Zacharias Colliander
      Kön: M
Personinformation
         Föddes: 25 Jan 1730
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Föräldrar
            Far: Nils Colliander (1680-1762) ² 
            Mor: Christina Liungman (1698-1778) ³ 
Carl Jacob Collin
      Kön: M
Personinformation
         Föddes: 16 Sep 1821 - Malmö, Malmöhus län ⁵
         Döptes: 
            Dog: 25 Nov 1896 - Räng ⁵
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Händelser
• Han arbetade som kyrkoherde i Räng. ⁶

Makar och barn
1. *Ebba Adrian (24 Nov 1827 - 10 Feb 1903) ⁷, ⁶ 
      Äktenskap: 
         Status: 
Elsa Catharina Collin
      Kön: K
Personinformation
         Föddes: 1710
         Döptes: 
            Dog: 1749
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Makar och barn
1. *Christopher Blanxius (1680 - 16 Sep 1730) ⁹ 
      Äktenskap: 1724 - Fridlefstad ¹⁰
         Status: 
Sven Collin
      Kön: M
Personinformation
         Föddes: 27 Apr 1821 - Verum ⁶
         Döptes: 
            Dog: 1 Nov 1903 - Lund, Malmöhus län ⁶
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Händelser
• Han arbetade som kronolänsman i Bara härads ö distrikt. ¹²

Makar och barn
1. *Augusta Adrian (26 Feb 1831 - 28 Jul 1909) ¹³, ⁶ 
      Äktenskap: 11 Jul 1855 - Kyrkheddinge fsg, Malmöhus län ⁶
         Status: 
Nicolaus Corneer
      Kön: M
Personinformation
         Föddes: 19 Mar 1714 - Kåraryd, Karlshamn ⁶
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 10 Jan 1739 - Karlshamn, , Blekinge län ¹⁵
      Dödsorsak: 
Händelser
• Han arbetade som proviantmästare. ⁶

Makar och barn
1. *Catharina Elisabet Kröger (13 Mar 1718 - 1 Maj 1783) ¹⁶, ¹⁷ 
      Äktenskap: 6 Okt 1738 - Karlshamn, , Blekinge län ⁶
         Status: 
Johanna Katarina Corneliedotter
      Kön: K
Personinformation
         Föddes: 30 Apr 1802 ¹⁹
         Döptes: 
            Dog: 14 Dec 1873 - Näs ¹⁹
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Föräldrar
            Far: Cornelius Ericsson (1773-      ) ²⁰ 
            Mor: Johanna Maria Olsdotter (1768-      ) ²⁰ 
Makar och barn
1. *Andreas Lind (11 Dec 1809 -       ) ²¹, ²² 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Sofia Charlotta Lind (1828-1894) ²³
                2. Lars Edvard Lind (      -1903) ²⁴
                3. Johanna Maria Lind (1832-      ) ²⁵
                4. Cornelius Lind (1833-1841) ²⁶
                5. Anna Stina Lind (1834-1836) ²⁷
                6. Anna Stina Lind (1837-1838) ²⁸
                7. Mickael Lind (1838-      ) ²⁹
                8. Johan Edvard Lind (      -1869) ³⁰
                9. Mickael Lind (1843-      ) ³¹
                10. Cornelius Lind (1845-1879) ³²
Cortmeijer
      Kön: M
Personinformation
         Föddes: 
         Döptes: 27 Sep 1728 - Kristianstad sfs, Kristianstads län ³³
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Föräldrar
            Far: Jokun Cortmeijer (      -      ) 
            Mor: Mühlenbruck (      -      ) 
Jokun Cortmeijer
      Kön: M
Personinformation
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Händelser
• Han arbetade som Handelsman i Kristianstad sfs, Kristianstads län.

Makar och barn
1. *Mühlenbruck (       -       )
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Cortmeijer (1728-      )
                2. Ulrica Cortmeijer (1730-      )
                3. Ulrica Cortmeijer (1731-      ) ³⁴
Ulrica Cortmeijer
      Kön: K
Personinformation
         Föddes: 
         Döptes: 15 Sep 1731 - Kristianstad sfs, Kristianstads län ³⁵
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Föräldrar
            Far: Jokun Cortmeijer (      -      ) 
            Mor: Mühlenbruck (      -      ) 
Ulrica Cortmeijer
      Kön: K
Personinformation
         Föddes: 
         Döptes: 16 Maj 1730 - Kristianstad sfs, Kristianstads län ³⁶
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Föräldrar
            Far: Jokun Cortmeijer (      -      ) 
            Mor: Mühlenbruck (      -      ) 
Anders Corvin
      Kön: M
Personinformation
         Föddes: 21 Maj 1743 - Bårslöv ⁶
         Döptes: 
            Dog: Okänt
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Föräldrar
            Far: Anders Corvin (1688-1763) ³⁸ 
            Mor: Brita Beata Röring (1699-1786) ¹⁷ 
Anders Corvin
      Kön: M
Personinformation
         Föddes: 21 Mar 1688 - Gudmuntorp ⁶
         Döptes: 
            Dog: 4 Apr 1763 ⁶
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Händelser
• Han arbetade som Kyrkoherde i Bårslöv. ⁶

Föräldrar
            Far: Michael Ravn (      -1692) ³⁹ 
            Mor: Karna Nilsdotter Kråka (      -      ) ³⁹ 
Makar och barn
1. *Johanna Sofia Meisner (1698 - 22 Maj 1736) ¹⁷, ⁶ 
      Äktenskap: Jun 1723 - Bårslöv ¹⁷
         Status: 
           Barn:
                1. Jonas Corvin (1723-1771) ⁴⁰ (Född inom äktenskapet)
                2. Jannika Corvin (1725-1802) ⁴¹ (Född inom äktenskapet)
                3. Cecilia Magdalena Corvin (1726-1796) ⁴² (Född inom äktenskapet)
                4. Jöns Michael Corvin (1729-1783) ⁴³ (Född inom äktenskapet)
                5. Christoffer Corvin (1732-1797) ⁴⁴ (Född inom äktenskapet)
                6. Eliana Kristina Corvin (1732-1813) ⁴⁵ (Född inom äktenskapet)
                7. Catharina Maria Corvin (1733-1813) ⁴⁶ (Född inom äktenskapet)
                8. Charlotta *Sophia* Corvin (Ung 1733-1802) ⁴⁷ (Född inom äktenskapet)
                9. Isak Corvin (1736-1808) ⁴⁸ (Född inom äktenskapet)

2. Brita Beata Röring (10 Aug 1699 - 22 Aug 1786) ¹⁷, ⁶ 
      Äktenskap: 1737 ¹⁷
         Status: 
           Barn:
                1. Johan Christopher Corvin (Efter 1737-1794) ⁴⁹ (Född inom äktenskapet)
                2. Anders Corvin (1743-      ) ³⁷ (Född inom äktenskapet)
                3. Petrus Corvin (1748-      ) ⁵⁰ (Född inom äktenskapet)
Anders Corvin
      Kön: M
Personinformation
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Händelser
• Han arbetade som Kyrkoherde i Nöbbelöv fsg, Malmöhus län.

Makar och barn
1. *Catharina Bering (21 Feb 1742 -       ) ⁵², ⁶ 
      Äktenskap: 
         Status: 
Anna Catharina Corvin
      Kön: K
Personinformation
         Föddes: 1727 - Reslöf fsg, Malmöhus län ⁵³
         Döptes: 
            Dog: 25 Dec 1731 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län ⁵³
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Föräldrar
            Far: Samuel Fredrik Corvin (1681-1735) ⁵⁴ 
            Mor: Anna Sofia Espholt (1691-1740) ⁵⁵ 
Anna Elisabet Corvin
      Kön: K
Personinformation
         Föddes: 9 Aug 1730 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län ⁵³
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak: 
Föräldrar
            Far: Samuel Fredrik Corvin (1681-1735) ⁵⁴ 
            Mor: Anna Sofia Espholt (1691-1740) ⁵⁵ 
Makar och barn
1. *Isak Winqvist (       -       ) ⁵⁶ 
      Äktenskap: 
         Status: 
Källor

