Make Johan Henrik Damm 1
Född: 1740 2
Döpt:
Död: 29 Apr 1798 - Göteborg, Kristine förs. 3
Begravd:
Far: Andreas Damm (1704-1764) 4
Mor: Victoria Maria Kaldiner (1701-1769) 5
Äktenskap:
Händelser
Han arbetade som Handlande, Fabrikör, Riksdagsman. 2
Maka Anna Dorothea von Schoting 6
Född: 1757 6
Döpt:
Död: 1802 6
Begravd:
Far: Paul Roland von Schoting (1722-1760) 7
Mor: Gertrud Tham (1727-1761) 8
Barn
1 M Johan Henrik Damm 9
Född: 1786 2
Döpt:
Död: 7 Okt 1835 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 10
Begravd:
Maka: Karin Hall (1797-1881) 6
Äktensk: 2 Maj 1824 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 11
2 M Christian Fredrik Damm 12
Född: 1788 2
Döpt:
Död: Okänt
Begravd:
Maka: Anna Margareta Hall (1792-1828) 13
Äktensk: 22 Jun 1819 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 14
Make Johan Henrik Damm 15
Född: 1786 2
Döpt:
Död: 7 Okt 1835 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 10
Begravd:
Far: Johan Henrik Damm (1740-1798) 16
Mor: Anna Dorothea von Schoting (1757-1802) 6
Äktenskap: 2 Maj 1824 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 11
Händelser
Han arbetade som Handlande. 2
Maka Karin Hall 6
Född: 1797 6
Döpt:
Död: 1881 6
Begravd:
Far: Josef Hall (1754-1820) 17
Mor: Anna Elisabet Westerling (1763-1813) 18
Barn
1 M Volrath Albrekt Damm 19
Född: 23 Feb 1825 10
Döpt:
Död: 23 Mar 1825 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 10
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Make Lorentz Petersen 20
Född: 1729 6
Döpt:
Död: 22 Jan 1800 - Göteborg, Kristine förs. 21
Begravd:
Äktenskap: 21 Jun 1767 - Göteborg, Kristine förs. 22
Händelser
Han arbetade som Grosshandlare. 6 Han arbetade som Superkargör. 23 Han bodde på landeriet Lorensberg i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden.
Maka Johanna Sofia Damm 24
Född: 26 Maj 1745 - Göteborg, Kristine förs. 25
Döpt:
Död: Omkr 1826 26
Begravd:
Far: Andreas Damm (1704-1764) 4
Mor: Victoria Maria Kaldiner (1701-1769) 27
Barn
Make Johan *Niclas* Malm 28
Född: 7 Aug 1775 - Göteborg, Kristine förs. 29
Döpt:
Död: 16 Apr 1829 - Göteborg, Kristine förs. 30
Begravd:
Far: Jonas Malm (1745-1808) 31
Mor: Maria Kullman (1757-1781) 32
Äktenskap: 8 Sep 1802 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 33
Händelser
Han arbetade som Grosshandlare och Riksdagsman. Han arbetade som Kommerseråd. 34 Han döptes den 8 Aug 1775 i Göteborg, Kristine förs.. 35 [Noter] Han bodde på Lerjeholm före 1793 i Göteborg, , Västra Götaland, Sweden. Han bodde i Drottningg. 28 - Södra Hamng.. 36
Maka Maria Cornelia Damm 37
Född: 14 Jan 1779 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 38
Döpt: 15 Jan 1779 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 35
Död: 8 Nov 1816 - Göteborg, Kristine förs. 39
Begravd:
Far: Fredrik Damm (1742-1796) 40
Mor: Elisabet *Lisette* Lund (1759-1815) 41
Äktenskapshändelser
Marriage Bann: 14 Aug 1802, Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län. 42 [Noter]
Barn
1 M Nicklas Malm
Född: 29 Dec 1803 - Kristine fsg, Göteborg 43
Döpt:
Död: 10 Maj 1815 - Göteborg, Kristine förs. 44
Begravd: 14 Maj 1815 - Kristine fsg, Göteborg
2 K Maria Malm 45
Född: 3 Feb 1806 - Kristine fsg, Göteborg 46
Döpt: 12 Feb 1806 - Kristine fsg, Göteborg 47
Död: 1870 - Göteborg , Sweden 48
Begravd:
Make: Johan Lundgren ( - ) 49
Äktensk: 1829 50
3 K Hilda Malm 51
Född: 5 Nov 1807 - Göteborg, Kristine förs. 52
Döpt: 16 Nov 1807 - Kristine fsg, Göteborg 53
Död: 12 Nov 1834 - Göteborg, Kristine förs. 54
Begravd:
Make: Carl Henrik Ewert (1802-1882) 55
Äktensk: 28 Maj 1830 - Göteborg( Garnisonsförsaml.) 51
4 K Clementina Malm
Född: 30 Apr 1809 - Kristine fsg, Göteborg 56
Döpt: 16 Maj 1809 - Kristine fsg, Göteborg 53
Död: Okänt
Begravd:
5 M Fredric Malm 57
Född: 22 Feb 1811 - Kristine fsg, Göteborg 58
Döpt: 8 Mar 1811 - Kristine fsg, Göteborg 53
Död: 1856 59
Begravd:
Maka: Hedvig Wilhelmina Ewert (1812-1847) 60
Äktensk: 27 Okt 1836 - Göteborg, Kristine förs. 61
6 M Teodor Malm
Född: 4 Nov 1813 - Kristine fsg, Göteborg 62
Döpt:
Död: 2 Jun 1826 - Göteborg, Kristine förs. 43
Begravd:
7 M Niclas Malm
Född: 14 Apr 1815 - Kristine fsg, Göteborg 63
Döpt: 11 Maj 1815 - Kristine fsg, Göteborg 64
Död:
Begravd:
8 K Elisabet Malm 65
Född: 9 Okt 1816 - Göteborg, Kristine förs. 66
Döpt: 8 Nov 1816 - Göteborg, Kristine förs.
Död: Okänt
Begravd:
Allmänna notiser: Make - Johan *Niclas* Malm
M var far till grosshandlaren Johan Niclas M (1775-1829) i Gbg, vilken som riksdagsman 1809-10 jämte sin göteborgskollega Berndt Santesson genom en motion tog initiativet till beslutet om näringsfrihet för kvinnor. Niclas M var ledamot av borgerskapets äldste 1809-15 och rådman 1824-29 samt fick vid obekant tidpunkt kommerseråds titel. 1810-18 var han en av Gbgs direktörer i Göta kanalbolags diskont.
Källor: Johan Niclas M: A Baeckström, Studier i Gbgs byggnadshist före 1814 (1923); K O Bonnier, Bonniers, 1-2, 4 (1930-31); Bring, a a; C R A Fredberg, Det gamla Gbg, 2-3 (omtr 1977); H Fröding, a a 1911, s 129, 136, 2 17; dens, Berättelser ur Gbgs hist under nyare tiden (1924); A Godhe, Minnestal öfver med döden afgångne ledamöter af VVS (1850); Göta kanals hist, 1-2 (1922-30); H Lindström, Näringsfrihetens utveckl i Sverige 1809-36 (1923), s 123, 132; V Ljungberg o E E:son Uggla, Gbgsporträtt (1923); Millqvist; G Qvist, Kvinnofrågan i Sverige 1809-46 (1960); Redbergslid... (2. uppl, 1964), s 90; C A Tiselius, Gbg under kontinentaltiden, perioden 1808-10 (1935); C G Weibull, Gbgssläkter under 1700-talets senare del (1915). /SBL
Make Axel Strandberg
Född: 1828 67
Döpt:
Död: 1896 67
Begravd:
Äktenskap: 1864 67
Händelser
Han arbetade som Hattfabrikör. 67
Maka Hulda Aurora Elisabeth Damström
Född: 1843 67
Döpt:
Död: 1910 67
Begravd:
Barn
1 M Georg Strandberg
Född: 11 Maj 1870 68
Döpt:
Död: 1942 69
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Maka: *Sigrid* Mariana Flensburg (1882- ) 70
Äktensk: 15 Apr 1908 69
2 K Ebba Albertina Strandberg
Född: 20 Mar 1873 67
Döpt:
Död: Okänt
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Make: Lars Axel Kruse (1854-1924) 71
Äktensk: 28 Aug 1901 67
Make ? Dancklof
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Äktenskap: - Flensburg, Schleswig-Holstein, Denmark
Maka Catharina Hansdotter
Född: Omkr 1618 - Flensburg, Schleswig-Holstein, Denmark
Döpt:
Död: 27 Mar 1689 72
Begravd:
Far: Hans Gredersen (Omkr 1583-1618)
Mor: Kierstine Hansis (Omkr 1587-1627)
Händelser
Hon bodde i Flensburg, Schleswig-Holstein, Denmark.
Barn
Make Carl Gustav Danckwardt 73
Född:
Döpt: 25 Mar 1706 - Torsebro 74
Död: 24 Jun 1780 - Göingeholm 74
Begravd:
Far: Georg Danckwardt ( - ) 75
Mor:
Äktenskap: 14 Jan 1735 76
Händelser
Han arbetade som Häradshövding i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader år 1733. 74 Han var den 14 Feb 1810 med som vittne på dopet av Nils Johan Flensburgs och Elsa Christina Bohmans dotter Gustafva Juliana i Häglinge, Kristianstads län. 77
Han arbetade som Häradshövding i Gärds, Albo och Villands härader 21 Maj 1745-1758. 74
Han bodde i Göingeholm, Häglinge, Kristianstad.
Maka Elisabet Schaij
Född: 21 Dec 1717 78
Döpt:
Död: 18 Maj 1780 78
Begravd:
Far: Johan Petersson Schaij ( - ) 79
Mor: Anna Mühlenbrock ( - ) 79
Barn
1 K Christina Elisabeth Danckwardt 80
Född: 30 Sep 1743 - Riseberga, Kristianstads län 80
Döpt: 3 Okt 1743 - Riseberga, Kristianstads län 81
Död: 3 Jul 1816 - Häglinge, Kristianstads län 82
Dödsorsak: kramp colik i magen
Begravd: 7 Jul 1816 - Häglinge, Kristianstads län 83
Make: Fil. Mag. Petter Flensburg (1736-1791) 84
Äktensk: 15 Sep 1786 85
Make Fil. Mag. Petter Flensburg 84
Född: 14 Jul 1736 - S:t Petri fsg, Malmö, Malmöhus län 86
Döpt: 16 Jul 1736 - S:t Petri fsg, Malmö, Malmöhus län 87
Död: 14 Apr 1791 - Södra Rörum, Malmöhus Län 88
Begravd:
Far: Wilhelm Flensburg (1695-1755) 89
Mor: Anna Margareta Riber (1699-1786)
Äktenskap: 15 Sep 1786 85
Annan maka: Elsa Marie Lorich (1743-1785) - 1773 - Hjärsås, Malmöhus län 90
Händelser
Han var den 14 Sep 1757 med som vittne på dopet av vice landssecreterare Conrad Quensel och Mätta Maria Flensburgs dotter Petronella i S:t Petri fsg, Malmö, Malmöhus län. 91
Han förordnades som medhjälpare till kh. i Osby H. P. Lorich 7 Sep 1760. 88 Han var den 23 Sep 1761 med som vittne på dopet av vice Landssecreterarens Conrad Quensel och Mätta Maria Flensburgs son Conrad i S:t Petri fsg, Malmö, Malmöhus län. 92
Flyttade 1762 från Osby till Hjärsås fsg, Kristianstads Län. 88 Han avlade examen i fil. mag. den 23 Jun 1763. 88 Han arbetade som e.o. reg.-pred. vid Södra skånska kav. den 5 Jan 1771. 88 Han arbetade som 2:e reg.-präst den 26 Feb 1772. 88 Han arbetade som 1:e reg.-präst den 11 Jul 1773. 88 Han arbetade som regementspastor 1773-1780 i Tolånga, Malmöhus Län. 93 Han arbetade som kyrkoherde i Södra Rörum & Häglinge den 6 Sep 1780 i Södra Rörum, Malmöhus Län. 88 Han arbetade som prost ö.e.f. den 12 Sep 1786. 88
Maka Christina Elisabeth Danckwardt 80
Född: 30 Sep 1743 - Riseberga, Kristianstads län 80
Döpt: 3 Okt 1743 - Riseberga, Kristianstads län 81
Död: 3 Jul 1816 - Häglinge, Kristianstads län 82
Dödsorsak: kramp colik i magen
Begravd: 7 Jul 1816 - Häglinge, Kristianstads län 83
Far: Carl Gustav Danckwardt (1706-1780) 73
Mor: Elisabet Schaij (1717-1780)
Händelser
Hon var den 18 Aug 1806 med som vittne på dopet av Nils Johan Flensburgs och Elsa Christina Bohmans son Anders Petter i Häglinge, Kristianstads län. 77
Hon var den 14 Feb 1810 med som vittne på dopet av Nils Johan Flensburgs och Elsa Christina Bohmans dotter Gustafva Juliana i Häglinge, Kristianstads län. 77
Barn
Make Georg Danckwardt 75
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Äktenskap:
Maka
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Barn
1 M Carl Gustav Danckwardt 73
Född:
Döpt: 25 Mar 1706 - Torsebro 74
Död: 24 Jun 1780 - Göingeholm 74
Begravd:
Maka: Elisabet Schaij (1717-1780)
Äktensk: 14 Jan 1735 76
Make Johan Hanson Hülphers
Född: 1638 94
Döpt:
Död: 1682
Begravd:
Far: Hans Hülphers ( - )
Mor:
Äktenskap:
Händelser
Han arbetade som Borgmästare. Han bodde i Hedemora.
Maka Margareta Danielsdotter
Född: 1640 94
Döpt:
Död: 1716
Begravd:
Barn
1 M Daniel Hülphers
Född: 1670
Döpt:
Död: 1728
Begravd:
Maka: Katarina Torpensis (1676-1745)
Äktensk: 1697
Allmänna notiser för barn - Daniel Hülphers
Enl. Bäcks familjebok, löst papper: Hattstofferare i Falun
Make Anders Danielsson 95
Född: 7 Maj 1818 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 96
Döpt: 10 Maj 1818 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 97
Död:
Begravd:
Far: Daniel Andersson (1783- ) 98
Mor: Hanna Mårtensdotter ( - ) 99
Äktenskap:
Händelser
Han arbetade som Snickare år 1890 i Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län. 100
Maka Cicilia Jönsdotter 101
Född: Omkr 1820 102
Döpt:
Död:
Begravd:
Barn
1 M Daniel Andersson Hartelius 97
Född: 17 Nov 1857 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 103
Döpt: 22 Nov 1857 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 97
Död:
Begravd:
Maka: Cathrina Rasmusdotter (1847- ) 104
Äktensk: 9 Nov 1901 - Billinge, Malmöhus, Sweden 105
2 K Troen Andersdotter 106
Född: 17 Okt 1855 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 107
Döpt: 28 Okt 1855 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 97
Död:
Begravd:
Make Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson 108
Född: 1783 59
Döpt:
Död: 1857 59
Begravd:
Äktenskap:
Maka Anna Elisabet Kindstrand 59
Född:
Döpt:
Död:
Begravd:
Barn
1 M Erik Georg Danielsson 109
Född: 13 Jul 1815 - Berga, Fellingsbro Socken 59
Döpt:
Död: 19 Jun 1881 - Risberg, Norra Råda Socken 59
Begravd:
Status: Född inom äktenskapet
Maka: Magdalena (Malin) Ulrika Lalin (1820-1844) 110
Äktensk: 4 Jun 1843 59
Maka: Kristina (*Stina*) Wærn (1829-1874) 111
Äktensk: 13 Jul 1848 - Hova 59
Make Erik Georg Danielsson 109
Född: 13 Jul 1815 - Berga, Fellingsbro Socken 59
Döpt:
Död: 19 Jun 1881 - Risberg, Norra Råda Socken 59
Begravd:
Far: Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson (1783-1857) 108
Mor: Anna Elisabet Kindstrand ( - ) 59
Äktenskap: 4 Jun 1843 59
Annan maka: Kristina (*Stina*) Wærn (1829-1874) 111 - 13 Jul 1848 - Hova 59
Händelser
Han arbetade som Disponent För Uddeholms AB. 112
Maka Magdalena (Malin) Ulrika Lalin 110
Född: 10 Feb 1820 - Berget, Ransäters Socken 59
Döpt:
Död: 22 Mar 1844 - Munkfors 59
Begravd:
Far: Daniel Lalin ( - ) 59
Mor: Ulrika Lovisa von Heland ( - ) 59
Barn
Make Erik Georg Danielsson 109
Född: 13 Jul 1815 - Berga, Fellingsbro Socken 59
Döpt:
Död: 19 Jun 1881 - Risberg, Norra Råda Socken 59
Begravd:
Far: Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson (1783-1857) 108
Mor: Anna Elisabet Kindstrand ( - ) 59
Äktenskap: 13 Jul 1848 - Hova 59
Annan maka: Magdalena (Malin) Ulrika Lalin (1820-1844) 110 - 4 Jun 1843 59
Händelser
Han arbetade som Disponent För Uddeholms AB. 113
Maka Kristina (*Stina*) Wærn 111
Född: 2 Aug 1829 - Ribbingsfors, Amnehärads Socken, Skaraborgs Län 59
Döpt:
Död: 19 Mar 1874 - Risberg, Norra Råda Socken, Vermlands Län 59
Begravd:
Far: Jonas Wærn (1799-1868) 114
Mor: Sara Christina Af Geijerstam (1805-1878) 115
Barn
Make Johan Wingård 116
Född: 19 Apr 1738 - Qville, Bohulslän 117
Döpt:
Död: 12 Jan 1818 - Göteborg , Sweden 117
Begravd:
Far: Didrik Wingård ( - ) 118
Mor: Inga Helena Qvildahl ( - ) 118
Äktenskap: 1777 119
Maka Fredrika Af Darelli 120
Född: Okänt
Döpt:
Död: Okänt
Begravd:
Barn
1 M Johan Diedrik Af Wingård 121
Född: 14 Nov 1778 - Stockholm( Jakobi ) 122
Döpt:
Död: 21 Feb 1854 - , Stockholm Nicolai förs, Stockholms län 122
Begravd:
Maka: Fredrika (Fiken) Björnberg (1792-1859) 123
Äktensk: 18 Aug 1810 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 124. (Divorce)
2 K Johanna Helena Af Wingård 125
Född: 26 Maj 1780 122
Döpt:
Död:
Begravd:
Make: Carl Mauritz Wrangel af Sauss ( -1856) 126
Äktensk: 16 Okt 1801 122
3 M Karl Fredrik af Wingård 127
Född: 1781 - , Stockholm, Stockholms län 128
Döpt:
Död: 1851 - Simmersta, Uppland 128
Begravd:
Maka: Anna Fredrika Åkerman (1789-Efter 1851) 129
Äktensk: 2 Jul 1807 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 130
Allmänna notiser för barn - Karl Fredrik af Wingård
0145. af Wingård, Carl Fredric, ärkebiskop, 1781-1838, (Johan Wingård o Fredrika af Darelli) g Anna Fredrika Åkerman
maratonmatrikel
Källor
1. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Niclas Oterdahls dop maj 1763. Präst: Ekebom .... Maja Kjellin (utg. av Gbgs Köpmannaförbund. 1972), s 16. Landeriet Kristinelund
12 roten nr 91
Tobaksfabrikör Andreas Damm avled 1764 o hans båda plantager sköttes sedan en tid av firman And. Damm Änkefru. Men efterhand övertogs det äldsta området av hans son Johan Henrik Damm, som 1777 överlät det till friherre Patrik Alströmer....
. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, genline. trolig msf på Niclas Oterdahls dop 15 mars 1763. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 1 s 860. Söner: Johan Henrik (f 1786), handlande f m Karin Hall (1797-1881) se Hall.
Christian Fredrik (f 1788), handlande. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 108. 1767 3/7 Johan Hindr. Damm, handlande. Blev borgare i Gbg. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), Mansfadder tilll Niclas Oterdahl. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790
2. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.
3. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C:II 4/5. 1798
Apr 29 Hr Johan Henric Damm
dödsorsak tärande sjukdom ålder 58 år 6 mån.
4. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Med på Anna Elisabeth Westerlings dop 26 mars 1763. .... Maja Kjellin (utg. av Gbgs Köpmannaförbund. 1972), s 13ff. Utmarken söder om Kungsporten användes på olika sätt. Öster om landsvägen låg ett större område som utarrenderades till ett tegelbruk, Tegelbruksängen, idag Heden. Väster om vägen låg en utmark som kallades Stora Heden, sedan Hagaheden. Ännu längre väster ut växte förstaden Haga fram. ...den användes till fri betesmark för hästar o boskap. ...
År 1746 insände tobaksfabrikör Andreas Damm en begäran om upplåtelse av mark i samma trakt, han ville ha 100 famnar längs landsvägen utanför Kungsporten. I skrivelsen anförde han att denna plats var full av gödsel o orenlighet utan både ans o vård , varför dess aptering till tobaksplantage endast kunde lända staden till prydnad o förkovring. Området var 6 1/2 tunnland o han fick också utrymme för torkhus o vaktstuga. Tio år senare skaffade ha sig ytterligare sju tunnland.
Men efter ett svårt missväxtår 1783 upphörde den svenska tobaksodlingen o man övergick ånyo till importerad tobak. .... Maja Kjellin (utg. av Gbgs Köpmannaförbund. 1972), s 16. Landeriet Kristinelund
12 roten nr 91
Tobaksfabrikör Andreas Damm avled 1764 o hans båda plantager sköttes sedan en tid av firman And. Damm Änkefru. Men efterhand övertogs det äldsta området av hans son Johan Henrik Damm, som 1777 överlät det till friherre Patrik Alströmer....
. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 136. Kronhusgatan 31, 8 roten tomt nr 3, 7 kv. Gästgivaren nr 4.
Fastigheten omtalas i saltmätare Nils Westrings bouppt. 1747 som hus o tomt på Kronhusg. bredvid skräddare Anders Strömgrens hus och tomt vid vallen. Den var försedd med en inmurad kopparkittel och ansågs värd 257 rdr. Strömgrens änka Anna Maria Westring gifte om sig med hökaren, förut tobaksspinnaren Anders Damm, som avled 1764 och åter lämnade hennes som änka. Hon sålde 1775 gården till hovmästaren vid Ostind. komp. Bengt Sjögren, vilken avled på en hemresa från Kanton 1786. Samma person?. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CI:3 2/4. 1751
19 Aug.
...Hr Joh. Echt... Töchterlein Maria
Gewatten
Hr Andreas Damm Hr Commiss. Grills fru
Hr Carl August Berg Hr Joh. Georg Johanssons fru
Hr Andreas Otterdahl J. Norman. .... Sören Skarback. (Tre Böcker 1996.), s 137. Redbergs krog....brann ner 1764
Eftersom Redberg sedan ett år tillbaka var ett kronoskjutshåll, där resande kunde byta till utvilade hästar, behövde genast ett nytt stall byggas upp. Ändå fick det inte bli något slarvigt hastverk.... T.v. fick några av draghästarna ställas in i ladan på grannen Johan Mintens välbekanta bondgård Bagaregården. Man såg sig också tvungen att störa familjen Damm i sorgen o be att få ställa tio eller minst åtta ridhästar i landeriet Vahammars lada.
Vahammar skulle med tiden komma att kallas för Stora Olskroken. Arrendekontraktet för den tämligen sanka marken hade rådmannen Anders Damm eller rättare sagt hans sterbhus. Sorgen i familjen berodde på att han för knappt två månader sedan hade gått ur tiden. I Tyska kyrkans begravningsbok kan vi läsa: "verstarb im Oktober der älteste Kirchenvorsteher, der Ratverwandte Andreas Damm." Han hade varit ordförande i kyrkans föreståndarkollegium.
Till ny ordf. befordrades Petter Coopman...Hans tidigare stol i kollegiets rum önskade man då skulle övertas av den ostind. superkargören Volrath Tham. Han tackade nej, då en befattning lägre än Coopmans vore under hans värdighet. För att undvika att bli baktalad pga detta donerade Tham en summa pengar till kyrkans diakoni. Han besökte också personligen familjen Damm för att överlämna en väldekorerad sorgelykta av silver, signerad av flamländske mästaren Verheyen. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 1 s 860. Andreas (1704-1764), tobaksspinnare, rådman, g 1 m Sofia Wohlfart (1712-1736), se Wohlfart, g 2 m Victoria Maria Kaldiner (1701-1769). Barn i äkt 2:
Johan Henrik (1740-1798), lhandlande, fabrikör, riksdagsman, g m Anna Dorothea von Schoting (1757-1802), dotter till kaptenen i Ostindiska kompaniet Paul Roland von Schoting (1722-1760) och Gertrud Tham (1727-1761), se Tham.
Fredrik (1742-1796) se honom
Johanna Sofia (1746-1826), g m grosshandlare Lorentz Petersen (1729-1800), innehavare av landeriet Lorensberg. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 80. År 1731 11/5 Anders Dam, tobaksmanufakturist. Blev borgare i Gbg. Måste vara samma som Andreas Damm. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 13. Den förste av släkten Damm i Göteborg var Friedrichs Damms fader, Andreas Damm (f. omkr. 1704, d. 1764), vilken där 1731 11/5 vann burskap såsom manufakturist. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 födda. fadder till Marg. Wohlfarth 1746 12 aug.
5. Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri). Förkortningar:
Dim ex = teologisk dimmissionsexamen
FD = fil. doktor
FK = fil. kandidat
G = Göteborg
GL = Göteborgs högre latinläroverk
GR = " " realläroverk
GVR = " västra realskola
GÖR = " östra "
H = " högskola
h = hösttermin
HÅ = Högskolans årsskrift
JF = Juridisk filosofie examen
JPr = " preliminärexamen
JUD = Juris utriusque doktor
JUK = " " kandidat
JUL = " " licentiat
L = Allmänt läroverk
LL = latinläroverk
LUÅ = Lunds universitets årsskrift
MD = medicine doktor
MK = " kand
ML = " lic.
pv = prästvigd
S = studentförening eller Studentkår (efter 18/2 1907)
s = sommersemester (i Tyskl.)
Stud. = studentexamen
TD = teologie doktor
TF = " fil. ex.
TK = " kand.
TL = " lic.
UUÅ = Uppsala univ. årsskrift
v = vårtermin
W = Wintersemester ( i Tyskl)
.... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 födda. fadder till Caspar Wohlfarth 1753 15/10.
6. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern.
7. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se A Damm.
8. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se A Damm. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), enligt Fredberg, sid 876, bd I, är hon gift med Johan Henrik Damm (1740-1798). Släkttavlan om fam. Tham. Enl. släkttavlan om fam. Damm är hon svärmor till J.H. Damm, vilket verkar troligare, pga årtalen.
9. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 152. år 1810 26/10 Joh. Hinr. Damm, handlande. Blev borgare i Gbg. Trol. blev även hans bror borgare samma dag. Finns dock två Fredrik. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Damm. Johan Henrik, Handl., s. Volrath Albrekt, 1 mån. 23/3 1825
" " " f.d. handl., g 49 år 7/10 1835. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Damm, Johan Henrik, handlande, g.m. Hall, Katarina jungfru 2/5 1824. .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812. 5 Rot. 17
Damm J.H. Handl. 26 år
hustru Joh. Fr. 19 (anm.: under 1814)
Damm, R.B. handl. 29. Register övwer Christine församlings Ledamöter som hafva hushåll eller äro sina egna, upprättadt af undertecknad i Dec. 1812 och som alt framgent kommer att föras af pastor.
Sv. Helander
Svensk kyrkoherde wid fsg.
10. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD).
11. Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844.
12. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se dottern o svärsonen. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Damm. Christian Fredrik, lantbruk., d. Gertrud Margareta 1 år 10 m. 21 d. 25/1 1825
Damm. Christian Fredrik, handl., h. Anna Margareta Hall, 36 år 13/9 1828. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Damm, Christian Fredrik, handlande, g.m. Hall Anna Margareta, jungfru, 22/6 1819.
13. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se dottern o svärsonen
(Enl Fredberg är en Anna Margareta Hall g m Christian Wilhelm Damm. Fanns det två AMD eller har Fredberg blandat ihop det? Trol. det senare. Kolla!).
14. Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, se CFD.
15. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 152. år 1810 26/10 Joh. Hinr. Damm, handlande. Blev borgare i Gbg. Trol. blev även hans bror borgare samma dag. Finns dock två Fredrik. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Damm. Johan Henrik, Handl., s. Volrath Albrekt, 1 mån. 23/3 1825
" " " f.d. handl., g 49 år 7/10 1835. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Damm, Johan Henrik, handlande, g.m. Hall, Katarina jungfru 2/5 1824. .... Förteckning över Gbg Kristine fsg kyrkoarkiv (418/1952), hfl 1812. 5 Rot. 17
Damm J.H. Handl. 26 år
hustru Joh. Fr. 19 (anm.: under 1814)
Damm, R.B. handl. 29.
16. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Niclas Oterdahls dop maj 1763. .... Maja Kjellin (utg. av Gbgs Köpmannaförbund. 1972), s 16. Landeriet Kristinelund
12 roten nr 91
Tobaksfabrikör Andreas Damm avled 1764 o hans båda plantager sköttes sedan en tid av firman And. Damm Änkefru. Men efterhand övertogs det äldsta området av hans son Johan Henrik Damm, som 1777 överlät det till friherre Patrik Alströmer....
. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, genline. trolig msf på Niclas Oterdahls dop 15 mars 1763. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 1 s 860. Söner: Johan Henrik (f 1786), handlande f m Karin Hall (1797-1881) se Hall.
Christian Fredrik (f 1788), handlande. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 108. 1767 3/7 Johan Hindr. Damm, handlande. Blev borgare i Gbg. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), Mansfadder tilll Niclas Oterdahl.
17. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 864 bd 1. Josef (1754-1820), stadsmäklare.
Barn: Olof (1789-1863) grosshandlare
Anna Margareta (1792-1828) g m grosshandlaren Christian Wilhelm Damm (1782-1848), se Damm
Karin (1797-1881), g m handlanden Johan Henrik Damm (f 1786), se Damm. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 121. År 1781 6/7 Joseph Hall, handelsman. Blev borgare i Gbg. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 15. Joseph Hall, f 1754; stadsmäklare o skeppsklarerare i Göteobrg, d där 1820 14/1, 65 år, 4 mån., 14 dagar gammal. Gift 1:o 1778 21/8 i Göteborg med Anna Elisabet Lönholm, f omkr. 1754, d i Göteborg 1784 5/2, 30 år gammal, dotter av kontrollören vid stora sjötullen i Göteborg Gustaf Anders Lönholm och Elisabet Maria Simberg; 2:o 1785 8/4 i Göteborg med Anna Elisabet Westerling, f. omkr. 1764, d i Göteborg 1813 22/12, 49 år, 9 mån. gammal, dotter av handlanden Olof Olofsson Westerling och Margareta Wohlfart. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), Enligt denna är Anna Elisabet Westerling född 1763. - dess historia fram till våra dagar. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Hall Josef, handelsman, d. Anna Maria 3 år 1782 19/1
" h. Anna Elisabet Lönholm 30 år 1784 5/2
" , mäklare, h. Anna El. Westerling 49 år 9 mån 1813 22/12
" , M., 65 år 4 mån 14 dagar 1820 14/1. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Hall, Josef jr, grossh. g m Habicht, Charlotta Susanna jungfru 1815 14/4 (Vem? Han själv eller någon son? Ma).
18. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), trol. qsf till Olof Oterdahl, f 1782 12/1. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.
19. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), se fdern.
20. Maja Kjellin (utg. av Gbgs Köpmannaförbund. 1972), s 18. se äv frun
Den Petersenska familjen hade från Tyskland inflyttat till Sverige o slagit sig ner i Stockholm. De grundade genom ostindisk handel en större förmögenhet, varom det ståtliga Petersenska huset vid Munkbron bär vittne. Två söner till köpmannen adlades 1770 till namnet af Petersens. Men då hade en del av dem o bland dem Lorentz Petersen flyttat till Göteborg. Han ägde i city fastigheten Kyrkoogatan 34- Korsgatan 12 i kvart. Bokhållaren, men den brann ner 1802 o somten såldes sedan.
Manbyggnaden på Lorensberg låg från början med fasad o uppfartsväg mot Södra Vägen o bestod av ett tvåvånings trähus med vindsvåning som även den var inredd. Bakom fasaden fanns en kringbyggd gård med ett tvåvåningshus som användes som värdshus. Lorentz Petersen avled 1800, men hans änka övertog värdshuset o bodde kvar på Lorensberg till sin död 1823.
...1864 brann alla byggnaderna ner. Nya uppfördes...men nu är även de försvunna o ersatta av det moderna Park Avenue Hotel. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), trol. Msf till Johanna Elisabeth Minten 1783 9/8.
21. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C:II 4/5. 1800
Jan 22 Grosshandlaren och Kyrkoföreståndaren Laur. Petersen
dödsorsak ålderdom, ålder 71 år 6 mån.
22. Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), ao 1767
d 21 juni copulirte Dn Hempe den H Supercargeuer und Groshändler Lorentz Peterson und die Mamsell Johanna Sophia Damm.
23. Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), se giftermålet.
24. (Förda av den tyske kyrkoherden.
Inkl. Lysnings- och vigselböcker 1781 25/3 - 1824
och Död- och begravningsböcker 1781-1832), Fadder till Carl Gustaf Malm, f. 5/5 1793. .... Maja Kjellin (utg. av Gbgs Köpmannaförbund. 1972), s 18. Lorensberg
12 roten 89-90
Den andra delen av Andreas Damms tobaksplantage ärvdes av hans dotter, Johanna Sophia Damm, som var gift med grosshandl. Lorentz Petersen från Stockholm o efter honom fick namnet Lorensberg. På kartan kallas hon felaktigt för änkefru Pettersson.
se mannen. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), Qsf till Cornelia Maria Damm f 1779 14/1 se denna. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 födda. 1745
26 Maji
Tauster D.N. H Andr. Damms töchterlein Johanna Sophia
gew.
Dir Nic. Sahlgren H Rad...Jersnstedts fr
H Scholl H Chamags fr
H Vincent Beckman H Meisters fr.
25. Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 födda.
26. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Maja Kjellin (utg. av Gbgs Köpmannaförbund. 1972), s 18. enl. denna källa dog hon 1823.
27. Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri). .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 födda. fadder till Caspar Wohlfarth 1753 15/10.
28. (Förda av den tyske kyrkoherden.
Inkl. Lysnings- och vigselböcker 1781 25/3 - 1824
och Död- och begravningsböcker 1781-1832), Fadder till Wilhelm Malm, f. 5/10 1794
. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 149f. Drottninggatan 28 4 roten nr 112
…
Johan Minten d.y., som fått burskap som handelsman 1780 och 1801 blev vald till rådman, tillbytte sig 1784 fastigheten av Samuel Schütz. Redan i början på 1800-talet flyttade rådman Minten till det bekanta hörnhuset Södra Hamng.-Västra Hamng., som länge bar hans namn o sålde denna fastighet.
Landskamrer Fredrik Magnus Åkerman övertog fastigheten, som enligt uppgift då var försedd med 16 dubbla och 3 enkla fönster. Men efter ett år brann den ner till grunden och ödetomten försåldes 1803 till kommerserådet Andreas Andersson, som alltså nu var ägare till tre tomter i kvarteret Frimuraren.
…
Kommerserådet Niclas Malms fastighet
År 1811 såldes fastigheten till kommerserådet och rådmannen Johan Nicolaus Malm. Till de många förtroendeuppdrag som han innehade, hörde även at han år 1809 blev stadens riksdagsman tillsammans med grosshandlare Berndt Harder Santesson. När de återkom från Stockholm möttes de vid Nyebro - nuv. Agnesberg - av ett stort sällskap o firades festligt. Malm utsägs även 1812 till riksdagsman och gick 1810 med i Göta Kanal diskont. I bottenvåningen av huset hade firma Malm & Söner sitt kontor o den ena bostadsvåningen hyrde han från början ut till justitieborgmästare Erik E. Brusewitz. Men när stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg efter branden vid Norra Hamngatan år 1813 blivit husvill, fick också han sin bostad i Malms hus och det var här han avled 1814.
Niclas Malm, som var gift med Cornelia Maria Damm, dog 1817. hustrun hade avlidit året innan. Hans fem barn, av vilka det äldsta var 24 år, ärvde hans grundmurade stenhus och tomter i 5 roten nr 25, 26 och bakgården 4 roten nr 112, samt en del av landeriet Kvibergsnäs. Stadsfastigheten såldes 1820 till grosshandlare Anders Magnus Prytz.
. Enl. Kjellin dör Niclas Malm 1817, Enl. andra källor (reg. t. Krist. fsg oGbgporträtt) dör han 1829.
Kolla
Ma. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C:3 10/10 (Vigda ). 1802 September
Aug 14, Sept 8 Herr Johan Niclas Malm o. Jfru Carolina Maria Damm. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., Hududregister, sid 81. Malm, Nik., handelsman Damm, Korn. Maria Maria 1806 3/2
" N. grosshandlare " " " Hilda 1807 5/11
" " " " " M. Klementina 1809 30/4
" " kommerseråd " Fredrik 1811 22/2
" " " " K. M. Teodor 1813 4/11. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 507 bd 3. På 1700-talet kom Lerjeholm i Direktören Nils Ströms och familjen Malms ägo. Och jag gissar att Malmarna, av vilka kommerserådet Johan Niclas Malm och direktören vid Ostindiska kompaniet Jonas Malm voro de mest framstående, förde stort hus på det gamla säteriet.
Not om s 507 Makarna Wachtmeister ägde Lerjeholm 1793-1810. Malm bör alltså ha sålt L. till Wachtmeister 1793. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), 144. Kommerce-Rådet Niclas Malms Familje Graf
Örgryte Kyrkogård. Faxsimil.
Orginal: Tryckte hos Anders Lindgren, 1869
Innehåller avskrifter av gravinskrifter från Gbg's gamla begravningsplatser. .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, Malm, Nik., kommerseråd, 57 år 8 m 1829 16/4
Nik., " , h Korn. M. Damm, 38 år 1816 /11
Nik., " : s. Nicklas 11 år 4 m 12 d 1815 10/5
Nik., " : s. Teodor 12 år 7 m 1826 2/6. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 143. År 1802 16/7 Niclas Malm, handelsman. Blev borgare i Gbg. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 103. År 1775
född 7/8 döpt 8/8 Johan Nicolas
Fader Grosseuren Herr Jonas Malm. Moder, dess Fru Maria Kullman.
Faddrar: Casseuren Herr Jonas Malm, Barnets farfader, Landscammereraren Herr Magnus Prytz, Handelsmannen Herr Gudmund Dahl, Consistorii Notarien Herr Alexander Malm, Fru Maria Matsen, född Hylphers, Barnets mormor, Fru Coecilia Buchau, född Malm, Fru Elisabeth Leffler, född Kullman, Mamsell Ulrica Beyer.
not: Grosshandlare i Göteborg och kommerseråd; riksdagsman för Gbg 1809-10, död i Gbg Kristine fsg 1829 16/4. Gift 1802 8/9 i Gbg med Cornelia Maria Damm. Se domkyrkoförs. 1779 14/1. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), CII:1 födda vigda döda. se Weibull. Samma. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 119. Malm, Johan Niclas.
F i Gbg 1775, d. där 1829. Köpman i Gbg, kommerseråd. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), genline husförhör 1812. 5 rot. 25
Malm, Nicl. Direktör 37
hust. Maria
son Niclas 1 död 1815 10/5
Fredric 1812
Teodor 1813
Niclas 1815
Dtr Maria 7 +
Hilda 5 +
Klementina 4 +
Elis. 1802 +. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Msf till Anna Maria Charlotta Iggeström f 1802 29 april. .... Ingrid Wirsin (Tre böcker 1997), s 140. Lärjeholms landeri
Hjällbo
Byggnadsår omkring 1800, anor från 1400-talet
Byggnadsminne 1973
...
PÅ 1700-talet var det mest förmögna göteborgare som ägde Lärjeholm. Det var bland annat direktören Niklas Ström och familjen Malm. Johan Niclas Malm var kommerseråd och Jonas Malm direktör vid Ostindiska kompaniet. Men 1791 köptes gården av Claes Adam Wachtmeister...Det var också han som lät bygga den nuvarande mangårdsbyggnaden.... .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), hfl. 5 Roten 25, 26
Malm, Nic. Commerceråd 37 -
hust. Corn. M. 33 + † 1816 8/4
son Niclas f. 1803 28/12 8 - † 1815 10/5
" J.B. f. 1811 22/2 -
" Theodor f. 1813 4/11 -
" Niclas f. 1815 14/4 7 +
Dtr Maria -
Hilda 5 +
Clem 4 +
Elis. f. 1810 9/10 +. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28. Talmän:
Kommerserådet Johan Nicklas Malm 1803-1811.
29. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). High .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., se fadern. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 103. Johan Nicolas
Fader, Grosseuren Herr Jonas Malm. Moder, dess fru Maria Kullman.
faddrar Herr Jonas Malm, barnets farfader, Landscammereraren Herr Magnus Prytz, Handelsmannen Herr Gudmund Dahl, Consistorii Notarien Herr Alexander Malm, Fru Maria Matsen, född Hylphers, Fru Elisabeth Leffler, född Kullman, Mamsell Ulrica Beyer.
not. Grosshandlare i Gbg och kommerseråd, riksdagsman för Gbg 1809-10, död i Gbgs Kristine fsg 1829 16/4. Gift 1802 8/9 i Gbg med Cornelia Maria Damm. Se Domkyrkofsg 1779 14/1.
30. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, se namnet.
