Catharina Meliander och Färgare Peter Palm




Make Catharina Meliander 1

        Född: 1763 2
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Färgare Peter Palm 3

        Född: 1759
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Anna Meliander 4

        Född: 1791
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: Fosterdotter





Jöns Meliander




Make Jöns Meliander

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Klockare i Västra Hoby o. Håstads fsg år 1734 i Västra Hoby o Håstad fsg, Malmöhus län.




Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Magnus Meliander

        Född: Ca Sep 1731 5
        Döpt: Ca 26 Sep 1731 - Västra Hoby o Håstad fsg, Malmöhus län 6
         Död: Ca Jan 1732 5
     Begravd: 9 Jan 1732 - Västra Hoby o Håstad fsg, Malmöhus län 7



2 K Johanna Meliander 8

        Född: Före 13 Okt 1734 - Håstad fsg, Malmöhus län 9
        Döpt: 13 Okt 1734 - Håstad fsg, Malmöhus län 10
         Död: 2 Mar 1796 - Svalöf fsg. Malmöhus län 11
     Begravd: 
        Make: Johannes Hartelius (1737-1772) 12
     Äktensk: 7 Okt 1759 - Håstad fsg, Malmöhus län 13


3 K Elisabet Meliander

        Född: Före 13 Okt 1734
        Döpt: 13 Okt 1734 - Västra Hoby o Håstad fsg, Malmöhus län 14
         Död: Före 17 Nov 1734
     Begravd: 17 Nov 1734 - Västra Hoby o Håstad fsg, Malmöhus län 15





Adolph Wilhelm Melin och Fredrique Meyer




Make Adolph Wilhelm Melin 17

        Född: 1808 - Göteborg , Sweden 18
        Döpt: 
         Död: 1897 - Göteborg , Sweden 18
     Begravd: 


         Far: Olof Melin (1763-1834) 19
         Mor: Elisabeth Stockman (1773-1815) 20


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Grosshandlare.




Maka Fredrique Meyer 21

        Född: 1818 21
        Döpt: 
         Död: 1901 21
     Begravd: 


Barn
1 M Olof Edward Melin 22

        Född: 6 Mar 1858 22
        Döpt: 
         Död: 1 Feb 1930 22
     Begravd: 
        Maka: Hedvig Margaretha Arvidsson (1860-1921) 22
     Äktensk: 10 Okt 1882 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 22




Robert Robertsson von Rosen och Anna Hedvig Ulrika Melin




Make Robert Robertsson von Rosen

        Född: 12 Apr 1863 23
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Bernard Robert Alfred von Rosen (1826-1910)
         Mor: Friherrinna Anna Euphrosyne Barnekow (1834-1925) 24


   Äktenskap: 20 Feb 1893 23

Händelser

Adress: Lilleskog, Västergötland. Han arbetade som Verkst. Direktör.




Maka Anna Hedvig Ulrika Melin

        Född: 26 Maj 1870 23
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 K Aina Hilda Margareta (Meta) von Rosen 25

        Född: 5 Dec 1893 - Sandhem, Jönköpings län 23
        Döpt: 
         Död: 29 Nov 1988 - Göteborg, Vasa fsg, Göteborg o Bohus län 26
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: *Arne* Colbjörnsen Wærn (1883-1981) 27
     Äktensk: 4 Aug 1916 26



Allmänna notiser: Make - Robert Robertsson von Rosen

SAK35: Verkst. direktör för Svenska ömsesidiga kreatursförsäkringsbolaget, RWO. Äg. o. bebor Näsbyholm i Västergötland( Lilleskog ).


Wilhelm Samuel Nerman och Emma Elisabeth Melin




Make Wilhelm Samuel Nerman 28

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Emma Elisabeth Melin 29

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Emma Margaretha Catharina Nerman 30

        Född: 3 Apr 1829 31
        Döpt: 
         Död: 23 Apr 1900 - , Stockholm, Stockholms län 31
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Morten Edvard Wærn (1826-1896) 32
     Äktensk: 1850 33




Carl Fredrik Wærn och Gustava Elisabeth (Betty) Melin




Make Carl Fredrik Wærn 34

        Född: 1787 - Högen, Steneby Sn, Elfsborgs Län 31
        Döpt: 
         Död: 18 Jul 1858 - Baldersnäs, Dal 33
     Begravd: 


         Far: Mathias Wærn (1725-1788) 35
         Mor: Maria Uggla (1747-1816) 36


   Äktenskap: 17 Maj 1818 - Göteborg, Kristine förs. 37

Händelser

Han arbetade som Bruksägare. Han arbetade som Grosshandlare. Adress: V. Hamng. 13, Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.




Maka Gustava Elisabeth (Betty) Melin 38

        Född: 1802 33
        Döpt: 
         Död: 1875 33
     Begravd: 


         Far: Olof Melin (1763-1834) 19
         Mor: Elisabeth Stockman (1773-1815) 20




Barn
1 M Carl *Fredrik* Wærn 39

        Född: 15 Jan 1819 - Göteborg, Kristine förs. 40
        Döpt: 
         Död: 31 Okt 1899 - Steneby, Älvsb. Län 41
     Begravd: 
        Maka: Grevinna Maria *Augusta* Coraldina Lagerberg (1821-1901) 42
     Äktensk: 13 Jul 1848 - , Stockholm, Stockholms län 43


2 M Olof Wærn 44

        Född: 1 Dec 1819 - Göteborg, Kristine förs. 45
        Döpt: 
         Död: 10 Dec 1819 - Göteborg, Kristine förs. 45
     Begravd: 



3 M Morten Edvard Wærn 46

        Född: 14 Dec 1826 - Göteborg, , Västra Götaland, Sweden 31
        Döpt: 
         Död: 2 Feb 1896 - Billingsfors 31
     Begravd: 
        Maka: Emma Margaretha Catharina Nerman (1829-1900) 30
     Äktensk: 1850 33


4 K Elisabeth Wærn 47

        Född: 1835 48
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
        Make: Knut Casimir Petre (1831-1889) 49
     Äktensk: 1861 48


5 K Christina (Stina) Wærn 50

        Född: 3 Jan 1838 - Baldersnäs, Steneby Sn 48
        Döpt: 
         Död: 12 Jul 1864 - Stjernsund 48
     Begravd: 
        Make: Mathias (Mats) Fredrik Wærn (1826-1891) 51


6 M Adolf *Wilhelm* Wærn 52

        Född: 21 Feb 1839 31
        Döpt: 
         Död: 16 Jun 1876 - , Stockholm, Stockholms län 31
     Begravd: 
        Maka: *Ebba* Aurora Malmborg (1845-1926) 53
     Äktensk: 6 Sep 1867 - Svaneholm, Svanskogs Sn, Vermland 54



Allmänna notiser: Make - Carl Fredrik Wærn

Se Ingeborg Waern Bugges bok I min mormors hus, kap. om Brevet. S. 81 f.


Olof Melin och Elisabeth Stockman




Make Olof Melin 19

        Född: 1763 19
        Döpt: 
         Död: 1834 55
     Begravd: 


         Far: Olof Melin (1727-1804) 56
         Mor: Regina Elisabeth Bäck (1734-1810) 57


   Äktenskap: 1796 58

  Annan maka: Maria Sofia Fålling (1792-1834)

Händelser

Han arbetade som Handlande. Han bodde Olivedal i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.




Maka Elisabeth Stockman 20

        Född: 1773 59
        Döpt: 
         Död: 1815 - Göteborg , Sweden 60
     Begravd: 


Barn
1 K Gustava Elisabeth (Betty) Melin 38

        Född: 1802 33
        Döpt: 
         Död: 1875 33
     Begravd: 
        Make: Carl Fredrik Wærn (1787-1858) 61
     Äktensk: 17 Maj 1818 - Göteborg, Kristine förs. 37


2 M Adolph Wilhelm Melin 62

        Född: 1808 - Göteborg , Sweden 18
        Döpt: 
         Död: 1897 - Göteborg , Sweden 18
     Begravd: 
        Maka: Fredrique Meyer (1818-1901) 21




Paul Henrik Melin och Hilda Amanda Nikolina Rhedin




Make Paul Henrik Melin 63

        Född: 3 Sep 1823 - Göteborg, Kristine förs. 64
        Döpt: 
         Död: 13 Nov 1892 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 65
     Begravd: 


         Far: Olof Melin (1763-1834) 19
         Mor: Maria Sofia Fålling (1792-1834)


   Äktenskap: 14 Jan 1869 - Göteborg, Kristine förs. 22

Händelser

Han arbetade som Överste, industriidkare.




Maka Hilda Amanda Nikolina Rhedin 66

        Född: 24 Dec 1832 - Göteborg, Kristine förs. 65
        Döpt: 
         Död: 27 Mar 1888 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 65
     Begravd: 


         Far: Martin Wilhelm Rhedin (      -      ) 22
         Mor: Hedvig Katarina Seldener (1796-1874) 67




Barn


Lorentz Ludvig Zethelius och Jenny Wilhelmina Melkerson




Make Lorentz Ludvig Zethelius

        Född: 1855 68
        Döpt: 
         Död: 1907 68
     Begravd: 


         Far: Erik Wilhelm Zethelius (1815-1873) 69
         Mor: Aurora Mathilda Görges (1816-1877)


   Äktenskap: 1881

Händelser

Han bodde i Falun. Han arbetade som Bergsingenjör.




Maka Jenny Wilhelmina Melkerson

        Född: 1856 70
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Avliden

        Född: 1898 68
        Döpt: 
         Död: 1956 68
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet





Lorens Tillroth och Margareta Sophia Mellenberg




Make Lorens Tillroth 71

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Tullnär. Adress: Marstrand, Bohuslän.




Maka Margareta Sophia Mellenberg 71

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Anna Cecilia Tillroth 72

        Född: 1740 72
        Döpt: 
         Död: 28 Mar 1809 - Göteborg, Kristine förs. 72
     Begravd: 
      Status: et
        Make: Christian Beckman (1732-1798) 73
     Äktensk: 14 Aug 1759 - Göteborg, Kristine förs. 74




Nils Ståhle och Wilhelmina Mellgren




Make Nils Ståhle 75

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Tunnbindaremästare år 1850 i Helsingborg, Malmöhus län. Han arbetade som Tunnbindare år 1860-1890. Han bodde Nordstjernan 16 år 1890 i Helsingborg, Malmöhus län.




Maka Wilhelmina Mellgren 75

        Född: Ca Apr 1822 76
        Döpt: 
         Död: 17 Apr 1890 - Helsingborg, Malmöhus län 77
   Dödsorsak: artheritis desdemon
     Begravd: 


Barn
1 M Fredrik August Ståhle

        Född: 
        Döpt: 11 Maj 1850 - Helsingborg, Malmöhus län 78
         Död: 
     Begravd: 



2 K Clara Amanda Ståhle

        Född: 5 Aug 1860 - Helsingborg, Malmöhus län 79
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



3 K Jacobina Wilhelmina Ståhle

        Född: 23 Aug 1862 - Helsingborg, Malmöhus län 80
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



4 M Bror Bernhard Ståhle 81

        Född: 18 Aug 1864 82
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet





Jonas Risberg och Kristina Mellin




Make Jonas Risberg 83

        Född: 5 Jan 1747 - Piteå lfs, Västerbottens län 84
        Döpt: 
         Död: 16 Sep 1806 85
     Begravd: 


         Far: Sven Jonsson (1710-1804) 86
         Mor: Elsa Eriksdotter (1717-1799)


   Äktenskap: 23 Jan 1777 87

Händelser

Adress: Piteå lfs, Västerbottens län. Han arbetade som Komminister, vice pastor.




Maka Kristina Mellin 88

        Född: 14 Feb 1748 - Lövånger 89
        Döpt: 
         Död: 26 Sep 1822 90
     Begravd: 


         Far: Johan Mellin (1701-1788) 91
         Mor: Kristina Hacksell (1710-1789) 92




Barn
1 K Elsa Christina Risberg 93

        Född: 22 Feb 1779 - Adolfström, Arjeplog 90
        Döpt: 
         Död: 30 Okt 1839 90
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 K Fredrika Risberg

        Född: 1785 - Piteå lfs, Västerbottens län 94
        Döpt: 
         Död: 1849 95
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Nils Persson Lundström (1775-1842)
     Äktensk: 14 Okt 1810 85



Allmänna notiser för barn - Fredrika Risberg

Rötter, V Lindfors anor: född 1784.


Charles Sheldon och Eva Maria Mesterton




Make Charles Sheldon 96




        Född: 29 Sep 1665 - , Göteborg, Göteborgs och Bohus län 97
        Döpt: 
         Död: 6 Aug 1739 97
     Begravd: 10 Aug 1739 - , Karlskrona admiralitetsförs., Blekinge län 98


         Far: Francis Sheldon (Ca 1612-1692) 99
         Mor: Ipse Vinbell (      -      ) 100


   Äktenskap: 18 Mar 1694 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 101

Händelser

Han arbetade som skeppsbyggmästare efter 1 Jan 1793 i , Karlskrona, Blekinge län, Sweden.




Maka Eva Maria Mesterton 101

        Född: 
        Döpt: 26 Jul 1673 - , Stockholm Nicolai förs, Stockholms län 101
         Död: Efter 1739 101
     Begravd: 


         Far: Jacob Mesterton (      -      ) 102
         Mor: Petronella Schaij (      -      ) 102




Barn
1 M Gilbert Sheldon 103




        Född: 21 Jan 1710 - Karlskrona stadsförs., Karlskrona, , Blekinge län, Sweden 97
        Döpt: 
         Död: 20 Apr 1794 - , Karlskrona admiralitetsförs., Blekinge län 97
     Begravd: 
        Maka: Helena Catharina Mauvert (Ca 1720-1804) 104
     Äktensk: 1 Nov 1738 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 104


2 K Barbara Charlotta Sheldon 105

        Född: Ber 1714 106
        Döpt: 
         Död: 27 Mar 1753 - Alnaryd, Tving förs, Blekinge län 107
     Begravd: 
        Make: Henrik Törner Planck (      -1759) 108
     Äktensk: 31 Mar 1737 - , Karlskrona admiralitetsförs., Blekinge län 109



Allmänna notiser för barn - Barbara Charlotta Sheldon

Kan inte hitta födelse i amiralietsförs., men (ev.) broder född 4 år tidigare i stadsförs., så antagligen hon också.

Eftersom giftermål var 1794, så skulle äldsta sonen kunna vara 19 och teoretiskt kunna vara far, men relativt otroligt.


Jacob Mesterton och Petronella Schaij




Make Jacob Mesterton 102

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Petronella Schaij 102

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 

Händelser

Hon var den 20 Okt 1701 med som vittne på dopet av handelsmannen Christian Welshuysens och Maria Broomés son Salomon i , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden.
"Mad. Petronella Mesterton bar honom till dopet."


Barn
1 K Eva Maria Mesterton 101

        Född: 
        Döpt: 26 Jul 1673 - , Stockholm Nicolai förs, Stockholms län 101
         Död: Efter 1739 101
     Begravd: 
        Make: Charles Sheldon (1665-1739) 96
     Äktensk: 18 Mar 1694 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 101




Claes Saur och Lucia Mesterton




Make Claes Saur 110

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 1 Jul 1712 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 111

Händelser

Han arbetade som handelsman i , Karlskrona, Blekinge län, Sweden. Han arbetade som rådman i , Karlskrona, Blekinge län, Sweden.




Maka Lucia Mesterton 112

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 

Äktenskapshändelser

Det lystes för dem första gången den 15 Jun 1712 i , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden.


Barn

Källor


1 Landskrona Stadsfsg, Landskrona stadsfsg A1:6 1810.1813 bild 12/sid 7 Inflyttade. Färgaren Peter (?) Palm födelse 1759, 8/3, Kjentorp (?)
hustru Cath. Meliander, 1763 29/4, Håstad (?)
fosterdotter Anna Meliander 1791 Håstad
gesäll Petter Hjulström, 1775 (1773?) 8/4 Bjuf (?)
... (?) Påhl Westerberg 1766 14/11 ... (?)
dräng Jöns Ohlsson 1776 8/6 Gunnaröd (?)
.

2 Landskrona Stadsfsg, se namn.

3 Landskrona Stadsfsg, Landskrona stadsfsg 1810-1813 A1:6 bild 12/sid7. Inflyttning 1810
Vistelse Ort 4, 10
Färgaren Peter (?) Palm födelse 1759, 8/3, Kjentorp (?)
hustru Cath. Meliander, 1763 29/4, Håstad (?)
fosterdotter Anna Meliander 1791 Håstad
gesäll Petter Hjulström, 1775 (1773?) 8/4 Bjuf (?)
... (?) Påhl Westerberg 1766 14/11 ... (?)
dräng Jöns Ohlsson 1776 8/6 Gunnaröd (?).

4 Landskrona Stadsfsg, se Cath. Meliander. Färgaren Peter (?) Palm födelse 1759, 8/3, Kjentorp (?)
hustru Cath. Meliander, 1763 29/4, Håstad (?)
fosterdotter Anna Meliander 1791 Håstad
gesäll Petter Hjulström, 1775 (1773?) 8/4 Bjuf (?)
... (?) Påhl Westerberg 1766 14/11 ... (?)
dräng Jöns Ohlsson 1776 8/6 Gunnaröd (?)
.

5 Kyrkböcker, Västra Hoby & Håstad.

6 Kyrkböcker, Västra Hoby & Håstad, Via Genline. Dom: p: Trinit: döptes klockaren Melianders lilla son nome Magnus. (Barnet) ... ... ... ... ... Catharina Widing. M.. ... ... ... ... ... ... mölla Q.... vittnen: Jöns Olsons hustr: Magdalena i fladewadsmöllan. ... ... ... ... i ...möllan och Måns Nillsons hustr: ... i Böösmölla ...

7 Kyrkböcker, Västra Hoby & Håstad, via Genline. Dom: p: Epiph 1 .. begrofs klockaren Melianders lilla son nom: Magnus 14 (vekor) 2 dagar gammal. Dom 1 post Epiph 1732 = 9 jan 1732
14 veckor 2 dagar innan död blir i slutet av september.
/MWJ.

8 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Se son Zacharias. .... Bernhard Granholm, Grums, *** Generation IV *** fffm
17 JOHANNA MELJANDER, född 1734. Född i Tartu, Estland 1931.
Pensionär. Ingenjör vid Televerket Radio (nuv TERACOM) -1961.
Släktforskat sedan 27/7 1984.
Forskar på: Birath fr Kvistbro mm(T), Edholm fr Fors(Z), Frisendahl fr Ragunda(Z), Frisk fr Sunne(S), Frykbom fr Sunne(S), Granholm fr Korsholm och Graninge(Y), Hahne fr Lerbäck(T), Hammarström fr Arboga mm(U), Hartelius fr Svalöv(M), Schult fr (T) samt avgreningar till och från dessa släkter.
Några av mina anor (Edholm och Frisendahl) bodde i Fors och Ragunda när köpmannen Magnus Huss (Vildhussen) verkställde grävningen av en vattenkanal förbi vattenfallet Gedungsen i Indalsälven, varvid Ragundasjön tömdes och Döda fallet bildades.
Forskat i domböcker sedan 1987. Specialforskar i domböcker från år 1796 i ca 50 härader och städer från hela landet. Specialforskar på ogifta mödrar under 1700-talet.
Skrivit C-uppsats "Gedungsen i arkiven" i arkivvetenskap, C-uppsats "Rätt i Sverige 1796" i historia (ur domböcker) och D-uppsats "Regalrätt i Ragunda" (om förhistorien till regleringen i Indalsälven).
Medlem i Jämtlands läns släktforskarförening, Härnösands släktforskare, Värmlands släktforskarförening, Ådalens släktforskarförening, Åsbo släkt- och hembygdsforskare, Probanden i Grums samt Föreningen Tingshuset i Häljebol. V ordf i Värmlands släktforskarförening och Probanden. Ledamot av styrelsen för Folkrörelsernas arkiv i Värmland.
Email: bernhard.granholm@grums.mail.telia.com
Very serious

9 Bernhard Granholm, Grums. .... Kyrkböcker, Västra Hoby & Håstad, Se dop.

10 Kyrkböcker, Västra Hoby & Håstad, Födde, Vigsel, död 1724-1768. 1734
Dom 18 ... Trinitis d. 13 Octobris döptes (Jöns) ... 2ne (äkta) döttrar ... ... Namn, Johanna.
... dopet af Fru Inspectorskan Karström (Jani...) ... . Den andra ... dopet af Niels Måns hustru i wadmöllan , Magdalena Hartelia, och blef kallat Elisabet.
Testes. ... ..., Pehr Jönsson af (måll...)möllan, Måns Nilson från (Böös)möllan, ... ..., ... ... från (Gåstang)mölla, (Gudmund) ... hustru Magaretha.

11 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Se son Zacharias. .... (Genline
födda, döpta 1700-1800), genline. 1796 Svalöv
Martii 2
kl 3 am afsomnade förra klockaren Hartelii Enka Johanna Meljander här i B˙en ... ... och ... begrofs den 13 ejusdem, samt ... nordost om k˙rkan
(Skrivet i kanten:
4.
Johanna Meljander
61 Åhr gl).

12 Vollmar Hartelius, släktregister, Johannes Hartelius född år 1737 i Norra Svalöf, klockare därstädes, död 1772. .... Hartelius, Sven, Släktträd m. kommentarer. Skickat 980115 av Mikael Hartelius i Härnösand
Saknar källhänvisningar .... Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Se son Zacharias.

13 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Se son Zacharias. .... Kyrkböcker, Västra Hoby & Håstad, Födde, Vigsel, död 1724-1768. 1759
Octob d. 7 vigdes (klåckaren) Johannes Hartelius från Swalöf med Jungfru Johanna Meliander i Håstad.

14 Kyrkböcker, Västra Hoby & Håstad, Se tvillingsysters dop.

15 Kyrkböcker, Västra Hoby & Håstad, via Genline. Dom: 23 post Trinitatis d: 17 Novembris begrofs Jöns klåckarens lilla dotter, Nomine Elisabeth, som war (4).. dagar gammal och ... ...gd ... ... ... samt ...

16 (Genline
födda, döpta 1700-1800), Hfl 1777 Svalöf AI:1 arkiv digital. Norra Svalöf
No 21 Enka Jon- Meljander född 1734
S Jonas 1761
do Zacharias 1769
D Catharina 1764
do Maria 1767
do Johanns 1773.

17 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.). Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 123.

18 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.

19 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 869 bd 1.

20 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.). .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 183.

21 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.).

22 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

23 SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).

24 Chris Barnekov, Mail 25/10-2002. would have been the sister of my great-great-grandfather.
Riddarhuset's pedigree file contains the following:

. Anna Eufrosyne, fvdd 1834-07-15 pe Spannarp. Dvd 1925-06-07 i Vdstra
Hargs fvrs, Vstergvtlands ldn (db). Gift pe Spannarp 1860-02-20 med
majoren friherre Bernhard Robert Alfred von Rosen, nr 290, fvdd 1826,
dvd 1910.

Her ancestors include Saint Olaf, Karl den Store, Gustav I Vasa, ....

.

25 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Waern, Aina Hilda Margareta

Molinsg 13
411 33 Göteborg

Död 29/11 1988.

Kyrkobokförd (1985) i Vasa Göteborgs, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1985) på samma ort.

Född 5/12 1893 i Sandhem (Jönköpings län).

Änka (9/9 1981).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Vasa, Göteborgs kn, Västra Götalands län

Födelseförsamling i källan:
SANDHEM (Skaraborgs län)

Källor:
SPAR 90, RTB 88.

26 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).

27 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Waern, Arne Colbjörnsen

Brödrag 8
412 74 Göteborg

Död 9/9 1981.

Kyrkobokförd (1972) i Örgryte, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1972) på samma ort.

Född 2/10 1883 i Gustavi (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).

Gift man (4/8 1916).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Örgryte, Göteborgs kn, Västra Götalands län

Födelseförsamling i källan:
GUSTAVI (Göteborgs och Bohus län)

Källor:
SPAR 90, RTB 81.

28 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se svärsonen. utg. 1901

29 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se svärsonen.

30 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se maken.

31 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.).

32 Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 199. År 1851 19/9 Mårten Edvard Waern, handlande. Blev borgare i Gbg. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 28. Morten Edvard (son av Carl Fredrik, tab XVI), f 1826, 14.12, i Gbg. ...1852 delegare i firman CFW& Co. ... 1855 utgick ur firman... 1862 kontorschef hos firman James Dickson & Co i Gbg.VD i Svartviks ab 1892....
Under de sista åren af sitt lif var han bosatt å Billingsfors, hvarest han afled den 2 februari 1896.
Gift 1850 med Emma Margareta Catharina Nerman, f 1829, 3.4, dotter af lifmedikusen, med.dr mm Wilhelm Samuel Nerman och Emma Elisabeth Melin. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 201. Waern, Morten Edvard.
F i Gbg 1826, s. å Billingsfors, Dalsland 1896. Köpman i Gbg...

33 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).

34 Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 157. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 22. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970). .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812. Register övwer Christine församlings Ledamöter som hafva hushåll eller äro sina egna, upprättadt af undertecknad i Dec. 1812 och som alt framgent kommer att föras af pastor.
Sv. Helander
Svensk kyrkoherde wid fsg. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 199. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850).

35 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Bd 2, 781. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. .... Bjurman, Eva, Bjurman, Eva Catrines intressanta blekhet (Symposion, Sthm 1998), s 191. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 6.

36 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Waern, Mathias (1725-1788), grosshandlare, g m Maja Uggla (1747-1818). .... Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 301. ..."överste Claes Quist, alias Svinhufvud, ..., porträttet av hennes ungdoms älskade, som nådde vår anmoder Maja Uggla på dödsbädden. ...". present av Ulla Wullt, 13/5 -99 .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), Gift 1768 23.9 med Maria Uggla, f. 1747 2.9. Död 1815 i Stockholm, dotter af Bruksegearen Leonard Magnus Uggla, nr 100, och Friherrinnan Märta Taube till Odenkat, nr 110.

37 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860.

38 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. se maken.

39 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Bd 2, s 541. ... föddes här den 15 maj 1819. burskap 1844 1852 kompanjon med fadern i C.Fr. Wærn & Co, kommunfullm. ordf. 1863-69, juni 1870 finansminister till 1874
1874 president i kommerskoll. dog 31 okt. 1899. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 187. år 1844 29/3 Carl Fredric Waern. Blev borgare i Gbg. Borgarbrevet finns längst bak i boken. .... Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 30. ...När därför faster Augusta och farbror Fredrik erbjöd sig att...
Tydligen var tilltalsnamnen Augusta resp. Fredrik. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 9. Waern, Carl Fredrik, Grosshandlande, statsråd, t.f. president. Född 15/1 1819 i Gbg (Kristine), son av grossh. Carl Fredrik W. och Gustava Elisabeth Melin; död 31/10 1899 i Steneby (Älvsb. län)....
Gift 13/7 1848 i Stockholm med grevinnan Maria Augusta Coraldina Lagerberg, född 15/9 1821 i Mariestad, dotter av greve Otto Henrik Adam Lagerberg och grevinnan Maria Johanna Frölich; död 21/7 1901 i Steneby (Älvsb. län. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 23ff. TAB XVII
Car Fredrik (son af Carl Fredrik, tab XVI), f 1819 15.1, i Gbg;...anstäldes på sin faders kontor 1840; ...ledamot af borgareståndet för Gbg 1847-48;...chef för firman C.Fr. Waern & Co 1858.... vd för ab Dalslands kanal 1864-70;...statråd o chef öfr finansdept 1870...till 1874...
Gift 1848, 13.7 i Sthm med grefvinnan Maria Augusta Coraldina Lagerberg, f 1821, 15.9, i Mariestad, dotter till Ryttmäst. grefve Otto Henrik Adam Lagerberg o grefvinnan Maria Johanna Frölich. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskal. för 1857 på Ö. Hamng. 19. .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812. se fadern. Född enl. denna o a källor 15 jan. ej maj. Ändrar. Ma. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 200. Waern, Carl Fredrik d.y.
F i Gbg 1819, d. å Baldersnäs i Stenaby sn i dalsland 1899. Köpman i Gbg, bruksäg., ledamot av borgerskapets äldste 1858-1862. Ordf. i Gbgs stadsfullm.... .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Waern C. F. junior grossh. Hörn af Korsgn o Kungsg 30.

40 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.). .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 9. .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812.

41 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, SSK36.

42 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 30. se maken. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 101. Lagerberg, Maria Augusta Coradina
F i Mariestad 1821, d. å Baldersnäs i Dalsland 1901. 1848 g.m. grosshandl. i Gbg, sedermera statsrådet o t.f. presidenten i Kommerskollegium, fil. hdersdr. Carl Fredrik Waern.

43 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

44 Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812. se fadern.

45 Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812.

46 Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 199. År 1851 19/9 Mårten Edvard Waern, handlande. Blev borgare i Gbg. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 28. Morten Edvard (son av Carl Fredrik, tab XVI), f 1826, 14.12, i Gbg. ...1852 delegare i firman CFW& Co. ... 1855 utgick ur firman... 1862 kontorschef hos firman James Dickson & Co i Gbg.VD i Svartviks ab 1892....
Under de sista åren af sitt lif var han bosatt å Billingsfors, hvarest han afled den 2 februari 1896.
Gift 1850 med Emma Margareta Catharina Nerman, f 1829, 3.4, dotter af lifmedikusen, med.dr mm Wilhelm Samuel Nerman och Emma Elisabeth Melin. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 201. Waern, Morten Edvard.
F i Gbg 1826, s. å Billingsfors, Dalsland 1896. Köpman i Gbg...

47 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 23. ...Elisabeth, f 1835. Gift 1861 med Bruksegaren, fd löjtn. i flottan R.N.O. Knut Carimir Petre, f 1831, 24.4, på Hammarby i Gestriksland, död 1889, 9.9, på Inversness vid Stocksund i Stockholms län.

48 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.).

49 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se hustrun.

50 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 12. Gift 1860 26.9 på Baldersnäs i Steneby sn i Elfsborgs län med Christina Waern, f 1838 3.1, på samma egendom. Död 1864 12.7 på Stjernsund, dotter af bruksegaren Carl Fredrik Waern och Gustafva Elisabeth Melin.

51 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. ...Mathias Fredrik (1826-1891), disponent, g m Christina Wærn (1838-1861). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 12. TAB. VII.
Mattias Fredrik (son af Jonas, Tab. VI), f 1826, 30.10, på Frösvidal i Kils sn i Örebro läm, delegare o disponent för Stjernsund i Husby sn i Kopparbergs län 1853-71; adelsman vid faderns död 1868; statsrevisorsuppl. s.å.: statsrevisor 1869; egare af Granvik i Undenäs sn i Skaraborgs län sedan 1873. Död på nämnda egendom 1891 27.5.

52 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 17. ...Vad flög det i Ebba och Wilhelm?...
Alltså bör deras tilltalsnamn ha varit Ebba resp. Wilhelm. .... Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 27-28. om frieriet se ovanst. sidor. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 32. TAB XXIV
Adolf Wilhelm (son af Carl Fredrik, Tab XVI), f 1839, 21.2. Var delegare o disponent för Baldersnäs ab.
Valdes 1875 af Elfsborgs läns landsting till ledamot av riksdagens FK...
Död 1876, 16.6 i Sthm.
Gift 1867, 6.9 på Svaneholm i Svanskogs sn i Vermlands län med Ebba Aurora Malmborg, f 1845, 3.11, på Våxnäs i Karlstads landsförs. i Vermlands län, dotter af generallöjtn. Otta August Malmborg o Sara Augusta von Gertten.

53 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), Hela boken handlar om E.A. Malmborg och hennes liv, o förf.s somrar med sin mormor, dvs EAM.

54 SSK13 ( Svensk Släktkalender ). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.).

55 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se namnet.

56 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 869 bd 1. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 20. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790 .... Göteborgs Allehanda 1795, Den 1 May.

57 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken.

58 Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 183.

59 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen.

60 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 183.

61 Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 157. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 22. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970). .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 199. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850).

62 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.). .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 123.

63 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 106. Melin, Paul Henrik.
Överste. Född 1823 3/9 i Gbg (Krist.), son av grossh. Olof Melin och Maria Sofia Fålling; död 13/11 1982 i Gbg, Domk. ,...Led. av stadf. 1877-92....
Gift 14/1 1869 i Gbg (Krist.) med Hilda Amanda Nikolina Rhedin, född 24/12 1832 i Gbg (Krist.), dotter av grossh. Martin Wilhelm Rhedin och Hedvig Katarina Seldener; död 27/3 1888 i Gbg (Domk.).

64 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

65 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.). .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

66 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.). .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 149.

67 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 168.

68 e-mail från Sverker Zethelius Nylén 6/11-97.

69 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Erik Wilhelm, f 1815, bruksägare, d. 1873. G. 1844 m. Aurora Mathilda Görges, f. 1816, d. 1877.

70 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).

71 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se svärsonen CB.

72 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.

73 (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 182. Stora Katrinelund, Levgrensvägen, där Christer B. bodde till sin död 1798. se vidare ref bok. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 857 bd 1. Christian (1732-1798), segelmakaremästare, innehavare av Katrinelund
Dotter: Catharina Margareta (1770-1795), g m rådmannenn och assessorn Hans Edward Pettersson (1756-1822) i dennes 1:a gifte. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 10. Av släkten Beckman: Christian Beckman, f. omkr. 1732; segelsömmare i Göteborg, d i Göteobrgs Kristine församling 1798 17/8, 66 år gammal. Gift 1759 14/8 i Göteborgs Kristine församling med Anna Cecilia Tillroth, f. omkr. 1740, d i Göteobrgs Kristine församling 1809 28/3, 69 år gammal, dotter av tullnären i Marstrand Lorens Tillroth och Margareta Sophia Mellenberg. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 109. Msf till CE Wohlfahrt 1780 16/10.

74 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Ao 1759
d 14 Augusti Copulirte Dn Hempe wi Hr Christian Beckman mit Jungfre Anna Coecilia Tilroth.

75 Kyrkböcker, Helsingborg, Se son Bror Bernhard's födelse.

76 Kyrkböcker, Helsingborg, Framräknat från son Bror Bernhards födelse. .... Skånes Demografiska Databas, Se död. 67 år 11 mån 22 dagar innan 1890-04-17.

77 Skånes Demografiska Databas,
Avliden i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:
1890-04-17
Datum avser:
d

Den avlidnes:
namn:
Wilhelmina Mellgren
ort:
Nordstjernan 16
titel:

kön:
k
äktensk. börd:
e
ålder/födelseår:

67
år
11
mån 0 veckor
22
dagar
civilstånd:
g
dödsorsak:
artheritis desdemon
z
Anhörigs:
namn:
N. Ståhle
relation:
ma
titel:
tunnbindare
ort:

Övrigt:
hfl s 2306,5
.

78 Skånes Demografiska Databas,
Skånes Demografiska Databas Födelsebok för
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:
1850-05-11
Datum avser:
dop
z
Barnets namn:
Fredrik August
Antal födda:
1
Äktenskaplig börd:
inom äktenskapet
Paritet:
0
Kön:
m
Dödfödd:
e
z
Moderns namn:
Wilhelmina Mellgren
ålder/födelseår:
28
titel:

ort:

z
Faderns namn:
Nils Ståhle
ort:
Helsingborg 200
titel:
tunnbindaremästare

Övrigt:

.

79 Kyrkböcker, Helsingborg, SCB Födda 1862-1865. 105. 60 Aug 5 Clara Amanda
Ståhle, Nils, Tunnbindare och h. Mellgren, Wilhelmina
sist fyllda 38.

80 Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska Databas Födelsebok för
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:
1862-08-23
Datum avser:
födelse
z
Barnets namn:
Jacobina Wilhelmina
Antal födda:
1
Äktenskaplig börd:
inom äktenskapet
Paritet:
0
Kön:
k
Dödfödd:
e
z
Moderns namn:
Wilhelmina Mellgren
ålder/födelseår:
39
titel:

ort:

z
Faderns namn:
Nils Ståhle
ort:
192
titel:
tunbindare

Övrigt:

.

81 Kyrkböcker, Helsingborg, SCB Födda 1862-1865. 144. Aug. 18, Bror Bernhard
Tunnbindaren Nils Ståhle och h. Vilhelmina Mellgren, fyllt 42, gifta.

82 Kyrkböcker, Helsingborg.

83 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, Född i Svensbyn 1, Präst i Arjeplog och Öjebyn. Gift 23/1 1777. Mail 971230:
Min källa i detta sammanhang är en släktutredning jag skrivit av i Piteå
biblioteks forskarrum.
Tack för påpekandet. Jag ha skrivit fel, mitt orginalregister säger också
1777.
Födda i Adolfström:
Johan 1777-12-24
Elsa Christina 1779-02-22
Anna Helena 1780
Elisabet Catharina 1781
Fredrika 1784
(Jag ser att du har 1785 - 1849 född i Piteå Lands
har du datum?? )
Födda i Öjebyn:
Sara Brita 1786-03-11
Sven 1788-01-02 - 1788-07-19
Gustav Wilhelm 1790-09-03 - 1790-12-12
Födda i Gammelstad,Luleå
Jonas Gustaf 1792-07-20
Har du mer uppgifter om barnen?
====================================================
Som jag skrivit har jag inte hållit på så länge, men ändå lyckats samla ihop ganska mycket uppgifter tycker jag själv.
Dels har jag fått färdiga släktträd av några släktingar(anhöriga) som forskat i sin del av släkten.
Dels har släktforskarföreningen här i Piteå lyckats bra med att samla ihop mycket materiel på ett överskådligt sätt.
Om jag förklarar mig så här:
När jag går till forskarrummet och letar i en timme har jag hittat 10 nya anor.
När min syster gör samma sak i Värmland, får hon hålla på i 10 timmar för att hitta en ana i vår Värmland-Dalsland gren.
Från 1700-1806 finns alla husförhörslängder uppskrivna på maskinskrivna blad.
(1700-1720 är en rekonstruktion med hjälp av födelseböcker mm.)
För de flesta är dessutom födelsegårdar angivna för båda makarna, så långt
man kunnat hitta dessa. När det gäller Skellefteförsamlingen finns vissa uppgifter nedtecknade på samma sätt.
Men här kommer Knut Lundbergs familjeregister.
Han har gått igenom allt gammalt material från 1500 till 1750 ungefär, och
ställt samman det gård för gård i hela församlingen.
Vem som ägt gården under vilka år.
Vilka barn man kunnat dokumentera, och vart dessa har tagit vägen.
(Materialet mellan 1500-1606 är ganska knapphändigt och utan klara släktskapsrelationer - men om gårdsägarna heter Nils Olofsson - Olof Nilsson - Nils Olofsson osv ...)
Good

84 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor av Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö.

85 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor.

86 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 508 Sven Jonsson
född 1710-11-01 i Svensbyn 1
död 1804-09-21
gift 1735-12-07
Anförlust far 1016 mor 1017 maka 509 barn 254

509 Elsa Eriksdotter
född 1717-11-18 i Hortlax 23
död 1799-09-28
far 1018 mor 1019 make 508 barn 254.

87 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor, mmfmf 58 Jonas Risberg, född 5 jan 1747 i Svensbyn, Piteå lfs,
död 16 sept 1806. Komminister, v pastor i Piteå lfs. (f).
Gift 23 jan 1777 med
mmfmm 59 Kristina Mellin, född 14 febr 1748. Har kontrollerat några oklarheter; Verkar ha mycket på fötterna.
Vederhäftig.

88 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 255 Christina Mellin
född 1748-02-14 i Lövånger
död 1822-09-26
far 510 mor 511 make 254 barn 127.

89 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor. .... Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, f. 14 februari 1748 i Lövånger.

90 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida.

91 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 510 Johan Mellin
född 1701-08-03 i Meja by,Ullånger
död 1788-10-22
gift 1732-01-11
far 1020 mor 1021 maka 511 barn 255.

92 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 511 Christina Hacksell
född 1710-12-31 i Nederluleå
död 1789-08-28
far 1022 mor 1023 make 510 barn 255.

93 Staffan Nilsson / Piteå's Hemsida, 127 Elsa Christina Risberg
född 1779-02-22 i Adolfström, Arjeplog
död 1839-10-30
Prästdotter
far 254 mor 255 make 126 barn 63.

94 Fam. Lundströms släktträd + Rötter.

95 Ivan Jæderlund, Fam. Lundströms släktträd. Sammanställd av Ivan Jæderlund, Nacka
Kop. o kompl. 1943 av J. Jörgensen

96 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), Charles Sheldon, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/5885, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2013-08-08. urn:sbl:5885. Meriter
2 Sheldon, Charles, son till S 1, f 29 sept 1665 i Gbg, d 6, begr 10 aug 1739 i Karlskrona, Amiralitetsförs. I skeppsbyggarlära hos fadern, vistades i England 85-88, i Danmark 88-89, mästerknekt (under-skeppsbyggmästare) vid Karlskrona örlogsvarv 89, skeppsbyggmästare vid hovjaktvar-vet i Sthlm 30 april 90, erhöll lön som skeppsbyggmästare i Kalmar 2 april 91, skeppsbyggmästare i Karlskrona från årsskiftet 92/93. G 18 mars 1694 i Karlshamn m Eva Maria Mesterton, dp 26 juli 1673 i Sthlm, Nik, levde 1739, dtr till handlanden Jacob M (bd 25, s 430 f) o Petronella Schaey.

Biografi

S gick först i skeppsbyggarlära hos fadern, varefter han reste till England där han via faderns kontakter sökte komma i lära hos skeppsbyggmästaren John Shish vid örlogsvarvet i Deptford. Det är okänt om detta blev av men han uppehöll sig i England ännu 1688. I slutet av detta år kom han till fadern i Danmark men kort därefter trädde han i sv tjänst och var 1689 mästerknekt under brodern Francis John S (ovan) i Karlskrona. S:s verksamhet i Sverige under de följande åren är outredd men sannolikt har han främst stått till flottans förfogande i Karlskrona, kanske med sikte på att bli skeppsbyggmästare i Gbg. Vid broderns plötsliga död i dec 1692 var S, trots sin ungdom, den bäst utbildade skeppsbyggmästare som fanns tillgänglig, och han utsågs snabbt till efterträdare. Bröderna har i hög grad åtnjutit amiralgeneralen H Wachtmeisters förtroende vilket torde ha varit huvudförutsättningen för att två så unga män fick de ledande tekniska befattningarna i flottan.

Från tidigt 1690-tal och till enväldets slut var flottans byggnadsverksamhet av större fartyg koncentrerad till Karlskrona där även huvudflottan reparerades och underhölls. S hade den tekniska ledningen av denna verksamhet. Eftersom motsvarande aktiviteter i de största europeiska flottorna var fördelade på flera varv var omfattningen av S:s ansvarsområde en av sin tids största tekniska och industriella verksamheter. Från 1693 till 1709 byggdes under hans ledning 19 linjeskepp, 13 fregatter, 4 bombfartyg, 9 brigantiner samt flera mindre fartyg samtidigt som en flotta med 35 å 40 linjeskepp underhålls i stridsdugligt skick. Effektiviteten i denna verksamhetvar hög. Hela flottan kunde snabbt mobiliseras när Sverige anfölls 1700, en internationellt sett utomordentlig prestation. Under Stora nordiska krigets första skede, till 1709, upprätthölls flottans styrka genom nybyggnader och underhåll, samtidigt som betydande resurser användes för att hålla kontroll över Östersjön med mindre örlogsfartyg i kryssartjänst och en blockadstyrka mot den växande ryska närvaron i Finska viken.

Den senare delen av kriget, 1709-21, var maritimt präglad och den sv flottan var i kontinuerlig tjänst samtidigt som resurserna för dess vidmakthållande var otillräckliga. Endast ett fåtal nya fartyg byggdes i Karlskrona och skeppsbyggeriet försvårades av hög dödlighet bland timmermännen under pestepidemien i början av 1710-talet. Flottan måste därför söka utnyttja existerande fartyg till det yttersta. Det visade sig att de av S byggda skeppen hade lång effektiv livslängd och att de kunde hållas tjänstedugliga med små reparationsinsatser. Engelskt skepps-byggeri hade redan under 1600-talet utmärkt sig genom att producera skepp med lång livslängd. Under S drevs detta längre än någon annanstans under de seglande flottornas epok. Hans linjeskepp var tjänstedugliga i 30-45 år efter det att de byggts utan att ha behövt genomgå en förnyande reparation. Med en sådan förlängdes livet på nio av hans linjeskepp till mel- lan 60 och 80 år. Den höga åldern på många sv linjeskepp under frihetstiden berodde inte, som ofta antagits, på att åldriga skepp hölls flytande för syns skull utan på att det sheldonska skeppsbyggeriet resulterade i fartyg med extremt lång effektiv livslängd. De metoder som kom till användning för att uppnå detta resultat har blivit föga studerade.

Som skeppsbyggmästare hade S även det tekniska ansvaret för varvets utbyggande med stapelbäddar, broar, mastkran och olika anläggningar för fartygens underhåll. Han föreslog 1703, efter en studieresa utomlands, anläggningen av en docka för fartygsreparationer. Dockor fanns främst i England där tidvattnet gjorde det lätt att tömma och fylla dem. S samarbetade med Christopher Polhem (bd 29) för att finna en sv modell. Efter Karl XII:s hemkomst ställdes 1716 betydande medel till förfogande på grund av kungens intresse av att snabbt kunna reparera existerande skepp för fortsatt krig. Dockan blev emellertid inte färdig förrän 1724 med ett av S konstruerat pumpverk och det visade sig då att den fungerade väl. Den blev under 1700-talet centrum för flottans reparationsarbeten.

Under S:s långa verksamhetstid sökte amiralerna och statsledningen få bättre kontroll över flottans tekniska verksamhet. Efterhand märktes en tilltagande kritik av hans fartyg, och från 1710 fick andra skeppsbyggmästare, främst William Smitt, förtroendet att bygga efter egna konstruktioner. Från 1720-talet förändrades arbetsvillkoren i riktning mot ökad formalise-ring av de tekniska beslutsprocesserna, som de styrande ständerna dessutom ofta ingrep i. Fartygsbyggande föregicks av utredningar och skeppsbyggmästarna måste överlämna kopior av de ritningar de byggde efter till Amiralitetskollegiet (grunden för arkivserien Marinens ritningar, KrA). S fick därvid finna sig i att hans fartygsförslag jämfördes med andra, yngre konstruktörers förslag. Några större konflikter dem emellan uppstod emellertid inte och S hade i flera fall lärt upp de yngre kollegorna.

Den sv flottan var vid krigsslutet 1721 i stort behov av förnyelse. Till 1739 byggdes endast ett nytt linjeskepp i Karlskrona enligt S:s ritningar, men nio äldre skepp genomgick omfattande reparationer som markant förlängde deras tjänstetid. Fyra linjeskepp sjösattes även efter hans ritningar i Sthlm 1734-45. Två av dessa byggdes av kostnadsskäl efter ca 30 år gamla ritningar, trots att S under 1720-talet utvecklat förbättrade konstruktioner. Detta visar att den tekniska konservatism som ofta anses känneteckna frihetstidens flotta berodde mer på politiska beslut än brist på förnyelse hos släkten S. Så sent som 1746 sjösattes ett av S ritat linjeskepp, och eftersom detta höggs upp först 1816 har skepp enligt S:s konstruktion varit i tjänst i 123 år (1693-1816). Detta överträffas inte av någon annan konstruktör av seglande örlogsfartyg.

Under de sista åren av sitt liv var S sjuklig och måste efter ett olycksfall bli buren omkring på varvet. Han fick i tilltagande grad hjälp av yngste sonen Gilbert S (S 3) som vid S:s död fick ta över det som i realiteten fortfarande i mycket var ett familjeföretag i sjömilitär teknik inom flottans ram.

97 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se namn.

98 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se namn. .... Kyrkböcker, Karlskrona, Karlskrona amiralitetsförsamling FIa:2 (1702-1745) Bild 31 / sid 55. 1739 Augusti
d 10 ..in. Byggmestaren H Carl Sheldon.

99 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), Francis Sheldon, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/5886, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2013-08-08 urn:sbl:5886 Band 32 (2003-2006), sida 110. Meriter
1 Sheldon, Francis, f omkr 1612 (möjl identisk med Frances S, dp 14 april 1616 i St Botholph Without Aldgate, London, son till Frances S o Margerie N N), d 1692 i Chatham, Kent, England. Far: Francis S. Skeppsbyggmästare i England, i sv tjänst 19 april 59, ledare för flottans skeppsbyggeri i Gbg 59-66, i Sthlm 66-72, verksam i England 72-77, åter skeppsbyggmästare i Sverige 3 sept 77, ledare för flottans skeppsbyggeri i Riga 17 april 78-83, danska flottans skeppsbyggmästare i Khvn 13 febr 86, begärde avsked 2 april 90, vistades trol på Irland från 90.

G 2 nov 1654 i Chatham m Ipse Vinbell, dtr till sjöfaranden John V.

Biografi
S:s ursprung och verksamhet i England före 1659 är endast fragmentariskt kända. Enligt vigselbok 1654 var han son till avlidne Francis S, Woolwich, vilken sannolikt är identisk med den Francis S, "clerk of the check" vid örlogsvarvet i Woolwich som omnämns 1633 i den engelske skeppsbyggmästaren Phineas Petts Autobiography i samband med sonen Peter Petts bröllop. Enligt amiralitetssekreteraren Samuel Pepys ska S ha gått i skeppsbyggarlära hos släkten Pett, troligen hos Peter Pett. S har enligt egen uppgift bl a arbetat med byggandet av det tredäckade skeppet Naseby 1655 samt skeppet London 1656, två av den engelska flottans största fartyg.

Den bild som framträder är att S i slutet av 1650-talet var en man på drygt 40 år som, sannolikt gynnad av faderns ställning som varvstjänsteman och relationer till Englands ledande skeppsbyggardynasti, familjen Pett, lyckats få en kvalificerad utbildning i engelskt skeppsbyggen. Detta låg internationellt sett i täten och var under snabb utveckling. Under 1658 sökte Karl X Gustav av både politiska och tekniska orsaker finna alternativ till de nederländska skeppsbyggmästare som sedan ca 1600 dominerat i den sv flottan. Via sin kommissarie i London, J Barkman Leijonbergh (bd 22, s 457), tog han kontakter som resulterade i rekryteringen av flera engelska sjöofficerare samt tre skeppsbyggmästare, T Day, S och dennes master knight (mästerknekt, underskeppsbyggmästare) R Turner. De senare kom på våren 1659 till örlogsvarvet i Gbg där S byggde skeppet Riksäpplet (förlist vid Dalarö 1676) samt en fregatt av engelsk typ och en galär. Han kom snabbt i konflikt med de lokala cheferna för flottan och ett för hans verksamhet i Sverige karakteristiskt mönster utvecklades. S hade svårt att få ut den höga lön, 1 500 daler, som han blivit lovad, och han vägrade ofta att lyda de order han fick. Hans överordnade fann sig motvilligt i detta då de hade svårt att disciplinera både skeppsbyggmästare och hantverkare när dessa inte fick betalt utan måste söka sig biinkomster. S blev engagerad i export av mastträ till England. Han kombinerade de kunskaper om skogsbeståndet i Sverige som han förvärvade i tjänsten och sina kontakter i hemlandet, där fartyygsbyggandet snabbt växte i omfattning och krävde råvaror. Åtminstone på 1680-talet hade han kontakter med sir William Warren, en av de ledande leverantörerna av material till den engelska flottan.

Det förefaller som om S redan under Karl X Gustavs sista tid diskuterat byggandet av ett mycket stort skepp. Den modell - en av de äldsta i världen och av stort teknikhistoriskt värde - av ett tredäckat skepp från 1600-talets mitt som finns i Sjöhistoriska museet, Sthlm, är troligen identisk med den modell som S uppger sig ha byggt på beställning av kungen 1660. Till 1661 hade S utarbetat ritningar till ett stort skepp och 1663 började han hugga timmer till det. Bygget påbörjades i Sthlm 1665 men S flyttade dit först följande år. I drygt sex år ledde han flottans tekniska verksamhet, främst reparationer, vid det största örlogsvarvet. Dessa, liksom bygget av det stora skeppet, sjösatt 1668 med namnet Stora Kronan, drog ut på tiden på grund av medelsbrist. S gav även undervisning i skeppsbyggnad, bl a till Åke Rålamb (bd 31), som givit en nästan unik inblick i hur en 1600-tals skeppsbyggmästare konstruerade olika slags fartyg (Rålamb).

S flyttade 1672 hem till England, missnöjd med att inte få betalt för sina fordringar. Han hade dock svårt att finna någon anställning som han var tillfreds med. Enligt Pepys har han avböjt ett anbud om tjänst vid den engelska flottbasen i Tanger. 1677 erbjöd han sig ånyo gå i sv tjänst vilket Karl XI snabbt accepterade, men han krävde att S skulle "hålla sig lugn". S fick i uppdrag att anlägga ett varv i Riga och han byggde där till 1683 tre linjeskepp. Han blev återigen engagerad i privat verksamhet, hade fortfarande svårigheter att få ut sina fordringar på kronan och råkade i djup konflikt med varvschefen, Frans Lou. Denna gång valde flottans ledning att driva kravet på lydnad och S sattes i arrest på Kalmar slott varefter han fick avsked. S stannade dock i Sverige till 1685. 1686-90 var han den ledande skeppsbyggmästaren vid den danska flottans varv i Khvn. Han byggde där tre linjeskepp och ett tiotal mindre fartyg, flera av innovativ karaktär. Under fyra år hade således rivalerna Danmark och Sverige S respektive sonen Francis John S som tekniska ledare för sina flottor, en illustration till att flottornas teknik delvis ännu låg i händerna på internationella entreprenörer i avancerad skeppsbyggnadskonst.

De sista åren av sitt liv förefaller S ha tillbringat på Irland. Han och skeppsbyggmästaren E Greene fick 1690 i uppdrag av den engelska flottan att inventera skogstillgångarna på ön och de drev även privat skeppsbyggen i Wexford.

Som skeppsbyggare företrädde S idéer som delvis avvek från de som var gängse i den engelska flottan. Både i Sverige och Danmark byggde han stora skepp med de långsmala proportioner som i hans ungdom introducerats i engelskt skeppsbyggeri för mindre och medelstora skepp men som där inte utsträckts till de största fartygstyperna. Det förhållandet att hans största skepp, Stora Kronan, 1676 kantrade under strid kan tolkas som att hans principer led av stora svagheter. Samtiden hade dock inte denna uppfattning vilket framgår av att han nyanställdes i både Sverige och Danmark efter den dramatiska katastrofen. S:s täta byten av arbetsgivare och hans samarbetssvårigheter måste delvis anses som ett resultat av hans temperament. Till skillnad från medarbetares och efterträdaren R Turner, som stannade i sv tjänst till sin död 1686, saknade han det tålamod och den förmåga att knyta goda kontakter med officerare och aristokrater som krävdes för att en ofrälse udänning skulle kunna arbeta i ett land där ambitionerna ofta var större än tillgångarna men efterfrågan på kvalificerade militära tekniker stor. Hans söner Francis John S och Charles S (S 2), som han utbildat, valde att i strid mot faderns vilja arbeta i Sverige, där de vid unga år erbjöds högt avlönade tjänster. .... Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se namn.

100 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se make Francis Sheldons namn.

101 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se make Charles Sheldons namn.

102 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se dotter Eva Marias make Charles Sheldons namn.

103 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), Gilbert Sheldon, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/5889, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2013-08-08 urn:sbl:5889 Band 32 (2003-2006), sida 114. 3 Sheldon, Gilbert, son till S 2, f 21 jan 1710 i Karlskrona (Biogr lex), d 20 april 1794 där, Amiralitetsförs. Lärling i skepps-byggeriet i Karlskrona 28, kvartersman 1 aug 30, ex som skeppsbyggmästare 32, mästerknekt (underskeppsbyggmästare) 33, permission för tre års uti studieresa juli 34, fullm med lön som mästerknekt 3 juni 37, tf skeppsbyggmästare 39, ord skeppsbyggmästare (titeln ändrad: 56 överskeppsbyggmästare, från 93 överste-loj tn i örlogsflottans konstruktionsstat; tjänsteinnehavaren tilldelad kaptens rang 12 jan 48) 17 dec 46, avsked med bibehållande av titeln 84, allt i Karlskrona. - LVA 39. G 1 nov 1738 i Karlshamn m Helena Catharina Mauvert, f omkr 1720, d 21 maj 1804 i Karlskrona, Amiralitetsförs, dtr till tullinspektören Petter M o Anna Magdalena Wulff (bouppteckn efter Petter M i Karlshamns rådhusrätts arkiv, F IIa:29, LLA). Jan Glete

Biografi

S var den yngste sonen i en stor barnskara och sedan tre äldre bröder av olika skäl inte lyckats så väl i faderns och farfaderns yrke fäste fadern hoppet till S. Han växte upp i varvsmiljön och fick en gedigen praktisk och teoretisk utbildning, bl a vid LU och som arbetsledare vid ett linjeskeppsbygge. 1732 avlade han en examen som skeppsbyggmästare, ett tecken på den tilltagande formaliseringen av yrket. Han fick därefter ett understöd som möjliggjorde en studieresa till Danmark, England, Frankrike och Italien 1735-37 varefter han började tjänstgöra som faderns närmaste man på Karlskronavarvet. Vid dennes död förordnades han att upprätthålla skeppsbyggmästartjänsten på varvet med ett särskilt lönetillägg. Konkurrent till tjänsten var den tio år äldre skeppsbyggmästaren vid Sthlms örlogsvarv Daniel Fries, och S fick vänta tills denne avled 1746 innan Amiralitetskollegiet formellt bekräftade hans ställning.

S hade från 1739 det tekniska ansvaret för linjeflottans underhåll och förnyelse. I praktiken kom det i huvudsak att handla om större och mindre reparationer av ett fartygsbestånd som till stor del var byggt under faderns ledning sedan 1690-talet. S första stora prov var upprustningen inför det av hattarna åstundade kriget med Ryssland. Samtliga 22 linjeskepp i Karlskrona hade gjorts tjänstedugliga när kriget inleddes 1741. Den i litteraturen vanliga uppgiften att flottan var i dåligt materiellt tillstånd under detta krig saknar grund. Under 1745-56 ledde S bl a omfattande reparationer av sju äldre linjeskepp samtidigt som endast två nya byggdes vid varvet. Linjeskeppen och de mer talrika fregatter- na - åtta stycken byggdes enligt S:s ritningar 1745-54, de flesta vid privata varv -följde dock teknik som utformats under de föregående decennierna. S kom även att delta i den omfattande förstärkning av skärgårdsflottan som pågick under 1740-talet genom att bygga flatbottnade artillerifartyg och galärer, men han deltog föga i utvecklingen av ny teknik för denna flotta. Den kom i stället att från 1760 ledas av F H af Chapman (bd 8).

Vid mitten av 1750-talet inleddes en period när S fick tillfälle att visa förmåga till förnyelse. Fregatten Jaramas, konstruerad av honom 1754, visade sig under en lång tjänstetid vara en mycket god seglare. Från 1755 började flottan bygga linjeskepp efter franska konstruktionsprinciper. De fyra franskt inspirerade skepp som S påbörjade 1755-60 (sjösatta 1758-74) var framgångsrika och blev populära inom officerskåren. S omstrukturerade även varvet och anlade nya stapelbäddar för att göra det möjligt att låta flera fartyg stå längre tid på land för att skydda träet mot röta. Han var vid 1760-talets början högt respekterad inom flottan, och Karlskronavarvets produktionsapparat liksom varvets produktion stod på en internationellt sett hög teknisk nivå.

Under 1760-talet förändrades S:s ställning drastiskt. Mycket av det som inträffade har i dåtid och i senare historiska framställningar vanligtvis behandlats i termer av kamp mellan gammalt och nytt där S framstår som representant för ett konservativt och ofta intrigerande etablissemang i Karlskrona. Verkligheten var annorlunda och mer komplex. S var snarare den som på ett för honom tragiskt sätt blev offret för två helt olika konflikter av vilka den ena berodde på förhållanden utanför hans kontroll. Den första uppstod inom varvet där S från 1762 råkade i elakartade tvister med sin överordnade, varvsamiralen N Psilanderschiöld (bd 29, s 508) och en av sina underordnade, underskeppsbyggmästaren M C Neuendorff. Alla tre var stridbara och resultatet blev en rad uppslitande administrativa tvister, flera långvariga rättegångar - där S till slut fick rätt - och en omfattande polemik i tryckt form. S gav ut flera polemiska skrifter, främst Embets-manna öde och rätt, vilken bemöttes i en stridsskrift av Neuendorff. Konflikten väckte uppseende och skadade Karlskronavarvets anseende samtidigt som andan vid varvet blev lidande. Det är värt att notera att S i dessa meningsmotsättningar, som främst gällde större reparationer av äldre skepp, förordade nybyggnation framför reparationer, dvs samma princip som senare genomdrevs av F H af Chapman och H af Trolle.

Den andra konflikten gällde konstruktionsprinciperna för nya örlogsfartyg. 1764-1769 deltog S i en deputation för förbättrande av skeppscerterna tillsammans med bl a överskeppsbyggmästarna Harald Sohlberg och F H af Chapman. De blev eniga i det mesta men de två senare ansåg att linjeskepp med en given bestyck-ning kunde byggas med något mindre deplacement än vad S ansåg tillrådligt. Sohlberg och af Chapman utarbetade gemensamt ritningar till nya skepp och de första av dessa började byggas 1767 och 1769. af Chapman hade vid denna tid ge- nom sina publikationer och sin teoretiska skicklighet börjat vinna internationellt anseende och då han och Sohlberg bodde i Sthlm hade de lättare att vinna stöd hos de styrande. Konflikten inom varvet och inom certdeputationen utmynnade 1768 i det för S förödande beslutet att han berövades ledningen av nybyggnadsverksamheten. Den övertogs av Sohlberg som förflyttades till Karlskrona för att bygga enligt de ritningar som han och af Chapman utarbetat. Detta faktum har inte hindrat att S i litteraturen ända in i sen tid har beskyllts för att ha saboterat af Chapmans nya konstruktionsidéer genom att avvika från hans ritningar. Påståendet har sitt ursprung i en dagboksanteckning av hovmannen G J Ehrensvärd (bd 12). Det har inget underlag i verkligheten men säger en del om den ryktesspridning om Karlskrona som förekom i Sthlm.

S var från 1768 enbart ledare för Karlskronavarvets reparationer. Detta var en för flottans beredskap central verksamhet, och under 1770-talet lyckades varvet hålla den åldrande linjeflottan i stridbart skick med måttliga kostnader. S:s auktoritet inom varvet återställdes under amiral C Tersmedens tid som varvschef 1771-81. Denne hade förtroende för S men Tersmedens egen ställning undergrävdes efterhand. S var främst angelägen om att åter få bygga skepp efter egna ritningar. Hans sak stärktes när det 1776 visade sig att det första av af Chapman/Sohlbergs linjeskepp inte hade helt tillfredsställande egenskaper. Som S förutspått tvingades af Chapman modifiera sina konstruktioner i riktning mot något större skepp. S:s försök att, bl a genom brev till Gustav III, få bygga ett skepp av egen konstruktion misslyckades men Tersmeden drev igenom att S, biträdd av sin son Francis (af) S (S 4), 1778 fick leda bygget av ett nytt skepp enligt af Chapmans ritning för att visa att de sheldonska arbetsmetoderna var kostnadsbe-sparande.

Under 1780-81 genomdrev Gustav III en serie beslut som radikalt förändrade linjeflottans organisation och sammansättning, af Trolle utsågs till generalamiral, af Chapman blev varvschef i Karlskrona och ett stort nybyggnadsprogram inleddes. I realiteten var besluten delar av ett nytt politiskt program för en aggressiv krigspolitik gentemot Danmark, även om de till det yttre framställdes som angelägna för att reformera förmenta missförhållanden inom flottan och i Karlskrona. Den senare bilden har dominerat i historieskrivningen och även påverkat synen på S negativt. S:s roll berördes inte direkt av dessa förändringar. Han fortsatte att ansvara för reparationer av äldre skepp och även efter sin pensionering utövade han viss tillsyn över detta.

S bröts inte av motgångarna men han blev påtagligt bitter. En tendens som fanns redan före 1760 att åberopa förfädernas auktoritet och förtjänster som argument i debatten förstärktes och torde ha medfört att S både av samtid och eftervärld uppfattats som traditionalist och konservativ. I ett större perspektiv framstår han emellertid som en tekniker som förmådde förnya sig och ta till sig nya idéer för att sammansmälta dem med den rika kunskapstradition som han växt upp med. Efter 1760 fick han dock små möjligheter att visa detta. Han hörde hemma i en tid när mentalitet och kultur i Karlskrona tenderade att gå i otakt med åsikterna inom de ledande kretsarna i Sthlm, och hans betonande av släkttradition och empiri väckte inte anklang i ett tidevarv när intresset för framåtskridande och naturvetenskaplig teori var i stigande bland inflytelserika grupper. S hade själv inte tid eller tillfälle att fördjupa sig i de senaste rönen inom matematik och skeppsbyggnadsteori och de bidrag han lämnade till VA var främst av allmän eller praktisk natur. De jämförelser som ofta görs mellan honom och af Chapman som teoretiker är föga rättvisande eftersom den senare var en internationellt sett unik kombination av teoretiker, praktiker och innovatör som under många år kunnat ägna sig åt studier, forskning och författarskap, medan S tidigt fick krävande uppdrag som tekniker och administratör inom flottan, af Chapmans egna bedömningar av S:s fartygskonstruktioner var, när han inte behövde argumentera för sina egna, positiva.

104 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se make Gilbert Sheldons namn.

105 Kyrkböcker, Karlskrona, Se giftermål 1737.

106 Kyrkböcker, Tving förs, Blekinge, se död "39 år".

107 Kyrkböcker, Tving förs, Blekinge, Tving CI:2 (1738-1769) Bild 228 / sid 439. 1753 Martis
d 27 fru Planck: alnary ---- 39 åhr.

108 Web-källor, diverse, se egendom.

109 Kyrkböcker, Tving förs, Blekinge, se frus död 1753. .... Kyrkböcker, Karlskrona, Karlskrona amiralitetsförsamling EIa:1 (1692-1768) Bild 169 / sid 319. Marti 1737
d 31 af M: Bergström, Handelsmannen H:r
Hinrick Törner Plank och
Jungfru Barbara Charlotta Scheldon.

110 Kyrkböcker, Karlshamn, Se gifte med Lucia Mesterton.

111 Kyrkböcker, Karlshamn, Karlshamn CI:1 (1687-1723) Bild 190 / sid 365. 1712 Junii
d:15 Rådz ok Handelsmannen i Carlscrona Högacktad
Claes Saur ok Madam Lucia Mesterton
d:1 Juli.

112 Kyrkböcker, Karlshamn, Se gifte med Claes Saur.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se