Hulda Aurora Elisabeth Damström
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1843 1 Döptes: Dog: 1910 1 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Axel Strandberg (1828 - 1896) 1 Äktenskap: 1864 1 Status: Barn: 1. Georg Strandberg (1870-1942) (Född inom äktenskapet) 2. Ebba Albertina Strandberg (1873- ) (Född inom äktenskapet)? Dancklof
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Catharina Hansdotter (Ung 1618 - 27 Mar 1689) 2 Äktenskap: Flensburg, Schleswig-Holstein, Denmark Status:Carl Gustav Danckwardt
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: 25 Mar 1706 - Torsebro 4 Dog: 24 Jun 1780 - Göingeholm 4 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Häradshövding i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader år 1733. 4• Han arbetade som Häradshövding i Gärds, Albo och Villands härader från 21 Maj 1745 till 1758. 4
• Han bodde i Göingeholm, Häglinge, Kristianstad.
Föräldrar
Far: Georg Danckwardt ( - ) 5 Mor:
Makar och barn
1. *Elisabet Schaeij (21 Dec 1717 - 18 Maj 1780) 6 Äktenskap: 14 Jan 1735 7 Status: Barn: 1. Christina Elisabeth Danckwardt (1743-1816) 8 (Född inom äktenskapet)Christina Elisabeth Danckwardt
Kön: K
Personinformation
Föddes: 30 Sep 1743 - Riseberga, Kristianstads län 8 Döptes: 3 Okt 1743 - Riseberga, Kristianstads län 9 Dog: 3 Jul 1816 - Häglinge, Kristianstads län 10 Begravning: 7 Jul 1816 - Häglinge, Kristianstads län 11 Dödsorsak: kramp colik i magen 12
Händelser• Hon var den 18 Aug 1806 med som vittne på dopet av Nils Johan Flensburgs och Elsa Christina Bohmans son Anders Petter i Häglinge, Kristianstads län. 13
Föräldrar
Far: Carl Gustav Danckwardt (1706-1780) 3 Mor: Elisabet Schaeij (1717-1780)
Makar och barn
1. *Fil. Mag. Petter Flensburg (14 Jul 1736 - 14 Apr 1791) 14, 15 Äktenskap: 15 Sep 1786 16 Status:
Notiser
Forskning:
!Information from her husbands biography.
Her father, Carl Gustaf DANCKWARDT was the honourable "chief" in
N & S Åsbo and several other places including Villands. Other places was the
"tituläre" (holds title but not the responsibility) of a company. DANCKWARDT
noble family No 1412. Her mother is Elisabet Schaeij.
Georg Danckwardt
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
Barn: 1. Carl Gustav Danckwardt (1706-1780) 3Margareta Danielsdotter
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1640 17 Döptes: Dog: 1716 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Johan Hanson Hülphers (1638 - 1682) 17 Äktenskap: Status: Barn: 1. Daniel Hülphers (1670-1728) (Född inom äktenskapet)Anders Danielsson
Kön: M
Personinformation
Föddes: 7 Maj 1818 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 19 Döptes: 10 Maj 1818 - Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län 20 Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Snickare år 1890 i Bögerup, Billinge fsg, Malmöhus län. 21
Föräldrar
Far: Daniel Andersson (1783- ) 22 Mor: Hanna Mårtensdotter ( - ) 23
Makar och barn
1. *Cicilia Jönsdotter (Ung 1820 - ) 24, 25 Äktenskap: Status: Barn: 1. Daniel Andersson Hartelius (1857- ) 20 2. Troen Andersdotter (1855- ) 26Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1783 28 Döptes: Dog: 1857 28 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Anna Elisabet Kindstrand ( - ) 28 Äktenskap: Status: Barn: 1. Erik Georg Danielsson (1815-1881) 29 (Född inom äktenskapet)Erik Georg Danielsson
Kön: M
Personinformation
Föddes: 13 Jul 1815 - Berga, Fellingsbro Socken 28 Döptes: Dog: 19 Jun 1881 - Risberg, Norra Råda Socken 28 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Disponent För Uddeholms AB. 30
Föräldrar
Far: Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson (1783-1857) 31 Mor: Anna Elisabet Kindstrand ( - ) 28
Makar och barn
1. *Magdalena (Malin) Ulrika Lalin (10 Feb 1820 - 22 Mar 1844) 32, 28 Äktenskap: 4 Jun 1843 28 Status: 2. Kristina (*Stina*) Wærn (2 Aug 1829 - 19 Mar 1874) 33, 28 Äktenskap: 13 Jul 1848 - Hova 28 Status:Fredrika Af Darelli
Kön: K
Personinformation
Föddes: Okänt Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Johan Wingård (19 Apr 1738 - 12 Jan 1818) 35, 36 Äktenskap: 1777 37 Status: Barn: 1. Johan Diedrik Af Wingård (1778-1854) 38 (Född inom äktenskapet) 2. Johanna Helena Af Wingård (1780- ) 39 (Född inom äktenskapet) 3. Karl Fredrik af Wingård (1781-1851) 40*Charlotta* Andrietta Darin
Kön: K
Personinformation
Föddes: 21 Feb 1817 - Lund, Malmöhus län 41 Döptes: Dog: 1 Jul 1900 - Eslöv, Västra Sallerups fsg 41 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Lars Magnus Darin (1783-1820) 42 Mor: Johanna (*Jeanette*) Rebecka Lindahl (1778-1854) 43*Helena* Dorotea Rebecka Darin
Kön: K
Personinformation
Föddes: 10 Jul 1815 - Lund, Malmöhus län 41 Döptes: Dog: 17 Sep 1903 - Lund, Malmöhus län 41 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Lars Magnus Darin (1783-1820) 42 Mor: Johanna (*Jeanette*) Rebecka Lindahl (1778-1854) 43*Matilda* Johanna Lovisa Darin
Kön: K
Personinformation
Föddes: 3 Jul 1818 - Lund, Malmöhus län 41 Döptes: Dog: 6 Jan 1894 - Lund, Malmöhus län 41 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Lars Magnus Darin (1783-1820) 42 Mor: Johanna (*Jeanette*) Rebecka Lindahl (1778-1854) 43Anders Darin
Kön: M
Personinformation
Föddes: Ca. 1691 - Daretorp, Skaraborgs län 45 Döptes: Dog: 3 Jun 1740 - Bara fsg, Bara Härad, Malmöhus län 46 Begravning: Dödsorsak: afsomnade 47
Händelser• Han arbetade som Kyrkoherde i Bara och Mölleberga. 28
Föräldrar
Far: Laurentius Johannes Qvist ( -1696) 48 Mor: Kerstin Månsdotter Graan ( - ) 49
Makar och barn
1. *Johanna Maria Torslow (Ca. 1700 - 7 Jan 1753) 50, 50 Äktenskap: 7 Nov 1733 - Bara fsg, Bara Härad, Malmöhus län 51 Status: Barn: 1. Christina Maria Darin (1734-1807) 41 2. Laurentius Johannes Darin (1735-1736) 41 3. Magdalena Judit Darin (Före 1738-1790) 41Andreas Darin
Kön: M
Personinformation
Föddes: 5 Jan 1751 - Farhult fsg, Malmöhus län 53 Döptes: Dog: Efter 30 Maj 1808 54 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Handlande år 1782 i Kristianstad sfs, Kristianstads län. 53• Han arbetade som Tullinspektör i Sölvesborg, Blekinge. 52• Han har motstridande dödsinformation med 6 Aug 1800 och Sölvesborg, Blekinge. 53
Föräldrar
Far: Lars Darin (1708-1752) 55 Mor: Lovisa Catharina Aulin (Ca. 1715-1784) 56
Makar och barn
1. *Ingrid Dorotea Schenck ( - ) Äktenskap: 5 Apr 1782 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 57 Status: Barn: 1. Lars Magnus Darin (1783-1820) 42 2. Andreas Hindrich Darin (Ca. 1784-1785) 3. Anna Lovisa Darin (1786- ) 4. Ingrid Christina Darin (1787- ) 58
Källor
1. SSK13.
2. Flensburgska Stamtavlan. .... Flensburgska Släktboken, 4:e bladet från slutet.
3. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB). .... (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Carl Gustaf Danckwardt, döpt 1706 25/3 på Torsebro, son av Georg Danckwardt; häradshövding i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader 1733; vice lagman i Skåne 1743; häradshövding i Gärds, Albo och Villands härader 1745 21/5-1758; lagmans titel 1756; död 1780 24/6 på Göingeholm.
Gift 1735 14/1 med Elisabeth Schaeij, född 1717 21/12, död 1780 18/5, dotter av häradshövdingen Johan Petersson Schaeij och hans 1:a hustru Anna Mühlenbrock. Barn: Georg Peter, född 1735, överste, död 1809; Johanan Christina, född 1736 7/12, död 1811 8/1 på Karlsnäs gård vid Kristianstad; Magnus Gustaf, född 1738, lagman; död 1800; Anna Brita, född 1739 17/7 på Riseberga gård, död 1748 30/5; Carolina Catharina, född 1740 20/10, död ogift 1821 8/1 på Göingeholm; Henrietta Amalia, född 1741 5/10, död 1806 27/2 i Lund; Johan Ulrik, född 1742, överjägmästare, död 1824; Carl Adolf, född 1743 12/10 på Hörröd, konteramiral, död barnlös 1806 5/12 på Sveaborg; Christian Fredrik, född 1744 14/8 på Riseberga gård, död samma år 16/10; Christina Elisabeth, född 1745 13/9, död 1816 3/7 på Göingeholm; Ulrika Lovisa, född 1746 8/12, död 1747 några veckor gammal; Eva Charlotta, född 1753 17/4, död ogift 1817 27/1 på Göingeholm.
.4. (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), se namn.
5. (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se son Carl Gustavs namn.
6. (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se make Carl Gustav Danckwardt.
7. (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se makens namn.
8. Kyrkböcker, Riseberga fsg, Kristianstads län, se dop.
9. Kyrkböcker, Riseberga fsg, Kristianstads län, Riseberga C:1 (1689-1764) Bild 96 / sid 91. 1743
d. 3 oct: blef på Riseberga gård, för svaghets skull hemma
döpt ... Hr Härads Höfding
Carl Gustaf Danckwardts dotter
Christina Elisabeth, som
... högädla Mademoiselle Jeanna
Chatarina Papke hölt öfwer ...
Wittnen: Nådig fröken på Nybo ...:
fru Rosenqwist, vice Härads Höf-
dingen Carl g: Rosenqwist, Au-
scultanten Edla ock Hög...st
Hr Jonas Papke ... Hr
Cuhlberg. Blef föd d. 30 Sept:
Kl: 4 om morgonen.10. Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Häglinge församling
1806 - 1894
Datum1816-07-03 Datum avser död ID-nr/Regler 256299/DDSS
Den avlidne
NamnElisabeth Flensburg f. Danckvardt Kön kvinna
Titelenkefru prostinna Civilstånd änka
OrtÄktenskaplig börd ej angivet
DödsorsakÅlder/födelsedatum (i förekommande fall)
kramp colik i magen
År: 73Månad: Dag:
Födelsedatum:
Attest
Anhörig
NamnOrt
TitelRelation
Övrigt
Hon dog sedan hon mäst 2-ne år varit sängliggande af Kramp Colik i magen
Källhänvisning
ArkivSid-/årsnummer
Häglinge kyrkoarkiv C:1315 / 11
Förvarande institutionSida i husförhörslängden
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlagaMicrofiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1806-1856. Vigda 1806-1846. Döda 1806-1861.
Övrig information
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Häglinge C:1 1806-1861, Häglinge F:1 1862-1890 samt Häglinge F:2 1891-1894.11. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Häglinge CI:1 (1806-1856) Bild 158 / sid 315. 1816
No 11. Den 3 Julii dog och den 7 begrofs Enkefru Prostinnan
Elisabeth Flensburg född Danckwardt. Hon dog sedan
hon mäst 2ne år warit sängliggande af Kramp Colik
i magen och war 73 år gamal.12. Demografisk databas för södra Sverige, Se egen död. .... Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, se begr.
13. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Se detta dop.
14. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Carlquist LSH, del 6
Frosta Kontrakt
Södra Rörum och Häglinge.
sid 118. 15. Pehr Flensburg
P.F. var f. i Malmö juni 1736, son av rådmannen Wilhelm Flensburg och Anna Margareta Riber; gick i Malmö skola, student 1751 16/12, efter kallelse av faderns halvbror, kh i Osby H. P. Lorich prv till dennes medhjälpare 1760 7/9. ... medföljde Lorich vid dennes förflyttning till Hjärsås 1762, fil. mag. 23/6 1763, e.o. reg.-pred. vid Södra skånska kav. 5/1 1771, 2:e reg.-präst 26/2 1772, 1:e reg.-präst 11/7 1773, ..., kh. i S.R. & H. 6/9 1780, ..., prost ö.e.f. 12/9 1786, död i S.R. 14/4 1791.
g. 1:o i Hjärsås 1773 m. Elsa Maria Lorich, f. i Malmö Pe. 4/10 1743, död i S.R. 30/8 1785 ( enl. hennes bouppt. Frosta s.å. 17/9), dotter av kh. i Hjärsås, hdsprosten Hans Peter L. och hans 2:a h. Maria Sofia Hellman. Barn:
- Hans Wilhelm, död i Tolånga 13/1 1780.
- Nils Johan, f. i Tolånga 18/6 1777, kh i Vellinge.
- Mattias, f. i T. 24/9 1779, handlande i Malmö, död därst. 22/1 1851.
G. 2:o 15/9 1786 (enl. Elg. 2, s. 158) m. Christiana Elisabeth Danckwardt, f. i Riseberga 30/9 1743, död på Göingeholm, Häglinge, 3/7 1816, dotter av hdshövd. i N. & S. Åsbo m.fl., sederm. i Villands m.fl. hd, tituläre lagmannen Carl Gustaf D. (adl. ätten n:r 1412) och Elisabet Schaeij.15. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
16. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.
17. Bäcks släktträd/familjearkivet.
18. (genline), genline. Billinge 1860
5. Ett dödfött flickebarn. Februari 7 född.
Snickaren och husmannen Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modren 39 år gl. .... (genline), genline. se födelse.19. (genline), genline. Billinge 1818 födda
Bögerups hus Anders
Husmannen Daniel Anderssons hustru Hanna Mårtensdtr födde en son Torsdags afton d 7 Maij som döptes d. 10 ejusdem i kÿrkan af Com. Mag. Rothstein, kallades Anders.
Faddrar:
Trädgårdsmäst. Hans Ericssons hust. Boël Mårtensdtr i gemenskapen bar honom.
1. Rusthåll. Åke Nilsson i Bögerup
2. Dräng Ola Nilsson ibm
3. Dräng Nils Jonsson i Gunnaröd
4. Pigan Bengta Persdr ibm (?)
5. Pigan Sissela Andersdr i Billinge.20. (genline).
21. Folkbokföringen 1890, Se son Daniel.
22. (genline), genline. Billinge 1783
1, Bögerups hus Anders Olsons och Toren Larsdotters son föddes d 5 Januari. Döptes den 12 dito Kallades Daniel.
Test. Daniel Johnas: i Stockamöllan.
Susc. Marna Nils Åkas i Bögerup
Rÿtt: Zestrand (?) i Bogerup
do Daniel Kastensson ibm
Pig. Malens Olsdotter ibm
Pig Margaretha Jonasdotter ibm.23. (genline), genline. Billinge 1818 födda
Bögerups hus Anders
Husmannen Daniel Anderssons hustru Hanna Mårtensdtr födde en son Torsdags afton d 7 Maij som döptes d. 10 ejusdem i kÿrkan af Com. Mag. Rothstein, kallades Anders.
Faddrar:
Trädgårdsmäst. Hans Ericssons hust. Boël Mårtensdtr i gemenskapen bar honom.
1. Rusthåll. Åke Nilsson i Bögerup
2. Dräng Ola Nilsson ibm
3. Dräng Nils Jonsson i Gunnaröd
4. Pigan Bengta Persdr ibm (?)
5. Pigan Sissela Andersdr i Billinge
.24. (genline), genline. Billinge 1860
5. Ett dödfött flickebarn. Februari 7 född.
Snickaren och husmannen Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modren 39 år gl.
. .... (genline), Billinge 1855 födda
Troen född Oct 17 döpt Oct 28
Husman och Snickare Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modern 35 år gl.
Susc. Husman Nils Danielssons i Bögerup Hustru Ulla Malmstedt.
Testes: Åbon Nils Nilsson i Bögerup och Ynglingen Carsten Nilsson.
.25. (genline), Billinge 1857
Daniel född November 17 döpt November 22
Husman och Snickaren Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdtr av Bögerup. Modren 37 år gl.
Susc. Åboen Nils Åkessons i Bögerup hustru... ... ...
Åboen Nåns Bengtsson i Bögerup och Ynglingen Erik Weibull. I Mattsson.
.26. (genline), se födelse.
27. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se Erik Georg Danielsson. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Danielsson, släkt, härstammande från mjölnaren Matthis Jonsson (f. 1676, - 1754) i Börsjö i Risinge församling, vilken troligen var son till mjölnaren Johan Andersson (d. 1709) i Finspång i Risinge församling och blev fader till byggmästaren och mjölnaren vid Lämneån i Tjällmo församling Daniel Matthisson Uhr (f. 1721, d. 1777). Dennes son kronolänsmannen Daniel Danielsson Uhr (f. 1755, d. 1793) i Vistinge i Risinge församling hade bl. a. sonen regementskommissarien Daniel Fredrik Danielsson (f. 1783, d. 1857). Bland dennes efterkommande märkas, jämte en äldre släktgren, som skriver sig Danielson (se detta namn), hans sonson disponenten Carl Leonard D. (se nedan 2), fader till disponenten vid Österby Åke D. (f. 1882, d. 1928), samt Carl Leonard D:s farbroder disponenten Eric Georg D. (se nedan 1), fader till överingenjören vid Hagfors, sedermera bruksförvaltaren vid Motjärnshyttan Jonas Viktor D. (f. 1855).
Källa: Släktutredning av Genealogiska byrån, Uppsala, i släktens ägo.28. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
29. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Erik Georg Danielsson, f. 13 juli 1815 å Berga, Fellingsbro socken, d. 19 juni 1881 på Risberg, Norra Råda socken.
Föräldrar: regementskommissarien Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson och Anna Elisabet Kindstrand. Elev vid Johannislunds friskola under Halleby säteri, Skärkinds socken, nov. 1821- hösten 1825 och i Norrköpings trivialskola ht. 1825-vt. 1830; brukselev vid Lilla Ålberga bruk i Kila socken, Södermanland, 12 dec. 1830 - 1834; lantbruksbokhållare vid Gammelstads herrgård i samma socken maj - nov. 1834; bruksbokhållare vid Spånga bruk i Västra Vingåkers socken nov. 1834 - 1836; elev vid Filipstads bergsskola 1 nov. 1836-9 sept. 1837. Bokhållare vid Uddeholmsverken okt. 1837; elev i smide (smidesmästare) därstädes med bostad vid Geijersholm sept. 1838; förvaltare vid Munkfors med en lön av 1,000 rdr 1 nov. 1840 - 1846; företog på Jernkontorets bekostnad en studieresa till Amerikas förenta stater, England och Frankrike 30 juli 1843 - 1844; egendomsdisponent vid Uddeholmsverken 1 nov. 1846; förste eller affärsdisponent därstädes 1 nov. 1855; erhöll 13 apr. 1881 på egen begäran avsked från disponentbefattningen från bruksårets utgång.
Gift 1) 4 juni 1843 med Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f.
10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors,
dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von
Heland; 2) 13 juli 1848 i Hova med Kristina (Stina) Waern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D:s föräldrahem upplöstes tidigt på grund av ekonomiska svårigheter, vari hans fader invecklades, men icke desto mindre fick han tack vare understöd av släktingar åtnjuta skolundervisning till sitt femtonde år. Därefter måste han förtjäna sitt uppehälle som brukselev och lantbruksbokhållare. Bevarade anteckningar visa, att den begåvade ynglingen på egen hand fortsatte arbetet på sin utbildning; under ihärdiga självstudier sökte han bl. a. förkovra sig i språken, och hans läsning sträckte sig även till vitterheten (Atterbom, Almquist m. fl.). Vid tjuguett års ålder vann han inträde i Filipstads bergsskola och knöts omedelbart efter sin avgångsexamen 1837 till det stora företag, Uddeholmsbolaget, vilket han sedan skulle komma att utan avbrott tjäna till sin död och vars öden han slutligen ledde under ett avgörande skede i dess utveckling.
Vid denna tid ägdes Uddeholmsverken av ett bolag, huvudsakligen bestående av ättlingar till >Uddeholms andre grundläggare>, B. G. Geijer. Förste disponent var den framstående bruksmannen Jonas Waern, under vars ledning företaget upplevde en av sina glansperioder. Det vittnar gott om det förtroende, D. hastigt vann hos denne fordrande chef, att han redan efter ett år betroddes med uppsikten över smidet vid brukets stångjärnshammare. Sina förutsättningar för en ledande verksamhet vidgade han genom studieresor till de mellansvenska bruken (1839, 1840). Efter att ha avböjt ett hedrande anbud om anställning på Jernkontorets stat betroddes D. 1840 med förvaltningen av en av bolagets främsta egendomar, Munkfors’ ett decennium tidigare inköpta, nu i kraftig utveckling
stadda bruk. Ett par år senare ingick han förlovning. Sin fästmö, Malin Lalin, hade han lärt känna under en kurs i engelska i det Waernska hemmet, vari han deltagit. Det synes ha väckt ett visst uppseende, att den vackra, glada, firade brukspatronsdottern valde den allvarsamme, uppåtsträvande unge mannen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts. Själv hade hon under deras tidigare bekantskap tecknat sin blivande fästman på följande sätt: >ansenligt lång, dito mörk, med ett allvarligt, manligt, även
intressant ansikte, vackra ögon, vacker panna! Han är i sällskap mycket tyst - dansar ej.> Över D:s och Malin Lalins korta kärleks-saga vilar ett vemodigt romantiskt skimmer. Deras bröllop firades på försommaren 1843. Sedan de blott en månad njutit >det högsta av jordlivets lycka>, måste D. anträda en studieresa till Amerika. Sin hustru fick han aldrig återse. Under hemresan möttes han i England av underrättelsen, att hon jämte en nyfödd son bortryckts av scharlakansfeber. Förlängda studier i England och Frankrike kunde ej skingra hans sorg. >Han reste ut en vacker yngling och är nu som en utmagrad gammal gubbe>, skrev svärmodern vid hans hemkomst.
Efter Amerikaresan blev D. snart egendomsdisponent, dvs. chefens närmaste man,
och efterträdde 1855 Waern - sedan 1848 hans svärfader - såsom förste disponent. Han inflyttade nu i disponentbostaden Risberg, där han förblev boende till sin död och som han återuppförde efter en eldsvåda 1864.
Under D:s E. G. Danielsson.
förvaltningstid modernisera- Fotografi.
des äganderättsförhållandena
till Uddeholmsverken, i det Uddeholms bolag, vars karaktär av släkt-stiftelse
småningom och särskilt genom en ny bolagsordning 1860
alltmer försvagats, år 1870 till det nybildade Uddeholms aktiebolag
överlät all sin lösa och fasta egendom. Förändringen var visserligen
så till vida av formell natur, som ledningen förblev oförändrad
och delägarna i de båda bolagen i huvudsak voro desamma, men
på grund av den allmänna konjunkturutvecklingen kom omorganisa-tionen
1870 att sammanfalla med ett skarpt markerat skiljemärke
mellan två perioder i Uddeholmsverkens historia.
Det bruksföretag, till vars ledare D. sålunda arbetade sig upp, bestod av en mångfald smärre verk och förfogade över en väldig areal, nära 200,000 tunnland, varav 164,000 tunnland skogsmark (1835). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), De stora domänerna voro fördelade över vidsträckta områden utefter Klarälven och dess biflod Uvån. Av hänsyn till bränsle-försörjningen voro de olika verken förlagda långt från varandra. Malmen hämtades från östra Värmlands bergslagsdistrikt, där Uddeholmsverken hade rika gruvor och gruvandelar, främst i Tabergs-fältet. Ett stycke längre väster ut lågo masugnarna, fyra till antalet, sedan följde hammarverken, uppradade efter Uvån samt vid eller i grannskapet av Klarälven från Dalby socken i norr till Munkfors i söder. Tillsammans voro omkring 1840 tio stångjärnshammare i verksamhet, däribland Munkfors och Stjärnsfors (invid Uddeholm).
Tillverkningen bestod främst av s. k. tysksmide av traditionell typ. Vidare framställdes något gjutgods vid masugnarna, stål vid Munkfors och (från 1844) Stjärnsfors samt manufaktursmide vid Munkfors och Stjärnsfors. För bruksrörelsen obehövliga skogstillgångar tillgodogjordes genom försågning bl. a. vid Stjärnsfors och, framför allt, vid Munkfors, där virket från Klarälven uppsamlades. Bolagets
domäner hade sålunda sammangjutits till en enhetlig ekonomisk organisation, byggd på den gammalsvenska bruksrörelsens principer. Men påtagligt är, att företaget ej kunde förbli stående på denna ståndpunkt. Så snart nya kommunikationsmedel skapades, måste målet bli tillverkningens koncentrering och rörelsens ombildning till rationell stordrift. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Då D. började sin ingenjörsverksamhet i Uddeholmsverkens tjänst, stodo emellertid de tekniska problemen i intressets bränn-punkt. Avsättningen av det svenska järnet syntes hotat av revolutionerande uppfinningar. Stenkolsjärnet blev alltmer konkurrensdugligt, och i utlandet började järnet framställas i växlande sorteringar,
avpassade för speciella ändamål. Under 1830-talet hade i Sverige framgångsrika försök gjorts att omlägga tillverkningssättet efter engelskt mönster; föregångsmän vid införandet av >Lancashire-smidet>, som metoden kallades, voro G. Ekman på Lesjöfors och K. Fr. Waern på Baldersnäs. Till D:s första uppgifter hörde att följa
experiment med engelskt smide. Då han tillträdde förvaltartjänsten vid Munkfors, anställdes där en engelsk smed Houlder, säkerligen tillhörande en arbetarfamilj med detta namn, som genom K. Fr. Waern inkallats till Sverige. Försöken upptogos 1842-43 i större skala och med sådan framgång, att man under bruksåret 1844-45
i huvudsak övergick till det nya tillverkningssättet. Efter all sannolikhet har D. haft stor andel i genomförandet av denna viktiga reform.
I närmaste samband med nyss berörda förhållanden står D:s ovan omtalade, av Jernkontoret bekostade resa till Amerika, England och Frankrike. Avsättningen av det svenska järnet gick vid denna tid katastrofalt tillbaka i Amerika, och den kraftigt uppblomstrande amerikanska järnindustrien, som arbetade både med trä- och stenkol, erbjöd i tekniskt avseende särskilt mycket av intresse för en svensk ingenjör. Den även av trycket utgivna reseberättelse, som D. 1845 avgav till sin uppdragsgivare, är också huvudsakligen ägnad åt Amerika. Tyngdpunkten i framställningen ligger på det tekniska området, men D. försummar därför ej övriga
förhållanden av betydelse för det ekonomiska produktionsresultatet. Om framtida insatser varslar den starka uppmärksamhet, han ägnade åt kommunikationsmedlen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans allmänna slutsats blev, att det svenska järnets framtid på exportmarknaden kunde räddas, men endast om man vaket tillgodogjorde sig de tekniska uppfinningarna och inriktade tillverkningen på hög kvalitet och en rikare
sortering, som smidigt anpassade sig efter marknadens skiftande behov.
Det program, D. i sin reseberättelse uppställt, blev vägledande för hans egen verksamhet. Tack vare dessa principer kunde Uddeholmsjärnet också bibehålla sin gamla ställning och vinna nya marknader. En direkt frukt av D:s studieresa var det otvivelaktigt, att han lyckades organisera en betydande försäljning i Amerika.
Den omsorg, som nedlades på tillverkningen, måste emellertid fördyra denna. Under högkonjunkturer, då även ordinärt järn vann lätt avsättning, kunde otvivelaktigt endast en viss karaktärsstyrka hos ledaren upprätthålla principen att även med uppoffringar söka uppnå endast den bästa möjliga kvalitet. En stark kvantitativ ökning av tillverkningen gynnades varken av en sådan politik eller av konjunkturerna. Stångjärnstillverkningen, som vid medlet av 1840-talet överskridit 15,000 skeppund, sprang väl vid 1850-talets högkonjunktur upp till det dubbla men stannade både före och efter denna exceptionella period vid avsevärt lägre belopp än det sistnämnda. Den omläggning av tillverkningen, som föranleddes
av bessemermetodens utveckling, inleddes efter någon tvekan genom uppförandet av en bessemerugn vid Gustavsfors 1871-72. Även försök med martinprocessen började ungefär samtidigt (1869) och utföllo så gynnsamt, att tillverkningen av martinmetall redan vid mitten av 1870-talet blivit >en huvudsak> vid sidan av det äldre träkolssmidet. Manufaktursmidet och gjutgodstillverkningen kunde på grund av det dåliga avsättningsläget före skapandet av nya
kommunikationsmedel ej nå någon större omfattning. Viktigare var stålberedningen, som befrämjades genom tekniska förbättringar (valsverk vid Munkfors 1856, sågspånsugnar från 1860). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bolagets andra huvudprodukt var trävaror. Mot slutet av det skede, som här sysselsätter oss, nådde denna tillverkningsgren i betydelse nästan upp till järnframställningen. Bakom detta resultat låg ett målmedvetet arbete på flottledernas upprensning, skogsarealens utvidgning genom köp och arrenden samt skogsskötselns förbättring; åren 1835-80 torde arealen ha ökats med omkring
hälften. Då Waern 1855 avgick från disponentbefattningen, hade den starka utvecklingen av bolagets trävarurörelse föranlett anläggandet av ett nytt sågverk, Skoghall, vid Klarälvens mynning. Skogsbruket och sågningen hade av Waern omfattats med det största intresse, och D. fullföljde, vad svärfadern begynt. Ofta genomströvade han under milsvida vandringar bolagets skogar. Efter en
>beredningshuggning>, vilken genomfördes på tjugu år, kunde man slutligen under 1860-talet fastställa en systematisk trakthuggningsplan för hela domänen, utarbetad av en bekant skogsman, L. V. Obbarius. Även på jordbrukets område anknöt D. till uppslag och strävanden, som utgått från Jonas Waern. Denna gren av bolagets verksamhet hade städse varit föremål för Waerns synnerliga omvårdnad, och D. delade hans uppfattning om dess betydelse. För bruket var det också av största vikt att öka fodertillgången och nedbringa det tyngande spannmålsförlaget genom ökade egna skördar. Sistnämnda skäl talade jämväl för att på alla sätt uppmuntra bolagets underhavande att med omsorg sköta sina gårdar.
Här gjorde sig likväl också ett annat motiv gällande, den patriarkaliskt-humanitära omvårdnad om de underhavande, som hörde till bolagets traditioner. Vid olika tillfällen har D. givit uttryck åt åsikten, att jordbruket som binäring är av största betydelse för arbetarnas ekonomi och moral (se t. ex. borgarståndets protokoll 6 dec. 1856), och han sökte också i vad på honom ankom omsätta denna mening i handling. Av andra sociala frågor lågo folknykterheten och folkundervisningen honom varmt om hjärtat. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Överhuvud torde det kunna sägas, att han kände ett verkligt personligt ansvar för den stora befolkning, som direkt hade sin utkomst av bruket och som under hans tid mer än fördubblades (från c:a 5,000 omkring 1840 till över 10,000 1870).
I Uddeholms historia under skedet före 1870 var det framför allt försäljningen och finansieringen, som förebådade en ny tid. Ovan har redan talats om öppnandet av nya marknader. Därmed sammanhängde, att man ej lika uteslutande som tidigare litade till de göteborgska handelshusens förmedling utan även anknöt direkta
förbindelser. För att vårda och utvidga dessa företog D. upprepade utländska resor. Finansieringen karakteriserades framför allt av ett allt målmedvetnare utnyttjande av det framväxande moderna kreditväsendet. I samband därmed steg bolagets skuldsättning, som dock förblev obetydlig i förhållande till dess tillgångar; under 1860-talet uppgick den till c:a 2 millioner rdr. Till en ej obetydlig del härrörde skuldsättningen från det oavlåtliga arbete på kommunikationsmedlens förbättrande, som Uddeholmsverkens läge och brukens splittrade lokalisering nödvändiggjorde. Man ingick nu i hästjärnvägarnas eller de s. k. rallvägarnas
period. De segelbara vattendragen sammanbundos med spår för vagnar, vilka med sin last togos ombord på med skenor belagda pråmar. Viktigast var att förbättra utfartsvägen, där särskilt Klarälvens vattenfall vid Deje och Forshaga utgjorde svåra hinder. Fallen kringgingos genom kombinerade kanal- och järnvägsanläggningar, vilka efter många svårigheter och finansiella bekymmer
fullbordades 1865. Företaget, som till stor del bekostats av Uddeholm, hade då under mer än ett decennium varit föremål för D:s omtanke och ivriga bemödanden. Stora summor nedlades även på förbindelselederna mellan de särskilda verken. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mera genomgripande skulle dock följderna bli för hela verk-samheten,
när de verkliga järnvägarna kommo. Då nordvästra stam-banan
skulle byggas, förordade D. jämte många meningsfränder
bland bruksindustriens män dess framdragande längre in i provinsen
i stället för genom Karlstad. Riksdagen 1865—66 valde emellertid
det senare alternativet, och bruksdistriktens utfartsfråga fick kort
därpå genom Bergslagsbanan en rationell lösning. Vid denna järn-vägs
tillkomst spelade D. en betydande roll. På våren 1870 inträdde
han i en kommission, som skulle undersöka möjligheten att realisera
det först väckta förslaget om en järnväg från Falun till en liten
hamn vid Bohuslänskusten, Krossekärr. Snart nog framträdde emel-lertid
en opposition, som hävdade, att Göteborg var banans natur-liga
ändpunkt, och denna mening genomdrevs på hösten 1871 av
en grupp inom intressenternas krets, till vars inflytelserikare med-lemmar
D. hörde. Även under byggnadsperioden nedlade denne ett
betydande arbete i det stora företagets tjänst och bidrog därjämte
verksamt till Uddeholms stora insatser i dess finansiering.
Ej mindre viktigt var det emellertid att tillgodose de lokala
förbindelserna. Efter upprepade överläggningar och skiftande för-slag
beslöt bolagsstämman 1873 att för verkens eget behov i olika
etapper anlägga smalspåriga järnvägar mellan Taberg och Klar-älven.
Redan följamde år kunde malmtransporterna börja, och år
1877 öppnades linjerna för allmän trafik. Kort därpå (1880) bil-dades
för järnvägarnas förvaltning Nordmark—Klarälvens järnvägs-aktiebolag,
i vilket Uddeholm ägde alla aktierna. Det nya bolaget
övertog snart driften å Filipstads norra bergslags järnväg, vilken
samtidigt under Uddeholmsbolagets medverkan byggts som ett
självständigt företag. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedermera har man fortsatt på samma väg, i det att även efter D:s tid administrationen av nytillkommande
bandelar, däribland den så länge eftersträvade utfartsvägen till
Vänern, överlämnats till Nordmarks-Klarälvens järnvägsaktiebolag.
Järnvägsbygget från Taberg öppnade en möjlighet att förlägga
Uddeholmsverkens malmförädling vida mer centralt än förr. En
direkt följd härav var den sista stora nydaningen under D:s tid,
anläggandet av Hagfors järnverk med väldiga masugnar, bessemer-verk,
gjuteri och mekanisk verkstad. Beslut därom fattades av
1873 års bolagsstämma samtidigt med beslutet om järnvägsbygget,
och båda arbetena fullföljdes parallellt. Den första masugnen vid
Hagfors påblåstes 1878. Därmed var 1873 års stora nyanläggnings-plan
genomförd och förutsättningen för rörelsens modernisering
skapad, även om tillverkningens slutliga koncentrering (till Munk-fors
och Hagfors) tillhör ett senare skede. Att nå målet hade
emellertid kostat bekymmer och uppoffringar, som ej från början
kunnat förutses. Anledningen härtill var konjunkturutvecklingen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bakgrunden till de djärva besluten vid 1873 års bolagsstämma
var det börjande 1870-talets lysande högkonjunktur. Redan 1874
avlöstes dock de goda tiderna av den svårartade depression, som
först 1878—79 nådde sin botten. Det säger sig självt, att de stora
nyanläggningarna måste finansieras genom lån, och bolagets skuld-summa
steg också under det närmaste decenniet från omkring två
och en halv million 1870 till c:a tio millioner. I och för sig över-skred
denna skuldsättning icke försiktighetens gränser, men under
rådande konjunkturer blev det finansiella trycket oerhört hårt.
Därom vittnar bl. a. en bevarad brevväxling mellan D. och hans
svåger Ivar Waern, delägare i firman L. G. Bratt & co, Uddeholms-verkens
viktigaste Göteborgsförbindelse. Trots alla svårigheter
visade dock bolagets rörelse intet år förlust, och endast ett år, 1879,
måste utdelningen till aktieägarna alldeles inställas. Kraftprovet att
rida ut lågkonjunkturen och under denna genomföra nyanlägg-ningarna
blev D:s sista och kanske främsta insats i Uddeholms-verkens
tjänst. År 1879 bröts hans förut starka hälsa av en svår
sjukdom. En förbättring inträdde visserligen, som gjorde det möjligt
för honom att ännu en tid bibehålla förste disponentbefattningen,
men 1881 såg han sig nödsakad att begära avsked, ehuru han
avled, innan han hunnit lämna sin tjänst. Några år senare (1884)
drog sig hans närmaste man och medhjälpare under hela chefs-tiden,
den framstående egendomsdisponenten E. Holmberg, tillbaka,
Personskiftet blev sålunda fullständigt men ej så systemskiftet.
Det har framhållits, att den följande utvecklingen i mycket endast
är konsekvensen av >1870-talets storslaget uttänkta och stor-artat
genomförda planer för egendomens mångsidiga förbättring> (Almquist). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Det allmänintresse, som framträdde redan i D:s förhållande
till bolagets underhavande, manifesterade sig även i en vidare
verksamhetskrets. Tidigt synes han sålunda ha blivit en inflytelserik
ledamot av hushållningssällskapet, i vars stadgerevision han sedermera (1863—65) kom att taga en mycket verksam del. Ett särskilt
intresse ägnade D. åt förhållandena i norra Värmlands avskilda
och karga bygder, där Uddeholmsbolaget redan genom sina
stora besittningar hade villigt erkända förpliktelser. År 1851 in-träffade
en missväxt, som medförde hungersnöd i stora delar av
Värmland. På olika sätt deltog D. i arbetet på nödens lindrande.
Han krävde brännvinsbränningsförbud, ordnade soppkokning och
utdelning av poletter samt medverkade vid organiserandet av nöd-hjälpsarbeten
genom s. k. >arbetsinrättningar>. Till dessa anslogos
penningmedel, som insamlades till de nödställdas hjälp. Avsikten
var att för kommande behov fondera kapitalet under namn av >1852
års gåvomedel>, en fråga, åt vilken D. jämväl senare (1860—63)
ägnade uppmärksamhet i hushållningssällskapet och landstinget.
Även på andra vägar ville man förhjälpa de hemsökta bygderna
till självhjälp. Hushållningssällskapet strävade sålunda att genom
lokala organisationer få befolkningen med i det aktiva arbetet för
jordbruksnäringens höjande. Redan 1854 deltog D. i utarbetandet av
>regler för hushållsnämndemän> i Nedre Älvdalen. Sedan linjerna
för detta lokala arbete uppdragits genom hushållningssällskapets
nya stadgar 1865, i vilkas utarbetande D. deltog, organiserade han
1868 Nedre Älvdals hushållsgille och nedlade därpå ett intresserat
arbete i dess tjänst, bl. a. vid anordnandet av möten med diskus-sioner,
tävlingsplöjningar, kreaturspremieringar osv. Under det
svåra missväxtåret 1868 var D. ledamot av en av landstinget till-satt
nödhjälpskommitté. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), År 1856 invaldes D. som representant för bruksägarna i borgar-ståndet.
Även som riksdagsman blev han mycket verksam; hans
talrika anföranden äro klara, sakliga, ibland utredande inlägg i
frågor av merendels praktiskt intresse. D:s allmänna hållning var
moderat regeringsvänlig. I de ekonomiska frågor, som dominerade
riksdagen, företrädde han en principiell liberalism, som dock villigt
anpassades efter det praktiska livets krav; så fann han ett stats-ingripande
till näringarnas understod >fullkomligt i sin ordning>
under 1857 års kris. Den största uppmärksamheten ägnade han åt
penningfrågor. Han satt i bankoutskottet och förde gärna dess
talan i allt, som kunde befrämja kreditväsendets utveckling.
Trots den verksamhetslust, D. ådagalade under riksdagen,
återvände han ej dit. Själv skrev han vid ett senare tillfälle till en
riksdagskamrat: >Jag är mer än glad att ej behöva vara med i
striderna, för vilka jag ej passar.> Med odelat intresse ägnade han
sig däremot åt hemortens allmänna angelägenheter. I borgarståndet
hade han med iver understött riksdagens bekanta initiativ till upprättandet av landsting och ordnandet av kommunalväsendet.
När reformen sedan genomfördes, hörde D. till en grupp intres-serade,
som 1863 föranledde sammankallandet av ett förberedande
möte för överläggning om det stundande landstingets uppgifter.
Vid detta möte, som för övrigt företrädesvis ägnade uppmärksamhet
åt nöden i norra Värmland, satt han som ordförande och intog
sedan en framskjuten ställning i landstinget, slutligen som dess
ordförande. Även i brukssocieteten och Jernkontoret nådde D. tack
vare sin ställning och sina personliga insatser betydande inflytande.
Antecknas bör även, att D. var en av stödjepelarna i Värmländska
bergsmannaföreningen, till vars stiftare han hörde. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D. ånjöt anseende som framstående metallurg och bevarade
alltid trots sin krävande praktiska verksamhet intresset för sitt
yrkes teoretiska sida; även under sina mest arbetstyngda år
sysslade han gärna någon gång med sin mineralsamling. Hans
affärsblick var skarp, och hans livsverk röjer förmåga att se, när
uppfinningar och förbättringar mognat för praktiken, även om till
sist >nyare tiders framsteg gingo något fortare, än hans av åldern
tryckta sinne ibland fann lämpligt>. Utmärkande drag hos honom
voro hans tankes klarhet och >det medlande och försonande prak-tiska
förståndet> i hans verksamhet. En mogen eftertanke, som
ibland före avgörandet kunde tydas som långsamhet, komplette-rades
av en ovanlig kraft, målmedvetenhet och uthållighet i verk-ställandet.
Hans minnesanteckningar vittna om outtröttlig flit,
verksamhetslust och en pliktkänsla, som sträckte sig från det
största till kontorsarbetets småsysslor. Med ett >i hög grad till-talande,
intagande och behagligt yttre> förenade sig >själens adel>
och >karaktärens renhet och fasthet>. En varmt religiös livsupp-fattning
framträder redan i hans breväxling med Malin Lalin och
utvecklades i allvarlig riktning under inflytande av hans andra
hustru, Stina Waern, vilken mottagit starka pietistiska intryck av
Cecilia Fryxell och delade sin mans humanitära och sociala intressen.
— Bland D:s efterlämnade papper, som förvaras hos hans son
ingenjör J. V. Danielson, märkas särskilt hans här ofta åberopade
almanackor och >dagliga anteckningar>, som taga sin början 1830
(med en återblick på D:s barndom). De innehålla dag för dag en
redovisning i stort och smått av hans arbete, resor, sammanträff-fanden
och dylikt, ehuru blott i form av ytterst summariska notiser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckt arbete: Anteckningar om Norra Amerikas fri-staters jerntillverk-ning
samt handel med jern- och stålvaror. Sthm 1845. (l), 96 s. [därav s.
92—96 Tillägg, med afseende på några metallurgiska nordamerikanska effec-ters
kemiska undersökning, af L. F. Svanberg].
Källor: Meddelanden av ingenjör J. V. Danielsson, Filipstad, och fröken
Anna Danielson, Stockholm; D:s ovan anf. papper. — Nekrolog i Filipstads
tidning 1881 samt Minnesord av bergmästaren A. Sjögren (Wermländska
bergsmannaföreningens annaler, 1882); Borgarståndets prot. 1856—58; sty-relse-
och revisionsberättelser samt annat tryck rörande Uddeholms bolag
(kapsel, KB). — J. A. Almquist, Uddeholmsverken (1899); Th. Andersson,
Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903 (1903);
Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872—1899 (1900); Lotten Dahlgren, Ran-säter
(1923); dens., Ur Ransäters familjearkiv (1923); Anna Danielson, Fru
Christina Danielson, född Waern (Karlstads stifts julbok, 1924); dens., E. G.
Danielson, Uddeholm. Ungdomshistoria och första mannaålder (ibid., 1926);
J. Furuskog, De värmländska järnbruksbygderna (1929); R. Geijer, Udde-holms
bolag 1746—1896 (1896); J. A. Leffler, Lancashiresmidets införande i
Sverige (En bergsbok, 1921); Statens järnvägar, 2 (1906); Svenska järnvägs-föreningen
1876—1926, 2 (1926); Elisabeth Waern-Bugge, En gammal herr-gård.
Baldersnäs (1920); K. Winge, Värmländska bergsmannaföreningen 1849
—1924 (Värmländska bergsmannafören. annaler, 1924). B. BOËTHIUS.30. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), ...Disponent för Uddeholms AB i Vermlands län... utg. 1901
31. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se Erik Georg Danielsson. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Danielsson, släkt, härstammande från mjölnaren Matthis Jonsson (f. 1676, - 1754) i Börsjö i Risinge församling, vilken troligen var son till mjölnaren Johan Andersson (d. 1709) i Finspång i Risinge församling och blev fader till byggmästaren och mjölnaren vid Lämneån i Tjällmo församling Daniel Matthisson Uhr (f. 1721, d. 1777). Dennes son kronolänsmannen Daniel Danielsson Uhr (f. 1755, d. 1793) i Vistinge i Risinge församling hade bl. a. sonen regementskommissarien Daniel Fredrik Danielsson (f. 1783, d. 1857). Bland dennes efterkommande märkas, jämte en äldre släktgren, som skriver sig Danielson (se detta namn), hans sonson disponenten Carl Leonard D. (se nedan 2), fader till disponenten vid Österby Åke D. (f. 1882, d. 1928), samt Carl Leonard D:s farbroder disponenten Eric Georg D. (se nedan 1), fader till överingenjören vid Hagfors, sedermera bruksförvaltaren vid Motjärnshyttan Jonas Viktor D. (f. 1855).
Källa: Släktutredning av Genealogiska byrån, Uppsala, i släktens ägo.32. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f. 10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors, dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von Heland.
33. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Kristina (Stina) Waern, f. 2 aug. 1829 på Ribbingsfors, Amnehärads socken, d. 19 mars 1874 på Risberg, dotter till löjtnanten, slutligen landshövdingen i Skaraborgs
län Jonas Waern och Sara Kristina af Geijerstam.34. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962
35. Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 208. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård och af Wingård. Äldste kände stamfadern Anders Wingård, död 1645, var den fjärde lutherska kyrkoherden i Knakstads församling i Bohuslän. Hans sonsons sonsons - se W.1 - barn erhöllo 1799 adlig värdighet på grund af faderns förtjänster. Denna adliga ätt utdog nedan 1854 med W. 2 (se nedan).
- Johan, biskop. Född i Bräckegård i Qville socken i Bohuslän d. 19 april 1738. Föräldrar: nusthållaren Didrik Wingård och Inga Helena Qvil-
dahl. - Med utmärkta vitsord från Göteborgs läroverk anlände W. 1758 till Uppsala och blev magister därstädes 1764. Prästvigd på Kallelse till huspredikant af presidenten tniaenne van Höpken, utnämndes han till e. a. hofpredikant 1767 och blef två ån därefter ordinarie hofpredikant hos kronprinsen Gustaf. Sedan han vidare 1773 blifvit befordrad till biktfader och öfverhofpredikant hos änkedrottning Lovisa Ulrika samt skickligt medlat
flere ån i striderna mellan henne och Gustaf III, utnämndes han 1775 till kyrkoherde i Jakobs och Johannis församlingar i Stockholm, blef
teologie doktor 1777 samt undfick efter nästan enhällig kallelse fullmakt sam biskop öfver Göteborgs stift 1780. Genom Gustaf III:s särskilda
bevågenhet erhöll han personellt för sin lifstid Fjärås och Förlanda pastorat i Halland som prebende, hvarjämte han för att erhålla större in-
komster 1785 fick med biskopsämbetet förena domprostsysslan i Göteborg. Fastställelse å detta val af magistraten, som understöddes af konungen,
skedde, innan församlingen hann klaga. Då Gustaf III vid Svenska akademiens instiftelse själf utsåg tretton ledamöter, var W. en af dessa på grund af, som det hette, >att han på ett sällsamt sätt med all vältalighetens behaglighet tolkat de himmelska sanningar, och tjänt språket och smaken, då han med ovanliga gåfvan uppfyllt sitt viktiga kall>. Led, af prästeståndet vid riksdagarna 1778, 1786, 1789, 11792 och 1800 och vid de båda sista ledamot af hemliga utskottet.
Ledamot af åtskilliga samfund och sällskap. Död i Göteborg d. 12 jan. 1818. -- Genom sina blida predikogåfvor vann W. allmänhetens bifall och förvärfvade den k. familjens bevågenhet. Såsom stiftsstyresman ägnade W., som själf lutade åt den neologiska riktningen, en utmärkt omvårdnad åt läroverken, vakade öfver undervisningen, understödde fattiga studerande och pröfvade vid tillsättningen af nya lärare, vare sig för församlingen eller skalan, noga deras duglighet. - Gift 1777 med Fredrika af Darelli. Deras barn adlades med namnet af Wingård.
2. Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
3. Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 16 ff. ...1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen...36. Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906).
37. Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), se maken.
38. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 104. 74 af Wingård, Johan Diedrik
F 14/11 1778 i Sthm (Jak), son av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 21/2 1854 i Sthm (Nik).
...kapten i armén 1802...attaché vid sv. leg. i London 1807-08...V landshövding i Värmlands län 1814, landshövding 1815-40, statsråd o chef för finansdep 1842-43. Adlad pga faderns förtjänster 1799.
Gift 18/8 1810 i Gbg (Donk) m Fredrika (Fiken) Björnberg, f 17/1 1792 i Gbg (Domk), dotter av grossh Niklas Björnberg o Anna Maria Jönsson; äktensk. upplöst; död 5/4 1859 i Sthm (Hedv El). .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 119. 134 Silfverstolpe, David Wilhelm
... g 1832 m Beata F C Wrangel, dtr till greve Carl Mauritz Wrangel af Sasuss, nr 65, o Johanna Helena af Wingård... .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
.39. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 102. 65. Wrangel af Sauss, Carl Mauritz
...g 16/10 1801 m JH af Wingård, f 26/5 1780 i Sthm (Jak), dotter av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 4/11 1856 i Sthm (Svea artreg f).40. Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Johan Anders Oterdahl, född 9 aug 1832. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Troligen samma CFW, som Fredberg skriver om i Det gamla Gbg, bd 3 s 441. Liksom i bd 2 s 793, om biskoparna i Gbg. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214. af Wingård, Carl Fredrik.
F i Stockholm 1781, d. å Simmersta i Uppland 1851. Fil. o teol. kr. 1818 biskop i Gbgs stift, 1839 ärkebiskop. Mångsidigt bildad, framstående o inflytelserik politiker. En av stiftarne av Svenska missionssällskapet. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.41. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.
42. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), volym 5, sid 98. Bara och Mölleberga
15. Lars Magnus Darin
L.D. var född i Kristianstad 1783 8/1, son av tullinspektoren Andreas D. och Ingrid Dorotea Schenk; gick i Kristianstads skola, student 1800 8/2 ....
Så 18/12 utnämndes L.D. till kh. i B. & M. men avled redan före tillträdet, i Lund 1820 6/4. [Esias] Tegnér skriver s. å. till Hagberg: "L.D:s dödsfall känner du. Det var i alla avseenden ömkansvärt. Hans änka har lagt in och begärt cession. Både jag och hans övriga vänner förlora därpå ej obetydligt."
"L.D. lärer ha varit ett täml. gott huvud och ägt goda predikogåvor samt en utmärkt sångröst. Hans mässning vid prästmötet 1814 väckte beundran. Han påstås ha kunnat som predikant få hela förs. att bada i tårar. Han var en glad umgängesman och lärde sig beklagligen att dricka kopiöst och lärer därmed hava förkortat sitt liv." (Cav., R. & t.)
G. i Karlskrona 1811 (enl. Sjm Bl. 1385, men ingen vigselant. varken där el. i Rödeby, därifrån hon 1811 infl. till Lund) m. Johanna (Jeanette) Rebecka Lindahl, f. i Rödeby 1778 20/10, död i Lund 1854 19/11, dotter av löjtnanten Didrik L. och Rebecka Pihlgard.
- Barn:
Theodor Wilhelm, f. i Lund 1812 9/8, Sjm sk. 3510, med. d:r, provinsialläkare i Oskarshamns distr., död i Oskarshamn 1897 30/4.
- *Helena* Dorotea Rebecka, f. i L. 1815 10/7, död därst. 1903 17/9.
- Charlotta (Andrietta), f. i L. 1817 21/2, död i Eslöv 1900 1/7.
- *Matilda* Johanna Lovisa, f. i L. 1818 3/7, död därst. 1894 6/1.
"Döttrarna voro utmärkta brodöser, prisbelönta på Pariserutst. 1855." (Cav., R.. & t.)43. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se make Lars Magnus D.
44. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Volym 5, sid 92. Bara och Mölleberga
11. Anders Darin
A.D. var f. o. 1691 i Daretorp, Skarab. l., varav han och två av hans bröder, slutl. kh. i Torhamn, resp. N. Vram, upptogo namnet D.,
son av kh. därst. Lars Hansson Qvist och Kerstin Månsdotter Graan;
... A.D. avled i B. 1740 3/6.
G. i B. 1733 7/11 m. Johanna Maria Torslow, företr:s änka (se ovan).
- Barn: Christina Maria, f. i B. 1734 14/8, g. m. B. 13) Niclas Lönqvist.
- Laurentius Johannes, f. i B. 1735 18/11, d. därst. 1736 18/12.
- Magdalena Judit, dpt i B. 1738 29/9, säkerl. identisk med ogifta "Margreta Juditta D.", död i Lund 1790 22/1, "52 år".45. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.
46. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn. .... Demografisk databas för södra Sverige, Bara C:1 1719-1794.
Tillbaka
Döda i Bara församling
1719 - 1894
Datum Datum avser
1740-06-03 död
Den avlidne
Namn Kön
Anders Darin man
Titel Civilstånd
kyrkoherde ej angivet
Ort Äktenskaplig börd
[ ej angiven ] ej angivet
Dödsorsak Ålder/födelsedatum (i förekommande fall)
afsomnade
År: 50 Månad: Dag:
Födelsedatum:
Attest
Anförvant
Namn Ort
Titel Relation
Övrigt
Som Berömbl. föreståt Försambl-r Bara och Mölleberga i 9 åhr.
Källhänvisning
Arkiv Sid-/årsnummer
Bara kyrkoarkiv C:1 238 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1719-1794. Anteckningarna börjar 1719-10-12 Vigda 1719-1794. Börjar 1719-10-13. Vigselbok med spridda ant. trolovning. Döda 1719-1794. Börjar 1719-10-18.
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Bara C:1 1719-1794. Uppehåll i registreringsarbetet åren 1795-1837. Bara C:4 1838-1861, Bara C:5 1862-1872, Bara F:1 1873-1882 samt Bara C:7 1883-1894.
.47. Demografisk databas för södra Sverige.
48. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Darin, släkt, härstammande från kyrkoherden i Daretorp Laurentius Johannes Qvist (d. 1696). Av hans tjugufyra barn, vilka kallade sig Darin, märkas sönerna kyrkoherden i Torhamn och Sturkö Johan D. (f. 1675, d. 1727), kyrkoherden i Norra Vram och Bjuv Magnus D. (f. 1678, d. 1742) och kyrkoherden i Bara och Mölleberga Anders D. (f. 1691, d. 1740). Son till kyrkoherden Magnus D. var kyrkoherden i Farhult och Jonstorp Lars D. (f. 1708, d. 1752), fader till kyrkoherden i Övraby och Benestad Bernt D. (se nedan).
Källor: S. Cawallin, Lunds stifts herdaminne, 1-5 (1854-58); C. Sjöström,
Skånska nationen 1682-1832 (1897); dens., Blekingska nationen 1697-1900 (1901); dens., Vestgöta nation i Lund 1683-1910 (1911); J. W. Warholm, Skara stifts herdaminne, 2 (1874).49. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son Anders.
50. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make.
51. Demografisk databas för södra Sverige, Se make A Darin.
52. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern.
53. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
54. Demografisk databas för södra Sverige, Se dotter Ingrid Christina:s giftermål 1808.
55. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Ser. II, bd 8, s 122f. Farhult o Jonstorp 9. Lars Darin
LD var f i Landskrona 31/3 1708, son av sederm kh i N Vram, prosten Magnus D och Maria Ågrehn....
8/8 1733 medgavs prosten M. Darin i N Vram att få sonen till medhj. fr o m julhelgen, och här hos fadern o sederm svågern förblev han, bosatt i Bjuv, där 1738 annexhemmanet, där han bodde, brann upp jämte all hans lilla egendom, tills han 1747 23/9, fick k fullm. som kh i F&J..., död i F 22/4 1752,... begr. i N Vram.
G. 1:o i N Vram m Juliana Wetter, dpt i Ängelholm 21/3 1709, död i Bjuv 13/4 1736, begr. i N Vram, dotter av klockaren i Ängelholm Jakob W. och Margareta Andersdotter Schalerius.
Barn: Maria Juliana, f i Bjuv 17/10 1734, död därst. 30/4 1735. - Dödfödd son i B. 1736 13/4.
G 2:o i Bösarp 31/5 1738 m Lovisa Catharina Aulin, f därst o. 1715, död i F. 8/1 1784, "69 år", dotter av kh i Bösarp, Bernt Aulin o Gunilla Catharina Munthe, i hennes 1:a gifte ( g 2:o m makens eftertr. Friedrich Hanssonius).
Barn: "Km. D:s första barn i andra äkt." begr. i Bjuv 6/7 1738, "13 v.", födelsenot. saknas.
Bernt Julius, f i N. Vram 7/4 1739, begr. däst. s å 8/7
Lovisa Juliana, f i Bjuv 21/7 1740, död därst. 4/11 1743.
Magnus, f i B. 23/12 1742, ...notarie i Bergskoll., död 29/8 1790...
Bernt, f i B. 18/11 1743, kh i Övraby
Juliana, f i B 12/12 1744, f m kh i F. Samuel Adrian
Casten, f i B. 10/2 1746, handelsbokh. i Malmö, död i F 13/1 1772.
Johannes, f i B 28/2 1747, död i N Vram 15/9 1749
Sven, f i F. 22/12 1748,... borgmästare i Marstrand, assessors n.h. o.v., död i Marstrand 18/7 1828
Andreas, f i F 5/1 1751, handl. i Kristianstad, sederm. tullinspektör i Sölvesborg, död därst. 6/8 1800.
Lars, f i F., posth. 24/8 1752,... postmäst. i Kristianstad, död i F. 5/4 1815. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se farfar.56. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.
57. Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstad sfs C:6. 1782
nr 3; d 5 April wigdes handelsmannen Andreas Darin och Jungfru Ingrid Dorothea Schenck.58. Demografisk databas för södra Sverige, Se giftermål 1808. Vigda i Farhult församling
Datum Datum avser
1808-05-30 Vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Nils Holm Ingrid Christina Darin
Titel Titel
klockare demoiselle
Ort Ort
Ålder/födelseår Ålder/födelseår
1787
Civilstånd Civilstånd
ej angivet ej angivet
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd
Anmärkning
Klockaren vid Björnekulla och Broby församlingar Nils Holm. Hans För. [ textlucka ] Hennes Tullnären Anders Darin och Dess Fru Ingri Drothea Schenk. Brudparet Bo i ett hus vid Björnekulla.
Källhänvisning
Sidnummer Ordningsnummer
162
Arkiv Seriesignum
Farhults kyrkoarkiv C:2
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Microfich volymnr Volymens tidsomfång
1784 - 1822
Källanmärkning
Registeruppgifter
Registerbeteckning Registrets tidsomfång
Vigda i Farhult församling 1823 - 1894
Registeranmärkning
.
1 SSK13.
2 Flensburgska Stamtavlan. .... Flensburgska Släktboken, 4:e bladet från slutet.
3
Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB). .... (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Carl Gustaf Danckwardt, döpt 1706 25/3 på Torsebro, son av Georg Danckwardt; häradshövding i Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader 1733; vice lagman i Skåne 1743; häradshövding i Gärds, Albo och Villands härader 1745 21/5-1758; lagmans titel 1756; död 1780 24/6 på Göingeholm.
Gift 1735 14/1 med Elisabeth Schaeij, född 1717 21/12, död 1780 18/5, dotter av häradshövdingen Johan Petersson Schaeij och hans 1:a hustru Anna Mühlenbrock. Barn: Georg Peter, född 1735, överste, död 1809; Johanan Christina, född 1736 7/12, död 1811 8/1 på Karlsnäs gård vid Kristianstad; Magnus Gustaf, född 1738, lagman; död 1800; Anna Brita, född 1739 17/7 på Riseberga gård, död 1748 30/5; Carolina Catharina, född 1740 20/10, död ogift 1821 8/1 på Göingeholm; Henrietta Amalia, född 1741 5/10, död 1806 27/2 i Lund; Johan Ulrik, född 1742, överjägmästare, död 1824; Carl Adolf, född 1743 12/10 på Hörröd, konteramiral, död barnlös 1806 5/12 på Sveaborg; Christian Fredrik, född 1744 14/8 på Riseberga gård, död samma år 16/10; Christina Elisabeth, född 1745 13/9, död 1816 3/7 på Göingeholm; Ulrika Lovisa, född 1746 8/12, död 1747 några veckor gammal; Eva Charlotta, född 1753 17/4, död ogift 1817 27/1 på Göingeholm.
.
4 (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), se namn.
5 (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se son Carl Gustavs namn.
6 (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se make Carl Gustav Danckwardt.
7 (http://www.osterlen.com/slaktforskning/), Se makens namn.
8 Kyrkböcker, Riseberga fsg, Kristianstads län, se dop.
9
Kyrkböcker, Riseberga fsg, Kristianstads län, Riseberga C:1 (1689-1764) Bild 96 / sid 91. 1743
d. 3 oct: blef på Riseberga gård, för svaghets skull hemma
döpt ... Hr Härads Höfding
Carl Gustaf Danckwardts dotter
Christina Elisabeth, som
... högädla Mademoiselle Jeanna
Chatarina Papke hölt öfwer ...
Wittnen: Nådig fröken på Nybo ...:
fru Rosenqwist, vice Härads Höf-
dingen Carl g: Rosenqwist, Au-
scultanten Edla ock Hög...st
Hr Jonas Papke ... Hr
Cuhlberg. Blef föd d. 30 Sept:
Kl: 4 om morgonen.
10
Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Häglinge församling 11
Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Häglinge CI:1 (1806-1856) Bild 158 / sid 315. 1816 12
Demografisk databas för södra Sverige, Se egen död. .... Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, se begr.
13
Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Se detta dop.
14
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Carlquist LSH, del 6 15
Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
16
Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.
17
Bäcks släktträd/familjearkivet.
18
(genline), genline. Billinge 1860 19
(genline), genline. Billinge 1818 födda 20
(genline).
21
Folkbokföringen 1890, Se son Daniel.
22
(genline), genline. Billinge 1783 23
(genline), genline. Billinge 1818 födda 24
(genline), genline. Billinge 1860 25
(genline), Billinge 1857 26
(genline), se födelse.
27
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se Erik Georg Danielsson. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Danielsson, släkt, härstammande från mjölnaren Matthis Jonsson (f. 1676, - 1754) i Börsjö i Risinge församling, vilken troligen var son till mjölnaren Johan Andersson (d. 1709) i Finspång i Risinge församling och blev fader till byggmästaren och mjölnaren vid Lämneån i Tjällmo församling Daniel Matthisson Uhr (f. 1721, d. 1777). Dennes son kronolänsmannen Daniel Danielsson Uhr (f. 1755, d. 1793) i Vistinge i Risinge församling hade bl. a. sonen regementskommissarien Daniel Fredrik Danielsson (f. 1783, d. 1857). Bland dennes efterkommande märkas, jämte en äldre släktgren, som skriver sig Danielson (se detta namn), hans sonson disponenten Carl Leonard D. (se nedan 2), fader till disponenten vid Österby Åke D. (f. 1882, d. 1928), samt Carl Leonard D:s farbroder disponenten Eric Georg D. (se nedan 1), fader till överingenjören vid Hagfors, sedermera bruksförvaltaren vid Motjärnshyttan Jonas Viktor D. (f. 1855). 28
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
29
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Erik Georg Danielsson, f. 13 juli 1815 å Berga, Fellingsbro socken, d. 19 juni 1881 på Risberg, Norra Råda socken. 30
Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), ...Disponent för Uddeholms AB i Vermlands län... utg. 1901
31
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se Erik Georg Danielsson. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Danielsson, släkt, härstammande från mjölnaren Matthis Jonsson (f. 1676, - 1754) i Börsjö i Risinge församling, vilken troligen var son till mjölnaren Johan Andersson (d. 1709) i Finspång i Risinge församling och blev fader till byggmästaren och mjölnaren vid Lämneån i Tjällmo församling Daniel Matthisson Uhr (f. 1721, d. 1777). Dennes son kronolänsmannen Daniel Danielsson Uhr (f. 1755, d. 1793) i Vistinge i Risinge församling hade bl. a. sonen regementskommissarien Daniel Fredrik Danielsson (f. 1783, d. 1857). Bland dennes efterkommande märkas, jämte en äldre släktgren, som skriver sig Danielson (se detta namn), hans sonson disponenten Carl Leonard D. (se nedan 2), fader till disponenten vid Österby Åke D. (f. 1882, d. 1928), samt Carl Leonard D:s farbroder disponenten Eric Georg D. (se nedan 1), fader till överingenjören vid Hagfors, sedermera bruksförvaltaren vid Motjärnshyttan Jonas Viktor D. (f. 1855). 32
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f. 10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors, dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von Heland.
33
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Kristina (Stina) Waern, f. 2 aug. 1829 på Ribbingsfors, Amnehärads socken, d. 19 mars 1874 på Risberg, dotter till löjtnanten, slutligen landshövdingen i Skaraborgs 34
Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962
35
Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 208. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12 36
Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906).
37
Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), se maken.
38
Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 104. 74 af Wingård, Johan Diedrik 39
Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 102. 65. Wrangel af Sauss, Carl Mauritz 40
Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Johan Anders Oterdahl, född 9 aug 1832. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Troligen samma CFW, som Fredberg skriver om i Det gamla Gbg, bd 3 s 441. Liksom i bd 2 s 793, om biskoparna i Gbg. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214. af Wingård, Carl Fredrik. 41
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.
42
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), volym 5, sid 98. Bara och Mölleberga 43
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se make Lars Magnus D.
44
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se fadern. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Volym 5, sid 92. Bara och Mölleberga 45
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.
46
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn. .... Demografisk databas för södra Sverige, Bara C:1 1719-1794. 47
Demografisk databas för södra Sverige.
48
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Darin, släkt, härstammande från kyrkoherden i Daretorp Laurentius Johannes Qvist (d. 1696). Av hans tjugufyra barn, vilka kallade sig Darin, märkas sönerna kyrkoherden i Torhamn och Sturkö Johan D. (f. 1675, d. 1727), kyrkoherden i Norra Vram och Bjuv Magnus D. (f. 1678, d. 1742) och kyrkoherden i Bara och Mölleberga Anders D. (f. 1691, d. 1740). Son till kyrkoherden Magnus D. var kyrkoherden i Farhult och Jonstorp Lars D. (f. 1708, d. 1752), fader till kyrkoherden i Övraby och Benestad Bernt D. (se nedan). 49
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son Anders.
50
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make.
51
Demografisk databas för södra Sverige, Se make A Darin.
52
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern.
53
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
54
Demografisk databas för södra Sverige, Se dotter Ingrid Christina:s giftermål 1808.
55
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Ser. II, bd 8, s 122f. Farhult o Jonstorp 9. Lars Darin 56
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se maken.
57
Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstad sfs C:6. 1782 58
Demografisk databas för södra Sverige, Se giftermål 1808. Vigda i Farhult församling Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia
1806 - 1894
Datum
Den avlidne
Namn
Titel
Ort
Dödsorsak
kramp colik i magen
År: 73
Födelsedatum:
Attest
Anhörig
Namn
Titel
Övrigt
Hon dog sedan hon mäst 2-ne år varit sängliggande af Kramp Colik i magen
Källhänvisning
Arkiv
Häglinge kyrkoarkiv C:1
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1806-1856. Vigda 1806-1846. Döda 1806-1861.
Övrig information
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Häglinge C:1 1806-1861, Häglinge F:1 1862-1890 samt Häglinge F:2 1891-1894.
No 11. Den 3 Julii dog och den 7 begrofs Enkefru Prostinnan
Elisabeth Flensburg född Danckwardt. Hon dog sedan
hon mäst 2ne år warit sängliggande af Kramp Colik
i magen och war 73 år gamal.
Frosta Kontrakt
Södra Rörum och Häglinge.
sid 118. 15. Pehr Flensburg
P.F. var f. i Malmö juni 1736, son av rådmannen Wilhelm Flensburg och Anna Margareta Riber; gick i Malmö skola, student 1751 16/12, efter kallelse av faderns halvbror, kh i Osby H. P. Lorich prv till dennes medhjälpare 1760 7/9. ... medföljde Lorich vid dennes förflyttning till Hjärsås 1762, fil. mag. 23/6 1763, e.o. reg.-pred. vid Södra skånska kav. 5/1 1771, 2:e reg.-präst 26/2 1772, 1:e reg.-präst 11/7 1773, ..., kh. i S.R. & H. 6/9 1780, ..., prost ö.e.f. 12/9 1786, död i S.R. 14/4 1791.
g. 1:o i Hjärsås 1773 m. Elsa Maria Lorich, f. i Malmö Pe. 4/10 1743, död i S.R. 30/8 1785 ( enl. hennes bouppt. Frosta s.å. 17/9), dotter av kh. i Hjärsås, hdsprosten Hans Peter L. och hans 2:a h. Maria Sofia Hellman. Barn:
- Hans Wilhelm, död i Tolånga 13/1 1780.
- Nils Johan, f. i Tolånga 18/6 1777, kh i Vellinge.
- Mattias, f. i T. 24/9 1779, handlande i Malmö, död därst. 22/1 1851.
G. 2:o 15/9 1786 (enl. Elg. 2, s. 158) m. Christiana Elisabeth Danckwardt, f. i Riseberga 30/9 1743, död på Göingeholm, Häglinge, 3/7 1816, dotter av hdshövd. i N. & S. Åsbo m.fl., sederm. i Villands m.fl. hd, tituläre lagmannen Carl Gustaf D. (adl. ätten n:r 1412) och Elisabet Schaeij.
5. Ett dödfött flickebarn. Februari 7 född.
Snickaren och husmannen Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modren 39 år gl. .... (genline), genline. se födelse.
Bögerups hus Anders
Husmannen Daniel Anderssons hustru Hanna Mårtensdtr födde en son Torsdags afton d 7 Maij som döptes d. 10 ejusdem i kÿrkan af Com. Mag. Rothstein, kallades Anders.
Faddrar:
Trädgårdsmäst. Hans Ericssons hust. Boël Mårtensdtr i gemenskapen bar honom.
1. Rusthåll. Åke Nilsson i Bögerup
2. Dräng Ola Nilsson ibm
3. Dräng Nils Jonsson i Gunnaröd
4. Pigan Bengta Persdr ibm (?)
5. Pigan Sissela Andersdr i Billinge.
1, Bögerups hus Anders Olsons och Toren Larsdotters son föddes d 5 Januari. Döptes den 12 dito Kallades Daniel.
Test. Daniel Johnas: i Stockamöllan.
Susc. Marna Nils Åkas i Bögerup
Rÿtt: Zestrand (?) i Bogerup
do Daniel Kastensson ibm
Pig. Malens Olsdotter ibm
Pig Margaretha Jonasdotter ibm.
Bögerups hus Anders
Husmannen Daniel Anderssons hustru Hanna Mårtensdtr födde en son Torsdags afton d 7 Maij som döptes d. 10 ejusdem i kÿrkan af Com. Mag. Rothstein, kallades Anders.
Faddrar:
Trädgårdsmäst. Hans Ericssons hust. Boël Mårtensdtr i gemenskapen bar honom.
1. Rusthåll. Åke Nilsson i Bögerup
2. Dräng Ola Nilsson ibm
3. Dräng Nils Jonsson i Gunnaröd
4. Pigan Bengta Persdr ibm (?)
5. Pigan Sissela Andersdr i Billinge
.
5. Ett dödfött flickebarn. Februari 7 född.
Snickaren och husmannen Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modren 39 år gl.
. .... (genline), Billinge 1855 födda
Troen född Oct 17 döpt Oct 28
Husman och Snickare Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdotter i Bögerups hus. Modern 35 år gl.
Susc. Husman Nils Danielssons i Bögerup Hustru Ulla Malmstedt.
Testes: Åbon Nils Nilsson i Bögerup och Ynglingen Carsten Nilsson.
.
Daniel född November 17 döpt November 22
Husman och Snickaren Anders Danielsson och dess hustru Cicilia Jönsdtr av Bögerup. Modren 37 år gl.
Susc. Åboen Nils Åkessons i Bögerup hustru... ... ...
Åboen Nåns Bengtsson i Bögerup och Ynglingen Erik Weibull. I Mattsson.
.
Källa: Släktutredning av Genealogiska byrån, Uppsala, i släktens ägo.
Föräldrar: regementskommissarien Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson och Anna Elisabet Kindstrand. Elev vid Johannislunds friskola under Halleby säteri, Skärkinds socken, nov. 1821- hösten 1825 och i Norrköpings trivialskola ht. 1825-vt. 1830; brukselev vid Lilla Ålberga bruk i Kila socken, Södermanland, 12 dec. 1830 - 1834; lantbruksbokhållare vid Gammelstads herrgård i samma socken maj - nov. 1834; bruksbokhållare vid Spånga bruk i Västra Vingåkers socken nov. 1834 - 1836; elev vid Filipstads bergsskola 1 nov. 1836-9 sept. 1837. Bokhållare vid Uddeholmsverken okt. 1837; elev i smide (smidesmästare) därstädes med bostad vid Geijersholm sept. 1838; förvaltare vid Munkfors med en lön av 1,000 rdr 1 nov. 1840 - 1846; företog på Jernkontorets bekostnad en studieresa till Amerikas förenta stater, England och Frankrike 30 juli 1843 - 1844; egendomsdisponent vid Uddeholmsverken 1 nov. 1846; förste eller affärsdisponent därstädes 1 nov. 1855; erhöll 13 apr. 1881 på egen begäran avsked från disponentbefattningen från bruksårets utgång.
Gift 1) 4 juni 1843 med Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f.
10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors,
dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von
Heland; 2) 13 juli 1848 i Hova med Kristina (Stina) Waern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D:s föräldrahem upplöstes tidigt på grund av ekonomiska svårigheter, vari hans fader invecklades, men icke desto mindre fick han tack vare understöd av släktingar åtnjuta skolundervisning till sitt femtonde år. Därefter måste han förtjäna sitt uppehälle som brukselev och lantbruksbokhållare. Bevarade anteckningar visa, att den begåvade ynglingen på egen hand fortsatte arbetet på sin utbildning; under ihärdiga självstudier sökte han bl. a. förkovra sig i språken, och hans läsning sträckte sig även till vitterheten (Atterbom, Almquist m. fl.). Vid tjuguett års ålder vann han inträde i Filipstads bergsskola och knöts omedelbart efter sin avgångsexamen 1837 till det stora företag, Uddeholmsbolaget, vilket han sedan skulle komma att utan avbrott tjäna till sin död och vars öden han slutligen ledde under ett avgörande skede i dess utveckling.
Vid denna tid ägdes Uddeholmsverken av ett bolag, huvudsakligen bestående av ättlingar till >Uddeholms andre grundläggare>, B. G. Geijer. Förste disponent var den framstående bruksmannen Jonas Waern, under vars ledning företaget upplevde en av sina glansperioder. Det vittnar gott om det förtroende, D. hastigt vann hos denne fordrande chef, att han redan efter ett år betroddes med uppsikten över smidet vid brukets stångjärnshammare. Sina förutsättningar för en ledande verksamhet vidgade han genom studieresor till de mellansvenska bruken (1839, 1840). Efter att ha avböjt ett hedrande anbud om anställning på Jernkontorets stat betroddes D. 1840 med förvaltningen av en av bolagets främsta egendomar, Munkfors’ ett decennium tidigare inköpta, nu i kraftig utveckling
stadda bruk. Ett par år senare ingick han förlovning. Sin fästmö, Malin Lalin, hade han lärt känna under en kurs i engelska i det Waernska hemmet, vari han deltagit. Det synes ha väckt ett visst uppseende, att den vackra, glada, firade brukspatronsdottern valde den allvarsamme, uppåtsträvande unge mannen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts. Själv hade hon under deras tidigare bekantskap tecknat sin blivande fästman på följande sätt: >ansenligt lång, dito mörk, med ett allvarligt, manligt, även
intressant ansikte, vackra ögon, vacker panna! Han är i sällskap mycket tyst - dansar ej.> Över D:s och Malin Lalins korta kärleks-saga vilar ett vemodigt romantiskt skimmer. Deras bröllop firades på försommaren 1843. Sedan de blott en månad njutit >det högsta av jordlivets lycka>, måste D. anträda en studieresa till Amerika. Sin hustru fick han aldrig återse. Under hemresan möttes han i England av underrättelsen, att hon jämte en nyfödd son bortryckts av scharlakansfeber. Förlängda studier i England och Frankrike kunde ej skingra hans sorg. >Han reste ut en vacker yngling och är nu som en utmagrad gammal gubbe>, skrev svärmodern vid hans hemkomst.
Efter Amerikaresan blev D. snart egendomsdisponent, dvs. chefens närmaste man,
och efterträdde 1855 Waern - sedan 1848 hans svärfader - såsom förste disponent. Han inflyttade nu i disponentbostaden Risberg, där han förblev boende till sin död och som han återuppförde efter en eldsvåda 1864.
Under D:s E. G. Danielsson.
förvaltningstid modernisera- Fotografi.
des äganderättsförhållandena
till Uddeholmsverken, i det Uddeholms bolag, vars karaktär av släkt-stiftelse
småningom och särskilt genom en ny bolagsordning 1860
alltmer försvagats, år 1870 till det nybildade Uddeholms aktiebolag
överlät all sin lösa och fasta egendom. Förändringen var visserligen
så till vida av formell natur, som ledningen förblev oförändrad
och delägarna i de båda bolagen i huvudsak voro desamma, men
på grund av den allmänna konjunkturutvecklingen kom omorganisa-tionen
1870 att sammanfalla med ett skarpt markerat skiljemärke
mellan två perioder i Uddeholmsverkens historia.
Det bruksföretag, till vars ledare D. sålunda arbetade sig upp, bestod av en mångfald smärre verk och förfogade över en väldig areal, nära 200,000 tunnland, varav 164,000 tunnland skogsmark (1835). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), De stora domänerna voro fördelade över vidsträckta områden utefter Klarälven och dess biflod Uvån. Av hänsyn till bränsle-försörjningen voro de olika verken förlagda långt från varandra. Malmen hämtades från östra Värmlands bergslagsdistrikt, där Uddeholmsverken hade rika gruvor och gruvandelar, främst i Tabergs-fältet. Ett stycke längre väster ut lågo masugnarna, fyra till antalet, sedan följde hammarverken, uppradade efter Uvån samt vid eller i grannskapet av Klarälven från Dalby socken i norr till Munkfors i söder. Tillsammans voro omkring 1840 tio stångjärnshammare i verksamhet, däribland Munkfors och Stjärnsfors (invid Uddeholm).
Tillverkningen bestod främst av s. k. tysksmide av traditionell typ. Vidare framställdes något gjutgods vid masugnarna, stål vid Munkfors och (från 1844) Stjärnsfors samt manufaktursmide vid Munkfors och Stjärnsfors. För bruksrörelsen obehövliga skogstillgångar tillgodogjordes genom försågning bl. a. vid Stjärnsfors och, framför allt, vid Munkfors, där virket från Klarälven uppsamlades. Bolagets
domäner hade sålunda sammangjutits till en enhetlig ekonomisk organisation, byggd på den gammalsvenska bruksrörelsens principer. Men påtagligt är, att företaget ej kunde förbli stående på denna ståndpunkt. Så snart nya kommunikationsmedel skapades, måste målet bli tillverkningens koncentrering och rörelsens ombildning till rationell stordrift. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Då D. började sin ingenjörsverksamhet i Uddeholmsverkens tjänst, stodo emellertid de tekniska problemen i intressets bränn-punkt. Avsättningen av det svenska järnet syntes hotat av revolutionerande uppfinningar. Stenkolsjärnet blev alltmer konkurrensdugligt, och i utlandet började järnet framställas i växlande sorteringar,
avpassade för speciella ändamål. Under 1830-talet hade i Sverige framgångsrika försök gjorts att omlägga tillverkningssättet efter engelskt mönster; föregångsmän vid införandet av >Lancashire-smidet>, som metoden kallades, voro G. Ekman på Lesjöfors och K. Fr. Waern på Baldersnäs. Till D:s första uppgifter hörde att följa
experiment med engelskt smide. Då han tillträdde förvaltartjänsten vid Munkfors, anställdes där en engelsk smed Houlder, säkerligen tillhörande en arbetarfamilj med detta namn, som genom K. Fr. Waern inkallats till Sverige. Försöken upptogos 1842-43 i större skala och med sådan framgång, att man under bruksåret 1844-45
i huvudsak övergick till det nya tillverkningssättet. Efter all sannolikhet har D. haft stor andel i genomförandet av denna viktiga reform.
I närmaste samband med nyss berörda förhållanden står D:s ovan omtalade, av Jernkontoret bekostade resa till Amerika, England och Frankrike. Avsättningen av det svenska järnet gick vid denna tid katastrofalt tillbaka i Amerika, och den kraftigt uppblomstrande amerikanska järnindustrien, som arbetade både med trä- och stenkol, erbjöd i tekniskt avseende särskilt mycket av intresse för en svensk ingenjör. Den även av trycket utgivna reseberättelse, som D. 1845 avgav till sin uppdragsgivare, är också huvudsakligen ägnad åt Amerika. Tyngdpunkten i framställningen ligger på det tekniska området, men D. försummar därför ej övriga
förhållanden av betydelse för det ekonomiska produktionsresultatet. Om framtida insatser varslar den starka uppmärksamhet, han ägnade åt kommunikationsmedlen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans allmänna slutsats blev, att det svenska järnets framtid på exportmarknaden kunde räddas, men endast om man vaket tillgodogjorde sig de tekniska uppfinningarna och inriktade tillverkningen på hög kvalitet och en rikare
sortering, som smidigt anpassade sig efter marknadens skiftande behov.
Det program, D. i sin reseberättelse uppställt, blev vägledande för hans egen verksamhet. Tack vare dessa principer kunde Uddeholmsjärnet också bibehålla sin gamla ställning och vinna nya marknader. En direkt frukt av D:s studieresa var det otvivelaktigt, att han lyckades organisera en betydande försäljning i Amerika.
Den omsorg, som nedlades på tillverkningen, måste emellertid fördyra denna. Under högkonjunkturer, då även ordinärt järn vann lätt avsättning, kunde otvivelaktigt endast en viss karaktärsstyrka hos ledaren upprätthålla principen att även med uppoffringar söka uppnå endast den bästa möjliga kvalitet. En stark kvantitativ ökning av tillverkningen gynnades varken av en sådan politik eller av konjunkturerna. Stångjärnstillverkningen, som vid medlet av 1840-talet överskridit 15,000 skeppund, sprang väl vid 1850-talets högkonjunktur upp till det dubbla men stannade både före och efter denna exceptionella period vid avsevärt lägre belopp än det sistnämnda. Den omläggning av tillverkningen, som föranleddes
av bessemermetodens utveckling, inleddes efter någon tvekan genom uppförandet av en bessemerugn vid Gustavsfors 1871-72. Även försök med martinprocessen började ungefär samtidigt (1869) och utföllo så gynnsamt, att tillverkningen av martinmetall redan vid mitten av 1870-talet blivit >en huvudsak> vid sidan av det äldre träkolssmidet. Manufaktursmidet och gjutgodstillverkningen kunde på grund av det dåliga avsättningsläget före skapandet av nya
kommunikationsmedel ej nå någon större omfattning. Viktigare var stålberedningen, som befrämjades genom tekniska förbättringar (valsverk vid Munkfors 1856, sågspånsugnar från 1860). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bolagets andra huvudprodukt var trävaror. Mot slutet av det skede, som här sysselsätter oss, nådde denna tillverkningsgren i betydelse nästan upp till järnframställningen. Bakom detta resultat låg ett målmedvetet arbete på flottledernas upprensning, skogsarealens utvidgning genom köp och arrenden samt skogsskötselns förbättring; åren 1835-80 torde arealen ha ökats med omkring
hälften. Då Waern 1855 avgick från disponentbefattningen, hade den starka utvecklingen av bolagets trävarurörelse föranlett anläggandet av ett nytt sågverk, Skoghall, vid Klarälvens mynning. Skogsbruket och sågningen hade av Waern omfattats med det största intresse, och D. fullföljde, vad svärfadern begynt. Ofta genomströvade han under milsvida vandringar bolagets skogar. Efter en
>beredningshuggning>, vilken genomfördes på tjugu år, kunde man slutligen under 1860-talet fastställa en systematisk trakthuggningsplan för hela domänen, utarbetad av en bekant skogsman, L. V. Obbarius. Även på jordbrukets område anknöt D. till uppslag och strävanden, som utgått från Jonas Waern. Denna gren av bolagets verksamhet hade städse varit föremål för Waerns synnerliga omvårdnad, och D. delade hans uppfattning om dess betydelse. För bruket var det också av största vikt att öka fodertillgången och nedbringa det tyngande spannmålsförlaget genom ökade egna skördar. Sistnämnda skäl talade jämväl för att på alla sätt uppmuntra bolagets underhavande att med omsorg sköta sina gårdar.
Här gjorde sig likväl också ett annat motiv gällande, den patriarkaliskt-humanitära omvårdnad om de underhavande, som hörde till bolagets traditioner. Vid olika tillfällen har D. givit uttryck åt åsikten, att jordbruket som binäring är av största betydelse för arbetarnas ekonomi och moral (se t. ex. borgarståndets protokoll 6 dec. 1856), och han sökte också i vad på honom ankom omsätta denna mening i handling. Av andra sociala frågor lågo folknykterheten och folkundervisningen honom varmt om hjärtat. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Överhuvud torde det kunna sägas, att han kände ett verkligt personligt ansvar för den stora befolkning, som direkt hade sin utkomst av bruket och som under hans tid mer än fördubblades (från c:a 5,000 omkring 1840 till över 10,000 1870).
I Uddeholms historia under skedet före 1870 var det framför allt försäljningen och finansieringen, som förebådade en ny tid. Ovan har redan talats om öppnandet av nya marknader. Därmed sammanhängde, att man ej lika uteslutande som tidigare litade till de göteborgska handelshusens förmedling utan även anknöt direkta
förbindelser. För att vårda och utvidga dessa företog D. upprepade utländska resor. Finansieringen karakteriserades framför allt av ett allt målmedvetnare utnyttjande av det framväxande moderna kreditväsendet. I samband därmed steg bolagets skuldsättning, som dock förblev obetydlig i förhållande till dess tillgångar; under 1860-talet uppgick den till c:a 2 millioner rdr. Till en ej obetydlig del härrörde skuldsättningen från det oavlåtliga arbete på kommunikationsmedlens förbättrande, som Uddeholmsverkens läge och brukens splittrade lokalisering nödvändiggjorde. Man ingick nu i hästjärnvägarnas eller de s. k. rallvägarnas
period. De segelbara vattendragen sammanbundos med spår för vagnar, vilka med sin last togos ombord på med skenor belagda pråmar. Viktigast var att förbättra utfartsvägen, där särskilt Klarälvens vattenfall vid Deje och Forshaga utgjorde svåra hinder. Fallen kringgingos genom kombinerade kanal- och järnvägsanläggningar, vilka efter många svårigheter och finansiella bekymmer
fullbordades 1865. Företaget, som till stor del bekostats av Uddeholm, hade då under mer än ett decennium varit föremål för D:s omtanke och ivriga bemödanden. Stora summor nedlades även på förbindelselederna mellan de särskilda verken. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mera genomgripande skulle dock följderna bli för hela verk-samheten,
när de verkliga järnvägarna kommo. Då nordvästra stam-banan
skulle byggas, förordade D. jämte många meningsfränder
bland bruksindustriens män dess framdragande längre in i provinsen
i stället för genom Karlstad. Riksdagen 1865—66 valde emellertid
det senare alternativet, och bruksdistriktens utfartsfråga fick kort
därpå genom Bergslagsbanan en rationell lösning. Vid denna järn-vägs
tillkomst spelade D. en betydande roll. På våren 1870 inträdde
han i en kommission, som skulle undersöka möjligheten att realisera
det först väckta förslaget om en järnväg från Falun till en liten
hamn vid Bohuslänskusten, Krossekärr. Snart nog framträdde emel-lertid
en opposition, som hävdade, att Göteborg var banans natur-liga
ändpunkt, och denna mening genomdrevs på hösten 1871 av
en grupp inom intressenternas krets, till vars inflytelserikare med-lemmar
D. hörde. Även under byggnadsperioden nedlade denne ett
betydande arbete i det stora företagets tjänst och bidrog därjämte
verksamt till Uddeholms stora insatser i dess finansiering.
Ej mindre viktigt var det emellertid att tillgodose de lokala
förbindelserna. Efter upprepade överläggningar och skiftande för-slag
beslöt bolagsstämman 1873 att för verkens eget behov i olika
etapper anlägga smalspåriga järnvägar mellan Taberg och Klar-älven.
Redan följamde år kunde malmtransporterna börja, och år
1877 öppnades linjerna för allmän trafik. Kort därpå (1880) bil-dades
för järnvägarnas förvaltning Nordmark—Klarälvens järnvägs-aktiebolag,
i vilket Uddeholm ägde alla aktierna. Det nya bolaget
övertog snart driften å Filipstads norra bergslags järnväg, vilken
samtidigt under Uddeholmsbolagets medverkan byggts som ett
självständigt företag. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedermera har man fortsatt på samma väg, i det att även efter D:s tid administrationen av nytillkommande
bandelar, däribland den så länge eftersträvade utfartsvägen till
Vänern, överlämnats till Nordmarks-Klarälvens järnvägsaktiebolag.
Järnvägsbygget från Taberg öppnade en möjlighet att förlägga
Uddeholmsverkens malmförädling vida mer centralt än förr. En
direkt följd härav var den sista stora nydaningen under D:s tid,
anläggandet av Hagfors järnverk med väldiga masugnar, bessemer-verk,
gjuteri och mekanisk verkstad. Beslut därom fattades av
1873 års bolagsstämma samtidigt med beslutet om järnvägsbygget,
och båda arbetena fullföljdes parallellt. Den första masugnen vid
Hagfors påblåstes 1878. Därmed var 1873 års stora nyanläggnings-plan
genomförd och förutsättningen för rörelsens modernisering
skapad, även om tillverkningens slutliga koncentrering (till Munk-fors
och Hagfors) tillhör ett senare skede. Att nå målet hade
emellertid kostat bekymmer och uppoffringar, som ej från början
kunnat förutses. Anledningen härtill var konjunkturutvecklingen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bakgrunden till de djärva besluten vid 1873 års bolagsstämma
var det börjande 1870-talets lysande högkonjunktur. Redan 1874
avlöstes dock de goda tiderna av den svårartade depression, som
först 1878—79 nådde sin botten. Det säger sig självt, att de stora
nyanläggningarna måste finansieras genom lån, och bolagets skuld-summa
steg också under det närmaste decenniet från omkring två
och en halv million 1870 till c:a tio millioner. I och för sig över-skred
denna skuldsättning icke försiktighetens gränser, men under
rådande konjunkturer blev det finansiella trycket oerhört hårt.
Därom vittnar bl. a. en bevarad brevväxling mellan D. och hans
svåger Ivar Waern, delägare i firman L. G. Bratt & co, Uddeholms-verkens
viktigaste Göteborgsförbindelse. Trots alla svårigheter
visade dock bolagets rörelse intet år förlust, och endast ett år, 1879,
måste utdelningen till aktieägarna alldeles inställas. Kraftprovet att
rida ut lågkonjunkturen och under denna genomföra nyanlägg-ningarna
blev D:s sista och kanske främsta insats i Uddeholms-verkens
tjänst. År 1879 bröts hans förut starka hälsa av en svår
sjukdom. En förbättring inträdde visserligen, som gjorde det möjligt
för honom att ännu en tid bibehålla förste disponentbefattningen,
men 1881 såg han sig nödsakad att begära avsked, ehuru han
avled, innan han hunnit lämna sin tjänst. Några år senare (1884)
drog sig hans närmaste man och medhjälpare under hela chefs-tiden,
den framstående egendomsdisponenten E. Holmberg, tillbaka,
Personskiftet blev sålunda fullständigt men ej så systemskiftet.
Det har framhållits, att den följande utvecklingen i mycket endast
är konsekvensen av >1870-talets storslaget uttänkta och stor-artat
genomförda planer för egendomens mångsidiga förbättring> (Almquist). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Det allmänintresse, som framträdde redan i D:s förhållande
till bolagets underhavande, manifesterade sig även i en vidare
verksamhetskrets. Tidigt synes han sålunda ha blivit en inflytelserik
ledamot av hushållningssällskapet, i vars stadgerevision han sedermera (1863—65) kom att taga en mycket verksam del. Ett särskilt
intresse ägnade D. åt förhållandena i norra Värmlands avskilda
och karga bygder, där Uddeholmsbolaget redan genom sina
stora besittningar hade villigt erkända förpliktelser. År 1851 in-träffade
en missväxt, som medförde hungersnöd i stora delar av
Värmland. På olika sätt deltog D. i arbetet på nödens lindrande.
Han krävde brännvinsbränningsförbud, ordnade soppkokning och
utdelning av poletter samt medverkade vid organiserandet av nöd-hjälpsarbeten
genom s. k. >arbetsinrättningar>. Till dessa anslogos
penningmedel, som insamlades till de nödställdas hjälp. Avsikten
var att för kommande behov fondera kapitalet under namn av >1852
års gåvomedel>, en fråga, åt vilken D. jämväl senare (1860—63)
ägnade uppmärksamhet i hushållningssällskapet och landstinget.
Även på andra vägar ville man förhjälpa de hemsökta bygderna
till självhjälp. Hushållningssällskapet strävade sålunda att genom
lokala organisationer få befolkningen med i det aktiva arbetet för
jordbruksnäringens höjande. Redan 1854 deltog D. i utarbetandet av
>regler för hushållsnämndemän> i Nedre Älvdalen. Sedan linjerna
för detta lokala arbete uppdragits genom hushållningssällskapets
nya stadgar 1865, i vilkas utarbetande D. deltog, organiserade han
1868 Nedre Älvdals hushållsgille och nedlade därpå ett intresserat
arbete i dess tjänst, bl. a. vid anordnandet av möten med diskus-sioner,
tävlingsplöjningar, kreaturspremieringar osv. Under det
svåra missväxtåret 1868 var D. ledamot av en av landstinget till-satt
nödhjälpskommitté. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), År 1856 invaldes D. som representant för bruksägarna i borgar-ståndet.
Även som riksdagsman blev han mycket verksam; hans
talrika anföranden äro klara, sakliga, ibland utredande inlägg i
frågor av merendels praktiskt intresse. D:s allmänna hållning var
moderat regeringsvänlig. I de ekonomiska frågor, som dominerade
riksdagen, företrädde han en principiell liberalism, som dock villigt
anpassades efter det praktiska livets krav; så fann han ett stats-ingripande
till näringarnas understod >fullkomligt i sin ordning>
under 1857 års kris. Den största uppmärksamheten ägnade han åt
penningfrågor. Han satt i bankoutskottet och förde gärna dess
talan i allt, som kunde befrämja kreditväsendets utveckling.
Trots den verksamhetslust, D. ådagalade under riksdagen,
återvände han ej dit. Själv skrev han vid ett senare tillfälle till en
riksdagskamrat: >Jag är mer än glad att ej behöva vara med i
striderna, för vilka jag ej passar.> Med odelat intresse ägnade han
sig däremot åt hemortens allmänna angelägenheter. I borgarståndet
hade han med iver understött riksdagens bekanta initiativ till upprättandet av landsting och ordnandet av kommunalväsendet.
När reformen sedan genomfördes, hörde D. till en grupp intres-serade,
som 1863 föranledde sammankallandet av ett förberedande
möte för överläggning om det stundande landstingets uppgifter.
Vid detta möte, som för övrigt företrädesvis ägnade uppmärksamhet
åt nöden i norra Värmland, satt han som ordförande och intog
sedan en framskjuten ställning i landstinget, slutligen som dess
ordförande. Även i brukssocieteten och Jernkontoret nådde D. tack
vare sin ställning och sina personliga insatser betydande inflytande.
Antecknas bör även, att D. var en av stödjepelarna i Värmländska
bergsmannaföreningen, till vars stiftare han hörde. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D. ånjöt anseende som framstående metallurg och bevarade
alltid trots sin krävande praktiska verksamhet intresset för sitt
yrkes teoretiska sida; även under sina mest arbetstyngda år
sysslade han gärna någon gång med sin mineralsamling. Hans
affärsblick var skarp, och hans livsverk röjer förmåga att se, när
uppfinningar och förbättringar mognat för praktiken, även om till
sist >nyare tiders framsteg gingo något fortare, än hans av åldern
tryckta sinne ibland fann lämpligt>. Utmärkande drag hos honom
voro hans tankes klarhet och >det medlande och försonande prak-tiska
förståndet> i hans verksamhet. En mogen eftertanke, som
ibland före avgörandet kunde tydas som långsamhet, komplette-rades
av en ovanlig kraft, målmedvetenhet och uthållighet i verk-ställandet.
Hans minnesanteckningar vittna om outtröttlig flit,
verksamhetslust och en pliktkänsla, som sträckte sig från det
största till kontorsarbetets småsysslor. Med ett >i hög grad till-talande,
intagande och behagligt yttre> förenade sig >själens adel>
och >karaktärens renhet och fasthet>. En varmt religiös livsupp-fattning
framträder redan i hans breväxling med Malin Lalin och
utvecklades i allvarlig riktning under inflytande av hans andra
hustru, Stina Waern, vilken mottagit starka pietistiska intryck av
Cecilia Fryxell och delade sin mans humanitära och sociala intressen.
— Bland D:s efterlämnade papper, som förvaras hos hans son
ingenjör J. V. Danielson, märkas särskilt hans här ofta åberopade
almanackor och >dagliga anteckningar>, som taga sin början 1830
(med en återblick på D:s barndom). De innehålla dag för dag en
redovisning i stort och smått av hans arbete, resor, sammanträff-fanden
och dylikt, ehuru blott i form av ytterst summariska notiser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckt arbete: Anteckningar om Norra Amerikas fri-staters jerntillverk-ning
samt handel med jern- och stålvaror. Sthm 1845. (l), 96 s. [därav s.
92—96 Tillägg, med afseende på några metallurgiska nordamerikanska effec-ters
kemiska undersökning, af L. F. Svanberg].
Källor: Meddelanden av ingenjör J. V. Danielsson, Filipstad, och fröken
Anna Danielson, Stockholm; D:s ovan anf. papper. — Nekrolog i Filipstads
tidning 1881 samt Minnesord av bergmästaren A. Sjögren (Wermländska
bergsmannaföreningens annaler, 1882); Borgarståndets prot. 1856—58; sty-relse-
och revisionsberättelser samt annat tryck rörande Uddeholms bolag
(kapsel, KB). — J. A. Almquist, Uddeholmsverken (1899); Th. Andersson,
Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903 (1903);
Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872—1899 (1900); Lotten Dahlgren, Ran-säter
(1923); dens., Ur Ransäters familjearkiv (1923); Anna Danielson, Fru
Christina Danielson, född Waern (Karlstads stifts julbok, 1924); dens., E. G.
Danielson, Uddeholm. Ungdomshistoria och första mannaålder (ibid., 1926);
J. Furuskog, De värmländska järnbruksbygderna (1929); R. Geijer, Udde-holms
bolag 1746—1896 (1896); J. A. Leffler, Lancashiresmidets införande i
Sverige (En bergsbok, 1921); Statens järnvägar, 2 (1906); Svenska järnvägs-föreningen
1876—1926, 2 (1926); Elisabeth Waern-Bugge, En gammal herr-gård.
Baldersnäs (1920); K. Winge, Värmländska bergsmannaföreningen 1849
—1924 (Värmländska bergsmannafören. annaler, 1924). B. BOËTHIUS.
Källa: Släktutredning av Genealogiska byrån, Uppsala, i släktens ägo.
län Jonas Waern och Sara Kristina af Geijerstam.
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se sonen. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård och af Wingård. Äldste kände stamfadern Anders Wingård, död 1645, var den fjärde lutherska kyrkoherden i Knakstads församling i Bohuslän. Hans sonsons sonsons - se W.1 - barn erhöllo 1799 adlig värdighet på grund af faderns förtjänster. Denna adliga ätt utdog nedan 1854 med W. 2 (se nedan).
- Johan, biskop. Född i Bräckegård i Qville socken i Bohuslän d. 19 april 1738. Föräldrar: nusthållaren Didrik Wingård och Inga Helena Qvil-
dahl. - Med utmärkta vitsord från Göteborgs läroverk anlände W. 1758 till Uppsala och blev magister därstädes 1764. Prästvigd på Kallelse till huspredikant af presidenten tniaenne van Höpken, utnämndes han till e. a. hofpredikant 1767 och blef två ån därefter ordinarie hofpredikant hos kronprinsen Gustaf. Sedan han vidare 1773 blifvit befordrad till biktfader och öfverhofpredikant hos änkedrottning Lovisa Ulrika samt skickligt medlat
flere ån i striderna mellan henne och Gustaf III, utnämndes han 1775 till kyrkoherde i Jakobs och Johannis församlingar i Stockholm, blef
teologie doktor 1777 samt undfick efter nästan enhällig kallelse fullmakt sam biskop öfver Göteborgs stift 1780. Genom Gustaf III:s särskilda
bevågenhet erhöll han personellt för sin lifstid Fjärås och Förlanda pastorat i Halland som prebende, hvarjämte han för att erhålla större in-
komster 1785 fick med biskopsämbetet förena domprostsysslan i Göteborg. Fastställelse å detta val af magistraten, som understöddes af konungen,
skedde, innan församlingen hann klaga. Då Gustaf III vid Svenska akademiens instiftelse själf utsåg tretton ledamöter, var W. en af dessa på grund af, som det hette, >att han på ett sällsamt sätt med all vältalighetens behaglighet tolkat de himmelska sanningar, och tjänt språket och smaken, då han med ovanliga gåfvan uppfyllt sitt viktiga kall>. Led, af prästeståndet vid riksdagarna 1778, 1786, 1789, 11792 och 1800 och vid de båda sista ledamot af hemliga utskottet.
Ledamot af åtskilliga samfund och sällskap. Död i Göteborg d. 12 jan. 1818. -- Genom sina blida predikogåfvor vann W. allmänhetens bifall och förvärfvade den k. familjens bevågenhet. Såsom stiftsstyresman ägnade W., som själf lutade åt den neologiska riktningen, en utmärkt omvårdnad åt läroverken, vakade öfver undervisningen, understödde fattiga studerande och pröfvade vid tillsättningen af nya lärare, vare sig för församlingen eller skalan, noga deras duglighet. - Gift 1777 med Fredrika af Darelli. Deras barn adlades med namnet af Wingård.
2. Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
3. Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 16 ff. ...1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen...
F 14/11 1778 i Sthm (Jak), son av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 21/2 1854 i Sthm (Nik).
...kapten i armén 1802...attaché vid sv. leg. i London 1807-08...V landshövding i Värmlands län 1814, landshövding 1815-40, statsråd o chef för finansdep 1842-43. Adlad pga faderns förtjänster 1799.
Gift 18/8 1810 i Gbg (Donk) m Fredrika (Fiken) Björnberg, f 17/1 1792 i Gbg (Domk), dotter av grossh Niklas Björnberg o Anna Maria Jönsson; äktensk. upplöst; död 5/4 1859 i Sthm (Hedv El). .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 119. 134 Silfverstolpe, David Wilhelm
... g 1832 m Beata F C Wrangel, dtr till greve Carl Mauritz Wrangel af Sasuss, nr 65, o Johanna Helena af Wingård... .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Johan Didrik af, militär, författare. Född i Stockholm d. 14
nov. 1778; den föregåendes son, -- 1793 befordnad till fänrik,
med tjänstgöringsskyldighet vid Stedingkska garnisonsregementet i
Göteborg, studerade W. vid Uppsala universitet 1793--95 och 1798. Han utnämndes 1801 till underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, blef
löjtnant i samma kår och kapten i armén 1802, artilleristabsofficer 1808, major i armén 1809, året därefter kapten vid Göta artilleri samt 1813
chef för artilleristaben, sedan han i tre år varit t. f. chef härför. Under fälttåget i Tyskland 1813 van W. förste adjutant hos artilleribefäl-
hafvaren och befordrades till öfverstelöjtnant i armén. På grund af sitt raska uppträdande under kampanjen mot Norge 1814 erhöll han löfte om
landshöfdingeposten i Värmlands län, och, efter att ett år ha varit vice landshöfding därstädes, utnämndes han 1815 till ordinarie landshöfding.
W. inkallades af Carl XIV Johan 1840 som chef för finansdepartementet i konseljen men lämnade denna post efter tvenne år, dock kvarstannande
som konsulativt statsråd till 1843, då han tog afsked. Ledamot af, Vetenskapsakademien, hedersledamot af Krigsvetenskapsakademien. Död i
Stockholm d. 21 febr. 1854. -- Sina lefnadsöden, däribland sitt deltagande i fälttågen i Tyskland 1807 och 1813, har W. tecknat i sitt arbete
Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid 1846--50. Han har dessutom författat och utgifvit: Militäriska paradoxer 1809, Uppsats om artilleriundervisningen, Krigsvet.akad:s handlingar 1816, Håkan Vestgöthe; läsning för menige man 1828, En pietists resa till sin graf, allegorisk imitation 1851. -- Gift 1810 med Fredrika Björnberg.
.
...g 16/10 1801 m JH af Wingård, f 26/5 1780 i Sthm (Jak), dotter av biskop Johan Wingård o Fredrika af Darelli; död 4/11 1856 i Sthm (Svea artreg f).
F i Stockholm 1781, d. å Simmersta i Uppland 1851. Fil. o teol. kr. 1818 biskop i Gbgs stift, 1839 ärkebiskop. Mångsidigt bildad, framstående o inflytelserik politiker. En av stiftarne av Svenska missionssällskapet. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.
15. Lars Magnus Darin
L.D. var född i Kristianstad 1783 8/1, son av tullinspektoren Andreas D. och Ingrid Dorotea Schenk; gick i Kristianstads skola, student 1800 8/2 ....
Så 18/12 utnämndes L.D. till kh. i B. & M. men avled redan före tillträdet, i Lund 1820 6/4. [Esias] Tegnér skriver s. å. till Hagberg: "L.D:s dödsfall känner du. Det var i alla avseenden ömkansvärt. Hans änka har lagt in och begärt cession. Både jag och hans övriga vänner förlora därpå ej obetydligt."
"L.D. lärer ha varit ett täml. gott huvud och ägt goda predikogåvor samt en utmärkt sångröst. Hans mässning vid prästmötet 1814 väckte beundran. Han påstås ha kunnat som predikant få hela förs. att bada i tårar. Han var en glad umgängesman och lärde sig beklagligen att dricka kopiöst och lärer därmed hava förkortat sitt liv." (Cav., R. & t.)
G. i Karlskrona 1811 (enl. Sjm Bl. 1385, men ingen vigselant. varken där el. i Rödeby, därifrån hon 1811 infl. till Lund) m. Johanna (Jeanette) Rebecka Lindahl, f. i Rödeby 1778 20/10, död i Lund 1854 19/11, dotter av löjtnanten Didrik L. och Rebecka Pihlgard.
- Barn:
Theodor Wilhelm, f. i Lund 1812 9/8, Sjm sk. 3510, med. d:r, provinsialläkare i Oskarshamns distr., död i Oskarshamn 1897 30/4.
- *Helena* Dorotea Rebecka, f. i L. 1815 10/7, död därst. 1903 17/9.
- Charlotta (Andrietta), f. i L. 1817 21/2, död i Eslöv 1900 1/7.
- *Matilda* Johanna Lovisa, f. i L. 1818 3/7, död därst. 1894 6/1.
"Döttrarna voro utmärkta brodöser, prisbelönta på Pariserutst. 1855." (Cav., R.. & t.)
11. Anders Darin
A.D. var f. o. 1691 i Daretorp, Skarab. l., varav han och två av hans bröder, slutl. kh. i Torhamn, resp. N. Vram, upptogo namnet D.,
son av kh. därst. Lars Hansson Qvist och Kerstin Månsdotter Graan;
... A.D. avled i B. 1740 3/6.
G. i B. 1733 7/11 m. Johanna Maria Torslow, företr:s änka (se ovan).
- Barn: Christina Maria, f. i B. 1734 14/8, g. m. B. 13) Niclas Lönqvist.
- Laurentius Johannes, f. i B. 1735 18/11, d. därst. 1736 18/12.
- Magdalena Judit, dpt i B. 1738 29/9, säkerl. identisk med ogifta "Margreta Juditta D.", död i Lund 1790 22/1, "52 år".
Tillbaka
Döda i Bara församling
1719 - 1894
Datum Datum avser
1740-06-03 död
Den avlidne
Namn Kön
Anders Darin man
Titel Civilstånd
kyrkoherde ej angivet
Ort Äktenskaplig börd
[ ej angiven ] ej angivet
Dödsorsak Ålder/födelsedatum (i förekommande fall)
afsomnade
År: 50 Månad: Dag:
Födelsedatum:
Attest
Anförvant
Namn Ort
Titel Relation
Övrigt
Som Berömbl. föreståt Försambl-r Bara och Mölleberga i 9 åhr.
Källhänvisning
Arkiv Sid-/årsnummer
Bara kyrkoarkiv C:1 238 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1719-1794. Anteckningarna börjar 1719-10-12 Vigda 1719-1794. Börjar 1719-10-13. Vigselbok med spridda ant. trolovning. Döda 1719-1794. Börjar 1719-10-18.
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Bara C:1 1719-1794. Uppehåll i registreringsarbetet åren 1795-1837. Bara C:4 1838-1861, Bara C:5 1862-1872, Bara F:1 1873-1882 samt Bara C:7 1883-1894.
.
Källor: S. Cawallin, Lunds stifts herdaminne, 1-5 (1854-58); C. Sjöström,
Skånska nationen 1682-1832 (1897); dens., Blekingska nationen 1697-1900 (1901); dens., Vestgöta nation i Lund 1683-1910 (1911); J. W. Warholm, Skara stifts herdaminne, 2 (1874).
LD var f i Landskrona 31/3 1708, son av sederm kh i N Vram, prosten Magnus D och Maria Ågrehn....
8/8 1733 medgavs prosten M. Darin i N Vram att få sonen till medhj. fr o m julhelgen, och här hos fadern o sederm svågern förblev han, bosatt i Bjuv, där 1738 annexhemmanet, där han bodde, brann upp jämte all hans lilla egendom, tills han 1747 23/9, fick k fullm. som kh i F&J..., död i F 22/4 1752,... begr. i N Vram.
G. 1:o i N Vram m Juliana Wetter, dpt i Ängelholm 21/3 1709, död i Bjuv 13/4 1736, begr. i N Vram, dotter av klockaren i Ängelholm Jakob W. och Margareta Andersdotter Schalerius.
Barn: Maria Juliana, f i Bjuv 17/10 1734, död därst. 30/4 1735. - Dödfödd son i B. 1736 13/4.
G 2:o i Bösarp 31/5 1738 m Lovisa Catharina Aulin, f därst o. 1715, död i F. 8/1 1784, "69 år", dotter av kh i Bösarp, Bernt Aulin o Gunilla Catharina Munthe, i hennes 1:a gifte ( g 2:o m makens eftertr. Friedrich Hanssonius).
Barn: "Km. D:s första barn i andra äkt." begr. i Bjuv 6/7 1738, "13 v.", födelsenot. saknas.
Bernt Julius, f i N. Vram 7/4 1739, begr. däst. s å 8/7
Lovisa Juliana, f i Bjuv 21/7 1740, död därst. 4/11 1743.
Magnus, f i B. 23/12 1742, ...notarie i Bergskoll., död 29/8 1790...
Bernt, f i B. 18/11 1743, kh i Övraby
Juliana, f i B 12/12 1744, f m kh i F. Samuel Adrian
Casten, f i B. 10/2 1746, handelsbokh. i Malmö, död i F 13/1 1772.
Johannes, f i B 28/2 1747, död i N Vram 15/9 1749
Sven, f i F. 22/12 1748,... borgmästare i Marstrand, assessors n.h. o.v., död i Marstrand 18/7 1828
Andreas, f i F 5/1 1751, handl. i Kristianstad, sederm. tullinspektör i Sölvesborg, död därst. 6/8 1800.
Lars, f i F., posth. 24/8 1752,... postmäst. i Kristianstad, död i F. 5/4 1815. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se farfar.
nr 3; d 5 April wigdes handelsmannen Andreas Darin och Jungfru Ingrid Dorothea Schenck.
Datum Datum avser
1808-05-30 Vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Nils Holm Ingrid Christina Darin
Titel Titel
klockare demoiselle
Ort Ort
Ålder/födelseår Ålder/födelseår
1787
Civilstånd Civilstånd
ej angivet ej angivet
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd
Anmärkning
Klockaren vid Björnekulla och Broby församlingar Nils Holm. Hans För. [ textlucka ] Hennes Tullnären Anders Darin och Dess Fru Ingri Drothea Schenk. Brudparet Bo i ett hus vid Björnekulla.
Källhänvisning
Sidnummer Ordningsnummer
162
Arkiv Seriesignum
Farhults kyrkoarkiv C:2
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Microfich volymnr Volymens tidsomfång
1784 - 1822
Källanmärkning
Registeruppgifter
Registerbeteckning Registrets tidsomfång
Vigda i Farhult församling 1823 - 1894
Registeranmärkning
.