31. (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), Communicanter
varje år mellan 1774 och 1777 Gross. Jonas Malm med sin fru. 2 (avgift)
Kyrkoherde Carl Johan Brag. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:1. Nykomne personer och Hushold sedan d. 28 Januari 1774
(hösten 1774)
Herr Jonas Malm, ungkarl , 29 år 36 - 1. genline Kba bibl. .... Sören Skarbäck (Tre böcker 1995), s 38. Mot slutet av 1700-talet var Kvibergsnäs gamla byggnad så förfallen att man lät riva den. En ny stod färdigbyggd 1801, då konsul Jonas Malm var den som hade upplåtelse på marken. Samma år invigdes en huvudbyggnad på gården Liseberg i Gbgs södra utkanter. Liseberg ägdes av kommerserådet Andersson och faktum är att Malm på Kvibergsnäs o Andersson på Liseberg besökte varandras invigningsfester under en o samma månad. En stor del av den göteborgska societeten var på plats. På båda ställena står byggnaderna kvar än i dag. Bör vara samma Jonas Malm. .... Ingrid Wirsin (Tre böcker 1997), s 140. Lärjeholms landeri
Hjällbo
Byggnadsår omkring 1800, anor från 1400-talet
Byggnadsminne 1973
...
PÅ 1700-talet var det mest förmögna göteborgare som ägde Lärjeholm. Det var bland annat direktören Niklas Ström och familjen Malm. Johan Niclas Malm var kommerseråd och Jonas Malm direktör vid Ostindiska kompaniet. Men 1791 köptes gården av Claes Adam Wachtmeister...Det var också han som lät bygga den nuvarande mangårdsbyggnaden....
. .... Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 225 del 1. ...George Bellenden... hade varit läkare i Skottland, när han 7/4 1752 erhöll burskap som grosshandlare i Göteborg i bolag med Martin Törngren och Jonas Malm. .... Rudolf Röding (Biogr. uppg. om lektorerna vig Götheborgs gymnasium. 1921.), s 167. Började vid Göteborgs latinläroverk 1759. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), sid 88
Först utg 1869. Gamla Warfvets Begrafningsplats
Stenhäll:
Jonas Malm
Handlande i Göteborg
född den 22 Februari 1745
död den 13 Januari 1808
--------------
dess efterlemnade Enka
Catharina Charlotta Malm
född Grabien i Stockholm 1766
död i Göteborg den 5 April 1845. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., 1775-1860. Malm, Jonas, grosshandlare, Grabin K.C. Joakim tv. 11/3 1792
Jonas tv. 11/3 1792
" " " " Kat. Charl. Karl Gustav 5/5 1793
" " " " Kr. Vilhelm 5/10 1794
" " " " A. Charlotta Juliana Christina 25/12 1797. .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, Malm, J. köpman, s. Joakim 3 d. 1792 15/3
" " s. Jonas 2 d. 1792 13/3
Malm, Jonas, handelsman: h. Maria Kullman 24 år 20 d. 1781 12/8. .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, Malm, Jonas, Grosshandlare,: d. Wilhelmina, 14 år 1795 5/2. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., 1775-1860. Malm, Jonas grossör h. Kullman, Maria Johan Nikolas 7/8 1773
" " " " dödf dotter -/8 1776
" " " " Birgitta Maria 18/10 1777
" " " " Kristina Elisabet 9/9 1778
" " " " Sven Peter 2/9 1779
" " " " Vilhelmina 17/1 1781. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 138. År 1797 8/12 Jonas Malm, handelsman. Blev borgare i Gbg. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), sid 19. Jonas Malm, son av förenämnda, f. 1745 22/22; grosshandlare i Göteborg, död i Göteborgs Kristine församling 1808 13/1.
Gift 1:o 1774 29/11 i Göteborgs Kristine församling med Maria Kullman, f. 1757, död där 1781 12/8, 24 år, 20 dagar gammal, dotter av handlanden Sven Eriksson Kullman och Maria Hülphers; 2:o med Charlotta Grabien, f. 1766 i Stockholm, död 1845 5/4. här blandar Weibull ihop Jonas Ericsson Malm med Jonas Malm. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se anteckningar, även om Alexander M och Jonas M, senior. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 55. Msf till Jacob Bernhard Ström 1771 26/9, se denne. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), B:1. Nykomna Pesoner o Hushold sedan d 28 Januarii 1774
1774 + Herr Jonas Malm ungkarl 29 år 36 1 person. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), msf till Anna Maria Charlotta Igeström 1802 29 april.
32. Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 96. Sven Kullman var gift med Maria Hülphers från Västerås o hade med henne barnen Sven Peter, handelsman, Eric Svensson, lektor, Christina, gift med handelsman Gudmund Dahl, Elisabeth, gift med mäklare Johan Leffler och Maria, gift med handelsman Jonas Malm.
. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., 1775-1860. se maken.
33. Andersson, Bertil, Göteborgs historia (Nerenius & Santerus Förl. 1996), del 1, sid 137. 14 augusti 1802
se maka. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Se make. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, se frun.
34. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 507 bd 3.
35. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915).
36. Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 138. Drottninggatan 28 4 roten nr 112
…
Johan Minten d.y., som fått burskap som handelsman 1780 och 1801 blev vald till rådman, tillbytte sig 1784 fastigheten av Samuel Schütz. Han var son till handelsmannen och källarmästare på Bagaregården, Johan Minten d.ä. o Regina Elisabeth Werkamp o tillhörde en syskonskara på 16 barn. Modern dog först under sitt hundrade år o på hennes gravsten står skrivet: Stammoder för sexton barn, trettiotre barnbarn och sextiosju barnbarnsbarn. Johan Minten var gift med Sara Maria von Öltken o deras dotter Sara äktade den kände göteborgsläkaren Johan Jacob Ekman.
Redan i början på 1800-talet flyttade rådman Minten till det bekanta hörnhuset Södra Hamng.-Västra Hamng., som länge bar hans namn o sålde denna fastighet.
Landskamrer Fredrik Magnus Åkerman övertog fastigheten, som enligt uppgift då var försedd med 16 dubbla och 3 enkla fönster. Men efter ett år brann den ner till grunden och ödetomten försåldes 1803 till kommerserådet Andreas Andersson, som alltså nu var ägare till tre tomter i kvarteret Frimuraren.
…
Kommerserådet Niclas Malms fastighet
År 1811 såldes fastigheten till kommerserådet och rådmannen Johan Nicolaus Malm. Till de många förtroendeuppdrag som han innehade, hörde även at han år 1809 blev stadens riksdagsman tillsammans med grosshandlare Berndt Harder Santesson. När de återkom från Stockholm möttes de vid Nyebro - nuv. Agnesberg - av ett stort sällskap o firades festligt. Malm utsägs även 1812 till riksdagsman och gick 1810 med i Göta Kanal diskont. I bottenvåningen av huset hade firma Malm & Söner sitt kontor o den ena bostadsvåningen hyrde han från början ut till justitieborgmästare Erik E. Brusewitz. Men när stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg efter branden vid Norra Hamngatan år 1813 blivit husvill, fick också han sin bostad i Malms hus och det var här han avled 1814.
Niclas Malm, som var gift med Cornelia Maria Damm, dog 1817. hustrun hade avlidit året innan. Hans fem barn, av vilka det äldsta var 24 år, ärvde hans grundmurade stenhus och tomter i 5 roten nr 25, 26 och bakgården 4 roten nr 112, samt en del av landeriet Kvibergsnäs. Stadsfastigheten såldes 1820 till grosshandlare Anders Magnus Prytz.
.
37. Andersson, Bertil, Göteborgs historia (Nerenius & Santerus Förl. 1996), Sid 137. Flyttade 1802 från Kristine förs. t. Domkyrkoförs., där han gifte sig 14 aug. Flyttade tillbaka vid årets slut med fru, f. Damm. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Damm, Karolina Maria, jungfru, g.m. Malm, Johan Niclas, herr 8/9 1802. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 75. År 1779
14/1 född 16/1 döpt
Cornelia Maria
Fadren Herr Friedrich Damm, modr. Fru Elisabeth Lund.
Msf Hr Directeuren Johan Friedrich Ström, Dito Hr Martin törngren, Hr Johan Peter Holterman.
Qsf. Fru Rådmanskan Cornelia Lund, född Hall, Fru Johanna Soph. Pettersson, född Damm, jfr Cornelia Lund.
not: död i Gbg, Kristine fsg 1816 8/11. Gift 1802 8/9 i Gbg med grosshandl. o kommerserådet Johan Niclas Malm. Se Kristine fsg 1775 7/8. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 45. Damm, Cornelia Maria
F. i Göteborg 1779, d. där 1816. 1802 g..m. köpmanen och kommerserådet Johan Niclas Malm. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Qsf till Anna Maria Charlotta Iggeström f 1802 29 april.
38. Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, se maken. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915).
39. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C:8 födda döda vigda 1804-23. 1816
Nov 8 12 Com. Rådet Nic. Malms k. hustru Corn. Damm. Slag. 38 år.
40. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. msf vid Magdalena Christiana Stares dop sep 1764. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Del 1, sid 860. Släkträd Damm:
Fredrik ( 1742 - 1796 ), handlande, fabrikör, g m Lisette Lund ( 1759 - 1815 ).
Barn: Maria Cornelia (1779-1816), g m grosshandlaren och kommerserådet Johan Niclas Malm.
Fredrik (f 1780) handlande
Christian Wilhelm (1782-1848), grosshandlare, g 1 m Anna Margareta Hall (1792-1828), se Hall, g 2 m Christina Eleonora Beckman (1797.1849) se Beckman
John (f 1785) handlande
Claes Henrik (1791-1850) grosshandlare, g m Johanna Fredrika Bäck (f 1795)
Johan August ( 1793-1851) handlande. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 111. År 1771 6/4 Fredrich Damm, handelsman. Blev borgare i Gbg. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 13. Av släkten Damm: Friedrich Damm, döpt 1742 11/3 i Göteborgs Kristine församling; handlande och fabrikör i Göteborg, riksdagsman för Göteborg 1785, 1789 och 1792, d. där 1796 26/3.
Gift 1777 25/11 i Göteborg med Elisabet Lund, f. 1759 29/12, d. i Göteborg 1815 5/11, dotter av rådmannen där Christian Lund och Cornelia Hall. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda (AD), Damm, Fredrik, fabrikör, s. Carl, 9 mån. 1787 25/5
" " handl., d. Johanna Elisabet, 3 mån 7 dagar 6/4 1789
" " " s. Anders 14 år 2 mån. 1795 15/3
" " " g., 54 år 1796 26/3. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Damm, Fredrik, herr, g.m. Lund Elisabet, jungfru, 25/11 1777. .... Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C1:3 födda. 1742
d 4 Martii
Tausten D.N. sen. (?) Andr. Damms sönlein Friedrich
gew
H Joh. Georg Johansson Frau Capitainin Carlberger
H Mellenberg Frau " Ander Kronhus (?)
H Lorentz Tengren Madem Catharina Maria Nissen.
41. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.). .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se mannen.
42. Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Se make.
43. Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, se fadern.
44. Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), C:8 födda döda vigda 1804-23. 1816 Maj 10 14 Com. Rådet Nic. Malms son Niclas Feber 11 år 4 mån 12 d.
45. Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se svärsonen PWM. .... Troligen samma Maria Malm, som är dotter till Johan Niclas Malm och Cornelia Damm, född 1806.. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 120. Malm Maria
F. i Göteborg 1806, d. där 1870. 1829 g.m. handlanden i Göteborg Johan Lundgren.
. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Wilhelmina Oterdahl född 19/4 1836.
46. Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 120. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1804-1823. 1806
3 feb. 12 feb
Maria Malm
Fadren Handelsm. Nicl. Malm
Modren: Corn. Maria Damm 26 år
Faddrar:
Doctor P. Dubb fru Charl. Malm
Handelsm. P.A. Petersen do Maria Iggeström
do Peter Malm do Elis. Brusewitz
Hr. Christ. Maule Jfru Charl. Sahlgren
BM Åhman.
47. (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), se dopet.
48. Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 120. Malm Maria
F. i Göteborg 1806, d. där 1870. 1829 g.m. handlanden i Göteborg Johan Lundgren.
49. Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se svärsonen PWM och övriga svärsöner, liksom son JLAL. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 111. Lundgren, Johan
F i Gbg 1801, d. där 1884. Handlande i Gbg. Bör vara densamme. MH.
50. Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 120. Malm Maria
F. i Göteborg 1806, d. där 1870. 1829 g.m. handlanden i Göteborg Johan Lundgren.
.
51. Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.
52. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1804-1823. 1807
5 nov 16 nov
Hilda Malm
Fadren: Grosshandlaren Nicl. Malm
Modren: dess k. Maka, Maria Damm 27 år
Faddrar:
Directeuren W. Chalmers fru Hall, född Gothén
Grosshandl. J. (?) Tarras fru Sahlgren
do A. ARfvedson fru S. Damm
Bokhåll. C. Leffler, Jfru M. Kullman.
53. (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.).
54. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Register till Gbgs Kristine församlings död- och begravningsböcker 1775-1860, Malm, Hilda, häradshövding C.H. Ewerts h., 27 år 7 d. 1834 12/11.
55. Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 509. Ewert, Carl Henrik
handel- o politiborgmästare. Född 27/9 1802 i Gbg (Garn.) son av regementsfältskär Christian Heinrich Ewert o Christina Elisabeth Malm; död 2/10 1882 i Gbg (Domk.)
Gift 1. 28/5 1830 i Gbg (Garn.) med Hilda Malm, född 5/11 1807 i Gbg (Krist.) dtr av kommerserådet johan Niclas Malm o Kornelia Maria Damm; död 12/11 1834 i Gbg (Krist.)
Gift 2: 21/7 1836 i Göteborg (Domk.) med Hedvig Maria Ekman, född 16/5 1808 i Göteborg (Domk.), dotter av kommerseråd Gustaf Henrik Ekman och Gustava Tölrngren; död 3/11 1842 i Gbg (Krist.).
Gift 3. 27/11 1849 i Göteborg (Domk.) med Charlotta (Lotten) Törngren, född 9/7 1813 i Kolbäck (Västmanl.), dotter av brukspatronen Petter Törngren och Charlotta Elisabeth (Betty) Koschell; död 9/5 1867 i Gbg (Krist.). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Den äldste, Carl Henrik E. (f. 27 sept, 1802 i Göteborg, död 2 okt. 1882 där), var rådman i staden 1835-45 samt handels- och politiborgmästare där 1845-67. Som borgmästare var C. H. E. synnerligen myndig, men samtidigt kunnig, klar och
redig, rättrådig och oegennyttig samt med starkt utpräglat ordningssinne
(Ambrosiani). Han var livligt kommunalt verksam (kommittéuppdrag
angivna i "The Royal Bachelor's Club") och satt även i representationskommittén
1846-47, där han räknades till de mot kungen lojala medlemmarna. C. H. E. hade i sina äktenskap ingen son. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskal. 1857 på Kungsportsplatsen 2. Handels o politiborgmästare.
56. (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1804-1823. 1809
30 Apr. 16 maj
Clementina
Fadren Grosshandl. N. Malm
Modren: dess k. maka M. Damm 29 år
Faddrar
Landshövdingen af Forselles fru Tarras
Chirurgen Evert do P. Malm
Major Silfverhjelm Jfru A. Sahlgren
Chr. W. Damm do Chr. Bagge
B.M. Otterklo.
57. EIII a: D!:1 (Bouppteckningar, borgerskapsmatriklar mm), EIIIa:77 O-län blad 9/18. Bouppteckning av Wilhelm Malm
Gbgs RR och Mag EIIIa:77 O-län blad 9/18
Malm W. grosshandlare nr 51
Sekrt Gbgs Rådhus den 26 Junii 1839
År 1839 den 13 Junii förrättades Bouppteckning efter grosshandlanden Wilhelm Malm som aflidit den 6 sistlidne Maj och efterlämnat, jämte Enkan Sophia Charlotta, född Bauck, 2ne med henne sammanaflade barn, sönerna Petter Wilhelm, på 14e året och Johan Maximilian Fredrik, 8 månader gammal.
Härvid håstädes (?) komma …. ……. Herr Mecine Doctorn och Chirurgie Magistern C. F. Ewert och Grosshandlaren Herr Fredric Malm, i egenskap af ha förordnats förmyndare, den förre för äldste och den sednare för yngste sonen.
... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), ... Hans son grosshandlaren Fredric M (1811- 56) i Gbg ledde från 1842 D Carnegie & Co:s (bd 7) järn- och trävaruexport. Då denna del av firmans verksamhet från 1845 avvecklades, fortsatte han att för egen del driva järn- och träexportaffärer och blev en av de främsta i Gbg på detta område. ...
Källor: ). Fredric M: Adamson, a a; A Attman, D Carnegie & Co (1953), s 107 f; dens, Adertonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 2, 1958), s 74, 183, 303 f; dens, Gbg 1863-1913 (Gbgs stadsfullm 1863-1962, 1:1, 1963), s 16; Fröding, a a 1911, s 218. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 180. År 1837 28/7 Fredric Malm, grosshandlare. Blev borgare i Gbg. Bör vara samma. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Malm Fr. Grossh. Agent fö Phoenix Assur.-komp., N. Hamng. 57. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Malm Fredr. grossh. 5 r. N Hamng 57 (kontor vid S Hamng 39).
58. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1804-1823. 1811
22 Feb. Mars 8
Fredric Malm
Fadren ComerceRådet N. Malm
Modren: dess k. maka Damm 32 år
Faddrar:
Comercerådet B. H. Santesson fru G. Kahre
Grave Hülphers do G. Ekman
Jan Lamberg fru Ul. Stenberg
Wilh. Malm, jfru M. E. Hammarberg
B.M. Otterklo.
59. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
60. Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Philip Anders Oterdahls dop, född 13/10 1833.
61. Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, Malm, Fredrik, handelsbokhållare, g m Ewert, Hedvig Wilhelmina jfru, 1836 27/10.
62. (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1804-1823. 1813
4 Nov 22 nov
Theodor
Fadren ComerceRådet N. Malm
Modren: dess k. maka C.H. Damm 34 år
Faddrar:
Lagman E. E. Brusewitz fru J. Åkerman
Asessor P. Stenberg do M.A. Petersen
Chr. W. Damm Jfru M.E. Peters
C.H. Damm do Chr. Tarras
B.M. Otterklo.
63. (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), hfl. se fadern. .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1804-1823. 1815
14 Apr
Niclas Malm
Fadren N. Malm Modren Damm.
64. (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), födda 1824-1823. 1815
14 Apr. 11 Maj
Niclas
Fadren CommerceRådet N. Malm
Modren: dess k. maka C.H. Damm 35 år
Faddrar:
Öfverdirek. Sorbon fru J. Broms
Mäkl. And. Leffler do G. Prytz
... Damm Jfru Charl. Malm
B.M. Otterklo
.
65. J. Häthén, Göteborgs Familjebok / Häthén (1892 - Götheborgs-Postens Förlag), Malm, Elise, Fröken, f. 16 i Gbg. Detta bör vara samma. I så fall levde hon 1892 och bodde då i Domkyrkoförs. Ma.
66. Kyrkböcker, Göteborg, Kristine fsg (AD), Kristine CII:2 s 379
födde 1816. Elisabeth Malm
Födelsedag 9 oct
Döpelsedag 8 Nov
Fadren: Commercerådet N. Malm.
Modren: dess k. Maka: Damm 36 år
Faddrar:
Lagman Brusewitz, fru C. E. Ewert
S.L. Lindquist, fru C. Brusewitz
A. C. Thomson, M. Carol. Lundberg
Bm Otterklo.
67. SSK13.
68. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
69. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
70. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Tilltalsnamn.
71. Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Östra Broby församling 1778-1894. Datum Datum avser
1854-04-30 född
Barnet
Namn Kön
Lars Axel man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
Fader Moder
Namn Namn
Lars Magnus Kruse Johanna Maria Sophia Strandberg
Titel Titel
fabrikör
Ort Ort
Strömshall
Ålder/födelseår
28
Dopvittnen
Susc. Fru Ingrid Brita Kruse, Testes: Ingenieuren Gustafsson, Fru Johanna Strandberg och Färgaren Dahl, Fru Wilhelmina Gustafsson och Häradsh. Sandberg; Fru Pauline Appeltoft och Handlanden I. Ljungh, Mamsell Mathilda Kruse och Landtbruk. Carl Nilsson, Mamsell Louise Kruse och Häradsh. E.A. Landegren, Mamsell Charlotte Fougstedt och Landtbruk. Franz O. Kruse.
Övrigt
--------------------------------------------------------------------------------
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Östra Broby kyrkoarkiv C:8 86 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfich volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
--------------------------------------------------------------------------------
Registeranmärkning
DDSS Landsarkivet i Lund. .... Pehr Johnsson (No 325, utg. förlag. Lånat av Ingrid Hartelius. Tryckt 1919.), s 78. Strömshall
...
Den 1 de. 1888 avled fabrikör L.M. Kruse, vilken från en ringa början arbetat upp sitt verk till ett betydande sådat, varjämte han ävenledes fått tid att ägna sitt intresse åt ortens angelägenheter....Bl.a. Skarpskytterörelsen....Strömshall drevs fortfarande av änkefru Johanna Kruse med ingenjör Axel Kruse som ledare...
År 1900 övertogs fabriken av ing. Axel Kruse, under vars tid en hel del arbeten för kronans räkning utfördes. Bl.a. tillverkades en mängd filtar...Axel Kruse, som är född den 30 april 1854, försålde den vid Helgeån så vackert belägna fabriken 1918 till fabrikören Cardell i Örebro, vilken arbetar i någorlunda samma riktning som företr.
. .... Kyrkböcker, Broby, B:3 2/6 flyttl. Utflyttad 1875 19/2 Technol Elev Lars Axel Kruse från Strömshall till Bolstorp
Inflyttad 1876 20/4 Hr Lars Axel Kruse från Bolstorp till Strömshall.
72. Flensburgska Stamtavlan. .... Flensburgska Släktboken, 4:e bladet från slutet. Anno 1689 d 27 Marti
ißt mein Sahlige S(w)ester
Cathrina Danklofs in
Gott (dem) h.r... ..t(f)la
in der Stadt Flensborg
Gott gebe ihr mit allen
fromme Gr(üße) (s)ein fröliche
... (Anfang) am Jungste ...
. Tryckt tysk bibel med anteckningar om giften, födslar och dödsfall för fam. Flensburg
73. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB). .... (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Carl Gustaf Danckwardt, döpt 1706 25/3 på Torsebro, son av Georg Danckwardt; häradshövding i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader 1733; vice lagman i Skåne 1743; häradshövding i Gärds, Albo och Villands härader 1745 21/5-1758; lagmans titel 1756; död 1780 24/6 på Göingeholm.
Gift 1735 14/1 med Elisabeth Schaeij, född 1717 21/12, död 1780 18/5, dotter av häradshövdingen Johan Petersson Schaeij och hans 1:a hustru Anna Mühlenbrock. Barn: Georg Peter, född 1735, överste, död 1809; Johanan Christina, född 1736 7/12, död 1811 8/1 på Karlsnäs gård vid Kristianstad; Magnus Gustaf, född 1738, lagman; död 1800; Anna Brita, född 1739 17/7 på Riseberga gård, död 1748 30/5; Carolina Catharina, född 1740 20/10, död ogift 1821 8/1 på Göingeholm; Henrietta Amalia, född 1741 5/10, död 1806 27/2 i Lund; Johan Ulrik, född 1742, överjägmästare, död 1824; Carl Adolf, född 1743 12/10 på Hörröd, konteramiral, död barnlös 1806 5/12 på Sveaborg; Christian Fredrik, född 1744 14/8 på Riseberga gård, död samma år 16/10; Christina Elisabeth, född 1745 13/9, död 1816 3/7 på Göingeholm; Ulrika Lovisa, född 1746 8/12, död 1747 några veckor gammal; Eva Charlotta, född 1753 17/4, död ogift 1817 27/1 på Göingeholm.
.
74. (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), se namn.
75. (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se son Carl Gustavs namn.
76. (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se makens namn.
77. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Se detta dop.
78. (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se make Carl Gustav Danckwardt.
79. (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se dotter Elisabeths make Carl Gustav Danckwardt.
80. Kyrkböcker, Riseberga fsg, Kristianstads län, se dop.
81. Kyrkböcker, Riseberga fsg, Kristianstads län, Riseberga C:1 (1689-1764) Bild 96 / sid 91. 1743
d. 3 oct: blef på Riseberga gård, för svaghets skull hemma
döpt ... Hr Härads Höfding
Carl Gustaf Danckwardts dotter
Christina Elisabeth, som
... högädla Mademoiselle Jeanna
Chatarina Papke hölt öfwer ...
Wittnen: Nådig fröken på Nybo ...:
fru Rosenqwist, vice Härads Höf-
dingen Carl g: Rosenqwist, Au-
scultanten Edla ock Hög...st
Hr Jonas Papke ... Hr
Cuhlberg. Blef föd d. 30 Sept:
Kl: 4 om morgonen.
82. Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Häglinge församling
1806 - 1894
Datum 1816-07-03 Datum avser död
ID-nr/Regler 256299/DDSS
Den avlidne
Namn Elisabeth Flensburg f. Danckvardt Kön kvinna
Titel enkefru prostinna Civilstånd änka
Ort Äktenskaplig börd ej angivet
Dödsorsak Ålder/födelsedatum (i förekommande fall)
kramp colik i magen
År: 73 Månad: Dag:
Födelsedatum:
Attest
Anhörig
Namn Ort
Titel Relation
Övrigt
Hon dog sedan hon mäst 2-ne år varit sängliggande af Kramp Colik i magen
Källhänvisning
Arkiv Sid-/årsnummer
Häglinge kyrkoarkiv C:1 315 / 11
Förvarande institution Sida i husförhörslängden
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1806-1856. Vigda 1806-1846. Döda 1806-1861.
Övrig information
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Häglinge C:1 1806-1861, Häglinge F:1 1862-1890 samt Häglinge F:2 1891-1894.
83. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Häglinge CI:1 (1806-1856) Bild 158 / sid 315. 1816
No 11. Den 3 Julii dog och den 7 begrofs Enkefru Prostinnan
Elisabeth Flensburg född Danckwardt. Hon dog sedan
hon mäst 2ne år warit sängliggande af Kramp Colik
i magen och war 73 år gamal.
84. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Carlquist LSH, del 6
Frosta Kontrakt
Södra Rörum och Häglinge.
sid 118. 15. Pehr Flensburg
P.F. var f. i Malmö juni 1736, son av rådmannen Wilhelm Flensburg och Anna Margareta Riber; gick i Malmö skola, student 1751 16/12, efter kallelse av faderns halvbror, kh i Osby H. P. Lorich prv till dennes medhjälpare 1760 7/9. ... medföljde Lorich vid dennes förflyttning till Hjärsås 1762, fil. mag. 23/6 1763, e.o. reg.-pred. vid Södra skånska kav. 5/1 1771, 2:e reg.-präst 26/2 1772, 1:e reg.-präst 11/7 1773, ..., kh. i S.R. & H. 6/9 1780, ..., prost ö.e.f. 12/9 1786, död i S.R. 14/4 1791.
g. 1:o i Hjärsås 1773 m. Elsa Maria Lorich, f. i Malmö Pe. 4/10 1743, död i S.R. 30/8 1785 ( enl. hennes bouppt. Frosta s.å. 17/9), dotter av kh. i Hjärsås, hdsprosten Hans Peter L. och hans 2:a h. Maria Sofia Hellman. Barn:
- Hans Wilhelm, död i Tolånga 13/1 1780.
- Nils Johan, f. i Tolånga 18/6 1777, kh i Vellinge.
- Mattias, f. i T. 24/9 1779, handlande i Malmö, död därst. 22/1 1851.
G. 2:o 15/9 1786 (enl. Elg. 2, s. 158) m. Christiana Elisabeth Danckwardt, f. i Riseberga 30/9 1743, död på Göingeholm, Häglinge, 3/7 1816, dotter av hdshövd. i N. & S. Åsbo m.fl., sederm. i Villands m.fl. hd, tituläre lagmannen Carl Gustaf D. (adl. ätten n:r 1412) och Elisabet Schaeij.
85. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.
86. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.
87. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:2 (1729-1746) Bild 860 / sid 157. 1736
Julius
d 16 Christnades Hr Rådman och Justie Cämnäres Vilhelm Flensburg ...
... N: Peter född d 14 moderns n: Anna Margaretha Riber.
88. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
89. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), Student vid Lund maj 1712, stadsnotarie i Malmö 9 apr 1719, rådman 23 aug 1731, kämnärspreses 26 okt 1734. Han har utgivit: "Kort berättelse om det såkallade S:te Knuts gilldet, besynnerligen det, som nu i Malmö florerar"; tryckt i Lund 1743 hos Ludvig Decraux. .... Kyrkböcker, Fosie, se dop.
90. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se makans far HPL.
91. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se detta dop.
92. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se detta dop.
93. Kyrkböcker, Tolånga, Färs kontrakt, Malmöhus län, se barns födelse 1777 och barns död 1780. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
94. Bäcks släktträd/familjearkivet.
95. (genline), genline. Billinge 1860
5. Ett dödfött flickebarn. Februari 7 född.
Snickaren och husmannen Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modren 39 år gl. .... (genline), genline. se födelse.
96. (genline), genline. Billinge 1818 födda
Bögerups hus Anders
Husmannen Daniel Anderssons hustru Hanna Mårtensdtr födde en son Torsdags afton d 7 Maij som döptes d. 10 ejusdem i kÿrkan af Com. Mag. Rothstein, kallades Anders.
Faddrar:
Trädgårdsmäst. Hans Ericssons hust. Boël Mårtensdtr i gemenskapen bar honom.
1. Rusthåll. Åke Nilsson i Bögerup
2. Dräng Ola Nilsson ibm
3. Dräng Nils Jonsson i Gunnaröd
4. Pigan Bengta Persdr ibm (?)
5. Pigan Sissela Andersdr i Billinge.
97. (genline).
98. (genline), genline. Billinge 1783
1, Bögerups hus Anders Olsons och Toren Larsdotters son föddes d 5 Januari. Döptes den 12 dito Kallades Daniel.
Test. Daniel Johnas: i Stockamöllan.
Susc. Marna Nils Åkas i Bögerup
Rÿtt: Zestrand (?) i Bogerup
do Daniel Kastensson ibm
Pig. Malens Olsdotter ibm
Pig Margaretha Jonasdotter ibm.
99. (genline), genline. Billinge 1818 födda
Bögerups hus Anders
Husmannen Daniel Anderssons hustru Hanna Mårtensdtr födde en son Torsdags afton d 7 Maij som döptes d. 10 ejusdem i kÿrkan af Com. Mag. Rothstein, kallades Anders.
Faddrar:
Trädgårdsmäst. Hans Ericssons hust. Boël Mårtensdtr i gemenskapen bar honom.
1. Rusthåll. Åke Nilsson i Bögerup
2. Dräng Ola Nilsson ibm
3. Dräng Nils Jonsson i Gunnaröd
4. Pigan Bengta Persdr ibm (?)
5. Pigan Sissela Andersdr i Billinge
.
100. Folkbokföringen 1890, Se son Daniel.
101. (genline), genline. Billinge 1860
5. Ett dödfött flickebarn. Februari 7 född.
Snickaren och husmannen Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modren 39 år gl.
. .... (genline), Billinge 1855 födda
Troen född Oct 17 döpt Oct 28
Husman och Snickare Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modern 35 år gl.
Susc. Husman Nils Danielssons i Bögerup Hustru Ulla Malmstedt.
Testes: Åbon Nils Nilsson i Bögerup och Ynglingen Carsten Nilsson.
.
102. (genline), Billinge 1857
Daniel född November 17 döpt November 22
Husman och Snickaren Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdtr av Bögerup. Modren 37 år gl.
Susc. Åboen Nils Åkessons i Bögerup hustru... ... ...
Åboen Nåns Bengtsson i Bögerup och Ynglingen Erik Weibull. I Mattsson.
.
103. (genline), genline. Billinge 1857
Daniel född November 17 döpt November 22
Husman och Snickaren Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdtr av Bögerup. Modren 37 år gl.
Susc. Åboen Nils Åkessons i Bögerup hustru... ... ...
Åboen Nåns Bengtsson i Bögerup och Ynglingen Erik Weibull. I Mattsson.
104. Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Se make DAH. .... Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Cathrina RASMUSDOTTER (AFN: 1J2Z-R6J)
Sex: F
--------------------------------------------------------------------------------
Event(s):
Born: 19 Nov 1847
Gunnared , Billinge, Malmohus, Sweden
Christened: 21 Nov 1847
Gunnared , Billinge, Malmohus, Sweden
Married: 9 Nov 1901
Billinge , Malmohus, Sweden
--------------------------------------------------------------------------------
Parents:
Father: Rasmus PAHLSSON (AFN: 1J2Z-R2P)
Mother: Agnes PEHRSDOTTER (AFN: 1J2Z-R3W)
Submitter(s):
BERNELE CHRISTOPHERSON HALE Microfilm:
1092 N 200 W Submission: AF95112644
BOUNTIFUL UT
USA 84010.
105. Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Daniel Andersson HARTELIUS (AFN: 1J2X-JGT)
Sex:
Event(s):
Born: 17 Nov 1857
Bogerup , Billinge, Malmohus, Sweden
Christened: 22 Nov 1857
Bogerup , Billinge, Malmohus, Sweden
Married: 9 Nov 1901
Billinge , Malmohus, Sweden
Parents:
Marriage(s):
Spouse: Cathrina RASMUSDOTTER (AFN: 1J2Z-R6J)
Marriage: 9 Nov 1901
Billinge , Malmohus, Sweden
Submitter(s):
BERNELE CHRISTOPHERSON HALE Microfilm:
1092 N 200 W Submission: AF95112644
BOUNTIFUL UT
USA 84010
.
106. (genline), se födelse.
107. (genline), genline. Billinge 1855 födda
Troen född Oct 17 döpt Oct 28
Husman och Snickare Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modern 35 år gl.
Susc. Husman Nils Danielssons i Bögerup Hustru Ulla Malmstedt.
Testes: Åbon Nils Nilsson i Bögerup och Ynglingen Carsten Nilsson.
108. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se Erik Georg Danielsson. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Danielsson, släkt, härstammande från mjölnaren Matthis Jonsson (f. 1676, - 1754) i Börsjö i Risinge församling, vilken troligen var son till mjölnaren Johan Andersson (d. 1709) i Finspång i Risinge församling och blev fader till byggmästaren och mjölnaren vid Lämneån i Tjällmo församling Daniel Matthisson Uhr (f. 1721, d. 1777). Dennes son kronolänsmannen Daniel Danielsson Uhr (f. 1755, d. 1793) i Vistinge i Risinge församling hade bl. a. sonen regementskommissarien Daniel Fredrik Danielsson (f. 1783, d. 1857). Bland dennes efterkommande märkas, jämte en äldre släktgren, som skriver sig Danielson (se detta namn), hans sonson disponenten Carl Leonard D. (se nedan 2), fader till disponenten vid Österby Åke D. (f. 1882, d. 1928), samt Carl Leonard D:s farbroder disponenten Eric Georg D. (se nedan 1), fader till överingenjören vid Hagfors, sedermera bruksförvaltaren vid Motjärnshyttan Jonas Viktor D. (f. 1855).
Källa: Släktutredning av Genealogiska byrån, Uppsala, i släktens ägo.
109. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Erik Georg Danielsson, f. 13 juli 1815 å Berga, Fellingsbro socken, d. 19 juni 1881 på Risberg, Norra Råda socken.
Föräldrar: regementskommissarien Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson och Anna Elisabet Kindstrand. Elev vid Johannislunds friskola under Halleby säteri, Skärkinds socken, nov. 1821- hösten 1825 och i Norrköpings trivialskola ht. 1825-vt. 1830; brukselev vid Lilla Ålberga bruk i Kila socken, Södermanland, 12 dec. 1830 - 1834; lantbruksbokhållare vid Gammelstads herrgård i samma socken maj - nov. 1834; bruksbokhållare vid Spånga bruk i Västra Vingåkers socken nov. 1834 - 1836; elev vid Filipstads bergsskola 1 nov. 1836-9 sept. 1837. Bokhållare vid Uddeholmsverken okt. 1837; elev i smide (smidesmästare) därstädes med bostad vid Geijersholm sept. 1838; förvaltare vid Munkfors med en lön av 1,000 rdr 1 nov. 1840 - 1846; företog på Jernkontorets bekostnad en studieresa till Amerikas förenta stater, England och Frankrike 30 juli 1843 - 1844; egendomsdisponent vid Uddeholmsverken 1 nov. 1846; förste eller affärsdisponent därstädes 1 nov. 1855; erhöll 13 apr. 1881 på egen begäran avsked från disponentbefattningen från bruksårets utgång.
Gift 1) 4 juni 1843 med Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f.
10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors,
dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von
Heland; 2) 13 juli 1848 i Hova med Kristina (Stina) Waern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D:s föräldrahem upplöstes tidigt på grund av ekonomiska svårigheter, vari hans fader invecklades, men icke desto mindre fick han tack vare understöd av släktingar åtnjuta skolundervisning till sitt femtonde år. Därefter måste han förtjäna sitt uppehälle som brukselev och lantbruksbokhållare. Bevarade anteckningar visa, att den begåvade ynglingen på egen hand fortsatte arbetet på sin utbildning; under ihärdiga självstudier sökte han bl. a. förkovra sig i språken, och hans läsning sträckte sig även till vitterheten (Atterbom, Almquist m. fl.). Vid tjuguett års ålder vann han inträde i Filipstads bergsskola och knöts omedelbart efter sin avgångsexamen 1837 till det stora företag, Uddeholmsbolaget, vilket han sedan skulle komma att utan avbrott tjäna till sin död och vars öden han slutligen ledde under ett avgörande skede i dess utveckling.
Vid denna tid ägdes Uddeholmsverken av ett bolag, huvudsakligen bestående av ättlingar till >Uddeholms andre grundläggare>, B. G. Geijer. Förste disponent var den framstående bruksmannen Jonas Waern, under vars ledning företaget upplevde en av sina glansperioder. Det vittnar gott om det förtroende, D. hastigt vann hos denne fordrande chef, att han redan efter ett år betroddes med uppsikten över smidet vid brukets stångjärnshammare. Sina förutsättningar för en ledande verksamhet vidgade han genom studieresor till de mellansvenska bruken (1839, 1840). Efter att ha avböjt ett hedrande anbud om anställning på Jernkontorets stat betroddes D. 1840 med förvaltningen av en av bolagets främsta egendomar, Munkfors’ ett decennium tidigare inköpta, nu i kraftig utveckling
stadda bruk. Ett par år senare ingick han förlovning. Sin fästmö, Malin Lalin, hade han lärt känna under en kurs i engelska i det Waernska hemmet, vari han deltagit. Det synes ha väckt ett visst uppseende, att den vackra, glada, firade brukspatronsdottern valde den allvarsamme, uppåtsträvande unge mannen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts. Själv hade hon under deras tidigare bekantskap tecknat sin blivande fästman på följande sätt: >ansenligt lång, dito mörk, med ett allvarligt, manligt, även
intressant ansikte, vackra ögon, vacker panna! Han är i sällskap mycket tyst - dansar ej.> Över D:s och Malin Lalins korta kärleks-saga vilar ett vemodigt romantiskt skimmer. Deras bröllop firades på försommaren 1843. Sedan de blott en månad njutit >det högsta av jordlivets lycka>, måste D. anträda en studieresa till Amerika. Sin hustru fick han aldrig återse. Under hemresan möttes han i England av underrättelsen, att hon jämte en nyfödd son bortryckts av scharlakansfeber. Förlängda studier i England och Frankrike kunde ej skingra hans sorg. >Han reste ut en vacker yngling och är nu som en utmagrad gammal gubbe>, skrev svärmodern vid hans hemkomst.
Efter Amerikaresan blev D. snart egendomsdisponent, dvs. chefens närmaste man,
och efterträdde 1855 Waern - sedan 1848 hans svärfader - såsom förste disponent. Han inflyttade nu i disponentbostaden Risberg, där han förblev boende till sin död och som han återuppförde efter en eldsvåda 1864.
Under D:s E. G. Danielsson.
förvaltningstid modernisera- Fotografi.
des äganderättsförhållandena
till Uddeholmsverken, i det Uddeholms bolag, vars karaktär av släkt-stiftelse
småningom och särskilt genom en ny bolagsordning 1860
alltmer försvagats, år 1870 till det nybildade Uddeholms aktiebolag
överlät all sin lösa och fasta egendom. Förändringen var visserligen
så till vida av formell natur, som ledningen förblev oförändrad
och delägarna i de båda bolagen i huvudsak voro desamma, men
på grund av den allmänna konjunkturutvecklingen kom omorganisa-tionen
1870 att sammanfalla med ett skarpt markerat skiljemärke
mellan två perioder i Uddeholmsverkens historia.
Det bruksföretag, till vars ledare D. sålunda arbetade sig upp, bestod av en mångfald smärre verk och förfogade över en väldig areal, nära 200,000 tunnland, varav 164,000 tunnland skogsmark (1835). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), De stora domänerna voro fördelade över vidsträckta områden utefter Klarälven och dess biflod Uvån. Av hänsyn till bränsle-försörjningen voro de olika verken förlagda långt från varandra. Malmen hämtades från östra Värmlands bergslagsdistrikt, där Uddeholmsverken hade rika gruvor och gruvandelar, främst i Tabergs-fältet. Ett stycke längre väster ut lågo masugnarna, fyra till antalet, sedan följde hammarverken, uppradade efter Uvån samt vid eller i grannskapet av Klarälven från Dalby socken i norr till Munkfors i söder. Tillsammans voro omkring 1840 tio stångjärnshammare i verksamhet, däribland Munkfors och Stjärnsfors (invid Uddeholm).
Tillverkningen bestod främst av s. k. tysksmide av traditionell typ. Vidare framställdes något gjutgods vid masugnarna, stål vid Munkfors och (från 1844) Stjärnsfors samt manufaktursmide vid Munkfors och Stjärnsfors. För bruksrörelsen obehövliga skogstillgångar tillgodogjordes genom försågning bl. a. vid Stjärnsfors och, framför allt, vid Munkfors, där virket från Klarälven uppsamlades. Bolagets
domäner hade sålunda sammangjutits till en enhetlig ekonomisk organisation, byggd på den gammalsvenska bruksrörelsens principer. Men påtagligt är, att företaget ej kunde förbli stående på denna ståndpunkt. Så snart nya kommunikationsmedel skapades, måste målet bli tillverkningens koncentrering och rörelsens ombildning till rationell stordrift. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Då D. började sin ingenjörsverksamhet i Uddeholmsverkens tjänst, stodo emellertid de tekniska problemen i intressets bränn-punkt. Avsättningen av det svenska järnet syntes hotat av revolutionerande uppfinningar. Stenkolsjärnet blev alltmer konkurrensdugligt, och i utlandet började järnet framställas i växlande sorteringar,
avpassade för speciella ändamål. Under 1830-talet hade i Sverige framgångsrika försök gjorts att omlägga tillverkningssättet efter engelskt mönster; föregångsmän vid införandet av >Lancashire-smidet>, som metoden kallades, voro G. Ekman på Lesjöfors och K. Fr. Waern på Baldersnäs. Till D:s första uppgifter hörde att följa
experiment med engelskt smide. Då han tillträdde förvaltartjänsten vid Munkfors, anställdes där en engelsk smed Houlder, säkerligen tillhörande en arbetarfamilj med detta namn, som genom K. Fr. Waern inkallats till Sverige. Försöken upptogos 1842-43 i större skala och med sådan framgång, att man under bruksåret 1844-45
i huvudsak övergick till det nya tillverkningssättet. Efter all sannolikhet har D. haft stor andel i genomförandet av denna viktiga reform.
I närmaste samband med nyss berörda förhållanden står D:s ovan omtalade, av Jernkontoret bekostade resa till Amerika, England och Frankrike. Avsättningen av det svenska järnet gick vid denna tid katastrofalt tillbaka i Amerika, och den kraftigt uppblomstrande amerikanska järnindustrien, som arbetade både med trä- och stenkol, erbjöd i tekniskt avseende särskilt mycket av intresse för en svensk ingenjör. Den även av trycket utgivna reseberättelse, som D. 1845 avgav till sin uppdragsgivare, är också huvudsakligen ägnad åt Amerika. Tyngdpunkten i framställningen ligger på det tekniska området, men D. försummar därför ej övriga
förhållanden av betydelse för det ekonomiska produktionsresultatet. Om framtida insatser varslar den starka uppmärksamhet, han ägnade åt kommunikationsmedlen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans allmänna slutsats blev, att det svenska järnets framtid på exportmarknaden kunde räddas, men endast om man vaket tillgodogjorde sig de tekniska uppfinningarna och inriktade tillverkningen på hög kvalitet och en rikare
sortering, som smidigt anpassade sig efter marknadens skiftande behov.
Det program, D. i sin reseberättelse uppställt, blev vägledande för hans egen verksamhet. Tack vare dessa principer kunde Uddeholmsjärnet också bibehålla sin gamla ställning och vinna nya marknader. En direkt frukt av D:s studieresa var det otvivelaktigt, att han lyckades organisera en betydande försäljning i Amerika.
Den omsorg, som nedlades på tillverkningen, måste emellertid fördyra denna. Under högkonjunkturer, då även ordinärt järn vann lätt avsättning, kunde otvivelaktigt endast en viss karaktärsstyrka hos ledaren upprätthålla principen att även med uppoffringar söka uppnå endast den bästa möjliga kvalitet. En stark kvantitativ ökning av tillverkningen gynnades varken av en sådan politik eller av konjunkturerna. Stångjärnstillverkningen, som vid medlet av 1840-talet överskridit 15,000 skeppund, sprang väl vid 1850-talets högkonjunktur upp till det dubbla men stannade både före och efter denna exceptionella period vid avsevärt lägre belopp än det sistnämnda. Den omläggning av tillverkningen, som föranleddes
av bessemermetodens utveckling, inleddes efter någon tvekan genom uppförandet av en bessemerugn vid Gustavsfors 1871-72. Även försök med martinprocessen började ungefär samtidigt (1869) och utföllo så gynnsamt, att tillverkningen av martinmetall redan vid mitten av 1870-talet blivit >en huvudsak> vid sidan av det äldre träkolssmidet. Manufaktursmidet och gjutgodstillverkningen kunde på grund av det dåliga avsättningsläget före skapandet av nya
kommunikationsmedel ej nå någon större omfattning. Viktigare var stålberedningen, som befrämjades genom tekniska förbättringar (valsverk vid Munkfors 1856, sågspånsugnar från 1860). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bolagets andra huvudprodukt var trävaror. Mot slutet av det skede, som här sysselsätter oss, nådde denna tillverkningsgren i betydelse nästan upp till järnframställningen. Bakom detta resultat låg ett målmedvetet arbete på flottledernas upprensning, skogsarealens utvidgning genom köp och arrenden samt skogsskötselns förbättring; åren 1835-80 torde arealen ha ökats med omkring
hälften. Då Waern 1855 avgick från disponentbefattningen, hade den starka utvecklingen av bolagets trävarurörelse föranlett anläggandet av ett nytt sågverk, Skoghall, vid Klarälvens mynning. Skogsbruket och sågningen hade av Waern omfattats med det största intresse, och D. fullföljde, vad svärfadern begynt. Ofta genomströvade han under milsvida vandringar bolagets skogar. Efter en
>beredningshuggning>, vilken genomfördes på tjugu år, kunde man slutligen under 1860-talet fastställa en systematisk trakthuggningsplan för hela domänen, utarbetad av en bekant skogsman, L. V. Obbarius. Även på jordbrukets område anknöt D. till uppslag och strävanden, som utgått från Jonas Waern. Denna gren av bolagets verksamhet hade städse varit föremål för Waerns synnerliga omvårdnad, och D. delade hans uppfattning om dess betydelse. För bruket var det också av största vikt att öka fodertillgången och nedbringa det tyngande spannmålsförlaget genom ökade egna skördar. Sistnämnda skäl talade jämväl för att på alla sätt uppmuntra bolagets underhavande att med omsorg sköta sina gårdar.
Här gjorde sig likväl också ett annat motiv gällande, den patriarkaliskt-humanitära omvårdnad om de underhavande, som hörde till bolagets traditioner. Vid olika tillfällen har D. givit uttryck åt åsikten, att jordbruket som binäring är av största betydelse för arbetarnas ekonomi och moral (se t. ex. borgarståndets protokoll 6 dec. 1856), och han sökte också i vad på honom ankom omsätta denna mening i handling. Av andra sociala frågor lågo folknykterheten och folkundervisningen honom varmt om hjärtat. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Överhuvud torde det kunna sägas, att han kände ett verkligt personligt ansvar för den stora befolkning, som direkt hade sin utkomst av bruket och som under hans tid mer än fördubblades (från c:a 5,000 omkring 1840 till över 10,000 1870).
I Uddeholms historia under skedet före 1870 var det framför allt försäljningen och finansieringen, som förebådade en ny tid. Ovan har redan talats om öppnandet av nya marknader. Därmed sammanhängde, att man ej lika uteslutande som tidigare litade till de göteborgska handelshusens förmedling utan även anknöt direkta
förbindelser. För att vårda och utvidga dessa företog D. upprepade utländska resor. Finansieringen karakteriserades framför allt av ett allt målmedvetnare utnyttjande av det framväxande moderna kreditväsendet. I samband därmed steg bolagets skuldsättning, som dock förblev obetydlig i förhållande till dess tillgångar; under 1860-talet uppgick den till c:a 2 millioner rdr. Till en ej obetydlig del härrörde skuldsättningen från det oavlåtliga arbete på kommunikationsmedlens förbättrande, som Uddeholmsverkens läge och brukens splittrade lokalisering nödvändiggjorde. Man ingick nu i hästjärnvägarnas eller de s. k. rallvägarnas
period. De segelbara vattendragen sammanbundos med spår för vagnar, vilka med sin last togos ombord på med skenor belagda pråmar. Viktigast var att förbättra utfartsvägen, där särskilt Klarälvens vattenfall vid Deje och Forshaga utgjorde svåra hinder. Fallen kringgingos genom kombinerade kanal- och järnvägsanläggningar, vilka efter många svårigheter och finansiella bekymmer
fullbordades 1865. Företaget, som till stor del bekostats av Uddeholm, hade då under mer än ett decennium varit föremål för D:s omtanke och ivriga bemödanden. Stora summor nedlades även på förbindelselederna mellan de särskilda verken. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mera genomgripande skulle dock följderna bli för hela verk-samheten,
när de verkliga järnvägarna kommo. Då nordvästra stam-banan
skulle byggas, förordade D. jämte många meningsfränder
bland bruksindustriens män dess framdragande längre in i provinsen
i stället för genom Karlstad. Riksdagen 1865—66 valde emellertid
det senare alternativet, och bruksdistriktens utfartsfråga fick kort
därpå genom Bergslagsbanan en rationell lösning. Vid denna järn-vägs
tillkomst spelade D. en betydande roll. På våren 1870 inträdde
han i en kommission, som skulle undersöka möjligheten att realisera
det först väckta förslaget om en järnväg från Falun till en liten
hamn vid Bohuslänskusten, Krossekärr. Snart nog framträdde emel-lertid
en opposition, som hävdade, att Göteborg var banans natur-liga
ändpunkt, och denna mening genomdrevs på hösten 1871 av
en grupp inom intressenternas krets, till vars inflytelserikare med-lemmar
D. hörde. Även under byggnadsperioden nedlade denne ett
betydande arbete i det stora företagets tjänst och bidrog därjämte
verksamt till Uddeholms stora insatser i dess finansiering.
Ej mindre viktigt var det emellertid att tillgodose de lokala
förbindelserna. Efter upprepade överläggningar och skiftande för-slag
beslöt bolagsstämman 1873 att för verkens eget behov i olika
etapper anlägga smalspåriga järnvägar mellan Taberg och Klar-älven.
Redan följamde år kunde malmtransporterna börja, och år
1877 öppnades linjerna för allmän trafik. Kort därpå (1880) bil-dades
för järnvägarnas förvaltning Nordmark—Klarälvens järnvägs-aktiebolag,
i vilket Uddeholm ägde alla aktierna. Det nya bolaget
övertog snart driften å Filipstads norra bergslags järnväg, vilken
samtidigt under Uddeholmsbolagets medverkan byggts som ett
självständigt företag. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedermera har man fortsatt på samma väg, i det att även efter D:s tid administrationen av nytillkommande
bandelar, däribland den så länge eftersträvade utfartsvägen till
Vänern, överlämnats till Nordmarks-Klarälvens järnvägsaktiebolag.
Järnvägsbygget från Taberg öppnade en möjlighet att förlägga
Uddeholmsverkens malmförädling vida mer centralt än förr. En
direkt följd härav var den sista stora nydaningen under D:s tid,
anläggandet av Hagfors järnverk med väldiga masugnar, bessemer-verk,
gjuteri och mekanisk verkstad. Beslut därom fattades av
1873 års bolagsstämma samtidigt med beslutet om järnvägsbygget,
och båda arbetena fullföljdes parallellt. Den första masugnen vid
Hagfors påblåstes 1878. Därmed var 1873 års stora nyanläggnings-plan
genomförd och förutsättningen för rörelsens modernisering
skapad, även om tillverkningens slutliga koncentrering (till Munk-fors
och Hagfors) tillhör ett senare skede. Att nå målet hade
emellertid kostat bekymmer och uppoffringar, som ej från början
kunnat förutses. Anledningen härtill var konjunkturutvecklingen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bakgrunden till de djärva besluten vid 1873 års bolagsstämma
var det börjande 1870-talets lysande högkonjunktur. Redan 1874
avlöstes dock de goda tiderna av den svårartade depression, som
först 1878—79 nådde sin botten. Det säger sig självt, att de stora
nyanläggningarna måste finansieras genom lån, och bolagets skuld-summa
steg också under det närmaste decenniet från omkring två
och en halv million 1870 till c:a tio millioner. I och för sig över-skred
denna skuldsättning icke försiktighetens gränser, men under
rådande konjunkturer blev det finansiella trycket oerhört hårt.
Därom vittnar bl. a. en bevarad brevväxling mellan D. och hans
svåger Ivar Waern, delägare i firman L. G. Bratt & co, Uddeholms-verkens
viktigaste Göteborgsförbindelse. Trots alla svårigheter
visade dock bolagets rörelse intet år förlust, och endast ett år, 1879,
måste utdelningen till aktieägarna alldeles inställas. Kraftprovet att
rida ut lågkonjunkturen och under denna genomföra nyanlägg-ningarna
blev D:s sista och kanske främsta insats i Uddeholms-verkens
tjänst. År 1879 bröts hans förut starka hälsa av en svår
sjukdom. En förbättring inträdde visserligen, som gjorde det möjligt
för honom att ännu en tid bibehålla förste disponentbefattningen,
men 1881 såg han sig nödsakad att begära avsked, ehuru han
avled, innan han hunnit lämna sin tjänst. Några år senare (1884)
drog sig hans närmaste man och medhjälpare under hela chefs-tiden,
den framstående egendomsdisponenten E. Holmberg, tillbaka,
Personskiftet blev sålunda fullständigt men ej så systemskiftet.
Det har framhållits, att den följande utvecklingen i mycket endast
är konsekvensen av >1870-talets storslaget uttänkta och stor-artat
genomförda planer för egendomens mångsidiga förbättring> (Almquist). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Det allmänintresse, som framträdde redan i D:s förhållande
till bolagets underhavande, manifesterade sig även i en vidare
verksamhetskrets. Tidigt synes han sålunda ha blivit en inflytelserik
ledamot av hushållningssällskapet, i vars stadgerevision han sedermera (1863—65) kom att taga en mycket verksam del. Ett särskilt
intresse ägnade D. åt förhållandena i norra Värmlands avskilda
och karga bygder, där Uddeholmsbolaget redan genom sina
stora besittningar hade villigt erkända förpliktelser. År 1851 in-träffade
en missväxt, som medförde hungersnöd i stora delar av
Värmland. På olika sätt deltog D. i arbetet på nödens lindrande.
Han krävde brännvinsbränningsförbud, ordnade soppkokning och
utdelning av poletter samt medverkade vid organiserandet av nöd-hjälpsarbeten
genom s. k. >arbetsinrättningar>. Till dessa anslogos
penningmedel, som insamlades till de nödställdas hjälp. Avsikten
var att för kommande behov fondera kapitalet under namn av >1852
års gåvomedel>, en fråga, åt vilken D. jämväl senare (1860—63)
ägnade uppmärksamhet i hushållningssällskapet och landstinget.
Även på andra vägar ville man förhjälpa de hemsökta bygderna
till självhjälp. Hushållningssällskapet strävade sålunda att genom
lokala organisationer få befolkningen med i det aktiva arbetet för
jordbruksnäringens höjande. Redan 1854 deltog D. i utarbetandet av
>regler för hushållsnämndemän> i Nedre Älvdalen. Sedan linjerna
för detta lokala arbete uppdragits genom hushållningssällskapets
nya stadgar 1865, i vilkas utarbetande D. deltog, organiserade han
1868 Nedre Älvdals hushållsgille och nedlade därpå ett intresserat
arbete i dess tjänst, bl. a. vid anordnandet av möten med diskus-sioner,
tävlingsplöjningar, kreaturspremieringar osv. Under det
svåra missväxtåret 1868 var D. ledamot av en av landstinget till-satt
nödhjälpskommitté. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), År 1856 invaldes D. som representant för bruksägarna i borgar-ståndet.
Även som riksdagsman blev han mycket verksam; hans
talrika anföranden äro klara, sakliga, ibland utredande inlägg i
frågor av merendels praktiskt intresse. D:s allmänna hållning var
moderat regeringsvänlig. I de ekonomiska frågor, som dominerade
riksdagen, företrädde han en principiell liberalism, som dock villigt
anpassades efter det praktiska livets krav; så fann han ett stats-ingripande
till näringarnas understod >fullkomligt i sin ordning>
under 1857 års kris. Den största uppmärksamheten ägnade han åt
penningfrågor. Han satt i bankoutskottet och förde gärna dess
talan i allt, som kunde befrämja kreditväsendets utveckling.
Trots den verksamhetslust, D. ådagalade under riksdagen,
återvände han ej dit. Själv skrev han vid ett senare tillfälle till en
riksdagskamrat: >Jag är mer än glad att ej behöva vara med i
striderna, för vilka jag ej passar.> Med odelat intresse ägnade han
sig däremot åt hemortens allmänna angelägenheter. I borgarståndet
hade han med iver understött riksdagens bekanta initiativ till upprättandet av landsting och ordnandet av kommunalväsendet.
När reformen sedan genomfördes, hörde D. till en grupp intres-serade,
som 1863 föranledde sammankallandet av ett förberedande
möte för överläggning om det stundande landstingets uppgifter.
Vid detta möte, som för övrigt företrädesvis ägnade uppmärksamhet
åt nöden i norra Värmland, satt han som ordförande och intog
sedan en framskjuten ställning i landstinget, slutligen som dess
ordförande. Även i brukssocieteten och Jernkontoret nådde D. tack
vare sin ställning och sina personliga insatser betydande inflytande.
Antecknas bör även, att D. var en av stödjepelarna i Värmländska
bergsmannaföreningen, till vars stiftare han hörde. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D. ånjöt anseende som framstående metallurg och bevarade
alltid trots sin krävande praktiska verksamhet intresset för sitt
yrkes teoretiska sida; även under sina mest arbetstyngda år
sysslade han gärna någon gång med sin mineralsamling. Hans
affärsblick var skarp, och hans livsverk röjer förmåga att se, när
uppfinningar och förbättringar mognat för praktiken, även om till
sist >nyare tiders framsteg gingo något fortare, än hans av åldern
tryckta sinne ibland fann lämpligt>. Utmärkande drag hos honom
voro hans tankes klarhet och >det medlande och försonande prak-tiska
förståndet> i hans verksamhet. En mogen eftertanke, som
ibland före avgörandet kunde tydas som långsamhet, komplette-rades
av en ovanlig kraft, målmedvetenhet och uthållighet i verk-ställandet.
Hans minnesanteckningar vittna om outtröttlig flit,
verksamhetslust och en pliktkänsla, som sträckte sig från det
största till kontorsarbetets småsysslor. Med ett >i hög grad till-talande,
intagande och behagligt yttre> förenade sig >själens adel>
och >karaktärens renhet och fasthet>. En varmt religiös livsupp-fattning
framträder redan i hans breväxling med Malin Lalin och
utvecklades i allvarlig riktning under inflytande av hans andra
hustru, Stina Waern, vilken mottagit starka pietistiska intryck av
Cecilia Fryxell och delade sin mans humanitära och sociala intressen.
— Bland D:s efterlämnade papper, som förvaras hos hans son
ingenjör J. V. Danielson, märkas särskilt hans här ofta åberopade
almanackor och >dagliga anteckningar>, som taga sin början 1830
(med en återblick på D:s barndom). De innehålla dag för dag en
redovisning i stort och smått av hans arbete, resor, sammanträff-fanden
och dylikt, ehuru blott i form av ytterst summariska notiser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckt arbete: Anteckningar om Norra Amerikas fri-staters jerntillverk-ning
samt handel med jern- och stålvaror. Sthm 1845. (l), 96 s. [därav s.
92—96 Tillägg, med afseende på några metallurgiska nordamerikanska effec-ters
kemiska undersökning, af L. F. Svanberg].
Källor: Meddelanden av ingenjör J. V. Danielsson, Filipstad, och fröken
Anna Danielson, Stockholm; D:s ovan anf. papper. — Nekrolog i Filipstads
tidning 1881 samt Minnesord av bergmästaren A. Sjögren (Wermländska
bergsmannaföreningens annaler, 1882); Borgarståndets prot. 1856—58; sty-relse-
och revisionsberättelser samt annat tryck rörande Uddeholms bolag
(kapsel, KB). — J. A. Almquist, Uddeholmsverken (1899); Th. Andersson,
Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903 (1903);
Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872—1899 (1900); Lotten Dahlgren, Ran-säter
(1923); dens., Ur Ransäters familjearkiv (1923); Anna Danielson, Fru
Christina Danielson, född Waern (Karlstads stifts julbok, 1924); dens., E. G.
Danielson, Uddeholm. Ungdomshistoria och första mannaålder (ibid., 1926);
J. Furuskog, De värmländska järnbruksbygderna (1929); R. Geijer, Udde-holms
bolag 1746—1896 (1896); J. A. Leffler, Lancashiresmidets införande i
Sverige (En bergsbok, 1921); Statens järnvägar, 2 (1906); Svenska järnvägs-föreningen
1876—1926, 2 (1926); Elisabeth Waern-Bugge, En gammal herr-gård.
Baldersnäs (1920); K. Winge, Värmländska bergsmannaföreningen 1849
—1924 (Värmländska bergsmannafören. annaler, 1924). B. BOËTHIUS.
110. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f. 10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors, dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von Heland.
111. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Kristina (Stina) Waern, f. 2 aug. 1829 på Ribbingsfors, Amnehärads socken, d. 19 mars 1874 på Risberg, dotter till löjtnanten, slutligen landshövdingen i Skaraborgs
län Jonas Waern och Sara Kristina af Geijerstam.
112. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), ...Disponent för Uddeholms AB i Vermlands län... utg. 1901
113. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), ...Disponent för Uddeholms AB i Vermlands län...
114. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Jonas (1795-1868), 1857 adlad, statsråd. Årtalen stämmer inte med SSK:s. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 9. TAB. VI.
Jonas (son af Leonard Magnus, Tab. V). f. 1799, 16.7, på Billingsfors bruk i Steneby sn, Elfsborgs län; student i Upsala 1817; aflade kansliexamen 1819; e.o. kanslist i Kanslistyr. af K.M:ts kansli 1819, 1.5; underlöjt. vid Ingeniörkårens fältmätningsbrigad 1820, 15.2; adjutant hos Generallöjt., frih.B.E. Franc-Sparre 1824-1826; underlöjtn vid Fortifikationsbrigaden 1825, 10.8; ordonnansoff. hos Kronprinsen 1826, 18.8: löjtn. vid Ingeniörskåren s.å. 10.12; afsked från kåren med tillstånd att qvarstå i armén 1830, 6.2; kapten r.h.o.v. 1831, 15.6; afsked ut krigstjensten s.d; disponent för Uddeholmsverken i Vermlands län s.å; ledamot af Borgareståndet i riksdagen 1834-35; statsråd 1844, 18.5; R.N.O. s.å. 14.10; ledamot af K.Krigsvet.akad. 1846; afsked från statsrådsembetet 1848, 10.4; ordf. i komitén ang. jernväg mellan Köping-Hult 1852; hederled. af K.Landtsbruksakad. 1853. 1.2,K.N.O. s.å. 28.4; ordf. i komitén ang. förbättrad skogshushållning 1855, 20.6; ledamot af komitén ang. ordnande af Sveriges och Norgens gemensammma stridskrafter 1856; adlad 1857.22.6; introducerad under nr 2326 s.å; landshöfding i Skaraborgs län s.å. 14.12; K.m.st.k.N.O. 1860,5.5; afsked från landshöfdingeembetet 1866, 29.6. Död 1868, 13.1, på sin egendom Valaholm i Hofva sn, Skaraborgs län. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 11. Om barnen se resp.....
Sofis och Gustaf. Döda späda.
...
115. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 10. Se maken...
Gift 1823, 22.9 på Frösvidal i Kils sn, Örebro län, med Stiftsjungfrun Sara Kristina af Geijerstam, f. 1805, 23.8 på nämnda bruk. Död 1878, 6.2, på Valaholm, dotter af Bruksegaren Carl Gustaf af Geijerstam, nr 2010 och Christina von Hofsten, nr 1794.
116. Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 208. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård och af Wingård. Äldste kände stamfadern Anders Wingård, död 1645, var den fjärde lutherska kyrkoherden i Knakstads församling i Bohuslän. Hans sonsons sonsons - se W.1 - barn erhöllo 1799 adlig värdighet på grund af faderns förtjänster. Denna adliga ätt utdog nedan 1854 med W. 2 (se nedan).
- Johan, biskop. Född i Bräckegård i Qville socken i Bohuslän d. 19 april 1738. Föräldrar: nusthållaren Didrik Wingård och Inga Helena Qvil-
dahl. - Med utmärkta vitsord från Göteborgs läroverk anlände W. 1758 till Uppsala och blev magister därstädes 1764. Prästvigd på Kallelse till huspredikant af presidenten tniaenne van Höpken, utnämndes han till e. a. hofpredikant 1767 och blef två ån därefter ordinarie hofpredikant hos kronprinsen Gustaf. Sedan han vidare 1773 blifvit befordrad till biktfader och öfverhofpredikant hos änkedrottning Lovisa Ulrika samt skickligt medlat
flere ån i striderna mellan henne och Gustaf III, utnämndes han 1775 till kyrkoherde i Jakobs och Johannis församlingar i Stockholm, blef
teologie doktor 1777 samt undfick efter nästan enhällig kallelse fullmakt sam biskop öfver Göteborgs stift 1780. Genom Gustaf III:s särskilda
bevågenhet erhöll han personellt för sin lifstid Fjärås och Förlanda pastorat i Halland som prebende, hvarjämte han för att erhålla större in-
komster 1785 fick med biskopsämbetet förena domprostsysslan i Göteborg. Fastställelse å detta val af magistraten, som understöddes af konungen,
skedde, innan församlingen hann klaga. Då Gustaf III vid Svenska akademiens instiftelse själf utsåg tretton ledamöter, var W. en af dessa på grund af, som det hette, >att han på ett sällsamt sätt med all vältalighetens behaglighet tolkat de himmelska sanningar, och tjänt språket och smaken, då han med ovanliga gåfvan uppfyllt sitt viktiga kall>. Led, af prästeståndet vid riksdagarna 1778, 1786, 1789, 11792 och 1800 och vid de båda sista ledamot af hemliga utskottet.
Ledamot af åtskilliga samfund och sällskap. Död i Göteborg d. 12 jan. 1818. -- Genom sina blida predikogåfvor vann W. allmänhetens bifall och förvärfvade den k. familjens bevågenhet. Såsom stiftsstyresman ägnade W., som själf lutade åt den neologiska riktningen, en utmärkt omvårdnad åt läroverken, vakade öfver undervisningen, understödde fattiga studerande och pröfvade vid tillsättningen af nya lärare, vare sig för församlingen eller skalan, noga deras duglighet. - Gift 1777 med Fredrika af Darelli. Deras barn adlades med namnet af Wingård.
2. Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
3. Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 16 ff. ...1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen...
117. Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906).
118. Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), se sonen.
119. Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), se maken.
120. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen.
121. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 104. 74 af Wingård, Johan Diedrik
F 14/11 1778 i Sthm (Jak), son av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 21/2 1854 i Sthm (Nik).
...kapten i armén 1802...attaché vid sv. leg. i London 1807-08...V landshövding i Värmlands län 1814, landshövding 1815-40, statsråd o chef för finansdep 1842-43. Adlad pga faderns förtjänster 1799.
Gift 18/8 1810 i Gbg (Donk) m Fredrika (Fiken) Björnberg, f 17/1 1792 i Gbg (Domk), dotter av grossh Niklas Björnberg o Anna Maria Jönsson; äktensk. upplöst; död 5/4 1859 i Sthm (Hedv El). .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 119. 134 Silfverstolpe, David Wilhelm
... g 1832 m Beata F C Wrangel, dtr till greve Carl Mauritz Wrangel af Sasuss, nr 65, o Johanna Helena af Wingård... .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
.
122. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).
123. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), semaken.
124. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.
125. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 102. 65. Wrangel af Sauss, Carl Mauritz
...g 16/10 1801 m JH af Wingård, f 26/5 1780 i Sthm (Jak), dotter av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 4/11 1856 i Sthm (Svea artreg f).
126. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 65. Wrangel af Sauss, Carl Mauritz
...g 16/10 1801 m JH af Wingård, f 26/5 1780 i Sthm (Jak), dotter av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 4/11 1856 i Sthm (Svea artreg f)
.
127. Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Johan Anders Oterdahl, född 9 aug 1832. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Troligen samma CFW, som Fredberg skriver om i Det gamla Gbg, bd 3 s 441. Liksom i bd 2 s 793, om biskoparna i Gbg. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214. af Wingård, Carl Fredrik.
F i Stockholm 1781, d. å Simmersta i Uppland 1851. Fil. o teol. kr. 1818 biskop i Gbgs stift, 1839 ärkebiskop. Mångsidigt bildad, framstående o inflytelserik politiker. En av stiftarne av Svenska missionssällskapet. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28. Talmän:
Biskopen Carl Fredrik af Wingård.
128. Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214.
129. (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7.
130. Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7.