Johan Jacob Bunthen och *Ulrika* Heleonora Ahlström




Make Johan Jacob Bunthen 1

        Född: Ber 1705 - Ilstorp fsg, Färs härad, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: 9 Nov 1760 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län
     Begravd: 18 Nov 1760 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län


         Far: Jakob Bunthén (Ca 1669-1723) 3
         Mor: Maja Glatta (      -1731) 4


   Äktenskap: 15 Jul 1751 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län

  Annan maka: Anna Cathrina Flensburg (ber 1713-1750) 5

Händelser

Han arbetade som Inspector år 1750-1760. Han bodde år 1750 i Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län.




Maka *Ulrika* Heleonora Ahlström 6

        Född: 
        Döpt: 9 Aug 1717 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län 6
         Död: 16 Apr 1790 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län 6
     Begravd: 


         Far: Olof Ahlström (1680-1742) 7
         Mor: Anna Maria Krag (1688-1762) 8


Händelser

Hon förekom år 1767 i en mantalslängd i Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län. Hon bodde Klamby 6 år 1767 i Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län. Hon förekom år 1769 i en mantalslängd i Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län. Hon bodde Klamby 5 år 1769-1770 i Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län. Hon förekom år 1770 i en mantalslängd i Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län.


Barn
1 K Johanna Elisabeth Bunthen

        Född: 29 Mar 1753 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län
        Döpt: 30 Mar 1753 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Maka - *Ulrika* Heleonora Ahlström

Dotter av Kyrkoherden i Brandstad, Olof Ahlström.


Japhet Ahlström och Anna Catarina Holst




Make Japhet Ahlström

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 18 Okt 1726 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 9

Händelser

Han arbetade som Mässingslagare år 1726.




Maka Anna Catarina Holst

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Anna Maria Ahlström

        Född: 
        Döpt: 12 Feb 1729 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 10
         Död: 
     Begravd: 



2 K Anna Catrina Ahlström 11

        Född: 
        Döpt: 29 Nov 1730 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 12
         Död: 
     Begravd: 





Johan Ahlström och Petronella Malmsten




Make Johan Ahlström 13

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Handlande i , Ystad, Malmöhus Län.




Maka Petronella Malmsten 13

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Ulrika 'Ulla' Charlotta Ahlström 14

        Född: 21 Mar 1815 - S:ta Maria förs, Ystad, Malmöhus län 15
        Döpt: 24 Mar 1815 - S:ta Maria förs, Ystad, Malmöhus län 16
         Död: 21 Feb 1886 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 17
   Dödsorsak: Catarrh. Gastrointestinalis Marasmus
     Begravd: 27 Feb 1886 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 18
        Make: *Bror* Hampus Peter Didrik Kjellman (1808-1892) 19
     Äktensk: 14 Jul 1849 - S:ta Maria förs, Ystad, Malmöhus län 20




Ludvig Ahlström och Anderiana Schreil




Make Ludvig Ahlström 21

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Skräddare år 1785.




Maka Anderiana Schreil 22

        Född: Ca 1733 22
        Döpt: 
         Död: 12 Sep 1785 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 23
   Dödsorsak: lungsiukdom
     Begravd: 18 Sep 1785 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 22


Barn


Olof Ahlström och Anna Maria Krag




Make Olof Ahlström 7

        Född: 17 Jun 1680 - V. Alstad, Skjuts härad, Malmöhus län 24
        Döpt: 
         Död: 1 Mar 1742 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län 24
     Begravd: 
   Äktenskap: Apr 1711 8

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde i Brandstad den 2 Jul 1711.




Maka Anna Maria Krag 8

        Född: 24 Mar 1688 - V. Kärrstorp, Malmöhus län 8
        Döpt: 
         Död: 31 Okt 1762 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län 8
     Begravd: 


Barn
1 K *Ulrika* Heleonora Ahlström 6

        Född: 
        Döpt: 9 Aug 1717 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län 6
         Död: 16 Apr 1790 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län 6
     Begravd: 
        Make: Johan Jacob Bunthen (ber 1705-1760) 1
     Äktensk: 15 Jul 1751 - Brandstad fsg, Färs härad, Malmöhus län



Allmänna notiser för barn - *Ulrika* Heleonora Ahlström

Dotter av Kyrkoherden i Brandstad, Olof Ahlström.


*Bror* Hampus Peter Didrik Kjellman och Ulrika 'Ulla' Charlotta Ahlström




Make *Bror* Hampus Peter Didrik Kjellman 19

        Född: 22 Jun 1808 25
        Döpt: 24 Jul 1808 26
         Död: 24 Nov 1892 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 27
   Dödsorsak: Akut lunginflammation
     Begravd: 30 Nov 1892 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 18


         Far: Nils Kjellman (1768-1821) 28
         Mor: Vihlborg (      -      ) 29


   Äktenskap: 14 Jul 1849 - S:ta Maria förs, Ystad, Malmöhus län 20

Händelser

Han arbetade som Öfverste Löjtnant -1870 i , Malmö, Malmöhus län. 1864-1870 blev han antecknad i en husförhörslängd i Malmö (Garnisionsfsg), Malmöhus län.
Han arbetade som Postdirektör 1870- i , Malmö, Malmöhus län. Adress 1870-1874: Qv 47 St. Knut I 358, St Petri förs., Malmö, Malmöhus län. 1871-1875 blev han antecknad i en husförhörslängd i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
Han var den 16 Nov 1877 med som vittne på dopet av Bror Fritz August Flensburg i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.




Maka Ulrika 'Ulla' Charlotta Ahlström 30

        Född: 21 Mar 1815 - S:ta Maria förs, Ystad, Malmöhus län 15
        Döpt: 24 Mar 1815 - S:ta Maria förs, Ystad, Malmöhus län 16
         Död: 21 Feb 1886 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 17
   Dödsorsak: Catarrh. Gastrointestinalis Marasmus
     Begravd: 27 Feb 1886 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 18


         Far: Johan Ahlström (      -      ) 13
         Mor: Petronella Malmsten (      -      ) 13


Händelser

Hon var den 16 Nov 1877 med som vittne på dopet av Bror Fritz August Flensburg i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.

Äktenskapshändelser

Det lystes för dem den 17 Jun 1849.


Barn
1 K Alexandra Johanna *Sofia* Kjellman 31

        Född: 21 Maj 1850 - Malmö (Garnisionsfsg), Malmöhus län 32
        Döpt: 22 Jun 1850 - Malmö (Garnisionsfsg), Malmöhus län 33
         Död: 27 Sep 1878 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 34
   Dödsorsak: Kronisk lunginflamation / tuberkolos
     Begravd: 4 Okt 1878 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 18



2 K Hedvig *Tecla* Amalia Kjellman 35

        Född: 15 Sep 1852 - Malmö (Garnisionsfsg), Malmöhus län 36
        Döpt: 22 Okt 1852 - Malmö (Garnisionsfsg), Malmöhus län 37
         Död: 21 Jun 1931 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 38
   Dödsorsak: Fract. colli Marasm. senil.
     Begravd: 26 Jun 1931 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 18
        Make: *Fritz* Hugo Flensburg (1846-1925) 39
     Äktensk: 11 Mar 1874 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 40


3 K Syster *Anna* Lovisa Kristina Ultima Kjellman 41

        Född: 26 Okt 1853 - Malmö (Garnisionsfsg), Malmöhus län 42
        Döpt: 27 Nov 1853 - Malmö (Garnisionsfsg), Malmöhus län
         Död: 11 Maj 1917 43
     Begravd: 
        Make: Gottfried Beijer (1838-1901) 44
     Äktensk: 8 Aug 1874 - , Malmö, Malmöhus län 45




*Otto* Nathanaël Theophilus Ahnfelt och Christina *Maria* Flensburg




Make *Otto* Nathanaël Theophilus Ahnfelt 46

        Född: 13 Sep 1854 - Dalby, Torna härad, Malmöhus län 47
        Döpt: 
         Död: 3 Feb 1910 - Linköping, Östergötlands Län
     Begravd: 


         Far: Karl Niklas Ahnfelt (1810-1887) 48
         Mor: Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand (1814-1885) 43


   Äktenskap: 10 Dec 1887 49

Händelser

Han bodde i , Lund, Malmöhus län. Han arbetade som Biskop.




Maka Christina *Maria* Flensburg 50

        Född: 17 Okt 1860 - , Lund, Malmöhus län 40
        Döpt: 
         Död: 11 Jun 1930 - , Lund, Malmöhus län
     Begravd: 


         Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 51
         Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 52




Barn


Carl Gustaf Valentin Hallberg och Ida Ahnfelt




Make Carl Gustaf Valentin Hallberg 53

        Född: 14 Feb 1844 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 47
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Peter Hallberg (      -      ) 54
         Mor: Marie Sofie Hoff (      -      ) 54


   Äktenskap: 19 Maj 1868 55

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde den 10 Okt 1884 i V. Nöbbelöf.




Maka Ida Ahnfelt 56

        Född: 25 Dec 1844 - Knästorp 56
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Karl Niklas Ahnfelt (1810-1887) 48
         Mor: Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand (1814-1885) 43




Barn


Jonas Ahnfelt och Elisabeth Margareta Florman




Make Jonas Ahnfelt 57

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kontraktsprost.




Maka Elisabeth Margareta Florman 57

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Karl Niklas Ahnfelt 48

        Född: 24 Dec 1810 - Gullarp 43
        Döpt: 
         Död: 1887 43
     Begravd: 
        Maka: Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand (1814-1885) 43
     Äktensk: 27 Apr 1843 55




Karl Niklas Ahnfelt och Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand




Make Karl Niklas Ahnfelt 48

        Född: 24 Dec 1810 - Gullarp 43
        Döpt: 
         Död: 1887 43
     Begravd: 


         Far: Jonas Ahnfelt (      -      ) 57
         Mor: Elisabeth Margareta Florman (      -      ) 57


   Äktenskap: 27 Apr 1843 55

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde.




Maka Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand 43

        Född: 27 Apr 1814 58
        Döpt: 
         Död: 1 Maj 1885 59
     Begravd: 


         Far: Sven Ekstrand (      -      ) 60
         Mor: Anna Margreta Borg (      -      ) 60




Barn
1 K Ida Ahnfelt 56

        Född: 25 Dec 1844 - Knästorp 56
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Carl Gustaf Valentin Hallberg (1844-      ) 53
     Äktensk: 19 Maj 1868 55


2 K Anna *Lydia* Elisabeth Ahnfelt 50

        Född: 20 Nov 1846 - Knästorp 50
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



3 M *Otto* Nathanaël Theophilus Ahnfelt 46

        Född: 13 Sep 1854 - Dalby, Torna härad, Malmöhus län 47
        Döpt: 
         Död: 3 Feb 1910 - Linköping, Östergötlands Län
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Christina *Maria* Flensburg (1860-1930) 50
     Äktensk: 10 Dec 1887 49




Ernst Wehtje och Mimmi Ahnfelt




Make Ernst Wehtje

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som vice häradshövding.




Maka Mimmi Ahnfelt

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Walter Wehtje

        Född: 1 Apr 1897 - , Malmö, Malmöhus län 61
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



2 K *Thorborg* Cecilia Dorothea Wehtje

        Född: 23 Feb 1898 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 62
        Döpt: 
         Död: 6 Okt 1985 - Malmö( Slottsstaden ), Malmöhus län 63
     Begravd: 
        Make: *Herbert* Edvard Dieden (1889-1980) 64
     Äktensk: 6 Jun 1919 65


3 M *Ernst* J Wehtje

        Född: 17 Jul 1891 - , Malmö, Malmöhus län
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Maka: Britta Elfverson (1891-      )
     Äktensk: 1920 66



Allmänna notiser för barn - *Thorborg* Cecilia Dorothea Wehtje

Vem är vem i Skåne, Halland, Blekinge 1966: f i Malmö 23/2/98 av v häradsh Ernst Wehtje o Mimmi Ahnfelt.
Fd. ordf Malmö arb:stuga o Fören de gamles vänner, fd styr:led Malmö marinlottakår o Malmö barnsjh.
- Barn; Carl-Herbert f 20, Brita f 22.


Allmänna notiser för barn - *Ernst* J Wehtje

Vem är vem i Skåne, Halland, Blekinge 1966: Ernst J, tekn dr, Eslöv, f i Malmö 17/7/91 av v häradsh Ernst W o Mimmi Ahnfelt.
Stud:ex Malmö 08, res:off:ex 11, jur kand Lund 13, stud HHS 13-14, disp:ass Hellefors bruks ab 15-18, verkst dir ab Iföverken 18-56, o Skånska cement ab 29-56. - FK 45-55 (bankoutsk,h). -Styr:led ab Iföverken sed 19 (ordf sed 57), ab Skånska cementgjut sed 20 (ordf sed 63), Skånska cement ab sed 24 (ordf sed 57), Sjöförsäkr ab Öresund 27-66 (ordf 58-66), Skand bkn 30-66 (ordf 61-66), SSA sed 39 (ordf sed 53) m fl ind:bol, SAEF 32-62, Ångpannefören:as centralorg sed 39 (ordf sed 64), Sv:es ind:förb sed 38 (ordf 43-45), SAF 45-59, Skånes hdlskamm 34-66 (ordf 48-66), led komm f prissättn av jordbr:prod 42, kommiss f ekon efterkrigsplanering 44, Sv:es ind råd 46, preses KTH:s styr 45-47. - Led stadsfullm Malmö 39-46, DK 40-44. - LIVA 43, tekn hed:dr Sthlm 49, LFS 51, LLHS 63. Utm: ...KVO1kl... Hobby: Jakt.
Gift 20 m Britta Elfverson.


William (Bill) Alban och Margareta Henrika Flensburg




Make William (Bill) Alban

        Född: 24 Dec 1896 40
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
   Äktenskap: 24 Apr 1920 40

Händelser

Han bodde i Lyndhurst, New Jersey, USA. Han arbetade som Boktryckare.




Maka Margareta Henrika Flensburg

        Född: 21 Nov 1900 40
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Carl Emanuel Flensburg (1872-      )
         Mor: Lovisa Maria Söderström (1869-1932)




Barn


Hans Wilhelmsen Corvin och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Levande


   Äktenskap: 

  Annan maka: Levande



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Sigvard Corvin 67

        Född: 
        Döpt: 10 Jan 1666 - , Ronneby, , Blekinge län, Sweden
         Död: 
     Begravd: 29 Sep 1666 - , Ronneby, , Blekinge län, Sweden



2 K Anna Margareta Corvin 67

        Född: 
        Döpt: 12 Nov 1666 - , Ronneby, , Blekinge län, Sweden
         Död: 
     Begravd: 10 Jan 1748 - Ö Broby
        Make: Christian Biörckman (Ca 1672-1740) 68


3 M Hans Corvin 67

        Född: 
        Döpt: 12 Nov 1669 - , Ronneby, , Blekinge län, Sweden
         Död: 
     Begravd: 





F G Allard och Anna Törnwall




Make F G Allard

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Prost.




Maka Anna Törnwall

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Jonas Henrik Allard

        Född: 23 Jun 1868 - Åtvid, Östergötland 71
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Clara Ida Dieden (1868-      ) 72
     Äktensk: 14 Sep 1899 73



Allmänna notiser för barn - Jonas Henrik Allard

Göteborgare 1923: Andre läkare vid Sahlgrenska Sjukhuset 1897-99. Prakt. läkare i Göteborg sen dess.
SSK36: RNO.


Jonas Henrik Allard och Clara Ida Dieden




Make Jonas Henrik Allard

        Född: 23 Jun 1868 - Åtvid, Östergötland 71
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: F G Allard (      -      )
         Mor: Anna Törnwall (      -      )


   Äktenskap: 14 Sep 1899 73

Händelser

Adress: Göteborg, , Västra Götaland, Sweden. Han arbetade som Läkare.




Maka Clara Ida Dieden 72

        Född: 5 Maj 1868 - Caroli fsg, Malmö, Malmöhus län, Sweden 73
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Johan Henrik Emanuel Dieden (1840-1923) 74
         Mor: Nathalia Flensburg (1841-1884) 75




Barn

Allmänna notiser: Make - Jonas Henrik Allard

Göteborgare 1923: Andre läkare vid Sahlgrenska Sjukhuset 1897-99. Prakt. läkare i Göteborg sen dess.
SSK36: RNO.


Källor


1 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Sid 1759. Nr. 930.
Johan Bunthén, son af 157; f. i Ilstorp o. 1711; gick i Lunds skola; inspektor, boende i Klamby, Brandstads socken; † derstädes 9 nov. 1760.
Gift 1) med Anna Catharina Flensburg (f. 1714; † i Brandstad 1750), troligen dotter af kronolänsman Hans F. (se vid 1031); 2) i Brandstad 1751 med Ulrika Eleonora Ahlström, dotter af 336. Hon lefde 1762 och kallas >en fattig enka>.

2 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far Jakob B.

3 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 10. Åsbo och Bjäre Kontrakt Björnekulla och Västra Broby. 9. Jakob Bunthén
J B var f o 1669, son av kh i Ö Ljungby Salomon Casparsson B. och Birgitta Jakobsdotter.
...
Slutligen famm domkapitlet skäligt 1712 14/2 att transportera honom till Bj och B som han tillträdde 1713 1/5.
...
J B avled i Bj 1723 21/3.
G i Norrköping kort efter 1703 5/6, m Maja Glatta (Törling) själaringning i Lund 1731 15/7 ("pastor Buntheens änka")
...
Barn:
...
Johan Jakob, f. antagl i Ilstorp omkr 1711, inspektor död i Brandstad 1760 9/11, "i 55:e året". .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

4 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make Jakob B.

5 Kyrkböcker, Södra Sandby, Se katikismilängd 1722, fadern.

6 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se far Olof A.

7 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 6. Frosta och Färs Kontrakt Brandstad och Södra Åsum. 10. Olof ( Olaus) Ahlström
O.A. var f. i V. Alstad 1680 17/6(enl. gravstensinskr ), son av kh därst. Assar Olsson och Kirstine Jakobsdotter, ...
[B. & S. Å.] inst. s. å. [1711] 2/7 ...
O.A. avled i B 1742 1/3. ...
G. i april 1711 m. Anna Maria Krag, f. i V. Kärrstorp 1688 24/3, död i B. 1762 31/10, dotter av kh. i V. Kärrstorp Didrik Hermansson krag, och hans 2:a hustru Eline (Elne) Christoffersdotter.
Barn: ....
_ Ulrika Heleonora, dpt i B. tv. 1717 9/8, död därst. 1790 16/4, g. därst. 1751 16/7 m. inspektoren Johan Jakob Bunthén, Sjm Sk. 930, död i B. 1760 9/11, >i 55:e året>, i hans 2:a gifte( g. 1:o m. Anna Catharina Flensburg, död i B. 1750 3/4, >i 37:e året>).
... .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

8 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se make Olof A.

9 Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Wigda 4/5. 1726
d 18 octobr: wigdes Mässing Slagaren (Mäster) Japhet Ahlström och Jungfru Anna Catarina Holst.

10 Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs C:4. 1729
nr 8.
d 12 februarii lät Mässing Slagaren Japhet Ahlström ock dess Hustru Anna Catharina Holst christna sitt barn wid namn Anna Maria. Madam Weibuls bar barnet. Postmästare Fogelströms Käresta gick hoos. M fd: Hr Christian Friedrich. Hr von Dohn. ...B: ... ... .... Areshou hr Cullenberg. Jungfrufad: Jungfr: Lorich Jgf: Dunckler.

11 Kyrkböcker, Kristianstad, se dop.

12 Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs C:4. 1730
Nr 52
d 29 Novembr: lät Mässingslagaren Japhet Ahlström ock f. Anna (Holst) christna en dotter Nominae Anna Catrina. Bokbindaren Adrians Hustru bar barnet. ... ... Hustru gick hoos. Testes L...makaren B.uck. S... Lundberg. ................. gesällen Herman ock Buntmakarens gesäll Johan (Mattison).

13 Kyrkböcker, Malmö Garnisionsfsg, Se dotters födelse 1815.

14 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se dotter Anna f. 1853. High .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dotterson Bror Fritz Augusts födelse 1877. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se husförhörslängd 1871-1875.

15 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se husförhörslängd 1871-1875. .... St Maria, Ystads Sankta Maria C:8 (1811-1825) Bild 36 / sid 35. Mars 1815
d. 21 föddes, 24 döptes Handlanden
Johan Ahlströms och Hustru Petro-
nella Malm(sten)s dotter Ulrika
Charlotta. Faddrar ... ...
tör Svanberg, H(ani).. Corvin
Hant. Bokhåll. Robel, .. (F)orenberg
36.

16 St Maria, se född.

17 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri FII:5 (1886-1892) Bild 11. 1886 Febr
Nr: 22 [Död] 22 [Begr.] 27
Kjellman, Ulrika Charlotta Ahlström, hustru till postdirektör Bror Kjellman Diana I
[Dödsorsak] Catarrh. Gastrointestinalis Marasmus.

18 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se död.

19 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se dotter Anna f. 1853. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dotterson Bror Fritz Augusts födelse 1877. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se husförhörslängd 1871-1875. .... St Maria, Se dop.

20 St Maria, Ystads Sankta Maria E:3 (1828-1862) Bild 242 / sid 475. 1849
N:16 Söndagen den 17 och 24 Juni samt den 1 Juli lystes enligt begäran och snmälelse från Garnisons Pastorn Båth i Malmö till äktenskap ... ... mellan Ryttmästaren vid Kronprinsens HusarRegemente Herr Bror Hampus Peter Didrik Kjellman och Jungfru Ulrika Charlotta Ahlström, för ... lysning afkunnades i Malmö Garnisons Församling samma söndagar.
Ryttmästaren Bror Hampus Peter Didrik Kjellman, son af framlidne (dåvarande) Ryttmästaren Kjellman och dess Fru Sophie Wihlborg döptes den 24 Juli 1808 och Jungfru Ulrika Charlotta Ahlström, född härstades samt dotter af framlidne f. d. Handlanden Johan Ahlström och dess efterlevande Enkefru Petronella Ahlström, född Malm(sten).
Wigda 14/7 49 hemma.

21 Kyrkböcker, Kristianstad, se hustrus död 1785.

22 Kyrkböcker, Kristianstad, se död.

23 Kyrkböcker, Kristianstad, Krist. sfs F:2. 1785
75; d: 18 Sept: begrofs Skräddarens Ludvig Ahlströms hustru Andriana Schreil, som 52 år gammal dödde utaf lungsiukdom den 12 Sept.

24 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

25 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se husförhörslängd 1871-1875.

26 St Maria, Ystads Sankta Maria C:7 (1790-1810) Bild 153 / sid 148. 1808 Juli
d. 24 döptes Herr Ryttmästaren Kjellmans och dess Frus Vihlborgs son Bror Hampus Peter Didrick, enligt raport från Herr Hofpred och Regem.-pastoren Wikström.

27 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri FI:7 (1889-1894) Bild 153 / sid 150. 1892 Nov.
no 243 [död] 24 [Begr.] 30
Kjellman, Bror, postdirektör, f.d. öfv. löjtnant R.S.O. v Konow VIII
[Dödsorsak] Akut Lunginflammation
[Folio uti husförhörsboken] 222.

28 Carl Sjöström, Skånska Nationen i Lund (AD, Tryckt litteratur Lund, 1897), se ant.

29 St Maria, Se sons dop 1808.

30 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se dotter Anna f. 1853. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dotterson Bror Fritz Augusts födelse 1877. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se husförhörslängd 1871-1875.

31 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se fadern husförhörslängd 1871-1875. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dopvittne 16 Nov 1877.

32 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se fadern husförhörslängd 1871-1875. .... Kyrkböcker, Malmö Garnisionsfsg, Malmö garnisonsförsamling C:5 (1825-1866) Bild 84 / sid 157. [Månad] Maj [född] 21 [döpt] Juni 22
[Text] Ryttmästaren Bror Kjellmans och dess hustru Ulrica Charlotta Ahlströms dotter
Modren 34 år gl.
Faddrar: Öfverste Sjökrona, Doctor Müllern med Fru, Fru Borgström, MagistratsSecreteraren Wihlborg, Ryttmästren Malmborg med fru, Lieutnant F. af Callerholm, Demoisellerna Ahlström och Kjellman.
[Barnets namn] Alexandra Johanna Sofia å Hus no. 272.

33 Kyrkböcker, Malmö Garnisionsfsg, se född.

34 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri FII:3 (1871-1880) Bild 247. 1878
[död] Sept 27
[Begr.] Okt 4
[Text] Kjellman, Alexandra Johanna Sofia m:ll Söderport II
[Dödsorsak] Kronisk lunginflammation Tuberkolos
[Enl. betyg no:] 168
[Folio uti husförhörsboken] 54.

35 Tilltalsnamn: Se makens gravstenskälla..

36 Kyrkböcker, Malmö Garnisionsfsg, Malmö garnisonsförsamling C:5 (1825-1866) Bild 91 / sid 171. [Månad] Sept [född] 15 [döpt] 22/10
[Text] Ryttmästaren B. Kjellmans och dess hustru U. Ch. Ahlströms dotter
Modren 37 år.
Faddrar: Skattmästaren Giese, Ryttmästare Baron W. Bennet, Löjtnant Hellander, Tullförvaltatren Bettander och Rector Borg.
[Barnets namn] Hedvig Tecla Amalia.

37 Kyrkböcker, Malmö Garnisionsfsg, Se född.

38 Gravstenen. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri FI:11 (1925-1933) Bild 1360 / sid 132. [Nr] 112
[Kön] K
[Namn] Flensburg, Hedvig Tekla Amalia, f. Kjellman, ä. eft. köpman Fritz H. Flensburg, S:t Jörgen 4, 5e.
[Född] 52 15/9
[Uppslag i församlingsbok] 76
[Dödsorsak] Fract. (c)olli Marasm. senil.
[Dödsort] Ljunghusen
[Begraven] Juni 26
[Anteckningar] Prosten Lysander.

39 Flensburg, Fritz - Brev, Brev skrivet av Fritz Flensburg 30 sept 1890. Ställt till Augusta Ekelund. Malmö d. 30 Sept 1890
Fröken Augusta Ekelund, Landskrona

Eder skrifvelse af 23 okt till . hvari ni söker anställning har jag emottagit och då efter brefvet att dömma och de upplysningar jag för öfrigt sökt skaffa jag föreställer mig att Ni skulle kunna passa för platsen jag sinnad träffa aftal med Eder. Edra åligganden blefve i så fall att biträda på kontoret vid alla förefallande arbeten och ingår deri understundom tillklippning af påsar och då det handlar sig om mindre antal äfven sömmnad i maskin.
En af arbeterskorna städar kontoret dagligen men anordnandet af papper tillkommer Eder. Emellan torde väl äfven en dammtorkning behöfvas. Dessutom hade jag tänkt att äfven sälja från kontoret der packhus finns vid sidan om i mindre parti hvilket jag ej gjort förrut och att ni skulle sköta denna försäljning. Dervid läge man måhanda äfven upp en eller annan artikel och bör ni genom föregående verksamhet och expeditionsvana kunna vara nyttig. Detta blefve så att säga en ny affär.
Jag kan icke erbjuda Eder bostad och vivre och skulle knappast vilja tillråda Eder antaga platsen om ni ej kan få ordnat någorlunda trefvligt hvad detta beträffar. Som lön erbjuder jag 50 kr pr månad och kan ej gå högre åtminstone första tiden. Skulle den nya affären gå öfver förväntan bramen icke annars kan den bättras.
Reflekterar ni på platsen önskade jag Eder tillträda den med görligaste första.
Då jag har en mängd andra svar ber jag Eder med snaraste svara. Kanske vore det skäl ni kommer hit och såge er om.
Högaktningsfullt
Fritz Flensburg. .... Tilltalsnamn: Se gravstenskälla..

40 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

41 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gottried Beijer, sid 84, Band 3. Anna Kjellman, f. 26 okt. 1853, d. 11 maj 1917, dotter till överstelöjtnanten, sedermera postdirektören i Malmö Bror Kjellman och Ulrika Charlotta Ahlström. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se fadern husförhörslängd 1871-1875.

42 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se fadern husförhörslängd 1871-1875. .... Kyrkböcker, Malmö Garnisionsfsg, Malmö garnisonsförsamling C:5 (1825-1866) Bild 95 / sid 179. [Månad] Oktober[född] 26 [döpt] 27/11
[Text] Ryttmästaren och Riddaren B. Kjellmans och dess hustru Ulrika Ahlströms dotter
Modren 38 år gam.
Faddrar: Majoren m. m. Friherre O. Thott, Lieutenanten J. Wång, G Sylvan och L. Horn.
[Barnets namn] Syster, Anna, Lovisa, Christina, Ultima
.

43 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

44 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3. Gottfried Beijer, f. 26 aug. 1838 i Malmö, d. 5 dec. 1901 därstädes. Föräldrar: stadsbokhållaren och regementsskrivaren Gottfrid Beijer och Katarina Margareta Kockum. Erhöll undervisning i Malmö h. lärdomsskola. Anställd på speditions-och kolonialimportkontor i Malmö juli 1853; begav sig efter någon tid utrikes för ytterligare utbildning i handelsyrket; korrespondent och biträdande försäljare på börsen hos firman Schenck & c:o i Hamburg nov. 1857-1861; överflyttade till London1861; korrespondent och bokförare hos firman Westenholz brothers; prokurist 1863 hos firman Gust. Roos & c:o, för vilken han företog vidsträckta resor i in- och utlandet för avsättning av svenska produkter; återvände till Sverige 1866; började s. å. i Malmö tillsammans med brodern Lorens under firma G. Beijer affärsverksamhet, huvudsakligen omfattande agentur-och kommissionsaffärer; inträdde 1870 såsom delägare i Londonfirman Jackson, Beijer & c:o, under det Malmöaffären övertogs av brodern under firma L. Beijer; utträdde 1876 åter ur Londonfirman samt ingick i broderns firma, vilken från 1887 uppgick i firman G. & L. Beijer; stadsfullmäktig i Malmö 1879 -1901. (v. ordförande från 1892); ledamot av kommittén för Malmö stads deltagande i 1881 års lantbruksmöte; ledamot av riksdagens andra kammare för Malmö stad 1882-84; ledamot av K. kommittéerna för utredning angående kreditupplag och frilager 27 okt. 1882 -aug. 1884 och för utredning rörande ångfärjeförbindelse mellan Sverige och Seland 1884; ledamot av Malmö hamndirektion 1883 -1898 (v. ordförande från 1890); ledamot av kommittén för 1896 års industriutställning i Malmö; ordförande i Malmö handels- och sjöfartsnämnd, Malmö frihamnskommitté, Malmö skogsplanteringskommitté, Malmö köpmannaförening och Malmö handelsklubb; v. ordförande i Malmö planteringsförening; styrelseledamot i Malmö föreläsningsförening och Malmö börsförening; forts... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts från föreg. ... verkställande direktör för järnvägarna Malmö-Billesholm, Malmö-Simrishamn, Malmö-Kontinenten, Trälleborg-Rydsgård och Malmö-Trälleborg; huvudredare för Sydsvenska ångfartygs-a.-b; ordförande i Kockums järnverks-a.-b., avdelning Konga (trämasseexport), a.-b. John Beijers skofabrik i Stockholm och Malmö nya ångköks-a.-b; v. ordförande i Kockums järnverks-a.-b. och bergverks-a.-b. Freja; styrelseledamot i Kockums mekaniska verkstads-a.-b; företog ett flertal utländska resor, bl. a. till Holland för att studera kloaksystem, till Belgien och Tyskland för att taga kännedom om anläggningar av petroleumcisterner och till flera utländska hamnar för att studera anordningar vid varors lossning, lastning och magasinering ävensom inrättningar vid frihamnar och ångfärjetrafik. RVO 1883; RNO 1896; member of The iron & steel institute, London, 1898; KVO2kl 1901.

45 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gottried Beijer, sid 84, Band 3. Gift 8 aug. 1874 i Malmö med Anna Kjellman.

46 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Otto Nathanaël Theophilus Ahnfelt, f.13 sept. 1854 i Dalby församling, Malmöhus län, d. 3 febr. 1910 i Linköping. Föräldrar: dv. prebendekomministern,
sedermera kyrkoherden i Tranås av Lunds stift Karl Niklas Ahnfelt och
Matilda Maria Bernhardina Ekstrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 77. Ahnfelt, Otto Nathanaël Theophilus, född i Dalby d. 13 sept. 1854; föräldrar: kyrkoherden filos. doktorn Carl Niklas Ahnfelt och Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand; ... .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Tilltalsnamn: Se fadern.

47 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri).

48 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), kyrkoherden i Tranås Karl Niklas A. (f. 1810, d. 1887). .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 76. Ahnfelt, Carl Niklas, född i Gullarp d. 24 dec. 1810 ; föräldrar: Jonas Ahnfelt, kontraktsprost, och Elisabeth Margareta Florman ; student i Lund v. t. 1825; filos. doktor 1835; prestvigd d. 14 dec. 1839 ; pastor.-ex. d. 19 juni 1843 ; Kyrkoherde i Tranås d. 4 april 1856; tilltr. 1858.
Gift d. 27 april 1843 med Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand, född d. 27 april 1814, dotter af grosshandlaren Sven Ekstrand och Anna Margreta Borg i Karlshamn. - Barn: Ida, född d. 25 dec. 1844 i Knästorp, gift med kyrkoherden i V. Nöbbelöf Carl Gustaf Valentin Hallberg. - Anna *Lydia* Elisabeth, född d. 20 nov. 1846 i Knästorp. - *Otto* Nathanaël Theophilus, född d. 13 sept. 1854 i Dalby, teol. kandidat, docent vid Lunds univ. - Enkling d. 1 maj 1885.

49 Flensburgska Stamtavlan, 1887. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gift 10 dec. 1887 med Kristina Maria Flensburg.

50 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

51 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871. .... Kyrkböcker, Södra Rörum, Malmöhus län, se dop.

52 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.

53 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se hustru IA's fader. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 151. Hallberg, Carl Gustaf Valentin, född i Kristianstad d. 14 febr. 1844; föräldrar: skräddaren Peter Hallberg och Marie Sofie Hoff; student i Lund v.t. 1863; ..; stadskomminister i Helsingborg d. 24 april 1876; tilltr. 1877; förordnades av regementschefen att förestå pastorstjensten vid kongl. skånska husar-reg:tet under befälsmötena 1878 och 1879; förordnades av af domkapitlet att sköta samma tjänst d. 1 maj 1881-d. 1 maj 1882; regementspastor vid samma regemente d. 6 april 1882; tilltr. s.å; förordnades af kongl. maj:t till suppleant i styrelsen för Skåne-Hallands jernvägsaktiebolag d. 1 dec. 1882; Kyrkoherde i V. Nöbbelöf d. 10 okt. 1884; tilltr. 1886.
Gift d. 19 maj 1868 med Ida Ahnfelt, född d. 25 dec. 1844, dotter af kyrkoherden d:r Carl Niklas Ahnfelt och Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand.

54 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se son CGVH.

55 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se make.

56 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fader.

57 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se son KNA.

58 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se make KNA.

59 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se make Karl Niklas.

60 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se dotter Matilda's make KNA.

61 Vem är Vem Storstockholm 1962.

62 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).

63 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Dieden, Torborg Cecilia Dorothea

Adolf Fredriksg 7
217 74 Malmö

Död 6/10 1985.

Kyrkobokförd (1983) i Slottsstaden, Malmö kn, Malmöhus län. Mantalsskriven (1983) på samma ort.

Född 23/2 1898 i Malmö Sankt Petri (Skåne, f d Malmöhus län).

Änka (26/1 1980).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Slottsstaden, Malmö kn, Skåne län

Födelseförsamling i källan:
S:T PETRI (Malmöhus län)

Källor:
SPAR 90, RTB 85.

64 Jonas Dieden, -----Ursprungligt meddelande-----
Från: Jonas Dieden [mailto:Jonas.Dieden@connecta.se]
Skickat: den 23 maj 2000 08:34
Till: William-Jörgensen, Mikael
Ämne: SV: Dieden

Min farfar gick bort 1980 - såg att det saknades! /Jonas.

65 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).

66 Vem är vem i Skåne, Halland, Blekinge 1966.

67 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 13A s 352.

68 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 13A s352.

69 Göteborgare 1923. Enkel biografisk publikation.

70 Göteborgare 1923.

71 SSK13,Göteborgare 1923.

72 Demografisk databas för södra Sverige,

Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1868-05-05
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Clara Ida
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 27
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Johan Henrik Emanuel
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel consul vice italiensk
Faderns ort St. Gertrud N. I
Moderns förnamn Nathalia
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:11
Övrigt:
hsf. fol. 27.

73 SSK13.

74 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 2. Johan Henrik Emanuel Dieden, den föregåendes son, f. 26 juni 1840 i Malmö (Caroli), d. 15 febr. 1923 där. Skol-och merkantila studier i in- och utlandet; innehavare av den av fadern grundade firman från 1879 till dess den ombildades till aktiebolag inom familjen 1908, därefter ordf. i dess styr; revisor vid riksbankens avdelningskontor i Malmö 1873-74; ordf. i styr. för navigationsskolan i Malmö 1874-82; stadsfullmäktig i Malmö 1875-1910; led. av Malmö Caroli församl:s kyrkoråd 1878-1923, kyrkvärd i samma förs. 1879-1923; led. av hamndirektionen 1880 -1910 (v. ordf. 1881-89 och ordf. 1890-1910); led. av riksdagens andra kammare 1885-96 och av första kammaren 1900-10, varunder han bl. a. var led. av bevillningsutskottet 1896 och av lagutskottet 1904-05; ordf. för andra kammarens talmansdeputation 1896; led. av tullstatskommittén 1900-02; italiensk v. konsul 1863-95 och belgisk konsul 1887-92. RVO 1884; RNO 1895; KV02kl 1900; guldmedalj för medb. förtj. 8. st. 1915; KVOlkl 1920. .... Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1840-06-26
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Johan Henric Emanuel
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 26
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Johan Henric
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel handlande
Faderns ort N. 35
Moderns förnamn Mariana Beata
Moderns efternamn Bager
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa MALMÖ Caroli CI:10.

75 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G. 1) 26 juni 1864 m. Nathalia Flensburg, f. 17 mars 1841 i Malmö (S:t Petri), d. 20 juli 1884 i Malmö (Caroli), dotter av handlanden Gustaf Flensburg och Charlotta Wilhelmina Ståhle.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se