Okänd 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Kyrkoherde Till 1711 i Förlöv. 2

Makar och barn 
1. *Okänd (       - 1690) 3 
      Äktenskap: 
         Status: 

2. Okänd (       -       )
      Äktenskap: 
         Status:
Okänd 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Lucia Maria Ruhe (1788 -       ) 4, 4 
      Äktenskap: 1833
         Status:
Olavus Jacobsson 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Jacob Jyde (1704-1775) 6 
            Mor: Caisa Köping (      -      ) 7
Peder Jensen 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Margareta Clausdatter (       -       ) 8 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. * Karna Pedersdatter (1642-1708) 9
Pernilla Svågersdotter 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: Ca. 14 Apr 1734 - Lund (Domkyrko), Malmöhus län 10
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Conrad Quensel (16 Apr 1676 - 13 Jan 1732) 11, 12 
      Äktenskap: 4 Sep 1720 - Fjärestad 10
         Status: 
           Barn:
                1. Jakob Quensel (1724-1802) 13
                2. Conrad Quensel (1727-1762) 14
Preben 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Före 1715
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Cathrina Cruse (Före 1720 -       )
      Äktenskap: Före 1736
         Status: 
           Barn:
                1. Maria Cathrina Hartelia (1736-      )
Levande 
      Kön: M

Makar och barn 
1. Levande
           Barn:
                1. Levande
Reinhold Hansen 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som mönsterskrivare i København, Danmark. 15
• Han arbetade som borgmester i København, Danmark. 15

Föräldrar 
            Far: Hans Reinholdsen Folskenk (      -Före 1608) 16 
            Mor: Elsebe (      -Före 1647)
Rigitse Wilhelmsdatter 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Vilhelm Jensen (      -      ) 18 
            Mor:
Makar och barn 
1. *Laurits Nielsen (       -       ) 19, 20 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Wilhelm Hartman (      -1739) 21
                2. Nicolaus Hartman (1652-1709) 22
                3. Martin Hartman (Ber 1662-1730) 23
                4. *Magdalena* Larsdotter Hartman (      -1710) 24
                5. * Metta Larsdotter Hartman (Ber 1670-1752) 25
Levande 
      Kön: M

Makar och barn 
1. Levande
Rut Johanna 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 29 Sep 1915 - Mollösund, Bohuslän 27
         Döptes: 
            Dog: 2 Sep 1992 - Morlanda Fsg, Bohuslän 28
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Karl Johan Hartelius (15 Dec 1913 - 10 Okt 1971) 29, 30 
      Äktenskap: 29 Aug 1942 30
         Status: 
           Barn:
                1. Levande
                2. Levande
Notiser
Allmänt:
Utrag ur Spar 88: Hartelius, Rut Johanna, f 29/09/1915, Hantverkarg 11, Ellös.
Folkbokföringen 970623: Hantverkarg. 12, död 02/09/1992, Morlanda fsg
!CONF
pnr -4805
!ENDCONF

Sara Rebecca 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 7 Jul 1741 32
         Döptes: 
            Dog: Mar 1834 32
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Moses Aron Kahn (Okänt - Före 1834) 33, 32 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Gelle (Juliane) Kahn (1763-1833) 34 (Född inom äktenskapet)
Levande 
      Kön: K

Makar och barn 
1. *Carl-Gustaf Anders Flensburg (20 Dec 1919 - 2 Feb 1992) 35, 36 
      Äktenskap: 7 Apr 1955 37
         Status:
Sissela Andersdotter 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: Ung 1714 39
         Döptes: 
            Dog: 1 Jun 1760 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 40
     Begravning: 4 Jun 1760 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 40
      Dödsorsak: miältsiuka 40

Makar och barn 
1. *Petter Wandahl (Ung 1707 - 10 Maj 1760) 41, 39 
      Äktenskap: 5 Sep 1746 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 42
         Status:
Sivard 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Börta Larsdotter (1648 - 1 Feb 1719) 44, 45 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Mattis Sivardsson (1681-1737) 46

Källor

1. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son A W. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se styvson A W.

2. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son A W.

3. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se styvson A W.

4. Bertil Rietz, Singögatan 18, 257 32 Rydebäck.

5. Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se farfars far Thomas Nilsson Jydes namn.

6. Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se farfar Thomas Nilsson Jydes namn.

7. Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se make Jacob Jydes farfar Thomas Nilsson Jydes namn.

8. Einar Bager, Einar Bagers Samling, se släktträd - dottersonson Biörn Berckhans namn.

9. Einar Bager, Einar Bagers Samling, se släktträd - sonson Biörn Berckhans namn.

10. Svenskt Biografiskt Lexikon, se make CQ.

11. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se vigsel 1714. .... Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 29, sid 556. 1 Quensel, Conrad, f 16 (Ståhl), dp 18
april 1676 i Sthlm, Jak o Joh, d 13 jan 1732
i Lund (likpred). Föräldrar: hovrättsrådet
Wilhelm Johan Q o Maria Bröms. Inskr vid
UU 3 mars 86, vid Åbo akad 89, mag där
25 nov 94, doc där 95, adjunkt vid fil fak
där 02, prof i matematik vid univ i Pernau
29 dec 04 (tilltr 05)\endash 10, räntmästare (kvestor)
där 10 aug 05\endash 10, prof i matematik
vid LU från 5 maj 12 (tilltr 19 maj 13). \endash
LVS 28.
G 1) 26 juli 1706 (bröllopsvers) m sin
fars svägerska Anna Wallwik, f 15 sept 1679
i Sthlm (Leijonhufvud), d 1 dec 1711 i
Umeå (Ståhl; Leijonhufvud), dtr till assessorn
i Svea hovrätt Jöns W o Magdalena
Rudbeck; 2) 10 sept 1714(\endash 18) i Malmö,
S:t Petri, m Ingeborg Tholin, enl uppg d
senast 1720 i Altona (Quensel, s 185), dtr
till (Quensel, s 183) handelsmannen Hack
Persson o Christina Poppelman; 3) 4 sept
1720 (Ståhl; Leijonhufvud) trol i Fjärestad,
Malm, m Pernilla Svågersdtr, d trol
14 april 1734 (själaringn s d) i Lund, trol
dtr till Svåger Persson o Karna.
Sina första studieår tillbringade Q i
Uppsala med sedermera professorn i vältalighet
Kristiern Alander som informator,
något som kan ha bidragit till en senare ofta
påtalad bredd i Q:s intressen. Under tiden
i Åbo omfattade studierna först teologi
men fick alltmer inriktning på naturvetenskaperna.
Han uppmärksammades
där för flera retoriska lärdomsprov.
Föga är känt om Q:s insats som professor
i Pernau, dit universitetet i Dorpat flyttat
i samband med krigsutbrottet 1700.
Förutom astronomi med sammanhängande
ämnen samt matematik spände hans
professur över stora områden, och han gav
undervisning i bl a geodesi och arkitektur.
Han hade att arbeta med en undermålig
uppsättning instrument och ett klent utrustat
universitetsbibliotek, och de exceptionella
förhållandena vid universitetet bidrog
till att merparten av undervisningen
bedrevs i hans hem. Ett tyngande uppdrag
var räntmästarsysslan; Q fick vistas långa
perioder i Sthlm, där han sökte utverka
medel för att kunna upprätthålla undervisningen.
Efter universitetets upplösning kom Q
1710 till Sthlm men fortsatte under svåra
ekonomiska förhållanden till Umeå där
hans första hustru avled. Han sökte vinna
transport till Uppsala men utnämndes till
professor i astronomi och matematik i
Lund. Han behöll denna tjänst livet ut och
avböjde befordan till teologiprofessur \endash en
syssla han enligt flera kolleger skulle ha varit
väl skickad för \endash men sökte, möjligen av
familjeskäl, flera gånger resultatlöst professur
i Uppsala. Han ägde tydligen administrativ
skicklighet, som utnyttjades flitigt
av universitetet, bl a i förhandlingar med
staden Lund och när det gällde ekonomisk
förvaltning.
Q:s första publicerade arbeten inom astronomin
rörde beräkning av solförmörkelsen.
Hans produktion i ämnet är föga
märklig utom i ett avseende: Han var den
förste lundensiske astronom som bekände
sig till kopernikanismen. Detta framkommer
dock uteslutande i den stridsskrift Q
1720 publicerade som vederläggning av
Mikael v Strokirchs anonyma försvar av
det ptolemaiska världssystemet; varken
hans utgivna dissertationer eller bevarade
examensförhör bär spår av detta. Q:s utpräglat
praktiskt inriktade och på svenska
bedrivna undervisning skall ha hållit hög
klass. Något observatorium fanns inte i
Lund, och de enda hjälpmedlen var en
mindre kvadrant och en tub. Astronomin
tycks under Q:s tid något ha fått stå tillbaka
för bl a geografi, där han föreläste över
en kortfattad tysk handbok, och där det
mest bestående blev den breda skildring
av Visingsö som kom ut som dissertation,
och matematisk geografi, där han under
sitt sista levnadsår publicerade en handledning
i globernas användning.
Redan under åren i Pernau visade Q intresse
för almanacksutgivning och begärde
att få samma överinseende över utgivningen
som tillkom ämneskollegerna i
Uppsala och Lund. Han blev också en nitisk
censor av de almanackor som gavs ut i
Riga och av sådana som såldes av bokförare.
Från 1714 var Q den flitigaste utgivaren
av almanackor; han gav ut upp till fyra
olika varje år. I de uppsatser som följde
med Q:s almanacka skildrades märkliga
händelser och järtecken, och i jämförelse
med flera andra utgivares uppsatser var de
närmast en återgång till dem som fanns i
1600-talets almanacka. Samtida uppgifter
talar om en sammanlagd utgivning av almanackor
i Sverige på 40 000 per år, varav
Q bör ha stått för en god del. Ingenting tyder
dock på att almanackorna gjorde honom
förmögen.
Q:s båda senare äktenskap innebar
komplikationer värda att notera. Under
hans rektorstid i Lund inträffade den uppmärksammade
skilsmässan från den andra
hustrun, som för äktenskapsbrott dömdes
till kyrkoplikt, och flera diskussioner i det
akademiska konsistoriet gällde lämpligheten
av det tredje äktenskapet, med dottern
till en man av enkel härkomst.
Strödda handl:ar efter Q:s vetensk verksamhet i
UUB.
Tryckta arbeten: Veritatis defensiuncula contra veritatis
studiosi de motu solis & terræ lucubratiunculam.
[Rubr.] [Lund 1720.] 4:o. (20) s. [Anon.] \endash Oförgrijpeliga
tanckar om calendarii förbättrande, upsatte a:o
1720. [Lund 1720.] 4:o. (12) s. \endash Svar uppå hr. Daniel
Forelii ... förklaring om calendarii förbättrande.
[Rubr.] Lund 1720. 4:o. (8) s. \endash C. Q. Brevis meditatio
super consultatione de correctione calendarii, quam
a:o 1719 publici juris fecit ... Daniel Forelius (Acta literaria
Sveciæ, vol 1. Continens annos 1720 ... & 1724,
Upsaliæ & Sthlm, s 34\endash 36 [sign], 78 f, 104\endash 106, 270 f,
375\endash 377, 523\endash 525 o 543 f [sign]). \endash Computus cyclicus
verus, et tam Julianus quam Gregorianus ecclesiasticus,
una cum calendario Romano. Lundini Gothorum
[1730]. (107) s. \endash Akad avh i Pernau 1708\endash 09
o 1709 (3 st) samt Lund 1723 o 1729, preses o delvis
förf; Almanack för 1714(\endash 20 o 1722\endash 33), Lund
1713(\endash 32, för 1715\endash 33 även tr Jönköping, 1715\endash 30 o
33 även Gbg o 1717\endash 33 även Sthlm), se Klemming o
Eneström, nedan anf arb, 1, s 31\endash 37, o Lychnos-bibliotek,
17: 2. N. V. E. Nordenmark, Astronomiens historia
i Sverige ..., Utgivarens supplement, 2. J Nordström,
Bibliografiskt suppl ..., Upps 1965, sp 190\endash 192;
rektorsprogram för LU 1718\endash 19 o 1730\endash 31 se LUÅ, N
F, afd 1, bd 11, nr 2 [även bilaga till 4 inbjudningsskrifter
1912\endash 1915]: P Sjöbeck, Program utg vid
Lunds universitet 1667\endash 1867, Lund ... 1912\endash 15, s 32 f,
40; observationer införda i A Celsius m fl, CCCXVI.
observationes de lumine boreali ..., Norimbergæ
1733, se Nordström, a a, sp 196.
Källor o litt: Livonica 2, vol 147, RA.
G Klemming o G Eneström, Sveriges kalendariska
litt, 1\endash 2 (1878\endash 79); Leijonhufvud; N V E Nordenmark,
Sv astronomi o sv astronomer 1700\endash 1730
(1933\endash 34); dens, Astronomiens hist i Sverige intill år
1800 (1959); A Quensel, Vandring med släkten Q genom
hist miljöer (1978), s 152\endash 194; G v Rach, Die
Universität Dorpat (1943); H Richter, Geografiens
hist i Sverige intill år 1800 (1959); H Sandblad, Det
copernikanska världssystemet i Sverige (Lychnos
1944\endash 1945); M L Ståhl, Biographiske underrättelser
om professorer vid Kongl univ i Lund ... (1834).
Anders Burius.

12. Svenskt Biografiskt Lexikon.

13. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tryckt litteratur Sjöström:5 (1682-1832) sid 224. Nr 1111. Jakob Quensel, son af professorn Conrad Q. († 1732) och Anna Petronella Svågersdotter († 1734); f. i Lund 12 Jan 1724; magister 1748; konrektor vid Malmö skola 10 febr. 1753; rektor 27 juli 1756 ; prestvigd 17 dec 1763 ; kyrkoherde i Ausås 3 dec. 1766 ; prost 1780 ; † 9 febr. 1802.
Gift i Ingelstad 1761 med Ulrika Benedikta Billberg (f. 1739 † 1806), dotter af 719. -- Söner: 2185, 2321 och 2322. -- Svärson: 1724. -- Svåger: 1050.

14. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.), Tryckt litteratur Lindberg:1 (1719-1917) sid 100
G. Landskanslisterna.
. 6. Conrad Quensel, f. i Lund 1727 29/1; föräldrar: professorn Conrad Q. och Anna Petronella Svågersdotter; förekommer 1750 såsom landskanslist; hallrättsnotarie i Malmö 1759; död i Malmö 1762 i juni.
g. i Malmö 1765 25/11 m. Mätta Maria Flensburg ....

15. Einar Bager, Einar Bagers Samling, se fader Hans Reinholdsen Folskenks namn.

16. Einar Bager, Einar Bagers Samling, Anteckningsbok "B", sid 10. X Hans (Folskenck) Reinholdsen
g.m.
Elsebe 1) omg. m. Christian Skammelsen se IX sid 9. o LIX s. 61.
dotter av Niels Matzen, borgmästare i Malmö ?
barn:
Hansdotter g.m. Thomas Lorck se I sid 1
Niels Hansen, rådman i Köpenhamn (Folskenck)
Reinholdt Hansen, mönsterskrivare senare borgmästare i Köpenhamn

1576 Brödre i danske Compani: Niels Madtzen, borgmester i Malmö, Hans Reinholdtsen Follschenck.
1608 31/7 Miss. till Dr Anders Christensen som af indtage af döde H.R:s son Niels Hansen i Sorö skole ( kancell. brevböger)
1637 utses till förmyndare för Baltzar och Karin Lorich Söffren Christensen, barnens morfar, och Niels Hansen, raadmand i Köpenhamn, barnens faders moderbroder. ( Barnaboken A. )
Köpenhamns historia: Niels Hansen Folskenck, Raadmand: - Hand maa have varet i Slægt med Thomas Lorck, ...

1) 1647 28/1 Affkaed för Baltzar Lorchs arf efter hans sal. fadermoders moder Elsebe Christen Skamelsens.

17. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter MH's man HF.

18. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se dotter Rigitzes son N Hartman.

19. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tryckt litteratur Sjöström:1 (1697-1900) sid 53. 119. Lars Hartman, son av kyrkoherden i Brönnestad Nicolaus H. († 1709) och Marna Gemzæus; prestvigd till Vesterstad 27 juni 1712.
Broder till 120.
- om slägten(felaktigt framställd hos Cavallin, 2:88 och 4.337) berättar år 1739 den 80-årige boktryckaren Abraham Habereger till Lunds rådsturätts protokoll: >Här i staden har varit en byfogde Lauritz Nielsen, hvars hustru hetat Risa Vilhelmsdotter, hvilka äkta folk sammanaflat följande barn, sönerna Keld Hartman (sedermera capitain i Danmark, död barnlös), Nils Hartman (prest i Brönnestad), Vilhelm Hartman (köpman i Vimmelskaftet i Köpenhamn), Martin Hartman (rådman och kämnerspreses i Malmö), döttrarna Magdalena Hartman (för detta en gång gift med handlanden här i staden Ludolf Lieffertz) och Metta Hartman (gift 1) med kyrkoherden i Fosie Hans Flensburg, 2) med kyrkoherden der Hans Lorich). Af dessa barn lefver 1739 endast Metta Hartman, som är enka och bor i Malmö. Barnen tog sig tillnamnet Hartman, hvilket Lauritz Nielsen ej brukat>.

20. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se son N Hartman.

21. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se bror N Hartman.

22. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 11. Västra och Östra Göinge kontrakt
Brönnestad och Matteröd. 7. Nils Lauritsen Hartman
N H var född i Lund 1652 11/11, son till byskrivaren i Lund Laurentius Nielssen från Flensburg i Schleswig-Holstein och Rigitsa Wilhelmsdatter, dotter till byskrivaren i Lund Vilhelm Jenssen. Mycket tyder på att familjen tillhörde patriciatet i Staden. En syster Mette var gift med kh Hans Flensburg i Fosie 1), två andra systrar var gifta i Skåne, den ene med en kyrkoherde, den andre med en borgare i Malmö. Två bröder valde att flytta till Danmark väster om Öresund. Den ene blev så småningom kapten i dansk tjänst, den andre mäklare i Köpenhamn. 2) N H gick i Lunds skola och inskrevs på sin nittonårsdag vid Lunds universitet 1671 12/11. 3) ... Prästvigning har skett först följande år 1681 14/12. ... Slutligen utnämndes N H till kh i Brönnestad och Matteröd, likaledes den 28/2 [1685].
...
N H avled i Brönnestad 1709 10/4.
...
G 1685 (Acta cleri) med Maren (Marna) Gemzæus, dotter till kh i Jämshög Jens Andersen och Malena Lauritsdatter, i hennes 2:a gifte (g 1:o med kh i Brönnestad Jens Bring, se ovan).
Barn:
...
Uppgiften i Cavallin 4, 1857, s 338 om att sonen Vilhelm blivit mäklare i Köpenhamn måste vara felaktig, ty enligt dödsnotisen 1709 efterlämnade N H två söner och fyra döttrar. Mäklaren Vilhelm H begr i Köpenhamn Hellig Geist 1739 13/3.




1) Uppgifterna om N H är där ej annat angives tagna från hans egenhändiga Vita, D II 4, LDA, LLA. Se även So A3, LUB. 2) Utredning om släktskapet i Sj Sk, s 360. Se även Carlquist 2:2, 1948, s 359 ff. 3) Lunds Univ matr.

23. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se bror N Hartman. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se begr.

24. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tilltlsnamn: se son Christian Lorentz.

25. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make HF.

26. Original import to Legacy from FTM. .... Import från okända hartelius. .... Sveriges Dödbok 1950-1999.

27. Utdrag ur Spar -88.

28. Folkbokföringen via allmän terminal.

29. Original import to Legacy from FTM. .... Sveriges Släktforskarförbund, 1913-12-15

Hartelius, Karl Johan

Ellös 37
440 80 Ellös

Kyrkobokförd i Morlanda (Orusts kn, Göteborgs och Bohus län, Bohuslän), distrikt 01, fastighet 33357. Mantalsskriven på samma ort.

Född 15/12 1913 i Morlanda (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
. .... Import från okända hartelius. .... Sveriges Dödbok 1950-1999.

30. Sveriges Dödbok 1950-1999.

31. Brøndsted, Tom, Se dotterson Michael Nachmanson. first email 01-04-18:

Kære Mikael.

Jeg har med interesse studeret Nachmanson i jeres slægtsdatabase. Jeg
vil lige tilføje at jeres Michael Hirsch N. kan føres længere tilbage,
nemlig til Hirsch NACHMANN diversehandler (16 Apr 1764 - 1 Mar 1825)
g.m. Gelle (Juliane) KAHN (12 May 1763 - 14 Mar 1833). Hun var datter af
Moses Aron KAHN ( - Before 1834) & Sara Rebecca (7 Jul 1741 - Mar 1834).
Moses og Sara er mine forfædre. Jeg har lidt flere detaljer, hvis det
har interesse.

mvh

tom brøndsted, danmark

32. Brøndsted, Tom, Se dotterson Michael Nachmanson.

33. Brøndsted, Tom, Se dotterson Michael Nachmanson. .... Brøndsted, Tom, Hej Mikael
Jeg har mine ting om Kahn osv. på min computer i maskinlæsbar form ("gedcom") og
kan hurtigt svare på dine spørgsmål. Jeg kan gerne sende dig et "Microsoft Word"
dokument på 19 sider, hvis du ønsker det. Her mine svar:

> * Moses Kahn, var levde han?

Moses Kahn (slægtsnavn også skrevet Kann, Kohn, Cohn, Kohanitten) hører til de
tidligst indvandrede svenske jøder. Da hustruen af Judiska Församlingen angives
at være født i "Kurland", og sønnen Salomon iflg. "Aaron Isaac" var født i
"Schoden" eller "Schöden", peger alt på at familien kommer fra byen Skoudas i
Lithauen der indtil 2. verdenskrig havde en stor jødisk menighed. Szkody nord
for Warzawa (der ligeledes betegnedes Schoden i den tyske tid) eller selve
Schoden i Saarland kan nok udelukkes. Familien må da (igen iflg. "Aaron
Isaac"-optegnelserne om sønnen Salomon) være indvandret i 1780. Gravstenen over hustruen angiver, at Moses Kahn anså sig som efterkommer af ypperstepræsten Aaron. Dette kæder ham sammen med Abraham Joseph Kohn ("Abbrohom Kauhen" f. circa 1752), der optræder som slagter i Stockholm fra 1784-1799. De er muligvis brødre. Abraham menes at være død udenlands, efterladende familie i Sverige. Det samme kan være overgået Moses der ikke synes at være begravet i Sverige. Kilde: Judiska Församlingen ®88, Judiska Gravplatser ®89, Aaron Isaac ®90 (s. 340 f., 352).

>
> * Samma för Hirsch Nachman.

Han er født i Prekutten, Kurland, 16 Apr 1764, men er kommet til Stockholm hvor
han var tjener og huslærer hos sin svigerfar, senere diversehandler. Her døde
han 1 Mar 1825.

>
> * Var Rebeccca ett efternamn, eller känner du bara inte till hennes
> födelsenamn?
> ( Jag är inte så kunnig i judisk namntradition på 1700-talet )

Jeg har desværre ikke hendes efternavn:
Gravskriften har (i sv. oversættelse): "Här blev begraven kvinnan fru Sara
Rebecka, änka efter herr Moses Hakohen ...", hvilket angiver at manden tilhørte
præsteslægten. Kilde: Judiska Församlinge.

34. Brøndsted, Tom, Se son Michael.

35. Sveriges Släktforskarförbund, 1919-12-20

Flensburg, Carl Gustaf Anders

Per Albin Hanssons v 52 B
214 63 Malmö

Kyrkobokförd i Eriksfält (Malmö kn, Malmöhus län, Skåne), distrikt 03, fastighet 15036. Mantalsskriven på samma ort.

Född 20/12 1919 i Tygelsjö (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Malmöhus län 1971.

36. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Folkbokföringen via allmän terminal. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),

Flensburg, Carl Gustaf Anders

Greveg 31
216 17 Malmö

Död 2/2 1992.

Kyrkobokförd (1984) i Limhamn, Malmö kn, Malmöhus län. Mantalsskriven (1984) på samma ort.

Född 20/12 1919 i Tygelsjö (Skåne, f d Malmöhus län).

Gift man (7/4 1955).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Limhamn, Malmö kn, Skåne län

Födelseförsamling i källan:
TYGELSJÖ (Malmöhus län)

Källor:
SPAR 92, RTB 92.

37. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se make.

38. Kyrkböcker, Kristianstad, C:5 1750-1766 Döda 5/5. 1760 Maij
29) d. 4 Juni begrofs aflidna Borgaren Petter Wandals änka Sissela A(n)iersdotter, som uppå sitt 46 (...) år, d: 1 Juni dödde utaf miältsiuka.

39. Kyrkböcker, Kristianstad, C:5. Framräknat från död.

40. Kyrkböcker, Kristianstad, C:5.

41. Kyrkböcker, Kristianstad, C:5 1750-1766 Döda 5/5. 1760 Maij
24) d. 15 begrofs Borgaren Petter Wandahl, som 53 år gammal och gift, den 10 maj dödde af (f)åll (och hyng).

42. Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Wigda 4/5. 1746
26) d 5 Sept wigdes Hantlangaren Petter Wandahl och (f:) (Sissela) (Anders) Dotter.

43. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), N Sivard. Einars släktträd. Artikel skriven av Einar Lind 14 sept. 1998 "Ett strävsamt par på Lilla Gerum"

44. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Larsdotter Börta. Född. Död 1719-02-01 i Kyrkoryk, Tanum. Einars släktträd.
Från ett annat av Einars släktträd: Larsdotter Börta. Född 1648. Död 1719-02-01 i Kyrkoruk.

45. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998).

46. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Sivardsson Mattis. Född 1681. Död 1737-10-31 i St Gerum. Einars släktträd.

Källor

1 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son A W. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se styvson A W.

2 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son A W.

3 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se styvson A W.

4 Bertil Rietz, Singögatan 18, 257 32 Rydebäck.

5 Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se farfars far Thomas Nilsson Jydes namn.

6 Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se farfar Thomas Nilsson Jydes namn.

7 Johan Thomson, "Stam-Bok öfver Thomsonska-slägten jemte anteckningar upprättade av Johan Thomson" (Malmö, 1898), se make Jacob Jydes farfar Thomas Nilsson Jydes namn.

8 Einar Bager, Einar Bagers Samling, se släktträd - dottersonson Biörn Berckhans namn.

9 Einar Bager, Einar Bagers Samling, se släktträd - sonson Biörn Berckhans namn.

10 Svenskt Biografiskt Lexikon, se make CQ.

11 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se vigsel 1714. .... Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 29, sid 556. 1 Quensel, Conrad, f 16 (Ståhl), dp 18
april 1676 i Sthlm, Jak o Joh, d 13 jan 1732
i Lund (likpred). Föräldrar: hovrättsrådet
Wilhelm Johan Q o Maria Bröms. Inskr vid
UU 3 mars 86, vid Åbo akad 89, mag där
25 nov 94, doc där 95, adjunkt vid fil fak
där 02, prof i matematik vid univ i Pernau
29 dec 04 (tilltr 05)\endash 10, räntmästare (kvestor)
där 10 aug 05\endash 10, prof i matematik
vid LU från 5 maj 12 (tilltr 19 maj 13). \endash
LVS 28.
G 1) 26 juli 1706 (bröllopsvers) m sin
fars svägerska Anna Wallwik, f 15 sept 1679
i Sthlm (Leijonhufvud), d 1 dec 1711 i
Umeå (Ståhl; Leijonhufvud), dtr till assessorn
i Svea hovrätt Jöns W o Magdalena
Rudbeck; 2) 10 sept 1714(\endash 18) i Malmö,
S:t Petri, m Ingeborg Tholin, enl uppg d
senast 1720 i Altona (Quensel, s 185), dtr
till (Quensel, s 183) handelsmannen Hack
Persson o Christina Poppelman; 3) 4 sept
1720 (Ståhl; Leijonhufvud) trol i Fjärestad,
Malm, m Pernilla Svågersdtr, d trol
14 april 1734 (själaringn s d) i Lund, trol
dtr till Svåger Persson o Karna.
Sina första studieår tillbringade Q i
Uppsala med sedermera professorn i vältalighet
Kristiern Alander som informator,
något som kan ha bidragit till en senare ofta
påtalad bredd i Q:s intressen. Under tiden
i Åbo omfattade studierna först teologi
men fick alltmer inriktning på naturvetenskaperna.
Han uppmärksammades
där för flera retoriska lärdomsprov.
Föga är känt om Q:s insats som professor
i Pernau, dit universitetet i Dorpat flyttat
i samband med krigsutbrottet 1700.
Förutom astronomi med sammanhängande
ämnen samt matematik spände hans
professur över stora områden, och han gav
undervisning i bl a geodesi och arkitektur.
Han hade att arbeta med en undermålig
uppsättning instrument och ett klent utrustat
universitetsbibliotek, och de exceptionella
förhållandena vid universitetet bidrog
till att merparten av undervisningen
bedrevs i hans hem. Ett tyngande uppdrag
var räntmästarsysslan; Q fick vistas långa
perioder i Sthlm, där han sökte utverka
medel för att kunna upprätthålla undervisningen.
Efter universitetets upplösning kom Q
1710 till Sthlm men fortsatte under svåra
ekonomiska förhållanden till Umeå där
hans första hustru avled. Han sökte vinna
transport till Uppsala men utnämndes till
professor i astronomi och matematik i
Lund. Han behöll denna tjänst livet ut och
avböjde befordan till teologiprofessur \endash en
syssla han enligt flera kolleger skulle ha varit
väl skickad för \endash men sökte, möjligen av
familjeskäl, flera gånger resultatlöst professur
i Uppsala. Han ägde tydligen administrativ
skicklighet, som utnyttjades flitigt
av universitetet, bl a i förhandlingar med
staden Lund och när det gällde ekonomisk
förvaltning.
Q:s första publicerade arbeten inom astronomin
rörde beräkning av solförmörkelsen.
Hans produktion i ämnet är föga
märklig utom i ett avseende: Han var den
förste lundensiske astronom som bekände
sig till kopernikanismen. Detta framkommer
dock uteslutande i den stridsskrift Q
1720 publicerade som vederläggning av
Mikael v Strokirchs anonyma försvar av
det ptolemaiska världssystemet; varken
hans utgivna dissertationer eller bevarade
examensförhör bär spår av detta. Q:s utpräglat
praktiskt inriktade och på svenska
bedrivna undervisning skall ha hållit hög
klass. Något observatorium fanns inte i
Lund, och de enda hjälpmedlen var en
mindre kvadrant och en tub. Astronomin
tycks under Q:s tid något ha fått stå tillbaka
för bl a geografi, där han föreläste över
en kortfattad tysk handbok, och där det
mest bestående blev den breda skildring
av Visingsö som kom ut som dissertation,
och matematisk geografi, där han under
sitt sista levnadsår publicerade en handledning
i globernas användning.
Redan under åren i Pernau visade Q intresse
för almanacksutgivning och begärde
att få samma överinseende över utgivningen
som tillkom ämneskollegerna i
Uppsala och Lund. Han blev också en nitisk
censor av de almanackor som gavs ut i
Riga och av sådana som såldes av bokförare.
Från 1714 var Q den flitigaste utgivaren
av almanackor; han gav ut upp till fyra
olika varje år. I de uppsatser som följde
med Q:s almanacka skildrades märkliga
händelser och järtecken, och i jämförelse
med flera andra utgivares uppsatser var de
närmast en återgång till dem som fanns i
1600-talets almanacka. Samtida uppgifter
talar om en sammanlagd utgivning av almanackor
i Sverige på 40 000 per år, varav
Q bör ha stått för en god del. Ingenting tyder
dock på att almanackorna gjorde honom
förmögen.
Q:s båda senare äktenskap innebar
komplikationer värda att notera. Under
hans rektorstid i Lund inträffade den uppmärksammade
skilsmässan från den andra
hustrun, som för äktenskapsbrott dömdes
till kyrkoplikt, och flera diskussioner i det
akademiska konsistoriet gällde lämpligheten
av det tredje äktenskapet, med dottern
till en man av enkel härkomst.
Strödda handl:ar efter Q:s vetensk verksamhet i
UUB.
Tryckta arbeten: Veritatis defensiuncula contra veritatis
studiosi de motu solis & terræ lucubratiunculam.
[Rubr.] [Lund 1720.] 4:o. (20) s. [Anon.] \endash Oförgrijpeliga
tanckar om calendarii förbättrande, upsatte a:o
1720. [Lund 1720.] 4:o. (12) s. \endash Svar uppå hr. Daniel
Forelii ... förklaring om calendarii förbättrande.
[Rubr.] Lund 1720. 4:o. (8) s. \endash C. Q. Brevis meditatio
super consultatione de correctione calendarii, quam
a:o 1719 publici juris fecit ... Daniel Forelius (Acta literaria
Sveciæ, vol 1. Continens annos 1720 ... & 1724,
Upsaliæ & Sthlm, s 34\endash 36 [sign], 78 f, 104\endash 106, 270 f,
375\endash 377, 523\endash 525 o 543 f [sign]). \endash Computus cyclicus
verus, et tam Julianus quam Gregorianus ecclesiasticus,
una cum calendario Romano. Lundini Gothorum
[1730]. (107) s. \endash Akad avh i Pernau 1708\endash 09
o 1709 (3 st) samt Lund 1723 o 1729, preses o delvis
förf; Almanack för 1714(\endash 20 o 1722\endash 33), Lund
1713(\endash 32, för 1715\endash 33 även tr Jönköping, 1715\endash 30 o
33 även Gbg o 1717\endash 33 även Sthlm), se Klemming o
Eneström, nedan anf arb, 1, s 31\endash 37, o Lychnos-bibliotek,
17: 2. N. V. E. Nordenmark, Astronomiens historia
i Sverige ..., Utgivarens supplement, 2. J Nordström,
Bibliografiskt suppl ..., Upps 1965, sp 190\endash 192;
rektorsprogram för LU 1718\endash 19 o 1730\endash 31 se LUÅ, N
F, afd 1, bd 11, nr 2 [även bilaga till 4 inbjudningsskrifter
1912\endash 1915]: P Sjöbeck, Program utg vid
Lunds universitet 1667\endash 1867, Lund ... 1912\endash 15, s 32 f,
40; observationer införda i A Celsius m fl, CCCXVI.
observationes de lumine boreali ..., Norimbergæ
1733, se Nordström, a a, sp 196.
Källor o litt: Livonica 2, vol 147, RA.
G Klemming o G Eneström, Sveriges kalendariska
litt, 1\endash 2 (1878\endash 79); Leijonhufvud; N V E Nordenmark,
Sv astronomi o sv astronomer 1700\endash 1730
(1933\endash 34); dens, Astronomiens hist i Sverige intill år
1800 (1959); A Quensel, Vandring med släkten Q genom
hist miljöer (1978), s 152\endash 194; G v Rach, Die
Universität Dorpat (1943); H Richter, Geografiens
hist i Sverige intill år 1800 (1959); H Sandblad, Det
copernikanska världssystemet i Sverige (Lychnos
1944\endash 1945); M L Ståhl, Biographiske underrättelser
om professorer vid Kongl univ i Lund ... (1834).
Anders Burius.

12 Svenskt Biografiskt Lexikon.

13 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tryckt litteratur Sjöström:5 (1682-1832) sid 224. Nr 1111. Jakob Quensel, son af professorn Conrad Q. († 1732) och Anna Petronella Svågersdotter († 1734); f. i Lund 12 Jan 1724; magister 1748; konrektor vid Malmö skola 10 febr. 1753; rektor 27 juli 1756 ; prestvigd 17 dec 1763 ; kyrkoherde i Ausås 3 dec. 1766 ; prost 1780 ; † 9 febr. 1802.
Gift i Ingelstad 1761 med Ulrika Benedikta Billberg (f. 1739 † 1806), dotter af 719. -- Söner: 2185, 2321 och 2322. -- Svärson: 1724. -- Svåger: 1050.

14 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.), Tryckt litteratur Lindberg:1 (1719-1917) sid 100
G. Landskanslisterna.
. 6. Conrad Quensel, f. i Lund 1727 29/1; föräldrar: professorn Conrad Q. och Anna Petronella Svågersdotter; förekommer 1750 såsom landskanslist; hallrättsnotarie i Malmö 1759; död i Malmö 1762 i juni.
g. i Malmö 1765 25/11 m. Mätta Maria Flensburg ....

15 Einar Bager, Einar Bagers Samling, se fader Hans Reinholdsen Folskenks namn.

16 Einar Bager, Einar Bagers Samling, Anteckningsbok "B", sid 10. X Hans (Folskenck) Reinholdsen
g.m.
Elsebe 1) omg. m. Christian Skammelsen se IX sid 9. o LIX s. 61.
dotter av Niels Matzen, borgmästare i Malmö ?
barn:
Hansdotter g.m. Thomas Lorck se I sid 1
Niels Hansen, rådman i Köpenhamn (Folskenck)
Reinholdt Hansen, mönsterskrivare senare borgmästare i Köpenhamn

1576 Brödre i danske Compani: Niels Madtzen, borgmester i Malmö, Hans Reinholdtsen Follschenck.
1608 31/7 Miss. till Dr Anders Christensen som af indtage af döde H.R:s son Niels Hansen i Sorö skole ( kancell. brevböger)
1637 utses till förmyndare för Baltzar och Karin Lorich Söffren Christensen, barnens morfar, och Niels Hansen, raadmand i Köpenhamn, barnens faders moderbroder. ( Barnaboken A. )
Köpenhamns historia: Niels Hansen Folskenck, Raadmand: - Hand maa have varet i Slægt med Thomas Lorck, ...

1) 1647 28/1 Affkaed för Baltzar Lorchs arf efter hans sal. fadermoders moder Elsebe Christen Skamelsens.

17 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter MH's man HF.

18 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se dotter Rigitzes son N Hartman.

19 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tryckt litteratur Sjöström:1 (1697-1900) sid 53. 119. Lars Hartman, son av kyrkoherden i Brönnestad Nicolaus H. († 1709) och Marna Gemzæus; prestvigd till Vesterstad 27 juni 1712.
Broder till 120.
- om slägten(felaktigt framställd hos Cavallin, 2:88 och 4.337) berättar år 1739 den 80-årige boktryckaren Abraham Habereger till Lunds rådsturätts protokoll: >Här i staden har varit en byfogde Lauritz Nielsen, hvars hustru hetat Risa Vilhelmsdotter, hvilka äkta folk sammanaflat följande barn, sönerna Keld Hartman (sedermera capitain i Danmark, död barnlös), Nils Hartman (prest i Brönnestad), Vilhelm Hartman (köpman i Vimmelskaftet i Köpenhamn), Martin Hartman (rådman och kämnerspreses i Malmö), döttrarna Magdalena Hartman (för detta en gång gift med handlanden här i staden Ludolf Lieffertz) och Metta Hartman (gift 1) med kyrkoherden i Fosie Hans Flensburg, 2) med kyrkoherden der Hans Lorich). Af dessa barn lefver 1739 endast Metta Hartman, som är enka och bor i Malmö. Barnen tog sig tillnamnet Hartman, hvilket Lauritz Nielsen ej brukat>.

20 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se son N Hartman.

21 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se bror N Hartman.

22 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 11. Västra och Östra Göinge kontrakt
Brönnestad och Matteröd. 7. Nils Lauritsen Hartman
N H var född i Lund 1652 11/11, son till byskrivaren i Lund Laurentius Nielssen från Flensburg i Schleswig-Holstein och Rigitsa Wilhelmsdatter, dotter till byskrivaren i Lund Vilhelm Jenssen. Mycket tyder på att familjen tillhörde patriciatet i Staden. En syster Mette var gift med kh Hans Flensburg i Fosie 1), två andra systrar var gifta i Skåne, den ene med en kyrkoherde, den andre med en borgare i Malmö. Två bröder valde att flytta till Danmark väster om Öresund. Den ene blev så småningom kapten i dansk tjänst, den andre mäklare i Köpenhamn. 2) N H gick i Lunds skola och inskrevs på sin nittonårsdag vid Lunds universitet 1671 12/11. 3) ... Prästvigning har skett först följande år 1681 14/12. ... Slutligen utnämndes N H till kh i Brönnestad och Matteröd, likaledes den 28/2 [1685].
...
N H avled i Brönnestad 1709 10/4.
...
G 1685 (Acta cleri) med Maren (Marna) Gemzæus, dotter till kh i Jämshög Jens Andersen och Malena Lauritsdatter, i hennes 2:a gifte (g 1:o med kh i Brönnestad Jens Bring, se ovan).
Barn:
...
Uppgiften i Cavallin 4, 1857, s 338 om att sonen Vilhelm blivit mäklare i Köpenhamn måste vara felaktig, ty enligt dödsnotisen 1709 efterlämnade N H två söner och fyra döttrar. Mäklaren Vilhelm H begr i Köpenhamn Hellig Geist 1739 13/3.




1) Uppgifterna om N H är där ej annat angives tagna från hans egenhändiga Vita, D II 4, LDA, LLA. Se även So A3, LUB. 2) Utredning om släktskapet i Sj Sk, s 360. Se även Carlquist 2:2, 1948, s 359 ff. 3) Lunds Univ matr.

23 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se bror N Hartman. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se begr.

24 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tilltlsnamn: se son Christian Lorentz.

25 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make HF.

26 Original import to Legacy from FTM. .... Import från okända hartelius. .... Sveriges Dödbok 1950-1999.

27 Utdrag ur Spar -88.

28 Folkbokföringen via allmän terminal.

29 Original import to Legacy from FTM. .... Sveriges Släktforskarförbund, 1913-12-15

Hartelius, Karl Johan

Ellös 37
440 80 Ellös

Kyrkobokförd i Morlanda (Orusts kn, Göteborgs och Bohus län, Bohuslän), distrikt 01, fastighet 33357. Mantalsskriven på samma ort.

Född 15/12 1913 i Morlanda (Göteborgs och Bohus län, Bohuslän).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
. .... Import från okända hartelius. .... Sveriges Dödbok 1950-1999.

30 Sveriges Dödbok 1950-1999.

31 Brøndsted, Tom, Se dotterson Michael Nachmanson. first email 01-04-18:

Kære Mikael.

Jeg har med interesse studeret Nachmanson i jeres slægtsdatabase. Jeg
vil lige tilføje at jeres Michael Hirsch N. kan føres længere tilbage,
nemlig til Hirsch NACHMANN diversehandler (16 Apr 1764 - 1 Mar 1825)
g.m. Gelle (Juliane) KAHN (12 May 1763 - 14 Mar 1833). Hun var datter af
Moses Aron KAHN ( - Before 1834) & Sara Rebecca (7 Jul 1741 - Mar 1834).
Moses og Sara er mine forfædre. Jeg har lidt flere detaljer, hvis det
har interesse.

mvh

tom brøndsted, danmark

32 Brøndsted, Tom, Se dotterson Michael Nachmanson.

33 Brøndsted, Tom, Se dotterson Michael Nachmanson. .... Brøndsted, Tom, Hej Mikael
Jeg har mine ting om Kahn osv. på min computer i maskinlæsbar form ("gedcom") og
kan hurtigt svare på dine spørgsmål. Jeg kan gerne sende dig et "Microsoft Word"
dokument på 19 sider, hvis du ønsker det. Her mine svar:

> * Moses Kahn, var levde han?

Moses Kahn (slægtsnavn også skrevet Kann, Kohn, Cohn, Kohanitten) hører til de
tidligst indvandrede svenske jøder. Da hustruen af Judiska Församlingen angives
at være født i "Kurland", og sønnen Salomon iflg. "Aaron Isaac" var født i
"Schoden" eller "Schöden", peger alt på at familien kommer fra byen Skoudas i
Lithauen der indtil 2. verdenskrig havde en stor jødisk menighed. Szkody nord
for Warzawa (der ligeledes betegnedes Schoden i den tyske tid) eller selve
Schoden i Saarland kan nok udelukkes. Familien må da (igen iflg. "Aaron
Isaac"-optegnelserne om sønnen Salomon) være indvandret i 1780. Gravstenen over hustruen angiver, at Moses Kahn anså sig som efterkommer af ypperstepræsten Aaron. Dette kæder ham sammen med Abraham Joseph Kohn ("Abbrohom Kauhen" f. circa 1752), der optræder som slagter i Stockholm fra 1784-1799. De er muligvis brødre. Abraham menes at være død udenlands, efterladende familie i Sverige. Det samme kan være overgået Moses der ikke synes at være begravet i Sverige. Kilde: Judiska Församlingen ®88, Judiska Gravplatser ®89, Aaron Isaac ®90 (s. 340 f., 352).

>
> * Samma för Hirsch Nachman.

Han er født i Prekutten, Kurland, 16 Apr 1764, men er kommet til Stockholm hvor
han var tjener og huslærer hos sin svigerfar, senere diversehandler. Her døde
han 1 Mar 1825.

>
> * Var Rebeccca ett efternamn, eller känner du bara inte till hennes
> födelsenamn?
> ( Jag är inte så kunnig i judisk namntradition på 1700-talet )

Jeg har desværre ikke hendes efternavn:
Gravskriften har (i sv. oversættelse): "Här blev begraven kvinnan fru Sara
Rebecka, änka efter herr Moses Hakohen ...", hvilket angiver at manden tilhørte
præsteslægten. Kilde: Judiska Församlinge.

34 Brøndsted, Tom, Se son Michael.

35 Sveriges Släktforskarförbund, 1919-12-20

Flensburg, Carl Gustaf Anders

Per Albin Hanssons v 52 B
214 63 Malmö

Kyrkobokförd i Eriksfält (Malmö kn, Malmöhus län, Skåne), distrikt 03, fastighet 15036. Mantalsskriven på samma ort.

Född 20/12 1919 i Tygelsjö (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Malmöhus län 1971.

36 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Folkbokföringen via allmän terminal. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),

Flensburg, Carl Gustaf Anders

Greveg 31
216 17 Malmö

Död 2/2 1992.

Kyrkobokförd (1984) i Limhamn, Malmö kn, Malmöhus län. Mantalsskriven (1984) på samma ort.

Född 20/12 1919 i Tygelsjö (Skåne, f d Malmöhus län).

Gift man (7/4 1955).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Limhamn, Malmö kn, Skåne län

Födelseförsamling i källan:
TYGELSJÖ (Malmöhus län)

Källor:
SPAR 92, RTB 92.

37 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se make.

38 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5 1750-1766 Döda 5/5. 1760 Maij
29) d. 4 Juni begrofs aflidna Borgaren Petter Wandals änka Sissela A(n)iersdotter, som uppå sitt 46 (...) år, d: 1 Juni dödde utaf miältsiuka.

39 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5. Framräknat från död.

40 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5.

41 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5 1750-1766 Döda 5/5. 1760 Maij
24) d. 15 begrofs Borgaren Petter Wandahl, som 53 år gammal och gift, den 10 maj dödde af (f)åll (och hyng).

42 Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Wigda 4/5. 1746
26) d 5 Sept wigdes Hantlangaren Petter Wandahl och (f:) (Sissela) (Anders) Dotter.

43 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), N Sivard. Einars släktträd. Artikel skriven av Einar Lind 14 sept. 1998 "Ett strävsamt par på Lilla Gerum"

44 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Larsdotter Börta. Född. Död 1719-02-01 i Kyrkoryk, Tanum. Einars släktträd.
Från ett annat av Einars släktträd: Larsdotter Börta. Född 1648. Död 1719-02-01 i Kyrkoruk.

45 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998).

46 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Sivardsson Mattis. Född 1681. Död 1737-10-31 i St Gerum. Einars släktträd.

Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia