Metta Katrina Corvin 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Christian Lorentz Liefferts (4 Sep 1692 - 15 Aug 1768) 2, 3 
      Äktenskap: 
         Status: 

2. Per Brunström (       -       ) 4 
      Äktenskap: 
         Status:
Märta Sofia Corvin 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 8 Jan 1744 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 5
         Döptes: 
            Dog: Före 30 Okt 1745 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län
     Begravning: 30 Okt 1745 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 5
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Christian Corvin (1710-1749) 6 
            Mor: Petronella Samsiö (1713-Före 1750) 7
Nils Corvin 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Ca. 21 Dec 1753 - Carlscrona Admiralitetsfsg, Blekinge län
         Döptes: 23 Dec 1753 - Carlscrona Admiralitetsfsg, Blekinge län 9
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Wilhelm Corvin (      -      ) 
            Mor:
Petrus Corvin 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 14 Jan 1748 - Bårslöv 11
         Döptes: 
            Dog: Okänt
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Anders Corvin (1688-1763) 12 
            Mor: Brita Beata Röring (1699-1786) 13
Samuel Fredrik Corvin 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Före 8 Dec 1741 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 5
         Döptes: 8 Dec 1741 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 5
            Dog: Före 1743 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 14
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Christian Corvin (1710-1749) 6 
            Mor: Petronella Samsiö (1713-Före 1750) 7
Samuel Fredrik Corvin 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 11 Jan 1743 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 5
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som kyrkoherde i Västra Ljungby. 5

Föräldrar 
            Far: Christian Corvin (1710-1749) 6 
            Mor: Petronella Samsiö (1713-Före 1750) 7
Samuel Fredrik Corvin 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 22 Nov 1681 - Svalöf fsg. Malmöhus län 16
         Döptes: 
            Dog: 12 Dec 1735 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 16
     Begravning: 21 Jun 1736 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 16
      Dödsorsak:
Händelser
• Han utbildades som student den 18 Okt 1694 i Lund, Malmöhus län. 16 [Noter]
• Han arbetade som Kyrkoherde i Reslöv den 2 Aug 1710 i Reslöf fsg, Malmöhus län. 16
• Han arbetade som prost i Onsjö den 1 Feb 1716. 16
• Han arbetade som Kyrkoherde i Malmö S:t Petri den 6 Dec 1728 i Malmö (S:t Petri), Malmöhus län. 16
• Han var den 28 Okt 1729 med som vittne på dopet av Stadzsecreterare Wilhelm Flensburgs och Anna Margaretha Ribers son Johan Lorentz i Malmö (S:t Petri), Malmöhus län. 17

Föräldrar 
            Far: Erik Sörensen Torrlöse (      -1698) 18 
            Mor: Margareta Elisabet von Essen (      -      ) 18
Makar och barn 
1. *Anna Sofia Espholt (3 Jul 1691 - 27 Jul 1740) 19, 20 
      Äktenskap: 1709 - Gårdstånga och Holmby fsg, Malmöhus län 20
         Status: 
           Barn:
                1. Christian Corvin (1710-1749) 6
                2. Lisbet (Elsa) Margareta Corvin (1712-      ) 21
                3. Erik Corvin (1713-1718) 21
                4. Elsa Maria Corvin (1715-1740) 22
                5. Filip Corvin (1716-1718) 21
                6. Anna Lisbet Corvin (1718-1729) 21
                7. Erik Corvin (1719-1740) 21
                8. Filip Corvin (1720-1769) 21
                9. Joachim Corvin (Ung 1724-      ) 21
                10. Christofer Adolf Corvin (Ung 1725-      ) 21
                11. Dödfödd Corvin (1726-1726)
                12. Anna Catharina Corvin (1727-1731) 21
                13. Johanna Sofia Corvin (1730-Före 1738) 21
                14. Anna Elisabet Corvin (1730-      ) 21
                15. Jakob Corvin (1732-Före 1735) 21
Simon Corvin 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 10 Aug 1746 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 5
         Döptes: 
            Dog: Före 10 Sep 1758
     Begravning: 10 Sep 1758 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 5
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Christian Corvin (1710-1749) 6 
            Mor: Petronella Samsiö (1713-Före 1750) 7
Wilhelm Corvin 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Klockare från 1753 till 1755 i Carlscrona Admiralitetsfsg, Blekinge län.

Makar och barn 
           Barn:
                1. Nils Corvin (Ca. 1753-      ) 8
                2. Christopher Didrich Corvin (Ca. 1755-Före 1757) 23
                3. Christopher Diderich Corvin (1757-      ) 24
Wilhelm Corvin 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 1727 26
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som kyrkoherde.

Makar och barn 
1. *Elisabet Maës (       - 1706) 25, 27 
      Äktenskap: Före 1695
         Status: 
           Barn:
                1. * Johan Wilhelm Corvin (1695-1756) 28

2. Levande
Johanna Cossewa 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 1628 - Bruket, Nyköping 30
         Döptes: 
            Dog: 10 Sep 1727 30
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Pierre Hero (1635 - 17 Feb 1690) 31, 32 
      Äktenskap: 1647 30
         Status: 
           Barn:
                1. Johanna Hero (      -      ) 33 (Född inom äktenskapet)
Polyxina Creutz 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 26 Feb 1786 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 35
         Döptes: 
            Dog: 9 Okt 1869 - Stockholm( Hedvig Eleonora fsg ) 35
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Lorentz Kreiser (1756-1787) 36 
            Mor: Catharina Sönnerberg (Ca. 1757-      ) 37
Makar och barn 
1. *Thomas In De Bétou (4 Jul 1774 - 1 Sep 1832) 38, 39 
      Äktenskap: 1 Maj 1810 - Göteborg( Garnisonsförsaml.) 40
         Status:
Levande 
      Kön: M

Makar och barn 
1. Levande
John Cromwell 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Film Director. 41

Makar och barn 
1. *Eva Mudge Nelson (Mellan 1880 och 1889 - Okänt) 42 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Levande
Levande 
      Kön: K

Föräldrar 
            Far: John Cromwell (      -      ) 
            Mor: Eva Mudge Nelson (Mellan 1880/1889-      ) 43

Källor

1. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Se maken Christian Lorentz Liefferts.

2. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), 117, År 1709. Nr 502, Christian Lorentz Liefferts, son af handlanden Ludolf Didrik L. ( d. 1710) och Magdalena Hartman (d. 1710); f. i Lund 4 sept 1692; kollega i Helsingborg 17 mars 1725; prestvigd till kyrkoherde i S:t Olof 9 maj 1733; d. 15 aug 1768.
Broder till 594 och till Holger (f. 1698; handlande i Lund; rådman der 1739; d. 1756), gift med Gjertrud Kierrulff. Modren var syster till kyrkoh. Nicolaus Hartman i Brönnestad. Slägten härstammar från Westphalen. Se vid 1022. - Fick av nationen 1712 ett gratial af 10 daler för det han genom eldsvåda förlorat all sin egendom. - Gift 1) med företrädaren Per Brunströms enka Metta Katrina Corvin, dotter af 36. Hon dog snart; 2) med Ingeborg - - - ( f. 1719; d. i Fogeltofta 1785). - Svärfar till 1367.

3. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri).

4. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Se makan Metta Katrinas 2:a man CHL.

5. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se faders namn.

6. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie II, volym 2, sid 130. 53. CHRISTIAN CORVIN.
CE utsåg 1740 30/1 till provpred. efter W.J. Ledeburs förflyttning 1) prosten J. Rönbecks adjunkt C.C., 2) km. i Vellinge Didrik Kock, 3) km. i Harlösa Hans Petter Weibull. Vid val s.å. 20/3 fick C.C. alla vota och s.å. 2/4 CE:s fullm.
C.C. var f. i Reslöv 1710 5/12, son av dåv. kh. därst., sederm. kh. i S:t Petri, kontr.-prosten Samuel C. och Anna Sofia Espholtz, student 1725 17/9 (Sk.nat. 18j9), disp. ss. stipendiarius regius 1731 27/10 (>Diss. ideam Dei Volfianam ad examen revocans>, pres. C. Papke) och >pro solitis in fac. theol. honoribus> 1733 3/3 (>De oeconomia gra­tiae applicatricis>, pres. C. Papke), disp. pro gr. 1734 16/1 (>Diss. synedrium magnum rabbinorum ad examen revocans>, pres. H Benzelius), fil.mag. s.å. l0/6, prv. till medhj. hos sin fader i M.Pe. 1735 10/5, förestod vakansen efter denne till 1739 1/5, därefter medhj. hos prosten J. Rönbeck, 2:e stadskm. 1740 2/4, tilltr. s.å. 1/ 5, 1:e stadskm. vid P. Sommars förflyttning, död 1749 18/ 3, begr. s.å. 11/ 4.
G. i M.Pe. 1740 19/8 m. Petronella Samsiö, f. i Lund 1713 25/4, begr. i M.Pe. 1750 16/5, dotter av dåv, befallningsmannen, sederm. lanträntmästaren i Malmö,. tituläre överkommissarien vid Amiralitetet Simon S. och hans 2:a h. Mätta Cecilia Sjöholm.
-- Barn: Samuel Fredrik, dpt i M.Pe. 1741 8/12, död späd.
- Samuel Fredrik, f. därst. 1743 11/1, kh. i V. Ljungby.
-Märta Sofia, f. i M.Pe. 1744 8/1, begr. därst. 1745 30/10.
- Elsa Maja, f. därst. 1745 10/6, begr. därst. 1747 3/4.
- Simon, f. därst. 1746 10/8. begr. därst. 1758 10/9.
- Anna Sofia, f. 1747 3/11, begr. därst. 1750 10/1.
- Erik, f. därst. 1748 2/10, död därst. s. å. 12/10.

7. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make C. C:s namn.

8. Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5, 1/4. 1753
Dec d: 23 (klockaren) Wilhelm Corwins son Nils m: f: f: ... magister Petterson & ... ... Christopher D: Corwin F: .: .: .. magister Pettersons fru & Seckreteraren Nils Winters (hustru) Elsa Margareta Corwin.

9. Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5.

10. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Petrus (Peter), f i B 1748 14/1, kh i Finja.

11. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

12. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II:8, s. 422-425. Anders Corvin
var f. i Gudmuntorp 1688 21/3 (enl.egen uppgift), son av kh därst. Michael Ravn el. Corvinus och Karna Nilsdotter (Kråka). Efter faderns död 1692 lät styvfadern Christian Thomaeus honom erhålla privatundervisn. och 1702 blev han student i Lund.....prv 1714...kh i Bårslöv o Fjärestad 1722...Avsomnade 1763 4/4...
Gift 1.o i B. i juni 1723 ... m. Johanna Sofia Meisner, f i Fulltofta 1698, död i B. 1736 22/5 "39 år", dotter av kh i Fulltofta Jöns M. och Jannika Leche. Barn: (Elmgren uppger att i detta trettonåriga äkteskap funnits 14 barn, därav 6 tvillingar)
Jonas, f. i B. o 1723...tullinspektör i Borås, död därst. 1771 20/3, "49 år o 2 mån."
Jannika, f i B o. 1725, död i Dalköpinge 1802 3/4, "77 år".
Cecilia Magdalena, f i B. o. 1726, g m kh i Solberga Isak Nordbeck
Jöns Michael, f i B o. 1729, tullskrivare i Lund, död därst. 1783 22/8...
Christoffer, f i B 1732, handlande i Karlshamn, död därst. 1797 2/4
Eliana Christina, f i B o. 1732, död i Hälsingborg 1813 23/6, g m stadskassören, sederm. rådmannen o v. borgmästaren i Hälsingborg John Tauson, f i V. Alstad 1732 10/9, död i Hälsingborg 1812 5/2.
Charlotta Sofia, f i B o. 1733, g 1:o m makens eftertr. B9), 2:o m kh i Dalköpinge, prosten Jonas Engeström.
Catharina Maria, fi B o. 1733, död i Malmö Car. 1813 17/12, "80 år", g m tullskrivaren i Hälsingborg, slutl. tullinspektoren i Malmö, Olof Möller, f i Laholm 1725 14/8, död i Dalköpinge 1803 8/2 i hans 2:a gifte (g 1:o m Elsa Margareta Trägårdh, f i Ängelholm 1720 7/2, begr. i Hälsingobrg 1767 10/6)
Isak, f i B o. 1736, handlande i Karlshamn, död därst. 1808 4/4, "70 år". .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), forts.
G 2:o 1737 m Brita Beata Röring, f i Hälsingborg 1699 10/8, död i B 1786 22/8, dotter av stadsnotarien i Hälsingborg Peter R. och Elisabeth Schönbeck
Barn: Johan Christopher, f i B. Enl moderns bouppteckning var han äldste sonen, men Elmgren skriver, efter att ha redogjort för hur de övriga barnen kommo merendels alla till lheder och välstånd att "yngsta sonen Johan Christopher blev väl intet mer än klockare i B., men han mådde inte desto mindre ganska väl",. död i B 1794 27/9
Anders, f i B 1743 21/5, kh i V. Nöbbelöv
Petrus (Peter), f i B 1748 14/1, kh i Finja.

13. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.

14. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se faders namn. Då döps nästa barn till Samuel Fredrik.

15. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, Volym 2, sid 59. Malmö S:t Petri
Kyrkoherdar
12. SAMUEL FREDRIK CORVIN.
Vid de båda närmast föregående utnämningarna av kh. i Sa Petri hade kungligt maktspråk varit allenarådande och församlingens pri­vilegieenliga valrätt helt skjutits åt sidan. Man kunde ha väntat, att nu sedan länge fredliga och normala förhållanden rådde, nyval i lagliga former skulle ha ägt rum. Men i stället skedde utseendet av efterträdare till M.Pe. under sådana omständigheter i strid med allt vad privilegier eller praxis hette, att det utan tvekan kan betrakta, som det mest kuriösa i Malmös prästvalshistoria. Förhållandena voro nämligen följande. Till provpredikanter hade magistraten 1728 18/7 kallat prostarna Christoffer Blanxius i Ivetofta, Samuel Corvin i Res­löv och Thomas Eurodius i Grönby, kyrkoherdarna Cornelius Faxe i Ausås och Johan Hofverberg i Barsebäck, prosten Jöns Rönbeck i Hälsingborg och stadskm, Magnus Chorin i Lund och Petrus Electrin i Malmö, ett förnämligt urval bland stiftets främsta prästmän. Sedan Eurodius och Hofverberg begärt att icke ifrågakomma, höllo de övriga 6 sina provpredikningar, varefter i vanlig ordning församlingen borde ha förrättat sitt val. Men när 1728 17/10 v. landshövd. Adlerfelt med magistraten, civilbetjänte och borgerskapet överlagt om sättet för det stundande valet, kom man till det märkvärdiga beslutet, att prov­predikanternas namn skulle antecknas vart och ett på lika många och lika stora papperslappar, vilka därefter skulle av utsedda depu­terade hoprullas och instickas i var sin pennfjäder samt pennfjädrarna läggas i en hatt och med varandra sammanblandas. Ur hatten skulle 3 omyndiga barnhusbarn vart för sig upptaga en pennfjäder och sedan i den ordning sedlarna upptagits och av vederbörande öppnats, de prästnamn, som funnos på de 3 upptagna sedlarna, uppsättas på förslaget. Detta regelrätta lotteri motiverades med att >sedan var och en för sig först med innerlig bön anhållit om den högste Gudensnåderika välsignelse, ärendet sedermera endast anförtros i samma den högste Gudens nådiga disposition, varigenom jämväl all oriktighet och egennyttigt väsende kan förekommas, och man således vid ett riktigt val sig trygga kan>. När detta >val> 20 /10 ägde rum i Sa Petri kyrka, var bl.a. på CE:s vägnar prof. Jacob Benzelius närvarande: man undrar onekligen vad denne kloke man gjort för reflektioner; CEP för dessa år äro tyvärr icke bevarade. >Valet> utföll så, att Elec­trin fick 1:a, Rönbeck 2:a och Faxe 3:e förslagsrummet. Men nu in­träffade ytterligare något märkligt: 31/10 fick Electrin k. fullm. på Vellinge och förklarade sig på gr. av ålder och opasslighet nöjd med detta landpastorat; på hans framställning, med Adlerfelts medgivande men utan församlingens hörande, föreslog magistraten CE att i stället ­för Electrin uppföra S. Corvin på förslaget. 20/11 avgick också til K.m:t CE:s förslag, upptagande l ) Corvin, 2) Rönbeck, 3) Faxe; det hänvisades till att man i Malmö >ej någon för den andra kunnat fördraga> och att namnen framkommit >efter gjort lottande av sedlar>. 1728 6/12 erhöll Corvin k. fullm. på Malmö S:t Petri. - Det här refererade är vad officiella handlingar ha att förtälja om denna högst märkvärdiga procedur, och man kan icke annat än undra över vilka de verkligt drivande krafterna varit. Att den man, som erhöll denna utnämning, tillika var stiftets mest förfarne och ivrige riksdagspoli­tiker är måhända dock en omständighet, som bör ihågkommas. Men tyvärr synes det icke finnas några som helst samtida kommentarer till valet; man saknar från denna tid livligt en Petrus Muncks el. en J.G. Strickers oförblommerade brev.
S.C. var f. i Svalövs prästgård 1681 22/11, son av kh. därst. Erik Sö­rensen Torrlöse (Torlosius), som även skriver sig Corvinus, och Margareta Elisabet von Essen; undervisades hemma, tills han >i anseende till sin makalösa kvickhet> 1694 18/10, alltså blott 13-årig, inskrevs som student i Lund (Sk.nat. s.å. 6/11); 1698 31/1 begär fadern, som på gr. av sjukdom ej kunde förrätta sin tjänst och på gr. av fattigdom icke hålla kaplan, att sonen skulle få >exercera sig> i församlingen, men då fadern s.å. avled, antog S.C. konditioner till år 1702, då han åter­vände till akad. och 1703 21/12 blev prv. till rnedhj. hos 2:e stadskm. i Lund Corfitz Tulin, 1704-07 kurator för Skånska nat., 1705 medhj. hos 1:e stadskm. Johan Agren, höll predikan vid prm. 1706, opponens vid prm. 1707, 1708 22/1 2:e stadskm. i Lund efter Tulin, s.å. frater Sodalitii. När danskarna 1709 inföllo, förordnades han av CE till v.p. vid Lunds domkyrka och >måste utstå så mycket större olägenhet, som riksens fiender utav den undersåtliga lydno och uppriktiga tjänst, vilken han viste sin rätta konung och överhet, togo sig anledning honom med varjehanda tvång och vedervilja att bemöta och t.o.m. en tid höllo honom i arrest>. Till belöning för sitt välförhållande fick den ännu icke 30-årige S.C. biskopens förslag till Reslöv, vilket 1710 12/7 av CE bifölls, >för dess långliga tjänst och meriter här i krigstiden samt goda skicklighet>, och s.å. 2/8 k.fullm. dit, efter kontraktisternas enhälliga val prost i Onsjö 1716 1/2, orator vid prm. 1718. >En kvick och rådig man>, som biskop Linnerius kallar honom, blev han vid landemötet 1722 utsedd att jämte Christoffer Blanxius representera stiftet vid 1723 års riksdag. Det framgår av prästeståndets protokoll, att båda Skånerepresentanterna här spelade en framskjuten roll, S.C. blev medl. av Sekreta utskottet och tillhörde åtskilliga deputa­tioner. S.C. och Blanxius debuterade 4/2 med ett häftigt angrepp på landshövd. i Kristianstads län S. von Hyltén i anledning av en resol. av 1721 års kommission rörande konvention mellan adeln och präster­: prästrättigheterna och androgo 8/3, att eftersom adeln i Skåne i adelsprivilegierna infört vad dem vidkomme, åstundade prästerskapet i Skåne också få något i prästeståndets privilegier in­fört, vilket ståndet biföll, varefter åt S.C. uppdrogs att formulera önskemålen. Hyltén, vars hetlevrade temperament en mångfald skri­velser omvittna, blev ytterst förbittrad och tillskrev CE, att S.C och Blanxius >med smädeord såväl mot honom och hans ämbete som mot skånska adeln i gemen med alldeles ovärdig skrivart och uppdiktning sig yttrat> samt anhöll få veta, om CE vore delaktigt i de deputerades åtgöranden, vartill CE 23/3 svarar, att S.C. och Blanxius hade full­makt tala på stiftets vägnar, >men beklager om några svårare ex­pressioner influtit, varom CE dock intet vet>. 8/5 talade S.C. för en sammanslagning av Malmöhus och Kristianstads län, vilket förslag prästeståndet 12/6 avslog med den motivering, att de voro åtskilda i enlighet med regeringsformen och man förbundit sig att ej ändra något i denna; när det 5/7 meddelades, att borgarståndet bifallit för­slaget, men prästeståndet förblev vid sitt beslut, reserverade sig S.C. 8/6 förklarade S.C., då fråga förevar om kontributioner, att eftersom adeln förbehållit sig frihet från all kontribution, kunde han ej inse. hur prästerskapet kunde påtaga sig någon dylik. I samma plenum androg han, att häradshövdingarna ofta av ovilja mot prästerskapet uppsatte besvären för allmogens fullmäktige, vilket åsamkade oro och osämja vid riksdagarna, varför han ville, att ej det ena ståndet utan kommunikation med det andra läte författa sina besvär. 26/s inlämnade han skriftligen anmärkningar över kammar- och ekonomideputationens betänkande om skatterättigheternas försäljande, ang. vilka anmärk­ningar beslöts, att de skulle kommuniceras med stånden. 27/7 pro­testerade han mot riksrådets förstärkande, >vilket kan bli ett preju­dikat och lända till märkelig gravation för staten>. Överhuvudtaget finner man sålunda, att S.C. varit en ivrigt verksam, orädd och strid­bar herredagsman och framför allt att han, med Blanxius som god bundsförvant, manligt kämpat för sitt stånds intressen och privilegier. särskilt i ekonomiska ting. Det kunde varit av intresse att veta, hur han ställde sig till de religionsfrihetsfrågor, som vid riksdagen voro aktuella, men härom förmäles intet; säkerligen har han dock, vilket kan anses visat genom den nedan refererade episoden med H. Hammar­berg, delat den av ståndets majoritet hysta avogheten mot lekmännens iver att befatta sig med kyrkans angelägenheter liksom väl också mot de näringslivets representanter, som önskade egna religionslärare för de främmande trosbekännare, man i manufakturernas intresse ville importera. Om hans ställning i de storpolitiska maktfrågorna under dessa det holsteinska partiets glansdagar, är intet närmare känt.
1728 20/11 fick S.C. under de egendomliga omständigheter, som ovan nämnts, CE:s förslag till Malmö S:t Petri; på dagen en vecka därefter, 27/11, erhöll han av CE ytterligare ett bevis på förtroende, vittnande om CE:s uppskattning av såväl hans lärdom som hans diplomatiska skicklighet men även om att han ansågs pålitligt ortodox, när det gällde att taga upp en diskussion med de tankegångar, som varslade om nya religiösa strömningar. Sedan några år hade lagmannen på Bosjökloster Henrik Hammarberg - samme man som efter slaget vid Hälsingborg fått tjänstgöra som >Stenbocks kurir> - börjat oroa CE med sina funderingar i religiösa frågor. Hans tankar kretsade sär­skilt kring det eskatologiska problemet, frågan om de s.k. eviga straf­fen och apokatastasisläran, som A. Rydelius i en 1728 utgiven skrift fördömt men till vilken Hammarberg i anslutning till vissa utländska teologer kände sig dragen och där han funnit sitt stöd i iden om Guds allt besegrande kärleks makt. I en lång hymn, präglad av hans personligt innerliga fromhet, gav han i poetisk form uttryck åt sina åsikter men försummade ej heller att livligt diskutera sina meningar med präster och andra och hade i ett kort schema uppsatt bevisen för sin åskåd­ning. C E kände sig slutl. nödsakat att ingripa, och 1728 27/11 fick S.C. uppdrag att, i kraft av kyrkolagen och en s.å. utkommen k. förordning om vaksam uppsikt över alla villfarande meningar, i förtrolighet och saktmodighet konferera med Hammarberg. Förloppet av denna dis­kussion varom S.C. 1729 15/1 ingav sin rapport till CE, liksom också affärens senare utveckling har omsorgsfullt skildrats av en sakkunnig forskare, varför här endast de huvudpunkter, som gälla S.C., återges. Denne försökte påvisa för lagmannen hans >paradoxa och stridigheter>, men trots att han förklarade för Hammarberg, att denne >blandade rationis och revelationis samman och gav de förra företrädet, när de likväl in rebus purae fidei borde captiveras>, synes han icke ha lyckats övertyga lagmannen. När emellertid nu S.C. i sin rapport till CE redogjort härför och därvid uttalat sitt ogillande av >herrar som överskredo >sina gränser> och som uttalade omdömen om >det som endast theologia tillkomme>, råkade detta bli läst av någon av >herrar philosopher> i Lund. Filos. fakulteten kände sig hö­geligen förnärmad och sände genom sin dekanus, Anders Rydelius, en inlaga till CE där de anhöllo få veta, vilka personer och skrifter han åsyftade, varefter CE måste infordra S.C:s förklaring, eftersom >han inhat några anstötliga ord som alltför när röra denna akad. och i synnerhet fil. fak:s heder m.m.>. S.C. skyndade att ursäkta sig; han hade icke alls åsyftat den filosofiska undervisningen vid Lunds univ. utan de filosofiska auktoriteter. som Hammarberg åberopat, och anhöll f.ö. ödmjukligen, att >den berömmeliga fil. fak. måtte christeligen fatta mildare tankar och utlåtelser emot mig>. Härefter synes S.C. ha blivit helt skild från målet, för vars fortgång hänvisa, till Pleijels redogörelse.
1728 6/12 fick S.C. k.fullm. på S:t Petri, som han tilltr. 1729 1/5 och varmed s.å. 14/6 förenades preposituren i Oxie. Genom stiftsbrödernas val 1730 24/99 utsågs han till herredagsman för Malmöhus län vid riks­dagen 1731, och 1734 2/4 förnyades förtroendet för riksdagen 1734: vid dem båda har han >blivit brukat uti åtskilliga deputationer och jämväl de secreta deliberationerne övervarit>. Detta stiftets förtroende synes också ha varit väl motiverat. När S.C. efter blott 6 års verk­samhet i Malmö och ännu blott 53 år gammal avlidit 1735 12/12, teckna­des hans bild vid begravningen i Sa Petri 1736 21/6 av biskop Anders Rydelius; om i vanliga fall likpredikningarnas schablonmässiga beröm måste tolkas efter grundsatsen >de mortuis nil nisi bene>, synes man i detta fall kunna lita till den sanningskäre biskopens ord om >det be­römmeliga leverne, som Sal. Herr Prosten i lära och leverne städse visat> och >huruledes han vid alla tillfällen uppriktigt visat nit och sorgfällighet om vår dyra evangeliska läras bibehållande uti dess rätta och oförfalskade renhet samt med alla krafter eftersträvat det, som till befordrande av Guds ära och dess åhörares välgång samt en god ordning uti församlingen lända måtte>. Även Elmgren vitsordar: >Han var en gudfruktig, from, allvarsam, arbetsam och lärd man>.
Vid sin överflyttning till Malmö inköpte S.C. sin företrädares gård vid Södergatan men måste omedelbart inteckna den till det yttersta. Hans ekonomi förbättrades icke under Malmötiden; liksom Hofwer­berg hade S.C. en stor barnskara, och riksdagsresorna voro dyrbara. Också befanns det efter hans bortgång, att >knappast i mannaminne någon så hederlig och välförtjänt prästman efterlämnat hustru och barn i så uselt tillstånd: han hade likväl alltid fört ett stilla hus utan all yppighet>. Genom att änkan erhöll dubbla nådår och fick be­hålla äldste sonen som nådårspred. kunde dock gården förbli i famil­jens ägo till 1740, då den övertogs av M.Pe. och änkan flyttade till sonens nyinköpta gård på hörnet av Kattsunds- och Grönegatan.

G. i Gårdstånga 1709 m. Anna Sofia Espholtz, f. därst. 1691 3/7, död i M.Pe. 1740 27/7, skifte 1743, dotter av kh. i Gårdstånga Christian E, och Anna Elisabet Londin.
- Barn: Christian, f. i Reslöv 1710 5/12, stadskm. i Malmö.
- Lisbet (Elsa) Margareta, f. i R. 1712 27/3, g. m. skolkollegan i Malmö, s.m. adj. Andreas Loffman, se Obef. 1733.
- Erik, f. i R. 1713 7/9, död därst. 1718 21/1.
- Elsa Maria f. i R. 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich.
- Filip, f. i R. 1716 27/11, död därst. 1718 29/1.
- Anna Lisbet, f. i R. 1718 20/3, död därst. 1729 26/3.
- Erik, f. i R. 1719 24/5, Sjm Sk. 1987, student 1736, död i M.Pe. 1740 4/8.
- Filip, f. i R. 1720 14/6 Sjm Sk. 1088, landssekreterare i Nyköping, död därst. (enl. dödsnot. i kb. >då han, i landshövdingens frånvaro vid riksdagen i Norrköping, åkte för arvprinsen Carl, under hästarnas skenande på Silleskog, sprungit ur vagnen, stött vänstra tinningen och strax avlidit>) 1769 1/5.
- Joachim, f. i R. o. 1724, Sjm Sk. 1259, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Christofer Adolf, f. i R. o. 1725, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Dödfött barn i R. 17264/1.
- Anna Catharina, f. i R. 1727, död i M .Pe. 1731 25/12, - >4 år 8 mån.>.
- Johanna Sofia, f. i R. 1729 13/1, begr. i M.Pe. 1738 3/9.
- Anna Elisabet f. i M.Pe. 1730 9/8, g. m. stadskm. i Malmö, slutl. kh. i Nöbbelöv Isak Winqvist.
- Jakob, f. i M.Pe. 1732 9/6, död före fadern.
- Då enl. personalierna 16 barn funnits, saknas ovan 1 barn, vilket sannolikt fötts under åren 1721-23, då Reslövs kyrkobok är ofullständig.





.

16. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.

17. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se detta dop.

18. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se son Samuel Fredrik C.

19. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.

20. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make SFC:s namn.

21. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fars namn.

22. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), utdrag ur Malmö( Petri ) Nr 12. Samuel Fredrik Corvin. ... Barn: ... *Elsa Maria*, f. i R(eslöv). 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich. ... .... Elgenstiernas Sv. Adelns Ättartavlor, Namnet angett till Corrin, född 1715.

23. Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5, 2/4. 1755 December
d: 30: klockaren Wilhelm Corwins son Christopher Didrich M: f: f: Capitainen Hendrich .b..g(d) Capit: .: Wälboren ..n Gabriel Raab. Q: .: .: ... ... Gustaf Walters fru ... Anna Lisa R(ei)cha(rdt) & jungfru Lisa Kröger.

24. Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5, 3/4. 1757 Junius
d. 11. klåckaren Wilhelm Corwins Son Christopher Diderich föddes d. 9 (Junius) klocken 10 förmiddagen M.f.f. ... ... Friedrich Hökenberg & ... ... Hagdius F.f.f. Compag... ... n: Johan Hendrich Wentzels ... & Jungfru Anna Ulricha Walsten.

25. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se sonen.

26. Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 bild 71/s 63.

27. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se sonen. .... Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 bild 71/s 63. se sonen, (död 1705).

28. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6 sid 14. .... Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 bild 71/s 63. 1713
187. Johan Corvin, son af kh Wilhelm C. (+ 1727) och Elisabeth Maes (+ 1705); f i Ronneby 28 jan 1695; prv 11 dec 1724; kh i Östra Sallerup 13 juli 1731; + 26 mars 1756
Fadren blef 1706 omgift med Elsa Margeta Österman.
Gift med prestenkan Ingrid Palm
Svärson 515.

29. Bernhard Granholm, Grums, se Pierre Hero. Född i Tartu, Estland 1931.
Pensionär. Ingenjör vid Televerket Radio (nuv TERACOM) -1961.
Släktforskat sedan 27/7 1984.
Forskar på: Birath fr Kvistbro mm(T), Edholm fr Fors(Z), Frisendahl fr Ragunda(Z), Frisk fr Sunne(S), Frykbom fr Sunne(S), Granholm fr Korsholm och Graninge(Y), Hahne fr Lerbäck(T), Hammarström fr Arboga mm(U), Hartelius fr Svalöv(M), Schult fr (T) samt avgreningar till och från dessa släkter.
Några av mina anor (Edholm och Frisendahl) bodde i Fors och Ragunda när köpmannen Magnus Huss (Vildhussen) verkställde grävningen av en vattenkanal förbi vattenfallet Gedungsen i Indalsälven, varvid Ragundasjön tömdes och Döda fallet bildades.
Forskat i domböcker sedan 1987. Specialforskar i domböcker från år 1796 i ca 50 härader och städer från hela landet. Specialforskar på ogifta mödrar under 1700-talet.
Skrivit C-uppsats "Gedungsen i arkiven" i arkivvetenskap, C-uppsats "Rätt i Sverige 1796" i historia (ur domböcker) och D-uppsats "Regalrätt i Ragunda" (om förhistorien till regleringen i Indalsälven).
Medlem i Jämtlands läns släktforskarförening, Härnösands släktforskare, Värmlands släktforskarförening, Ådalens släktforskarförening, Åsbo släkt- och hembygdsforskare, Probanden i Grums samt Föreningen Tingshuset i Häljebol. V ordf i Värmlands släktforskarförening och Probanden. Ledamot av styrelsen för Folkrörelsernas arkiv i Värmland.
Email: bernhard.granholm@grums.mail.telia.com
Very serious

30. Bernhard Granholm, Grums, se Pierre Hero.

31. Bernhard Granholm, Grums, mmmfmfmf 490 PIERRE HERO, född 1635, död 17/2 1690 i Gryt, Svennevad/T.
Masmästare. Gift 1647 med mmmfmfmm
491 JOHANNA COSSEWA, född 1628 i Bruket, Nyköping, död 10/9 1727.

32. Bernhard Granholm, Grums.

33. Bernhard Granholm, Grums, se Jan Schult.

34. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), Se make TIdB. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962

35. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), Se make TIdB.

36. Kyrkböcker: Gbg, Kristine (Gustavii) fsg, se son Johan Christophers dop 1787.

37. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), Se dotter Polyxina's make TIdB.

38. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 104. 76. In de Bétou, Thomas.
F 4/7 1774 i Göteborg (Garn), son av auditör Johan Govert In de Bétou o. Elisabeth Backe; d. 1/9 1832 i Karlstens slottsf(Göt o B).
Artoffex 1803, större artoffex 1805. ... - Kommenderad på arméns flottas Göteborgseskader 1801; Deltog i kriget i Pommern 1807, mot Norge 1808-09 o 1814, sistnämnda år såsom ch för ett 18-pund batt; ch för 1. belägringskomp 1807; disponent av 5. depåkomp 1819; kommendant på Karlstens fästning 1825-29.
Gift 1/5 1810 i Göteborg (Garn) m Polyxina Creutz, f 26/2 1786 i Göteborg (Domk) dotter av skorstensfejarmäst Lorentz Kreutzer o Catharina Sönnerberg; d 9/10 1869 i Stockholm (Hedv El).

39. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

40. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), Se make.

41. Skat och Jörgens Släkttavla (1965).

42. US Social Security Death Index    , 971103. Name Born Died Residence Last Benefit SSN Issuing State
EVA CROMWELL 24 Feb 1889 Mar 1968 60050 (Mc Henry, Mc Henry, IL) (No Location Given) 348-14-0720 Illinois
( Can it be her ? /MWJ ). With over 50 million entries, the October 1995 version of the Social Security Death Index is the perfect source for information on deceased individuals who participated in the Social Security program.

Origin of the Social Security Death Master File Over the last sixty years the Social Security Administration has increased both in terms of size and benefits offered, and has dealt with resources and funds numbering in the trillions of dollars.

To assist in keeping track of individuals, the government assigns a numerical identification to each person involved in the program. Though it was originally intended for use within the Social Security Administration only, its value as a unique identifier has promoted its application in other areas of society, such as drivers' license ID numbers, state and federal tax programs, motor vehicle registration, military ID (starting with Vietnam era), etc.

As a by-product of this vast recordkeeping system, the Social Security Administration developed a file of those individuals in the program reported as deceased. This file is the Social Security Death Master File. Its present version contains over 50 million entries,which ranks it as one of the largest computer indexes with genealogi

43. US Social Security Death Index    , 971103. Name Born Died Residence Last Benefit SSN Issuing State
EVA CROMWELL 24 Feb 1889 Mar 1968 60050 (Mc Henry, Mc Henry, IL) (No Location Given) 348-14-0720 Illinois
( Can it be her ? /MWJ ).

Källor

1 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Se maken Christian Lorentz Liefferts.

2 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), 117, År 1709. Nr 502, Christian Lorentz Liefferts, son af handlanden Ludolf Didrik L. ( d. 1710) och Magdalena Hartman (d. 1710); f. i Lund 4 sept 1692; kollega i Helsingborg 17 mars 1725; prestvigd till kyrkoherde i S:t Olof 9 maj 1733; d. 15 aug 1768.
Broder till 594 och till Holger (f. 1698; handlande i Lund; rådman der 1739; d. 1756), gift med Gjertrud Kierrulff. Modren var syster till kyrkoh. Nicolaus Hartman i Brönnestad. Slägten härstammar från Westphalen. Se vid 1022. - Fick av nationen 1712 ett gratial af 10 daler för det han genom eldsvåda förlorat all sin egendom. - Gift 1) med företrädaren Per Brunströms enka Metta Katrina Corvin, dotter af 36. Hon dog snart; 2) med Ingeborg - - - ( f. 1719; d. i Fogeltofta 1785). - Svärfar till 1367.

3 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri).

4 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Se makan Metta Katrinas 2:a man CHL.

5 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se faders namn.

6 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie II, volym 2, sid 130. 53. CHRISTIAN CORVIN.
CE utsåg 1740 30/1 till provpred. efter W.J. Ledeburs förflyttning 1) prosten J. Rönbecks adjunkt C.C., 2) km. i Vellinge Didrik Kock, 3) km. i Harlösa Hans Petter Weibull. Vid val s.å. 20/3 fick C.C. alla vota och s.å. 2/4 CE:s fullm.
C.C. var f. i Reslöv 1710 5/12, son av dåv. kh. därst., sederm. kh. i S:t Petri, kontr.-prosten Samuel C. och Anna Sofia Espholtz, student 1725 17/9 (Sk.nat. 18j9), disp. ss. stipendiarius regius 1731 27/10 (>Diss. ideam Dei Volfianam ad examen revocans>, pres. C. Papke) och >pro solitis in fac. theol. honoribus> 1733 3/3 (>De oeconomia gra­tiae applicatricis>, pres. C. Papke), disp. pro gr. 1734 16/1 (>Diss. synedrium magnum rabbinorum ad examen revocans>, pres. H Benzelius), fil.mag. s.å. l0/6, prv. till medhj. hos sin fader i M.Pe. 1735 10/5, förestod vakansen efter denne till 1739 1/5, därefter medhj. hos prosten J. Rönbeck, 2:e stadskm. 1740 2/4, tilltr. s.å. 1/ 5, 1:e stadskm. vid P. Sommars förflyttning, död 1749 18/ 3, begr. s.å. 11/ 4.
G. i M.Pe. 1740 19/8 m. Petronella Samsiö, f. i Lund 1713 25/4, begr. i M.Pe. 1750 16/5, dotter av dåv, befallningsmannen, sederm. lanträntmästaren i Malmö,. tituläre överkommissarien vid Amiralitetet Simon S. och hans 2:a h. Mätta Cecilia Sjöholm.
-- Barn: Samuel Fredrik, dpt i M.Pe. 1741 8/12, död späd.
- Samuel Fredrik, f. därst. 1743 11/1, kh. i V. Ljungby.
-Märta Sofia, f. i M.Pe. 1744 8/1, begr. därst. 1745 30/10.
- Elsa Maja, f. därst. 1745 10/6, begr. därst. 1747 3/4.
- Simon, f. därst. 1746 10/8. begr. därst. 1758 10/9.
- Anna Sofia, f. 1747 3/11, begr. därst. 1750 10/1.
- Erik, f. därst. 1748 2/10, död därst. s. å. 12/10.

7 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make C. C:s namn.

8 Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5, 1/4. 1753
Dec d: 23 (klockaren) Wilhelm Corwins son Nils m: f: f: ... magister Petterson & ... ... Christopher D: Corwin F: .: .: .. magister Pettersons fru & Seckreteraren Nils Winters (hustru) Elsa Margareta Corwin.

9 Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5.

10 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Petrus (Peter), f i B 1748 14/1, kh i Finja.

11 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

12 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II:8, s. 422-425. Anders Corvin
var f. i Gudmuntorp 1688 21/3 (enl.egen uppgift), son av kh därst. Michael Ravn el. Corvinus och Karna Nilsdotter (Kråka). Efter faderns död 1692 lät styvfadern Christian Thomaeus honom erhålla privatundervisn. och 1702 blev han student i Lund.....prv 1714...kh i Bårslöv o Fjärestad 1722...Avsomnade 1763 4/4...
Gift 1.o i B. i juni 1723 ... m. Johanna Sofia Meisner, f i Fulltofta 1698, död i B. 1736 22/5 "39 år", dotter av kh i Fulltofta Jöns M. och Jannika Leche. Barn: (Elmgren uppger att i detta trettonåriga äkteskap funnits 14 barn, därav 6 tvillingar)
Jonas, f. i B. o 1723...tullinspektör i Borås, död därst. 1771 20/3, "49 år o 2 mån."
Jannika, f i B o. 1725, död i Dalköpinge 1802 3/4, "77 år".
Cecilia Magdalena, f i B. o. 1726, g m kh i Solberga Isak Nordbeck
Jöns Michael, f i B o. 1729, tullskrivare i Lund, död därst. 1783 22/8...
Christoffer, f i B 1732, handlande i Karlshamn, död därst. 1797 2/4
Eliana Christina, f i B o. 1732, död i Hälsingborg 1813 23/6, g m stadskassören, sederm. rådmannen o v. borgmästaren i Hälsingborg John Tauson, f i V. Alstad 1732 10/9, död i Hälsingborg 1812 5/2.
Charlotta Sofia, f i B o. 1733, g 1:o m makens eftertr. B9), 2:o m kh i Dalköpinge, prosten Jonas Engeström.
Catharina Maria, fi B o. 1733, död i Malmö Car. 1813 17/12, "80 år", g m tullskrivaren i Hälsingborg, slutl. tullinspektoren i Malmö, Olof Möller, f i Laholm 1725 14/8, död i Dalköpinge 1803 8/2 i hans 2:a gifte (g 1:o m Elsa Margareta Trägårdh, f i Ängelholm 1720 7/2, begr. i Hälsingobrg 1767 10/6)
Isak, f i B o. 1736, handlande i Karlshamn, död därst. 1808 4/4, "70 år". .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), forts.
G 2:o 1737 m Brita Beata Röring, f i Hälsingborg 1699 10/8, död i B 1786 22/8, dotter av stadsnotarien i Hälsingborg Peter R. och Elisabeth Schönbeck
Barn: Johan Christopher, f i B. Enl moderns bouppteckning var han äldste sonen, men Elmgren skriver, efter att ha redogjort för hur de övriga barnen kommo merendels alla till lheder och välstånd att "yngsta sonen Johan Christopher blev väl intet mer än klockare i B., men han mådde inte desto mindre ganska väl",. död i B 1794 27/9
Anders, f i B 1743 21/5, kh i V. Nöbbelöv
Petrus (Peter), f i B 1748 14/1, kh i Finja.

13 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.

14 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se faders namn. Då döps nästa barn till Samuel Fredrik.

15 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, Volym 2, sid 59. Malmö S:t Petri
Kyrkoherdar
12. SAMUEL FREDRIK CORVIN.
Vid de båda närmast föregående utnämningarna av kh. i Sa Petri hade kungligt maktspråk varit allenarådande och församlingens pri­vilegieenliga valrätt helt skjutits åt sidan. Man kunde ha väntat, att nu sedan länge fredliga och normala förhållanden rådde, nyval i lagliga former skulle ha ägt rum. Men i stället skedde utseendet av efterträdare till M.Pe. under sådana omständigheter i strid med allt vad privilegier eller praxis hette, att det utan tvekan kan betrakta, som det mest kuriösa i Malmös prästvalshistoria. Förhållandena voro nämligen följande. Till provpredikanter hade magistraten 1728 18/7 kallat prostarna Christoffer Blanxius i Ivetofta, Samuel Corvin i Res­löv och Thomas Eurodius i Grönby, kyrkoherdarna Cornelius Faxe i Ausås och Johan Hofverberg i Barsebäck, prosten Jöns Rönbeck i Hälsingborg och stadskm, Magnus Chorin i Lund och Petrus Electrin i Malmö, ett förnämligt urval bland stiftets främsta prästmän. Sedan Eurodius och Hofverberg begärt att icke ifrågakomma, höllo de övriga 6 sina provpredikningar, varefter i vanlig ordning församlingen borde ha förrättat sitt val. Men när 1728 17/10 v. landshövd. Adlerfelt med magistraten, civilbetjänte och borgerskapet överlagt om sättet för det stundande valet, kom man till det märkvärdiga beslutet, att prov­predikanternas namn skulle antecknas vart och ett på lika många och lika stora papperslappar, vilka därefter skulle av utsedda depu­terade hoprullas och instickas i var sin pennfjäder samt pennfjädrarna läggas i en hatt och med varandra sammanblandas. Ur hatten skulle 3 omyndiga barnhusbarn vart för sig upptaga en pennfjäder och sedan i den ordning sedlarna upptagits och av vederbörande öppnats, de prästnamn, som funnos på de 3 upptagna sedlarna, uppsättas på förslaget. Detta regelrätta lotteri motiverades med att >sedan var och en för sig först med innerlig bön anhållit om den högste Gudensnåderika välsignelse, ärendet sedermera endast anförtros i samma den högste Gudens nådiga disposition, varigenom jämväl all oriktighet och egennyttigt väsende kan förekommas, och man således vid ett riktigt val sig trygga kan>. När detta >val> 20 /10 ägde rum i Sa Petri kyrka, var bl.a. på CE:s vägnar prof. Jacob Benzelius närvarande: man undrar onekligen vad denne kloke man gjort för reflektioner; CEP för dessa år äro tyvärr icke bevarade. >Valet> utföll så, att Elec­trin fick 1:a, Rönbeck 2:a och Faxe 3:e förslagsrummet. Men nu in­träffade ytterligare något märkligt: 31/10 fick Electrin k. fullm. på Vellinge och förklarade sig på gr. av ålder och opasslighet nöjd med detta landpastorat; på hans framställning, med Adlerfelts medgivande men utan församlingens hörande, föreslog magistraten CE att i stället ­för Electrin uppföra S. Corvin på förslaget. 20/11 avgick också til K.m:t CE:s förslag, upptagande l ) Corvin, 2) Rönbeck, 3) Faxe; det hänvisades till att man i Malmö >ej någon för den andra kunnat fördraga> och att namnen framkommit >efter gjort lottande av sedlar>. 1728 6/12 erhöll Corvin k. fullm. på Malmö S:t Petri. - Det här refererade är vad officiella handlingar ha att förtälja om denna högst märkvärdiga procedur, och man kan icke annat än undra över vilka de verkligt drivande krafterna varit. Att den man, som erhöll denna utnämning, tillika var stiftets mest förfarne och ivrige riksdagspoli­tiker är måhända dock en omständighet, som bör ihågkommas. Men tyvärr synes det icke finnas några som helst samtida kommentarer till valet; man saknar från denna tid livligt en Petrus Muncks el. en J.G. Strickers oförblommerade brev.
S.C. var f. i Svalövs prästgård 1681 22/11, son av kh. därst. Erik Sö­rensen Torrlöse (Torlosius), som även skriver sig Corvinus, och Margareta Elisabet von Essen; undervisades hemma, tills han >i anseende till sin makalösa kvickhet> 1694 18/10, alltså blott 13-årig, inskrevs som student i Lund (Sk.nat. s.å. 6/11); 1698 31/1 begär fadern, som på gr. av sjukdom ej kunde förrätta sin tjänst och på gr. av fattigdom icke hålla kaplan, att sonen skulle få >exercera sig> i församlingen, men då fadern s.å. avled, antog S.C. konditioner till år 1702, då han åter­vände till akad. och 1703 21/12 blev prv. till rnedhj. hos 2:e stadskm. i Lund Corfitz Tulin, 1704-07 kurator för Skånska nat., 1705 medhj. hos 1:e stadskm. Johan Agren, höll predikan vid prm. 1706, opponens vid prm. 1707, 1708 22/1 2:e stadskm. i Lund efter Tulin, s.å. frater Sodalitii. När danskarna 1709 inföllo, förordnades han av CE till v.p. vid Lunds domkyrka och >måste utstå så mycket större olägenhet, som riksens fiender utav den undersåtliga lydno och uppriktiga tjänst, vilken han viste sin rätta konung och överhet, togo sig anledning honom med varjehanda tvång och vedervilja att bemöta och t.o.m. en tid höllo honom i arrest>. Till belöning för sitt välförhållande fick den ännu icke 30-årige S.C. biskopens förslag till Reslöv, vilket 1710 12/7 av CE bifölls, >för dess långliga tjänst och meriter här i krigstiden samt goda skicklighet>, och s.å. 2/8 k.fullm. dit, efter kontraktisternas enhälliga val prost i Onsjö 1716 1/2, orator vid prm. 1718. >En kvick och rådig man>, som biskop Linnerius kallar honom, blev han vid landemötet 1722 utsedd att jämte Christoffer Blanxius representera stiftet vid 1723 års riksdag. Det framgår av prästeståndets protokoll, att båda Skånerepresentanterna här spelade en framskjuten roll, S.C. blev medl. av Sekreta utskottet och tillhörde åtskilliga deputa­tioner. S.C. och Blanxius debuterade 4/2 med ett häftigt angrepp på landshövd. i Kristianstads län S. von Hyltén i anledning av en resol. av 1721 års kommission rörande konvention mellan adeln och präster­: prästrättigheterna och androgo 8/3, att eftersom adeln i Skåne i adelsprivilegierna infört vad dem vidkomme, åstundade prästerskapet i Skåne också få något i prästeståndets privilegier in­fört, vilket ståndet biföll, varefter åt S.C. uppdrogs att formulera önskemålen. Hyltén, vars hetlevrade temperament en mångfald skri­velser omvittna, blev ytterst förbittrad och tillskrev CE, att S.C och Blanxius >med smädeord såväl mot honom och hans ämbete som mot skånska adeln i gemen med alldeles ovärdig skrivart och uppdiktning sig yttrat> samt anhöll få veta, om CE vore delaktigt i de deputerades åtgöranden, vartill CE 23/3 svarar, att S.C. och Blanxius hade full­makt tala på stiftets vägnar, >men beklager om några svårare ex­pressioner influtit, varom CE dock intet vet>. 8/5 talade S.C. för en sammanslagning av Malmöhus och Kristianstads län, vilket förslag prästeståndet 12/6 avslog med den motivering, att de voro åtskilda i enlighet med regeringsformen och man förbundit sig att ej ändra något i denna; när det 5/7 meddelades, att borgarståndet bifallit för­slaget, men prästeståndet förblev vid sitt beslut, reserverade sig S.C. 8/6 förklarade S.C., då fråga förevar om kontributioner, att eftersom adeln förbehållit sig frihet från all kontribution, kunde han ej inse. hur prästerskapet kunde påtaga sig någon dylik. I samma plenum androg han, att häradshövdingarna ofta av ovilja mot prästerskapet uppsatte besvären för allmogens fullmäktige, vilket åsamkade oro och osämja vid riksdagarna, varför han ville, att ej det ena ståndet utan kommunikation med det andra läte författa sina besvär. 26/s inlämnade han skriftligen anmärkningar över kammar- och ekonomideputationens betänkande om skatterättigheternas försäljande, ang. vilka anmärk­ningar beslöts, att de skulle kommuniceras med stånden. 27/7 pro­testerade han mot riksrådets förstärkande, >vilket kan bli ett preju­dikat och lända till märkelig gravation för staten>. Överhuvudtaget finner man sålunda, att S.C. varit en ivrigt verksam, orädd och strid­bar herredagsman och framför allt att han, med Blanxius som god bundsförvant, manligt kämpat för sitt stånds intressen och privilegier. särskilt i ekonomiska ting. Det kunde varit av intresse att veta, hur han ställde sig till de religionsfrihetsfrågor, som vid riksdagen voro aktuella, men härom förmäles intet; säkerligen har han dock, vilket kan anses visat genom den nedan refererade episoden med H. Hammar­berg, delat den av ståndets majoritet hysta avogheten mot lekmännens iver att befatta sig med kyrkans angelägenheter liksom väl också mot de näringslivets representanter, som önskade egna religionslärare för de främmande trosbekännare, man i manufakturernas intresse ville importera. Om hans ställning i de storpolitiska maktfrågorna under dessa det holsteinska partiets glansdagar, är intet närmare känt.
1728 20/11 fick S.C. under de egendomliga omständigheter, som ovan nämnts, CE:s förslag till Malmö S:t Petri; på dagen en vecka därefter, 27/11, erhöll han av CE ytterligare ett bevis på förtroende, vittnande om CE:s uppskattning av såväl hans lärdom som hans diplomatiska skicklighet men även om att han ansågs pålitligt ortodox, när det gällde att taga upp en diskussion med de tankegångar, som varslade om nya religiösa strömningar. Sedan några år hade lagmannen på Bosjökloster Henrik Hammarberg - samme man som efter slaget vid Hälsingborg fått tjänstgöra som >Stenbocks kurir> - börjat oroa CE med sina funderingar i religiösa frågor. Hans tankar kretsade sär­skilt kring det eskatologiska problemet, frågan om de s.k. eviga straf­fen och apokatastasisläran, som A. Rydelius i en 1728 utgiven skrift fördömt men till vilken Hammarberg i anslutning till vissa utländska teologer kände sig dragen och där han funnit sitt stöd i iden om Guds allt besegrande kärleks makt. I en lång hymn, präglad av hans personligt innerliga fromhet, gav han i poetisk form uttryck åt sina åsikter men försummade ej heller att livligt diskutera sina meningar med präster och andra och hade i ett kort schema uppsatt bevisen för sin åskåd­ning. C E kände sig slutl. nödsakat att ingripa, och 1728 27/11 fick S.C. uppdrag att, i kraft av kyrkolagen och en s.å. utkommen k. förordning om vaksam uppsikt över alla villfarande meningar, i förtrolighet och saktmodighet konferera med Hammarberg. Förloppet av denna dis­kussion varom S.C. 1729 15/1 ingav sin rapport till CE, liksom också affärens senare utveckling har omsorgsfullt skildrats av en sakkunnig forskare, varför här endast de huvudpunkter, som gälla S.C., återges. Denne försökte påvisa för lagmannen hans >paradoxa och stridigheter>, men trots att han förklarade för Hammarberg, att denne >blandade rationis och revelationis samman och gav de förra företrädet, när de likväl in rebus purae fidei borde captiveras>, synes han icke ha lyckats övertyga lagmannen. När emellertid nu S.C. i sin rapport till CE redogjort härför och därvid uttalat sitt ogillande av >herrar som överskredo >sina gränser> och som uttalade omdömen om >det som endast theologia tillkomme>, råkade detta bli läst av någon av >herrar philosopher> i Lund. Filos. fakulteten kände sig hö­geligen förnärmad och sände genom sin dekanus, Anders Rydelius, en inlaga till CE där de anhöllo få veta, vilka personer och skrifter han åsyftade, varefter CE måste infordra S.C:s förklaring, eftersom >han inhat några anstötliga ord som alltför när röra denna akad. och i synnerhet fil. fak:s heder m.m.>. S.C. skyndade att ursäkta sig; han hade icke alls åsyftat den filosofiska undervisningen vid Lunds univ. utan de filosofiska auktoriteter. som Hammarberg åberopat, och anhöll f.ö. ödmjukligen, att >den berömmeliga fil. fak. måtte christeligen fatta mildare tankar och utlåtelser emot mig>. Härefter synes S.C. ha blivit helt skild från målet, för vars fortgång hänvisa, till Pleijels redogörelse.
1728 6/12 fick S.C. k.fullm. på S:t Petri, som han tilltr. 1729 1/5 och varmed s.å. 14/6 förenades preposituren i Oxie. Genom stiftsbrödernas val 1730 24/99 utsågs han till herredagsman för Malmöhus län vid riks­dagen 1731, och 1734 2/4 förnyades förtroendet för riksdagen 1734: vid dem båda har han >blivit brukat uti åtskilliga deputationer och jämväl de secreta deliberationerne övervarit>. Detta stiftets förtroende synes också ha varit väl motiverat. När S.C. efter blott 6 års verk­samhet i Malmö och ännu blott 53 år gammal avlidit 1735 12/12, teckna­des hans bild vid begravningen i Sa Petri 1736 21/6 av biskop Anders Rydelius; om i vanliga fall likpredikningarnas schablonmässiga beröm måste tolkas efter grundsatsen >de mortuis nil nisi bene>, synes man i detta fall kunna lita till den sanningskäre biskopens ord om >det be­römmeliga leverne, som Sal. Herr Prosten i lära och leverne städse visat> och >huruledes han vid alla tillfällen uppriktigt visat nit och sorgfällighet om vår dyra evangeliska läras bibehållande uti dess rätta och oförfalskade renhet samt med alla krafter eftersträvat det, som till befordrande av Guds ära och dess åhörares välgång samt en god ordning uti församlingen lända måtte>. Även Elmgren vitsordar: >Han var en gudfruktig, from, allvarsam, arbetsam och lärd man>.
Vid sin överflyttning till Malmö inköpte S.C. sin företrädares gård vid Södergatan men måste omedelbart inteckna den till det yttersta. Hans ekonomi förbättrades icke under Malmötiden; liksom Hofwer­berg hade S.C. en stor barnskara, och riksdagsresorna voro dyrbara. Också befanns det efter hans bortgång, att >knappast i mannaminne någon så hederlig och välförtjänt prästman efterlämnat hustru och barn i så uselt tillstånd: han hade likväl alltid fört ett stilla hus utan all yppighet>. Genom att änkan erhöll dubbla nådår och fick be­hålla äldste sonen som nådårspred. kunde dock gården förbli i famil­jens ägo till 1740, då den övertogs av M.Pe. och änkan flyttade till sonens nyinköpta gård på hörnet av Kattsunds- och Grönegatan.

G. i Gårdstånga 1709 m. Anna Sofia Espholtz, f. därst. 1691 3/7, död i M.Pe. 1740 27/7, skifte 1743, dotter av kh. i Gårdstånga Christian E, och Anna Elisabet Londin.
- Barn: Christian, f. i Reslöv 1710 5/12, stadskm. i Malmö.
- Lisbet (Elsa) Margareta, f. i R. 1712 27/3, g. m. skolkollegan i Malmö, s.m. adj. Andreas Loffman, se Obef. 1733.
- Erik, f. i R. 1713 7/9, död därst. 1718 21/1.
- Elsa Maria f. i R. 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich.
- Filip, f. i R. 1716 27/11, död därst. 1718 29/1.
- Anna Lisbet, f. i R. 1718 20/3, död därst. 1729 26/3.
- Erik, f. i R. 1719 24/5, Sjm Sk. 1987, student 1736, död i M.Pe. 1740 4/8.
- Filip, f. i R. 1720 14/6 Sjm Sk. 1088, landssekreterare i Nyköping, död därst. (enl. dödsnot. i kb. >då han, i landshövdingens frånvaro vid riksdagen i Norrköping, åkte för arvprinsen Carl, under hästarnas skenande på Silleskog, sprungit ur vagnen, stött vänstra tinningen och strax avlidit>) 1769 1/5.
- Joachim, f. i R. o. 1724, Sjm Sk. 1259, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Christofer Adolf, f. i R. o. 1725, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Dödfött barn i R. 17264/1.
- Anna Catharina, f. i R. 1727, död i M .Pe. 1731 25/12, - >4 år 8 mån.>.
- Johanna Sofia, f. i R. 1729 13/1, begr. i M.Pe. 1738 3/9.
- Anna Elisabet f. i M.Pe. 1730 9/8, g. m. stadskm. i Malmö, slutl. kh. i Nöbbelöv Isak Winqvist.
- Jakob, f. i M.Pe. 1732 9/6, död före fadern.
- Då enl. personalierna 16 barn funnits, saknas ovan 1 barn, vilket sannolikt fötts under åren 1721-23, då Reslövs kyrkobok är ofullständig.





.

16 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.

17 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se detta dop.

18 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se son Samuel Fredrik C.

19 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.

20 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make SFC:s namn.

21 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fars namn.

22 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), utdrag ur Malmö( Petri ) Nr 12. Samuel Fredrik Corvin. ... Barn: ... *Elsa Maria*, f. i R(eslöv). 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich. ... .... Elgenstiernas Sv. Adelns Ättartavlor, Namnet angett till Corrin, född 1715.

23 Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5, 2/4. 1755 December
d: 30: klockaren Wilhelm Corwins son Christopher Didrich M: f: f: Capitainen Hendrich .b..g(d) Capit: .: Wälboren ..n Gabriel Raab. Q: .: .: ... ... Gustaf Walters fru ... Anna Lisa R(ei)cha(rdt) & jungfru Lisa Kröger.

24 Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5, 3/4. 1757 Junius
d. 11. klåckaren Wilhelm Corwins Son Christopher Diderich föddes d. 9 (Junius) klocken 10 förmiddagen M.f.f. ... ... Friedrich Hökenberg & ... ... Hagdius F.f.f. Compag... ... n: Johan Hendrich Wentzels ... & Jungfru Anna Ulricha Walsten.

25 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se sonen.

26 Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 bild 71/s 63.

27 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se sonen. .... Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 bild 71/s 63. se sonen, (död 1705).

28 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6 sid 14. .... Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 bild 71/s 63. 1713
187. Johan Corvin, son af kh Wilhelm C. (+ 1727) och Elisabeth Maes (+ 1705); f i Ronneby 28 jan 1695; prv 11 dec 1724; kh i Östra Sallerup 13 juli 1731; + 26 mars 1756
Fadren blef 1706 omgift med Elsa Margeta Österman.
Gift med prestenkan Ingrid Palm
Svärson 515.

29 Bernhard Granholm, Grums, se Pierre Hero. Född i Tartu, Estland 1931.
Pensionär. Ingenjör vid Televerket Radio (nuv TERACOM) -1961.
Släktforskat sedan 27/7 1984.
Forskar på: Birath fr Kvistbro mm(T), Edholm fr Fors(Z), Frisendahl fr Ragunda(Z), Frisk fr Sunne(S), Frykbom fr Sunne(S), Granholm fr Korsholm och Graninge(Y), Hahne fr Lerbäck(T), Hammarström fr Arboga mm(U), Hartelius fr Svalöv(M), Schult fr (T) samt avgreningar till och från dessa släkter.
Några av mina anor (Edholm och Frisendahl) bodde i Fors och Ragunda när köpmannen Magnus Huss (Vildhussen) verkställde grävningen av en vattenkanal förbi vattenfallet Gedungsen i Indalsälven, varvid Ragundasjön tömdes och Döda fallet bildades.
Forskat i domböcker sedan 1987. Specialforskar i domböcker från år 1796 i ca 50 härader och städer från hela landet. Specialforskar på ogifta mödrar under 1700-talet.
Skrivit C-uppsats "Gedungsen i arkiven" i arkivvetenskap, C-uppsats "Rätt i Sverige 1796" i historia (ur domböcker) och D-uppsats "Regalrätt i Ragunda" (om förhistorien till regleringen i Indalsälven).
Medlem i Jämtlands läns släktforskarförening, Härnösands släktforskare, Värmlands släktforskarförening, Ådalens släktforskarförening, Åsbo släkt- och hembygdsforskare, Probanden i Grums samt Föreningen Tingshuset i Häljebol. V ordf i Värmlands släktforskarförening och Probanden. Ledamot av styrelsen för Folkrörelsernas arkiv i Värmland.
Email: bernhard.granholm@grums.mail.telia.com
Very serious

30 Bernhard Granholm, Grums, se Pierre Hero.

31 Bernhard Granholm, Grums, mmmfmfmf 490 PIERRE HERO, född 1635, död 17/2 1690 i Gryt, Svennevad/T.
Masmästare. Gift 1647 med mmmfmfmm
491 JOHANNA COSSEWA, född 1628 i Bruket, Nyköping, död 10/9 1727.

32 Bernhard Granholm, Grums.

33 Bernhard Granholm, Grums, se Jan Schult.

34 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), Se make TIdB. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962

35 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), Se make TIdB.

36 Kyrkböcker: Gbg, Kristine (Gustavii) fsg, se son Johan Christophers dop 1787.

37 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), Se dotter Polyxina's make TIdB.

38 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 104. 76. In de Bétou, Thomas.
F 4/7 1774 i Göteborg (Garn), son av auditör Johan Govert In de Bétou o. Elisabeth Backe; d. 1/9 1832 i Karlstens slottsf(Göt o B).
Artoffex 1803, större artoffex 1805. ... - Kommenderad på arméns flottas Göteborgseskader 1801; Deltog i kriget i Pommern 1807, mot Norge 1808-09 o 1814, sistnämnda år såsom ch för ett 18-pund batt; ch för 1. belägringskomp 1807; disponent av 5. depåkomp 1819; kommendant på Karlstens fästning 1825-29.
Gift 1/5 1810 i Göteborg (Garn) m Polyxina Creutz, f 26/2 1786 i Göteborg (Domk) dotter av skorstensfejarmäst Lorentz Kreutzer o Catharina Sönnerberg; d 9/10 1869 i Stockholm (Hedv El).

39 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

40 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), Se make.

41 Skat och Jörgens Släkttavla (1965).

42 US Social Security Death Index    , 971103. Name Born Died Residence Last Benefit SSN Issuing State
EVA CROMWELL 24 Feb 1889 Mar 1968 60050 (Mc Henry, Mc Henry, IL) (No Location Given) 348-14-0720 Illinois
( Can it be her ? /MWJ ). With over 50 million entries, the October 1995 version of the Social Security Death Index is the perfect source for information on deceased individuals who participated in the Social Security program.

Origin of the Social Security Death Master File Over the last sixty years the Social Security Administration has increased both in terms of size and benefits offered, and has dealt with resources and funds numbering in the trillions of dollars.

To assist in keeping track of individuals, the government assigns a numerical identification to each person involved in the program. Though it was originally intended for use within the Social Security Administration only, its value as a unique identifier has promoted its application in other areas of society, such as drivers' license ID numbers, state and federal tax programs, motor vehicle registration, military ID (starting with Vietnam era), etc.

As a by-product of this vast recordkeeping system, the Social Security Administration developed a file of those individuals in the program reported as deceased. This file is the Social Security Death Master File. Its present version contains over 50 million entries,which ranks it as one of the largest computer indexes with genealogi

43 US Social Security Death Index    , 971103. Name Born Died Residence Last Benefit SSN Issuing State
EVA CROMWELL 24 Feb 1889 Mar 1968 60050 (Mc Henry, Mc Henry, IL) (No Location Given) 348-14-0720 Illinois
( Can it be her ? /MWJ ).

Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia