Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Isaac David Béen (1888-1962)
         Mor: Elsa Maria Andersson (1902-      )




Barn


Paul Magnus Béen och Cecilia Magdalena Werlin




Make Paul Magnus Béen 1

        Född: 8 Aug 1780 - Helsingborg, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: 5 Maj 1834 - Helsingborg, Malmöhus län 2
   Dödsorsak: tärsot
     Begravd: 


         Far: Isaac Béen (1737-1800) 3
         Mor: Johanna Beatha Lundström (Omkr 1750-1825) 4


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Handelsman mellan 1815 och 1824.




Maka Cecilia Magdalena Werlin 5

        Född: 1796 6
        Döpt: 
         Död: 13 Mar 1839 - Helsingborg, Malmöhus län 7
     Begravd: 


Barn
1 M Isaac Johan Beén 8

        Född: 20 Dec 1815 - Helsingborg, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 K Beata Cecilia Beén 9

        Född: 3 Sep 1817 - Helsingborg, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



3 K Hedvig Catharina Beén 10

        Född: 6 Okt 1818 - Helsingborg, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: 21 Okt 1818 - Helsingborg, Malmöhus län
   Dödsorsak: Slag
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



4 K Anna Laurentia Béen 11

        Född: 1 Nov 1821 - Helsingborg, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



5 M Egert Magnus Béen 12

        Född: 21 Apr 1823 - Helsingborg, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



6 K Hedvig Catharina Christina Béen 13

        Född: 30 Maj 1824 - Helsingborg, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



7 K Brita Oliva Béen 14

        Född: 11 Okt 1826 - Helsingborg, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



8 K Maria Charlotta Béen 15

        Född: 1 Nov 1827 - Helsingborg, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet





P. Herman Lang och Sigrid Ingeborg Béen




Make P. Herman Lang 16

        Född: Omkr 1818 17
        Döpt: 
         Död: 11 Jun 1890 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 18
   Dödsorsak: hypertrophia prostata +pystonpheitis m.m etc.
     Begravd: 
   Äktenskap:  -  (Separation)

Händelser

Han bodde No 92 Kristianstad år 1890 i Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län. Han arbetade som Bokhandlare mellan 1853 och 1864.




Maka Sigrid Ingeborg Béen 19

        Född: 17 Jan 1826 - Helsingborg, Malmöhus län 2
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Jöns Lorentz Béen (Omkr 1772-1847) 20
         Mor: Laurentia Hagelbeck (1791-1873) 21




Barn
1 M Herman Emanuel Lang 22

        Född: Före 18 Dec 1853 18
        Döpt: 18 Dec 1853 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 18
         Död: Okänt
     Begravd: 



2 M Amos Johannes Lang 23

        Född: 24 Jun 1855 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 18
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



3 M Theodor Walfrid Lang 24

        Född: 8 Jan 1859 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 18
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



4 K Hilda Emanuela Laurentia Lang 25

        Född: 22 Sep 1860 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 18
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



5 M Carl Anders Rudolf Lang 26

        Född: 4 Dec 1862 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 18
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



6 K Albertina Maria Eliana Lang 27

        Född: 4 Mar 1864 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 18
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 





Ambjörn Beeth och Elisabet (*Lisken*) Hambræus




Make Ambjörn Beeth 28

   Alt. namn: Ambern Beth 29
        Född: Före 24 Dec 1681
        Döpt: 24 Dec 1681 - , Jönköping, Jönköpings län 29
         Död: 11 Jun 1751 - Ramsjöholm, Svarttorp, Jönköpings län 29
     Begravd: 
   Äktenskap: 12 Nov 1723 - Ramsjöholm, Svarttorp, Jönköpings län 29

Händelser

Han arbetade som Ryttmästare år 1723. Han arbetade som Major.




Maka Elisabet (*Lisken*) Hambræus 30

        Född: 1669 - , Landskrona, Malmöhus län 30
        Döpt: 
         Död: 13 Mar 1746 - Ramsjöholm, Svarttorp, Jönköpings län 30
     Begravd: 


         Far: Nils Hambræus (      -1696) 31
         Mor: Christina Hoffman (      -1698) 32



  Annan make: Petter Falkman (1651-1720) 33


Barn


Frans Thomas Schartau och Charlotta Georgina Behrling




Make Frans Thomas Schartau 34

        Född: 2 Feb 1836 - Fogdarp, Frosta Härad, Sverige 35
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Niklas Henrik Schartau (1796-1843) 36
         Mor: Ulrika Sibylla Gadd (1806-1851) 37


   Äktenskap: 27 Apr 1875 38

Händelser

Han arbetade som Kapten.




Maka Charlotta Georgina Behrling 39

        Född: 1857 18
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn


*Frans* Henric Kockum och Christina Dorothea (*Jeanna*) Beijer




Make *Frans* Henric Kockum 40

        Född: 27 Sep 1802 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 41
        Döpt: 
         Död: 12 Feb 1875 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län
     Begravd: 


         Far: Lorentz Kockum (1773-1825) 42
         Mor: Anna Sophia Suell (1777-1831) 41


   Äktenskap: 7 Jun 1829 - , Landskrona, Malmöhus län

Händelser

Han arbetade som Handlande o. Industriidkare i , Malmö, Malmöhus län.




Maka Christina Dorothea (*Jeanna*) Beijer 43

        Född: 3 Dec 1805 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 41
        Döpt: 
         Död: 8 Feb 1875 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 41
     Begravd: 


         Far: Gottfried Beijer (      -      ) 41
         Mor: Agneta Maria Halling (      -      ) 41




Barn
1 K Anne Sophie Kockum 41

        Född: Omkr 1831 44
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
        Make: *Christian* Leonard Benedictus Mattsson (      -      ) 45
     Äktensk: 1851 41


2 M Lorens Petter Kockum 46

        Född: 1834 47
        Döpt: 
         Död: 3 Aug 1899 47
     Begravd: 
        Maka: Augusta Hecker (1840-      ) 41
     Äktensk: 7 Aug 1871 47


3 M Gottfrid Weddig Georg Kockum

        Född: 17 Jun 1838 48
        Döpt: 
         Död: 19 Nov 1875 48
     Begravd: 
        Maka: Thekla Helena Paulina Fogelklou (1846-1930)
     Äktensk: 1866 47


4 M *Frans* Henrik Kockum 49

        Född: 2 Jul 1840 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 41
        Döpt: 
         Död: 18 Feb 1910 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 41
     Begravd: 
        Maka: Laura Lovisa (Louise) von Platen (1851-1920) 50
     Äktensk: 18 Apr 1877 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 41



