksdagspredikan
bevarad och har också tryckts.
R levde ogift men hade ändå ett stort
hushåll. Under professorsåren bodde han
i det gamla medeltida stenhus i Lunds
centrum som en gång innehafts av Samuel
von Pufendorf (bd 29). Hans mor och flera
systrar ingick i hans hushåll tillsammans
med tre systersöner, som där fick sin uppfostran.
Här tog R också emot studenter
och bedrev sin privata undervisning. Hans
enkla levnadsvanor tillät honom att också
ekonomiskt hjälpa andra. I sin bostad
byggde R upp ett omfattande bibliotek,
som han emellertid förlorade i en brand
1711 tillika med sin manuskriptsamling.
Han började emellertid omedelbart bygga
upp ett nytt bibliotek som med tiden blev
omfattande. Det såldes efter hans död \endash
auktionskatalogen omfattar omkring
2 000 nummer \endash och var vid auktionen
värt nära 800 dlr smt, en då avsevärd summa.
R:s bror Magnus R (1676\endash 1742) väckte
tidigt uppmärksamhet då han som ung vid
Linköpings gymnasium utan koncept föredrog
en grekisk oration. 1694 skrevs han
in vid UU, men på initiativ av brodern och
Andreas Stobæus knöts Magnus R till LU
där han blev professor i historia och poetik
1715, i vältalighet och poetik 1730 och
i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen
i skuggan av sin berömde bror. Emellertid
presiderade han vid ett stort antal
disputationer av vilka en del hade lokalhistorisk
inriktning och förebådade dem
som senare ventilerades under hans efterträdare
Sven LagerBrings (bd 22) presidium.
Filosofiskt och teologiskt stod Magnus
R på samma linje som sin bror. Från 1740
var han domprost i Lund.

4 Kyrkböcker, Linköping, CI:1 (1664-1694). 1671
Octob.
Den 25 döptes Comministri ... Johannij Rydely son Andreas.

5 Svenskt Biografiskt Lexikon.

6 Svenskt Biografiskt Lexikon, ur artikel om Andreas Rydelius, band 31, sid 72. R:s bror Magnus R (1676-1742) väckte
tidigt uppmärksamhet då han som ung vid
Linköpings gymnasium utan koncept föredrog
en grekisk oration. 1694 skrevs han
in vid UU, men på initiativ av brodern och
Andreas Stobæus knöts Magnus R till LU
där han blev professor i historia och poetik
1715, i vältalighet och poetik 1730 och
i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen
i skuggan av sin berömde bror. Emellertid
presiderade han vid ett stort antal
disputationer av vilka en del hade lokalhistorisk
inriktning och förebådade dem
som senare ventilerades under hans efterträdare
Sven LagerBrings (bd 22) presidium.
Filosofiskt och teologiskt stod Magnus
R på samma linje som sin bror. Från 1740
var han domprost i Lund. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop.

7 Svenskt Biografiskt Lexikon. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop.

8 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop.

9 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor.

10 SSK13 ( Svensk Släktkalender ).

11 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son JMP.

12 (genline), C:1. Den 12 Aprillis, som var 3:din Påskadag ock det åhr 1710 infalt om ... kl: 8 om Morgonen, wardt född til Werden, Studentens Hederliga ock Wällärda Hr: Andreas Palms, samt Ereborna dÿgdädla ock B(ind)... Matronans Anna Magdalena Hoborgs son i Söndangård här inthi Bÿÿn påföljande Dom: quasimod Wandt ... hedersamma foräldrars B: Sondgel ock nicorperorat i ... ... Christo In.., ock fram sades .. döp... af H: Kÿrckio herdens Johannis Hiersovii ... .
(Den) Ereborna dÿgdädla och B... Matronan Ingrij Margareta Leslors, ock blef Barnet kallat Johannes (överstruket) Hans, dess döpefadre var Kÿrckioherden ... ... Johannes Hiersovisis, Dopvittnen til Barnet var Dnng Sti... Daniel Hiersovius, nämbdemannen Hans ...son i Rÿdatoffta, Nils ... ibm: ... Nils: här i Bÿÿn, Kåse från ...: samt Jungfrun Hanna Baerns, ock Klockarens (Sven Bengtson)s hustru. Bindf... honom ... H: Anders ... ... ... till äfva, foräldrarna til hugnad, .....

13 (genline), se födsel.

14 (genline), Se sons födelse 1710.

15 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1740 nr 2
F(re)dagen d: 4 Julii copulareades Stads-Tracteuren i Christianstad H:r Johan Palm och Jungfru Anna Sophia Horster i Qwittinge.

16 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son JMP. .... Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse.

17 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1721
Böne Söndag d 14 Maij
Ana Sophia föd d 9 Dito
Pat: Inspectoren Horster i Qwitinge
Mat: Sophia.
Christen Mårtens hustru från Österslöf bar det.

18 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse.

19 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se sons födelse 1727.

20 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se sons födelse 1727. .... Kyrkböcker, Östra Sönnarslöv, Se dop.

21 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 7. Onsjö, Harjagers och Rönnebergs kontrakt. Norrvidinge och Dagstorp. 14. Johan Magnus Palm.
J.M.P. var f. i Skräbö mölla, Gualöv, 1744 29/1, son av kirurgen Johan P., prästson från Björnekulla, och Anna Sofia Horster; inskr i Kristianstads skola 1753 7/2 ... slutligen i Lunds skola, student 1760 17/12, efter kallelse av morbrodern, prosten H. Horster i Bosjökloster, prv till dennes medhj. 1764 29/5 ... kh i N. & D. 1806 10/12, tilltr. 1808 1/5; död i N. 1818 15/6.
G. i Stehag 1776 30/3 m. Sofia Paulina Landby, f. i Landskrona 1755 12/9, död i S. 1796 23/2, dotter av kh i Brunnby Christian Langby och Botilla Catharina Sjöberg.
Barn:
- Anna Sofia, f. i S. 1776 28/12, död därst. 1801 23/6.
- Botilda Catharina, f. i S. 1778 11/9, död i Tygelsjö 1846 30/1, g. i S. 1807 9/10 m. kvarnägaren på Böösmöllan i Håstad, tituläre hovkammereraren Måns Böös, f. i Håstad 1767 11/3 (enl. husf), död på Böösmöllan 1839 2/11.
- Hedvig Charlotta, f. i S. 1780 8/6, g. m. kh i Källstorp, prosten Magnus Landberger.
- Elisabeth Fredrika, f. i S. 1785 29/11, död i Lund 1869 7/8, g. i S. 1807 1/11 m. v. notarien, slutl. akad.-räntmästaren i Lund Carl Fredrik Berling, f. i Lund 1785 16/4, död därst. 1847 19/6.

22 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

23 Kyrkböcker, Gualöv, C:2. 1744
Den 23 Januarii Christnades fältkirurgen Palms son Johan Magnus i Skräbe mölla.
Susc: Fru F.is... Christina Magdalena Ros på Åhru(p)
Test: F..k... Magdalena ..la.. Pa.. Fru Sonnberg kirurgen ...., Wälborne ... Carnet won Rohr. Carporalen Wälb. H N(isbet) E magist: Kuhlberg i .ungby ... Coministen ... Pastor i Hör.

24 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make JMP.

25 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se svärsonen CM. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12. .... (genline), hfl AI:3 s 113. .... (genline), hfl AI:4 1813-14. .... (genline), hfl AI:5 1814-16. .... (genline), hfl A!:1 s 11.

26 födda, döpta (genline), födda, döpta 1755-1806.

27 (genline), C:2 1776-1819, födda, vigda, döda.

28 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Ser 2.12, sid 597 f. .... Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse. .... Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 Bild126/118. 1742
515. Hans Horster, son af inspektoren Jesper H., i Gryt 1723, prv 20 sept 1749; kh i Bosjökloster 1754 och i Esphult 1789; + 25 maj 1807.
Om hans process med Per Sommar se Cavallins Herdaminnen.
Kusin med 451. Gift i Bosjökloster 1755 med Elisabeth Corvin (1734-1809), dotter af 187. Söner: Johan Wilhelm (f 1763; stud. skån. 1778; rådman i Sölvesborg med borgmästares titel; (+ 1832)
Christian f 1769; stud. skån. 1783; öfverinspector; + 1819
Olof Gottfrid, f 1770; stud skån 1783; kh i Vidtskiöfle; + 1823.

29 (AD), C:4 s 238 vigda 1744-92.

30 (genline), C:2 1776-1819 födda, vigda döda. .... (genline), hfl AI:2 s 11. Slussen
Magasinet
Slussinsp. Christian Horster 1769
H. Christina Margr. Sallmenius 1783
dot. Maria Catharina 1798
dot. Carolina 1792
dot Willhelmina 1793
dot. Magd. Catharina 1798
dot Augusta 1806
son Christian 1804
son Sven 1808
son And. Gottfried 1811
. .... (genline), hfl AI:7 1823-26. .... (genline), hfl AI:8 s 55. .... (genline), hfl AI:9 s 77. .... (genline), hfl AI:10 s 104.

31 (genline), Hfl AI:1 s 11. se mannen. .... (genline), hfl AI:3 s 113. .... (genline), hfl AI:5 s 237.

32 (genline), hfl AI:8 s 61.

33 (genline), hfl AI:9 s 77. .... (genline), hfl AI:10 s 104.

34 (genline), C:2 1776-1819 födda vigda döda.

35 (genline), hfl AI:3 s 113. .... (genline), hfl AI:9 s 257.

36 (genline), C:2 176-1819 födda vigda döda.

37 (genline), E:1 s 3. .... (genline), register Vb reg 1.

38 (genline), E:1 s 3.

39 (genline), hfl AI:7 s 415.

40 (genline).

41 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se svärsonen CM. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12. .... (genline), hfl AI:3 s 113. .... (genline), hfl AI:4 1813-14. .... (genline), hfl AI:5 1814-16. .... (genline), hfl A!:1 s 11.

42 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 96. 40. Maule, Carl
F 6/3 1786 i Gbg (Domk), son av krigsrådet Jacob Maule o Christiana Lundh; död 4/2 1841 i Ed (Värmland).
Ulöjtn (minderårig) vid art i Gbg 1787 ...kapt 1813, avsked 1821. Deltog i krigen mot Pommern, 1807 o mot Norge 1808-09 o 1813-14.
Ägde Irvingsholm i Tysslinge (Ör). Gift 6/11 1814 i Vassända-Naglum (Älvsb) m Elisabeth Maria Horster, f 5/9 1791 i Naglum, Älvsb), dtr av slussinspektor Christian Horster och Catharina Margareta Bortvik; död 9/4 1876 i Nedre Ullerud (Värml).

43 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

44 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s85. msf vid Christian Wilhelm Damms dop, f. 1782 28/9. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790

45 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.

46 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken. .... (genline), CI:2 s 849.

47 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.

48 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962). .... (AD), C:4 födda 1744-92 s 256.

49 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 14 s 31.

50 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 2:10 s 287.

51 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 2:10 s 286 ff.

52 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 2:10 s 286 ff se namnet.

53 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se dop. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (AD, Tryckt litteratur), s 297.

54 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1731
19:de Trinitis den 24 Octobris
Nills
Fadren H:r Inspectoren Jesper Horster uti Qwittinge
Modren Sophia
Kÿrkioherdens H:r Magister Tomei hustru från Hinrberga bar det.
Faddrar
Lieutenanten Wählborne H:r Carl Gustaf von Tihelen i Qwiinge
H:r Handelsmannen Hindrich Rolig i Christianstad
Wählborna Jungfru Borneman
Jungfru Greta Liteen på Wanåhs.

55 Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (AD, Tryckt litteratur), S 297.

56 Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (AD, Tryckt litteratur), s 297.

57 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12.

58 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namnet.

59 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, Trol. msf vid Carl Lefflers dop maj 1781. se ant.blocket. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 227. Norra Hamngatan 34 - Köpmansgatan 25
5 roten tomt nr 72 och 6 roten nr 2, 10 kv. Kronobageriet nr 14.
...Omkring 1762 blev handelsman
Jacob Karstedt ägare till detsamma, men han avled skuldsatt före 1781 o fastigheten såldes av hans arvingar på utmätningsauktion samma år till handelsman Johan Otto Oterdahl. Vid dennes död 1786 var det värderat till 4.500 rdr specie. Av Johan Otto Oterdahls sterbhus köpte grosshandlare Gabriel Green år 1801 det gamla trähuset...
. .... (Från landsarkivet i Gbg. Allehanda.), EIIIA:39. Blad 7-10/15
Johan Otto Oterdahl 1801
Summa Inventarier 97949.20.11

Skulder Banco Riksgäld

Joh. A. Oterdahl 2130
Johanna Chr. Oterdahl 2000 558
Jacob Oterdahl 2291.39
Eleonora El. Oterdahl 2191.09
Joh. Otto Oterdahl 3500
Jacob O Howing i 2115
Stockholm med…
Sophia E Howing 2415
Catharina Wetterlings
Bruksgård…. 500
Kjöpmannen A Lamberg 54.38.6
A. Chommel i Varberg 8.10.1
Johan Spindler d.y. 61.47.8
Marschall Christie 551.4
Pettersson & Schultz 225.36
O. Nyberg med… 2235


Summa på Skulder 8660 22635.18.1

…edligen…
(undertecknat) Hedvig Charlotta Oterdahl

Philip Oterdahl

Lars Göök (?)

Joh. A. Oterdahl
Garl Gustaf Oterdahl
Johan Sahlsten
Å Demois. Johanna C. Oterdahls wägnar Andreas Andersson
Å omyndige Jacob Oterdahls wägnar Peter Pettersson

Enkan Hedvig Charlotta Munck

Catharina Christina Jönsson

Philip, Carl Gustaf, Johan Andreas, dottern Johanna Christina

Anna Elisabeth Howing, omyndige sonen Jacob 19 år och dottern Eleonora 10 år
Brita Catharina Brink……Oterdahl
…dottern Catharina Margareta Strandberg… John Otto…



Fasta ägodelar
Hus o gård i… 5:te Roten…i 6:e Roten 6000
En…bod…tomt No 26 250
En dito i 10:e Roten No 25 100
Gård …i Norrköping 1500 7850
…Torpa….. 7850

Å Torslanda socken
…….
……. 41333.16

Skärgårdshemman (?) flera st. 1200 3600
Skeppsandelar 4000
Aktier 1774.24
Contante Penningar 2309.11
Jouveler och Guld 136.36
Silver (6,5 sidor) 1818,38

Osv
FruntimmersGångkläder (5,5 sid) 105.36.2
Meubler och Husgeråd 2137.33.10
(rum för rum, fast. för fast.)
Porcellaine (15 sid) 344.1
Böcker (11 sid.) 34.1
Kreatur 40
Kärror Redskap 335.18
Diverse Handelswaror 1099.1
Copas
Chokolad
Carduer Tobak

Waror på Andra Orter
Winer 258.8
Winer 6.11
Diverse (20 sid) 234.43

Följande inventarier, Persedlar befinnes på Trankokerierna Cathrineberg och Rörholmen
2173.47.5

På Rörholmen 2065.19.2
På Lerviken 1637.25
På Carlsholmen 2317.16.9

Inventarier på Lösa Ägendomar som befinnes på Sateriet Torpa uti stora Byggningen (44 sid)
381.6.4.

Osv.
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Johan Otto Oterdahl, f 1744 28/2 i Gbg; handlande i Gbg, d där 1801 17/3. - Gift 1:o 1775 20/10 i Gbg med Catarina Christina Jönsson, f omkr 1755 i Gbg, d där 1786 23/9, 31 år gammal; 2:o 1788 3/4 Anna Elisabet Hoving, f 1765 13/2, d i Gbg 1791 25/6, dotter av tobaksfabrikören i Sthm Jacob Hoving och Sara Elisabet Björkman; 3:o 1794 28/9 i Gbg med Brigitta Catarina Brinck, f omkr 1762, d i Gbg 1795 24/4, 33 år gammal; 4:o med Catarina Margareta Strandberg, f omkr 1770, d i Gbg 1799 21/1, 29 år gammal, 5:o med Hedvig Charlotta Munck i hennes första gifte, f 1760, d 1823 29/9. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Otterdahl, Johan Otto, d. Johanna Christina, 1 tim. 1778 15/8
" " " handelsman, s Olof 3 mån 1/5 1782
" " " " , dödfödd son 27/10 1784
" " " " , d. Anna Maria 1 år 6 mån 18/12 1784
" " " " , h. Catarina Christina Jönsson 31 år 23/9 1786
" " " " , h. Anna Elisabet Howing, 26 år 25/6 1791
" " " " , d. Birgitta Catarina, 1 dag 23/3 1795
" " " " , h. Birgitta Catarina Brink, 33 år 24/4 1795
" " " " , h. Catarina Margareta Strandberg 29 år 26/1 1799
" " " , g. 57 år 17/3 1801. .... Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, E:1. a/o 1775
Then 1 Oct. i Frölunda för hr Joh. Otto Oterdahl samt jfru Catharina Christina Jönsson. Bägge födde och upf. vid Gust. Nullo etc. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 112. År 1772
30/10 Johan Otto Otterdahl, handlande. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967

Oterdahl
(från Göteborg)

Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.

Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
. enl SSK född 1743, enl. Weibull 1744.

60 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.

61 Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-Stina, Lena och Greta.
... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)
Philip (d 1753), handlande, g m Johanna Christina Böker (d 1786)
Son: Andreas ... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ...En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. Där beskrivs huset som Aron O. bodde i , Ö.Hamng.11. Han tillhörde den gamla Gbgssläkten O....Har ej hittat någon Aron än. Ma. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. ...
Släkten Oterdahl förefanns, efter allt att döma, i Göteobrg redan vid 1600-talets mitt, ehuru släktnamnet antagits först något senare. Ovannämnde Anders och Johan Otto Oterdahl voro bröder, söner till handlanden Filip Oterdahl och Johanna Christina Böker. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s71. År 1718
8/9 Philip Otterdahl, skomakare. Fick borgarskap. .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 265 bil 5. Petter/Philip Otterdahl var en av köparna vid auktionen 1733, när ett skepp kom in. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967

Oterdahl
(från Göteborg)

Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.

Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.

62 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764
Trol. qsf vid Coecila Schales dop apr 1764. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), s. 17: "1772 Enkefru Johanna Christina Otterdahl blir ny ägare (till Särö säteri). Under hennes era uppföres ett flertal byggnader runt säteriet. Enkefru Otterdahl gick ur tiden 1786, men Särö förblev i släktens ägo till 1847."
s 22: " 1787 Osäkerhet råder om arvsskiftet efter Christina Otterdahl. Hennes ogifte sonson handlanden Philip Otterdahl brukar emellertid Särö.". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 35. trollig Qsf till Cecilia Schale, se henne. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Otterdahl Filip, handelsman, M. Johanna Christina Böker 83 år, 8/1 1786.

63 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se mannen.

64 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.

65 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maekn.

66 födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Sammanwigde 1800-1804. 1800 November
2/11 9/11 16/11 16/11 Grosshandl. Hr Johan Otto Otterdahl
Jungfru Dygdädla Hedvig Charlotta Munck 40 år.

67 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Otterdahl, Johan Otto, herr, g.m. Jönsson Katarina Kristina jungfru 1775 20/10.

68 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Allehanda 1795, Den 28 April. Slägt och Wänner tilkännagifwes, at Hr Johan Otto Oterdahls kära Maka, Fru Birgitta Catharina Brink saligen afled d. 24 dennes uti dess 33 ålders år; och anhåles ödmjukeligen om benägen ursäkt hos dem, som wid förra Notificationen kunnat blifwa förbigångne. Sorgens beklagande undanbedes.

69 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Otterdahl, Johan Otto, grossh., g.m. Brink, Birgitta Katarina jungfru 1794 28/9.

70 Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 49. Södra Hamngatan 33
5 Roten nr 21, del av 15 kv. Frimuraren 12.
...
Peter Petersson var gift med Maria Charlotta Hoving från Stockholm. Hennes syster, Sophia Jacobina, bodde även i Kvarteret Frimuraren, sedan hon gift sig med kapten Carl Johan Krusell och ytterligare en syster, Anna Elisabeth, gift med grosshandlare Johan Otto Oterdahl, var bosatt i Göteborg.
...
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.

71 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, 1789
Maiius född 9 döpt 11 Jacob
Fadr. Handelsman Joh. Otto Oterdahl Modr. Anna Elisabeth Howing
Msf Handelsman Jacob Jacobsson Howing
" Peter Petersson
" Aron Oterdahl
Qsf Fru Maria Elisabeth Gahm
Fru Elsa Catharina Oterdahl
Jungfru Dorothea Oterdahl
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se svärsoen.

72 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se svärsonen.

73 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, Genline ID 632.128.1000. 1789
Maiius född 9 döpt 11 Jacob
Fadr. Handelsman Joh. Otto Oterdahl Modr. Anna Elisabeth Howing
Msf Handelsman Jacob Jacobsson Howing
" Peter Petersson
" Aron Oterdahl
Qsf Fru Maria Elisabeth Gahm
Fru Elsa Catharina Oterdahl
Jungfru Dorothea Oterdahl.

