Gustaf Emanuel Utter och Ellen Elvira Perälä




Make Gustaf Emanuel Utter 1

        Född: 9 Apr 1899 - Säivis, Nedertorneå fsg , Norrbottens län, Sweden 1
        Döpt: 
         Död: 14 Maj 1987 - Säivis, Nedertorneå fsg , Norrbottens län, Sweden 2
     Begravd: 


         Far: Nils Petter Utter (1860-1952) 1
         Mor: Hilma Maria Waara (1877-1906) 3


   Äktenskap: 24 Jun 1925 4

Händelser

Gustaf var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Nils Petter Utter år 1895-1904 Säivis, Nedertorneå fsg , Norrbottens län, Sweden. Han var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Nils Petter Utter år 1925-1934 Säivis, Nedertorneå fsg , Norrbottens län, Sweden.




Maka Ellen Elvira Perälä 4

        Född: 10 Dec 1898 - Säivis, Nedertorneå fsg , Norrbottens län, Sweden 4
        Döpt: 
         Död: 24 Sep 1978 - Säivis, Nedertorneå fsg , Norrbottens län, Sweden 2
     Begravd: 

Händelser

Ellen var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Nils Petter Utter år 1925-1934 Säivis, Nedertorneå fsg , Norrbottens län, Sweden.


Barn


Jon Tomasson och Sara Petersdoter




Make Jon Tomasson 5

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Sara Petersdoter 5

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Cathrina Jonsdotter 6

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Sven Tauson (Före 1766-      )
     Äktensk: 7 Feb 1790 - Västra Tunhem Fsg 7




Anders Jakob Sjögren och Anna Christina Petersdotter




Make Anders Jakob Sjögren

        Född: 1834 8
        Döpt: 
         Död: 1884 8
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Anna Christina Petersdotter

        Född: 1841 8
        Döpt: 
         Död: 1888 8
     Begravd: 


Barn
1 M Johan August Sjögren

        Född: 2 Apr 1869 8
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Emelie Helena Svensson (1867-1940)
     Äktensk: 1892 8



Allmänna notiser: Make - Anders Jakob Sjögren

SSK43: f. 1834, indelt soldat vid Kronobergs reg:te med namnet Sjögren, d. 1884. G. m. Anna Christina Petersdotter, f. 1841, d. 1888.


Allmänna notiser för barn - Johan August Sjögren

SSK43: Johan August Sjögren, f. 2/4 1869, körsnär (Ronneby). G. 1892 m. Emelie Helena Svensson, f. 1867, d. 1940.


Jonas Peterson och Elisa Svensson




Make Jonas Peterson 9

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Elisa Svensson 10

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Frans Oscar Peterson Theoander 11

        Född: 13 Jun 1854 - , Karlskrona, Blekinge län, Sweden 12
        Döpt: 
         Död: 14 Okt 1933 - Stockholm( Hedvig Eleonora fsg ) 13
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Hildur Gibson (1868-1941) 14
     Äktensk: 12 Okt 1888 - Jonsereds Bruksförs. 12



Allmänna notiser för barn - Frans Oscar Peterson Theoander

SSK13: Övferstelöjtnant i Svea artilleriregm:tes reserv, RSO.


Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Levande


   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Levande




Barn
1 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Maka - *My* Elisabeth William-Jörgensen

Mikael W-J: Född 15/7 1980, bytt namn från My Kerstin Elisabeth Jonsson till My Elisabeth William-Jörgensen, i samband med hennes faders namnbyte apr 97.


Knut Casimir Petre och Elisabeth Wærn




Make Knut Casimir Petre 15

        Född: 24 Apr 1831 16
        Döpt: 
         Död: 9 Sep 1889 16
     Begravd: 
   Äktenskap: 1861 16



Maka Elisabeth Wærn 17

        Född: 1835 16
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Carl Fredrik Wærn (1787-1858) 18
         Mor: Gustava Elisabeth (Betty) Melin (1802-1875) 19




Barn


Zacharias Österling och Catharina Petterson




Make Zacharias Österling 20

        Född: Omkr 14 Jun 1789 21
        Döpt: 
         Död: 25 Mar 1840 - Släp fsg, Onsala, Halland 21
     Begravd: 
   Äktenskap: 3 Jan 1826 - Släp fsg, Onsala, Halland 22

  Annan maka: Anna Lena Lorentson (Omkr 1788-1825) 23 - 26 Aug 1810 - Släp fsg, Onsala, Halland 22

Händelser

Han arbetade som Åboe.




Maka Catharina Petterson 24

        Född: 8 Sep 1791 25
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 

  Annan make: Lars Hedberg (1760-1824) 26 - 17 Mar 1822 - Tölö fsg, Hallands län 27


Barn
1 M Zacharias Österling 28

        Född: 28 Jun 1827 - Släp fsg, Onsala, Halland 21
        Döpt: 30 Jun 1827 - Släp fsg, Onsala, Halland 21
         Död: 21 Nov 1828 - Släp fsg, Onsala, Halland 21
   Dödsorsak: Messling
     Begravd: 30 Nov 1828 - Släp fsg, Onsala, Halland 21
      Status: född inom äktenskapet



2 K Anna Elisabeth Österling 29

        Född: 20 Nov 1829 - Släp fsg, Onsala, Halland 21
        Döpt: 25 Nov 1829 - Släp fsg, Onsala, Halland 21
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



3 K Emma Wilhelmina Österling 30

        Född: 22 Dec 1836 - Släp fsg, Onsala, Halland 21
        Döpt: 25 Dec 1836 - Släp fsg, Onsala, Halland 21
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet





Abraham Pettersson




Make Abraham Pettersson 31

        Född: 1724 32
        Döpt: 
         Död: 1763 32
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Hans Edward Pettersson 33

        Född: 1756 - , Stockholm, Stockholms län 34
        Döpt: 
         Död: 1822 - Göteborg , Sweden 34
     Begravd: 
        Maka: Catharina Margareta Beckman (1770-1795) 35




N. P. Westerström och Christina Pettersson




Make N. P. Westerström 36

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde o kontraktsprost.




Maka Christina Pettersson 36

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Charlotte Maria Westerström

        Född: 10 Dec 1821 37
        Döpt: 
         Död: 24 Jul 1884 38
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Victor Humbla (1812-      ) 39
     Äktensk: 3 Sep 1843 40




Thomas Thomson och Christina Charlotta Pettersson




Make Thomas Thomson 41

        Född: 8 Sep 1773 42
        Döpt: 
         Död: 11 Sep 1837 43
     Begravd: 


         Far: Thomas Thomson (1742-1803) 44
         Mor: Anna Catharina Engelander (1744-1804)


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Handlande i , Malmö, Malmöhus län.




Maka Christina Charlotta Pettersson 45

        Född: 2 Feb 1784 45
        Döpt: 
         Död: 27 Aug 1841 45
     Begravd: 


         Far: Elias Pettersson (      -      ) 46
         Mor: 




Barn
1 K Anna Maria Thomson 47

        Född: 6 Apr 1807 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 48
        Döpt: 
         Död: 27 Jun 1867 49
     Begravd: 



2 K Ulrica Lowisa Thomson 50

        Född: 13 Jul 1808 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 51
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



3 K Elisa Sophia Thomson 47

        Född: 9 Dec 1809 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 52
        Döpt: 
         Död: 30 Maj 1849 49
     Begravd: 
        Make: Olof Dyberg (      -      ) 53


4 M Thomas Elias Thomson 49

        Född: 1820 49
        Döpt: 
         Död: 1836 49
   Dödsorsak: Vådelig händelse
     Begravd: 



5 K Catarina Charlotta Thomson 49

        Född: 2 Apr 1822 49
        Döpt: 
         Död: 6 Feb 1908 49
     Begravd: 





Elias Pettersson




Make Elias Pettersson 46

   Alt. namn: Elias Rosensvärd 46
        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Admiral. Adlades och tog sig namnet Rosensvärd. [Noter]




Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Christina Charlotta Pettersson 45

        Född: 2 Feb 1784 45
        Döpt: 
         Död: 27 Aug 1841 45
     Begravd: 
        Make: Thomas Thomson (1773-1837) 41




Wilhelm Sefve-Svensson och Hedvig Karolina Pettersson




Make Wilhelm Sefve-Svensson 54

        Född: 11 Mar 1849 - Munka Ljungby 55
        Döpt: 
         Död: 29 Jun 1928 - Norrköping 57
     Begravd: 5 Jul 1928 - Norrköping 58


         Far: Sven Persson (1819-      ) 59
         Mor: Assarina Nilsdotter (1821-      ) 60


   Äktenskap: 4 Okt 1884 61

Händelser

Wilhelm var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Sven Persson år 1852 Munka-Ljungby, Hålan. 1885 blev han antecknad i en husförhörslängd i Norrköping, Matteus.




