Carl Gustav Danckwardt och Elisabet Schaij




Make Carl Gustav Danckwardt 1

        Född: 
        Döpt: 25 Mar 1706 - Torsebro 2
         Död: 24 Jun 1780 - Göingeholm 2
     Begravd: 


         Far: Georg Danckwardt (      -      ) 3
         Mor: 


   Äktenskap: 14 Jan 1735 4

Händelser

Han arbetade som Häradshövding i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader år 1733. Han var den 14 Feb 1810 med som vittne på dopet av Nils Johan Flensburgs och Elsa Christina Bohmans dotter Gustafva Juliana i Häglinge, Kristianstads län.
Han arbetade som Häradshövding i Gärds, Albo och Villands härader den 21 Maj 1745-1758. Han bodde i Göingeholm, Häglinge, Kristianstad.




Maka Elisabet Schaij

        Född: 21 Dec 1717 5
        Döpt: 
         Död: 18 Maj 1780 5
     Begravd: 


         Far: Johan Petersson Schaij (      -      ) 6
         Mor: Anna Mühlenbrock (      -      ) 6




Barn
1 K Christina Elisabeth Danckwardt 7

        Född: 30 Sep 1743 - Riseberga, Kristianstads län 7
        Döpt: 3 Okt 1743 - Riseberga, Kristianstads län 8
         Död: 3 Jul 1816 - Häglinge, Kristianstads län 9
   Dödsorsak: kramp colik i magen
     Begravd: 7 Jul 1816 - Häglinge, Kristianstads län 10
        Make: Fil. Mag. Petter Flensburg (1736-1791) 11
     Äktensk: 15 Sep 1786 12




Fil. Mag. Petter Flensburg och Christina Elisabeth Danckwardt




Make Fil. Mag. Petter Flensburg 11

        Född: 14 Jul 1736 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 13
        Döpt: 16 Jul 1736 - St Petri förs., Malmö, Malmöhus län 14
         Död: 14 Apr 1791 - Södra Rörum, Malmöhus Län 15
     Begravd: 


         Far: Wilhelm Flensburg (1695-1755) 16
         Mor: Anna Margareta Riber (1699-1786)


   Äktenskap: 15 Sep 1786 12

  Annan maka: Elsa Marie Lorich (1743-1785) - 1773 - Hjärsås, Malmöhus län 17

Händelser

Han var den 14 Sep 1757 med som vittne på dopet av vice landssecreterare Conrad Quensel och Mätta Maria Flensburgs dotter Petronella i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
Han prästvigdes medhjälpare till kh. I Osby H. P. Lorich 7 Sep 1760. Han var den 23 Sep 1761 med som vittne på dopet av vice Landssecreterarens Conrad Quensel och Mätta Maria Flensburgs son Conrad i St Petri förs., Malmö, Malmöhus län.
Flyttade 1762 från Osby till Hjärsås fsg, Kristianstads Län. Han tog examen i fil. Mag. Den 23 Jun 1763. Han arbetade som e.o. Reg.-pred. Vid Södra skånska kav. Den 5 Jan 1771. Han arbetade som 2:e reg.-präst den 26 Feb 1772. Han arbetade som 1:e reg.-präst den 11 Jul 1773. Han arbetade som regementspastor år 1773-1780 i Tolånga, , Skåne län, Sweden. Han arbetade som kyrkoherde i Södra Rörum & Häglinge den 6 Sep 1780 i Södra Rörum, Malmöhus Län. Han arbetade som prost ö.e.f. Den 12 Sep 1786.




Maka Christina Elisabeth Danckwardt 7

        Född: 30 Sep 1743 - Riseberga, Kristianstads län 7
        Döpt: 3 Okt 1743 - Riseberga, Kristianstads län 8
         Död: 3 Jul 1816 - Häglinge, Kristianstads län 9
   Dödsorsak: kramp colik i magen
     Begravd: 7 Jul 1816 - Häglinge, Kristianstads län 10


         Far: Carl Gustav Danckwardt (1706-1780) 1
         Mor: Elisabet Schaij (1717-1780)


Händelser

Hon var den 18 Aug 1806 med som vittne på dopet av Nils Johan Flensburgs och Elsa Christina Bohmans son Anders Petter i Häglinge, Kristianstads län.
Hon var den 14 Feb 1810 med som vittne på dopet av Nils Johan Flensburgs och Elsa Christina Bohmans dotter Gustafva Juliana i Häglinge, Kristianstads län.


Barn


Georg Danckwardt




Make Georg Danckwardt 3

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Carl Gustav Danckwardt 1

        Född: 
        Döpt: 25 Mar 1706 - Torsebro 2
         Död: 24 Jun 1780 - Göingeholm 2
     Begravd: 
        Maka: Elisabet Schaij (1717-1780)
     Äktensk: 14 Jan 1735 4




Johan Hanson Hülphers och Margareta Danielsdotter




Make Johan Hanson Hülphers

        Född: 1638 18
        Döpt: 
         Död: 1682
     Begravd: 


         Far: Hans Hülphers (      -      )
         Mor: 


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Borgmästare. Han bodde i Hedemora.




Maka Margareta Danielsdotter

        Född: 1640 18
        Döpt: 
         Död: 1716
     Begravd: 


Barn
1 M Daniel Hülphers

        Född: 1670
        Döpt: 
         Död: 1728
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Katarina Torpensis (1676-1745)
     Äktensk: 1697




Anders Danielsson och Cicilia Jönsdotter




Make Anders Danielsson 19

        Född: 7 Maj 1818 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 20
        Döpt: 10 Maj 1818 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 21
         Död: 
     Begravd: 


         Far: Daniel Andersson (1783-      ) 22
         Mor: Hanna Mårtensdotter (      -      ) 23


   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Snickare år 1890 i Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län.




Maka Cicilia Jönsdotter 24

        Född: Omkr 1820 25
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Daniel Andersson Hartelius 21

        Född: 17 Nov 1857 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 26
        Döpt: 22 Nov 1857 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 21
         Död: 
     Begravd: 
        Maka: Cathrina Rasmusdotter (1847-      ) 27
     Äktensk: 9 Nov 1901 - Billinge, Malmöhus, Sweden 28


2 K Troen Andersdotter 29

        Född: 17 Okt 1855 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 30
        Döpt: 28 Okt 1855 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 21
         Död: 
     Begravd: 





Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson och Anna Elisabet Kindstrand




Make Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson 31

        Född: 1783 32
        Döpt: 
         Död: 1857 32
     Begravd: 
   Äktenskap: 



Maka Anna Elisabet Kindstrand 32

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Erik Georg Danielsson 33

        Född: 13 Jul 1815 - Berga, Fellingsbro Socken 32
        Döpt: 
         Död: 19 Jun 1881 - Risberg, Norra Råda Socken 32
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Magdalena (Malin) Ulrika Lalin (1820-1844) 34
     Äktensk: 4 Jun 1843 32
        Maka: Kristina (*Stina*) Wærn (1829-1874) 35
     Äktensk: 13 Jul 1848 - Hova 32




Erik Georg Danielsson och Magdalena (Malin) Ulrika Lalin




Make Erik Georg Danielsson 33

        Född: 13 Jul 1815 - Berga, Fellingsbro Socken 32
        Döpt: 
         Död: 19 Jun 1881 - Risberg, Norra Råda Socken 32
     Begravd: 


         Far: Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson (1783-1857) 36
         Mor: Anna Elisabet Kindstrand (      -      ) 32


   Äktenskap: 4 Jun 1843 32

  Annan maka: Kristina (*Stina*) Wærn (1829-1874) 35 - 13 Jul 1848 - Hova 32

Händelser

Han arbetade som Disponent För Uddeholms AB.




Maka Magdalena (Malin) Ulrika Lalin 34

        Född: 10 Feb 1820 - Berget, Ransäters Socken 32
        Döpt: 
         Död: 22 Mar 1844 - Munkfors 32
     Begravd: 


         Far: Daniel Lalin (      -      ) 32
         Mor: Ulrika Lovisa von Heland (      -      ) 32




Barn


Erik Georg Danielsson och Kristina (*Stina*) Wærn




Make Erik Georg Danielsson 33

        Född: 13 Jul 1815 - Berga, Fellingsbro Socken 32
        Döpt: 
         Död: 19 Jun 1881 - Risberg, Norra Råda Socken 32
     Begravd: 


         Far: Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson (1783-1857) 36
         Mor: Anna Elisabet Kindstrand (      -      ) 32


   Äktenskap: 13 Jul 1848 - Hova 32

  Annan maka: Magdalena (Malin) Ulrika Lalin (1820-1844) 34 - 4 Jun 1843 32

Händelser

Han arbetade som Disponent För Uddeholms AB.




Maka Kristina (*Stina*) Wærn 35

        Född: 2 Aug 1829 - Ribbingsfors, Amnehärads Socken, Skaraborgs Län 32
        Döpt: 
         Död: 19 Mar 1874 - Risberg, Norra Råda Socken, Vermlands Län 32
     Begravd: 


         Far: Jonas Wærn (1799-1868) 37
         Mor: Sara Christina Af Geijerstam (1805-1878) 38




Barn


Johan Wingård och Fredrika Af Darelli




Make Johan Wingård 39

        Född: 19 Apr 1738 - Qville, Bohulslän 40
        Döpt: 
         Död: 12 Jan 1818 - Göteborg , Sweden 40
     Begravd: 


         Far: Didrik Wingård (      -      ) 41
         Mor: Inga Helena Qvildahl (      -      ) 41


   Äktenskap: 1777 42



Maka Fredrika Af Darelli 43

        Född: Okänt
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 M Johan Diedrik Af Wingård 44

        Född: 14 Nov 1778 - Stockholm( Jakobi ) 45
        Döpt: 
         Död: 21 Feb 1854 - , Stockholm Nicolai förs, Stockholms län 45
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Fredrika (Fiken) Björnberg (1792-1859) 46
     Äktensk: 18 Aug 1810 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 47. (Divorce)


2 K Johanna Helena Af Wingård 48

        Född: 26 Maj 1780 45
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Carl Mauritz Wrangel af Sauss (      -1856) 49
     Äktensk: 16 Okt 1801 45


3 M Karl Fredrik af Wingård 50




        Född: 1781 - , Stockholm, Stockholms län 51
        Döpt: 
         Död: 1851 - Simmersta, Uppland 51
     Begravd: 
        Maka: Anna Fredrika Åkerman (1789-Efter 1851) 52
     Äktensk: 2 Jul 1807 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 53



Allmänna notiser för barn - Karl Fredrik af Wingård

0145. af Wingård, Carl Fredric, ärkebiskop, 1781-1838, (Johan Wingård o Fredrika af Darelli) g Anna Fredrika Åkerman
maratonmatrikel


Anders Darin och Johanna Maria Torslow




Make Anders Darin 54

        Född: Ca 1691 - , Daretorp, Skaraborgs län 55
        Döpt: 
         Död: 3 Jun 1740 - , Bara förs., Malmöhus län 56
   Dödsorsak: afsomnade
     Begravd: 


         Far: Laurentius Johannes Qvist (      -1696) 57
         Mor: Kerstin Månsdotter Graan (      -      ) 58


   Äktenskap: 7 Nov 1733 - , Bara förs., Malmöhus län 59

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde i Bara och Mölleberga.




