Thomas Carlsson och Maria Bratt




Make Thomas Carlsson 1

        Född: Ca 1723 2
        Döpt: 
         Död: 24 Jun 1807 - Kristine fsg, Göteborg 2
     Begravd: 27 Jun 1807 - Kristine fsg, Göteborg 3
   Äktenskap: 7 Dec 1764 - Kristine fsg, Göteborg 4



Maka Maria Bratt 5

        Född: 1743 - Kristine fsg, Göteborg
        Döpt: 3 Jul 1743 - Kristine fsg, Göteborg 6
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Hinrich Bratt (      -      ) 7
         Mor: 




Barn
1 M Carl Heinrich Carlsson 8

        Född: Sep 1766 - Kristine fsg, Göteborg 9
        Döpt: 30 Sep 1766 - Kristine fsg, Göteborg 10
         Död: 
     Begravd: 
        Maka: Margareta Elisabeth Dahlgren (1779-      ) 11
     Äktensk: 2 Okt 1801 - Göteborg, Amiralitetsförs. 12


2 M Peter Carlsson

        Född: 16 Okt 1775 - Kristine fsg, Göteborg 13
        Döpt: 17 Okt 1775 - Kristine fsg, Göteborg 14
         Död: 
     Begravd: 



3 M Johan Friedrich Carlsson

        Född: 8 Maj 1773 - Kristine fsg, Göteborg 15
        Döpt: 10 Maj 1773 - Kristine fsg, Göteborg 16
         Död: 
     Begravd: 



4 M Thomas Carlsson

        Född: 15 Jun 1771 - Kristine fsg, Göteborg 3
        Döpt: 17 Jun 1771 - Kristine fsg, Göteborg 17
         Död: 
     Begravd: 



5 M Johan Peter Carlsson

        Född: 
        Döpt: 14 Maj 1770 - Kristine fsg, Göteborg 18
         Död: 
     Begravd: 



6 K Anna Sophia Carlsson

        Född: 
        Döpt: 11 Feb 1769 - Kristine fsg, Göteborg 19
         Död: 
     Begravd: 



7 K Elisabet Margreta Carlsson

        Född: 
        Döpt: 26 Nov 1767 - Kristine fsg, Göteborg 20
         Död: 
     Begravd: 





Johan Henric Dieden och Maria Elisabet Bratt




Make Johan Henric Dieden 21

        Född: 29 Aug 1774 - Uddevalla, Bohuslän 22
        Döpt: 
         Död: 23 Sep 1858 - Uddevalla, Bohuslän 23
     Begravd: 


         Far: Johan Henric Dieden (1732-1817) 24
         Mor: Anna Cecilia Göthenberg (1743-1817) 21


   Äktenskap: 26 Sep 1802 - Uddevalla, Bohuslän

Händelser

Han bodde i Uddevalla, Bohuslän. Han arbetade som Rådman.




Maka Maria Elisabet Bratt 21

        Född: 1 Feb 1778 - Uddevalla, Bohuslän 23
        Döpt: 
         Död: 10 Sep 1842 - Uddevalla, Bohuslän 23
     Begravd: 


Barn
1 M Johan Henric Dieden

        Född: 1 Okt 1808 - Uddevalla, Bohuslän 25
        Döpt: 
         Död: 6 Mar 1879 - , Malmö, Malmöhus län 25
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: *Mariana* Beata Bager (1814-1845)
     Äktensk: 1839 26
        Maka: *Clara* Rebecka Bager (1822-1885) 27
     Äktensk: 1846 26



Allmänna notiser: Make - Johan Henric Dieden

Johan Henrik Dieden (1774-1858) blev rådman 1810, men hade varit fattigförsörjningens ledare under långatider, tidvis även rådhusnotarie. Han var gift med Maria Elisabet Bratt, dotter till sjökaptenen Henrik Arvidsson Bratt. Även Dieden varen allmänt aktad hedersman. Han var som till en målarmästare (se vidare Sten Kristiansson, Uddevalla stads historia I-III Uddevalla 1951-3-6.) Av tonsättarna i hans donation är två omskrivna av Höijer J.M. Hurel de Lamare( 1772-1823)."De concerter och variationer som blifvit under hans namn utgifna, äri i sjelfva verket componerade af Auber, då han ännu varblott dilettant, och bakom Lamars namn ville dölja sitt författareskap- en omständighet som Lamare aldrig förnekat" samt Franz Krommer (1759-1831) violinist som "beledsagade kejsar Leopolod på dennes resor i Frankrike och Italien som kammarcomponist".
I samma tidning som där herr Megelins donation figurerar läser vi i anslutning till densamma:
" Af h:r Joh. Henr. Dieden i Uddewalla.
Onzième Concerto a Violon princ. p. Pieltain.- Premier Concerto pour Violoncelle princ. p. Lamare. 6 Quators p. Krommer la premiere partie dy 2 livre de Quators."

===================

rådman, Uddevalla
Landshövdingens i Göteborgs och Bohus Län skrivelser til K. Maj:t
1839 5/8


Sven Engelbert Rinman och Nanny Elisabeth Johanna Bratt




Make Sven Engelbert Rinman

        Född: 7 Nov 1838 28
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
   Äktenskap: 8 Jul 1869 28

Händelser

Han arbetade som Assuransdirektör. Han bodde i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.




Maka Nanny Elisabeth Johanna Bratt

        Född: 9 Aug 1844 28
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Johan Gustaf Bratt (1807-1877) 29
         Mor: Anna Maria Johanna Frychius (1811-1877) 30




Barn
1 M Axel Engelbert Rinman

        Född: 31 Okt 1875 - Göteborg, , Västra Götaland, Sweden 31
        Döpt: 
         Död: 1947 32
     Begravd: 
        Maka: Ebba Johanna Lilliecreutz (      -1907)
     Äktensk: 1900 33
        Maka: Signe Kjellberg (1885-      ) 34
     Äktensk: 8 Jan 1910 28



Allmänna notiser för barn - Axel Engelbert Rinman

SSK36: Verkst. direktören i Sveriges allm. sjöförsäkringsaktb. o. ordf i bolagets styrelse, ordf. i överstyrelsen av Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, KWO, RNO.
SSK50: d. 1947.


Fredrik Wilhelm Wohlfahrt och Sara Petronella Bratt




Make Fredrik Wilhelm Wohlfahrt 35

        Född: 1778 - Göteborg , Sweden 36
        Döpt: 
         Död: 29 Jul 1859 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 37
     Begravd: 1 Aug 1859 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 38


         Far: Bernhard Wohlfahrt (1742-1808) 39
         Mor: Agneta Cornelia Åhman (1747-1824) 40


   Äktenskap: 29 Nov 1811 - Göteborg, Kristine förs. 41

Händelser

Han arbetade som Grosshandlare.




Maka Sara Petronella Bratt 42

        Född: 1780 - Göteborg , Sweden 43
        Döpt: 
         Död: 1863 - Göteborg , Sweden 43
     Begravd: 


Barn


Arvid Faxe och Ulrica Christina Braun




Make Arvid Faxe 44

        Född: 7 Sep 1733 - Skabersiö sn, Malmöhus län 45
        Döpt: 
         Död: 10 Maj 1793 - , Karlskrona, Blekinge län, Sweden 45
     Begravd: 


         Far: Wilhelm Faxe (1696-1743)
         Mor: Anna Christina Moller (1709-1750)


   Äktenskap: 20 Jul 1762 - , Kalmar, Kalmar län

Händelser

Han arbetade som förste amiralitetsmedikus år 1779 i , Karlskrona, Blekinge län, Sweden.




Maka Ulrica Christina Braun 46

        Född: Ca 1735 45
        Döpt: 
         Död: 14 Okt 1789 - Karlskrona (Amiralitetsfsg), Blekinge 45
     Begravd: 


Barn


*Carl* Axel Wilhelm Flensburg och Anna Charlotta Bredberg




Make *Carl* Axel Wilhelm Flensburg 47

        Född: 29 Nov 1856 - Lund, Malmöhus län, Sverige 48
        Döpt: 
         Död: 24 Mar 1919 - , Stockholm, Stockholms län
     Begravd: 29 Mar 1919 - Norra begravningsplatsen, kvarter 20A, gravnummer 224 49


         Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 50
         Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 51


   Äktenskap: 30 Aug 1888 48

Händelser

Han arbetade som Oskar Ii's Förste Livmedicus. Han bodde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Anna Charlotta Bredberg

        Född: 15 Jan 1864 - , Stockholm, Stockholms län 48
        Döpt: 
         Död: Före 12 Dec 1947
     Begravd: 12 Dec 1947 - Norra begravningsplatsen, kvarter 20A, gravnummer 224 52


         Far: Henrik Wilhelm Bredberg (1819-1877)
         Mor: Josefina Lovisa Smerling (1835-1909)




Barn
1 K Louise (Lisa) Anna Constance Flensburg 53

        Född: 14 Jun 1889 - Kungsholm, Stockholms Stad 54
        Döpt: 
         Död: 22 Okt 1972 - Stockholm( Sofia fsg ) 55
     Begravd: 10 Nov 1972 - Norra begravningsplatsen, kvarter 20A, gravnummer 224 56
      Status: född inom äktenskapet



2 K *Elsa* Maria Flensburg 57

        Född: 1 Jan 1891 - Stockholm( Klara fsg ) 48
        Döpt: 
         Död: 12 Feb 1982 - Stockholm( Sofia fsg ) 55
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



3 K Hedvig *Annie* Catharina Flensburg 58

        Född: 5 Aug 1892 48
        Döpt: 
         Död: 5 Apr 1977
     Begravd: 31 Maj 1977 - Norra begravningsplatsen, kvarter 20A, gravnummer 224 59
      Status: född inom äktenskapet
        Make: *Fritz* Henrik Samuel Tjus (1891-1989) 60


4 M Avliden

        Född: 23 Maj 1894 - , Stockholm, Stockholms län 48
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Levande



Allmänna notiser: Make - *Carl* Axel Wilhelm Flensburg

SSK30: Förste livmedikus, regementsläkare vid Svea lifgarde, Öfverläkaren vid lifförsäkringsaktb. Victoria, praktiserande läkaren i Stockholm,fd docenten vid Karolinska institutet.


Allmänna notiser för barn - *Elsa* Maria Flensburg

Målade porträtt av konstnären Gunnar Brusewitz nån gång i slutet av 1930-talet. Från TV-program om målaren Brusewitz sett av Ulla Wullt. Dessutom kallades hon enl. Brusewitz Elsa.


Allmänna notiser för barn - Avliden

SSK43: Adjunkt vid högre allm. läroverket i Vänersborg.


Erik August Bredberg och Karin Cecilia Christierson




Make Erik August Bredberg

        Född: 18 Jan 1862 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Henrik Wilhelm Bredberg (1819-1877)
         Mor: Josefina Lovisa Smerling (1835-1909)


   Äktenskap: 27 Jan 1897 26

Händelser

Han bodde i , Stockholm, Stockholms län. Han arbetade som Förste Stadsfogde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Karin Cecilia Christierson

        Född: 23 Feb 1874 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Yngve Niord Christierson (1834-1891)
         Mor: Martina Cecilia Hegardt (1850-1884)




Barn

Allmänna notiser: Make - Erik August Bredberg

SSK30: vice häradshövding, förste stadsfogde i Stockholm.


Emil Henrik Brusewitz och Hedvig 'Hedda' Elisabeth Lovisa Bredberg




Make Emil Henrik Brusewitz

        Född: 1840 26
        Döpt: 
         Död: 24 Sep 1908 26
     Begravd: 


         Far: Elis Fredrik Brusewitz (1802-1867) 61
         Mor: Anna Cecilia Hegardt (1812-1881) 62


   Äktenskap: 30 Maj 1878 26

Händelser

Han arbetade som Myntdirektör. Han bodde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Hedvig 'Hedda' Elisabeth Lovisa Bredberg

        Född: 7 Mar 1856
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Henrik Wilhelm Bredberg (1819-1877)
         Mor: Josefina Lovisa Smerling (1835-1909)




Barn
1 K Maria Cecilia Brusewitz

        Född: 20 Feb 1880 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



2 M Wilhelm Elis Brusewitz

        Född: 11 Apr 1882 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Kerstin Maria Holmqvist (1894-      )
     Äktensk: 17 Jun 1918 22


3 M Per Emil Brusewitz

        Född: 12 Okt 1887 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Elsa Uggla (1901-      )
     Äktensk: 23 Feb 1929 22


4 K Hedvig Cecilia Lovisa Brusewitz

        Född: 7 Maj 1890 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



5 K Hedvig Elise Vilhelmina Brusewitz

        Född: 21 Okt 1892 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Allmänna notiser för barn - Maria Cecilia Brusewitz

SSK13: Lärarinna vid Wallinska skolan.


