Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: Knud Erslev (1875-1957)
Mor: *Ellen* Margrete Sofie William-Jörgensen (1883-1958)
Makar och barn
1. Levande
Annica Erynander
Kön: K
Personinformation
Föddes:
Döptes den:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Mikael Bökman (17 Jun 1698 - 9 Mar 1744) 2
Äktenskap: Efter 1732
Status:
Greta Eskilsdotter
Kön: K
Personinformation
Föddes: 2 Feb 1762 - Höja, Kristianstads Län 3 4
Döptes den:
Dog: 1833 - Svalöf fsg. Malmöhus län 3 5
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Eskil Pärs ( - ) 6
Mor: Britta Lena Wetterström (1723-1762) 7
Makar och barn
1. *Jonas Hartelius (16 Jul 1761 - 1831) 8 9 10
Äktenskap: Efter 1788 11
Status:
Barn:
1. *Helena* Catrina Hartelius (1790-1859) 12 13 (Född inom äktenskapet)
2. Anna Rebecca Hartelius (1792- ) 14 15 (Född inom äktenskapet)
3. Johanna Hartelius (1796- ) (Född inom äktenskapet)
4. *Johannes* Jonas Hartelius (1796-1865) 16 17 18 19 20 (Född inom äktenskapet)
Notiser
Äkt.notiser (Jonas Hartelius)
Reference Number:2
Nils Eskilsson
Kön: M
Personinformation
Föddes:
Döptes den:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Kronofogde. 21
Makar och barn
1. *Clementina Sophie Psilander ( - ) 21
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Sophie Eskilsson (1842- ) 22 (Född inom äktenskapet)
Sophie Eskilsson
Kön: K
Personinformation
Föddes: 23 Jan 1842 22
Döptes den:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Nils Eskilsson ( - ) 21
Mor: Clementina Sophie Psilander ( - ) 21
Makar och barn
1. *Erik Johan Oskar Berlin (4 Aug 1832 - Okänt) 23
Äktenskap: 22 Jan 1866 24
Status:
Barn:
1. Isabella Berlin ( - ) 25 (Född inom äktenskapet)
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: Lucien Esperon ( - ) 26
Mor: Georgette Gallas (1886-1976) 27
Makar och barn
Henri Esperon
Kön: M
Personinformation
Föddes:
Döptes den:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *? de Fontlive ( - ) 29
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Lucien Esperon ( - ) 26 (Född inom äktenskapet)
Lucien Esperon
Kön: M
Personinformation
Föddes:
Döptes den:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han blev begravd i Nantes, Bretagne, France.
Föräldrar
Far: Henri Esperon ( - ) 28
Mor: ? de Fontlive ( - ) 29
Makar och barn
1. *Georgette Gallas (23 Apr 1886 - 23 Apr 1976) 27
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Levande
Ellen Laura Sofia Espersson
Kön: K
Personinformation
Föddes: 8 Jul 1870 31 32
Döptes den:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Hon bodde på N-o 122 före Apr 1889 i Kristianstad sfs, Kristianstads län.
Föräldrar
Far: Nils Wilhelm Espersson ( - ) 33 34
Mor: *Gerda* Carolina Laurin (Ca. 1849- ) 35
Makar och barn
1. *Emil Theodor Vilhelm Ripa (29 Jun 1856 - 22 Jun 1916) 32
Äktenskap: 29 Apr 1889 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 36
Status:
Barn:
1. Elisabeth Gerda Maria Ripa (1890- ) (Född inom äktenskapet)
2. Gustaf August Wilhelm Ripa (1892-1920) (Född inom äktenskapet)
Hilding Carl Gustaf Espersson
Kön: M
Personinformation
Föddes: 11 Sep 1866 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 34
Döptes den:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Nils Wilhelm Espersson ( - ) 33 34
Mor: Hilda Augusta Olfrida Ripa (Ca. 1840-1866) 38
Nils Wilhelm Espersson
Kön: M
Personinformation
Föddes:
Döptes den:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Handlande från 1865 till 1870 i Kristianstad sfs, Kristianstads län. 39
• Han bodde på N-o 126 år 1870 i Kristianstad sfs, Kristianstads län. 39
• Han bodde på N-o 122 år 1889 i Kristianstad sfs, Kristianstads län. 40
• Han arbetade som Grosshandlare år 1889. 34
Makar och barn
1. **Gerda* Carolina Laurin (Ca. 1849 - ) 35
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Ellen Laura Sofia Espersson (1870- ) 30 (Född inom äktenskapet)
2. Hilda Augusta Olfrida Ripa (Ca. 1840 - 18 Sep 1866) 38
Äktenskap: 15 Jun 1865 - Kristianstad( Garnisionsfsg ), Kristianstads Län 41
Status:
Barn:
1. Hilding Carl Gustaf Espersson (1866- ) 37
Anna Sofia Espholt
Kön: K
Alt. namn: Anna Sofia Espholtz 43
Personinformation
Föddes: 3 Jul 1691 - Gårdstånga och Holmby fsg, Malmöhus län 43
Döptes den:
Dog: 27 Jul 1740 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 43
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Christian Espholt ( -1710) 44
Mor: Anna Elisabet ('Anna Lisa') Londin (Ca. 1661-Före 1741) 45
Makar och barn
1. *Samuel Fredrik Corvin (22 Nov 1681 - 12 Dec 1735) 46
Äktenskap: 1709 - Gårdstånga och Holmby fsg, Malmöhus län 43
Status:
Barn:
1. Christian Corvin (1710-1749) 47
2. Lisbet (Elsa) Margareta Corvin (1712- ) 48
3. Erik Corvin (1713-1718) 48
4. Elsa Maria Corvin (1715-1740) 49 50
5. Filip Corvin (1716-1718) 48
6. Anna Lisbet Corvin (1718-1729) 48
7. Erik Corvin (1719-1740) 48
8. Filip Corvin (1720-1769) 48
9. Joachim Corvin (Ung 1724- ) 48
10. Christofer Adolf Corvin (Ung 1725- ) 48
11. Dödfödd Corvin (1726-1726)
12. Anna Catharina Corvin (1727-1731) 48
13. Johanna Sofia Corvin (1730-Före 1738) 48
14. Anna Elisabet Corvin (1730- ) 48
15. Jakob Corvin (1732-Före 1735) 48
Christian Espholt
Kön: M
Personinformation
Föddes: 13 Apr 1705 - Gårdstånga och Holmby fsg, Malmöhus län 48
Döptes den:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som fortifikationskassör i Malmö i Malmö, Malmöhus län. 48
Föräldrar
Far: Christian Espholt ( -1710) 44
Mor: Anna Elisabet ('Anna Lisa') Londin (Ca. 1661-Före 1741) 45
Makar och barn
1. *Udda Engstedt ( - Före 19 Jul 1759) 51
Äktenskap:
Status:
Christian Espholt
Kön: M
Alt. namn: Christian Espholtz 45
Personinformation
Föddes: Äsphult, Kristianstads län 52
Döptes den:
Dog: 10 Sep 1710 - Gårdstånga och Holmby fsg, Malmöhus län 53
Begravning: 2 Nov 1710 - Gårdstånga och Holmby fsg, Malmöhus län 54
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Kyrkoherde i Gårdstånga i Gårdstånga och Holmby fsg, Malmöhus län. 45
Föräldrar
Far: Gregers Pedersen ( - ) 55
Mor: Kirstine Liebertsdatter ( - ) 55
Makar och barn
1. *Anna Elisabet ('Anna Lisa') Londin (Ca. Dec 1661 - Före 3 Jun 1741) 45
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Johannes (Hans) Espholt ( - ) 48
2. Gregers Espholt (1689- ) 48
3. Anna Sofia Espholt (1691-1740) 42
4. Christopher Espholt (1693- ) 48
5. Samuel Espholt (1695-1741) 48
6. Henrik Espholt (1697- ) 48
7. Johanna Espholt (1700-Före 1762)
8. Christian Espholt (1705- ) 48
Christopher Espholt
Kön: M
Personinformation
Föddes: 28 Mar 1693 - Gårdstånga och Holmby fsg, Malmöhus län 48
Döptes den:
Dog: i Ostindien 48
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Löjtnant i expektans vid Adlerfelts reg år 1735. 48
Föräldrar
Far: Christian Espholt ( -1710) 44
Mor: Anna Elisabet ('Anna Lisa') Londin (Ca. 1661-Före 1741) 45
Källor
1
C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), se maken.
2
C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948).
3
Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), se makens broder Zacharias.
4
Bernhard Granholm, Grums. Född i Tartu, Estland 1931.
Pensionär. Ingenjör vid Televerket Radio (nuv TERACOM) -1961.
Släktforskat sedan 27/7 1984.
Forskar på: Birath fr Kvistbro mm(T), Edholm fr Fors(Z), Frisendahl fr Ragunda(Z), Frisk fr Sunne(S), Frykbom fr Sunne(S), Granholm fr Korsholm och Graninge(Y), Hahne fr Lerbäck(T), Hammarström fr Arboga mm(U), Hartelius fr Svalöv(M), Schult fr (T) samt avgreningar till och från dessa släkter.
Några av mina anor (Edholm och Frisendahl) bodde i Fors och Ragunda när köpmannen Magnus Huss (Vildhussen) verkställde grävningen av en vattenkanal förbi vattenfallet Gedungsen i Indalsälven, varvid Ragundasjön tömdes och Döda fallet bildades.
Forskat i domböcker sedan 1987. Specialforskar i domböcker från år 1796 i ca 50 härader och städer från hela landet. Specialforskar på ogifta mödrar under 1700-talet.
Skrivit C-uppsats "Gedungsen i arkiven" i arkivvetenskap, C-uppsats "Rätt i Sverige 1796" i historia (ur domböcker) och D-uppsats "Regalrätt i Ragunda" (om förhistorien till regleringen i Indalsälven).
Medlem i Jämtlands läns släktforskarförening, Härnösands släktforskare, Värmlands släktforskarförening, Ådalens släktforskarförening, Åsbo släkt- och hembygdsforskare, Probanden i Grums samt Föreningen Tingshuset i Häljebol. V ordf i Värmlands släktforskarförening och Probanden. Ledamot av styrelsen för Folkrörelsernas arkiv i Värmland.
Email: bernhard.granholm@grums.mail.telia.com
Very serious
5
Bernhard Granholm, Grums.
6
Bernhard Granholm, Grums, Hemsida. ffmf 18 ESKIL PÄRS. Rusthållare.
Gift 13/10 1758 i V Sönnarslöv/L med.
7
Bernhard Granholm, Grums, Hemsida. ... Gift 13/10 1758 i V Sönnarslöv/L med ffmm
19 BRITA LENA WETTERSTRÖM, född 1/2 1723 i V Sönnarslöv/L,
död 2/2 1762 i Höja/L.
8
Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), se brodern Zacharias.
9
Bernhard Granholm, Grums, *** Generation III *** fff
8 JONAS HARTELIUS, född 16/7 1761 i Svalöv/M, död 1831 i Svalöv/M.
Gift med ffm
9 GRETA ESKILSDOTTER, född 2/2 1762 i Höja/L, död 1833 i Svalöv/M.
10
Bernhard Granholm, Grums, Personakt Jonas Hartelius. Jonas Hartelius, f. 16/7 1761 i Svalöv, M-län, Klockare.
Fader: Johannes Hartelius; Moder: Johanna Meljander
Död 1831.
Gifte 1 med Karna Persdotter 3/3 1787, 8/10 1751, död 22/1 1788 om förmiddagen kl 12 i feber efter barnsäng, 36 å, 3m, 14 d. Begr 27/1.
Gifte 2 Gretha Eskilsdotter.
Barn 1: Bengta Maria kl 1 em född 12/1 1788
2: Helena Catrina 10/4 1790
2: Anna Rebecca 26/2 1792
2: Jonas Johannes kl 3 em 25/10 1796
2: Johanna kl 1/2 2 em 25/10 1796.
11
Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), se makens broder Zacharias. /* måste gift sig e f t e r förra fruns död /MWJ */.
12
Högstedt, Sten, Hemsida. Hartelius, *Helena* Catharina . Död 1859-07-30 i Borlunda. Född 1790-04-10 i Svalöv.
Gift med Pettersson, Theodor Trued. (Född 1796-02-19 i Ströö.)
Barn:
Pettersson, Christina. Född 1822-06-02 i Ellinge, Västra Sallerup. Död 1892-04-23 i Agerum. Begravd 1892 i Gammalstorps kyrkogård i Bollings familjegrav. Se tabell 12, s *. stehog@hem2.passagen.se
http://hem.passagen.se/stehog/
13
Norne, Jan-Erik, Utdrag ur mail våren 01. I Gårdstånga finns kring 1830 Helena Hartelius, gift med skomakaren Tuve Pettersson - hennes relation till vår Hartelius känner jag inte till.
14
Högstedt, Sten, http://hem2.passagen.se/stehog/new_page_1.htm. Hartelius, Anna Rebecka. Född 1792-09-26.
Gift
Barn:
Hartelius, Gustafva. Född 1816-07-07 i Svalöv (Födelseboken, Svalöv 1816). "Juli 7 föddes och den 10 döptes pigan Anna Rebecka Hartelius i N. Svalöv oäkta flickebarn Gustafva. Modern 24 år.".
15
Skånes Demografiska Databas, flyttlängd. Träfflista Skånes Demografiska DatabasFlyttlängd
Socken/Datum: Halmstad/Sireköpinge 1815-01-01
Namn: Anna Bebecka Hartelius
Titel: piga
Till: Halmstad/Sireköpinge
Från: Svaluf
Maka/make:.
16
Bernhard Granholm, Grums, *** Generation II *** ff
4 JONAS JOHANNES HARTELIUS, född 25/10 1796 i Svalöv/M,
död 21/10 1865 i Hishult/N. Gift 10/9 1842 i Hishult/N med
fm
5 ANNA CATHARINA BENGTSDOTTER, född 21/4 1826 i Hishult/N,
död 13/7 1890 i Vissefjärda/H.
17
Bernhard Granholm, Grums, Personakt Johannes Hartelius. *Johannes* Jonas Hartelius, född 25/10 1796 i N. Svalöf, M-län, döpt 30/10.
Vice klockare, död 21/10 1865 i Hishult, N-län ( Scb:s utdrag )
Dopvittnen: Elisabeth Sophia Palm, Comissarien och Inspectoren Claes Johan Bergman i Gilleberga, Ingrid Margareta Holm. ( Källa: Svalöfs förs kyrkoarkiv )
Antal giften: 1
Gifte 1: Vigsel 10/9 1842, Hishult med Anna Catharina Bengtsdoter.
Barn: Jonas Carl Ludvig 2/10 1842
*Carl* Esekiel Vincent f. 22/1 1844, d. 27/6 1922
Jonas, f. 23/7 1853
Gustaf Adolf Hilasius f. 21/2 1860
Walfrid f. 12/10 1845.
Under prästens sjukdom läste J med läsbarnen och kom att fästa sig vid Anna Carolina. J. fungerade ofta som sakförare, genomförde processer om jordegendomar, var skicklig och vann ofta. Förlorarna hämnades. Två gånger brändes hemmet ned. Blev slutligen överfallen ute på en åker och så illa slagen med ett betsman, att han aldrig repade sig, utan en tid senare avled. ( Källa: Karl Emanuel Hartelius anteckningar )
12/11 1852 Utflyttad från Ågård till Ströfvelstorp ( Hishult B:1, p 11 )
1853 inflyttad fr Strövelstorp t Välinge ( Välinge A1:10, p 125 )
11/6 1859 utflyttad fr Wälinge t Hishult ( Välinge B:4, p 237 )
16/6 1859 Inflyttad från Våxtorp ( Hishult B:1, p 6 )
19/6 1859 Infllyttad fr Wälinge t Hishult nr 4 ( Hishult B:1. p 5 )
13/11 1863 utflyttad fr. Hishult nr 4 ( Hishult B:2 )
1863 Utflyttad till Remmeslöf ( Hishults kyrkoarkiv, A1:4, sid 27 )
1864 inflyttad fr Remmeslöv t Hishult ( Hishult A1:6, p 176 )
1864-1865 bor i "Socknens slut" ( Hishult A1:6, p 176 )
Nämnd i dödbok som "fattighjon" ( SCB:s utdrag ).
18
Bernhard Granholm, Grums, Hej Margareta!
Jag har tillfört Hartelius-posterna lite mer uppgifter och sänder detta. Kan publiceras efter de normer du och din man tillämpar.
Bernhard
Familj 1
Jonas Johannes Hartelius, född 1796-10-25 i Svalöv/M, död 1865-10-21
i Hishult/N.
1796-10-30 Döpt
Dopvittnen: Elisabeth Sophia Palm, kommissarien och inspektoren
Claes Johan Bergman i Gilleberga, Ingrid Margareta Holm.
"Under prästens sjukdom läste J med läsbarnen och kom att fästa
sig vid Anna Carolina. J fungerade som sakförare; genomförde
processer om jordegendomar; var skicklig och vann ofta. Förlorna
hämnades. Två gånger brändes hemmet ned. Blev slutligen överfallen
ute på en åker och så illa slagen med ett besman, att han aldrig
repade sig, utan en tid senare avled." (Karl Emanuel Hartelius
anteckningar)
1852 flytt t Strövelstorp (Hishult B:2,p11)
1859-06-16 flytt fr Våxtorp (Hishult B:1,p6)
1863 flytt t Remmeslöv (Hishult A1:4,f27)
Nämnd i dösbok som "fattighjon" (F-SCB)
Gift 1842-09-10 i Hishult/N med
Anna Katarina Bengtsdotter, född 1826-04-21 i Hishult/N, död 1890-07-13
i Vissefjärda/H.
Dotter till Bengt Persson och Pernilla Persdotter.
1826-04-23 Döpt
Dopvittnen: Olaus Kihlberg i Hishult; Sven Petersson i Långhult;
Hustr Catrina Christensdotr i skräddarbygget; Pig Helena Friberg,
Hishult.
Dödsorsak: Kräfta enl avisering från pastor i Vissefjärda 15/7.
Barn:
Karl Ludvig Hartelius, född 1842-10-02 i Hishult/N.
Karl! Vincent Hezekiel Hartelius, född 1844-01-22 i Hishult/N,
Forts se Carl H...
Walfrid Hartelius, född 1845-10-12 i Hishult/N. Överkonduktör.
Jonas Ludvig Hartelius, född 1853-07-23 i Välinge/M.
Gustaf A H Hartelius, född 1860-02-21 i Hishult/N.
19
Högstedt, Sten, Mail mars 1999. ---------------------- Tabell 10 (generation 6) ----------------------
(Från Tabell 9)
Hartelius, Johannes. Född 1796-10-25 i N. Svalöv. Tvilling, krympling
Gift med Hartelius, Anna. Född 1826-04-21 (Hishult AI:2, sid 237).
Barn:
Hartelius, Valfrid August Fritjof. Född 1845-10-12 i Hishult (Hfl.
Hishult AI:2, sid. 237). Se tabell 11.
Hartelius, Jonas Carl Ludvig. Född 1842-10-01 (Hishult AI:2, sid
237). Död 1848-03-30 (Hishult AI:2, sid. 237).
Hartelius, Carl Vincent Hezekiel. Hishult AI:2, sid. 237:
Ågård-Lundsberg: Klockare J.J. Hartelius ägare. Inhyses: Åb. J.J.
Hartelius 17961025 Hustru Anna Hartelius 18260421 Son Jonas Carl
Ludvig 18421001, död 18480330 Son Carl Esekiel Vincentius
18440122 Son Walfrid Aug. Frithiof 18451012 Stationsföreståndare,
Rönneshytta. Född 1844-01-22 (Svensk Rikskalender 1905, Hfl.
Hishult AI:2, sid. 237).
20
Vigselboksregister för Halland 1672 - 1860 (Del av Demografisk Databas Södra Sverige), Vigselregister Halland
Vigda i Hishult
Datum: 1842-09-10Datum avser:
Kommun: LaholmHärad: Höks
Ospecifiserad ort: Källa: Hishult C:3
Brudgummens förnamn: J Jcivilstånd: Ej angivet
efternamn: Hartelius sida i Hfl:
titel: vice Cantor ålder/födelseår:
ort: Hishult
Brudens förnamn: Anna Catarina civilstånd: Ej angivet
efternamn: Bengtsdotter sida i Hfl:
titel: Hushållerskan ålder/födelseår:
ort: Hishult.
21
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se dotter Sophie's make EJOB.
22
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se make EJOB.
23
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 91. Berlin, Erik Johan Oskar, född i Balkåkra d. 4 aug. 1832; föräldrar Christian Gissel Berlin, kyrkoherde ibm, prost, K.V.O., och Anna Chatarina Nordström; student i Lund v.t. 1851; filos. kandidat d. 31 jan. 1856; disp. pro gradu philos. s.t; filos. doktor s.å; teol. kandidat d. 16 maj 1865; prestvigd i Vexiö d. 24 sept. 1865; pastor.-ex. d. 30 s. m. och år; Kyrkoherde i Kyrkheddige d. 23 jan. 1866; tilltr. 1867.
Gift d. 22 jan. 1866 med Sophie Eskilsson, född d. 23 jan. 1842, dotter af kronofogden, R.V.O., Nils Eskilsson och Clementina Sophie Psilander. - Barn: *Nils* Christian, född d. 23 febr. 1867. - *Anna* Clementine, född d. 31 jan 1868. - Emma *Isabella*, född d. 10 juni 1870. - *Karl* Abraham född d. 29 nov. 1872. - *Mac* Erik, född d. 20 nov. 1876. - *Dagmar* Sofia Maria, född d. 29 nov. 1880.
24
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se make.
25
Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940), 33. Centerwall, Esaias, Landskamrerare, Göteborg
F. i Kristianstad 6.7.67 av landskamrerare Esaias Andersson o. Anna Elisabeth Centerwall. ...
G. m. Isabella Berlin, dtr till kyrkoherden i Kyrkheddinge o. Esarp fil. dr. Erik Johan Oskar B. o. Sophie Eskilsson.
26
Daniéle Relier, Georgettes husband, Lucien Gallas, is buried in Nantes.
27
Mauves-sur-Loire graveyard, Georgette Esperon né Gallas
23/4-1886 - 23/4 1776.
28
Daniéle Relier.
29
Daniéle Relier, The mother of Lucien, de Fontlive, had a castle in Nantes. It was destroyed and stade la Bourgois was buildt on its ground.
30
Demografisk databas för södra Sverige, Kristianstads stadsförsamling C:15 Födda. Födda i Kristianstad Stads församling
Datum Datum avser
1870-07-08 född
Barnet
Namn Kön
Ellen Laura Sophia kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
Fader Moder
Namn Namn
Nils Wilhelm Espersson Gerda Carolina Laurin
Titel Titel
handlande
Ort Ort
N-o 126
Ålder/födelseår
21
Dopvittnen
Fabrikör Hofstrand, Kopparslagare A. Werlin, Handl. J. P. Colliander, Handl. A. Rühss, Handl. W. Svanberg, Handl. Th. Pilo, Handl. G. Colliander samt Tygförvaltare W.Nöbbelin.
Övrigt
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
16 85
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:15
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1442 1870 - 1885
Anmärkning Microfich volym nr
.
31
Carl-Erik Ripa, "Carl-Erik Ripa, Email" (recieved: 97-05-12). Jag har ingen med Gerd Ripa men här får Du vad jag har.
Emil Theodor t Ripa född 1856 i Lund och dog 1916-06-22 han var VD i Torne
Bank.
Gift med Ellen Laura Sofia Espersson född 1870 vars moder hette Gerda Laurin.
De hade två barn:
Elisabeth Gerda Maria Ripa född 16 mars 1890 vet inte mer om henne
samt Gustaf Augus Wilhelm Ripa född i Lund 13 -2 -1892 och död 19.9-1920
han arbetade också i Torne Bank gift med Gertrud Rydberg.
De hade ett barn vad jag vet
Margit Ripa född 9.2.1920 kan vara gift men finns inte kvar under namnet
Margit Ripa i folkbokföringen. Jag kan bar finna att det är denna kvinna
som din mor kallar Gerd. Som Du ser finns namnet Gerd med i släkten bakåt
32
Demografisk databas för södra Sverige, Se vigsel 1889.
33
Demografisk databas för södra Sverige, Se dotters vigsel 1889. ... å brudens vägnar af fadren, Grosshandlare N. W. Espersson å N-o 122 ...
.
34
Demografisk databas för södra Sverige.
35
Demografisk databas för södra Sverige, Se barns födelse.
36
Demografisk databas för södra Sverige, Kristianstads stadsförsamling E:6 Vigda. Vigda i Kristianstad Stadsförsamling
Datum Datum avser
1889-04-29 vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Emil Theodor Vilhelm Ripa Ellen Laura Sofia Espersson
Titel Titel
bankkassör
Ort Ort
Lunds Domkyrkoförsamling N-o 122
Ålder/födelseår Ålder/födelseår
1856-06-29 1870-07-08
Civilstånd Civilstånd
ogift ogift
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd
820
Anmärkning
Mannen begärde skriftligen lysning under bifogande af ledighetsbetyg, utfärdadt af past. adj. Holmström i Lund 18/3 89 Lysning begärdes å brudens vägnar af fadren, Grosshandlare N. W. Espersson å N-o 122
Källhänvisning
Sidnummer Ordningsnummer
212 13
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv E:6
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Microfich volymnr Volymens tidsomfång
1870 - 1894
Källanmärkning
Registeruppgifter
Registerbeteckning Registrets tidsomfång
Vigda i Kristianstad Stadsförsamling 1855 - 1894
Registeranmärkning.
37
Demografisk databas för södra Sverige, Kristianstads stadsförsamling C:14 Födda. Födda i Kristianstad Stads församling
Datum Datum avser
1866-09-11 född
Barnet
Namn Kön
Hilding Carl Gustaf man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
Fader Moder
Namn Namn
Nils W. Espersson Hilda Olfrida Ripa
Titel Titel
handlande
Ort Ort
Ålder/födelseår
26
Dopvittnen
Susc.Fadren Test.Handlanden L.O.Smitt, d-o G.L.Ripa, d-o F.W.Fiedler, d-o R.Frennander, Bokhållare Fritz Ripa, d-o P.L.Ohlsson.
Övrigt
Hustrun död d.18/9 i barnsäng.
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
64 114
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:14
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1864 - 1869
Anmärkning Microfich volym nr
.
38
Demografisk databas för södra Sverige, Kristianstads stadsförsamling F:4 döda. Döda i Kristianstad Stads församling
Datum Datum avser
1866-09-18 död
Den döde
Hilda Ripa kvinna
Titel Civilstånd
gift
Ort Äktenskaplig börd
ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
barnsängsfeber 26 år mån dagar
Attest
Anförvant
Namn Ort
W. Espersson
Titel Relation
handlande make
Övrigt
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
91 70
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv F:4
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1860 - 1869
Anmärkning Microfich volym nr
.
39
Demografisk databas för södra Sverige, Födda.
40
Demografisk databas för södra Sverige, Vigda.
41
Demografisk databas för södra Sverige, Kristianstads garnisonsförsamling E:1 Vigda. Vigda i Kristianstad Garnisonsförsamling
Datum Datum avser
1865-06-15 vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Nils Wilhelm Espersson Hilda Augusta Alfrida Ripa
Titel Titel
handlande demoiselle
Ort Ort
Christianstad Åhus
Ålder/födelseår Ålder/födelseår
Civilstånd Civilstånd
ej angivet ej angivet
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd
Anmärkning
Lysningsattest af N. P. Strömberg - Vigselattest afsänd till Åhus den 17/6 1865.
Källhänvisning
Sidnummer Ordningsnummer
83
Arkiv Seriesignum
Kristianstads garnisonsförsamlings kyrkoarkiv E:1
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Microfich volymnr Volymens tidsomfång
1830 - 1865
Källanmärkning
Registeruppgifter
Registerbeteckning Registrets tidsomfång
Vigda i Kristianstad Garnisonsförsamling 1798 - 1927
Registeranmärkning
.
42
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.
43
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make SFC:s namn.
44
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie II, volym 6, sid 313. GÅRDSTÅNGA OCH HOLMBY
9. CHRISTIAN ESPHOLT.
Efter kh. B. Ledeburs död rekommenderades av friherre Fredrik von Buchwaldt på Hjularöd 1686 7/11- men utan resultat - ovannämnde Peter Carstens till eftertr. S.å. 30/11 meddelar Hans Ramel på Löberöd till gen.-guv., att han utfärdat kallsbrev till G. & H. för sina barns informator C.E. och begär gen.-guv:s kollationsbrev på annexförs. H., men Ascheberg svarade s.å. 11/12, att maken fick anstå, tills Ramel bevisat sitt j.p. 1687 13/5; blev emellertid C.L. prv. till kh. här.
C.E. var f. i Äsphult, son av kh. därst. Gregers Pedersen och Kirstine Liebertsdatter; gick i Kristianstads skola, student i Lund 1676 4/4, Informator på Löberöd, 1687 4/4 prv. till kh. i G. & H. Om hans verksamhet här är ingenting annat känt än att han 1691 7/9 insänt till prof. A. Stobæus en mycket mager sockenrelation. Han avled (enl. griftekv.) i G. 1710 10/9, begr. 2/11; gravsten utan data i G. kyrka.
G. m. Anna Elisabet (Anna Lisa) Londin, begr. i G. 1741 3/6, >79 år, 5 m.>, dotter av akademifogden i Lund Christopher Mogensen (Månsson) och Anna Sofia Mogensdatter.
- Barn: Johannes (Hans), kh. i Ilstorp.
- Gregers, f. i G. 1689 3/11, sederm. icke antr.
- Anna Sofia, f. i G. 1691 3/7 g. m. kh. i Malmö Pe., hdsprosten Samuel Fredrik Corvin.
- Christopher, f. i G. 1693 28/3, student 1712 27/5 var 1735 löjtnant i expektans vid Adlerfelts reg., >for till Ostindien och dödde (som förments) omsider wid Caput Bonæ Spei> (Elmgren).
- Samuel, f. i G. 1695 17/1, Sjm Sk. 613, inspektor, död i Laholm 174118/4.
- Henrik, f. i G. 1697 1/8, sederm. icke antr.
- Johanna, f. i G. 1700 12/1, begr. i Malmö Pe. 1762 19/9, g. m. handlanden i Malmö, >den hederlige och gudfruktige> (enl. Elmgren) Jockum Riber, begr. i Malmö Pe. 1760 21/6, >67 år>, i hans 2:a gifte (g. 1:o m. Helena Lang, död i Malmö 1728 27/1 enl. bouppt.).
- Christian, f. i G. 1705 13/4, fortifikationskassör i Malmö, icke antr. Död därst., men hustrun, Udda Engstedt, kh.-dotter från Borreby, är begr. Därst. 1759 19/7.
.
45
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Anna Sofia:s make SFC:s namn.
46
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, Volym 2, sid 59. Malmö S:t Petri
Kyrkoherdar
12. SAMUEL FREDRIK CORVIN.
Vid de båda närmast föregående utnämningarna av kh. i Sa Petri hade kungligt maktspråk varit allenarådande och församlingens privilegieenliga valrätt helt skjutits åt sidan. Man kunde ha väntat, att nu sedan länge fredliga och normala förhållanden rådde, nyval i lagliga former skulle ha ägt rum. Men i stället skedde utseendet av efterträdare till M.Pe. under sådana omständigheter i strid med allt vad privilegier eller praxis hette, att det utan tvekan kan betrakta, som det mest kuriösa i Malmös prästvalshistoria. Förhållandena voro nämligen följande. Till provpredikanter hade magistraten 1728 18/7 kallat prostarna Christoffer Blanxius i Ivetofta, Samuel Corvin i Reslöv och Thomas Eurodius i Grönby, kyrkoherdarna Cornelius Faxe i Ausås och Johan Hofverberg i Barsebäck, prosten Jöns Rönbeck i Hälsingborg och stadskm, Magnus Chorin i Lund och Petrus Electrin i Malmö, ett förnämligt urval bland stiftets främsta prästmän. Sedan Eurodius och Hofverberg begärt att icke ifrågakomma, höllo de övriga 6 sina provpredikningar, varefter i vanlig ordning församlingen borde ha förrättat sitt val. Men när 1728 17/10 v. landshövd. Adlerfelt med magistraten, civilbetjänte och borgerskapet överlagt om sättet för det stundande valet, kom man till det märkvärdiga beslutet, att provpredikanternas namn skulle antecknas vart och ett på lika många och lika stora papperslappar, vilka därefter skulle av utsedda deputerade hoprullas och instickas i var sin pennfjäder samt pennfjädrarna läggas i en hatt och med varandra sammanblandas. Ur hatten skulle 3 omyndiga barnhusbarn vart för sig upptaga en pennfjäder och sedan i den ordning sedlarna upptagits och av vederbörande öppnats, de prästnamn, som funnos på de 3 upptagna sedlarna, uppsättas på förslaget. Detta regelrätta lotteri motiverades med att >sedan var och en för sig först med innerlig bön anhållit om den högste Gudensnåderika välsignelse, ärendet sedermera endast anförtros i samma den högste Gudens nådiga disposition, varigenom jämväl all oriktighet och egennyttigt väsende kan förekommas, och man således vid ett riktigt val sig trygga kan>. När detta >val> 20 /10 ägde rum i Sa Petri kyrka, var bl.a. på CE:s vägnar prof. Jacob Benzelius närvarande: man undrar onekligen vad denne kloke man gjort för reflektioner; CEP för dessa år äro tyvärr icke bevarade. >Valet> utföll så, att Electrin fick 1:a, Rönbeck 2:a och Faxe 3:e förslagsrummet. Men nu inträffade ytterligare något märkligt: 31/10 fick Electrin k. fullm. på Vellinge och förklarade sig på gr. av ålder och opasslighet nöjd med detta landpastorat; på hans framställning, med Adlerfelts medgivande men utan församlingens hörande, föreslog magistraten CE att i stället för Electrin uppföra S. Corvin på förslaget. 20/11 avgick också til K.m:t CE:s förslag, upptagande l ) Corvin, 2) Rönbeck, 3) Faxe; det hänvisades till att man i Malmö >ej någon för den andra kunnat fördraga> och att namnen framkommit >efter gjort lottande av sedlar>. 1728 6/12 erhöll Corvin k. fullm. på Malmö S:t Petri. - Det här refererade är vad officiella handlingar ha att förtälja om denna högst märkvärdiga procedur, och man kan icke annat än undra över vilka de verkligt drivande krafterna varit. Att den man, som erhöll denna utnämning, tillika var stiftets mest förfarne och ivrige riksdagspolitiker är måhända dock en omständighet, som bör ihågkommas. Men tyvärr synes det icke finnas några som helst samtida kommentarer till valet; man saknar från denna tid livligt en Petrus Muncks el. en J.G. Strickers oförblommerade brev.
S.C. var f. i Svalövs prästgård 1681 22/11, son av kh. därst. Erik Sörensen Torrlöse (Torlosius), som även skriver sig Corvinus, och Margareta Elisabet von Essen; undervisades hemma, tills han >i anseende till sin makalösa kvickhet> 1694 18/10, alltså blott 13-årig, inskrevs som student i Lund (Sk.nat. s.å. 6/11); 1698 31/1 begär fadern, som på gr. av sjukdom ej kunde förrätta sin tjänst och på gr. av fattigdom icke hålla kaplan, att sonen skulle få >exercera sig> i församlingen, men då fadern s.å. avled, antog S.C. konditioner till år 1702, då han återvände till akad. och 1703 21/12 blev prv. till rnedhj. hos 2:e stadskm. i Lund Corfitz Tulin, 1704-07 kurator för Skånska nat., 1705 medhj. hos 1:e stadskm. Johan Agren, höll predikan vid prm. 1706, opponens vid prm. 1707, 1708 22/1 2:e stadskm. i Lund efter Tulin, s.å. frater Sodalitii. När danskarna 1709 inföllo, förordnades han av CE till v.p. vid Lunds domkyrka och >måste utstå så mycket större olägenhet, som riksens fiender utav den undersåtliga lydno och uppriktiga tjänst, vilken han viste sin rätta konung och överhet, togo sig anledning honom med varjehanda tvång och vedervilja att bemöta och t.o.m. en tid höllo honom i arrest>. Till belöning för sitt välförhållande fick den ännu icke 30-årige S.C. biskopens förslag till Reslöv, vilket 1710 12/7 av CE bifölls, >för dess långliga tjänst och meriter här i krigstiden samt goda skicklighet>, och s.å. 2/8 k.fullm. dit, efter kontraktisternas enhälliga val prost i Onsjö 1716 1/2, orator vid prm. 1718. >En kvick och rådig man>, som biskop Linnerius kallar honom, blev han vid landemötet 1722 utsedd att jämte Christoffer Blanxius representera stiftet vid 1723 års riksdag. Det framgår av prästeståndets protokoll, att båda Skånerepresentanterna här spelade en framskjuten roll, S.C. blev medl. av Sekreta utskottet och tillhörde åtskilliga deputationer. S.C. och Blanxius debuterade 4/2 med ett häftigt angrepp på landshövd. i Kristianstads län S. von Hyltén i anledning av en resol. av 1721 års kommission rörande konvention mellan adeln och präster: prästrättigheterna och androgo 8/3, att eftersom adeln i Skåne i adelsprivilegierna infört vad dem vidkomme, åstundade prästerskapet i Skåne också få något i prästeståndets privilegier infört, vilket ståndet biföll, varefter åt S.C. uppdrogs att formulera önskemålen. Hyltén, vars hetlevrade temperament en mångfald skrivelser omvittna, blev ytterst förbittrad och tillskrev CE, att S.C och Blanxius >med smädeord såväl mot honom och hans ämbete som mot skånska adeln i gemen med alldeles ovärdig skrivart och uppdiktning sig yttrat> samt anhöll få veta, om CE vore delaktigt i de deputerades åtgöranden, vartill CE 23/3 svarar, att S.C. och Blanxius hade fullmakt tala på stiftets vägnar, >men beklager om några svårare expressioner influtit, varom CE dock intet vet>. 8/5 talade S.C. för en sammanslagning av Malmöhus och Kristianstads län, vilket förslag prästeståndet 12/6 avslog med den motivering, att de voro åtskilda i enlighet med regeringsformen och man förbundit sig att ej ändra något i denna; när det 5/7 meddelades, att borgarståndet bifallit förslaget, men prästeståndet förblev vid sitt beslut, reserverade sig S.C. 8/6 förklarade S.C., då fråga förevar om kontributioner, att eftersom adeln förbehållit sig frihet från all kontribution, kunde han ej inse. hur prästerskapet kunde påtaga sig någon dylik. I samma plenum androg han, att häradshövdingarna ofta av ovilja mot prästerskapet uppsatte besvären för allmogens fullmäktige, vilket åsamkade oro och osämja vid riksdagarna, varför han ville, att ej det ena ståndet utan kommunikation med det andra läte författa sina besvär. 26/s inlämnade han skriftligen anmärkningar över kammar- och ekonomideputationens betänkande om skatterättigheternas försäljande, ang. vilka anmärkningar beslöts, att de skulle kommuniceras med stånden. 27/7 protesterade han mot riksrådets förstärkande, >vilket kan bli ett prejudikat och lända till märkelig gravation för staten>. Överhuvudtaget finner man sålunda, att S.C. varit en ivrigt verksam, orädd och stridbar herredagsman och framför allt att han, med Blanxius som god bundsförvant, manligt kämpat för sitt stånds intressen och privilegier. särskilt i ekonomiska ting. Det kunde varit av intresse att veta, hur han ställde sig till de religionsfrihetsfrågor, som vid riksdagen voro aktuella, men härom förmäles intet; säkerligen har han dock, vilket kan anses visat genom den nedan refererade episoden med H. Hammarberg, delat den av ståndets majoritet hysta avogheten mot lekmännens iver att befatta sig med kyrkans angelägenheter liksom väl också mot de näringslivets representanter, som önskade egna religionslärare för de främmande trosbekännare, man i manufakturernas intresse ville importera. Om hans ställning i de storpolitiska maktfrågorna under dessa det holsteinska partiets glansdagar, är intet närmare känt.
1728 20/11 fick S.C. under de egendomliga omständigheter, som ovan nämnts, CE:s förslag till Malmö S:t Petri; på dagen en vecka därefter, 27/11, erhöll han av CE ytterligare ett bevis på förtroende, vittnande om CE:s uppskattning av såväl hans lärdom som hans diplomatiska skicklighet men även om att han ansågs pålitligt ortodox, när det gällde att taga upp en diskussion med de tankegångar, som varslade om nya religiösa strömningar. Sedan några år hade lagmannen på Bosjökloster Henrik Hammarberg - samme man som efter slaget vid Hälsingborg fått tjänstgöra som >Stenbocks kurir> - börjat oroa CE med sina funderingar i religiösa frågor. Hans tankar kretsade särskilt kring det eskatologiska problemet, frågan om de s.k. eviga straffen och apokatastasisläran, som A. Rydelius i en 1728 utgiven skrift fördömt men till vilken Hammarberg i anslutning till vissa utländska teologer kände sig dragen och där han funnit sitt stöd i iden om Guds allt besegrande kärleks makt. I en lång hymn, präglad av hans personligt innerliga fromhet, gav han i poetisk form uttryck åt sina åsikter men försummade ej heller att livligt diskutera sina meningar med präster och andra och hade i ett kort schema uppsatt bevisen för sin åskådning. C E kände sig slutl. nödsakat att ingripa, och 1728 27/11 fick S.C. uppdrag att, i kraft av kyrkolagen och en s.å. utkommen k. förordning om vaksam uppsikt över alla villfarande meningar, i förtrolighet och saktmodighet konferera med Hammarberg. Förloppet av denna diskussion varom S.C. 1729 15/1 ingav sin rapport till CE, liksom också affärens senare utveckling har omsorgsfullt skildrats av en sakkunnig forskare, varför här endast de huvudpunkter, som gälla S.C., återges. Denne försökte påvisa för lagmannen hans >paradoxa och stridigheter>, men trots att han förklarade för Hammarberg, att denne >blandade rationis och revelationis samman och gav de förra företrädet, när de likväl in rebus purae fidei borde captiveras>, synes han icke ha lyckats övertyga lagmannen. När emellertid nu S.C. i sin rapport till CE redogjort härför och därvid uttalat sitt ogillande av >herrar som överskredo >sina gränser> och som uttalade omdömen om >det som endast theologia tillkomme>, råkade detta bli läst av någon av >herrar philosopher> i Lund. Filos. fakulteten kände sig högeligen förnärmad och sände genom sin dekanus, Anders Rydelius, en inlaga till CE där de anhöllo få veta, vilka personer och skrifter han åsyftade, varefter CE måste infordra S.C:s förklaring, eftersom >han inhat några anstötliga ord som alltför när röra denna akad. och i synnerhet fil. fak:s heder m.m.>. S.C. skyndade att ursäkta sig; han hade icke alls åsyftat den filosofiska undervisningen vid Lunds univ. utan de filosofiska auktoriteter. som Hammarberg åberopat, och anhöll f.ö. ödmjukligen, att >den berömmeliga fil. fak. måtte christeligen fatta mildare tankar och utlåtelser emot mig>. Härefter synes S.C. ha blivit helt skild från målet, för vars fortgång hänvisa, till Pleijels redogörelse.
1728 6/12 fick S.C. k.fullm. på S:t Petri, som han tilltr. 1729 1/5 och varmed s.å. 14/6 förenades preposituren i Oxie. Genom stiftsbrödernas val 1730 24/99 utsågs han till herredagsman för Malmöhus län vid riksdagen 1731, och 1734 2/4 förnyades förtroendet för riksdagen 1734: vid dem båda har han >blivit brukat uti åtskilliga deputationer och jämväl de secreta deliberationerne övervarit>. Detta stiftets förtroende synes också ha varit väl motiverat. När S.C. efter blott 6 års verksamhet i Malmö och ännu blott 53 år gammal avlidit 1735 12/12, tecknades hans bild vid begravningen i Sa Petri 1736 21/6 av biskop Anders Rydelius; om i vanliga fall likpredikningarnas schablonmässiga beröm måste tolkas efter grundsatsen >de mortuis nil nisi bene>, synes man i detta fall kunna lita till den sanningskäre biskopens ord om >det berömmeliga leverne, som Sal. Herr Prosten i lära och leverne städse visat> och >huruledes han vid alla tillfällen uppriktigt visat nit och sorgfällighet om vår dyra evangeliska läras bibehållande uti dess rätta och oförfalskade renhet samt med alla krafter eftersträvat det, som till befordrande av Guds ära och dess åhörares välgång samt en god ordning uti församlingen lända måtte>. Även Elmgren vitsordar: >Han var en gudfruktig, from, allvarsam, arbetsam och lärd man>.
Vid sin överflyttning till Malmö inköpte S.C. sin företrädares gård vid Södergatan men måste omedelbart inteckna den till det yttersta. Hans ekonomi förbättrades icke under Malmötiden; liksom Hofwerberg hade S.C. en stor barnskara, och riksdagsresorna voro dyrbara. Också befanns det efter hans bortgång, att >knappast i mannaminne någon så hederlig och välförtjänt prästman efterlämnat hustru och barn i så uselt tillstånd: han hade likväl alltid fört ett stilla hus utan all yppighet>. Genom att änkan erhöll dubbla nådår och fick behålla äldste sonen som nådårspred. kunde dock gården förbli i familjens ägo till 1740, då den övertogs av M.Pe. och änkan flyttade till sonens nyinköpta gård på hörnet av Kattsunds- och Grönegatan.
G. i Gårdstånga 1709 m. Anna Sofia Espholtz, f. därst. 1691 3/7, död i M.Pe. 1740 27/7, skifte 1743, dotter av kh. i Gårdstånga Christian E, och Anna Elisabet Londin.
- Barn: Christian, f. i Reslöv 1710 5/12, stadskm. i Malmö.
- Lisbet (Elsa) Margareta, f. i R. 1712 27/3, g. m. skolkollegan i Malmö, s.m. adj. Andreas Loffman, se Obef. 1733.
- Erik, f. i R. 1713 7/9, död därst. 1718 21/1.
- Elsa Maria f. i R. 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich.
- Filip, f. i R. 1716 27/11, död därst. 1718 29/1.
- Anna Lisbet, f. i R. 1718 20/3, död därst. 1729 26/3.
- Erik, f. i R. 1719 24/5, Sjm Sk. 1987, student 1736, död i M.Pe. 1740 4/8.
- Filip, f. i R. 1720 14/6 Sjm Sk. 1088, landssekreterare i Nyköping, död därst. (enl. dödsnot. i kb. >då han, i landshövdingens frånvaro vid riksdagen i Norrköping, åkte för arvprinsen Carl, under hästarnas skenande på Silleskog, sprungit ur vagnen, stött vänstra tinningen och strax avlidit>) 1769 1/5.
- Joachim, f. i R. o. 1724, Sjm Sk. 1259, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Christofer Adolf, f. i R. o. 1725, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Dödfött barn i R. 17264/1.
- Anna Catharina, f. i R. 1727, död i M .Pe. 1731 25/12, - >4 år 8 mån.>.
- Johanna Sofia, f. i R. 1729 13/1, begr. i M.Pe. 1738 3/9.
- Anna Elisabet f. i M.Pe. 1730 9/8, g. m. stadskm. i Malmö, slutl. kh. i Nöbbelöv Isak Winqvist.
- Jakob, f. i M.Pe. 1732 9/6, död före fadern.
- Då enl. personalierna 16 barn funnits, saknas ovan 1 barn, vilket sannolikt fötts under åren 1721-23, då Reslövs kyrkobok är ofullständig.
.
47
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie II, volym 2, sid 130. 53. CHRISTIAN CORVIN.
CE utsåg 1740 30/1 till provpred. efter W.J. Ledeburs förflyttning 1) prosten J. Rönbecks adjunkt C.C., 2) km. i Vellinge Didrik Kock, 3) km. i Harlösa Hans Petter Weibull. Vid val s.å. 20/3 fick C.C. alla vota och s.å. 2/4 CE:s fullm.
C.C. var f. i Reslöv 1710 5/12, son av dåv. kh. därst., sederm. kh. i S:t Petri, kontr.-prosten Samuel C. och Anna Sofia Espholtz, student 1725 17/9 (Sk.nat. 18j9), disp. ss. stipendiarius regius 1731 27/10 (>Diss. ideam Dei Volfianam ad examen revocans>, pres. C. Papke) och >pro solitis in fac. theol. honoribus> 1733 3/3 (>De oeconomia gratiae applicatricis>, pres. C. Papke), disp. pro gr. 1734 16/1 (>Diss. synedrium magnum rabbinorum ad examen revocans>, pres. H Benzelius), fil.mag. s.å. l0/6, prv. till medhj. hos sin fader i M.Pe. 1735 10/5, förestod vakansen efter denne till 1739 1/5, därefter medhj. hos prosten J. Rönbeck, 2:e stadskm. 1740 2/4, tilltr. s.å. 1/ 5, 1:e stadskm. vid P. Sommars förflyttning, död 1749 18/ 3, begr. s.å. 11/ 4.
G. i M.Pe. 1740 19/8 m. Petronella Samsiö, f. i Lund 1713 25/4, begr. i M.Pe. 1750 16/5, dotter av dåv, befallningsmannen, sederm. lanträntmästaren i Malmö,. tituläre överkommissarien vid Amiralitetet Simon S. och hans 2:a h. Mätta Cecilia Sjöholm.
-- Barn: Samuel Fredrik, dpt i M.Pe. 1741 8/12, död späd.
- Samuel Fredrik, f. därst. 1743 11/1, kh. i V. Ljungby.
-Märta Sofia, f. i M.Pe. 1744 8/1, begr. därst. 1745 30/10.
- Elsa Maja, f. därst. 1745 10/6, begr. därst. 1747 3/4.
- Simon, f. därst. 1746 10/8. begr. därst. 1758 10/9.
- Anna Sofia, f. 1747 3/11, begr. därst. 1750 10/1.
- Erik, f. därst. 1748 2/10, död därst. s. å. 12/10.
48
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fars namn.
49
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), utdrag ur Malmö( Petri ) Nr 12. Samuel Fredrik Corvin. ... Barn: ... *Elsa Maria*, f. i R(eslöv). 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich. ...
50
Elgenstiernas Sv. Adelns Ättartavlor, Namnet angett till Corrin, född 1715.
51
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se makes fars namn.
52
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namn.
53
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.
54
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.
55
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son Christians namn.