Carl Vilhelm Bauck och Dorotea *Fredrique* Hansson




Make Carl Vilhelm Bauck 1

        Född: 13 Dec 1808 - Kristine fsg, Göteborg 2
        Döpt: 27 Dec 1808 - Kristine fsg, Göteborg 3
         Död: 8 Okt 1877 - Klara, Stockholm 4
     Begravd: 16 Okt 1877 - Klara, Stockholm 5


         Far: Johan Christoffer Bauck (1769-1841) 6
         Mor: Anna Maria Dahlgren (1781-1841) 7


   Äktenskap: 17 Dec 1834 8

Händelser

Han bodde på Stora Badstugug. 12 Dit han flyttade 13 okt 1877. Han arbetade som musiklärare, musikskribent och musikprofessor mitten av 1800-talet i , Stockholm, Stockholms län. Om hans yrkesutövning finns något här:
http://www.musikforskning.se/konferenser/2001/abstracts.php?menu=1 Musikhistorieskrivning som det lärda: Wilhelm Bauck (1808-1877), KMA och tonkonsten ca 1850-1880
Om hans recensioner av Christina Nilsson här: http://runeberg.org/eurkonst/0411.html
Om hans arbete vid olika musiktidskrifter här:
http://www.muslib.se/publ/bulletin/dokumenterat_33.pdf
och här: http://www.muslib.se/publ/bulletin/dokumenterat_33.pdf




Maka Dorotea *Fredrique* Hansson 9

        Född: 30 Apr 1806 10
        Döpt: 
         Död: Efter 1877 11
     Begravd: 


Barn
1 K Jeanna Maria Charlotta Bauck 12




        Född: 19 Aug 1840 - , Stockholm, Stockholms län 13
        Döpt: 
         Död: Omkr 1925 - München, Germany 14
     Begravd: 



2 M Emanuel Bauck 15

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Efter 1877 16
     Begravd: 



3 M Johannes Bauck 15

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Efter 1877 17
     Begravd: 



4 K Johanna Lucia Bauck 18

        Född: 13 Dec 1845 19
        Döpt: 
         Död: 1926 - München, Germany
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Carl Vilhelm Bauck

1/
Person- och släktartiklar ingående i
BAND 2
ANKARCRONA - BECKER
(utkom 1920)





2/ Dödsrunor Svea Folkkalender smnställda av Martling

http://members.tripod.com/minata/svea_drunor.html

"Bauck, Carl Wilhelm";"Axel Krook";1878;247



3/ Bauck, Carl Vilhelm,
tonsättare, musikkritiker. Född d. 13 dec. 1808 i Göteborg.
Till en början anställd som organist i Göteborg, flyttade B. efter några år till Stockholm för att ge lektioner i pianospelning, och uppträdde som musikreferent i tidningen Aftonbladet, där hans, med signaturen --u-- lätt igenkänliga artiklar genom sin grundlighet och alltid vårdade form mer liknade små akademiska afhandlingar än musikreferat af den vanliga sorten. Under fem år (1853--57) redaktör af >Ny Tidning för Musik>, underhöll han samma tidning med korrespondensartiklar från Berlin, där han för konsthistoriska studier uppehöll sig 1856--57 och öfvertog 1859 det kritiska målsmanskapet i Nya Dagligt Allehandas musikafdelning och därefter från 1871 i Dagens Nyheter. 1858 blef B. lärare i musikens historia och estetik vid Musikaliska akademiens konservatorium. Död i Stockholm d. 8 okt. 1877. Bland hans utgifna arbeten må nämnas: Teoretisk praktisk modulationslära 1859, bearbetad efter Wohlfarts >Modulations-Schule>; Handbok i musikens historia från fornverlden intill nutiden 1862; Allmän musiklära för tonkonstens idkare 1864; instruktiva pianosonater, en stråkkvartett, flera häften sånger m. m.
Gift med Fredrique Hanson.


The above contents can be inspected in scanned images: I:63 <http://www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/a0063.html>


For more information about this person, see Project Runeberg's Nordic Authors. <http://www.lysator.liu.se/runeberg/authors/bauckcav.html>


Project Runeberg, Sun May 25 04:32:20 1997 (aronsson) << Previous <http://www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/barnekom.html> Next >> <http://www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/baumgarn.html>
<http://www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/bauckcav.html>





6/
ntblRetrospective Index to Music Periodicals
ntbl Ny tidning för musik
[TIM] (Stockholm, 1853-1857) Doktorand Tobias Pettersson, Institutionen för musikvetenskap, Göteborgs universitet
Musikhistorieskrivning som det lärda: Wilhelm Bauck (1808-1877), KMA och tonkonsten ca 1850-1880
1850- och 1860-talen innebar en tid av expansion för Kungl. Musikaliska akademien. 1856 års stadgar innebar en ambitionshöjning på flera sätt, framför allt för undervisningsverket, där antalet ämnen utvidgades och lärarna blev fler. Ett nytillskott var ämnet "musikens historia och estetik".
Tanken på undervisning i musikhistoria hade diskuterats redan av Pehr Frigel i slutet av 1700-talet, men det var först på 1850-talet som tanken togs upp på allvar. Dock inrättades inte tjänsten utan diskussion. A. F. Lindblad, t. ex., ansåg ämnet i sig "lärt" och därför onödigt. Känslan för "det sköna" var för honom "instinktiv" och kunde inte läras in. En aktör som delade Lind-blads hållning var Abraham Mankell (1802-1868). Detta hindrade emellertid inte Mankell från att först arbeta för tjänstens inrättande och sedan söka den. Dock låg Mankells livslånga arbete för "tonkonstens herrliga melodier" honom förmodligen i fatet. Tjänsten gick till den lärde Wilhelm Bauck, vilken påbörjade undervisningen hösten 1858.
Musikhistorie-ämnet i sig var en del av den diskussion mellan dilettanter och kännare som försiggick i dåtidens Stockholm. I Baucks och Mankells musikhistoriska handböcker (1862 resp. 1864) kan man utläsa vad striden stod om: det var en kamp om tonkonsttankens innehåll, om musikalisk skönhet och om definitionen av ett geni. Det var också en kamp om musik-livets organisering. Delar av en generation Leipzigutbildade musiker ville importera senaste nytt från kontinenten: offentliga konserter med symfonisk musik. För att skapa legitimitet åt det nya använde de historien som argument; med den försökte de få sin hållning att framstå som ett historiskt framsteg, en höjning.
Genom hela diskussionen ? och som en förutsättning för den ? återfinns ytterligare en strid: Kampen mellan en religiöst präglad, känslomässigt betonad manlighet och en mer profan, intellektuellt definierad manlighet.



7/ Projekt Runeberg
Bauck, Karl Vilhelm, musikkritiker, tonsättare, född d. 13 Dec. 1808 i Göteborg, der han
studerade musik och humaniora. 1830 flyttade han till Stockholm, der han uppträdde som pianolärare och som musikrecensent först (från 1842) i Aftonbladet, sedan (från 1859) i Nya dagligt allehanda och derefter (från 1871) i Dagens Nyheter. 1853-57 var han redaktör af "Ny tidning för musik" och skref för denna korrespondenser från Berlin, der han vistades 1856- 57. Sedan 1858 har han varit professor i musikens historia och estetik vid Musikaliska akademien, der han äfven är tillf, bibliotekarie, och sedan 1860 har han der hållit musikhistoriska föreläsningar. -
I sina kompositioner (en stråk-qvartett, utg. af Musikaliska konstföreningen, instruktiva
piano-sonater och "arrangements", flere häften sånger) röjer B. väl ingen originalitet, men
flytande melodik samt en barnslig enkelhet och klassiskt ren formgifning. Vissa sånger, såsom Den siste abencerragen, Wisperdalen, Hemsjukan, Snön, skola alltid med heder försvara sin plats i vår melodiska visliteratur. Såsom skriftställare och föreläsare har B. verkat ofantligt godt för den musikaliska bildningen. Hans föreläsningar, illustrerade genom föredrag af akademiens elever och af framstående artister, hafva alltid varit flitigt besökta. Hans Handbok i musikens historia (1862) är ett kortfattadt och väl skrifvet kompendium, som varit af stort gagn, ehuru det är något ofullständigt beträffande den tyska romantiken från och med Schubert - en period, åt hvilken förf. i allmänhet icke gör full rättvisa. I Musik och teater (1868) har han samlat flere af sina lätt igenkänliga och fint skurna kritiska kameer, hvilka i allmänhet utmärka sig för sakkännedom och välvilligt begär att hällre fria än fälla samt för en, om ock stundom något inanicrad, likväl ej sällan äkta franskt spirituel stil. Bland B:s öfriga arbeten må nämnas Teoretisk praktisk modulationslära (1859), Allmän musiklära (1864-72) och Musikaliskt reallexikon (1871). A. L.



Allmänna notiser för barn - Jeanna Maria Charlotta Bauck

1/
Person- och släktartiklar ingående i
BAND 2
ANKARCRONA - BECKER
(utkom 1920)



Bauck, C Wilhelm, 1808-77, 772
Bauck, Jeanna Maria Charlotta, 1840-, 774



5/ Bauck, Jeanne: Den danske kunstnerinde Bertha Wegmann malede et portræt, u. å. (ca. 1900)
14 x 16 cm, farve
Når kvinder fortæller, 2002 s. 78

i Bøger - BiB
ntblEn fortegnelse over gengivelser af malerier i udvalgte kunstbøgerntbl Udarbejdet af Birgit Brunbech <mailto:birgit@brunbech.com>



Johan Christoffer Bauck och Anna Maria Dahlgren




Make Johan Christoffer Bauck 20

        Född: 20 Jun 1769 - Hamburg, Germany
        Döpt: 
         Död: 24 Maj 1841 - Göteborg, Kristine förs. 21
     Begravd: 27 Maj 1841 - Göteborg, Kristine förs. 22
   Äktenskap: 22 Jun 1797 - Göteborg, Amiralitetsförs. 23

Händelser

Han arbetade som Handlande, Stadsmäklare. Han bodde i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden. Han bodde Färjenäs tidvis. Han förekom år 1813 i en mantalslängd i Göteborg. Rote 1, Hus 33

se Notiser




Maka Anna Maria Dahlgren 7

        Född: 24 Feb 1781 - Göteborg, Amiralitetsförs.
        Döpt: 26 Feb 1781 - Göteborg, Amiralitetsförs.
         Död: 23 Jun 1841 - Göteborg, Kristine förs. 24
     Begravd: 27 Jun 1841 - Göteborg, Kristine förs. 25


         Far: Coopverdie Capitain Sven Dahlgren (Omkr 1739-1801) 26
         Mor: Elisabeth Catharina Simberg (1751-1787) 27




Barn
1 K Johanna Elisabet Bauck 28

   Alt. namn: Jeanna
        Född: 16 Apr 1798 - Göteborg, Kristine förs. 29
        Döpt: 
         Död: 27 Maj 1859 - Dresden, Tyskland 30
     Begravd:  - Dresden, Tyskland 31
        Make: Anders Helmik Åkerman (1791-Efter 1857) 32
     Äktensk: 21 Okt 1817 - Göteborg, Kristine förs. 33


2 K Sofia Charlotta Bauck 34

        Född: 1 Jul 1800 - Göteborg, Kristine förs. 35
        Döpt: 13 Jul 1800 - Göteborg, Kristine förs. 36
         Död: 2 Mar 1884 35
     Begravd: 
        Make: Wilhelm Malm (1794-1839) 37
     Äktensk: 23 Dec 1823 - Göteborg, Kristine förs. 38


3 K Maria Vilhelmina Bauck 39




        Född: 19 Dec 1802 - Göteborg, Kristine förs. 2
        Döpt: 30 Dec 1802 - Kristine fsg, Göteborg 40
         Död: 1868 41
     Begravd: 
        Make: Anders Oterdahl (1803-1876) 42
     Äktensk: 14 Apr 1827 - Göteborg, Kristine förs. 33


4 M Johan Kristoffer Bauck 43

        Född: 14 Aug 1806 - Göteborg, Kristine förs. 2
        Döpt: 28 Aug 1806 - Kristine fsg, Göteborg 44
         Död: 25 Apr 1807 - Göteborg, Kristine förs. 45
     Begravd: 30 Apr 1807 - Örgryte Gamla Kyrkogård 46



5 M Carl Vilhelm Bauck 47

        Född: 13 Dec 1808 - Kristine fsg, Göteborg 2
        Döpt: 27 Dec 1808 - Kristine fsg, Göteborg 3
         Död: 8 Okt 1877 - Klara, Stockholm 4
     Begravd: 16 Okt 1877 - Klara, Stockholm 5
        Maka: Dorotea *Fredrique* Hansson (1806-Efter 1877) 9
     Äktensk: 17 Dec 1834 8



Allmänna notiser: Make - Johan Christoffer Bauck

Nordisk familjebok Uggleupplagan
http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfcf/0493.html

Stadsmäklare, i Sverige benämning på offentlig, af en stads handels- och sjöfartsnämnd auktoriserad mäklare, dock vanligen i den inskränktare betydelsen af sådan mäklare, som icke är fondmäklare (se vidare Mäklare).
Å. WrsonM.

Mäklare (ty. mäkler, fr. courlier, eng. broker) äro personer, som ha till yrke att förmedla affärer. Ehuru dylik verksamhet är i Sverige, liksom i de flesta andra länder, fri, har man dock inom lifligare handelsorter haft behof af personer, till hvilka köpare eller säljare kunna utan direkt personlig kännedom anförtro sitt uppdrag och hvilkas uppgift om aftalet kan i händelse af tvist tilläggas beviskraft. Detta har medfört införandet af offentliga mäklare. Sådana finnas hos oss endast i städer och antagas af Handels- och sjöfartsnämnden, hvarefter förordnande utfärdas af magistraten.
- Mäklare är i allmänhet förbjuden att för egen räkning idka handel med växlar, varor eller annat. Den af honom öfver afslutade aftal upprättade skriftliga handling (slutsedel)) liksom den bok han under viss kontroll skall föra, eger laga vitsord.
Om hans befattning med kursnotering se Kurs 2. De närmare bestämmelserna för hans verksamhet träffas i Mäklarordningen af 9 juni 1893 med ändring af 20 nov. 1908.
- Mäklare i Stockholm, som vill biträda vid köp och försäljning af obligationer, aktier o. a. dylika värdepapper, skall af Handels- och sjöfartsnämnden särskildt antagas till fondmäklare. Sådan officiell fondmäklare eger att i sin verksamhet ställa sig till efterrättelse dels
k. kungörelsen af 8 febr. 1901 ang. fondmäklare i Stockholm, dels de af Handels- och sjöfartsnämnden eller de s. k. Fondbörskommitterade (hvilka af
nämnden årligen utses till ett antal af sex) gifna föreskrifter ang. fondbörsen (senaste Ordningsregler för Fondbörsen i Stockholm fastställdes af nämnden 30 okt. 1912). Se vidare Skeppsmäklare.
A. Th. S. (Å. W:son M.)

Per Rhedin
Hem för superintendenter och biskopar i Göteborgs stift
S 16 ff
Sin näste biskop hämtade stiftet från Bohuslän. Johan Wingård var hans namn. 19 april 1738 född i Qville socken. Efter en första skolgång i Uddevalla, kom han till Göteborgs gymnasium, varefter han 1758 begav sig till Uppsala. Efter avlagd akademisk examen blev han 1765 kallad att bli huspredikant hos baron Höpken varför han den 18 jan. 1766 prästvigdes av biskop Eric Labmerg i Jacobs kyrka i Stockholm. 1769 blev Johan Wingård överhovpredikant. 1775 valdes han till kyrkoherde i Jacobs och Johannis församlingar i Stockholm.
När Eric Lamberg avlidit blev Johan Wingård med nästan samtliga röster (152 utom 6 à 7 röster) kallad till biskop. 11 juni 1780 vigdes han till biskop i Slottskapellet av ärkebiskop Carl Fr. Mennander. Som ett bevis på kunglig nåd fick Wingård som prebende till biskopssysslan, Fjärås pastorat i Halland om 160 mantal. När Gustaf III 1786 instiftade Svenska Akademien blev biskop Wingård en av de tretton som först utnämndes.
En av de första åtgärdera som Wingård vidtog vid sitt tillträde som biskop 1780, var att begära laga syn på det hus som Lamberg hade sålt som biskopssäte. Huset var till att börja med "förhyrt av staden och underhållet för biskopens räkning. Huset låg med 341/2 alnar åt Hamngatan och med 58 alnar åt Kyrkogatan. Uppfört i två våningar bestod det av själva fasadhuset vid Hamngatan och tvänne häremot vinkelrätt sig sträckande ´flyglar´, den vänstra utmed Kyrkogatan. Även den fjärde mot hamnen jämnlöpande sidan måste varit bebyggd. Huvudbyggnaden var liksom flyglarna täckt av tegeltak och uppförd på en med rappning fodrad stenfot...hela byggnaden var beklädd med bräder såväl åt gatan som åt gården och därtill i lika omfattning försedd med både vattenlister och fönsterbräden. Väggarna inåt vretarna (tomrummet mellan huset och grannnhuset) voro ännu alldeles oklädda. För (nedre våningens) fönster borde varit luckor, som dock fattades. Gårdsporten (åt Kyrkogatan), liksom porten för gamla vagnboden var söndrig och bristfällig". ...
Övervåningen bestod av ett stort förmak med två fönsterlufter, en stor sal med tre fönsterlufter - i båda dessa rum ansågo besiktningsmännen biskopens värdighet fordra dubbeldörrar - vidare sängkammare, förstuga med tre fönster, en liten kammare, en barnekammare, ett kök, en klädkammare, en pigkammare, en drängkammare, en storts ovan for stallet beläget rum, som användes till höupplag, samt ett stort rum i tvänne smärre avdelat..."
Detta var alltså biskopens ämbetsbostad i Göteborg vid denna tid. Han förde ett stort och gästfritt hus. Lektor Malm vid Gymnasiet uppgav att "det luktade hov". Wingård var inte bara vördig stiftschef utan också en fulländad världsman. När han förflyttade sig utomhus använde han ridhäst. Ett praktiskt och bekvämt sätt att taga sig fram på Göteborgs, vid denna tid, säkerligen ofta smutsiga gator.

1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen, som därför efter reparation flyttade in i domprostgården. Denna var ett större trähus med 33 fönster. I detta hus bodde Wingård t o m den 1 nov. 1804, då en ny jättebrasa utbröt och ödelade det 1:a kvarteret. I åtta timmar brann detta och alla hus mellan Otterhällan och Västra Hamnkanalen. Minst 218 hus strök med i denna brand och bortåt 8.000 personer blev husvilla. ...Domprosthuset låg vid Kungsgatan nära Domkyrkan.
Biskopen i Göteborg behövde en ny bostad. Efter ett par åt - 1806 - inköpte biskop Wingård ett nyuppfört stenhus, som låg på tonten Östra Hamngatan 42. Huset hade byggts av de båda handlarna Sven Borgman och Anders Killander. På den gamla tomten där domprosthuset hade legat beslöts 1827 att bygga ett nytt gymnasium. (Idag ligger NK på den platsen.)
.... Den 12 janueari 1818 avled han 80 år gammal o begrovs i Tölö.
...Deb 13 maj 1818 förrättades valet (till ny biskop) o det utföll så att lektorn vid Gymnasiet, porfessor Carl Fredric af Wingård fick 157 röster...Den 8 juli 1818 fick Carl Fredrik af Wingård fullmakt av Carl XIV Johan att var biskop över Gbgs stift o kyrkoherde i Fjärås o Tölö prebende pastorat.
Eftersom Carl Fredric af Wingård bodde i Gbg, när han utsågs till biskop, hade han redan en bostad. Han var gift med en dotter till en av den tidens betydande göteborgare, Frerik Magnus Åkerman. Denne hade byggt ett nytt hus vid Södra Hamngatan 25. ...ritat av Wilhelm Carlberg...när huset var färdigt 1815 flyttade CF af Wingård in i sin svärfaders hus. I detta hus, som låg vid hörnet av Södra Hamngatan o Korsgatan bodde af Wingård de första åren som biskop. Huset blev, som Fredberg skriver i sin Göteborgs-historia "ett av stadens mest uppmärksammade. Och det med rätta."
...Något ämbetshus för stadens biskop fanns fortfarande inte efter de stora bränderna 180 o 1804....
Kongl. Maj:t ordnade pengar till ett nytt biskopshus o i skrivelse dagtecknad 16 mars 1820 meddelar Kongl. Collegiums "att Kongl. Maj:ts Befallningshafwande, gemensamt med Biskopen av Wingård, träffat aftal om inköp till Boställe för Biskopen i Götheborgs Stift af det utaf f.d. Grosshandlaren J. C. Bauck wid Wästra Hamnen och Wallgatan under N:o 33 i Götheborg uppbyggda, Hus, emot en summa af 13.500 R:d B:co, så har Kongl. Maj:t genom Nådig skrivelse af den 1:ste i denna Månad ej allenast gifwit Kongl. Collegium tillkänna, det Kongl. Maj:t lemnar Nådigt bifall till det emellan Bolags-kammereraren J.J. von Holten å ena, samt Konungens Befallningshafwande och Biskopen af Wingård å andra sidan afslutade Contract om inköp av ofwannämnde Hus, utan ock anbefallt Kongl. Collegium, att inom den 1:ste instundande April, då Huset kommer att öfwerlåtas till Konungens Befallningshafwandes disposition, i enlighet med hwad Kongl. Maj:t den 30 December förledit år i Nåder förordnat, af Arbethusfonden anordna och utbetala Sju Tusende Fem Hundrade R:d Contant, och resten uti de Riksgälds Contorets Obligationer, som säljaren förbundit sig att emottaga med skyldighet, att godtgöra den derå upplupne men ej uttagne ränta..."

...Huset var mycket solitt byggt. I köpeavtalet talades det om "det grundmurade stenhuset", och att detta var en viktig synpunkt är väl ingen tvekan om, med tanke på alla tidigare bränder, som drabbat biskoparnas bostäder.
...Wingårds äktenskap var tyvärr olyckligt. Hos Skarstedt står det: "Var g.m. Åkerman, men ej lyckligare, än att äktenskapet de facto blef tidigt nog upplöst, till följd af hännes sinnessjukdom (hon överlefvde honom fl. år i Åmål.")
1839 flyttade Carl Fredrik af Wingård från Göteborg för att tillträda tjänsten som ärkebiskop efter Johan Olof Wallin....
i Julhälsningar 1913 står det. "Om i Wingårds tid biskopshuset liksom var den ensammes och prelatens boning, ...
s 25f
Biskopshuset på Västra Hamngatan 17 var från början ett tvåvåningshus, där biskopen disponerade övre våningen. 1889 byggdes det till rum i en tredje våning. I bottenvåningen fick domkapitlet expeditionsrum, kassavalv och sessionssal. ...i samband med att den nye biskopen skulle tillträda sitt ämbete i gbg, planerades en ombyggnad av biskopshuset. Den i Gbg välkände arkitekten Adrian Peterson föreslog en ombyggnad. Huset blev inte skönare av denna ombyggnad, med efter det att biskop Rodhe lämnat sin tjänst o ny biskop skulle flytta in, blev biskopshuset utsatt för ännu en förvandling, och fick då det utseende det har idag. Biskop Block flyttade in den 1 maj 1929.
...en större renovering av huset. Dels exteriort och dels interiöt. Länsarkitekten Friberger föeslog att fasaden skulle återställas till det utseende den hade före Adrian Petersons ombyggnad 1889. Om det blev så lyckat kan var o en själv bedöma av de bilder som finns. Interiört gjordes vid ombyggnaden några intressanta fynd. I stora salongen upptäckte konservatorn Sven Gustafsson några synnerligen väl bevarade tapeter, som var handmålade någon gång under 1800-talets första årtionde. Enligt vad traditionen uppger, skall tapetmålningarna föreställa James Cooks landstigning på Sandwichöarna. Troligen är målningarna utförda efter gamla kopparstick. Det var ett vanligt sätt på den tiden att utföra målningar efter kopparstick, som utifrån kom till vårt land. Tapeternas pampiga utseende framgår av den bild som publiceras här.
...

Göteborgs Mantalskontor FIaa:2
Mantalslängd 1813
Rote I
Hus Numer 33
De skattskyldiges namn och Character (1) (2) (3) (12) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11)
(2a) (2b) (12c) (5a) (6a) (7b) (8a) (8b) (9a)(9b) (11c)
(2aa) (2ab) (12ca)(12cb) (5aa) (5ab) (6aa) (6ab)
Handelsman J.C. Bauck1 1 1 3 5 1 4 1 1 2 1
Äger huset under för ?
Dess hustru 1 1 1
1 Gouvernant Charl. Simson 1 1 1
Amalie Coldin 1 11
Handelskont. G. Furstenan 1 1 1 1
J.B. Corneer1 1 11
A. Ahlberg 21 år1 1 1 1
Född 1791
M. Bauck1 1 11
Drängar Andr. Olsson 1 1 1 1 1
Eric Carlsson 1 1 1
Jonar Munter 1 1 1
Pigor: Chr. Thulin 1 11
Elsa M. Pihl 1 11
Christ. Lundvall 1 11
Joh-a Pettersdotter 1 11
A.M. Fröderström 1 11

Inget vidare :( Se istället under Media på Händelse. MH 48


Allmänna notiser för barn - Sofia Charlotta Bauck

Vi har ett porträtt på Charlotta Malm f. Bauck + ett gravbrev från Örgryte fsg 27 jun 1807 på en H J C Bauck. Jag ringde Östra kyrkogårdens exp. idag, 30/1-97, och frågade om graven fanns kvar. De hade ingen grav varken på Örgryte nya eller gamla kyrkogård, utställd på någon Banck eller Bauck. Margareta Hartelius.


Allmänna notiser för barn - Carl Vilhelm Bauck

1/
Person- och släktartiklar ingående i
BAND 2
ANKARCRONA - BECKER
(utkom 1920)





2/ Dödsrunor Svea Folkkalender smnställda av Martling

http://members.tripod.com/minata/svea_drunor.html

"Bauck, Carl Wilhelm";"Axel Krook";1878;247



3/ Bauck, Carl Vilhelm,
tonsättare, musikkritiker. Född d. 13 dec. 1808 i Göteborg.
Till en början anställd som organist i Göteborg, flyttade B. efter några år till Stockholm för att ge lektioner i pianospelning, och uppträdde som musikreferent i tidningen Aftonbladet, där hans, med signaturen --u-- lätt igenkänliga artiklar genom sin grundlighet och alltid vårdade form mer liknade små akademiska afhandlingar än musikreferat af den vanliga sorten. Under fem år (1853--57) redaktör af >Ny Tidning för Musik>, underhöll han samma tidning med korrespondensartiklar från Berlin, där han för konsthistoriska studier uppehöll sig 1856--57 och öfvertog 1859 det kritiska målsmanskapet i Nya Dagligt Allehandas musikafdelning och därefter från 1871 i Dagens Nyheter. 1858 blef B. lärare i musikens historia och estetik vid Musikaliska akademiens konservatorium. Död i Stockholm d. 8 okt. 1877. Bland hans utgifna arbeten må nämnas: Teoretisk praktisk modulationslära 1859, bearbetad efter Wohlfarts >Modulations-Schule>; Handbok i musikens historia från fornverlden intill nutiden 1862; Allmän musiklära för tonkonstens idkare 1864; instruktiva pianosonater, en stråkkvartett, flera häften sånger m. m.
Gift med Fredrique Hanson.


The above contents can be inspected in scanned images: I:63 <http://www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/a0063.html>


For more information about this person, see Project Runeberg's Nordic Authors. <http://www.lysator.liu.se/runeberg/authors/bauckcav.html>


Project Runeberg, Sun May 25 04:32:20 1997 (aronsson) << Previous <http://www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/barnekom.html> Next >> <http://www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/baumgarn.html>
<http://www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/bauckcav.html>





6/
ntblRetrospective Index to Music Periodicals
ntbl Ny tidning för musik
[TIM] (Stockholm, 1853-1857) Doktorand Tobias Pettersson, Institutionen för musikvetenskap, Göteborgs universitet
Musikhistorieskrivning som det lärda: Wilhelm Bauck (1808-1877), KMA och tonkonsten ca 1850-1880
1850- och 1860-talen innebar en tid av expansion för Kungl. Musikaliska akademien. 1856 års stadgar innebar en ambitionshöjning på flera sätt, framför allt för undervisningsverket, där antalet ämnen utvidgades och lärarna blev fler. Ett nytillskott var ämnet "musikens historia och estetik".
Tanken på undervisning i musikhistoria hade diskuterats redan av Pehr Frigel i slutet av 1700-talet, men det var först på 1850-talet som tanken togs upp på allvar. Dock inrättades inte tjänsten utan diskussion. A. F. Lindblad, t. ex., ansåg ämnet i sig "lärt" och därför onödigt. Känslan för "det sköna" var för honom "instinktiv" och kunde inte läras in. En aktör som delade Lind-blads hållning var Abraham Mankell (1802-1868). Detta hindrade emellertid inte Mankell från att först arbeta för tjänstens inrättande och sedan söka den. Dock låg Mankells livslånga arbete för "tonkonstens herrliga melodier" honom förmodligen i fatet. Tjänsten gick till den lärde Wilhelm Bauck, vilken påbörjade undervisningen hösten 1858.
Musikhistorie-ämnet i sig var en del av den diskussion mellan dilettanter och kännare som försiggick i dåtidens Stockholm. I Baucks och Mankells musikhistoriska handböcker (1862 resp. 1864) kan man utläsa vad striden stod om: det var en kamp om tonkonsttankens innehåll, om musikalisk skönhet och om definitionen av ett geni. Det var också en kamp om musik-livets organisering. Delar av en generation Leipzigutbildade musiker ville importera senaste nytt från kontinenten: offentliga konserter med symfonisk musik. För att skapa legitimitet åt det nya använde de historien som argument; med den försökte de få sin hållning att framstå som ett historiskt framsteg, en höjning.
Genom hela diskussionen ? och som en förutsättning för den ? återfinns ytterligare en strid: Kampen mellan en religiöst präglad, känslomässigt betonad manlighet och en mer profan, intellektuellt definierad manlighet.



7/ Projekt Runeberg
Bauck, Karl Vilhelm, musikkritiker, tonsättare, född d. 13 Dec. 1808 i Göteborg, der han
studerade musik och humaniora. 1830 flyttade han till Stockholm, der han uppträdde som pianolärare och som musikrecensent först (från 1842) i Aftonbladet, sedan (från 1859) i Nya dagligt allehanda och derefter (från 1871) i Dagens Nyheter. 1853-57 var han redaktör af "Ny tidning för musik" och skref för denna korrespondenser från Berlin, der han vistades 1856- 57. Sedan 1858 har han varit professor i musikens historia och estetik vid Musikaliska akademien, der han äfven är tillf, bibliotekarie, och sedan 1860 har han der hållit musikhistoriska föreläsningar. -
I sina kompositioner (en stråk-qvartett, utg. af Musikaliska konstföreningen, instruktiva
piano-sonater och "arrangements", flere häften sånger) röjer B. väl ingen originalitet, men
flytande melodik samt en barnslig enkelhet och klassiskt ren formgifning. Vissa sånger, såsom Den siste abencerragen, Wisperdalen, Hemsjukan, Snön, skola alltid med heder försvara sin plats i vår melodiska visliteratur. Såsom skriftställare och föreläsare har B. verkat ofantligt godt för den musikaliska bildningen. Hans föreläsningar, illustrerade genom föredrag af akademiens elever och af framstående artister, hafva alltid varit flitigt besökta. Hans Handbok i musikens historia (1862) är ett kortfattadt och väl skrifvet kompendium, som varit af stort gagn, ehuru det är något ofullständigt beträffande den tyska romantiken från och med Schubert - en period, åt hvilken förf. i allmänhet icke gör full rättvisa. I Musik och teater (1868) har han samlat flere af sina lätt igenkänliga och fint skurna kritiska kameer, hvilka i allmänhet utmärka sig för sakkännedom och välvilligt begär att hällre fria än fälla samt för en, om ock stundom något inanicrad, likväl ej sällan äkta franskt spirituel stil. Bland B:s öfriga arbeten må nämnas Teoretisk praktisk modulationslära (1859), Allmän musiklära (1864-72) och Musikaliskt reallexikon (1871). A. L.




Anders Helmik Åkerman och Johanna Elisabet Bauck




Make Anders Helmik Åkerman 49

        Född: 19 Jan 1791 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 50
        Döpt: 
         Död: Efter 1857 52
     Begravd: 


         Far: Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830) 53
         Mor: Ingeborg Oterdahl (1761-1825) 54


   Äktenskap: 21 Okt 1817 - Göteborg, Kristine förs. 33

Händelser

Han bodde Drottningg. 77 I Göteborg, , Västra Götaland, Sweden. Han arbetade som Grosshandlare.




Maka Johanna Elisabet Bauck 28

   Alt. namn: Jeanna
        Född: 16 Apr 1798 - Göteborg, Kristine förs. 29
        Döpt: 
         Död: 27 Maj 1859 - Dresden, Tyskland 30
     Begravd:  - Dresden, Tyskland 31


         Far: Johan Christoffer Bauck (1769-1841) 20
         Mor: Anna Maria Dahlgren (1781-1841) 7




Barn
1 K Johanna Amalia Åkerman 55

        Född: 28 Aug 1818 - Domkyrkoförs., Göteborg, Gbg o. Bohus län 56
        Döpt: 
         Död: Efter 1877 57
     Begravd: 
        Make: Knut Henrik Ekström (1816-Efter 1877) 58
     Äktensk: 28 Aug 1843 - Släp fsg, Onsala, Halland 59



Allmänna notiser: Make - Anders Helmik Åkerman

0158. Åkerman, Anders Helmich, handlande, 1791-1869, b 193 <http://www.bachelors.se/matrikel/> (Fredrik Magnus Åkerman 103 <http://www.bachelors.se/matrikel/> o Ingeborg Oterdahl)
maratonmatrikel

död 1869 enl. disbyt. Genline går fram till 1860. Kolla i Gbg.


Anders Oterdahl och Maria Vilhelmina Bauck




Make Anders Oterdahl 42




        Född: 12 Feb 1803 - Domkyrkoförs., Göteborg, Gbg o. Bohus län 60
        Döpt: 18 Feb 1803 - Domkyrkoförs., Göteborg, Gbg o. Bohus län 61
         Död: 1876 62
     Begravd: 


         Far: Niclas Oterdahl (1763-1844) 63
         Mor: Charlotta Åkerman (1782-1827) 64


   Äktenskap: 14 Apr 1827 - Göteborg, Kristine förs. 33

Händelser

Adress: Lilla Torget 6, Göteborg, , Västra Götaland, Sweden. Han arbetade som Grosshandlare.




Maka Maria Vilhelmina Bauck 39




        Född: 19 Dec 1802 - Göteborg, Kristine förs. 2
        Döpt: 30 Dec 1802 - Kristine fsg, Göteborg 40
         Död: 1868 41
     Begravd: 


         Far: Johan Christoffer Bauck (1769-1841) 20
         Mor: Anna Maria Dahlgren (1781-1841) 7




Barn
1 K Charlotte Nikolina Oterdahl 65

        Född: 16 Jun 1827 - Köbenhavn 66
        Döpt: 24 Jun 1827 - Köbenhavn
         Död: 1899 67
     Begravd: 
        Make: Axel Henning Evers (1823-1861) 68
     Äktensk: 1852 69


2 K Johanna *Jeanna* Amalia Oterdahl 10

        Född: 5 Jun 1829 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 70
        Döpt: 
         Död: 28 Jun 1911 - Stockholm( Jakobi ) 10
     Begravd: 
        Make: Fredrik August Ekström (1816-1901) 71
     Äktensk: 27 Mar 1854 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 72


3 K Ingeborg Oterdahl 73

        Född: 4 Nov 1830 74
        Döpt: 
         Död: 9 Dec 1831 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 75
     Begravd: 



4 M Niclas Anders Oterdahl 76

        Född: 14 Sep 1831 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 77
        Döpt: 11 Okt 1831 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län
         Död: 1889 78
     Begravd: 
        Maka: Mary Keiller (1834-1912)
     Äktensk: 1864 79


5 M Johan Anders Oterdahl 80

        Född: 9 Aug 1832 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 74
        Döpt: 2 Sep 1832 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län
         Död: 1885 81
     Begravd: 



6 M Philip Anders Oterdahl 82

        Född: 13 Okt 1833 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 83
        Döpt: 8 Nov 1833 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 84
         Död: 1894 85
     Begravd: 
        Maka: Eva Frögren (1850-1922) 86
     Äktensk: 1878 87


7 K Vilhelmina Oterdahl 88

   Alt. namn: Toppa
        Född: 19 Apr 1836 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 74
        Döpt: 30 Apr 1836 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län
         Död: 9 Dec 1851 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 75
     Begravd: 



8 K Beda Maria Oterdahl 89

        Född: 1841 90
        Döpt: 
         Död: 1917 90
     Begravd: 





Wilhelm Malm och Sofia Charlotta Bauck




Make Wilhelm Malm 91

        Född: 5 Okt 1794 - Göteborg, Kristine förs. 92
        Döpt: 
         Död: 6 Maj 1839 - Göteborg, Kristine förs. 94
     Begravd: 


         Far: Jonas Malm (1745-1808) 95
         Mor: Catharina Charlotta Grabien (1766-1845) 96


   Äktenskap: 23 Dec 1823 - Göteborg, Kristine förs. 38

Händelser

Adress: Stora Nygatan 27 & 29.
Göteborg





Maka Sofia Charlotta Bauck 34

        Född: 1 Jul 1800 - Göteborg, Kristine förs. 35
        Döpt: 13 Jul 1800 - Göteborg, Kristine förs. 36
         Död: 2 Mar 1884 35
     Begravd: 


         Far: Johan Christoffer Bauck (1769-1841) 20
         Mor: Anna Maria Dahlgren (1781-1841) 7




Barn
1 M Peter* Wilhelm* Malm 97

        Född: 5 Nov 1825 - Göteborg, Kristine förs. 98
        Döpt: 17 Nov 1825 - Göteborg, Kristine förs. 99
         Död: 2 Apr 1865 - Göteborg, Kristine förs. 100
     Begravd:  - Nya Begrafningsplatsen ( Östra Kykogården ) 101
        Maka: Ottonie Magdalena Elisabeth Lundgren (1835-1918)
     Äktensk: 11 Maj 1855 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 102


2 M Johan Maximilian *Max* Fredrik Malm 103

        Född: 14 Okt 1838 - Göteborg, Kristine förs. 104
        Döpt: 
         Död: 30 Dec 1886 - Göteborg, Kristine förs. 105
     Begravd: 
        Maka: Augusta Wilhelmina Juliana (*Julie*) Möller (1853-1935) 106
     Äktensk: 28 Maj 1872 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 102



Allmänna notiser: Make - Wilhelm Malm

Niclas M:s bror grosshandlaren Sven (ej Lars) Peter M (1779-1825) i Gbg var riksdagsman 1812 och ledamot av borgerskapets äldste från 1816. Halvbror till dem var grosshandlaren Wilhelm M (1794-1839) i Gbg, som var ledamot av borgerskapets äldste 1825-29.
Källa: Fröding, a a 1911, s 156, 199; Tiselius, a a. SBL

1820
0205. Malm, Wilhelm, grosshandlare, 1794-1839, hb 51 <http://www.bachelors.se/matrikel/> hb 120 <http://www.bachelors.se/matrikel/> (Jonas Malm 27 <http://www.bachelors.se/matrikel/> o Katarina Charlotta Grabin)
Maratonmatrikel


Allmänna notiser: Maka - Sofia Charlotta Bauck

Vi har ett porträtt på Charlotta Malm f. Bauck + ett gravbrev från Örgryte fsg 27 jun 1807 på en H J C Bauck. Jag ringde Östra kyrkogårdens exp. idag, 30/1-97, och frågade om graven fanns kvar. De hade ingen grav varken på Örgryte nya eller gamla kyrkogård, utställd på någon Banck eller Bauck. Margareta Hartelius.


Allmänna notiser för barn - Johan Maximilian *Max* Fredrik Malm

Johan Maximilian (Max) Fredrik M (1838-86) ledde länge samma firma, D Carnegie & Co:s (bd 7) järn- och trävaruexport, som från början av 1870-talet utvecklades till ett ganska betydande företag med intressen i Svartå bruk i Närke och Älvsbacka bruk i Värmland. Max M var från 1883 ledamot av Gbgs stadsfullmäktige. Efter hans död drevs firman av hans och broderns änkor med broderns son direktör Fredric Hjalmar Wilhelm M (1857-1934) som den ene av prokuristerna. 1893 måste firman inställa betalningarna. Max M, vars änka gifte om sig med upptäcktsresanden major Sten Edvard Gleerup (bd 17, s 162), var far till kommerserådet Nils Peter M (1880-1962).
Källor: Johan Maximilian Fredrik M: TU 7:74, KB; Ahlström, a a; Attman, a a 1958, s 303 f, 495, 661; dens, a a 1963, s 52; Gbgs stadsfullm. SBL


Eric Svensson Kullman och Anna Bauer




Make Eric Svensson Kullman 107

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Sven Eriksson Kullman (      -Före 1768) 108
         Mor: Maria Hülphers (1731-1787) 109


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som lektor.




Maka Anna Bauer 110

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 M Sven Friedrich Kullman 111

        Född: 2 Okt 1787 - Göteborg, Kristine förs. 112
        Döpt: 
         Död: 21 Okt 1818 - Cadix 112
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Lovisa Maria Arenander (1795-1859) 113


2 K Maria Sophia Kullman 114

        Född: 9 Nov 1788 - Göteborg, Kristine förs. 112
        Döpt: 
         Död: 1834 112
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Anders Håkan Blidberg (1782-1834) 115
     Äktensk: 15 Nov 1812 - Göteborg, Kristine förs. 112


3 M Erik Abraham Kullman 116

        Född: 11 Aug 1790 - Göteborg, Kristine förs. 112
        Döpt: 
         Död: 1853 112
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Petronella Lindberg (      -      ) 113




Johan Reinhold Bauer och Anna Österborg




Make Johan Reinhold Bauer 117

        Född: 1729 118
        Döpt: 
         Död: 7 Apr 1803 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 119
     Begravd: 
   Äktenskap: 14 Okt 1774 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 120

Händelser

Han arbetade som Kamrerare Och Bryggare. Han bodde landeriet Kvibergsnäs i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.




Maka Anna Österborg 121

        Född: 1733 75
        Döpt: 
         Död: 12 Maj 1803 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 122
     Begravd: 


         Far: Olof Österborg (      -      ) 123
         Mor: Maria Andersdotter (      -      ) 123



  Annan make: Robert Hall (1731-1763) 124


Barn


Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Gustaf *Emil* Malmström (1884-1958)
         Mor: *Lisa* Birgitta Carlqvist (1886-1965)



  Annan make: Levande


Barn


Rasmus Hansen och *Christiane* Pouline Dorthea Bay




Make Rasmus Hansen 125

        Född: Ca 1804 126
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Adress 1845: Torvet no 39, Svendborg, Langelands Nørre, Rudkøbing Købstad. Han arbetade som Kjøbmand år 1845 i Svendborg, Langelands Nørre, Rudkøbing Købstad.




Maka *Christiane* Pouline Dorthea Bay 127

        Född: 16 Nov 1806 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 128
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Erich Bay (1776-1838) 129
         Mor: Sidsel Ring (1781-1862) 130




Barn


Jesper Fahnø och Anne Bay




Make Jesper Fahnø 131

        Född: 1760 132
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Jesper Fahnø (      -      )
         Mor: 


   Äktenskap: 12 Jun 1793 132

Händelser

Han arbetade som Toldfunktionær. Adress 1801: Nørregade 91, Svendborg, Langelands Nørre, Rudkøbing Købstad.




Maka Anne Bay 133

        Född: Aug 1764
        Döpt: 12 Aug 1764 132
         Död: 18 Mar 1844
     Begravd: 


         Far: Christian Povelsen Bay (Omkr 1734-1813) 134
         Mor: Dorothea Helena Olsen (Före 1737-1794) 135




Barn
1 K Maria Dorothea Elisabeth Fahnø 136

        Född: Ca 1797 137
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 M Holger Christian Povelsen Fahnø 138

        Född: Ca 1800
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 





Carl Bay och Johanne Marie Pilegaard




Make Carl Bay 139

        Född: 6 Nov 1809 132
        Döpt: 
         Död: 29 Okt 1880 132
     Begravd: 


         Far: Hans Henrich Bay (1769-1827) 140
         Mor: Sidsel Christine Ravn Hansen (Före 1777-1859) 141


   Äktenskap: 22 Okt 1836 142

Händelser

Han arbetade som Købmand. Han blev begravd på Rudkøbings Kirkegaard i Rudkøbing, Langeland, Danmark.




Maka Johanne Marie Pilegaard 143

        Född: 23 Jun 1815 132
        Döpt: 
         Död: 11 Apr 1881 132
     Begravd: 


         Far: Jeppe Krogsgaard Pilegaard (      -      ) 144
         Mor: Johanne Christensen (      -      ) 132




Barn
1 K Cecilie Augusta Bay

        Född: 10 Sep 1840 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 145
        Döpt: 
         Död: 20 Maj 1887 - Davos, Schweiz 145
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Hans Thöger *Valdemar* Bay (1833-1880) 146
     Äktensk: 15 Okt 1869 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 145




Mads Nicolas Bjørn och Caroline Erichine Bay




Make Mads Nicolas Bjørn

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 28 Okt 1840 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 147



Maka Caroline Erichine Bay 148

        Född: 27 Sep 1819 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 128
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Erich Bay (1776-1838) 149
         Mor: Sidsel Ring (1781-1862) 130




Barn


Hans Thöger *Valdemar* Bay och Cecilie Augusta Bay




Make Hans Thöger *Valdemar* Bay 146

        Född: 18 Nov 1833 - Fredericia, Danmark 150
        Döpt: 
         Död: 12 Jan 1880 - Paa Frbg. 145
     Begravd: 


         Far: Theodor Bay (1804-1871) 151
         Mor: Marie Magdalene Elisabeth Bröchner (1813-1849) 152


   Äktenskap: 15 Okt 1869 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 145

Händelser

Han arbetade som Veterinær.




Maka Cecilie Augusta Bay

        Född: 10 Sep 1840 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 145
        Döpt: 
         Död: 20 Maj 1887 - Davos, Schweiz 145
     Begravd: 


         Far: Carl Bay (1809-1880) 139
         Mor: Johanne Marie Pilegaard (1815-1881) 143




Barn


Christian Bay och Mary Quistgaard




Make Christian Bay 153

        Född: 17 Apr 1835 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 154
        Döpt: 
         Död: 1904 155
     Begravd: 


         Far: Jens Pilegaard Bay (1801-1865) 156
         Mor: Ane Marie Basballe (1807-1883) 157


   Äktenskap: 



Maka Mary Quistgaard 158

        Född: 5 Jun 1848 158
        Döpt: 
         Död: 23 Aug 1929 158
     Begravd: 


Barn
1 M Alf Quistgaard Bay 159

        Född: 11 Aug 1873 159
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 M Knud Quistgaard Bay 160

        Född: 7 Feb 1876 155
        Döpt: 5 Jun 1876 155
         Död: 1947 155
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Agnes Emilie Felumb (1891-1954) 161
     Äktensk: 22 Aug 1919 - Frederiksberg Kirke 162


3 K Bethsy Nicoline Bay 159

        Född: 9 Apr 1878 163
        Döpt: 
         Död: 5 Feb 1922 164
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



4 K Benedict Quistgaard Bay 165

        Född: 21 Jun 1879 165
        Döpt: 
         Död: 4 Aug 1904 165
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



5 M Christian Quistgaard Bay 165

        Född: 22 Jun 1881 165
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet





Christian Povelsen Bay och Dorothea Helena Olsen




Make Christian Povelsen Bay 134

        Född: Omkr Dec 1734 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 166
        Döpt: 4 Dec 1734 132
         Död: 4 Okt 1813 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 166
     Begravd: 10 Okt 1813 166


         Far: Morten Andersen Bay (1693-1770) 167
         Mor: Anna Margarethe Christiansdatter (1692-1788)


   Äktenskap: 28 Nov 1759 132

Händelser

Han arbetade som Køb- Og Handelsmand. Han finns i folkräkningen år 1787 i Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Danmark. Han bodde i Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark.




Maka Dorothea Helena Olsen 168

        Född: Före 3 Jan 1737 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 166
        Döpt: 3 Feb 1737 166
         Död: 27 Jun 1794 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 169
     Begravd: 3 Jul 1794


         Far: Hans Henrich Olufsen (Före 1707-1763) 170
         Mor: Anne Christiansdatter (1716-1766) 171


Händelser

Adress:
Rudköbing
Langeland



Barn
1 M Morten Bay 172

        Född: Nov 1760
        Döpt: 23 Nov 1760 132
         Död: Före 1772 173
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 K Anne Margrethe Bay 174

        Född: Feb 1762
        Döpt: 19 Feb 1762 132
         Död: Före 1782
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



3 K Anne Bay 133

        Född: Aug 1764
        Döpt: 12 Aug 1764 132
         Död: 18 Mar 1844
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Jesper Fahnø (1760-      ) 131
     Äktensk: 12 Jun 1793 132


4 K Hanne Sofie Bay 175

        Född: 1766
        Döpt: 
         Död: Före 1781
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



5 K Ulrikke Dorthe Bay 176

        Född: 27 Sep 1767
        Döpt: 
         Död: Före 1782
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



6 M Hans Henrich Bay 140

        Född: 11 Aug 1769 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 132
        Döpt: 11 Aug 1769 177
         Död: 14 Jan 1827 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 166
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Sidsel Christine Ravn Hansen (Före 1777-1859) 178
     Äktensk: 29 Jun 1798 179


7 M Morten Bay 180

        Född: 25 Okt 1771
        Döpt: 
         Död: Före 1774
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



8 M Morten Bay 181

        Född: 22 Okt 1773
        Döpt: 
         Död: 1852 132
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



9 M Erich Bay 149

        Född: 19 Feb 1776
        Döpt: 
         Död: 9 Feb 1838
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Sidsel Ring (1781-1862) 130
     Äktensk: 21 Sep 1804 - Rudkøbing, Langeland, Svendborg, Denmark 182


10 M Christian Paulsen Bay 183

        Född: 13 Feb 1777
        Döpt: 
         Död: 28 Okt 1797
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



11 K Dorthe Helene Bay 184

        Född: 22 Dec 1778
        Döpt: 
         Död: 16 Apr 1804
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Allmänna notiser för barn - Morten Bay

Dog säkert innan näste Morten Bay döptes 25 Okt 1771/MWJ


Allmänna notiser för barn - Morten Bay

Dog säkert innan näste Morten Bay föddes, 22 Okt 1773./MWJ


Källor


1 Norlind, Tobias (Tobias Norlind
Allmänt musiklexikon. Andra omarb. upplagan. Första delen. W&W Sthm 1927.), s 99. Bauck, Carl Wilhelm, f i Göteborg 13.12. 1808; död i Stockholm 8.10.1877; musiklitterär författare, kompositör; först organist i Gbg, sedan pianolärare i Sthm; 1842 musikreferent i Aftonbladet, (-u-), 1859 i Nya Dagligt Allehanda och 1871 i Dagens Nyheter; dessutom medredaktör i Ny tidning för musik 1853-57; lärare i musikhistoria vid konservatoriet från 1858. Tyngdpunkten av B:s musikaliska verksamhet ligger inom det musikkritiska området, knappast inom det musikhistoriska samt ej heller inom det kompositoriska gebietet. Av utgivna skrifter kunna nämnas: - "Modulationslära", "Handbok i musikens historia" (1862,67,88), "Musikaliskt reallexikon" (1871), "Musiklära" I, II (1864, 72). En del av hans tidningsuppsatser samlades och utgåvos i bokform 1868: "Musik och teater". Aftonbladet tryckte hans självbiografi 1878. Av hans kompositioner, vilka företrädesvis utgöra lättare pianomusik, utgav Mus. Konstför. en stråkkvartett i G.dur. Jämte egna kompositioner arrangerade han en stor mängd sång- och orkestermusik (de flesta på Hirschs förlag). - Litt. (förutom själbiogr.) nekr. av A. Krook i Svea 1878.
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bauck, Carl Wilhelm, f. 13 dec. 1808 i Göteborg, d 8 okt. 1877 i Stockholm. Föräldrar: handelsmannen Johan Kristian Bauck och Anna Maria Dahlgren. Genomgick Göteborgs gymnasium; åtnjöt undervisning av kyrkoherde vid tyska församlingen i Göteborg D. V. Dunckel; lärde pianospel vid tolv års ålder och studerade harmonilära för violinisten K. M. Lundholm i Göteborg samt sedermera musikteori för bl. a. E. Passy i Stockholm. Organist i engelska kyrkan i Göteborg 1828; gav privata lektioner i pianospelning; flyttade till Stockholm 1832; musikrecensent i Aftonbladet 1842-59, i Nya dagligt allehanda 1860-71 och i
Dagens nyheter från 1871; redigerade den av Abr. Hirsch utgivna Ny tidning för musik 1853-57; gjorde musikhistoriska studier i utlandet, förnämligast i Berlin 1856-57, varifrån han sände korrespondensartiklar till Ny tidning för musik; lärare i musikens historia och estetik vid musikaliska akademins läroverk 3 aug. 1858; tf. bibliotekarie därstädes 28 dec. 1860; höll sedan sistnämnda år offentliga
föreläsningar i musik, illustrerade med musikuppföranden;professor vid musik-konservatoriet 23 dec. 1864; höll offentliga föreläsningar i musik i Göteborg 1870 och 1872. LMA 1846; RVO 1868.
Gift 17 dec. 1834 med Dorotea Fredrique Hansson, f. 30 apr. 1806.
I likhet med så många framstående man på musikens område var B. från början icke ämnad till musiker utan förberedde sig för ämbetsmannabanan. Kärleken till tonkonsten tog emellertid överhand, och sedan han valt musiken till sin livsuppgift, arbetade han med brinnande iver på sin utbildning. Som utövande musiker kom han ej att bliva av någon större betydenhet, men med den kunskap och färdighet, han förvärvade i pianospelning, och med den erfarenhet, han vann såsom lärare i ämnet, kunde han framgångsrikt verka för höjandet av den samtida, mindre goda pianoundervisningen och vid densamma införa en mera tidsenlig litteratur.Sålunda utgav han instruktiva upplagor av etyder och sonatiner samt komponerade själv några verk för samma ändamål. Han framträdde även som tonsättare med en del egna arbeten, förnämligast sånger, samt ett ej ringa antal mycket förtjänstfulla arrangemang för piano av orkesterverk m. m.
Vid sitt frånfälle efterlämnade han därjämte, enligt uppgift av Adolf Lindgren i Ny illustrerad tidning, åtskilliga outgivna verk, såsom kvartetter, fyrhändiga pianosonater i symfonistil m. m. I B:s tonsättningar, framför allt i sångerna, kan man skönja inflytande från Ludvig Spohr. Med denne mästare företer han i allmänhet en viss överensstämmelse. Lindgren säger därom bl. a., att han >i likhet med Spohr var en klassicitetens utpost, framskjuten mitt uti ett romantiskt tidevarv, varav han visserligen tog något intryck men vars innersta rörelser och kulturhistoriska betydelse han icke begrep>. Med sina förtjänster och sin begränsning framträder denna B:s riktning karaktäristiskt i den verksamhet, som blev hans största insats, hans framgångsrika arbete som kritiker och populär föreläsare. B:s klassicistiska uppfattning inskränkte obestridligen hans synvidd och förledde honom stundom att överskatta besläktade riktningars målsmän. Så ansåg han Ch. Fr. Gounod lika epokgörande som Rickard Wagner. Det har även anmärkts, att han ej tillräckligt följde med den nyare musikhistoriska litteraturen. Men han ägde i varje fall omfattande kunskaper i sitt ämne och var dessutom i besittning av en god allmänbildning, en grundlig kännedom om kompositionstekniken, en vid klassiska mönster luttrad smak samt en erkännansvärd självständighet i omdömet och hade en elegant och spirituell stil. Det var därför naturligt, att hans ord utövade ett stort och i flera hänseenden
hälsosamt inflytande, och hans musiklitterära och kritiska insats rönte också vid hans bortgång ett oförbehållsamt erkännande även från dem, som i vissa avseenden varit hans motståndare. B:s musikhistoria var länge den enda av någon betydenhet i vårt land. Detsamma gäller vissa delar av hans musikteoretiska arbeten, ja, ännu i dag är t. ex. hans instrumentationslära, som utgör sista avdelningen i hans stora allmänna musiklära, den enda i sitt slag, som finnes på svenska språket. B. skildras av dem, som kommo i personlig beröring med honom, såsom nitisk i arbetet, godhjärtad och finkänslig i umgänget.
Hans dotter Jeanna Maria Charlotta Bauck, f. 19 aug. 1840 i Stockholm,
överflyttade 1863 till Tyskland, där hon utbildade sig till målarinna; hon har, frånsett upprepade studieresor och en tids vistelse i Paris (1879-80), varit bosatt i München och har där med framgång förestått en målarskola för damer.
källor och tryckta arbeten:
Tryckta arbeten: Musikaliska revyer af -u-. H. 1*. Sthm 1852. 12:o 48 s. - Musiken till den nya Bellmanseditionen. Sthm 1856. (4) s. (C. M. Bellman, Samlade skrifter, [1855-]1861, Bd 5, Musik.) - Teoretisk-praktisk modulations-lära, enligt en lättfattlig metod framställd för musikstuderande och dilettanter. Efter H. Wohlfarts >Modulations-Schule> bearb., med tillägg och förändringar. Sthm 1859. (8), 94 s. - Handbok i musikens historia från fornverlden intill nutiden. För tonkonstens idkare såväl som för dess vänner i allmänhet. Sthm 1862. VIII, 308 s., 7 pl., 2 bl. musikbil. [Senare uppl. o. bearb. se nedan.] - Allmän musiklära för tonkonstens idkare såväl som för dess vänner i allmänhet . . . Med talrika musik-exempel. D. 1-2. Sthm 1864-71. VIII, 216, (1) s.; 290, (5) s. - Några ord rörande choralen i dess forna, närvarande och framtida form (MA Handl., Årg. 1, 1865, s. 67-72; föredrag i MA). - Handbok i musikens historia från fornverlden intill nutiden. Sammandrag af förf:s större verk, med många tillägg och förbättringar . . . Sthm 1867. 12:o (6), 183 s. - Musik och theater. Samlade kritiska uppsatser . . . Sthm 1868. XII, 276 s. - Minnestal [öfver ledamöter och associéer, aflidna under år 1868] (MA Handl., Årg. 5, 1869, s. 32-57). - Musikaliskt: real-lexikon. Handbok i musikvetenskapen för musikstuderande såväl som för tonkonstens vänner i allmänhet. Sthm 1871. (4), 153 s. - Musiklärans första grunder. Bearb. med hufvudsaklig hänsyn till inträdesexamen i K. musikkonservatoriet, 5. äfvensom till bruk i skolorna
samt i allmänhet för nybörjare i musik. Sthm 1872. 44 s. 10:e uppl. Sthm 1914. 39 s. - [Minnesteckningar öfver ledamöter och associéer,
aflidna år 1871-72] (MA Handl., Årg. 8-9, 1872-73, s. 15-30). - [Musikaliska akademiens årsberättelse år 1873] (ibid., s. 36-43). - Kyrkmusiken i Christiania. Föredrag i en offentlig akad. föreläsning (ibid., s. 49-58). - Sjelfbiografisk skizz. 1872. [Utg. av A. Lindgren efter förf:s död.] Sthm 1878. 31 s. - Musikens Historie fra de ældste Tider til vore Dage populært fremstillet. Köpenhamn 1881-87. (8), 639, (2) s. [Endast de tidigare avdelningarna av B.] - Musikens historia från äldsta tider intill våra dagar. Ny genoms. och tillök. uppl. Sthm 1888. VIII, 265 s. Översatt: Don Juan. Opera i 4 akter [af Lorenzo da Ponte]. Musiken af [W. A.] Mozart. Å nyo öfvers. fr. ital. orig. Sthm 1856. 12:o VI,
91 s. (Opera-repertoire N:o 10.) 6:e uppl. Sthm 1912.
Handskrifter: Musikhistoriska föreläsningar (MA bibliotek).
Kompositioner: Sånger med accompagnement för pianoforte. H. 1-4. Sthm [1832-45.] (H. 1-2 utan opustal; H. 3, Op. 3; H. 4, med titel:
Sånger vid piano . . . Op. 10.) - Album des pianistes. Collection de compositions faciles et brillantes pour le piano. Cah. 1-4. Sthm [1858-62].
1. Air de ballet favori de C. M. von Weber . . . (Op. 4.) 2. Introduction et rondeau . . . (Op. 5.) 3. Rondeau sur un motif favori de l'opéra Le postillon de Longjumeau . . . (Op. 6.) 4. Divertissement sur un motif favori de l'opéra Le brasseur de Preston . . . (Op. 8.) - Sonatine facile et brillante . . . Sthm [1842]. (Op. 9.) - Rondo brillant pour le piano sur un motif de l'opéra La sonnambula (Sömngångerskan) . . . Sthm u. å. (Op. 11.) - Deux sonates pour le piano, composé à l'usage des jeunes amateurs & élèves . . . Livr. 1-2. Sthm [1854]. (Op. 13.)
Utan opustal (jmfr ovan): Snön. Poem ur Teckningar utur hvardagslifvet, comp. för sång med accompagnement af pianoforte . . . Sthm [1832].
- Bardens sång. Sthm u. å. (Musik. bibliothek för sång med piano, N:o 12 & 13.) - Qvartett för två violiner, viola och violoncell . . . Sthm [1863]. - Sonatin för unga pianoelever. Sthm [1864]. Arrangerat och utgivit: A. F. Lindblad, Sånger, arrang. för pianoforte. Sthm u. å. - Folkmelodier från jordens fleste nationer utg. och harmoniskt bearb. för pianoforte. H. 1-2. Sthm [1851]. - Lätta folkmelodier, harmonierade
och satte för pianoforte och fyra händer. H. 1-2. Sthm [1852]. - J. E. Nordblom, Praktisk pianoforte-skola, innehållande en progressiv
kurs af lätta melodiska öfningsstycken. Efter förf:s död utg. Sthm [1852]. - C. Czerny, Op. 139. Öfningsstycken för pianoforte. Ny uppl. med korrigerad fingersättning och tillagda behöfliga markeringar. H. 1-4. Sthm [1853]. - H. Bertini, Ny upplaga med förändrad indelning af Henri Bertinis 48 etuder för piano . . . H. 1-4. Sthm [1853]. - Auswahl beliebter Stücke aus der Oper Ryno oder Der irrende Ritter (Musik von E. Brendler und einem Musikliebhaber), eingerichtet für das Pianoforte allein. H. 1*. Sthm u. å. - W. A. Mozart, Sonater för piano ensamt. Med utsatt fingersättning jemte andra beteckningar försedda. N:o 1-3. Sthm [1858]. - Musikaliskt pantheon. Äldre klassiska sångkompositioiner af Stradella, Lully, Rameau, Händel, Bach, Gluck, Haydn m. fl. med underlagde svenska ord samt upplysande text utg. H. 1-4. Sthm [1859-60]. - Klassisk repertoir för pianister. Urval af berömda originalverk af Handel, Joh. Seb. Bach, D. Scarlotti, Em. Bach, J. Haydn, Clementi och A. E. Müller. Utg. och med fingersättning och nyanser försedd. H. 1-3*. Sthm [1861-62]. - W. A. Mozart, Rondo för piano föredragen af Antoine Rubinstein . . . Ed. med utsatt fingersättning och andra nödiga beteckningar. Sthm [1869].
Källor: Handl. i musik. akademins arkiv; musikkataloger från Abr. Hirsch m. fl; nekrologer i Aftombladet och Dagens nyheter 9 okt. 1877 samt av A. Lindgren i Ny illustr. tidn. 1877; B:s ovannämnda självbiografi; P. J. Cronhamn, Kongl. musikaliska akademien 1771-1871 (1871); J. L. Höijer, Musiklexikon (1864) med supplementhäfte (1867); B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 2 (1896); T. Norlind, Allm. musiklexikon, 1 (1916).
C. F. HENNERBERG. High .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Banck, Carl Wilhelm, professor, stadsmäklare Joh. Christopher B:s s 1877:2045
" " " musiklärare, " " " " s 1841:655
" Emanuel, skådesp., prof. Carl Wilhelm Johannessons B:s s 1877:2045
" Fredrique, se Hansson
" Johannes, prof. Carl Wilh. B:s son 1877:2045
" Jeanna, professor Carl Wilhelm JohannessonB:s d 1877:2045. 7/8 2001 Ma
Göteborgs bouppteckn.reg.
sid 157 .... (AD), Klara AI:163 1876 bild 132 hfl 1876 Klara AI:160 bild 122 hfl 1875 Klara A!:157 bild 119 hfl 1874, samma som ovan Klara AI:154 bild 129 hfl 1873, bodde ej här då, finns ej i hfl. Klara BI:19 inflyttade. Finns ej däri.

2 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), se dopet.

3 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), genline födde 1808.

4 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet.

5 Klara förs., Stockholm, Klara FIa:12 bild 102. 1877
Död okt. 8, man Bauch, Carl Wilhelm, Professor vid Musikaliska Akademien, R.W.O.
68 år 9 mån 25 dagar
Gift
Ramollitis verebre Cor Adiposam (?)
bostad 12 Stora Badstugugatan
Begravd 16/11 (10?)
Se även Infl. 13/10 77
H.K.e.g. (?).

6 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Med på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder för Ingeborg Åkerman, 25/11 1830. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:1 3/5 födde. Msf till Anders Jacob von Holten 1795, född 4/4, döpt 5/4
Fadren: Handlanden Joh. Jac. von Holten
Modren Dess K Maka A. Marg. Sjögård 23 år
Faddrar
Grosshandlare H Jac. Beckman Fru Cath. M. Wetterling
Dito Bernh. Wohlfahrt Do A. Soph. Roos
Herr Joh. Christ. Bauck Jfru Clara Setterberg

Msf till
1800
Karin Margareta Svensson dec. född 5 döpt 7
Fadren Bryggarm. Lorent Svensson
Modren Dess K Maka Cath. Fredrica Sjögård 30 år
Faddrar
kapit. And. Sjögård, Fru von Holten f. Sjögård
Handelsman Joh. Christ. Bauck, Do Sjögård f. Ohl..
Rustmäst. John Pavü (?) Jfru Lotta Lundberg
. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), ...Något ämbetshus för stadens biskop fanns fortfarande inte efter de stora bränderna 180 o 1804....
Kongl. Maj:t ordnade pengar till ett nytt biskopshus o i skrivelse dagtecknad 16 mars 1820 meddelar Kongl. Collegiums "att Kongl. Maj:ts Befallningshafwande, gemensamt med Biskopen av Wingård, träffat aftal om inköp till Boställe för Biskopen i Götheborgs Stift af det utaf f.d. Grosshandlaren J. C. Bauck wid Wästra Hamnen och Wallgatan under N:o 33 i Götheborg uppbyggda, Hus, emot en summa af 13.500 R:d B:co, så har Kongl. Maj:t genom Nådig skrivelse af den 1:ste i denna Månad ej allenast gifwit Kongl. Collegium tillkänna, det Kongl. Maj:t lemnar Nådigt bifall till det emellan Bolags-kammereraren J.J. von Holten å ena, samt Konungens Befallningshafwande och Biskopen af Wingård å andra sidan afslutade Contract om inköp av ofwannämnde Hus, utan ock anbefallt Kongl. Collegium, att inom den 1:ste instundande April, då Huset kommer att öfwerlåtas till Konungens Befallningshafwandes disposition, i enlighet med hwad Kongl. Maj:t den 30 December förledit år i Nåder förordnat, af Arbethusfonden anordna och utbetala Sju Tusende Fem Hundrade R:d Contant, och resten uti de Riksgälds Contorets Obligationer, som säljaren förbundit sig att emottaga med skyldighet, att godtgöra den derå upplupne men ej uttagne ränta..."

...Huset var mycket solitt byggt. I köpeavtalet talades det om "det grundmurade stenhuset", och att detta var en viktig synpunkt är väl ingen tvekan om, med tanke på alla tidigare bränder, som drabbat biskoparnas bostäder.
. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIII a:79 5/16 nr 54 sid 655. .... födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Födde. 1803 födde 21, döpte 23 sept. Maria Cornelia

Coopverdie Capit. And. Lundgren o h. Friman (?) 35 år
Testes: Herr J. C. Bauck, Hr F (?) Borgström, Hr H (?) Sjögren,
Fru Britta LUndgren, Fru H. Åstrand, Demois. I. H (?) Hol(fer?). .... Marathon Matrikel 1769-, The Royal Bachelors Club, internet. 1805 (42)
0065. Banck, Johan Cristopher, handlande, stadsmäklare, TYS 1769-1841, von Holten & Co, Lisebergs Sockerbruk

. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Communion. Kristine Tyska fsg

Communion
1814 Oct. 8
Handelsm. Hr Christ. Bauck 3
m. s. Fr. u Tocht. Joh. Elis.
Buchhalt Matth. Bauck 1. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), DI:1 1673-1849 s 275. Februari 21
T.
Joh. Christ. Bauck, Handelsman
w
4. 8.
Handelsmännen Zack. Roos och Carl Tholander. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Personalförteckning 1812-1823
Längd över hushåll. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., Bauck, (Bauch) Joh. Krist. Handelsman Dahlgren. Anna Maria, barn: Johanna Elisabet 1798 16/9, Sofia Charlotta 1800 1/7, Maria Vilhelmina 1802 19/12, Johan Kristoffer 1806 14/8, Karl Vilhelm 1808 13/12. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, Bd I A-K. Bauck, Johan Christoffer, handlande I 1797 nr 37
Johanna Elisabet TA 1815:117
Vilhelmina g. Otterdahl TA 1827:175
I= inflyttningslängder för svenska avd.
TA= inflyttningsattester för tyska avd. .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, död o begr. Bauck, A.M. änka f. Dahlgren, 60 år 1841 23/6
Bauck, J. Kr., handelsman: s. Joh. Krist. 8 m. 1807 25/4
Bauck, J.K., stadsmäklare, 73 år 1841 24/5. .... Register till Kristine församlings husförhörslängder 1812- 1883, del A-B. Bauch, Carl Vilhelm son 1806 13/12 AI:4 40
Joh. Chr. handl. 1769 20/6 -"-
Joh. Elis. d. 1798 -"-
Soph. Charl. d. 1800 -"-
Wilh. Maria d. 1802 -"-
Anna Gr. h. 1781 -"-. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, Bauck, Joh. Elis. jfru g.m. Åkerman, And.H. grosshandl. 1817 21/10
M.V., g.m. Oterdahl, And. 1827 14/4
Sofia Charl., g.m. Malm, Vilh., handlande 1823 23/12. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 141. År 1800 21/2 Joh. Christ. Bauck, handelsman. Blev borgare i Gbg. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... Göteborgs-Posten, Namn o Nytt 21/9-00. Biskopshuset
1813 var handelsmannen Johan Christian Bauchs hus på Västra Hamngatan 17 färdigbyggt. I personalstyrkan ingick två guvernanter.
Den ursprungliga portalen finns bevarad. Liksom franska tapeter, upptäckta vid en renovering 1929. De föreställer bland annat James Cooks landstigning på Sandwichöarna och hans död på Hawaii 1779. I källaren finner man vackra tunnvalv från cirka 1700. Exteriören kläddes 1889 med putsdetaljer som 1939 kunde knackas ner.
Bauch råkade illa ut i den ekonomiska depression, som följde på Napoleonkrigen. Huset såldes på auktion 1820 för 13 500 riksdaler. Köpare var domkapitlet som bland annat inredde en biskopsbostad. Först in blev Carl Fredrik af Wingård, som 1839 flyttade vidare till Uppsala som ärkebiskop. 1992 övertogs huset av L M Engströms gymnasium.
Manne Ekman. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Gbgs Bouppt.reg s 157. Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943
. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:3 inflyttningslängd. 25 Febr. 1797
Bokhåll. Joh. Christ. Bauck. 1797
37. Bauck, Johan Christopher, Handlande, fr Lybeck, d 22 (ev 24) Febr. (gifter sig). .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Genline Husförhör 1812 Göteborgs Kristine AI:1 sid 31. Bauck Joh. Chr. Handlande Ålder 43 -
hust. Anna Gr. 31 +
son Carl Wilh. 1806 13/12 6 -
doter Joh. Elis. 14 +
Soph. Charl. 12 +
Wilh. Maria 10 +. i orig står även 1 roten nr 12. .... (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 70f. Biskopshuset/ Västra Hamngatan 17

År 1813 var handelsmannen Johan Christopher Bauchs hus på Västra Hamngatan 17 färdigbyggt. Detta framgår av att i taxeringslängden har upptagits två guvernanter och fyra handelsbetjänter som boende där. Portalen är ännu bevarad i sitt urspungliga skick. Från husets byggtid härstammar också de vid renoveringen 1929 upptäckta franska tapeterna i starka färger, som daterats till omkring 1810. Dessa anses föreställa bland annat James Cooks landstigning på Sandwichöarna och hans död på Hawaii 1779. I källaren finns vackra tunnvalv från cirka 1700. Bauch råkade illa ut i den ekonomiska depression som följde på Napoleonkrigen. Huset såldes på auktion 1820 för 13 500 riksdaler. Köpare var domkapitlet, som bland annat inredde en biskopsbostad i huset.
Den första biskop som bodde här var Carl Fredrik af Wingård, som 1839 flyttade vidare till Uppsala som ärkebiskop.
1889 gjordes en ombyggnad i nyrenässansstil av arkitekt Adrian Peterson. Den fick dock mycket kritik av eftervärlden för den överlastade fasaden och år 1938 återställdes fasaderna i stort sett.
År 1992 övertogs huset av L M Engströms gymnasium. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Personbeskrivning AI:1 1812-23 s 31. Roten Nr 32
Bauck, Johan Christopher, Hand. 43 år
Hust. Anna Gr. 31 år
son, Carl Wilh. f 1806 13/12 6 år
Dotr. Joh. Elis. 14 år
Sophia Charl. 12 år
Wilh. Maria 10 år. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Hfl AI:2 1824 s 24. Bauck, Joh. Chr. Handl. 54 år
Hust. Anna Gr. 42
Son Carl Wilh. 1806 13/12
Dtr Joh. Elis 25
Sophi. Charl. 23 gift och …?
Wilh. Maria 21
. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Hfl AI:4 s 40 1824. Bauck, Joh. Chr. Handl. 1769 20/6
Hust. Anna Gr. 1781
Son Carl Wilh. 1806 13/12
Dtr Joh. Elis 1798?
Sophi. Charl. 1800? gift och överförd
Wilh. Maria 1802. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), DIa:1 sid 275.

7 födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Genline 888.5.55200. Födda 1781 Amiralitetsfsg
Feb
24 26 Coopverdie Capit. Sven Dahlgren
m. Fru Elisabeth Catharina Dahlgren 29 år Tvillingar Lorentz o Anna Maria
Mansfaddrar Kronobefallningsman Simberg
Controlleuren Peter SValin
Commissarien N. Rudqvist
Handelsman Tengberg
Quinsfaddrar Fru Befallningskan Simberg
Fru L.N. Kihlbom
Demoiselle Thuring
Demoiselle Gustafsson.

8 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se mannen. .... Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, http://search.labs.familysearch.org/recordsearch/start.html#year=1808&alivePlaceLoc1=Sweden&searchType=close&toYear=1880&givenName=Wilhelm&placeId=1927041&surname=Bauck&p=recordResults. Groom's Name: Carl Wilhelm Bauck
Groom's Birth Date:
Groom's Birthplace:
Groom's Age:
Bride's Name: Fredrica Dorothea Hansson
Bride's Birth Date:
Bride's Birthplace:
Bride's Age:
Marriage Date: 17 Dec 1834
Marriage Place: Stockholm, Stockholm, Sweden
Groom's Father's Name:
Groom's Mother's Name:
Bride's Father's Name:
Bride's Mother's Name:
Groom's Race:
Groom's Marital Status:
Groom's Previous Wife's Name:
Bride's Race:
Bride's Marital Status:
Bride's Previous Husband's Name:
Indexing Project (Batch) Number: M73998-0
System Origin: Sweden-EASy
Source Film Number: 77779
Reference Number: Bk 1 E:I:6
Collection: Sweden Marriages, 1630-1920
.

9 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se mannen. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), 63. G m Frederique H. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Banck, Carl Wilhelm, professor, stadsmäklare Joh. Christopher B:s s 1877:2045
" Emanuel, skådesp., prof. Carl Wilhelm Johannessons B:s s 1877:2045
" Fredrique, se Hansson
" Johannes, prof. Carl Wilh. B:s son 1877:2045
" Jeanna, professor Carl Wilhelm JohannessonB:s d 1877:2045.

10 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se mannen.

11 Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Gbgs Bouppreg.:8 sid 175. Finns med som Carl Wilhelm Baucks änka vid bouppteckn. 1877.

12 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans dotter Jeanna Maria Charlotta Bauck, f. 19 aug. 1840 i Stockholm,
överflyttade 1863 till Tyskland, där hon utbildade sig till målarinna; hon har, frånsett upprepade studieresor och en tids vistelse i Paris (1879-80), varit bosatt i München och har där med framgång förestått en målarskola för damer.
källor och tryckta arbeten se SBL.
. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Banck, Carl Wilhelm, professor, stadsmäklare Joh. Christopher B:s s 1877:2045
" Emanuel, skådesp., prof. Carl Wilhelm Johannessons B:s s 1877:2045
" Fredrique, se Hansson
" Johannes, prof. Carl Wilh. B:s son 1877:2045
" Jeanna, professor Carl Wilhelm JohannessonB:s d 1877:2045.

13 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se fadern.

14 Svenska konstnärer. Biografisk handbok. (Skånetryckerit 1951.).

15 Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Banck, Carl Wilhelm, professor, stadsmäklare Joh. Christopher B:s s 1877:2045
" Emanuel, skådesp., prof. Carl Wilhelm Johannessons B:s s 1877:2045
" Fredrique, se Hansson
" Johannes, prof. Carl Wilh. B:s son 1877:2045
" Jeanna, professor Carl Wilhelm JohannessonB:s d 1877:2045.

16 EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIIIa:115 s 2045. Bouppteckning EIIIa:79
Gbgs Stads Rådhus den 31 Aug 1841 no 54
År 1841 på 20 Augusti förrättades bouppteckning efter Stadsmäklaren Joh. Christ. Bauck och dess hustru Anna Maria född Dahlgren, som aflidit, mannen sen 23 Maj och hustrun sen 23 Juni benämda år och efterlämnat sådana arfingar, sonen Musique läraren Carl Wilhelm Bauck samt döttrarna Johanna Elisabeth gift med Grosshandlaren A.H. Åkerman, Maria Wilhelmina gift med Possessionaten And. Oterdahl och Sophia Charlotta, Enka efter aflidne Grosshandlaren W-m Malm
Härvid tillstädes war Enkan Malm och Grosshandlaren Sven Rehnberg den sednare i egenskap af befullmäktigadt ombud för Musique läraren Bauck, Grosshandlaren Åkerman och Possessionaten Oterdahl.

Gbgs rådhusrätt o magistrat EIIIa:115 sid 2045nr 287
År 1877 den 16 November förrättades bouppteckning efter Mamsell Constantia Maria Charlotta Carlsson, som aflidit den 1 sistlidne Oktober, 62 år gammal, och såsom arfingar efterlemnat:
1: aflidna moderssystren Anna Maria Dahlgrens i gifte med jemvel aflidne Gorssshandlanden Johannes Christopher Bauch, födde barn:
a)Sonen, Professorn Carl Wilhelm Bauck, hvilken dock aflidit den 9 sistnämnde månad och såsom sterbhusdelegare efterlemnat enkan Fredrique, född Hansson och
Sönerna Johannes Bauch, som vistas å okänd ort och för hvilken Grosshandlanden Max Malm är god man, och
Skådespelaren Emanuel Bauck, samt
Dottren Jeanna Bauch, ogift och myndig; och
b)Dottren Charlotta, enka efter Grosshandlanden Wilhelm Malm; samt
2. aflidna moderssystren Ulrika Dahlgrens i gifte med Handlanden Olof Rommel födda dotter Wilhelmina, gift med Landtbrukaren G.T. Holmqvist.
Härvid infunno sig Grosshandlanden Max Malm, jemväl i egenskap af befullmäktigadt ombud för Enkefrun Bauch, skådespelaren Bauck, Jeanna Bauck och Enkefru Malm, samt Kontorsskrifvaren Leonard Lindgren såsom ombud, på grund af fullmakt för Landtbrukaren Holmqvist, hvarjemte Jungfru Betty Olsson, som hade boet omhänder, kom tillstädes. Och sedan ett af den aflidna i lifvstiden den 19 sistlidne September upprättadt, i bestyrkt afskrift här bilagdt testamente blifvit företedt, uppgavs boet af Jungfru Olsson sålunda:
Guld…
Silfver…579.50
Pläted m.m. 62
Koppar… 20.02
Porslin o Glas46
Säng, Linne- och Gångkläder
397
Meubler702
Fordringar
Af Göteborgs Enskilda Bank kr 500
Med 5% ränta d pr 6.25
Göteborgs Sparbank 763.79
Summa inventarii3.146
Skulder:
Uppteckningsprovision15.73
Stämplatdt papper 7.20
Begrafningskostnader och Sorgkläder184.30
Läkararfvode50
Summa skulder257.23
Sålunda vara rätteligen uppgifvit och ingenting med vett eller vilja undandoldt,under edlig förbindelse efter lag, bekräftat, Göteborg som ofvan
Betty Olsson
m.h.å.p.
på embetets vägnar
……………..…………………

Såsom min yttersta vilja förordnar jag harmed att all efter mig befintlig qvarlåtenskap skall tillfalla Fru Johanna Amalaia Ekström, född Åkerman, dock med undantag af Fyrahaundra kronor, af hvilka ena hälften skall tillfalla Syjungfrun Maria Elisabeth Olsson samt den andra hälften Jungfru Annal Olena Svensson.
Göteborg den September 19 1877
Constantia Maria Charlotta Carlsson
Sigill

………………..

…………………………

……………………

…………vice Häradshöfding Knut Ekström, såsom målsman för hustru Johanna Amalia Ekström, född Åkerman……………….15 nov 1877
.

17 EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIIIa:115 s 2045. Bouppteckning EIIIa:79
Gbgs Stads Rådhus den 31 Aug 1841 no 54
År 1841 på 20 Augusti förrättades bouppteckning efter Stadsmäklaren Joh. Christ. Bauck och dess hustru Anna Maria född Dahlgren, som aflidit, mannen sen 23 Maj och hustrun sen 23 Juni benämda år och efterlämnat sådana arfingar, sonen Musique läraren Carl Wilhelm Bauck samt döttrarna Johanna Elisabeth gift med Grosshandlaren A.H. Åkerman, Maria Wilhelmina gift med Possessionaten And. Oterdahl och Sophia Charlotta, Enka efter aflidne Grosshandlaren W-m Malm
Härvid tillstädes war Enkan Malm och Grosshandlaren Sven Rehnberg den sednare i egenskap af befullmäktigadt ombud för Musique läraren Bauck, Grosshandlaren Åkerman och Possessionaten Oterdahl.

Gbgs rådhusrätt o magistrat EIIIa:115 sid 2045nr 287
År 1877 den 16 November förrättades bouppteckning efter Mamsell Constantia Maria Charlotta Carlsson, som aflidit den 1 sistlidne Oktober, 62 år gammal, och såsom arfingar efterlemnat:
1: aflidna moderssystren Anna Maria Dahlgrens i gifte med jemvel aflidne Gorssshandlanden Johannes Christopher Bauch, födde barn:
a)Sonen, Professorn Carl Wilhelm Bauck, hvilken dock aflidit den 9 sistnämnde månad och såsom sterbhusdelegare efterlemnat enkan Fredrique, född Hansson och
Sönerna Johannes Bauch, som vistas å okänd ort och för hvilken Grosshandlanden Max Malm är god man, och
Skådespelaren Emanuel Bauck, samt
Dottren Jeanna Bauch, ogift och myndig; och
b)Dottren Charlotta, enka efter Grosshandlanden Wilhelm Malm; samt
2. aflidna moderssystren Ulrika Dahlgrens i gifte med Handlanden Olof Rommel födda dotter Wilhelmina, gift med Landtbrukaren G.T. Holmqvist.
Härvid infunno sig Grosshandlanden Max Malm, jemväl i egenskap af befullmäktigadt ombud för Enkefrun Bauch, skådespelaren Bauck, Jeanna Bauck och Enkefru Malm, samt Kontorsskrifvaren Leonard Lindgren såsom ombud, på grund af fullmakt för Landtbrukaren Holmqvist, hvarjemte Jungfru Betty Olsson, som hade boet omhänder, kom tillstädes. Och sedan ett af den aflidna i lifvstiden den 19 sistlidne September upprättadt, i bestyrkt afskrift här bilagdt testamente blifvit företedt, uppgavs boet af Jungfru Olsson sålunda:
Guld…
Silfver…579.50
Pläted m.m. 62
Koppar… 20.02
Porslin o Glas46
Säng, Linne- och Gångkläder
397
Meubler702
Fordringar
Af Göteborgs Enskilda Bank kr 500
Med 5% ränta d pr 6.25
Göteborgs Sparbank 763.79
Summa inventarii3.146
Skulder:
Uppteckningsprovision15.73
Stämplatdt papper 7.20
Begrafningskostnader och Sorgkläder184.30
Läkararfvode50
Summa skulder257.23
Sålunda vara rätteligen uppgifvit och ingenting med vett eller vilja undandoldt,under edlig förbindelse efter lag, bekräftat, Göteborg som ofvan
Betty Olsson
m.h.å.p.
på embetets vägnar
……………..…………………

Såsom min yttersta vilja förordnar jag harmed att all efter mig befintlig qvarlåtenskap skall tillfalla Fru Johanna Amalaia Ekström, född Åkerman, dock med undantag af Fyrahaundra kronor, af hvilka ena hälften skall tillfalla Syjungfrun Maria Elisabeth Olsson samt den andra hälften Jungfru Annal Olena Svensson.
Göteborg den September 19 1877
Constantia Maria Charlotta Carlsson
Sigill

………………..

…………………………

……………………

…………vice Häradshöfding Knut Ekström, såsom målsman för hustru Johanna Amalia Ekström, född Åkerman……………….15 nov 1877.

18 (http://www.hirschsprung.dk/Default.asp?ID=1034), http://www.hirschsprung.dk/Default.asp?ID=1034. The museum's new acquisition: Portrait of Hanna Lucia Bauck, c. 1890

Hanna Lucia Bauck was Jeanna Bauck's younger sister. She trained as a pianist in Stockholm, in a milieu to which she must have had particularly privileged access, since her father was the composer, music historian and organist Carl Wilhelm Bauck. She settled in Munich in October 1889 and lived with her sister from around the turn of the century until May 1926, when Jeanna Bauck died. Hanna Lucia Bauck died just a few months after her sister.
The picture is undated, but was painted before 1894, when it was exhibited at the Grosse Berliner Kunstaus-stellung. Hanna Lucia Bauck stands on a balcony with a letter in her hand, looking out at the viewer with her mild, firm gaze. The sun-flickering foliage behind the balustrade creates a soft backlight that sets off the figure as a silhouette. The fall of the light casts long coloured shadows on the bureau and shimmers in the drapery of her blouse. The light effects, the strong palette of contrasting colours, the coloured shadows and the white highlights with the clear wide, loose impasto brushstrokes, all create an optical impression of sunlight that shows us Wegmann's interest in progressive French art. finns dock ej med i Constantia Carlssons bouppteckning 1877
MH.

19 (AD), AI:163 bild 132 hfl.

20 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Med på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder för Ingeborg Åkerman, 25/11 1830. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:1 3/5 födde. Msf till Anders Jacob von Holten 1795, född 4/4, döpt 5/4
Fadren: Handlanden Joh. Jac. von Holten
Modren Dess K Maka A. Marg. Sjögård 23 år
Faddrar
Grosshandlare H Jac. Beckman Fru Cath. M. Wetterling
Dito Bernh. Wohlfahrt Do A. Soph. Roos
Herr Joh. Christ. Bauck Jfru Clara Setterberg

Msf till
1800
Karin Margareta Svensson dec. född 5 döpt 7
Fadren Bryggarm. Lorent Svensson
Modren Dess K Maka Cath. Fredrica Sjögård 30 år
Faddrar
kapit. And. Sjögård, Fru von Holten f. Sjögård
Handelsman Joh. Christ. Bauck, Do Sjögård f. Ohl..
Rustmäst. John Pavü (?) Jfru Lotta Lundberg
. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), ...Något ämbetshus för stadens biskop fanns fortfarande inte efter de stora bränderna 180 o 1804....
Kongl. Maj:t ordnade pengar till ett nytt biskopshus o i skrivelse dagtecknad 16 mars 1820 meddelar Kongl. Collegiums "att Kongl. Maj:ts Befallningshafwande, gemensamt med Biskopen av Wingård, träffat aftal om inköp till Boställe för Biskopen i Götheborgs Stift af det utaf f.d. Grosshandlaren J. C. Bauck wid Wästra Hamnen och Wallgatan under N:o 33 i Götheborg uppbyggda, Hus, emot en summa af 13.500 R:d B:co, så har Kongl. Maj:t genom Nådig skrivelse af den 1:ste i denna Månad ej allenast gifwit Kongl. Collegium tillkänna, det Kongl. Maj:t lemnar Nådigt bifall till det emellan Bolags-kammereraren J.J. von Holten å ena, samt Konungens Befallningshafwande och Biskopen af Wingård å andra sidan afslutade Contract om inköp av ofwannämnde Hus, utan ock anbefallt Kongl. Collegium, att inom den 1:ste instundande April, då Huset kommer att öfwerlåtas till Konungens Befallningshafwandes disposition, i enlighet med hwad Kongl. Maj:t den 30 December förledit år i Nåder förordnat, af Arbethusfonden anordna och utbetala Sju Tusende Fem Hundrade R:d Contant, och resten uti de Riksgälds Contorets Obligationer, som säljaren förbundit sig att emottaga med skyldighet, att godtgöra den derå upplupne men ej uttagne ränta..."

...Huset var mycket solitt byggt. I köpeavtalet talades det om "det grundmurade stenhuset", och att detta var en viktig synpunkt är väl ingen tvekan om, med tanke på alla tidigare bränder, som drabbat biskoparnas bostäder.
. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIII a:79 5/16 nr 54 sid 655. .... födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Födde. 1803 födde 21, döpte 23 sept. Maria Cornelia

Coopverdie Capit. And. Lundgren o h. Friman (?) 35 år
Testes: Herr J. C. Bauck, Hr F (?) Borgström, Hr H (?) Sjögren,
Fru Britta LUndgren, Fru H. Åstrand, Demois. I. H (?) Hol(fer?). .... Marathon Matrikel 1769-, The Royal Bachelors Club, internet. 1805 (42)
0065. Banck, Johan Cristopher, handlande, stadsmäklare, TYS 1769-1841, von Holten & Co, Lisebergs Sockerbruk

. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Communion. Kristine Tyska fsg

Communion
1814 Oct. 8
Handelsm. Hr Christ. Bauck 3
m. s. Fr. u Tocht. Joh. Elis.
Buchhalt Matth. Bauck 1. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), DI:1 1673-1849 s 275. Februari 21
T.
Joh. Christ. Bauck, Handelsman
w
4. 8.
Handelsmännen Zack. Roos och Carl Tholander. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Personalförteckning 1812-1823
Längd över hushåll. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., Bauck, (Bauch) Joh. Krist. Handelsman Dahlgren. Anna Maria, barn: Johanna Elisabet 1798 16/9, Sofia Charlotta 1800 1/7, Maria Vilhelmina 1802 19/12, Johan Kristoffer 1806 14/8, Karl Vilhelm 1808 13/12. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, Bd I A-K. Bauck, Johan Christoffer, handlande I 1797 nr 37
Johanna Elisabet TA 1815:117
Vilhelmina g. Otterdahl TA 1827:175
I= inflyttningslängder för svenska avd.
TA= inflyttningsattester för tyska avd. .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, död o begr. Bauck, A.M. änka f. Dahlgren, 60 år 1841 23/6
Bauck, J. Kr., handelsman: s. Joh. Krist. 8 m. 1807 25/4
Bauck, J.K., stadsmäklare, 73 år 1841 24/5. .... Register till Kristine församlings husförhörslängder 1812- 1883, del A-B. Bauch, Carl Vilhelm son 1806 13/12 AI:4 40
Joh. Chr. handl. 1769 20/6 -"-
Joh. Elis. d. 1798 -"-
Soph. Charl. d. 1800 -"-
Wilh. Maria d. 1802 -"-
Anna Gr. h. 1781 -"-. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, Bauck, Joh. Elis. jfru g.m. Åkerman, And.H. grosshandl. 1817 21/10
M.V., g.m. Oterdahl, And. 1827 14/4
Sofia Charl., g.m. Malm, Vilh., handlande 1823 23/12. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 141. År 1800 21/2 Joh. Christ. Bauck, handelsman. Blev borgare i Gbg. .... Göteborgs-Posten, Namn o Nytt 21/9-00. Biskopshuset
1813 var handelsmannen Johan Christian Bauchs hus på Västra Hamngatan 17 färdigbyggt. I personalstyrkan ingick två guvernanter.
Den ursprungliga portalen finns bevarad. Liksom franska tapeter, upptäckta vid en renovering 1929. De föreställer bland annat James Cooks landstigning på Sandwichöarna och hans död på Hawaii 1779. I källaren finner man vackra tunnvalv från cirka 1700. Exteriören kläddes 1889 med putsdetaljer som 1939 kunde knackas ner.
Bauch råkade illa ut i den ekonomiska depression, som följde på Napoleonkrigen. Huset såldes på auktion 1820 för 13 500 riksdaler. Köpare var domkapitlet som bland annat inredde en biskopsbostad. Först in blev Carl Fredrik af Wingård, som 1839 flyttade vidare till Uppsala som ärkebiskop. 1992 övertogs huset av L M Engströms gymnasium.
Manne Ekman. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Gbgs Bouppt.reg s 157. Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943
. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:3 inflyttningslängd. 25 Febr. 1797
Bokhåll. Joh. Christ. Bauck. 1797
37. Bauck, Johan Christopher, Handlande, fr Lybeck, d 22 (ev 24) Febr. (gifter sig). .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Genline Husförhör 1812 Göteborgs Kristine AI:1 sid 31. Bauck Joh. Chr. Handlande Ålder 43 -
hust. Anna Gr. 31 +
son Carl Wilh. 1806 13/12 6 -
doter Joh. Elis. 14 +
Soph. Charl. 12 +
Wilh. Maria 10 +. i orig står även 1 roten nr 12. .... (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 70f. Biskopshuset/ Västra Hamngatan 17

År 1813 var handelsmannen Johan Christopher Bauchs hus på Västra Hamngatan 17 färdigbyggt. Detta framgår av att i taxeringslängden har upptagits två guvernanter och fyra handelsbetjänter som boende där. Portalen är ännu bevarad i sitt urspungliga skick. Från husets byggtid härstammar också de vid renoveringen 1929 upptäckta franska tapeterna i starka färger, som daterats till omkring 1810. Dessa anses föreställa bland annat James Cooks landstigning på Sandwichöarna och hans död på Hawaii 1779. I källaren finns vackra tunnvalv från cirka 1700. Bauch råkade illa ut i den ekonomiska depression som följde på Napoleonkrigen. Huset såldes på auktion 1820 för 13 500 riksdaler. Köpare var domkapitlet, som bland annat inredde en biskopsbostad i huset.
Den första biskop som bodde här var Carl Fredrik af Wingård, som 1839 flyttade vidare till Uppsala som ärkebiskop.
1889 gjordes en ombyggnad i nyrenässansstil av arkitekt Adrian Peterson. Den fick dock mycket kritik av eftervärlden för den överlastade fasaden och år 1938 återställdes fasaderna i stort sett.
År 1992 övertogs huset av L M Engströms gymnasium. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Personbeskrivning AI:1 1812-23 s 31. Roten Nr 32
Bauck, Johan Christopher, Hand. 43 år
Hust. Anna Gr. 31 år
son, Carl Wilh. f 1806 13/12 6 år
Dotr. Joh. Elis. 14 år
Sophia Charl. 12 år
Wilh. Maria 10 år. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Hfl AI:2 1824 s 24. Bauck, Joh. Chr. Handl. 54 år
Hust. Anna Gr. 42
Son Carl Wilh. 1806 13/12
Dtr Joh. Elis 25
Sophi. Charl. 23 gift och …?
Wilh. Maria 21
. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Hfl AI:4 s 40 1824. Bauck, Joh. Chr. Handl. 1769 20/6
Hust. Anna Gr. 1781
Son Carl Wilh. 1806 13/12
Dtr Joh. Elis 1798?
Sophi. Charl. 1800? gift och överförd
Wilh. Maria 1802. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), DIa:1 sid 275.

21 Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, se JCB.

22 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Göteborgs Kristine EI:1 1824-1860 sid 63.

23 födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Genline ID 888.6.65200. Junii Månad 1797 Sammanwigde
Lyste 28/5 5/6 11/6 Wigde 22/6
Handelsman Hr Joh. Christoph. Bauck 28 år
Jungfru Dygdädla Anna Maria Dahlgren 16 år
kost. 32 sk.

24 EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIII a: 79 5/16 nr 54. År 1841 på 20 Augusti förrättades bouppteckning efter Stadsmäklaren Joh. Christ. Bauck och dess hustru Anna Maria född Dahlgren, som aflidit, mannen sen 23 Maj och hustrun sen 23 Juni benämda år...

25 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Göteborgs Kristine EI:1 1824-1860 sid 63.

26 Kaptensregister till Göteborgs sjömanshus mönstringsrullor 1767-1825, DH (Landsarkivet Gbg), Landsarkivet Gbg. Dahlgren, Sven Snauen L´Espemine 1774
Gbg hemort Göteborg 4/1 (datum)
borg Västervik Dest. Cork ov DIb:1:85:1
eft. ord. (volym, sida, årsnr)
58 läster. .... födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Födda 1781 Amiralitetsfsg
Feb
24 26 Coopverdie Capit. Sven Dahlgren
m. Fru Elisabeth Catharina Dahlgren 29 år Tvillingar Lorentz o Anna Maria
Mansfaddrar Kronobefallningsman Simberg
Controlleuren Peter Svalin
Commissarien N. Rudqvist
Handelsman Tengberg
Quinsfaddrar Fru Befallningskan Simberg
Fru L.N. Kihlbom
Demoiselle Thuring
Demoiselle Gustafsson
. .... födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Husförhörslängd 1790 o 1791. sid 5
Masthugget
Coppv. Capit. Sven Dahlgren 1738
hustrun Anna Lisa Jonsson 1754
dottern Margr. Elisabet 1779
tvill. Anna Maria 1781
Sonen Bejamin 1782
- Samuel 1783
dottren Lovisa Cath. 1785
- Ulrica 1786. .... födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), hfl AI:1 sid 5.

27 födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Inflyttade 1774-1826. Flyttningslängd 1774-1826
Inflyttade
1775 Maji 26 Dahlgren Coopwaerdi Capit:s Fru. .... födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Födda 1781 Amiralitetsfsg
Feb
24 26 Coopverdie Capit. ...(Jean/Jeun/Sven?) Dahlgren
m. Fru Elisabeth Catharina Dahlgren 29 år Tvillingar Lorentz o Anna Maria
Mansfaddrar Kronobefallningsman Simberg
Controlleuren Peter SValin
Commissarien N. Rudqvist
Handelsman Tengberg
Quinsfaddrar Fru Befallningskan Simberg
Fru L.N. Kihlbom
Demoiselle Thuring
Demoiselle Gustafsson
. .... födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), C:2. Sammanwigde 1772
Dec 28 Coopvaerd. Capit. Sven Dahlgren
Medemoiselle Elis. Cath. Sernberg (ev. Simberg).

28 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Trol. fadder till Susan Carnegies dop 10/12 1818. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Niclas Anders Oterdahl född 14 sept 1831. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Wilhelmina Oterdahl född 19/4 1836. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine förs. 1815. se fadern. .... Hos Inger Nieuborg i Sthm, finns en tavla, en målning, föerställande Jeanna Åkerman, f. Bauck. På baksidan står "Jeanna Åkerman född Bauck. Syster till Charlotte Malm. Farmor till Dagmar Bäck (Mor till Lotty) född Malm. En syster gift med Philip Oterdahl, far till Jeanna Oterdahl (stämmer inte, systern Maria Bauck var gift med Anders Oterdahl, de var föräldrar rill Philip O. och alltså farföräldrar till Jeanna O. Ma) Jeanna Åkerman var i flera år ledare av Sällskapet Tonkonstens Vänner i Göteborg. Senare bosatt i Stockholm, mannen justitieråd. (Stämmer det? Eller är det svärsonen? Ma).. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIIIa:97 sid 1179 1859.

29 Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., se fadern. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 3/5. Sist 1798 står: Hänvisning till April.
Efter April 1798 står: Se slutet af detta året födde där 3ne hithörande stå skrivna.
Johanna Elisabeth Bauck är alltså född 16 april 1798, Döpt 19 april.
Fadren Handelsman Joh. Christ. Bauck med Dess Kära Maka Anna M. Dahlgren 18 år
Faddrar
Coopv. kapit. S. Dahlgren, Fru N. N. Dahlgren
Handelsman Nils Tengberg, Do von Holten
Do Henri Lachman Jfru Marg. Elis. Dahlgren
.

30 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Gbgs Domkyrkofsg F:1 bild 49. Registrator A.E. Åkermans Hustru , Jeanna Elisabeth f. Bauck, 61 år, Gift
död o begr. i Dresden 27/5 1859. .... Göteborg Gustavi förs. Döda 1855-60, F:1. 27 maj 1858
Registratorn A.H. Åkermans Hustru Jeanna Elis. f. Bauck. Död och begr. i Dalsland. Gift /2/ 61 år. finns ej i F:1, Gbgs Domkyrkofsg
MH
Var kommer uppgiften från?.

31 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), se döda.

32 (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman, A. H. Bokh. vid G. Privatbank, 9 qvart., Oscarsdal v. Surbrunn.
(Stadens 9:e qvarter börjar med badhuset o innefattar alla de emellan s. k. Badhusvägeen o elfven intill gasinrättn. varande hus o tomter.). .... Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1783. .... Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), personfört. 1818. Personalförteckning i Domkyrko fösamlingens ledamöter 1818 (=hfl)
Åkerman A.H. Grosshandl. 28
hustr. Johanna Elis. Bauck 20
Dottern Johanna Amalia 1818 aug 28

Utflyttade 1825 Julii 26 Walda

...(?). .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 3, s 707. ...Han anlade en badanstalt därute (på Särö) och sedan denna öppnades 1839 har Särö framgångsrikt tävlat med Marstrand om göteborgarnas ynnest ... Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), 22. "1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö"
...
"1839 Anders Helmich Åkerman tar initiativet till Särö Bad- och Kurort.
Delar av corps de logiet upplåtes till restaurang, och logi för badgästerna ordnas i övriga hus på ön samt i, på fastlandet liggande, gårdar.
Ett varmbadhus (nuv. Sörvik) inköpes och flyttas från Örgryte till viken sydost om ön.
...Detta får man sålunda betrakta som Särö Hafsbads-, Skogslufts- och Kurorts tillkomstår."
"1845 Övertogs Särö av Anders Åkermans måg, vice häradshövding Knut Henrik Ekström.". .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, A1:6 1/3. Husförhörslängd 1839-1846
Särö 1: Hr A.H. Åkerman 1791 11/1
Fru Johanna Bauck 1798
Dotter Johanna Amalia 1818 28/8, sammanvigd 28/8 1843 med Extra Fiscalen i Svea Hofrätt Hr Knut Henrik Ekström och med honom flyttad t. Stockholm 20/9 1843. ...Pupiller Demois. Constantia Maria Charlotta Carlsson 1814 4/10
Hushållerskan Demist. Christina Maria Rothenholt (?) 1812 7/6
måg häradshöfdingen Knut Henrik Ekström 1816 21/10
och fru Johanna Amalia Åkerman 1818 28/8. .... Svensk lokalhistorisk databas, /se/index.html/se/index.html. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Reglementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/

Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt/J. E. Ljungvall forts. Släp, 1843-11-02 Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt /J. E. Ljungvall/ P. L /A. H. Åkerman/ /Sven Olsson/ /Alexander Hansson/ /Thobias Jansson/ /Peter Adolf Bolin/
/G. Wennerbäck/ /Nils Hagberg/ /P; Gundberg/
Släp, 1847-08-22
Utdrag af Protocollet hållet i Lagligen utlyst Sockenstämma i Släps kyrka, Söndagen den 22 Augusti 1847. S.D.
På grund af skrifvelse ifrån H. H:r A. H. Åkerman på Särö med anhållan, att ifrån de communala befattningar, han för Släps Socken innehaft, warde befriad, i anseende till hans snara afflyttning ifrån Orten; woro Socknemännen, genom förut från Predikstolen, i behörig ordning, skedd pålysning, till denna dag kallade, för att wälja Ordförande i Släps Sockens Brandstods Committé och Förwaltare af aflidne
Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation och waldes:
till Ordförande i Släps Sockens BrandstodsCommitté, Hemmansegaren,
Inspektor A. G Magnusson i Hagryd, och till Förwaltare af Afledne Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation, f.d. Hemmansegaren Johan Jansson i N:o 1 Ekenäs.
Ut supra in fidem
/Carl Joh Heyl/ vicar Pastor Loci.
Uppläst från Predikstolen i Släps kyrka af Stud. Ritz, Söndagen d. 29:de Augusti
1847, intygar /Carl Joh Heyl/ v. P. L.

Släp, 1847-10-17 Protocoll hållit i Släps kyrka, Söndag d. [17] Oct. 1847. S. D.
På begäran woro Socknemännen till denna dag genom kungörelse Söndagen
. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Re-glementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/

Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äf. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskalendern år 1857 på Drottningg. 77. Registrator vi privatbanken. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman A. H. bokhållare v. Göteborgs Privatbank. Surbrunn 5. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, AI. Släps husförhörslängd Börjad år 1825 Slutad år 1839
No 1 Säteriet Särö Herr Anders Helmich Åkerman 34 1791 19/1
Fru Johanna Elisabeth Bauck 43 1798
Dot. Johanna Amalia Åkerman 7 1818 28/8

Gårdsfogden Anders Petter Magnusson
Mamsell Fredrica Dorotea Olausson
Hushållerskan Stina Maria Svensdotter
Piga Elin Börjesdtr
...
Drängar
10 st.
Avflyttade hit o dit.

33 Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se makans fader.

34 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, Hämtat i Gbgs landsarkiv 20/10 1998 av MVJ och MH. Bauck, Sofia Charl., g.m. Malm, Vilh., handlande, 1823 23/12. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIIIa:122 s 943 Bouppteckningar nr 138.

35 Gravsten Malms Fam.grav Ö. Kyrkogården, Gbg.

36 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:I 3/5.

37 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder vid Ingeborg Oterdahls dop 25/11 1830. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Kap. En förnäm färdled (om Stora Nygatan) s. 682 ...längre bort köpmansfamiljen Malms,...
Not s 939 2:682, rad 11. Malms hus, Stora Nygatan 27& 29. ... .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 163. År 1819 18/6 Wilhelm Malm, handlande. Blev borgare i Gbg. .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), in o utflyttningslängd 1812-1823. 1813 Malm, Wilhelm Handelsbetj. född 1794 5/10 ålder 18. Register övwer Christine församlings Ledamöter som hafva hushåll eller äro sina egna, upprättadt af undertecknad i Dec. 1812 och som alt framgent kommer att föras af pastor.
Sv. Helander
Svensk kyrkoherde wid fsg.

38 Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, Se makan.

39 Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga.
. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine Förs. 1827, trol. i samband med giftermålet. Se not fadern. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIIIa:107.

40 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:1 3/5.

41 EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), Levde när föräldrarnas bouppteckning var. dvs 1841. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Anders.... G 1827 m Maria Wilhelmina Bauck, f 1802, d 1868.

42 Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga. .... Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), Personfört. Oterdahl Anders Handlande 1803 feb 12
H. Maria Wilh. Bauck 1802
Dot Charlotte Nicolina 1827 Juni 16
Johanna Amalaia 1829 Junii 5. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 17. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern JCB. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 97. År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. Inte denna Anders, g m Bauck, men kanske hans far eller troligare farfar, då namn ofta gick till barnbarnen. Oterdahl är ett ovanligt namn. Kolla. Ma
20/7 1999. Det stämmer. farfadern hette Andreas/Anders. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 172. 1828 12/12 Anders Oterdahl, grosshandlare. Blev borgare i Gbg.
Bör vara denne, då namnet är ovanligt och tiden stämmer. Ma. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)...
Anders (1802-1876), grosshandlare.
Son: Niclas (1831-1889), grosshandlare, g m Mary Keiller (1834-1912), se Keiller. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Anders Oterdahl, grosshandlare Maria Wilhelmina Bauck
barn: Charlotte Nikoline 1827 16/6
Johanna Amalia 1829 5/6
Ingeborg 1830 4/11
Niklas Anders 1831 14/9
Johan Anders 1832 9/8
Filip Anders 1833 13/10
Vilhelmina 1836 19/4. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Otterdahl, Anders, grossh., d. Ingeborg 9 mån 12 dagar, 9/12 1831
" " " , d, Wilhelmina, 15 år 7 mån 20 dagar 9/12 1851. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Oterdahl A. grossh. 5 r. N Hamng 56.

43 (Förda av den tyske kyrkoherden.
Inkl. Lysnings- och vigselböcker 1781 25/3 - 1824
och Död- och begravningsböcker 1781-1832), Även Död o Begravningsböcker 1781-1832. Döde 1807
Dödsdag Begr.dag
Apr 25 30
Johan Christopher S. d. Handelsmand J.C. Bauck.

Dödsorsak Fieber
Ålder 8 mon.

44 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), genline.

45 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda, vigda, döda.

46 gravbrev i Hartelius familjearkiv.

47 Norlind, Tobias (Tobias Norlind
Allmänt musiklexikon. Andra omarb. upplagan. Första delen. W&W Sthm 1927.), s 99. Bauck, Carl Wilhelm, f i Göteborg 13.12. 1808; död i Stockholm 8.10.1877; musiklitterär författare, kompositör; först organist i Gbg, sedan pianolärare i Sthm; 1842 musikreferent i Aftonbladet, (-u-), 1859 i Nya Dagligt Allehanda och 1871 i Dagens Nyheter; dessutom medredaktör i Ny tidning för musik 1853-57; lärare i musikhistoria vid konservatoriet från 1858. Tyngdpunkten av B:s musikaliska verksamhet ligger inom det musikkritiska området, knappast inom det musikhistoriska samt ej heller inom det kompositoriska gebietet. Av utgivna skrifter kunna nämnas: - "Modulationslära", "Handbok i musikens historia" (1862,67,88), "Musikaliskt reallexikon" (1871), "Musiklära" I, II (1864, 72). En del av hans tidningsuppsatser samlades och utgåvos i bokform 1868: "Musik och teater". Aftonbladet tryckte hans självbiografi 1878. Av hans kompositioner, vilka företrädesvis utgöra lättare pianomusik, utgav Mus. Konstför. en stråkkvartett i G.dur. Jämte egna kompositioner arrangerade han en stor mängd sång- och orkestermusik (de flesta på Hirschs förlag). - Litt. (förutom själbiogr.) nekr. av A. Krook i Svea 1878.
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bauck, Carl Wilhelm, f. 13 dec. 1808 i Göteborg, d 8 okt. 1877 i Stockholm. Föräldrar: handelsmannen Johan Kristian Bauck och Anna Maria Dahlgren. Genomgick Göteborgs gymnasium; åtnjöt undervisning av kyrkoherde vid tyska församlingen i Göteborg D. V. Dunckel; lärde pianospel vid tolv års ålder och studerade harmonilära för violinisten K. M. Lundholm i Göteborg samt sedermera musikteori för bl. a. E. Passy i Stockholm. Organist i engelska kyrkan i Göteborg 1828; gav privata lektioner i pianospelning; flyttade till Stockholm 1832; musikrecensent i Aftonbladet 1842-59, i Nya dagligt allehanda 1860-71 och i
Dagens nyheter från 1871; redigerade den av Abr. Hirsch utgivna Ny tidning för musik 1853-57; gjorde musikhistoriska studier i utlandet, förnämligast i Berlin 1856-57, varifrån han sände korrespondensartiklar till Ny tidning för musik; lärare i musikens historia och estetik vid musikaliska akademins läroverk 3 aug. 1858; tf. bibliotekarie därstädes 28 dec. 1860; höll sedan sistnämnda år offentliga
föreläsningar i musik, illustrerade med musikuppföranden;professor vid musik-konservatoriet 23 dec. 1864; höll offentliga föreläsningar i musik i Göteborg 1870 och 1872. LMA 1846; RVO 1868.
Gift 17 dec. 1834 med Dorotea Fredrique Hansson, f. 30 apr. 1806.
I likhet med så många framstående man på musikens område var B. från början icke ämnad till musiker utan förberedde sig för ämbetsmannabanan. Kärleken till tonkonsten tog emellertid överhand, och sedan han valt musiken till sin livsuppgift, arbetade han med brinnande iver på sin utbildning. Som utövande musiker kom han ej att bliva av någon större betydenhet, men med den kunskap och färdighet, han förvärvade i pianospelning, och med den erfarenhet, han vann såsom lärare i ämnet, kunde han framgångsrikt verka för höjandet av den samtida, mindre goda pianoundervisningen och vid densamma införa en mera tidsenlig litteratur.Sålunda utgav han instruktiva upplagor av etyder och sonatiner samt komponerade själv några verk för samma ändamål. Han framträdde även som tonsättare med en del egna arbeten, förnämligast sånger, samt ett ej ringa antal mycket förtjänstfulla arrangemang för piano av orkesterverk m. m.
Vid sitt frånfälle efterlämnade han därjämte, enligt uppgift av Adolf Lindgren i Ny illustrerad tidning, åtskilliga outgivna verk, såsom kvartetter, fyrhändiga pianosonater i symfonistil m. m. I B:s tonsättningar, framför allt i sångerna, kan man skönja inflytande från Ludvig Spohr. Med denne mästare företer han i allmänhet en viss överensstämmelse. Lindgren säger därom bl. a., att han >i likhet med Spohr var en klassicitetens utpost, framskjuten mitt uti ett romantiskt tidevarv, varav han visserligen tog något intryck men vars innersta rörelser och kulturhistoriska betydelse han icke begrep>. Med sina förtjänster och sin begränsning framträder denna B:s riktning karaktäristiskt i den verksamhet, som blev hans största insats, hans framgångsrika arbete som kritiker och populär föreläsare. B:s klassicistiska uppfattning inskränkte obestridligen hans synvidd och förledde honom stundom att överskatta besläktade riktningars målsmän. Så ansåg han Ch. Fr. Gounod lika epokgörande som Rickard Wagner. Det har även anmärkts, att han ej tillräckligt följde med den nyare musikhistoriska litteraturen. Men han ägde i varje fall omfattande kunskaper i sitt ämne och var dessutom i besittning av en god allmänbildning, en grundlig kännedom om kompositionstekniken, en vid klassiska mönster luttrad smak samt en erkännansvärd självständighet i omdömet och hade en elegant och spirituell stil. Det var därför naturligt, att hans ord utövade ett stort och i flera hänseenden
hälsosamt inflytande, och hans musiklitterära och kritiska insats rönte också vid hans bortgång ett oförbehållsamt erkännande även från dem, som i vissa avseenden varit hans motståndare. B:s musikhistoria var länge den enda av någon betydenhet i vårt land. Detsamma gäller vissa delar av hans musikteoretiska arbeten, ja, ännu i dag är t. ex. hans instrumentationslära, som utgör sista avdelningen i hans stora allmänna musiklära, den enda i sitt slag, som finnes på svenska språket. B. skildras av dem, som kommo i personlig beröring med honom, såsom nitisk i arbetet, godhjärtad och finkänslig i umgänget.
Hans dotter Jeanna Maria Charlotta Bauck, f. 19 aug. 1840 i Stockholm,
överflyttade 1863 till Tyskland, där hon utbildade sig till målarinna; hon har, frånsett upprepade studieresor och en tids vistelse i Paris (1879-80), varit bosatt i München och har där med framgång förestått en målarskola för damer.
källor och tryckta arbeten:
Tryckta arbeten: Musikaliska revyer af -u-. H. 1*. Sthm 1852. 12:o 48 s. - Musiken till den nya Bellmanseditionen. Sthm 1856. (4) s. (C. M. Bellman, Samlade skrifter, [1855-]1861, Bd 5, Musik.) - Teoretisk-praktisk modulations-lära, enligt en lättfattlig metod framställd för musikstuderande och dilettanter. Efter H. Wohlfarts >Modulations-Schule> bearb., med tillägg och förändringar. Sthm 1859. (8), 94 s. - Handbok i musikens historia från fornverlden intill nutiden. För tonkonstens idkare såväl som för dess vänner i allmänhet. Sthm 1862. VIII, 308 s., 7 pl., 2 bl. musikbil. [Senare uppl. o. bearb. se nedan.] - Allmän musiklära för tonkonstens idkare såväl som för dess vänner i allmänhet . . . Med talrika musik-exempel. D. 1-2. Sthm 1864-71. VIII, 216, (1) s.; 290, (5) s. - Några ord rörande choralen i dess forna, närvarande och framtida form (MA Handl., Årg. 1, 1865, s. 67-72; föredrag i MA). - Handbok i musikens historia från fornverlden intill nutiden. Sammandrag af förf:s större verk, med många tillägg och förbättringar . . . Sthm 1867. 12:o (6), 183 s. - Musik och theater. Samlade kritiska uppsatser . . . Sthm 1868. XII, 276 s. - Minnestal [öfver ledamöter och associéer, aflidna under år 1868] (MA Handl., Årg. 5, 1869, s. 32-57). - Musikaliskt: real-lexikon. Handbok i musikvetenskapen för musikstuderande såväl som för tonkonstens vänner i allmänhet. Sthm 1871. (4), 153 s. - Musiklärans första grunder. Bearb. med hufvudsaklig hänsyn till inträdesexamen i K. musikkonservatoriet, 5. äfvensom till bruk i skolorna
samt i allmänhet för nybörjare i musik. Sthm 1872. 44 s. 10:e uppl. Sthm 1914. 39 s. - [Minnesteckningar öfver ledamöter och associéer,
aflidna år 1871-72] (MA Handl., Årg. 8-9, 1872-73, s. 15-30). - [Musikaliska akademiens årsberättelse år 1873] (ibid., s. 36-43). - Kyrkmusiken i Christiania. Föredrag i en offentlig akad. föreläsning (ibid., s. 49-58). - Sjelfbiografisk skizz. 1872. [Utg. av A. Lindgren efter förf:s död.] Sthm 1878. 31 s. - Musikens Historie fra de ældste Tider til vore Dage populært fremstillet. Köpenhamn 1881-87. (8), 639, (2) s. [Endast de tidigare avdelningarna av B.] - Musikens historia från äldsta tider intill våra dagar. Ny genoms. och tillök. uppl. Sthm 1888. VIII, 265 s. Översatt: Don Juan. Opera i 4 akter [af Lorenzo da Ponte]. Musiken af [W. A.] Mozart. Å nyo öfvers. fr. ital. orig. Sthm 1856. 12:o VI,
91 s. (Opera-repertoire N:o 10.) 6:e uppl. Sthm 1912.
Handskrifter: Musikhistoriska föreläsningar (MA bibliotek).
Kompositioner: Sånger med accompagnement för pianoforte. H. 1-4. Sthm [1832-45.] (H. 1-2 utan opustal; H. 3, Op. 3; H. 4, med titel:
Sånger vid piano . . . Op. 10.) - Album des pianistes. Collection de compositions faciles et brillantes pour le piano. Cah. 1-4. Sthm [1858-62].
1. Air de ballet favori de C. M. von Weber . . . (Op. 4.) 2. Introduction et rondeau . . . (Op. 5.) 3. Rondeau sur un motif favori de l'opéra Le postillon de Longjumeau . . . (Op. 6.) 4. Divertissement sur un motif favori de l'opéra Le brasseur de Preston . . . (Op. 8.) - Sonatine facile et brillante . . . Sthm [1842]. (Op. 9.) - Rondo brillant pour le piano sur un motif de l'opéra La sonnambula (Sömngångerskan) . . . Sthm u. å. (Op. 11.) - Deux sonates pour le piano, composé à l'usage des jeunes amateurs & élèves . . . Livr. 1-2. Sthm [1854]. (Op. 13.)
Utan opustal (jmfr ovan): Snön. Poem ur Teckningar utur hvardagslifvet, comp. för sång med accompagnement af pianoforte . . . Sthm [1832].
- Bardens sång. Sthm u. å. (Musik. bibliothek för sång med piano, N:o 12 & 13.) - Qvartett för två violiner, viola och violoncell . . . Sthm [1863]. - Sonatin för unga pianoelever. Sthm [1864]. Arrangerat och utgivit: A. F. Lindblad, Sånger, arrang. för pianoforte. Sthm u. å. - Folkmelodier från jordens fleste nationer utg. och harmoniskt bearb. för pianoforte. H. 1-2. Sthm [1851]. - Lätta folkmelodier, harmonierade
och satte för pianoforte och fyra händer. H. 1-2. Sthm [1852]. - J. E. Nordblom, Praktisk pianoforte-skola, innehållande en progressiv
kurs af lätta melodiska öfningsstycken. Efter förf:s död utg. Sthm [1852]. - C. Czerny, Op. 139. Öfningsstycken för pianoforte. Ny uppl. med korrigerad fingersättning och tillagda behöfliga markeringar. H. 1-4. Sthm [1853]. - H. Bertini, Ny upplaga med förändrad indelning af Henri Bertinis 48 etuder för piano . . . H. 1-4. Sthm [1853]. - Auswahl beliebter Stücke aus der Oper Ryno oder Der irrende Ritter (Musik von E. Brendler und einem Musikliebhaber), eingerichtet für das Pianoforte allein. H. 1*. Sthm u. å. - W. A. Mozart, Sonater för piano ensamt. Med utsatt fingersättning jemte andra beteckningar försedda. N:o 1-3. Sthm [1858]. - Musikaliskt pantheon. Äldre klassiska sångkompositioiner af Stradella, Lully, Rameau, Händel, Bach, Gluck, Haydn m. fl. med underlagde svenska ord samt upplysande text utg. H. 1-4. Sthm [1859-60]. - Klassisk repertoir för pianister. Urval af berömda originalverk af Handel, Joh. Seb. Bach, D. Scarlotti, Em. Bach, J. Haydn, Clementi och A. E. Müller. Utg. och med fingersättning och nyanser försedd. H. 1-3*. Sthm [1861-62]. - W. A. Mozart, Rondo för piano föredragen af Antoine Rubinstein . . . Ed. med utsatt fingersättning och andra nödiga beteckningar. Sthm [1869].
Källor: Handl. i musik. akademins arkiv; musikkataloger från Abr. Hirsch m. fl; nekrologer i Aftombladet och Dagens nyheter 9 okt. 1877 samt av A. Lindgren i Ny illustr. tidn. 1877; B:s ovannämnda självbiografi; P. J. Cronhamn, Kongl. musikaliska akademien 1771-1871 (1871); J. L. Höijer, Musiklexikon (1864) med supplementhäfte (1867); B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 2 (1896); T. Norlind, Allm. musiklexikon, 1 (1916).
C. F. HENNERBERG. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Göteborg, Banck, Carl Wilhelm, professor, stadsmäklare Joh. Christopher B:s s 1877:2045
" " " musiklärare, " " " " s 1841:655
" Emanuel, skådesp., prof. Carl Wilhelm Johannessons B:s s 1877:2045
" Fredrique, se Hansson
" Johannes, prof. Carl Wilh. B:s son 1877:2045
" Jeanna, professor Carl Wilhelm JohannessonB:s d 1877:2045. .... (AD), Klara AI:163 1876 bild 132 hfl 1876 Klara AI:160 bild 122 hfl 1875 Klara A!:157 bild 119 hfl 1874, samma som ovan Klara AI:154 bild 129 hfl 1873, bodde ej här då, finns ej i hfl. Klara BI:19 inflyttade. Finns ej däri.

48 Matricus af Giötheborgs Handels Gillets Ledamöter (DIA:1 1688-1820

Arkiv Digital), s 32. Medlem i Gbgs handelsförening 1799 14 November
Bauch, Johan Christopher 100 Sk ?.

49 (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman, A. H. Bokh. vid G. Privatbank, 9 qvart., Oscarsdal v. Surbrunn.
(Stadens 9:e qvarter börjar med badhuset o innefattar alla de emellan s. k. Badhusvägeen o elfven intill gasinrättn. varande hus o tomter.). .... Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1783. .... Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), personfört. 1818. Personalförteckning i Domkyrko fösamlingens ledamöter 1818 (=hfl)
Åkerman A.H. Grosshandl. 28
hustr. Johanna Elis. Bauck 20
Dottern Johanna Amalia 1818 aug 28

Utflyttade 1825 Julii 26 Walda

...(?). .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 3, s 707. ...Han anlade en badanstalt därute (på Särö) och sedan denna öppnades 1839 har Särö framgångsrikt tävlat med Marstrand om göteborgarnas ynnest ... .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), 22. "1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö"
...
"1839 Anders Helmich Åkerman tar initiativet till Särö Bad- och Kurort.
Delar av corps de logiet upplåtes till restaurang, och logi för badgästerna ordnas i övriga hus på ön samt i, på fastlandet liggande, gårdar.
Ett varmbadhus (nuv. Sörvik) inköpes och flyttas från Örgryte till viken sydost om ön.
...Detta får man sålunda betrakta som Särö Hafsbads-, Skogslufts- och Kurorts tillkomstår."
"1845 Övertogs Särö av Anders Åkermans måg, vice häradshövding Knut Henrik Ekström.". .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, A1:6 1/3. Husförhörslängd 1839-1846
Särö 1: Hr A.H. Åkerman 1791 11/1
Fru Johanna Bauck 1798
Dotter Johanna Amalia 1818 28/8, sammanvigd 28/8 1843 med Extra Fiscalen i Svea Hofrätt Hr Knut Henrik Ekström och med honom flyttad t. Stockholm 20/9 1843. ...Pupiller Demois. Constantia Maria Charlotta Carlsson 1814 4/10
Hushållerskan Demist. Christina Maria Rothenholt (?) 1812 7/6
måg häradshöfdingen Knut Henrik Ekström 1816 21/10
och fru Johanna Amalia Åkerman 1818 28/8. .... Svensk lokalhistorisk databas, /se/index.html/se/index.html. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Reglementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/

Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt/J. E. Ljungvall forts. Släp, 1843-11-02 Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt /J. E. Ljungvall/ P. L /A. H. Åkerman/ /Sven Olsson/ /Alexander Hansson/ /Thobias Jansson/ /Peter Adolf Bolin/
/G. Wennerbäck/ /Nils Hagberg/ /P; Gundberg/
Släp, 1847-08-22
Utdrag af Protocollet hållet i Lagligen utlyst Sockenstämma i Släps kyrka, Söndagen den 22 Augusti 1847. S.D.
På grund af skrifvelse ifrån H. H:r A. H. Åkerman på Särö med anhållan, att ifrån de communala befattningar, han för Släps Socken innehaft, warde befriad, i anseende till hans snara afflyttning ifrån Orten; woro Socknemännen, genom förut från Predikstolen, i behörig ordning, skedd pålysning, till denna dag kallade, för att wälja Ordförande i Släps Sockens Brandstods Committé och Förwaltare af aflidne
Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation och waldes:
till Ordförande i Släps Sockens BrandstodsCommitté, Hemmansegaren,
Inspektor A. G Magnusson i Hagryd, och till Förwaltare af Afledne Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation, f.d. Hemmansegaren Johan Jansson i N:o 1 Ekenäs.
Ut supra in fidem
/Carl Joh Heyl/ vicar Pastor Loci.
Uppläst från Predikstolen i Släps kyrka af Stud. Ritz, Söndagen d. 29:de Augusti
1847, intygar /Carl Joh Heyl/ v. P. L.

Släp, 1847-10-17 Protocoll hållit i Släps kyrka, Söndag d. [17] Oct. 1847. S. D.
På begäran woro Socknemännen till denna dag genom kungörelse Söndagen
. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Re-glementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/

Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äf. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskalendern år 1857 på Drottningg. 77. Registrator vi privatbanken. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman A. H. bokhållare v. Göteborgs Privatbank. Surbrunn 5. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, AI. Släps husförhörslängd Börjad år 1825 Slutad år 1839
No 1 Säteriet Särö Herr Anders Helmich Åkerman 34 1791 19/1
Fru Johanna Elisabeth Bauck 43 1798
Dot. Johanna Amalia Åkerman 7 1818 28/8

Gårdsfogden Anders Petter Magnusson
Mamsell Fredrica Dorotea Olausson
Hushållerskan Stina Maria Svensdotter
Piga Elin Börjesdtr
...
Drängar
10 st.
Avflyttade hit o dit.

50 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, födda 1791 Genline.

51 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, se födda.

52 Svensk lokalhistorisk databas, se namnet, då det står i Släps sockenstämmeprotokoll att AH Åkerman flyttar från socknen u september 1847, bör han alltså ha dött efter detta. Ma. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskalendern år 1857 på Drottningg. 77.

53 (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 62. .... genline, In och utflyttade. 14/12 1810 Åkerman, Fredrik Magnus, ålder 21/9 1818, Hvarifrån Foss
Resten oläsligt
Samma?. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 151f. Södra Hamngatan 25 - Korsgatan 2
5 roten nr 27.

Trähandlare Niclas Arfwidssons hus o gård
När Johan Cahman flyttade från Göteborg, sålde han sin fädernegård till trähandlaren, sedermera bergsrådet Niclas Arfwidsson. Denne var då ännu ogift o bodde i huset, som han uppges ha inköpt i kompani med fadern, tillsammans med en uppassare och en dräng. Som hyresgäster hade han den engelske expediten David Low o sjötullsinspektor Jean And. Malmgren. När Gustaf III i december 1772 ankom till Gbg på sin Eriksgata, inkvarterades tre höga herrar ur hans hovstat hos NA. …
Genom sitt giftermål med Anna Margareta von Jacobsson, vilket ägde rum 1778, blev han släkt med såväl Sahlgrenarna som Holtermans och inköpte 1795 Härlanda av sin svåger, Nils von Jacobsson. I taxeringslängden 1780 uppges som boende i huset trähandlare Niclas Arfwidsson och hustru, en husjungfru, en kammarjungfru och tre pigor samt uppassare och kusk o som hyresgäst kvarbor alltjämt David Low, som är ogift, med husjungfru, uppassare och kontorsbetjänt. Men några år senare lämnade han denna gård o bodde sedan en vid S. Hamng. 29, innan han 1803 för alltid övergav Gbg.

Ryttmästare Jacob Sahlgrens fastighet
Jacob Sahlgren,…, övertog fastigheten S.Hamng. 25-Korsg.2. …hans hustru, rådman Lunds dotter, Johanna Fredrika, var också ett förtjusande barn av sitt tidevarv….
Vid eldsvådan 1802 jämnades byggnaden med marken och två år senare sålde makarna Sahlgren sin avbrända tomt till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman, som året därpå inköpte även den eldhärjade tomten 4 roten nr 111 såsom baktomt.
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…

Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Den 15 maj 1833 sålde landskamrer Åkermans arvingar sina stenhus till bolaget Blidberg & Stridsberg för 24.000 rdr banco.


. .... F. Stenström, En minnesbok del I och II (Faksimileupplaga sammanställd av Sällskapet Örgryte Odalmän. Falun 1966.), s 57 del 1. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), s 13. Gamla begrafningsplatsen.
Stenhäll: (söndrig)
Här hvilar
Konungens Trotjenare
Landskamereraren
Herr Fredric Magnus Åkerman
född d. - 1754
Död den 20 April 1830
samt dess kära maka
Fru Ingeborg Åkerman
född Oterdahl d. 16 Dec. 1761
Död den 16 Aug. 1825

Till himlen för Guds vänner
är vägen gin och kort
De sina Herren känner
Och glömmer dem ej bort.
Han dem väl skiljas låter
Men blott en liten tid,
Han dem förenar åter
Uti en evig frid. Faxsimil.
Orginal: Tryckte hos Anders Lindgren, 1869
Innehåller avskrifter av gravinskrifter från Gbg's gamla begravningsplatser. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Frerik Magnus landskamre Otedahl Ingeborg
Barn: Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Fredrik Magnus, kamrer, fru Oterdahl Ingeborg Barn:
Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6
Filip 1793 11/6
Nikolaus 1794 23/10
Fredrik 1800 16/12
August 1802 10/8. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), . 22: "1804 Philips svåger landssekreteraren Fredrik Magnus Åkerman övertar Särö"
"ca 1820 Smedjan uppföres"
"1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 27. Fredrik Magnus Åkerman, f 1754 10/8; landskamrerare i Gbg o Bohus län, d 1830 20/4. - Gift 1785 9/10 i Göteobrg med Ingeborg Oterdahl, f 1761 16/12, d i Gbg 1825 16/8, dotter av direktören Anders Oterdahl och Dorotea Matsen.
...
Fredrik Magnus Åkerman blev landskamrerare i Göteborgs och Bohus län 1784 efter att dessförinnan hava varit kronofogde i Göteborgs fögderi. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790 .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Åkerman, Fredrik Magnus, landskamererare, d. Fredrika Dorotea 2 år 7/1 1789
" , d. Catarina Elisabet 1 år 4 mån 26/10 1793
" h. Inga Oterdahl 63 år 8 mån. 16/8 1825
" M. 75 år 8 mån. 10 dagar 20/4 1830. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
... .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 179. Porslin med text o utsmyckning, "Ellsbo", hans gods på Hisingen, han beställt från Kina. Bild s 180. .... Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), Personalfört.

54 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Otterdahl, Inga, landskamrerare F.M. Åkermans h., 63 år 8 mån. 16/8 1825. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 29.

55 Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Wilhelmina Oterdahl född 19/4 1836. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, A1:6 Husförhörslängder. se fadern.

56 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), genline.

57 Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), se maken. .... (Jeanna Bauck, död 1859), Då maken Knut Ekström nämns som kallad till bouppteckningen, bör de båda ha levt då, 1859. .... EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIIIa:115 sid 2045. Bouppteckning EIIIa:79
Gbgs Stads Rådhus den 31 Aug 1841 no 54
År 1841 på 20 Augusti förrättades bouppteckning efter Stadsmäklaren Joh. Christ. Bauck och dess hustru Anna Maria född Dahlgren, som aflidit, mannen sen 23 Maj och hustrun sen 23 Juni benämda år och efterlämnat sådana arfingar, sonen Musique läraren Carl Wilhelm Bauck samt döttrarna Johanna Elisabeth gift med Grosshandlaren A.H. Åkerman, Maria Wilhelmina gift med Possessionaten And. Oterdahl och Sophia Charlotta, Enka efter aflidne Grosshandlaren W-m Malm
Härvid tillstädes war Enkan Malm och Grosshandlaren Sven Rehnberg den sednare i egenskap af befullmäktigadt ombud för Musique läraren Bauck, Grosshandlaren Åkerman och Possessionaten Oterdahl.

Gbgs rådhusrätt o magistrat EIIIa:115 sid 2045nr 287
År 1877 den 16 November förrättades bouppteckning efter Mamsell Constantia Maria Charlotta Carlsson, som aflidit den 1 sistlidne Oktober, 62 år gammal, och såsom arfingar efterlemnat:
1: aflidna moderssystren Anna Maria Dahlgrens i gifte med jemvel aflidne Gorssshandlanden Johannes Christopher Bauch, födde barn:
a)Sonen, Professorn Carl Wilhelm Bauck, hvilken dock aflidit den 9 sistnämnde månad och såsom sterbhusdelegare efterlemnat enkan Fredrique, född Hansson och
Sönerna Johannes Bauch, som vistas å okänd ort och för hvilken Grosshandlanden Max Malm är god man, och
Skådespelaren Emanuel Bauck, samt
Dottren Jeanna Bauch, ogift och myndig; och
b)Dottren Charlotta, enka efter Grosshandlanden Wilhelm Malm; samt
2. aflidna moderssystren Ulrika Dahlgrens i gifte med Handlanden Olof Rommel födda dotter Wilhelmina, gift med Landtbrukaren G.T. Holmqvist.
Härvid infunno sig Grosshandlanden Max Malm, jemväl i egenskap af befullmäktigadt ombud för Enkefrun Bauch, skådespelaren Bauck, Jeanna Bauck och Enkefru Malm, samt Kontorsskrifvaren Leonard Lindgren såsom ombud, på grund af fullmakt för Landtbrukaren Holmqvist, hvarjemte Jungfru Betty Olsson, som hade boet omhänder, kom tillstädes. Och sedan ett af den aflidna i lifvstiden den 19 sistlidne September upprättadt, i bestyrkt afskrift här bilagdt testamente blifvit företedt, uppgavs boet af Jungfru Olsson sålunda:
Guld…
Silfver…579.50
Pläted m.m. 62
Koppar… 20.02
Porslin o Glas46
Säng, Linne- och Gångkläder
397
Meubler702
Fordringar
Af Göteborgs Enskilda Bank kr 500
Med 5% ränta d pr 6.25
Göteborgs Sparbank 763.79
Summa inventarii3.146
Skulder:
Uppteckningsprovision15.73
Stämplatdt papper 7.20
Begrafningskostnader och Sorgkläder184.30
Läkararfvode50
Summa skulder257.23
Sålunda vara rätteligen uppgifvit och ingenting med vett eller vilja undandoldt,under edlig förbindelse efter lag, bekräftat, Göteborg som ofvan
Betty Olsson
m.h.å.p.
på embetets vägnar
……………..…………………

Såsom min yttersta vilja förordnar jag harmed att all efter mig befintlig qvarlåtenskap skall tillfalla Fru Johanna Amalaia Ekström, född Åkerman, dock med undantag af Fyrahaundra kronor, af hvilka ena hälften skall tillfalla Syjungfrun Maria Elisabeth Olsson samt den andra hälften Jungfru Annal Olena Svensson.
Göteborg den September 19 1877
Constantia Maria Charlotta Carlsson
Sigill

………………..

…………………………

……………………

…………vice Häradshöfding Knut Ekström, såsom målsman för hustru Johanna Amalia Ekström, född Åkerman……………….15 nov 1877
.

58 Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), 23. "1845 Övertogs Särö av Anders Åkermans måg, vice häradshövding Knut Henrik Ekström."
Bygger ut Badanstalten.... Säljer Särö 1847 till Leopold Schmidt, Särö, för 70.000 rdr. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:6 4/4 Wigda. 1843 Aug 28 Extra Fiscalen i Kongl. Majts och Rikets Svea Hofrätt Herr Knut Henric Ekström, Stockholm, 1:a gifte, och Jungfrun Johanna Amalia Åkerman, Serö, 1:sta gifte. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, A1:6 Husförhörslängder. se svärfadern.

59 Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), se makens namn. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Släp CI:6 4/4. 1843 Aug 28
Extra Fiscalen i Kongl. Majts och Rikets Svea Hofrätt Herr Knut Henric Ekström, Stockholm, 1:a gifte, och Jungfrun Johanna Amalia Åkerman, Särö, 1:sta gifte
Hemvist Stockholm (mannen)
Särö (hustrun)
. .... DDSS Vigselregister Halland, Vigselregister Halland
Vigda i Släp

Datum: 1843-08-28 Datum avser:
Nuvarande kommun: KungsbackaHärad: Fjäre
Ospecifiserad ort: Källa: Släp C:6
Brudgummens förnamn: Knut Henriccivilstånd:
efternamn: Ekströmsida i Hfl:
titel: Extra Fiscalenålder/födelseår:
ort: Stockholm
Brudens förnamn: Johanna Amaliacivilstånd: Ogift
efternamn: Åkermansida i Hfl:
titel: Jungfruålder/födelseår:
ort: Särö

Övrigt: Extra Fiscalen i Kongl Majts och Rikets Svea Hofrätt Herr. .... DDSS Vigselregister Halland, Vigselregister Halland
Vigda i Släp

Datum: 1843-08-28 Datum avser:
Nuvarande kommun: KungsbackaHärad: Fjäre
Ospecifiserad ort: Källa: Släp C:6

Brudgummens förnamn: Knut Henriccivilstånd:
efternamn: Ekströmsida i Hfl:
titel: Extra Fiscalenålder/födelseår:
ort: Stockholm

Brudens förnamn: Johanna Amaliacivilstånd: Ogift
efternamn: Åkermansida i Hfl:
titel: Jungfruålder/födelseår:
ort: Särö

Övrigt: Extra Fiscalen i Kongl Majts och Rikets Svea Hofrätt Herr

Vigselregister Halland
Vigda i Vallda

Datum: 1843-08-28 Datum avser:
Nuvarande kommun: KungsbackaHärad: Fjäre
Ospecifiserad ort: Källa: Vallda E:1 o E:2

Brudgummens förnamn: Knut Henriccivilstånd: ogift
efternamn: Ekströmsida i Hfl:
titel: Extra Fiskalen i Svea Hofrätt Herrålder/födelseår: 27
ort: Stockholm

Brudens förnamn: Johanna Amaliacivilstånd: Ogift
efternamn: Åkermansida i Hfl:
titel: Jungfruålder/födelseår: 25
ort: Särö

Övrigt: [lyses] 1843-08-13 S [HENNES FAR] ? Hr A H Åkerman Särö ? Hr A H Åkerman Särö.Extra Fiskalen i Kongl Majts och Rikets Svea Hofrätt Herr.

60 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. se namnet. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, genline födda 1803.

61 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, se födelsen.

62 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871.

63 Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 209 del 1. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844). .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), 29. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 32. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD). .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 17. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 145. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Genline. .... Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), personfört. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.

64 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 84.

65 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se svärsonen JH.

66 Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962. .... (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), C:5. 1827
Juni 16, döpt 24 Charlotte Nikolina
Föräldrar And. Otterdahl och dess hustru Wilhelmina Bauch 24 år
är fött på Kongl. Stiftelsen i Köpenhamn
döpt af Past. Backman (?).

67 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Charlotta Nicoline, f 1827, d 1899. G 1852 m fabriksidkaren i Göteborg Axel Henning Evers, f 1823, d 1861.

68 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 140. se svärsonen JH. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings flyttningsreg., E-H. Evers, Axel Henning, grossh. A 1852:12135
Evers Charlotta Nikolina f. Oterdahl, A1852:12135.

69 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Charlotta Nicoline, f 1827, d 1899. G 1852 m fabriksidkaren i Göteborg Axel Henning Evers, f 1823, d 1861.
.

70 Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern. .... (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), C:5. 1827
Juni 5, döpt 19 Johanna Amalia

Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 26 år
Faddrar: Grosshand. ...Oterdahl
Förste amiralitetsmedicus...P. Dubb
Grosshand. And. Fröding
Bokhandl. Herman Hjorth
Handl. Carl Bauch (?)
Fru Anna M. Bauch
Fru Hedvig Gustava Francke
Fru Charl. Malm
Mamsell Charl. Malm
Mamsell Sophie Grönwall

Barnmorska Fru Göthblad.

71 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping,
† 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: musikdirektören Anders
Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola;
student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med.
lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie
magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april
1842—8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843;
distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. intendent
vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847—30 nov. 1860; praktiserande
läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862—68, led. av dess styr.
1862—78 (v. ordf. 1868—78); stadsfullmäktig 1863—76; ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872—75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850—71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878.
LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868—70, ordf. 1871—72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVOlkl 1888; KNS:tOOlkl; innehade även annan utländsk orden.
G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805
i Stockholm (Nik.), † 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, † 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hæger, † 1841);
2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), † 28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch.
Redan under sin studietid och än mer som distriktsläkare
intresserade sig E. för de ögonsjukas omhändertagande. Under sin första studieresa (1850) följde E. i Paris arbetet vid ett par av de enskilda Cliniques oculaires, som denna tid hade
internationellt anseende; särskilt synes Louis Auguste Desmarres
(1810—82) ha imponerat på E. Han följde Desmarres på ronderna, plöjde igenom hans läroböcker, diskuteradevad han läst och sett
med sin omgivning. Även Sichels erfarenheter tillgodogjorde
sig E. på ett föredömligt sätt. Sichel var en tysk, i Frankrike naturaliserad läkare med egen ögonklinik, där man särskilt studerade den grå starrens behandling och glasögonfrågorna — ämnen som även i framtiden skulle i hög grad sysselsätta E:s sinne. E. tog här starkt intryck av Sichels och Debout’s >Leçons cliniques sur les lunettes et les états pathologiques consécutifs à leur usage irrationel>. Hemkommen från sin resa refererade E. sakkunnigt, med angivande av egna erfarenheter, sina lärares verk. Desmarres’ ansedda lärobok >Traité théorique et pratique des maladies des yeux> (Paris 1847 första uppl.) blev i samband härmed föremål för utförligt omnämnande i Hygiea 1851.
Detta senare år utkom H. Helmholtz’ berömda arbete om ögonspegeln, och därmed inleddes ett nytt tidevarv inom ögonsjukvården. Med ett litet elegant instrument kunde man nu direkt och i detalj beskåda ögats inre, hade fått ett nytt instrument i fysiologiens tjänst och för ögonsjukdomarnas igenkännande. E. tillhörde dem, som omedelbart insågo betydelsen av Helmholtz’ uppfinning, och lät sig angeläget vara att under förnyade resor inhämta direkta erfarenheter och rön om de nya uppslagen. Resultaten av sina studier framlade han de följande åren i flera på sin tid mycket uppskattade arbeten om ögonspegelns användning och om bruket och missbruket av glasögon. Vidare sökte E. intressera sin omgivning för ögonpatienternas sjukhusvård. Detta skedde med sådan framgång, att E. i Göteborg med enskilda medel fick till stånd en ögonklinik och detta redan året efter det (1858) då den store holländske ögonläkaren Franciscus Cornelis Donders (1818—89) på enahanda sätt och i samma syfte skapat en sjukvårdsinrättning i Utrecht. Att E. var tidigt ute, torde framgå även därav, att oftalmiatriken som undervisningsämne upptogs hos
oss i stadgarna för Karolinska institutet i Stockholm 26 april 1861,
att en mästare på området Albrecht v. Gräfe (1825—70) i Berlin fick
vänta på en egen högskoleavdelning för ögonsjuka till åren före sin
död och att oftalmiatriken blev examensämne i vårt land på 1890-
talet (vid Karol. inst. 1898) i samband med Erik Vilhelm Nordensons
och Erik Johan Widmarks åtgärder.
E:s skrifter äro, ehuru utan originella, egna uppslag, präglade
av kritisk blick, erfarenhet och vetenskaplig exakthet. Som tidig förespråkare för en viktig medicinsk kunskapsgren har E. sin plats inom svensk kultur.
Genom sin personlighet blev han något mera. Han var en vacker
representant för borgerligheten inom den föroscariska epoken i vår
historia, för decennierna kring 1800-talets mitt, den tid, som ägde
Fredrika Bremer, August Blanche, konstnärskretsen kring Karl XV,
Viktor Rydberg och Gunnar Wennerberg. Med Blanche hade E. för
övrigt sällskap under sin resa genom Tyskland till Paris 1850 och
hjälpte därvid sin reskamrat både med kassa och sjukvård, såsom
Blanche livfullt berättar i brev till sin svåger Carlstedt. Med sitt både
värdiga och vänliga sätt, sin prydliga dräkt, siratlig som hans tydliga
handstil, sin obestridliga begåvning, sin framgång som läkare, sitt
människointresse, ingav E. ett stort fötroende hos enskilda och myndigheter.
Samma person, som visade sådan blid humanitet och förfaren
varsamhet mot sina sjuka, som med så fast hand ledde förhandlingar
bland stadsfullmäktige och i lärda samfund, trivdes utmärkt
bland konstintresserade, i ordenssällskap och vid hovet. Förvisso ville
han >använda sin bildning till medmänniskors nytta och behag>.
Några brev (1868—71, 1873) till Peter Wieselgren finnas i Göteborgs
stadsbibliotek.
Tryckta arbeten: akad. avhandl. se G. Marklin, Catalogus disputationum.
. . Lidenianus iterum continuatus, Sect. 1 (1856). — Om bruket och missbruket
af glasögon, jemte några ord om ögats vård. Linköping 1855. 47 s. 2:a
uppl. s. å. 3:e, genomsedda uppl. Sthm 1862 [enl. Hj. Linnström, Sv. boklexikon].
— Praktiska skizzer synnerligen med afseende å användningen af ögonspegeln
i ophtalmiatriken. Göteb. 1857. 88 s. — Uppsatser om Medevi och i oftalmologiska
frågor i Hygiea, Bd 10—13, 1848—51; 16, 1854; 21, 1859.
Översatt: J. B. F. Descuret, Passionerna uti deras förhållanden till sjukdomarne,
lagarne och religionen. Efter andra uppl. af förf:s >La médicine des
passions>. Norrköping 1847. XII, 544 s. 2:a, öfversedda uppl. Sthm 1859. XVI,
512 s. 3:e, öfversedda uppl. Sthm 1871. XVI, 445 s. 4:e svenska, öfversedda uppl.
1—2. Sthm 1883, 1882. 1. Om passionerna i allmänhet. (2), 95, 96 s. 2. Om de
189
EKSTRÖM, JOHAN (JOHN) PETRUS
särskilda passionerna. (2), 70, 70, 68, 74 S. (Populärt bibliotek i vetenskapliga
ämnen. 1—6; övers. anon.) — L. Denis, Lifsfrågor. Hvad äro vi? Hvarifrån
komma vi? Hvart gå vi? Sthm 1889, (4), 76, (1) s. [Övers. tillägg: s. 73—76]
(Övers. anon.)
Utgivit: Redogörelse rörande sjukvårds-anstalten för ögonsjuke [i Göteborg],
1860—73.
Källor: Födelse- och dopbok för Nikolai förs. 1805, dödlista 1901 norr, SSA;
div. kyrkoböcker, Landsarkivet, Uppsala; Domkyrkoförs:s i Göteborg födelsebok
1829, Landsarkivet, Göteborg. — A. Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden
1811—1900 (1900); C. F. Lindahl, Svenska millionärer, 8 (1903); Minnestal
hållna i Göteborgs K. Vetenskaps- och vitterhetssamhälle... 1900—03 (19030);
E. Nachmanson, Förteckning över Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhälles
ledamöter 1774—1927 (1928); The Royal bachelor’s club 1769—1944
(1947); Sveriges läkarehistoria, F. 3:1 (1886), F. 4:1 (1930).
RICHARD ERHARDT . .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping, d. 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: musikdirektören Anders Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola; student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med. lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april 1842-8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843; distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. Intendent vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847-30 nov. 1860; praktiserande läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862-68, led. av dess styr. 1862-78 (v. ordf. 1868-78); stadsfullmäktig 1863-76; ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872-75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850-71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878.
LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868-70, ordf. 1871-72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVOlkl 1888; KNS:tOOlkl; innehade även annan utländsk orden.
G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805 i Stockholm (Nik.), d. 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, d. 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hæger, d. 1841);
2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), d.28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 49f. Ekström, Fredrik August
Med. dr, överintendent. Född 5/6 1816 i Linköping, som av musikdir. Anders Fredrik Ekström och anna Katarina Sundberg; död 5/12 1901 i Sthm (Jak.)....Grundare av o läkare vid "Sjukvårdsanstalten för ögonsjuka" i Gbg (landets första ögonsjukhus)...Led. av stadsfullm. 1863-66 och 1869.76...Gift 1 med Eva Charlotta Åhman i hennes tredje gifte, född 27/1 1805 i Sthlm (Nik.), dotter av krögareålderman Sven Åman och Emerentia Holmström; död 2/1 1851 i Motala. Hustrun gift 1 1829 med stadsläk. Gustaf Mauritz Florman, död 1831 och 2. med järnkramhandlare Lorentz Fredrik Haeger, d 1841.
Gift 2. 27/3 1854 i Gbg (Domk.) med Jeanna Amalia Oterdahl, född 5/6 1829 i Gbg (Domk), dotter av grosshandl. Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauck; död 28/6 1911 i Sthlm(Jak.). .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 66. Ekström, Fredrik August.
F. i Linköping 1816, d. i Stockholm 1901. Med doktor, praktiserande läkare i Gbg. Överintendent vid H. M:t Konungens hov.

72 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se maken FAE. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

73 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), se fadern. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1830
Nov 4, döpt 25 Ingeborg

Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 27 år
Faddrar: Mäklaren J. C. Bauch
Majoren och Ridd. Clas Wirgin
Grosshand. Wilhelm Malm
Commerce Rådet Ol. Wijk
Fänriken Grefve Carl von Rosen
Fru Marie Lamberg
Fru Karin Åkerman
Fru Augusta Fröding
Mamsell Emma Iggeström (?)
Mamsell Virginia Bergendahl

Barnmorska Fru Göteblad
.

74 Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.

75 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD).

76 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Personregister till Göteborgs Gustavi och Domkyrko församlings födelse- och dopbok (1861-1883), Otedahl Niklas grosshandlare Mari Keiller
dödfödd gosse 1866 31/10. bd 2. Faderns reg. L-Ö .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1831
Sept. 14, döpt Okt 11 Niclas Anders

Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 28 år
Faddrar: Commerce Rådet Sam. Arfwidsson
Lagman Per STenberg
Baron C. Åkerhjelm
Capten S... Thorén
Grefve Rob.t von Rosen
Med Doctor Carl Westring
Fru Majorskan Fredr. Wirgin
Fru Baronessan (?) Charl. Åkerhjelm
Fru Jeanna E. Åkerman
Mamsell Wilh.a Fröding
Mamsell Hilda Wirginia Prytz
Mamsell Sophie Kennedy

Barnmorska Fru Göteblad
.

77 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. se fadern. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.

78 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.

79 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Niclas Anders, f 1831, grosshandlare, d 1889. G 1864 m Mary Keiller, f 1824, d 1912.

80 Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1832
aug 9, döpt sept 2 Johan Anders

Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 29 år
Faddrar: Biskopen och Commendören Doct. Carl Fr. af Wingård
Grosshandl. J. F. Silvander
Baron Munck
Herr J. V. Winter
Fru V. Bergendahl
Do M. af Sandeberg
Mamsell M. Barclay
Mamsell Soffie Carlsson
Fröken Em. Virgin

Barnmorska Fru Göteblad
.

81 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Johan Anders, f 1832, d 1885.

82 Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1833
Okt 13, döpt NOv 10 Philip Anders

Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 30 år
Faddrar: Commerce Rådet o Ridd. Jan Lamberg
Öfverste Lieutn. C. J (S?) Virgin
Herr James Sinclair
Majoren och Ridd. Thom. Clancy
Herr Gustaf Lamberg
Enkefru Ch. Malm
Fru Engström
Fru Marie Bergendahl
Mamsell Hedda Barclay
Mamsell Hedda Ewert

Barnmorska Fru Göteblad
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.

83 Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD).

84 Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), födda 1833.

85 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.

86 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern.

87 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.

88 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), se fadern. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1836
april 19, döpt april 31 Wilhelmina

Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 33 år
Faddrar: Grosshandl. Thomas Kennedy
Grosshandl. I. G. Rehnborg
Vinhandl. Rudolph Kock
Handelsbokhåll. Charles Dickson
Fru Jeanna Åkerman
Fru Marie Lundgren
Mamsell Amalia Åkerman
Mamsell Adolphina Brolin

Barnmorska Fru Hansson
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Wilhelmina (Toppa), f 1836, d 1851.

89 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Beda Maria, f 1841, d 1917.

90 (Läst hos Landsarkivet i Gbg).

91 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder vid Ingeborg Oterdahls dop 25/11 1830. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Kap. En förnäm färdled (om Stora Nygatan) s. 682 ...längre bort köpmansfamiljen Malms,...
Not s 939 2:682, rad 11. Malms hus, Stora Nygatan 27& 29. ... .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 163. År 1819 18/6 Wilhelm Malm, handlande. Blev borgare i Gbg. .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), in o utflyttningslängd 1812-1823. 1813 Malm, Wilhelm Handelsbetj. född 1794 5/10 ålder 18.

92 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

93 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1794, CII:1 3/5. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), C1:5.

94 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, Malm, Wilhelm, grosshandlare, 45 år 1839 6/5.

95 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Communicanter
varje år mellan 1774 och 1777 Gross. Jonas Malm med sin fru. 2 (avgift)
Kyrkoherde Carl Johan Brag. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:1. Nykomne personer och Hushold sedan d. 28 Januari 1774
(hösten 1774)
Herr Jonas Malm, ungkarl , 29 år 36 - 1. genline Kba bibl. .... Sören Skarbäck (Tre böcker 1995), s 38. Mot slutet av 1700-talet var Kvibergsnäs gamla byggnad så förfallen att man lät riva den. En ny stod färdigbyggd 1801, då konsul Jonas Malm var den som hade upplåtelse på marken. Samma år invigdes en huvudbyggnad på gården Liseberg i Gbgs södra utkanter. Liseberg ägdes av kommerserådet Andersson och faktum är att Malm på Kvibergsnäs o Andersson på Liseberg besökte varandras invigningsfester under en o samma månad. En stor del av den göteborgska societeten var på plats. På båda ställena står byggnaderna kvar än i dag. Bör vara samma Jonas Malm. .... Ingrid Wirsin (Tre böcker 1997), s 140. Lärjeholms landeri
Hjällbo
Byggnadsår omkring 1800, anor från 1400-talet
Byggnadsminne 1973
...
PÅ 1700-talet var det mest förmögna göteborgare som ägde Lärjeholm. Det var bland annat direktören Niklas Ström och familjen Malm. Johan Niclas Malm var kommerseråd och Jonas Malm direktör vid Ostindiska kompaniet. Men 1791 köptes gården av Claes Adam Wachtmeister...Det var också han som lät bygga den nuvarande mangårdsbyggnaden....
. .... Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 225 del 1. ...George Bellenden... hade varit läkare i Skottland, när han 7/4 1752 erhöll burskap som grosshandlare i Göteborg i bolag med Martin Törngren och Jonas Malm. .... Rudolf Röding (Biogr. uppg. om lektorerna vig Götheborgs gymnasium. 1921.), s 167. Började vid Göteborgs latinläroverk 1759. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), 88. Gamla Warfvets Begrafningsplats
Stenhäll:
Jonas Malm
Handlande i Göteborg
född den 22 Februari 1745
död den 13 Januari 1808
--------------
dess efterlemnade Enka
Catharina Charlotta Malm
född Grabien i Stockholm 1766
död i Göteborg den 5 April 1845. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., 1775-1860. Malm, Jonas, grosshandlare, Grabin K.C. Joakim tv. 11/3 1792
Jonas tv. 11/3 1792
" " " " Kat. Charl. Karl Gustav 5/5 1793
" " " " Kr. Vilhelm 5/10 1794
" " " " A. Charlotta Juliana Christina 25/12 1797. .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, Malm, J. köpman, s. Joakim 3 d. 1792 15/3
" " s. Jonas 2 d. 1792 13/3
Malm, Jonas, handelsman: h. Maria Kullman 24 år 20 d. 1781 12/8. .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, Malm, Jonas, Grosshandlare,: d. Wilhelmina, 14 år 1795 5/2. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., 1775-1860. Malm, Jonas grossör h. Kullman, Maria Johan Nikolas 7/8 1773
" " " " dödf dotter -/8 1776
" " " " Birgitta Maria 18/10 1777
" " " " Kristina Elisabet 9/9 1778
" " " " Sven Peter 2/9 1779
" " " " Vilhelmina 17/1 1781. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 138. År 1797 8/12 Jonas Malm, handelsman. Blev borgare i Gbg. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), sid 19. Jonas Malm, son av förenämnda, f. 1745 22/22; grosshandlare i Göteborg, död i Göteborgs Kristine församling 1808 13/1.
Gift 1:o 1774 29/11 i Göteborgs Kristine församling med Maria Kullman, f. 1757, död där 1781 12/8, 24 år, 20 dagar gammal, dotter av handlanden Sven Eriksson Kullman och Maria Hülphers; 2:o med Charlotta Grabien, f. 1766 i Stockholm, död 1845 5/4. här blandar Weibull ihop Jonas Ericsson Malm med Jonas Malm. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se anteckningar, även om Alexander M och Jonas M, senior. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 55. Msf till Jacob Bernhard Ström 1771 26/9, se denne. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:1. Nykomna Pesoner o Hushold sedan d 28 Januarii 1774
1774 + Herr Jonas Malm ungkarl 29 år 36 1 person. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), msf till Anna Maria Charlotta Igeström 1802 29 april.

96 Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Trol. fadder på Philip Anders Oterdahls dop, född 13 okt 1833. .... Ingrid Wirsin (Tre böcker 1997), Norra Hamngatan 4, ”Gamla Tullen”

Byggnadsår 1882-1883
Byggnadsminne 1987

I dånet och luftföroreningarna från Oscarsleden ligger en läckerbit till fastighet på Norra Hamngatan 4. Det är ett fyravåningshus i sandstensfärg och fult, rikt dekorerat från husgrund till tak. Huset är byggt i kontinental nyrenässans 1882-1883. Arkitekt var Adrian C. Peterson, som lämnat många vackra byggnader efter sig.
Huset Norra Hamngatan 4 domineras av ett centralt burspråk i de två översta våningarna. En gång avslutades burspråket med en sexkantig kupol, men den togs bort vid en ombyggnad 1931. Fortfarande bärs det dock upp av två karyatider, antika kvinnofigurer.
Alla våningarna har olika utsmyckningar. De två nedersta är rusticerande, bottenvåningen kraftigast. Mittfönstret på andra våningen omges av karyatiderna. Fönstren i tredje våningen är markerade av kraftiga pilastrar.
Dekorerade pilastrar omger också fönstren i fjärde våningen, som är rikt utsmyckade. Fasaden avslutas med ett ornamenterat parti, uppdelat med lejonhuvuden. Man ser allt detta perfekt om man ställer sig på andra sidan Hamnkanalen.
När huset byggdes var det högst i sin omgivning. Möjligen ville ägaren Max Malm bräda sina grannar, bland annat Sahlgrenska huset. Malm var handelsman och de två nedersta våningarna blev hans kontor, i de två översta bodde han med familjen. Man kan ännu se på rumsdispositionen hur en förmögen man ville ha sin bostad.
Huset innehöll på den tiden bland annat salong, kabinett, herrum och biljardrum. In mot gården låg barnkammare och tjänstefolkets rum. Inredningen tyder på ett stort hushåll och livligt umgänge, skriver länsstyrelsen i sin dokumentation.
Familjen Malm bodde alltså ståndsmässigt tills den flyttade från huset 1893. Sedan ägdes fastigheten av olika personer. 1900-1920 var det hyreshus med 50 hyresgäster. Sedan blev det kontor av alltihop och så är det fortfarande.
Men som alla andra hus har även detta en tidigare historia. Första gången huset nämns är 1720. Då bodde kommendeur Christen (Christian) Gathenhielm, bror till Lars, i huset. Han bodde perfekt, för dels hade han broder Lars i hans hus vid Lilla Torget tvärs över Hamnkanalen, dels var dess kvarter nere vid hamnen ett livligt handelscentrum och stadens träffpunkt på den tiden. Det var långt innan Oscarsleden skiljde staden från vattnet.
1784 köper Anna Björnberg huset på auktion efter Niclas Brunjeansson. En blyertsteckning från den tiden visar ett trevånings reverterat trähus med valmat tak. Då är huset enbart ett bostadshus. Men 1815 bygger kommerserådet Niklas Björnberg till en lager- och magasinsbyggnad på gården. Arkitekt är Jonas Hagberg. Familjen Björnberg hade alltså både bostad och arbetsplats på Norra Hamngatan 4.
Niklas Björnberg var en rik man, direktör vid Ostindiska kompaniet 1806-1813. Men sin stora förmögenhet tjänade han på brännvinsbränneri. Detta gjorde honom mäkta impopulär bland folket. Nödåret 1799 blev det upplopp i stan när borgarna ville ha säden till bröd istället för brännvin. Fredberg skriver i Det gamla Göteborg:
- När intet hjälpte begåvo sig massorna dels till bränneriet, där de ramponerade byggnaderna och förde mängden brännvinsfat, tömmande innehållet i Fattighusån, dels till Björnbergska huset vid Norra Hamngatan, vilket grundligt ramponerades.
1839 köpte änkan Catharina Charlotta Malm huset för 15 000 riksdaler. Därmed är familjen Malm inne i huset. Vad som sedan hände har ni redan läst. Då vet ni också att dagens hus är ett annat det som den hungrande hopen ramponerade. Det var i stället det reveterade timmerhuset med valmat tak från blyertsteckningen. Adrian C Petersons vackra hus kom först nästan ett sekel senare.
Men även det vackraste hus för illa av väder, vind och luftföroreningar, inte minst om det ligger vi en starkt trafikerad motorled. Adrian Petersons hus på Norra Hamngatan 4 hade farit så illa att det krävdes en grundlig restaurering. Den genomfördes 1983-1984.
Då fick delar av den rika utsmyckningen och delar av karyatiderna bytas ut. Fasaden fick också ny färgsättning, som framhäver de rika dekorationerna och husets skönhet. Fasaden får inte ändras, säger länsstyrelsen och framhåller att huset har stort kulturhistoriskt värde och står betydelse för miljön kring Stora Hamnkanalen.

Hus med hiskliga historier
Ingrid Wirsin
Tre böcker
1997
. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), Se make Jonas Malm
/* Med stor sannolikhet så är CCG moder till WM */.

97 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans son Peter Wilhelm M (1825- 65) i Gbg blev 1856 kompanjon till sin förutnämnde halvkusin Fredric M, vars firma han övertog 1857 efter dennes död. Denne Wilhelm M var från 1863 ledamot av Gbgs stadsfullmäktige. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), 70. Nya Begrafningsplatsen ( Östra kykogården ):
Gönaktig marmorsten:
Wilhelm Malm
Född den 5 November 1825
Död den 2 April 1865
/* Säkert denne; samma födelseår och dödsår och namn */. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 206. År 1856 15/2 Peter Wilhelm Malm, grosshandlare. Blev borgare i Gbg. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 31. Malm, Peter Wilhelm. Grosshandl. Född 5/11 1825 i Gbg (Krist.), son av grosshanld. Wilhelm Malm och Sofia Charlotta Banck(!); död 2/4 1865 i Gbg (Krist.) Gift 11/5 1855 i Gbg (Domk.) med Ottonie Magdalena Elisabeth Lundgren, född 31/5 1835 i Gbg (Domk.), dotter av handlanden Johan Lundgren och Maria Malm; död 2/2 1918 (Gbg, Vasa).
Grundare av och delägare i firma Fr. Malm & Co, Gbg, 1856-57; ensam innehavare av firman 1857-65. Ledamot av stadsfullm. 1863-1865 mm. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Malm PW handelsbokh. 4 r. Drottn.gn 126 o 127. Samma?. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), s 195. Malm. P.W., grosshandl., (firma F. Malm & Co), Stora Nygtn 27-29
På samma adress även Malm, C.F., bokhållare och Malm J.A., enkefru.

98 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Kaj Hartelius pärm nr 5 + info från Ulf sr. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993). .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:3 s 41 födda 1824-1852.

99 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:3 s 41.

100 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993). .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

101 Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993).

102 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

103 (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), 36. Norra Hamngatan 4
Förste kände ägaren till Norra Hamngatan 4 är Lars Gathehielms bror Christen.
Cirka år 1815 lät kommerserådet Niklas Björnberg bygga en handelsgård här. Han hade varit direktör för Ostindiska kompaniet 1806-13. Dessutom hade han tjänat ihop en ansenlig förmögenhet på brännvinsbränning, vilket gjorde honom föga aktad av gemene man.
1882 lät handlanden Max Malm bygga det nuvarande huset. Bakom ritnigarna stod Adrian Peterson och byggnade innehöll förutom bostad också kontor.
Rumsdispositionen speglar en förmögen mans bostadsideal på den tiden, med bland annat salong, kabinett, herr- och biljardrum. Fastigheten utmärktes av rik utsmyckning; bland annat två karyatider som bär upp det halvcireklformade burspråket. Detta var fram till 1931 även krönt med ett torn.
Familjen Malm flyttade redan 1892 och från och med 1920 har byggnaden endast använts som kontorshus.
. .... Ingrid Wirsin (Tre böcker 1997), Norra Hamngatan 4, ”Gamla Tullen”

Byggnadsår 1882-1883
Byggnadsminne 1987

I dånet och luftföroreningarna från Oscarsleden ligger en läckerbit till fastighet på Norra Hamngatan 4. Det är ett fyravåningshus i sandstensfärg och fult, rikt dekorerat från husgrund till tak. Huset är byggt i kontinental nyrenässans 1882-1883. Arkitekt var Adrian C. Peterson, som lämnat många vackra byggnader efter sig.
Huset Norra Hamngatan 4 domineras av ett centralt burspråk i de två översta våningarna. En gång avslutades burspråket med en sexkantig kupol, men den togs bort vid en ombyggnad 1931. Fortfarande bärs det dock upp av två karyatider, antika kvinnofigurer.
Alla våningarna har olika utsmyckningar. De två nedersta är rusticerande, bottenvåningen kraftigast. Mittfönstret på andra våningen omges av karyatiderna. Fönstren i tredje våningen är markerade av kraftiga pilastrar.
Dekorerade pilastrar omger också fönstren i fjärde våningen, som är rikt utsmyckade. Fasaden avslutas med ett ornamenterat parti, uppdelat med lejonhuvuden. Man ser allt detta perfekt om man ställer sig på andra sidan Hamnkanalen.
När huset byggdes var det högst i sin omgivning. Möjligen ville ägaren Max Malm bräda sina grannar, bland annat Sahlgrenska huset. Malm var handelsman och de två nedersta våningarna blev hans kontor, i de två översta bodde han med familjen. Man kan ännu se på rumsdispositionen hur en förmögen man ville ha sin bostad.
Huset innehöll på den tiden bland annat salong, kabinett, herrum och biljardrum. In mot gården låg barnkammare och tjänstefolkets rum. Inredningen tyder på ett stort hushåll och livligt umgänge, skriver länsstyrelsen i sin dokumentation.
Familjen Malm bodde alltså ståndsmässigt tills den flyttade från huset 1893. Sedan ägdes fastigheten av olika personer. 1900-1920 var det hyreshus med 50 hyresgäster. Sedan blev det kontor av alltihop och så är det fortfarande.
Men som alla andra hus har även detta en tidigare historia. Första gången huset nämns är 1720. Då bodde kommendeur Christen (Christian) Gathenhielm, bror till Lars, i huset. Han bodde perfekt, för dels hade han broder Lars i hans hus vid Lilla Torget tvärs över Hamnkanalen, dels var dess kvarter nere vid hamnen ett livligt handelscentrum och stadens träffpunkt på den tiden. Det var långt innan Oscarsleden skiljde staden från vattnet.
1784 köper Anna Björnberg huset på auktion efter Niclas Brunjeansson. En blyertsteckning från den tiden visar ett trevånings reverterat trähus med valmat tak. Då är huset enbart ett bostadshus. Men 1815 bygger kommerserådet Niklas Björnberg till en lager- och magasinsbyggnad på gården. Arkitekt är Jonas Hagberg. Familjen Björnberg hade alltså både bostad och arbetsplats på Norra Hamngatan 4.
Niklas Björnberg var en rik man, direktör vid Ostindiska kompaniet 1806-1813. Men sin stora förmögenhet tjänade han på brännvinsbränneri. Detta gjorde honom mäkta impopulär bland folket. Nödåret 1799 blev det upplopp i stan när borgarna ville ha säden till bröd istället för brännvin. Fredberg skriver i Det gamla Göteborg:
- När intet hjälpte begåvo sig massorna dels till bränneriet, där de ramponerade byggnaderna och förde mängden brännvinsfat, tömmande innehållet i Fattighusån, dels till Björnbergska huset vid Norra Hamngatan, vilket grundligt ramponerades.
1839 köpte änkan Catharina Charlotta Malm huset för 15 000 riksdaler. Därmed är familjen Malm inne i huset. Vad som sedan hände har ni redan läst. Då vet ni också att dagens hus är ett annat det som den hungrande hopen ramponerade. Det var i stället det reveterade timmerhuset med valmat tak från blyertsteckningen. Adrian C Petersons vackra hus kom först nästan ett sekel senare.
Men även det vackraste hus för illa av väder, vind och luftföroreningar, inte minst om det ligger vi en starkt trafikerad motorled. Adrian Petersons hus på Norra Hamngatan 4 hade farit så illa att det krävdes en grundlig restaurering. Den genomfördes 1983-1984.
Då fick delar av den rika utsmyckningen och delar av karyatiderna bytas ut. Fasaden fick också ny färgsättning, som framhäver de rika dekorationerna och husets skönhet. Fasaden får inte ändras, säger länsstyrelsen och framhåller att huset har stort kulturhistoriskt värde och står betydelse för miljön kring Stora Hamnkanalen.

Hus med hiskliga historier
Ingrid Wirsin
Tre böcker
1997
. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 117f. Malm, Johan Maximilian (Max) Fredrik
Handlande. Född 14/10 1838 i Gbg (Krist.), son av grossh. Wilhelm Malm och Sofia Charlotta Banck; död 30 12 1886 i Gbg (Krist,).
Stud. vid Gbgs handelsinstitut 1855. Anställd i järn- och trävaruexportfirman Fr. Malm & Co, Gbg, 1856-65; delägare i samma firma 1865-86; agent i Gbg för Phoenix Assurance Co.,, Ltd, London, 1882-86. Led. av styr. för Gbgs och Bohus Läns Sparbank 1884-86.
Led. av stadsfullm. 1883-86, av fattigvårdsstyrelsen 1884-86 och av hälsovårdsnämnden 1885-86; revisor för Holtermanska legatfonden 1872-73 och för Elise Rubenson, född Jacobson, donationsfond för behövande sjuka samt Agnes Philipsons donationsfond 1885-86.
Gift 28/5 1872 i Gbg (Domk.) med Augusta Wilhelmina Juliana Möller, född 19/6 1853 i Flo (Skarab.), dotter av godsäg. Petter Möller och Augusta Cneiff (gift 2. 23/1 1888 i Sthm med major Sten Edvard Gleerup, född 13/6 1860 i Chicago, USA, död 16/12 1928 i Lund; äktenskapet upplöst 29/12 1893); död 31/1 1935 i Sthm (Engebr.).

104 Svenskt Biografiskt Lexikon. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

105 Julie Gleerup i Brev 19 sep 1944 från Bonniers / Vårt Arkiv + gravsten på Ö. Kyrkogården, Gbg. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.

106 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se Max Malm.

107 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. msf vid Magdalena Christiana Stares dop sep 1764. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se sonen. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 96. Sven Kullman var gift med Maria Hülphers från Västerås o hade med henne barnen Sven Peter, handelsman, Eric Svensson, lektor, Christina, gift med handelsman Gudmund Dahl, Elisabeth, gift med mäklare Johan Leffler och Maria, gift med handelsman Jonas Malm.
.

108 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 17. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 96.

109 Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 96. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.). .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915). .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 104. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda vigda döda.

110 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), Se sonen.

111 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 113. År 1787
f 2/10 döpt 3/10 Sven Friedrich
Fadren, Consistorii-Notarien M:r Erik Svens. Kullman. Modren Dess k. Maka Anna Bauer.
Faddrar: Herr Hard. Matsen, Camerer. Hr Reinhold Bauer, Hr Nic. D. Matsen, Fru Sophia Bauer, D:o Christ. Dahl, Jfru Sophia Lundwall.
not: sjökapten, död i Cadix 1818 21/10. Gift med Lovisa Maria Arenander, f 1795, död i Gbgs Krist. fsg 1859 14/5. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:3 Confirmationsungdom. 1804 faderns yrke vita genus föd.ort ålder
Sv. Fr. Kullman Lector Ostindiefarare Gborg 1787. .... Göteborgs Domkyrkoförsamling (AD), C:5 s 23 födda.

112 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915).

113 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.

114 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 115. År 1788
f 19/11 döpt 20/11 Maria Sophia
Fadren, Consistorii-Notarie M:r Er. Svensson Kullman. Modren Dess k. Maka Anna Bauer.
Faddrar: Hr Joh. Fr. Bauer, Reg.Pastor Fr. Ad. Silvander, Handelsman Sv. P. Kullman, Hr Joh. Rein. Bauer, Fru Ulrika Schütz, Fru Elis. Leffler, Fru Hed. Elis. Rhodin, Jfru Maria Dahl.
not: död 1835. Gift 1812 15/11 i Gbgs Krist fsg med handlanden i Gbg Anders Håkan Blidberg, f 1782 8/7 i Ulricehamn, död i 1834. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:3 Confirmationsungdom. 1804 faderns yrke vita genus föd.ort ålder
Maria Soph. Kullman Lector hemadtr Gborg 1788.

115 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 115. se frun.

116 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 115. År 1790
11/8 döpt 12/8 Erik Abraham
Fadren, Lect. o Cons. Notarien M:r Er. Kullman. Modren Dess k. Maka Anna Bauer.
Faddrar: Grossh. Sam Schütz, Supercarg. Friedr. Bratt, Amiralitets Medic. D:r Pehr Dubb, Fru Eleon. Lundvall, Fru Brita D. Kullman, Jungfru El. MInten
not: Segelsömmarmäst. i Stockholm, död 1853. Gift med Petronella Lindberg.

117 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fruns förste man. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Bauer John Reinhold, kamrer, g 75 år 7/4 1803
" avl. " M. Anna Österberg 70 år 1803 12/5. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 115. fadder till Maria Sophia Kullman 1788 20/11. Farbror?.

118 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fruns första man RH.

119 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fruns förste man. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD).

120 Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Bauer Johan Reinhold, kamrerare g m Anna Hall, f Österborg, fru, 1774 14/10.

121 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 56. ev qsf till John Hall dy, 1771, se denne. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), ... Robert Hall och Anna Österberg (hustruns 2:a gifte, gift 1:o 20/5 1774 i Gbg, Domk, m kapt vid Ostind komp. Johan Adolf Burtz, död 8/9 1785 i Kanron). även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962

122 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), se maken JRB.

123 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärsonen RH.

124 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 15. ...Robert Hall, fader till Joseph, vilka vunno burskap såsom handlanden i Göteborg ... 1754 4/5. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Hall, Robert, handelsman, 32 år 1763 30/11
" avl., d. Eleonor 7 år 1764 25/11.

125 Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, Se kone, FT-1845. High

126 Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, Se kone, FT-1845. 41 år 1845.

127 Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, FT-1845. Samtlige personer i husstanden
Svendborg, Langelands Nørre, Rudkøbing Købstad, Rudkiøbing Kiøbstad, , Torvet no 39, , FT-1845
Der vises flg. felter:
Navn, Alder, Civilstand, Stilling i husstanden, Erhverv , Fødested
Rasmus Hansen, 41, Gift, , kjøbmand, Rudkjøbing
Christiane Bay, 39, Gift, , hans kone, do [Rudkjøbing]
Niels Nielsen, 25, Ugift, , handelsbetjent, Odense
Niels H. Wolder, 16, Ugift, , handelslærling, Rudkiøbing
Albrecht Johansen, 33, Ugift, , tjenestekarle, Fuglsbølle sogn, Svendborg Amt
Julius Jensen, 29, Ugift, , tjenestekarle, Tranekjær, Svendborg Amt
Christian Gotfredsen, 22, Ugift, , tjenestekarle, Simmerbølle, Svendborg Amt
Peter Hansen, 29, Ugift, , tjenestekarle, Lindelse sogn, Svendborg Amt
Line Jørgensen, 27, Ugift, , tjenestepiger, Maglebye, Svendborg Amt
Johanne Jørgensen, 24, Ugift, , tjenestepiger, Humble sogn, Svendborg Amt
Marthe Madsen, 26, Ugift, , tjenestepiger, Longelse sogn, Svendborg Amt

. .... Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Christiane Pouline Dorthea BAY
Sex: F

Event(s):
Birth: 16 Nov 1806
Rudkobing, Svendborg, Denmark

Parents:
Father: Erich BAY
Mother: Sidsel RING


Source Information:

Film Number:1903898
Page Number:
Reference Number:.

128 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site.

129 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Erich Bay, f. 19 Februar 1776, d. 9 Februar 1838. Gift med Sidsel Ring. Skibsreder i Rudkøbing / Morten Andersen Bay's efterslægt
Based on family papers and completed by Vilhelm Bay

130 Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, FT-1845. Samtlige personer i husstanden
Svendborg, Langelands Nørre, Rudkøbing Købstad, Rudkiøbing Kiøbstad, , Brogade no 21, østre side, , FT-1845
Der vises flg. felter:
Navn, Alder, Civilstand, Stilling i husstanden, Erhverv , Fødested
Sidsel Bay, 61, Enke(mand), , lever af sine midler, Thurøe, Svendborg Amt
Christian P. Bay, 38, Ugift, , hendes søn, skipper, Rudkjøbing

. .... Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Sidsel Ring, f. 11 Oktober 1781, d. 1 Marts 1862.

131 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Søn af Overkæmner i Rudkøbing, Jesper Fahnø. .... Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, FT-1801. Samtlige personer i husstanden

Svendborg, Langelands Nørre, Rudkøbing Købstad, Rudkøbing Købstad, , Nørregade 91, -, FT-1801
Der vises flg. felter:
Navn, Alder, Civilstand, Stilling i husstanden, Erhverv , Fødested


Jesper Fahnøe, 36, Gift, Huusbonde, Kiøbmand,
Anne Bay, 36, Gift, Hans kone, ,
Maria Dorothea Elisabeth, 4, -, Deres børn, ,
Holger Christian Povelsen, 1, -, Deres børn, ,
Ole Hansen, 28, Ugift, Tienestefolk, Gaardskarl,
Berthe Knudsdatter, 26, Ugift, Tienestefolk, ,
Dorothea Clausdatter, 17, Ugift, Tienestefolk, ,
Johanne Pedersdatter, 28, Ugift, Tienestefolk, ,
Alexander Krøl, 17, Ugift, Tienestefolk, Kramboddreng.

132 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925).

133 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Anne Bay, dbt. 12 August 1764, d 18 Marts 1844. Gift 12 Juni 1793 med Toldfunktionær Jesper Fahnø, f 1760, d.

134 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), 1. Christian Poulsen Bay, dbt. 4 December 1734, d 4 Oktober 1813. Gift 28 November 1759 med Dorthea Helene Olsen, dbt. 28 Januar 1737, d. 27 Juni 1794.
C. P. Bay overtog sin Faders Bedrift og blev en av Rudkøbings største og tillige mest ansete Købmand. I Aaret 1782 lod han af Bindningsværk opføre den med Facade mod Byens Hovedgade beliggende store Købmandsgaard, hvor han tillige drev et stort Brænderi. Ejendommen har indtil for faa Aar siden uafbrudt været i Slægtens Eje, idet den først solgtes i 1914. .... Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, FT-1801. Samtlige personer i husstanden

Svendborg, Langelands Nørre, Rudkøbing Købstad, Rudkøbing Købstad, , Østergade 49, -, FT-1801
Der vises flg. felter:
Navn, Alder, Civilstand, Stilling i husstanden, Erhverv , Fødested


Christian Povelsen Bay, 67, Enkemand, Huusbonde, Kiøbmand,
Morten, 28, Ugift, Hans børn, ,
Erich, 25, Ugift, Hans børn, ,
Dorothea Helena, 23, Ugift, Hans børn, ,
Voldborg Ring, 26, Ugift, Tienestefolk, ,
Anne Elsabeth, 21, Ugift, Tienestefolk, ,
Maren Hansdatter, 25, Ugift, Tienestefolk, ,
Kirsten Madsdatter, 30, Ugift, Tienestefolk, ,
Jørgen Nielsen, 26, Gift, Tienestefolk, Gaardskarl,
Peder Christensen, 40, Gift, Tienestefolk, Avlskarl,
Jens Pedersen, 24, Ugift, Tienestefolk, ,
Rasmus Jørgensen, 64, Gift, Tienestefolk, Rygter,
Anders Jensen, 22, Ugift, Tienestefolk, ,
Kirstine Jensdatter, 21, Ugift, Tienestefolk,.

135 Utdrag ur kyrkoböcker från Rudkøbings sogn, 1737 den 3. Febr. døbt Hans Hendrich Olsen Errøeboes Barn kaldet Dorothea Helena og baaren af Tolder O. B. Lunds Hustru. Fadderne var: Hans Pedersen Friis, Peter Bul, Hans Krøyer Fergemænd, Christian Luja, Christian Mørchs Hustru, Jørgen Buschis Hustru, Elsa Catharine Becher. Utredning av Danskt Genealogiskt Institut ca 1945

136 Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, FT-1801, se fader.

137 Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database.

138 Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, se fader, FT-1801.

139 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Carl Bay, f. 6 November 1809, d. 29 Oktober 1880. Gift med Johanne Marie Pilegaard.
C. Bay fik Skøde paa Fædreneejendomen, Gaarden i Rudkøping, 28 Januar 1838, var Direktør for Langelands Sparekasse fra 1850 til sin Død og Medlem af Rudkøpings Byraad fra 1860 til 1866.
Den 18 September 1879 overdrog han Gaarden til sin Søn Johannes og flyttede til København. Baade han og hans Hustru ligger begravet paa Rudkøpings Kirkegaard.

140 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Hans Henrik Bay, f 11 August 1769, d. 14 Januar 1827. Gift med Cecilie Christine Hansen, f. 1777, d. 1 Maj 1859. .... Danskt biografiskt lexicon 1933, Havde 11 börn. .... Rudkøbings Stadsarkiv: Kartotek, Bay, Hans Henrik. Købmand og Brændevinsbrænder.
Gift den 29/6 1798 med Cecilie ( Sidsel ) Christine Hansen, der var døbt den 9/1 1778 ...
Børn: ...
Henrik *Anton* Bay, født den 9/9 1815, død den 11/1 1892.
Ida Amalie Bay, født den 12/10 1817, død den 13/9 1867.
Christine *Nicoline* Bay, født den 3/3 1820, død den 23/6 1902.
Rådstueprotokol 14/5 1799: Hans Henrik Bay, søn af købmand Chr. Povelsen Bay fik borgerskab som køb- og handelsmand samt til at brænde brændevin til udsalg.
14/3 1801: Til borgerkaptajn fr Borgerbevæbningens 1ste afd. valgtes købmand Hans Henrik Bay. 9/7 1802: Capitain H.H.Bay entlediges fra sin post.
Billedafdeling B. a. nr. 1.
Ejer af Nørregade 12-14 fra 1799 til 1830. Husene har varet i slægtens eje, men først omdannet til egentlig købmandsgaard af H. H. Bay. Købmandsgaarden fungerede i sin egenskab indtil 1983. Bedst kendt undernavnet Bondo's Gaard. Ejer af Østergade 24 fra 1813 til 1830. Flyttede dertil efter faderens død i 1813. Kennt ved navnet Bays Gård. .... Bay, Lars Quistgaard, Hans Henrik Bay
Generation 2 - Ascendant 2 - Jens Pilegaard Bay's Father
Man
Birth: Wednesday 25 October 1769
Death: 1827
Birthname: Bay
Usual firstname: Hans Henrik

Spouse: Cecilie Christine Hansen (1777 - 1859)

Children
Christian Bay (16 November 1798 - 3 May 1827)
Niels Hansen Bay (17 April 1800 - 4 February 1884)
Jens Pilegaard Bay (5 September 1801 - 16 October 1865)
Theodor Bay (17 December 1804 - 16 October 1871)
Dorothea Helene Bay (10 April 1806 - 16 September 1894)
Carl A Bay (6 November 1809 - 29 October 1880)
Ludvig Bay (21 February 1811 - 5 July 1867)
Marie Cathrine Bay (7 September 1813 - 28 April 1889)
Henrik Anton Bay (9 September 1815 - > 1909)
Ida Emilie Bay (12 October 1817 - < 1909)
Christine Edvardine Bay (3 March 1820 - < 1909). .... Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, FT-1801. Samtlige personer i husstanden

Svendborg, Langelands Nørre, Rudkøbing Købstad, Rudkøbing Købstad, , Sidselbagersgade 75, -, FT-1801
Der vises flg. felter:
Navn, Alder, Civilstand, Stilling i husstanden, Erhverv , Fødested


Hans Henrich Bay, 32, Gift, Huusbonde, Kiøbmand,
Sidsel Christine Ravn, 24, Gift, Hans kone, ,
Christian Povelsen, 3, -, Deres børn, ,
Niels Hansen, 1, -, Deres børn, ,
Jens Olsen, 27, Ugift, Tienestefolk, Gaardskarl,
Niels Hansen, 37, Ugift, Tienestefolk, ,
Anne Pedersdatter, 24, Ugift, Tienestefolk, ,
Sophie Catrine, 28, Ugift, Tienestefolk, ,
Friderica Møller, 22, Ugift, Tienestefolk,.

141 ?, Mads Lange; Antavle mødrene linie. Kopia på en släkttavla hos Rudkøbings stadsarkiv.

142 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Gift 22 Oktober 1836.

143 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Johanne Marie Pilegaard, f. 23 Juni 1815, d. 11 April 1881. Datter af ... Jeppe Krogsgaard Pilegaard og Johanne Christensen.

144 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Ejer af Skovsbo Jeppe Krogsgaard Pilegaard.

145 Danskt biografiskt lexicon 1933.

146 Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, Kilde: FT-1845
Navn: Waldemar Bay Køn: M
Alder: 12
Civilstand: Ugift
Sogn: Harlev Herred: Framlev
Amt: Århus Stednavn: Ludvigsholm
Husstands-/familienr: 1 Matr.nr./adresse: gård, 19
Erhverv: deres søn
Fødested: Fredericia
Indtasternr.: B2736 Løbenr.: 135
Kommentar: Fødesogn: Fredericia.

147 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Caroline Erichine BAY
Sex: F

Marriage(s):
Spouse: Mads Nicolas BJORN
Marriage: 28 Oct 1840
Rudkobing, Svendborg, Denmark.

148 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Caroline Erichine BAY
Sex: F

Event(s):
Birth: 27 Sep 1819
Rudkobing, Svendborg, Denmark

Parents:
Father: Erich BAY
Mother: Sidsel RING


Source Information:

Film Number:1903898
Page Number:
Reference Number:.

149 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Erich Bay, f. 19 Februar 1776, d. 9 Februar 1838. Gift med Sidsel Ring.

150 Danskt biografiskt lexicon 1933. .... Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database.

151 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Theodor Bay, f. 17 December 1804, d 16 Oktober 1871. Gift 1ste Gang med M M E Brøchner. 2den Gang med F P J Schytte.
Th. Bay var først Skibsfører og Skibsreder, forlod Søvæsendet og købte Ludvigsholm i Harlev Sogn og senere Ulstrup Mølle ved Aarhus, som han solgte 1 April 1862 og flyttede til Aarhus, hvor han döde. .... Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, Kilde: FT-1845
Navn: Theodor Bay Køn: M
Alder: 41
Civilstand: Gift
Sogn: Harlev Herred: Framlev
Amt: Århus Stednavn: Ludvigsholm
Husstands-/familienr: 1 Matr.nr./adresse: gård, 19
Erhverv: ejer af gården og tilhørende mølle
Fødested: Rudkjøbing
Indtasternr.: B2736 Løbenr.: 133
Kommentar: Fødesogn: Rudkøbing Noter: Ludvigsholm.

152 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Marie Magdalene Elisabeth Bröchner, f. 7 April 1813, d. 3 Maj 1849.
Datter af Købmand Thøger Brøchner og Johanne Kjeldsen. .... Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, Kilde: FT-1845
Navn: Magdalene Elisabeth Bay Køn: K
Alder: 31
Civilstand: Gift
Sogn: Harlev Herred: Framlev
Amt: Århus Stednavn: Ludvigsholm
Husstands-/familienr: 1 Matr.nr./adresse: gård, 19
Erhverv: hans kone
Fødested: Fredericia
Indtasternr.: B2736 Løbenr.: 134
Kommentar: Fødesogn: Fredericia Noter: i FT: Magdel. Elisabeh.

153 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Christian BAY
Sex: M

Event(s):
Birth: 17 Mar 1835
Rudkobing, Svendborg, Denmark

Parents:
Father: Jens Pilegaard BAY
Mother: Anne Marie BARBALLE


Source Information:

Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
5002375-1396484 FilmNONE
Sheet:14. .... Bay, Lars Quistgaard, Se fadern.

154 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, 17 mar 1835. .... Bay, Lars Quistgaard, 17 april 1835.

155 Bay, Lars Quistgaard.

156 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Jens Pilegaard Bay, f. 5 September 1801, d. 16 Oktober 1865. Gift med Ane Marie Basballe.
J.P.Bay var Købmand i Rudkøbing og ejde en Gaard ved Havnen, kaldet "Strandgaarden". Han var Stifter af Jens Pilegaard Bay og Hustru Ane Marie Bay født Basballes Legat til Fördel for Trængende i Familien og Andre paa 20.000 Kroner, hvis Renter utdeles i 16 livsvarige Portioner à 50 Kroner særlig til Enkerefter forulykkede Skippere. Trængende Familiemedlemmer kan oppebære indtil 4 Portioner. Legatet bestyres af Direktionen for Langelands Sparekasse under Tilsyn af Byraadet. .... Bay, Lars Quistgaard, Jens Pilegaard Bay
Generation 1 - Ascendant 1
Man
Birth: Saturday 5 September 1801
Death: Monday 16 October 1865
Birthname: Bay
Usual firstname: Jens Pilegaard
Occupation: Købmand

Spouse: Ane Marie Basballe (13 July 1807 - 1883)

Children
Hans Henrik Bay (1st January 1832 - 1882)
Martha Maria Bay (11 December 1832 - 26 February 1879)
Cecilie Christine Bay (1STE January 1834 - 3 November 1894)
Christian Bay (17 April 1835 - 1904)
Alfred Claudius Bay (13 July 1836 - 11 May 1838)
Hanne Constance Bay (3 November 1837 - 2 December 1898)

J. P. Bay var Købmand i Rudkøbing og ejede en Gaard ved Havnen, kaldet "Strandgaarden". Han var stifter af Jens Pilegaard Bay og Hustru Ane Marie født Basballe Legat til Fordel for Trængende i Familien og Andre på 20.000 kr., hvis Renter uddeles i 16 livsvarige Portioner à 50 Kroner, særlig til Enker efter forulykkede Skippere. Legatet bestyredes i 1925 af Direktionen for Langelands Sparekasse under tilsyn af Byrådet.

Hos P. Rasmussen: Oplysninger betreffende Rudkøbing…..Boghandler Gislason 1849 findes på pag. 158: "Den største Kjøbmand i Aaret 1796 var Christian Paulsen Bay, som havde 4 Skibe i Søen, dog kun 70 Læster, (Jørgensen side 49-50). Nu er sønnesønnen Pilegaard Bay den største; han ejer flere Gaarde, Bymøllen, og 6 Skibe, deraf nogle af betydelig Størrelse, samt en Herregaard i Jydland, og har en betydelig Kapital i sin Handel. Hans Oldefader var Morten Andersen Bay, hvis Fader var Bonde, nedsatte sig her i Byen omtrent 1720, (Skatteligningen for den tid), døde 1770 af en Alder af 77 Aar (vide Kirkebogen).".

157 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Ane Marie Basballe, f. 13 Juli 1807, d. 6 December 1883.

158 Bay, Lars Quistgaard, Se son Knud.

159 Bay, Lars Quistgaard, Se broder Knud.

160 Bay, Lars Quistgaard, Knud Quistgaard Bay
Generation 4 - Ascendant 8 - Jens Bay's Father
*Man
*Birthname : Bay
*Usual firstname : Knud Quistgaard
*Birth : Monday 7 February 1876
*Death : 1947
*Christening : Monday 5 June 1876
*Begravelsessted : Riigaard Kirkegaard
*Father : Christian Bay (17 April 1835 - 1904)
*Mother : Mary Quistgaard (5 June 1848 - 23 August 1929)
Spouse
*Agnes Emilie Felumb (5 August 1891 - 1954) - 1919
Marriage : Friday 22 August 1919 Frederiksberg Kirke
Children
*Else Bethsy Bay-Andersen (20 June 1920)
*Jens Bay (28 December 1921 - 3 February 1984)
Brothers and sisters
*P Augusta Bay (23 May 1861)
*P Marie Bay (28 April 1863)
*P Edvard Bay (8 March 1867-28 July 1932)
*Alf Quistgaard Bay (11 August 1873)
*Bethsy Nicoline Bay (9 April 1878-5 February 1922)
*Benedict Quistgaard Bay (21 June 1879-4 August 1904)
*Christian Quistgaard Bay (22 June 1881). .... Bay, Lars Quistgaard, K. Q. Bay blev student fra Borgerdydskolen i Helgolandsgade i 1894 og gik
det følgende år påvirket af de nationale følelser i hjemmet ind i hæren.
Rekrut ved ingenørregimentet; Officersskolens næstældste klasse i 1895/97;
sekondløjtnant af artilleriet; premierløjnant 1897; Officersskolens ældste
klasse 1902/05. Adjudant ved 3die Artelleriafdeling i Århus 1910/13. Kaptajn
og Batterichef ved 3die artilleriafdeling 1913. R. af D 6/7 1921. Fortsat
til 3die artilleriafdelings stab 1923. Oberstløjnant i 1924. Var uden for
nummer i 1906/07 hvor han foretog en jordomrejse. Førte sit batteri under
sikringsstyrken 1914/18 i Jylland, hvor han, der var regnet for inkarneret
pebersvend, traf sin skæbne!.

161 Bay, Lars Quistgaard, Agnes Emilie Felumb
Generation 4 - Ascendant 9 - Jens Bay's Mother
*Woman
*Birthname : Felumb
*Usual firstname : Agnes Emilie
*Other firstnames : Felumb
*Birth : Wednesday 5 August 1891 Herslev sogn
*Death : 1954 Aarhus
*Begravelsessted : Riisgaard Kirkegaard
*Father : Jens Emil Felumb (3 February 1842 - 26 February 1920)
*Mother : Sophie Charlotte Bense (6 November 1863 - 27 April 1928)
Brothers and sisters
*Adrian FELUMB (18 March 1890-29 July 1956)
*Svend Christian Felumb (25 December 1898-16 December 1972)
*Valdemar Felumb (9 January 1899-195?)

Fødestedet er sandsynligvis Frederiksberg.

162 Bay, Lars Quistgaard, SE make.

163 Bay, Lars Quistgaard, SE broder Knud.

164 Bay, Lars Quistgaard, SE broder Knud.

165 Bay, Lars Quistgaard, Se bror Knud.

166 Utdrag ur kyrkoböcker från Rudkøbings sogn.

167 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), 1. Morten Andersen Bay, f. 1693, d. 1770. Gift med Anna Margarethe Christiansdatter, f. 1692, d. 2 August 1788. Datter af Ejer af Nordenbrogaard i Magleby Sogn Christian Poulsen og Ane Hansdatter. Aar 1735 findes i Skatteligningen for Rudkøbing Morten Andersen Bay takseret til 3 Skilling og 2 Pendinge og 1740 til 2 Skilling 4 Pendinge. Han havde dengang en Gaard takseret til 10 Pendinge, 2 Boder og Smaahuse i "Ramsherred" til 3 Pendinge samt 3 Tdr. Land til 7½ Pendinge. De højstbeskattede stod dengang for 4 Skilling 4 Pendinge. Han havde nedsat sig i Byen omkring 1720, men det er ikke lykkedes at konstatere, hvor han er født. I Aaret 1740 var Bay Taksereborger, og det vides, at han paa den Tid havde Slægtinge i Simmerbølle og Tranekær Sogne. .... Danskt biografiskt lexicon 1933, Det finns flere Bay slægter på Langeland. En av desse begynder med Köbmanden i Rudköbing Morten Andersen Bay(1693-1770) hvis sönnesön, Köbmand Hans Henrik Bay(1769-1827) havde 11 börn.

168 Utdrag ur kyrkoböcker från Rudkøbings sogn, 1737 den 3. Febr. døbt Hans Hendrich Olsen Errøeboes Barn kaldet Dorothea Helena og baaren af Tolder O. B. Lunds Hustru. Fadderne var: Hans Pedersen Friis, Peter Bul, Hans Krøyer Fergemænd, Christian Luja, Christian Mørchs Hustru, Jørgen Buschis Hustru, Elsa Catharine Becher.

169 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925). .... Utdrag ur kyrkoböcker från Rudkøbings sogn.

170 Utdrag ur kyrkoböcker från Ærøskøbings sogn, 1707 Dom. 2. Adv. ( 4. Decbr. ) døbte jeg Olluf Hendrichsøn en liden Søn kaldet Hans Henrich, hafde Fadderne Lauridtz Christensøn Raadmand, som bar Barnet, Jens Christensøn Birchholm, Hans Knudsen Ungkarl, Boddel Peyter Skrøders, Anna Christina Hansdaatter. Utredning av Danskt Genealogiskt Institut ca 1945, beställd av farfar Skat. .... Rudkøbings Skifteprotokol, V 177. Hans Hendrik Olsen faar 8. Jan. 1737 Borgerskab som Skipper i Rudkøbing. Hans Kone hed iflg. Rudkøbings Shiftesprotokol V 177 Anne, og hun var Datter af Erik Halmøe i Ærøskøbing - NB. Steddatter. .... Utdrag ur kyrkoböcker från Rudkøbings sogn, 1763 den 19. Jan. Hans Henrich Olsen begravet, 56 Aar gl.

171 Utdrag ur kyrkoböcker från Ærøskøbings sogn, 1716 den 16. April døbte jeg Seignr. Christian Johansens Datter kaldet Anne. Anne Claus Raadmands bar Barnet, og Fadderne var Raadmand Niels Jodephsen, Philip Johansen, Hans Jachob Clausen, Peder Jensen og Salome Johansdatter. .... Utdrag ur kyrkoböcker från Rudkøbings sogn, 1766 den 10. Juli Hans Henrich Olsens Enke begravet, 51 Aar gl.

172 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Morten Bay, dbt 23 November 1760, d. som Barn.

173 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), 1.

174 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Anne Margrethe Bay, dbt. 19 Februar 1762, d. som ung.

175 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Hanne Sofie Bay, f. 1766, d. som Barn.

176 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), 2. Ulrikke Dorthe Bay, f. 27 September 1767, d. som Barn.

177 Utdrag ur kyrkoböcker från Rudkøbings sogn, Rudköbings Kbg: Döpt af Hr. Hiort ... Fru Flint bar ham. Fadderne var: Jens Pilegaard, Rasmus Pedersen Havedrup, Mad. Stenderup, Jomfru Ane Olsen.

178 ?, Mads Lange; Antavle mødrene linie.

179 Rudkøbings Stadsarkiv: Kartotek.

180 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Morten Bay, f 25 Oktober 1771, d. som Barn.

181 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), 2. Morten Bay, f. 22 Oktober 1773, d. 1852. Ugift.

182 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Erich BAY
Sex: M

Marriage(s):
Spouse: Sidsel RING
Marriage: 21 Sep 1804
Rudkobing, Svendborg, Denmark


Source Information:

Film Number:1903898
Page Number:
Reference Number:.

183 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), 2. Christian Paulsen Bay, f. 13 Februar 1777, d. 28 Oktober 1797 paa en Forretningsrejse till København for Faderen.

184 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), 2. Dorthe Helene Bay, f. 22 December 1778, d. 16 April 1804. Ugift.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se