74 Lindhe's släktanteckningar.

75 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 144. 236. Oscar Lindhé
F 14/7 1821 i Fässberg (Göt o B), son av kapt Johan Otto Frans Lindhé o Carolina Charlotta Krusell; död 30/10 1894 i Gbg, Kristine.
Artoffex 1837,...löjt 1846, avsked 1849...Brandchef i Gbg 1865-90...
Ägde Forsåker i Fässberg o Hammargård i Hanhals (Hall).
Gift 1:o 17/10 1847 i Gbg (Garn) m Augusta Catharina Wennberg, f. 2/3 1827 Gbg, Garn., dotter av spinnmäst Peter J Wennberg o Anna Maria Martinsson; död 17/6 1849 i Gbg, Garn. Gift 2:o 8/8 1850 i Hanhals m Maria Eleonora Hoving, f 25/3 1817 i Hanhals, dottr av brukspatr. Gustaf Hoving o Christina Sandahl; död 9/11 1890 i Gbg, Krist.

76 Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 48f. Södra Hamngatan 33
5 Roten nr 21, del av 15 kv. Frimuraren 12.
...
Peter Petersson, grosshandlare, rådman och slutligen kommerseråd hade fått handesburskap 1777 och sålunda drivit sin affärsverksamhet i nära tjugo år när han flyttade över till trähuset vid Södra Hamng. 33.
I december 1802 förlorade han det vid den stora branden. Dessbättre hade han haft det försäkrat och fick året därpå ersättning för åtminstone en del av sin förlorade egendom. Några år senare inköpte han öven nabotomten åt väster, 5 roten nr 22, av vilken han dock avstod hälften till Frimurarelogen, som hade köpt tomten nr 23. Stadsark. Carl Wilhelm Carlberg fick i uppdrag att författa ritningar till det tre vånings stenhus, som han ämnade låta uppföra.
Ritningen visar oss ett trevåningshus med utsökta proportioner. Mittaxeln har betonats genom den stora ingångsporten och ovanliggande fönsters rika dekoration med baluster och girlandmotiv.
...
Peter Petersson var gift med Maria Charlotta Hoving från Stockholm. Hennes syster, Sophia Jacobina, bodde även i Kvarteret Frimuraren, sedan hon gift sig med kapten Carl Johan Krusell och ytterligare en syster, Anna Elisabeth, gift med grosshandlare Johan Otto Oterdahl, var bosatt i Göteborg.
Båda makarna Petersson var skickliga violinster och ordnade ofta amatörkonserter i sin vackra våning och på somrarna på sitt sommarnöje, landeriet Lyckan.
I äktenskapet föddes tre barn. Sonen Gustaf blev handlande i Neapel. dottern Sophia Christina gifte sig med grosshandlare Thomas Kennedy och dottern Jacobina Elisabet med landshövdin Daniel Edelcreutz.
...
.

77 Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 50. ...
Fadern avled 9 februari 1827. Trevåningshuset värderades i hans bouppteckning till 20.000 banco riksdaler....

78 Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 49. Södra Hamngatan 33
5 Roten nr 21, del av 15 kv. Frimuraren 12.
...
Peter Petersson var gift med Maria Charlotta Hoving från Stockholm. Hennes syster, Sophia Jacobina, bodde även i Kvarteret Frimuraren, sedan hon gift sig med kapten Carl Johan Krusell och ytterligare en syster, Anna Elisabeth, gift med grosshandlare Johan Otto Oterdahl, var bosatt i Göteborg.
...
.

79 Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 49. Södra Hamngatan 33
5 Roten nr 21, del av 15 kv. Frimuraren 12.
...
Peter Petersson var gift med Maria Charlotta Hoving från Stockholm. Hennes syster, Sophia Jacobina, bodde även i Kvarteret Frimuraren, sedan hon gift sig med kapten Carl Johan Krusell och ytterligare en syster, Anna Elisabeth, gift med grosshandlare Johan Otto Oterdahl, var bosatt i Göteborg.
...

80 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken
Gift 1:o 17/10 1847 i Gbg (Garn) m Augusta Catharina Wennberg, f. 2/3 1827 Gbg, Garn., dotter av spinnmäst Peter J Wennberg o Anna Maria Martinsson; död 17/6 1849 i Gbg, Garn.

81 Gerell, Eriks härstammningsbok.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se