Elias von Porat och Beata Elisabet Lagerbielke




Make Elias von Porat

        Född: 21 Sep 1720 1
        Döpt: 
         Död: 27 Mar 1768 - Borragård, Alseda Sn 1
     Begravd: 
   Äktenskap: 25 Jun 1741 1

Händelser

Han arbetade som Korpral. Adress: Alseda Sn.




Maka Beata Elisabet Lagerbielke

        Född: 1725 1
        Döpt: 
         Död: 30 Jan 1793 - Apelhester, Alseda Sn 1
     Begravd: 


Barn
1 M Didrik Gustaf von Porat

        Född: 21 Feb 1747 - Hjälmsänga, Rydaholm Sn 1
        Döpt: 
         Död: 29 Maj 1799 - Borragård, Alseda Sn 1
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Brita Elisabet Klintin (1749-1831)
     Äktensk: 18 Okt 1770 - Alseda Sn 1




Hans Unger och Anna Margareta Lagerbohm




Make Hans Unger

        Född: 2 Jan 1727 - Växsjö 1
        Döpt: 
         Död: 22 Jul 1788 - Halmstad, Hallands län 1
     Begravd: 
   Äktenskap: 18 Jan 1759 - Varberg, Hallands Län 2

Händelser

Han arbetade som Borgmästare i Halmstad, Hallands län.




Maka Anna Margareta Lagerbohm

        Född: 4 Mar 1740 - Varberg, Hallands Län 1
        Döpt: 
         Död: 27 Mar 1773 - Halmstad, Hallands län
     Begravd: 


Barn
1 K Anna Margareta Unger 3

        Född: 5 Jul 1760 - Halmstad, Hallands län 4
        Döpt: 
         Död: 6 Apr 1833 - Västerås 4
     Begravd: 
        Make: Pehr Borgh (1738-1829) 5
     Äktensk: 1777 - Asige 6


2 M Anders Götrik Unger

        Född: 25 Sep 1767 - Halmstad, Hallands län 1
        Döpt: 
         Död: 19 Okt 1823 - Borgviks Bruk, Borgvik Sn 1
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Charlotta Christoffersson (1777-1809)
     Äktensk: 19 Dec 1797 - Göteborg( Gustavi fsg) 1



Allmänna notiser för barn - Anders Götrik Unger

Rötter, V Lindfors anor: Brukspatron, postkontrollör i Borgviks bruk.


Lars Lagerborg och Elna Persdotter




Make Lars Lagerborg 7

        Född: 19 Nov 1834 - Nötesjö, Börringe 8
        Döpt: 
         Död: 20 Jan 1902 - Börringe 8
     Begravd: 
   Äktenskap: 10 Jun 1864 - Börringe 9

  Annan maka: Maria Christina Faxe (1848-      ) 10 - 27 Dec 1872 - Börringe 9

Händelser

Han arbetade som Skomakarmäster år 1888. Han arbetade som Skomakare mellan 1875 och 1882. Han bodde Sturup mellan 1875 och 1888 i Börring fsg, Malmöhus län.




Maka Elna Persdotter 11

        Född: 23 Dec 1843 - Lemmeströ, Börringe 8
        Döpt: 
         Död: 29 Jan 1871 - Sturup, Börring Fsg, Malmöhus Län 8
     Begravd: 


Barn
1 M Carl Lagerborg 12

        Född: 18 Jul 1864 - Sturup, Börring Fsg, Malmöhus Län 13
        Döpt: 
         Död: 25 Nov 1870 - Sturup, Börring Fsg, Malmöhus Län 8
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 M Nils Peter Lagerborg 14

        Född: 23 Feb 1868 - Sturup, Börring Fsg, Malmöhus Län
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



3 M Carl Lagerborg 15

        Född: 21 Jan 1871 - Sturup, Börring Fsg, Malmöhus Län
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet





Carl Gustaf Lagercrantz och Augusta Emerentia Carolina Zethelius




Make Carl Gustaf Lagercrantz 16

        Född: 10 Jul 1816 - Skå, Stockholms Län 17
        Döpt: 
         Död: 15 Okt 1867 - Stockholm( Jakobi ) 17
     Begravd: 
   Äktenskap: 29 Nov 1845 - Stockholm( Klara fsg ) 17



Maka Augusta Emerentia Carolina Zethelius 18

        Född: 7 Mar 1818 - Stockholm( Klara fsg ) 17
        Döpt: 
         Död: 26 Sep 1897 - Salem, Stockholm 17
     Begravd: 


         Far: Erik Adolf Zethelius (1781-1864) 19
         Mor: Sofia Fredrika Nordewall (1786-1885) 19




Barn
1 M Herman Lagercrantz

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Allmänna notiser för barn - Herman Lagercrantz

Skrivit en biografi, enligt Sverker Nylén e-mail 6/11-97


Hans Georg Sjöbeck och Gustava Eleonora Lagergren




Make Hans Georg Sjöbeck

        Född: 29 Apr 1755 1
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Karl Petter Sjöbeck (1722-      )
         Mor: Anna Sofia Bråkenhielm (1716-1800)


   Äktenskap: Okänt

Händelser

Han arbetade som Mönsterskrivare.




Maka Gustava Eleonora Lagergren

        Född: 26 Okt 1753 - Karlstorp Sn 1
        Döpt: 
         Död: 25 Nov 1814 - Alseda Annagård, Alseda Sn 1
     Begravd: 


         Far: Jonas Lagergren (1704-1773)
         Mor: Maria Elisabet Hielm (1715-1771)




Barn
1 K Juliana Sofia Sjöbeck

        Född: 22 Dec 1785 - Pauliström, Karlstorp Sn 1
        Döpt: 
         Död: 18 Maj 1868 - Drakkulla, Myresjö Sn 1
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Olof Magnus von Porat (1780-1858)
     Äktensk: 14 Okt 1802 - Alseda Sn 1




Fredrik Johan Leth och Anna Gustafva Emerentia Lagerheim




Make Fredrik Johan Leth

        Född: 2 Mar 1850 20
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 1887 20

  Annan maka: Tullia Maria Charlotta Klingenstierna (1860-      ) - 5 Jul 1904 20

Händelser

Han arbetade som Generallöjtnant. Han bodde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Anna Gustafva Emerentia Lagerheim

        Född: 1863 20
        Döpt: 
         Död: 1903 20
     Begravd: 


Barn
1 M Axel Nils Fredrik Leth

        Född: 24 Okt 1890 21
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Anna Sophia Fleetwood (1896-      )


2 K Signe Emma Fredrique Leth

        Född: 29 Dec 1888 20
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Allmänna notiser: Make - Fredrik Johan Leth

SSK13: Generallötnant, generalfälttygmästare o. inspektör för artilleriet, inspektör för militärläroverken, militär ledamot af Konungens Högsta Domstol.


Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von Heland




Make Daniel Lalin 22

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Brukspatron.




Maka Ulrika Lovisa von Heland 23

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Magdalena (Malin) Ulrika Lalin 24

        Född: 10 Feb 1820 - Berget, Ransäters Socken 23
        Döpt: 
         Död: 22 Mar 1844 - Munkfors 23
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Erik Georg Danielsson (1815-1881) 25
     Äktensk: 4 Jun 1843 23




Erik Nissen och Sophia Lamberg




Make Erik Nissen 26

        Född: 1753
        Döpt: 
         Död: 1816 27
     Begravd: 


         Far: Johan Henrik Nissen (1718-1783) 28
         Mor: Christina Zachrisson (1734-1770) 29


   Äktenskap: 23 Dec 1796 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 27

  Annan maka: Christina Petersson (1766-1787) 30

Händelser

Han arbetade som Kapten Vid Ostind. Komp. Han bodde i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.




Maka Sophia Lamberg 31

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn


Carl Vilhelm Lamé och Margareta Nordbeck




Make Carl Vilhelm Lamé 32

        Född: 
        Döpt: 
         Död: Omkr 1758 - Stoby 33
     Begravd: 
   Äktenskap: 24 Okt 1739 - Torrlösa fsg, Malmöhus län 34

Händelser

Han arbetade som Trumpetare Vid N. Skånska Kav.Reg. [HisHer] death inventory (Bouppt.) was made den 10 Jan 1758 i V. Göinge. [Noter]




Maka Margareta Nordbeck 35

        Född: 28 Jun 1721 - Torrlösa fsg, Malmöhus län 36
        Döpt: 1 Jul 1721 - Torrlösa fsg, Malmöhus län 37
         Död: 9 Jan 1803 - Kvidinge 38
     Begravd: 


         Far: Lars Nordbeck (1679-1728) 39
         Mor: Gertrud *Regina* von Braun (1687-1758) 40




Barn


Otto Otterdahl och Helena Lammera




Make Otto Otterdahl 41

        Född: 1718 - Halland 42
        Döpt: 
         Död: 11 Mar 1780 - Gårdstorp, Qvibille sn, Halland 42
     Begravd: 


         Far: Anders Otterdahl (      -1764) 43
         Mor: Christina Jonsdotter Römmer (      -1761) 44


   Äktenskap:  - Qvibille, Halland 45

Händelser

Han arbetade som mantalskommissarie i södra Halland.




Maka Helena Lammera 45

        Född: 1726 45
        Döpt: 
         Död: 1770 45
     Begravd: 


Barn


Gabriel Lammerus och Beata von Möller




Make Gabriel Lammerus 46

        Född: Före 22 Mar 1699 - Vallsjö Sn 47
        Döpt: 22 Mar 1699 - Vallsjö Sn 47
         Död: 2 Sep 1742 - S:t Petri förs., Ystad, Malmöhus län 47
     Begravd: 
   Äktenskap: 3 Sep 1730 - Stockholm( Jakobi ) 48

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde i Ystads S:T Petri och Bjäresjö. Han arbetade som Regementspastor.




Maka Beata von Möller 49

        Född: Före 14 Mar 1707 - , Stockholm, Stockholms län 48
        Döpt: 14 Mar 1707 - Stockholm( Riddarholmen ) 48
         Död: 5 Jun 1771 - Bunkeflo fsg, Malmöhus län 48
     Begravd: 


         Far: Daniel von Möller (      -      ) 50
         Mor: Christina de la Vallée (      -1740) 50



  Annan make: Samuel Gutman (1710-1772) 51 - 22 Jul 1748 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 52


Barn


Christian Landby och Botilda Catharina Sjöberg




Make Christian Landby 53

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde i Brunnby i Brunnby, , Malmöhus län.




Maka Botilda Catharina Sjöberg 53

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Sofia Paulina Landby 54

        Född: 12 Sep 1755 - , Landskrona, Malmöhus län 54
        Döpt: 
         Död: 23 Feb 1796 - Stehag, Malmöhus län 54
     Begravd: 
        Make: Johan Magnus Palm (1744-1818) 55
     Äktensk: 30 Mar 1776 - Stehag, Malmöhus län 54




Johan Magnus Palm och Sofia Paulina Landby




Make Johan Magnus Palm 55

        Född:  - Skräbö mölla, Gualöv 56
        Döpt: 23 Jan 1744 - Gualöv, Kristianstads län 57
         Död: 15 Jun 1818 - Norrvidinge, Malmöhus län 56
     Begravd: 


         Far: Hans 'Johan' Palm (1710-      ) 58
         Mor: Anna Sophia Horster (1721-      ) 59


   Äktenskap: 30 Mar 1776 - Stehag, Malmöhus län 54

Händelser

Han prästvigdes 29 Maj 1764. Han tog studentexamen den 17 Dec 1760 i , Lund, Malmöhus län Han arbetade som Kyrkoherde i Norrvidinge och Dagstorp den 10 Dec 1806 i Norrvidinge, Malmöhus län.




Maka Sofia Paulina Landby 54

        Född: 12 Sep 1755 - , Landskrona, Malmöhus län 54
        Döpt: 
         Död: 23 Feb 1796 - Stehag, Malmöhus län 54
     Begravd: 


         Far: Christian Landby (      -      ) 53
         Mor: Botilda Catharina Sjöberg (      -      ) 53




Barn
1 K Anna Sofia Palm 60

        Född: 28 Dec 1776 - Stehag, Malmöhus län 60
        Döpt: 
         Död: 23 Jun 1801 - Stehag, Malmöhus län 60
     Begravd: 



2 K Botilda Catharina Palm 61

        Född: 11 Sep 1778 - Stehag, Malmöhus län 61
        Döpt: 
         Död: 30 Jan 1846 - , Tygelsjö & Klagestorp fsg, Malmöhus län 60
     Begravd: 
        Make: Måns Böös (1767-1839) 62


3 K Hedvig Charlotta Palm 60

        Född: 8 Jun 1780 - Stehag, Malmöhus län 60
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Magnus Lundberger (      -      ) 63


4 K Elisabeth Fredrika Palm 64

        Född: 29 Nov 1785 - Stehag, Malmöhus län 64
        Döpt: 
         Död: 7 Aug 1869 - , Lund, Malmöhus län 64
     Begravd: 
        Make: Carl Fredrik Berling (1785-1847) 65
     Äktensk: 1 Nov 1807 - Stehag, Malmöhus län 65




*Sten* Otto Torell och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Levande


   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 





Anders Landin och Catharina Wohlfahrt




Make Anders Landin 66

        Född: Omkr 1746 67
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 15 Dec 1775 - Göteborg, Kristine förs. 68

  Annan maka: J. C. Tengberg (1756-      ) 69

Händelser

Han arbetade som Handelsman.




Maka Catharina Wohlfahrt 70

        Född: 24 Dec 1750 - Göteborg, Kristine förs. 71
        Döpt: 
         Död: 25 Dec 1781 - Göteborg, Kristine förs. 72
     Begravd: 


         Far: Johan Wohlfahrt (1707-1767) 73
         Mor: Margareta Fernlöf (1731-1801) 74




Barn
1 M Hugo Landin 75

        Född: 28 Maj 1776 - Göteborg, Kristine förs. 76
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 K Brita Margareta Landin 77

        Född: 23 Dec 1778 - Göteborg, Kristine förs. 78
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



3 K Johanna Brita Landin 79

        Född: 11 Dec 1779 - Göteborg, Kristine förs. 80
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Källor


1 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor.

2 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor. .... Vigselboksregister för Halland 1672 - 1860 (Del av Demografisk Databas Södra Sverige), Vigselregister Halland
Vigda i Varberg stad

Datum: 1758-01-18 Datum avser:
Nuvarande kommun: Varberg Härad: Himle
Ospecifiserad ort: Källa: Varberg stad C:2

Brudgummens förnamn: Hans civilstånd:
efternamn: Unger sida i Hfl:
titel: Borgmästaren i Halmstad Herr ålder/födelseår:
ort: Halmstad

Brudens förnamn: Anna Margareta civilstånd: Ogift
efternamn: Lagerbohm sida i Hfl:
titel: Jungfru ålder/födelseår:
ort:

Övrigt: flötta sedan til Halmstad

.

3 Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Se make PB.

4 Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981).

5 Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Nr 451. Borgh, Pehr

Skola i Karlskrona ("ordinärt ingenium").Kommissionslantmätare i Kristianstads län, senare i Hallands län. Överinspektor (flyttade till Västerås från Karlshamn 1803).

Född 1738 18/8 i Karlskrona (enl. husf. f. 1737 3/8
). Broder till 401. Död i Västerås 1829 20/3. Gift 1:o antagl. i Lövestad m. Catharina Beata Kemner, f. i Mjällby 1744 19/6, d. i L. 1766 22/10, dtr t. kh Henrik K. och hans 2:a h. Catharina Elisabeth Kröger ( Carlq. VI:427).
2:o i Asige 1777 m. Anna Margareta Unger, f. i Halmstad 1760 5/7, d. i Västerås 1833 6/4, dtr t. hdh Hans U. och Anna Greta Lagerbohm.

Barn: ...

6 Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Se make.

7 Demografisk databas för södra Sverige, Se födelse av son Bengt 1875. .... Gistorp, Anders, PersonaktLARS BengtssonRef: Titel: Yrke: SkomakareÅlder: Blev 67 år

Noteringar
Född1834-11-19 Nötesjö, Börringe 1)Åboen i Nötesjö Bengt Larssons och H. Botilla Svensdotters son Lars. Faddrar: _______ Lars Johansson ________ i Odelryd och pigan Hanna Johans Dr i Nötesjö.
Döpt1834-11-20 Börringe 1)
Bosattfrån 1856 till 1860 S:t Petri, Malmö 2)Utflyttad 1856 från Gistorp, Börringe ; inflyttad 1860 till Gistorp, Börringe
Bosattfrån 1860 till 1864-07-15 Gistorp, Börringe 2)
Bosattfrån 1864-07-15 Sturup, Börringe 3)(P. 54, P. 364)
Död1902-01-20 Börringe 4)Börringe kyrkogård

RefFöddDöd
Far:BENGT LarssonV:51801-08-01 Södra Börringe 12, Börringe 5)1870-04-11 Gistorp, Börringe 6)
Mor:BOTILLA SvensdotterV:61794-10-08 Vallby 2)1870-05-02 Gistorp, Börringe 7)


Familj med ELNA Persdotter

Noteringar
Lysning1864-04-22 Börringe 8)Lyst till äktsk med Elna Persdotter 64.4.22 Lysningsdatum: 24/4, 1/5, 8/5.
Vigsel1864-06-10 Börringe 8)Lars Lagerborg, Skomakare Elna Persdotter, Piga Giftomannasamtycke lemnades af brudens fader Brukaren Per J_____son.

Make/makaRefFöddDöd
ELNA Persdotter1843-12-23 Lemmeströ, Börringe 1)1871-01-29 Sturup, Börringe 7)
Barn
KARL Lagerborg1864-07-18 Sturup, Börringe 9)1870-11-25 Sturup, Börringe 6)
Nils Peter Lagerborg1868-02-23 Sturup, Börringe 9)
KARL Lagerborg1871-01-21 Sturup, Börringe 9)


Familj med MARIA Kristina Faxe

Noteringar
Vigsel1872-12-27 Börringe 2)

Make/makaRefFöddDöd
MARIA Kristina Faxe1848-12-28 Ö. Svenstorp 2, Svedala 10)
Barn
BENGT Lagerborg1875-11-11 Sturup, Börringe 2)
LARS Lagerborg1882-03-17 Sturup, Börringe 2)
MATILDA Lagerborg1888-11-26 Sturup, Börringe 2)


Källor
1)Börringe C:2
2)Hfl
3)Börringe AI:11
4)Gravsten
5)Lemmeströ C:2
6)fb
7)Börringe F:2
8)Börringe SCB CA6020
9)Börringe C:4
10)Svedala C:4.

8 Gistorp, Anders.

9 Gistorp, Anders, Se make.

10 Demografisk databas för södra Sverige, Se födelse av son Lars 1879. .... Gistorp, Anders, Se make Lars Lagerborg.

11 Gistorp, Anders, Se make Lars Lagerborg.

12 Demografisk databas för södra Sverige, Födda. Födda i Börringe församling
Datum Datum avser
1864-07-18 födelse
Barnets
Namn Kön
Carl M
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet

Moderns Faderns
Namn Namn
Elna Persdotter Lars Lagerborg
Titel Titel
skomakare
Ort Ort
Sturup
Ålder/födelseår
20
Dopvittnen
Husman Nils Jeppsson och dess hustru Maria Bengtsdotter.
Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
38 49
Arkiv Seriesignum
Börringe kyrkoarkiv C:4
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
364 1861 - 1869
Anmärkning Microfich volym nr. .... Gistorp, Anders, Se far.