Allmänna notiser för barn - Wilhelm Elis Brusewitz

SSK36: Kyrkoherde i Knutby pastorat i ärkestiftet.


Allmänna notiser för barn - Per Emil Brusewitz

SSK13: e.o. notarie i Svea Hofrätt, underlöjtnant i Fortifikationens reserv.
SSK36: t. f. sekreterare hos pensionsstyrelsen, kapten i F.:s reserv.


Allmänna notiser för barn - Hedvig Cecilia Lovisa Brusewitz

SSK13: Kassakontrollant i Egnahemssparbanken.


Henrik Wilhelm Bredberg och Josefina Lovisa Smerling




Make Henrik Wilhelm Bredberg

        Född: 1819 26
        Döpt: 
         Död: 1877 26
     Begravd: 
   Äktenskap: 1855 26



Maka Josefina Lovisa Smerling

        Född: 1835 26
        Döpt: 
         Död: 1909 26
     Begravd: 


Barn
1 K Hedvig 'Hedda' Elisabeth Lovisa Bredberg

        Född: 7 Mar 1856
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Emil Henrik Brusewitz (1840-1908)
     Äktensk: 30 Maj 1878 26


2 K Wilhelmina Bredberg

        Född: 2 Sep 1857 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Georg Carlson (1849-      )


3 M Erik August Bredberg

        Född: 18 Jan 1862 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Karin Cecilia Christierson (1874-      )
     Äktensk: 27 Jan 1897 26


4 K Anna Charlotta Bredberg

        Född: 15 Jan 1864 - , Stockholm, Stockholms län 48
        Döpt: 
         Död: Före 12 Dec 1947
     Begravd: 12 Dec 1947 - Norra begravningsplatsen, kvarter 20A, gravnummer 224 52
      Status: född inom äktenskapet
        Make: *Carl* Axel Wilhelm Flensburg (1856-1919) 47
     Äktensk: 30 Aug 1888 48



Allmänna notiser för barn - Erik August Bredberg

SSK30: vice häradshövding, förste stadsfogde i Stockholm.


Georg Carlson och Wilhelmina Bredberg




Make Georg Carlson

        Född: 30 Nov 1849 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kansliråd. Han bodde i , Stockholm, Stockholms län.




Maka Wilhelmina Bredberg

        Född: 2 Sep 1857 26
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


         Far: Henrik Wilhelm Bredberg (1819-1877)
         Mor: Josefina Lovisa Smerling (1835-1909)




Barn

Allmänna notiser: Make - Georg Carlson

SSK30: Kanslirådet och byråchefen för statistiska ärenden i justitiedepartementet.


Ernst Hallbäck och Agnes Breitenau




Make Ernst Hallbäck

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Konsul.




Maka Agnes Breitenau

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K *Martha* Louise Hallbäck 64

        Född: 11 Mar 1886 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 65
        Döpt: 
         Död: 16 Aug 1982 - Sankt Pauli Fsg, Göteborg 55
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Arvid Wullt (1880-1968) 66
     Äktensk: 6 Nov 1909 67




Lars Svensson Skraggensköld och Catharina Brenner




Make Lars Svensson Skraggensköld 68

   Alt. namn: Lars Svensson Skragge
        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Kammererare i Reduktionskommissionen o postkammererare.




Maka Catharina Brenner 68

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 K Christina 'Stina' Skraggensköld 69

        Född: Ca 1675 69
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 15 Nov 1734 - Genarp, Malmöhus län 69
        Make: Anders Skragge (Ca 1662-1736) 70
     Äktensk: 8 Mar 1692 - , Stockholm, Stockholms län 69




Otto Ludvig Dymling och Maria Sofia Bressler




Make Otto Ludvig Dymling 71

        Född: 1730 - , , Tyskland 72
        Döpt: 
         Död: 20 Okt 1814 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 73
   Dödsorsak: ålderdoms svaghet
     Begravd: 
   Äktenskap: 2 Jun 1776 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 74

  Annan maka: Okänd (      -      ) - Före 1771

Händelser

Han bodde i Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län. Han arbetade som Fortifications Murmästare.




Maka Maria Sofia Bressler 75

        Född: 1746 76
        Döpt: 
         Död: 8 Maj 1828 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 77
   Dödsorsak: ålderdoms skröplighet
     Begravd: 


Barn
1 M Johan Caspar Dymling

        Född: 1783 76
        Döpt: 
         Död: 1852 76
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Elsa Christina Setterberg (1799-1828)


2 K Friederica Charlotta Dymling

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 19 Mar 1778 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 78
   Dödsorsak: koppor
     Begravd: 24 Mar 1778 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län





Johan Otto Oterdahl och Brigitta Catarina Brinck




Make Johan Otto Oterdahl 79

        Född: 28 Feb 1744 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 80
        Döpt: 
         Död: 17 Mar 1801 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 80
     Begravd: 


         Far: Philip Oterdahl (      -1753) 81
         Mor: Johanna Christina Böker (1703-1786) 82


   Äktenskap: 28 Sep 1794 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 83

  Annan maka: Catarina Margareta Strandberg (1770-1799) 84

  Annan maka: Hedvig Charlotta Munck (1760-1823) 85 - 16 Nov 1800 - Göteborg, Amiralitetsförs. 86

  Annan maka: Anna Elisabet Hoving (1765-1791) 87 - 3 Apr 1788 88

  Annan maka: Catarina Christina Jönsson (1755-1786) - 20 Okt 1775 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 89



Maka Brigitta Catarina Brinck 90

        Född: 1762 84
        Döpt: 
         Död: 24 Apr 1795 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 84
     Begravd: 


Barn
1 K Birgitta Catarina Oterdahl 91

        Född: 22 Mar 1795 92
        Döpt: 
         Död: 23 Mar 1795 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 92
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet




Allmänna notiser: Make - Johan Otto Oterdahl

0016. Oterdahl, Johan Otto, handlande, 1744-1801, b 22 <http://www.bachelors.se/matrikel/> f 45 <http://www.bachelors.se/matrikel/> sl 69 <http://www.bachelors.se/matrikel/> (Filip Oterdahl o Johanna Christina Böker) g Katarina Kristina Jönsson
Marathon Matrikel 1769-


Petter Rooth och Elisabeth Brinck




Make Petter Rooth 93

        Född: 22 Dec 1672 - Visingsö, Jönköpings län 94
        Döpt: 
         Död: 14 Sep 1741 - , Åhus förs., Kristianstads län, Sweden 94
     Begravd: 23 Sep 1741 - , Åhus förs., Kristianstads län, Sweden 95
   Äktenskap:  - Limby

Händelser

Han arbetade som Controlleur vid Christianstads Stora Sjötull. Han var den 14 Nov 1730 med som vittne på dopet av tullnären Jöran Grams och Helena Sophia Plancks son Lars i , Åhus förs., Kristianstads län, Sweden.
"Hr Controleuren Petter Rooth" Han var den 14 Jan 1732 med som vittne på dopet av tullnär Jöran Grams och Helena Sophia Plancks dotter Martha Catharina i , Åhus förs., Kristianstads län, Sweden.
"H:r Controleur Petter Rooth" Han var den 23 Mar 1734 med som vittne på dopet av tullnärens Jöran Grams och Helena Sophia Plancks dotter Mätta Cathrina i , Åhus förs., Kristianstads län, Sweden.
"Hr Controleuren Petter Rooth" Han var den 3 Okt 1736 med som vittne på dopet av tullnärens Jöran Grams och Helena Sophia Plancks son Fredrick i , Åhus förs., Kristianstads län, Sweden.
"Hr Controleur Petter Rooth"




Maka Elisabeth Brinck 96

        Född: 2 Apr 1683 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 96
        Döpt: 
         Död: 12 Jul 1735 - , Åhus förs., Kristianstads län, Sweden 96
     Begravd: 18 Jul 1735 - , Åhus förs., Kristianstads län, Sweden 98


         Far: Eward Brinck (      -      ) 99
         Mor: Maren Rasmusdatter (      -      ) 99


Äktenskapshändelser

Det lystes för dem den 8 Jun 1702 i Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län.


Barn

Källor


1 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), sonens dop. .... (inb.). .... Marathon Matrikel 1769-, The Royal Bachelors Club.

2 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), C:8 födda döda vigda 1804-23.

3 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.).

4 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), kri ty fsg 1764 wigda.

5 Marathon Matrikel 1769-, The Royal Bachelors Club.

6 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Krist. ty. fsg födda 1743.

7 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), se dotterns dop.

8 (inb.), D. 20 Martii 1799. Diverse Kungörelser:
Sedan Capitaine Herman Strodel från Flensbourg d. 27 Februar. förwekne lemnat sin förande Galeas die Hoffnung kallad, imellan Winga Bäck och Lässö uti isen, hwarifrån han med besättningen, för att rädda lifwet, släpat sig med båt til et annat fartyg, med hwilket de inkommit uti stor Risk i Norrige; altså behagar den som om denna Galeas kan få någon underrättelse, at sådant på Mäklarne Th. Carlssons och Sons Contoir i Götheborg tilkännagifwo, warandes Galeasen af Ek bygd, med gammal stormast och ny mesanmast inbrändt i storluckan, 47 1/2 Commerce-Läster, hwit falggstång och på bogsprötet 3 stagsegel, samt ruff på fördäcket, öfweralt inwärtes grönmålad, utom kajutan blå, och i öfrigt med nya segel, goda ankare och tåg försedd. .... Marathon Matrikel 1769-, The Royal Bachelors Club. .... (inb.), 12 junii 1799. .... födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Sammanwigde 1800-1804. 1801 (Lysning och vigsel)
20/9 27/9 2/10 Stadsmäklaren och Skepps Clareraren C.H. Carlsson
Jungfru Margr. Elis. Dahlgren 22 år. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), hfl 1812-1823.

9 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), hfl 1812. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), se dopet.

10 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Kristine tyska fsg födda 1766.

11 födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), genline. Födda 1779 Amiralitetsfsg
Nov
27 28 Coopverdie Capit. ...(Jean/Jeun/Sven?) Dahlgren
m. Fru Elisabeth Catharina Dahlgren 28 år Margareta Elisabeth
Mansfaddrar Amiralitetspastor Harald Sandberg
Inspecteuren Nils Thuring
Skrivaren Lars Lo...
Quinsfaddrar FruControlleurskan Svalin
Demoiselle Anna Elis. Haall

. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), hfl 1812-1823.

12 födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Sammanwigde 1800-1804. 1801 (Lysning och vigsel)
20/9 27/9 2/10 Stadsmäklaren och Skepps Clareraren C.H. Carlsson
Jungfru Margr. Elis. Dahlgren 22 år
.

13 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), födda 1775. Kristine tyska fsg
1775
d: 17 oct: tausete Dn: Müller des Stadt-Mäklers Thomas Carlsons Söhnl. Peter, gebg. d. 16 dito.
Vorsteher Bernhhard Wohlfahrt, Frau Elsa Cath. Otterdahl
Grosseur Lars Kähre Frau Elisabeth. Cath. Bratt
Steuerman August Meister Mamsell Louisa Kamp.
.

14 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), födda 1775.

15 Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD).

16 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1773.

17 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1771.

18 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1770.

19 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1769.

20 (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1767.

21 Kvarnström, Mattias.

22 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).

23 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... Kvarnström, Mattias, Uddevalla Personregister döda. importerat från Gedcom som Mathias skickat.

24 Kvarnström, Mattias. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 vigde. 1763
d 5 Apr: Copulirte Dn Hempe den Mahler Johan Hinrich Dieden mit Jungfer Anna Coecilia Göthenberg.

25 SSK13. .... Gravstenen.

26 SSK13.

27 Gravstenen.

28 SSK13 ( Svensk Släktkalender ).

29 SSK13 ( Svensk Släktkalender ), sid 197. 3. Joahn Gustaf, f. 1807, rådman i Göteborg, d. 1877.
G. 1836 m. Anna Maria Johanna Frychius, f. 1811, d. 1877
....
4) *Nanny* Elisabeth Johanna....

30 SSK13 ( Svensk Släktkalender ), Se make.

31 SSK13 ( Svensk Släktkalender )+Göteborgare 1923.

32 Ulla Elgenstierna, SSK50 ( Svensk Släktkalender 1950 ) (1950).

33 Göteborgare 1923. Enkel biografisk publikation.

34 Georg Eneroth, Västsvenska kvinnor och hem (Elanders boktr. AB, Gbg 1946), Fru Sige Rinman, f. Kjellberg, Göteborg.
Född i Karlskoga den 26 mars 1885. Maka till Assuransdirektören Axel Rinman.
Bild: Fastigheten Viktor Rydbergsgatan 16, Göteborg.
Ägare: Assuransdirektör Axel Rinman.