Allmänna notiser: Make - *Frans* Henric Kockum

Frans K kompletterade sin utbildning vid ett handelsinstitut i Lübeck o inträdde sedan som bokhållare hos fadern på handelshuset Frans Suells kontor i Malmö. K:s far, Suells svärson, hade 1821 övertagit detta företag, omfattande tobaksfabrik (etabl 1764), salt- o spannmålshandel, sockerraffinaderi, kalkbruk, tegelbruk, skeppsrederi o flera egendomar i Malmö med omnejd. När fadern 31 maj 25 plötsligt avled o K som äldste son måste taga over ledningen av företaget, befann sig detta i stora ekonomiska svårigheter o sattes i konkurs. K arrenderade emellertid från aug s å tobaksfabriken på förmånliga villkor, o understöd av släkten kunde han följande år vid konkursauktionen för 20 000 rdr bko inropa huvudfastigheten, det s k Jörgen Kocks hus i hörnet Västergatan-Frans Suellsgatan, som utom bostad för honom inrymde handelsaffären med tobaksfabriken i gårdshuset. Kommerskollegium stadfäste firma F H Kockums tobaksfabrik 16 okt 26, o i nov erhöll K burskap i Malmö. Med stor skicklighet drev han upp rörelsen, så att fabriken på 10 år var en av landets främsta med en årstillverkning av 240 586 skålpund tobak o snus o en arbetsstyrka på 130 personer, vars barn gick i fabrikens skola. Tobaksfabriken var under hela K:s tid mycket lönsam. När konsul A C Holm ämnade anlägga en konkurrerande tobaksfabrik i Malmö, lyckades K få honom att i stället grunda en porslinsfabrik, till vilken han erbjöd sig satsa 40 000 rdr. Den blev dock olönsam o avvecklades efter några år med stor förlust, men K tyckte det var värt insatsen att slippa konkurrens med sitt säkraste företag. Det var vinsten från tobaksfabriken som medgav en satsning på andra projekt. I okt 38 köpte K i södra förstaden egendomen Holmen på 49 989 kv-alnar, byggde sommarbostad o förvärvade sedan mera mark där. På ytterområdet (ung nuv Davidshallstorg) uppförde han gjuteri, smedja, filareverkstad o monteringshus i korsvirke. "I lantlig avskildhet" grundade han 40 F H Kockums gjuteri & mek verkstad, som 11 mars 41 erhöll kommerskollegii tillstånd. Handelshusets utlandsförbindelser användes för att skaffa modeller o ritningar på nya uppfinningar, tyska gjutare anställdes o andra sändes utomlands för utbildning. Redan 42 hade K 60 arbetare. En ångmaskin var den viktigaste förutsättningen för den skiftande tillverkningen av främst lantbruksredskap som plogar, tröskverk o hackelse- o såningsmaskiner. K:s produkter utställdes o prisbelönades ofta på de skånska lantbruksmötena. - Till sortimentet hörde snart också bränneriapparater, ugnar o spisar. För kommunikationerna med Malmö hamn lät K gräva en kanal, färdig 45, från verkstadsområdet till Södra förstadskanalen. Stadens utbyggda hamn, i vars direktion K var aktiv, blev basen för hans varutransporter. En tid var han huvudredare för Malmö första ångfartygsbolag, vars s/s Malmö gick på Lübeck o Kristiania. Ombud antogs i Khvn o kuststäderna upp till Norrland, kommissionslager upplades i Sthlm, Gbg o flertalet sydsv städer. Som resande anställdes C D Kröger, senare ledare för K:s tobaks-, porter- o såpfabriker i Åbo. I Malmö var K drivande kraft också vid tillkomsten 45 av Gaslysnings ab, vars gasverk uppfördes av engelske ingenjören H A Milne med mycket material från K:s verkstad. För att trygga gjuteriets tackjärnsförsörjning köpte K 46 (fastebrev 16 dec 47) Örmo bruk i s Småland vid Ronnebyån. 51 utvidgades bruket för produktion av gjutgods åt jordbruk o hushåll, vilket alltmera efterfrågades. 49 köpte K Kallinge kvarn nära Ronneby tillsammans med kopparslagarna där A Hahn o H Ryffel o anlade vid Kalleberga vattenfall hammare o valsverk för heldrivna kopparkittlar m m. Verket kom i gång 51, o året därpå blev K ensam ägare. 53 införde han valsning av järnplåt, dels till tak o dels från 56 till klippspik. K hade fordringar hos Ryffel, o vid dennes konkurs 56 övertog han en fabriksbyggnad, "gamla sockerbruket", i Ronneby köping. Där anlade han en för Skandinavien ny industri: ett stansverk o förtenneri för hushållskarl, bl a för hembränning. Nya utvecklingsmöjligheter för verkstadsprodukter fann K, när Södra stambanan 55 började anläggas mellan Malmö o Lund. 56 anställde han en verkmästare, Carl Holmberg, som praktiserat vid vagnverkstäder i Tyskland, o började tillverkning av järnvägsmateriel. Den första godsvagnen levererades 59, o K erhöll följande år genom Nils Ericson leveranskontrakt med järnvägsstyrelsen. Året därpå beställdes 60 öppna godsvagnar, o på fyra år framställdes ca 400 järnvägsvagnar, även för utlandet. När Landskrona sockerfabrik 49 började moderniseras av nye ägaren, f:a Mattsson & Braune, Gbg, var K stor leverantör. K:s dotter Anne Sophie gifte sig 51 med H J Mattssons son Christian (56 jämte K m fl grundare av Mattssonska bryggeriet i Malmö). K blev kompanjon med H J Mattsson o tillsköt 70 000 rdr, varav 20 000 var resterande fordringar. Bruket raffinerade utländskt socker, men på Holmen gjorde K med hjälp av tyskar egna vitbetodlingsförsök. Resultatet blev lyckat, o 53 bildades Skånska sockerfabriks ab av K, H J Mattsson o dennes svärson Justus Tranchell, som blev VD. Odlingen förlades därefter till Säbyholm, o bolaget utvecklades snart till en storindustri. Som styrelseordf företrädde K den skånska sockerindustrin i 20 år. K:s oförvägna spekulationer ledde inte alltid till bestående resultat. Upptäckten av guldfälten i Kalifornien 48 föranledde honom att året därpå sända dit sin kusin Frans Suell med varor från sina o släktingars företag: spik, tobak, kläder, borstar m m. Men expeditionen misslyckades p g a dysenteri, tullar o brand. Det som undgick lågorna såldes till underpris o K avstod då från guldgrävarmarknaden. I slutet av 40-talet hade K tillsammans med fem skånska storgodsägare bildat ett bolag för exploatering av Gällivare malmfält. Men den fosforhaltiga malmen kunde då ej tekniskt utnyttjas o exportförbud rådde. Därtill kom transportsvårigheter. K planerade på ort o ställe en järnväg från fältet till kusten, men kapitalet var otillräckligt, o 50 var situationen hotande för bolagsmännen. K:s förlust uppgick till ca 30 000 rdr. Samtidigt förorsakade anhöriga honom betydande förluster, men han lyckades dock undgå konkurs genom försäljning av sitt värdshus Stadt Hamburg i Malmö o aktier i Malmö ångbåts ab. Han fick också hjälp av sin kusin Frans Schartau i Sthlm. En annan spekulation var förvärvet 60 tillsammans med J G Bergvik av Virum säteri i Småland för att på ägorna uppföra en kopparhytta. I mindre skala blev den ej lönsam men K lyckades 63 i tid sälja den med god förtjänst till Milne o J Johnson & Son i London, som med större resurser utvidgade den. En originell idé var anläggandet av en mekanisk verkstad i Ungern, ca 15 mil nordost om Budapest. Verkstaden utförde tröskning åt storgods i omgivningen med ett dussin egna lokomobiler o tröskverk, vilka efter slutad säsong intogs för översyn. I början av 70-talet utbyggdes verkstaden med gjuteri, kvarn o sädesmagasin samt ingenjörsbostad åt platschefen. Man betalade med spannmål, som skulle malas i kvarnen. Det blev dock stora motgångar, skördarna slog fel o gjuteri o kvarn stod ofta outnyttjade. På världsutställningen i Wien 73 hade K en lokomobil utställd, men hans planer på agenturer i Wien o Budapest omintetgjordes av en börskris. Den goda orderingången vid K:s sv företag medförde ofta kapitalkrävande utvidgningar, o detta i förening med hans många vågade engagemang gjorde, att bankerna vägrade honom kredit under den europeiska krisen 66. K måste för första o enda gången inställa sina betalningar, men utredningen visade, att hans tillgångar betydligt översteg hans skulder. En garantiförening bildades av hans vänner för att stödja honom, o flera av hans bolag ombildades s å till aktiebolag. I Kockums mek verkstads ab blev K styrelseordf o sonen Gottfried VD. I F H Kockums tobaksfabriks ab blev K själv VD o sönerna Lorens o Frans disponenter. Manufakturverket i Ronneby nedlades såsom ej lönsamt, men klippspiktillverkningen återflyttades till Kallingeverket, vilket liksom Örmo bruk ytterligare utvecklades. K kunde således fortsätta o lyckades 68 få ensamrätt för Skandinavien på en tysk luftuppvärmningsapparat, som framgångsrikt installerades bl a i Petri kyrka i Malmö o Lunds domkyrka. Vidare gjorde han 69 en ny satsning på manufakturverket i Ronneby o tecknade ett femårigt avtal med firma Carl Thiel & Söhne AG i Lübeck om leverans av råa, stansade järnplåtskärl, som skulle förtennas. Avtalet var ofördelaktigt, o verket brann 72, men K lät genast uppbygga det i fördubblad skala. K var pionjär även inom cementindustrin. Det lilla tegelbruk i Lomma som han övertagit efter fadern utökades av honom med ganska betydlig cementfabrikation, vilken utgjorde grunden för Skånska cement ab, som bildades 71 med K som delägare. Slutligen lät han anlägga ett mindre skeppsvarv vid Malmö hamn, där han köpt tomt 21 nov 70 på auktion. Sonen Gottfried blev chef även har, o redan 72 sträcktes kölen till lastfartyget s/s Tage Sylvan på 700 ton. Varvet knöts till Kockums mek verkstads ab, som 1 nov 73 övergick till ett nytt bolag med samma namn, men där K ej längre ingick. När han halvannat år därefter avled, bildades även Kockums jernverks ab, omfattande Örmo o Kallinge bruk samt manufakturverket i Ronneby. K efterlämnade lågt räknat c:a 3,2 miljoner kr o en mängd livskraftiga industrier.
Delar av K:s arkiv i MSA.
Källor o litt: A Attman, K:verken vid Ronnebyån (1951); F H K:s tobaksfabriks ab (Sveriges handel & industri i ord o bild, Malmö, 1903); F H K:s tobaksfabriks ab, Malmö (Sveriges industri, dess stormän o befrämjare, 1, 1897); T Fogelberg, Suell-K-arkiv (Malmö fornminnesfören. Årsskr 1975); J O Friberg, Malmö stads hist o beskrifn . . . (1842); Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1648-1915 (1950); Internationellt industrilex 1884-85; K Kock, Skånska cementab 1871-1931 (1932); K:s emaljerverk, Ronneby (Baltiska ingeniörskongressens industribok, 1914); K:s jernverk, Kallinge (ibid); K:s mek verkstads ab, Malmö (ibid); K:s mek verkstads ab (E v Gegerfelt, Sv storföretag, 1, 1945); K:s mek verkstads ab, Malmö, 1840-1940, ed C E v Seth (1940); Lindahl, 7 (1902); A Munthe, Tobaken o tobakshanteringens hist i Sverige (Sv tobaksmonopolet 1915-1940, 1940); Oscar II, Sveriges konung, 1872-1907, ed A Hallgren (1908), s 178; C Sahlin, Valsverk inom den sv metallurgiska industrien intill början av 1870-talet (Jernkontorets bergshist skriftserie, 3, 1934, s 275); Sv industriens man, 1 (1875); H Wieselgren, I gamla dagar o i våra (1900); E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2 (2 uppl, 1930). - G Ahlström, De mörka bergen (1966); Hj Börjeson, Skånes handelsflotta 1658-1914 (Studier över skånska sjöfartens hist, 1950). Rune Kjellander


Allmänna notiser för barn - Gottfrid Weddig Georg Kockum

SSK13: Direktör vid Kockums mekaniska verkstadsaktiebolag.


Allmänna notiser för barn - *Frans* Henrik Kockum

Frans K hade grundlig teknisk o ekonomisk utbildning, när han 1861 upptogs i handelshuset F H Kockum i Malmö, där fadern då ännu var den ledande. K placerades först vid kopparverket i Virum, men sedan detta sålts 63, arbetade han på huvudkontoret i Malmö, där han blev faderns närmaste medarbetare. När F H Kockums tobaksfabrik 66 blev aktiebolag, utsågs K o äldste brodern Lorens till disponenter, men K behöll samtidigt sin befattning på huvudkontoret. Ett nytt fabrikskomplex för tobakstillverkningen invigdes 74 med adress Västergatan 58, o dit förlades hela handelshusets centraladministration. I tobaksbolaget efterträddes fadern, som avled 75, av Lorens K som VD. Långvarig lågkonjunktur rådde, o faderns stora förmögenhet var bunden i hans företag, varför delning mellan arvingarna ej kunde ske. Det var därför nödvändigt, att även för Örmo o Kallinge bruk samt manufakturverket i Ronneby bilda ett gemensamt aktiebolag, där släktkretsen innehade aktiestocken. Genom K:s energiska arbete tillkom den första bolagsordningen redan 29 okt s å, så att Kockums jernverks ab från 1 jan 76 kunde överta de tre industrierna. K blev både styrelseordf o VD med säte i Malmö. Det nya bolaget hade länge finansiella svårigheter, genom att bankerna under depressionen var återhållsamma med krediter. K lämnade därför personligen stora försträckningar till bolaget o arbetade oupphörligt på rationaliseringar o förbättringar. Särskilt intresserade honom martinprocessen, eftersom Kallinge arbetade med både tackjärn o skrot som utgångsmaterial. 83 köpte K ett begagnat engelskt tunnplåtvalsverk till Kallinge, som därigenom tredubblade produktionen med oförändrad arbetsstyrka o kunde åstadkomma en glödskalfri plåt av högre kvalitet. Vid Örmo bruk med sina stora skogsarealer började K planera för en sulfitfabrik, varvid järnhanteringen skulle nedläggas o gjuteri- o verkstadsrörelsen flyttas till Kallinge. Trots styrelsens betänksamhet lyckades K 87 genomdriva dessa planer o fick Kockums jernverks ab att med stor andel inträda i Konga ab, som för ändamålet grundades 11 maj 88 med K som VD. Maskiner, bostäder o arbetare med familjer förflyttades med fordon den ca 4 mil långa vägen till Kallinge. Följande år kom sulfitfabriken i gång vid Örmo o vid Kallinge uppfördes gjuteri o mekanisk verkstad för tillverkning av bl a slåttermaskiner. Vid manufakturverket i Ronneby producerades mest förtenta plåtkärl. Men allmänhetens konservativa vanor o utländsk konkurrens hämmade utvecklingen o rörelsen var föga lönande. K satsade därför 90 på ett galvaniseringsverk, där plåtkärlen överdrogs med zink o genast blev en stor artikel. Kort därefter uppstod efterfrågan på emaljerade kärl, som börjat uppmärksammas utomlands. Styrelsen var tveksam, men K lyckades 92 få till stånd ett litet emaljeringsverk efter engelskt mönster. Det igångsattes följande år men var svårare än beräknat att sköta. K engagerade därför hösten 94 den tyske emaljermästaren Albert Vollmer från Pinneberg. Genom honom blev verket framgångsrikt; Vollmer utsågs 96 till disponent, o Kockums emaljerade hushållskärl visades på Malmöutställningen s å. Bolagets utställningspaviljong flyttades därifrån till Kallinge o förvandlades till ett kapell åt bruksfolket (använt till 38). Vid sthlmsutställningen 97 väckte de emaljerade kärlen stor uppmärksamhet. Året därpå lät K uppföra en anläggning i Kallinge för emaljering av gjutna kaminer. I Ronneby medförde framgångarna, att produktionen lades om till enbart emaljerade kärl, o avsättningen inriktades allt mera på export. Snart vann Kockums emaljerverk världsrykte. Kallinge bruks martinugn hade sur infodring o därför problem med fosforhalten. K hade följt utvecklingen utomlands o beslöt 90 att ombygga ugnen för den defosforerande basiska martinprocessen, vilket ledde till en avsevärd produktionsökning o kostnadssänkning. En ny 14 tons basisk martinugn blev klar 08, o metoden blev snart den i Sverige mest använda. K intresserade sig också varmt för hemstaden Malmö, där han liksom fadern var mycket uppskattad o till vars skolor han donerade stora summor. Hans hem utgjorde länge en medelpunkt i stadens societetsliv. Efter K:s frånfälle övertog hans änka skötseln av den stora förmögenheten o blev styrelseordf i Kockums förvaltningsab.
K:s arkiv i MSA. Källor o litt: A Attman, K:verken vid Ronnebyh (1951); T Fogelberg, Suell-K-arkiv (Malmö fornminnesfören. Årsskr 1975); Internat industrilex 1884-85 (1884); K:s emaljerverk, Ronneby (Baltiska ingeniörskongressens industribok, 1914); K:s jernverk, Kallinge (ibid); K:s jernverks ab (Sveriges handel & industri, Malmödelen, 1904); K:s mek verkstads ab, Malmö, 1840-1940, ed C E v Seth (1940); C Sahlin, nekr:er över K i Affärsvärlden 1911 o i Blad för bergshandteringens vänner 1911; Sv industrien 1907, ed C o E Sjögren (1906); Sv industrien 1918- 1919, ed C Sjögren (1918).
Rune Kjellander


Gottfrid Beijer och Catharina Magret Kockum




Make Gottfrid Beijer 51

        Född: 23 Feb 1801 52
        Döpt: 
         Död: 1878 - , Malmö, Malmöhus län 52
     Begravd: 
   Äktenskap: 

  Annan maka: Karolina Stillman (      -1880) 53

Händelser

Han arbetade som Stadsbokhållare och Regementsskrivare. Han blev begravd på gamla kyrkogården vid Gustav Adolfs torg i , Malmö, Malmöhus län.




Maka Catharina Magret Kockum 54

   Alt. namn: Katarina Margareta Kockum
        Född: 24 Jan 1807 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 18
        Döpt: 
         Död: 21 Maj 1848 - , Malmö, Malmöhus län 53
     Begravd: 


         Far: Lorentz Kockum (1773-1825) 42
         Mor: Anna Sophia Suell (1777-1831) 41


Händelser

Hon blev begravd på gamla kyrkogården vid Gustav Adolfs torg i , Malmö, Malmöhus län.


Barn
1 M Gottfried Beijer 55

        Född: 26 Aug 1838 - , Malmö, Malmöhus län 41
        Döpt: 
         Död: 5 Dec 1901 - , Malmö, Malmöhus län 41
     Begravd: 
        Maka: Syster *Anna* Lovisa Kristina Ultima Kjellman (1853-1917) 56
     Äktensk: 8 Aug 1874 - , Malmö, Malmöhus län 57




Gottfrid Beijer och Karolina Stillman




Make Gottfrid Beijer 51

        Född: 23 Feb 1801 52
        Döpt: 
         Död: 1878 - , Malmö, Malmöhus län 52
     Begravd: 
   Äktenskap: 

  Annan maka: Catharina Magret Kockum (1807-1848) 54

Händelser

Han arbetade som Stadsbokhållare och Regementsskrivare. Han blev begravd på gamla kyrkogården vid Gustav Adolfs torg i , Malmö, Malmöhus län.




Maka Karolina Stillman 53

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 1880 - , Malmö, Malmöhus län 53
     Begravd: 

Händelser

Hon blev begravd på gamla kyrkogården vid Gustav Adolfs torg i , Malmö, Malmöhus län.


Barn


Gottfried Beijer och Agneta Maria Halling




Make Gottfried Beijer 41

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Stadsläkare.




Maka Agneta Maria Halling 41

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Christina Dorothea (*Jeanna*) Beijer 43

        Född: 3 Dec 1805 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 41
        Döpt: 
         Död: 8 Feb 1875 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 41
     Begravd: 
        Make: *Frans* Henric Kockum (1802-1875) 40
     Äktensk: 7 Jun 1829 - , Landskrona, Malmöhus län




Gottfried Beijer och Syster *Anna* Lovisa Kristina Ultima Kjellman




Make Gottfried Beijer 55

        Född: 26 Aug 1838 - , Malmö, Malmöhus län 41
        Döpt: 
         Död: 5 Dec 1901 - , Malmö, Malmöhus län 41
     Begravd: 


         Far: Gottfrid Beijer (1801-1878) 51
         Mor: Catharina Magret Kockum (1807-1848) 54


   Äktenskap: 8 Aug 1874 - , Malmö, Malmöhus län 57

Händelser

Han arbetade som Anställd på Speditions-och Kolonialimportkontor i Jul 1853 i , Malmö, Malmöhus län. Han arbetade som Verkställande Direktör För Järnvägarna Malmö-Billesholm, Malmö-Simrishamn, Malmö-Kontinenten, Trälleborg-Rydsgård och Malmö-Trälleborg. 1876-1880 blev han antecknad i en husförhörslängd i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
Han arbetade som Ledamot av Riksdagens Andra Kammare för Malmö Stad mellan 1882 och 1884. Han arbetade som Delägare i Firman G. & L. Beijer efter 1887.




Maka Syster *Anna* Lovisa Kristina Ultima Kjellman 56

        Född: 26 Okt 1853 - Malmö (Garnisionsfsg), Malmöhus län 58
        Döpt: 27 Nov 1853 - Malmö (Garnisionsfsg), Malmöhus län
         Död: 11 Maj 1917 41
     Begravd: 


         Far: *Bror* Hampus Peter Didrik Kjellman (1808-1892) 59
         Mor: Ulrika 'Ulla' Charlotta Ahlström (1815-1886) 60




Barn
1 K Karin Beijer 61

        Född: 31 Maj 1875 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 61
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 K Emma Ulrika Beijer 61

        Född: 4 Dec 1876 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 61
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



3 K Anna Beijer 61

        Född: 28 Jul 1878 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 61
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 





Gottfried Peter Eberhard Petters. Beijer och Sophie Thomasine Gleerup




Make Gottfried Peter Eberhard Petters. Beijer

        Född: 1835 47
        Döpt: 
         Död: 1870 47
     Begravd: 
   Äktenskap: 19 Sep 1863 62

Händelser

Han bodde i , Stockholm, Stockholms län. Han arbetade som Bokförläggare.




Maka Sophie Thomasine Gleerup

        Född: 2 Jun 1844 47
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871)
         Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)




Barn


David Felix Bonnier och Charlotte Benecke




Make David Felix Bonnier 63

        Född: 1822 - , København, Danmark 64
        Döpt: 
         Död: 1 Maj 1881 - Göteborg, , Västra Götaland, Sweden 64
   Dödsorsak: Hjärntumör
     Begravd: 


         Far: Gerhard Bonnier (1778-1862)
         Mor: Esther Elkan (1782-1838)


   Äktenskap: 10 Maj 1849 62

Händelser

Han arbetade som Bokhandlare, Bokförläggare. Han bodde i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.




Maka Charlotte Benecke

        Född: 27 Maj 1828 62
        Döpt: 
         Död: 1922 65
     Begravd: 


         Far: John Benecke (1783-1870) 66
         Mor: 




Barn
1 K Elise Bonnier

        Född: 11 Mar 1850 62
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
        Make: Percival Sinclair (1841-1889) 67
     Äktensk: 4 Dec 1868 62


2 K Helene Anna Bonnier

        Född: 7 Sep 1855 62
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



3 K Alida (Lalla) Bonnier

        Född: 4 Jul 1857 - Göteborg, , Västra Götaland, Sweden 68
        Döpt: 
         Död: 1920 65
     Begravd: 
        Make: Carl Fredrik Wærn (1849-1910) 69
     Äktensk: 22 Sep 1881 62


4 M Knut Felix Bonnier

        Född: 26 Jun 1861 62
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
        Maka: Virginia Florencia De Los M. Mandiola Y Vivano (1867-      )
     Äktensk: 19 Apr 1911 62



Allmänna notiser: Make - David Felix Bonnier

Fammiljen Bonnier, en släktkrönika: Grundade GP 1859. Sålde till Fredrik Åkerblom dec 1872.


John Benecke




Make John Benecke 66

        Född: 1783 - England 70
        Döpt: 
         Död: 1870 - Göteborg , Sweden 71
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Charlotte Benecke

        Född: 27 Maj 1828 62
        Döpt: 
         Död: 1922 65
     Begravd: 
        Make: David Felix Bonnier (1822-1881) 72
     Äktensk: 10 Maj 1849 62




Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Maka: Anna Rubenius (1661-1690) 73
        Maka: Sara Lilliegranat (1672-1744) 73




Bengt Nilsson och Anna Bengtsdotter




Make Bengt Nilsson

        Född: 7 Apr 1798 74
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Anna Bengtsdotter

        Född: 24 Jun 1798 75
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Johannes Bokelund

   Alt. namn: Johan Bengtsson 76
        Född: 8 Aug 1841 - Ströfvelstorp fsg, Kristianstads län 77
        Döpt: 9 Aug 1841 - Ströfvelstorp fsg, Kristianstads län 78
         Död: 
     Begravd: 
        Maka: Maria Alqvist (1842-      )
     Äktensk: 31 Dec 1866 - Allerum fsg, Malmöhus län 79



Källor


1 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1780-08-08Datum avser:f
z
Barnets namn:Paul Magnus Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Johanna Beatha Lundström ålder/födelseår:0
titel:fruort:
z
Faderns namn:Isaac Beenort:
titel:hospitalsföreståndare hr
Övrigt:. .... Skånes Demografiska Databas, Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1834-05-05Datum avser:d
z
Den avlidnes:
namn:Pål Magnus Beenort:
titel:handelsmankön:m
äktensk. börd:eålder/födelseår:53år0mån0veckor0dagar

civilstånd:edödsorsak: tärsot
z
Anhörigs:
namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:. .... Skånes Demografiska Databas, Se dotter BCB.

2 Skånes Demografiska Databas.

3 Skånes Demografiska Databas, Se son Isaac's födelse.

4 Skånes Demografiska Databas, Se son Isaac's födelse. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1825-03-28Datum avser:d
z
Den avlidnes:
namn:Johanna Beata Beenort:Helsingborg
titel:rådmanska,änkefrukön:k
äktensk. börd:eålder/födelseår:75år0mån0veckor0dagar

civilstånd:ädödsorsak: ålderdom
z
Anhörigs:
namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:.

5 Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1839-03-13 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Cecilia,Magdalena Werlin ort: Helsingborg
titel: kön: k
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 43 år 0 mån 0 veckor 0 dagar

civilstånd: ä dödsorsak: hektik
z
Anhörigs:
namn: P.M. Been relation: ma
titel: handlare ort:

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt: Den avlidna var nära 43 år.

6 Skånes Demografiska Databas, Döda. framräknat från egen död.

7 Skånes Demografiska Databas, Döda.

8 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska Databas Födelsebok
Helsingborg
Datum:1815-12-20Datum avser:f
z
Barnets namn:Isaac Johan Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Cecilia M. Werlin ålder/födelseår:19
titel:ort:
z
Faderns namn:Paul Béenort:
titel:handelsman
Övrigt:.

9 Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska Databas Födelsebok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1817-09-03Datum avser:f
z
Barnets namn:Beata Cecilia Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Cecilia Werlin ålder/födelseår:20
titel:fruort:
z
Faderns namn:Pål Magnus Béenort:
titel:handelsman
Övrigt:.

10 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska Databas Födelsebok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1818-10-06Datum avser:f
z
Barnets namn:Hedvig Catharina Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn: ålder/födelseår:24
titel:ort:
z
Faderns namn:Påhl M Béenort:
titel:handelsman
Övrigt:. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1818-10-21 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Hedvig Cattarina ort:
titel: kön: k
äktensk. börd: i ålder/födelseår: 0 år 0 mån 0 veckor 14 dagar

civilstånd: o dödsorsak: slag
z
Anhörigs:
namn: Påhl M. Been relation: fa
titel: handelsman ort:

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.

11 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1821-11-01Datum avser:f
z
Barnets namn:Anna Laurentia Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Cecilia Werlin ålder/födelseår:24
titel:fruort:
z
Faderns namn:P. M. Beenort:Helsingborg
titel:handelsman
Övrigt:.

12 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1823-04-21Datum avser:f
z
Barnets namn:Egert Magnus Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Cecilia Werlin ålder/födelseår:26
titel:fruort:
z
Faderns namn:Pål M Beenort:Helsingborg
titel:handelsman
Övrigt:.

13 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1824-05-30Datum avser:f
z
Barnets namn:Hedvig Catharina Christina Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Cecilia Werlin ålder/födelseår:27
titel:fruort:
z
Faderns namn:P. M. Beenort:Helsingborg
titel:handelsman
Övrigt:.

14 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1826-10-11Datum avser:f
z
Barnets namn:Brita Oliva Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Cecilia Werlin ålder/födelseår:30
titel:fruort:
z
Faderns namn:P. M. Beenort:Helsingborg
titel:handelsman
Övrigt:.

15 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1827-11-01Datum avser:f
z
Barnets namn:Maria Charlotta Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Cecilia Werlin ålder/födelseår:31
titel:fruort:
z
Faderns namn:P. M. Beenort:
titel:handelsman
Övrigt:.

16 Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Kristianstad Stads församling. Datum Datum avser
1890-06-11 död
Den döde
Herman Lang man
Titel Civilstånd
f. bok (tryckare) handlare skild
Ort Äktenskaplig börd
No 92 ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
hypertrophia prostata +pystonpheitis m.m etc. 72 år mån dagar

Attest

Anförvant
Namn Ort

Titel Relation

Övrigt
Död på Lazarettet
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
14 61
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv F:6
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
607 1890 - 1894
Anmärkning Microfich volym nr.

17 Demografisk databas för södra Sverige, Framräknat från död.

18 Demografisk databas för södra Sverige.

19 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1826-01-17Datum avser:f
z
Barnets namn:Sigrid Ingeborg Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Laura Hagelbeck ålder/födelseår:35
titel:fruort:
z
Faderns namn:F. L. Beenort:Helsingborg
titel:handelsman
Övrigt:.

20 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se Peter Möller. High .... Skånes Demografiska Databas, Vigda. Se vigsel 1803. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1847-02-18Datum avser:d
z
Den avlidnes:
namn:Jöns Lorentz Beenort:
titel:handlandekön:m
äktensk. börd:eålder/födelseår:74år10mån10veckor0dagar

civilstånd:edödsorsak: ålderdom
z
Anhörigs:
namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se syster Elisabet Maria Béen.

21 Skånes Demografiska Databas, Se son LMB. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Skånes Demografiska DatabasDödbok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1873-02-14Datum avser:d
z
Den dödes namn:Laurentia Béenort:Carl XI 22
titel:enkefrukön:k
äktensk. börd:eålder/födelseår:82år1mån1veckor6dagar
civilstånd:ädödsorsak:marasmus senilis
z
Anhörigs namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:Hfl s 319,2. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Husförhör AI:44 1855-1861 2/10. Sida nr. 65 1:a Rote Nr. 13 et 14
Enkefru Laurent: Been, f. 1791 (8)/1, Helsingborg, [från] [18].(8), N: 95, [till] [18]59, 129. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Husförhör AI:44 1855-1861 7/10. Sid 324. 4:de Rot. N: 95 1/2
(Enkefru) Laurent Beén, 1791 8/1, Hörby, [från] [18]56, N: 138, [till] [18]58, N: 13 (et.) 14. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Husförhör AI:44 1855-1861 9/10. Sid 475. 5:te Rot N: 129
Enkefru Laurentia Been, 1791 8/1, (Hlbg), [från] [18]59, N: 18 o. 19. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Husförhör AI:45 1855-1861 1/9. Sid 23. 6te Roten N: 138-9
(ibm) Enkefru Laurentia Beén, f. 91 8/1, Hörby, [från] [18]55, N: 184, [till] [18]56, N: 95.

22 Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Kristianstad Stads församling. Datum Datum avser
1853-12-18 dop
Barnet
Namn Kön
Herman Emanuel man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet

Fader Moder
Namn Namn
P. Herman Lang Sigrid Ingeborg Been
Titel Titel
bokhandlare
Ort Ort

Ålder/födelseår
27
Dopvittnen
Susc. Fru Kaptenskan Tiljander Test. Fru C. Hesselgren Mams. Henning Mams. A. Cavallin Öfv. Jägmästaren Retzius Stads Casseur Möller Hof Rätts Rådet Hagerman Kapten Ståhle
Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
144
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:11
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1846 - 1855
Anmärkning Microfich volym nr.

23 Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Kristianstad Stads församling. Datum Datum avser
1855-06-24 född
Barnet
Namn Kön
Amos Johannes man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet

Fader Moder
Namn Namn
Herman Lang Sigrid Ingeborg Béen
Titel Titel
bokhandlare
Ort Ort

Ålder/födelseår
29
Dopvittnen
Susc. Enkefru Ölander. Test. Fru Regementspastorskan Hörman, Fru Hilda Lönblad, och Bokhållaren Johan Swensson.
Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
183
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:11
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1846 - 1855
Anmärkning Microfich volym nr.

24 Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Kristianstad Stads församling. Datum Datum avser
1859-01-08 född
Barnet
Namn Kön
Theodor Walfrid man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet 1
Dödfödd Paritet

Fader Moder
Namn Namn
Herman Lang Sigrid Ingeborg Been
Titel Titel
bokhandlare
Ort Ort

Ålder/födelseår
32
Dopvittnen
Susc. Mamsell Henriette Ahlström Test. Fru Hilda Lönblad Mamsell Rosalie Kullberg Målare Mästaren Lönblad. Kopparslag. Mäst-n A. Werlin Konditor Holm
Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
77
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:12
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1855 - 1864
Anmärkning Microfich volym nr.

25 Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Kristianstad Stads församling. Datum Datum avser
1860-09-22 född
Barnet
Namn Kön
Hilda Emanuela Laurentia kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet 1
Dödfödd Paritet

Fader Moder
Namn Namn
Herman Lang Sigrid Ingeborg Been
Titel Titel
bokhandlare
Ort Ort

Ålder/födelseår
34
Dopvittnen
Susc. Fru Adelaide Lang, född Nordin Test. Fru Alberlina Westenius Mams. Helene Sofie Lindberg Mams. Henriette Ahlström Handlanden Carl Joh. Lang Målaren Joh. U. Lönblad H-n Joh. Svensson H-n J. B. Westenius.
Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
119
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:12
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1855 - 1864
Anmärkning Microfich volym nr.

26 Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Kristianstad Stads församling. Datum Datum avser
1862-12-04 född
Barnet
Namn Kön
Carl Anders Rudolf man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet 1
Dödfödd Paritet

Fader Moder
Namn Namn
Herman Lang Sigrid Ingeborg Behn
Titel Titel
bokhandlare
Ort Ort

Ålder/födelseår
37
Dopvittnen
Susc. Enkefru Presidentskan Ebba Ehrenborg Test. Fru Pastorskan A. Hörman Enkefru N. Romberg Fru H. Lönblad Mamsell Ad. Hasselström Kyrkoherden O. Hörman Målaremästaren Lönblad Hof Rätts Rådet Hagerman Magister Sevin Bokhållaren J. Svensson
Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
188
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:12
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1855 - 1864
Anmärkning Microfich volym nr.

27 Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Kristianstad Stads församling. Datum Datum avser
1864-03-04 född
Barnet
Namn Kön
Liana Albertina kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet 1
Dödfödd Paritet

Fader Moder
Namn Namn
Herman Lang Sigrid Ingeborg Been
Titel Titel
bokhandlare
Ort Ort

Ålder/födelseår
38
Dopvittnen
Susc. Målaremäst-n J. Lönblad Test. Magistern J. A. Sewén Directören C. A. Schneider
Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
227
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:12
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1855 - 1864
Anmärkning Microfich volym nr. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se folkräkning.

28 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se frus fd mans far
"Änkan gifte om sig med majoren Ambjörn Beeth, varigenom gården kom till hans brorsons släkt, Adlerbeth".

29 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maka Elisabet Hamb:s fars namn.

30 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se far:s namn.

31 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, volym 2, sid 49. Malmö S:t Petri
10. NILS HAMBRÆUS (lat. Nicolaus Olai Hambræus).
När i mars 1677 M.Pe. avled, voro trots segern vid Lund de mili­tära förhållandena i Skåne så allvarliga, att alla goda krafter måste samlas för att möta de ytterligare påfrestningar, som voro att vänta. Generalguvenören i Malmö Fabian von Fersen, som med stor energi förvaltade sitt ansvarsfulla värv, har vare sig han icke kände till eller avsiktligt förbigått det Malmö stad genom k.br. 1536 8/4 tillförsäkrade privilegiet att själv kalla sin kh., insett vikten av att i Malmö S:t Petri ha en pålitligt svensksinnad man och kort efter det M.Pe. avlidit, tillskrivit Karl XI om saken, vilket han kunde meddela den deputa­tion från staden, som 19/4 uppsökte honom för att konferera om kh.­valet. I magistraten hade nämligen denna dag frågan dryftats och det erinrats om att enl. gällande bestämmelser och stadens privilegier man inom 6 veckor hade att inkomma med förslag, men det proto­kollfördes att ehuru man ej ville försumma dessa sina privilegier, så ville man dock ingalunda härvid förbigå Hans Excellens fältmarskal­en utan först meddela sig med honom och förslagsvis (>alleniste discursive>) nämna överhovpred. och superintendenten Haqvin Spegel, hovpred. Peter Stiernman, mag. Nils Hambræus i Landskrona och stadskm. i Malmö Wilhelm Laurenberg. Det poängteras ängsligt, att man härmed ingalunda >wilde sielff foreschrifwe enten H. Kongl. Maj:t eller Hs Excell. huem mand dertill wilde udvelge>, utan att man blott icke ville försitta de stipulerade 6 veckorna. Fersen upptog den ödmjuka hänvändelsen >meget well> men förklarade, att eftersom H Hans Maj:t >war een rett Gudelskende och Christelig konning>, fann han för rådligast, att man >eij till noget wist wahl, enten af de ofuenschreffne forebracte personer eller andre sig udlod uden dette altsam­men Hs. Maj:ts egen disposition hemstellte>, varom han ock omedel­bart ville tillskriva kungen. S.d. har dock enl. magistratens kopiebok avgått en skrivelse till Haqvin Spegel; man förklarade där, att man i tillit till at kungen på lämpligt sätt skulle sörja för stadens behov av ny kh. >intett wille tänkia eller röra något om hafwande Privilegier och ett fritt wahl> men dock >att wij os något yttra mage> till H.S. som deras förmodade gode gynnare, >saa haa wij warit så temeraire och förmätne, att wij haa önskat oss Herr Superintendenten sielf så­som en rätt uthwald, Gudh och alle menniskor behageligh man ... dock under medföljande Titul af General Superintendens wed detta General Gouvernamente>, men då man förstått, att >sådant wårt hafde opsåth intet har warit rätt considererat och betrachtat eller i sig sielf compatibelt med Hr Superintendentens höga meriter sampt att ett mycket större accommodement för honom lär wara uthsett>, så har man i stället fäst tanken på hovpred. Stiernman. Även i fråga om den sistn. hade emellertid tydligen Malmöborna siktat alltför högt. 21/5 upplästes i magistraten en skrivelse från generalguvernören, med­delande att konungen utvalt kh. i Landskrona N.H. att vara kh. i Malmö och prost i Oxie och att denne med det snaraste måtte bli in­stallerad. Redan dagen därefter företrädde N.H. i magistraten och blev av rådsherrarna och tillstädesvarande borgare, >som dette med gott nöije optog>, gratulerad och lyckönskad.
N.H. nämnes första gången ss. inskr. som student vid Uppsala univ. i aug. 1649 (>Nicolaus Olai Hamæus>); då hans son vid sin inskrivning i Lund betecknas som >Helsingus>, är det sannolikt, att N.H. varit bördig från Hälsingland, ehuru vi intet närmare veta om hans hemort och föräldrar eller om namnets ursprung (väl efter något av de många norrländska ortnamnen på Hammar-). Det finnes i Mel­lansverige åtskilliga medl. av en släkt H., vars äldste kände medl. är en Jakob Andersson H. >från Norrland>, fader till kh. i Norrtälje Anders H. (1659-1701). Om N.H. varit befryndad med denna släkt måste t.v. lämnas oavgjort, liksom det heller icke är känt, när och var han prästvigts eller vilken prästerlig tjänstgöring han därefter haft. Cav. uppger ur obekant källa, att han >tjänstgjort som präst vid arméen och kom av denna anledning till Skåne>. Detta överens­stämmer icke med vad vi av autentiska handlingar veta om han> överflyttning hit. I G. Baners generalguvernörsberättelse meddelas. att sedan magistraten i Hälsingborg på gr. av det dryga arbete stadens kh. hade, begärt få anställa en kaplan. hade gen.guv. 1665 30/5 resolverat. att han ville draga försorg därom, så snart han komme upp till Stock­holm, och senare s.å. 2/11 skriver Baner, att >Her Nicolaus Hambræus låtit sig av mig övertala att följa hit neder till att emottaga kaplan­tjänsten i Hälsingborg>, varför han rekommenderar honom till stadensmagistrat och landshövdingen. S.å. 28/11 meddelar magistraten till landshövdingen, att N.H. låtit höra sig och blivit mycket uppskattad i och att man önskar, att hans >introduction måtte matureras och kom­ma till en önskelig effect och framgång>. I ovannämnda berättelse upplyser dock Baner om att det var han, som förmådde staden Hälsing­borg att antaga N.H., som sedan blev kh. i Landskrona, >dock begge delarna med besvärighet, efter de helt ogärna därsammastädes wela hava svenska präster>. Att det sistnämnda är riktigt framgår tydligt av de omständigheter, varunder N.H. efter blott två års km.-tjänst i Hälsingborg förflyttades till den av svenska regeringen som särsk. betydelsefull betraktade kh.-befattningen i Landskrona. Omedelbart efter därv. kh. Jens Kieldsens död i okt. 1667 meddelade A. Bernfelt till gen.-guv., att magistraten i Landskrona önskade >en exem­plar svensk infödd man>, men 26/11 inkom mag. till gen.-guv. med sitt förslag för kh. i Härslöv Jakob Ernstsen Baden. som både var dansk­ född och nationellt opålitlig; under skånska kriget flydde han till Danmark, blev avsatt i Härslöv och fick ett nytt kh-ämbete på Själland. När biskop Winstrup i sept. 1669 skulle försvara sig inför Skånska kommissionen mot Oelreichs klagopunkter och ivrigt framhäver sina förtjänster om svenskars befordran, skriver han bl.a.: >Der magistraten ... hafde kaldet M. Jacob Ernstsön, da raadede jag hannem att hand i skulde staa derfra, fordi een svensk mand ved naffn Dr. Nicolaus Hambræus samme kald affecterede, som dett bekom>. Vare sig nu det är Baner el. Winstrup, som har största förtjänsten, så blev i dec. genom k.br. befallt, att N.H. skulle förhjälpas till Landskrona. Sedan han nyårsdagen 1668 provpredikat där, blev han 2/1 >på vanligt sätt solenniter uthi kyrkan kallat till kh.>. Däremot synes magistratens begöran 3/11, att han även skulle bli prost i Rönnebergs hd, icke ha efterkomrnits. Under Landskronatiden blev N .H. fil.mag. i Lund, sedan han 1670 24/1, under E. Elfvedahls presidium, utg. en disp. om Selectiores aliquot circa religionem quaestiones>. Med förhållandena i Landskrona var han föga nöjd. I mars 1670 supplikerade han till Skå nska kommissione, att han hade svårt att subsistera, bl.a. emedan >affectionen prövas vara icke såsom emot en infödd> och staden vore för ringa att underhålla 3 präster. Borgerskapet undan­drar sig alltmera offrandet, >görandes det villkorligt, som för detta för en lag hållet är>, varjämte han klagade över att >den ringa penning, som faller vid begravningar och vigslar> icke tillföll kh. utan den som veckotjänsten förrättade, varvid kh. och komministrarna hade var sin vecka, samtidigt med att komministrarna hade sina enskilda för­samlingar, så att i varje fall förste stadskm. hade bättre lägenhet än kh. Hans förslag, att det blott skulle finnas 2 präster i staden, ledde icke till efterföljd, men genom k.br. 1673 28/8 erhöll han expektans på Kvistofta pastorat, vilket han dock på gr. av förflyttningen till Malmö aldrig kom att tillträda.
På gr. av sin svenska börd och sina insatser i fråga om försvensk­ningen har N.H. tydligen efter hand kommit att intaga en alltmera framskjuten ställning bland det skånska prästerskapet. 1672 och 1675 var han en av stiftets delegerade vid riksdagen, 1677 erhöll han den förnämliga posten som kh. i Sa Petri, vid riksdagen i Halmstad 1678, då man diskuterade, om det icke vore nödvändigt, att K.m:t >remo­verade eller licentierade gamle Wiustrupium>, har han varit en av de som vikarier påtänkta, 1681 återfick han det prebende lydande till Altare S:t Pauli, som blivit indraget under krigsstaten, vid prostar­nas val av 3 deputerade till riksdagen 1686 fick han 2:a rummet, och när 1688 Christian Papke valdes till biskop, hade N.H. 11 röster. Men N.H. har också varit en myndig och självmedveten man, som i sin strävan att hävda sin ställning upprepade gånger råkat i konflikt med stiftsstyrelsen. Framför allt väckte han CE:s förargelse genom att åt sig själv och sina Malmöpräster usurpera namnet >consistoriumo> och t.o.m. låta göra ett sigill med beteckningen > Sigill.Consist. Malmog.>. 168714/2 anhöll CE få veta >om Ministerium uti Malmö vore med sådana privilegier försett, att det några konsistorialsaker måtte upptaga och avdöma>; >CE skulle intet hellre se än ifrån en del av de svårheter, som det tid efter annan graveras med, att kunna libereras ... men att andra skola sig företaga uti en eller annan sak att göra decision och sedan CL därföre vara responsabelt>, kunde el begäras eller tillåtas. 1690 5/2 var N.H. inkallad för CE i anledning av samma sak. Då det frågades honom med vad rätt han brukade Consistorii namn och det ovannämn­da sigillet, förklarade han, att >sådant hade av långliga tider varit brukligt men lände dock icke Ven. CE till någon prejudice, efter alla saker, som av någon vikt vore, bleve det remitterade>. Biskop Papke lät då föreläsa honom k.resol. 1680 15/7, vari >CE allena auktoriseras att skola vara och hava det namnet här i stiftet>, och tillhöll honom strängeligen >ifrån den titulen sig att enthålla>, ty även om ministerium i Malmö kunde vid förekommen anledning hålla konferenser om sina församlingsangelägenheter, >kunde de dock icke utan prejudice av K.m:ts allernådigste resol. tillmäta sig namn av Consistorio>.
Om N.H:s prästerliga verksamhet i Malmö veta vi föga. Han skym­tar i den gripande relationen om Jörgen Krabbes sista dagar och av­rättning i jan. 1678, då N.H, hade att jämte sin km. VV. Laurenberg ge den dödsdömde religionens tröst och för honom i Sa Petri höll en >saadan herlig Predichen och application, at alle bewegedis merchelig deroffuer och besönderlig H:r Baronen>. Och från N.H:s senaste ar ha vi ett vittnesbörd om hans vaksamhet över kyrklig ordning. 1691 15/9 infann han sig i magistraten och >klagel. tillkännagav>, att församlingen, när böner lästes i kyrkan, icke enl. kyrkoordningen föll på knä utan förblev sittande el. stående, liksom ock att när sådana psalmer sjöngos, då menigheten >böra uppstå och lova sin Gud>, man förblev sittande, vilket han med förargelse förmärkt vid tacksägelse­dagen för de kristnas victoria emot turken. Då även en representant för gen.-guv. förmenade, att det skett av arghet och ondska, och krävde att de skyldiga utan persons anseende måtte få plikta, bad magistraten ödmjukt om förlåtelse på församlingens vägnar men hemställde att prosten för framtiden ville vid sådana tillfällen med några ord förmana församlingen att göra sin skyldighet, då om någon be­funnes ohörsam, han exemplariter skulle avstraffas. Några andra vittnesbörd om att han stått i motsatsförhållande till sin församling äro icke kända; både på grund av hans svenska börd och hans makt­strävan kunde man annars misstänka, att så skulle ha varit fallet. Möjligen kan man förvåna sig över att vi från hans relativt långvariga ämbets tid icke ha en enda tryckt likpredikan av hans hand.
I Malmö ägde och bebodde N.H. den östligaste av gårdarna i nuv. Kv. Hans Michelsen (n:r 298--299, nytt n:r I), vilken han kort efter sin flyttning köpt av tullöverinspektören Hägerflycht. H. avled 1696 28/8.