Maka Johanna Maria Torslow 60

        Född: Ca 1700 - Kyrkheddinge fsg, Malmöhus län 60
        Döpt: 
         Död: 7 Jan 1753 - S:t Ibb, Hven, Malmöhus Län 60
     Begravd: 


         Far: Hans Hansson Torslow (Ca 1656-      ) 61
         Mor: Maria Erman (      -      ) 61



  Annan make: Gottfrid Hüphauff (1689-1730) 62 - 5 Feb 1725 - Kyrkheddinge fsg, Malmöhus län

  Annan make: Jakob Fischer (      -      ) 63


Barn
1 K Christina Maria Darin 64

        Född: 14 Aug 1734 - , Bara förs., Malmöhus län 64
        Döpt: 
         Död: 22 Aug 1807 - , Lund, Malmöhus län 65
     Begravd: 
        Make: Niclas Olof Lönqvist (1710-1782) 65
     Äktensk: 8 Jan 1768 - Torup 65


2 M Laurentius Johannes Darin 64

        Född: 18 Nov 1735 - , Bara förs., Malmöhus län 64
        Döpt: 28 Dec 1735 - , Bara förs., Malmöhus län 66
         Död: 18 Dec 1736 - , Bara förs., Malmöhus län 64
     Begravd: 



3 K Magdalena Judit Darin 64

        Född: Före 29 Sep 1738 - , Bara förs., Malmöhus län 64
        Döpt: 29 Sep 1738 - , Bara förs., Malmöhus län 64
         Död: 22 Jan 1790 - Lund fsg, Malmöhus län 64
     Begravd: 





Andreas Darin och Ingrid Dorotea Schenck




Make Andreas Darin 67

        Född: 5 Jan 1751 - Farhult fsg, Malmöhus län 15
        Döpt: 
         Död: Efter 30 Maj 1808 68
     Begravd: 


         Far: Lars Darin (1708-1752) 69
         Mor: Lovisa Catharina Aulin (Ca 1715-1784) 70


   Äktenskap: 5 Apr 1782 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 71

Händelser

Han arbetade som Tullinspektör i Sölvesborg, Blekinge. Han arbetade som Handlande år 1782 i Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län. Andreas har motstridande dödsinformation den 6 Aug 1800 i Sölvesborg, Blekinge.




Maka Ingrid Dorotea Schenck

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 


Barn
1 M Lars Magnus Darin 72

        Född: 8 Jan 1783 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 73
        Döpt: 
         Död: 6 Apr 1820 - , Lund, Malmöhus län 73
     Begravd: 
        Maka: Johanna (*Jeanette*) Rebecka Lindahl (1778-1854) 74
     Äktensk: 1811 - , Karlskrona, Blekinge län, Sweden 74


2 M Andreas Hindrich Darin

        Född: Ca Nov 1784 75
        Döpt: 
         Död: 24 Feb 1785 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län 76
   Dödsorsak: slag
     Begravd: 27 Feb 1785 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län



3 K Anna Lovisa Darin

        Född: 1786 - Stadsförs., Kristianstad, Kristianstads län
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



4 K Ingrid Christina Darin 78

        Född: 1787 79
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
        Make: Nils Holm (      -      ) 79
     Äktensk: 30 Maj 1808 - Farhult fsg, Malmöhus län 80




Bengt Grääs och Anna Elisabeth Darin




Make Bengt Grääs 82

        Född: Omkr 1731 83
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 

Händelser

Han arbetade som Giördelmakare år 1778-1780. Han bodde 18, Nya Stadens Rote år 1780 i , Landskrona, Malmöhus län. Han bodde Nya Stadens Rote år 1778 i , Landskrona, Malmöhus län.




Maka Anna Elisabeth Darin

        Född: Omkr 1731 83
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 


Barn
1 M Jacob Grääs 84

        Född: Ca 1761 85
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



2 K Fredriqa Grääs 86

        Född: Ca 1764
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



3 K Botilla Grääs 84

        Född: Ca 1765 85
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 



4 M Anton Grääs 84

        Född: Ca 1771 85
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 





Bengt Darin och Anna Beata Sundius




Make Bengt Darin

        Född: 
        Döpt: 
         Död: 
     Begravd: 
   Äktenskap: 25 Apr 1786 - Nöbbelöv fsg, Malmöhus län

Händelser

Han arbetade som Kyrkoherde i Nöbbelöf och Fillestad i Nöbbelöv fsg, Malmöhus län.




Maka Anna Beata Sundius 87

        Född: 24 Okt 1742 - Allerum fsg, Malmöhus län 32
        Döpt: 
         Död: 22 Jul 1809 - Övraby Fsg 32
     Begravd: 


         Far: Johannes Nikolaus Sundius (1699-1774) 88
         Mor: Cecilia Blanxius (1712-1789) 89



  Annan make: Severin Cavallin (1723-1783) 90


Barn


Hartvig Dümling och Catharina Darin




Make Hartvig Dümling 91

        Född: Omkr 1730 83
        Döpt: 
         Död: 21 Feb 1805 - , Landskrona, Malmöhus län 92
   Dödsorsak: ålderdomsbräklighet
     Begravd: 27 Feb 1805 - , Landskrona, Malmöhus län 85
   Äktenskap: 30 Dec 1761 - , Landskrona, Malmöhus län 93

Händelser

Han arbetade som Murar Mäster efter 1778. Han bodde år 1778 i , Landskrona, Malmöhus län. Han bodde 13, Nya Staden år 1780 i , Landskrona, Malmöhus län. Hartvig har motstridande födelseinformation cirka 1724.




Maka Catharina Darin 94

        Född: Omkr 1738 83
        Döpt: 
         Död: Efter 1807 95
     Begravd: 

Händelser

Hon bodde Nya Stadens Rote mellan 1805 och 1807 i , Landskrona, Malmöhus län.


Barn
1 K Johanna Dümling 96

        Född: Omkr 1763 83
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Make: Rundstedt (      -      ) 97


2 K Margaretha Dümling 98

        Född: Omkr 1764 83
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



3 M Johannes Dümling 98

        Född: Omkr 1766 83
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet



4 M Casper Dümling 99

        Född: Mellan Aug 1769 och 28 Aug 1770 100
        Döpt: 
         Död: 24 Aug 1799 - , Landskrona, Malmöhus län 101
     Begravd: 28 Aug 1799 - , Landskrona, Malmöhus län 101
      Status: född inom äktenskapet



5 M Jacob Dümling 102

        Född: Omkr 1772 83
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Ulrica Schonberg (1788-      ) 103
     Äktensk: 31 Okt 1819 - , Landskrona, Malmöhus län 104


6 M Ludvig Dümling 105

        Född: Omkr 1772 83
        Döpt: 
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet
        Maka: Ulrica Sundberg (      -      )
     Äktensk: 20 Okt 1801 - , Landskrona, Malmöhus län 106
        Maka: Anna Sophia Bergin (Mellan 1762/1763-      ) 107
     Äktensk: 9 Dec 1810 - , Landskrona, Malmöhus län 108


7 M Nils Dümling 98

        Född: 8 Feb 1777 - , Landskrona, Malmöhus län 83
        Döpt: 11 Feb 1777 - , Landskrona, Malmöhus län 109
         Död: Okänt
     Begravd: 
      Status: född inom äktenskapet





Niclas Olof Lönqvist och Christina Maria Darin




Make Niclas Olof Lönqvist 65

        Född: 11 Jan 1710 - Sölvesborg, Blekinge 65
        Döpt: 
         Död: 20 Maj 1782 - , Bara förs., Malmöhus län 65
     Begravd: 
   Äktenskap: 8 Jan 1768 - Torup 65



Maka Christina Maria Darin 64

        Född: 14 Aug 1734 - , Bara förs., Malmöhus län 64
        Döpt: 
         Död: 22 Aug 1807 - , Lund, Malmöhus län 65
     Begravd: 


         Far: Anders Darin (Ca 1691-1740) 54
         Mor: Johanna Maria Torslow (Ca 1700-1753) 60




Barn

Källor


1 Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB). .... (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Carl Gustaf Danckwardt, döpt 1706 25/3 på Torsebro, son av Georg Danckwardt; häradshövding i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader 1733; vice lagman i Skåne 1743; häradshövding i Gärds, Albo och Villands härader 1745 21/5-1758; lagmans titel 1756; död 1780 24/6 på Göingeholm.
Gift 1735 14/1 med Elisabeth Schaeij, född 1717 21/12, död 1780 18/5, dotter av häradshövdingen Johan Petersson Schaeij och hans 1:a hustru Anna Mühlenbrock. Barn: Georg Peter, född 1735, överste, död 1809; Johanan Christina, född 1736 7/12, död 1811 8/1 på Karlsnäs gård vid Kristianstad; Magnus Gustaf, född 1738, lagman; död 1800; Anna Brita, född 1739 17/7 på Riseberga gård, död 1748 30/5; Carolina Catharina, född 1740 20/10, död ogift 1821 8/1 på Göingeholm; Henrietta Amalia, född 1741 5/10, död 1806 27/2 i Lund; Johan Ulrik, född 1742, överjägmästare, död 1824; Carl Adolf, född 1743 12/10 på Hörröd, konteramiral, död barnlös 1806 5/12 på Sveaborg; Christian Fredrik, född 1744 14/8 på Riseberga gård, död samma år 16/10; Christina Elisabeth, född 1745 13/9, död 1816 3/7 på Göingeholm; Ulrika Lovisa, född 1746 8/12, död 1747 några veckor gammal; Eva Charlotta, född 1753 17/4, död ogift 1817 27/1 på Göingeholm.
.

2 (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), se namn.

3 (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se son Carl Gustavs namn.

4 (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se makens namn.

5 (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se make Carl Gustav Danckwardt.

6 (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se dotter Elisabeths make Carl Gustav Danckwardt.

7 Kyrkböcker, Riseberga fsg, Kristianstads län, se dop.

8 Kyrkböcker, Riseberga fsg, Kristianstads län, Riseberga C:1 (1689-1764) Bild 96 / sid 91. 1743
d. 3 oct: blef på Riseberga gård, för svaghets skull hemma
döpt ... Hr Härads Höfding
Carl Gustaf Danckwardts dotter
Christina Elisabeth, som
... högädla Mademoiselle Jeanna
Chatarina Papke hölt öfwer ...
Wittnen: Nådig fröken på Nybo ...:
fru Rosenqwist, vice Härads Höf-
dingen Carl g: Rosenqwist, Au-
scultanten Edla ock Hög...st
Hr Jonas Papke ... Hr
Cuhlberg. Blef föd d. 30 Sept:
Kl: 4 om morgonen.

9 Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Häglinge församling
1806 - 1894
Datum1816-07-03Datum avserdöd
ID-nr/Regler256299/DDSS
Den avlidne
NamnElisabeth Flensburg f. DanckvardtKönkvinna
Titelenkefru prostinnaCivilståndänka
OrtÄktenskaplig bördej angivet
DödsorsakÅlder/födelsedatum (i förekommande fall)
kramp colik i magen
År: 73Månad: Dag:
Födelsedatum:
Attest
Anhörig
NamnOrt
TitelRelation
Övrigt
Hon dog sedan hon mäst 2-ne år varit sängliggande af Kramp Colik i magen

Källhänvisning
ArkivSid-/årsnummer
Häglinge kyrkoarkiv C:1315 / 11
Förvarande institutionSida i husförhörslängden
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlagaMicrofiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1806-1856. Vigda 1806-1846. Döda 1806-1861.
Övrig information
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Häglinge C:1 1806-1861, Häglinge F:1 1862-1890 samt Häglinge F:2 1891-1894.

10 Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Häglinge CI:1 (1806-1856) Bild 158 / sid 315. 1816
No 11. Den 3 Julii dog och den 7 begrofs Enkefru Prostinnan
Elisabeth Flensburg född Danckwardt. Hon dog sedan
hon mäst 2ne år warit sängliggande af Kramp Colik
i magen och war 73 år gamal.