35 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Trol. fadder till Susan Carnegies dop 10/12 1818. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Wohlfart, Fredrik Wilhelm, f d grossh. 81 år 1 mån 12 dagar g. 1859 29/7. .... Göteborg Gustavi förs. Döda 1855-60, F:1. 29/7 1859 begr. 1/8
f.d. grossh. Fredr. Wilh. Wohlfahrt. Gift /M/ 81 år 1 mån 12 dagar. Ålderdom. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 220. Wohlfart, Friedrich Wilhelm.
F i gbg 1778, d. där 1859. Köpman i Gbg.

36 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.

37 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD).

38 Göteborg Gustavi förs. Döda 1855-60.

39 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Bernhard (1742-1808), handlande, skeppsredare, innehavare av landeriet Kristinelund, g m Agneta Cornelia Åhman (1747-1824)
Söner:
Adolf Christian (1775-1858), grosshandlare
Fredrik Wilhelm (1778-1859), "
Casper Bernhard (1783-1820), "
Gustaf (1790-1857) brukspatron. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 104. År 1765 2/12 Bernhard Wohlfart, handlande. Blev borgare i Gbg. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 26. Av släkten Wohlfart:
Berhard Wohlfart, f 1742 30/6; grosshandlare i Gbg, d där 1808 1/11. - Gift 1773 15/3 i Göteborg med Agneta Åhman, f 1747 20/9, d 1824 12/2, dotter av handlanden Olof Åhman och Elisabet Rauwerdt.
... (se även Hans W. fadern Caspar W. och farfarsfadern Caspar W.). Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790 .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), Trol Msf till Marg. Eleonora Beckman, född 15/1 1770. se denna. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Wohlfart, Bernhard, grossh., s Caspar 9 år 9 mån. 9/9 1783
" , 67 år Örgryte, 1/11 1808
" avl. grossh., d. Anna Elisabet 34 år 6 mån 6 dagar, begr. i Örgryte 2/6 1811. .... Göteborgs Allehanda 1795, se Sara Petronella Bratt. .... Maja Kjellin (utg. av Gbgs Köpmannaförbund. 1972), s 16. se äv. Andreas Damm.
...
1785 såldes herrgården till handelsman Bernhard Wohlfahrt o kallas därför på kartan Wohlfahrts plantage. Han vårdade sig ömt om egendomen o där samlades snart en större tavelkollektion av dyrbart värde.
Efter hans hustrus död gick egendomen i många händer... Ännu på 1890-talet kvartsod huvudbyggnaden. Som ett minne av landeriet har Kristinelundsgatan fått sitt namn.
se äv. Berhard Wohlfahrt.

40 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s. 37+104+85. Trol. Qsf vid Catharina Elisabeth Beckmans dop 25/1 1766 och vid Andreas Schales dop 28/2 1766.
Samt vid Marg. Eleonora Beckmans dop 15/1 1770. ( kallas Anna Coecilia Beckman)
samt vid Christina Weinbergs 1775 6/12 Krist. fsg.
Samt Qsf vid Christian Wilhelm Damms dop, f. 1782 28/9. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Wohlfart, Agneta Cornelia, M f. Åhman, 76 år 5 mån, 12/2 1824.

41 Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, Wohlfarht, Fr. Wilh. handelsman, g m Bratt Sara Petronella jungfru 1811 29/11.

42 Göteborgs Allehanda 1795, Den 10 Martii. Diverse Kungörelser:
Til förestående Boupteknings förrättande efter afl. Fru Elisabeth Catharina Bratt, anmodas de hwilka uti Sterbhuset äro skyldiga eller äga fordringar, at sådant ofördröjligen tilkännagifwa och liqvidera med Utredningsmännen Herrar H.J. Beckman och Bernh. Wohlfahrt.
(Trol. Saras mor. Ma). .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 32. Bratt, Sara Petronella.
F. i Göteborg 1780, d. där 1863. 1811 g.m. köpmannen i Göteborg Friedrich Wilhelm Wohlfarth.

43 Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 32.

44 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1. Arvid Faxe, f. 7 sept. 1733 i Skabersjö sn (Malm.), d. 10 maj 1793 i Karlskrona. Föräldrar: kyrkoherden i Skabersjö fil. magister Wilhelm Faxe och Anna Christina Moller. Student vid Lunds univ. 27 juni 1741; disp. pro exercitio där 1753; studieresa till Greifswald, Frankfurt a.d. Oder och Berlin 1754-56; medikus vid preussiska hovstaten 1756; deltog i fälttåget i Sachsen och Schlesien samt 1 okt. s. å. i slaget vid Lovosice; med. licentiat och anatomie prosector i Lund 14 sept. 1756; expeditionsmedikus vid svenska örlogsflottan i Nordsjön och Östersjön 1757-59; med. doktor i Lund 22 mars 1760; tjänstgjorde på flottan vid Nils Psilanderskiölds blockad av Colberg 1761; studier vid Uppsala univ. 1762; led. av Collegium medicum s. å.; stadsfysikus i Västervik 16 juni s. å.; provinsialmedikus' namn 2 sept. 1767; provinsialmedikus i Blekinge län 12 juni 1771; intendent för Ronneby hälsobrunn 1772-78; andre amiralitetsmedikus i Karlskrona 2 mars 1774; förste amiralitetsmedikus där 4 juni 1779, åtföljde flottan på dess kryssningar s. å. i Östersjön och Nordsjön; av Vetenskapsakademien tillerkänd fem silverjetoner 1777 för utredning ang. svårigheterna för medicinalförfattningarnas tillämpande i riket; assessors namn 1780 (Sacklén); led. av Patriotiska sällskapet 1782; erhöll privilegium på 42 års tillverkningsrätt av stenpapper 1786; erhöll Patriotiska sällskapets stora silvermedalj för uppsats om konsten att simma 1788; ordf. i Samfundet Pro fide et christianismo 1790. LFS 1783; LVA 1787. G. 20 juli 1762 i Kalmar m. Ulrica Christina Braun, f. omkr. 1735, d. 14 okt. 1789 i Karlskrona (Amiralitetsförs.), dotter av possessionaten Carl Fredric Braun och Christina Wigg.
. High

45 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

46 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se make Arvid Faxe.

47 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

48 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

49 Stockholms kyrkogårdsförvaltning, Carl Axel V. Flensburg
gravsatt 1919-03-29. Stockholms kyrkogårds-förvaltning ansvarar, sedan 1886, för stadens begravnings-verksamhet och i verksamhets-planen ingår bl.a. att tillgängligöra våra digitala kartor och vissa uppgifter ur gravboken via Internet. Med hjälp av medel ur Kompetens-fonden har detta gjorts möjligt. Allmänhet och begravningsbyråer kan nu söka uppgifter för stadens ca 185 000 gravplatser och 500 000 gravsatta, samt få sökresultatet presenterat på en karta.

50 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871. .... Kyrkböcker, Södra Rörum, Malmöhus län, se dop.

51 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.

52 Stockholms kyrkogårdsförvaltning, Anna Charlotta Flensburg Änkefru
gravsatt 1947-12-12. Samma grav som maken och dottern.

53 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
18890614-0861
!ENDCONF
Flensburg, Louise Anna Constance

Erstag 1 D, v
116 36 Stockholm

Död 22/10 1972.

Kyrkobokförd i Sofia, Stockholms stad, Stockholms län.

Född 14/6 1889 i Kungsholm (Stockholms stad).

Ogift kvinna.
--------------
Födelseförsamling i källan:
KUNGSHOLM (Stockholms län)

Källor:
RTB 72, MTL 71.

54 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).

55 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).

56 Stockholms kyrkogårdsförvaltning, Louise Anna C. Flensburg Fröken
född 1889-06-14 • avliden 1972-10-22 • gravsatt 1972-11-10.

57 Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Målade porträtt av konstnären Gunnar Brusewitz nån gång i slutet av 1930-talet. Från TV-program om målaren Brusewitz sett av Ulla Wullt. Dessutom kallades hon enl. Brusewitz Elsa. Min mor .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
18910101-0826
!ENDCONF
Flensburg, Elsa Maria

Erstag 1 D, v
116 36 Stockholm

Död 12/2 1982.

Kyrkobokförd (1971) i Sofia, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1971) på samma ort.

Född 1/1 1891 i Klara (Stockholms stad).

Ogift kvinna.
--------------
Födelseförsamling i källan:
KLARA (Stockholms län)

Källor:
SPAR 90, RTB 82.

58 Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945).

59 Stockholms kyrkogårdsförvaltning, Hedvig Anna K. Tjus Fru
född 1892-08-05 • avliden 1977-04-05 • gravsatt 1977-05-31. samma grav som fadern, modern och maken.

60 Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945), 884. Tjus, *Fritz* Henrik Samuel, aukt. revisor, Sthlm, f. 28/3 1891 i St. Kil, Värml. l. av skräddarmäst. Emil T. o. Anna Boqvist. G. 28 m Annie Flensburg. .... Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

61 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 12. står om den äldre släkten B. i denna bok, 1700-talets. vet ej släktbanden. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 38. Brusewitz, Elis Fredrik
F. i Göteborg 1802, d. där 1867. Köpman och skeppsredare i Göteborg med firma Röhss & Brusewitz, sedermera I.P. Grönwall & C:o. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Brusevitz, E. F. grosshandl. W. Hamng. 42.

62 Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 88. Hegardt, Anna Cecilia
F. i Gbg 1812, d. där 1881. 1840 g.m. köpmannen i Gbg, fabriksidkaren o skeppsred. Elis Fredrik Brusewitz (med sonen Emil Henrik, f 1840, s. 1908, myntdirektör i Sthm).

63 Göteborgare 1923.

64 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Wullt, Martha Louise

Danska v 61 Dicksons Hus
416 59 Göteborg

Död 16/8 1982.

Kyrkobokförd (1980) i Sankt Pauli Göteborgs, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1980) på samma ort.

Född 11/3 1886 i Malmö Sankt Petri (Skåne, f d Malmöhus län).

Änka (8/12 1968).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Sankt Pauli, Göteborgs kn, Västra Götalands län

Födelseförsamling i källan:
S:T PETRI (Malmöhus län)

Källor:
SPAR 90, RTB 82.

65 Göteborgare 1923. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).

66 Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling

Datum:1880-03-19Datum avser:f
z
Barnets namn:Arvid Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:3
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Hilda Augusta Flink ålder/födelseår:23
titel:ort:
z
Faderns namn:Johannes Nilssonort:Badhuset 2
titel:handlande
Övrigt:Fader 39 år. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), /* Enda träff på sökning: Man, född 18800319, död 1968 som vad död 19681208 /MWJ */ (Inga namn- eller adressuppgifter)

Död 8/12 1968.

Kyrkobokförd i Vasa Göteborgs, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län.

(Ingen uppgift om födelseort)

Gift man (6/11 1909).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Vasa, Göteborgs kn, Västra Götalands län

Källor:
RTB 69.

67 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se make.

68 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Christinas make Anders Skragge.

69 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make Anders Skragge.

70 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 5. Bara, Ljunits och Herrestads Kontrakt Lyngby, Genarp och Gödelöv. 10. Anders Skragge
Såväl A.S. som hans hustru tillhörde den gamla Värmlandssläkten Skragge men de voro endast i 4:e led med varandra befryndade. Han var f. o. 1662 (enl. gravstensinskr.), son av prosten i Hedemora Elof Anderson S., känd för sin hårda fanatism under 1660-talets häx-processer i Dalarne, och Elisabeth Nyman.
...
i mars 1692 blev han gift med dennes [ kamreraren i Reduktionskollegium Lars Skragge, adl. Skraggensköld ] dotter Stina
...
Han valde Lyngby och blev installerad där 1697 25/4.
...
han avled 1735 26/10, begr. i Genarps kyrka 16/12.
G. i Sthlm 1692 8/3 m. Christina (Stina) Skraggensköld, f o. 1675 (enl. gravstensinskr.), dotter av kamreraren i Reduktionskommissionen, tillika postkamreraren Lars Svensson Skragge, adl. Skraggensköld och hans 1:a hustru Catharina Brenner.
...
- Eva Maria, f i L. 1712 13/9, begr. i Borlunda 1751 3/3, bouppt. Frosta s.å. 11/5, g. i Hässleberga 1739 9/2 m. inspectoren, sederm. rusthållsåbon i Hässleberga Nils Bontin från Skammarp, i hans 1:a gifte (g. 2:o m.i Borlunda 1751 18/8 m. Susanna Flensburg). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

71 Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 197. år 1830 Frans Caspar Dymling, garverifabrikör, blev borgare i Gbg. En son? Ma. .... Demografisk databas för södra Sverige, Döda. Döda i Kristianstad Stad församling
Datum Datum avser
1814-10-20 Död
Den döde
Namn Kön
Otto Ludwig Dümling M
Titel Civilstånd
fortifications murmästare ej angivet
Ort Äktenskaplig börd
ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
ålderdoms svaghet 85-90 år mån dagar

Attest

Anhörig
Namn Ort

Titel Relation

Övrigt
Han var Tysk född.
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
424
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:8
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1807 - 1833
Anmärkning Microfich volym nr. .... Norjeturism,Gammalstorp (http://www.norje.net/turism/byarna.htm),
Under 1790-talet byggdes en ny kyrka av byggmästare Ludvig Dymling från Kristianstad. På grund av oroligheter och krig blev tornet inte färdigt förrän trettio år senare. Det bekostades av kollekt från hela riket.

72 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor. Har kontrollerat några oklarheter; Verkar ha mycket på fötterna.
Vederhäftig. .... Demografisk databas för södra Sverige, Döda. "Tysklandsfödd".

73 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor. .... Demografisk databas för södra Sverige, Döda.

74 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site,
--------------------------------------------------------------------------------

Otto Ludvig DUMLING
Sex: M

Marriage(s):
Spouse: Maria Sophia BRESSLER
Marriage: 02 Jun 1776
Stadsfors, Kristianstad, Kristianstad, Sweden


--------------------------------------------------------------------------------

Source Information:

--------------------------------------------------------------------------------

Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
M431671 1646-1661 0141943 Film NONE
M431671 1720-1791 0141943 Film NONE
Sheet. .... Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstad sfs C:6. 1776
nr 6; d: 2 Juni wigdes Fortifications murmästaren Otto Ludvig Dumling och Mad: Maria Sophia Bresler.

75 Demografisk databas för södra Sverige, Döda. Döda i Kristianstad Stad församling
Datum Datum avser
1828-05-08
Den döde
Namn Kön
Maria Dümling K
Titel Civilstånd
murmäst: enka änka
Ort Äktenskaplig börd
ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
ålderdoms skröplighet 80-85 år mån dagar

Attest

Anhörig
Namn Ort

Titel Relation

Övrigt

Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
353
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:8
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1807 - 1833
Anmärkning Microfich volym nr.

76 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).

77 Demografisk databas för södra Sverige.

78 Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstad sfs F:2. 1778
Mars
25 d: 24 begrofs Murmästarens Otto Ludvig Dumlings dotter Friederica Charlotta, som (ett) år och (1) månader gammal, d: 19 mar: dog af koppor.

79 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, Trol. msf vid Carl Lefflers dop maj 1781. se ant.blocket. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 227. Norra Hamngatan 34 - Köpmansgatan 25
5 roten tomt nr 72 och 6 roten nr 2, 10 kv. Kronobageriet nr 14.
...Omkring 1762 blev handelsman
Jacob Karstedt ägare till detsamma, men han avled skuldsatt före 1781 o fastigheten såldes av hans arvingar på utmätningsauktion samma år till handelsman Johan Otto Oterdahl. Vid dennes död 1786 var det värderat till 4.500 rdr specie. Av Johan Otto Oterdahls sterbhus köpte grosshandlare Gabriel Green år 1801 det gamla trähuset...
. .... (Från landsarkivet i Gbg. Allehanda.), EIIIA:39. Blad 7-10/15
Johan Otto Oterdahl 1801
Summa Inventarier 97949.20.11

Skulder Banco Riksgäld

Joh. A. Oterdahl 2130
Johanna Chr. Oterdahl 2000 558
Jacob Oterdahl 2291.39
Eleonora El. Oterdahl 2191.09
Joh. Otto Oterdahl 3500
Jacob O Howing i 2115
Stockholm med…
Sophia E Howing 2415
Catharina Wetterlings
Bruksgård…. 500
Kjöpmannen A Lamberg 54.38.6
A. Chommel i Varberg 8.10.1
Johan Spindler d.y. 61.47.8
Marschall Christie 551.4
Pettersson & Schultz 225.36
O. Nyberg med… 2235


Summa på Skulder 8660 22635.18.1

…edligen…
(undertecknat) Hedvig Charlotta Oterdahl

Philip Oterdahl

Lars Göök (?)

Joh. A. Oterdahl
Garl Gustaf Oterdahl
Johan Sahlsten
Å Demois. Johanna C. Oterdahls wägnar Andreas Andersson
Å omyndige Jacob Oterdahls wägnar Peter Pettersson

Enkan Hedvig Charlotta Munck

Catharina Christina Jönsson

Philip, Carl Gustaf, Johan Andreas, dottern Johanna Christina

Anna Elisabeth Howing, omyndige sonen Jacob 19 år och dottern Eleonora 10 år
Brita Catharina Brink……Oterdahl
…dottern Catharina Margareta Strandberg… John Otto…



Fasta ägodelar
Hus o gård i… 5:te Roten…i 6:e Roten 6000
En…bod…tomt No 26 250
En dito i 10:e Roten No 25 100
Gård …i Norrköping 1500 7850
…Torpa….. 7850

Å Torslanda socken
…….
……. 41333.16

Skärgårdshemman (?) flera st. 1200 3600
Skeppsandelar 4000
Aktier 1774.24
Contante Penningar 2309.11
Jouveler och Guld 136.36
Silver (6,5 sidor) 1818,38

Osv
FruntimmersGångkläder (5,5 sid) 105.36.2
Meubler och Husgeråd 2137.33.10
(rum för rum, fast. för fast.)
Porcellaine (15 sid) 344.1
Böcker (11 sid.) 34.1
Kreatur 40
Kärror Redskap 335.18
Diverse Handelswaror 1099.1
Copas
Chokolad
Carduer Tobak

Waror på Andra Orter
Winer 258.8
Winer 6.11
Diverse (20 sid) 234.43

Följande inventarier, Persedlar befinnes på Trankokerierna Cathrineberg och Rörholmen
2173.47.5

På Rörholmen 2065.19.2
På Lerviken 1637.25
På Carlsholmen 2317.16.9

Inventarier på Lösa Ägendomar som befinnes på Sateriet Torpa uti stora Byggningen (44 sid)
381.6.4.

Osv.
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Johan Otto Oterdahl, f 1744 28/2 i Gbg; handlande i Gbg, d där 1801 17/3. - Gift 1:o 1775 20/10 i Gbg med Catarina Christina Jönsson, f omkr 1755 i Gbg, d där 1786 23/9, 31 år gammal; 2:o 1788 3/4 Anna Elisabet Hoving, f 1765 13/2, d i Gbg 1791 25/6, dotter av tobaksfabrikören i Sthm Jacob Hoving och Sara Elisabet Björkman; 3:o 1794 28/9 i Gbg med Brigitta Catarina Brinck, f omkr 1762, d i Gbg 1795 24/4, 33 år gammal; 4:o med Catarina Margareta Strandberg, f omkr 1770, d i Gbg 1799 21/1, 29 år gammal, 5:o med Hedvig Charlotta Munck i hennes första gifte, f 1760, d 1823 29/9. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Otterdahl, Johan Otto, d. Johanna Christina, 1 tim. 1778 15/8
" " " handelsman, s Olof 3 mån 1/5 1782
" " " " , dödfödd son 27/10 1784
" " " " , d. Anna Maria 1 år 6 mån 18/12 1784
" " " " , h. Catarina Christina Jönsson 31 år 23/9 1786
" " " " , h. Anna Elisabet Howing, 26 år 25/6 1791
" " " " , d. Birgitta Catarina, 1 dag 23/3 1795
" " " " , h. Birgitta Catarina Brink, 33 år 24/4 1795
" " " " , h. Catarina Margareta Strandberg 29 år 26/1 1799
" " " , g. 57 år 17/3 1801. .... Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, E:1. a/o 1775
Then 1 Oct. i Frölunda för hr Joh. Otto Oterdahl samt jfru Catharina Christina Jönsson. Bägge födde och upf. vid Gust. Nullo etc. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 112. År 1772
30/10 Johan Otto Otterdahl, handlande. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967

Oterdahl
(från Göteborg)

Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.

Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
. enl SSK född 1743, enl. Weibull 1744.

80 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.

81 Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-Stina, Lena och Greta.
... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)
Philip (d 1753), handlande, g m Johanna Christina Böker (d 1786)
Son: Andreas ... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ...En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. Där beskrivs huset som Aron O. bodde i , Ö.Hamng.11. Han tillhörde den gamla Gbgssläkten O....Har ej hittat någon Aron än. Ma. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. ...
Släkten Oterdahl förefanns, efter allt att döma, i Göteobrg redan vid 1600-talets mitt, ehuru släktnamnet antagits först något senare. Ovannämnde Anders och Johan Otto Oterdahl voro bröder, söner till handlanden Filip Oterdahl och Johanna Christina Böker. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s71. År 1718
8/9 Philip Otterdahl, skomakare. Fick borgarskap. .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 265 bil 5. Petter/Philip Otterdahl var en av köparna vid auktionen 1733, när ett skepp kom in. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967

Oterdahl
(från Göteborg)

Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.

Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.

82 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764
Trol. qsf vid Coecila Schales dop apr 1764. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), s. 17: "1772 Enkefru Johanna Christina Otterdahl blir ny ägare (till Särö säteri). Under hennes era uppföres ett flertal byggnader runt säteriet. Enkefru Otterdahl gick ur tiden 1786, men Särö förblev i släktens ägo till 1847."
s 22: " 1787 Osäkerhet råder om arvsskiftet efter Christina Otterdahl. Hennes ogifte sonson handlanden Philip Otterdahl brukar emellertid Särö.". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 35. trollig Qsf till Cecilia Schale, se henne. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Otterdahl Filip, handelsman, M. Johanna Christina Böker 83 år, 8/1 1786.

83 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Otterdahl, Johan Otto, grossh., g.m. Brink, Birgitta Katarina jungfru 1794 28/9.

84 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.

85 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maekn.

86 födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.
AD), Sammanwigde 1800-1804. 1800 November
2/11 9/11 16/11 16/11 Grosshandl. Hr Johan Otto Otterdahl
Jungfru Dygdädla Hedvig Charlotta Munck 40 år.

87 Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 49. Södra Hamngatan 33
5 Roten nr 21, del av 15 kv. Frimuraren 12.
...
Peter Petersson var gift med Maria Charlotta Hoving från Stockholm. Hennes syster, Sophia Jacobina, bodde även i Kvarteret Frimuraren, sedan hon gift sig med kapten Carl Johan Krusell och ytterligare en syster, Anna Elisabeth, gift med grosshandlare Johan Otto Oterdahl, var bosatt i Göteborg.
...
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.

88 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se mannen.

89 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Otterdahl, Johan Otto, herr, g.m. Jönsson Katarina Kristina jungfru 1775 20/10.

90 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Allehanda 1795, Den 28 April. Slägt och Wänner tilkännagifwes, at Hr Johan Otto Oterdahls kära Maka, Fru Birgitta Catharina Brink saligen afled d. 24 dennes uti dess 33 ålders år; och anhåles ödmjukeligen om benägen ursäkt hos dem, som wid förra Notificationen kunnat blifwa förbigångne. Sorgens beklagande undanbedes.

91 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), se fadern.

92 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD).

93 Domkapitlet i Lund, KyMä:21 Kyrkans Märkvärdigheter, Åhus kyrka. Gravinskription:
Her under hvijlar för detta Controlleuren vid Christianstads Stora Sjötull Petter Roth född på Viisingsöö åhr 1672 den 22 December afled 1741 den 14 September sampt dess Kjaera Maka Elisabeth Brinck född i Christianstad åhr 1683 den 2 Aprilis, afsombnade 1735 d.12 Julii. .... Domkapitlet i Lund, Se gravinskription.

94 Domkapitlet i Lund, Se gravinskription.

95 Kyrkböcker, Åhus, Åhus CI:2 (1724-1747) Bild 228 / sid 226. 1741
Onsdagen den 23 Sept Hr Controleuren Peter
Rooth här i Åhuus.

96 Domkapitlet i Lund, Se make - gravinskription.

97 Kyrkböcker, Kristianstads Stadsförs, C:2. 1683
8.
... paaskedag d. 9 Aprilis ... .... .... Inspectorens Eward Brinck datter Lisbeth
Modren Maren Rassmusdatter.
... (Hust) Keny. B. Barnet
Faddrar
(Ki..M..r) Jöns Mu..., Botilla KarnasDatter, ... ... ... ..., Torbjörn (Lÿ)... och ...(istan) (Rasmus) (Törr).

98 Kyrkböcker, Åhus, Åhus CI:2 (1724-1747) Bild 143 / sid 138. 1735 Begrafwen
Söndagen d: 18 Juli Hr Controleurens Petter
Roths Fru .... ... Lisa Brinck
här i Århuus.

99 Kyrkböcker, Kristianstads Stadsförs, C:2. Se dotters födelse 1683.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se