Maka Hedvig Karolina Pettersson 61

        Född: 5 Nov 1849 - Västra Stenby 62
        Döpt: 9 Nov 1849 - Västra Stenby 63
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Nils Pettersson (1805-      ) 64
         Mor: Eva Elisabeth Bergström (1815-      ) 65


Händelser

Hedvig var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Nils Pettersson år 1846-1852 Västra Stenby. Hon var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Wilhelm Sefve-Svensson år 1885 Norrköping, Matteus.


Barn
1 K Gerda Elisabet Sefve-Svensson

        Född: 22 Jun 1885 - Norrköping 66
        Döpt: 27 Jun 1885 - Norrköping 67
         Död: 
     Begravd: 



2 M Sven Ivar Sefve 68

        Född: 22 Nov 1886 - Norrköping
        Döpt: 27 Nov 1886 - Norrköping, Matteus 69
         Död: 5 Jul 1953
     Begravd: 
        Maka: Signe Esther Maria Hagman (1888-1971) 70
     Äktensk: 1914


3 M Nils Seved Sefve-Svensson 71

        Född: 21 Maj 1889 - Norrköping 72
        Döpt: 8 Jun 1889 - Norrköping 73
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Wilhelm Sefve-Svensson

Norrköpingslärarna bakom "tipp-tapp"
05:59 | 12-12-24

En av våra allra mest kända har den ju blivit, så här i juletid hörd lite överallt. Och alla sjunger vi med: Tipp tapp tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp... En visa, som inte liknar någon annan - och som tillkom i samarbete mellan tvenne Norrköpingslärare, Alfred Smedberg och Vilhelm Svensson.
"Midnatt råder, tyst det är i husen..." - och så den där lilla upprepningen, som går igen i alla verserna... "tyst i husen"...
Ut till världen nådde "Tomtarnes julnatt" (så var stavningen) i barntidningen Jultomten år 1898. Som upphovsmän angavs för musiken Vilhelm Sefve, och för texten signaturen Tippu Tipp.
Bakom den dolde sig Alfred Smedberg (1850-1925), folkskollärare i Norrköping alltifrån år 1877 och fram till pensioneringen år 1910. Efter att i över 20 års tid ha undervisat på Oskarsskolan avslutade han med drygt ett år som överlärare på Gustaf Adolfsskolan.
Vid sidan av sin lärargärning var Alfred Smedberg en hejdlöst produktiv författare. Han skrev om sin västgötska hembygd men kanske än mer berättelser för barn; många bland dem publicerade i det myller av jultidningar som då fanns.
Om tillkomsten av "Tomtarnas julnatt" berättade sonen Einar Smedberg på sina gamla dagar så här - återgivet i Västgötalitteratur, årgång 1984:
"En kollega till Far, Vilh. (Svensson) Sefve hade komponerat en liten melodi och kom till Far och ville, att han skulle skriva text till visan. Det blev Tomtarnas julnatt".
Säkert såg Alfred Smedberg sin lilla text som en ren bagatell, som inte ingick i hans "riktiga" författarskap; därav signaturen Tippu Tipp.
Mer om visans bakgrund inhämtar vi i Svenskbygden 8/86, organ för finlandssvenskt bildningsarbete. Artikelförfattaren Irina Matvejev har där tagit sig till Alfred Smedbergs forna hem, Väddåkra gård i Humla socken i Västergötland.
Detta var hans barndomshem, som han efter pensioneringen köpte tillbaka och där han då också slog sig ner för gott.
I artikeln berättar 87-åriga Gertrud Björkman minnen från sin tid som hembiträde hos Wendela och Alfred Smedberg. En gång hade Smedberg berättat om, hur han en julnatt som liten - långt, långt tillbaka på 1850-talet - hade smugit sig ut i hemmets kök.
Där stod då, i enlighet med gammal sed, bordet dukat. Lille Alfred tyckte sig verkligen se tomtarna, och detta var då upphovet till den långt senare visan. "Snälla folket låtit maten rara, maten rara, stå på bordet åt en tomteskara, tomteskara...".
Gertrud Björkman kunde också berätta om en jul med långdans genom hela huset, där Alfred Smedberg själv spelade Tomtarnas julnatt på pianot.
Om Vilhelm Svensson (1849-1928), han som kallade sig Sefve, har vi inhämtat en del ur dödsrunan i Östergötlands Dagblad.
Född i Munka Ljungby, Skåne år 1849 avlade han lärarexamen i Lund år 1872. Han ägnade sedan några år åt att studera musik och sång, bland annat för musikdirektör J. A. Löfvén i Norrköping. Kanhända var det också därför, som han kom att slå sig ner i staden.
Här verkade han som folkskollärare från år 1875 och fram till sin pensionering år 1913. Från år 1886, allraminst, var han stationerad på Oskarsskolan och således mångårig arbetskamrat med Alfred Smedberg; även när "Tomtarnas julnatt" kom till.
Sång var hans passion, och det var sång och musik som Vilhelm Svensson undervisade folkskolebarnen i. Hans kärlek till sången kom också till uttryck i den långa rad sångböcker, som han under årens gång ställde samman.
I Lennart Kjellgrens "Kom hör min vackra visa" (1984), med dess urval av äldre skolsånger, finns självfallet även "Tomtarnas julnatt" med. Enligt Kjellgren är dock uppgiften att Vilhelm Sefve komponerat melodin "något osäker".
Han kan förstås ha tagit den någon annanstans ifrån och bearbetat den för sitt syfte. Helt klart är dock att melodin, sådan den tar gestalt i "Tomtarnas julnatt", kom från Vilhelm Sefve/Svensson.
I dödsrunorna nämns åtskilligt om vars och ens omfattande produktion. Om "Tomtarnas julnatt" däremot inte ett ord.
Likväl är det ju tack vare denna lätt hopkomna bagatell, som Alfred Smedberg och Vilhelm Svensson kan sägas alltjämt leva kvar - även om deras namn må vara mer eller mindre glömda.
För än i denna dag sjunger ju snart sagt varenda en i Sveriges land med i deras lilla visa, från det sena 1800-talet. Det går ju bara inte att låta bli.
Eller hur?
Tipp tapp tipp tapp, tippe-tippe-tipp-tapp, tipp tapp tipp tapp...

Jan Nordström

http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/norrkopingslararna-bakom-tipp-tapp-6260225.aspx
-------------------------------------------

2. Svensk lärartidning 1928, Nr 28 sid 527

Folkskolläraren Vilhelm Svensson, alias Vilh. Sefve, har avlidit i Norrköping i en ålder av 79 år.

S. var i född i Munka-Ljungby, Krst., den 11 mars 1849; avlade examen vid Lunds seminarium 1872, erhöll efter några års musikstudier lärarbefattning i Norrköping, avgick med pension 1913.

Förutom vanlig lärargärning undervisade han i sång i Norrköpings folkskolor samt ledde sångkörer med stor skicklighet och framgång, bland andra S:t Olai kyrkas bemärkta kör.

En stor insats på den svenska sångens område har S. gjort såsom utgivare av sångsamlingar för hem och skola, många av melodierna i dem komponerade av honom själv.

S. har varit en flitig medarbetare i Svensk Läraretidnings förlag.

Genom sitt friska och glada gemyt, sitt öppna, flärdfria och vänfasta sinnelag förvärvade S. talrika vänner.

Han sörjes närmast av maka samt sonen Ivar Seifve, rektor vid högre realläroverket i Göteborg, och en dotter.