11 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Carlquist LSH, del 6 Frosta Kontrakt Södra Rörum och Häglinge. sid 118. 15. Pehr Flensburg

P.F. var f. i Malmö juni 1736, son av rådmannen Wilhelm Flensburg och Anna Margareta Riber; gick i Malmö skola, student 1751 16/12, efter kallelse av faderns halvbror, kh i Osby H. P. Lorich prv till dennes medhjälpare 1760 7/9. ... medföljde Lorich vid dennes förflyttning till Hjärsås 1762, fil. mag. 23/6 1763, e.o. reg.-pred. vid Södra skånska kav. 5/1 1771, 2:e reg.-präst 26/2 1772, 1:e reg.-präst 11/7 1773, ..., kh. i S.R. & H. 6/9 1780, ..., prost ö.e.f. 12/9 1786, död i S.R. 14/4 1791.
g. 1:o i Hjärsås 1773 m. Elsa Maria Lorich, f. i Malmö Pe. 4/10 1743, död i S.R. 30/8 1785 ( enl. hennes bouppt. Frosta s.å. 17/9), dotter av kh. i Hjärsås, hdsprosten Hans Peter L. och hans 2:a h. Maria Sofia Hellman. Barn:
- Hans Wilhelm, död i Tolånga 13/1 1780.
- Nils Johan, f. i Tolånga 18/6 1777, kh i Vellinge.
- Mattias, f. i T. 24/9 1779, handlande i Malmö, död därst. 22/1 1851.
G. 2:o 15/9 1786 (enl. Elg. 2, s. 158) m. Christiana Elisabeth Danckwardt, f. i Riseberga 30/9 1743, död på Göingeholm, Häglinge, 3/7 1816, dotter av hdshövd. i N. & S. Åsbo m.fl., sederm. i Villands m.fl. hd, tituläre lagmannen Carl Gustaf D. (adl. ätten n:r 1412) och Elisabet Schaeij.

12 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.

13 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.

14 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:2 (1729-1746) Bild 860 / sid 157. 1736
Julius
d 16 Christnades Hr Rådman och Justie Cämnäres Vilhelm Flensburg ...
... N: Peter född d 14 moderns n: Anna Margaretha Riber.

15 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

16 Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), Student vid Lund maj 1712, stadsnotarie i Malmö 9 apr 1719, rådman 23 aug 1731, kämnärspreses 26 okt 1734. Han har utgivit: "Kort berättelse om det såkallade S:te Knuts gilldet, besynnerligen det, som nu i Malmö florerar"; tryckt i Lund 1743 hos Ludvig Decraux. .... Kyrkböcker, Fosie, se dop.

17 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se makans far HPL.

18 Bäcks släktträd/familjearkivet.

19 (genline), genline. Billinge 1860
5. Ett dödfött flickebarn. Februari 7 född.
Snickaren och husmannen Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modren 39 år gl. .... (genline), genline. se födelse.

20 (genline), genline. Billinge 1818 födda
Bögerups hus Anders
Husmannen Daniel Anderssons hustru Hanna Mårtensdtr födde en son Torsdags afton d 7 Maij som döptes d. 10 ejusdem i kÿrkan af Com. Mag. Rothstein, kallades Anders.
Faddrar:
Trädgårdsmäst. Hans Ericssons hust. Boël Mårtensdtr i gemenskapen bar honom.
1. Rusthåll. Åke Nilsson i Bögerup
2. Dräng Ola Nilsson ibm
3. Dräng Nils Jonsson i Gunnaröd
4. Pigan Bengta Persdr ibm (?)
5. Pigan Sissela Andersdr i Billinge.

21 (genline).

22 (genline), genline. Billinge 1783
1, Bögerups hus Anders Olsons och Toren Larsdotters son föddes d 5 Januari. Döptes den 12 dito Kallades Daniel.
Test. Daniel Johnas: i Stockamöllan.
Susc. Marna Nils Åkas i Bögerup
Rÿtt: Zestrand (?) i Bogerup
do Daniel Kastensson ibm
Pig. Malens Olsdotter ibm
Pig Margaretha Jonasdotter ibm.

23 (genline), genline. Billinge 1818 födda
Bögerups hus Anders
Husmannen Daniel Anderssons hustru Hanna Mårtensdtr födde en son Torsdags afton d 7 Maij som döptes d. 10 ejusdem i kÿrkan af Com. Mag. Rothstein, kallades Anders.
Faddrar:
Trädgårdsmäst. Hans Ericssons hust. Boël Mårtensdtr i gemenskapen bar honom.
1. Rusthåll. Åke Nilsson i Bögerup
2. Dräng Ola Nilsson ibm
3. Dräng Nils Jonsson i Gunnaröd
4. Pigan Bengta Persdr ibm (?)
5. Pigan Sissela Andersdr i Billinge
.

24 (genline), genline. Billinge 1860
5. Ett dödfött flickebarn. Februari 7 född.
Snickaren och husmannen Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modren 39 år gl.
. .... (genline), Billinge 1855 födda
Troen född Oct 17 döpt Oct 28
Husman och Snickare Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modern 35 år gl.
Susc. Husman Nils Danielssons i Bögerup Hustru Ulla Malmstedt.
Testes: Åbon Nils Nilsson i Bögerup och Ynglingen Carsten Nilsson.
.

25 (genline), Billinge 1857
Daniel född November 17 döpt November 22
Husman och Snickaren Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdtr av Bögerup. Modren 37 år gl.
Susc. Åboen Nils Åkessons i Bögerup hustru... ... ...
Åboen Nåns Bengtsson i Bögerup och Ynglingen Erik Weibull. I Mattsson.
.

26 (genline), genline. Billinge 1857
Daniel född November 17 döpt November 22
Husman och Snickaren Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdtr av Bögerup. Modren 37 år gl.
Susc. Åboen Nils Åkessons i Bögerup hustru... ... ...
Åboen Nåns Bengtsson i Bögerup och Ynglingen Erik Weibull. I Mattsson.

27 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Se make DAH. .... Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Cathrina RASMUSDOTTER (AFN: 1J2Z-R6J)
Sex: F

--------------------------------------------------------------------------------
Event(s):
Born: 19 Nov 1847
Gunnared , Billinge, Malmohus, Sweden
Christened: 21 Nov 1847
Gunnared , Billinge, Malmohus, Sweden
Married: 9 Nov 1901
Billinge , Malmohus, Sweden

--------------------------------------------------------------------------------

Parents:
Father: Rasmus PAHLSSON (AFN: 1J2Z-R2P)
Mother: Agnes PEHRSDOTTER (AFN: 1J2Z-R3W)

Submitter(s):
BERNELE CHRISTOPHERSON HALE Microfilm:
1092 N 200 W Submission: AF95112644
BOUNTIFUL UT
USA 84010.

28 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Daniel Andersson HARTELIUS (AFN: 1J2X-JGT)
Sex:
Event(s):
Born: 17 Nov 1857
Bogerup , Billinge, Malmohus, Sweden
Christened: 22 Nov 1857
Bogerup , Billinge, Malmohus, Sweden
Married: 9 Nov 1901
Billinge , Malmohus, Sweden

Parents:

Marriage(s):
Spouse: Cathrina RASMUSDOTTER (AFN: 1J2Z-R6J)
Marriage: 9 Nov 1901
Billinge , Malmohus, Sweden

Submitter(s):
BERNELE CHRISTOPHERSON HALE Microfilm:
1092 N 200 W Submission: AF95112644
BOUNTIFUL UT
USA 84010
.

29 (genline), se födelse.

30 (genline), genline. Billinge 1855 födda
Troen född Oct 17 döpt Oct 28
Husman och Snickare Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modern 35 år gl.
Susc. Husman Nils Danielssons i Bögerup Hustru Ulla Malmstedt.
Testes: Åbon Nils Nilsson i Bögerup och Ynglingen Carsten Nilsson.

31 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se Erik Georg Danielsson. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Danielsson, släkt, härstammande från mjölnaren Matthis Jonsson (f. 1676, - 1754) i Börsjö i Risinge församling, vilken troligen var son till mjölnaren Johan Andersson (d. 1709) i Finspång i Risinge församling och blev fader till byggmästaren och mjölnaren vid Lämneån i Tjällmo församling Daniel Matthisson Uhr (f. 1721, d. 1777). Dennes son kronolänsmannen Daniel Danielsson Uhr (f. 1755, d. 1793) i Vistinge i Risinge församling hade bl. a. sonen regementskommissarien Daniel Fredrik Danielsson (f. 1783, d. 1857). Bland dennes efterkommande märkas, jämte en äldre släktgren, som skriver sig Danielson (se detta namn), hans sonson disponenten Carl Leonard D. (se nedan 2), fader till disponenten vid Österby Åke D. (f. 1882, d. 1928), samt Carl Leonard D:s farbroder disponenten Eric Georg D. (se nedan 1), fader till överingenjören vid Hagfors, sedermera bruksförvaltaren vid Motjärnshyttan Jonas Viktor D. (f. 1855).
Källa: Släktutredning av Genealogiska byrån, Uppsala, i släktens ägo.

32 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

33 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Erik Georg Danielsson, f. 13 juli 1815 å Berga, Fellingsbro socken, d. 19 juni 1881 på Risberg, Norra Råda socken.
Föräldrar: regementskommissarien Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson och Anna Elisabet Kindstrand. Elev vid Johannislunds friskola under Halleby säteri, Skärkinds socken, nov. 1821- hösten 1825 och i Norrköpings trivialskola ht. 1825-vt. 1830; brukselev vid Lilla Ålberga bruk i Kila socken, Södermanland, 12 dec. 1830 - 1834; lantbruksbokhållare vid Gammelstads herrgård i samma socken maj - nov. 1834; bruksbokhållare vid Spånga bruk i Västra Vingåkers socken nov. 1834 - 1836; elev vid Filipstads bergsskola 1 nov. 1836-9 sept. 1837. Bokhållare vid Uddeholmsverken okt. 1837; elev i smide (smidesmästare) därstädes med bostad vid Geijersholm sept. 1838; förvaltare vid Munkfors med en lön av 1,000 rdr 1 nov. 1840 - 1846; företog på Jernkontorets bekostnad en studieresa till Amerikas förenta stater, England och Frankrike 30 juli 1843 - 1844; egendomsdisponent vid Uddeholmsverken 1 nov. 1846; förste eller affärsdisponent därstädes 1 nov. 1855; erhöll 13 apr. 1881 på egen begäran avsked från disponentbefattningen från bruksårets utgång.
Gift 1) 4 juni 1843 med Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f.
10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors,
dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von
Heland; 2) 13 juli 1848 i Hova med Kristina (Stina) Waern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D:s föräldrahem upplöstes tidigt på grund av ekonomiska svårigheter, vari hans fader invecklades, men icke desto mindre fick han tack vare understöd av släktingar åtnjuta skolundervisning till sitt femtonde år. Därefter måste han förtjäna sitt uppehälle som brukselev och lantbruksbokhållare. Bevarade anteckningar visa, att den begåvade ynglingen på egen hand fortsatte arbetet på sin utbildning; under ihärdiga självstudier sökte han bl. a. förkovra sig i språken, och hans läsning sträckte sig även till vitterheten (Atterbom, Almquist m. fl.). Vid tjuguett års ålder vann han inträde i Filipstads bergsskola och knöts omedelbart efter sin avgångsexamen 1837 till det stora företag, Uddeholmsbolaget, vilket han sedan skulle komma att utan avbrott tjäna till sin död och vars öden han slutligen ledde under ett avgörande skede i dess utveckling.
Vid denna tid ägdes Uddeholmsverken av ett bolag, huvudsakligen bestående av ättlingar till >Uddeholms andre grundläggare>, B. G. Geijer. Förste disponent var den framstående bruksmannen Jonas Waern, under vars ledning företaget upplevde en av sina glansperioder. Det vittnar gott om det förtroende, D. hastigt vann hos denne fordrande chef, att han redan efter ett år betroddes med uppsikten över smidet vid brukets stångjärnshammare. Sina förutsättningar för en ledande verksamhet vidgade han genom studieresor till de mellansvenska bruken (1839, 1840). Efter att ha avböjt ett hedrande anbud om anställning på Jernkontorets stat betroddes D. 1840 med förvaltningen av en av bolagets främsta egendomar, Munkfors’ ett decennium tidigare inköpta, nu i kraftig utveckling
stadda bruk. Ett par år senare ingick han förlovning. Sin fästmö, Malin Lalin, hade han lärt känna under en kurs i engelska i det Waernska hemmet, vari han deltagit. Det synes ha väckt ett visst uppseende, att den vackra, glada, firade brukspatronsdottern valde den allvarsamme, uppåtsträvande unge mannen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts. Själv hade hon under deras tidigare bekantskap tecknat sin blivande fästman på följande sätt: >ansenligt lång, dito mörk, med ett allvarligt, manligt, även
intressant ansikte, vackra ögon, vacker panna! Han är i sällskap mycket tyst - dansar ej.> Över D:s och Malin Lalins korta kärleks-saga vilar ett vemodigt romantiskt skimmer. Deras bröllop firades på försommaren 1843. Sedan de blott en månad njutit >det högsta av jordlivets lycka>, måste D. anträda en studieresa till Amerika. Sin hustru fick han aldrig återse. Under hemresan möttes han i England av underrättelsen, att hon jämte en nyfödd son bortryckts av scharlakansfeber. Förlängda studier i England och Frankrike kunde ej skingra hans sorg. >Han reste ut en vacker yngling och är nu som en utmagrad gammal gubbe>, skrev svärmodern vid hans hemkomst.
Efter Amerikaresan blev D. snart egendomsdisponent, dvs. chefens närmaste man,
och efterträdde 1855 Waern - sedan 1848 hans svärfader - såsom förste disponent. Han inflyttade nu i disponentbostaden Risberg, där han förblev boende till sin död och som han återuppförde efter en eldsvåda 1864.
Under D:s E. G. Danielsson.
förvaltningstid modernisera- Fotografi.
des äganderättsförhållandena
till Uddeholmsverken, i det Uddeholms bolag, vars karaktär av släkt-stiftelse
småningom och särskilt genom en ny bolagsordning 1860
alltmer försvagats, år 1870 till det nybildade Uddeholms aktiebolag
överlät all sin lösa och fasta egendom. Förändringen var visserligen
så till vida av formell natur, som ledningen förblev oförändrad
och delägarna i de båda bolagen i huvudsak voro desamma, men
på grund av den allmänna konjunkturutvecklingen kom omorganisa-tionen
1870 att sammanfalla med ett skarpt markerat skiljemärke
mellan två perioder i Uddeholmsverkens historia.
Det bruksföretag, till vars ledare D. sålunda arbetade sig upp, bestod av en mångfald smärre verk och förfogade över en väldig areal, nära 200,000 tunnland, varav 164,000 tunnland skogsmark (1835). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), De stora domänerna voro fördelade över vidsträckta områden utefter Klarälven och dess biflod Uvån. Av hänsyn till bränsle-försörjningen voro de olika verken förlagda långt från varandra. Malmen hämtades från östra Värmlands bergslagsdistrikt, där Uddeholmsverken hade rika gruvor och gruvandelar, främst i Tabergs-fältet. Ett stycke längre väster ut lågo masugnarna, fyra till antalet, sedan följde hammarverken, uppradade efter Uvån samt vid eller i grannskapet av Klarälven från Dalby socken i norr till Munkfors i söder. Tillsammans voro omkring 1840 tio stångjärnshammare i verksamhet, däribland Munkfors och Stjärnsfors (invid Uddeholm).
Tillverkningen bestod främst av s. k. tysksmide av traditionell typ. Vidare framställdes något gjutgods vid masugnarna, stål vid Munkfors och (från 1844) Stjärnsfors samt manufaktursmide vid Munkfors och Stjärnsfors. För bruksrörelsen obehövliga skogstillgångar tillgodogjordes genom försågning bl. a. vid Stjärnsfors och, framför allt, vid Munkfors, där virket från Klarälven uppsamlades. Bolagets
domäner hade sålunda sammangjutits till en enhetlig ekonomisk organisation, byggd på den gammalsvenska bruksrörelsens principer. Men påtagligt är, att företaget ej kunde förbli stående på denna ståndpunkt. Så snart nya kommunikationsmedel skapades, måste målet bli tillverkningens koncentrering och rörelsens ombildning till rationell stordrift. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Då D. började sin ingenjörsverksamhet i Uddeholmsverkens tjänst, stodo emellertid de tekniska problemen i intressets bränn-punkt. Avsättningen av det svenska järnet syntes hotat av revolutionerande uppfinningar. Stenkolsjärnet blev alltmer konkurrensdugligt, och i utlandet började järnet framställas i växlande sorteringar,
avpassade för speciella ändamål. Under 1830-talet hade i Sverige framgångsrika försök gjorts att omlägga tillverkningssättet efter engelskt mönster; föregångsmän vid införandet av >Lancashire-smidet>, som metoden kallades, voro G. Ekman på Lesjöfors och K. Fr. Waern på Baldersnäs. Till D:s första uppgifter hörde att följa
experiment med engelskt smide. Då han tillträdde förvaltartjänsten vid Munkfors, anställdes där en engelsk smed Houlder, säkerligen tillhörande en arbetarfamilj med detta namn, som genom K. Fr. Waern inkallats till Sverige. Försöken upptogos 1842-43 i större skala och med sådan framgång, att man under bruksåret 1844-45
i huvudsak övergick till det nya tillverkningssättet. Efter all sannolikhet har D. haft stor andel i genomförandet av denna viktiga reform.
I närmaste samband med nyss berörda förhållanden står D:s ovan omtalade, av Jernkontoret bekostade resa till Amerika, England och Frankrike. Avsättningen av det svenska järnet gick vid denna tid katastrofalt tillbaka i Amerika, och den kraftigt uppblomstrande amerikanska järnindustrien, som arbetade både med trä- och stenkol, erbjöd i tekniskt avseende särskilt mycket av intresse för en svensk ingenjör. Den även av trycket utgivna reseberättelse, som D. 1845 avgav till sin uppdragsgivare, är också huvudsakligen ägnad åt Amerika. Tyngdpunkten i framställningen ligger på det tekniska området, men D. försummar därför ej övriga
förhållanden av betydelse för det ekonomiska produktionsresultatet. Om framtida insatser varslar den starka uppmärksamhet, han ägnade åt kommunikationsmedlen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans allmänna slutsats blev, att det svenska järnets framtid på exportmarknaden kunde räddas, men endast om man vaket tillgodogjorde sig de tekniska uppfinningarna och inriktade tillverkningen på hög kvalitet och en rikare
sortering, som smidigt anpassade sig efter marknadens skiftande behov.
Det program, D. i sin reseberättelse uppställt, blev vägledande för hans egen verksamhet. Tack vare dessa principer kunde Uddeholmsjärnet också bibehålla sin gamla ställning och vinna nya marknader. En direkt frukt av D:s studieresa var det otvivelaktigt, att han lyckades organisera en betydande försäljning i Amerika.
Den omsorg, som nedlades på tillverkningen, måste emellertid fördyra denna. Under högkonjunkturer, då även ordinärt järn vann lätt avsättning, kunde otvivelaktigt endast en viss karaktärsstyrka hos ledaren upprätthålla principen att även med uppoffringar söka uppnå endast den bästa möjliga kvalitet. En stark kvantitativ ökning av tillverkningen gynnades varken av en sådan politik eller av konjunkturerna. Stångjärnstillverkningen, som vid medlet av 1840-talet överskridit 15,000 skeppund, sprang väl vid 1850-talets högkonjunktur upp till det dubbla men stannade både före och efter denna exceptionella period vid avsevärt lägre belopp än det sistnämnda. Den omläggning av tillverkningen, som föranleddes
av bessemermetodens utveckling, inleddes efter någon tvekan genom uppförandet av en bessemerugn vid Gustavsfors 1871-72. Även försök med martinprocessen började ungefär samtidigt (1869) och utföllo så gynnsamt, att tillverkningen av martinmetall redan vid mitten av 1870-talet blivit >en huvudsak> vid sidan av det äldre träkolssmidet. Manufaktursmidet och gjutgodstillverkningen kunde på grund av det dåliga avsättningsläget före skapandet av nya
kommunikationsmedel ej nå någon större omfattning. Viktigare var stålberedningen, som befrämjades genom tekniska förbättringar (valsverk vid Munkfors 1856, sågspånsugnar från 1860). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bolagets andra huvudprodukt var trävaror. Mot slutet av det skede, som här sysselsätter oss, nådde denna tillverkningsgren i betydelse nästan upp till järnframställningen. Bakom detta resultat låg ett målmedvetet arbete på flottledernas upprensning, skogsarealens utvidgning genom köp och arrenden samt skogsskötselns förbättring; åren 1835-80 torde arealen ha ökats med omkring
hälften. Då Waern 1855 avgick från disponentbefattningen, hade den starka utvecklingen av bolagets trävarurörelse föranlett anläggandet av ett nytt sågverk, Skoghall, vid Klarälvens mynning. Skogsbruket och sågningen hade av Waern omfattats med det största intresse, och D. fullföljde, vad svärfadern begynt. Ofta genomströvade han under milsvida vandringar bolagets skogar. Efter en
>beredningshuggning>, vilken genomfördes på tjugu år, kunde man slutligen under 1860-talet fastställa en systematisk trakthuggningsplan för hela domänen, utarbetad av en bekant skogsman, L. V. Obbarius. Även på jordbrukets område anknöt D. till uppslag och strävanden, som utgått från Jonas Waern. Denna gren av bolagets verksamhet hade städse varit föremål för Waerns synnerliga omvårdnad, och D. delade hans uppfattning om dess betydelse. För bruket var det också av största vikt att öka fodertillgången och nedbringa det tyngande spannmålsförlaget genom ökade egna skördar. Sistnämnda skäl talade jämväl för att på alla sätt uppmuntra bolagets underhavande att med omsorg sköta sina gårdar.
Här gjorde sig likväl också ett annat motiv gällande, den patriarkaliskt-humanitära omvårdnad om de underhavande, som hörde till bolagets traditioner. Vid olika tillfällen har D. givit uttryck åt åsikten, att jordbruket som binäring är av största betydelse för arbetarnas ekonomi och moral (se t. ex. borgarståndets protokoll 6 dec. 1856), och han sökte också i vad på honom ankom omsätta denna mening i handling. Av andra sociala frågor lågo folknykterheten och folkundervisningen honom varmt om hjärtat. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Överhuvud torde det kunna sägas, att han kände ett verkligt personligt ansvar för den stora befolkning, som direkt hade sin utkomst av bruket och som under hans tid mer än fördubblades (från c:a 5,000 omkring 1840 till över 10,000 1870).
I Uddeholms historia under skedet före 1870 var det framför allt försäljningen och finansieringen, som förebådade en ny tid. Ovan har redan talats om öppnandet av nya marknader. Därmed sammanhängde, att man ej lika uteslutande som tidigare litade till de göteborgska handelshusens förmedling utan även anknöt direkta
förbindelser. För att vårda och utvidga dessa företog D. upprepade utländska resor. Finansieringen karakteriserades framför allt av ett allt målmedvetnare utnyttjande av det framväxande moderna kreditväsendet. I samband därmed steg bolagets skuldsättning, som dock förblev obetydlig i förhållande till dess tillgångar; under 1860-talet uppgick den till c:a 2 millioner rdr. Till en ej obetydlig del härrörde skuldsättningen från det oavlåtliga arbete på kommunikationsmedlens förbättrande, som Uddeholmsverkens läge och brukens splittrade lokalisering nödvändiggjorde. Man ingick nu i hästjärnvägarnas eller de s. k. rallvägarnas
period. De segelbara vattendragen sammanbundos med spår för vagnar, vilka med sin last togos ombord på med skenor belagda pråmar. Viktigast var att förbättra utfartsvägen, där särskilt Klarälvens vattenfall vid Deje och Forshaga utgjorde svåra hinder. Fallen kringgingos genom kombinerade kanal- och järnvägsanläggningar, vilka efter många svårigheter och finansiella bekymmer
fullbordades 1865. Företaget, som till stor del bekostats av Uddeholm, hade då under mer än ett decennium varit föremål för D:s omtanke och ivriga bemödanden. Stora summor nedlades även på förbindelselederna mellan de särskilda verken. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mera genomgripande skulle dock följderna bli för hela verk-samheten,
när de verkliga järnvägarna kommo. Då nordvästra stam-banan
skulle byggas, förordade D. jämte många meningsfränder
bland bruksindustriens män dess framdragande längre in i provinsen
i stället för genom Karlstad. Riksdagen 1865—66 valde emellertid
det senare alternativet, och bruksdistriktens utfartsfråga fick kort
därpå genom Bergslagsbanan en rationell lösning. Vid denna järn-vägs
tillkomst spelade D. en betydande roll. På våren 1870 inträdde
han i en kommission, som skulle undersöka möjligheten att realisera
det först väckta förslaget om en järnväg från Falun till en liten
hamn vid Bohuslänskusten, Krossekärr. Snart nog framträdde emel-lertid
en opposition, som hävdade, att Göteborg var banans natur-liga
ändpunkt, och denna mening genomdrevs på hösten 1871 av
en grupp inom intressenternas krets, till vars inflytelserikare med-lemmar
D. hörde. Även under byggnadsperioden nedlade denne ett
betydande arbete i det stora företagets tjänst och bidrog därjämte
verksamt till Uddeholms stora insatser i dess finansiering.
Ej mindre viktigt var det emellertid att tillgodose de lokala
förbindelserna. Efter upprepade överläggningar och skiftande för-slag
beslöt bolagsstämman 1873 att för verkens eget behov i olika
etapper anlägga smalspåriga järnvägar mellan Taberg och Klar-älven.
Redan följamde år kunde malmtransporterna börja, och år
1877 öppnades linjerna för allmän trafik. Kort därpå (1880) bil-dades
för järnvägarnas förvaltning Nordmark—Klarälvens järnvägs-aktiebolag,
i vilket Uddeholm ägde alla aktierna. Det nya bolaget
övertog snart driften å Filipstads norra bergslags järnväg, vilken
samtidigt under Uddeholmsbolagets medverkan byggts som ett
självständigt företag. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedermera har man fortsatt på samma väg, i det att även efter D:s tid administrationen av nytillkommande
bandelar, däribland den så länge eftersträvade utfartsvägen till
Vänern, överlämnats till Nordmarks-Klarälvens järnvägsaktiebolag.
Järnvägsbygget från Taberg öppnade en möjlighet att förlägga
Uddeholmsverkens malmförädling vida mer centralt än förr. En
direkt följd härav var den sista stora nydaningen under D:s tid,
anläggandet av Hagfors järnverk med väldiga masugnar, bessemer-verk,
gjuteri och mekanisk verkstad. Beslut därom fattades av
1873 års bolagsstämma samtidigt med beslutet om järnvägsbygget,
och båda arbetena fullföljdes parallellt. Den första masugnen vid
Hagfors påblåstes 1878. Därmed var 1873 års stora nyanläggnings-plan
genomförd och förutsättningen för rörelsens modernisering
skapad, även om tillverkningens slutliga koncentrering (till Munk-fors
och Hagfors) tillhör ett senare skede. Att nå målet hade
emellertid kostat bekymmer och uppoffringar, som ej från början
kunnat förutses. Anledningen härtill var konjunkturutvecklingen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bakgrunden till de djärva besluten vid 1873 års bolagsstämma
var det börjande 1870-talets lysande högkonjunktur. Redan 1874
avlöstes dock de goda tiderna av den svårartade depression, som
först 1878—79 nådde sin botten. Det säger sig självt, att de stora
nyanläggningarna måste finansieras genom lån, och bolagets skuld-summa
steg också under det närmaste decenniet från omkring två
och en halv million 1870 till c:a tio millioner. I och för sig över-skred
denna skuldsättning icke försiktighetens gränser, men under
rådande konjunkturer blev det finansiella trycket oerhört hårt.
Därom vittnar bl. a. en bevarad brevväxling mellan D. och hans
svåger Ivar Waern, delägare i firman L. G. Bratt & co, Uddeholms-verkens
viktigaste Göteborgsförbindelse. Trots alla svårigheter
visade dock bolagets rörelse intet år förlust, och endast ett år, 1879,
måste utdelningen till aktieägarna alldeles inställas. Kraftprovet att
rida ut lågkonjunkturen och under denna genomföra nyanlägg-ningarna
blev D:s sista och kanske främsta insats i Uddeholms-verkens
tjänst. År 1879 bröts hans förut starka hälsa av en svår
sjukdom. En förbättring inträdde visserligen, som gjorde det möjligt
för honom att ännu en tid bibehålla förste disponentbefattningen,
men 1881 såg han sig nödsakad att begära avsked, ehuru han
avled, innan han hunnit lämna sin tjänst. Några år senare (1884)
drog sig hans närmaste man och medhjälpare under hela chefs-tiden,
den framstående egendomsdisponenten E. Holmberg, tillbaka,
Personskiftet blev sålunda fullständigt men ej så systemskiftet.
Det har framhållits, att den följande utvecklingen i mycket endast
är konsekvensen av >1870-talets storslaget uttänkta och stor-artat
genomförda planer för egendomens mångsidiga förbättring> (Almquist). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Det allmänintresse, som framträdde redan i D:s förhållande
till bolagets underhavande, manifesterade sig även i en vidare
verksamhetskrets. Tidigt synes han sålunda ha blivit en inflytelserik
ledamot av hushållningssällskapet, i vars stadgerevision han sedermera (1863—65) kom att taga en mycket verksam del. Ett särskilt
intresse ägnade D. åt förhållandena i norra Värmlands avskilda
och karga bygder, där Uddeholmsbolaget redan genom sina
stora besittningar hade villigt erkända förpliktelser. År 1851 in-träffade
en missväxt, som medförde hungersnöd i stora delar av
Värmland. På olika sätt deltog D. i arbetet på nödens lindrande.
Han krävde brännvinsbränningsförbud, ordnade soppkokning och
utdelning av poletter samt medverkade vid organiserandet av nöd-hjälpsarbeten
genom s. k. >arbetsinrättningar>. Till dessa anslogos
penningmedel, som insamlades till de nödställdas hjälp. Avsikten
var att för kommande behov fondera kapitalet under namn av >1852
års gåvomedel>, en fråga, åt vilken D. jämväl senare (1860—63)
ägnade uppmärksamhet i hushållningssällskapet och landstinget.
Även på andra vägar ville man förhjälpa de hemsökta bygderna
till självhjälp. Hushållningssällskapet strävade sålunda att genom
lokala organisationer få befolkningen med i det aktiva arbetet för
jordbruksnäringens höjande. Redan 1854 deltog D. i utarbetandet av
>regler för hushållsnämndemän> i Nedre Älvdalen. Sedan linjerna
för detta lokala arbete uppdragits genom hushållningssällskapets
nya stadgar 1865, i vilkas utarbetande D. deltog, organiserade han
1868 Nedre Älvdals hushållsgille och nedlade därpå ett intresserat
arbete i dess tjänst, bl. a. vid anordnandet av möten med diskus-sioner,
tävlingsplöjningar, kreaturspremieringar osv. Under det
svåra missväxtåret 1868 var D. ledamot av en av landstinget till-satt
nödhjälpskommitté. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), År 1856 invaldes D. som representant för bruksägarna i borgar-ståndet.
Även som riksdagsman blev han mycket verksam; hans
talrika anföranden äro klara, sakliga, ibland utredande inlägg i
frågor av merendels praktiskt intresse. D:s allmänna hållning var
moderat regeringsvänlig. I de ekonomiska frågor, som dominerade
riksdagen, företrädde han en principiell liberalism, som dock villigt
anpassades efter det praktiska livets krav; så fann han ett stats-ingripande
till näringarnas understod >fullkomligt i sin ordning>
under 1857 års kris. Den största uppmärksamheten ägnade han åt
penningfrågor. Han satt i bankoutskottet och förde gärna dess
talan i allt, som kunde befrämja kreditväsendets utveckling.
Trots den verksamhetslust, D. ådagalade under riksdagen,
återvände han ej dit. Själv skrev han vid ett senare tillfälle till en
riksdagskamrat: >Jag är mer än glad att ej behöva vara med i
striderna, för vilka jag ej passar.> Med odelat intresse ägnade han
sig däremot åt hemortens allmänna angelägenheter. I borgarståndet
hade han med iver understött riksdagens bekanta initiativ till upprättandet av landsting och ordnandet av kommunalväsendet.
När reformen sedan genomfördes, hörde D. till en grupp intres-serade,
som 1863 föranledde sammankallandet av ett förberedande
möte för överläggning om det stundande landstingets uppgifter.
Vid detta möte, som för övrigt företrädesvis ägnade uppmärksamhet
åt nöden i norra Värmland, satt han som ordförande och intog
sedan en framskjuten ställning i landstinget, slutligen som dess
ordförande. Även i brukssocieteten och Jernkontoret nådde D. tack
vare sin ställning och sina personliga insatser betydande inflytande.
Antecknas bör även, att D. var en av stödjepelarna i Värmländska
bergsmannaföreningen, till vars stiftare han hörde. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D. ånjöt anseende som framstående metallurg och bevarade
alltid trots sin krävande praktiska verksamhet intresset för sitt
yrkes teoretiska sida; även under sina mest arbetstyngda år
sysslade han gärna någon gång med sin mineralsamling. Hans
affärsblick var skarp, och hans livsverk röjer förmåga att se, när
uppfinningar och förbättringar mognat för praktiken, även om till
sist >nyare tiders framsteg gingo något fortare, än hans av åldern
tryckta sinne ibland fann lämpligt>. Utmärkande drag hos honom
voro hans tankes klarhet och >det medlande och försonande prak-tiska
förståndet> i hans verksamhet. En mogen eftertanke, som
ibland före avgörandet kunde tydas som långsamhet, komplette-rades
av en ovanlig kraft, målmedvetenhet och uthållighet i verk-ställandet.
Hans minnesanteckningar vittna om outtröttlig flit,
verksamhetslust och en pliktkänsla, som sträckte sig från det
största till kontorsarbetets småsysslor. Med ett >i hög grad till-talande,
intagande och behagligt yttre> förenade sig >själens adel>
och >karaktärens renhet och fasthet>. En varmt religiös livsupp-fattning
framträder redan i hans breväxling med Malin Lalin och
utvecklades i allvarlig riktning under inflytande av hans andra
hustru, Stina Waern, vilken mottagit starka pietistiska intryck av
Cecilia Fryxell och delade sin mans humanitära och sociala intressen.
— Bland D:s efterlämnade papper, som förvaras hos hans son
ingenjör J. V. Danielson, märkas särskilt hans här ofta åberopade
almanackor och >dagliga anteckningar>, som taga sin början 1830
(med en återblick på D:s barndom). De innehålla dag för dag en
redovisning i stort och smått av hans arbete, resor, sammanträff-fanden
och dylikt, ehuru blott i form av ytterst summariska notiser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckt arbete: Anteckningar om Norra Amerikas fri-staters jerntillverk-ning
samt handel med jern- och stålvaror. Sthm 1845. (l), 96 s. [därav s.
92—96 Tillägg, med afseende på några metallurgiska nordamerikanska effec-ters
kemiska undersökning, af L. F. Svanberg].
Källor: Meddelanden av ingenjör J. V. Danielsson, Filipstad, och fröken
Anna Danielson, Stockholm; D:s ovan anf. papper. — Nekrolog i Filipstads
tidning 1881 samt Minnesord av bergmästaren A. Sjögren (Wermländska
bergsmannaföreningens annaler, 1882); Borgarståndets prot. 1856—58; sty-relse-
och revisionsberättelser samt annat tryck rörande Uddeholms bolag
(kapsel, KB). — J. A. Almquist, Uddeholmsverken (1899); Th. Andersson,
Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903 (1903);
Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872—1899 (1900); Lotten Dahlgren, Ran-säter
(1923); dens., Ur Ransäters familjearkiv (1923); Anna Danielson, Fru
Christina Danielson, född Waern (Karlstads stifts julbok, 1924); dens., E. G.
Danielson, Uddeholm. Ungdomshistoria och första mannaålder (ibid., 1926);
J. Furuskog, De värmländska järnbruksbygderna (1929); R. Geijer, Udde-holms
bolag 1746—1896 (1896); J. A. Leffler, Lancashiresmidets införande i
Sverige (En bergsbok, 1921); Statens järnvägar, 2 (1906); Svenska järnvägs-föreningen
1876—1926, 2 (1926); Elisabeth Waern-Bugge, En gammal herr-gård.
Baldersnäs (1920); K. Winge, Värmländska bergsmannaföreningen 1849
—1924 (Värmländska bergsmannafören. annaler, 1924). B. BOËTHIUS.

34 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f. 10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors, dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von Heland.

35 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Kristina (Stina) Waern, f. 2 aug. 1829 på Ribbingsfors, Amnehärads socken, d. 19 mars 1874 på Risberg, dotter till löjtnanten, slutligen landshövdingen i Skaraborgs
län Jonas Waern och Sara Kristina af Geijerstam.

36 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se Erik Georg Danielsson. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Danielsson, släkt, härstammande från mjölnaren Matthis Jonsson (f. 1676, - 1754) i Börsjö i Risinge församling, vilken troligen var son till mjölnaren Johan Andersson (d. 1709) i Finspång i Risinge församling och blev fader till byggmästaren och mjölnaren vid Lämneån i Tjällmo församling Daniel Matthisson Uhr (f. 1721, d. 1777). Dennes son kronolänsmannen Daniel Danielsson Uhr (f. 1755, d. 1793) i Vistinge i Risinge församling hade bl. a. sonen regementskommissarien Daniel Fredrik Danielsson (f. 1783, d. 1857). Bland dennes efterkommande märkas, jämte en äldre släktgren, som skriver sig Danielson (se detta namn), hans sonson disponenten Carl Leonard D. (se nedan 2), fader till disponenten vid Österby Åke D. (f. 1882, d. 1928), samt Carl Leonard D:s farbroder disponenten Eric Georg D. (se nedan 1), fader till överingenjören vid Hagfors, sedermera bruksförvaltaren vid Motjärnshyttan Jonas Viktor D. (f. 1855).
Källa: Släktutredning av Genealogiska byrån, Uppsala, i släktens ägo.

37 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 877. Jonas (1795-1868), 1857 adlad, statsråd. Årtalen stämmer inte med SSK:s. Av marginellt faktamässigt värde. Kulturhistoriskt rolig o intressant dock. .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 9. TAB. VI.
Jonas (son af Leonard Magnus, Tab. V). f. 1799, 16.7, på Billingsfors bruk i Steneby sn, Elfsborgs län; student i Upsala 1817; aflade kansliexamen 1819; e.o. kanslist i Kanslistyr. af K.M:ts kansli 1819, 1.5; underlöjt. vid Ingeniörkårens fältmätningsbrigad 1820, 15.2; adjutant hos Generallöjt., frih.B.E. Franc-Sparre 1824-1826; underlöjtn vid Fortifikationsbrigaden 1825, 10.8; ordonnansoff. hos Kronprinsen 1826, 18.8: löjtn. vid Ingeniörskåren s.å. 10.12; afsked från kåren med tillstånd att qvarstå i armén 1830, 6.2; kapten r.h.o.v. 1831, 15.6; afsked ut krigstjensten s.d; disponent för Uddeholmsverken i Vermlands län s.å; ledamot af Borgareståndet i riksdagen 1834-35; statsråd 1844, 18.5; R.N.O. s.å. 14.10; ledamot af K.Krigsvet.akad. 1846; afsked från statsrådsembetet 1848, 10.4; ordf. i komitén ang. jernväg mellan Köping-Hult 1852; hederled. af K.Landtsbruksakad. 1853. 1.2,K.N.O. s.å. 28.4; ordf. i komitén ang. förbättrad skogshushållning 1855, 20.6; ledamot af komitén ang. ordnande af Sveriges och Norgens gemensammma stridskrafter 1856; adlad 1857.22.6; introducerad under nr 2326 s.å; landshöfding i Skaraborgs län s.å. 14.12; K.m.st.k.N.O. 1860,5.5; afsked från landshöfdingeembetet 1866, 29.6. Död 1868, 13.1, på sin egendom Valaholm i Hofva sn, Skaraborgs län. utg. 1901 .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 11. Om barnen se resp.....
Sofis och Gustaf. Döda späda.
...

38 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 10. Se maken...
Gift 1823, 22.9 på Frösvidal i Kils sn, Örebro län, med Stiftsjungfrun Sara Kristina af Geijerstam, f. 1805, 23.8 på nämnda bruk. Död 1878, 6.2, på Valaholm, dotter af Bruksegaren Carl Gustaf af Geijerstam, nr 2010 och Christina von Hofsten, nr 1794.

39 Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 208. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård och af Wingård. Äldste kände stamfadern Anders Wingård, död 1645, var den fjärde lutherska kyrkoherden i Knakstads församling i Bohuslän. Hans sonsons sonsons - se W.1 - barn erhöllo 1799 adlig värdighet på grund af faderns förtjänster. Denna adliga ätt utdog nedan 1854 med W. 2 (se nedan).
- Johan, biskop. Född i Bräckegård i Qville socken i Bohuslän d. 19 april 1738. Föräldrar: nusthållaren Didrik Wingård och Inga Helena Qvil-
dahl. - Med utmärkta vitsord från Göteborgs läroverk anlände W. 1758 till Uppsala och blev magister därstädes 1764. Prästvigd på Kallelse till huspredikant af presidenten tniaenne van Höpken, utnämndes han till e. a. hofpredikant 1767 och blef två ån därefter ordinarie hofpredikant hos kronprinsen Gustaf. Sedan han vidare 1773 blifvit befordrad till biktfader och öfverhofpredikant hos änkedrottning Lovisa Ulrika samt skickligt medlat
flere ån i striderna mellan henne och Gustaf III, utnämndes han 1775 till kyrkoherde i Jakobs och Johannis församlingar i Stockholm, blef
teologie doktor 1777 samt undfick efter nästan enhällig kallelse fullmakt sam biskop öfver Göteborgs stift 1780. Genom Gustaf III:s särskilda
bevågenhet erhöll han personellt för sin lifstid Fjärås och Förlanda pastorat i Halland som prebende, hvarjämte han för att erhålla större in-
komster 1785 fick med biskopsämbetet förena domprostsysslan i Göteborg. Fastställelse å detta val af magistraten, som understöddes af konungen,
skedde, innan församlingen hann klaga. Då Gustaf III vid Svenska akademiens instiftelse själf utsåg tretton ledamöter, var W. en af dessa på grund af, som det hette, >att han på ett sällsamt sätt med all vältalighetens behaglighet tolkat de himmelska sanningar, och tjänt språket och smaken, då han med ovanliga gåfvan uppfyllt sitt viktiga kall>. Led, af prästeståndet vid riksdagarna 1778, 1786, 1789, 11792 och 1800 och vid de båda sista ledamot af hemliga utskottet.
Ledamot af åtskilliga samfund och sällskap. Död i Göteborg d. 12 jan. 1818. -- Genom sina blida predikogåfvor vann W. allmänhetens bifall och förvärfvade den k. familjens bevågenhet. Såsom stiftsstyresman ägnade W., som själf lutade åt den neologiska riktningen, en utmärkt omvårdnad åt läroverken, vakade öfver undervisningen, understödde fattiga studerande och pröfvade vid tillsättningen af nya lärare, vare sig för församlingen eller skalan, noga deras duglighet. - Gift 1777 med Fredrika af Darelli. Deras barn adlades med namnet af Wingård.
2. Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
3. Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.

. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 16 ff. ...1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen...

40 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906).

41 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), se sonen.

42 Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), se maken.

43 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen.

44 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 104. 74 af Wingård, Johan Diedrik
F 14/11 1778 i Sthm (Jak), son av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 21/2 1854 i Sthm (Nik).
...kapten i armén 1802...attaché vid sv. leg. i London 1807-08...V landshövding i Värmlands län 1814, landshövding 1815-40, statsråd o chef för finansdep 1842-43. Adlad pga faderns förtjänster 1799.
Gift 18/8 1810 i Gbg (Donk) m Fredrika (Fiken) Björnberg, f 17/1 1792 i Gbg (Domk), dotter av grossh Niklas Björnberg o Anna Maria Jönsson; äktensk. upplöst; död 5/4 1859 i Sthm (Hedv El). .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 119. 134 Silfverstolpe, David Wilhelm
... g 1832 m Beata F C Wrangel, dtr till greve Carl Mauritz Wrangel af Sasuss, nr 65, o Johanna Helena af Wingård... .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
.

45 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

46 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), semaken.

47 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.

48 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 102. 65. Wrangel af Sauss, Carl Mauritz
...g 16/10 1801 m JH af Wingård, f 26/5 1780 i Sthm (Jak), dotter av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 4/11 1856 i Sthm (Svea artreg f).

49 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 65. Wrangel af Sauss, Carl Mauritz
...g 16/10 1801 m JH af Wingård, f 26/5 1780 i Sthm (Jak), dotter av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 4/11 1856 i Sthm (Svea artreg f)
.

50 Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Johan Anders Oterdahl, född 9 aug 1832. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Troligen samma CFW, som Fredberg skriver om i Det gamla Gbg, bd 3 s 441. Liksom i bd 2 s 793, om biskoparna i Gbg. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214. af Wingård, Carl Fredrik.
F i Stockholm 1781, d. å Simmersta i Uppland 1851. Fil. o teol. kr. 1818 biskop i Gbgs stift, 1839 ärkebiskop. Mångsidigt bildad, framstående o inflytelserik politiker. En av stiftarne av Svenska missionssällskapet. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.

51 Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214.

52 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7.

53 Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7.

54 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Volym 5, sid 92. Bara och Mölleberga
11. Anders Darin
A.D. var f. o. 1691 i Daretorp, Skarab. l., varav han och två av hans bröder, slutl. kh. i Torhamn, resp. N. Vram, upptogo namnet D.,
son av kh. därst. Lars Hansson Qvist och Kerstin Månsdotter Graan;
... A.D. avled i B. 1740 3/6.
G. i B. 1733 7/11 m. Johanna Maria Torslow, företr:s änka (se ovan).
- Barn: Christina Maria, f. i B. 1734 14/8, g. m. B. 13) Niclas Lönqvist.
- Laurentius Johannes, f. i B. 1735 18/11, d. därst. 1736 18/12.
- Magdalena Judit, dpt i B. 1738 29/9, säkerl. identisk med ogifta "Margreta Juditta D.", död i Lund 1790 22/1, "52 år".

55 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.

56 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn. .... Demografisk databas för södra Sverige, Bara C:1 1719-1794.
Tillbaka
Döda i Bara församling
1719 - 1894
Datum Datum avser
1740-06-03 död
Den avlidne
Namn Kön
Anders Darin man
Titel Civilstånd
kyrkoherde ej angivet
Ort Äktenskaplig börd
[ ej angiven ] ej angivet
Dödsorsak Ålder/födelsedatum (i förekommande fall)
afsomnade
År: 50 Månad: Dag:
Födelsedatum:
Attest

Anförvant
Namn Ort

Titel Relation

Övrigt
Som Berömbl. föreståt Försambl-r Bara och Mölleberga i 9 åhr.
Källhänvisning
Arkiv Sid-/årsnummer
Bara kyrkoarkiv C:1 238 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1719-1794. Anteckningarna börjar 1719-10-12 Vigda 1719-1794. Börjar 1719-10-13. Vigselbok med spridda ant. trolovning. Döda 1719-1794. Börjar 1719-10-18.
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Bara C:1 1719-1794. Uppehåll i registreringsarbetet åren 1795-1837. Bara C:4 1838-1861, Bara C:5 1862-1872, Bara F:1 1873-1882 samt Bara C:7 1883-1894.
.

57 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Darin, släkt, härstammande från kyrkoherden i Daretorp Laurentius Johannes Qvist (d. 1696). Av hans tjugufyra barn, vilka kallade sig Darin, märkas sönerna kyrkoherden i Torhamn och Sturkö Johan D. (f. 1675, d. 1727), kyrkoherden i Norra Vram och Bjuv Magnus D. (f. 1678, d. 1742) och kyrkoherden i Bara och Mölleberga Anders D. (f. 1691, d. 1740). Son till kyrkoherden Magnus D. var kyrkoherden i Farhult och Jonstorp Lars D. (f. 1708, d. 1752), fader till kyrkoherden i Övraby och Benestad Bernt D. (se nedan).
Källor: S. Cawallin, Lunds stifts herdaminne, 1-5 (1854-58); C. Sjöström,
Skånska nationen 1682-1832 (1897); dens., Blekingska nationen 1697-1900 (1901); dens., Vestgöta nation i Lund 1683-1910 (1911); J. W. Warholm, Skara stifts herdaminne, 2 (1874).

58 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son Anders.

59 Demografisk databas för södra Sverige, Se make A Darin.

60 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make.

61 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Johanna Marias make GH.

62 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Del 5, sid 96. Bara och Mölleberga
10. Gottfrid Hüpauff d. y. ( egenh. Gotfridh Huphauff).
G. H. var f. i B. 1689 29/5, son av företr. Han blev Student 1705 12/4 (sk. nat. 13/4), skolkollega i Karlshamn 1708 och, sedan han 1710 återvänt till hemmet, faderns medhj., prv. därtill 1711 26/1. Generallöjtn. och guv., friherre Jakob Burensköld, som bodde på det nu som löneboställe av Kronan till gen.-guv. upplåtna Torup, rekommenderar honom hos CE 1713 6/2 såsom den där "i några år ensam förestått förs. i dess sjukliga faders ställe och sitter i stor fattigdom, emedan fadern har många barn och ett stort hushåll", och 1715 13/1 och 16/2 upprepar guv. i ganska irriterad ton sin rekomendation och uttrycker sin förväntan, att G.H. snart måtte få något, så att han (Burensköld) "för framtiden blir nödsakad avsöndra sig från CE:s förslag". CE svarar ödmjukt, att G.H. inte skulle bli bortglömd, "i synnerhet där något föränderligt skulle ske med dess fader, som nu gammal och ålderstigen är". Han var sedan på tal till åtskilliga andra pastorat, Rörum, Tranås och Hammerlöv, men först 1717 22/5, sedan G.H. d.ä. uppsagt sitt pastorat till sonens förmån, meddelar CE, att G.H. "såsom såväl vid skolan som predikoämbetet väl meriterad kan få succedera fadern", vilken sistnämnda levde ännu i 2 år. Kort efter G.H:s tillträde inträffade, 1719 25/9, den olyckan, att prästgården brann ned, sannol. genom mordbrand, varvid kyrkans sigill och böcker, G.H:s och hans fars egna böcker förstördes samt även enl. G.H:s f.ö. mycket värdefulla sockenrelation, dat 1729 17/9, den av hans far "omständel. inrättade series pastorum, framme i kyrckioboken intecknad"; till samma relation är det dock som bilaga fogad en avskrift av denna, ovan ofta citerade kh.-krönika. Biskop Swedberg, som godtroget accepterade de hemska beskyllningar, som G.H:s sinnessjuka syster riktat mot honom (jfr ovan), och därför kallar G.H. "en ohörd missgärningsman", förmenar i anslutning härtill, att prästgårdsbranden var ett Herrens straff för de "gruveliga brott", som i prästgården blivit begågna.
Enl. Elmgren lät G.H. återuppbygga prästgården på ett annat ställe, och från den skuldsättning han härvid nödgades till, repade han sig aldrig. Sommaren 1730 råkade han ut för en ny olycka. Hästarna skenade med honom och hans hustru, då de var på hemväg från ett bröllop, han bröt benet, fick kallbrand i det och dog kort därefter, 13/7 (enl. Bjärshögs kb.). Enl. bouppt. 1731 9/3 hade G.H. "genom eldsvåda o.a. besvärliga tillfällen förolyckats", så att tillg. blott voro 695 dlr mot 2,132 dlr skuld; änkan fick cedera bonis, varemot G.H:s syster, inspektorskan Elsa Sofia, protesterade med fordran på betalning för 600 dlr smt, som G.H. 1726 lånat, jämte obetald ränta, men häradsrätten gav den i övrigt som ett särdeles obehagligt fruntimmer kända änkan (jfr nedan) rätt.
G. 1:o i B. 1711 14/3 m. Elisabet Margareta Platin, f. i Lund 1688 26/9, död i B. 1724 7/8, dotter av dåv. stadsnotarien i Lund, slutl. borgmäst. i Karlshamn Niklas P. och hans 1:a h. Catharina Jakobsdotter. - Barn (själv uppger sig G.H. 1730 16/2 ha haft inalles 15 barn; enl. F. Svanander skola i detta gifte ha funnits 11, av vilka väl de flesta dött späda; kända äro blott):
Catharina (Caisa) Sofia, f. i B. o. 1716, död i N. Vram 1756 11/12, "40 år", g. på Knutstorp Kågeröd 1743 16/9 m. kronolänsmannen Peter Schönbeck, f. i V. Vram 1718 19/9, död i N. Vram 1756 11/11.
- Niclas, f. i B. 1720 3/11, död därst. s. d.
- 2:o i Kyrkheddinge 1725 5/2 m. Johanna Maria Torslow, f. därst. o. 1700. död i S:t Ibb 1753 7/1, "52 år", dotter av kh. i Kyrkheddinge Hans Hansson T. och Maria Erman, i hennes 1:a gifte ( g. 2:o m. makens efterträdare Anders darin, 3:o m. kh. i S:t Ibb Jakob Fischer). - Barn (enl. Svanander 7 st. av vilka anträffats):
Maria Elisabet, f. i B. 1726 28/2, d. i B. före fadern.
- Gottfrid, f. i B. 1727 3/3, kh. i V. Hoby.
- Johannes (Johan), f. i B. 1728 20/4, frälsekamrer på Torup, död i B. 1788 26/2.
- Nils, f. i B. 1729 6/6, inspektor på Bjersjöholm och Kronovall, sederm. tullinspektor i Landskrona, död därst. 1790 12/5.
- Hans Gottfrid, f. i B. posth. 1730 21/11, död därst. s.å. 4/12.

63 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se makas 1:a man GH.

64 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.

65 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 5.

66 Kyrkböcker, Bara, C:1. 1735
Pastoren Kh Andræ Darin och hust: Johanna Maria Torslow föddes en Son d: 18 November 1735. Som ... af ... ... hemma döpt kallad Laurentius Johannes och d: 28 Decem: af fru Pastorskan i Heddinge ... ... till ... Publication i Kiyrckian. m:f: Comministren Otto Hörlin. Studiosus Velander. Q:f: Catharina Maria Torslow. Klockarens hust. Hanna.

67 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern.

68 Demografisk databas för södra Sverige, Se dotter Ingrid Christina:s giftermål 1808.

69 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Ser. II, bd 8, s 122f. Farhult o Jonstorp 9. Lars Darin
LD var f i Landskrona 31/3 1708, son av sederm kh i N Vram, prosten Magnus D och Maria Ågrehn....
8/8 1733 medgavs prosten M. Darin i N Vram att få sonen till medhj. fr o m julhelgen, och här hos fadern o sederm svågern förblev han, bosatt i Bjuv, där 1738 annexhemmanet, där han bodde, brann upp jämte all hans lilla egendom, tills han 1747 23/9, fick k fullm. som kh i F&J..., död i F 22/4 1752,... begr. i N Vram.
G. 1:o i N Vram m Juliana Wetter, dpt i Ängelholm 21/3 1709, död i Bjuv 13/4 1736, begr. i N Vram, dotter av klockaren i Ängelholm Jakob W. och Margareta Andersdotter Schalerius.
Barn: Maria Juliana, f i Bjuv 17/10 1734, död därst. 30/4 1735. - Dödfödd son i B. 1736 13/4.
G 2:o i Bösarp 31/5 1738 m Lovisa Catharina Aulin, f därst o. 1715, död i F. 8/1 1784, "69 år", dotter av kh i Bösarp, Bernt Aulin o Gunilla Catharina Munthe, i hennes 1:a gifte ( g 2:o m makens eftertr. Friedrich Hanssonius).
Barn: "Km. D:s första barn i andra äkt." begr. i Bjuv 6/7 1738, "13 v.", födelsenot. saknas.
Bernt Julius, f i N. Vram 7/4 1739, begr. däst. s å 8/7
Lovisa Juliana, f i Bjuv 21/7 1740, död därst. 4/11 1743.
Magnus, f i B. 23/12 1742, ...notarie i Bergskoll., död 29/8 1790...
Bernt, f i B. 18/11 1743, kh i Övraby
Juliana, f i B 12/12 1744, f m kh i F. Samuel Adrian
Casten, f i B. 10/2 1746, handelsbokh. i Malmö, död i F 13/1 1772.
Johannes, f i B 28/2 1747, död i N Vram 15/9 1749
Sven, f i F. 22/12 1748,... borgmästare i Marstrand, assessors n.h. o.v., död i Marstrand 18/7 1828
Andreas, f i F 5/1 1751, handl. i Kristianstad, sederm. tullinspektör i Sölvesborg, död därst. 6/8 1800.
Lars, f i F., posth. 24/8 1752,... postmäst. i Kristianstad, död i F. 5/4 1815. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se farfar.

70 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.

71 Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstad sfs C:6. 1782
nr 3; d 5 April wigdes handelsmannen Andreas Darin och Jungfru Ingrid Dorothea Schenck.

72 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), volym 5, sid 98. Bara och Mölleberga
15. Lars Magnus Darin

L.D. var född i Kristianstad 1783 8/1, son av tullinspektoren Andreas D. och Ingrid Dorotea Schenk; gick i Kristianstads skola, student 1800 8/2 ....
Så 18/12 utnämndes L.D. till kh. i B. & M. men avled redan före tillträdet, i Lund 1820 6/4. [Esias] Tegnér skriver s. å. till Hagberg: "L.D:s dödsfall känner du. Det var i alla avseenden ömkansvärt. Hans änka har lagt in och begärt cession. Både jag och hans övriga vänner förlora därpå ej obetydligt."
"L.D. lärer ha varit ett täml. gott huvud och ägt goda predikogåvor samt en utmärkt sångröst. Hans mässning vid prästmötet 1814 väckte beundran. Han påstås ha kunnat som predikant få hela förs. att bada i tårar. Han var en glad umgängesman och lärde sig beklagligen att dricka kopiöst och lärer därmed hava förkortat sitt liv." (Cav., R. & t.)
G. i Karlskrona 1811 (enl. Sjm Bl. 1385, men ingen vigselant. varken där el. i Rödeby, därifrån hon 1811 infl. till Lund) m. Johanna (Jeanette) Rebecka Lindahl, f. i Rödeby 1778 20/10, död i Lund 1854 19/11, dotter av löjtnanten Didrik L. och Rebecka Pihlgard.
- Barn:
Theodor Wilhelm, f. i Lund 1812 9/8, Sjm sk. 3510, med. d:r, provinsialläkare i Oskarshamns distr., död i Oskarshamn 1897 30/4.
- *Helena* Dorotea Rebecka, f. i L. 1815 10/7, död därst. 1903 17/9.
- Charlotta (Andrietta), f. i L. 1817 21/2, död i Eslöv 1900 1/7.
- *Matilda* Johanna Lovisa, f. i L. 1818 3/7, död därst. 1894 6/1.
"Döttrarna voro utmärkta brodöser, prisbelönta på Pariserutst. 1855." (Cav., R.. & t.).

73 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namn.

74 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se make Lars Magnus D.

75 Kyrkböcker, Kristianstad, framräknat: "4 månader gammal".

76 Kyrkböcker, Kristianstad, Krist. sfs F:2. 1785
Feb:
12; d: 27 begrofs Handelsmannen Anders Darins son Andreas Hindrich, som 4 måånader gammal d 24 feb: dödde af slag.

77 Kyrkböcker, Kristianstad, genline. 1786
14 o 19 döptes handelsman Anders Darins och Ingrid D. Schenks dotter Anna Lovisa. Gjorde bara en kort ant. Ma.

78 Demografisk databas för södra Sverige, Se giftermål 1808. Vigda i Farhult församling
Datum Datum avser
1808-05-30 Vigsel
Ospecificerad ort

Brudgum Brud
Namn Namn
Nils Holm Ingrid Christina Darin
Titel Titel
klockare demoiselle
Ort Ort

Ålder/födelseår Ålder/födelseår
1787
Civilstånd Civilstånd
ej angivet ej angivet
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd

Anmärkning
Klockaren vid Björnekulla och Broby församlingar Nils Holm. Hans För. [ textlucka ] Hennes Tullnären Anders Darin och Dess Fru Ingri Drothea Schenk. Brudparet Bo i ett hus vid Björnekulla.
Källhänvisning
Sidnummer Ordningsnummer
162
Arkiv Seriesignum
Farhults kyrkoarkiv C:2
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Microfich volymnr Volymens tidsomfång
1784 - 1822
Källanmärkning

Registeruppgifter
Registerbeteckning Registrets tidsomfång
Vigda i Farhult församling 1823 - 1894
Registeranmärkning
.

79 Demografisk databas för södra Sverige, Se giftermål 1808.

80 Demografisk databas för södra Sverige, Farhult C:2 1784-1822.
Tillbaka
Vigda i Farhults församling
1689 - 1894
Datum Datum avser
1808-05-30 vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Nils Holm Ingrid Christina Darin
Titel Titel
klockare demoiselle
Ort Ort

Ålder/födelseår Ålder/födelseår
1787
Civilstånd Civilstånd
ej angivet ej angivet
Sida i husförhörslängden Sida i husförhörslängden

Övrigt
Klockaren vid Björnekulla och Broby församlingar Nils Holm. Hans För. [ textlucka ] Hennes Tullnären Anders Darin och Dess Fru Ingri Drothea Schenk. Brudparet Bo i ett hus vid Björnekulla.
Källhänvisning
Arkiv Sid-/årsnummer
Farhults kyrkoarkiv C:2 162 /
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller:
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Farhult C:1 1689-1783; Farhult C:2 1784-1822; Före 1808 endast vigselbok. Farhult E:2 1823-1861; Slutar 1861-06-21. Även Jonstorp 1823-1861-07-28 ingår. Farhult E:4 1861-1886; Börjar 1861-03-17. Samt Farhult E:5 1887-1894.
.

81 Administrativa arkiv, Kristianstads län, Kristianstad, Högre allmänna läroverket AI:1 1693-1823 Bild 148 Arkiv digital. 1790
Septb 24 Lars Magnus Darin ibidem (i första klass) 8 an.

82 Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:1 1780. Nya Staden,
18. Giordelmakare Gr(ää)s, 49
hustrun a Darin, (4)9
son Jacob, 19
dito Anton, 9
dott Fredriqa, 16
dito Botilla. 1(5)
. .... Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:1 1778 1/4. Nya Staden
18. Giördelm: Bengt ..., 47
h. Anna Elisabeth Darin, 47
son Jacob, 17
...

83 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1778.

84 Kyrkböcker, Landskrona, se far, hfl 1780.

85 Kyrkböcker, Landskrona.

86 Kyrkböcker, Landskrona, se far, hfl 1780. .... Kyrkböcker, Landskrona.

87 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), SE vigsel 1786.

88 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se dottern Anna Beata f. 1742. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 8 s 18. 10 Johannes (Johan) Nicolaus Sundius
JS var född i Hälsningborg 1699 3/3, son av hdsprosten Johannes Magni Sundius o Catharina Oelreich....tillträdde pastoratet i Allerum o Fleninge 1729, där han kom att framleva hela sitt liv....han avled 1774 18/6, något över 75 år gammal, begr. 27/6.
JS har ingående skildrats av Cavallin...herrnutisk åskådning, banbrytare i södra Sverige för rörelsen...fridsam och from...
Gift 1:o i A. 1729 9/12 m företr.s änka Catharina (Caisa) Dryselius, död därst. 1734 1/11
2:o i Vinslöv 1738 8/2 m Cecilia Blanxius, dpt därst 1712 31/3, död i Övraby 1789 4/12, dötter av kh i Vinslöv Ivar B. o hans 2:a h. Helena Catharina Oelrich.
Barn: Catharina, f i A. 1738 14/11 begr. därst. 1739 4/4.
Helena Catharina f. i A. (födelseant. saknas), död därst. 1741 4/10.
Catharina Brita, f. i A. 1741 3/6, död därst. s.å. 7/10.
Anna Beata, f i A. 1742 24/10, g.m. kh i Källs-Nöbbelöv Severin Cavallin.
Johannes, f. i A. 1744 1/3, ass. i Åbo hovrätt,...död i Finl. S:t Michel, 1792 19/1.
Ivar, f. i A. 1745 3/5, kammarskrivare i Kammarkoll. död i Sthm 1766 12/12.
Brita Christina, f. i A. 1747 28/1, död därst. 1809 21/11.
Mathias, f. i A. 1748 16/2, hosp.förest. i Malmö, död i Rörum 1786 25/1.
Helena Catharina, f. i A. 1749 20/1, g m kh i Nättraby, prosten Erik Palme.
Eva Maria, f. i A. 1750 16/4, g m kh i N. Åsum Johan Peter Orrberg.
Maria Christina, f. i A. 1752 22/5, g 1:o m faderns eftertr. kh Anders Forsell, 2:o m dennes eftertr. Gabriel Thulin.
Christian, f i A. 1754 26/8, Sjm Sk 1815, kapten i Sv. örlogsflottan, sederm. grosshandl. i London, slutl. translator vid eng. amiralitetet, död i London 1835 2/3.

89 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se dottern Anna Beata f. 1742. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken JS.

90 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se maka Darins gifte år 1786. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), s 549 bd 7. 10. Severin Cavallin
var den förste prästerl. medl. av släkten Cavallin, en av stiftets mest namnkunniga prästsläkter, om vilken det sagts - om än med viss överdrift - att "få äro helt visst de skånska kyrkor, vid vilka ej någon av släkten för längre eller kortare tid varit fästad." F. i Revinge 1723 2/10, son av löjtn. sederm. kvartersmästaren vid Södra skånska kav.reg. Samuel C. och hans 1:a hustru Margareta Risberg....student 1740...medhj. till prosten Sundius i Allerum...Först 1768 fick S.C. ett eget pastorat i Källs-Näbbelöv. Mycket litet känt om hans verksamlhet i K-N. ...varit en kär medarb. till kh Sundius i Allerum för hans herrnutiska fromhetens idéer....en kraftfull, något sträv man, och en sträng ordningsman i sitt hus o sin förs....
Död i K-N 1783 17/9. forts. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), forts. G. efter 1:a lysningen med Anna Beata Sundius, f därst. 1742 24/10, död i Övraby 1809 22/7, dotter av kh i Allerum Johan S. och hans 2:a hustru Cecilia Blanxius, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m kh i Övraby Bernt Darin).
Barn: Margareta Cecilia f i Allerum 1768 3/10, död i K-N 1770 12/? (icke anträffad i kb).
Oliva Catharina, f i K-N 1770 4/10, död i Borlunda 1824 8/6.
Samuel Johan, f i K-N 1772 27/4, kh i Borlunda
Hans Jakob, f i K-N 1774 7/1, innehavare av apoteket Kronan i Göteborg, titulär assessor, död i Örgryte 1841 14/12.
Margareta Cecilia, f i K-N 1780 13/11, husförest. hos brodern Hans Jakob, död på Lilla Hedås, Gbg, 1859 30/11.

91 Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:1 1780. Nya Staden
13. M... Dumling, 50
hust. ... (Darin), 4(2)
son Johannes, (14)
dito (Casper), 10
dito Ludvig, 8
dito Nils, ...
... J..., 1(7)
...., 1(6). .... Kyrkböcker, Landskrona, C:3 4/5 döda. 1805
8) den 27 Febr. Begrofs Murmästaren Hartvig Dumling. dog den 21 dito af ålderdomsbräklighet. war 81 år gammal.
. .... Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:1 1778 1/4. Nya Staden, 9:e (kvarteret?)
13. (Mur. M): Hartvig Dümling, 48
h. Catharina Darin, 40
Son Johannes, 12
Son Casper, 8
son Ludvig, 6
son Jacob, 6
son Nils, 1
dot: Johanna, 15
dot Margareta, 14.

92 Kyrkböcker, Landskrona, C:3 döda.

93 Church of Latter Day Saints, FamilySearch Internet Site, Individual Record FamilySearch™ International Genealogical Index v4.02
Sweden
Select record to download - (50 maximum)

--------------------------------------------------------------------------------

Hartvig DUMLING
Sex: M

Marriage(s):
Spouse: Anna Catharina DAUN
Marriage: 30 Dec 1761
Landskrona, Malmohus, Sweden


--------------------------------------------------------------------------------

Source Information:

--------------------------------------------------------------------------------

Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
M402121 1686-1861 0145916 , 0145918 Film 1149099 Film
M402121 1686-1861 0359460 Film NONE
Sheet:.

94 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1778. Se make HD. .... Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:5 1805 1/5. Nya Staden
- (Murmästaren) Dümlings änka, 61
son Jacob, 35
dotter Greta, 41
1806
Nya Staden
- (Murmästaren) Dümlings änka, (68)
son Jacob, 36
dotter Greta, 42. .... Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:5 1807 3/5. Nya Staden
- Murmästare Dümlings Enka, (69)
Son Jacob, 37
Dotter Greta, 43.

95 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1806.

96 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1778. Se fadern. .... Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:5 1805. Östra Roten, Fattighuset
- murgesällen Rund(stedt)
hustrun Johanna Dümling, 43
dotter Cecilia, 3.

97 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1805. Se maka Johanna D.

98 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1778. Se fadern.

99 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1778. Se fadern. .... Kyrkböcker, Landskrona, C:6 1791-1813 5/5, Döda. 1799
50) den 28 Aug Begrofs Murgesällen Casper Dümling. dog den 24 dito ... ... war 29 år gammal. ... likringde wid Prosessionen för och efter.

100 Kyrkböcker, Landskrona, C:6. 29 år den 28 Aug 1799.

101 Kyrkböcker, Landskrona, C:6.

102 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1778. se fadern.

103 Kyrkböcker, Landskrona, C:6. .... Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1804. se fadern.

104 Kyrkböcker, Landskrona, C:7 1813-1834 3/5, Wigda. 1819
9. Jacob Dümling, Mur Gesäll, Landskrona
Ulrica Skånberg, Jungfru
Lystes den 10 Oct. och wigdes den 31 Oct.

105 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1778. Se fadern. .... Kyrkböcker, Landskrona, Landskrona sfs AI:5 1805 1/5. Nya Staden
- ( Murmästaren ) Ludvig Dümling
hustru Ulrica (S)undberg.

106 Kyrkböcker, Landskrona, C:6 Wigda 1791-1812. 1801
9)
den 4 October Lystes första Gången för Mur Gesällen Ludwig Dümling samt Enkan Madame Ulrica Sundberg.
Copulerades den 20 October.

107 Kyrkböcker, Landskrona, C:6 Wigda.

108 Kyrkböcker, Landskrona, C:6 Wigda 1791-1812. 1810
19) den 18 Nov: Lystes första gången för murmästaren herr Ludvig Dümling samt Enkan Anna Sophia Efvergren född Bergin.
Copulerades den 9 December.

109 Landskrona Stadsfsg, Landskrona stadsfsg C:5 1769-1790 bild 71/sid 66. 1777
18 Feb lättt murarmästaren (?) Dumbling och dess hustru Catharina Darin döpa sin lilla son Nils Malachias (?) född den 8 dito.
Susc. Gördelmakaren Gräs hustru Test. ...(?)Mäst. Nils Högström, ...(?)Mäst. Jacob Malmgren, Gördel (?) makare gesällen Andreas Gräs, ...(?) Löströms hust., Jungfru Christina Gräs.
Kiyrkiotagen den 21 Martii
37 år gammal.


Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 30 Dec 2018 med Legacy 9.0 från MyHeritage; innehållscopyright och handhavande sköts av margareta.hartelius@tele2.se