Gustaf Vilhelm Påhlman och Augusta Ulrika Silfwersparre




Make Gustaf Vilhelm Påhlman 1

        Född: född 1798 2
        Döpt: 
         Död: 1836 2
     Begravd: 
   Äktenskap: 6 Feb 1820 - Ågården, Lidköping, Skaraborgs län 3



Maka Augusta Ulrika Silfwersparre 1

        Född: 3 Aug 1798 - Stinggården 3
        Döpt: 
         Död: 1 Maj 1872 - Ågården, Lidköping, Skaraborgs län 3
     Begravd: 


         Far: Gustaf Silfwersparre (1747-1827) 4
         Mor: Petronella Sofia Stiernsparre (1769-1857) 4



  Annan make: Johan Winbom (1806-1878) 2 - 28 Jul 1838 - Ågården, Lidköping, Skaraborgs län 2


Barn


Eskil Pärs och Britta Lena Wetterström




Make Eskil Pärs 5

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 13 Okt 1758 - Västra Sönnarslöv, Kristianstads Län 6

Händelser

Han arbetade som Rusthållare.




Maka Britta Lena Wetterström 7

        Född: 1 Feb 1723 - Västra Sönnarslöv, Kristianstads Län 6
        Döpt: 
         Död: 2 Feb 1762 - Höja, Kristianstads Län 6
     Begravd: 


         Far: Claes Wetterström (1692-1740) 8
         Mor: Margareta Francke (1690-1754) 9




Barn
1 K Greta Eskilsdotter

        Född: 2 Feb 1762 - Höja, Kristianstads Län 10
        Döpt: 
         Död: 1833 - Svalöf fsg. Malmöhus län 10
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Jonas Hartelius (1761-1831) 11
     Äktensk: Efter 1788 12




Conrad Quensel och Anna Wallwik




Make Conrad Quensel 13




        Född: 16 Apr 1676 - Stockholm (Jakob & Johannes) 14
        Döpt: 18 Apr 1676 - Stockholm (Jakob & Johannes) 14
         Död: 13 Jan 1732 - Lunds Domkyrkoförs, Lund, Malmöhus Län 14
     Begravd: 


         Far: Wilhelm Johan Quensel (      -      ) 15
         Mor: Maria Bröms (      -      ) 15


   Äktenskap: 26 Jul 1706 16

  Annan maka: Ingeborg Tholin (      -      ) 17 - 10 Sep 1714 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län (Skild år 1718) 18

  Annan maka: Pernilla Svågersdotter (      -Ca 1734) 19 - 4 Sep 1720 - Fjärestad 19

Händelser

Han arbetade som prof i matematik vid univ i Pernau den 29 Dec 1704. Han arbetade som professor i matematik den 5 Maj 1712 i , Lund, Malmöhus län.




Maka Anna Wallwik 16

        Född: 15 Sep 1679 - , Stockholm, Stockholms län 16
        Döpt: 
         Död: 1 Dec 1711 - Umeå 16
     Begravd: 


         Far: Jöns Wallwik (      -      ) 20
         Mor: Magdalena Rudbeck (      -      ) 20




Barn


Conrad Quensel och Ingeborg Tholin




Make Conrad Quensel 13




        Född: 16 Apr 1676 - Stockholm (Jakob & Johannes) 14
        Döpt: 18 Apr 1676 - Stockholm (Jakob & Johannes) 14
         Död: 13 Jan 1732 - Lunds Domkyrkoförs, Lund, Malmöhus Län 14
     Begravd: 


         Far: Wilhelm Johan Quensel (      -      ) 15
         Mor: Maria Bröms (      -      ) 15


   Äktenskap: 10 Sep 1714 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län (Skild år 1718) 18

  Annan maka: Anna Wallwik (1679-1711) 16 - 26 Jul 1706 16

  Annan maka: Pernilla Svågersdotter (      -Ca 1734) 19 - 4 Sep 1720 - Fjärestad 19

Händelser

Han arbetade som prof i matematik vid univ i Pernau den 29 Dec 1704. Han arbetade som professor i matematik den 5 Maj 1712 i , Lund, Malmöhus län.




Maka Ingeborg Tholin 17

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Hack Persson (      -      ) 21
         Mor: Christina Poppelman (      -      ) 21




Barn


Per Torsten Ulrik Quensel och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Levande


   Äktenskap: 

  Annan maka: Levande

  Annan maka: Levande



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn


Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Hans Tomasson (1751-1814) 22




Hans Tomasson och Cecilia Catarina Qviding




Make Hans Tomasson 22

   Alt. namn: Hans Thomson
        Född: 14 Nov 1751 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 23
        Döpt: 17 Nov 1751 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 24
         Död: 29 Okt 1814 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 25
   Dödsorsak: Tärande sjukdom
     Begravd: 8 Nov 1814 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 26


         Far: Thomas Thomason (1699-1783) 27
         Mor: Anna Magdalena Örngren (1719-1799)


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Handelsman.




Maka Cecilia Catarina Qviding 28

        Född: 
        Döpt: 6 Maj 1755 - Bösarp fsg, Malmöhus län 29
         Död: 22 Mar 1822 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 30
     Begravd: 2 Apr 1822 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 31


         Far: Levande 32
         Mor: 


Händelser

1816-1820 blev hon antecknad i en husförhörslängd i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.


Barn
1 K Anna Magdalena Tomasson 33

        Född: 20 Mar 1780 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 33
        Döpt: 23 Mar 1780 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 34
         Död: 
     Begravd: 




Notiser: Äktenskap

I Kyrkregister 2 i St:petri (Vigda) står
Qviding, Cecilia Katarina, j. Thommesson,Hans,handelsman 1778:43v

Man jag kan inte hitte dem varken på sid 43 eller någon annan för år 1778 i St Petri EI:2 1739-1788


Didrik Wingård och Inga Helena Qvildahl




Make Didrik Wingård 35

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Inga Helena Qvildahl 35

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Johan Wingård 36

        Född: 19 Apr 1738 - Qville, Bohulslän 37
        Döpt: 
         Död: 12 Jan 1818 - Göteborg , Sweden 37
     Begravd: 
        Maka: Fredrika Af Darelli (      -      ) 38
     Äktensk: 1777 39




Laurentius Johannes Qvist




Make Laurentius Johannes Qvist 40

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: 1696 41
     Begravd: 
   Äktenskap: 

  Annan maka: Kerstin Månsdotter Graan (      -      ) 42

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde i , Daretorp, Skaraborgs län.




Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Johan Darin 43

        Född: 1675 41
        Döpt: 
         Död: 1727 41
     Begravd: 



2 M Magnus Darin 44

        Född: 1678 45
        Döpt: 
         Död: 1742 45
     Begravd: 
        Maka: Maria Ågrehn (      -      ) 46




? Radiér




Make ? Radiér

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han titulerades år 1754 Magister i , Karlskrona, Blekinge län, Sweden.




Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Catharina Maria Radiér 47

        Född: Ca 18 Dec 1754 - , Karlskrona admiralitetsförs., Blekinge län
        Döpt: 20 Dec 1754 - , Karlskrona admiralitetsförs., Blekinge län 48
         Död: 
     Begravd: 





Carl Gustaf Radiér och Catharina (*Caisa*) Claësdotter Tangaeus




Make Carl Gustaf Radiér 49

        Född: Mellan 1680 och 1685 - , Karlskrona, Blekinge län, Sweden 50
        Döpt: 
         Död: 7 Mar 1735 - Helsingborg, Malmöhus län 51
     Begravd: 14 Mar 1735 - Helsingborg, Malmöhus län 52
   Äktenskap: 1 Mar 1717 - Helsingborg, Malmöhus län 53

Händelser

Han arbetade som Hospitalspredikant efter 1719 i Helsingborg, Malmöhus län. Han arbetade som Comminister år 1717 i Helsingborg, Malmöhus län. Han arbetade som medhjälpare till Välluv och Raus år 1712.




Maka Catharina (*Caisa*) Claësdotter Tangaeus 51

   Alt. namn: Catharina (*Caisa*) Claësdotter Tangé
        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Klas Tangaeus (      -      ) 54
         Mor: 



  Annan make: Carl von Bergen (1702-1760) 55 - Dec 1736 56


Barn
1 K Anna Margaretha Radiér 57

        Född: Omkr 1719 - Helsingborg, Malmöhus län 58
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Christian Henrik Klein (Omkr 1716-1792) 59
     Äktensk: 23 Apr 1748 - Frillestad, Frillestads Fsg, Malmöhus län 60




Paul Suell och Hedwig Sofia Radiér




Make Paul Suell 61

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 5 Nov 1753 - Frillestad, Frillestads Fsg, Malmöhus län 62

Händelser

Han arbetade som Handelsman. Han bodde efter 1753 i , Landskrona, Malmöhus län.




Maka Hedwig Sofia Radiér 61

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 

Händelser

Hon bodde efter 1853 i , Landskrona, Malmöhus län. Hon bodde före 1853 i Frillestads Prästgård.


Barn


Willum Thommesen och Bente Raffn




Make Willum Thommesen 63

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 8 Maj 1625 - , Malmö, Malmöhus län 64



Maka Bente Raffn 65

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Hans Hansen Raffn (1569-1625) 66
         Mor: Maren Eriksdatter (      -1609) 67



  Annan make: Mattis Gurresen (      -1623) 64 - 14 Nov 1615 - , Malmö, Malmöhus län 64


Barn
1 M Avliden 68

        Född: 1629 - Köge, Danmark 63
        Döpt: 
         Död: Före 1 Apr 1669 - , Ronneby, , Blekinge län, Sweden
     Begravd: 2 Apr 1669 - , Ronneby, , Blekinge län, Sweden 69
        Maka: Karen Lauritzdatter Gemzæus (      -1664) 63
     Äktensk: innan 1656
        Maka: Levande




Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Maka: Maren Eriksdatter (      -1609) 67
        Maka: Levande
        Maka: Levande




Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Hans Hansen Raffn (1569-1625)
         Mor: Levande



  Annan make: Levande


Barn

Källor


1 http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida (Adelsvapen. com Wiki), tab 66 Silfversparre. .... http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida (Adelsvapen. com Wiki), tab 28 Påhlman.

2 http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida (Adelsvapen. com Wiki), tab 66 Silfversparre.

3 http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida (Adelsvapen. com Wiki), tab 66.

4 http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida (Adelsvapen. com Wiki), tabell 66.

5 Bernhard Granholm, Grums, Hemsida. ffmf 18 ESKIL PÄRS. Rusthållare.
Gift 13/10 1758 i V Sönnarslöv/L med. Född i Tartu, Estland 1931.
Pensionär. Ingenjör vid Televerket Radio (nuv TERACOM) -1961.
Släktforskat sedan 27/7 1984.
Forskar på: Birath fr Kvistbro mm(T), Edholm fr Fors(Z), Frisendahl fr Ragunda(Z), Frisk fr Sunne(S), Frykbom fr Sunne(S), Granholm fr Korsholm och Graninge(Y), Hahne fr Lerbäck(T), Hammarström fr Arboga mm(U), Hartelius fr Svalöv(M), Schult fr (T) samt avgreningar till och från dessa släkter.
Några av mina anor (Edholm och Frisendahl) bodde i Fors och Ragunda när köpmannen Magnus Huss (Vildhussen) verkställde grävningen av en vattenkanal förbi vattenfallet Gedungsen i Indalsälven, varvid Ragundasjön tömdes och Döda fallet bildades.
Forskat i domböcker sedan 1987. Specialforskar i domböcker från år 1796 i ca 50 härader och städer från hela landet. Specialforskar på ogifta mödrar under 1700-talet.
Skrivit C-uppsats "Gedungsen i arkiven" i arkivvetenskap, C-uppsats "Rätt i Sverige 1796" i historia (ur domböcker) och D-uppsats "Regalrätt i Ragunda" (om förhistorien till regleringen i Indalsälven).
Medlem i Jämtlands läns släktforskarförening, Härnösands släktforskare, Värmlands släktforskarförening, Ådalens släktforskarförening, Åsbo släkt- och hembygdsforskare, Probanden i Grums samt Föreningen Tingshuset i Häljebol. V ordf i Värmlands släktforskarförening och Probanden. Ledamot av styrelsen för Folkrörelsernas arkiv i Värmland.
Email: bernhard.granholm@grums.mail.telia.com
Very serious

6 Bernhard Granholm, Grums, Hemsida.

7 Bernhard Granholm, Grums, Hemsida. ... Gift 13/10 1758 i V Sönnarslöv/L med ffmm
19 BRITA LENA WETTERSTRÖM, född 1/2 1723 i V Sönnarslöv/L,
död 2/2 1762 i Höja/L.

8 Bernhard Granholm, Grums, Hemsida. ffmmf
38 CLAES WETTERSTRÖM, född 1692, död 23/5 1740 i V Sönnarslöv/L.
Länsman. Gift med ...

9 Bernhard Granholm, Grums, Hemsida. ... Gift med ffmmm
39 MARGARETA FRANCKE, född 1690, död 5/4 1754 i V Sönnarslöv/L.

10 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se makens broder Zacharias. .... Bernhard Granholm, Grums.

11 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se brodern Zacharias. .... Bernhard Granholm, Grums, *** Generation III *** fff
8 JONAS HARTELIUS, född 16/7 1761 i Svalöv/M, död 1831 i Svalöv/M.
Gift med ffm
9 GRETA ESKILSDOTTER, född 2/2 1762 i Höja/L, död 1833 i Svalöv/M. .... Bernhard Granholm, Grums, Personakt Jonas Hartelius. Jonas Hartelius, f. 16/7 1761 i Svalöv, M-län, Klockare.
Fader: Johannes Hartelius; Moder: Johanna Meljander
Död 1831.
Gifte 1 med Karna Persdotter 3/3 1787, 8/10 1751, död 22/1 1788 om förmiddagen kl 12 i feber efter barnsäng, 36 å, 3m, 14 d. Begr 27/1.
Gifte 2 Gretha Eskilsdotter.
Barn 1: Bengta Maria kl 1 em född 12/1 1788
2: Helena Catrina 10/4 1790
2: Anna Rebecca 26/2 1792
2: Jonas Johannes kl 3 em 25/10 1796
2: Johanna kl 1/2 2 em 25/10 1796.

12 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se makens broder Zacharias. /* måste gift sig e f t e r förra fruns död /MWJ */.

13 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se vigsel 1714. .... Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 29, sid 556. 1 Quensel, Conrad, f 16 (Ståhl), dp 18
april 1676 i Sthlm, Jak o Joh, d 13 jan 1732
i Lund (likpred). Föräldrar: hovrättsrådet
Wilhelm Johan Q o Maria Bröms. Inskr vid
UU 3 mars 86, vid Åbo akad 89, mag där
25 nov 94, doc där 95, adjunkt vid fil fak
där 02, prof i matematik vid univ i Pernau
29 dec 04 (tilltr 05)\endash 10, räntmästare (kvestor)
där 10 aug 05\endash 10, prof i matematik
vid LU från 5 maj 12 (tilltr 19 maj 13). \endash
LVS 28.
G 1) 26 juli 1706 (bröllopsvers) m sin
fars svägerska Anna Wallwik, f 15 sept 1679
i Sthlm (Leijonhufvud), d 1 dec 1711 i
Umeå (Ståhl; Leijonhufvud), dtr till assessorn
i Svea hovrätt Jöns W o Magdalena
Rudbeck; 2) 10 sept 1714(\endash 18) i Malmö,
S:t Petri, m Ingeborg Tholin, enl uppg d
senast 1720 i Altona (Quensel, s 185), dtr
till (Quensel, s 183) handelsmannen Hack
Persson o Christina Poppelman; 3) 4 sept
1720 (Ståhl; Leijonhufvud) trol i Fjärestad,
Malm, m Pernilla Svågersdtr, d trol
14 april 1734 (själaringn s d) i Lund, trol
dtr till Svåger Persson o Karna.
Sina första studieår tillbringade Q i
Uppsala med sedermera professorn i vältalighet
Kristiern Alander som informator,
något som kan ha bidragit till en senare ofta
påtalad bredd i Q:s intressen. Under tiden
i Åbo omfattade studierna först teologi
men fick alltmer inriktning på naturvetenskaperna.
Han uppmärksammades
där för flera retoriska lärdomsprov.
Föga är känt om Q:s insats som professor
i Pernau, dit universitetet i Dorpat flyttat
i samband med krigsutbrottet 1700.
Förutom astronomi med sammanhängande
ämnen samt matematik spände hans
professur över stora områden, och han gav
undervisning i bl a geodesi och arkitektur.
Han hade att arbeta med en undermålig
uppsättning instrument och ett klent utrustat
universitetsbibliotek, och de exceptionella
förhållandena vid universitetet bidrog
till att merparten av undervisningen
bedrevs i hans hem. Ett tyngande uppdrag
var räntmästarsysslan; Q fick vistas långa
perioder i Sthlm, där han sökte utverka
medel för att kunna upprätthålla undervisningen.
Efter universitetets upplösning kom Q
1710 till Sthlm men fortsatte under svåra
ekonomiska förhållanden till Umeå där
hans första hustru avled. Han sökte vinna
transport till Uppsala men utnämndes till
professor i astronomi och matematik i
Lund. Han behöll denna tjänst livet ut och
avböjde befordan till teologiprofessur \endash en
syssla han enligt flera kolleger skulle ha varit
väl skickad för \endash men sökte, möjligen av
familjeskäl, flera gånger resultatlöst professur
i Uppsala. Han ägde tydligen administrativ
skicklighet, som utnyttjades flitigt
av universitetet, bl a i förhandlingar med
staden Lund och när det gällde ekonomisk
förvaltning.
Q:s första publicerade arbeten inom astronomin
rörde beräkning av solförmörkelsen.
Hans produktion i ämnet är föga
märklig utom i ett avseende: Han var den
förste lundensiske astronom som bekände
sig till kopernikanismen. Detta framkommer
dock uteslutande i den stridsskrift Q
1720 publicerade som vederläggning av
Mikael v Strokirchs anonyma försvar av
det ptolemaiska världssystemet; varken
hans utgivna dissertationer eller bevarade
examensförhör bär spår av detta. Q:s utpräglat
praktiskt inriktade och på svenska
bedrivna undervisning skall ha hållit hög
klass. Något observatorium fanns inte i
Lund, och de enda hjälpmedlen var en
mindre kvadrant och en tub. Astronomin
tycks under Q:s tid något ha fått stå tillbaka
för bl a geografi, där han föreläste över
en kortfattad tysk handbok, och där det
mest bestående blev den breda skildring
av Visingsö som kom ut som dissertation,
och matematisk geografi, där han under
sitt sista levnadsår publicerade en handledning
i globernas användning.
Redan under åren i Pernau visade Q intresse
för almanacksutgivning och begärde
att få samma överinseende över utgivningen
som tillkom ämneskollegerna i
Uppsala och Lund. Han blev också en nitisk
censor av de almanackor som gavs ut i
Riga och av sådana som såldes av bokförare.
Från 1714 var Q den flitigaste utgivaren
av almanackor; han gav ut upp till fyra
olika varje år. I de uppsatser som följde
med Q:s almanacka skildrades märkliga
händelser och järtecken, och i jämförelse
med flera andra utgivares uppsatser var de
närmast en återgång till dem som fanns i
1600-talets almanacka. Samtida uppgifter
talar om en sammanlagd utgivning av almanackor
i Sverige på 40 000 per år, varav
Q bör ha stått för en god del. Ingenting tyder
dock på att almanackorna gjorde honom
förmögen.
Q:s båda senare äktenskap innebar
komplikationer värda att notera. Under
hans rektorstid i Lund inträffade den uppmärksammade
skilsmässan från den andra
hustrun, som för äktenskapsbrott dömdes
till kyrkoplikt, och flera diskussioner i det
akademiska konsistoriet gällde lämpligheten
av det tredje äktenskapet, med dottern
till en man av enkel härkomst.
Strödda handl:ar efter Q:s vetensk verksamhet i
UUB.
Tryckta arbeten: Veritatis defensiuncula contra veritatis
studiosi de motu solis & terræ lucubratiunculam.
[Rubr.] [Lund 1720.] 4:o. (20) s. [Anon.] \endash Oförgrijpeliga
tanckar om calendarii förbättrande, upsatte a:o
1720. [Lund 1720.] 4:o. (12) s. \endash Svar uppå hr. Daniel
Forelii ... förklaring om calendarii förbättrande.
[Rubr.] Lund 1720. 4:o. (8) s. \endash C. Q. Brevis meditatio
super consultatione de correctione calendarii, quam
a:o 1719 publici juris fecit ... Daniel Forelius (Acta literaria
Sveciæ, vol 1. Continens annos 1720 ... & 1724,
Upsaliæ & Sthlm, s 34\endash 36 [sign], 78 f, 104\endash 106, 270 f,
375\endash 377, 523\endash 525 o 543 f [sign]). \endash Computus cyclicus
verus, et tam Julianus quam Gregorianus ecclesiasticus,
una cum calendario Romano. Lundini Gothorum
[1730]. (107) s. \endash Akad avh i Pernau 1708\endash 09
o 1709 (3 st) samt Lund 1723 o 1729, preses o delvis
förf; Almanack för 1714(\endash 20 o 1722\endash 33), Lund
1713(\endash 32, för 1715\endash 33 även tr Jönköping, 1715\endash 30 o
33 även Gbg o 1717\endash 33 även Sthlm), se Klemming o
Eneström, nedan anf arb, 1, s 31\endash 37, o Lychnos-bibliotek,
17: 2. N. V. E. Nordenmark, Astronomiens historia
i Sverige ..., Utgivarens supplement, 2. J Nordström,
Bibliografiskt suppl ..., Upps 1965, sp 190\endash 192;
rektorsprogram för LU 1718\endash 19 o 1730\endash 31 se LUÅ, N
F, afd 1, bd 11, nr 2 [även bilaga till 4 inbjudningsskrifter
1912\endash 1915]: P Sjöbeck, Program utg vid
Lunds universitet 1667\endash 1867, Lund ... 1912\endash 15, s 32 f,
40; observationer införda i A Celsius m fl, CCCXVI.
observationes de lumine boreali ..., Norimbergæ
1733, se Nordström, a a, sp 196.
Källor o litt: Livonica 2, vol 147, RA.
G Klemming o G Eneström, Sveriges kalendariska
litt, 1\endash 2 (1878\endash 79); Leijonhufvud; N V E Nordenmark,
Sv astronomi o sv astronomer 1700\endash 1730
(1933\endash 34); dens, Astronomiens hist i Sverige intill år
1800 (1959); A Quensel, Vandring med släkten Q genom
hist miljöer (1978), s 152\endash 194; G v Rach, Die
Universität Dorpat (1943); H Richter, Geografiens
hist i Sverige intill år 1800 (1959); H Sandblad, Det
copernikanska världssystemet i Sverige (Lychnos
1944\endash 1945); M L Ståhl, Biographiske underrättelser
om professorer vid Kongl univ i Lund ... (1834).
Anders Burius.

14 Svenskt Biografiskt Lexikon.

15 Svenskt Biografiskt Lexikon, se son Conrad.

16 Svenskt Biografiskt Lexikon, se make CQ.

17 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se vigsel 1714.

18 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:1 (1698-1739) sid 73. 1714
d. 10 Sept copulerades Math. Professor
i Lund H:r Conrad Quensell och J. Inge:
borg Tholin af Prap. Hemma i Hun...
af .itningen Har H:r Profess. givit
som attesdatum af Lund d 10 Jun. 1714.
Ut..f.., H:r Profess. Huostrÿ ........ .... Svenskt Biografiskt Lexikon, se make CQ.

19 Svenskt Biografiskt Lexikon, se make CQ.

20 Svenskt Biografiskt Lexikon, se dotter Annas make CQ.

21 Svenskt Biografiskt Lexikon, se dotter Ingeborgs make CQ.

22 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Omnämns oftast som Thomasson/Tomasson.

23 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop. .... Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB).

24 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri (M) CI:3 1746-1766 Bild 990 / Sida 183.

25 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se begr.

26 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri (M) FI:3 1778-1834 Bild 263 / Sida 517.

27 Kyrkböcker, Malmö, Se födsel av dotter Anna Catharinas dotter Gunnela 1764. .... Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se farfars namn. ...
V a. 3. Thomas Thomson Jyde
född 27 Dec 1699. död Mars 1784.
handlande i Malmö. Gift 24 Aug 1737 med snickaren Nils Hanson Örns dotter Magdalena född 5 okt 1719 död i Mars 1799. (Anna Magdalena Örngren )
barn:
VI a. 1. Thomas
född 1738. död samma år
VI a. 2. Anna Catharina
född 1740 död 1768.
gift med Handlande Berckhan (not. 2.).
VI a. 3. Thomas
Handlande i Malmö. Gift 1769 med Rådmannen
...

28 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se begr. .... se dop; AdOnline.

29 Bösarp (M) CI:1 1734-1772 Bild 790 / Sida 147; AdOnline.

30 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se begr.

31 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri (M) FI:3 1778-1834 Bild 308 / Sida 605.

32 se dotters dop maj 1755; AdOnline.

33 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.

34 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri (M) CI:4 1767-1792 Bild 209 / Sida 405.

35 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), se sonen.

36 Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 208. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård och af Wingård. Äldste kände stamfadern Anders Wingård, död 1645, var den fjärde lutherska kyrkoherden i Knakstads församling i Bohuslän. Hans sonsons sonsons - se W.1 - barn erhöllo 1799 adlig värdighet på grund af faderns förtjänster. Denna adliga ätt utdog nedan 1854 med W. 2 (se nedan).
- Johan, biskop. Född i Bräckegård i Qville socken i Bohuslän d. 19 april 1738. Föräldrar: nusthållaren Didrik Wingård och Inga Helena Qvil-
dahl. - Med utmärkta vitsord från Göteborgs läroverk anlände W. 1758 till Uppsala och blev magister därstädes 1764. Prästvigd på Kallelse till huspredikant af presidenten tniaenne van Höpken, utnämndes han till e. a. hofpredikant 1767 och blef två ån därefter ordinarie hofpredikant hos kronprinsen Gustaf. Sedan han vidare 1773 blifvit befordrad till biktfader och öfverhofpredikant hos änkedrottning Lovisa Ulrika samt skickligt medlat
flere ån i striderna mellan henne och Gustaf III, utnämndes han 1775 till kyrkoherde i Jakobs och Johannis församlingar i Stockholm, blef
teologie doktor 1777 samt undfick efter nästan enhällig kallelse fullmakt sam biskop öfver Göteborgs stift 1780. Genom Gustaf III:s särskilda
bevågenhet erhöll han personellt för sin lifstid Fjärås och Förlanda pastorat i Halland som prebende, hvarjämte han för att erhålla större in-
komster 1785 fick med biskopsämbetet förena domprostsysslan i Göteborg. Fastställelse å detta val af magistraten, som understöddes af konungen,
skedde, innan församlingen hann klaga. Då Gustaf III vid Svenska akademiens instiftelse själf utsåg tretton ledamöter, var W. en af dessa på grund af, som det hette, >att han på ett sällsamt sätt med all vältalighetens behaglighet tolkat de himmelska sanningar, och tjänt språket och smaken, då han med ovanliga gåfvan uppfyllt sitt viktiga kall>. Led, af prästeståndet vid riksdagarna 1778, 1786, 1789, 11792 och 1800 och vid de båda sista ledamot af hemliga utskottet.
Ledamot af åtskilliga samfund och sällskap. Död i Göteborg d. 12 jan. 1818. -- Genom sina blida predikogåfvor vann W. allmänhetens bifall och förvärfvade den k. familjens bevågenhet. Såsom stiftsstyresman ägnade W., som själf lutade åt den neologiska riktningen, en utmärkt omvårdnad åt läroverken, vakade öfver undervisningen, understödde fattiga studerande och pröfvade vid tillsättningen af nya lärare, vare sig för församlingen eller skalan, noga deras duglighet. - Gift 1777 med Fredrika af Darelli. Deras barn adlades med namnet af Wingård.
2. Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
3. Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.

. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 16 ff. ...1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen...

37 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906).

38 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen.

39 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), se maken.

40 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Darin, släkt, härstammande från kyrkoherden i Daretorp Laurentius Johannes Qvist (d. 1696). Av hans tjugufyra barn, vilka kallade sig Darin, märkas sönerna kyrkoherden i Torhamn och Sturkö Johan D. (f. 1675, d. 1727), kyrkoherden i Norra Vram och Bjuv Magnus D. (f. 1678, d. 1742) och kyrkoherden i Bara och Mölleberga Anders D. (f. 1691, d. 1740). Son till kyrkoherden Magnus D. var kyrkoherden i Farhult och Jonstorp Lars D. (f. 1708, d. 1752), fader till kyrkoherden i Övraby och Benestad Bernt D. (se nedan).
Källor: S. Cawallin, Lunds stifts herdaminne, 1-5 (1854-58); C. Sjöström,
Skånska nationen 1682-1832 (1897); dens., Blekingska nationen 1697-1900 (1901); dens., Vestgöta nation i Lund 1683-1910 (1911); J. W. Warholm, Skara stifts herdaminne, 2 (1874). High

41 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

42 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son Anders.

43 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern.

44 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se son Lars. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), s 426. 14. Magnus Darin
1707 23/3 fick domkyrkoadj. M.D. i Landskrona k. fullm. som 1:e stadskm i L. och kh i Örja & Vadensjö. Han erhöll 1710 8/9 k. senatens fullm. som kh i N. Vram, se därst.

45 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

46 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son Lars.

47 Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5, 1/4. December 1754
d: 20: magister Radiers dotter Catharina Maria M: f: f: Capit: Lieut: (Wal)man & ..g.. mäster Smitt F:F:F: Inspector F...r(ö) fru & madame Kock
.

48 Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5.

49 Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1735-03-14Datum avser:b
Den avlidnes: namn:Carl Gustaf Radierort:
titel:hospitalspredikant hrkön:m
äktensk. börd:eålder/födelseår:0år0mån0veckor0dagar
civilstånd:edödsorsak:
Anhörigs: namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:Tituleras 'ährewördig och wällärd'. Begravdes 'uppe wid Sacristian'.

50 Anna Areskough's hemsida, Se dotter AMR. Unknown

51 Anna Areskough's hemsida, Se dotter AMR.

52 Skånes Demografiska Databas.

53 Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1717-03-01Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Carl Gustaf Radier ort:
titel: comminister, herr sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
z
Brudens namn:Caisa Claësdotter Tangaea ort:
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
Övrigt:Ehrewyrdige och Wällärde herren C. G. R. comminister till försambl.

54 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se dotter Katarinas make Carl von Bergen.

55 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Band 3, sid 446. 1. Carl von Bergen, f. 9 jan. 1702 i Stockholm, † 4 aug. 1760. Föräldrar: amiralitetsöverkommissarien Johan von Bergen och Elisabet Gripenmarck. Uppfostrades i Karlskrona, dit föräldrarna flyttade i hans späda barndom; student i Lund 27 jan. 1719; disp. 11 maj 1723 (Diss. studii critico-philologici ad interpretationem Novi imprimis foederis accommodati primas lineas adumbrans: prolegomena; pres. P. Estenberg) och 22 maj s. å. (Diss. philos, consilia quædam circa primam ad Parnassum viam leviter exhibens; pres. P. Estenberg); fil. magister 25 maj s. å. Kallades 1726 till kyrkoherde i Ekeby och Frillestad (tillträdde 1727); prästvigd 13 juni 1727; suspenderad 30 okt. 1740; avsatt 3\emdash 5 juli 1745; återinsattes i ämbetet 16 aug. 1752, sedan avsättningsdomen 17 juni s. å. upphävts av Göta hovrätt.
Gift 1) 28 juni 1727 med Katarina Sommar, f. 24 sept. 1698, † 31 maj 1736, dotter till prosten och kyrkoherden Per Jonsson Sommar; 2) fjärdedag jul 1736 med Katarina Tangé, dotter till Klas Tangé och änka efter hospitalspredikanten i Helsingborg Karl Gustav Radier.

56 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se make.

57 Anna Areskough's hemsida, Se make CHK. .... Anna Areskough's hemsida, Radier

Pietister
Carl Gustaf Radier föddes i början av 1680-talet. Han växte upp i Karlskrona, samma stad som Peter Murbeck växte upp i. Till Karlskrona kom i början av 1700-talet förespråkare för den moderata Hallepietismen. Det är också troligt att Carl Gustaf hade pietistiska sympatier. År 1703 blev han student och kom efter det till Jämshög där den dåvarande komministern Johannes Carlqvist försökte få honom anställd. 1711 nekades Carl Gustaf en befordran till capellaniet och klockarrättigheterna. 1712 blev han dock efter avlagd examen prv till medhjälpare i Välluv och Raus.

Hospitalet
Den 9/3 1717 gifte sig Carl Gustaf med Catharina (Caisa) Clasdotter Tangaeus, senare Tangé. 1719 föreslogs han bli hospitalspredikant i Helsingborg, något som bifölls. Senare, 1720, blev han även hospitalsföreståndare. 1724 blev Carl Gustaf nådårspredikant efter prosten Carlqvist i Helsingborg. Carl Gustaf Radier avled den 7/3 1735.

Murbecks anhängare
Paret fick åtta barn som överlevde fadern, den äldsta dottern, Anna Margareta (Greta) föddes i Helsingborg omkring 1719. Hon vigdes i Frillestad den 23/4 1748 med Christian Henrik Klein. Anna Greta hade enligt CEP den 5/12 1744 begärt lysning och vigsel med Klein, men då hon ej gått till nattvarden på fyra år, tydligen som trogen Murbecks- och von Bergen-anhängare, skulle hon lagligen tilltalas innan lysning kunde beviljas.

(LSH 8).

58 Anna Areskough's hemsida.

59 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Se sonson NHK. .... Anna Areskough's hemsida, Klein
Inspektoren på Gedsholm
Christian Henrik Klein var född omkring år 1716. Han var handlande, strandridare och inspektor på Gedsholm. Den 23/4 år 1748 vigdes han i Frillestad till Anna Margaretha Radier. Den 2/5 1792 avled han i Kvidinge. Deras dotter Cajsa Margareta Klein gifte sig med Gabriel Camp.

60 Anna Areskough's hemsida, Se make CHK. .... Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska databasVigda i Frillestad
Datum:1748-04-23Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Hans Christian Henric Klen ort:Landskrona
titel: inspektor,handelsman,herr sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
z
Brudens namn:Anne Margaretha Radier ort:Frillestads prästgård
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
Övrigt:.

61 Skånes Demografiska Databas, Se vigsel 1753.

62 Skånes Demografiska Databas, Vigda. Skånes Demografiska databasVigda i Frillestad
Datum:1753-11-05Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Paul Suell ort:Landskrona
titel: handelsman,herr sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
z
Brudens namn:Hedwig Sofia Radier ort:Frillestads prästgården
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
Övrigt:Nu bor i Landskrona.

63 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 13A s 352.

64 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 2 s 32.

65 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 13A s 352. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 2, s 32.

66 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 2 s 32 f.

67 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 2 s 32f.

68 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 13A, s 329.

69 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 13A s 522.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se