13 Demografisk databas för södra Sverige.

14 Demografisk databas för södra Sverige, Födda. Födda i Börringe församling
Datum Datum avser
1868-02-23 födelse
Barnets
Namn Kön
Nils Peter M
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet

Moderns Faderns
Namn Namn
Elna Persdotter Lars Lagerborg
Titel Titel
skomakare
Ort Ort
Sturup
Ålder/födelseår
24
Dopvittnen
Brukaren Per Knutsson och dess hustru Hanna Mårtensdotter.
Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
67 11
Arkiv Seriesignum
Börringe kyrkoarkiv C:4
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
452 1861 - 1869
Anmärkning Microfich volym nr.

15 Demografisk databas för södra Sverige, Födda. Födda i Börringe församling
Datum Datum avser
1871-01-21 födelse
Barnets
Namn Kön
Carl M
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
3/1
Moderns Faderns
Namn Namn
Elna Persdotter Lars Lagerborg
Titel Titel
skomakare
Ort Ort
Sturup
Ålder/födelseår
27
Dopvittnen
Bruk. Nils Jeppsson och dess h. Maria Bengtsd-r i Perstorp.
Övrigt
Fadren 36 år [ Gift i 6 år ] Modren Död före Kyrkotagning.
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
96 5
Arkiv Seriesignum
Börringe kyrkoarkiv C:4
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
529 1861 - 1869
Anmärkning Microfich volym nr.

16 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 159. 1859
294. Lagercrantz, Carl Gustaf
F 10/7 1816 i Skå, Sth, son av assessor Carl Jakob Lagercrantz o Anna Margareta Benckert; död 15/10 1867 i Stockholm (Jak).
...överste i armén 1862, avsked 1867. Tf landshövd i Jämtlands län 1865-66, statsråd o ch för finansdep 1866-67. ..
Gift 29/11 1845 i Stockholm (Klara) m Augusta Emerentia Carolina Zethelius, f 7/3 1818 i Sthm (Klara), dotter av bruksäg. Adolf Zethelius o Sofia Fredrika Nordewall; död 26/9 1897 i Salem (Sthm). även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962

17 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

18 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.

19 SSK14 ( Svensk Släktkalender 1914 ).

20 SSK13.

21 SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).

22 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). High

23 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

24 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f. 10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors, dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von Heland.

25 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Erik Georg Danielsson, f. 13 juli 1815 å Berga, Fellingsbro socken, d. 19 juni 1881 på Risberg, Norra Råda socken.
Föräldrar: regementskommissarien Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson och Anna Elisabet Kindstrand. Elev vid Johannislunds friskola under Halleby säteri, Skärkinds socken, nov. 1821- hösten 1825 och i Norrköpings trivialskola ht. 1825-vt. 1830; brukselev vid Lilla Ålberga bruk i Kila socken, Södermanland, 12 dec. 1830 - 1834; lantbruksbokhållare vid Gammelstads herrgård i samma socken maj - nov. 1834; bruksbokhållare vid Spånga bruk i Västra Vingåkers socken nov. 1834 - 1836; elev vid Filipstads bergsskola 1 nov. 1836-9 sept. 1837. Bokhållare vid Uddeholmsverken okt. 1837; elev i smide (smidesmästare) därstädes med bostad vid Geijersholm sept. 1838; förvaltare vid Munkfors med en lön av 1,000 rdr 1 nov. 1840 - 1846; företog på Jernkontorets bekostnad en studieresa till Amerikas förenta stater, England och Frankrike 30 juli 1843 - 1844; egendomsdisponent vid Uddeholmsverken 1 nov. 1846; förste eller affärsdisponent därstädes 1 nov. 1855; erhöll 13 apr. 1881 på egen begäran avsked från disponentbefattningen från bruksårets utgång.
Gift 1) 4 juni 1843 med Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f.
10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors,
dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von
Heland; 2) 13 juli 1848 i Hova med Kristina (Stina) Waern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D:s föräldrahem upplöstes tidigt på grund av ekonomiska svårigheter, vari hans fader invecklades, men icke desto mindre fick han tack vare understöd av släktingar åtnjuta skolundervisning till sitt femtonde år. Därefter måste han förtjäna sitt uppehälle som brukselev och lantbruksbokhållare. Bevarade anteckningar visa, att den begåvade ynglingen på egen hand fortsatte arbetet på sin utbildning; under ihärdiga självstudier sökte han bl. a. förkovra sig i språken, och hans läsning sträckte sig även till vitterheten (Atterbom, Almquist m. fl.). Vid tjuguett års ålder vann han inträde i Filipstads bergsskola och knöts omedelbart efter sin avgångsexamen 1837 till det stora företag, Uddeholmsbolaget, vilket han sedan skulle komma att utan avbrott tjäna till sin död och vars öden han slutligen ledde under ett avgörande skede i dess utveckling.
Vid denna tid ägdes Uddeholmsverken av ett bolag, huvudsakligen bestående av ättlingar till >Uddeholms andre grundläggare>, B. G. Geijer. Förste disponent var den framstående bruksmannen Jonas Waern, under vars ledning företaget upplevde en av sina glansperioder. Det vittnar gott om det förtroende, D. hastigt vann hos denne fordrande chef, att han redan efter ett år betroddes med uppsikten över smidet vid brukets stångjärnshammare. Sina förutsättningar för en ledande verksamhet vidgade han genom studieresor till de mellansvenska bruken (1839, 1840). Efter att ha avböjt ett hedrande anbud om anställning på Jernkontorets stat betroddes D. 1840 med förvaltningen av en av bolagets främsta egendomar, Munkfors’ ett decennium tidigare inköpta, nu i kraftig utveckling
stadda bruk. Ett par år senare ingick han förlovning. Sin fästmö, Malin Lalin, hade han lärt känna under en kurs i engelska i det Waernska hemmet, vari han deltagit. Det synes ha väckt ett visst uppseende, att den vackra, glada, firade brukspatronsdottern valde den allvarsamme, uppåtsträvande unge mannen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts. Själv hade hon under deras tidigare bekantskap tecknat sin blivande fästman på följande sätt: >ansenligt lång, dito mörk, med ett allvarligt, manligt, även
intressant ansikte, vackra ögon, vacker panna! Han är i sällskap mycket tyst - dansar ej.> Över D:s och Malin Lalins korta kärleks-saga vilar ett vemodigt romantiskt skimmer. Deras bröllop firades på försommaren 1843. Sedan de blott en månad njutit >det högsta av jordlivets lycka>, måste D. anträda en studieresa till Amerika. Sin hustru fick han aldrig återse. Under hemresan möttes han i England av underrättelsen, att hon jämte en nyfödd son bortryckts av scharlakansfeber. Förlängda studier i England och Frankrike kunde ej skingra hans sorg. >Han reste ut en vacker yngling och är nu som en utmagrad gammal gubbe>, skrev svärmodern vid hans hemkomst.
Efter Amerikaresan blev D. snart egendomsdisponent, dvs. chefens närmaste man,
och efterträdde 1855 Waern - sedan 1848 hans svärfader - såsom förste disponent. Han inflyttade nu i disponentbostaden Risberg, där han förblev boende till sin död och som han återuppförde efter en eldsvåda 1864.
Under D:s E. G. Danielsson.
förvaltningstid modernisera- Fotografi.
des äganderättsförhållandena
till Uddeholmsverken, i det Uddeholms bolag, vars karaktär av släkt-stiftelse
småningom och särskilt genom en ny bolagsordning 1860
alltmer försvagats, år 1870 till det nybildade Uddeholms aktiebolag
överlät all sin lösa och fasta egendom. Förändringen var visserligen
så till vida av formell natur, som ledningen förblev oförändrad
och delägarna i de båda bolagen i huvudsak voro desamma, men
på grund av den allmänna konjunkturutvecklingen kom omorganisa-tionen
1870 att sammanfalla med ett skarpt markerat skiljemärke
mellan två perioder i Uddeholmsverkens historia.
Det bruksföretag, till vars ledare D. sålunda arbetade sig upp, bestod av en mångfald smärre verk och förfogade över en väldig areal, nära 200,000 tunnland, varav 164,000 tunnland skogsmark (1835). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), De stora domänerna voro fördelade över vidsträckta områden utefter Klarälven och dess biflod Uvån. Av hänsyn till bränsle-försörjningen voro de olika verken förlagda långt från varandra. Malmen hämtades från östra Värmlands bergslagsdistrikt, där Uddeholmsverken hade rika gruvor och gruvandelar, främst i Tabergs-fältet. Ett stycke längre väster ut lågo masugnarna, fyra till antalet, sedan följde hammarverken, uppradade efter Uvån samt vid eller i grannskapet av Klarälven från Dalby socken i norr till Munkfors i söder. Tillsammans voro omkring 1840 tio stångjärnshammare i verksamhet, däribland Munkfors och Stjärnsfors (invid Uddeholm).
Tillverkningen bestod främst av s. k. tysksmide av traditionell typ. Vidare framställdes något gjutgods vid masugnarna, stål vid Munkfors och (från 1844) Stjärnsfors samt manufaktursmide vid Munkfors och Stjärnsfors. För bruksrörelsen obehövliga skogstillgångar tillgodogjordes genom försågning bl. a. vid Stjärnsfors och, framför allt, vid Munkfors, där virket från Klarälven uppsamlades. Bolagets
domäner hade sålunda sammangjutits till en enhetlig ekonomisk organisation, byggd på den gammalsvenska bruksrörelsens principer. Men påtagligt är, att företaget ej kunde förbli stående på denna ståndpunkt. Så snart nya kommunikationsmedel skapades, måste målet bli tillverkningens koncentrering och rörelsens ombildning till rationell stordrift. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Då D. började sin ingenjörsverksamhet i Uddeholmsverkens tjänst, stodo emellertid de tekniska problemen i intressets bränn-punkt. Avsättningen av det svenska järnet syntes hotat av revolutionerande uppfinningar. Stenkolsjärnet blev alltmer konkurrensdugligt, och i utlandet började järnet framställas i växlande sorteringar,
avpassade för speciella ändamål. Under 1830-talet hade i Sverige framgångsrika försök gjorts att omlägga tillverkningssättet efter engelskt mönster; föregångsmän vid införandet av >Lancashire-smidet>, som metoden kallades, voro G. Ekman på Lesjöfors och K. Fr. Waern på Baldersnäs. Till D:s första uppgifter hörde att följa
experiment med engelskt smide. Då han tillträdde förvaltartjänsten vid Munkfors, anställdes där en engelsk smed Houlder, säkerligen tillhörande en arbetarfamilj med detta namn, som genom K. Fr. Waern inkallats till Sverige. Försöken upptogos 1842-43 i större skala och med sådan framgång, att man under bruksåret 1844-45
i huvudsak övergick till det nya tillverkningssättet. Efter all sannolikhet har D. haft stor andel i genomförandet av denna viktiga reform.
I närmaste samband med nyss berörda förhållanden står D:s ovan omtalade, av Jernkontoret bekostade resa till Amerika, England och Frankrike. Avsättningen av det svenska järnet gick vid denna tid katastrofalt tillbaka i Amerika, och den kraftigt uppblomstrande amerikanska järnindustrien, som arbetade både med trä- och stenkol, erbjöd i tekniskt avseende särskilt mycket av intresse för en svensk ingenjör. Den även av trycket utgivna reseberättelse, som D. 1845 avgav till sin uppdragsgivare, är också huvudsakligen ägnad åt Amerika. Tyngdpunkten i framställningen ligger på det tekniska området, men D. försummar därför ej övriga
förhållanden av betydelse för det ekonomiska produktionsresultatet. Om framtida insatser varslar den starka uppmärksamhet, han ägnade åt kommunikationsmedlen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans allmänna slutsats blev, att det svenska järnets framtid på exportmarknaden kunde räddas, men endast om man vaket tillgodogjorde sig de tekniska uppfinningarna och inriktade tillverkningen på hög kvalitet och en rikare
sortering, som smidigt anpassade sig efter marknadens skiftande behov.
Det program, D. i sin reseberättelse uppställt, blev vägledande för hans egen verksamhet. Tack vare dessa principer kunde Uddeholmsjärnet också bibehålla sin gamla ställning och vinna nya marknader. En direkt frukt av D:s studieresa var det otvivelaktigt, att han lyckades organisera en betydande försäljning i Amerika.
Den omsorg, som nedlades på tillverkningen, måste emellertid fördyra denna. Under högkonjunkturer, då även ordinärt järn vann lätt avsättning, kunde otvivelaktigt endast en viss karaktärsstyrka hos ledaren upprätthålla principen att även med uppoffringar söka uppnå endast den bästa möjliga kvalitet. En stark kvantitativ ökning av tillverkningen gynnades varken av en sådan politik eller av konjunkturerna. Stångjärnstillverkningen, som vid medlet av 1840-talet överskridit 15,000 skeppund, sprang väl vid 1850-talets högkonjunktur upp till det dubbla men stannade både före och efter denna exceptionella period vid avsevärt lägre belopp än det sistnämnda. Den omläggning av tillverkningen, som föranleddes
av bessemermetodens utveckling, inleddes efter någon tvekan genom uppförandet av en bessemerugn vid Gustavsfors 1871-72. Även försök med martinprocessen började ungefär samtidigt (1869) och utföllo så gynnsamt, att tillverkningen av martinmetall redan vid mitten av 1870-talet blivit >en huvudsak> vid sidan av det äldre träkolssmidet. Manufaktursmidet och gjutgodstillverkningen kunde på grund av det dåliga avsättningsläget före skapandet av nya
kommunikationsmedel ej nå någon större omfattning. Viktigare var stålberedningen, som befrämjades genom tekniska förbättringar (valsverk vid Munkfors 1856, sågspånsugnar från 1860). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bolagets andra huvudprodukt var trävaror. Mot slutet av det skede, som här sysselsätter oss, nådde denna tillverkningsgren i betydelse nästan upp till järnframställningen. Bakom detta resultat låg ett målmedvetet arbete på flottledernas upprensning, skogsarealens utvidgning genom köp och arrenden samt skogsskötselns förbättring; åren 1835-80 torde arealen ha ökats med omkring
hälften. Då Waern 1855 avgick från disponentbefattningen, hade den starka utvecklingen av bolagets trävarurörelse föranlett anläggandet av ett nytt sågverk, Skoghall, vid Klarälvens mynning. Skogsbruket och sågningen hade av Waern omfattats med det största intresse, och D. fullföljde, vad svärfadern begynt. Ofta genomströvade han under milsvida vandringar bolagets skogar. Efter en
>beredningshuggning>, vilken genomfördes på tjugu år, kunde man slutligen under 1860-talet fastställa en systematisk trakthuggningsplan för hela domänen, utarbetad av en bekant skogsman, L. V. Obbarius. Även på jordbrukets område anknöt D. till uppslag och strävanden, som utgått från Jonas Waern. Denna gren av bolagets verksamhet hade städse varit föremål för Waerns synnerliga omvårdnad, och D. delade hans uppfattning om dess betydelse. För bruket var det också av största vikt att öka fodertillgången och nedbringa det tyngande spannmålsförlaget genom ökade egna skördar. Sistnämnda skäl talade jämväl för att på alla sätt uppmuntra bolagets underhavande att med omsorg sköta sina gårdar.
Här gjorde sig likväl också ett annat motiv gällande, den patriarkaliskt-humanitära omvårdnad om de underhavande, som hörde till bolagets traditioner. Vid olika tillfällen har D. givit uttryck åt åsikten, att jordbruket som binäring är av största betydelse för arbetarnas ekonomi och moral (se t. ex. borgarståndets protokoll 6 dec. 1856), och han sökte också i vad på honom ankom omsätta denna mening i handling. Av andra sociala frågor lågo folknykterheten och folkundervisningen honom varmt om hjärtat. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Överhuvud torde det kunna sägas, att han kände ett verkligt personligt ansvar för den stora befolkning, som direkt hade sin utkomst av bruket och som under hans tid mer än fördubblades (från c:a 5,000 omkring 1840 till över 10,000 1870).
I Uddeholms historia under skedet före 1870 var det framför allt försäljningen och finansieringen, som förebådade en ny tid. Ovan har redan talats om öppnandet av nya marknader. Därmed sammanhängde, att man ej lika uteslutande som tidigare litade till de göteborgska handelshusens förmedling utan även anknöt direkta
förbindelser. För att vårda och utvidga dessa företog D. upprepade utländska resor. Finansieringen karakteriserades framför allt av ett allt målmedvetnare utnyttjande av det framväxande moderna kreditväsendet. I samband därmed steg bolagets skuldsättning, som dock förblev obetydlig i förhållande till dess tillgångar; under 1860-talet uppgick den till c:a 2 millioner rdr. Till en ej obetydlig del härrörde skuldsättningen från det oavlåtliga arbete på kommunikationsmedlens förbättrande, som Uddeholmsverkens läge och brukens splittrade lokalisering nödvändiggjorde. Man ingick nu i hästjärnvägarnas eller de s. k. rallvägarnas
period. De segelbara vattendragen sammanbundos med spår för vagnar, vilka med sin last togos ombord på med skenor belagda pråmar. Viktigast var att förbättra utfartsvägen, där särskilt Klarälvens vattenfall vid Deje och Forshaga utgjorde svåra hinder. Fallen kringgingos genom kombinerade kanal- och järnvägsanläggningar, vilka efter många svårigheter och finansiella bekymmer
fullbordades 1865. Företaget, som till stor del bekostats av Uddeholm, hade då under mer än ett decennium varit föremål för D:s omtanke och ivriga bemödanden. Stora summor nedlades även på förbindelselederna mellan de särskilda verken. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mera genomgripande skulle dock följderna bli för hela verk-samheten,
när de verkliga järnvägarna kommo. Då nordvästra stam-banan
skulle byggas, förordade D. jämte många meningsfränder
bland bruksindustriens män dess framdragande längre in i provinsen
i stället för genom Karlstad. Riksdagen 1865—66 valde emellertid
det senare alternativet, och bruksdistriktens utfartsfråga fick kort
därpå genom Bergslagsbanan en rationell lösning. Vid denna järn-vägs
tillkomst spelade D. en betydande roll. På våren 1870 inträdde
han i en kommission, som skulle undersöka möjligheten att realisera
det först väckta förslaget om en järnväg från Falun till en liten
hamn vid Bohuslänskusten, Krossekärr. Snart nog framträdde emel-lertid
en opposition, som hävdade, att Göteborg var banans natur-liga
ändpunkt, och denna mening genomdrevs på hösten 1871 av
en grupp inom intressenternas krets, till vars inflytelserikare med-lemmar
D. hörde. Även under byggnadsperioden nedlade denne ett
betydande arbete i det stora företagets tjänst och bidrog därjämte
verksamt till Uddeholms stora insatser i dess finansiering.
Ej mindre viktigt var det emellertid att tillgodose de lokala
förbindelserna. Efter upprepade överläggningar och skiftande för-slag
beslöt bolagsstämman 1873 att för verkens eget behov i olika
etapper anlägga smalspåriga järnvägar mellan Taberg och Klar-älven.
Redan följamde år kunde malmtransporterna börja, och år
1877 öppnades linjerna för allmän trafik. Kort därpå (1880) bil-dades
för järnvägarnas förvaltning Nordmark—Klarälvens järnvägs-aktiebolag,
i vilket Uddeholm ägde alla aktierna. Det nya bolaget
övertog snart driften å Filipstads norra bergslags järnväg, vilken
samtidigt under Uddeholmsbolagets medverkan byggts som ett
självständigt företag. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedermera har man fortsatt på samma väg, i det att även efter D:s tid administrationen av nytillkommande
bandelar, däribland den så länge eftersträvade utfartsvägen till
Vänern, överlämnats till Nordmarks-Klarälvens järnvägsaktiebolag.
Järnvägsbygget från Taberg öppnade en möjlighet att förlägga
Uddeholmsverkens malmförädling vida mer centralt än förr. En
direkt följd härav var den sista stora nydaningen under D:s tid,
anläggandet av Hagfors järnverk med väldiga masugnar, bessemer-verk,
gjuteri och mekanisk verkstad. Beslut därom fattades av
1873 års bolagsstämma samtidigt med beslutet om järnvägsbygget,
och båda arbetena fullföljdes parallellt. Den första masugnen vid
Hagfors påblåstes 1878. Därmed var 1873 års stora nyanläggnings-plan
genomförd och förutsättningen för rörelsens modernisering
skapad, även om tillverkningens slutliga koncentrering (till Munk-fors
och Hagfors) tillhör ett senare skede. Att nå målet hade
emellertid kostat bekymmer och uppoffringar, som ej från början
kunnat förutses. Anledningen härtill var konjunkturutvecklingen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bakgrunden till de djärva besluten vid 1873 års bolagsstämma
var det börjande 1870-talets lysande högkonjunktur. Redan 1874
avlöstes dock de goda tiderna av den svårartade depression, som
först 1878—79 nådde sin botten. Det säger sig självt, att de stora
nyanläggningarna måste finansieras genom lån, och bolagets skuld-summa
steg också under det närmaste decenniet från omkring två
och en halv million 1870 till c:a tio millioner. I och för sig över-skred
denna skuldsättning icke försiktighetens gränser, men under
rådande konjunkturer blev det finansiella trycket oerhört hårt.
Därom vittnar bl. a. en bevarad brevväxling mellan D. och hans
svåger Ivar Waern, delägare i firman L. G. Bratt & co, Uddeholms-verkens
viktigaste Göteborgsförbindelse. Trots alla svårigheter
visade dock bolagets rörelse intet år förlust, och endast ett år, 1879,
måste utdelningen till aktieägarna alldeles inställas. Kraftprovet att
rida ut lågkonjunkturen och under denna genomföra nyanlägg-ningarna
blev D:s sista och kanske främsta insats i Uddeholms-verkens
tjänst. År 1879 bröts hans förut starka hälsa av en svår
sjukdom. En förbättring inträdde visserligen, som gjorde det möjligt
för honom att ännu en tid bibehålla förste disponentbefattningen,
men 1881 såg han sig nödsakad att begära avsked, ehuru han
avled, innan han hunnit lämna sin tjänst. Några år senare (1884)
drog sig hans närmaste man och medhjälpare under hela chefs-tiden,
den framstående egendomsdisponenten E. Holmberg, tillbaka,
Personskiftet blev sålunda fullständigt men ej så systemskiftet.
Det har framhållits, att den följande utvecklingen i mycket endast
är konsekvensen av >1870-talets storslaget uttänkta och stor-artat
genomförda planer för egendomens mångsidiga förbättring> (Almquist). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Det allmänintresse, som framträdde redan i D:s förhållande
till bolagets underhavande, manifesterade sig även i en vidare
verksamhetskrets. Tidigt synes han sålunda ha blivit en inflytelserik
ledamot av hushållningssällskapet, i vars stadgerevision han sedermera (1863—65) kom att taga en mycket verksam del. Ett särskilt
intresse ägnade D. åt förhållandena i norra Värmlands avskilda
och karga bygder, där Uddeholmsbolaget redan genom sina
stora besittningar hade villigt erkända förpliktelser. År 1851 in-träffade
en missväxt, som medförde hungersnöd i stora delar av
Värmland. På olika sätt deltog D. i arbetet på nödens lindrande.
Han krävde brännvinsbränningsförbud, ordnade soppkokning och
utdelning av poletter samt medverkade vid organiserandet av nöd-hjälpsarbeten
genom s. k. >arbetsinrättningar>. Till dessa anslogos
penningmedel, som insamlades till de nödställdas hjälp. Avsikten
var att för kommande behov fondera kapitalet under namn av >1852
års gåvomedel>, en fråga, åt vilken D. jämväl senare (1860—63)
ägnade uppmärksamhet i hushållningssällskapet och landstinget.
Även på andra vägar ville man förhjälpa de hemsökta bygderna
till självhjälp. Hushållningssällskapet strävade sålunda att genom
lokala organisationer få befolkningen med i det aktiva arbetet för
jordbruksnäringens höjande. Redan 1854 deltog D. i utarbetandet av
>regler för hushållsnämndemän> i Nedre Älvdalen. Sedan linjerna
för detta lokala arbete uppdragits genom hushållningssällskapets
nya stadgar 1865, i vilkas utarbetande D. deltog, organiserade han
1868 Nedre Älvdals hushållsgille och nedlade därpå ett intresserat
arbete i dess tjänst, bl. a. vid anordnandet av möten med diskus-sioner,
tävlingsplöjningar, kreaturspremieringar osv. Under det
svåra missväxtåret 1868 var D. ledamot av en av landstinget till-satt
nödhjälpskommitté. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), År 1856 invaldes D. som representant för bruksägarna i borgar-ståndet.
Även som riksdagsman blev han mycket verksam; hans
talrika anföranden äro klara, sakliga, ibland utredande inlägg i
frågor av merendels praktiskt intresse. D:s allmänna hållning var
moderat regeringsvänlig. I de ekonomiska frågor, som dominerade
riksdagen, företrädde han en principiell liberalism, som dock villigt
anpassades efter det praktiska livets krav; så fann han ett stats-ingripande
till näringarnas understod >fullkomligt i sin ordning>
under 1857 års kris. Den största uppmärksamheten ägnade han åt
penningfrågor. Han satt i bankoutskottet och förde gärna dess
talan i allt, som kunde befrämja kreditväsendets utveckling.
Trots den verksamhetslust, D. ådagalade under riksdagen,
återvände han ej dit. Själv skrev han vid ett senare tillfälle till en
riksdagskamrat: >Jag är mer än glad att ej behöva vara med i
striderna, för vilka jag ej passar.> Med odelat intresse ägnade han
sig däremot åt hemortens allmänna angelägenheter. I borgarståndet
hade han med iver understött riksdagens bekanta initiativ till upprättandet av landsting och ordnandet av kommunalväsendet.
När reformen sedan genomfördes, hörde D. till en grupp intres-serade,
som 1863 föranledde sammankallandet av ett förberedande
möte för överläggning om det stundande landstingets uppgifter.
Vid detta möte, som för övrigt företrädesvis ägnade uppmärksamhet
åt nöden i norra Värmland, satt han som ordförande och intog
sedan en framskjuten ställning i landstinget, slutligen som dess
ordförande. Även i brukssocieteten och Jernkontoret nådde D. tack
vare sin ställning och sina personliga insatser betydande inflytande.
Antecknas bör även, att D. var en av stödjepelarna i Värmländska
bergsmannaföreningen, till vars stiftare han hörde. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D. ånjöt anseende som framstående metallurg och bevarade
alltid trots sin krävande praktiska verksamhet intresset för sitt
yrkes teoretiska sida; även under sina mest arbetstyngda år
sysslade han gärna någon gång med sin mineralsamling. Hans
affärsblick var skarp, och hans livsverk röjer förmåga att se, när
uppfinningar och förbättringar mognat för praktiken, även om till
sist >nyare tiders framsteg gingo något fortare, än hans av åldern
tryckta sinne ibland fann lämpligt>. Utmärkande drag hos honom
voro hans tankes klarhet och >det medlande och försonande prak-tiska
förståndet> i hans verksamhet. En mogen eftertanke, som
ibland före avgörandet kunde tydas som långsamhet, komplette-rades
av en ovanlig kraft, målmedvetenhet och uthållighet i verk-ställandet.
Hans minnesanteckningar vittna om outtröttlig flit,
verksamhetslust och en pliktkänsla, som sträckte sig från det
största till kontorsarbetets småsysslor. Med ett >i hög grad till-talande,
intagande och behagligt yttre> förenade sig >själens adel>
och >karaktärens renhet och fasthet>. En varmt religiös livsupp-fattning
framträder redan i hans breväxling med Malin Lalin och
utvecklades i allvarlig riktning under inflytande av hans andra
hustru, Stina Waern, vilken mottagit starka pietistiska intryck av
Cecilia Fryxell och delade sin mans humanitära och sociala intressen.
— Bland D:s efterlämnade papper, som förvaras hos hans son
ingenjör J. V. Danielson, märkas särskilt hans här ofta åberopade
almanackor och >dagliga anteckningar>, som taga sin början 1830
(med en återblick på D:s barndom). De innehålla dag för dag en
redovisning i stort och smått av hans arbete, resor, sammanträff-fanden
och dylikt, ehuru blott i form av ytterst summariska notiser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckt arbete: Anteckningar om Norra Amerikas fri-staters jerntillverk-ning
samt handel med jern- och stålvaror. Sthm 1845. (l), 96 s. [därav s.
92—96 Tillägg, med afseende på några metallurgiska nordamerikanska effec-ters
kemiska undersökning, af L. F. Svanberg].
Källor: Meddelanden av ingenjör J. V. Danielsson, Filipstad, och fröken
Anna Danielson, Stockholm; D:s ovan anf. papper. — Nekrolog i Filipstads
tidning 1881 samt Minnesord av bergmästaren A. Sjögren (Wermländska
bergsmannaföreningens annaler, 1882); Borgarståndets prot. 1856—58; sty-relse-
och revisionsberättelser samt annat tryck rörande Uddeholms bolag
(kapsel, KB). — J. A. Almquist, Uddeholmsverken (1899); Th. Andersson,
Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903 (1903);
Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872—1899 (1900); Lotten Dahlgren, Ran-säter
(1923); dens., Ur Ransäters familjearkiv (1923); Anna Danielson, Fru
Christina Danielson, född Waern (Karlstads stifts julbok, 1924); dens., E. G.
Danielson, Uddeholm. Ungdomshistoria och första mannaålder (ibid., 1926);
J. Furuskog, De värmländska järnbruksbygderna (1929); R. Geijer, Udde-holms
bolag 1746—1896 (1896); J. A. Leffler, Lancashiresmidets införande i
Sverige (En bergsbok, 1921); Statens järnvägar, 2 (1906); Svenska järnvägs-föreningen
1876—1926, 2 (1926); Elisabeth Waern-Bugge, En gammal herr-gård.
Baldersnäs (1920); K. Winge, Värmländska bergsmannaföreningen 1849
—1924 (Värmländska bergsmannafören. annaler, 1924). B. BOËTHIUS.

26 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790

27 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.

28 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 20. Av släkten Nissen:
Johan Henrik Nissen, döpt 1718 30/7 i Göteobrgs Kristine förs-: superkargör vid ostind. komp., d i Gbg 1783 29/11. - Gift med Christina Zachrisson, f omkr 1734, d på Långenäs, Landvetter förs. 1770 2/12, 36 år gammal, dotter av handlanden i Gbg, Zacharias Zachrisson och Barbara Sofia Liedberg.
Släkten Nissen, härstammande från Hamburg, kom till Gbg i 1700-talets början med bröderna Erik (f omkr 1687, begraven 1750 9/3) och Hieronymus Nissen (f omkr 1690, begraven 1746 12/10), av vilka den förre vann förening med handelssocieteten i Gbg 1713 och den senare erhöll burskap såsom handlande 1720 13/7. Ovannämnde Johan Henrik var son till Eric Nissen. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), om sonen Zacharias se denne. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 födda. trol fadder till David Mattson 2/2 1749.

29 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.

30 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915).

31 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 33. trolig Qvinnofadder till Niclas Oterdahl, se denne
dito för Anna Sophia Lamberg f 19/8 1763
dito för Margareta Christina Arfwidsson 1766 1/6. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, genline. trolig qsf på Niclas Oterdahls dop 15 mars 1763.

32 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Margareta, f. I T. 1721 28/6, död i Kvidinge 1803 9/1, g. i T. 1739 24/10 m. trumpetaren vid Norra skånska kav.-reg- Carl Wilhelm Lamé, död i Stoby, bouppt. V. Göinge 1758 10/1. -
. .... SVAR, Kyrkböcker, Torrlösa, C:2 1/10. 1739
Dom. 15te E. Trinitat. liustes första gång för ...vid norra Skånska Cavalleriregementet wid ÖferstLieutnant Compagnie...Carl Wilhelm Lamé som jungfrun...dygdesam Margareta Nordbeck ad confirmerades...söndagen 3ne gånger i rad och wigdes...sönd. i ...

33 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se LN not.

34 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Margareta, f. I T. 1721 28/6, död i Kvidinge 1803 9/1, g. i T. 1739 24/10 m. trumpetaren vid Norra skånska kav.-reg- Carl Wilhelm Lamé, död i Stoby, bouppt. V. Göinge 1758 10/1. -
. .... SVAR, Kyrkböcker, Torrlösa, genline. nr 1388.22.103700
Torrlösa, lysning, vigda 1730-18
s. 10
1739
Det lyste .......för...........R.............C...............
Carl Wilhelm Lamé...Cavalleri Regemente.............
Jungfru Margareta Nordbeck continuans Rans (?). Svårläst handstil, mycket ljus text, ant. bläcket nedbrutet av ålder eller också för ljust vid micrfilming. Det mesta oläsbart. MH.

35 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Event(s):
Birth: 28 Jun 1721, Torrlosa, Malmohus, Sweden
Death: 9 Jan 1803, Kvidinge, Kristianstad, Sweden
Parents:
Father: Lars Isaksson NORDBECK (AFN: 1KV6-5XC)
Mother: Gertrud Regina VON BRAUN (AFN: 1KV6-61X)
Marriage(s):
Spouse: Carl Vilhelm LAME (AFN: 1KV6-587)
Marriage: 24 Oct 1739
, Torrlosa, Malmohus, Sweden. .... SVAR, Kyrkböcker, Torrlösa, C:1 3/5. 1721
Onsdagen den 28 Junii blef kyrkoherdens ... Nordbäcks lilla doter Margareta född, döpt 1 Julii... .... SVAR, Kyrkböcker, Torrlösa, C:2 1/10. 1739
Dom. 15te E. Trinitat. liustes första gång för ...vid norra Skånska Cavalleriregementet wid ÖferstLieutnant Compagnie...Carl Wilhelm Lamé som jungfrun...dygdesam Margareta Nordbeck ad confirmerades...söndagen 3ne gånger i rad och wigdes...sönd. i ...

36 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Margareta, f. I T. 1721 28/6, död i Kvidinge 1803 9/1, g. i T. 1739 24/10 m. trumpetaren vid Norra skånska kav.-reg- Carl Wilhelm Lamé, död i Stoby, bouppt. V. Göinge 1758 10/1. -
.

37 SVAR, Kyrkböcker, Torrlösa.

38 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Lars Nordbeck not.

39 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), 85, År 1697. Nr 300, Lars Norbeck, broder till 247; f. i Gråmanstorp 12 juli 1679; kom i Helsingborgs skola 1695; medföljde 1704 en del rekryter till Polen; prestvigd i konungens tält 10 maj 1708; kyrkoherde i Höör 2 maj 1715; transport till Torrlösa 24 jan 1716; d. 12 april 1728.
Gift 1715 med Gertrud Regina von Braun (f. 1687 d. i Torrlösa 1758), dotter af stadsmajoren Niklas von B. i Malmö och omgift med 794. - Son: 1171. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 2:7 s 25-26. 7. LARS NORDBECK
L.N. var enl. levernesbeskr. (not 1:So B 2. LUB) f. i Gråmanstorp o. 1679 12/7, son av km. därst. Isak Persson (Obef. 1675; död 1681) och Johanna Larsdotter, som efter makens död blev omg. m. kh. i Gråmanstorp Jöns Tulin. LN undervisades av denne, av hans bror Lars, sederm. kh. i Vankiva, och av sederm. kh. i Brönnestad Ebbe Bring, kom 1695 i Hälsingborgs skola, student 1697 21/10 (Sk. nat. 22/10). Efter några års konditioner och predikande, bl.a. hos styvfarbrodern i V. Karup, medföljde han 1705 en transport rekryter till Norra skånska kav.-reg. I Polen "och det fastän hans villkor voro så svaga, att han med blott 12 dlr smt gick ombord i Ystad". Han "genomvandrade därefter Brandenburgiska och Polniska Preussen, Polen, Sachsen, Ryssland intill Poltava slag, gick över Dnjeprströmmen till Bender genom ödemarken och därifrån genom Ungern, kejsardömet, Hessen-Cassel tillbaka till Pommern". Under denna tid gick han de första åren Norra och Södra skånska reg. till handa med predikande, fick CE:s rekommendation till fältsuperintendenten 1707 20/2 (not 2: CEP.), "dock att denne ville hava någon uppsikt på dem som utom CE:s rekommendation resa av studerande ungdomen till lägret", föreslogs 1708 av överste C.G. Örnestedt till reg.-pastorn Joh. Kniphofs eftertr., examinerades i fältkonsistoriet och blev s.å. 10/5 i kungens tält och i dennes närvaro prv., k. fullm. dock dat. först. i Bender 1711 30/10 (se not 1). Efter Poltava "hade han i sin olycka den lyckan" att få följa med kungen till Bender. Tre gånger under kriget förlorade han "ej allenast sitt lilla equipage utan ock sina böcker och manuskript", näml. vid Kalisz, där han tillfångatogs, vid Poltava och vid "Benderska rapturen"; vid den sistn. Var han dock icke tillstädes utan just då kommenderad med en eskort 8 mil därifrån, och kungen återsåg LN icke förrän 1715, då han återkom till Stralsund, "ej rikare än då han vid Ystad embarkerade". ". Vid sistn. eskort skall han ha uppträtt med stort mod och "då eskorten, som av turkar och tatarer blev angrepen, begynte bliva vankelmodig, uppmuntrade han den med eget exempel till tro och tapperhet, att den så länge gjorde kraftigt motstånd till dess den genom turkiske sultanens eget protectorial blev ställd på fri fot". Till belöning utnämnde honom kungen i Stralsund 1715 2/5 utan ansökan till kh. I Höör & M. med löfte om första bättre lägenhet, men Höör var han icke nöjd med, då där fanns "en utfattig prästänka, vars man på prästgårdens uppbyggande efter eldsvåda tillsatt sina medel och lämnat hustru och barn i största fattigdom och elände" (not 3: Supplik u.d. i Acta ecclesiastica. Lunds st. Höör. RA. Jfr L.st.h., Ser. 2:6 s. 137.). Innan nådaårstiden efter kh Erasmus Nollerodh gått till ända, avled emellertid kh. i T. Otto Bang, och 1716 24/1 erhöll LN i st. kungens från Ystad det. fullm. hit. Av sina "svåra fatiger" under kriget hade han vår och höst och vid föränderlig väderlek obehagliga känningar av en blessyr, som han fått av ett skott i låret. Han avled i fläckfeber i T. 1728 5/4, "49 år ringare än 14 veckor".
G. i Stralsund 1715 15/5 (enl. personalier) m. Gertrud Regina von Braun, död i T. 1758 31/7, "70 år, 6m.", dotter av stadsmajoren i Malmö Niklas von Braun och Gertrud Margareta von Braun (Schlegel-Klingspor, s. 29), i hennes 1:a gifte (g. 2:o i T. 1729 1/11 m. klockaren därst. Johannes Hartelius, f. i Reslöv 1703 21/7, Sjm Sk 794, död i T. 1741 15/8). - Barn: Johanna, f. O. 1715, död i Väsby 1802 29/9, "87 år", g. i T. 1740 23/2 m. trumpetaren i Norra skånska kav.-reg. Carl Fredrik Grunditz, f. I T. 1716 17/5, död i Väsby 1785 30/8. - Isak, f. I T. 1720 30/1, kh i Solberga. - Margareta, f. I T. 1721 28/6, död i Kvidinge 1803 9/1, g. i T. 1739 24/10 m. trumpetaren vid Norra skånska kav.-reg- Carl Wilhelm Lamé, död i Stoby, bouppt. V. Göinge 1758 10/1. -
Sibilla, f. I T. O. 1725, död i Välluv1810 31/1, "i 87 året", g. i T. 1754 4/12 m. inspektoren på Bosarp, sederm. Gedsholm Börje Falkengren, f. I Falkenberg 1693 23/7, död i Ekeby 1773 8/6, i hans 3:e gifte (g. 1:o och 2:o se Sjm Sk, II, s. 507). -Sofia, f. I T. 1725, död därst. 1727 15/10, "1 år, 16 v.".

. .... Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Family Group RecordFamilySearch® Ancestral File™ v4.19
Husband's Name
Lars Isaksson NORDBECK (AFN:1KV6-5XC)
Born: Abt 12 1679 Jul Place: , Gramanstorp, Kristianstad, Sweden
Died: 5 Apr 1728 Place: , Torrlosa, Malmohus, Sweden
Married: 15 May 1715 Place: , Torrlosa, Malmohus, Sweden
Father: Isak PERSSON (AFN:1KV6-5VX)
Mother: Johanna LARSDOTTER (AFN:1KV6-5W5)

Wife's Name
Gertrud Regina VON BRAUN (AFN:1KV6-61X)
Born: 1688 Place: , Of Stralsund, Pommerania, Prussia
Died: 31 Jul 1758 Place: , Torrlosa, Malmohus, Sweden
Married: 15 May 1715 Place: , Torrlosa, Malmohus, Sweden
Father: Niklas VON BRAUN (AFN:1KV6-6HT)
Mother: Gertrud Margareta VON BRAUN (AFN:1KV6-6LG)
Children
1. Sex Name
F Margareta NORDBECK (AFN:1KV6-5CT)
Born: 28 Jun 1721 Place: , Torrlosa, Malmohus, Sweden
Died: 9 Jan 1803 Place: , Kvidinge, Kristianstad, Sweden.

40 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Tilltalsnamn: se make Lars.

41 Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik
(Lund 1907), 1735
630 Otto Otterdahl, son af häradsskrivaren Andreas O. (död 1764) och Christina Jonsdotter Römmer (död 1761), f i Halland 1718, gick 3 år på Göteborgs gymnasium, stud i Lund till 1738, biträdde sin far i tjensten till 1742, skrivare vid landskansliet i Halmstad 1742, mantalskommissarie i Södra Halland 4/10 1750; bodde 1767 på Gårdstorp i Qvibille sn; död derstädes 11/3 1780.
Brorson till 414.
Gift i Qvibille med Helena Lammera (f 1726, död 1770).

42 Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik
(Lund 1907).

43 C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Olaus Andreae Otterdahl

Lundby o Tuve
Namnet taget efter Otterhällan där han föddes 2/1 1653. Fadern var skomakarålderman. Modern Anna Greta Schipping. Genomgick Göteborgs skola o gymnasium. Stud. i Upsala 1670. Mag. förmodl. i Åbo. Gynnades av Carlberg, som, vorden biskop, utsåg honom till lektor i grek. i Gbg. Brevet kom honom tillhanda dagen innan han skulle resa till England som informator. Han skaffade då en annan informator i sitt ställe o for till Gbg 1680. Lektor vid gymn. 1682 o 86. Andre teol. lektor 1687 o prebende kh här. 1694 nämnes han i konsistoriet som en ”lärd man, härlig prädikant”. Föreslagen till Örby kallades han ”en höglärd o nitälskande ordningsman”. Kh i Slättåkra 1700. Död 1710. G m Maria Starkera, som dog 1720, 77 år. Barn: Philip, kh i Drängsered, Anders, häradsskrivare, Catharina g m kh Magirus i Slättåkra.
.

44 Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik
(Lund 1907), 1735
630 Otto Otterdahl, son af häradsskrivaren Andreas O. (död 1764) och Christina Jonsdotter Römmer (död 1761).

45 Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik
(Lund 1907), 1735
630 Otto Otterdahl,
Gift i Qvibille med Helena Lammera (f 1726, död 1770)
.

46 Släkthistoriskt Forum, Se hustru BvM. Organ för Sveriges Släktforskarförbund

47 Släkthistoriskt Forum, Se hustru BvM.

48 Släkthistoriskt Forum.

49 Släkthistoriskt Forum, nr 4/98, sid 5. En kortlivad adlig ätt
En artikel ur Släkthistoriskt Forum
Adliga ätten Möllerstierna nr 1549 i ny belysning. Denna artikel har varit publicerad i Släkthistoriskt Forum, en tidning för släktforskare som ges ut av Sveriges Släktforskarförbund med fem nummer varje år.
Av Pontus Möller
Denna ganska kortlivade ätt härstammar från Daniel Möller, som enligt Elgenstierna var bördig från Lübeck och borgmästare i Nyen. Detta stämmer inte riktigt. Enligt Torsten Hartman, Borgå stads historia I, Borgå 1906, s 192, utnämndes fordom licentförvaltaren i Nyen D M på landshövdingens rekommendation till borgmästare i Borgå 1658. Han företrädde staden vid två riksdagar, men bidrog tydligen föga till dess och mänsklighetens förkovran, ty han blev 1663 jämte samtliga rådmän på borgerskapets bestämda yrkande av överheten avsatt.
År 1666 inskrevs hans son Daniel Danielis Möller som student i Åbo enligt Nyländska avdelningens matrikel 1640-1868 (Helsingfors 1911, s 13). Fadern kallas borgmästare från Finland, då hans begravning i Nikolai bokfördes 1676 2/5. Hans änka Anna Woetz (Woitz) dog 1695, själaringning 10/6 och begravning 14/7, bokförda i Nikolai församling. I Tyska församlingens räkenskaper, där hon även är omnämnd 1695 10/6, kallas hon Anna Vogt. Makarna hade förutom sonen Daniel döttrarna Maria och Helena, båda döda 1710, själaringning för den förra 24/5 och för den senare 5/6. Släktskapen är helt klarlagd genom uppgiften att gravöppning för dessa båda betalades av brodern inspektor Möller. Helena kallas i Tyska församlingens räkenskaper von Möller. Kan även ”wohlgeb. jungfrau” Möller, som begrovs 1709 25/1 i Tyska, ha varit en syster? Monsieur Möller på postkontoret har betalt gravöppning i Nikolai för en släkting 1684 17/9. Han skrivs ibland även von Möller, t ex i mtl Stadens västra 1711 (s 73) ”Ståndspersohn: Påstmästaren H. Daniel von Möller med des Familia”. Vad som ligger bakom denna adelspretention är tills vidare okänt. Något sköldebrev, som kunde lämnat upplysningar härom, finns inte.
Ernst Grape skriver i sin utmärkta biografi över postmästare Möller i Postkontor och postmästare (Stockholm 1951, s 469 f), att han genom testamente 1675 19/2 efter en moster fick ärva ”krogen på den Ivangorådska sidan vid staden Narven”. På krogen med vidhängande rättighet fick han genom kungl. brev 1684 16/9 konfirmation för sig och sina efterkommande. Möller kallas vid denna tid kanslist, tituleras 1684-89 post(hus)sekreterare och var 1688 postinspektör i Uppland (Nils Forssell, Svenska postväsendets historia I, Sthlm 1936, s 127). Han erhöll fullmakt som postmästare i Stockholm 1706 10/1. Sysslan var inte inbringande. 1715 meddelas att Möller på grund av sin stora familj befann sig i utblottat tillstånd. Han hade haft 16 barn, av vilka 10, därav 8 oförsörjda, levde 1713. Postkamrern utanordnade 1716 åt Möller 450 dlr smt. Han motiverade det med, att han för Guds skull måst ha medlidande med Möller, ”ty sannerligen för Gud har han det han kan giva hustru och barn till mats, utan är eländigare än jag trott”.
Giftermål
Äktenskap ingicks 1683 15/11 i Jakob (efter lysning på landet) mellan ”Daniel von Möller på posthuset” och Jungfru Christina de la Vallée, dotter till den berömde riddarhusarkitekten och ämbetsborgmästaren i Stockholm Jean de la Vallée. Makarnas talrika barnaskara hade förgäves eftersökts i Storkyrkoförsamlingen (Nikolai), innan det gick upp för mig att nordvästra delen av Staden inom broarna, där posthuset var beläget, hörde till Riddarholmens församling. I dess födelseböcker återfinns de flesta av barnen, men 1698 har familjen flyttat till Jakobs församling, där födelseboken för tiden 1699-1708 tyvärr är förkommen. Yngsta dottern Beatas dop 1707 ägde ånyo rum på Riddarholmen. Modern levde länge som änka i urmakareåldermannen Herman Dreijers gård på Smedjegatan, kv S:t Per nr 27, i Jakobs församling (Dödlistor 1737-42 Norr, SSA), där hon dog 1740 22/10 (bou 1741/1: 681, SSA).
Alla barnen:
...
Beata, dp 1707 14/3 i Riddarholmens förs, d 1771 5/6 i Bunkeflo, (M) (jfr P Möller i Släkt och Hävd nr 3/1959, s 325). G 1:o 1730 3/9 i Jakob m regementspastorn, sedan kyrkoherden i Ystads S:t Petri och Bjäresjö Gabriel Lammerus, dp 1699 22/3 i Vallsjö sn, (F), d 1742 2/9 i Ystads S:t Petri. G 2:o 1748 22/7 i Kristianstad m kyrkoherden i Bunkeflo och Hyllie Samuel Gutman i hans 1:a gifte (g 2:o 1771 20/12 i Malmö S:t Petri m Maria Mandorff, * 1741 12/11 i Grönby, M, d 1778 2/5 i Snårestad, M), * 1710 10/7 i Karlskrona Tyska förs, d 1772 24/3 i Bunkeflo.
...
Fotnot:
Denna artikel har varit publicerad i Släkthistoriskt Forum nr 4 1998.
.

50 Släkthistoriskt Forum, Se dotter Beata.

51 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bunkeflo och Hyllie. 16. Samuel Gutman
S. G. var f. i Karlskrona Ty.förs. 1710 10/7, son av "Mester Lorentz Gudemann"[Enl. LU matr., s. 159, "borgaren Lars G.". Elmgren och efter honom Åkerman, "Försök till beskrifning öfwer Hellestads pastorat" (1828), s. 31, uppger, att fadern var brandmästare.]
Efter att ha tillbragt 3 år vid gymnasiet i Stettin blev han student i Lund 1730 2/6 (Blek.nat. 1/6) och efter kallellse av kh. P. Borup ...
1748 23/3 förordnades S.G. av CE till hospitalspred. i Kristianstad. ...
S.G. avled i B. 1772 24/3, begr. i B. kyrka 13/5; ...

52 Släkthistoriskt Forum, Se make Samuel Gutman. .... Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Wigda 4/5. 1748
7) d 22 Julii wigdes Hospitals Pastoren ... ... ock ... hr Samuel Guthman ock dygdädla Fru Pastorskan Beata von Möller.

53 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter SPL:s make JMP.

54 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make JMP.

55 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 7. Onsjö, Harjagers och Rönnebergs kontrakt. Norrvidinge och Dagstorp. 14. Johan Magnus Palm.
J.M.P. var f. i Skräbö mölla, Gualöv, 1744 29/1, son av kirurgen Johan P., prästson från Björnekulla, och Anna Sofia Horster; inskr i Kristianstads skola 1753 7/2 ... slutligen i Lunds skola, student 1760 17/12, efter kallelse av morbrodern, prosten H. Horster i Bosjökloster, prv till dennes medhj. 1764 29/5 ... kh i N. & D. 1806 10/12, tilltr. 1808 1/5; död i N. 1818 15/6.
G. i Stehag 1776 30/3 m. Sofia Paulina Landby, f. i Landskrona 1755 12/9, död i S. 1796 23/2, dotter av kh i Brunnby Christian Langby och Botilla Catharina Sjöberg.
Barn:
- Anna Sofia, f. i S. 1776 28/12, död därst. 1801 23/6.
- Botilda Catharina, f. i S. 1778 11/9, död i Tygelsjö 1846 30/1, g. i S. 1807 9/10 m. kvarnägaren på Böösmöllan i Håstad, tituläre hovkammereraren Måns Böös, f. i Håstad 1767 11/3 (enl. husf), död på Böösmöllan 1839 2/11.
- Hedvig Charlotta, f. i S. 1780 8/6, g. m. kh i Källstorp, prosten Magnus Landberger.
- Elisabeth Fredrika, f. i S. 1785 29/11, död i Lund 1869 7/8, g. i S. 1807 1/11 m. v. notarien, slutl. akad.-räntmästaren i Lund Carl Fredrik Berling, f. i Lund 1785 16/4, död därst. 1847 19/6.

56 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

57 Kyrkböcker, Gualöv, C:2. 1744
Den 23 Januarii Christnades fältkirurgen Palms son Johan Magnus i Skräbe mölla.
Susc: Fru F.is... Christina Magdalena Ros på Åhru(p)
Test: F..k... Magdalena ..la.. Pa.. Fru Sonnberg kirurgen ...., Wälborne ... Carnet won Rohr. Carporalen Wälb. H N(isbet) E magist: Kuhlberg i .ungby ... Coministen ... Pastor i Hör.

58 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son JMP.

59 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son JMP. .... Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse.

60 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader JMP.

61 Kyrkböcker, Håstad, Se husf make MB. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader JMP.

62 Kyrkböcker, Håstad, Se död.

63 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka HCP:s fader JMP.

64 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader JMP.

65 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka EFP:s fader JMP.

66 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 4/5. 1787
Aug 14 Handelsman And. Landins son Johan Andreas
dödsorsak (?) ålder 4 mån. stämmer inte tidsmässigt med den Johan Andreas som är född i dec 1787. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 115. År 1775
12/5 Anders Landin, handelsman. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda, vigda, döda. se barnet. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda, vigda, döda. 1777
Dödfödd dotter December 3, Handelsman Landin med Fru.
1780 21 dec. dödfödd dotter Herr And. Landin med Dess Fru
1781 18 Dec. dödfödd son Handelsman Landin med dess K. Maka Barnet begrofs d. 20. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Fadder på Margareta Maria Wohlfahrts dop 1778 1 Julii. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, genline. Trolig msf till Bengt Landins dotter Johanna Margareta 1767 24 sept. (Yngre bror till Bengt L.?).

67 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C:II 4/5. se vigseln m. CW.

68 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C:II 4/5. 1775
Utlyst den Dec 3 Wigde den Dec 15
Handelsman Hr Anders Landin med Jungfru Catharina Wohlfahrt
Brudgummens ålder 29 Brudens ålder 25 Lysn. Charts 2.

69 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda vigda döda. se sonen JAL.

70 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 födda. 1750
24 december
Tausten D.N. H Joh. Wohlfarths töchterlein Catharina
H Christ. Friedrich Madame Halek
H Georg Göthenberg Madame Boström
H Joh. Vock (?) Madame S. Enander
H Christ. Friederich.

71 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 födda.

72 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 4/5. 1781
Dec 18 Hr Handelsman And. Landins dödfödde son
Dec 25 Hr Handelsman And. Landins käraste Maka Fru Christina Wohlfahrt
Dödsorsak Barnsäng ålder 31 år 2 mån.

73 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 76 + s 88. år 1724 19/5 Johan Wolfart, kopparslagare. Blev borgare i Gbg.
år 1742 26/5 Johan Wolfart, kopparslagare. Blev borgare i Gbg.
Vilket stämmer? Troligen det senare, då han var 35 år. Vid första tillfället var han bara 17 år, vilket verkar vara lite tidigt. Är det första en farbror? Eller någon helt annan inte tillhörig släkten? Kolla. Ma. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 27. ...Hans Wohlfart ... son av kopparslageåldermannen Johan Wohlfart och Margareta Fernlöf.

74 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Allehanda 1801, Den 24 Martii. Döde i Götheborg
Tilkännagifwes at Enkefru Margareta Wohlfahrt, född Färenlöf, afled d. 22 dennes ut dess 70 ålders år. Alt sorgesök undanbedes. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Margareta Landin Kors. fadder till Brita Margareta Landin 1778 24/12
dito till Johanna Brita Landin 1779 12/12.

75 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda, vigda, döda. 1776
Hugo Landin född 28 Maij döpt 28 Maij
Fader Handelsman Herr Anders Landin
Moder dess Fru Catharina Wohlfahrt 25 år gl
Faddrar
Jouvel. C. P. Ahrenberg Madame Margareta Wohlfahrt
Kopparsl. Bengt Landin Fru Anche (?)
Olof Kuhlbaum Sara Landin.

76 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD).

77 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda, vigda, döda. 1778
Brita Margareta Landin Kors
December född 23 döpt 24
Fader Handelsman Herr Anders Landin
Moder Dess K Fru Cathrina Wohlfahrt 28 år gl
Faddrar Herr Jouveleraren Pet. Arenberg Fru Margareta Wohlfahrt
Kopparsl. Herr Hans Wohlfahrt Madame Sara Landin
Bokholl. olof Wohlfahrt Jfr Greta Montan.

78 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda, vigda, döda.

79 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda vigda döda. 1779 född 11 dec döpt 12 dec
Johanna Brita Landin
Fader Handelsman Herr Anders Lundin
Moder Dess Fru Catharina Wohlfahrt 28 år g.
Faddrar Herr Jouvel. Carl Arenberg Madame Margareta Wohlfahrt
Herr Hans Wohlfahrt Madame Sara Landin
Herr Olof Wohlfahrt Jungfru Margareta Enander.

80 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda vigda döda.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se