Lorenz Christoffer Springer och Wendela Schylman




Make Lorenz Christoffer Springer

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 25 Okt 1750 1
     Begravd: 


         Far: Christoffer Springer (      -Omkr 1730)
         Mor: Anna Sophia Sahlberg (1677-      )


   Äktenskap: 1739 1



Maka Wendela Schylman

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Henric Schylman (      -      )
         Mor: Margareta von Glan (Omkr 1692-Omkr 1753)




Barn
1 M Henric Christoffer Springer

        Född: 1740 1
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 M Karl Gustaf Springer

        Född: 1749 2
        Döpt: 
         Död: 3 Mar 1822 - , Stockholm, Stockholms län 2
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Johanna Hedvig Telin (1755-1811)
     Äktensk: 15 Okt 1778 - Stockholm( Klara fsg ) 2



Allmänna notiser: Make - Lorenz Christoffer Springer

Rötter, One of the Springer...: Registered at the University of Uppsala 6 jul 1716, clerk at the war department.


Knud Schytte och Ane Thomsen




Make Knud Schytte 3

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han anställdes i Alterdegn Ved Aarhus Domkirke. = Kantor(sv), cantor(engl.)




Maka Ane Thomsen 4

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Flora Petrea Johanne Schytte 5

        Född: 7 Mar 1829
        Döpt: 
         Död: 24 Sep 1912
     Begravd: 
        Make: Theodor Bay (1804-1871) 6
     Äktensk: 16 Feb 1855 7




Hinrich Sederberg och Hedevig Welshuysen




Make Hinrich Sederberg 8




        Född: 24 Jul 1670 - , Maria Magdalena förs, Stockholm, Stockholms län 9
        Döpt: 
         Död: 20 Dec 1733 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 9
     Begravd: 2 Jan 1734 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 9


         Far: Daniel Persson (      -      ) 10
         Mor: Elisabeth Esausdotter (      -      ) 10


   Äktenskap: 14 Apr 1724 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 11

Händelser

Han arbetade som kyrkoherde i Karlshamn och Asarum den 17 Dec 1720 i , Karlshamn , Blekinge län. Han arbetade som kontraktsprost i Lister och Bräkne den 6 Jun 1722.




Maka Hedevig Welshuysen 12




        Född: 6 Mar 1703 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 13
        Döpt: 11 Mar 1703 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 14
         Död: 20 Okt 1783 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 13
     Begravd: 


         Far: Christian Welshuysen (      -      ) 15
         Mor: Maria Broome (      -1718) 15




Barn


Fredrik Stenbeck och Anna Margareta Seehusen




Make Fredrik Stenbeck 16

        Född: 
        Döpt: 
         Död: Före 1792 16
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Amiralitetspredikant.




Maka Anna Margareta Seehusen 16

        Född: 13 Nov 1758 - V. Sallerup 16
        Döpt: 
         Död: 24 Maj 1821 - Listerby fsg, Blekinge län 16
     Begravd: 


         Far: Jonas Seehusen (1715-1794) 18
         Mor: Elsa Langvagen (1739-1810) 19



  Annan make: Zacharias Schultén (1749-1824) 20 - 16 Sep 1792 - V. Sallerup 16


Barn


Bengt Wäström och Brita Seehusen




Make Bengt Wäström 21

        Född: 28 Sep 1764 - , Landskrona, Malmöhus län
        Döpt: 
         Död: 16 Aug 1818 - Västra Sallerup fsg, Malmöhus län
     Begravd: 
   Äktenskap: 18 Feb 1812 - Västra Sallerup fsg, Malmöhus län 22

Händelser

Han arbetade som Prost.




Maka Brita Seehusen 23

        Född: 14 Dec 1766 - Västra Sallerup fsg, Malmöhus län 16
        Döpt: 
         Död: 1839 - , Lund, Malmöhus län 16
     Begravd: 


         Far: Jonas Seehusen (1715-1794) 18
         Mor: Elsa Langvagen (1739-1810) 19




Barn


Bengt Ivar Sefve och Anna Sara Vilhelmina Strandell




Make Bengt Ivar Sefve 24

        Född: 12 Aug 1920 - Kristine, Kopparbergs län 25
        Döpt: 
         Död: 18 Maj 1996 - Kållered 26
     Begravd: 


         Far: Sven Ivar Sefve (1886-1953) 27
         Mor: Signe Esther Maria Hagman (1888-1971) 28


   Äktenskap: 6 Jul 1957 29

Händelser

Adress 1970: Skogsgläntan, 430 63 Hindås. Adress: Enbackevägen 21-27 /Änggården/, 428 34 Kållered.




Maka Anna Sara Vilhelmina Strandell 30

        Född: 16 Jul 1928 - Hagfors, Värmland 31
        Döpt: 
         Död: 13 Nov 1986 - Hindås 26
     Begravd: 


         Far: 
         Mor: Anna Sofia Lundström (1888-1940) 32


Händelser

Anna var ett vittne till Adress av Bengt Ivar Sefve 1970: Skogsgläntan, 430 63 Hindås. Adress: Furuv 6, 430 63 Hindås.


Barn
1 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 K Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Levande


3 M Per Ivar Sefve 33

        Född: 8 Apr 1962 - Björketorp, Göteborg 31
        Döpt: 
         Död: 18 Jun 1999 - Göteborg 26
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Bengt Ivar Sefve


1. Varför revs inte hela Haga?
Om bevarande av en stadsdel i Göteborg
...MÖTEN I HAGAHUSET
Hösten 1970 öppnades "Hagahuset", ett allaktivitetshus.
Det drevs av Socialförvaltningens
Fritidsavdelning och hade den första tiden
Folke Edwards som chef. (Hagahuset stängdes
hösten 1972 efter ockupation.)
Ett av de första evenemangen i "Hagahuset"
var en utställning om "Sanering" och i anslutning
till den arrangerades ett informationsmö-
te om saneringsfrågor 1970-09-24.
Medverkande på mötet var stadsplanechefen
Stellan Haverling, stadsarkitekten Gerhard
Paulsson, chefen för innerstadsbyrån Bengt
Sefve (en av dem som senare arbetade med
stadsplaner för Haga) och vd för Göta Lejon
Lennart Grangert. Cirka 250 personer deltog
i mötet och diskussionerna handlade till stor
del om situationen i Haga.... (sid 37)

...PLANPROGRAM FÖR HAGA
I maj 1974 presenterade stadsbyggnadskontoret
ett koncept till program för Haga som
utformats på stadsplaneavdelningens innerstadsbyrå
genom arkitekterna Bengt Sefve
och Karl Winell. Det var första gången sedan
1938 som kontoret redovisade konkreta
planförslag för Haga. ... (sid 50) 34


M. Segercrona




Make M. Segercrona

        Född: 
        Döpt: 
         Död: Före 5 Maj 1795 35
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Assessor, Statssekretare. Han bodde i , Jönköping, Jönköpings län.




Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Maria Charlotta Segercrona

        Född: 27 Jun 1762 36
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
        Make: Louis Bäck (1744-1804) 37
     Äktensk: 19 Jun 1783



Allmänna notiser för barn - Maria Charlotta Segercrona

I Kajs pärm Bäck nr 1 kallas hon för Maj-Charlot Segercrona


Fredrik August Wahlgren och Maria Seldener




Make Fredrik August Wahlgren 38

        Född: 1818 39
        Döpt: 
         Död: 1877 40
     Begravd: 
   Äktenskap: 1875 40

  Annan maka: Clara Magdalena Lovén (1837-1869) 41 - 31 Okt 1856 - , Lund, Malmöhus län 42



Maka Maria Seldener 40

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn


Johan Seth




Make Johan Seth 43

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 1632
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Avliden 44

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 1646 45
     Begravd: 
        Maka: Levande




Francis Sheldon och Ipse Vinbell




Make Francis Sheldon 46

        Född: Ca 1612 47
        Döpt: 
         Död: 1692 47
     Begravd: 
   Äktenskap: 2 Nov 1654 - , Chatham, Kent, England 48



Maka Ipse Vinbell 48

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Charles Sheldon 49




        Född: 29 Sep 1665 - , Göteborg, Göteborgs och Bohus län 47
        Döpt: 
         Död: 6 Aug 1739 47
     Begravd: 10 Aug 1739 - , Karlskrona admiralitetsförs., Blekinge län 50
        Maka: Eva Maria Mesterton (1673-Efter 1739) 51
     Äktensk: 18 Mar 1694 - , Karlshamns förs , Blekinge län, Sweden 51




*Ulf* Skateson William-Jörgensen och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Levande


   Äktenskap: 

  Annan maka: Levande

  Annan maka: Levande



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Reinder Cornelis Siersma (Omkr 1921-1981)
         Mor: Levande




Barn

Allmänna notiser: Make - *Ulf* Skateson William-Jörgensen

Utdrag ur hans Levnadsbeskrivning ( använd när han sökte arbete mitten av 60-talet):
1. Personalia
- Född 1923 i Hällefors. Gift.
2. Teoretisk utbildning
- Studentexamen i Stockholm 1941.
- Politices Magister ( statsrättsvetenskaplig-juridisk examen ) vid Stockholms Högskola 1947.
- Civilekonom DHS vid Handelshögskolan i Stockholm 1952.
3. Anställningar
1949/1954
- Sekreterare i Sveriges Allmänna Exportförening, huvuddelen av tiden som chef för föreningens sydeuropeiska resp. östeuropeiska byråer.
Viktigare arbetsuppgifter: Utredningar före handelsförhandlingar samt deltagande däri som sakkunnig, upplysningsverksamhet i tal och skrift, kommittéarbete, konferensorganisation m.m. Organiserade och förestod de svenska informationskontoren vid Tyska Industriutställningen i Berlin 1951 och 1952.
Resor till Tyskland och Italien.
1951/1954
- Samtidigt härmed styrelsesekreterare i Sveriges Snickeri-Exportförening, Jönköping, bl.a. utarbetande från idéstadiet till trycket av regler för kvalitetsmärkning och reklam härför.
1954/1956
- Exportassistent vid AB Addo, Malmö. Bl.a. startat sales promotion service för företagets utländska kunder.
Resor till Frankrike, Holland och Tyskland.

1956-
- AB Volvo, Göteborg.
1956/1959 "zonkorrespondent" vid företagets exportavdelning. I denna egenskap skött den kommersiella kontaktverksamheten med Danmark, Island, Tyskland, Schweiz, Österrike, Frankrike samt huvuddelen av Afrika söder om Sahara. Resor till Danmark, Tyskland och Schweiz.
1959 befordrad till resande försäljningsinspektör för det tropiska Afrika. Dnna verksamhet har givit tillfälle till besök på de flesta afrikanska marknader av betydelse, t.ex. Sydafrika, Rhodesia, Angola, Moçambique, Kenya, Uganda, Kongo ( Léopoldville ), Nigeria, Ghana, Elfenbenskusten, Liberia och Sierra Leone.
Under en tvåårsperiod 1961/1963 bosatt i Nigeria, "utlånad" till Volvo-agenten i Nigeria med den dubbla funktionen av dels allmän rådgivare för deras automobilaffär, dels försäljningschef i Lagos för densamma. I den senare egenskapen har jag medverkat i att reorganisera försäljnings-, leverans-, kreditkontroll- och kostnadsredovisningsfunktionerna, tränat försäljningspersonalen ( europeisk och afrikansk ), lett försäljningspersonalens dagliga aktivitet samt själv sålt till viktigare kunder. Försäljningen av lastbilar, som i Nigeria utgör basen för försäljningsverksamheten, har fyrdubblats på två år, till trots för dåliga bilkonjunkturer särskilt under det senaste året.

4. Språkkunskaper
- Franska, tyska och engelska flytande i tal och skrift. Ett begrepp om spanska.

5. Utlandsvistelser
- 16 månader i FRANKRIKE, huvuddelen 1947/1948 med studier och olika praktikplatser.
- 20 månader i TYSKLAND, bl.a. 1941 (praktikantplats), 1945 (Röda-Kors-verksamhet), 1951 och 1952 ( svensk mässkommissarie vid Industriutställningen i Berlin ) Resor 1955, 1958 och 1959.
- 2 månader i ENGLAND för språkpraktik 1948. Resor.
- 6 månader i ÖSTAFRIKA 1959/1960 för att reda ut agenturförhållandena sedan den tidigare Volvo-agenten gått i konkurs. Resor till andra afrikanska marknader.
- 2 år i NIGERIA 1961/1963 som bl.a. försäljningschef i Lagos för motoravdelningen inom R.T.Briscoe (Nig.) Ltd., ett dotterbolag till Det Östasiatiske Kompagni A/S, Köpenhamn. Resor till andra västafrikanska marknader.

6. Militärtjänst
- Kapten i luftvärnets reserv.

Detta ovan bör vara skrivet 64/65.
Hur gick det sedan?

- Bytte arbetsgivare och bostadsort till SAAB, först Nyköping, sedan Linköping.
- 1971 skilsmässa och flytt till Holland och Zwolle, för SAAB. Nytt äktenskap med Lidy Siersma.
- 1975 Träffade Daniéle och hade då redan flyttat till Mechelen i Belgien ( SAAB ).
- 1977 skilsmässa från Lidy.
- Då ungefär blev han VD för Securitas i Holland. Förlorade jobbet efter ett år och kunde inte få något nytt. Flyttade till Paris.
- Öppnade, tillsammans med Daniéle en Salong dé The på Avenue Théophile Gautier.
- Fick ung. 1990 besked om prostatacancer, som tog hans liv 6 december 1994.


Caspar Wohlfahrt och Karin Sigfridsdotter




Make Caspar Wohlfahrt 52

        Född: 25 Maj 1640 - Unter Russelbach, Nürnberg, Tyskland 53
        Döpt: 
         Död: 1702 - Göteborg, , Västra Götaland, Sweden 53
     Begravd: 
   Äktenskap: 5 Mar 1671 - Göteborg, , Västra Götaland, Sweden 54

Händelser

Adress: Göteborg, , Västra Götaland, Sweden. Han arbetade som Kopparslagare år 1670.




Maka Karin Sigfridsdotter

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 M Avliden 55

        Född: 1673 56
        Döpt: 
         Död: 1743 57
     Begravd: 





Friherre Carl Silfverschiöld och Laura Tarrass




Make Friherre Carl Silfverschiöld 58

        Född: 9 Jun 1797 - Stockholm( Klara fsg ) 59
        Döpt: 
         Död: 16 Okt 1836 - , Stockholm, Stockholms län 59
     Begravd: 
   Äktenskap: 11 Jul 1826 - Bö, Örgryte 59

Händelser

Han arbetade som Överstelöjtnant.




Maka Laura Tarrass 60

        Född: 7 Jul 1805 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 59
        Döpt: 
         Död: 11 Maj 1865 - Skummeslöv, Halland 59
     Begravd: 


         Far: Lorentz (Laurent) Tarras (1759-1814) 61
         Mor: Sofia Jakobina Beckman (1771-1844) 62




Barn
1 K Sofia Elisabet Silfverschiöld 63

        Född: 14 Jul 1827 - Bo, Ör 64
        Döpt: 
         Död: 1 Mar 1870 - Skottorp, Skummeslöv, Halland 64
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Peter von Möller (1809-1883) 65
     Äktensk: 31 Maj 1847 - Alingsås 64




Peter von Möller och Sofia Elisabet Silfverschiöld




Make Peter von Möller 66

        Född: 20 Maj 1809 - Helsingborg, Malmöhus län 67
        Döpt: 
         Död: 28 Nov 1883 - , Stockholm, Stockholms län 64
     Begravd: 


         Far: Johan *Peter* Möller (Före 1771-1831) 68
         Mor: Elisabet Maria Béen (1778-1848) 69




         Far: Jöns Lorentz Béen (Omkr 1772-1847) 70
         Mor: Helena Maria Zoll (1780-1812) 71


   Äktenskap: 31 Maj 1847 - Alingsås 64

  Annan maka: Charlotta Birgitta Rooth (1819-1842) 72 - 1 Apr 1838 - Helsingborg, Malmöhus län

  Annan maka: Ingeborg *Berta* Laurentia Berg (1847-1920) - 29 Aug 1867 73

Händelser

Han arbetade som Godsägare, Ryttmästare, Riksdagsman. Adlades år 1860. [Noter]




Maka Sofia Elisabet Silfverschiöld 74

        Född: 14 Jul 1827 - Bo, Ör 64
        Döpt: 
         Död: 1 Mar 1870 - Skottorp, Skummeslöv, Halland 64
     Begravd: 


         Far: Friherre Carl Silfverschiöld (1797-1836) 75
         Mor: Laura Tarrass (1805-1865) 60




Barn
1 M Adolf Peter von Möller

        Född: 1855 64
        Döpt: 
         Död: 1932 64
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Allmänna notiser: Make - Peter von Möller

M adopterades tidigt av sin faster Elisabet Maria Béen och handlanden, sedermera
kommerserådet, Peter Möller, som var barnlösa. Adoptivfadern var framgångsrik affärsman
i Helsingborg. Han lade grunden till en avsevärd förmögenhet och inköpte de halländska godsen Skottorp 1813 och Dömestorp 1815. M:s ungdomsår präglades av utbildningen på den stränga herrnhutarskolan i Christiansfeld och kadettskolan på Karlberg där han kom i kontakt med bl a C F Ridderstad och C A Adlersparre (sign Albano, bd 1). Här grundlades hans intresse för kulturhistoria och politik. Efter fosterfaderns död 1831 kallades M av sin adoptivmor att sköta de stora godsen och 1833 fick han dem på arrende. 1835-36 företog M omfattande studieresor till bl a Tyskland, England och Skottland och från England förde han 1836 in nötboskap av bättre ras, som sedermera spreds till andra län. M argumenterade för att kreaturen skulle födas väl och "icke på vanligt svenskt sätt endast lifnäras eller svältas".
En uppmärksammad och epokgörande insats var M:s tidiga import av guano till Sverige för konstgödsling. Guano hade omkring 1840 börjat användas ute i Europa och redan efter något år kom den genom M till Halland. Gödslingsmetoden spreds snabbt till andra delar av landet. Den gamle bruksägaren och riksdagsmannakollegan C G Indebetou (bd 19) menade att M också "bordt haft Guano-öarna i sin vapensköld". Genom olika tidskrifter och broschyrer försökte M föra ut sina idéer och som ett led i dessa strävanden grundade han Hallands läns hushållningssällskaps tidning, som dock fick läggas ned redan efter ett par år.
Som lantbrukare var M en föregångsman även på andra sätt. Han anordnade tidigt
lantbruksmöten och särskilt berömt är mötet på Dömestorp 1845 då jordreformatorn Edvard
Nonnen höll föredrag. Det anordnades utställningar av hästar, nötboskap och åker-bruksredskap
och även plöjningstävlingar. M framhöll mot slutet av sin levnad att visserligen hade de tekniska landvinningarna haft stor betydelse för jordbrukets dynamiska utveckling under 1800-talet, men själva förutsättningen för dessa framsteg var det lagstiftningsarbete som ägde rum i början av seklet, som "återförenade de spridda tegarna, sprängde de sammanträngda byarna och tvingade till betesmarkers och allmänningars uppodlande, samt då rättighet att besitta svensk jord tillerkändes hvarje medborgare
utan hänseende till stånd".
M verkade för att genom upplysning och bildning förbättra de underlydande böndernas situation. Han inrättade under sitt första arrendeår, 24 år gammal, en folkskola i Skummeslöv. Han lät uppföra ett skolhus, bekostade skolans utrustning och deltog sedan inte bara i planeringen av utan också direkt i undervisningen. Han inspekterade skolan regelbundet. Eleverna kom från hela södra Sverige och M sörjde för att de fick tillfredsställande inkvartering. M intresserade sig särskilt för Hallands historia och språk. Under sina resor samlade han på sig uppteckningar från olika personer i länet och gjorde även omsorgsfulla språkliga iakttagelser. Ett resultat av detta intresse var den uppmärksammade Ordbok öfver halländska landskapsmålet som utkom 1858 och året därpå belönades med SA:s stora
guldmedalj. M:s etnologiska och kulturhistoriska samlingar publicerades delvis i praktverket Hallands herregårdar 1869-71 och Bidrag till Hallands historia 1874. Det sistnämnda vilar på omsorgsfulla arkivforskningar och har haft stor betydelse för modern medeltidsforskning, framför allt genom sin skildring av Axelssönernas roll i nordisk 1400-talshistoria. I strödda utkast rörande sv jordbrukets historia gav M en intelligent och välskriven översikt över modernäringens utveckling, länge utan motsvarighet.
För sina förtjänster adlades M i samband med Karl XV:s kröning 1860 och han tog introduktion på riddarhuset 1862. M började sin långa riksdagsmannabana vid mogen ålder. I voteringen 1865, angående det k förslaget om ståndsriksdagens upplösning, röstade han för detta dock utan att yttra sig i plena. I FK kvarblev han som representant för Hallands län ända till sin död. M tog genom åren
främst del i de debatter som handlade om jordbrukets utveckling och beskattning. Hans mångåriga ledamotskap av lagutskottet medförde att han gärna yttrade sig i lagfrågor. M agiterade kraftfullt mot exploatörers möjligheter att inkräkta på jordägarnas rätt till sin egendom. M:s intresse för den nya riksdagsordningen och särskilt för FK, eller överhuset som han kallade den, kom honom att samla in uppgifter från ledamöterna av dess första årgång. Han gav 1875 ut sina anteckningar om 1867 års FK. M kan som riksdagsman karaktäriseras som plikttrogen, ärlig och betrodd; dock var hans insatser sällan av mera avgörande slag.
M var mycket musikalisk och stödde ofta unga musikstuderande ekonomiskt. Samtida har beskrivit honom som glad och gästfri, vänfast och pålitlig, andra har framhävt hans drag av "konservativ lantjunker med ett lynne som samtidigt var fromt och sentimentalt och ystert skämtfullt".
SBL


Allmänna notiser för barn - Adolf Peter von Möller

Adolf Peter v M (1855-1932), som var riksdagsman i FK 1892-1909. Valet av honom väckte stor och allmän förvåning och uppfattades som beroende på avsaknad av bättre kandidat (Brag). v M åtnjöt heller aldrig något större anseende och fick ej något utskottsuppdrag av betydelse men ansågs pålitlig av
Christian Lundebergs (bd 24) protektionistiska parti, som därför genomdrev hans praktiskt taget enhälliga omval 1900 (Wåhlstrand). Han var emellertid mycket aktiv som riksdagsman, väckte inalles 22 motioner och yttrade sig inte mindre än 220 gånger (Almhult).
v M:s långa och okoncentrerade anföranden blev ofta kvicka och respektlösa och gjorde honom till riksdagens "enfant terrible". Han var motståndare till den högkyrkliga ortodoxin, till den militära byråkratin, till rang- och ordensväsen och till stora hovanslag men vän av försvar, nykterhet och socialpolitiska reformer (Carlsson). SBL


Nils Silfversköld och Anna Elisabeth Ström




Make Nils Silfversköld 76

        Född: 5 Feb 1750 76
        Döpt: 
         Död: 1815 76
     Begravd: 
   Äktenskap: 4 Maj 1781 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 76

Händelser

Han arbetade som Ryttmästare vid Norra Skånska Kav.Regt.




Maka Anna Elisabeth Ström 77

        Född: 31 Jul 1762 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 53
        Döpt: 1 Aug 1762 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 53
         Död: 1 Nov 1828 - Ängelholm, Ängelholms Kn, Kristianstads Län 53
     Begravd: 


         Far: Olof Ström (1717-1775) 78
         Mor: Magdalena Grubb (1731-1802)




Barn

Källor


1 Rötter, Nättidningen: One of the Springer families of Sweden by Christan Andersson, Karlskrona.

2 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor.

3 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925). Skibsreder i Rudkøbing / Morten Andersen Bay's efterslægt
Based on family papers and completed by Vilhelm Bay

4 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925).

5 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Flora Petrea Johanne Schytte, f. 7 Marts 1829, d. 24 September 1912.
Datter af Alterdegn ved Aarhus Domkirke Knud Schytte og Ane Thomsen.

6 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Theodor Bay, f. 17 December 1804, d 16 Oktober 1871. Gift 1ste Gang med M M E Brøchner. 2den Gang med F P J Schytte.
Th. Bay var først Skibsfører og Skibsreder, forlod Søvæsendet og købte Ludvigsholm i Harlev Sogn og senere Ulstrup Mølle ved Aarhus, som han solgte 1 April 1862 og flyttede til Aarhus, hvor han döde. .... Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, Kilde: FT-1845
Navn: Theodor Bay Køn: M
Alder: 41
Civilstand: Gift
Sogn: Harlev Herred: Framlev
Amt: Århus Stednavn: Ludvigsholm
Husstands-/familienr: 1 Matr.nr./adresse: gård, 19
Erhverv: ejer af gården og tilhørende mølle
Fødested: Rudkjøbing
Indtasternr.: B2736 Løbenr.: 133
Kommentar: Fødesogn: Rudkøbing Noter: Ludvigsholm. High

7 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Gift 16 Februar 1855.

8 Kyrkböcker, Karlshamn, Se gifte med Hedevig Welsheysen. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 13B Lister och Bräkne kontrakt Karlshamn Kyrkoherdar sid 29-32. 6. Henrik Sederberg 1720/22 - 1733

H S var född i Sthlm Maria Magdalena 1670 24/7, son till köttmånglaren Daniel Persson och Elisabeth Esausdotter ....
kh i Karlshamn och Asarum 1720 17/12, tilltr 1722 1/5, kontraktsprost i Lister och Bräkne s. å. 6/6 (AO), predikant vid prästmötet 1729, död i Karlshamn 1733 20/12, begr 1734 2/1, bouppt Karlshamn 1764-65 (!:tillgångar 10,889:-, skulder 3, 042:-).
...
G 2:o i Karlshamn 1724 14/4 m Hedevig Welsheysen, f. i K 1703 6/3, död i K 1783 20/10, dotter till handlanden och holländske kommissarien (enl pers) Christian Welsheysen och hans 1:a hustru Maria Brom ( Bromme ). ...

9 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namn.

10 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se son Henriks namn.

11 Kyrkböcker, Karlshamn, Karlshamn CI:2 (1724-1767) Bild 246 / sid 240. Anno 1724
April
d 14 Copulerades Probsten och Kyrkoherden af denna försam-
lingen Hög....dige och Höglärde Mag: Hinrich
Sederberg med Egenb.... och Dygdädla Jungfrun
Jungfru Hedevig Welsheus.

12 Kyrkböcker, Karlshamn, Se gifte med Hinrich Sederberg.

13 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se make Henriks namn.

14 Kyrkböcker, Karlshamn, Karlshamn CI:1 (1687-1723) Bild 159 / sid 303. 1703
d:11 Martii lät Handelsmannen Christi-
an Welsheuysen ok hustru Maria Brom
christna sin dotter Hedewig föd d:6 dito
om aftonen. Mad: Elisabeth Petter
Schaijs bar barnet: f... Mad: Marna
Hans Herpeers, Abraham (W)urantj, Petter
Mesterton.

15 Kyrkböcker, Karlshamn, se dotter Eleonoras dop 1700. 1700
d: 26 Junii lät Christian Welshuysen ok
hustrun Maria (Ca)rom Christna sin dotter
Eleonora föd d: 24 kl 7 f.m. Mad. Eli-
sabeth Schaijs bar barnet. Fad: Madam
Ana Catrina Weinants. Hr Tullnär
E(r)tman Lang. Petter Mesterton.

16 Edlund, Barbro Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814.

17 Kyrkböcker, Åhus. .... Kyrkböcker, Västra Sallerup, V. Sallerup C:1 1737-1804 Bild 138/sid 130. se bild.

18 Edlund, Barbro Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Ser. II, Bd 7, sid 200. V. Sallerup och Remmarlöv
12. Jonas Seehusen
J.S. var född i Landskrona 1715 27/6, son av handlanden Ludvig S. och Anna Margreta Tauson; elev i Landskrona skola, student 1734 31/1 (Sk. Nat. s.d.) hade kondition bl.a. hos en kronobefallningsman Aspelin och vistades 1742-43 på Elleholm (fadder i Mörrum), prv 1745 21/12 till medhj. Hos hdsprosten Sven Trägårdh i Hälsingborg, kh. i V.s. & R. 1755 (71, opponens vid prm 1759, hdsprost i Harjagers kontr. 1779 16/6; död i v.s. 1794 30/5, bouppt. Harjagers s.å. 7/7 (tillg 5,319:-, sk. 1,004J. J.S. var enl. en ant. i kv. "en ömsint och nitisk lärare, god christen, god medborgare" och enl. Elmgren "en god hushållare och förmögen man". 1757 10/2 var J.S. instämd till hdsrätten för olagligt brännvinsbrännande, sedan han nästan gripits på bar gärning. Med anledning av ett rykte om att det brädes i prästgården, hade bef.-mannen Jöran Dröscher en dag oförmodat kommit dit för att rannsaka. J.S. motade in honom i sin kammare, men bef.-mannen beordrade fram brännvinstyget, och man måste hämta in det från brygghuset, varvid "brännvins- och hatta-bröstet" befanns "helt het och rökande". En skräddare som setat och sytt i prästgården, berättade att han en afton då han gått ut i brygghuset för att lägga prässjärnet i elden, "fann han prästekvinnan liggande i bakugnen med huvudet utom ugnshålet, så han lagt prässjärnet i elden som varit uti spisen bredvid, men huruvida då varit någon bränning för handen, har han intet kunnat se". J.S. hänvisades till nästa ting att gå ed, men i prot. från detta ting nämnes ingenting därom.
G. (efter lysning i R. 1755 8/6) m. Elsa Langvagen, f i v.s. 1739 12/10, död i R 1810 19/7, bouppt. Harjagers s.å. 3/10, dotter av V.S. 11 (Segud Langvagen).
Barn: Segud, f. i V.S. 1757 21/3, Sjm Bl, 1056, korpral och kvartermästare vid Norra skånska kav.-reg., död i Andrarum 1830 4/4 8LW, nr 15).
Anna Margareta, f. i v.s. 1758 13/11, g. 1: o m. amiralitetspred. Fredrik Stenbeck, 2: o m. överstelöjtn. Vid Amiralitetet Zacharias Schultén
Ludvig, f. i V.S. 1760 28/2, död därst. 1761 22/8
Catharina, f. i V.S. 1762 26/9, död därst. 1763 22/8
Catharina, f. i V.S. 1765 4/4, död i Skivarp 1815 24/1, g (före faderns bouppt. 1794 7/7) m korpralen och kvartermästaren vid Södra Skånska kav.-reg. Sven Åfeldt, f. (enl. dödsnot.) 1757 14/1, död i Skivarp 1815 24/1, i hans 2:a gifte.
Christina Birgitta (Brita) f. i V.S. 1766 14/12, g. 1: o m. V.S. 13, kh Nils Tidner, 2: o m. V.S. 14 kh Bengt Waeström
Magdalena Eleonora, f. i V.S. 1769 15/8, död i Lund 1781 8/12, begr. i V.S.
Judit Johanna, f. i V.S. 1774 16/5, död i Ystads M. 1833 15/2, g. 1: o i V.S. 1797 2/10 m. bagarmäst. I Ystad Christoffer Lembke, f. i Ystads M. 1749 26/7, död i Ystads P. 1802 18/5, 2: o i Ystads P. 1803 24/7 m. bagarmäst. Och konstvävaren Peter Petersson, död därst. 1807 23/9, "34 år".
Lovisa (Louise), f. i V.S. 1775 9/10, död i Lund 1831 ¼, g. i R. 1796 24/6 (LW, n: r 38) m. bokhållaren (kvarnägaren) Olof Nilsson, död i Kävlinge 1810 10/1, "47 år", i hans 2:a gifte (g. 1:o därst. 1784 23/7 m. Johanna Fick, död därst. 1795 21/11, "34 år").

19 Edlund, Barbro Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II, bd 7, sid 200. V. Sallerup och Remmarlöv
12. Jonas Seehusen
J.S. var född i Landskrona 1715 27/6, son av handlanden Ludvig S. och Anna Margreta Tauson; elev i Landskrona skola, student 1734 31/1 (Sk. Nat. s.d.) hade kondition bl.a. hos en kronobefallningsman Aspelin och vistades 1742-43 på Elleholm (fadder i Mörrum), prv 1745 21/12 till medhj. Hos hdsprosten Sven Trägårdh i Hälsingborg, kh. i V.s. & R. 1755 (71, opponens vid prm 1759, hdsprost i Harjagers kontr. 1779 16/6; död i v.s. 1794 30/5, bouppt. Harjagers s.å. 7/7 (tillg 5,319:-, sk. 1,004J. J.S. var enl. en ant. i kv. "en ömsint och nitisk lärare, god christen, god medborgare" och enl. Elmgren "en god hushållare och förmögen man". 1757 10/2 var J.S. instämd till hdsrätten för olagligt brännvinsbrännande, sedan han nästan gripits på bar gärning. Med anledning av ett rykte om att det brädes i prästgården, hade bef.-mannen Jöran Dröscher en dag oförmodat kommit dit för att rannsaka. J.S. motade in honom i sin kammare, men bef.-mannen beordrade fram brännvinstyget, och man måste hämta in det från brygghuset, varvid "brännvins- och hatta-bröstet" befanns "helt het och rökande". En skräddare som setat och sytt i prästgården, berättade att han en afton då han gått ut i brygghuset för att lägga prässjärnet i elden, "fann han prästekvinnan liggande i bakugnen med huvudet utom ugnshålet, så han lagt prässjärnet i elden som varit uti spisen bredvid, men huruvida då varit någon bränning för handen, har han intet kunnat se". J.S. hänvisades till nästa ting att gå ed, men i prot. från detta ting nämnes ingenting därom.
G. (efter lysning i R. 1755 8/6) m. Elsa Langvagen, f i v.s. 1739 12/10, död i R 1810 19/7, bouppt. Harjagers s.å. 3/10, dotter av V.S. 11 (Segud Langvagen).
Barn: Segud, f. i V.S. 1757 21/3, Sjm Bl, 1056, korpral och kvartermästare vid Norra skånska kav.-reg., död i Andrarum 1830 4/4 8LW, nr 15).
Anna Margareta, f. i v.s. 1758 13/11, g. 1: o m. amiralitetspred. Fredrik Stenbeck, 2: o m. överstelöjtn. Vid Amiralitetet Zacharias Schultén
Ludvig, f. i V.S. 1760 28/2, död därst. 1761 22/8
Catharina, f. i V.S. 1762 26/9, död därst. 1763 22/8
Catharina, f. i V.S. 1765 4/4, död i Skivarp 1815 24/1, g (före faderns bouppt. 1794 7/7) m korpralen och kvartermästaren vid Södra Skånska kav.-reg. Sven Åfeldt, f. (enl. dödsnot.) 1757 14/1, död i Skivarp 1815 24/1, i hans 2:a gifte.
Christina Birgitta (Brita) f. i V.S. 1766 14/12, g. 1: o m. V.S. 13, kh Nils Tidner, 2: o m. V.S. 14 kh Bengt Waeström
Magdalena Eleonora, f. i V.S. 1769 15/8, död i Lund 1781 8/12, begr. i V.S.
Judit Johanna, f. i V.S. 1774 16/5, död i Ystads M. 1833 15/2, g. 1: o i V.S. 1797 2/10 m. bagarmäst. I Ystad Christoffer Lembke, f. i Ystads M. 1749 26/7, död i Ystads P. 1802 18/5, 2: o i Ystads P. 1803 24/7 m. bagarmäst. Och konstvävaren Peter Petersson, död därst. 1807 23/9, "34 år".
Lovisa (Louise), f. i V.S. 1775 9/10, död i Lund 1831 ¼, g. i R. 1796 24/6 (LW, n: r 38) m. bokhållaren (kvarnägaren) Olof Nilsson, död i Kävlinge 1810 10/1, "47 år", i hans 2:a gifte (g. 1:o därst. 1784 23/7 m. Johanna Fick, död därst. 1795 21/11, "34 år").

20 Edlund, Barbro Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814, 66. nr 548. Schultén, Zacharias Överstelöjtnant i amiralitetet.
Född enl. husf. 1749 7/10. Son till jaktlöjtnanten, sedan packhuskontrollören Samuel S. (91) och hans hustru Dorothea Margareta (Umbehaven? Pley?). Död i Karlskrona 1824 8/3. Gift i V. Sallerup 1792 16/9 m. Anna Margareta Seehusen, f. där 1758 13/11, d. i Listerby 1821 24/5 (bpt i Karlskrona 3/8), dtr t. kh Johan S. och Elsa Langvagen, samt ä.e. amiralitetspred. Fredrik Stenbeck (bl 876).
Barn: Carl Fredrik Natanael, f. i K. 1797 18/12, var lantmäterielev vid moderns bpt, sedan stentryckare i Stockholm (1839 vid bpt i Lund efter moster, prostinnan Wäström). Samuel f. i K. 1800 28/10, d. s.å.
Anm. Fadern Samuel Schultén (91) dog i Åhus 1764 14/1. Hans änka Dorothea Margareta dog där 1792 17/11. De hade barnen Carl Hindrich f. i Karlskrona 1740 28/4, kadett (1757), Sofia Dorothe, dpt i K. 1742 26/10, d. ogift i Åhus 1799 19/2,
Maria Elisabet, dpt i K. 1744 3/7, d. i Åhus 1799 30/1 (g.m. trädgårdsmästare Wilhelm Hartelius, f. i Torrlösa 1759, d. i Ö. Broby prästgård 1836, son till skrädd. Olaus H. och Helena Liljedahl),
Lovisa Anna, dpt i K. 1747 27/5, d. i Åhus 1798 11/10 ogift,
Zacharias (se ovan) samt
Charlotta Juliana, f. i Åhus 1758 29/10, d. som barn.

21 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II, bd 7, s 200-202. V. Sallerup och Remmarlöv
12. Jonas Seehusen
J.S. var född i Landskrona 1715 27/6, son av handlanden Ludvig S. och Anna Margreta Tauson; elev i Landskrona skola, student 1734 31/1 (Sk. Nat. s.d.) hade kondition bl.a. hos en kronobefallningsman Aspelin och vistades 1742-43 på Elleholm (fadder i Mörrum), prv 1745 21/12 till medhj. Hos hdsprosten Sven Trägårdh i Hälsingborg, kh. i V.s. & R. 1755 (71, opponens vid prm 1759, hdsprost i Harjagers kontr. 1779 16/6; död i v.s. 1794 30/5, bouppt. Harjagers s.å. 7/7 (tillg 5,319:-, sk. 1,004J. J.S. var enl. en ant. i kv. "en ömsint och nitisk lärare, god christen, god medborgare" och enl. Elmgren "en god hushållare och förmögen man". 1757 10/2 var J.S. instämd till hdsrätten för olagligt brännvinsbrännande, sedan han nästan gripits på bar gärning. Med anledning av ett rykte om att det brädes i prästgården, hade bef.-mannen Jöran Dröscher en dag oförmodat kommit dit för att rannsaka. J.S. motade in honom i sin kammare, men bef.-mannen beordrade fram brännvinstyget, och man måste hämta in det från brygghuset, varvid "brännvins- och hatta-bröstet" befanns "helt het och rökande". En skräddare som setat och sytt i prästgården, berättade att han en afton då han gått ut i brygghuset för att lägga prässjärnet i elden, "fann han prästekvinnan liggande i bakugnen med huvudet utom ugnshålet, så han lagt prässjärnet i elden som varit uti spisen bredvid, men huruvida då varit någon bränning för handen, har han intet kunnat se". J.S. hänvisades till nästa ting att gå ed, men i prot. från detta ting nämnes ingenting därom.
G. (efter lysning i R. 1755 8/6) m. Elsa Langvagen, f i v.s. 1739 12/10, död i R 1810 19/7, bouppt. Harjagers s.å. 3/10, dotter av V.S. 11 (Segud Langvagen).
Barn: Segud, f. i V.S. 1757 21/3, Sjm Bl, 1056, korpral och kvartermästare vid Norra skånska kav.-reg., död i Andrarum 1830 4/4 8LW, nr 15).
Anna Margareta, f. i v.s. 1758 13/11, g. 1: o m. amiralitetspred. Fredrik Stenbeck, 2: o m. överstelöjtn. Vid Amiralitetet Zacharias Schultén
Ludvig, f. i V.S. 1760 28/2, död därst. 1761 22/8
Catharina, f. i V.S. 1762 26/9, död därst. 1763 22/8
Catharina, f. i V.S. 1765 4/4, död i Skivarp 1815 24/1, g (före faderns bouppt. 1794 7/7) m korpralen och kvartermästaren vid Södra Skånska kav.-reg. Sven Åfeldt, f. (enl. dödsnot.) 1757 14/1, död i Skivarp 1815 24/1, i hans 2:a gifte.
Christina Birgitta (Brita) f. i V.S. 1766 14/12, g. 1: o m. V.S. 13, kh Nils Tidner, 2: o m. V.S. 14 kh Bengt Waeström
Magdalena Eleonora, f. i V.S. 1769 15/8, död i Lund 1781 8/12, begr. i V.S.
Judit Johanna, f. i V.S. 1774 16/5, död i Ystads M. 1833 15/2, g. 1: o i V.S. 1797 2/10 m. bagarmäst. I Ystad Christoffer Lembke, f. i Ystads M. 1749 26/7, död i Ystads P. 1802 18/5, 2: o i Ystads P. 1803 24/7 m. bagarmäst. Och konstvävaren Peter Petersson, död därst. 1807 23/9, "34 år".
Lovisa (Louise), f. i V.S. 1775 9/10, död i Lund 1831 ¼, g. i R. 1796 24/6 (LW, n: r 38) m. bokhållaren (kvarnägaren) Olof Nilsson, död i Kävlinge 1810 10/1, "47 år", i hans 2:a gifte (g. 1:o därst. 1784 23/7 m. Johanna Fick, död därst. 1795 21/11, "34 år").

22 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namnen.

23 Edlund, Barbro Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II, bd 7, s 200. V. Sallerup och Remmarlöv
12. Jonas Seehusen
J.S. var född i Landskrona 1715 27/6, son av handlanden Ludvig S. och Anna Margreta Tauson; elev i Landskrona skola, student 1734 31/1 (Sk. Nat. s.d.) hade kondition bl.a. hos en kronobefallningsman Aspelin och vistades 1742-43 på Elleholm (fadder i Mörrum), prv 1745 21/12 till medhj. Hos hdsprosten Sven Trägårdh i Hälsingborg, kh. i V.s. & R. 1755 (71, opponens vid prm 1759, hdsprost i Harjagers kontr. 1779 16/6; död i v.s. 1794 30/5, bouppt. Harjagers s.å. 7/7 (tillg 5,319:-, sk. 1,004J. J.S. var enl. en ant. i kv. "en ömsint och nitisk lärare, god christen, god medborgare" och enl. Elmgren "en god hushållare och förmögen man". 1757 10/2 var J.S. instämd till hdsrätten för olagligt brännvinsbrännande, sedan han nästan gripits på bar gärning. Med anledning av ett rykte om att det brädes i prästgården, hade bef.-mannen Jöran Dröscher en dag oförmodat kommit dit för att rannsaka. J.S. motade in honom i sin kammare, men bef.-mannen beordrade fram brännvinstyget, och man måste hämta in det från brygghuset, varvid "brännvins- och hatta-bröstet" befanns "helt het och rökande". En skräddare som setat och sytt i prästgården, berättade att han en afton då han gått ut i brygghuset för att lägga prässjärnet i elden, "fann han prästekvinnan liggande i bakugnen med huvudet utom ugnshålet, så han lagt prässjärnet i elden som varit uti spisen bredvid, men huruvida då varit någon bränning för handen, har han intet kunnat se". J.S. hänvisades till nästa ting att gå ed, men i prot. från detta ting nämnes ingenting därom.
G. (efter lysning i R. 1755 8/6) m. Elsa Langvagen, f i v.s. 1739 12/10, död i R 1810 19/7, bouppt. Harjagers s.å. 3/10, dotter av V.S. 11 (Segud Langvagen).
Barn: Segud, f. i V.S. 1757 21/3, Sjm Bl, 1056, korpral och kvartermästare vid Norra skånska kav.-reg., död i Andrarum 1830 4/4 8LW, nr 15).
Anna Margareta, f. i v.s. 1758 13/11, g. 1: o m. amiralitetspred. Fredrik Stenbeck, 2: o m. överstelöjtn. Vid Amiralitetet Zacharias Schultén
Ludvig, f. i V.S. 1760 28/2, död därst. 1761 22/8
Catharina, f. i V.S. 1762 26/9, död därst. 1763 22/8
Catharina, f. i V.S. 1765 4/4, död i Skivarp 1815 24/1, g (före faderns bouppt. 1794 7/7) m korpralen och kvartermästaren vid Södra Skånska kav.-reg. Sven Åfeldt, f. (enl. dödsnot.) 1757 14/1, död i Skivarp 1815 24/1, i hans 2:a gifte.
Christina Birgitta (Brita) f. i V.S. 1766 14/12, g. 1: o m. V.S. 13, kh Nils Tidner, 2: o m. V.S. 14 kh Bengt Waeström
Magdalena Eleonora, f. i V.S. 1769 15/8, död i Lund 1781 8/12, begr. i V.S.
Judit Johanna, f. i V.S. 1774 16/5, död i Ystads M. 1833 15/2, g. 1: o i V.S. 1797 2/10 m. bagarmäst. I Ystad Christoffer Lembke, f. i Ystads M. 1749 26/7, död i Ystads P. 1802 18/5, 2: o i Ystads P. 1803 24/7 m. bagarmäst. Och konstvävaren Peter Petersson, död därst. 1807 23/9, "34 år".
Lovisa (Louise), f. i V.S. 1775 9/10, död i Lund 1831 ¼, g. i R. 1796 24/6 (LW, n: r 38) m. bokhållaren (kvarnägaren) Olof Nilsson, död i Kävlinge 1810 10/1, "47 år", i hans 2:a gifte (g. 1:o därst. 1784 23/7 m. Johanna Fick, död därst. 1795 21/11, "34 år").

24 Sveriges Dödsbok 1901-2009, 19200812-5235 Sefve, Bengt Ivar. .... Projekt Runeberg (http://www.lysator.liu.se/runeberg/), . http://runeberg.org/gbgbibliog/1978/0026.html. .... Varför revs inte hela Haga? ; http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2009/2009_64.pdf , 37+50. .... Sveriges Släktforskarförbund.

25 Sveriges Släktforskarförbund, Se namn.

26 Sveriges Dödbok 1950-1999.

27 "Arkiv Digital," database, Norrköping Matteus C:1 I (1885-1894). .... Sveriges Dödsbok 1901-2009, 18861122-543 Sefve, Sven Ivar. .... "Wikipedia," database, Ivar Sefve. .... Projekt Runeberg (http://www.lysator.liu.se/runeberg/), projekt Runeberg, Vem är det 1942.

28 Sveriges Dödbok 1950-1999. .... Sveriges Dödsbok 1901-2009, 18880621-5425 Sefve, Signe Ester Maria.

29 Sveriges Dödsbok 1901-2009, Se makas namn.

30 Sveriges Dödsbok 1901-2009, 19280716-6224 Sefve, Anna Sara Vilhelmina.

31 Sveriges Släktforskarförbund.

32 "AD," database(accessed 26 Jun 2017), AI:13d.

33 Sveriges Släktforskarförbund. .... Sveriges Dödsbok 1901-2009, 19620408-5671 Sefve, Per Ivar.

34 Varför revs inte hela Haga? ; http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2009/2009_64.pdf , Se namn.

35 Hartelius familjearkiv, testamente i Kaj pärm Bäck nr 1. Under Maj Charlotte Bäck. Allt bör kontrolleras mot källa. MH

36 Louis Bäcks papperslapp i Carl Henrik Bäcks anteckningsbok. Nu lagd i ett särskilt kuvert..

37 Bäckska arkivet : Diverse dokument, Sorgebrev om Ludvig Bäck. Tillkännagifves: At Banko-Commissarien Herr Lovis Bäck Afled i Stockholm den 3 Februarii 1804, näts 61 år gammal. Han var född den 1/2 4/6 April 1743. Sorgebesök undanbedes. Det är adresserat till Wälborne Herrn Herr Ffax af Darelli (?) å Wangsjöberg. Olika dokument, de flesta handskrivna .... Kyrkböcker: Österlövsta (C:2, födelse och dopböcker år 1727-1768, Län 03), C:2. 1744, 1 April, Inspector Hindrick Bäck Madame Nordstedt, Luovis (senare ditskrivet Banco Comiss. d. 1804), faddrar: Grev Lovis DeGeer, Insp. Korning, Hr Jacob Graver, Hr Livelius (?), Fru Ribbing, Mam. Nordstedt, Mad. Graver, Jungru Westbeck.

38 Astrid Lovén, Nio systrar från Lund (Monitorförl 1998), se makan. .... Astrid Lovén, Nio systrar från Lund (Monitorförl 1998), 125.

39 Astrid Lovén, Nio systrar från Lund (Monitorförl 1998), se makan.

40 Astrid Lovén, Nio systrar från Lund (Monitorförl 1998), 125.

41 Astrid Lovén, Nio systrar från Lund (Monitorförl 1998), s 110- 125. Clara Magdalena föddes 1837...gifte sig 1856 med läkaren, sedermera professorn i zoologi, Fredrik August Wahlgren (1818-1877). Efter en liten son, som dog vid födseln 1857, fick Wahlgrens tre barn: dottern Ulla född 1859, sönerna Anders Nils Henrik född 1861 och Carl Olof född 1863.
Clara avled 1869.

42 Astrid Lovén, Nio systrar från Lund (Monitorförl 1998), 116.

43 http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida (Adelsvapen. com Wiki), www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Seth_1505.

44 http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida (Adelsvapen. com Wiki), www.adelsvapen.com/genealogi/von Seth_nr_1505. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 1621 sid 22. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter

45 http://www.adelsvapen.com/genealogi/Huvudsida (Adelsvapen. com Wiki), se namn.

46 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), Francis Sheldon, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/5886, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2013-08-08 urn:sbl:5886 Band 32 (2003-2006), sida 110. Meriter
1 Sheldon, Francis, f omkr 1612 (möjl identisk med Frances S, dp 14 april 1616 i St Botholph Without Aldgate, London, son till Frances S o Margerie N N), d 1692 i Chatham, Kent, England. Far: Francis S. Skeppsbyggmästare i England, i sv tjänst 19 april 59, ledare för flottans skeppsbyggeri i Gbg 59-66, i Sthlm 66-72, verksam i England 72-77, åter skeppsbyggmästare i Sverige 3 sept 77, ledare för flottans skeppsbyggeri i Riga 17 april 78-83, danska flottans skeppsbyggmästare i Khvn 13 febr 86, begärde avsked 2 april 90, vistades trol på Irland från 90.

G 2 nov 1654 i Chatham m Ipse Vinbell, dtr till sjöfaranden John V.

Biografi
S:s ursprung och verksamhet i England före 1659 är endast fragmentariskt kända. Enligt vigselbok 1654 var han son till avlidne Francis S, Woolwich, vilken sannolikt är identisk med den Francis S, "clerk of the check" vid örlogsvarvet i Woolwich som omnämns 1633 i den engelske skeppsbyggmästaren Phineas Petts Autobiography i samband med sonen Peter Petts bröllop. Enligt amiralitetssekreteraren Samuel Pepys ska S ha gått i skeppsbyggarlära hos släkten Pett, troligen hos Peter Pett. S har enligt egen uppgift bl a arbetat med byggandet av det tredäckade skeppet Naseby 1655 samt skeppet London 1656, två av den engelska flottans största fartyg.

Den bild som framträder är att S i slutet av 1650-talet var en man på drygt 40 år som, sannolikt gynnad av faderns ställning som varvstjänsteman och relationer till Englands ledande skeppsbyggardynasti, familjen Pett, lyckats få en kvalificerad utbildning i engelskt skeppsbyggen. Detta låg internationellt sett i täten och var under snabb utveckling. Under 1658 sökte Karl X Gustav av både politiska och tekniska orsaker finna alternativ till de nederländska skeppsbyggmästare som sedan ca 1600 dominerat i den sv flottan. Via sin kommissarie i London, J Barkman Leijonbergh (bd 22, s 457), tog han kontakter som resulterade i rekryteringen av flera engelska sjöofficerare samt tre skeppsbyggmästare, T Day, S och dennes master knight (mästerknekt, underskeppsbyggmästare) R Turner. De senare kom på våren 1659 till örlogsvarvet i Gbg där S byggde skeppet Riksäpplet (förlist vid Dalarö 1676) samt en fregatt av engelsk typ och en galär. Han kom snabbt i konflikt med de lokala cheferna för flottan och ett för hans verksamhet i Sverige karakteristiskt mönster utvecklades. S hade svårt att få ut den höga lön, 1 500 daler, som han blivit lovad, och han vägrade ofta att lyda de order han fick. Hans överordnade fann sig motvilligt i detta då de hade svårt att disciplinera både skeppsbyggmästare och hantverkare när dessa inte fick betalt utan måste söka sig biinkomster. S blev engagerad i export av mastträ till England. Han kombinerade de kunskaper om skogsbeståndet i Sverige som han förvärvade i tjänsten och sina kontakter i hemlandet, där fartyygsbyggandet snabbt växte i omfattning och krävde råvaror. Åtminstone på 1680-talet hade han kontakter med sir William Warren, en av de ledande leverantörerna av material till den engelska flottan.

Det förefaller som om S redan under Karl X Gustavs sista tid diskuterat byggandet av ett mycket stort skepp. Den modell - en av de äldsta i världen och av stort teknikhistoriskt värde - av ett tredäckat skepp från 1600-talets mitt som finns i Sjöhistoriska museet, Sthlm, är troligen identisk med den modell som S uppger sig ha byggt på beställning av kungen 1660. Till 1661 hade S utarbetat ritningar till ett stort skepp och 1663 började han hugga timmer till det. Bygget påbörjades i Sthlm 1665 men S flyttade dit först följande år. I drygt sex år ledde han flottans tekniska verksamhet, främst reparationer, vid det största örlogsvarvet. Dessa, liksom bygget av det stora skeppet, sjösatt 1668 med namnet Stora Kronan, drog ut på tiden på grund av medelsbrist. S gav även undervisning i skeppsbyggnad, bl a till Åke Rålamb (bd 31), som givit en nästan unik inblick i hur en 1600-tals skeppsbyggmästare konstruerade olika slags fartyg (Rålamb).

S flyttade 1672 hem till England, missnöjd med att inte få betalt för sina fordringar. Han hade dock svårt att finna någon anställning som han var tillfreds med. Enligt Pepys har han avböjt ett anbud om tjänst vid den engelska flottbasen i Tanger. 1677 erbjöd han sig ånyo gå i sv tjänst vilket Karl XI snabbt accepterade, men han krävde att S skulle "hålla sig lugn". S fick i uppdrag att anlägga ett varv i Riga och han byggde där till 1683 tre linjeskepp. Han blev återigen engagerad i privat verksamhet, hade fortfarande svårigheter att få ut sina fordringar på kronan och råkade i djup konflikt med varvschefen, Frans Lou. Denna gång valde flottans ledning att driva kravet på lydnad och S sattes i arrest på Kalmar slott varefter han fick avsked. S stannade dock i Sverige till 1685. 1686-90 var han den ledande skeppsbyggmästaren vid den danska flottans varv i Khvn. Han byggde där tre linjeskepp och ett tiotal mindre fartyg, flera av innovativ karaktär. Under fyra år hade således rivalerna Danmark och Sverige S respektive sonen Francis John S som tekniska ledare för sina flottor, en illustration till att flottornas teknik delvis ännu låg i händerna på internationella entreprenörer i avancerad skeppsbyggnadskonst.

De sista åren av sitt liv förefaller S ha tillbringat på Irland. Han och skeppsbyggmästaren E Greene fick 1690 i uppdrag av den engelska flottan att inventera skogstillgångarna på ön och de drev även privat skeppsbyggen i Wexford.

Som skeppsbyggare företrädde S idéer som delvis avvek från de som var gängse i den engelska flottan. Både i Sverige och Danmark byggde han stora skepp med de långsmala proportioner som i hans ungdom introducerats i engelskt skeppsbyggeri för mindre och medelstora skepp men som där inte utsträckts till de största fartygstyperna. Det förhållandet att hans största skepp, Stora Kronan, 1676 kantrade under strid kan tolkas som att hans principer led av stora svagheter. Samtiden hade dock inte denna uppfattning vilket framgår av att han nyanställdes i både Sverige och Danmark efter den dramatiska katastrofen. S:s täta byten av arbetsgivare och hans samarbetssvårigheter måste delvis anses som ett resultat av hans temperament. Till skillnad från medarbetares och efterträdaren R Turner, som stannade i sv tjänst till sin död 1686, saknade han det tålamod och den förmåga att knyta goda kontakter med officerare och aristokrater som krävdes för att en ofrälse udänning skulle kunna arbeta i ett land där ambitionerna ofta var större än tillgångarna men efterfrågan på kvalificerade militära tekniker stor. Hans söner Francis John S och Charles S (S 2), som han utbildat, valde att i strid mot faderns vilja arbeta i Sverige, där de vid unga år erbjöds högt avlönade tjänster. .... Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se namn.

47 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se namn.

48 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se make Francis Sheldons namn.

49 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), Charles Sheldon, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/5885, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Glete), hämtad 2013-08-08. urn:sbl:5885. Meriter
2 Sheldon, Charles, son till S 1, f 29 sept 1665 i Gbg, d 6, begr 10 aug 1739 i Karlskrona, Amiralitetsförs. I skeppsbyggarlära hos fadern, vistades i England 85-88, i Danmark 88-89, mästerknekt (under-skeppsbyggmästare) vid Karlskrona örlogsvarv 89, skeppsbyggmästare vid hovjaktvar-vet i Sthlm 30 april 90, erhöll lön som skeppsbyggmästare i Kalmar 2 april 91, skeppsbyggmästare i Karlskrona från årsskiftet 92/93. G 18 mars 1694 i Karlshamn m Eva Maria Mesterton, dp 26 juli 1673 i Sthlm, Nik, levde 1739, dtr till handlanden Jacob M (bd 25, s 430 f) o Petronella Schaey.

Biografi

S gick först i skeppsbyggarlära hos fadern, varefter han reste till England där han via faderns kontakter sökte komma i lära hos skeppsbyggmästaren John Shish vid örlogsvarvet i Deptford. Det är okänt om detta blev av men han uppehöll sig i England ännu 1688. I slutet av detta år kom han till fadern i Danmark men kort därefter trädde han i sv tjänst och var 1689 mästerknekt under brodern Francis John S (ovan) i Karlskrona. S:s verksamhet i Sverige under de följande åren är outredd men sannolikt har han främst stått till flottans förfogande i Karlskrona, kanske med sikte på att bli skeppsbyggmästare i Gbg. Vid broderns plötsliga död i dec 1692 var S, trots sin ungdom, den bäst utbildade skeppsbyggmästare som fanns tillgänglig, och han utsågs snabbt till efterträdare. Bröderna har i hög grad åtnjutit amiralgeneralen H Wachtmeisters förtroende vilket torde ha varit huvudförutsättningen för att två så unga män fick de ledande tekniska befattningarna i flottan.

Från tidigt 1690-tal och till enväldets slut var flottans byggnadsverksamhet av större fartyg koncentrerad till Karlskrona där även huvudflottan reparerades och underhölls. S hade den tekniska ledningen av denna verksamhet. Eftersom motsvarande aktiviteter i de största europeiska flottorna var fördelade på flera varv var omfattningen av S:s ansvarsområde en av sin tids största tekniska och industriella verksamheter. Från 1693 till 1709 byggdes under hans ledning 19 linjeskepp, 13 fregatter, 4 bombfartyg, 9 brigantiner samt flera mindre fartyg samtidigt som en flotta med 35 å 40 linjeskepp underhålls i stridsdugligt skick. Effektiviteten i denna verksamhetvar hög. Hela flottan kunde snabbt mobiliseras när Sverige anfölls 1700, en internationellt sett utomordentlig prestation. Under Stora nordiska krigets första skede, till 1709, upprätthölls flottans styrka genom nybyggnader och underhåll, samtidigt som betydande resurser användes för att hålla kontroll över Östersjön med mindre örlogsfartyg i kryssartjänst och en blockadstyrka mot den växande ryska närvaron i Finska viken.

Den senare delen av kriget, 1709-21, var maritimt präglad och den sv flottan var i kontinuerlig tjänst samtidigt som resurserna för dess vidmakthållande var otillräckliga. Endast ett fåtal nya fartyg byggdes i Karlskrona och skeppsbyggeriet försvårades av hög dödlighet bland timmermännen under pestepidemien i början av 1710-talet. Flottan måste därför söka utnyttja existerande fartyg till det yttersta. Det visade sig att de av S byggda skeppen hade lång effektiv livslängd och att de kunde hållas tjänstedugliga med små reparationsinsatser. Engelskt skepps-byggeri hade redan under 1600-talet utmärkt sig genom att producera skepp med lång livslängd. Under S drevs detta längre än någon annanstans under de seglande flottornas epok. Hans linjeskepp var tjänstedugliga i 30-45 år efter det att de byggts utan att ha behövt genomgå en förnyande reparation. Med en sådan förlängdes livet på nio av hans linjeskepp till mel- lan 60 och 80 år. Den höga åldern på många sv linjeskepp under frihetstiden berodde inte, som ofta antagits, på att åldriga skepp hölls flytande för syns skull utan på att det sheldonska skeppsbyggeriet resulterade i fartyg med extremt lång effektiv livslängd. De metoder som kom till användning för att uppnå detta resultat har blivit föga studerade.

Som skeppsbyggmästare hade S även det tekniska ansvaret för varvets utbyggande med stapelbäddar, broar, mastkran och olika anläggningar för fartygens underhåll. Han föreslog 1703, efter en studieresa utomlands, anläggningen av en docka för fartygsreparationer. Dockor fanns främst i England där tidvattnet gjorde det lätt att tömma och fylla dem. S samarbetade med Christopher Polhem (bd 29) för att finna en sv modell. Efter Karl XII:s hemkomst ställdes 1716 betydande medel till förfogande på grund av kungens intresse av att snabbt kunna reparera existerande skepp för fortsatt krig. Dockan blev emellertid inte färdig förrän 1724 med ett av S konstruerat pumpverk och det visade sig då att den fungerade väl. Den blev under 1700-talet centrum för flottans reparationsarbeten.

Under S:s långa verksamhetstid sökte amiralerna och statsledningen få bättre kontroll över flottans tekniska verksamhet. Efterhand märktes en tilltagande kritik av hans fartyg, och från 1710 fick andra skeppsbyggmästare, främst William Smitt, förtroendet att bygga efter egna konstruktioner. Från 1720-talet förändrades arbetsvillkoren i riktning mot ökad formalise-ring av de tekniska beslutsprocesserna, som de styrande ständerna dessutom ofta ingrep i. Fartygsbyggande föregicks av utredningar och skeppsbyggmästarna måste överlämna kopior av de ritningar de byggde efter till Amiralitetskollegiet (grunden för arkivserien Marinens ritningar, KrA). S fick därvid finna sig i att hans fartygsförslag jämfördes med andra, yngre konstruktörers förslag. Några större konflikter dem emellan uppstod emellertid inte och S hade i flera fall lärt upp de yngre kollegorna.

Den sv flottan var vid krigsslutet 1721 i stort behov av förnyelse. Till 1739 byggdes endast ett nytt linjeskepp i Karlskrona enligt S:s ritningar, men nio äldre skepp genomgick omfattande reparationer som markant förlängde deras tjänstetid. Fyra linjeskepp sjösattes även efter hans ritningar i Sthlm 1734-45. Två av dessa byggdes av kostnadsskäl efter ca 30 år gamla ritningar, trots att S under 1720-talet utvecklat förbättrade konstruktioner. Detta visar att den tekniska konservatism som ofta anses känneteckna frihetstidens flotta berodde mer på politiska beslut än brist på förnyelse hos släkten S. Så sent som 1746 sjösattes ett av S ritat linjeskepp, och eftersom detta höggs upp först 1816 har skepp enligt S:s konstruktion varit i tjänst i 123 år (1693-1816). Detta överträffas inte av någon annan konstruktör av seglande örlogsfartyg.

Under de sista åren av sitt liv var S sjuklig och måste efter ett olycksfall bli buren omkring på varvet. Han fick i tilltagande grad hjälp av yngste sonen Gilbert S (S 3) som vid S:s död fick ta över det som i realiteten fortfarande i mycket var ett familjeföretag i sjömilitär teknik inom flottans ram.

50 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se namn. .... Kyrkböcker, Karlskrona, Karlskrona amiralitetsförsamling FIa:2 (1702-1745) Bild 31 / sid 55. 1739 Augusti
d 10 ..in. Byggmestaren H Carl Sheldon.

51 Svenskt Biografiskt Lexikon (http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/, Svenskt biografiskt lexikon), se make Charles Sheldons namn.

52 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 27. ...
Släkten, härstammande frånUnter Russelback vid Nürnberg, inkom till Gbg med Caspar Wohlfart (f 1640 25/5, d 1702), vilken där år 1670 bosatte sig såsom kopparslagare och 1671 5/9 ingick äktenskap med Karin Sigfridsdotter. ... Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790

53 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.

54 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.

55 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), s 878. Wohlfart
Bernhard (1673-1743), kopparslagarmästare.
Barn: Catharina (1701-1765), g m segelmakarmästaren Gregorius Beckman, se Beckman
Caspar (1702-1758), handlande (se denne)
Johan (1707-1767), kopparslagarålderman
Sofia (1712-1736) g m rådmannen Andreas Damm (1704-1764). Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se även kap." Wohlfartska plantaget..." i del III, s 204-208, i Fredberg. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), på sid 115 finns en Hans W. som blev borgare i Gbg 12/5 1775. Bör vara en släkting, då han också var kopparslagare. På sid 124 en Cornelius W., 1783, handelsman. På sid 130, 1788, Olof W., handelsman.På sid 132 1791, Johan W., handelsman. Son till Johan W.., kopparsl.? På sid 143, 1802, Casper Wohlfart, kopparslagare. Sid 175 16/11 1832 Johan Olof Wohlfart, handlande och 23/11 1832 Carl Herman, kopparslagare, blev borgare i Gbg. Ma.

56 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), s 878. se namnet.

57 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 878. se namnet.

58 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 118. 133. Silfverschiöld, Carl
F 9/6 1797 i Sthm (Klara), son ag genmajor Carl Ulrik S., sid 72, o Catharina Elisabeth Elers; död 16/10 1836 i Sthm (Svea artreg f)...
G 11/7 1816 i Bo (=Bö?) Örgryte, m Laura Tarras, f 7/7 1805 i Gbg (Domk), dotter av grossh Laurentz Tarras o Sofia J. Beckman; död 11/5 1865 i Skummeslöv (Halland). även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962

59 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

60 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Sonen Lorentz Tarras, f. omkr. 1760, likaledes grosshandlare i Göteborg, och direktör i Ostindiska kompaniet, d. 1814, hade i sitt 1794 ingångna gifte med Sofia Jakobina Beckman i hennes första gifte ... , f. 1772, d. 1844, döttrarna ... Laura, f. 1805, d. 1865, g. 1826 m. överstelöjtnanten friherre Carl Silfverschiöld, f. 1797, d. 1836 ... .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.

61 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 132. År 1791 16/12 Lorentz Tarras, handelsman. Blev borgare i Gbg. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 273. Tarras, Laurent, grossh., f. omkr. 1760 d. 1/2 1814
g.m. Sophia Jacobina Beckman, f. 1771 d. 1844. - dess historia fram till våra dagar. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 157ff. se även fadern
Södra Hamngatan 15 med bakgård Drottninggatan 16, 5 roten nr 36 resp. 4 roten nr 106, 107
Huset brann ner 1802. Efter denna katastrof uppdrog Laurent Tarras åt stadsark. Carl Wilhelm Carlberg att göra ritningar till ett stenhus...
Den förmögne handelsmannen Laurent Tarras var på sin tid en av spetsarna i Gbg o tillhörde i några år Ostin. komp. direktion. Han ägde förutom dessa fstigheter även landeriet Gamlestaden och en del av Kviberg. han var gift med grosshandlare Hans Jacob Beckmans dotter, Sofia Jacobina, och fick med henne sju barn, varav två avled i späd ålder. ... I februari året därpå (1814) avled han, efterlämnande hustru, sonen Johan 19 år och fyra döttrar....Änkefru Tarras gifte om sig med överkammarherre Carl Didrik Hamilton och hennes döttrar hade också efterhand gift sig. Firman övertogs av sonen John...men 1820 kungjordes det att bolaget Laur. Tarras & Son skulle upphöra....

62 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 166. se maken LT. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 56. 1771 Sophia Jacobina född 29/12 döpt 30/12
Fadr. Hr Hans Jacob Beckman, Modr. Christina Eleonora Åhman.
Msf Hr Borgmäst:n Daniel Pettersson, Hr Jacob Ullman, Hr Jacob Wohlfardt.
Qsf Fru Elisabeth Brusewitz, Fru Catharina Westerling, Jungfru Brita Charlotta Leffler.
Död på Booskulla i Närke 29/1 1844. Gift 1:0 13/4 1794 o Gbg ,ed grosshandl. i Gbg Laurens Tarras, f omkr 1760, död i Gbg 1/2 1813, 54 år gammal; 2:o 2/3 1815 i Gbg med överstekammarherren, friherre Carl Didrik Hamilton af Hageby i hans 2:a gifte, f. 1766 11/7, död på Boo 1/7 1848.

63 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 2) 31 maj 1847 i Alingsås m frih Sofia Elisabet Silfverschiöld, f 14 juli 1827 i Bo, Ör, d 1 mars 1870 på Skottorp, dtr till överstelöjtn frih Carl S o Laura Tarrass. High

64 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

65 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), von Möller, Peter (före adl Möller), f 20 maj1809 i Helsingborg, d 28 nov 1883 i Sthlm (enl db för Skummeslöv, Hall). Föräldrar: handl Jöns Lorentz Béen o Helena Maria Zoll o adopterad av sin faster Elisabet Maria Béen o kommerserådet Peter Möller. Genomgick herrnhutarskolan i Christiansfeld,
Slesvig, 15-22, kadett vid Karlberg 9 maj 23, utex 20 nov 27, kornett vid Skånska husarreg
19 dec 27, arrendator på Skottorp, Skummeslöv, Hall, 33, ägare från 46, löjtn o andre adjutant vid Skånska husarreg 25 mars 34, avsked med ryttmästares n h o v 12 juli 39, sekr i Hallands läns hushålln:sällsk 45-59, v ordf 55, ordf från 60, led av komm ang ny bevilln:förordn maj 58-juli 59, adl 4 maj 60, deltog i riksdagarna 62-66 (led i bevilln:utsk 62-63), led av FK från 67 (led i lagutsk 67
72, i särsk utsk 67, i KU från 73), led av komm ang ny lag rör vattenrätten mars 63- nov 64, v ordf i Hallands läns landsting 63, ordf 64-68, led av komm ang ordn av förvaltn av statens fastigheter o ang upplåtande till nybyggen av mark i Norrland nov 75-maj 76. – LLA 42 (hed led 77), LVVS 58, LVA 66, LSkS 66, HedLVHAA 74. .... Gunnar Möller, Släkten Möller (Göteborg, 1954), tabell 5. Peter Möller (adoptivson till Peter, 4), f 1809 20/5 i Hälsingborg.
d 1883 28/11 i Stockholm, godsägare, riksdagsman, ryttmästare, naturlig son av Johan Lorentz Béen, handlande i Hälsingborg och Helena Zoll (dtr av kofferdikaptenen och faktorn vid Ostindiska kompaniet i Canton, Kilian Zoll och Maria Möller, bördig från Jutland), erhöll såsom adoptivson till fastern Elisabeth Maria Béen och hennes man godsen Skottorps slott och Dömestorp, 1860 adlad von Möller. Släkten Möller från Södra Vram och Allerum med några förgreningar på spinnsidan. .... Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska Databas Födelsebok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1809-05-20Datum avser:f
z
Barnets namn:Petter Möller Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:MDödfödd:e
Z
Moderns namn:Helena Zoll ålder/födelseår:0
titel:Fruort:
Z
Faderns namn:Jöns Lorentz Béenort:
titel:hand--m.
Övrigt:.

66 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), von Möller, Peter (före adl Möller), f 20 maj1809 i Helsingborg, d 28 nov 1883 i Sthlm (enl db för Skummeslöv, Hall). Föräldrar: handl Jöns Lorentz Béen o Helena Maria Zoll o adopterad av sin faster Elisabet Maria Béen o kommerserådet Peter Möller. Genomgick herrnhutarskolan i Christiansfeld,
Slesvig, 15-22, kadett vid Karlberg 9 maj 23, utex 20 nov 27, kornett vid Skånska husarreg
19 dec 27, arrendator på Skottorp, Skummeslöv, Hall, 33, ägare från 46, löjtn o andre adjutant vid Skånska husarreg 25 mars 34, avsked med ryttmästares n h o v 12 juli 39, sekr i Hallands läns hushålln:sällsk 45-59, v ordf 55, ordf från 60, led av komm ang ny bevilln:förordn maj 58-juli 59, adl 4 maj 60, deltog i riksdagarna 62-66 (led i bevilln:utsk 62-63), led av FK från 67 (led i lagutsk 67
72, i särsk utsk 67, i KU från 73), led av komm ang ny lag rör vattenrätten mars 63- nov 64, v ordf i Hallands läns landsting 63, ordf 64-68, led av komm ang ordn av förvaltn av statens fastigheter o ang upplåtande till nybyggen av mark i Norrland nov 75-maj 76. – LLA 42 (hed led 77), LVVS 58, LVA 66, LSkS 66, HedLVHAA 74. .... Gunnar Möller, Släkten Möller (Göteborg, 1954), tabell 5. Peter Möller (adoptivson till Peter, 4), f 1809 20/5 i Hälsingborg.
d 1883 28/11 i Stockholm, godsägare, riksdagsman, ryttmästare, naturlig son av Johan Lorentz Béen, handlande i Hälsingborg och Helena Zoll (dtr av kofferdikaptenen och faktorn vid Ostindiska kompaniet i Canton, Kilian Zoll och Maria Möller, bördig från Jutland), erhöll såsom adoptivson till fastern Elisabeth Maria Béen och hennes man godsen Skottorps slott och Dömestorp, 1860 adlad von Möller. .... Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska Databas Födelsebok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1809-05-20Datum avser:f
z
Barnets namn:Petter Möller Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:MDödfödd:e
Z
Moderns namn:Helena Zoll ålder/födelseår:0
titel:Fruort:
Z
Faderns namn:Jöns Lorentz Béenort:
titel:hand--m.
Övrigt:.

67 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Skånes Demografiska Databas.

68 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Gunnar Möller, Släkten Möller (Göteborg, 1954), Tabell 4. Peter Möller (son av Jöns, 3) f ... ej länt var och när, men döpt 1771 23/12 i Hälsingborg. d 1831 20/7 på Skottoprs slott, Skummeslövs sn, sv Halland, kommerseråd, ägde Skottorps slott och Dömestorp. G ... i ... m Elisabeth Maria Béen f 1778 15/4 i Hälsingborg, d 1848 18/9 på Skottorps slott, dtr av ... och ... Adoptivson: Peter f 1809 (5), se denne. .... Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1799-10-12Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Peter Möller ort:
titel: handelsman sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
z
Brudens namn:Elisabeth Maria Béen ort:
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
Övrigt:. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska Databas Födelsebok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1771-12-23Datum avser:d
z
Barnets namn:Pehr Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn: ålder/födelseår:0
titel:ort:
z
Faderns namn:Jöns Möllerort:
titel:hofslagare smed mäster
Övrigt:.

69 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans hustru var dotter till handlanden Isaac Béen (1737-1800), som var riksdagsman 1786 och blev rådman i Helsingborg 1788. Fosterson till dem var hennes brorson sedermera ryttmästaren och riksdagsmannen Peter M, som 1860 adlades enl 37 § RF med namnet v M (se nedan).

70 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se Peter Möller. .... Skånes Demografiska Databas, Vigda. Se vigsel 1803. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1847-02-18Datum avser:d
z
Den avlidnes:
namn:Jöns Lorentz Beenort:
titel:handlandekön:m
äktensk. börd:eålder/födelseår:74år10mån10veckor0dagar

civilstånd:edödsorsak: ålderdom
z
Anhörigs:
namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se syster Elisabet Maria Béen.

71 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se Peter Möller. .... Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska DatabasDödbok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1812-02-02Datum avser:d
z
Den dödes namn:Helena Maria Zollort:
titel:makakön:k
äktensk. börd:eålder/födelseår:31år0mån0veckor0dagar


civilstånd:gdödsorsak:hektik
z
Anhörigs namn:Jöns Beénrelation:ma
titel: handelsman ort:
Övrigt:. .... Skånes Demografiska Databas, Födelse. Skånes Demografiska Databas Födelsebok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1780-06-04 Datum avser: f
z
Barnets namn: Helena Maria Antal födda: 1
Äktenskaplig börd: i Paritet: 0
Kön: k Dödfödd: e
z
Moderns namn: Christina Maria Möller ålder/födelseår: 0
titel: ort:
z
Faderns namn: Kilian Zoll ort:
titel: orgenist hr
--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt: Hustrun angiven som käresta".".

72 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 1) 1 april 1838 i Helsingborg m Charlotta Birgitta Rooth, f 15 aug 1819 där, d 10 april 1842 på Skottorp, Skummeslöv, Hall, dtr till konsuln Carl Henric R o Jeanette Ulrika Hjelm;.

73 Knut Norborg, Göteborgs Stift 1885-1949 (Pro Caritate, Meijels Bokindustri, Halmstad 1949), Se makas fader.

74 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 2) 31 maj 1847 i Alingsås m frih Sofia Elisabet Silfverschiöld, f 14 juli 1827 i Bo, Ör, d 1 mars 1870 på Skottorp, dtr till överstelöjtn frih Carl S o Laura Tarrass.

75 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 118. 133. Silfverschiöld, Carl
F 9/6 1797 i Sthm (Klara), son ag genmajor Carl Ulrik S., sid 72, o Catharina Elisabeth Elers; död 16/10 1836 i Sthm (Svea artreg f)...
G 11/7 1816 i Bo (=Bö?) Örgryte, m Laura Tarras, f 7/7 1805 i Gbg (Domk), dotter av grossh Laurentz Tarras o Sofia J. Beckman; död 11/5 1865 i Skummeslöv (Halland).

76 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se makan.

77 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 31. År 1762
Anna Elisabeth, Födelsedag 31/7, Dopdag 1/8. Fadren Herr Olof Ström, Modren Fru Magdalena Grubb. Mans.Fadd:r Hr General-Liet. och Landshöfd. m.m. Bar. J. Fr. v. kaulbars, Herr Directeuren Grill, Herr Nils Ström.
Qsfadd:r. Fru Directeurskan Sahlgren, Fru Sara Barbro Sandberg, Mademoiselle Anna Gretha Sahlgren.
Död i Ängelholm 1828 1/11. Gift 1781 4/5 i Gbg med ryttmästaren vid Norra Skånska kavalleriregementet Nils Silfversköld, f 1750 5/2, d 1815.

78 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Anna Elisabeth Westerlings dop 26 mars 1763. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 23-24. Av släkten Ström:
Olof Ström, f omkr 1717; brukspatron, d i Gbg 1775 18/3, 58 år gammal. - Gift med Magdalena Grubb, f 1731, d 1802 21/8, dotter av grosshandlaren i Stockholm Wilhelm Grubb o Maria Catarina Ekman. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), trol. msf till Margareta Christina Arfwidsson 1766 1/6. se denna. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), Se även brodern BOS.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se