Christofer Adolf Corvin
Kön: M
Personinformation
Föddes: Ung 1725 - Reslöf fsg, Malmöhus län 1 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Samuel Fredrik Corvin (1681-1735) 2 Mor: Anna Sofia Espholt (1691-1740) 3Christoffer Corvin
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1732 - Bårslöv 5 Döptes: Dog: 2 Apr 1797 - Karlshamn, , Blekinge län 5 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Corvin (1688-1763) 6 7 Mor: Johanna Sofia Meisner (1698-1736) 8Christopher Diderich Corvin
Kön: M
Personinformation
Föddes: 9 Jun 1757 - Carlscrona Admiralitetsfsg, Blekinge län 10 Döptes: 11 Jun 1757 - Carlscrona Admiralitetsfsg, Blekinge län 10 Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Wilhelm Corvin ( - ) Mor:Christopher Didrich Corvin
Kön: M
Personinformation
Föddes: Ca. 28 Dec 1755 - Carlscrona Admiralitetsfsg, Blekinge län Döptes: 30 Dec 1755 - Carlscrona Admiralitetsfsg, Blekinge län 10 Dog: Före Jun 1757 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Wilhelm Corvin ( - ) Mor:
Notiser
Dödsnotiser:
Bör ha dött innan nästa barn döptes till C. D.
Christopher Diedrich Corvin
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: 17 Aug 1718 - Ronneby, Blekinge län Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Wilhelm Corvin (1663-1727) 13 14 15 Mor: Elsa Margareta Österman ( - ) 16Dödfödd Corvin
Kön: O
Personinformation
Föddes: 4 Jan 1726 - Reslöf fsg, Malmöhus län 1 Döptes: Dog: 4 Jan 1726 - Reslöf fsg, Malmöhus län Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Samuel Fredrik Corvin (1681-1735) 2 Mor: Anna Sofia Espholt (1691-1740) 3Eliana Kristina Corvin
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1732 - Bårslöv Sn 21 Döptes: Dog: 27 Jun 1813 - Helsingborg, Malmöhus län 22 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Corvin (1688-1763) 6 7 Mor: Johanna Sofia Meisner (1698-1736) 8
Makar och barn
1. **Johan* Petter Tauson (10 Sep 1732 - 5 Feb 1812) 23 24 Äktenskap: Status: Barn: 1. Peter Tauson (1760-Före 1763) 25 2. Anders Tauson (1761-1828) 21 26 (Född inom äktenskapet) 3. Peter Tauson (1763- ) 27 4. Johanna Sofia Tauson (Före 1764- ) 28 29 (Född inom äktenskapet) 5. Sven Tauson (Före 1766- ) 6. Anna Marna (Maria) Tauson (Före 1767- ) 7. Efva Petronella Tauson (1768-Före 1771) 8. Eva Petronella Tauson (1771- ) 30Elisabeth Corvin
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1 Jun 1734 - Ö Sallerup, Malmöhus län 8 Döptes: Dog: 17 Okt 1809 - Äsphult, Kristianstads län 8 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johan Wilhelm Corvin (1695-1756) 31 32 Mor: Inger Palm (1695-1773) 5 33
Makar och barn
1. *Hans Horster (24 Sep 1727 - 25 Maj 1807) 34 35 36 Äktenskap: 1755 - Ö Sallerup, Malmöhus län 8 Status: Barn: 1. Maria Sofia Horster (1756-1762) 5 2. Elisabeth Horster (1758-1815) 37 3. Eleonora Christina Carolina Horster (1759-1837) 37 4. Wilhelmina Barbara Agneta Horster (1761-1834) 37 5. Hans Wilhelm Horster (1763-1832) 37 6. Lovisa Horster (1764-1766) 37 7. Maria Sofia Horster (1766-1838) 37 8. Christian Horster (1769-1819) 37 38 39 40 41 42 9. Olof Gottfrid Horster (1770-1823) 37 43 10. Sofia Lovisa Horster (1772-1816) 37Elisabeth Corvin
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1699 - Ronneby, Blekinge län Döptes: Dog: 20 Dec 1766 - Hammenhög 12 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Wilhelm Corvin (1663-1727) 13 14 15 Mor: Elisabet Maës ( -1706) 13
Makar och barn
1. LevandeElsa Maja Corvin
Kön: K
Personinformation
Föddes: 10 Jun 1745 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 44 Döptes: Dog: Före 3 Apr 1747 Begravning: 3 Apr 1747 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 44 Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Christian Corvin (1710-1749) 45 Mor: Petronella Samsiö (1713-Före 1750) 46Elsa Maria Corvin
Kön: K
Personinformation
Föddes: 28 Jun 1715 - Reslöf fsg, Malmöhus län 1 49 Döptes: Dog: 20 Jul 1740 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 49 50 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Hon var den 28 Okt 1729 med som vittne på dopet av Stadzsecreterare Wilhelm Flensburgs och Anna Margaretha Ribers son Johan Lorentz i Malmö (S:t Petri), Malmöhus län. 51
Föräldrar
Far: Samuel Fredrik Corvin (1681-1735) 2 Mor: Anna Sofia Espholt (1691-1740) 3
Makar och barn
1. *Hans Peter Lorich (22 Jul 1712 - 29 Apr 1798) 52 53 Äktenskap: 10 Jun 1740 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 49 54 Status: Death of one spouseErik Corvin
Kön: M
Personinformation
Föddes: 7 Sep 1713 - Reslöf fsg, Malmöhus län 1 Döptes: Dog: 21 Jan 1718 - Reslöf fsg, Malmöhus län 1 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Samuel Fredrik Corvin (1681-1735) 2 Mor: Anna Sofia Espholt (1691-1740) 3Erik Corvin
Kön: M
Personinformation
Föddes: 2 Okt 1748 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 44 Döptes: Dog: 12 Okt 1748 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 44 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Christian Corvin (1710-1749) 45 Mor: Petronella Samsiö (1713-Före 1750) 46Erik Corvin
Kön: M
Personinformation
Föddes: 24 Maj 1719 - Reslöf fsg, Malmöhus län 1 Döptes: Dog: 4 Aug 1740 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 1 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Samuel Fredrik Corvin (1681-1735) 2 Mor: Anna Sofia Espholt (1691-1740) 3Filip Corvin
Kön: M
Personinformation
Föddes: 14 Jun 1720 - Reslöf fsg, Malmöhus län 1 Döptes: Dog: 1 Maj 1769 - Nyköping 1 Begravning: Dödsorsak: Skenande hästar 1
Händelser• Han arbetade som landssekreterare i Nyköping i Nyköping. 1
Föräldrar
Far: Samuel Fredrik Corvin (1681-1735) 2 Mor: Anna Sofia Espholt (1691-1740) 3
1 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fars namn.
2
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, Volym 2, sid 59. Malmö S:t Petri
Kyrkoherdar
12. SAMUEL FREDRIK CORVIN.
Vid de båda närmast föregående utnämningarna av kh. i Sa Petri hade kungligt maktspråk varit allenarådande och församlingens pri-vilegieenliga valrätt helt skjutits åt sidan. Man kunde ha väntat, att nu sedan länge fredliga och normala förhållanden rådde, nyval i lagliga former skulle ha ägt rum. Men i stället skedde utseendet av efterträdare till M.Pe. under sådana omständigheter i strid med allt vad privilegier eller praxis hette, att det utan tvekan kan betrakta, som det mest kuriösa i Malmös prästvalshistoria. Förhållandena voro nämligen följande. Till provpredikanter hade magistraten 1728 18/7 kallat prostarna Christoffer Blanxius i Ivetofta, Samuel Corvin i Res-löv och Thomas Eurodius i Grönby, kyrkoherdarna Cornelius Faxe i Ausås och Johan Hofverberg i Barsebäck, prosten Jöns Rönbeck i Hälsingborg och stadskm, Magnus Chorin i Lund och Petrus Electrin i Malmö, ett förnämligt urval bland stiftets främsta prästmän. Sedan Eurodius och Hofverberg begärt att icke ifrågakomma, höllo de övriga 6 sina provpredikningar, varefter i vanlig ordning församlingen borde ha förrättat sitt val. Men när 1728 17/10 v. landshövd. Adlerfelt med magistraten, civilbetjänte och borgerskapet överlagt om sättet för det stundande valet, kom man till det märkvärdiga beslutet, att prov-predikanternas namn skulle antecknas vart och ett på lika många och lika stora papperslappar, vilka därefter skulle av utsedda depu-terade hoprullas och instickas i var sin pennfjäder samt pennfjädrarna läggas i en hatt och med varandra sammanblandas. Ur hatten skulle 3 omyndiga barnhusbarn vart för sig upptaga en pennfjäder och sedan i den ordning sedlarna upptagits och av vederbörande öppnats, de prästnamn, som funnos på de 3 upptagna sedlarna, uppsättas på förslaget. Detta regelrätta lotteri motiverades med att >sedan var och en för sig först med innerlig bön anhållit om den högste Gudensnåderika välsignelse, ärendet sedermera endast anförtros i samma den högste Gudens nådiga disposition, varigenom jämväl all oriktighet och egennyttigt väsende kan förekommas, och man således vid ett riktigt val sig trygga kan>. När detta >val> 20 /10 ägde rum i Sa Petri kyrka, var bl.a. på CE:s vägnar prof. Jacob Benzelius närvarande: man undrar onekligen vad denne kloke man gjort för reflektioner; CEP för dessa år äro tyvärr icke bevarade. >Valet> utföll så, att Elec-trin fick 1:a, Rönbeck 2:a och Faxe 3:e förslagsrummet. Men nu in-träffade ytterligare något märkligt: 31/10 fick Electrin k. fullm. på Vellinge och förklarade sig på gr. av ålder och opasslighet nöjd med detta landpastorat; på hans framställning, med Adlerfelts medgivande men utan församlingens hörande, föreslog magistraten CE att i stället -för Electrin uppföra S. Corvin på förslaget. 20/11 avgick också til K.m:t CE:s förslag, upptagande l ) Corvin, 2) Rönbeck, 3) Faxe; det hänvisades till att man i Malmö >ej någon för den andra kunnat fördraga> och att namnen framkommit >efter gjort lottande av sedlar>. 1728 6/12 erhöll Corvin k. fullm. på Malmö S:t Petri. - Det här refererade är vad officiella handlingar ha att förtälja om denna högst märkvärdiga procedur, och man kan icke annat än undra över vilka de verkligt drivande krafterna varit. Att den man, som erhöll denna utnämning, tillika var stiftets mest förfarne och ivrige riksdagspoli-tiker är måhända dock en omständighet, som bör ihågkommas. Men tyvärr synes det icke finnas några som helst samtida kommentarer till valet; man saknar från denna tid livligt en Petrus Muncks el. en J.G. Strickers oförblommerade brev.
S.C. var f. i Svalövs prästgård 1681 22/11, son av kh. därst. Erik Sö-rensen Torrlöse (Torlosius), som även skriver sig Corvinus, och Margareta Elisabet von Essen; undervisades hemma, tills han >i anseende till sin makalösa kvickhet> 1694 18/10, alltså blott 13-årig, inskrevs som student i Lund (Sk.nat. s.å. 6/11); 1698 31/1 begär fadern, som på gr. av sjukdom ej kunde förrätta sin tjänst och på gr. av fattigdom icke hålla kaplan, att sonen skulle få >exercera sig> i församlingen, men då fadern s.å. avled, antog S.C. konditioner till år 1702, då han åter-vände till akad. och 1703 21/12 blev prv. till rnedhj. hos 2:e stadskm. i Lund Corfitz Tulin, 1704-07 kurator för Skånska nat., 1705 medhj. hos 1:e stadskm. Johan Agren, höll predikan vid prm. 1706, opponens vid prm. 1707, 1708 22/1 2:e stadskm. i Lund efter Tulin, s.å. frater Sodalitii. När danskarna 1709 inföllo, förordnades han av CE till v.p. vid Lunds domkyrka och >måste utstå så mycket större olägenhet, som riksens fiender utav den undersåtliga lydno och uppriktiga tjänst, vilken han viste sin rätta konung och överhet, togo sig anledning honom med varjehanda tvång och vedervilja att bemöta och t.o.m. en tid höllo honom i arrest>. Till belöning för sitt välförhållande fick den ännu icke 30-årige S.C. biskopens förslag till Reslöv, vilket 1710 12/7 av CE bifölls, >för dess långliga tjänst och meriter här i krigstiden samt goda skicklighet>, och s.å. 2/8 k.fullm. dit, efter kontraktisternas enhälliga val prost i Onsjö 1716 1/2, orator vid prm. 1718. >En kvick och rådig man>, som biskop Linnerius kallar honom, blev han vid landemötet 1722 utsedd att jämte Christoffer Blanxius representera stiftet vid 1723 års riksdag. Det framgår av prästeståndets protokoll, att båda Skånerepresentanterna här spelade en framskjuten roll, S.C. blev medl. av Sekreta utskottet och tillhörde åtskilliga deputa-tioner. S.C. och Blanxius debuterade 4/2 med ett häftigt angrepp på landshövd. i Kristianstads län S. von Hyltén i anledning av en resol. av 1721 års kommission rörande konvention mellan adeln och präster-: prästrättigheterna och androgo 8/3, att eftersom adeln i Skåne i adelsprivilegierna infört vad dem vidkomme, åstundade prästerskapet i Skåne också få något i prästeståndets privilegier in-fört, vilket ståndet biföll, varefter åt S.C. uppdrogs att formulera önskemålen. Hyltén, vars hetlevrade temperament en mångfald skri-velser omvittna, blev ytterst förbittrad och tillskrev CE, att S.C och Blanxius >med smädeord såväl mot honom och hans ämbete som mot skånska adeln i gemen med alldeles ovärdig skrivart och uppdiktning sig yttrat> samt anhöll få veta, om CE vore delaktigt i de deputerades åtgöranden, vartill CE 23/3 svarar, att S.C. och Blanxius hade full-makt tala på stiftets vägnar, >men beklager om några svårare ex-pressioner influtit, varom CE dock intet vet>. 8/5 talade S.C. för en sammanslagning av Malmöhus och Kristianstads län, vilket förslag prästeståndet 12/6 avslog med den motivering, att de voro åtskilda i enlighet med regeringsformen och man förbundit sig att ej ändra något i denna; när det 5/7 meddelades, att borgarståndet bifallit för-slaget, men prästeståndet förblev vid sitt beslut, reserverade sig S.C. 8/6 förklarade S.C., då fråga förevar om kontributioner, att eftersom adeln förbehållit sig frihet från all kontribution, kunde han ej inse. hur prästerskapet kunde påtaga sig någon dylik. I samma plenum androg han, att häradshövdingarna ofta av ovilja mot prästerskapet uppsatte besvären för allmogens fullmäktige, vilket åsamkade oro och osämja vid riksdagarna, varför han ville, att ej det ena ståndet utan kommunikation med det andra läte författa sina besvär. 26/s inlämnade han skriftligen anmärkningar över kammar- och ekonomideputationens betänkande om skatterättigheternas försäljande, ang. vilka anmärk-ningar beslöts, att de skulle kommuniceras med stånden. 27/7 pro-testerade han mot riksrådets förstärkande, >vilket kan bli ett preju-dikat och lända till märkelig gravation för staten>. Överhuvudtaget finner man sålunda, att S.C. varit en ivrigt verksam, orädd och strid-bar herredagsman och framför allt att han, med Blanxius som god bundsförvant, manligt kämpat för sitt stånds intressen och privilegier. särskilt i ekonomiska ting. Det kunde varit av intresse att veta, hur han ställde sig till de religionsfrihetsfrågor, som vid riksdagen voro aktuella, men härom förmäles intet; säkerligen har han dock, vilket kan anses visat genom den nedan refererade episoden med H. Hammar-berg, delat den av ståndets majoritet hysta avogheten mot lekmännens iver att befatta sig med kyrkans angelägenheter liksom väl också mot de näringslivets representanter, som önskade egna religionslärare för de främmande trosbekännare, man i manufakturernas intresse ville importera. Om hans ställning i de storpolitiska maktfrågorna under dessa det holsteinska partiets glansdagar, är intet närmare känt.
1728 20/11 fick S.C. under de egendomliga omständigheter, som ovan nämnts, CE:s förslag till Malmö S:t Petri; på dagen en vecka därefter, 27/11, erhöll han av CE ytterligare ett bevis på förtroende, vittnande om CE:s uppskattning av såväl hans lärdom som hans diplomatiska skicklighet men även om att han ansågs pålitligt ortodox, när det gällde att taga upp en diskussion med de tankegångar, som varslade om nya religiösa strömningar. Sedan några år hade lagmannen på Bosjökloster Henrik Hammarberg - samme man som efter slaget vid Hälsingborg fått tjänstgöra som >Stenbocks kurir> - börjat oroa CE med sina funderingar i religiösa frågor. Hans tankar kretsade sär-skilt kring det eskatologiska problemet, frågan om de s.k. eviga straf-fen och apokatastasisläran, som A. Rydelius i en 1728 utgiven skrift fördömt men till vilken Hammarberg i anslutning till vissa utländska teologer kände sig dragen och där han funnit sitt stöd i iden om Guds allt besegrande kärleks makt. I en lång hymn, präglad av hans personligt innerliga fromhet, gav han i poetisk form uttryck åt sina åsikter men försummade ej heller att livligt diskutera sina meningar med präster och andra och hade i ett kort schema uppsatt bevisen för sin åskåd-ning. C E kände sig slutl. nödsakat att ingripa, och 1728 27/11 fick S.C. uppdrag att, i kraft av kyrkolagen och en s.å. utkommen k. förordning om vaksam uppsikt över alla villfarande meningar, i förtrolighet och saktmodighet konferera med Hammarberg. Förloppet av denna dis-kussion varom S.C. 1729 15/1 ingav sin rapport till CE, liksom också affärens senare utveckling har omsorgsfullt skildrats av en sakkunnig forskare, varför här endast de huvudpunkter, som gälla S.C., återges. Denne försökte påvisa för lagmannen hans >paradoxa och stridigheter>, men trots att han förklarade för Hammarberg, att denne >blandade rationis och revelationis samman och gav de förra företrädet, när de likväl in rebus purae fidei borde captiveras>, synes han icke ha lyckats övertyga lagmannen. När emellertid nu S.C. i sin rapport till CE redogjort härför och därvid uttalat sitt ogillande av >herrar som överskredo >sina gränser> och som uttalade omdömen om >det som endast theologia tillkomme>, råkade detta bli läst av någon av >herrar philosopher> i Lund. Filos. fakulteten kände sig hö-geligen förnärmad och sände genom sin dekanus, Anders Rydelius, en inlaga till CE där de anhöllo få veta, vilka personer och skrifter han åsyftade, varefter CE måste infordra S.C:s förklaring, eftersom >han inhat några anstötliga ord som alltför när röra denna akad. och i synnerhet fil. fak:s heder m.m.>. S.C. skyndade att ursäkta sig; han hade icke alls åsyftat den filosofiska undervisningen vid Lunds univ. utan de filosofiska auktoriteter. som Hammarberg åberopat, och anhöll f.ö. ödmjukligen, att >den berömmeliga fil. fak. måtte christeligen fatta mildare tankar och utlåtelser emot mig>. Härefter synes S.C. ha blivit helt skild från målet, för vars fortgång hänvisa, till Pleijels redogörelse.
1728 6/12 fick S.C. k.fullm. på S:t Petri, som han tilltr. 1729 1/5 och varmed s.å. 14/6 förenades preposituren i Oxie. Genom stiftsbrödernas val 1730 24/99 utsågs han till herredagsman för Malmöhus län vid riks-dagen 1731, och 1734 2/4 förnyades förtroendet för riksdagen 1734: vid dem båda har han >blivit brukat uti åtskilliga deputationer och jämväl de secreta deliberationerne övervarit>. Detta stiftets förtroende synes också ha varit väl motiverat. När S.C. efter blott 6 års verk-samhet i Malmö och ännu blott 53 år gammal avlidit 1735 12/12, teckna-des hans bild vid begravningen i Sa Petri 1736 21/6 av biskop Anders Rydelius; om i vanliga fall likpredikningarnas schablonmässiga beröm måste tolkas efter grundsatsen >de mortuis nil nisi bene>, synes man i detta fall kunna lita till den sanningskäre biskopens ord om >det be-römmeliga leverne, som Sal. Herr Prosten i lära och leverne städse visat> och >huruledes han vid alla tillfällen uppriktigt visat nit och sorgfällighet om vår dyra evangeliska läras bibehållande uti dess rätta och oförfalskade renhet samt med alla krafter eftersträvat det, som till befordrande av Guds ära och dess åhörares välgång samt en god ordning uti församlingen lända måtte>. Även Elmgren vitsordar: >Han var en gudfruktig, from, allvarsam, arbetsam och lärd man>.
Vid sin överflyttning till Malmö inköpte S.C. sin företrädares gård vid Södergatan men måste omedelbart inteckna den till det yttersta. Hans ekonomi förbättrades icke under Malmötiden; liksom Hofwer-berg hade S.C. en stor barnskara, och riksdagsresorna voro dyrbara. Också befanns det efter hans bortgång, att >knappast i mannaminne någon så hederlig och välförtjänt prästman efterlämnat hustru och barn i så uselt tillstånd: han hade likväl alltid fört ett stilla hus utan all yppighet>. Genom att änkan erhöll dubbla nådår och fick be-hålla äldste sonen som nådårspred. kunde dock gården förbli i famil-jens ägo till 1740, då den övertogs av M.Pe. och änkan flyttade till sonens nyinköpta gård på hörnet av Kattsunds- och Grönegatan.
G. i Gårdstånga 1709 m. Anna Sofia Espholtz, f. därst. 1691 3/7, död i M.Pe. 1740 27/7, skifte 1743, dotter av kh. i Gårdstånga Christian E, och Anna Elisabet Londin.
- Barn: Christian, f. i Reslöv 1710 5/12, stadskm. i Malmö.
- Lisbet (Elsa) Margareta, f. i R. 1712 27/3, g. m. skolkollegan i Malmö, s.m. adj. Andreas Loffman, se Obef. 1733.
- Erik, f. i R. 1713 7/9, död därst. 1718 21/1.
- Elsa Maria f. i R. 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich.
- Filip, f. i R. 1716 27/11, död därst. 1718 29/1.
- Anna Lisbet, f. i R. 1718 20/3, död därst. 1729 26/3.
- Erik, f. i R. 1719 24/5, Sjm Sk. 1987, student 1736, död i M.Pe. 1740 4/8.
- Filip, f. i R. 1720 14/6 Sjm Sk. 1088, landssekreterare i Nyköping, död därst. (enl. dödsnot. i kb. >då han, i landshövdingens frånvaro vid riksdagen i Norrköping, åkte för arvprinsen Carl, under hästarnas skenande på Silleskog, sprungit ur vagnen, stött vänstra tinningen och strax avlidit>) 1769 1/5.
- Joachim, f. i R. o. 1724, Sjm Sk. 1259, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Christofer Adolf, f. i R. o. 1725, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Dödfött barn i R. 17264/1.
- Anna Catharina, f. i R. 1727, död i M .Pe. 1731 25/12, - >4 år 8 mån.>.
- Johanna Sofia, f. i R. 1729 13/1, begr. i M.Pe. 1738 3/9.
- Anna Elisabet f. i M.Pe. 1730 9/8, g. m. stadskm. i Malmö, slutl. kh. i Nöbbelöv Isak Winqvist.
- Jakob, f. i M.Pe. 1732 9/6, död före fadern.
- Då enl. personalierna 16 barn funnits, saknas ovan 1 barn, vilket sannolikt fötts under åren 1721-23, då Reslövs kyrkobok är ofullständig.
.
3 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.
4
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern
Christoffer, f i B 1732, handlande i Karlshamn, död därst. 1797 2/4.
5 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
6
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II:8, s. 422-425. Anders Corvin
var f. i Gudmuntorp 1688 21/3 (enl.egen uppgift), son av kh därst. Michael Ravn el. Corvinus och Karna Nilsdotter (Kråka). Efter faderns död 1692 lät styvfadern Christian Thomaeus honom erhålla privatundervisn. och 1702 blev han student i Lund.....prv 1714...kh i Bårslöv o Fjärestad 1722...Avsomnade 1763 4/4...
Gift 1.o i B. i juni 1723 ... m. Johanna Sofia Meisner, f i Fulltofta 1698, död i B. 1736 22/5 "39 år", dotter av kh i Fulltofta Jöns M. och Jannika Leche. Barn: (Elmgren uppger att i detta trettonåriga äkteskap funnits 14 barn, därav 6 tvillingar)
Jonas, f. i B. o 1723...tullinspektör i Borås, död därst. 1771 20/3, "49 år o 2 mån."
Jannika, f i B o. 1725, död i Dalköpinge 1802 3/4, "77 år".
Cecilia Magdalena, f i B. o. 1726, g m kh i Solberga Isak Nordbeck
Jöns Michael, f i B o. 1729, tullskrivare i Lund, död därst. 1783 22/8...
Christoffer, f i B 1732, handlande i Karlshamn, död därst. 1797 2/4
Eliana Christina, f i B o. 1732, död i Hälsingborg 1813 23/6, g m stadskassören, sederm. rådmannen o v. borgmästaren i Hälsingborg John Tauson, f i V. Alstad 1732 10/9, död i Hälsingborg 1812 5/2.
Charlotta Sofia, f i B o. 1733, g 1:o m makens eftertr. B9), 2:o m kh i Dalköpinge, prosten Jonas Engeström.
Catharina Maria, fi B o. 1733, död i Malmö Car. 1813 17/12, "80 år", g m tullskrivaren i Hälsingborg, slutl. tullinspektoren i Malmö, Olof Möller, f i Laholm 1725 14/8, död i Dalköpinge 1803 8/2 i hans 2:a gifte (g 1:o m Elsa Margareta Trägårdh, f i Ängelholm 1720 7/2, begr. i Hälsingobrg 1767 10/6)
Isak, f i B o. 1736, handlande i Karlshamn, död därst. 1808 4/4, "70 år".
7
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), forts.
G 2:o 1737 m Brita Beata Röring, f i Hälsingborg 1699 10/8, död i B 1786 22/8, dotter av stadsnotarien i Hälsingborg Peter R. och Elisabeth Schönbeck
Barn: Johan Christopher, f i B. Enl moderns bouppteckning var han äldste sonen, men Elmgren skriver, efter att ha redogjort för hur de övriga barnen kommo merendels alla till lheder och välstånd att "yngsta sonen Johan Christopher blev väl intet mer än klockare i B., men han mådde inte desto mindre ganska väl",. död i B 1794 27/9
Anders, f i B 1743 21/5, kh i V. Nöbbelöv
Petrus (Peter), f i B 1748 14/1, kh i Finja.
8 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.
9
Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5, 3/4. 1757 Junius
d. 11. klåckaren Wilhelm Corwins Son Christopher Diderich föddes d. 9 (Junius) klocken 10 förmiddagen M.f.f. ... ... Friedrich Hökenberg & ... ... Hagdius F.f.f. Compag... ... n: Johan Hendrich Wentzels ... & Jungfru Anna Ulricha Walsten.
10 Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5.
11
Kyrkböcker, Karlskrona AM, CIA:5, 2/4. 1755 December
d: 30: klockaren Wilhelm Corwins son Christopher Didrich M: f: f: Capitainen Hendrich .b..g(d) Capit: .: Wälboren ..n Gabriel Raab. Q: .: .: ... ... Gustaf Walters fru ... Anna Lisa R(ei)cha(rdt) & jungfru Lisa Kröger.
12 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 13A s 329.
13 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se sonen.
14 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Bd 13 A, s 329.
15 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 13A s 352.
16 Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 bild 71/s 63. se sonen Johan Corvin.
17
Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor. Har kontrollerat några oklarheter; Verkar ha mycket på fötterna.
Vederhäftig.
18 VTUNH-V4, Eller Cervin?.
19
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), II:(, s. 425. Anders Corvin
...
Barn:...Eliana Christina, f. i B. o. 1732, död i Hälsingborg1813 23/6, "81 år", g.m. stadskassören, sederm. rådmannen o v. borgmästaren i Hälsingborg Johan Tauson, f. i V. Alstad 1732 10/9, död i Hälsingborg 1812 5/2.
20
Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1813-06-27 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Tauson ort:
titel: änkefru, borgmästarinna kön: k
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 81 år 0 mån 0 veckor 0 dagar
civilstånd: ä dödsorsak:
z
Anhörigs:
namn: relation: ej
titel: ort:
--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.
21 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor.
22 Skånes Demografiska Databas.
23 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor, Tilltalsnamn: Johan.
24
Skånes Demografiska Databas, Döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1812-02-05 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Joh. Tauson ort:
titel: borgmästare, vice, rådman kön: m
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 79 år 0 mån 0 veckor 0 dagar
civilstånd: e dödsorsak: ålderssvaghet
z
Anhörigs:
namn: relation: ej
titel: ort:
--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.
25
Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska Databas Födelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1760-03-09 Datum avser: födelse
z
Barnets namn: Peter Antal födda: 1
Äktenskaplig börd: inom äktenskapet Paritet: 0
Kön: m Dödfödd: e
z
Moderns namn: Eliana Christina Corvin ålder/födelseår: 0
titel: käresta ort:
z
Faderns namn: Johan Tauson ort:
titel: stadscasseur hr
--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt: Barnet föddes natten mellan 9 o 10 mars.
.
26
Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska Databas Födelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1761-04-27 Datum avser: f
z
Barnets namn: Andreas Antal födda: 1
Äktenskaplig börd: i Paritet: 0
Kön: m Dödfödd: e
z
Moderns namn: Eliana Corvin ålder/födelseår: 0
titel: käresta ort:
z
Faderns namn: Tauson ort:
titel: casseur hr
--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.
27
Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska Databas Födelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1763-10-06 Datum avser: födelse
z
Barnets namn: Peter Antal födda: 1
Äktenskaplig börd: inom äktenskapet Paritet: 0
Kön: m Dödfödd: e
z
Moderns namn: Eliana Corvin ålder/födelseår: 0
titel: käresta ort:
z
Faderns namn: Johan Tauson ort:
titel: casseur
--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:
.
28 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se moster CMC.
29
Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska Databas Födelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1764-11-06 Datum avser: d
z
Barnets namn: Johanna Sophia Antal födda: 1
Äktenskaplig börd: i Paritet: 0
Kön: k Dödfödd: e
z
Moderns namn: Eliana Corvin ålder/födelseår: 0
titel: käresta ort:
z
Faderns namn: Johan Tauson ort:
titel: casseur stadsfiskal hr
--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.
30 Skånes Demografiska Databas, Se födelse.
31 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6 sid 14.
32
Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 bild 71/s 63. 1713
187. Johan Corvin, son af kh Wilhelm C. (+ 1727) och Elisabeth Maes (+ 1705); f i Ronneby 28 jan 1695; prv 11 dec 1724; kh i Östra Sallerup 13 juli 1731; + 26 mars 1756
Fadren blef 1706 omgift med Elsa Margeta Österman.
Gift med prestenkan Ingrid Palm
Svärson 515.
33 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:6 s 13.
34 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Ser 2.12, sid 597 f.
35 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse.
36
Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 Bild126/118
. 1742
515. Hans Horster, son af inspektoren Jesper H., i Gryt 1723, prv 20 sept 1749; kh i Bosjökloster 1754 och i Esphult 1789; + 25 maj 1807.
Om hans process med Per Sommar se Cavallins Herdaminnen.
Kusin med 451. Gift i Bosjökloster 1755 med Elisabeth Corvin (1734-1809), dotter af 187. Söner: Johan Wilhelm (f 1763; stud. skån. 1778; rådman i Sölvesborg med borgmästares titel; (+ 1832)
Christian f 1769; stud. skån. 1783; öfverinspector; + 1819
Olof Gottfrid, f 1770; stud skån 1783; kh i Vidtskiöfle; + 1823.
37 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12.
38 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se svärsonen CM. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962
39 (genline), hfl AI:3 s 113.
40 (genline), hfl AI:4 1813-14.
41 (genline), hfl AI:5 1814-16.
42 (genline), hfl A!:1 s 11.
43 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12 s 483 f.
44 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se faders namn.
45
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie II, volym 2, sid 130. 53. CHRISTIAN CORVIN.
CE utsåg 1740 30/1 till provpred. efter W.J. Ledeburs förflyttning 1) prosten J. Rönbecks adjunkt C.C., 2) km. i Vellinge Didrik Kock, 3) km. i Harlösa Hans Petter Weibull. Vid val s.å. 20/3 fick C.C. alla vota och s.å. 2/4 CE:s fullm.
C.C. var f. i Reslöv 1710 5/12, son av dåv. kh. därst., sederm. kh. i S:t Petri, kontr.-prosten Samuel C. och Anna Sofia Espholtz, student 1725 17/9 (Sk.nat. 18j9), disp. ss. stipendiarius regius 1731 27/10 (>Diss. ideam Dei Volfianam ad examen revocans>, pres. C. Papke) och >pro solitis in fac. theol. honoribus> 1733 3/3 (>De oeconomia gratiae applicatricis>, pres. C. Papke), disp. pro gr. 1734 16/1 (>Diss. synedrium magnum rabbinorum ad examen revocans>, pres. H Benzelius), fil.mag. s.å. l0/6, prv. till medhj. hos sin fader i M.Pe. 1735 10/5, förestod vakansen efter denne till 1739 1/5, därefter medhj. hos prosten J. Rönbeck, 2:e stadskm. 1740 2/4, tilltr. s.å. 1/ 5, 1:e stadskm. vid P. Sommars förflyttning, död 1749 18/ 3, begr. s.å. 11/ 4.
G. i M.Pe. 1740 19/8 m. Petronella Samsiö, f. i Lund 1713 25/4, begr. i M.Pe. 1750 16/5, dotter av dåv, befallningsmannen, sederm. lanträntmästaren i Malmö,. tituläre överkommissarien vid Amiralitetet Simon S. och hans 2:a h. Mätta Cecilia Sjöholm.
-- Barn: Samuel Fredrik, dpt i M.Pe. 1741 8/12, död späd.
- Samuel Fredrik, f. därst. 1743 11/1, kh. i V. Ljungby.
-Märta Sofia, f. i M.Pe. 1744 8/1, begr. därst. 1745 30/10.
- Elsa Maja, f. därst. 1745 10/6, begr. därst. 1747 3/4.
- Simon, f. därst. 1746 10/8. begr. därst. 1758 10/9.
- Anna Sofia, f. 1747 3/11, begr. därst. 1750 10/1.
- Erik, f. därst. 1748 2/10, död därst. s. å. 12/10.
46 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make C. C:s namn.
47 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), utdrag ur Malmö( Petri ) Nr 12. Samuel Fredrik Corvin. ... Barn: ... *Elsa Maria*, f. i R(eslöv). 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich. ...
48 Elgenstiernas Sv. Adelns Ättartavlor, Namnet angett till Corrin, född 1715.
49 Elgenstiernas Sv. Adelns Ättartavlor.
50 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make HPL.
51 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se detta dop.
52 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 6. Sören och Johan Lorichs äldre bror kh Petrus Lorich (1656-1717) i Svedala, Malm, var farfar till Hans Peter Lorich (1712-98), som blev magister i Lund 1734, docent i filosofi 1735, conrektor vid Malmö trivialskola 1740, rektor där 1744 och kh i Osby, Krist, 1752 och i Hjärsås, Krist,1762 samt var häradsprost 1766-90. High
53
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 11. Västra och Östra Göinge kontrakt.
Hjärsås och Knisslinge. 10. HANS PETER LORICH
...
HPL var född i Fosie 1712 22/7, son till kh i Fosie Hans Lorich och Metta Hartman, studier i Malmö skola, student i Lund 1727 3/5, ... ,fil mag 1734 10/6, docent i filosofi 1735 5/6, kanslersförordnande 1739 att bestrida de offentliga föreläsningarna i lärdomshistoria under prof. Niklas Oelreichs utländska resa, konrektor vid Malmö skola 1740 5/3, ..., rektor vid Malmö skola 1743 20/12, prv 1748 18/5, ..., kh i Osby och Loshult 1752 3/11, tilltr. 1753 1/5, ..., kh i Hjärsås och Knisslinge 1762 13/9, install 1763 4:e söndagen efter påsk, kontraktsprost i Ö Göinge konytrakt 1766 1/2, ..., avsked från prostämbetet 1790. Död i Hjärsås 1798 29/4 som stiftets senior.
HPL härstammade från en gammal förnäm högborgelig släkt, som sannolikt ursprungligen kom från Slesvig. Familjen gjorde anspråk på adelskap, och den tysk-romerske kejsaren Ferdinand I hade 1564 20/7 erkänt detta adelskap. HPL:s son Nilsförvärvade 1772 20/1 en svensk kungl. resolution, som under hänvisning till Ferdinand I:s brev 1564 erkände honom och hans syskon som kejserlig romersk adel. Nils Lorich naturaliserades 1801 28/5 som svensk adelsman, varefter hans ätt 1802 under namn av Lorichs och med nummer 2172 indroducerades på riddarhuset.
...
När docentförordnandet gick ut 1740, utsågs HPL till först conrektor och sedan rektor vid sin gamla skola i Malmö. Åren i Malmö medförde stora personliga påfrestningar. Här gifte han sig med en dotter till prosten Samuel Corvin, men lyckan blev kortvarig. Han hade varit förlovad med sin Elsa Maria i sex år, men äktenskapet varade endast i sex veckor. Det måste ha upplevts som en stor tragedi att så omedelbart efter bröllopet mista sin hustru. Han gifte snart om sig, men också den andra hustrun dog efter 2 och ett halvt års äktenskap. Ensam med 2 späda barn, av vilket det ena var blivande krigsrådet och tituläre landshövdingen Nils, ingick han 1745 sitt tredje äktenskap.
...
Lars Peter Wåhlin å sin sida säger, att HPL sökte Hjärsås pastorat "för att inte motarbeta en hög gynnares önskan". Den som åsyftas är Betty Jennings på Vanås, som var den dominerande jordägaren inte bara i Kviinge och gryt utan även i Hjärsås och Knisslinge, där hon ägde Bivaröds säteri. Hon har tydligen velat ha HPL till kh och sörjt för att han fick de flesta rösterna. Hennes mycket starka ställning markerades ytterligare genom att hon längre fram 1786 7/3 i egenskap av ägare till Vanås och Bivaröd erhöll patronatsrätt till Hjärsås patronat.
...
G 1:o i Malmö Petri 1740 10/6 m Elsa Maria Corvin, f i Reslöv 1715 28/6, död i Mö P 1740 20/7, dotter till kh i Mö P, prosten Samuel Corvin och Anna Sofia Espholtz.
G. 2:o i N Mellby 1741 30/9 med Maria Sofia Hellman, f i N M 1718, dpt 16/6, död i Mö Caroli 1744, själar 20/3, dotter till kh i N M, prosten Nils Hellman och Anna Maria Leibman. Barn:
Nils, natural Lorichs, f i N M 1742 22/7, krigsråd, titulaär landshövding, död i Sthlm Klara 1823 26/6.
Elsa Maja (Maria), f i Mö P 1743 4/10, död i S. Rörum 1785 30/8, g i Hjärsås 1773 m sedermera kh i S Rörum Pehr Flensburg f i Malmö 1736 juni, död i S Rörum 1791 14/4.
g. 3:o på Hammars gård, Nosaby 1745 26/6 (enl hennes personal på Södertos gård s.å. 10/7, icke i Lyby kb) m Elisabeth Psilander, f på Hammars gård, Nosaby 1726 25/5 (enl personal), död i Hjärsås 1787 8/10, dotter till majoren vid Bohusläns dragonregemente Nils Nilsson Psilander och Catharina Margareta Lönn. Barn:
- Anders Adolf, f i Mö P 1746 5/6, kapten och regementskvartersmästare vid Vendes art-reg, död i Kristianstads garnisonsförs 1802 25/5.
- Hans Gustaf, f i Nosaby 1747 18/8, begr Mö P 1748 9/3.
- Hans, f i Mö P 1749 7/2, begr i Mö P 1750 21/6.
- Samuel Fredrik, f i Mö P 1750 2/4, kaptenlöjtnant och regementskvartermästare vid Södra Skånska kav-reg, majors avsked, död i Stoby 1819 3/6.
- Marta Sofia, f i Mö P 1751 17/6, antagl. död vid späd ålder, icke ant.
- Hans Gustaf, f i Mö P 1752, dpt 17/7, död i Osby 1754 13/6.
- Catharina Margareta, f i O 1753 26/10, död i O 1754 9/6.
- Carl, f i O 1755 21/3, död i O 1756 31/12.
- Beata Elisabeth, f i O 1757 19/6, d i O s.å. 18/9.
- Carl, f i O 1758 30/6, d i O s.å. 6/7.
54
Kyrkböcker, Malmö, se lysning.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 18 Jun 2013 med Legacy 7.5 från Millennia