1. Växjö stifts herdaminnen, bd 4. Älghults pastorat
16. Nils Colliander, 1732-62
Född i Växjö den 12 dec 1680, son till sedermera kh i Alseda Erland Colliander och Elsa Domnaera. Död i jan 1762.
Gift 21/9 1715 m Christina Liungman, f 28/4 1698, d i nov 1778, dotter kh i Hultsjö Andreas Liungman o Helena Walleria.
Barn: Andreas, f 17/2 1717, d s å
Erlandus, f 16/4 1718, kh här
Andreas, f 21/6 1720, kh i Fröderyd
Helena, f 9/7 1722, d 29/7 s å
Samuel, f 3/3 1724, d 1725
Elsa Helena f 21/5 1726, d 13/12 1729
Johan Georg, f 10/12 1728, lektor i Växjö, prov.-läkare, d 19/5 1796
Zacharias, f 25/1 1730, se predikanter vid Kronobergs regt.
Nicolaus, f 31/5 1731, d 10/6 s å
Jonas, f 21/7 1732, kh i Värnamo
Laurentius Nicolaus, f 14/3 1735, stadsfiskal i Kalmar
Helena Christina, f 7/12 1736, d 20/5 1812, g 1/8 1760 m landsfiskalen Zacharias Liungdahl
.
2. Växjö stifts herdaminnen, bd 4. Älghults pastorat
16. Nils Colliander, 1732-62
Född i Växjö den 12 dec 1680, son till sedermera kh i Alseda Erland Colliander och Elsa Domnaera. Stud i Uppsala 1701, disp 1707 o 1710, mag 1710, …prv 18/9 1713, predikant vid ett småländskt regmte, som då låg i Wismar, s å förestod rektorstjänsten vid Växjö skola i nära 2 år till 1/5 1719, … prost 1732, kh här s å, tilltr 1733, kontraktsprost 1736. … 1749 uppfördes han på förslag till biskop i Växjö. Död i jan 1762.
Gift 21/9 1715 m Christina Liungman, f 28/4 1698, d i nov 1778, dotter kh i Hultsjö Andreas Liungman o Helena Walleria.
Barn: Andreas, f 17/2 1717, d s å
Erlandus, f 16/4 1718, kh här
Andreas, f 21/6 1720, kh i Fröderyd
Helena, f 9/7 1722, d 29/7 s å
Johan Georg, f 10/12 1728, lektor i Växjö, prov.-läkare, d 19/5 1796
Zacharias, f 25/1 1730, se predikanter vid Kronobergs regt.
Nicolaus, f 31/5 1731, d 10/6 s å
Jonas, f 21/7 1732, kh i Värnamo
Laurentius Nicolaus, f 14/3 1735, stadsfiskal i Kalmar
Helena Christina, f 7/12 1736, d 20/5 1812, g 1/8 1760 m landsfiskalen Zacharias Liungdahl
.
3. Växjö stifts herdaminnen, bd 4. Älghults pastorat
16. Nils Colliander, 1732-62
Född i Växjö den 12 dec 1680, son till sedermera kh i Alseda Erland Colliander och Elsa Domnaera. Stud i Uppsala 1701, disp 1707 o 1710, mag 1710, …prv 18/9 1713, predikant vid ett småländskt regmte, som då låg i Wismar, s å förestod rektorstjänsten vid Växjö skola i nära 2 år till 1/5 1719, … prost 1732, kh här s å, tilltr 1733, kontraktsprost 1736. … 1749 uppfördes han på förslag till biskop i Växjö. Död i jan 1762.
Gift 21/9 1715 m Christina Liungman, f 28/4 1698, d i nov 1778, dotter kh i Hultsjö Andreas Liungman o Helena Walleria.
Barn: Andreas, f 17/2 1717, d s å
Erlandus, f 16/4 1718, kh här
Andreas, f 21/6 1720, kh i Fröderyd
Helena, f 9/7 1722, d 29/7 s å
Johan Georg, f 10/12 1728, lektor i Växjö, prov.-läkare, d 19/5 1796
Zacharias, f 25/1 1730, se predikanter vid Kronobergs regt.
Nicolaus, f 31/5 1731, d 10/6 s å
Jonas, f 21/7 1732, kh i Värnamo
Laurentius Nicolaus, f 14/3 1735, stadsfiskal i Kalmar
Helena Christina, f 7/12 1736, d 20/5 1812, g 1/8 1760 m landsfiskalen Zacharias Liungdahl.
4. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 5 s 150. se svärfadern CF Adrian. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 3 s 108. Räng och Stora Hammar
18. Carl Jacob Collin
CJC var f i Malmö 1821 16/0, son av dåv. konrektorn därst., sederm. kh i Glimåkra, prosten Martin Elmgren C. o Charlotta Sofia Olin,...kh i R& StH 1869...död i R. 1896 25/11.
Under sin 15-åriga v.p.-tid i Lund hade CJC sin lyckligaste tid, omgiven av förståelse o uppskattad för sina obestridliga förtjänster, inte minst...för de initiativ han tog i fråga om ordnandet av stadens fattigvård och folkskola...Det som blev CJC:s öde, men också hans stora insats, var kampen om Ljungen, den gamla fäladsmark, till största delen belägen inom hans båda socknar, där under århundraden hans sockenbor haft sina kreatursbeten o skurit sin torv. Tid efter annan hade framsynta män sökt förvandla denna kala, av sand o ljung förhärjade hed till mera fruktbärande marker, men i huvudsak misslyckats. Med hela sin ... entusiastiska natur kasta sig CJC över denna uppgift... Han tog upp kampen mot heden, men fann sig snart invecklad i en ännu mer krävande kamp mot de människor, som vägrade anamma hans idéer. Kampen blev ruinerande för hans nerver, men före sin bortgång stod han som segerherre. De furuplantor han under stora personliga uppoffringar låtit sätta ned och under oavbruten strid fått värna mot sockenbor, som trampade ned och ryckte upp..., stodo vid 1890-talets början fagra och löftesrika. Ljungskogen hade blivit verklighet, gröna träd och böljande åkrar ersatt större delen av sandens och ljungens domäner. ,,,
Det berättas att CJC en gång under kampåren påträffade ute på ljungmarken en på en käpp uppsatt brädlapp, där det stod skrivet en smädevers, som slutade med orden: " När prästen över Ljungen går, skrämmer han både käringar och får"; på baksidan var anbragt en elak karikatyr av CJC, "Ljungaprästen". Han tog brädstumpen med sig hem och satt den som dörrskylt till pastorsexp...
G i Lund 23/9 1856 m Ebba Adrian, f i Röddinge 1827 24/11, död i Lund 1903 10/2, dotter av kh i R., sederm i Kyrkheddinge CF Adrian o Maria Åkerman. - Barn: Carl Martin, f i Lund1857 25/7, SJM Sk 5785, fil kand, kommunalman o verkst. led. av olika näringsföretag, känd boksamlare o bibliofil, död i Lund 1926 22/1. - Wilhelm Richard, f i L. 1861 21/3, Sjm Sk 6239, medarb. i Sydsv dagbladet Snällposten, död i Malmö1926 26/5. Hans Samuel, f i L 1866 22/7, häradsskrivare i Lunds förd. död i Lund 1947 10/3.
5. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 3 s 108.
6. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
7. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 5 s 150. se fadern CFA.
8. Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1. 23. Christopher Blanxius
broder till 21; f i Österslöf 1680; stud.skån. 1692; prv 4 okt 1705; magister 1706; stadskomminister i Chrstianstad och kh i Nosaby 1708; kh i Ifvetofta 1712; prost 12 april 1727; kh i Efveröd 22 jan 1730; + 16 sept s.å.
Gift 1) med Hedvig Sophia Liljengranat (+1720); 2) i Fridlefstad 1724 med Elsa Catharina Collin (f 1710 +1749), omgift med 212
.
9. Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 Bild 59/s 51. 23. Christopher Blanxius
broder till 21; f i Österslöf 1680; stud.skån. 1692; prv 4 okt 1705; magister 1706; stadskomminister i Chrstianstad och kh i Nosaby 1708; kh i Ifvetofta 1712; prost 12 april 1727; kh i Efveröd 22 jan 1730; + 16 sept s.å.
Gift 1) med Hedvig Sophia Liljengranat (+1720); 2) i Fridlefstad 1724 med Elsa Catharina Collin (f 1710 +1749), omgift med 212.
10. Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, sjöström:1. 23. Christopher Blanxius
broder till 21; f i Österslöf 1680; stud.skån. 1692; prv 4 okt 1705; magister 1706; stadskomminister i Chrstianstad och kh i Nosaby 1708; kh i Ifvetofta 1712; prost 12 april 1727; kh i Efveröd 22 jan 1730; + 16 sept s.å.
Gift 1) med Hedvig Sophia Liljengranat (+1720); 2) i Fridlefstad 1724 med Elsa Catharina Collin (f 1710 +1749), omgift med 212
.
11. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 5 s 150. se svärfadern CF Adrian.
12. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 5 s 150.
13. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 5 s 150. Se fadern CFA.
14. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6 Peter Palm.
15. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namnet.
16. Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Se dotter CBK's make PB. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6.
17. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.
18. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Se barnbarns barn Gerturd Hansson
. Artikel skriven av Einar Lind 14 sept. 1998 "Ett strävsamt par på Lilla Gerum"
19. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), se maken.
20. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), se svärsonen Andreas Lind.
21. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Se barnbarns barn Gerturd Hansson
.
22. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Andreas. Född 1809-11-12 i Svandahl. Levnadsbeskrivning 1.2.4.1.2.1.5.
Far Lind, Sifver. Tegelmästare. Född 1772. Död 1824-02-13 i Näs.
Mor Jonasdotter, Christina. Född 1772-02-11 i Kyrkoryk. Död 1837-02-22 i Näs.
Gift med Corneliusdotter, Johanna Katarina. Född 1802-04-30. Död 1873-12-14 i Näs. Far Ericsson, Cornelius. Född 1773-01-24 i Grebbestad. Mor Olsdotter, Johanna Maria. Född 1768-07-11 i Grebbestad.
Barn: se resp. barn. .... Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998).
23. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Se barnbarn Gerturd Hansson
.
24. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Lars Edvard. född 1829-10-23 i Näs. Död 1903-04-07 i ST Arendal. Gift 1874 med Johannesdotter, Hedda Mathilda. Född 1850-08-13.
25. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Johanna Maria. Född 1832-01-03 i Näs. Gift 1852-03-30 med Carlsson, Olof August. Hemmansägare. Född 1826-10-24. Död 1892-02-21 i Säm.
26. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Cornelius, Född 1833-03-06 i Näs. Död 1841-11-02 i Näs.
27. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Anna Stina. Född 1834-07-11 i Näs. Död 1836-07-08 i Näs.
28. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Anna Stina. Född 1837-02-10 i Näs. Död 1838-06-23 i Näs.
29. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Mickael. Född 1838-12-01 i Näs. Död 1842-05-17 i Näs.
30. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Johan Edvard. Hemmansägare. Född 1840-05-13 i Näs. Död 1869-04-05. Gift med Johansdotter, Hedda. Född 1838-05-24 i Ahlviken.
31. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Mickael. Född 1843-02-12 i Näs. Död 1919-05-16 i Grebbestad. Gift 1875-12-10 med Larsdotter. Laurentina. Född 1847-08-25 i Arendal. Död 1919-04-04 i Grebbestad.
32. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Cornelius. Född 1845-05-08 i Näs. Död 1879-05-24 i Heden. Gift 1874-08-21 med Johansdotter, Hanna Sofia. Född 1845-02-10 i Långeby. Död 1882-02-20 i Heden.
33. Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs C:4. 1728
nr 47
d 27 7br: lät Handelsmannen Hr Jokun Cortmeijer och (dess) Kiäresta N: Mühlenbruck christna en Sohn wid namn
Hennes nåd Fru Baronessan ock landshöfdingskan Helena von Hÿlteen bar barnet. Fru Baronessan Maria aHorteen stod hoos. Fru Camererskan Brand, Fru Räntmästerskan Hÿphoff Madam Hoffmeister. Jungfr: faddrar Jungfrun Platfuus. Jungfr: Ingri Brandt. M: fad (Wälborne) Hr Assessoren Soop, Hr Assessoren Ehrencrona. Hr Assessoren Stenholm. Hr Häradshöfding ock Landt Secretarien Bergenstråhle. Hr Rådmannen Andreas Munck. Hr Rådmannen Norgreen. Mons: Carl Alexander Mühlenbruck S...sus. 7br=Septembr.
34. Kyrkböcker, Kristianstad, se dop.
35. Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs C:4. 1731
nr 45
d 15 Septembris lät Hr Handelsmannen Jokun Cortemeijer christna en sin dotter Nomine Ulrica Fru Majorskan Psilander från Hammars ... bar barnet Madam Ludwig gick hoos. Testes woro Jfru ... Stina (Bolin) (gf): ...ina Brant Hr ... ... Poppelman .... (Snolsky) Hr Apotekaren Grapengieser Hr handelsman ... Lübeck ... Witte.
36. Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs C:4. 1730
nr 28
d 16 maji lät handelsmannen Jokan Cortmeijer med dess Käraste christna ett Barn N: Ulrica.
Madam Hoffmeister bar barnet. Madam ... gick hoos. Testes: Hr Granschoug.
37. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Anders, f i B 1743 21/5, kh i V. Nöbbelöv.
38. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II:8, s. 422-425. Anders Corvin
var f. i Gudmuntorp 1688 21/3 (enl.egen uppgift), son av kh därst. Michael Ravn el. Corvinus och Karna Nilsdotter (Kråka). Efter faderns död 1692 lät styvfadern Christian Thomaeus honom erhålla privatundervisn. och 1702 blev han student i Lund.....prv 1714...kh i Bårslöv o Fjärestad 1722...Avsomnade 1763 4/4...
Gift 1.o i B. i juni 1723 ... m. Johanna Sofia Meisner, f i Fulltofta 1698, död i B. 1736 22/5 "39 år", dotter av kh i Fulltofta Jöns M. och Jannika Leche. Barn: (Elmgren uppger att i detta trettonåriga äkteskap funnits 14 barn, därav 6 tvillingar)
Jonas, f. i B. o 1723...tullinspektör i Borås, död därst. 1771 20/3, "49 år o 2 mån."
Jannika, f i B o. 1725, död i Dalköpinge 1802 3/4, "77 år".
Cecilia Magdalena, f i B. o. 1726, g m kh i Solberga Isak Nordbeck
Jöns Michael, f i B o. 1729, tullskrivare i Lund, död därst. 1783 22/8...
Christoffer, f i B 1732, handlande i Karlshamn, död därst. 1797 2/4
Eliana Christina, f i B o. 1732, död i Hälsingborg 1813 23/6, g m stadskassören, sederm. rådmannen o v. borgmästaren i Hälsingborg John Tauson, f i V. Alstad 1732 10/9, död i Hälsingborg 1812 5/2.
Charlotta Sofia, f i B o. 1733, g 1:o m makens eftertr. B9), 2:o m kh i Dalköpinge, prosten Jonas Engeström.
Catharina Maria, fi B o. 1733, död i Malmö Car. 1813 17/12, "80 år", g m tullskrivaren i Hälsingborg, slutl. tullinspektoren i Malmö, Olof Möller, f i Laholm 1725 14/8, död i Dalköpinge 1803 8/2 i hans 2:a gifte (g 1:o m Elsa Margareta Trägårdh, f i Ängelholm 1720 7/2, begr. i Hälsingobrg 1767 10/6)
Isak, f i B o. 1736, handlande i Karlshamn, död därst. 1808 4/4, "70 år". .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), forts.
G 2:o 1737 m Brita Beata Röring, f i Hälsingborg 1699 10/8, död i B 1786 22/8, dotter av stadsnotarien i Hälsingborg Peter R. och Elisabeth Schönbeck
Barn: Johan Christopher, f i B. Enl moderns bouppteckning var han äldste sonen, men Elmgren skriver, efter att ha redogjort för hur de övriga barnen kommo merendels alla till lheder och välstånd att "yngsta sonen Johan Christopher blev väl intet mer än klockare i B., men han mådde inte desto mindre ganska väl",. död i B 1794 27/9
Anders, f i B 1743 21/5, kh i V. Nöbbelöv
Petrus (Peter), f i B 1748 14/1, kh i Finja.
39. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se sonen.
40. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Jonas, f. i B. o 1723...tullinspektör i Borås, död därst. 1771 20/3, "49 år o 2 mån.".
41. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Jannika, f i B o. 1725, död i Dalköpinge 1802 3/4, "77 år".
42. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897

