B Bergqvist och Constance Flensburg




Make B Bergqvist

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 1886 1

Händelser

Han arbetade som Konsistorieamanuens. Han bodde i , Lund, Malmöhus län.




Maka Constance Flensburg

        Född: 5 Aug 1863 - Lund, Malmöhus län, Sverige 1
        Döpt: 
         Död: 24 Jun 1910 - Stockholm( Katarina fsg )
     Begravd: 


         Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 2
         Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 3




Barn


Adolf Humbla och Martha Carolina Bergqvist




Make Adolf Humbla 4

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Materialförv. Vid Kongl. Örlogsflottan. Adress: Karlskrona, Blekinge län, Sweden.




Maka Martha Carolina Bergqvist 5

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Victor Humbla 6

        Född: 13 Feb 1812 - , Karlskrona, Blekinge län, Sweden 7
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Charlotte Maria Westerström (1821-1884)
     Äktensk: 3 Sep 1843 8



Allmänna notiser för barn - Victor Humbla

Humbla, Victor, född i Karlskrona d. 13 febr 1812; föräldrar: materialförv. vid kongl. örlogsflottan Adolf Humbla och Martha Carolina Bergqvist; student i Lund h.t. 1829; teor. teol. ex. d. 29 april 1837; prakt. teol. ex. d. 17 juni s.å.; ex. sacerd. d. 19 och prestvigd d. 21 juni s.å.; t.f. domkyrkoadjunkt och v. pastor i Lund 1841-52; v. pastors fullmagt d. 23 aug. 1843; 2:dre statskomminister vid Lunds domkyrkoförsamling d. 21 aug. 1850; tilltr. d. 1 maj 1852; predikant vid prestmötet i Lund 1870; medlem af svenska bibelsällskapet; ledamot i styrelsen för Lunds stifts bibelsällskap sedan d. 26 aug. 1872.
Gift d. 3 sept. 1843 med Charlotta Maria Westerström, född d. 10 dex 1821, dotter at kontraktsprosten och kyrkoherden dr N. P. Westerström och Christina Petersson. - Barn: (Jenny Maria Christina, född d. 11 juli 1844, gift 1863 med bokhandlarren Jacob Gleerup, död d. 30 sept. 1874). Wilhelmina Ulrika, född d. 18 maj 1846. - (Nils Adolf, född d. 29 mars 1848, död dö 17 jan 1854). Hilda Gustafva, född d. 16 feb. 1850. - (Agnes Ebba Göthilda, född d. 14 jan. 1852, död d. 16 aug. 1853). -(Ebba Göthilda, född d. 6 1854, död d. 3 mars 1880). - (Lovisa Charlotta, född d. 26 jan 1856, gift 1874 med kyrkoherden i V. Karleby dr Ored Palm, död d. 31 mars 1884). - Anna Elisabeth, född d. 5 april 1858. - (Clara Beata Emilia, född d. 13 juli 1860, död d. 28 okt. 1861). - Bertha Cornelia, född d. 30 april 1862. - Enkling d. 24 juli 1884.
(Tryckta skrifter se Lunds stifts Matrikel 1886)


Fil.Mag. Nils Vilhelm Wargentin Flensburg och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Levande
         Mor: Levande


   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn

Allmänna notiser: Make - Fil.Mag. Nils Vilhelm Wargentin Flensburg

SSK43: Adjunkt vid högre allm. läroverket i Vänersborg.


Algot Bergström och Ida Falkman




Make Algot Bergström

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: 1934 9
     Begravd: 
   Äktenskap: 1903 9

Händelser

Han bodde i Chicago, USA.




Maka Ida Falkman

        Född: 26 Mar 1868 9
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Gustaf Henrik Weddig Falkman (1827-1921)
         Mor: Bengta Svensson (1840-1922)




Barn


Levande och Levande




Make Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Tor Valdemar Hartelius (1922-1990)
         Mor: Levande


   Äktenskap: 



Maka Levande (detaljer visas inte)

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn


*Ebbe* Gustaf Flensburg och Elin Anna Bergström




Make *Ebbe* Gustaf Flensburg 10

        Född: 22 Feb 1859 - , Lund, Malmöhus län 11
        Döpt: 
         Död: 4 Jan 1919 - Stockholm, Stockholm
     Begravd: 


         Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 12
         Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 3


   Äktenskap: 6 Jun 1894 11

Händelser

Han arbetade som Rådman. Han bodde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Elin Anna Bergström

        Född: 3 Mar 1866 11
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 M Gustaf Wilhelm Richard Flensburg

        Född: 12 Mar 1895 11
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 K *Ellen* Constance Carolina Flensburg

        Född: 20 Dec 1896 11
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: *Gunnar* Nils Christoffer Wadstein (1889-      ) 13
     Äktensk: 16 Apr 1917 14




Nils Pettersson och Eva Elisabeth Bergström




Make Nils Pettersson 15

        Född: 14 Okt 1805 - Högby 16
        Döpt: 16 Okt 1805 - Högby 17
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Peter Olofsson (1773-      )
         Mor: Helena Persdotter (1771-      )


   Äktenskap: 24 Sep 1841 - Västra Ny 18

Händelser

Nils var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Peter Olofsson år 1806 Axstad, Högby. 1846-1852 blev han antecknad i en husförhörslängd i Västra Stenby.
1806 blev han antecknad i en husförhörslängd i Axstad, Högby.




Maka Eva Elisabeth Bergström 19

        Född: 11 Apr 1815 - Västra Ny 20
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Fredrik Bergström (1775-1854)
         Mor: Maria Christina Bergström (1793-      ) 21


Händelser

Eva var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Fredrik Bergström år 1820-1837 Kavlebäck, Wästra Ny. Hon var antecknad i en husförhörslängd tillsammans med Nils Pettersson år 1846-1852 Västra Stenby.


Barn
1 K Hilda Fredrika Pettersson

        Född: 18 Aug 1842 - Västra Stenby 22
        Döpt: 23 Aug 1842 - Västra Stenby 22
         Död: 
     Begravd: 



2 M Edvin Fredrik Pettersson

        Född: 7 Jan 1844 - Västra Stenby 23
        Döpt: 12 Jan 1844 - Västra Stenby 23
         Död: 
     Begravd: 



3 K Eva Hulda Amalia Pettersson

        Född: 22 Maj 1846 - Västra Stenby 24
        Döpt: 31 Maj 1846 - Västra Stenby 25
         Död: 
     Begravd: 



4 K Hedvig Karolina Pettersson 26

        Född: 5 Nov 1849 - Västra Stenby 27
        Döpt: 9 Nov 1849 - Västra Stenby 28
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Wilhelm Sefve-Svensson (1849-1928) 29
     Äktensk: 4 Okt 1884 26




Fredrik Bergström och Maria Christina Bergström




Make Fredrik Bergström

        Född: 9 Maj 1775 - Godegård, Östergötland 30
        Döpt: 
         Död: 17 Apr 1854 - Kavelbäck, Västra Stenby 31


     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

1820-1837 blev han antecknad i en husförhörslängd i Kavlebäck, Wästra Ny.
Det gjordes en bouppteckning efter Fredrik Bergström den 10 Maj 1854 i Aska Häradsrätt.
Bouppteckning:

Aska Häradsrätt FII:42 sid 229
Ingifven till Aska Sommar Ting 1854.

År 1854 den 10 Maij blef på vederbörlig anmodan Laga Bouppteckning förrättad efter Landthushållaren Herr Fredr. Bergström i norra Kafvelbäck; som med döden afliden 17 sistlidne Aprill, och efter sig lemnade Enkan Madame Maria Chrestina Bergström, samt dem emellan sammanaflade 3ne Barn, nämligen, sönerna; Inspecktoren från Riddarhyttan i Westmanland Petter Abraham Bergström, och hemmavarande Sonen Fredrik Bergström, samt Dottren Eva Elisabeth, gift med Orgelnisten uti vestra Stenby församling Herr N. Pettersson, hvars rätt äfven bevakades af äldsta sonen härstädes.
Boet uppgafs av Enke Madamme, beträdd af Sonen, Fredrik, som eger kännedom om Lagens föreskrift ? i 9 Par. Ärfdabalken.
Förrättningen företogs uti fult wärde, och i följande ordning näml.

BankoRiksdalerskilling
Silfver
1 st Pokal förgylld om 25 lod ā 1RB lodet 29. 66
1 kappe dito om 7 lod ā 1-8- 8.8
1 d: med grepar 4 lod ā 1-8- 4.32
1 Gräddskål om 13 lod ā 1-8-15.8
1 Ragusked om 9 lod ā 1-8-10.24
1 Förlagsslef Oförgyld 7 lod ā 1R 7
2 matskedar om 31 lod ā 1 R31
1 strösked om 5 Ŋ lod ā 1 R 5.24
9 st Teskedar om 9Ŋ lod ā 1R 9.24
Fickuhr med dubbla Boetter10
1 dussin små knappar med Glas 3
__________________________________ 134 12

Koppar
En Brandbase om 5 Lispund ā 10 R 50
Bränneredskap tillhopa
7 Lispund ā 10 R Lispundet70
3 mindre Öskärlar 4.32
1 st Målkärl 2.16
Pump 2.32
1 st mindre Gryta med låck 2.32
13 större och mindre Fat13
2 st Krukor 2.16
4 st Coffi o Klarkannor 2
3 st Fotpannor 3.16
1 st Nattbäcken .32
Ask o Dosa af messing16
___________________________________155

Thenn
2 st stora Fat 5
7 st mindre dito 8
1 Dussin djup Tallrikar 4
Skål, Talrik o Förlagsslef .32
2 Ljusstakar 2
___________________________________19.32

Metall och Bläck
Mortell med Stöt 2.32
Ljustake o Förlagssked .11
2 små Kranar .32
2 Brickor och brödkorgar 1.16
Större och mindre Målkärl af Blek 1
Spruta o 2 st Formar 1.16
2 Refjern o 1 Durslag .32
Profmått o Ljusform .24
___________________________________8.24
Jern och Kökssaker
2 st gl Bykpannor 1.
4 Kokgrytor 5.16
2 st Plättpannor .32
1 Skaftbase 2ne plåtar .32
2 Långpannor gl .24
3 st Bråpannor .32
3 st Fot o Brandringar .32
3 st Eldgafflar, Tång o Grytkrokar 1
2 Kött..kar o Kåljern .32
1 Gorånjern, Strykjern 2
2 st Caffebrannare o qvarn 1.32
1 st Jern o en Trådbetsman 1
1 st nytt jern o Hotspett 1.32
3 st Ståck kjedjor, 2 Hängjern 2.16
1 Tälj o 2 Handyxor 1.16
3 st Skyryxor 1 Kula 1
1 Isbill, 2ne Rännkrattor 1
2 Spadar, 3 Grepper o Skyffel 1
1 Trädgårdssax o Torfhe 1
8 st Slåtterliar gl 2.32
2ne Skärknifvar med Kista 1
12 st Fabintisle (?), 3 Skåller 3.16
Wåna och Hållhakar .32
2 st Wäggdrag o Hoftyg .24
2 st Djuphacker, 6 st Löfskårer .32
1 st gl Stäcksåg o Stryksåg 1
1 st mindre skrufstäd med Filredskap 2
Smedjeredskap ansed till 23.18
Hyfvelbäck med Snikare..20
Svarfstol med tillbehör 8
Fiskeredskap enl ? 5.16
5 större o mindre Slipstenar 3
Bord och Köksknivfar 8
Ljussax med Bricka .32
3 häcklor 2 Linrepor .32
__________________________________106
Möbler o Diverse Husgeråd
Sheffonie af Al Betsad16.32
Liten Pulpet gl 2
Ett Större Skåp Brunt 5.16
Ett dito i blått 2
3 st sämre dito 2.32
10 st Diverse Bord, bättre o sämre10
Koffert, Kistor o Skrin 4
En Hemqvarn o 2 Saltqvarnar 2
Diverse Lådor och Skrin 1.16
En Perlmålad bättre Säng 6.32
4 st Soffor 5.16
6 st Sängställen sämre 3.16
6 st oklädda dito 2.32
Dragkista 4
10 st …klädda karmstolar 6.32
6 st oklädda dito 2.32
2ne mindre Wäggspeglar 3.16
10 ā 12 deverse Taflor 2
2ne gl Wäggur 2
Wäfstol med tillbehör 2.16
Mangel o Stickbåge 2
3 Spett 2 Spilt.? 1.32
Skrubblor o 2 par Kardor 1
5 gl fotbunkar mm 1.16
4 st Mjölkar o Fjerdingar 1.32
7 Baljor o 3 Baktråg 3.16
2 Haspar? 2 KapparSädeskäppa 1.16
4 Tjärnor 12 ämbar o Bytter 1.32
Diverse Ostkorjar o Bennen .32
Redsell, Såll o Handsiktar .32
Diverse Såll o Korfar 1
Dito Skåflar 1
Brännerit 6 st Kar bättre o sämre 8
2ne Såar o 2ne Gastkoppar? 2.32
2 potatisqvarnar 2.16
13 st bränvinskärl om 800 kn30
500 Kanner 6 gl Bränvin a 32 333.16
___________________________________478
Glas o Postelin
1 Dussin Spitsglas Ŋ d. Ölglas 1.32
2ne Caraffer, 2 flaskor, 4 saltkar 1
4 dussin Boutiljer 3.16
5 dito Talrikar, 6 st ashetter 5.16
4 st Spilkummar, 1 mugg 1
8 par Kaffekoppar 1 gräddskål 2
Soppskål 2ne Fat 2.32
Nattbeckne .24
__________________________________17.24

Säng o Linnekläder
Bulster o 1Ŋ Lispund ā 24 S?15
2 Långdynor om 15 m ā 24 dito 7.24
7 Kuddar 1 Lispund 15 m ā dito17.24
4 Dussin Lakan ā 8 Rd dussinet32
4 dussin Örngått"13.11
7 st Madrassvar 3.24
2 st Ylle Stictäcken10
2 st Klädda Skinnfällar 6.32
7 st gl Täcken 3.16
En gl Björn Slädfäll .16
Enke Madams Sängkläder
O Fjäder 2Ŋ Lispund
2 dussin LakanEnke Säng
4 par Örngott
1 madrass
Tacke Fäll
6 st Borddukar 8
4 dussin Servetter12
2 dussin Handdukar 4
2 dito diverse Säckar 8
_____________________________________141.8
Den aflidnes Gångkläder
Upptagen till26.32
Spegellåda med rakdon 1.16
2 m äldre Paraplyer 1.16
_____________________________________ 29.16
Diverse som tillkommer
Beredd Läder13.16
Oberedd enl märke10
1Ŋ Lispund Blångarn 6.32
Ŋ Lispund Tåger 5
6 m ullgarn 5
Rum o Fönstergardiner 1.32
Mäsk o Bränvinsproberare 3.16
1 Lispund Talj 5
Båckar diverse 1.16
4 Beredda Får o Lamskin 1.32
4 Tunnor Potatis ā 2 Rd 8
3 Tunnor Råg ā 10 d30
3Ŋ tunna Hafre ā 5 d17.24
Utsådd Råggröda 4 tun med Bruk50
1 Qvarnsten23.16
____________________________________181. 40
Kör och Åckerredskap
Enbetsvagn 6.32
Oxvagn10
Färdekärra10
Lasskrynda 3.16
3 par Kålkar 5.16
2ne Enbets en Två…..? 1.16
3 st Harfver 6.32
2ne Potatis Lårar mm 2
Redskap Björke 2
2ne Skottkärror 1 wedkälke 1.32
Åkvagn gl 6.32
Släde 5.16
Sadel 1.16
Rygt o Skodon 1.16
Oxok med Lädertöm 1
Plog o välter .16
___________________________________68.16
Kreatur
Ett par Oxar125
7 st Kor ā 25 Rd st175
2 qvigor 25
1 årskalf 5
16 större och mindre Får 33.16
1 Häst100
7 större o mindre Svin 50
___________________________________513.16

Fodringar
Son Fredrik Skuld till Sterbhuset 68.32 68.32
Lars Fredr. Andersson i Kärsnäs
Enl. revers af den 8 Juli 1844 enligt
Transport intecknad400
10 månaders Ränta 19 419
Prosten C.J. Tolff enligt
Revers af den 10 mars 1847400
2 månaders Ränta 3.38.5 403.38.5
Kyrkoherden Holmgren i Winnerstad
Enl Revers af den 15 Maij 1848100
Nära 6 års Ränta 34 134
Landthushållaren G. Bergström
I Sjögestad enl Revers af
Den 13 Juli 1844. Capital200
Forskotsränta betalt med 2 198
Herr Patron Soderpalm:
Blommedahl enl Revers af
den 3 Jan 1849133.16
räntan med afdrag för 2000 spik 28.26 161.42
A.G. Malmström i Nubbkullen
d. 5 aug 1848 40
9 månaders Ränta 1.32
Utan Revers af samme man 1.32 43.16
Petter Svensson i Lugnet
enl. Bok 2.32 2.32
fodran uti Inspectoren
P.F. Bergströms Sterbhus i Hult333.16 333.16


Summa Inventarier 3.617.23.5

Obs Att Fastigheten ŧ hemman norra Kafvelbäck,
Är försåld till yngsta Son Fredrik enl Fastebref
Af den 6 maji 1853

Skulder som afgår
Den Contanta Begrafningskostnaden
Enl Räkning110 110
Till Kopparslagare Jansson 2 2
Gustaf Carlsson i Klastorp .32 .32
Pigan Johanna Hellström för
Förlidet Ŋ års Lön, samt Dusör 16.32 16.32
Brita Stina Lindberg i
Belleberg enl Testamente 20 20
Hemmanets onera för förslutna
Året, som kan tillkomma
Sterbhuset 51.24 51.24
Boupptecknigsarfvode 10
De Fattiges andel 1/3 proc af
Summa Inventarier 4.26
Betald d 11/6 54, Quitteras J. Söderpalm

Summa Behållning3.402. 10. 5
__________________________________________________
Summa Banco 3.617. 28. 5.

Att allting är redligen uppgifvet och ingenting, med vett o vilja undandoljt
Intygar under Edelig Förpliktelse, som ofvan
Fredrik BergströmMaria Chrestina Bergström
Härvid närvarande M C B
P.A. Bergström

Sålunda antecknat och värderat, betygar ut supra
Gustaf Johansson
O.G. Malmström

(Kommentarer av mig - stavningen varierar, skrivaren stavar enligt uttal verkar det som.
T ex o - u varierar, o -ö likaså, e - ä, o - å också. Uk=ok, doljt=döljt, bläck=bleck osv. q=k, u kan vara v. En del ord verkar vara dialektala. Gl=gammal, gamla. Jag har hittat de flesta ord jag inte känt till i Släktforskaren uppslagsbok, 3400 bouppteckningsord av Barbro Lunsjö. Släpp fantasin lös för stavningstolkningen!
Priser: 100 Riksdaler Banco 1854 motsvarade 10021 SEK 2015 http://www.historia.se/
Vissa ovanliga ord:
Coffe o Klarpana - trol i detta fall kaffepanna o klarkanna, där kaffet klarades, alltså fick vila tills sumpen sjunkit ner
Skaftbase - troligen skaftpanna, en panna med skaft till stekning eller kokning
Brandbase - står kanske blandbasc, kanske någon typ av brandredskap
Bråpannor - Brådpannor, stekpanna utan fötter
Bleckplåt - stavas ofta Bläck, ibland Blek
förlagsslef, förlagssked - sked/slef man lägger upp maten med
gorånjern - ett redskap man gjorde gorån med, typ våffeljärn, fast helt annan smet
Hotspett - järnspett
Ståck kjedja - Stocklänkar, mycket grova järnlänkar ofta förbunden med bommar
Skärknifvar med Kista - en lång, bred o vass klinga som man skar halm o hö med i en kista = avlång trälåda för att skära kreatursfoder i
Skyryxa - yxa man markerade träd med eller delade långved på tvären
Wåna - kanske vanna - stor flat korg för rensning av säd. Säden kastades upp så agnarna flög iväg
Hållhakar - redskap för att hålla timmer på plats vid timringsarbete
Hovtyg - verktyg för hovslagning
Wäggdrag - ett timmermansverktyg
Lövskårer - troligen lövskära, används för att hacka löv till boskap
Stickbåge - brodérbåge
Skrubblor - typ av karda använd vid grovkardning av ull
Karda - träskiva med handtag på ena sidan o undersidan läderklädd med metallpiggar, dras mot en annan karda med ull, lin el dyl tills detta är utrett till en lång sträng.
Fotbunke - bunke på tre fötter)
Fjerding - laggat förvaringsmått för våtvaror, rymmer drygt 31 liter
Mjölkar - troligen mjölkkar
Kappor - 1 kappe rymmer ca 4,6 liter torrvara
Tjärnor - Kärnor, för smörkärning
Bennen - ?
Redsell - rissel - ett slags såll
Korfar - trol typ av såll eller sikt
potatisqvarn - användes vid brännvinstillverkning
Spilkum - djup skål av porslin, till grädde, sås mm
Nattbeckne - potta
(åger - tåga - växt eller rottråd, används till rep, flätad korg, vävnader mm
Brännvinsproberare - apparat för prövning av alkoholhalt i brännvin
4 tun med bruk - troligen 4 begagnade tunnor
Enbet - enbett - enspann. Fordon draget av endast ett djur
Fastebref - fastighetsbrev, dvs överlåtelse




Maka Maria Christina Bergström 21

        Född: 13 Sep 1793 - Godegård, Östergötland 32
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Eva Elisabeth Bergström 19

        Född: 11 Apr 1815 - Västra Ny 20
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Nils Pettersson (1805-      ) 15
     Äktensk: 24 Sep 1841 - Västra Ny 18


2 M Petter Abraham Bergström 33

        Född: 4 Jun 1818 - Kavelbäck, Västra Ny 32
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



3 M Fredrik Bergström 34

        Född: 27 Sep 1827 - Kavelbäck, Västra Ny 32
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 




Allmänna notiser: Make - Fredrik Bergström

Aska Häradsrätt FII:42 sid 229
Ingifven till Aska Sommar Ting 1854.
År 1854 den 10 Maij blef på vederbörlig anmodan Laga Bouppteckning förrättad efter Landthushållaren Herr Fredr. Bergström i norra Kafvelbäck; som med döden afliden 17 sistlidne Aprill, och efter sig lemnade Enkan Madame Maria Chrestina Bergström, samt dem emellan sammanaflade 3ne Barn, nämligen, sönerna; Inspecktoren från Riddarhyttan i Westmanland Petter Abraham Bergström, och hemmavarande Sonen Fredrik Bergström, samt Dottren Eva Elisabeth, gift med Orgelnisten uti vestra Stenby församling Herr N. Pettersson, hvars rätt äfven bevakades af äldsta sonen härstädes.
Boet uppgafs av Enke Madamme, beträdd af Sonen, Fredrik, som eger kännedom om Lagens föreskrift ? i 9 Par. Ärfdabalken.
Förrättningen företogs uti fult wärde, och i följande ordning näml.
BankoRiksdalerskilling
Silfver
1 st Pokal förgylld om 25 lod ā 1RB lodet 29. 66
1 kappe dito om 7 lod ā 1-8- 8.8
1 d: med grepar 4 lod ā 1-8- 4.32
1 Gräddskål om 13 lod ā 1-8-15.8
1 Ragusked om 9 lod ā 1-8-10.24
1 Förlagsslef Oförgyld 7 lod ā 1R 7
2 matskedar om 31 lod ā 1 R31
1 strösked om 5 Ŋ lod ā 1 R 5.24
9 st Teskedar om 9Ŋ lod ā 1R 9.24
Fickuhr med dubbla Boetter10
1 dussin små knappar med Glas 3
__________________________________ 134 12

Koppar
En Brandbase om 5 Lispund ā 10 R 50
Bränneredskap tillhopa
7 Lispund ā 10 R Lispundet70
3 mindre Öskärlar 4.32
1 st Målkärl 2.16
Pump 2.32
1 st mindre Gryta med låck 2.32
13 större och mindre Fat13
2 st Krukor 2.16
4 st Coffi o Klarkannor 2
3 st Fotpannor 3.16
1 st Nattbäcken .32
Ask o Dosa af messing16
___________________________________155

Thenn
2 st stora Fat 5
7 st mindre dito 8
1 Dussin djup Tallrikar 4
Skål, Talrik o Förlagsslef .32
2 Ljusstakar 2
___________________________________19.32