G (före överflyttningen till Skåne) m. Christina Hoffman, död i M. jan. 1698
- Barn: Olaus, f.o. 1665, begr. i M.Pe. 1691 1/3, se Obef. 1690.
- Ebba, f. i Hälsingborg 1666 24/6, död i Lund 1704 3/1, g, m. domprosten i Lund, prof. Stridsberg.
- Elisabet (Lisken), f. i Landskrona 1669, död på Ramsjöholm Svarttorp, Jönk. 1., 1746 13/3, begr. i Svarttorps k:a, g. 1:o m. stads­och guvernementskyrkobokhållaren (kyrkokamreraren), sederm. ägaren av Ramsjöholm Petter Falkman, f. i Falkenberg 1651, död på Ramsjöholm 1720, begr. I Svarttorps k:a 172119/7, 2:o på Ramsjöholm 1723 12/11 m. r'yttmästaren, sederm. majoren Ambern (Ambjörn) Beth (Beeth), dpt i Jönköping 1681 24/12, död på Ramsjöholm 1751 11/6, begr. i Svarttorps k:a.
.

32 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se make Nils H:s namn.

33 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fader.

34 Schartau, Henrik (http://home1.inet.tele.dk/schar/), Se fadern. ej Mikael
Tak for tilsendte.
Jeg har startet en side op på adressen http://home1.inet.tele.dk/schar
Jeg forventer at der kommer flere familier på inden længe.
Min interesse for slægt forskning stammer fra et hæfte jeg har fået af min far. Det er skrevet af Johan Alrik Schartau i 1904.
Henrik Schartau .... Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer 38
Årsnummer 10
Läsproblem N
Datum 1875-04-27
Datum avser vigsel
Ospec ort
Brudgummens sida i Hfl 9
Brudgummens förnamn Frans Thomas
Brudgummens efternamn Schartau
Brudgummens titel kapten
Brudgummens ort
Brudgummens civilstånd ogift
Brudgummens ålder/f-dat 1836
Brudens sida i Hfl
Brudens förnamn Charlotta. Georgina
Brudens efternamn Behrling
Brudens titel mamsell
Brudens ort Stockholm
Brudens civilstånd ogift
Brudens ålder/f-dat 1857
Övrigt Memo
Registerbeteckning Vigda i Kristianstads Garnison 1866 - 1894
Källa Kristianstads Garnison E:2
Övrigt;Enkefru Lotta Behrling gaf hinderlöshetsintyg från Past-Emb i Jacobs församl i Stockholm. Wigda af Pastor primarius C.M Fallenius i Stockholm, enl attest.

35 Schartau, Henrik (http://home1.inet.tele.dk/schar/), Se fadern.

36 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Schartau. Niklas Henrik, f. 1796, godsägare, d. 1843. G. 1832 m. Ulrika Sibylla Gadd, f. 1806, d. 1851. .... Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1796-07-30
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Niclas Henrich
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 21
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Johannes
Faderns efternamn Schartau
Faderns titel handelsman
Faderns ort Kiöpenhamn
Moderns förnamn Catharina Christina
Moderns efternamn Suell
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5. .... Schartau, Henrik (http://home1.inet.tele.dk/schar/), Generation No. 2

2. Niklas Henrik7 Schartau (Johan6, Andreas Olaus5, Jøns4, Matts3 Jønsson, Jens2 Madsen, Mads Ware1 Jensen) was born juli 30, 1796, and died april 9, 1843 in Fogdarp, Frosta herred, Sverige. He married Ulrika Sibylla Gadd 1832, daughter of Sven Gadd and Hedvig von Flinth.

Children of Niklas Schartau and Ulrika Gadd are:
5 i. Johan Adolf8 Schartau, born 1833 in Fogdarp, Frosta herred, Sverige; died 1847.
+ 6 ii. Frans Thomas Schartau, born februar 2, 1836 in Fogdarp, Frosta herred, Sverige.
7 iii. Carl Henrik Schartau, born oktober 23, 1837 in Fogdarp, Frosta herred, Sverige; died november 28,1897 in Christianastad.
+ 8 iv. Jakob Wilhelm Schartau, born juli 31, 1839 in Fogdarp, Frosta herred, Sverige; died juni 12, 1879 in Wenersborg, Sverige.
9 v. Katarina Kristina Schartau, born juni 10, 1841 in Fogdarp, Frosta herred, Sverige. She married Ludvig Kiellander.
10 vi. Hedvig Elisabeth Schartau, born december 12, 1843 in Fogdarp, Frosta herred, Sverige. She married Jean Christer Gadd 1865.

37 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1806-07-21
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Ullrica Sijbilla
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 22
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Sven Björn
Faderns efternamn Gadd
Faderns titel handelsman
Faderns ort
Moderns förnamn Hedvig Elisabeth
Moderns efternamn Flinth
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5.

38 Demografisk databas för södra Sverige, Se make.

39 Demografisk databas för södra Sverige, Se make FTS.

40 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Kockum, Frans Henric, f 27 sept 1802 i Malmö, S:t Petri, d. 12 febr 1875 där, ibid. Föräldrar: spannmålshandl Lorens K o Anne Sophie Suell. Elev vid handelsinst i Lübeck, bokhållare i handelshuset Frans Suell 22-25, arrenderade F Suells tobaksfabrik, Malmö, 1 aug 25-26, innehade F H Kockums tobaksfabrik 29 mars 26-66 (VD o ordf i styr för F H Kockums tobaksfabriks ab, Malmö, 10 juli 66-73), burskap 27 nov 26, drev tegelbruk i Lomma 27-71, led av Malmö stads äldste 31-50, led av hamndir 39-66, innehade Kockums gjuteri & mek verkstad, Malmo, 40-66 (ordf i styr för Kockums mek verkstads ab 24 aug 66-73), deläg i Malmö ångbåts ab 40-50, innehade Örmo bruk, Södra Sandsjö, Kron, 46-75, deläg i Gällivare malmfält 47-50, deläg i Kallinge bruk, Ronneby, 49-52, ensam ägare från 52, deläg i Landskrona sockerfabrik 51-53, ordf i styr för Skånska sockerfabriks ab 14 juni 53-72, led av dir för tekn elementarskolan i Malmo 53-69, deläg i Manufakturab i Malmö 55-72, i Malmoö mek bomullsväfveri 55-72, i Mattssonska bryggeriet, Malmö, 56-72, innehade Kockums manufakturverk, Ronneby 56-75, deläg i Virums kopparverk, Misterhult, Kalm, 60-63, led av stadsfullm i Malmö 63-66, deläg i Skånska cementab 71-75. Dessutom ägare av Kockums tobaksfabrik, bryggeri o såpfabrik i Åbo o Kockums mek verkstad i Füzes-Abony, Ungern, samt deläg i Malmö franska ångkvarns ab, Tändsticksfabriken Phoenix, Malmö, Benmjöls ab, Malmö, o i Malmö porslinsfabrik. .... Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1802-09-27
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Frans Hinrich
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Lorents
Faderns efternamn Kockum
Faderns titel handelsm.
Faderns ort
Moderns förnamn Anna Sophia
Moderns efternamn Suell
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5.

41 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

42 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), ... Cecilia Kockum (f. 1810, d. 1892) - dotter av fabriksidkaren Lorens Kockum och Anna Sophia Suell (Frans Suells dotter ... .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Kockum. Lorens, f. 1773, handlande i Malmö, d. 1825. G. 1801 m Anne Sophie Suell, f. 1777, d. 1831. .... Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1773-05-06
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Lorentz
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Heinrich
Faderns efternamn Kockum
Faderns titel fellbereiter skinnberedare
Faderns ort
Moderns förnamn Bengta Sophia
Moderns efternamn Holm
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:5.

43 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 7 juni 29 i Landskrona m Christina Dorothea (Jeanna) Beijer, f 3 dec 05 i Malmö, S:t Petri, d. 8 febr 75 i Malmö, ibid, dtr till stadslakären MD Gottfried B o Agneta Maria Halling.

44 Demografisk databas för södra Sverige, Se dotter JAMM.

45 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Även tilltalsnamn. .... Demografisk databas för södra Sverige, Se barnen.

46 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Kockum. Lorens Petter, f. 1834, fabriksidkare i Malmö, d. 3/8 1899. G. 7/8 1871 m. Augusta Hecker i hennes 2:a gifte, f. 21/5 1840 (Berlin).

47 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).

48 SSK13. .... Gravstenen.

49 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 2 Kockum, Frans Henrik, son till K 1, f 2 juli 1840 i Malmö, S:t Petri, d. 18 febr 1910 där, ibid. Elev vid Latinskolan i Malmö, vid Tekn skolan där 3 okt 53-30 maj 56, vid polytekn skolan i Hannover 56, utex där 58, studier vid bergsakad i Freiberg 58-60, i Leoben, Österrike, 60-61, bergsing:ex där 61, ing vid Virums kopparverk 61-63, vice chef vid handelshuset F H Kockums huvudkontor, Malmö, 63-75, disponent o dir i F H Kockums tobaksfabriks ab 19 sept 66-99, VD 99-09 (led av styr 66-09), led av styr för Malmo tekn skola 70-77, VD i o ordf i styr för Kockums jernverks ab 28 dec 75- 09, VD i o led av styr för Mattssonska bryggeriab från 2 okt 79, Sv tändsticksfabriksab 81-09, Skånska litografiska ab från 81, led av Malmö stadsfullm 87-06, av styr för Malmö navigationsskola 88-09, VD i Konga ab 25 juni 88-09, led av styr:erna för Skånska sockerfabriksab från 89, för Kockums mek verkstads ab 90-09 (v ordf där 94-09), Bergverksab Freja 22 nov 97-09, Malmö nya ångfartygsab från 02, Skånes ensk bank från 02, Rederiab Sverige-Tyskland från 05, m fl.

50 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 18 april 77 i Malmö, S:t Petri, m Laura Lovisa (Louise) v Platen, f 7 juli 51 på Gångvad, Össjö, Krist, d. 26 aug 20 i Malmö, S:t Petri, där till översten Carl Teodor Ernst v P o Margareta Helena Beata Catharina Sjöcrona.

51 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Band 3, Sid 76. Beijer, släkt, härstammande från Georg B., som i slutet av 1500-talet var borgare i Wünschendorff i kurfurstliga amtet Mildenfurth (Sachsen-Weimar). En dennes ättling i fjärde led Gottfried B. (f. 1733, d. 1796) inflyttade till Sverige 1754 och blev där regementsfältskär vid Vendes artilleriregemente och stadsfältskär i Malmö. Bland hans sonsöner märkas regementskommissarien Gottfried B. (f. 1801, d. 1878), far till grosshandlaren Gottfried B. (se nedan 3), samt generaldirektören Carl Gottreich B. (se nedan 1). Namnet Beijer bars jämväl av den sistnämndes systersöner bokförläggarna Gottfried Petersson B. (f. 1835, d. 1870), tidigare bokhandlare i Karlstad, och Frans Ulrik Petersson B. (se nedan 2).

52 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Gravstenen.

53 Gravstenen.

54 Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1807-01-24
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Catrin Magret
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 30
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Lorentz
Faderns efternamn Kockum
Faderns titel handelsman
Faderns ort
Moderns förnamn Anna Sophia
Moderns efternamn Suel
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se son Gottfried f. 1838.

55 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3. Gottfried Beijer, f. 26 aug. 1838 i Malmö, d. 5 dec. 1901 därstädes. Föräldrar: stadsbokhållaren och regementsskrivaren Gottfrid Beijer och Katarina Margareta Kockum. Erhöll undervisning i Malmö h. lärdomsskola. Anställd på speditions-och kolonialimportkontor i Malmö juli 1853; begav sig efter någon tid utrikes för ytterligare utbildning i handelsyrket; korrespondent och biträdande försäljare på börsen hos firman Schenck & c:o i Hamburg nov. 1857-1861; överflyttade till London1861; korrespondent och bokförare hos firman Westenholz brothers; prokurist 1863 hos firman Gust. Roos & c:o, för vilken han företog vidsträckta resor i in- och utlandet för avsättning av svenska produkter; återvände till Sverige 1866; började s. å. i Malmö tillsammans med brodern Lorens under firma G. Beijer affärsverksamhet, huvudsakligen omfattande agentur-och kommissionsaffärer; inträdde 1870 såsom delägare i Londonfirman Jackson, Beijer & c:o, under det Malmöaffären övertogs av brodern under firma L. Beijer; utträdde 1876 åter ur Londonfirman samt ingick i broderns firma, vilken från 1887 uppgick i firman G. & L. Beijer; stadsfullmäktig i Malmö 1879 -1901. (v. ordförande från 1892); ledamot av kommittén för Malmö stads deltagande i 1881 års lantbruksmöte; ledamot av riksdagens andra kammare för Malmö stad 1882-84; ledamot av K. kommittéerna för utredning angående kreditupplag och frilager 27 okt. 1882 -aug. 1884 och för utredning rörande ångfärjeförbindelse mellan Sverige och Seland 1884; ledamot av Malmö hamndirektion 1883 -1898 (v. ordförande från 1890); ledamot av kommittén för 1896 års industriutställning i Malmö; ordförande i Malmö handels- och sjöfartsnämnd, Malmö frihamnskommitté, Malmö skogsplanteringskommitté, Malmö köpmannaförening och Malmö handelsklubb; v. ordförande i Malmö planteringsförening; styrelseledamot i Malmö föreläsningsförening och Malmö börsförening; forts... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts från föreg. ... verkställande direktör för järnvägarna Malmö-Billesholm, Malmö-Simrishamn, Malmö-Kontinenten, Trälleborg-Rydsgård och Malmö-Trälleborg; huvudredare för Sydsvenska ångfartygs-a.-b; ordförande i Kockums järnverks-a.-b., avdelning Konga (trämasseexport), a.-b. John Beijers skofabrik i Stockholm och Malmö nya ångköks-a.-b; v. ordförande i Kockums järnverks-a.-b. och bergverks-a.-b. Freja; styrelseledamot i Kockums mekaniska verkstads-a.-b; företog ett flertal utländska resor, bl. a. till Holland för att studera kloaksystem, till Belgien och Tyskland för att taga kännedom om anläggningar av petroleumcisterner och till flera utländska hamnar för att studera anordningar vid varors lossning, lastning och magasinering ävensom inrättningar vid frihamnar och ångfärjetrafik. RVO 1883; RNO 1896; member of The iron & steel institute, London, 1898; KVO2kl 1901.

56 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gottried Beijer, sid 84, Band 3. Anna Kjellman, f. 26 okt. 1853, d. 11 maj 1917, dotter till överstelöjtnanten, sedermera postdirektören i Malmö Bror Kjellman och Ulrika Charlotta Ahlström. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se fadern husförhörslängd 1871-1875.