En högtidlig och gripande sorgeakt ägde rum i den for tillfället med sommarens blomster vackert smyckade S:t Olai kyrka, när S. vigdes till griftero.

Akten inleddes med sorgemusik, varpå å violin, cello och orgel utfördes Händels Largo. Sedan de båda första verserna av psalmen 461 sjungits, framträdde kyrkoherden dr J. Sjöholm till den av en rik blomstergärd omgivna båren och höll ett varmhjärtat griftotal med ledning av orden i Davids psalm 118: >Tacken Herren, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen>.

Efter jordfästningen sjöng kyrkokören hymnen >Saliga>, varpå följde psalmen 50: 3-6 och altartjänst av dr Sjöholm och komminister D. Myrgård. Slutligen sjöngs ps. 204: 5 och utfördes å violin, cello och orgel Aases död ur >Per Gynt>.

Under tonerna av en sorgmarsch bars så kistan ut till likvagnen samt fördes till stadens gamla griftegård.

Bland den rika blomstergärd, som ägnats den hänsovnes minne, märktes följande kransar:

Från Norrköpings folkskollärarkår: >Vid harpoklangen och änglasången jag skådat evighetens dag uppgången.>

Från forna kamrater å Oskarsskolan: >Varmt tack for gott kamratskap>.

Från S:t Olai kyrkokör: >En sista hälsning>.

Från Svensk Läraretidnings förlag: >Med vördnad och saknad>.

Från P. A. Norstedt & Söners bokförlag m. fl.

http://runeberg.org/svlartid/1928/0535.html
----------------------------------------------------------------------------

Ur Svensk Läraretidning 1924
Vilhelm Sefve 75 ar.

Det torde vara få inom den svenska folk-skollärarkåren, särskilt inom den äldre generationen, för vilka ovanstående namn ar obekant, varemot det sannolikt ar mindre kant, att dess bärares borgerliga namn ar Vilhelm Svensson. Det ar emellertid genom det förstnämnda namnet S. gjort sig känd i vida kretsar såsom framstående sångpedagog, och de många av honom utgivna sångböcker för skolbruk och andra liknande alster ha städse av kritiken fått ett gynnsamt mottagande.

Redan tidigt började S. att vid sidan av sin verksamhet som lärare vid Norrköpings folkskolor ägna sig åt sångpedagogiska studier. Efter att ar 1872 hava avlagt folkskollärarexamen, studerade han musik och särskilt skolsång för Hallberg i Landskrona, J. A. Lofven i Norrköping och för Viggo Sanne i Köpenhamn. Med statsunderstöd har han företagit resor i sångpedagogiskt syfte till Norge, Danmark och Tyskland. Bredvid sin folkskollärarbefattning vid Norrköpings folkskolor undervisade han i sång flera klasser av högre avdelningen och högre folkskolan. Sedan 30 ar tillbaka har han tjänstgjort och tjänstgör alltfort som ledare av S:t Olai kyrkokör.



Av hans utgivna arbeten må här nämnas Småbarnens sångbok, Sångmetodik, Sångbok för folkskolan (5:e uppl.), Vad ska vi sjunga? l och 2 haft., Vad ska vi leka? l och 2, Ungdomssånger för skolor, hem och föreningar (2:a uppl.), Kväll vid havet, trestämmig dam-kör med piano. Hans sist utgivna bok ar betitlad Småbitar och innehåller 32 av honom för barn skrivna sånger med ackompanjemang. Därjämte har han utgivit solosånger och körer, flera sångpedagogiska och biografiska uppsatser i tidningar och tidskrifter.

S. föddes i Munka Ljungby den 11 mars 1849. Som gosse fick han undervisning såsom >privatist> i den bekante. riksdagsmannen S. Rosenbergs skola i Ö. Ljungby. I samma skola och vid samma bord satt, utom andra, den sedan bekante och bemärkte skolpolitikern och redaktören for S ven sk Läraretidning Emil Hammarlund. Sin egentliga lärargärning har han utfört vid Norrköpings folkskolor, där han verkade från 1876 till 1913; alltså under ej mindre an 37 ar, då han avgick med pension. Genom sitt friska och glada gemyt, sitt öppna, flärdfria och vänfasta sinnelag har han förvärvat sig talrika vänner både här och på andra orter.

N. Rosén.
http://runeberg.org/svlartid/1924/0271.html
------------------------------------

Svensk Läraretidning 1902
Seminarieläraren Ä. F.
Freeman.

En af lärarne vid Göteborgs
folkskollärareseminarium har under
den gångna veckan skördats af
döden, nämligen läraren i öfningsskolan
Anton Ferdinand Freeman.
...
För många år tillbaka
undervisade han på ett privatseminarium
för småskollärarinnor (hvilket förestods
af Vilhelm Svensson och under de senaste
20 åren varit nedlagdt)....
http://runeberg.org/svlartid/1902/0966.html
----------------------------------

Svensk Läraretidning 1900
Resestipendier åt 14
folkskollärare och folkskollärarinnor.
...
folkskolläraren Vilhelm Svensson i
Norrköping 400 kr. för att under minst fem
veckor i Tyskland äfvensom i Norge och
Danmark studera sångundervisningen i
folkskolan samt taga kännedom om de vid
undervisningen använda sångtabeller och
litteratur ;
http://runeberg.org/svlartid/1900/0347.html
------------------------------

Svensk Läraretidning 1898
Sångbok för folkskolan, n:r l, af
Vilhelm Sefve (V. Svensson). Andra upplagan.
118 sid. Klotb. 85 öre.

Antagen till begagnande i Norrköpings
folkskolor.

Injiehåller 122 enstämmiga sånger, indelade efter
årskurser, 28 tvåstämmiga sånger, 40 koralmelodier samt
>allmänna uttryck och tecken för musik>. Ett femtiotal
af sångerna har icke förut varit tillgängligt i någon för
samma ändamål utgifven samling. 36 poem ur >Läsebok
för folkskolan> äro använda som sångtexter.
Vidkommande bokens uppställning har utg. anslutit sig till de
åsikter, som blifvit uttalade i normalplanen. Rektor Chr. L.
Anjou och musikdirektören G. W. Rendahl ha granskat
arbetet.

Författaren, hr Vilh. Svensson i Norrköping, har för att
undvika förväxling med hr O. L. Svensson i Göteborg
antagit signaturen Vilh. Sefve.

Sångbok för folkskolan, n:r 2, af
Vilhelm Sefve (V. Svensson). 60 sid. Kart. 50
öre.

Föreliggande sångbok utgör en förkortad upplaga af
>Sångbok för folkskolan> n:r l och är afsedd för skolor,
i hvilka af brist på sångtid den större ej lämpligen kan
finna användning. Den omfattar 75 enstämmiga sånger,
26 koralmelodier samt >allmänna uttryck och tecken för
musik>.

Text till Sefves sångbok. 97 sid. Haft. 25 öre.
http://runeberg.org/svlartid/1898/0296.html


Allmänna notiser för barn - Sven Ivar Sefve


1. http://www.svensktidskrift.se/gymnasieproblem/

GYMNASIEPROBLEM
Av rektor IVAR SEFVE, Göteborg

NÅR Sveriges riksdag för nu snart 12 år sedan beslöt den nuvarande läroverksorganisationen och därvid förkortade undervisningstiden vid våra läroverk med minst ett år, förklarade den, att detta inte fick ha något menligt inflytande på studieresultaten. Kunskapsmåttet fick inte därigenom förminskas i någon nämnvärd utsträckning.
Alla, som hade praktisk erfarenhet från undervisningen vid läroverk, insågo ju, att denna förhoppning aldrig skulle kunna realiseras, särskilt som terminernas effektiva arbetstid dessutom i hög
grad förminskades. Lästiden inskränktes mycket mer än tidigare genom det ökade antalet skolskrivningar, och arbetsdagarnas antal minskades genom införandet av de läsfria friluftsdagarna. Den omständigheten, att måndagarna senare blivit läxfria och ej fått kompenseras genom någon ökning av antalet läxor till övriga dagar, har tydligen ej kunnat öka arbetsmöjligheterna. Resultatet
har också för många ämnen blivit, att man för närvarande kan konstatera en hopplös motsättning mellan vad man enligt kursplanerna anser sig böra läsa och vad man i verkligheten kan hinna med.
Enligt all erfarenhet är det emellertid mycket olämpligt, att i gällande författning påbjuda något, som ej kan efterlevas. Det skapar olust hos de laglydiga och dålig moral hos de svaga. Antingen
måste kurserna minskas eller undervisningen göras mer effektiv. Granskar man de förhållanden, som försämrat arbetsresultaten,finner man, att de, bortsett från det ökade antalet lärjungar,
utgöras av dels ändringar i själva organisationen, dels lindringar i lärjungarnas arbete. Lindringarna i lärjungarnas arbetsbörda är det nog ej många, som önska bort. Kroppsarbetarna ha fått sin arbetstid minskad till 48 timmar i veckan, tjänstemännens kontorsarbete är i regel begränsat till 42 timmar, och alla landets löntagare ha med undantag för några få yrken söndagarna och lördagseftermiddagarna fria. Det vore ju då bra omänskligt att förmena den växande ungdomen de arbetsfria söndagarna eller öka vardagsarbetet utöver det nuvarande. En gymnasist har i medeltal
40 timmar i skolan och dessutom ett ganska väl tilltaget hemarbete, som nog får skattas till mellan 8 och 10 timmar i veckan.
Han behöver också så innerligt väl både friluftsdagarna och ferierna, särskilt som de senare i stor utsträckning måste användas till praktik för det blivande yrket och till arbete med ämnen, som
vållat svårigheter under terminen.
De läxfria måndagarna skola vi således be att få ha kvar, likaså terminernas lovdagar. Utan dem skulle nog arbetet många gånger bli för koncentrerat. Enda möjligheten att få överensstämmelse
mellan det verkliga arbetsresultatet och undervisningsplanens kurser är därför att i lämplig utsträckning beskära och omarbeta de senare. Att överlämna denna uppgift helt åt de olika ämneskonferenserna vore dock oförsiktigt. Om dessa, var och en på sitt håll
och efter eget tycke, finge beskära kurserna, vore det slut med läroverkens enhetlighet.
Men, säger man kanske, om kurserna minskas, vad blir det då av studentexamen f studenterna komma ju i så fall att inte ha läst vad de behöva för att kunna fortsätta sina studier vid universitet
och högskolor. Nej, det kan ju hända, men läroverken få numera godtaga de kunskaper och snart även den bedömning, som deras lärjungar få från folkskolan. Universiteten få väl göra på motsvarande sätt. Det lönar sfg i varje fall ej att >låtsas> större kunskaper än dem, som studenterna kunna ha. Att öka arbetstiden eller arbetsintensiteten i någon större grad får man nog betrakta som uteslutet. Det enda man kan göra är att genom en mer ändamålsenlig
organisation av arbetet återvinna en del av det förlorade.

Under det att 1905 års läroverksstadga syftade till en bred allmänbildning, ville 1927 års organisation redan i skolan förbereda den kommande yrkesutbildningen. Lärjungarna skulle ej bara allmänbilda sig, de skulle också specialisera sig för olika levnadsbanor genom studier inom för dem lämpade ämnesgrupper. I detta syfte skapades det differentierade gymnasiet. För något mer än ett år sedan skrev jag i Sydsvenska Dagbladet ett par artiklar, där jag sökte påvisa en rad svårigheter, som gyronasiedifferentieringen förorsakat. Jag framhöll bl. a. att studentens allmänbildning avsevärt försämrats utan garantier för att bristerna i allmänbildningen
kompenserats genom verkligt användbara fackkunskaper, och uttalade en förhoppning, att de, som hade att göra med undervisningen vid universiteten, ville meddela sina erfarenheter härav.
Ett uttalande har också kommit, nämligen från studentriksdagen i Lund (på hösten 1938), som bl. a. säger: >De stora förhoppningar, som fästs vid det differentierade gymnasiet, ha till betydande del
icke infriats. Tvärtom har den nuvarande organisationen medfört betydande nackdelar för de studerande . . . När den nyexaminerade studenten definitivt skall bestämma levnadsbana, ser han, att hans valmöjligheter äro kraftigt beskurna genom de avgöranden> (i fråga om val av ämnen för det differentierade gymnasiet) >han träffat vid en ålder, då hans livserfarenhet och omdöme icke voro
tillräckligt utvecklade.> >Följden blir kanske ett eller flera års komplettering. Detta icke blott fördröjer hans utbildning, utan det verkar även i hög grad deprimerande på en persons studieintresse att arbeta på en examen, som vid detta stadium borde tillhöra det förflutna.>
Särskilt detta senare psykologiska förhållandet är värt allt beaktande.
Man skulle även i det sammanhanget kunna framhålla den psykiska påfrestningen på den fyllnadsprövande studentens familj. Det är just ej något uppmuntrande att ha en 20-års pojke
med osäkra framtidsutsikter drällande hemma utan något riktigt ordnat arbete. Man bör dock icke lägga hela skulden för fyllnadsprövningseländet på det differentierade gymnasiet. En mycket stor
del, kanske den största, därav förorsakas av den skarpa konkurrensen mellan dem, som söka inträde vid vissa fortbildningsanstalter.
studentriksdagen yrkar på en omläggning av gymnasieorganisationen. >Vi förorda en studentexamen på bredare basis än den nuvarande, med ytterligare ett fast ämne.> >Varje student bör ha minst två språk i sin examen såsom betryggande grund för fortsatta studier samt för tillgodoseende av ett viktigt allmänbildningsintresse.>
studentriksdagen vill dock ej fatta någon bestämd ståndpunkt till frågan, huruvida den nuvarande linjeindelningen bör bibehållas eller om gymnasiets tredelning med inrättandet av
en nyspråklig linje skulle bäst motsvara tidens krav. Av dessa uttalanden får man ett bestämt intryck av å ena sidan starkt missnöje med den nuvarande organisationen, å andra sidan
stor ovisshet om vad som bör sättas i dess ställe. Detta är ingenting att förvåna sig över. För att komma till klarhet i det senare avseendet måste man ha en mycket intimare kännedom om gym-
nasiet och dess förhållanden än som kan förutsättas hos studenter. Det förhåller sig nämligen så, att en stor del av det nuvarande gymnasiets olägenheter är en följd av rent tekniska brister i dess
konstruktion.
Summan av undervisningstimmarna på det differentierade gymnasiets timplan har gjorts avsevärt större än det antal veckotimmar, som står till förfogande under skolans normala undervisningstid.
Det senare är högst 6 X 7, d. v. s. 42, den förra växlar på realgymnasiet mellan 44,5 och 49 och på latingymnasiet mellan 52 och 55, om grekiskan medräknas, och mellan 45 och 48, om detta
ämne ej medtages. Följden härav blir, att ett visst antal timmar måste antingen placeras >bredvid> varandra eller förläggas till kvällarna. Den förra anordningen, som ju är att föredraga, kan
åstadkommas, om årsklassens val av ämneskombinationer är något så när enhetligt. Ofta kan dock detta ej bli fallet, särskilt inte vid stora läroverk, om ej rektor uppträder som diktator och förmår lärjungar, som önska välja >mindre> kombinationer, att förena sig med sina kamrater i de >större>. En sådan press från rektors sida är dock ganska tvivelaktig, då ju lärjungarnas fria val härigenom blir starkt begränsad. Genom en sådan anordning beskäres dessutom
möjligheten för eleverna att välja behövliga tilläggsämnen.
Följderna visa sig i så fall snart genom en stark ökning av de för lärjungarna ur flera synpunkter dyra fyllnadsprövningarna. Vill man undvika dessa olägenheter, måste man, såsom skett
vid en del läroverk, förlägga de överskjutande timmarna till kvällarna. Detta är emellertid i och för sig mycket olämpligt och vållar stor förtret hos både lärare, lärjungar och föräldrar. Kvällslektionerna
hållas ju på tider, då en pojke av naturliga skä1 måste vara trött, och kunna ej ge samma resultat som förmiddagstimmarna. De splittra dessutom hemarbetet- i vissa fall i oanad grad. De voro
osympatiska redan på den tiden, då vår generation satt på skolbänken, men äro ännu otrevligare i våra dagar, då en stor del av skolungdomen får resa långa vägar för att komma till skolan. För
somliga lärjungar kan en kvällslektion betyda en fullständigt förstördeftermiddag. De måste under hela dagen uppehålla sig på främmande ort och där ha extrautgifter för t. ex. middag och
kunna först sent komma till sitt hem. Vad detta skall betyda för arbetsron och arbetsglädjen är lätt att förstå. Den omständigheten, att dessa kvällstimmar >kompenseras> av s. k. håltimmar under
den ordinarie arbetstiden, gör inte glädjen större.