Metall och Bläck
Mortell med Stöt 2.32
Ljustake o Förlagssked .11
2 små Kranar .32
2 Brickor och brödkorgar 1.16
Större och mindre Målkärl af Blek 1
Spruta o 2 st Formar 1.16
2 Refjern o 1 Durslag .32
Profmått o Ljusform .24
___________________________________8.24
Jern och Kökssaker
2 st gl Bykpannor 1.
4 Kokgrytor 5.16
2 st Plättpannor .32
1 Skaftbase 2ne plåtar .32
2 Långpannor gl .24
3 st Bråpannor .32
3 st Fot o Brandringar .32
3 st Eldgafflar, Tång o Grytkrokar 1
2 Kött..kar o Kåljern .32
1 Gorånjern, Strykjern 2
2 st Caffebrannare o qvarn 1.32
1 st Jern o en Trådbetsman 1
1 st nytt jern o Hotspett 1.32
3 st Ståck kjedjor, 2 Hängjern 2.16
1 Tälj o 2 Handyxor 1.16
3 st Skyryxor 1 Kula 1
1 Isbill, 2ne Rännkrattor 1
2 Spadar, 3 Grepper o Skyffel 1
1 Trädgårdssax o Torfhe 1
8 st Slåtterliar gl 2.32
2ne Skärknifvar med Kista 1
12 st Fabintisle (?), 3 Skåller 3.16
Wåna och Hållhakar .32
2 st Wäggdrag o Hoftyg .24
2 st Djuphacker, 6 st Löfskårer .32
1 st gl Stäcksåg o Stryksåg 1
1 st mindre skrufstäd med Filredskap 2
Smedjeredskap ansed till 23.18
Hyfvelbäck med Snikare..20
Svarfstol med tillbehör 8
Fiskeredskap enl ? 5.16
5 större o mindre Slipstenar 3
Bord och Köksknivfar 8
Ljussax med Bricka .32
3 häcklor 2 Linrepor .32
__________________________________106
Möbler o Diverse Husgeråd
Sheffonie af Al Betsad16.32
Liten Pulpet gl 2
Ett Större Skåp Brunt 5.16
Ett dito i blått 2
3 st sämre dito 2.32
10 st Diverse Bord, bättre o sämre10
Koffert, Kistor o Skrin 4
En Hemqvarn o 2 Saltqvarnar 2
Diverse Lådor och Skrin 1.16
En Perlmålad bättre Säng 6.32
4 st Soffor 5.16
6 st Sängställen sämre 3.16
6 st oklädda dito 2.32
Dragkista 4
10 st …klädda karmstolar 6.32
6 st oklädda dito 2.32
2ne mindre Wäggspeglar 3.16
10 ā 12 deverse Taflor 2
2ne gl Wäggur 2
Wäfstol med tillbehör 2.16
Mangel o Stickbåge 2
3 Spett 2 Spilt.? 1.32
Skrubblor o 2 par Kardor 1
5 gl fotbunkar mm 1.16
4 st Mjölkar o Fjerdingar 1.32
7 Baljor o 3 Baktråg 3.16
2 Haspar? 2 KapparSädeskäppa 1.16
4 Tjärnor 12 ämbar o Bytter 1.32
Diverse Ostkorjar o Bennen .32
Redsell, Såll o Handsiktar .32
Diverse Såll o Korfar 1
Dito Skåflar 1
Brännerit 6 st Kar bättre o sämre 8
2ne Såar o 2ne Gastkoppar? 2.32
2 potatisqvarnar 2.16
13 st bränvinskärl om 800 kn30
500 Kanner 6 gl Bränvin a 32 333.16
___________________________________478
Glas o Postelin
1 Dussin Spitsglas Ŋ d. Ölglas 1.32
2ne Caraffer, 2 flaskor, 4 saltkar 1
4 dussin Boutiljer 3.16
5 dito Talrikar, 6 st ashetter 5.16
4 st Spilkummar, 1 mugg 1
8 par Kaffekoppar 1 gräddskål 2
Soppskål 2ne Fat 2.32
Nattbeckne .24
__________________________________17.24

Säng o Linnekläder
Bulster o 1Ŋ Lispund ā 24 S?15
2 Långdynor om 15 m ā 24 dito 7.24
7 Kuddar 1 Lispund 15 m ā dito17.24
4 Dussin Lakan ā 8 Rd dussinet32
4 dussin Örngått"13.11
7 st Madrassvar 3.24
2 st Ylle Stictäcken10
2 st Klädda Skinnfällar 6.32
7 st gl Täcken 3.16
En gl Björn Slädfäll .16
Enke Madams Sängkläder
O Fjäder 2Ŋ Lispund
2 dussin LakanEnke Säng
4 par Örngott
1 madrass
Tacke Fäll
6 st Borddukar 8
4 dussin Servetter12
2 dussin Handdukar 4
2 dito diverse Säckar 8
_____________________________________141.8
Den aflidnes Gångkläder
Upptagen till26.32
Spegellåda med rakdon 1.16
2 m äldre Paraplyer 1.16
_____________________________________ 29.16
Diverse som tillkommer
Beredd Läder13.16
Oberedd enl märke10
1Ŋ Lispund Blångarn 6.32
Ŋ Lispund Tåger 5
6 m ullgarn 5
Rum o Fönstergardiner 1.32
Mäsk o Bränvinsproberare 3.16
1 Lispund Talj 5
Båckar diverse 1.16
4 Beredda Får o Lamskin 1.32
4 Tunnor Potatis ā 2 Rd 8
3 Tunnor Råg ā 10 d30
3Ŋ tunna Hafre ā 5 d17.24
Utsådd Råggröda 4 tun med Bruk50
1 Qvarnsten23.16
____________________________________181. 40
Kör och Åckerredskap
Enbetsvagn 6.32
Oxvagn10
Färdekärra10
Lasskrynda 3.16
3 par Kålkar 5.16
2ne Enbets en Två…..? 1.16
3 st Harfver 6.32
2ne Potatis Lårar mm 2
Redskap Björke 2
2ne Skottkärror 1 wedkälke 1.32
Åkvagn gl 6.32
Släde 5.16
Sadel 1.16
Rygt o Skodon 1.16
Oxok med Lädertöm 1
Plog o välter .16
___________________________________68.16
Kreatur
Ett par Oxar125
7 st Kor ā 25 Rd st175
2 qvigor 25
1 årskalf 5
16 större och mindre Får 33.16
1 Häst100
7 större o mindre Svin 50
___________________________________513.16

Fodringar
Son Fredrik Skuld till Sterbhuset 68.32 68.32
Lars Fredr. Andersson i Kärsnäs
Enl. revers af den 8 Juli 1844 enligt
Transport intecknad400
10 månaders Ränta 19 419
Prosten C.J. Tolff enligt
Revers af den 10 mars 1847400
2 månaders Ränta 3.38.5 403.38.5
Kyrkoherden Holmgren i Winnerstad
Enl Revers af den 15 Maij 1848100
Nära 6 års Ränta 34 134
Landthushållaren G. Bergström
I Sjögestad enl Revers af
Den 13 Juli 1844. Capital200
Forskotsränta betalt med 2 198
Herr Patron Soderpalm:
Blommedahl enl Revers af
den 3 Jan 1849133.16
räntan med afdrag för 2000 spik 28.26 161.42
A.G. Malmström i Nubbkullen
d. 5 aug 1848 40
9 månaders Ränta 1.32
Utan Revers af samme man 1.32 43.16
Petter Svensson i Lugnet
enl. Bok 2.32 2.32
fodran uti Inspectoren
P.F. Bergströms Sterbhus i Hult333.16 333.16


Summa Inventarier 3.617.23.5

Obs Att Fastigheten ŧ hemman norra Kafvelbäck,
Är försåld till yngsta Son Fredrik enl Fastebref
Af den 6 maji 1853

Skulder som afgår
Den Contanta Begrafningskostnaden
Enl Räkning110 110
Till Kopparslagare Jansson 2 2
Gustaf Carlsson i Klastorp .32 .32
Pigan Johanna Hellström för
Förlidet Ŋ års Lön, samt Dusör 16.32 16.32
Brita Stina Lindberg i
Belleberg enl Testamente 20 20
Hemmanets onera för förslutna
Året, som kan tillkomma
Sterbhuset 51.24 51.24
Boupptecknigsarfvode 10
De Fattiges andel 1/3 proc af
Summa Inventarier 4.26
Betald d 11/6 54, Quitteras J. Söderpalm
__________________________________________________
rdrbrdrsrdrw30rsp20 Summa Behållning 3.402. 10. 5
Summa Banco 3.617. 28. 5.

Att allting är redligen uppgifvet och ingenting, med vett o vilja undandoljt
Intygar under Edelig Förpliktelse, som ofvan
Fredrik BergströmMaria Chrestina Bergström
Härvid närvarande M C B
P.A. Bergström

Sålunda antecknat och värderat, betygar ut supra
Gustaf Johansson
O.G. Malmström

(Kommentarer av mig - stavningen varierar, skrivaren stavar enligt uttal verkar det som. T ex o - u varierar, o -ö likaså, e - ä, o - å också. Uk=ok, doljt=döljt, bläck=bleck osv. q=k, u kan vara v. En del ord verkar vara dialektala. Gl=gammal, gamla. Jag har hittat de flesta jag inte känt till i Släktforskaren uppslagsbok, 3400 bouppteckningsord av Barbro Lunsjö. Släpp fantasin lös för stavningstolkningen! J)
Priser: 100 Riksdaler Banco 1854 motsvarade 10021 SEK 2015 http://www.historia.se/
Vissa ovanliga ord:
(Coffe o Klarpana - trol i detta fall kaffepanna o klarkanna, där kaffet klarades, alltså fick vila tills sumpen sjunkit ner)
(Skaftbase - troligen skaftpanna, en panna med skaft till stekning eller kokning)
(Brandbase - står kanske blandbasc, kanske någon typ av brandredskap)
(Bråpannor - Brådpannor, stekpanna utan fötter)
(Bleckplåt - stavas ofta Bläck, ibland Blek)
(förlagsslef, förlagssked - sked/slef man lägger upp maten med)
(gorånjern - ett redskap man gjorde gorån med, typ våffeljärn, fast helt annan smet)
(Hotspett - järnspett)
(Ståck kjedja - Stocklänkar, mycket grova järnlänkar ofta förbunden med bommar)
(Skärknifvar med Kista - en lång, bred o vass klinga som man skar halm o hö med i en kista = avlång trälåda för att skära kreatursfoder i)
(Skyryxa - yxa man markerade träd med eller delade långved på tvären)
(Wåna - kanske vanna - stor flat korg för rensning av säd. Säden kastades upp så agnarna flög iväg)
(Hållhakar - redskap för att hålla timmer på plats vid timringsarbete)
(Hovtyg - verktyg för hovslagning)
(Wäggdrag - ett timmermansverktyg)
(Lövskårer - troligen lövskära, används för att hacka löv till boskap)
(Stickbåge - brodérbåge)
(Skrubblor - typ av karda använd vid grovkardning av ull)
(Karda - träskiva med handtag på ena sidan o undersidan läderklädd med metallpiggar, dras mot en annan karda med ull, lin el dyl tills detta är utrett till en lång sträng.)
(Fotbunke - bunke på tre fötter)
(Fjerding - laggat förvaringsmått för våtvaror, rymmer drygt 31 liter)
(Mjölkar - troligen mjölkkar)
(Kappor - 1 kappe rymmer ca 4,6 liter torrvara)
(Tjärnor - Kärnor, för smörkärning)
(Bennen - ?)
(Redsell - rissel - ett slags såll)
(Korfar - trol typ av såll eller sikt)
(potatisqvarn - användes vid brännvinstillverkning)
(Spilkum - djup skål av porslin, till grädde, sås mm)
(Nattbeckne - potta)
(Tåger - tåga - växt eller rottråd, används till rep, flätad korg, vävnader mm)
(Brännvinsproberare - apparat för prövning av alkoholhalt i brännvin)
(4 tun med bruk - troligen 4 begagnade tunnor)
(Enbet - enbett - enspann. Fordon draget av endast ett djur)
(Fastebref - fastighetsbrev, dvs överlåtelse)
22


Allmänna notiser: Maka - Maria Christina Bergström

Makens bouppteckning:
se maken

Aska Häradsrätt FII:42 sid 229
Ingifven till Aska Sommar Ting 1854.


Allmänna notiser för barn - Petter Abraham Bergström

Faderns bouppteckning:

Aska Häradsrätt FII:42 sid 229
Ingifven till Aska Sommar Ting 1854.
År 1854 den 10 Maij blef på vederbörlig anmodan Laga Bouppteckning förrättad efter Landthushållaren Herr Fredr. Bergström i norra Kafvelbäck; som med döden afliden 17 sistlidne Aprill, och efter sig lemnade Enkan Madame Maria Chrestina Bergström, samt dem emellan sammanaflade 3ne Barn, nämligen, sönerna; Inspecktoren från Riddarhyttan i Westmanland Petter Abraham Bergström, och hemmavarande Sonen Fredrik Bergström, samt Dottren Eva Elisabeth, gift med Orgelnisten uti vestra Stenby församling Herr N. Pettersson, hvars rätt äfven bevakades af äldsta sonen härstädes.
Boet uppgafs av Enke Madamme, beträdd af Sonen, Fredrik, som eger kännedom om Lagens föreskrift ? i 9 Par. Ärfdabalken.
Förrättningen företogs uti fult wärde, och i följande ordning näml.
BankoRiksdalerskilling
Silfver
1 st Pokal förgylld om 25 lod ā 1RB lodet 29. 66
1 kappe dito om 7 lod ā 1-8- 8.8
1 d: med grepar 4 lod ā 1-8- 4.32
1 Gräddskål om 13 lod ā 1-8-15.8
1 Ragusked om 9 lod ā 1-8-10.24
1 Förlagsslef Oförgyld 7 lod ā 1R 7
2 matskedar om 31 lod ā 1 R31
1 strösked om 5 Ŋ lod ā 1 R 5.24
9 st Teskedar om 9Ŋ lod ā 1R 9.24
Fickuhr med dubbla Boetter10
1 dussin små knappar med Glas 3
__________________________________ 134 12

Koppar
En Brandbase om 5 Lispund ā 10 R 50
Bränneredskap tillhopa
7 Lispund ā 10 R Lispundet70
3 mindre Öskärlar 4.32
1 st Målkärl 2.16
Pump 2.32
1 st mindre Gryta med låck 2.32
13 större och mindre Fat13
2 st Krukor 2.16
4 st Coffi o Klarkannor 2
3 st Fotpannor 3.16
1 st Nattbäcken .32
Ask o Dosa af messing16
___________________________________155

Thenn
2 st stora Fat 5
7 st mindre dito 8
1 Dussin djup Tallrikar 4
Skål, Talrik o Förlagsslef .32
2 Ljusstakar 2
___________________________________19.32

Metall och Bläck
Mortell med Stöt 2.32
Ljustake o Förlagssked .11
2 små Kranar .32
2 Brickor och brödkorgar 1.16
Större och mindre Målkärl af Blek 1
Spruta o 2 st Formar 1.16
2 Refjern o 1 Durslag .32
Profmått o Ljusform .24
___________________________________8.24
Jern och Kökssaker
2 st gl Bykpannor 1.
4 Kokgrytor 5.16
2 st Plättpannor .32
1 Skaftbase 2ne plåtar .32
2 Långpannor gl .24
3 st Bråpannor .32
3 st Fot o Brandringar .32
3 st Eldgafflar, Tång o Grytkrokar 1
2 Kött..kar o Kåljern .32
1 Gorånjern, Strykjern 2
2 st Caffebrannare o qvarn 1.32
1 st Jern o en Trådbetsman 1
1 st nytt jern o Hotspett 1.32
3 st Ståck kjedjor, 2 Hängjern 2.16
1 Tälj o 2 Handyxor 1.16
3 st Skyryxor 1 Kula 1
1 Isbill, 2ne Rännkrattor 1
2 Spadar, 3 Grepper o Skyffel 1
1 Trädgårdssax o Torfhe 1
8 st Slåtterliar gl 2.32
2ne Skärknifvar med Kista 1
12 st Fabintisle (?), 3 Skåller 3.16
Wåna och Hållhakar .32
2 st Wäggdrag o Hoftyg .24
2 st Djuphacker, 6 st Löfskårer .32
1 st gl Stäcksåg o Stryksåg 1
1 st mindre skrufstäd med Filredskap 2
Smedjeredskap ansed till 23.18
Hyfvelbäck med Snikare..20
Svarfstol med tillbehör 8
Fiskeredskap enl ? 5.16
5 större o mindre Slipstenar 3
Bord och Köksknivfar 8
Ljussax med Bricka .32
3 häcklor 2 Linrepor .32
__________________________________106
Möbler o Diverse Husgeråd
Sheffonie af Al Betsad16.32
Liten Pulpet gl 2
Ett Större Skåp Brunt 5.16
Ett dito i blått 2
3 st sämre dito 2.32
10 st Diverse Bord, bättre o sämre10
Koffert, Kistor o Skrin 4
En Hemqvarn o 2 Saltqvarnar 2
Diverse Lådor och Skrin 1.16
En Perlmålad bättre Säng 6.32
4 st Soffor 5.16
6 st Sängställen sämre 3.16
6 st oklädda dito 2.32
Dragkista 4
10 st …klädda karmstolar 6.32
6 st oklädda dito 2.32
2ne mindre Wäggspeglar 3.16
10 ā 12 deverse Taflor 2
2ne gl Wäggur 2
Wäfstol med tillbehör 2.16
Mangel o Stickbåge 2
3 Spett 2 Spilt.? 1.32
Skrubblor o 2 par Kardor 1
5 gl fotbunkar mm 1.16
4 st Mjölkar o Fjerdingar 1.32
7 Baljor o 3 Baktråg 3.16
2 Haspar? 2 KapparSädeskäppa 1.16
4 Tjärnor 12 ämbar o Bytter 1.32
Diverse Ostkorjar o Bennen .32
Redsell, Såll o Handsiktar .32
Diverse Såll o Korfar 1
Dito Skåflar 1
Brännerit 6 st Kar bättre o sämre 8
2ne Såar o 2ne Gastkoppar? 2.32
2 potatisqvarnar 2.16
13 st bränvinskärl om 800 kn30
500 Kanner 6 gl Bränvin a 32 333.16
___________________________________478
Glas o Postelin
1 Dussin Spitsglas Ŋ d. Ölglas 1.32
2ne Caraffer, 2 flaskor, 4 saltkar 1
4 dussin Boutiljer 3.16
5 dito Talrikar, 6 st ashetter 5.16
4 st Spilkummar, 1 mugg 1
8 par Kaffekoppar 1 gräddskål 2
Soppskål 2ne Fat 2.32
Nattbeckne .24
__________________________________17.24

Säng o Linnekläder
Bulster o 1Ŋ Lispund ā 24 S?15
2 Långdynor om 15 m ā 24 dito 7.24
7 Kuddar 1 Lispund 15 m ā dito17.24
4 Dussin Lakan ā 8 Rd dussinet32
4 dussin Örngått"13.11
7 st Madrassvar 3.24
2 st Ylle Stictäcken10
2 st Klädda Skinnfällar 6.32
7 st gl Täcken 3.16
En gl Björn Slädfäll .16
Enke Madams Sängkläder
O Fjäder 2Ŋ Lispund
2 dussin LakanEnke Säng
4 par Örngott
1 madrass
Tacke Fäll
6 st Borddukar 8
4 dussin Servetter12
2 dussin Handdukar 4
2 dito diverse Säckar 8
_____________________________________141.8
Den aflidnes Gångkläder
Upptagen till26.32
Spegellåda med rakdon 1.16
2 m äldre Paraplyer 1.16
_____________________________________ 29.16
Diverse som tillkommer
Beredd Läder13.16
Oberedd enl märke10
1Ŋ Lispund Blångarn 6.32
Ŋ Lispund Tåger 5
6 m ullgarn 5
Rum o Fönstergardiner 1.32
Mäsk o Bränvinsproberare 3.16
1 Lispund Talj 5
Båckar diverse 1.16
4 Beredda Får o Lamskin 1.32
4 Tunnor Potatis ā 2 Rd 8
3 Tunnor Råg ā 10 d30
3Ŋ tunna Hafre ā 5 d17.24
Utsådd Råggröda 4 tun med Bruk50
1 Qvarnsten23.16
____________________________________181. 40
Kör och Åckerredskap
Enbetsvagn 6.32
Oxvagn10
Färdekärra10
Lasskrynda 3.16
3 par Kålkar 5.16
2ne Enbets en Två…..? 1.16
3 st Harfver 6.32
2ne Potatis Lårar mm 2
Redskap Björke 2
2ne Skottkärror 1 wedkälke 1.32
Åkvagn gl 6.32
Släde 5.16
Sadel 1.16
Rygt o Skodon 1.16
Oxok med Lädertöm 1
Plog o välter .16
___________________________________68.16
Kreatur
Ett par Oxar125
7 st Kor ā 25 Rd st175
2 qvigor 25
1 årskalf 5
16 större och mindre Får 33.16
1 Häst100
7 större o mindre Svin 50
___________________________________513.16

Fodringar
Son Fredrik Skuld till Sterbhuset 68.32 68.32
Lars Fredr. Andersson i Kärsnäs
Enl. revers af den 8 Juli 1844 enligt
Transport intecknad400
10 månaders Ränta 19 419
Prosten C.J. Tolff enligt
Revers af den 10 mars 1847400
2 månaders Ränta 3.38.5 403.38.5
Kyrkoherden Holmgren i Winnerstad
Enl Revers af den 15 Maij 1848100
Nära 6 års Ränta 34 134
Landthushållaren G. Bergström
I Sjögestad enl Revers af
Den 13 Juli 1844. Capital200
Forskotsränta betalt med 2 198
Herr Patron Soderpalm:
Blommedahl enl Revers af
den 3 Jan 1849133.16
räntan med afdrag för 2000 spik 28.26 161.42
A.G. Malmström i Nubbkullen
d. 5 aug 1848 40
9 månaders Ränta 1.32
Utan Revers af samme man 1.32 43.16
Petter Svensson i Lugnet
enl. Bok 2.32 2.32
fodran uti Inspectoren
P.F. Bergströms Sterbhus i Hult333.16 333.16


Summa Inventarier 3.617.23.5

Obs Att Fastigheten ŧ hemman norra Kafvelbäck,
Är försåld till yngsta Son Fredrik enl Fastebref
Af den 6 maji 1853

Skulder som afgår
Den Contanta Begrafningskostnaden
Enl Räkning110 110
Till Kopparslagare Jansson 2 2
Gustaf Carlsson i Klastorp .32 .32
Pigan Johanna Hellström för
Förlidet Ŋ års Lön, samt Dusör 16.32 16.32
Brita Stina Lindberg i
Belleberg enl Testamente 20 20
Hemmanets onera för förslutna
Året, som kan tillkomma
Sterbhuset 51.24 51.24
Boupptecknigsarfvode 10
De Fattiges andel 1/3 proc af
Summa Inventarier 4.26
Betald d 11/6 54, Quitteras J. Söderpalm
__________________________________________________
rdrbrdrsrdrw30rsp20 Summa Behållning 3.402. 10. 5
Summa Banco 3.617. 28. 5.

Att allting är redligen uppgifvet och ingenting, med vett o vilja undandoljt
Intygar under Edelig Förpliktelse, som ofvan
Fredrik BergströmMaria Chrestina Bergström
Härvid närvarande M C B
P.A. Bergström

Sålunda antecknat och värderat, betygar ut supra
Gustaf Johansson
O.G. Malmström

(Kommentarer av mig - stavningen varierar, skrivaren stavar enligt uttal verkar det som. T ex o - u varierar, o -ö likaså, e - ä, o - å också. Uk=ok, doljt=döljt, bläck=bleck osv. q=k, u kan vara v. En del ord verkar vara dialektala. Gl=gammal, gamla. Jag har hittat de flesta jag inte känt till i Släktforskaren uppslagsbok, 3400 bouppteckningsord av Barbro Lunsjö. Släpp fantasin lös för stavningstolkningen! J)
Priser: 100 Riksdaler Banco 1854 motsvarade 10021 SEK 2015 http://www.historia.se/
Vissa ovanliga ord:
(Coffe o Klarpana - trol i detta fall kaffepanna o klarkanna, där kaffet klarades, alltså fick vila tills sumpen sjunkit ner)
(Skaftbase - troligen skaftpanna, en panna med skaft till stekning eller kokning)
(Brandbase - står kanske blandbasc, kanske någon typ av brandredskap)
(Bråpannor - Brådpannor, stekpanna utan fötter)
(Bleckplåt - stavas ofta Bläck, ibland Blek)
(förlagsslef, förlagssked - sked/slef man lägger upp maten med)
(gorånjern - ett redskap man gjorde gorån med, typ våffeljärn, fast helt annan smet)
(Hotspett - järnspett)
(Ståck kjedja - Stocklänkar, mycket grova järnlänkar ofta förbunden med bommar)
(Skärknifvar med Kista - en lång, bred o vass klinga som man skar halm o hö med i en kista = avlång trälåda för att skära kreatursfoder i)
(Skyryxa - yxa man markerade träd med eller delade långved på tvären)
(Wåna - kanske vanna - stor flat korg för rensning av säd. Säden kastades upp så agnarna flög iväg)
(Hållhakar - redskap för att hålla timmer på plats vid timringsarbete)
(Hovtyg - verktyg för hovslagning)
(Wäggdrag - ett timmermansverktyg)
(Lövskårer - troligen lövskära, används för att hacka löv till boskap)
(Stickbåge - brodérbåge)
(Skrubblor - typ av karda använd vid grovkardning av ull)
(Karda - träskiva med handtag på ena sidan o undersidan läderklädd med metallpiggar, dras mot en annan karda med ull, lin el dyl tills detta är utrett till en lång sträng.)
(Fotbunke - bunke på tre fötter)
(Fjerding - laggat förvaringsmått för våtvaror, rymmer drygt 31 liter)
(Mjölkar - troligen mjölkkar)
(Kappor - 1 kappe rymmer ca 4,6 liter torrvara)
(Tjärnor - Kärnor, för smörkärning)
(Bennen - ?)
(Redsell - rissel - ett slags såll)
(Korfar - trol typ av såll eller sikt)
(potatisqvarn - användes vid brännvinstillverkning)
(Spilkum - djup skål av porslin, till grädde, sås mm)
(Nattbeckne - potta)
(Tåger - tåga - växt eller rottråd, används till rep, flätad korg, vävnader mm)
(Brännvinsproberare - apparat för prövning av alkoholhalt i brännvin)
(4 tun med bruk - troligen 4 begagnade tunnor)
(Enbet - enbett - enspann. Fordon draget av endast ett djur)
(Fastebref - fastighetsbrev, dvs överlåtelse)


Allmänna notiser för barn - Fredrik Bergström

Faderns bouppteckning:

Aska Häradsrätt FII:42 sid 229
Ingifven till Aska Sommar Ting 1854.
År 1854 den 10 Maij blef på vederbörlig anmodan Laga Bouppteckning förrättad efter Landthushållaren Herr Fredr. Bergström i norra Kafvelbäck; som med döden afliden 17 sistlidne Aprill, och efter sig lemnade Enkan Madame Maria Chrestina Bergström, samt dem emellan sammanaflade 3ne Barn, nämligen, sönerna; Inspecktoren från Riddarhyttan i Westmanland Petter Abraham Bergström, och hemmavarande Sonen Fredrik Bergström, samt Dottren Eva Elisabeth, gift med Orgelnisten uti vestra Stenby församling Herr N. Pettersson, hvars rätt äfven bevakades af äldsta sonen härstädes.
Boet uppgafs av Enke Madamme, beträdd af Sonen, Fredrik, som eger kännedom om Lagens föreskrift ? i 9 Par. Ärfdabalken.
Förrättningen företogs uti fult wärde, och i följande ordning näml.
BankoRiksdalerskilling
Silfver
1 st Pokal förgylld om 25 lod ā 1RB lodet 29. 66
1 kappe dito om 7 lod ā 1-8- 8.8
1 d: med grepar 4 lod ā 1-8- 4.32
1 Gräddskål om 13 lod ā 1-8-15.8
1 Ragusked om 9 lod ā 1-8-10.24
1 Förlagsslef Oförgyld 7 lod ā 1R 7
2 matskedar om 31 lod ā 1 R31
1 strösked om 5 Ŋ lod ā 1 R 5.24
9 st Teskedar om 9Ŋ lod ā 1R 9.24
Fickuhr med dubbla Boetter10
1 dussin små knappar med Glas 3
__________________________________ 134 12

Koppar
En Brandbase om 5 Lispund ā 10 R 50
Bränneredskap tillhopa
7 Lispund ā 10 R Lispundet70
3 mindre Öskärlar 4.32
1 st Målkärl 2.16
Pump 2.32
1 st mindre Gryta med låck 2.32
13 större och mindre Fat13
2 st Krukor 2.16
4 st Coffi o Klarkannor 2
3 st Fotpannor 3.16
1 st Nattbäcken .32
Ask o Dosa af messing16
___________________________________155

Thenn
2 st stora Fat 5
7 st mindre dito 8
1 Dussin djup Tallrikar 4
Skål, Talrik o Förlagsslef .32
2 Ljusstakar 2
___________________________________19.32

Metall och Bläck
Mortell med Stöt 2.32
Ljustake o Förlagssked .11
2 små Kranar .32
2 Brickor och brödkorgar 1.16
Större och mindre Målkärl af Blek 1
Spruta o 2 st Formar 1.16
2 Refjern o 1 Durslag .32
Profmått o Ljusform .24
___________________________________8.24
Jern och Kökssaker
2 st gl Bykpannor 1.
4 Kokgrytor 5.16
2 st Plättpannor .32
1 Skaftbase 2ne plåtar .32
2 Långpannor gl .24
3 st Bråpannor .32
3 st Fot o Brandringar .32
3 st Eldgafflar, Tång o Grytkrokar 1
2 Kött..kar o Kåljern .32
1 Gorånjern, Strykjern 2
2 st Caffebrannare o qvarn 1.32
1 st Jern o en Trådbetsman 1
1 st nytt jern o Hotspett 1.32
3 st Ståck kjedjor, 2 Hängjern 2.16
1 Tälj o 2 Handyxor 1.16
3 st Skyryxor 1 Kula 1
1 Isbill, 2ne Rännkrattor 1
2 Spadar, 3 Grepper o Skyffel 1
1 Trädgårdssax o Torfhe 1
8 st Slåtterliar gl 2.32
2ne Skärknifvar med Kista 1
12 st Fabintisle (?), 3 Skåller 3.16
Wåna och Hållhakar .32
2 st Wäggdrag o Hoftyg .24
2 st Djuphacker, 6 st Löfskårer .32
1 st gl Stäcksåg o Stryksåg 1
1 st mindre skrufstäd med Filredskap 2
Smedjeredskap ansed till 23.18
Hyfvelbäck med Snikare..20
Svarfstol med tillbehör 8
Fiskeredskap enl ? 5.16
5 större o mindre Slipstenar 3
Bord och Köksknivfar 8
Ljussax med Bricka .32
3 häcklor 2 Linrepor .32
__________________________________106
Möbler o Diverse Husgeråd
Sheffonie af Al Betsad16.32
Liten Pulpet gl 2
Ett Större Skåp Brunt 5.16
Ett dito i blått 2
3 st sämre dito 2.32
10 st Diverse Bord, bättre o sämre10
Koffert, Kistor o Skrin 4
En Hemqvarn o 2 Saltqvarnar 2
Diverse Lådor och Skrin 1.16
En Perlmålad bättre Säng 6.32
4 st Soffor 5.16
6 st Sängställen sämre 3.16
6 st oklädda dito 2.32
Dragkista 4
10 st …klädda karmstolar 6.32
6 st oklädda dito 2.32
2ne mindre Wäggspeglar 3.16
10 ā 12 deverse Taflor 2
2ne gl Wäggur 2
Wäfstol med tillbehör 2.16
Mangel o Stickbåge 2
3 Spett 2 Spilt.? 1.32
Skrubblor o 2 par Kardor 1
5 gl fotbunkar mm 1.16
4 st Mjölkar o Fjerdingar 1.32
7 Baljor o 3 Baktråg 3.16
2 Haspar? 2 KapparSädeskäppa 1.16
4 Tjärnor 12 ämbar o Bytter 1.32
Diverse Ostkorjar o Bennen .32
Redsell, Såll o Handsiktar .32
Diverse Såll o Korfar 1
Dito Skåflar 1
Brännerit 6 st Kar bättre o sämre 8
2ne Såar o 2ne Gastkoppar? 2.32
2 potatisqvarnar 2.16
13 st bränvinskärl om 800 kn30
500 Kanner 6 gl Bränvin a 32 333.16
___________________________________478
Glas o Postelin
1 Dussin Spitsglas Ŋ d. Ölglas 1.32
2ne Caraffer, 2 flaskor, 4 saltkar 1
4 dussin Boutiljer 3.16
5 dito Talrikar, 6 st ashetter 5.16
4 st Spilkummar, 1 mugg 1
8 par Kaffekoppar 1 gräddskål 2
Soppskål 2ne Fat 2.32
Nattbeckne .24
__________________________________17.24

Säng o Linnekläder
Bulster o 1Ŋ Lispund ā 24 S?15
2 Långdynor om 15 m ā 24 dito 7.24
7 Kuddar 1 Lispund 15 m ā dito17.24
4 Dussin Lakan ā 8 Rd dussinet32
4 dussin Örngått"13.11
7 st Madrassvar 3.24
2 st Ylle Stictäcken10
2 st Klädda Skinnfällar 6.32
7 st gl Täcken 3.16
En gl Björn Slädfäll .16
Enke Madams Sängkläder
O Fjäder 2Ŋ Lispund
2 dussin LakanEnke Säng
4 par Örngott
1 madrass
Tacke Fäll
6 st Borddukar 8
4 dussin Servetter12
2 dussin Handdukar 4
2 dito diverse Säckar 8
_____________________________________141.8
Den aflidnes Gångkläder
Upptagen till26.32
Spegellåda med rakdon 1.16
2 m äldre Paraplyer 1.16
_____________________________________ 29.16
Diverse som tillkommer
Beredd Läder13.16
Oberedd enl märke10
1Ŋ Lispund Blångarn 6.32
Ŋ Lispund Tåger 5
6 m ullgarn 5
Rum o Fönstergardiner 1.32
Mäsk o Bränvinsproberare 3.16
1 Lispund Talj 5
Båckar diverse 1.16
4 Beredda Får o Lamskin 1.32
4 Tunnor Potatis ā 2 Rd 8
3 Tunnor Råg ā 10 d30
3Ŋ tunna Hafre ā 5 d17.24
Utsådd Råggröda 4 tun med Bruk50
1 Qvarnsten23.16
____________________________________181. 40
Kör och Åckerredskap
Enbetsvagn 6.32
Oxvagn10
Färdekärra10
Lasskrynda 3.16
3 par Kålkar 5.16
2ne Enbets en Två…..? 1.16
3 st Harfver 6.32
2ne Potatis Lårar mm 2
Redskap Björke 2
2ne Skottkärror 1 wedkälke 1.32
Åkvagn gl 6.32
Släde 5.16
Sadel 1.16
Rygt o Skodon 1.16
Oxok med Lädertöm 1
Plog o välter .16
___________________________________68.16
Kreatur
Ett par Oxar125
7 st Kor ā 25 Rd st175
2 qvigor 25
1 årskalf 5
16 större och mindre Får 33.16
1 Häst100
7 större o mindre Svin 50
___________________________________513.16

Fodringar
Son Fredrik Skuld till Sterbhuset 68.32 68.32
Lars Fredr. Andersson i Kärsnäs
Enl. revers af den 8 Juli 1844 enligt
Transport intecknad400
10 månaders Ränta 19 419
Prosten C.J. Tolff enligt
Revers af den 10 mars 1847400
2 månaders Ränta 3.38.5 403.38.5
Kyrkoherden Holmgren i Winnerstad
Enl Revers af den 15 Maij 1848100
Nära 6 års Ränta 34 134
Landthushållaren G. Bergström
I Sjögestad enl Revers af
Den 13 Juli 1844. Capital200
Forskotsränta betalt med 2 198
Herr Patron Soderpalm:
Blommedahl enl Revers af
den 3 Jan 1849133.16
räntan med afdrag för 2000 spik 28.26 161.42
A.G. Malmström i Nubbkullen
d. 5 aug 1848 40
9 månaders Ränta 1.32
Utan Revers af samme man 1.32 43.16
Petter Svensson i Lugnet
enl. Bok 2.32 2.32
fodran uti Inspectoren
P.F. Bergströms Sterbhus i Hult333.16 333.16


Summa Inventarier 3.617.23.5

Obs Att Fastigheten ŧ hemman norra Kafvelbäck,
Är försåld till yngsta Son Fredrik enl Fastebref
Af den 6 maji 1853

Skulder som afgår
Den Contanta Begrafningskostnaden
Enl Räkning110 110
Till Kopparslagare Jansson 2 2
Gustaf Carlsson i Klastorp .32 .32
Pigan Johanna Hellström för
Förlidet Ŋ års Lön, samt Dusör 16.32 16.32
Brita Stina Lindberg i
Belleberg enl Testamente 20 20
Hemmanets onera för förslutna
Året, som kan tillkomma
Sterbhuset 51.24 51.24
Boupptecknigsarfvode 10
De Fattiges andel 1/3 proc af
Summa Inventarier 4.26
Betald d 11/6 54, Quitteras J. Söderpalm
__________________________________________________
rdrbrdrsrdrw30rsp20 Summa Behållning 3.402. 10. 5
Summa Banco 3.617. 28. 5.

Att allting är redligen uppgifvet och ingenting, med vett o vilja undandoljt
Intygar under Edelig Förpliktelse, som ofvan
Fredrik BergströmMaria Chrestina Bergström
Härvid närvarande M C B
P.A. Bergström

Sålunda antecknat och värderat, betygar ut supra
Gustaf Johansson
O.G. Malmström

(Kommentarer av mig - stavningen varierar, skrivaren stavar enligt uttal verkar det som. T ex o - u varierar, o -ö likaså, e - ä, o - å också. Uk=ok, doljt=döljt, bläck=bleck osv. q=k, u kan vara v. En del ord verkar vara dialektala. Gl=gammal, gamla. Jag har hittat de flesta jag inte känt till i Släktforskaren uppslagsbok, 3400 bouppteckningsord av Barbro Lunsjö. Släpp fantasin lös för stavningstolkningen! J)
Priser: 100 Riksdaler Banco 1854 motsvarade 10021 SEK 2015 http://www.historia.se/
Vissa ovanliga ord:
(Coffe o Klarpana - trol i detta fall kaffepanna o klarkanna, där kaffet klarades, alltså fick vila tills sumpen sjunkit ner)
(Skaftbase - troligen skaftpanna, en panna med skaft till stekning eller kokning)
(Brandbase - står kanske blandbasc, kanske någon typ av brandredskap)
(Bråpannor - Brådpannor, stekpanna utan fötter)
(Bleckplåt - stavas ofta Bläck, ibland Blek)
(förlagsslef, förlagssked - sked/slef man lägger upp maten med)
(gorånjern - ett redskap man gjorde gorån med, typ våffeljärn, fast helt annan smet)
(Hotspett - järnspett)
(Ståck kjedja - Stocklänkar, mycket grova järnlänkar ofta förbunden med bommar)
(Skärknifvar med Kista - en lång, bred o vass klinga som man skar halm o hö med i en kista = avlång trälåda för att skära kreatursfoder i)
(Skyryxa - yxa man markerade träd med eller delade långved på tvären)
(Wåna - kanske vanna - stor flat korg för rensning av säd. Säden kastades upp så agnarna flög iväg)
(Hållhakar - redskap för att hålla timmer på plats vid timringsarbete)
(Hovtyg - verktyg för hovslagning)
(Wäggdrag - ett timmermansverktyg)
(Lövskårer - troligen lövskära, används för att hacka löv till boskap)
(Stickbåge - brodérbåge)
(Skrubblor - typ av karda använd vid grovkardning av ull)
(Karda - träskiva med handtag på ena sidan o undersidan läderklädd med metallpiggar, dras mot en annan karda med ull, lin el dyl tills detta är utrett till en lång sträng.)
(Fotbunke - bunke på tre fötter)
(Fjerding - laggat förvaringsmått för våtvaror, rymmer drygt 31 liter)
(Mjölkar - troligen mjölkkar)
(Kappor - 1 kappe rymmer ca 4,6 liter torrvara)
(Tjärnor - Kärnor, för smörkärning)
(Bennen - ?)
(Redsell - rissel - ett slags såll)
(Korfar - trol typ av såll eller sikt)
(potatisqvarn - användes vid brännvinstillverkning)
(Spilkum - djup skål av porslin, till grädde, sås mm)
(Nattbeckne - potta)
(Tåger - tåga - växt eller rottråd, används till rep, flätad korg, vävnader mm)
(Brännvinsproberare - apparat för prövning av alkoholhalt i brännvin)
(4 tun med bruk - troligen 4 begagnade tunnor)
(Enbet - enbett - enspann. Fordon draget av endast ett djur)
(Fastebref - fastighetsbrev, dvs överlåtelse) 35