57 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gottried Beijer, sid 84, Band 3. Gift 8 aug. 1874 i Malmö med Anna Kjellman.

58 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se fadern husförhörslängd 1871-1875. .... Kyrkböcker, Malmö Garnisionsfsg, Malmö garnisonsförsamling C:5 (1825-1866) Bild 95 / sid 179. [Månad] Oktober[född] 26 [döpt] 27/11
[Text] Ryttmästaren och Riddaren B. Kjellmans och dess hustru Ulrika Ahlströms dotter
Modren 38 år gam.
Faddrar: Majoren m. m. Friherre O. Thott, Lieutenanten J. Wång, G Sylvan och L. Horn.
[Barnets namn] Syster, Anna, Lovisa, Christina, Ultima
.

59 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se dotter Anna f. 1853. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dotterson Bror Fritz Augusts födelse 1877. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se husförhörslängd 1871-1875. .... St Maria, Se dop.

60 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se dotter Anna f. 1853. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dotterson Bror Fritz Augusts födelse 1877. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se husförhörslängd 1871-1875.

61 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se husförhörslängd fadern 1875-1880.

62 SSK13 ( Svensk Släktkalender ).

63 Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 198. År 1850 13/12 David Felix Bonnier, minuthandlare. Blev borgare i Gbg. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 32. Bonnier, David Felix
F. i Köpenhamn 1822, d. i Göteborg 1881. Boktryckare och förläggare i Göteborg, grundläggare och utgivare av Göteborgs-Posten.

64 Bonniers, en släktkrönika / Åke Bonnier 1974.

65 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).

66 Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 27. Benecke, Jonas (John)
F. i England 1783, d. i Göteborg 1870. Köpman i Göteborg. Anläggare av såpbruk i Krokslätt 1812.

67 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sid 186. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962

68 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), ... f. 57 i Gtbg ... .... J. Häthén, Göteborgs Familjebok / Häthén (1892 - Götheborgs-Postens Förlag).

69 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 308. ...Nu återstår endast den sista av våra visiter: Waernbol, Carl Fredriks (mamas kusin) och Lallas sommarhem. ... present av Ulla Wullt, 13/5 -99 .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 27. TAB XVIII
Carl Fredrik (son af Carl Fredrik, Tab XVII), f 1849, 18.9 i Gbg;...ingick som bolagsman i firman D.F. Waern &Co 1876. Grosshandl. W. deltager på ett mycket verksamt sätt i Gbgs kommunala lif. Af direktionen öfver Ränte o kapitalförsäkringsanstalten i Gbg är han medlem sedan 1890 och af Gbgs sparbanks styrelse sedan 1894. ...Framstående sportsman är han sedan flere år tillbaka ordförandeinom Gbgs segelsällskap.
Gift 1881 med Alida Bonnier, f 1857, dotter af Bokhandlaren i Gbg David Felix Bonnier och Charlotta Benecke. utg. 1901

70 Bonniers, en släktkrönika / Åke Bonnier 1974. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 27.

71 Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 27.

72 Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 198. År 1850 13/12 David Felix Bonnier, minuthandlare. Blev borgare i Gbg. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 32. Bonnier, David Felix
F. i Köpenhamn 1822, d. i Göteborg 1881. Boktryckare och förläggare i Göteborg, grundläggare och utgivare av Göteborgs-Posten.

73 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 12. Kristianstad och Vä
7. Andreas Hellman 1678-1707
AH var född i Södra Unnaryd, Jönk, 1646 16/9, son till bonden Lars Nilsson i Helghult och Ingeborg Bengtsdotter, elev i Växjö skola febr 1656, flyttad till gymn 1664, dim t Lund, inskrev 1669 2/9, disp 1672 examen theol 1674, examen styli 1676, fil kand s å, , disp 1676, fil mag i Uppsala 1679, prv i Växjö1677 på kallelse av Christoffer Gyllenstierna till reg präst vid livgardet till häst, kh i Kristianstad o Vä 1678, häradsprost i Gärds härad 1682, predikade första synoddagen 1692, orator vid synoden 1695, riksdagsman 1697, preses vid synoden 1702, död i Kristianstad 1707 25/1, begr s å 13/3.
Till skillnad från sina företrädare i K o Vä hade AH en alltigenom svensk bakgrund. …
När det skånska kriget bröt ut i juni 1676, förändrades situationen för AH. Han hade begivit sig till sin småländska hembygd för att ta avsked av sina föräldrar, men måste ge upp tanken på att därefter resa utomlands. I stället kallades han i juni 1677 av Christoffer Gyllenstierna, … till reg pastor vid dennes regt. Efter prv i Växjö inställde AH sig vid regt, som då låg vid Norrvidinge. AH blev sannolikt redan här personligen känd av Karl XI. Han följde regt först till Halmstad o senare till Kristianstad, där han 1678 4/8 fick uppleva hur den av danskarna besatta staden kapitulerade för de svenska trupperna.
Omedelbart efter Kristianstads intagande igångsatte Karl XI en försvenskning av hela staden. Då kungen ansåg det viktigt att det kyrkliga försvenskningsarbetet leddes av en svenskfödd präst, utnämnde han redan 1678 13/8 AH till kyrkoherde. Kristianstad skulle enl kungen bli en mönsterförsamling med svenska präster, svenskt gudstjänstspråk o svenska kyrkoceremonier. Detta program kunde inte genomföras utan stora svårigheter. …

AH avled 1707 25/1 efter endast två timmars sjukdom…
G 1:o i S. Unnaryd 1679 med Anna Rubenius, f i Vittaryd, Kron 1, 1661 9/10, död i Kristianstad 1690 12/10, begr 14/11…dtr till kh i Vittaryd, Växjö stift, Nicolaus Rubenius o hans 2:a hustru Kerstin Mattisdotter.
Barn: Kerstina, dpt i K 1680 18/7, död 1760 16/1, g i K 1696 30/9 m sedermera kh i S Unnaryd, Växjö, Johannes Rogberg, f i Rogberga, Jönk 11660 19/1, död i S Unnaryd 1728 5/7.
Nils, f i K 168210/8, kh i N Mellby, död i N Mellby 1752 6/9
Ingeborg, dpt i K 1685 24/5, död 10/8 8/5 i Köpinge, g m kh i Köpinge Pridbjörn Blanxius
Lars, f i K 1688 29/1, dpt till Lauritz 5/2, kh i Hammarlöv, död i Hammarlöv 1747 20/9
G 2:o 1692 7/7 (trolovning å Torsebro 1692 12/4) m Sara Lilliegranat 1672 22/9, död i Lund 1744 7/8, dtr till dåv styckjunkaren, slutl artillerikaptenen o dir över Torsebro krutbruk Hans Erlandsson Qvast, adlad Lilliegranath, och hans 1:a hustru Brita Schoffer, i hennes 1:a gifte (g 2:o m domprosten Haquin Stridsberg, g 3:o m teol prof Carl Schultén.
Barn: "Mag. H:s lilla barn", själar i K 1694 9/5
"Prostens lilla dotter", begr i K 1701 12/6
Anders, f i K 1695 12/4, kh i S Rörum, död i S Rörum 1755
Hans, dpt i K 1702 9/4, död i K
Anders begr i K 1702 2/7
Sara, dpt i K 1703 9/12, död i S Unnaryd 1790 4/2, g 1724 24/6 m häradshövd i Östergötland, sederm assessorn i Göta Hovrätt Magnus Eneroth, f 1692, död i Bolmsö, Jönk 1, 1748 5/3.

74 Kyrkböcker, Strövelstorp, Husf AI:20 1840-1844. Bengtstorp
2. Bengt Nilsson f. 1798 7/4 ...
H. Anna Bengtsdr. f. 1798 24/6 .önhult
son Nils f 1824 31/12 Håkantorp
dotter Gunnila f. 1830 10/4 ibm
Petronella f. 1838 5/12 ibm
Johannes f. 1841 8/8 ibm

pig Bengta Bengtsdtr. 1819 5/10.

75 Kyrkböcker, Strövelstorp, Se make husf.

76 Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se folkbokf. 1890. Tog sig troligen namnet bokelund vid tiden för flytten till helsingborg.

77 Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se folkbokföring 1890. .... Kyrkböcker, Strövelstorp, C:4. Aug 8 Föddes och den 9 Aug döptes med namnet Johannes Torp. Bengt Nilsson och dess Hustru Anna Bengtsdotters son i Torpet Bengtstorp.
Susc. Torparen Anders.. Svenssons Hustru Boël Jöns dr Testes Nils Bengtsson och Pigan Bengta Bengt... i Strövelstorp. .... Kyrkböcker, Allerum, Se giftermål 1866. Bevisar att Johannes Bokelund är samma person som Bengt Nilssons son. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), se folkräkning 1890.

78 Kyrkböcker, Strövelstorp, Se födelse.

79 Demografisk databas för södra Sverige, Se Johannas födsel 1872. .... Kyrkböcker, Allerum, Vigda Allerum E:3. Nr. 20
Undertecknad anhåller hos Pastors-Embetet uti Allerum att lysning till äktenskap för mig och ....Maria Ahlqvist må blifva afkunnad uti Allerums Kyrka första gången Söndagen den 16e december år 1866.
Johannes Bokelund

Undertecknad Maria Ahlqvists fader & laglige Giftoman samtycker till härofvan sökta äktenskap emellan henne, Maria Ahlqvist och Smed Gesäll Joh: Bengtsson Bokelund
Nils Ahlqvist
Att contrahenterna .... försäkradt af Allerum d 14 dec 1866
J:Ahl... Jöns Pehrsson

Mannen:
Joh: Bokelund
Född d. 8/8 1841 uti Ströveltorp.
...
Bostad: Helsingborg
Lystes söndagarna d 16 -23 -30 / 12 1866
Uttagit Lysnings-Attest d. 12

Qvinnan:
Maria Ahlqvist
Född d. 6/9 1842 uti Allerum
.....
Giftoman: Fadren Hr: Nils Ahlqvist i Allerum
Bostad: No 9 Allerum fol 73

Vigde 31/12 1866 af Oss Tomner.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se