Nils Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 20 Maj 1860 2 Döptes den: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Arbetare år 1889 i Sösdala, Norra Mellby, Kristianstads län.• Han arbetade som statdräng år 1894. 3• Han bodde på Oskarsfarm år 1894 i Norra Mellby fsg, Kristianstads län. 3
Makar och barn
1. *Elna Rasmusson (18 Jul 1863 - Före 19 Aug 1889) 4 Äktenskap: 29 Dec 1888 - Norra Mellby fsg, Kristianstads län 5 Status: Barn: 1. Gerda Elida Flensburg (1889-1889) 6 7 2. Betty Winqvist (7 Maj 1862 - ) 8 Äktenskap: 20 Sep 1891 - Norra Mellby fsg, Kristianstads län 9 Status: Barn: 1. Gerda Karolina Flensburg (1894- )Nils Ebbe Jacob Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1811 10 Döptes den: 5 Nov 1811 - Södra Rörum, Malmöhus Län Dog: Efter 1835 - Probably, U.S.A. Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Nils Johan Flensburg (1777-1857) 11 Mor: Elisabeth Christina Bohman (1782-1865)
Notiser
Allmänt:
Flensburgska stamtavlan: Avgick våren 1835 till Amerika, sedan ej afhörd.
!SOURCE: Fathers biog LSH/Carlquist FHL #1440047, vol 3, pg 32. States he left
for America in 1835 then never heard from him.
Nils Johan Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 18 Jun 1777 - Tolånga, Malmöhus Län Döptes den: Dog: 14 Dec 1857 - Lund, Malmöhus län Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Prost. 12• Address: Hvellinge, Malmöhus län, Skåne. [Noter]
Föräldrar
Far: Fil. Mag. Petter Flensburg (1736-1791) Mor: Elsa Marie Lorich (1743-1785)
Makar och barn
1. *Elisabeth Christina Bohman (1782 - 1865) Äktenskap: 26 Nov 1803 - Kävlinge, Malmöhus Län 12 Status: Barn: 1. Anders Petter Flensburg (1804-1804) 2. Elsa Johanna (Jeannette) Flensburg (1805-1890) 3. Anders Petter Flensburg (1806-1806) 4. Elisabeth Christina Flensburg (1808- ) 5. Gustafva Juliana Flensburg (1810-1857) 6. Nils Ebbe Jacob Flensburg (1811-Efter 1835) 7. Catharina Ulrika Flensburg (1813-1816) 8. Ingrid Maria Flensburg (1815-1874) 9. Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23
Notiser
Allmänt:
!SOURCE: His biog LSH/Carlquist FHL #1440047, Vol 3 pg. 32. & fathers biog.
Served in the parishes of Östra Hägline, Södra Rörum, Vellinge and Lund. His
son Wilhelm became a bishop; "Svensk Slägt Kalender" 1887 FHL948.5, D25s.
SSK30: Prost i Vellinge. Flensburgska stamtavlan: Kyrkoherde i S:dra Rörum, Prost 1819, Kyrkoherde i Hvellinge 1832, tillträdde 1835.
Nils Oscar Fredrik Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 22 Apr 1915 - Limhamn, Malmö, Malmöhus län 27 Döptes den: Dog: 21 Jul 1989 - Sankt Johannes Fsg, Malmö Kn, Malmöhus Län 27 Begravning: Dödsorsak:• Han arbetade som Trädgårdsmästare. 28• Address 1970: Östanv 3 /Svensson/, 217 74 Malmö. 29 [Noter]• Address 1989: Lorensborgsg 13 G, 217 61 Malmö. 27 [Noter]
Föräldrar
Far: Oscar Fredrik Flensburg (1875-1943) Mor: Johanna Bettina Andersson (1898-1987) 30
Makar och barn
1. LevandeFil.Mag. Nils Vilhelm Wargentin Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 23 Maj 1894 - Stockholm 12 Döptes den: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Adjunkt. 28• Han bodde i Vänersborg.
Föräldrar
Far: *Carl* Axel Wilhelm Flensburg (1856-1919) 31 Mor: Anna Charlotta Bredberg (1864-Före 1947)
Makar och barn
1. Levande
Notiser
Allmänt:
SSK43: Adjunkt vid högre allm. läroverket i Vänersborg.
Oscar Fredrik Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 23 Feb 1875 12 Döptes den: Dog: 31 Jan 1943 32 33 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Handelsträdgårdsmästare. 12• Han bodde i Limhamn, Malmö, Malmöhus län.
Föräldrar
Far: Mathias Petter Lorentz Flensburg (1839-1919) Mor: Anna Maria Carlsson (1832-1914)
Makar och barn
1. *Berta Eulalia Palm (29 Jul 1886 - Okänt) 34 Äktenskap: 15 Maj 1902 12 Status: Barn: 1. *Mathias* Petter Flensburg (1903-1986) 35 2. Johanna Bettina Andersson (5 Mar 1898 - 19 Feb 1987) 30 Äktenskap: Ung 1914 Status: Barn: 1. Nils Oscar Fredrik Flensburg (1915-1989) 24 25 26 2. Levande 3. Carl-Gustaf Anders Flensburg (1919-1992) 36 4. Levande 5. Levande 6. Levande 7. Bengt Wilhelm Flensburg (1932-1983) 8. LevandeOscar Fredrik Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 7 Feb 1855 - Gävle, Gävleborgs län 39 Döptes den: Dog: 6 Mar 1932 - Gävle, Gävleborgs län 39 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Grosshandlare i Gävle, Gävleborgs län.
Föräldrar
Far: Frans Oscar Flensburg (1820-1883) 40 41 42 Mor: Sophia Lovisa Helena Luth (1821-1892) 43
Notiser
Allmänt:
SSK30: Grosshandlare i Gävle under firman F. O. Flensburg & Co, fd tysk konsul, fd ordf i stadsfullmäktige i Gävle, ordf i styrelserna för Gävle Stads sparbank, Korsnäs sågverksaktiebolag o. Gävle Manufaktur AB, Styrelseledamot i AB Svenska Handelsbanken, Gävle - Dala o. Gävle - Ockelbo järnvägsaktiebolag m fl, KWO 2 kl., RNO etc.
Otto Ferdinand Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: Dec 1813 - Malmö, Malmöhus län Döptes den: 4 Jan 1814 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län Dog: 1834 - Manhem, Djurgården, Stockholm Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Mathias Flensburg (1779-1851) 44 45 46 Mor: *Benedicta* Sophia Thomson (1788-1825) 47 48
Notiser
Allmänt:
!BIRTH: St. Petri, Malmö index FHL #146187 - 1814:600 & IGI.
PROBATE: 1834:3534 (FHL#146541)
Per: dog såsom sinnesjuk vid 20 års ålder.
Pehr *August* Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 12 Okt 1811 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län 50 Döptes den: 13 Okt 1811 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län Dog: 30 Sep 1861 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län 50 Begravning: 1861 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län Dödsorsak:
Händelser• Han begravdes på Flensburgska Familjegraven, Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län. 51 [Noter]• Han arbetade som Handlande. 12• Address: Södergatan 32, Malmö, Malmöhus län. [Noter]
Föräldrar
Far: Mathias Flensburg (1779-1851) 44 45 46 Mor: *Benedicta* Sophia Thomson (1788-1825) 47 48
Makar och barn
1. Davida (*Ida*) Andrietta Ståhle (25 Jun 1820 - 13 Jun 1841) 48 Äktenskap: 3 Maj 1839 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län Status: Barn: 1. Ernst *Idar* Flensburg (1841-1866) 2. **Mathilda* Carolina Ståhle (23 Maj 1819 - 21 Apr 1896) 48 Äktenskap: 2 Okt 1842 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län Status: Barn: 1. Twin Stillborn Flensburg ( -1853) 2. Twin Stillborn2 Flensburg ( -1853) 3. Mathias Peter *Emil* Flensburg (1843-1919) 52 53 54 55 56 4. *Fritz* Hugo Flensburg (1846-1925) 57 58 5. Augusta Maria Anna Flensburg (1847-1912) 6. *Davida* Benedikta Flensburg (1844-1906) 49
Notiser
Allmänt:
!BIRTH: St. Petri, Malmö index of births FHL #146187 - 1811:526 & IGI.
MARR #1: Davida Andrietta Ståhle md 3 May 1839 FHL #146194 pg 346 (she d 1841).
MARR #2: Mathilda Carolina Ståhle md 2 Oct 1842 FHL#146194pg382 (sis of wife #1)
DEATH: St. Petri, Malmö index of death FHL #146187 - 1861:474, F5:7.
OCCUPATION: Tradesman (merchant)
SOURCES: "Svenskt Biografiskt Lexikon FHL 948.5, D36s; "Svensk Slägt Kalender"
1887 by Örnberg FHL 948.5, D25s & #924726.
Per Wilhelm Theodor Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 25 Nov 1884 12 Döptes den: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Grosshandlare.
Föräldrar
Far: Mathias Peter *Emil* Flensburg (1843-1919) 52 53 54 55 56 Mor: Lovisa (*Louise*) Christina Petronella Pihl (1847-1922) 59
Notiser
Allmänt:
SSK30: Grosshandlare i firma Per Flensburg.
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: *Mathias* Petter Flensburg (1903-1986) 60 Mor: Ruth Sheldon (1901-1937)Peter Mathias Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 17 Okt 1848 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län 12 Döptes den: Dog: 1926 12 Begravning: Dödsorsak:
Händelser
Notiser• Han arbetade som Grosshandlare i Malmö, Malmöhus län.
Föräldrar
Far: Niclas *Theodor* Flensburg (1822-1898) 61 62 63 64 Mor: *Emelie* Adolphine Ståhle (1822-1898) 64 65 66
Makar och barn
1. *Anna Maria Hjort (29 Feb 1852 - 1930) Äktenskap: 27 Apr 1877 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län 12 67 Status: Barn: 1. Eva Hulda Emilia Flensburg (1878- ) 68
Notiser
Allmänt:
!BIRTH: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1848:965
MARR: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1877:590.
OCCUPATION: Tradesman, (merchant)
SOURCE: "Svensk Slägt Kalender" 1887/Örnberg FHL 948.5, D25s & #924726.
Levande
Kön: K
Föräldrar
Far: Levande Mor: LevandePetter Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 20 Sep 1731 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län Döptes den: 22 Sep 1731 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län Dog: 30 Apr 1736 50 Begravning: 4 Maj 1736 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Wilhelm Flensburg (1695-1755) 69 Mor: Anna Margareta Riber (1699-1786)
Notiser
Allmänt:
!BIRTH: St. Petri parish reg. FHL #146188 pg. 56.
DEATH: St.Petri, Malmö church reg. FHL #146195 pg 87. Cause: Small pox
Also not on mothers probate in Apr 1787.
OTHER SOURCES: "Svensk Slägt-Kalender" 1887.
Fil. Mag. Petter Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 14 Jul 1736 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län Döptes den: 16 Jul 1736 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län Dog: 14 Apr 1791 - Södra Rörum, Malmöhus Län Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Wilhelm Flensburg (1695-1755) 69 Mor: Anna Margareta Riber (1699-1786)
Makar och barn
1. *Elsa Marie Lorich (4 Okt 1743 - 30 Aug 1785) Äktenskap: 1774 - Hjärsås, Malmöhus län Status: Barn: 1. Hans William Flensburg ( -1780) 2. Nils Johan Flensburg (1777-1857) 11 3. Mathias Flensburg (1779-1851) 44 45 46 2. Christina Elisabeth Danckwardt (30 Sep 1743 - 3 Jul 1816) Äktenskap: 1786 12 Status:
Notiser
Allmänt:
Prost i Södra Rörum o. Häglinge. SSK30. Per: Student 1754, prästvigd i okt 1760, magister 1763, 6 aug 1780 pastor i Södra Rörum o. Häglinge, 1786 prost där.
!BIRTH: St. Petri parish reg. FHL #146188 pg 156.
MARR #1: Elsa Maria Lorich dau of Pastor Hans Peter Lorich (son of Metta
Hartman 24/25B & her 2nd husband Pastor Hans Lorich). It is Hans Peter L. who
wrote in his biography the history of the Flensburg family. NOTE: "Svensk
Slägt-Kalender 1887" gives marr in 1774 "with half cousin".
MARR #2: Christiana Elisabet DANCKWARDT place of marr not given in husbands
biography. Biog lists no children.
DEATH: His biog LSH/Carlquist FHL #1440048 vol 6, pg 118, #15.
NOTE: "Attended school in Malmö listed 16 Dec 1751(Blekinge nation 16 Jul 1754)
Afterwords called to Osby parish to be assistant to his fathers half-brother
(Pastor Hans Peter Lorich) 7 Sep 1760. Became pastor of S. Rörum & Hjärsås, Mal
county 6 Sep 1780". (source his biog LSH/Carlquist FHL #1440048, vol 6, pg118.
OTHER SOURCES: "Svenskt Biog Lexikon" pg168, "Svensk Slägt-Kalender" 1887.
1 Demografisk databas för södra Sverige, Se giftermål 1888.
2 Demografisk databas för södra Sverige.
3 Demografisk databas för södra Sverige, Se barns födelse 1894.
4 Demografisk databas för södra Sverige, se giftermål 1888.
5
Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv E:2. Vigda i Norra Mellby församling
1863-1894
Datum Datum avser
1888-12-29 vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Nils Flensburg Elna Rasmusson
Titel Titel
arb. piga
Ort Ort
På socknen Sösdala
Ålder / födelseår Ålder / födelseår
1860-05-20 1863-07-18
Civilstånd Civilstånd
ogift ogift
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd
600 274
Anmärkning
M. Närv. och hinderslös Q. d-o d-o
Källhänvisning
Arkiv Sid- / ordningsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv E:2 1 / 11
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsbarhetsproblem i förlaga Mikrokort volymnr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:4 1863-1888 samt Norra Mellby E:2 1888-1894.
.
6
Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv C:5. Födda i Norra Mellby församling
1874-1894
Datum Datum avser
1889-04-11 född
Barnet
Namn Kön
Gerda Elida kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
1
Fader Moder
Namn Namn
Nils Flensburg Elna Rasmusson
Titel Titel
arb.
Ort Ort
Sösdala
Ålder/födelseår
25
Dopvittnen
Hanna Rasmusson S. Rörum Nils Rasmusson S. Rörum Nils Persson S. Rörum
Övrigt
Fadern 28 år. Gifta 3/12 år. Barnet födt o döpt i S. Rörum enl. avis d. 24/4 89
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv C:5 118 / 21
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund 283
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:5 1874-1894.
.
7
Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv F:1. Döda i Norra Mellby församling
1863-1894
Datum Datum avser
1889-08-19 död
Den döde
Gerda Elida kvinna
Titel Civilstånd
ogift
Ort Äktenskaplig börd
Sösdala station inom äktenskapet
Dödsorsak Ålder / födelsedatum (i förekommande fall)
å: m: 4 d: 8 dat:
Attest
Anförvant
Namn Ort
Nils Flensburg
Titel Relation
arbetare fader
Övrigt
Moder: afl. Elna Rasmusson. Död i S. Rörum Avis om begrafn. i S. Rörum ingick d. 23/12 89
Källhänvisning
Arkiv Sid- / årsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv F:1 40 / 16
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund 283
Läsbarhetsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:4 1863-1875 samt Norra Mellby F:1 1875-1894.
.
8 Demografisk databas för södra Sverige, Se vigsel 1891.
9
Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv E:2 7 / 1. Vigda i Norra Mellby församling
1863-1894
Datum Datum avser
1891-09-20 vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Nils Flensburg Betty Winqvist
Titel Titel
arbetare piga
Ort Ort
Sösdala station Skea
Ålder / födelseår Ålder / födelseår
1860-05-20 1862-05-07
Civilstånd Civilstånd
änkling ogift
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd
283 520
Anmärkning
M. Företedde bouppteckning af d.10/8 1889 och arfsredovisning af d.1/10 1890 Q. Närv. och hinderslös Mannens andra gifte.
Källhänvisning
Arkiv Sid- / ordningsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv E:2 7 / 1
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsbarhetsproblem i förlaga Mikrokort volymnr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:4 1863-1888 samt Norra Mellby E:2 1888-1894.
.
10 Flensburgska Stamtavlan.
11
Sjöström, Carl - Skånska Nationen före Avdelningarnas tid (1682 - 1832 ) (Lund, 1897), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.
12 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
13 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. High
14
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur.
15
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg.
16 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar.
17 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser.
18 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig.
19 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning.
20 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol.
21 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);.
22
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand.
23
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.
24
Sveriges Släktforskarförbund, 1915-04-22
Flensburg, Nils Oskar Fredrik
Östanv 3 /Svensson/
217 74 Malmö
Kyrkobokförd i Slottsstaden (Malmö kn, Malmöhus län, Skåne), distrikt 07, fastighet 85713. Mantalsskriven på samma ort.
Född 22/4 1915 i Limhamn (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Malmöhus län 1971
.
25 Folkbokföringen via allmän terminal, 970625. Flensburg, Nils Oskar Fredrik, f 22/04/1915.
26
Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Nils Oskar Fredrik
Lorensborgsg 13 g
217 61 Malmö
Död 21/7 1989.
Kyrkobokförd (1983) i Sankt Johannes, Malmö kn, Malmöhus län. Mantalsskriven (1983) på samma ort.
Född 22/4 1915 i Limhamn (Skåne, f d Malmöhus län).
Frånskild man (17/3 1967).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Sankt Johannes, Malmö kn, Skåne län
Födelseförsamling i källan:
LIMHAMN (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 90, RTB 89.
27 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
28 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
29 Sveriges Släktforskarförbund.
30
Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Johanna Bentina
Vasag 14 B
216 12 Malmö
Död 19/2 1987.
Kyrkobokförd (1983) i Limhamn, Malmö kn, Malmöhus län. Mantalsskriven (1983) på samma ort.
Född 5/3 1898 i Hyllie (Skåne, f d Malmöhus län).
Änka (31/1 1943).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Limhamn, Malmö kn, Skåne län
Födelseförsamling i källan:
HYLLIE (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 90, RTB 87.
31 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.
32 Patrik Flensburgs mail.
33 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se maka JBA.
34
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1886-07-29
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bertha Eulalia
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 27
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 4
Faderns förnamn Peter
Faderns efternamn Persson Palm
Faderns titel slagtare
Faderns ort Ö.F. N. 18 Litt. C /31
Moderns förnamn Mathilda
Moderns efternamn Persson
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Pauli
Källa Malmö S:t Pauli CI:1.
35
US Social Security Death Index , 971103. Mathias Flensburg b. 22 feb 1903 d. feb 1986, residence 99576 (Dillingham,Dillingham,AK)
SSN: 574-05-6701 - Alaska. With over 50 million entries, the October 1995 version of the Social Security Death Index is the perfect source for information on deceased individuals who participated in the Social Security program.
Origin of the Social Security Death Master File Over the last sixty years the Social Security Administration has increased both in terms of size and benefits offered, and has dealt with resources and funds numbering in the trillions of dollars.
To assist in keeping track of individuals, the government assigns a numerical identification to each person involved in the program. Though it was originally intended for use within the Social Security Administration only, its value as a unique identifier has promoted its application in other areas of society, such as drivers' license ID numbers, state and federal tax programs, motor vehicle registration, military ID (starting with Vietnam era), etc.
As a by-product of this vast recordkeeping system, the Social Security Administration developed a file of those individuals in the program reported as deceased. This file is the Social Security Death Master File. Its present version contains over 50 million entries,which ranks it as one of the largest computer indexes with genealogi
36
Sveriges Släktforskarförbund, 1919-12-20
Flensburg, Carl Gustaf Anders
Per Albin Hanssons v 52 B
214 63 Malmö
Kyrkobokförd i Eriksfält (Malmö kn, Malmöhus län, Skåne), distrikt 03, fastighet 15036. Mantalsskriven på samma ort.
Född 20/12 1919 i Tygelsjö (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Malmöhus län 1971.
37 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Flensburg, Oscar Fredrik, f 7 febr 1855 i Gävle, d. där 6 mars 1932. Ogift.
38
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oscar F d y för efter avlagd mogenhetsexamen 1874 i fädernestaden Gävle utrikes och utbildade sig i Tyskland för handelsyrket både genom studier och kontorspraktik, det senare särskilt i Lübeck. Under hans bortovaro
nträffade faderns fallissemang (se F 4) 1875, varvid släkten dock trädde räddande emellan. Vid sin återkomst till Gävle 1880 blev det tydligen F, som tog hand om affärerna och göt nytt liv i dessa. Med fadern bildade han nu svarveri- och snickerifirman F O Flensburg & Co och blev själv dess verkställande direktör.
Vid faderns bortgång 1883 blev F ensam ägare till firman och började nu på allvar
sin framgångsrika affärsbana i Gävle samt framstår som en av stadens främsta köpmän på sin tid.
39 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
40 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 4 Flensburg, Frans Oscar, son till F 1, bror till F 2, f 7 april 1820 i Malmö (Petri), d. 4 nov 1883 i Gävle. Elev å apoteket Fläkta örn i Malmö 1835, farm studiosiex 1 aug 1840, apotekarex 22 okt 1842, amanuens i kemi vid univ i Durham 1843, assistent vid Chemical agricultural society i Edinburgh s å, kondition å apoteket Lejonet, Gävle, 1844, övertog detta apotek 1846 och erhöll priv därå 12 febr s å, led av Gävleborgs läns hushålln: sällskaps förvaltn: utskott 1848, bortarrenderade apoteket 1857 o sålde det 1861, anlade fabrik för tillverkn av skopligg 1861, tändsticksämnen 1870, trådrullar 1871 samt trämassa 1872, allt i Gävle, rådman 1866-68, preussisk konsul där 1865, tysk konsul 1871, verkst dir i Gefle fiilialbank 1865, i Gävlebanken från 1872, anlade under firma F O Flensburg & Co en skopliggsfabrik vid Sätra 1880. Innehade tysk orden.
41
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oscar F växte upp i Malmö. Efter apote-karexamen 1842 reste han till England och studerade kemi i Durham och Edinburgh, där han blev assistent vid Chemical agricultural society. Återkommen till Sverige 1844 tog han plats på apoteket Lejonet i Gävle hos apotekare J C Luth. År 1846 sålde J C Luth apoteket till sin blivande måg Oscar F, som redan 12 febr fick privilegium därpå.
F blev hela sitt liv bofast i Gävle. Apoteket var emellertid långtifrån hans enda intresse och 1857 bortarrenderade han det samt försålde det 1861. I Gävleborgs läns hushållningssällskap insattes han 1848 i förvaltningsutskottet och var 1855-57 skattmästare. Det frivilliga folkbildningsarbetet började vid mitten av 1840-talet bli verksamt genom de s k bildningscirklarna, av vilka den i Sthlm tillkom 1845 (se art J Ellmin i bd 13, s 366) och fick många efterföljare. I Gävle konstituerade sig en sådan bildningscirkel på rådhuset 9 jan 1848, varvid bland de ledande var konsul P A Grape, F och redaktör P A Landin. Den antog namnet Gefle bildningsförening och bedrev under några år framåt en ganska livaktig verksamhet, anordnade föreläsningar, utställningar och samkväm. Personligen bidrog F med föredrag i kemi och fysik. Medlemsantalet uppgick 1849 till 240. Blomstringstiden varade till 1850-talets slut.
42
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), I Gävle startade F en rad fabriker, dock med växlande framgång. Skopligg av trä hade dittills importerats, men F anlade 1860 en fabrik för mekanisk tillverkning av dylika, den första i sitt slag i Sverige. F råkade dock 1875 i affärssvårigheter. Firmorna M Flensburgs Söner samt Dyberg & Flensburg hans bror Gustaf F:s firma) stod i borgen och det arrangerades så, att ett nytt familjebolag övertog F:s fabriker. Denne lyckades emellertid 1880 med hjälp av sin son Oscar F ånyo starta en skopliggsfabrik vid Sätra under firma F O Flensburg & Co. Fabriken tillverkade även trådrullar, fatsprund o dyl. Talrika brev från F 1840-72 till konsul Theodor F (F 5) i släktens arkiv, Malmö.
Källor o litt: A U Isbergs saml, MSA. - [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949), s 32; Knut Lindberg, Gävle stads donationer, 1 (1945); Sveriges apotekarhist, 3 (1923-25), s 1687 ff; Sveriges firmor o man inom handel, industri o konst . . . . red af A Ahnfelt (1886), s 281; Ur Gävle stads hist, red av Ph Humbla (1946). - Nekr i Norrlands Posten o i Sydsv D nov 1883.
Bengt Hildebrand.
43 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 29 nov 1846 i Gävle m Sofia Lovisa Helena Luth, f 13 april 1821 där, d. 18 maj 1892 där, dtr till apotekaren å Lejonet i Gävle Johan Cornelius L o Johanna Sophia v Wolcker.
44 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d. 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792-96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799-1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824-51. RVO 1845.
45 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamnsgatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817. F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herr-gårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin. F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö.
46
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv Slottsstaden i Malmö. F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jör-gen Kocks, Frans Suells och L I Bagers).
Papper efter F i släktens arkiv, Malmö.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Is-bergs saml ang stadsfullm i Malmö, MSA. - E Bager o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1936); Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949); E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); nekr i Snäll-Posten från Malmö nr 10, 23 jan 1851.
Bengt Hildebrand.
47 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 1) 29 jan 1808 i Malmö (Petri) m Benedicta Sophia Thomson, f 19 sept 1788 där (ibid), d. 6 okt 1825 där (ibid), dtr till handl i Malmö Niclas T o Henrica Örngren.
48 Tilltalsnamn: Se makens gravkälla..
49 Tilltalsnamn: Se gravkälla..
50 Per Flensburgs efterlämnade papper, Ur ( tryckt 1949 ).
51
Gravstenen, Flensburgska familjegraven, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Ida Flensburg f. Ståhle
... - ...
August Flensburg
... - 1861
Mathilda Flensburg f. Ståhle
... - 1896
( Ofullständigt avskriven ).
52 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 6 Flensburg, Mathias Peter Emil, son till F 2 i hans 2:a g, f 12 juli 1843 i Malmö (Petri), d. 25 nov 1919 där (ibid).
53 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Elev vid herrnhutarnas skola i Christiansfeld i Slesvig 1855-57, elev vid Malmö tekn skola 1857-60, utbildades för handelsyrket i familjefirman i Malmö, därefter å utländska kontor (Köpenhamn, Amsterdam, London) 1861-65, prokurist för M Flensburgs Söner 1867-71, egen firma 1871, övertog i familjebolag 1875 även sin farbror Oscar F:s (F 4) i Gävle affärsföretag, led av Sparbanken Bikupans styr från 1873, led av stadsfullm i Malmö 3 april 1880-11 april 1885, led av drätselkammaren (kassaförvaltare 1886-1900), led av styr för Malmö börsfören 1880-1908 (sekr 1902-06, ordf 1907-08), led av Malmö Handels- o sjöfartsnämnd 1881-1905 (ordf 1901-05), led av styr för Malmö navigationsskola 1882-1907, led av styr för Skånska inteckn:s ab 1885-1905 (ordf 1895-1905), ordf i styr för konstindustriella metallutställn i Malmö 1904, preussisk v konsul 1867-68, nederländsk v konsul 1888. - RVO 1888, RDDO s å.
54 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Enligt en sedvänja, som på 1850-talet och fram till 1864 års dansk-tyska krig gärna iakttogs i de äldre köpmansfamiljerna i Malmö, sattes Emil F som tolvåring i skola hos herrnhutarna i Christiansfeld i Slesvig. Efter två år där kom F till Tekniska skolan i Malmö, varpå följde hans egentliga kommersiella utbildning, först på faderns och farbrodern Theodor F:s kontor, därpå 1861-65 utrikes. Han började i Köpenhamn och Amsterdam och kom så till den dansk-engelska firman Westenholz Brothers i London. Denna förmedlade då större delen av spannmålsexporten från Sverige och Danmark till England. Då en äldre bror till F, som sedan faderns död 1861 var prokurist i fädernefirman M Flensburgs Söner i Malmö, dog 1866, hemkallades Emil och övertog dennes befattning, som han skötte 1867-71.
55 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Firman gjorde vid denna tid stora affärer, särskilt i spannmål. En framstående köpman sade om F, att en dugligare köpman än han sedan Mathias F:s tid icke suttit på familjekontoret. Farbrodern Theodor (F 5) sysslade vid denna tid mest med bankaffärer, varför ledningen av firman till stor del lades i F:s händer. År 1871 lämnade han familjefirman för att helt ägna sig åt egen affärsverksamhet. Vissa bekymmer uppkom, då farbrodern Oscar F (F 4) i Gävle kom på obestånd. F och hans mor tecknade dock 10 000 kr var i ett familjebolag, som övertog också Oscar F:s företag. Själv gjorde F i början huvudsakligen spannmålsaffärer, hade goda kreditförbindelser, också i Hamburg, och lyckades utmärkt i de flesta av sina företag. Hans firma blev sedan en av landets största bomullsimportörer, varjämte F gjorde ansenliga stenkolsaffärer. I begynnelsen måhända något spekulativ, blev han med åren allt försiktigare.
56
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F var livligt kommunalt anlitad och satt länge i både stadsfullmäktige och drätselkammare. Hans konstnärliga intressen föranledde hans val till styrelsemedlem i Södra Sveriges konstförening.
Källor o litt: A U Isbergs saml, MSA; af-färshandl:r i släktens arkiv, Malmö. - [P
Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Navigationsskolornas hist. Minnesskr, red av O Flensburg (1941); Sveriges äldsta företag inom handel o industri, press, penningväsen, sjöfart o andra näringar, red av C Forsstrand (1923).
Bengt Hildebrand.
57
Flensburg, Fritz - Brev, Brev skrivet av Fritz Flensburg 30 sept 1890. Ställt till Augusta Ekelund. Malmö d. 30 Sept 1890
Fröken Augusta Ekelund, Landskrona
Eder skrifvelse af 23 okt till . hvari ni söker anställning har jag emottagit och då efter brefvet att dömma och de upplysningar jag för öfrigt sökt skaffa jag föreställer mig att Ni skulle kunna passa för platsen jag sinnad träffa aftal med Eder. Edra åligganden blefve i så fall att biträda på kontoret vid alla förefallande arbeten och ingår deri understundom tillklippning af påsar och då det handlar sig om mindre antal äfven sömmnad i maskin.
En af arbeterskorna städar kontoret dagligen men anordnandet af papper tillkommer Eder. Emellan torde väl äfven en dammtorkning behöfvas. Dessutom hade jag tänkt att äfven sälja från kontoret der packhus finns vid sidan om i mindre parti hvilket jag ej gjort förrut och att ni skulle sköta denna försäljning. Dervid läge man måhanda äfven upp en eller annan artikel och bör ni genom föregående verksamhet och expeditionsvana kunna vara nyttig. Detta blefve så att säga en ny affär.
Jag kan icke erbjuda Eder bostad och vivre och skulle knappast vilja tillråda Eder antaga platsen om ni ej kan få ordnat någorlunda trefvligt hvad detta beträffar. Som lön erbjuder jag 50 kr pr månad och kan ej gå högre åtminstone första tiden. Skulle den nya affären gå öfver förväntan bramen icke annars kan den bättras.
Reflekterar ni på platsen önskade jag Eder tillträda den med görligaste första.
Då jag har en mängd andra svar ber jag Eder med snaraste svara. Kanske vore det skäl ni kommer hit och såge er om.
Högaktningsfullt
Fritz Flensburg.
58 Tilltalsnamn: Se gravstenskälla..
59 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 28 april 1871 i Lund (Domk) m Lovisa (Louise) Christina Petronella Pihl, f 2 nov 1847 i Husie (Malm), d. 25 jan 1922 i Malmö (Petri), dtr av prebendekomministern Mårten Wilhelm P o Sofia Josefina Hellstenius.
60
US Social Security Death Index , 971103. Mathias Flensburg b. 22 feb 1903 d. feb 1986, residence 99576 (Dillingham,Dillingham,AK)
SSN: 574-05-6701 - Alaska.
61 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 5 Flensburg, Niclas Theodor, son till F 1, helbror till F 2 o F 4, f 25 aug 1822 i Malmö (Petri), d. 16 jan 1898 där (ibid).
62 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Inskr vid Lunds univ 29 sept 1840, handelsstud i Tyskland, England o Danmark, anställd på faderns kontor, burskap som handl i Malmö 25 okt 1847 (borgared 3 nov), deläg i fir-man i sl av 1840-talet, deläg i f:a M Flensburgs Söner 1851, brittisk v konsul i Malmö 1854, stadsfullm i Malmö 16 dec 1862-1892 (v ordf 24 juli 1865-8 jan 1866, 20 jan 1873-1877, 24 jan 1879-23 sept 1892), led av styr o disp för Malmö Bomullsväfveri AB 1 jan 1873, i styr för Tekn skolan i Malmö, i styr för vattenverket o navigations-skolan, ordf i Handels- o sjöfartsnämnden i Malmö samt i styr för Fastighets ab Sva-nen, led av AK 1878-81. RVO 1880, RNO 1894, KVO2kl 1896.
63
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Efter grundliga handelsstudier inträdde Theodor F i familjefirman, där brodern August (F 2) redan var delägare. Bröderna fortsatte efter faderns död 1851 affären under namnet M Flensburgs Söner (jfr ovan under F 2). Sedan August F dött 1861 och Theodor 1874 upptagit sin son konsul Peter M F i firman, övergick denna under bådas ledning till bosättnings-, vävnads- och vitvaruhandel, som ännu består. Under årtionden styrelseledamot och 25 år ordförande i styrelsen för Tekniska skolan i Malmö hade F 1896 glädjen få inviga dess nya byggnad. Även för barnsjukhuset i Malmö intresserade han sig mycket. Under många år var han ombud i Malmö för Köpenhamns Privata Laanebank, ävensom agent för Lloyd och ett flertal andra utländska försäkringsbolag. F var medlem av Malmö stadsfullmäktige i 30 år, därav mer än halva tiden som vice ordförande. En kort tid, 1878-81, tillhörde F riksdagens andra kammare. Hans inlägg i debatten var burna av en varm övertygelse och alltid formellt fulländade. Liksom brodern August skrev också Theodor vers, mindre känsliga och omedelbara men klarare. Den begåvade och bildade F var en sällskapligt lagd man med fint umgängessätt. Han var stolsbroder i S:t Knuts gille i Malmö och även med i Par Bricole. Genom både sin person och sin mångsidiga och framgångsrika verksamhet hörde F till de stora representanterna för Malmö borgerskap under 1800-talets slut.
Tryckt arbete: >Sextioåringens förstlingar.> Tillfällighetsrim. Utg. af E[rnst] F[lensburg]. Karlshamn 1902. (4), 118 s.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Isbergs saml ang stadsfullm i Malmö, nr 14 (s 215), MSA. - Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Sydsv D 9 dec 1897 o 17 jan 1898 (nekr).
Bengt Hildebrand.
64 Tilltalsnamn se gravstenen..
65 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 8 dec 1847 i Malmö (Petri) m Emelie Adolphina Ståhle, f 22 aug 1822 där (ibid), d. 11 maj 1898 dir (ibid), dtr till handl i Malmö Petter S o Marie Catharina Mandorff samt syster till August F:s (F 2) båda hustrur.
66
IGI - Family Search, EMILIE ADOLPHINA STHALE
Sex: F
Event(s):
Christening: 1 Sep 1822
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
Parents:
Father: PETER STHALE
Mother: MARIA MANDORFF
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
C430733 1792-1823 0146190 Film NONE.
67
IGI - Family Search, Peter Mattias FLENSBURG
Sex: M
Marriage(s):
Spouse: Anna Maria HJORT
Marriage: 27 Apr 1877
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
M430736 1698-1744 0146194 Film NONE
M430736 1763-1863 0146194 Film NONE
Sheet:.
68
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1878-04-30
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Eva Hulda Emilia
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 26
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Peter Mattias
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort Osk. XIII /165
Moderns förnamn Anna Maria
Moderns efternamn Hjort
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
69
Per Flensburgs efterlämnade papper, Ur ( tryckt 1949 ), Student vid Lund maj 1712, stadsnotarie i Malmö 9 apr 1719, rådman 23 aug 1731, kämnärspreses 26 okt 1734. Han har utgivit: "Kort berättelse om det såkallade S:te Knuts gilldet, besynnerligen det, som nu i Malmö florerar"; tryckt i Lund 1743 hos Ludvig Decraux.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 29 Jul 2010 med Legacy 7.4 från Millennia