Nils Fredrich Schjer och Gunilda Elisabeth Bergström




Make Nils Fredrich Schjer 36

        Född: 15 Jul 1802 - Helsingborg, Malmöhus län 37
        Döpt: 
         Död: 17 Jan 1864 - Helsingborg, Malmöhus län 38
   Dödsorsak: vitium org. cordis hydrops et oedem pulm.
     Begravd: 


         Far: Anders Fr. Schjär (Omkr 1760-1806) 39
         Mor: Anna Maria Möllerstedt (      -      ) 40


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Bryggare mellan 1830 och 1841.




Maka Gunilda Elisabeth Bergström 41

        Född: Omkr 22 Okt 1800 42
        Döpt: 
         Död: 28 Okt 1887 - Helsingborg, Malmöhus län 43
     Begravd: 


Barn
1 K Maria Fredrika Schér 44

        Född: 7 Feb 1824 - Helsingborg, Malmöhus län 45
        Döpt: 
         Död: 24 Okt 1874 - Helsingborg, Malmöhus län 38
   Dödsorsak: febris typhoid
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Maximilian Körner (1814-1865) 46
     Äktensk: 11 Jan 1854 - Helsingborg, Malmöhus län 47


2 M Andreas Egberth Schér 48

        Född: 20 Feb 1830 - Helsingborg, Malmöhus län 37
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



3 M Nils Theodor Schér 49

        Född: 7 Feb 1832 - Helsingborg, Malmöhus län 43
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



4 K Christina Elisabeth Schér 50

        Född: 16 Jan 1834 - Helsingborg, Malmöhus län 51
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Lars Magnus Béen (1820-      ) 52
     Äktensk: 22 Okt 1855 - Helsingborg, Malmöhus län 53


5 M Adolf Fredrik Schér 54

        Född: 30 Dec 1837 - Helsingborg, Malmöhus län 43
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



6 M Carl Ludvig Schér 55

        Född: 15 Jan 1841 - Helsingborg, Malmöhus län 45
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet





Herrman Berikemeijer och Eva Petronella Tauson




Make Herrman Berikemeijer 56

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som studiosus år 1792.




Maka Eva Petronella Tauson 57

        Född: 22 Aug 1771 - Helsingborg, Malmöhus län 58
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: *Johan* Petter Tauson (1732-1812) 59
         Mor: Eliana Kristina Corvin (1732-1813) 60




Barn
1 M Johan Niclas Berikemeijer 57

        Född: 26 Jun 1792 - Helsingborg, Malmöhus län 61
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 





*Albrecht* Hansson Pripp och *Christina* Maria Bering




Make *Albrecht* Hansson Pripp 62

        Född: 26 Feb 1702 - Helsingborg, Malmöhus län 63
        Döpt: 
         Död: 10 Jan 1774 - , Landskrona, Malmöhus län 64
     Begravd:  - Kvistofta fsg, Malmöhus län 65


         Far: Hans Nilson Pripp (      -      ) 66
         Mor: Anna Albretsdotter (      -      ) 67


   Äktenskap: 21 Sep 1759 68

Händelser

Han arbetade som Rådman. Han arbetade som Såpfabrikör i , Landskrona, Malmöhus län. Han arbetade som Handlande i Engelholm fsg, Kristianstads län.




Maka *Christina* Maria Bering 69

   Alt. namn: Chatarina Maria Bering 70
        Född: 14 Mar 1736 - Husie fsg, Oxie hd, Malmöhus län 71
        Döpt: 
         Död: 27 Jan 1828 - , Landskrona, Malmöhus län 65
     Begravd: 


         Far: Olaus Bering (1691-1764) 72
         Mor: Sibilla Riber (Före 1705-1777) 73



  Annan make: Johan Millberg (Ca 1741-1814) - 5 Jan 1781 - , Landskrona, Malmöhus län 74


Barn
1 K Anna Sibilla Pripp 75

   Alt. namn: Anna Botilla Pripp
        Född: Omkr 1764 76
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



2 M Jöran Pripp 77

        Född: Omkr 1766 76
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



3 M Ola Pripp 78

        Född: Omkr 1767 76
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 



4 K Hedvig Eleonora Pripp 79

        Född: Omkr 1768 76
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 





Johan Millberg och *Christina* Maria Bering




Make Johan Millberg

        Född: Ca 1741
        Döpt: 
         Död: 3 Jul 1814 - , Landskrona, Malmöhus län 80
     Begravd: 
   Äktenskap: 5 Jan 1781 - , Landskrona, Malmöhus län 74

Händelser

Han arbetade som Handlande och Bildhuggare i , Landskrona, Malmöhus län.




Maka *Christina* Maria Bering 69

   Alt. namn: Chatarina Maria Bering 70
        Född: 14 Mar 1736 - Husie fsg, Oxie hd, Malmöhus län 71
        Döpt: 
         Död: 27 Jan 1828 - , Landskrona, Malmöhus län 65
     Begravd: 


         Far: Olaus Bering (1691-1764) 72
         Mor: Sibilla Riber (Före 1705-1777) 73



  Annan make: *Albrecht* Hansson Pripp (1702-1774) 62 - 21 Sep 1759 68


Barn

Födelsenotiser: Make - Johan Millberg

framräknat: 73 år 1814


Knut Billberg och Catharina Bering




Make Knut Billberg 81

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde i Nöbbelöv fsg, Malmöhus län.




Maka Catharina Bering 82

        Född: 21 Feb 1742 - Husie fsg, Oxie hd, Malmöhus län 65
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Olaus Bering (1691-1764) 72
         Mor: Sibilla Riber (Före 1705-1777) 73



  Annan make: Anders Corvin (      -      ) 83


Barn


Anders Corvin och Catharina Bering




Make Anders Corvin 84

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde i Nöbbelöv fsg, Malmöhus län.




Maka Catharina Bering 82

        Född: 21 Feb 1742 - Husie fsg, Oxie hd, Malmöhus län 65
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Olaus Bering (1691-1764) 72
         Mor: Sibilla Riber (Före 1705-1777) 73



  Annan make: Knut Billberg (      -      ) 81


Barn


Andreas Schreil och Eleonora (*Nora*) Bering




Make Andreas Schreil

   Alt. namn: Anders Schreil,85 Andrea Screil
        Född: 23 Jun 1721 - Västra Hoby, Malmöhus län 65
        Döpt: 
         Död: 1 Apr 1781 - S:t Petri förs., Ystad, Malmöhus län 86
   Dödsorsak: Tärande sjukdom
     Begravd: 6 Apr 1781 - S:t Petri förs., Ystad, Malmöhus län 87


         Far: Jöns Henrik Schreil (1687-1733) 88
         Mor: Catharina Widing (Omkr 1692-1768) 89


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som kyrkioherede herr magister år 1763-1766 i S:t Petri förs., Ystad, Malmöhus län. Han bodde år 1763-1766 i Ystad, Herresta hd, Malmöhus län. Han blev begravd mitt för prädikstolen i Bjäresjö Kyrka. ... Liket lades dagen derpå utj Bjeresiö K˙rka, mitt för prädikstolen i stora gången.




Maka Eleonora (*Nora*) Bering 90

        Född: 16 Apr 1727 - Husie fsg, Oxie hd, Malmöhus län 91
        Döpt: 
         Död: 21 Apr 1824 - S:t Petri förs., Ystad, Malmöhus län 92
   Dödsorsak: åld.bräcklighet.
     Begravd: 


         Far: Olaus Bering (1691-1764) 72
         Mor: Sibilla Riber (Före 1705-1777) 73




Barn
1 K Sibilla Catarina Schreil

        Född: 29 Mar 1761 - Husie fsg, Oxie hd, Malmöhus län 93
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 M Pehr Jöran Schreil 94

        Född: 9 Dec 1763 - S:t Petri förs., Ystad, Malmöhus län 95
        Döpt: 9 Dec 1793 - S:t Petri förs., Ystad, Malmöhus län 95
         Död: 
     Begravd: 
        Maka: Helena Lyberg (Ca 1763-      ) 96
     Äktensk: 6 Okt 1793 - S:t Petri förs., Ystad, Malmöhus län 97


3 K Johanna Christina Schreil 98

        Född: 8 Mar 1765 - S:t Petri förs., Ystad, Malmöhus län 95
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



4 M Carl Gustaf Schreil 99

        Född: 6 Maj 1766 - S:t Petri förs., Ystad, Malmöhus län 100
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 




Födelsenotiser: Maka - Eleonora (*Nora*) Bering

Framräknat från egen död


Källor


1 Flensburgska Stamtavlan.

2 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871. .... Kyrkböcker, Södra Rörum, Malmöhus län, se dop.

3 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.

4 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se not Viktor Humbla, son.

5 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se not sonen VH.

6 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), J.D, Gleerup. G 1) 7 okt 63 i Lund m Jenny Maria Christina Humbla, f 11 juli 44 där, d 30 sept 74 där, dtr till stadskomministern Victor H o Charlotte Maria Westerström SBL. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), tryckt i Lund 1886. s. 171, se not.Humbla, Victor, född i Karlskrona d. 13 febr 1812; föräldrar: materialförv. vid kongl. örlogsflottan Adolf Humbla och Martha Carolina Bergqvist; student i Lund h.t. 1829; teor. teol. ex. d. 29 april 1837; prakt. teol. ex. d. 17 juni s.å; ex. sacerd. d. 19 och prestvigd d. 21 juni s.å; t.f. domkyrkoadjunkt och v. pastor i Lund 1841-52; v. pastors fullmagt d. 23 aug. 1843; 2:dre statskomminister vid Lunds domkyrkoförsamling d. 21 aug. 1850; tilltr. d. 1 maj 1852; predikant vid prestmötet i Lund 1870; medlem af svenska bibelsällskapet; ledamot i styrelsen för Lunds stifts bibelsällskap sedan d. 26 aug. 1872.
Gift d. 3 sept. 1843 med Charlotta Maria Westerström, född d. 10 dec 1821, dotter t. kontraktsprosten och kyrkoherden dr N. P. Westerström och Christina Petersson. - Barn: (Jenny Maria Christina, född d. 11 juli 1844, gift 1863 med bokhandlarren Jacob Gleerup, död d. 30 sept. 1874). Wilhelmina Ulrika, född d. 18 maj 1846. - (Nils Adolf, född d. 29 mars 1848, död d 17 jan 1854). Hilda Gustafva, född d. 16 feb. 1850. - (Agnes Ebba Göthilda, född d. 14 jan. 1852, död d. 16 aug. 1853). -(Ebba Göthilda, född d. 6 1854, död d. 3 mars 1880). - (Lovisa Charlotta, född d. 26 jan 1856, gift 1874 med kyrkoherden i V. Karleby dr Ored Palm, död d. 31 mars 1884). - Anna Elisabeth, född d. 5 april 1858. - (Clara Beata Emilia, född d. 13 juli 1860, död d. 28 okt. 1861). - Bertha Cornelia, född d. 30 april 1862. - Enkling d. 24 juli 1884.
(Tryckta skrifter se Lunds stifts Matrikel 1886).

7 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 171.

8 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se VH.

9 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).

10 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

11 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

12 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871. .... Kyrkböcker, Södra Rörum, Malmöhus län, se dop.

13 Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945), 907. Wadstein, *Gunnar* Nils Kristofer, Riksgäldskommissarie o. byråchef, Sthlm, f 3/7 1889 i Sthlm av bankokommiss. Theodor W. o. Vendla Maria Bolin. G. 17 m. Ellen Flensburg. ... RNO, RVO.

14 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... Vem är Vem Storstockholm 1962, 1337. Barn: Marianne f 20.

15 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "CI:1 dop 1838-1860 sid 85".

16 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "AI:7 s 632," (10 Okt 2015).

17 "Högby C:3 sid 367"; AdOnline.

18 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "AI:7 s 632," (10 Okt 2015). .... Arkiv Digital, "C:3 sid 57,"; digital images(accessed 10 Okt 2015).

19 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "CI:1 sid 85".

20 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "CI:1 s 85". .... Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "hfl AI:7 sid 632," (10 Okt 2015).

21 "Arkiv Digital," database(accessed 8 Okt 2015), FII:42, sid 229.

22 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "CI:1 sid 35".

23 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "CI:1 s 45," (4 Okt 2015).

24 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "CI:1 s 67," (4 Okt 2015).

25 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "CI:1 s 67".

26 "Arkiv Digital," database(accessed 27 Okt 2015), St Olai AIIIaa:59 sid 2439.

27 "Arkiv Digital," database, Norrköping Matteus AI:1 Hfl 1885-1890.

28 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "Västra Stenby CI:1 dop 1838-1860 sid 85," (2 Okt 2015).

29 database, www.folkbladet.se , http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/norrkopingslararna-bakom-tipp-tapp-6260225.aspx. .... "Arkiv Digital," database, Utflyttning BII:1 1885-1894. .... "Arkiv Digital," database(accessed 18 Sep 2015), Norrköpings Mattei hfl AI:1 (1885-1890). .... "Arkiv Digital," database, AI:8 hfl 1849-1850. .... "Arkiv Digital," database(accessed 27 Okt 2015), St Olai AIIIaa:59 sid 2439.

30 Arkiv Digital, "AI:6,"; digital images(accessed 9 Okt 2015).

31 "Arkiv Digital," database(accessed 8 Okt 2015), Aska Häradsrätt FII:42 sid 229.

32 Arkiv Digital, "AI:6 hfl,"; digital images.

33 "Arkiv Digital," database(accessed 8 Okt 2015), FII:42 sid 229.

34 "Arkiv Digital," database, FII:42 sid 229.

35 Östergötland, Sweden, ; digital image, Arkiv Digital, "CI.1 födda 67".

36 Kyrkböcker, Helsingborg, hfl 1855. se son CLS. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Se födsel av son Carl Ludvig 1841. .... Skånes Demografiska Databas, Döda.
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1864-01-17Datum avser:d
z
Den avlidnes:
namn:Nils Fredrik Scherort:228
titel:bryggarekön:m
äktensk. börd:eålder/födelseår:61år6mån6veckor2dagar

civilstånd:gdödsorsak: vitium org. cordis hydrops et oedem pulm.
z
Anhörigs:
namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:kvnr 228, hfl s 3,3. .... Skånes Demografiska Databas, Födda.
Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1802-07-15Datum avser:f
z
Barnets namn:Nils Fredrich Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn: ålder/födelseår:0
titel:ort:
z
Faderns namn:A. Fr. Schjärort:
titel:gjördelmakare, bryggare
Övrigt:.

37 Skånes Demografiska Databas, Födda.

38 Skånes Demografiska Databas, Döda.

39 Skånes Demografiska Databas, Födda. se dotter Adriana. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1806-10-10Datum avser:d
z
Den avlidnes:
namn:Anders Fredich Schaerort:
titel:gjördelmakare, bryggarekön:m
äktensk. börd:eålder/födelseår:45år0mån0veckor0dagar

civilstånd:edödsorsak: bröstsjuka
z
Anhörigs:
namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:I sitt 46 ålders år.

40 Skånes Demografiska Databas, Födda. Se födsel av dotter Adriana 1800.

41 Kyrkböcker, Helsingborg, hfl 1855. Se son CLS. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Se födsel av son Carl Ludvig 1841. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1887-10-28Datum avser:d
z
Den avlidnes:
namn:Gunilla Elisabeth Bergströmort:Pål Ibb 8
titel:kön:k
äktensk. börd:eålder/födelseår:87år0mån0veckor6dagar

civilstånd:ädödsorsak: broncho pneumonia chronica
z
Anhörigs:
namn: Scherrelation:ma
titel: bryggare ort:
Övrigt:hfl s 1719,4.

42 Skånes Demografiska Databas, Döda. ca 22 oktober 1800 framräknat från egen död.

43 Skånes Demografiska Databas.

44 Kyrkböcker, Helsingborg, Husförhör AI:44 1855-1861 9/10. Sid 463 5:te Rot. Skolhuset N: 125-6
Skolläraren M. Körner, f. 1814 3/9, Igelllösa, [från] [18]48, N: 10
Hust. Maria Fr. Schér, f. 24 7/2, Hborg, [fader:] (M.) F. Schér, [moder: Gunilla B..., [från] [18]. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1874-10-24 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Maria Fredrika Körner ort: Kullen 37
titel: enkefru kön: k
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 50 år 8 mån 8 veckor 17 dagar

civilstånd: ä dödsorsak: febris typhoid
z
Anhörigs:
namn: relation: ej
titel: ort:

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt: Hfl s 198,4.

45 Kyrkböcker, Helsingborg, hfl 1855.

46 Kyrkböcker, Helsingborg, hfl 1855. Se hustru Maria Schér. .... Skånes Demografiska Databas, Vigda. Maximilian: se vigsel 1854. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1865-02-16 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Maximilian Körner ort: 10-11
titel: folkskollärare f. kön: m
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 50 år 5 mån 5 veckor 13 dagar

civilstånd: g dödsorsak: alcoholismus chronia apoplexia pulmonum
z
Anhörigs:
namn: relation: ej
titel: ort:

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt: kvnr 10-11, hfl s 49, 1.

47 Skånes Demografiska Databas, Vigda. Skånes Demografiska databas Vigda i Helsingborgs stadsförsamling


Datum: 1854-01-11 Datum avser: v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn: Maximilian Körner ort: Helsingborg 125
titel: folkskollärare sida i Hfl:
civilstånd: ä ålder/födelseår: 39
z
Brudens namn: Maria Fredrika Scher ort: Helsingborg 228
titel: jungfru sida i Hfl:
civilstånd: e ålder/födelseår: 29

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.

48 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1830-02-20Datum avser:f
z
Barnets namn:Andreas Egberth Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Elisabeth Bergström ålder/födelseår:30
titel:hustruort:
z
Faderns namn:N. F. Schjerort:
titel:bryggare
Övrigt:.

49 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1832-02-07Datum avser:f
z
Barnets namn:Nils Theodor Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Gunilda Elisabeth Bergström ålder/födelseår:31
titel:hustruort:
z
Faderns namn:N. F. Schierort:Helsingborg
titel:bryggare
Övrigt:.

50 Skånes Demografiska Databas, Se make LMB. .... Kyrkböcker, Allerum, C:5. Se dotter LEB. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1834-01-16Datum avser:f
z
Barnets namn:Christina Elisabeth Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Gunilda Elisabeth Bergström ålder/födelseår:33
titel:hustruort:
z
Faderns namn:N. F. Schjerort:Helsingborg
titel:bryggare
Övrigt:.

51 Kyrkböcker, Allerum, Se dotter LEB. .... Skånes Demografiska Databas.

52 Skånes Demografiska Databas. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska Databas Födelsebok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1820-12-05Datum avser:f
z
Barnets namn:Lars Magnus Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Laurentia Hagelbeck ålder/födelseår:30
titel:fruort:
z
Faderns namn:Jöns Béenort:
titel:handelsman
Övrigt:.

53 Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1855-10-22Datum avser:v
Ospecifiserad ort:Helsingborg
z
Brudgummens namn:Lars Magnus Béen ort:
titel: musikderictör agré cantor herr sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:35
z
Brudens namn:Christina Elisabeth Schär ort:
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:21
Övrigt:LMB agré vid Kongl. Musikaliska Akademien; cantor i Allerum och Fleninge. Kvinnan benämns dygdädel.

54 Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1837-12-30Datum avser:f
z
Barnets namn:Adolf Fredrik Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Gunilda E. Bergström ålder/födelseår:37
titel:hustruort:
z
Faderns namn:N. F. Schjerort:Helsingborg
titel:bryggare
Övrigt:.

55 Kyrkböcker, Helsingborg, Husförhör AI:44 1855-1861 7/10. Sid 323, 4:de Rot. N. 95 1/2
Bokh. (...GG) Carl Lud. Schér, f. 41 15/1, Helsingborg, [fader:] Bryggaren (.). (F.) Schér, [moder:] Gunilla (B)..(g).., [från] [18].., N: 161. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska Databas Födelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum: 1841-01-15 Datum avser: f
z
Barnets namn: Carl Ludvig Antal födda: 1
Äktenskaplig börd: i Paritet: 0
Kön: m Dödfödd: e
z
Moderns namn: Gunilda E. Bergström ålder/födelseår: 40
titel: hustru ort:
z
Faderns namn: N. F. Schjer ort: Helsingborg
titel: bryggare

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.

56 Skånes Demografiska Databas, Se barns födelse 1792.

57 Skånes Demografiska Databas, Se födelse.

58 Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska Databas Födelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1771-08-22 Datum avser: födelse
z
Barnets namn: Eva Petronella Antal födda: 1
Äktenskaplig börd: inom äktenskapet Paritet: 0
Kön: k Dödfödd: e
z
Moderns namn: Eliana Coven ålder/födelseår: 0
titel: fru ort:
z
Faderns namn: Joh. Peter Tauson ort:
titel: rådman casseur herr

Övrigt:

.

59 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor, Tilltalsnamn: Johan. Har kontrollerat några oklarheter; Verkar ha mycket på fötterna.
Vederhäftig. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1812-02-05 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Joh. Tauson ort:
titel: borgmästare, vice, rådman kön: m
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 79 år 0 mån 0 veckor 0 dagar

civilstånd: e dödsorsak: ålderssvaghet
z
Anhörigs:
namn: relation: ej
titel: ort:

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.

60 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor. .... VTUNH-V4, Eller Cervin?. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II:(, s. 425. Anders Corvin
...
Barn:...Eliana Christina, f. i B. o. 1732, död i Hälsingborg1813 23/6, "81 år", g.m. stadskassören, sederm. rådmannen o v. borgmästaren i Hälsingborg Johan Tauson, f. i V. Alstad 1732 10/9, död i Hälsingborg 1812 5/2. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1813-06-27 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Tauson ort:
titel: änkefru, borgmästarinna kön: k
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 81 år 0 mån 0 veckor 0 dagar

civilstånd: ä dödsorsak:
z
Anhörigs:
namn: relation: ej
titel: ort:

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.

61 Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska Databas Födelsebok för
Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1792-06-26 Datum avser: födelse
z
Barnets namn: Johan Niclas Antal födda: 1
Äktenskaplig börd: trolovningsbarn Paritet: 0
Kön: m Dödfödd: e
z
Moderns namn: Eva Petronella Tauson ålder/födelseår: 0
titel: ort:
z
Faderns namn: Herrman Berikemeijer ort:
titel: studiosus

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt: Kvinnan benämns trolofwad käresta.

.

62 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779. se änkan. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maka Christina Bering.

63 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948). .... Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska Databas Födelsebok för
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:
1702-02-26
Datum avser:
födelse
z
Barnets namn:
Albrecht
Antal födda:
1
Äktenskaplig börd:
inom äktenskapet
Paritet:
0
Kön:
m
Dödfödd:
e
z
Moderns namn:
Anna Albrechtsdoter
ålder/födelseår:
0
titel:

ort:

z
Faderns namn:
Hans Nilson Pripp
ort:

titel:
handelsman

Övrigt:

.

64 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779. Bef 1779: frun står som ensam som rådmanskan då. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

65 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

66 Skånes Demografiska Databas, Se son Nathanaels födelse 1695.

67 Skånes Demografiska Databas, se sons födelse 1691.

68 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maka.

69 Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:1. 1779 1/4
Norra Rota
52. fru Rådmanskan Pripp, 44
son Ola, 1(2)
dito Jöran, 1(3)
dott: Anna (Bot)illa, 15
dito Hedvig Eleonora, 11
Mademoiselle Anna Catharina Pripp, 19

hfl 1780
... Fru Rådmanskan Pripp Chatarina Maria Bering, 45
son Jöran, 14
dot: Anna Sibilla, 16
dot: Hedevig Eleonora, 12
. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern O.B. ... *Christina* Maria, f. i H. 1736 14/3, död i Landskrona 1828 27/1, g. 1:o 1759 21/9 m. handlanden i Ängelholm, sederm. i Landskrona, såpfabrikören och rådmannen *Albrecht* Hansson Pripp, f. i Hälsingborg 1702 26/2, död i Landskrona 1774 10/1, begr. i Kvisttofta, i hans 2:a gifte (g. 1:o se kh. J. Leche i Barkåkra), 2:o i Landskrona 1781 5/1 m. handlanden och bildhuggaren Johan Millberg, död i Landskrona 1814 3/7, "73 år". ...

70 Kyrkböcker, Landskrona.

71 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779. ... fru Rådmanskan Pripp, 44 ... framräknat: 44 år 1779. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

72 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:2 sid 242. Husie och Västra Skrävlinge
Olaus Bering
...
O.B. var f. i Malmö 1691 4/10, son av bagaren Lars Nilsson och Elna Larsdotter 3). O.B.:s farfar, som varit bosatt i Hälsingborg och född i Danmark, använde liksom O.B.:s far familjenamnet Biering, men "med rectorens i Malmö Mag. Liungs vilja blev namnet förbytt i Bering, emedan som föregavs det hade enahanda upprinnelse med de andra här i Skåne, som kallade sig Bering", varmed tydl. åsyftas kh. i Grönby Petrus Bering (död 1704) och hans barn; någon släktskap med denna från Ribe stammande släkt har dock icke kunnat påvisas. Bagarefamiljen i Malmö har varit förmögen, vid faderns död 1705 fick O.B. 1,500 dlr i fädernesarv med försäkring i föräldrarnas "huvudgård" (n:r 521-522). O.B. blev student i Lund 1710 9/8 (Sk. nat. s.d.), ... prv. 1721 8/9 till medhj. åt H. 7), kh. i H. & V.S. 1724 8/10, ..., hds-prost i Oxie 1741, ..; död 1764 17/6.
...
G. 1:o i H. 1723 3/7 m. Eleonora Eckhard, f. därst. 1706 3/1, död därst. 1724 3/11, begr. i V.S. kyrka 13/11, dotter av H. 7). - Barn: Dödfödd dotter, begr. i V.S. 1724 13/11.
2:o i M.Pe. 1726 4/5 m. Sibilla Riber, dpt därst. 1705 14/5, död i Landskrona 1777 15/5, begr. i Glumslöv, dotter av handlanden i Malmö Andreas Pedersson R. och hans 1:a h. Margareta Jönsdotter Krog (O.B. och S.R. voro alltså sammanbragta barn, jfr not 3). - Barn: Eleonora (*Nora*), f. i H. 1727 16/4, g. m. kh i Ystads Pe. Anders Schreil. - Margareta, f. i H. 1728 11/5, död därst. s.å. 1/9. - Margareta, f. i H. 1729 7/6, död i Lund 1759 6/3, g. trol. i H. 1756 6/11 m. handlanden i Lund Jakob Lindskog, f. o. 1719(...), död i Lund 1792 16/4, "73 år", i hans 2:a gifte (...) - Helena, f. i H. 1730 19/7, död i Ängelholm 1831 24/3 (!), ... - Andreas, f. i H. 1732 9/4 ..., död i Lund 1800 11/5. - Lars, f. i H. 1735 18/2, död därst. s.å. 16/3. - *Christina* Maria, f. i H. 1736 14/3, död i Landskrona 1828 27/1, g. 1:o 1759 21/9 m. handlanden i Ängelholm, sederm. i Landskrona, såpfabrikören och rådmannen *Albrecht* Hansson Pripp, f. i Hälsingborg 1702 26/2, död i Landskrona 1774 10/1, begr. i Kvisttofta, i hans 2:a gifte (g. 1:o se kh. J. Leche i Barkåkra), 2:o i Landskrona 1781 5/1 m. handlanden och bildhuggaren Johan Millberg, död i Landskrona 1814 3/7, "73 år". - Catharina, f. i H. 1737 12/9, död därst. 1740 9/10. - Lars, f. i H. 1739 22/4, Sjm Sk. 1572, notarie i Kommerskollegium, död i Stockholm april 1771 (...) - Claes, f. i H. 1740 23/8, säkerl. död därst. under tiden 1740 14/10 - 1758 22/2, då kb. saknas. - Catharina, f. i H. 1742 21/2, g. 1:o m. kh. i Nöbbelöv Knut Billberg, 2:o m. kh. därst. Anders Corvin.

not:
3) Gift 4 gånger: 1:o m. bagaren Olof Persson (bouppt. 1689 25/5 ), 2:o m. bagaren Lars Nilsson (bouppt. 1705 14/7), 3:o m. handlanden Johan Glöerfelt (bouppt. 1711 20/1) och 4:o m. handlanden Andreas Pedersson Riber i hans 2:a gifte.

73 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make O.B.

74 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se makan.

75 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1780. .... Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779. se mor.

76 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779.

77 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779. Se modern.

78 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779. se modern.

79 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1779. se mor.

80 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka C Bering.

81 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka C. Bering.

82 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader O.B. ... Catharina, f. i H. 1742 21/2, g. 1:o m. kh. i Nöbbelöv Knut Billberg, 2:o m. kh. därst. Anders Corvin. ...
.

83 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maka C Bering.

84 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maka C Bering.

85 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern.

86 Demografisk databas för södra Sverige, Ystad S:t Petri kyrkoarkiv C:3. Döda i Ystad S:t Petri församling
Datum Datum avser
1781-04-01 död
Den döde
Andreas Schreil man
Titel Civilstånd
för detta k˙rkoherde herr magister ej angivet
Ort Äktenskaplig börd
ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
tärande sjukdom 60 år mån dagar

Attest

Anförvant
Namn Ort

Titel Relation

Övrigt
Natten emellan den 31. mars och 1. april afsomnade, för detta, K˙rkoherden wid denna Stads S-t Petri och Bjeresiö Landtförsamling Herr Magister Andreas Schreil utj des 60 ålders år, af en tärande sjukdom, och jord Kastades den 6. derpåföljande i S-t Petri K˙rka; men liket lades dagen derpå utj Bjeresiö K˙rka, mitt för prädikstolen i stora gången.
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
198
Arkiv Seriesignum
Ystad S:t Petri kyrkoarkiv C:3
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1772 - 1810
Anmärkning Microfich volym nr

.

87 Demografisk databas för södra Sverige, döda.

88 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:4 s 328 f. Jöns Henrik Schreil kh 15 i Västra Hoby o Håstad
JHS var f i Fjälkestad 1687 4/3, son av dåv vp, sederm. kh därst. Anders S. och Margareta Jensdotter; gick i Kristianstads skola, student 1706 (Blek. nat. 28/1)...1711 prv...1716 kh i Västra Hoby...avled i VH 1733 25/8
G i Oppmanna 1717 5/5 m Catharina Widing, f därst. o 1692, död i Kävlinge 1768 23/3, "i 77:e året", dotter av kh i Oppmanna, hdsprosten Hans W. och hans 1:a hustru Barbara Opman, i hennes 1:a gifte (g 2 m VH 16)
Barn: Barbro Margareta, f i VH o 1719, f m VH 17 kh Olof Denell
Anders, f i VH 1721 23/6, kh i Ystads St Petri
Metta Christina, dpt i VH 1724 8/5, död i Håstad 1807 6/9
Hans dpt i VH 1726 9/8, se Obef. 1752
Nils, dpt i VH 23/7 1729, Sjm Sk 13121, foderkommissarie under pommerska kriget, död i Sthm Maria Magd., 1781 7/12.

89 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken HH
G i Oppmanna 1717 5/5 m Catharina Widing, f därst. o 1692, död i Kävlinge 1768 23/3, "i 77:e året", dotter av kh i Oppmanna, hdsprosten Hans W. och hans 1:a hustru Barbara Opman, i hennes 1:a gifte (g 2 m VH 16).

90 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fadern O.B. ... Eleonora (*Nora*), f. i H. 1727 16/4, g. m. kh i Ystads Pe. Anders Schreil ...

91 Demografisk databas för södra Sverige, döda. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

92 Demografisk databas för södra Sverige, Ystad S:t Petri kyrkoarkiv C:5 döda. Döda i Ystad S:t Petri församling
Datum Datum avser
1824-04-21 död
Den döde
Eleonora Schreil kvinna
Titel Civilstånd
enkefru pastorska änka
Ort Äktenskaplig börd
ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
åld.bräcklighet. 97 år mån dagar

Attest

Anförvant
Namn Ort

Titel Relation

Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
112
Arkiv Seriesignum
Ystad S:t Petri kyrkoarkiv C:5
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1811 - 1847
Anmärkning Microfich volym nr
.

93 Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Husie CI:1.



Födda i Husie 1689-1776
Datum
1761-03-29
Datum avser
född


Barnets förnamn
Sibilla Catarina
efternamn

Dödfödd
ej angivet
Kön
flicka
Antal födda
1
Paritet

Äkt. börd
inom äktenskapet

Moderns förnamn
Eleonora
efternamn
Bering
titel

ort


ålder/födelseår
-
Faderns förnamn

efternamn
Schreil
titel
magister
ort
Quernb˙e Præstegård
Dopvittnen

Övrigt

Sidnummer

6 b
Årsnummer

Sida i Hfl


Källa
Husie CI:1.
.

94 Demografisk databas för södra Sverige, Ystad S:t Petri kyrkoarkiv C:2 födda. Födda i Ystad S:t Petri församling
Datum Datum avser
1763-12-09 född
Barnet
Namn Kön
Pehr Jöran man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet

Fader Moder
Namn Namn
Andreas Schreil Eleonora Bering
Titel Titel
kyrkioherede herr magister fru
Ort Ort

Ålder/födelseår

Dopvittnen
Fru Probstinnan S˙billa Berings bar hoo till dopet: Test: wälborne Herr Pehr Palmcreutz, Herr Bellfnings Man Magnus Gab. N˙ström Factoren H-r Torsten Måhlenberg, fru Laurentia Eckhardh Jungfru Anna Maria Filenia.
Övrigt
Kl: 8 efter midag: föddes Kyrkio Hereden wid försam: H: G-de Herr Magister Andreas Schreils son Christnades d: 14 ejusdem hemma
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
122
Arkiv Seriesignum
Ystad S:t Petri kyrkoarkiv C:2
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1749 - 1771
Anmärkning Microfich volym nr.

95 Demografisk databas för södra Sverige, födelse.

96 Demografisk databas för södra Sverige, se sons födelse 1797.

97 Demografisk databas för södra Sverige, Ystad S:t Petri kyrkoarkiv E:1 vigda. Vigda i Ystad S:t Petri församling
Datum Datum avser
1793-10-06 vigsel
Ospecificerad ort

Brudgum Brud
Namn Namn
Pehr Jöran Schreil Helena Lyberg
Titel Titel
stadsfiscal jungfru
Ort Ort

Ålder/födelseår Ålder/födelseår
ej angivet
Civilstånd Civilstånd
ej angivet
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd

Anmärkning

Källhänvisning
Sidnummer Ordningsnummer
7
Arkiv Seriesignum
Ystad S:t Petri kyrkoarkiv E:1
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Microfich volymnr Volymens tidsomfång
1782 - 1847
Källanmärkning

Registeruppgifter
Registerbeteckning Registrets tidsomfång
Vigda i Ystad S:t Petri församling 1782 - 1886
Registeranmärkning


.

98 Demografisk databas för södra Sverige, Ystad S:t Petri kyrkoarkiv C:2 födda. Födda i Ystad S:t Petri församling
Datum Datum avser
1765-03-08 född
Barnet
Namn Kön
Johanna Christina kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet

Fader Moder
Namn Namn
Andrea Schreil Eleonora Bering
Titel Titel
kyrkoherde magister
Ort Ort

Ålder/födelseår

Dopvittnen
hölts wid dopet af Fru Maijorskan Wälborna Fru Christina Catharina Palmcreutz; Wittnen Herr Maijoren och Riddaren på Bergsiöholm George Johan w: Essen, Handelsmannen Herr Rudolph Haak och handelsbetienten Herr Priedbiörn Blanxius; Herr Probsten Rönbeks Fru Ingeborg Electrin, Mademoiselle Ingri L˙dendahl
Övrigt
Kyrkoherden härstädes Magister Andrea Schreil
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
51
Arkiv Seriesignum
Ystad S:t Petri kyrkoarkiv C:2
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1749 - 1771
Anmärkning Microfich volym nr.

99 Demografisk databas för södra Sverige, Ystad S:t Petri kyrkoarkiv C:2 födda. Födda i Ystad S:t Petri församling
Datum Datum avser
1766-05-06 född
Barnet
Namn Kön
Carl Gustaf man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet

Fader Moder
Namn Namn
Andrea Schreil Eleonora Bering
Titel Titel
kyrkoherde magister
Ort Ort

Ålder/födelseår

Dopvittnen
hölts wid dopet af afl-n råd och handelsmannen Blanxii änka Fru Christina Filenius; Wittnen af ManKön Herr Ryttmästaren Cornell, herr handelsmannen Bengt Gråberg, och Comministern herr Nils Dahlbom, af QwinKön Färgaren Willborgs Käraste Madame Johanna Malmblad och Jungfru Maria Elisabet Nyström
Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
55
Arkiv Seriesignum
Ystad S:t Petri kyrkoarkiv C:2
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1749 - 1771
Anmärkning Microfich volym nr
.

100 Demografisk databas för södra Sverige, födda.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se