Vill man ha kvar det differentierade gymnasiet med dess många valmöjligheter, får man antingen resolut skära ned antalet undervisningstimmar i vissa ämnen eller tillåta en längre gående uppdelning av klasserna. Det senare kostar mer pengar, det förra framtvingar ytterligare nedskärning av kurserna- om man inte vill lägga om det differentierade gymnasiets undervisningsmetoder, vilket kanske dock vore fördelaktigt. Minskar man de olika ämnenas timtal, kan man emellertid vinna en hel del. Man kan bl. a. tillmötesgå önskemålen om större allmänbildning och bredare bas för studentexamen genom en ökning antingen av de fasta ämnenas
antal, såsom studentriksdagen yrkat, eller av tillvalsmöjligheterna.

Det har från flera håll klagats över den oförmåga de nykläckta studenterna ha i fråga om självständigt arbete. De äro från skolan vana vid att allting stoppas i dem av skickliga och nitiska lärare. stadgan uppmanar visserligen lärarna att söka utveckla lärjungarnas förmåga av självverksamhet och ålägger dessa till ytterligare visso s. k. enskilt arbete. Kursernas tyngd och den bristande tiden förringa dock i många ämnen uppmaningens värde. Man kan ej heller påstå, att självständigheten genomsyrat ens gymnasiets högsta ring.
De s. k. studentsakkunniga framlade ett förslag om att gymnasisterna skulle under sista terminen sköta sina studier i viss mån på egen hand och eget ansvar. Lärarna skulle visserligen stå till
förfogande under lektionstimmarna men skulle ej driva någon vanlig skolundervisning, endast biträda lärjungarna, i den mån dessa så önskade. Eleverna skulle således denna sista termin efter skrivningarnas avslutande idka fria studier och redovisa för dessa i de tentamina, som den muntliga studentexamen skulle bestå av. Mot dessa de studentsakkunnigas förslag invändes bl. a., att det inte går att hux flux kasta in gymnasisterna i fria studier, i all synnerhet ej under pressen av en pågående studentexamen. Sadant måste man fostra dem till.
Det är dock intet, som hindrar, att man gör detta. Och den första allvarliga början härtill skulle just kunna göras i det differentierade gymnasiets första ring. Om den goda, vid upprepade tillfällen
framförda tanken på en effektivare gallring av lärjungematerialet vid övergången just till det differentierade gymnasiet realiseras, så skulle man ju vinna dels ett mycket användbart avgångsbetyg för dem, som inte kunde förväntas ha någon större framgång på den lärda banan, dels ett lärjungematerial, som verkligen kunde ha förutsättningar för självständiga studier. Med detta skulle man å det differentierade gymnasiet i åtminstone vissa ämnen kunna lägga skolarbetet så, att det bildade en lämplig övergång till studierna vid universitet och högskolor. Härigenom
skulle man också kunna inbespara så pass mycket tid för den egentliga undervisningen, att man kunde få plats för timmarna inom skolans schema men likväl ej behöva för den skull nämnvärt
beskära kurserna. Att de måste minskas av andra orsaker är en annan historia.
Under förutsättning att man beskär timplanerna, så att alla rimliga kombinationer få plats på skolans normala schema, kan man således få bort en stor del av det differentierade gymnasiets olägenheter. Man skulle kunna öka ämnenas antal och därigenom få en smidig och användbar organisation. På det nuvarande gymnasiet kan man ej ordna särskild undervisning för enstaka lärjungar, och därför måste lärjungar vid de små läroverken komma överens om något så när enhetliga val av ämnen. Vid de stora läroverken föreligger en annan risk, nämligen att inte alla få plats och att ingen undervisning kan ordnas för de överskjutande eleverna.
I förra fallet gäller risken både tillvals- och tilläggsämnen, i det senare i regel blott tilläggsämne. I båda fallen blir emellertid lärjungarnas fria val inskränkt. Även på ett differentierat gymnasium med reducerat timtal måste till följd av statsmakternas vällovliga sparsamhet liknande risker finnas. De skulle dock bli avsevärt mindre, eftersom ett sådant gymnasium måste bli billigare.
Många ha föreslagit, att differentieringen helt slopas och ersättes av en ökad linjeindelning. Man har då tänkt sig, att utom de båda nuvarande, latin- och reallinjen, skulle upprättas en nyspråklig linje.
Man skulle visserligen därigenom minska antalet valmöjligheter men även, tänker man sig, tillförsäkra lärjungarna rätten att välja den mest passande linjen och komma ifrån de tråkiga samläsningarna mellan olika klassavdelningar. Detta är dock ingalunda säkert. I smärre städer skulle man ej ha råd att inrätta alla tre linjerna - vid vissa läroverk finns nu blott en linje - och säkerligen skulle man av ekonomiska skäl tvingas att vid både medelstora och större läroverk ha samläsningar.
Att tiden nu är mogen för inrättandet av en nyspråklig linje, tror jag nog de flesta äro överens om. Såsom jag framhöll redan vid rektorsmötet 1929 liksom i motion till 1934 års riksdag är det
meningslöst att tvinga nutidens gymnasister att antingen läsa latin eller reallinjens matematikkurs. Däremot kunna meningarna vara delade om sättet för den nya linjens tillskapande. Skall man
helt slänga det differentierade gymnasiet och inrätta tre självständiga linjer~ Eller skall man låta det nyspråkliga gymnasiet komma till inom differentieringens ram i överensstämmelse med
den förhoppning, som 1927 års riksdag visserligen uttalade men aldrig förverkligade~ Det valet blir mycket lätt, om man ämnar bibehålla gymnasieämnenas höga timtal. I så fall väljer man utan
tvekan uppdelningen efter tre fasta linjer. Annat blir däremot förhållandet, om man beskär timtalet på ett förnuftigt sätt. Varje lärjunge skulle då kunna läsa ett större antal ämnen. Man skulle
därigenom minska olägenheterna av differentieringen och likväl bevara den smidighet och valfrihet, som är det differentierade gymnasiets förtjänst. Linjeindelningen medför å andra sidan en
fasthet i konstruktionen, som har sina fördelar i fråga om undervisningens uppläggning. Vid bedömningen härav får man dock inte bortse från att även linjeindelningen måste föra med sig risker för felval, som i regel bli svårare att reparera, och att den fastare konstruktionen ej kan göra sig gällande vid alla läroverk.
En gammal erfaren rektor gav en gång ett råd till sin unge efterträdare att lägga ned mycket arbete på skolans schema. >Kom ihåg>, sade han, >att det är ingenting, som kan så skada arbetet
vid ett läroverk som ett dåligt schema, och det finns intet, som så bereder arbetsglädje och arbetsro åt både lärare och lärjungar som en väl genomtänkt arbetsordning.> Har man erfarenhet från skolarbetet, inser man, att rådet var mycket gott. Tyvärr ha emellertid
de nya stadgorna efter 1928 nästan omöjliggjort en rektors strävan att bygga ett gott schema. Det är många omständigheter, som bidragit härtill. I förbigående bör endast nämnas, att t. ex.
sådana bestämmelser som att ett ämne skall ha >2 timmar, varav l timme laborationer varannan vecka under halva läsåret> eller >3,5 timmar, varav l timme laborationer under höstterminem, se
helt oskyldiga ut men kunna ställa till mycket obehag vid sådana läroverk, där institutionerna äro i det knappaste laget.
Bland de förhållanden, som ha förstört schemat, intar emellertid det differentierade gymnasiet en hedersplats dels på grund av sina naturliga svårigheter, dels på grund av att bestämmelser från
olika tider ha skurit sig med varandra. Det måste bestå av omväxlande fasta och valfria timmar och vimlar av samläsningar, ibland mellan t. ex. avdelningarna a och b, ibland mellan b och d
och ibland mellan b, d, e och f. För att åskådliggöra, hur det kan ställa sig skall jag taga ett exempel. Vid ett läroverk måste lärjungar från icke mindre än 4 avdelningar läsa tillsammans i specialmatematik.
De ha således gemensam lärare i specialmatematik men ha 4 olika lärare i allmän matematik. Vid skrivningar i specialmatematik har man att välja mellan att antingen inställa motsvarande
undervisning i samtliga 4 avdelningar eller låta en undervisning pågå, som specialmatematikerna ej få vara med om. Båda möjligheterna äro beklagliga.
Svårigheterna ökades i hög grad genom de läxfria måndagarna. Till dessa måste man först och främst söka förlägga så många övningslektioner och laborationer som möjligt. Men institutionernas
begränsning och förvandlingen av den ena terminens laborationer till den andra terminens lektioner sätta obevekligt stopp för den möjligheten. Man måste därför taga sin tillflykt till flertimmesämnen
men finner snart, att förrådet även på sådana har sin gräns, och att somliga lärare undervisa endast i tvåtimmars- ämnen. Resultatet av det hela blir därför, att man till sin fasa finner det omöjligt att helt undvika dessa. Men, gör då detta så mycket? Skall det vara nödvändigt med två läxor i ett två-timmarsämne?
Nej- men just på det differentierade gymnasiet med dess många skrivningar kan det genom oberäkneliga omständigheter inträffa, att det kan dröja mer än en månad, innan klassen får terminens första läxa.
Såsom jag redan framhållit, finns det ingen anledning i och för sig att önska bort de läxfria måndagarna. De äro säkerligen till stor glädje för den studerande ungdomen. Jag har här blott sökt
visa exempel på de förtretligheter, som uppenbara sig i skolarbetet, när stadgan är mindre väl planerad än den borde vara. Jag tar emellertid för givet, att tiden snart är mogen för en revision
av läroverken och särskilt då gymnasiet. Jag skulle därför vilja framföra en stilla bön till dem, som makten hava, att se till att den nya stadgan möjliggör en ändamålsenlig arbetsordning och
såvitt möjligt ej framtvingar slöseri med tid och arbetskraft. Läroverkens lärjungar böra visserligen lära sig att arbeta ordentligt, men det är myndigheternas plikt att tillse, att skolarbetet organiseras
på lämpligt sätt och att ej tekniska brister onödigt förlänga ungdomens arbetstid och förminska
dess arbetshåg.


Josef Philip




Make Josef Philip

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Köpman. Adress: Karlskrona, Blekinge län, Sweden.




Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Esther Philip

        Född: Omkr 1809 74
        Döpt: 
         Död: 3 Okt 1845 74
   Dödsorsak: Barnsäng
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Adolf Bonnier (1806-1867)
     Äktensk: Aug 1834 - , Karlskrona, Blekinge län, Sweden 74




Ernst Philip Philipson och Signe Lydia Zetterberg




Make Ernst Philip Philipson

        Född: 31 Mar 1859 75
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Carl David Philipson (1827-1899)
         Mor: Amalia Jacobson (1831-1907)


   Äktenskap: 15 Feb 1911 75

  Annan maka: Emma Elisabeth Lundström (1862-1886) - 1884

Händelser

Han arbetade som Godsägare i Svartå.




Maka Signe Lydia Zetterberg

        Född: 8 Feb 1888 75
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Ernst Philip Philipson

SSK13: Vice häradshövding, fd generalkonsul, godsägare, RWO, R N St O O, Äg. o. bebor Stäholm i Västmanland ( Köping ).
SSK36: ( Guldsmedsboda, Svartå )


Jeppe Pijhl och Eleonora Christina Rafn




Make Jeppe Pijhl 76

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Peder Gudmundson Pihl (      -      ) 77
         Mor: Ingrid Olofsdotter (      -      ) 78


   Äktenskap: 

  Annan maka: ? (      -      ) 79



Maka Eleonora Christina Rafn 80

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Margreta Pijhl 81

        Född: 1671 82
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Johan Babtista Cöster (      -1729) 83


2 M Peder Pijhl 84

        Född: 1673 82
        Döpt: 
         Död: Före 19 Okt 1736 - Helsingborg, Malmöhus län 85
     Begravd: 19 Okt 1736 - Helsingborg, Malmöhus län 85
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Anna Margrete Holst (      -      ) 86
     Äktensk: 22 Sep 1701 - Helsingborg, Malmöhus län 87


3 K Gundela Pijhl 82

        Född: 1673 82
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Källor


1 State church (Norrbottens län, Sweden), "Se församlingsbok 1895-1904,"; digital images.

2 Sveriges Dödsbok 1901-2009.

3 State church (Norrbottens län, Sweden), "Se sons dop 1901,"; digital images.

4 State church (Norrbottens län, Sweden), "Se församlingsbok 1925-1934,"; digital images(accessed 23 Jun 2014).

5 VTUNH-V4, Se dotter Cathrinas make SJT.

6 VTUNH-V4, Se make SJT.

7 VTUNH-V4, Se make.

8 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).

9 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962

10 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen.

11 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 181. 1878
378 Theoander, Frans Oscar Peterson.
F 13/6 1854 i Karlskrona, son av smedmäst. Jonas Peterson o Elisa Svensson; död 14/10 1933 i Sthm (Hedv. El)
...övlöjt vid Svea art.reg 1908, avsked 1912....
Gift 12/10 1888 vid Jonsereds bruksf (Göt o B) m Hildur Gibson, f 21/10 1868 i Jonsereds bruksf, dotter av disp David Gibson o Ida Charlotta Heckscher; död 8/12 1941 i Sthm (Engelb).

12 SSK13 ( Svensk Släktkalender ). .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

13 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

14 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.

15 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se hustrun. utg. 1901

16 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.).

17 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 23. ...Elisabeth, f 1835. Gift 1861 med Bruksegaren, fd löjtn. i flottan R.N.O. Knut Carimir Petre, f 1831, 24.4, på Hammarby i Gestriksland, död 1889, 9.9, på Inversness vid Stocksund i Stockholms län.

18 Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 157. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 22. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970). .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812. Register övwer Christine församlings Ledamöter som hafva hushåll eller äro sina egna, upprättadt af undertecknad i Dec. 1812 och som alt framgent kommer att föras af pastor.
Sv. Helander
Svensk kyrkoherde wid fsg. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 199. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850).

19 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. se maken.

20 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se son JÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se dotter EWÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:6 3/4 Döda. 1840
Mars 25, Begrafdes Kyrko-föreståndaren och Landtbrukaren Zacharias Österling från Ween, i en ålder af 50 år 9 mån 7 dagar. Nervfeber. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:4 3/4 Wigda. 1810
Augusti 26, Wigdes Sjöman Zacharias Österling från Ween med Jungfrun Anna Lena Lorentzson e(f.ene) från Ween, M: R:. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 3/3 Wigda. 1826
Januari 3., Wigdes Enkoman Zacharias Österling på Ween med Enkefrun Catarina Hedbärg från Hede i Tölö.

21 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland.

22 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se make.

23 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se son JÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se make ZÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 3/3 Döda. 1825
Mars 23, Dog och den 1. April Begrafdes Styreman Zacharias Österlings Hustru Anna Lena Lorensson från Ween, dog af feber af alla slag. Gammal 36 år 3 månader 7 dagar.

24 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se dotter EWÖ. .... Kyrkböcker: Tölö fsg, Halland, AI:6 2/3 Husförhörslängd 1818-1822. Hede By
(Nidinge),1, Åboe, En... Lars Hedberg, 28/2 1760, dog 1824 2(3)/11
(överstruket)Hustru Änka Catharina Peterson 8/9 1791
(Överstruket) Hushållerskan Catharina Pettersson 8/9 1791 fr. Fjärås
( sedan följer drängar och pigor ). .... Kyrkböcker: Tölö fsg, Halland, E:2 1/1 Wigda. 1822
Mars 17, FrälseskatteHemmansåboen Hr. Lars Hedberg i Hede samt jungfrun Catharina Pettersson dersammastädes.

25 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se dotter EWÖ. .... Kyrkböcker: Tölö fsg, Halland, Se husförhörslängd.

26 Kyrkböcker: Tölö fsg, Halland, Se hustru CP. .... Kyrkböcker: Tölö fsg, Halland, F:1 1/1 Döda. 1824
nov 23, [Begr.] 3, Hemmansägaren och Kyrkoföreståndaren Lars HEdberg uti Hede. Död af Frossfeber. 64 år 8 månader och 25 dagar. .... Kyrkböcker: Tölö fsg, Halland, A1:5 2/2 Husförhör 1814-1818. Hede by
Nidingen, 1, Åbo Lars Hedberg 28/2 1760
H. Anna Greta Månsdtr. 1778 Dödde 16/3 1817
... 2st. enkor, drängar och pigor.

27 Kyrkböcker: Tölö fsg, Halland, Se maka.

28 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 3/3 Döda. 1828
Nov. 21, Dog och den 30. Begrafdes Styrman Zacharias Österlings och dess Hustru Catharina Hedbergs Son fr. Ween vid namn Zacharias. Dog af Messling. Gammal 1 år 3 m. och 25 dagar. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 2/3 Födda. 1827
Junii 28, [döpt] " 30, Åboen Zacharias Österlings och Catarina Petterssons fr. Ween son Zacharias
Fadr. Herr ... E. N. Ericsson, Joh. Hagström fr. Gåsevadsholm, (Fru) Eva (Spång)... Mams. Mariane Königsson fr. Sannå, ( Madem) Sara Hagström
Modr. 35-40.

29 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 2/3 Födda. 1829
Now: 20, [döpt] " 25, Åboen Zacharias Österlings fr. Ween och Catarina Hedbergs doter Anna Elisabeth
Faddr: Herr (G.) N. Hult fr. Wångsbo, Wilhelm Königsson fr. Sannå, fru Johanna Sophia Hult fr. Wångsbo, Mamsel Marian Königsson fr. Sannå, ... Helena Ericsdoter fr. Sannå. Modr. 35 - 40.

30 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:6 1/4 Födda. 1836
December 22, [Döpt] 25, Åboen Zacharias Österling från (H)..n och dess Hustr. Catharina (Hedberg)s doter ( Emma ) Wilhelmina
Faddr. ... Anders Jansson i Hagen; P. J. Wenberg fr. Malevik; Madame Marta J(a)nsson fr. Hagen, Fru Wenberg fr. Malevik; Lotta Olsson på W...
Modr 40.-45.

31 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 872 bd 1. Abraham (1724-1763), kyrkeherde i Stockholm.
Son: Hans Edvard (1756-1822), rådman i Gbg.

32 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se namnet.

33 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 142. Pettersson, Hans Edvard
F i Sthm 1756, d. i Gbg 1822. 1789 sekr. hos handelssocieteten i Gbg och stadsnotarie där, 11784, rådman, titulär assessor.

34 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 142.

35 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:2 Confirmationsungdom. 1786 d 9 April
Cath. Marg. Beckman segelmakardt född i Aug 1770 (gifte).

36 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se svärsonen VH.

37 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se not maken VH.

38 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se mske VH.

39 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), J.D, Gleerup. G 1) 7 okt 63 i Lund m Jenny Maria Christina Humbla, f 11 juli 44 där, d 30 sept 74 där, dtr till stadskomministern Victor H o Charlotte Maria Westerström SBL. High .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), tryckt i Lund 1886. s. 171, se not.Humbla, Victor, född i Karlskrona d. 13 febr 1812; föräldrar: materialförv. vid kongl. örlogsflottan Adolf Humbla och Martha Carolina Bergqvist; student i Lund h.t. 1829; teor. teol. ex. d. 29 april 1837; prakt. teol. ex. d. 17 juni s.å; ex. sacerd. d. 19 och prestvigd d. 21 juni s.å; t.f. domkyrkoadjunkt och v. pastor i Lund 1841-52; v. pastors fullmagt d. 23 aug. 1843; 2:dre statskomminister vid Lunds domkyrkoförsamling d. 21 aug. 1850; tilltr. d. 1 maj 1852; predikant vid prestmötet i Lund 1870; medlem af svenska bibelsällskapet; ledamot i styrelsen för Lunds stifts bibelsällskap sedan d. 26 aug. 1872.
Gift d. 3 sept. 1843 med Charlotta Maria Westerström, född d. 10 dec 1821, dotter t. kontraktsprosten och kyrkoherden dr N. P. Westerström och Christina Petersson. - Barn: (Jenny Maria Christina, född d. 11 juli 1844, gift 1863 med bokhandlarren Jacob Gleerup, död d. 30 sept. 1874). Wilhelmina Ulrika, född d. 18 maj 1846. - (Nils Adolf, född d. 29 mars 1848, död d 17 jan 1854). Hilda Gustafva, född d. 16 feb. 1850. - (Agnes Ebba Göthilda, född d. 14 jan. 1852, död d. 16 aug. 1853). -(Ebba Göthilda, född d. 6 1854, död d. 3 mars 1880). - (Lovisa Charlotta, född d. 26 jan 1856, gift 1874 med kyrkoherden i V. Karleby dr Ored Palm, död d. 31 mars 1884). - Anna Elisabeth, född d. 5 april 1858. - (Clara Beata Emilia, född d. 13 juli 1860, död d. 28 okt. 1861). - Bertha Cornelia, född d. 30 april 1862. - Enkling d. 24 juli 1884.
(Tryckta skrifter se Lunds stifts Matrikel 1886).

40 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se VH.

41 Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se farfars farfar Thomas Nilsson Jydes namn. VII a. 3. Thomas
född 8 Sept 1773. död 11 Sept 1837.
Handlande i Malmö. Gift med Admiral Elias Petterssons ( adlad Rosensvärd ) dotter Christina Charlotta född 2 Febr 1784. död 27 Aug 1841.
Barn:
VIII a. 1. Anna Maria
född 6 April 1807 död 27 Juni 1867.
VIII a. 2. Ulrika Louise
född 13 Juli 1808 död April
VIII a. 3. Elise Sophie
född 9 Dec 1809. död 30 Maj 1849.
gift med Handlanden i Malmö Olof Dyberg.
VIII a. 4. Thomas Elias
född 1820. död 1836 genom vådlig händelse
VIII a. 5. Catarina Charlotta
född 2 April 1822. död 6 Febr 1908 (not 11.)
.

42 Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), 1773. .... Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se farfars farfar Thomas Nilsson Jydes namn.

43 Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se farfars farfar Thomas Nilsson Jydes namn.

44 Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se farfars namn.

45 Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se make Thomas Thomasons farfars farfar Thomas Nilsson Jydes namn.

46 Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se dotter Christina Charlottas make Thomas Thomasons farfars farfar Thomas Nilsson Jydes namn.

47 Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, se födsel.

48 Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Födda i Malmö S:t Petri 1792-1812
Datum 1807-04-06 Datum avser född

Barnets förnamn Anna Maria efternamn
Dödfödd ej angivet Kön flicka
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet

Moderns förnamn Christina Charlotta efternamn Pettersson
titel fru ort
ålder/födelseår 22

Faderns förnamn Thomas efternamn Thomason
titel handelsman ort

Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer 383 Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö S:t Petri CI:5.

.

49 Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se fars farfars farfar Thomas Nilsson Jydes namn.

50 Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, se födelse.

51 Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Födda i Malmö S:t Petri 1792-1812
Datum 1808-07-13 Datum avser född

Barnets förnamn Ulrica Lowisa efternamn
Dödfödd ej angivet Kön flicka
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet

Moderns förnamn Christina Charlotta efternamn Petersson
titel fru ort
ålder/födelseår 23

Faderns förnamn Thomas efternamn Thomasson
titel handelsman ort

Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer 429 Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö S:t Petri CI:5.

.

52 Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Födda i Malmö S:t Petri 1792-1812
Datum 1809-12-09 Datum avser född

Barnets förnamn Elisa Sophia efternamn
Dödfödd ej angivet Kön flicka
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet

Moderns förnamn Christina Charlotta efternamn Pettersson Rosensverd
titel fru ort
ålder/födelseår 24

Faderns förnamn Thomas efternamn Thomasson
titel handelsman ort

Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer 471 Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö S:t Petri CI:5.

.

53 Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se maka Elisa Sophias fars farfars farfar Thomas Nilsson Jydes namn.

54 database, www.folkbladet.se , http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/norrkopingslararna-bakom-tipp-tapp-6260225.aspx. .... "Arkiv Digital," database, Utflyttning BII:1 1885-1894. .... "Arkiv Digital," database(accessed 18 Sep 2015), Norrköpings Mattei hfl AI:1 (1885-1890). .... "Arkiv Digital," database, AI:8 hfl 1849-1850. .... "Arkiv Digital," database(accessed 27 Okt 2015), St Olai AIIIaa:59 sid 2439.

55 "Wikipedia," database, https://sv.wikipedia.org/wiki/Vilhelm_Sefve-Svensson. .... "Arkiv Digital," database, Norrköping Matteus Hfl AI:1 1885-1890.

56 "Arkiv Digital," database(accessed 21 Sep 2015), CI:2 (1810-1863).

57 "Wikipedia," database. .... "Arkiv Digital," database(accessed 27 Okt 2015), St: Olai FI:8 sid 118.

58 "Arkiv Digital," database, se död.

59 "Arkiv Digital," database(accessed 21 Sep 2015), Döpta CI:2 (1810-1863). .... "Arkiv Digital," database, Hfl AI:6 1848 s 111. .... "Arkiv Digital," database(accessed 22 Sep 2015), AI:8 Hfl 1849-1850.

60 "Arkiv Digital," database(accessed 21 Sep 2015), CI:2 1810-1863. .... "Arkiv Digital," database, Hfl AI:16 s 111. .... "Arkiv Digital," database, AI:8 hfl 1849-1850. .... "Arkiv Digital," database(accessed 23 Sep 2015), VälingeAI:2 1818-1824.

61 "Arkiv Digital," database(accessed 27 Okt 2015), St Olai AIIIaa:59 sid 2439.

62 "Arkiv Digital," database, Norrköping Matteus AI:1 Hfl 1885-1890.

63 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "Västra Stenby CI:1 dop 1838-1860 sid 85," (2 Okt 2015).

64 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "CI:1 dop 1838-1860 sid 85".

65 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "CI:1 sid 85".

66 "Arkiv Digital," database(accessed 18 Sep 2015), Matteus CI;1 1885-1894, dop.

67 "Arkiv Digital," database(accessed 18 Sep 2015), CI:1 Dop.

68 "Arkiv Digital," database, Norrköping Matteus C:1 I (1885-1894). .... Sveriges Dödsbok 1901-2009, 18861122-543 Sefve, Sven Ivar. .... "Wikipedia," database, Ivar Sefve. .... Projekt Runeberg (http://www.lysator.liu.se/runeberg/), projekt Runeberg, Vem är det 1942.

69 "Arkiv Digital," database, se namn, C1.

70 Sveriges Dödbok 1950-1999. .... Sveriges Dödsbok 1901-2009, 18880621-5425 Sefve, Signe Ester Maria.

71 "Arkiv Digital," database, Norrköping S:t Olai, C:I14 (1883-1893).

72 "Arkiv Digital," database, Norrköping S:t Olai CI:14 1883-1893.

73 "Arkiv Digital," database(accessed 18 Sep 2015), Norrköping S:t Olai CI:14 (1883-1893).

74 Bonniers, en släktkrönika / Åke Bonnier 1974.

75 SSK13.

76 The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), Se dotter Margareta's make JBC. .... The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), The Southern Diving and Salvage Company was a pronounced family business - and a profitable one too - in which the Cöster and Pihl families had considerable involvement. Bendt Pihl and his two brothers Svend and Jeppe came to Helsingborg in the mid 1600's. Both Bendt and Jeppe married well-off burgher widows. Svend married the daughter to Jacob Hansen and lived in the Jacob Hansen House on the street Norra Storgatan in Helsingborg, which has been given the status of a historical monument nowadays. Bendt Pihl became alderman and mayor in Helsingborg, and later he was raised to the noble rank by king Karl XI, with noble name Pihlcrona. Bendt Philcrona was the one who acquired the Pihlshult estate northeast of Helsingborg.

77 The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), Johan Babtista Cöster married Margaretha Pihl, who's grandparents were Peder Gudmundsson Pihl and Ingrid Olofsdotter in Perstorp, between Helsingborg and Hässleholm in the province Skåne. Their names are engraved on a couple of candle sticks in the 12th century Perstorp church. Here is a brief kin table to map out the early Pihl family members:
Peder Gudmundsson Pihl, Perstorp, + Ingrid Olofsdotter
 Bendt Pihl 1621?, noble name Pihlcrona
 Svend Pihl 1623?-1682
 Jeppe Pihl 1630? +1 burgher widow +2 Eleonora Christina Rafn
 Margaretha (2) 1671 + Johan Babtista Cöster
 Peder Pihl Sr. (2) 1673
 Petter Pihl Jr. 1704-1759, well-off legendary mayor in Helsingborg, not married
 Gundela (2) 1673 + Alexander Schönbeck
 Olof Pihl, Perstorp
 Peder Pihl, tailor, Perstorp.

78 The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), Se make Peder P.

79 The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), SE make Jeppe's far.

80 The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), Se make Jeppe's far.

81 Skånes Demografiska Databas, Se son Andreas födelse 1696.

82 The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), Se farfar.

83 Skånes Demografiska Databas, Se son Andreas födelse 1696. .... The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), Johan Babtista Cöster came to Sweden in 1682 from Germany, where he was born. His father was Hinrich Köster, hatter in Hamburg, married to Alheit Konow. His grandfather was Johann Coster, also a hatter. Johan started off as a merchant, and had the good luck to marry Margaretha Pihl, who's family was probably the most prominent one in Helsingborg at the time. Her father was Jeppe Phil, merchant. Margaretha had 10 children before she died at the age of 40, of which 7 lived to be adults. Johan had a great career, and his descendants too have been generally speaking very prosperous. Several Cöster daughters married very well, some into noble families. Johan Babtista was a member of the Swedish parliament. In 1719 he joined the last autocracy congress. In 1768 his grandson Fredrik Wilhelm Sr. joined the last congress of the Period of Liberty.
Around 1690 Johan bought his father-in-law's house in Helsingborg, street address Norra Storgatan 9. Many of his descendants have lived in the same street since. If you think it ok to download about 200k, then have a look at a couple of pictures from Norra Storgatan (200k).
The origin of the Cösters seems to be the Netherlands. In the Dutch town Haarlem there is a statue of Laurens Janszoon Coster (200k), whom the Dutch consider to be the inventor of the book printing art. They never acknowledged the German Gutenberg to be the first. The kinship between Johan Babtista and Laurens Janszoon Coster has never been proven though. .... Sammandrag av Luggude härads domböcker fr o m sommartinget 1683, Luggude häradsting 27 feb-1 mars 1684

Handelsmannen Johan Couster skall genom sin fullmäktige Andreas Hylteen ha instämt fru Pernilla Rosenkrantz, men Hylteen är själv inte närvarande och fruns betjänt Tufwe Trulsson "bekende för Rätten hans Principatinna intet wara citerat af Hylteen".

84 Skånes Demografiska Databas, Se giftermål 1701. .... The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), Se farfar. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1736-10-19Datum avser:b
z
Den avlidnes:
namn:Peter Pijlort:
titel:rådman hrkön:m
äktensk. börd:eålder/födelseår:0år0mån0veckor0dagar

civilstånd:edödsorsak:
z
Anhörigs:
namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:Även titulerad 'edla ok wähl--'.

85 Skånes Demografiska Databas.

86 Skånes Demografiska Databas, Se giftermål 1701.

87 Skånes Demografiska Databas, Gifta. Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling


Datum:1701-09-22Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Peter Pijhl ort:
titel: handelsman sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:
z
Brudens namn:Anna Margrete Holst ort:
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:
Övrigt:unge handelsmannen P.P.".


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se