E. Malmströms Boktryckeri), Se maken. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), G antagl. i Bårslöv m Cecilia Magdalena Corvin, f därst. o. 1726, död i Everlöv 1796 17/6, dotter av kh i Bårslöv Andreas C. och hans 1:a h. Johanna Sofia Meisner. Hon test. sin kvarlåtenskap till sin foster- och systerdotter Johanna Sofia Tauson, g m kh i Everlöf J. Schreil, vars 1796 22/2 födde son döptes till Isak Nordbeck.
43. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Jöns Michael, f i B o. 1729, tullskrivare i Lund, död därst. 1783 22/8...
44. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Christoffer, f i B 1732, handlande i Karlshamn, död därst. 1797 2/4.
45. Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor. Har kontrollerat några oklarheter; Verkar ha mycket på fötterna.
Vederhäftig. .... VTUNH-V4, Eller Cervin?. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II:(, s. 425. Anders Corvin
...
Barn:...Eliana Christina, f. i B. o. 1732, död i Hälsingborg1813 23/6, "81 år", g.m. stadskassören, sederm. rådmannen o v. borgmästaren i Hälsingborg Johan Tauson, f. i V. Alstad 1732 10/9, död i Hälsingborg 1812 5/2. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1813-06-27 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Tauson ort:
titel: änkefru, borgmästarinna kön: k
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 81 år 0 mån 0 veckor 0 dagar

civilstånd: ä dödsorsak:
z
Anhörigs:
namn: relation: ej
titel: ort:

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.
46. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Catharina Maria, f i B o. 1733, död i Malmö Car. 1813 17/12, "80 år", g m tullskrivaren i Hälsingborg, slutl. tullinspektoren i Malmö, Olof Möller, f i Laholm 1725 14/8, död i Dalköpinge 1803 8/2 i hans 2:a gifte (g 1:o m Elsa Margareta Trägårdh, f i Ängelholm 1720 7/2, begr. i Hälsingborg 1767 10/6).
47. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Charlotta Sofia, f i B o. 1733, g 1:o m makens eftertr. B9), 2:o m kh i Dalköpinge, prosten Jonas Engeström.
48. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Isak, f i B o. 1736, handlande i Karlshamn, död därst. 1808 4/4, "70 år".
49. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Johan Christopher, f i B. Enl moderns bouppteckning var han äldste sonen, men Elmgren skriver, efter att ha redogjort för hur de övriga barnen kommo merendels alla till heder och välstånd att "yngsta sonen Johan Christopher blev väl intet mer än klockare i B., men han mådde inte desto mindre ganska väl", död i B 1794 27/9.
50. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Petrus (Peter), f i B 1748 14/1, kh i Finja.
51. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maka C Bering.
52. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader O.B. ... Catharina, f. i H. 1742 21/2, g. 1:o m. kh. i Nöbbelöv Knut Billberg, 2:o m. kh. därst. Anders Corvin. ...
.
53. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fars namn.
54. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, Volym 2, sid 59. Malmö S:t Petri
Kyrkoherdar
12. SAMUEL FREDRIK CORVIN.
Vid de båda närmast föregående utnämningarna av kh. i Sa Petri hade kungligt maktspråk varit allenarådande och församlingens privilegieenliga valrätt helt skjutits åt sidan. Man kunde ha väntat, att nu sedan länge fredliga och normala förhållanden rådde, nyval i lagliga former skulle ha ägt rum. Men i stället skedde utseendet av efterträdare till M.Pe. under sådana omständigheter i strid med allt vad privilegier eller praxis hette, att det utan tvekan kan betrakta, som det mest kuriösa i Malmös prästvalshistoria. Förhållandena voro nämligen följande. Till provpredikanter hade magistraten 1728 18/7 kallat prostarna Christoffer Blanxius i Ivetofta, Samuel Corvin i Reslöv och Thomas Eurodius i Grönby, kyrkoherdarna Cornelius Faxe i Ausås och Johan Hofverberg i Barsebäck, prosten Jöns Rönbeck i Hälsingborg och stadskm, Magnus Chorin i Lund och Petrus Electrin i Malmö, ett förnämligt urval bland stiftets främsta prästmän. Sedan Eurodius och Hofverberg begärt att icke ifrågakomma, höllo de övriga 6 sina provpredikningar, varefter i vanlig ordning församlingen borde ha förrättat sitt val. Men när 1728 17/10 v. landshövd. Adlerfelt med magistraten, civilbetjänte och borgerskapet överlagt om sättet för det stundande valet, kom man till det märkvärdiga beslutet, att provpredikanternas namn skulle antecknas vart och ett på lika många och lika stora papperslappar, vilka därefter skulle av utsedda deputerade hoprullas och instickas i var sin pennfjäder samt pennfjädrarna läggas i en hatt och med varandra sammanblandas. Ur hatten skulle 3 omyndiga barnhusbarn vart för sig upptaga en pennfjäder och sedan i den ordning sedlarna upptagits och av vederbörande öppnats, de prästnamn, som funnos på de 3 upptagna sedlarna, uppsättas på förslaget. Detta regelrätta lotteri motiverades med att >sedan var och en för sig först med innerlig bön anhållit om den högste Gudensnåderika välsignelse, ärendet sedermera endast anförtros i samma den högste Gudens nådiga disposition, varigenom jämväl all oriktighet och egennyttigt väsende kan förekommas, och man således vid ett riktigt val sig trygga kan>. När detta >val> 20 /10 ägde rum i Sa Petri kyrka, var bl.a. på CE:s vägnar prof. Jacob Benzelius närvarande: man undrar onekligen vad denne kloke man gjort för reflektioner; CEP för dessa år äro tyvärr icke bevarade. >Valet> utföll så, att Electrin fick 1:a, Rönbeck 2:a och Faxe 3:e förslagsrummet. Men nu inträffade ytterligare något märkligt: 31/10 fick Electrin k. fullm. på Vellinge och förklarade sig på gr. av ålder och opasslighet nöjd med detta landpastorat; på hans framställning, med Adlerfelts medgivande men utan församlingens hörande, föreslog magistraten CE att i stället för Electrin uppföra S. Corvin på förslaget. 20/11 avgick också til K.m:t CE:s förslag, upptagande l ) Corvin, 2) Rönbeck, 3) Faxe; det hänvisades till att man i Malmö >ej någon för den andra kunnat fördraga> och att namnen framkommit >efter gjort lottande av sedlar>. 1728 6/12 erhöll Corvin k. fullm. på Malmö S:t Petri. - Det här refererade är vad officiella handlingar ha att förtälja om denna högst märkvärdiga procedur, och man kan icke annat än undra över vilka de verkligt drivande krafterna varit. Att den man, som erhöll denna utnämning, tillika var stiftets mest förfarne och ivrige riksdagspolitiker är måhända dock en omständighet, som bör ihågkommas. Men tyvärr synes det icke finnas några som helst samtida kommentarer till valet; man saknar från denna tid livligt en Petrus Muncks el. en J.G. Strickers oförblommerade brev.
S.C. var f. i Svalövs prästgård 1681 22/11, son av kh. därst. Erik Sörensen Torrlöse (Torlosius), som även skriver sig Corvinus, och Margareta Elisabet von Essen; undervisades hemma, tills han >i anseende till sin makalösa kvickhet> 1694 18/10, alltså blott 13-årig, inskrevs som student i Lund (Sk.nat. s.å. 6/11); 1698 31/1 begär fadern, som på gr. av sjukdom ej kunde förrätta sin tjänst och på gr. av fattigdom icke hålla kaplan, att sonen skulle få >exercera sig> i församlingen, men då fadern s.å. avled, antog S.C. konditioner till år 1702, då han återvände till akad. och 1703 21/12 blev prv. till rnedhj. hos 2:e stadskm. i Lund Corfitz Tulin, 1704-07 kurator för Skånska nat., 1705 medhj. hos 1:e stadskm. Johan Agren, höll predikan vid prm. 1706, opponens vid prm. 1707, 1708 22/1 2:e stadskm. i Lund efter Tulin, s.å. frater Sodalitii. När danskarna 1709 inföllo, förordnades han av CE till v.p. vid Lunds domkyrka och >måste utstå så mycket större olägenhet, som riksens fiender utav den undersåtliga lydno och uppriktiga tjänst, vilken han viste sin rätta konung och överhet, togo sig anledning honom med varjehanda tvång och vedervilja att bemöta och t.o.m. en tid höllo honom i arrest>. Till belöning för sitt välförhållande fick den ännu icke 30-årige S.C. biskopens förslag till Reslöv, vilket 1710 12/7 av CE bifölls, >för dess långliga tjänst och meriter här i krigstiden samt goda skicklighet>, och s.å. 2/8 k.fullm. dit, efter kontraktisternas enhälliga val prost i Onsjö 1716 1/2, orator vid prm. 1718. >En kvick och rådig man>, som biskop Linnerius kallar honom, blev han vid landemötet 1722 utsedd att jämte Christoffer Blanxius representera stiftet vid 1723 års riksdag. Det framgår av prästeståndets protokoll, att båda Skånerepresentanterna här spelade en framskjuten roll, S.C. blev medl. av Sekreta utskottet och tillhörde åtskilliga deputationer. S.C. och Blanxius debuterade 4/2 med ett häftigt angrepp på landshövd. i Kristianstads län S. von Hyltén i anledning av en resol. av 1721 års kommission rörande konvention mellan adeln och präster: prästrättigheterna och androgo 8/3, att eftersom adeln i Skåne i adelsprivilegierna infört vad dem vidkomme, åstundade prästerskapet i Skåne också få något i prästeståndets privilegier infört, vilket ståndet biföll, varefter åt S.C. uppdrogs att formulera önskemålen. Hyltén, vars hetlevrade temperament en mångfald skrivelser omvittna, blev ytterst förbittrad och tillskrev CE, att S.C och Blanxius >med smädeord såväl mot honom och hans ämbete som mot skånska adeln i gemen med alldeles ovärdig skrivart och uppdiktning sig yttrat> samt anhöll få veta, om CE vore delaktigt i de deputerades åtgöranden, vartill CE 23/3 svarar, att S.C. och Blanxius hade fullmakt tala på stiftets vägnar, >men beklager om några svårare expressioner influtit, varom CE dock intet vet>. 8/5 talade S.C. för en sammanslagning av Malmöhus och Kristianstads län, vilket förslag prästeståndet 12/6 avslog med den motivering, att de voro åtskilda i enlighet med regeringsformen och man förbundit sig att ej ändra något i denna; när det 5/7 meddelades, att borgarståndet bifallit förslaget, men prästeståndet förblev vid sitt beslut, reserverade sig S.C. 8/6 förklarade S.C., då fråga förevar om kontributioner, att eftersom adeln förbehållit sig frihet från all kontribution, kunde han ej inse. hur prästerskapet kunde påtaga sig någon dylik. I samma plenum androg han, att häradshövdingarna ofta av ovilja mot prästerskapet uppsatte besvären för allmogens fullmäktige, vilket åsamkade oro och osämja vid riksdagarna, varför han ville, att ej det ena ståndet utan kommunikation med det andra läte författa sina besvär. 26/s inlämnade han skriftligen anmärkningar över kammar- och ekonomideputationens betänkande om skatterättigheternas försäljande, ang. vilka anmärkningar beslöts, att de skulle kommuniceras med stånden. 27/7 protesterade han mot riksrådets förstärkande, >vilket kan bli ett prejudikat och lända till märkelig gravation för staten>. Överhuvudtaget finner man sålunda, att S.C. varit en ivrigt verksam, orädd och stridbar herredagsman och framför allt att han, med Blanxius som god bundsförvant, manligt kämpat för sitt stånds intressen och privilegier. särskilt i ekonomiska ting. Det kunde varit av intresse att veta, hur han ställde sig till de religionsfrihetsfrågor, som vid riksdagen voro aktuella, men härom förmäles intet; säkerligen har han dock, vilket kan anses visat genom den nedan refererade episoden med H. Hammarberg, delat den av ståndets majoritet hysta avogheten mot lekmännens iver att befatta sig med kyrkans angelägenheter liksom väl också mot de näringslivets representanter, som önskade egna religionslärare för de främmande trosbekännare, man i manufakturernas intresse ville importera. Om hans ställning i de storpolitiska maktfrågorna under dessa det holsteinska partiets glansdagar, är intet närmare känt.
1728 20/11 fick S.C. under de egendomliga omständigheter, som ovan nämnts, CE:s förslag till Malmö S:t Petri; på dagen en vecka därefter, 27/11, erhöll han av CE ytterligare ett bevis på förtroende, vittnande om CE:s uppskattning av såväl hans lärdom som hans diplomatiska skicklighet men även om att han ansågs pålitligt ortodox, när det gällde att taga upp en diskussion med de tankegångar, som varslade om nya religiösa strömningar. Sedan några år hade lagmannen på Bosjökloster Henrik Hammarberg - samme man som efter slaget vid Hälsingborg fått tjänstgöra som >Stenbocks kurir> - börjat oroa CE med sina funderingar i religiösa frågor. Hans tankar kretsade särskilt kring det eskatologiska problemet, frågan om de s.k. eviga straffen och apokatastasisläran, som A. Rydelius i en 1728 utgiven skrift fördömt men till vilken Hammarberg i anslutning till vissa utländska teologer kände sig dragen och där han funnit sitt stöd i iden om Guds allt besegrande kärleks makt. I en lång hymn, präglad av hans personligt innerliga fromhet, gav han i poetisk form uttryck åt sina åsikter men försummade ej heller att livligt diskutera sina meningar med präster och andra och hade i ett kort schema uppsatt bevisen för sin åskådning. C E kände sig slutl. nödsakat att ingripa, och 1728 27/11 fick S.C. uppdrag att, i kraft av kyrkolagen och en s.å. utkommen k. förordning om vaksam uppsikt över alla villfarande meningar, i förtrolighet och saktmodighet konferera med Hammarberg. Förloppet av denna diskussion varom S.C. 1729 15/1 ingav sin rapport till CE, liksom också affärens senare utveckling har omsorgsfullt skildrats av en sakkunnig forskare, varför här endast de huvudpunkter, som gälla S.C., återges. Denne försökte påvisa för lagmannen hans >paradoxa och stridigheter>, men trots att han förklarade för Hammarberg, att denne >blandade rationis och revelationis samman och gav de förra företrädet, när de likväl in rebus purae fidei borde captiveras>, synes han icke ha lyckats övertyga lagmannen. När emellertid nu S.C. i sin rapport till CE redogjort härför och därvid uttalat sitt ogillande av >herrar som överskredo >sina gränser> och som uttalade omdömen om >det som endast theologia tillkomme>, råkade detta bli läst av någon av >herrar philosopher> i Lund. Filos. fakulteten kände sig högeligen förnärmad och sände genom sin dekanus, Anders Rydelius, en inlaga till CE där de anhöllo få veta, vilka personer och skrifter han åsyftade, varefter CE måste infordra S.C:s förklaring, eftersom >han inhat några anstötliga ord som alltför när röra denna akad. och i synnerhet fil. fak:s heder m.m.>. S.C. skyndade att ursäkta sig; han hade icke alls åsyftat den filosofiska undervisningen vid Lunds univ. utan de filosofiska auktoriteter. som Hammarberg åberopat, och anhöll f.ö. ödmjukligen, att >den berömmeliga fil. fak. måtte christeligen fatta mildare tankar och utlåtelser emot mig>. Härefter synes S.C. ha blivit helt skild från målet, för vars fortgång hänvisa, till Pleijels redogörelse.
1728 6/12 fick S.C. k.fullm. på S:t Petri, som han tilltr. 1729 1/5 och varmed s.å. 14/6 förenades preposituren i Oxie. Genom stiftsbrödernas val 1730 24/99 utsågs han till herredagsman för Malmöhus län vid riksdagen 1731, och 1734 2/4 förnyades förtroendet för riksdagen 1734: vid dem båda har han >blivit brukat uti åtskilliga deputationer och jämväl de secreta deliberationerne övervarit>. Detta stiftets förtroende synes också ha varit väl motiverat. När S.C. efter blott 6 års verksamhet i Malmö och ännu blott 53 år gammal avlidit 1735 12/12, tecknades hans bild vid begravningen i Sa Petri 1736 21/6 av biskop Anders Rydelius; om i vanliga fall likpredikningarnas schablonmässiga beröm måste tolkas efter grundsatsen >de mortuis nil nisi bene>, synes man i detta fall kunna lita till den sanningskäre biskopens ord om >det berömmeliga leverne, som Sal. Herr Prosten i lära och leverne städse visat> och >huruledes han vid alla tillfällen uppriktigt visat nit och sorgfällighet om vår dyra evangeliska läras bibehållande uti dess rätta och oförfalskade renhet samt med alla krafter eftersträvat det, som till befordrande av Guds ära och dess åhörares välgång samt en god ordning uti församlingen lända måtte>. Även Elmgren vitsordar: >Han var en gudfruktig, from, allvarsam, arbetsam och lärd man>.
Vid sin överflyttning till Malmö inköpte S.C. sin företrädares gård vid Södergatan men måste omedelbart inteckna den till det yttersta. Hans ekonomi förbättrades icke under Malmötiden; liksom Hofwerberg hade S.C. en stor barnskara, och riksdagsresorna voro dyrbara. Också befanns det efter hans bortgång, att >knappast i mannaminne någon så hederlig och välförtjänt prästman efterlämnat hustru och barn i så uselt tillstånd: han hade likväl alltid fört ett stilla hus utan all yppighet>. Genom att änkan erhöll dubbla nådår och fick behålla äldste sonen som nådårspred. kunde dock gården förbli i familjens ägo till 1740, då den övertogs av M.Pe. och änkan flyttade till sonens nyinköpta gård på hörnet av Kattsunds- och Grönegatan.

G. i Gårdstånga 1709 m. Anna Sofia Espholtz, f. därst. 1691 3/7, död i M.Pe. 1740 27/7, skifte 1743, dotter av kh. i Gårdstånga Christian E, och Anna Elisabet Londin.
- Barn: Christian, f. i Reslöv 1710 5/12, stadskm. i Malmö.
- Lisbet (Elsa) Margareta, f. i R. 1712 27/3, g. m. skolkollegan i Malmö, s.m. adj. Andreas Loffman, se Obef. 1733.
- Erik, f. i R. 1713 7/9, död därst. 1718 21/1.
- Elsa Maria f. i R. 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich.
- Filip, f. i R. 1716 27/11, död därst. 1718 29/1.
- Anna Lisbet, f. i R. 1718 20/3, död därst. 1729 26/3.
- Erik, f. i R. 1719 24/5, Sjm Sk. 1987, student 1736, död i M.Pe. 1740 4/8.
- Filip, f. i R. 1720 14/6 Sjm Sk. 1088, landssekreterare i Nyköping, död därst. (enl. dödsnot. i kb. >då han, i landshövdingens frånvaro vid riksdagen i Norrköping, åkte för arvprinsen Carl, under hästarnas skenande på Silleskog, sprungit ur vagnen, stött vänstra tinningen och strax avlidit>) 1769 1/5.
- Joachim, f. i R. o. 1724, Sjm Sk. 1259, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Christofer Adolf, f. i R. o. 1725, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Dödfött barn i R. 17264/1.
- Anna Catharina, f. i R. 1727, död i M .Pe. 1731 25/12, - >4 år 8 mån.>.
- Johanna Sofia, f. i R. 1729 13/1, begr. i M.Pe. 1738 3/9.
- Anna Elisabet f. i M.Pe. 1730 9/8, g. m. stadskm. i Malmö, slutl. kh. i Nöbbelöv Isak Winqvist.
- Jakob, f. i M.Pe. 1732 9/6, död före fadern.
- Då enl. personalierna 16 barn funnits, saknas ovan 1 barn, vilket sannolikt fötts under åren 1721-23, då Reslövs kyrkobok är ofullständig.

.
55. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.
56. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka Anna Elisabet C:s fars namn.

Källor

1 Växjö stifts herdaminnen, bd 4. Älghults pastorat
16. Nils Colliander, 1732-62
Född i Växjö den 12 dec 1680, son till sedermera kh i Alseda Erland Colliander och Elsa Domnaera. Död i jan 1762.
Gift 21/9 1715 m Christina Liungman, f 28/4 1698, d i nov 1778, dotter kh i Hultsjö Andreas Liungman o Helena Walleria.
Barn: Andreas, f 17/2 1717, d s å
Erlandus, f 16/4 1718, kh här
Andreas, f 21/6 1720, kh i Fröderyd
Helena, f 9/7 1722, d 29/7 s å
Samuel, f 3/3 1724, d 1725
Elsa Helena f 21/5 1726, d 13/12 1729
Johan Georg, f 10/12 1728, lektor i Växjö, prov.-läkare, d 19/5 1796
Zacharias, f 25/1 1730, se predikanter vid Kronobergs regt.
Nicolaus, f 31/5 1731, d 10/6 s å
Jonas, f 21/7 1732, kh i Värnamo
Laurentius Nicolaus, f 14/3 1735, stadsfiskal i Kalmar
Helena Christina, f 7/12 1736, d 20/5 1812, g 1/8 1760 m landsfiskalen Zacharias Liungdahl
.

2 Växjö stifts herdaminnen, bd 4. Älghults pastorat
16. Nils Colliander, 1732-62
Född i Växjö den 12 dec 1680, son till sedermera kh i Alseda Erland Colliander och Elsa Domnaera. Stud i Uppsala 1701, disp 1707 o 1710, mag 1710, …prv 18/9 1713, predikant vid ett småländskt regmte, som då låg i Wismar, s å förestod rektorstjänsten vid Växjö skola i nära 2 år till 1/5 1719, … prost 1732, kh här s å, tilltr 1733, kontraktsprost 1736. … 1749 uppfördes han på förslag till biskop i Växjö. Död i jan 1762.
Gift 21/9 1715 m Christina Liungman, f 28/4 1698, d i nov 1778, dotter kh i Hultsjö Andreas Liungman o Helena Walleria.
Barn: Andreas, f 17/2 1717, d s å
Erlandus, f 16/4 1718, kh här
Andreas, f 21/6 1720, kh i Fröderyd
Helena, f 9/7 1722, d 29/7 s å
Johan Georg, f 10/12 1728, lektor i Växjö, prov.-läkare, d 19/5 1796
Zacharias, f 25/1 1730, se predikanter vid Kronobergs regt.
Nicolaus, f 31/5 1731, d 10/6 s å
Jonas, f 21/7 1732, kh i Värnamo
Laurentius Nicolaus, f 14/3 1735, stadsfiskal i Kalmar
Helena Christina, f 7/12 1736, d 20/5 1812, g 1/8 1760 m landsfiskalen Zacharias Liungdahl
.

3 Växjö stifts herdaminnen, bd 4. Älghults pastorat
16. Nils Colliander, 1732-62
Född i Växjö den 12 dec 1680, son till sedermera kh i Alseda Erland Colliander och Elsa Domnaera. Stud i Uppsala 1701, disp 1707 o 1710, mag 1710, …prv 18/9 1713, predikant vid ett småländskt regmte, som då låg i Wismar, s å förestod rektorstjänsten vid Växjö skola i nära 2 år till 1/5 1719, … prost 1732, kh här s å, tilltr 1733, kontraktsprost 1736. … 1749 uppfördes han på förslag till biskop i Växjö. Död i jan 1762.
Gift 21/9 1715 m Christina Liungman, f 28/4 1698, d i nov 1778, dotter kh i Hultsjö Andreas Liungman o Helena Walleria.
Barn: Andreas, f 17/2 1717, d s å
Erlandus, f 16/4 1718, kh här
Andreas, f 21/6 1720, kh i Fröderyd
Helena, f 9/7 1722, d 29/7 s å
Johan Georg, f 10/12 1728, lektor i Växjö, prov.-läkare, d 19/5 1796
Zacharias, f 25/1 1730, se predikanter vid Kronobergs regt.
Nicolaus, f 31/5 1731, d 10/6 s å
Jonas, f 21/7 1732, kh i Värnamo
Laurentius Nicolaus, f 14/3 1735, stadsfiskal i Kalmar
Helena Christina, f 7/12 1736, d 20/5 1812, g 1/8 1760 m landsfiskalen Zacharias Liungdahl.

4 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 5 s 150. se svärfadern CF Adrian. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 3 s 108. Räng och Stora Hammar
18. Carl Jacob Collin
CJC var f i Malmö 1821 16/0, son av dåv. konrektorn därst., sederm. kh i Glimåkra, prosten Martin Elmgren C. o Charlotta Sofia Olin,...kh i R& StH 1869...död i R. 1896 25/11.
Under sin 15-åriga v.p.-tid i Lund hade CJC sin lyckligaste tid, omgiven av förståelse o uppskattad för sina obestridliga förtjänster, inte minst...för de initiativ han tog i fråga om ordnandet av stadens fattigvård och folkskola...Det som blev CJC:s öde, men också hans stora insats, var kampen om Ljungen, den gamla fäladsmark, till största delen belägen inom hans båda socknar, där under århundraden hans sockenbor haft sina kreatursbeten o skurit sin torv. Tid efter annan hade framsynta män sökt förvandla denna kala, av sand o ljung förhärjade hed till mera fruktbärande marker, men i huvudsak misslyckats. Med hela sin ... entusiastiska natur kasta sig CJC över denna uppgift... Han tog upp kampen mot heden, men fann sig snart invecklad i en ännu mer krävande kamp mot de människor, som vägrade anamma hans idéer. Kampen blev ruinerande för hans nerver, men före sin bortgång stod han som segerherre. De furuplantor han under stora personliga uppoffringar låtit sätta ned och under oavbruten strid fått värna mot sockenbor, som trampade ned och ryckte upp..., stodo vid 1890-talets början fagra och löftesrika. Ljungskogen hade blivit verklighet, gröna träd och böljande åkrar ersatt större delen av sandens och ljungens domäner. ,,,
Det berättas att CJC en gång under kampåren påträffade ute på ljungmarken en på en käpp uppsatt brädlapp, där det stod skrivet en smädevers, som slutade med orden: " När prästen över Ljungen går, skrämmer han både käringar och får"; på baksidan var anbragt en elak karikatyr av CJC, "Ljungaprästen". Han tog brädstumpen med sig hem och satt den som dörrskylt till pastorsexp...
G i Lund 23/9 1856 m Ebba Adrian, f i Röddinge 1827 24/11, död i Lund 1903 10/2, dotter av kh i R., sederm i Kyrkheddinge CF Adrian o Maria Åkerman. - Barn: Carl Martin, f i Lund1857 25/7, SJM Sk 5785, fil kand, kommunalman o verkst. led. av olika näringsföretag, känd boksamlare o bibliofil, död i Lund 1926 22/1. - Wilhelm Richard, f i L. 1861 21/3, Sjm Sk 6239, medarb. i Sydsv dagbladet Snällposten, död i Malmö1926 26/5. Hans Samuel, f i L 1866 22/7, häradsskrivare i Lunds förd. död i Lund 1947 10/3.

5 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 3 s 108.

6 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

7 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 5 s 150. se fadern CFA.

8 Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1. 23. Christopher Blanxius
broder till 21; f i Österslöf 1680; stud.skån. 1692; prv 4 okt 1705; magister 1706; stadskomminister i Chrstianstad och kh i Nosaby 1708; kh i Ifvetofta 1712; prost 12 april 1727; kh i Efveröd 22 jan 1730; + 16 sept s.å.
Gift 1) med Hedvig Sophia Liljengranat (+1720); 2) i Fridlefstad 1724 med Elsa Catharina Collin (f 1710 +1749), omgift med 212
.

9 Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 Bild 59/s 51. 23. Christopher Blanxius
broder till 21; f i Österslöf 1680; stud.skån. 1692; prv 4 okt 1705; magister 1706; stadskomminister i Chrstianstad och kh i Nosaby 1708; kh i Ifvetofta 1712; prost 12 april 1727; kh i Efveröd 22 jan 1730; + 16 sept s.å.
Gift 1) med Hedvig Sophia Liljengranat (+1720); 2) i Fridlefstad 1724 med Elsa Catharina Collin (f 1710 +1749), omgift med 212.

10 Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, sjöström:1. 23. Christopher Blanxius
broder till 21; f i Österslöf 1680; stud.skån. 1692; prv 4 okt 1705; magister 1706; stadskomminister i Chrstianstad och kh i Nosaby 1708; kh i Ifvetofta 1712; prost 12 april 1727; kh i Efveröd 22 jan 1730; + 16 sept s.å.
Gift 1) med Hedvig Sophia Liljengranat (+1720); 2) i Fridlefstad 1724 med Elsa Catharina Collin (f 1710 +1749), omgift med 212
.

11 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 5 s 150. se svärfadern CF Adrian.

12 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 5 s 150.

13 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 5 s 150. Se fadern CFA.

14 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6 Peter Palm.

15 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namnet.

16 Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Se dotter CBK's make PB. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6.

17 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.

18 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Se barnbarns barn Gerturd Hansson
. Artikel skriven av Einar Lind 14 sept. 1998 "Ett strävsamt par på Lilla Gerum"

19 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), se maken.

20 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), se svärsonen Andreas Lind.

21 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Se barnbarns barn Gerturd Hansson
.

22 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Andreas. Född 1809-11-12 i Svandahl. Levnadsbeskrivning 1.2.4.1.2.1.5.
Far Lind, Sifver. Tegelmästare. Född 1772. Död 1824-02-13 i Näs.
Mor Jonasdotter, Christina. Född 1772-02-11 i Kyrkoryk. Död 1837-02-22 i Näs.
Gift med Corneliusdotter, Johanna Katarina. Född 1802-04-30. Död 1873-12-14 i Näs. Far Ericsson, Cornelius. Född 1773-01-24 i Grebbestad. Mor Olsdotter, Johanna Maria. Född 1768-07-11 i Grebbestad.
Barn: se resp. barn. .... Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998).

23 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Se barnbarn Gerturd Hansson
.

24 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Lars Edvard. född 1829-10-23 i Näs. Död 1903-04-07 i ST Arendal. Gift 1874 med Johannesdotter, Hedda Mathilda. Född 1850-08-13.

25 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Johanna Maria. Född 1832-01-03 i Näs. Gift 1852-03-30 med Carlsson, Olof August. Hemmansägare. Född 1826-10-24. Död 1892-02-21 i Säm.

26 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Cornelius, Född 1833-03-06 i Näs. Död 1841-11-02 i Näs.

27 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Anna Stina. Född 1834-07-11 i Näs. Död 1836-07-08 i Näs.

28 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Anna Stina. Född 1837-02-10 i Näs. Död 1838-06-23 i Näs.

29 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Mickael. Född 1838-12-01 i Näs. Död 1842-05-17 i Näs.

30 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Johan Edvard. Hemmansägare. Född 1840-05-13 i Näs. Död 1869-04-05. Gift med Johansdotter, Hedda. Född 1838-05-24 i Ahlviken.

31 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Mickael. Född 1843-02-12 i Näs. Död 1919-05-16 i Grebbestad. Gift 1875-12-10 med Larsdotter. Laurentina. Född 1847-08-25 i Arendal. Död 1919-04-04 i Grebbestad.

32 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Lind, Cornelius. Född 1845-05-08 i Näs. Död 1879-05-24 i Heden. Gift 1874-08-21 med Johansdotter, Hanna Sofia. Född 1845-02-10 i Långeby. Död 1882-02-20 i Heden.

33 Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs C:4. 1728
nr 47
d 27 7br: lät Handelsmannen Hr Jokun Cortmeijer och (dess) Kiäresta N: Mühlenbruck christna en Sohn wid namn
Hennes nåd Fru Baronessan ock landshöfdingskan Helena von Hÿlteen bar barnet. Fru Baronessan Maria aHorteen stod hoos. Fru Camererskan Brand, Fru Räntmästerskan Hÿphoff Madam Hoffmeister. Jungfr: faddrar Jungfrun Platfuus. Jungfr: Ingri Brandt. M: fad (Wälborne) Hr Assessoren Soop, Hr Assessoren Ehrencrona. Hr Assessoren Stenholm. Hr Häradshöfding ock Landt Secretarien Bergenstråhle. Hr Rådmannen Andreas Munck. Hr Rådmannen Norgreen. Mons: Carl Alexander Mühlenbruck S...sus. 7br=Septembr.

34 Kyrkböcker, Kristianstad, se dop.

35 Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs C:4. 1731
nr 45
d 15 Septembris lät Hr Handelsmannen Jokun Cortemeijer christna en sin dotter Nomine Ulrica Fru Majorskan Psilander från Hammars ... bar barnet Madam Ludwig gick hoos. Testes woro Jfru ... Stina (Bolin) (gf): ...ina Brant Hr ... ... Poppelman .... (Snolsky) Hr Apotekaren Grapengieser Hr handelsman ... Lübeck ... Witte.

36 Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs C:4. 1730
nr 28
d 16 maji lät handelsmannen Jokan Cortmeijer med dess Käraste christna ett Barn N: Ulrica.
Madam Hoffmeister bar barnet. Madam ... gick hoos. Testes: Hr Granschoug.

37 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Anders, f i B 1743 21/5, kh i V. Nöbbelöv.

38 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II:8, s. 422-425. Anders Corvin
var f. i Gudmuntorp 1688 21/3 (enl.egen uppgift), son av kh därst. Michael Ravn el. Corvinus och Karna Nilsdotter (Kråka). Efter faderns död 1692 lät styvfadern Christian Thomaeus honom erhålla privatundervisn. och 1702 blev han student i Lund.....prv 1714...kh i Bårslöv o Fjärestad 1722...Avsomnade 1763 4/4...
Gift 1.o i B. i juni 1723 ... m. Johanna Sofia Meisner, f i Fulltofta 1698, död i B. 1736 22/5 "39 år", dotter av kh i Fulltofta Jöns M. och Jannika Leche. Barn: (Elmgren uppger att i detta trettonåriga äkteskap funnits 14 barn, därav 6 tvillingar)
Jonas, f. i B. o 1723...tullinspektör i Borås, död därst. 1771 20/3, "49 år o 2 mån."
Jannika, f i B o. 1725, död i Dalköpinge 1802 3/4, "77 år".
Cecilia Magdalena, f i B. o. 1726, g m kh i Solberga Isak Nordbeck
Jöns Michael, f i B o. 1729, tullskrivare i Lund, död därst. 1783 22/8...
Christoffer, f i B 1732, handlande i Karlshamn, död därst. 1797 2/4
Eliana Christina, f i B o. 1732, död i Hälsingborg 1813 23/6, g m stadskassören, sederm. rådmannen o v. borgmästaren i Hälsingborg John Tauson, f i V. Alstad 1732 10/9, död i Hälsingborg 1812 5/2.
Charlotta Sofia, f i B o. 1733, g 1:o m makens eftertr. B9), 2:o m kh i Dalköpinge, prosten Jonas Engeström.
Catharina Maria, fi B o. 1733, död i Malmö Car. 1813 17/12, "80 år", g m tullskrivaren i Hälsingborg, slutl. tullinspektoren i Malmö, Olof Möller, f i Laholm 1725 14/8, död i Dalköpinge 1803 8/2 i hans 2:a gifte (g 1:o m Elsa Margareta Trägårdh, f i Ängelholm 1720 7/2, begr. i Hälsingobrg 1767 10/6)
Isak, f i B o. 1736, handlande i Karlshamn, död därst. 1808 4/4, "70 år". .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), forts.
G 2:o 1737 m Brita Beata Röring, f i Hälsingborg 1699 10/8, död i B 1786 22/8, dotter av stadsnotarien i Hälsingborg Peter R. och Elisabeth Schönbeck
Barn: Johan Christopher, f i B. Enl moderns bouppteckning var han äldste sonen, men Elmgren skriver, efter att ha redogjort för hur de övriga barnen kommo merendels alla till lheder och välstånd att "yngsta sonen Johan Christopher blev väl intet mer än klockare i B., men han mådde inte desto mindre ganska väl",. död i B 1794 27/9
Anders, f i B 1743 21/5, kh i V. Nöbbelöv
Petrus (Peter), f i B 1748 14/1, kh i Finja.

39 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se sonen.

40 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Jonas, f. i B. o 1723...tullinspektör i Borås, död därst. 1771 20/3, "49 år o 2 mån.".

41 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Jannika, f i B o. 1725, död i Dalköpinge 1802 3/4, "77 år".

42 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897

E. Malmströms Boktryckeri), Se maken. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), G antagl. i Bårslöv m Cecilia Magdalena Corvin, f därst. o. 1726, död i Everlöv 1796 17/6, dotter av kh i Bårslöv Andreas C. och hans 1:a h. Johanna Sofia Meisner. Hon test. sin kvarlåtenskap till sin foster- och systerdotter Johanna Sofia Tauson, g m kh i Everlöf J. Schreil, vars 1796 22/2 födde son döptes till Isak Nordbeck.

43 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Jöns Michael, f i B o. 1729, tullskrivare i Lund, död därst. 1783 22/8...

44 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Christoffer, f i B 1732, handlande i Karlshamn, död därst. 1797 2/4.

45 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor. Har kontrollerat några oklarheter; Verkar ha mycket på fötterna.
Vederhäftig. .... VTUNH-V4, Eller Cervin?. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II:(, s. 425. Anders Corvin
...
Barn:...Eliana Christina, f. i B. o. 1732, död i Hälsingborg1813 23/6, "81 år", g.m. stadskassören, sederm. rådmannen o v. borgmästaren i Hälsingborg Johan Tauson, f. i V. Alstad 1732 10/9, död i Hälsingborg 1812 5/2. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1813-06-27 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Tauson ort:
titel: änkefru, borgmästarinna kön: k
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 81 år 0 mån 0 veckor 0 dagar

civilstånd: ä dödsorsak:
z
Anhörigs:
namn: relation: ej
titel: ort:

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.

46 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Catharina Maria, f i B o. 1733, död i Malmö Car. 1813 17/12, "80 år", g m tullskrivaren i Hälsingborg, slutl. tullinspektoren i Malmö, Olof Möller, f i Laholm 1725 14/8, död i Dalköpinge 1803 8/2 i hans 2:a gifte (g 1:o m Elsa Margareta Trägårdh, f i Ängelholm 1720 7/2, begr. i Hälsingborg 1767 10/6).

47 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Charlotta Sofia, f i B o. 1733, g 1:o m makens eftertr. B9), 2:o m kh i Dalköpinge, prosten Jonas Engeström.

48 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Isak, f i B o. 1736, handlande i Karlshamn, död därst. 1808 4/4, "70 år".

49 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Johan Christopher, f i B. Enl moderns bouppteckning var han äldste sonen, men Elmgren skriver, efter att ha redogjort för hur de övriga barnen kommo merendels alla till heder och välstånd att "yngsta sonen Johan Christopher blev väl intet mer än klockare i B., men han mådde inte desto mindre ganska väl", död i B 1794 27/9.

50 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Petrus (Peter), f i B 1748 14/1, kh i Finja.

51 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maka C Bering.

52 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader O.B. ... Catharina, f. i H. 1742 21/2, g. 1:o m. kh. i Nöbbelöv Knut Billberg, 2:o m. kh. därst. Anders Corvin. ...
.

53 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fars namn.

54 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, Volym 2, sid 59. Malmö S:t Petri
Kyrkoherdar
12. SAMUEL FREDRIK CORVIN.
Vid de båda närmast föregående utnämningarna av kh. i Sa Petri hade kungligt maktspråk varit allenarådande och församlingens privilegieenliga valrätt helt skjutits åt sidan. Man kunde ha väntat, att nu sedan länge fredliga och normala förhållanden rådde, nyval i lagliga former skulle ha ägt rum. Men i stället skedde utseendet av efterträdare till M.Pe. under sådana omständigheter i strid med allt vad privilegier eller praxis hette, att det utan tvekan kan betrakta, som det mest kuriösa i Malmös prästvalshistoria. Förhållandena voro nämligen följande. Till provpredikanter hade magistraten 1728 18/7 kallat prostarna Christoffer Blanxius i Ivetofta, Samuel Corvin i Reslöv och Thomas Eurodius i Grönby, kyrkoherdarna Cornelius Faxe i Ausås och Johan Hofverberg i Barsebäck, prosten Jöns Rönbeck i Hälsingborg och stadskm, Magnus Chorin i Lund och Petrus Electrin i Malmö, ett förnämligt urval bland stiftets främsta prästmän. Sedan Eurodius och Hofverberg begärt att icke ifrågakomma, höllo de övriga 6 sina provpredikningar, varefter i vanlig ordning församlingen borde ha förrättat sitt val. Men när 1728 17/10 v. landshövd. Adlerfelt med magistraten, civilbetjänte och borgerskapet överlagt om sättet för det stundande valet, kom man till det märkvärdiga beslutet, att provpredikanternas namn skulle antecknas vart och ett på lika många och lika stora papperslappar, vilka därefter skulle av utsedda deputerade hoprullas och instickas i var sin pennfjäder samt pennfjädrarna läggas i en hatt och med varandra sammanblandas. Ur hatten skulle 3 omyndiga barnhusbarn vart för sig upptaga en pennfjäder och sedan i den ordning sedlarna upptagits och av vederbörande öppnats, de prästnamn, som funnos på de 3 upptagna sedlarna, uppsättas på förslaget. Detta regelrätta lotteri motiverades med att >sedan var och en för sig först med innerlig bön anhållit om den högste Gudensnåderika välsignelse, ärendet sedermera endast anförtros i samma den högste Gudens nådiga disposition, varigenom jämväl all oriktighet och egennyttigt väsende kan förekommas, och man således vid ett riktigt val sig trygga kan>. När detta >val> 20 /10 ägde rum i Sa Petri kyrka, var bl.a. på CE:s vägnar prof. Jacob Benzelius närvarande: man undrar onekligen vad denne kloke man gjort för reflektioner; CEP för dessa år äro tyvärr icke bevarade. >Valet> utföll så, att Electrin fick 1:a, Rönbeck 2:a och Faxe 3:e förslagsrummet. Men nu inträffade ytterligare något märkligt: 31/10 fick Electrin k. fullm. på Vellinge och förklarade sig på gr. av ålder och opasslighet nöjd med detta landpastorat; på hans framställning, med Adlerfelts medgivande men utan församlingens hörande, föreslog magistraten CE att i stället för Electrin uppföra S. Corvin på förslaget. 20/11 avgick också til K.m:t CE:s förslag, upptagande l ) Corvin, 2) Rönbeck, 3) Faxe; det hänvisades till att man i Malmö >ej någon för den andra kunnat fördraga> och att namnen framkommit >efter gjort lottande av sedlar>. 1728 6/12 erhöll Corvin k. fullm. på Malmö S:t Petri. - Det här refererade är vad officiella handlingar ha att förtälja om denna högst märkvärdiga procedur, och man kan icke annat än undra över vilka de verkligt drivande krafterna varit. Att den man, som erhöll denna utnämning, tillika var stiftets mest förfarne och ivrige riksdagspolitiker är måhända dock en omständighet, som bör ihågkommas. Men tyvärr synes det icke finnas några som helst samtida kommentarer till valet; man saknar från denna tid livligt en Petrus Muncks el. en J.G. Strickers oförblommerade brev.
S.C. var f. i Svalövs prästgård 1681 22/11, son av kh. därst. Erik Sörensen Torrlöse (Torlosius), som även skriver sig Corvinus, och Margareta Elisabet von Essen; undervisades hemma, tills han >i anseende till sin makalösa kvickhet> 1694 18/10, alltså blott 13-årig, inskrevs som student i Lund (Sk.nat. s.å. 6/11); 1698 31/1 begär fadern, som på gr. av sjukdom ej kunde förrätta sin tjänst och på gr. av fattigdom icke hålla kaplan, att sonen skulle få >exercera sig> i församlingen, men då fadern s.å. avled, antog S.C. konditioner till år 1702, då han återvände till akad. och 1703 21/12 blev prv. till rnedhj. hos 2:e stadskm. i Lund Corfitz Tulin, 1704-07 kurator för Skånska nat., 1705 medhj. hos 1:e stadskm. Johan Agren, höll predikan vid prm. 1706, opponens vid prm. 1707, 1708 22/1 2:e stadskm. i Lund efter Tulin, s.å. frater Sodalitii. När danskarna 1709 inföllo, förordnades han av CE till v.p. vid Lunds domkyrka och >måste utstå så mycket större olägenhet, som riksens fiender utav den undersåtliga lydno och uppriktiga tjänst, vilken han viste sin rätta konung och överhet, togo sig anledning honom med varjehanda tvång och vedervilja att bemöta och t.o.m. en tid höllo honom i arrest>. Till belöning för sitt välförhållande fick den ännu icke 30-årige S.C. biskopens förslag till Reslöv, vilket 1710 12/7 av CE bifölls, >för dess långliga tjänst och meriter här i krigstiden samt goda skicklighet>, och s.å. 2/8 k.fullm. dit, efter kontraktisternas enhälliga val prost i Onsjö 1716 1/2, orator vid prm. 1718. >En kvick och rådig man>, som biskop Linnerius kallar honom, blev han vid landemötet 1722 utsedd att jämte Christoffer Blanxius representera stiftet vid 1723 års riksdag. Det framgår av prästeståndets protokoll, att båda Skånerepresentanterna här spelade en framskjuten roll, S.C. blev medl. av Sekreta utskottet och tillhörde åtskilliga deputationer. S.C. och Blanxius debuterade 4/2 med ett häftigt angrepp på landshövd. i Kristianstads län S. von Hyltén i anledning av en resol. av 1721 års kommission rörande konvention mellan adeln och präster: prästrättigheterna och androgo 8/3, att eftersom adeln i Skåne i adelsprivilegierna infört vad dem vidkomme, åstundade prästerskapet i Skåne också få något i prästeståndets privilegier infört, vilket ståndet biföll, varefter åt S.C. uppdrogs att formulera önskemålen. Hyltén, vars hetlevrade temperament en mångfald skrivelser omvittna, blev ytterst förbittrad och tillskrev CE, att S.C och Blanxius >med smädeord såväl mot honom och hans ämbete som mot skånska adeln i gemen med alldeles ovärdig skrivart och uppdiktning sig yttrat> samt anhöll få veta, om CE vore delaktigt i de deputerades åtgöranden, vartill CE 23/3 svarar, att S.C. och Blanxius hade fullmakt tala på stiftets vägnar, >men beklager om några svårare expressioner influtit, varom CE dock intet vet>. 8/5 talade S.C. för en sammanslagning av Malmöhus och Kristianstads län, vilket förslag prästeståndet 12/6 avslog med den motivering, att de voro åtskilda i enlighet med regeringsformen och man förbundit sig att ej ändra något i denna; när det 5/7 meddelades, att borgarståndet bifallit förslaget, men prästeståndet förblev vid sitt beslut, reserverade sig S.C. 8/6 förklarade S.C., då fråga förevar om kontributioner, att eftersom adeln förbehållit sig frihet från all kontribution, kunde han ej inse. hur prästerskapet kunde påtaga sig någon dylik. I samma plenum androg han, att häradshövdingarna ofta av ovilja mot prästerskapet uppsatte besvären för allmogens fullmäktige, vilket åsamkade oro och osämja vid riksdagarna, varför han ville, att ej det ena ståndet utan kommunikation med det andra läte författa sina besvär. 26/s inlämnade han skriftligen anmärkningar över kammar- och ekonomideputationens betänkande om skatterättigheternas försäljande, ang. vilka anmärkningar beslöts, att de skulle kommuniceras med stånden. 27/7 protesterade han mot riksrådets förstärkande, >vilket kan bli ett prejudikat och lända till märkelig gravation för staten>. Överhuvudtaget finner man sålunda, att S.C. varit en ivrigt verksam, orädd och stridbar herredagsman och framför allt att han, med Blanxius som god bundsförvant, manligt kämpat för sitt stånds intressen och privilegier. särskilt i ekonomiska ting. Det kunde varit av intresse att veta, hur han ställde sig till de religionsfrihetsfrågor, som vid riksdagen voro aktuella, men härom förmäles intet; säkerligen har han dock, vilket kan anses visat genom den nedan refererade episoden med H. Hammarberg, delat den av ståndets majoritet hysta avogheten mot lekmännens iver att befatta sig med kyrkans angelägenheter liksom väl också mot de näringslivets representanter, som önskade egna religionslärare för de främmande trosbekännare, man i manufakturernas intresse ville importera. Om hans ställning i de storpolitiska maktfrågorna under dessa det holsteinska partiets glansdagar, är intet närmare känt.
1728 20/11 fick S.C. under de egendomliga omständigheter, som ovan nämnts, CE:s förslag till Malmö S:t Petri; på dagen en vecka därefter, 27/11, erhöll han av CE ytterligare ett bevis på förtroende, vittnande om CE:s uppskattning av såväl hans lärdom som hans diplomatiska skicklighet men även om att han ansågs pålitligt ortodox, när det gällde att taga upp en diskussion med de tankegångar, som varslade om nya religiösa strömningar. Sedan några år hade lagmannen på Bosjökloster Henrik Hammarberg - samme man som efter slaget vid Hälsingborg fått tjänstgöra som >Stenbocks kurir> - börjat oroa CE med sina funderingar i religiösa frågor. Hans tankar kretsade särskilt kring det eskatologiska problemet, frågan om de s.k. eviga straffen och apokatastasisläran, som A. Rydelius i en 1728 utgiven skrift fördömt men till vilken Hammarberg i anslutning till vissa utländska teologer kände sig dragen och där han funnit sitt stöd i iden om Guds allt besegrande kärleks makt. I en lång hymn, präglad av hans personligt innerliga fromhet, gav han i poetisk form uttryck åt sina åsikter men försummade ej heller att livligt diskutera sina meningar med präster och andra och hade i ett kort schema uppsatt bevisen för sin åskådning. C E kände sig slutl. nödsakat att ingripa, och 1728 27/11 fick S.C. uppdrag att, i kraft av kyrkolagen och en s.å. utkommen k. förordning om vaksam uppsikt över alla villfarande meningar, i förtrolighet och saktmodighet konferera med Hammarberg. Förloppet av denna diskussion varom S.C. 1729 15/1 ingav sin rapport till CE, liksom också affärens senare utveckling har omsorgsfullt skildrats av en sakkunnig forskare, varför här endast de huvudpunkter, som gälla S.C., återges. Denne försökte påvisa för lagmannen hans >paradoxa och stridigheter>, men trots att han förklarade för Hammarberg, att denne >blandade rationis och revelationis samman och gav de förra företrädet, när de likväl in rebus purae fidei borde captiveras>, synes han icke ha lyckats övertyga lagmannen. När emellertid nu S.C. i sin rapport till CE redogjort härför och därvid uttalat sitt ogillande av >herrar som överskredo >sina gränser> och som uttalade omdömen om >det som endast theologia tillkomme>, råkade detta bli läst av någon av >herrar philosopher> i Lund. Filos. fakulteten kände sig högeligen förnärmad och sände genom sin dekanus, Anders Rydelius, en inlaga till CE där de anhöllo få veta, vilka personer och skrifter han åsyftade, varefter CE måste infordra S.C:s förklaring, eftersom >han inhat några anstötliga ord som alltför när röra denna akad. och i synnerhet fil. fak:s heder m.m.>. S.C. skyndade att ursäkta sig; han hade icke alls åsyftat den filosofiska undervisningen vid Lunds univ. utan de filosofiska auktoriteter. som Hammarberg åberopat, och anhöll f.ö. ödmjukligen, att >den berömmeliga fil. fak. måtte christeligen fatta mildare tankar och utlåtelser emot mig>. Härefter synes S.C. ha blivit helt skild från målet, för vars fortgång hänvisa, till Pleijels redogörelse.
1728 6/12 fick S.C. k.fullm. på S:t Petri, som han tilltr. 1729 1/5 och varmed s.å. 14/6 förenades preposituren i Oxie. Genom stiftsbrödernas val 1730 24/99 utsågs han till herredagsman för Malmöhus län vid riksdagen 1731, och 1734 2/4 förnyades förtroendet för riksdagen 1734: vid dem båda har han >blivit brukat uti åtskilliga deputationer och jämväl de secreta deliberationerne övervarit>. Detta stiftets förtroende synes också ha varit väl motiverat. När S.C. efter blott 6 års verksamhet i Malmö och ännu blott 53 år gammal avlidit 1735 12/12, tecknades hans bild vid begravningen i Sa Petri 1736 21/6 av biskop Anders Rydelius; om i vanliga fall likpredikningarnas schablonmässiga beröm måste tolkas efter grundsatsen >de mortuis nil nisi bene>, synes man i detta fall kunna lita till den sanningskäre biskopens ord om >det berömmeliga leverne, som Sal. Herr Prosten i lära och leverne städse visat> och >huruledes han vid alla tillfällen uppriktigt visat nit och sorgfällighet om vår dyra evangeliska läras bibehållande uti dess rätta och oförfalskade renhet samt med alla krafter eftersträvat det, som till befordrande av Guds ära och dess åhörares välgång samt en god ordning uti församlingen lända måtte>. Även Elmgren vitsordar: >Han var en gudfruktig, from, allvarsam, arbetsam och lärd man>.
Vid sin överflyttning till Malmö inköpte S.C. sin företrädares gård vid Södergatan men måste omedelbart inteckna den till det yttersta. Hans ekonomi förbättrades icke under Malmötiden; liksom Hofwerberg hade S.C. en stor barnskara, och riksdagsresorna voro dyrbara. Också befanns det efter hans bortgång, att >knappast i mannaminne någon så hederlig och välförtjänt prästman efterlämnat hustru och barn i så uselt tillstånd: han hade likväl alltid fört ett stilla hus utan all yppighet>. Genom att änkan erhöll dubbla nådår och fick behålla äldste sonen som nådårspred. kunde dock gården förbli i familjens ägo till 1740, då den övertogs av M.Pe. och änkan flyttade till sonens nyinköpta gård på hörnet av Kattsunds- och Grönegatan.

G. i Gårdstånga 1709 m. Anna Sofia Espholtz, f. därst. 1691 3/7, död i M.Pe. 1740 27/7, skifte 1743, dotter av kh. i Gårdstånga Christian E, och Anna Elisabet Londin.
- Barn: Christian, f. i Reslöv 1710 5/12, stadskm. i Malmö.
- Lisbet (Elsa) Margareta, f. i R. 1712 27/3, g. m. skolkollegan i Malmö, s.m. adj. Andreas Loffman, se Obef. 1733.
- Erik, f. i R. 1713 7/9, död därst. 1718 21/1.
- Elsa Maria f. i R. 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich.
- Filip, f. i R. 1716 27/11, död därst. 1718 29/1.
- Anna Lisbet, f. i R. 1718 20/3, död därst. 1729 26/3.
- Erik, f. i R. 1719 24/5, Sjm Sk. 1987, student 1736, död i M.Pe. 1740 4/8.
- Filip, f. i R. 1720 14/6 Sjm Sk. 1088, landssekreterare i Nyköping, död därst. (enl. dödsnot. i kb. >då han, i landshövdingens frånvaro vid riksdagen i Norrköping, åkte för arvprinsen Carl, under hästarnas skenande på Silleskog, sprungit ur vagnen, stött vänstra tinningen och strax avlidit>) 1769 1/5.
- Joachim, f. i R. o. 1724, Sjm Sk. 1259, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Christofer Adolf, f. i R. o. 1725, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Dödfött barn i R. 17264/1.
- Anna Catharina, f. i R. 1727, död i M .Pe. 1731 25/12, - >4 år 8 mån.>.
- Johanna Sofia, f. i R. 1729 13/1, begr. i M.Pe. 1738 3/9.
- Anna Elisabet f. i M.Pe. 1730 9/8, g. m. stadskm. i Malmö, slutl. kh. i Nöbbelöv Isak Winqvist.
- Jakob, f. i M.Pe. 1732 9/6, död före fadern.
- Då enl. personalierna 16 barn funnits, saknas ovan 1 barn, vilket sannolikt fötts under åren 1721-23, då Reslövs kyrkobok är ofullständig.

.

55 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.

56 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka Anna Elisabet C:s fars namn.

Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia