Ida Maria Aurora Fleetwood
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1849 1 Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Gustaf Jacob *Svante* Fleetwood (1816-1903) 2 Mor: Ida Aurora Bäck (1821-1893)
Makar och barn
1. *Jakob Emil Mauritz Hahr ( - ) Äktenskap: 1871 3 Status:Jakob Miles Fleetwood
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Harald Georg Fleetwood ( - ) 5 Mor:James Harald Wilhelm Fleetwood
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1857 1 Döptes: Dog: 1903 6 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Possessionat. 6• Address: Mahult, Örnäs.
Föräldrar
Far: Gustaf Jacob *Svante* Fleetwood (1816-1903) 2 Mor: Ida Aurora Bäck (1821-1893)
Makar och barn
1. *Louise Katarina Augusta Schmidt (15 Sep 1856 - Okänt) 6 Äktenskap: 1883 6 Status: Barn: 1. Ida Julia Maria Fleetwood (1886- ) (Född inom äktenskapet) 2. Svante Miles Wilhelm Fleetwood (1897- ) (Född inom äktenskapet)Lars Harald Adolf Fleetwood
Kön: M
Personinformation
Föddes: 8 Maj 1815 - Trävattna, Skarab. 8 Döptes: Dog: 11 Aug 1907 - Göteborg( Masthuggets fsg ) Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Sjökapten.
Föräldrar
Far: Adolf Georg Fleetwood ( -1866) 9 Mor: Cathrine-Marie Reenstierna (1791- ) 10
Makar och barn
1. *Marie Catharina Matsén (25 Jun 1814 - 28 Apr 1891) 11, 12 Äktenskap: 1844 11 Status:Richard Adolf Svante Fleetwood
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1862 1 Döptes: Dog: 1920 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Riddarhuskamrerare. 6
Föräldrar
Far: Gustaf Jacob *Svante* Fleetwood (1816-1903) 2 Mor: Ida Aurora Bäck (1821-1893)
Makar och barn
1. *Ellen Blomberg (23 Nov 1872 - Okänt) 6 Äktenskap: 1895 Status: Barn: 1. Anna Sophia Fleetwood (1896- ) (Född inom äktenskapet) 2. Clary Sophia Fleetwood (1898- ) (Född inom äktenskapet)Svante Kjell Christoffer Fleetwood
Kön: M
Personinformation
Föddes: 6 Maj 1903 6 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Gustaf Miles Christoffer Fleetwood (1847-1933) Mor: Alma Johanna Eugenia Lundbeck (1870- )Svante Miles Fleetwood
Kön: M
Personinformation
Föddes: 6 Maj 1896 6 Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Gustaf Miles Christoffer Fleetwood (1847-1933) Mor: Alma Johanna Eugenia Lundbeck (1870- )Svante Miles Wilhelm Fleetwood
Kön: M
Personinformation
Föddes: 23 Jan 1897 6 Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Löjtnant i Livgrenadjärreg. Linköping. 6
Föräldrar
Far: James Harald Wilhelm Fleetwood (1857-1903) Mor: Louise Katarina Augusta Schmidt (1856- )William Georg Edvard Fleetwood
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1856 13 Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Gustaf Jacob *Svante* Fleetwood (1816-1903) 2 Mor: Ida Aurora Bäck (1821-1893)Olaus Wilhelm Flenberg
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Handelsman år 1759. 14
Makar och barn
1. *Maria Bering (15 Aug 1724 - ) 15 Äktenskap: 29 Maj 1759 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 16 Status:*Anna* Birgitta Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 16 Sep 1922 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 18 Döptes: Dog: Ca. Dec 2003 19 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Hon arbetade som Kassörska. 20• Address 1970: Joesjö, 920 64 Tärnaby. 21
• Address 1997: Granåsvägen 9A, 920 64 Tärnaby. 22
Föräldrar
Far: Fil. Kand. *Wilhelm* Peter Flensburg (1889-1953) 23 Mor: Gertrud (*Ginni*) Regina Holmström (1895-1943) 24
Makar och barn
1. *Johan Olof Schedin (8 Mar 1915 - 19 Jul 1984) 25, 26 Äktenskap: 10 Jan 1953 27 Status:*Bertha* Anna Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 6 Sep 1857 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 29 Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Niclas *Theodor* Flensburg (1822-1898) 30 Mor: *Emelie* Adolphine Ståhle (1822-1898) 31
Makar och barn
1. **Berthold* Marianus Dieden (31 Mar 1849 - 1919) 32, 33 Äktenskap: 18 Maj 1877 34 Status: Barn: 1. Johan Theodor Dieden (1878- ) 35 (Född inom äktenskapet) 2. Berthold Dieden (1879- ) (Född inom äktenskapet) 3. *Herbert* Edvard Dieden (1889-1980) 36 (Född inom äktenskapet) 4. Elisabeth Dieden (1891- ) (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
!BIRTH: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1857:418
MARR: St.Petri parish reg FHL #146194 pg 596.
SOURCE: "Svensk Slägt Kalender" 1887/Örnberg FHL 948.5, D25s & #924726
*Bror* August Fritz Flensburg
![]()
Kön: M
Personinformation
Föddes: 3 Okt 1877 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 38 Döptes: Dog: 14 Sep 1936 - Malmö, Malmöhus län 39 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Direktör.![]()
• Han blev begravd i Flensburgska Familjegraven, Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län. 40
Föräldrar
Far: *Fritz* Hugo Flensburg (1846-1925) 41 Mor: Hedvig *Thekla* Amalia Kjellman (1852-1931) 42
Makar och barn
1. ? Ferm ( - ) Äktenskap: Före 1915 Status: Unknown Barn: 1. Mats-Erik Flensburg (1913-Ca. 2000) 43 (Oäkta) 2. **Frida* Elisabet Malmström (20 Feb 1893 - 15 Jun 1994) 44, 45 Äktenskap: 6 Apr 1918 - Mariakyrkan, Helsingborg, Skåne 46 Status: Death of one spouse Barn: 1. Hans *Jörgen* Fritz Erik Flensburg (1918-1997) 47 2. * *Ulla* Elisabeth Flensburg (1920-2010) 48 3. Bror Erik *Fritz* Flensburg (1921-2003) 49 4. Levande*Carl* Axel Wilhelm Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 29 Nov 1856 - Lund, Malmöhus län, Sverige 29 Döptes: Dog: 24 Mar 1919 - Stockholm Begravning: 29 Mar 1919 - Norra begravningsplatsen, kvarter 20A, gravnummer 224 51 Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Oskar Ii's Förste Livmedicus. 29• Han bodde i Stockholm.
Föräldrar
Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 52 Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 53
Makar och barn
1. *Anna Charlotta Bredberg (15 Jan 1864 - Före 12 Dec 1947) 29 Äktenskap: 30 Aug 1888 29 Status: Barn: 1. Louise (Lisa) Anna Constance Flensburg (1889-1972) 54 (Född inom äktenskapet) 2. *Elsa* Maria Flensburg (1891-1982) 55 (Född inom äktenskapet) 3. Hedvig *Annie* Catharina Flensburg (1892-1977) 56 (Född inom äktenskapet) 4. Fil.Mag. Nils Vilhelm Wargentin Flensburg (1894- ) (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
SSK30: Förste livmedikus, regementsläkare vid Svea lifgarde, Öfverläkaren vid lifförsäkringsaktb. Victoria, praktiserande läkaren i Stockholm,fd docenten vid Karolinska institutet.
*Carl* Mathias Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 17 Nov 1902 29 Döptes: Dog: 29 Sep 1993 58 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Kontorschef. 29• Address: Jersey City, New Jersey, USA.
Föräldrar
Far: Carl Emanuel Flensburg (1872- ) Mor: Lovisa Maria Söderström (1869-1932)
Makar och barn
1. *Mabel Moye (18 Okt 1904 - Jun 1984) 59, 58 Äktenskap: 20 Aug 1927 29 Status: Barn: 1. Levande
Källor
1. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se fadern.
2. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se fadern AGF. .... Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), Barn, Gustaf Miles Christopher, f. 1847; Löjtnant o Förste Adjutant vid Wermlands reg:te.
William Georg Edvard, f. 1856
James Harald William, f. 1857
Richard Adolph Svante, f. 1862
Ida Maria Aurora, f. 1849. Gift 1871 med Öfverdirektören för Trafik-Afdelningen af Styrelsen för Statens Jernvägs-Trafik, RNO, m.m., Jakob Emil Mauritz Hahr; Bor i Stockholm.
Barbara Sophia Aloysia, f. 1863.3. Sveriges Adelskalender 1878, Se brudens far.
4. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se brodern AGF.
5. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se sonen AGF.
6. SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).
7. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se fadern AGF
fyra barn enl. SAK. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 49. Fleetwood, Lars Harald Adolf.
Sjökapten, assuransdirektör. Född 8/5 1815 i Trävattna (Skarab.), son av ryttmästare, friherre Adolph Georg Fleetwood och Catharina Maria Reenstjerna; död 11/8 1907 i Gbg, Masth....Led. av stadsfullmäktige 1863-68...
Gift 29/5 1844 i Göteborg (Krist.) med Maria Katarina Matsén, född 25/6 1814 i Gbg (Krist.), dotter av grossh. Lars Herder Matsén och Johanna Elisabeth Forsberg; död 28/4 1891 i Gbg, Masth.8. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se fadern. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.
9. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), Afl. öfversten Frih. Harald Georgs Fleetwoods Barn, 1. Sonens, afl. Ryttmästaren Frih. Adolph Georg Fleetwoods Enka, Cathrine-Marie Reenstierna, f. 1791. Gift 1811; Enka 1866; Bor på Suntetorp i Westergötland (adr. Skövde)
2. Gustaf Jakob Svante, f. 1816; brukspatron; RNO; Bor i Upsala.- Gift 1845 med Ida Aurora Bäck, f. 1821.
3. Carl William Georg, f. 1817; F.d. sjökapten; Ombudsman vid Gbgs och Bohus läns samt Sveriges Ångfartygs-Assurans-Föreningar; Bor i Göteborg. - Gift 1842 med Albertina Wilhelmina Kjerrström; Enkl. 1872.
4. Christina Sophie, f. 1813. Enka 1875 efter possessionaten Theodor Grönvall; Eg. o beb. Suntetorp (adr. Skövde).10. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se maken.
11. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se svärfadern AGF.
12. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se svärfadern AGF. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.
13. Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), Se fadern.
14. Kyrkböcker, Kristianstad, Se giftermål 1759.
15. Kyrkböcker, Kristianstad, Se giftermål 1759. .... Kyrkböcker, Kristianstad, Se dop.
16. Kyrkböcker, Kristianstad, Christ. sfs C:5. 1759
Maj
nr. 6 d: 29 wigdes Handelsmannen Olaus Wilhelm (Fl)enberg ... änkan Maria Bering.17. Sveriges Släktforskarförbund, 1922-09-16
Schedin, Anna Birgitta
Joesjö
920 64 Tärnaby
Kyrkobokförd i Tärna (Storumans kn, Västerbottens län, Lappland), distrikt 05, fastighet 36128. Mantalsskriven på samma ort.
Född 16/9 1922 i Malmö Sankt Petri (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Västerbottens län 1971
. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Datum 970625. 16/09/1922, Flensburg Schedin, *Anna* Birgitta, Granåsv 9A, 920 64 Tärnaby.
!CONF
pnr -3522
!ENDCONF.18. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ), f. 16 september 1922. .... Sveriges Släktforskarförbund.
19. Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Ulla hade blivit uppringd av Birgitta somm sade att kusin Anna hade dött nyligen. Min mor
20. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
21. Sveriges Släktforskarförbund.
22. Folkbokföringen via allmän terminal.
23. Demografisk databas för södra Sverige, Brunnby C:8 1862-1892. Födda i Brunnby församling
1857-1894
Datum Datum avser
1889-08-11 född
Barnet
Namn Kön
Wilhelm Peter Man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
3
Fader Moder
Namn Namn
Fritz Flensburg Thekla Kjellman
Titel Titel
handlande
Ort Ort
Malmö
Ålder/födelseår
Dopvittnen
Susc Fru Anna Beijer fr. Malmö Test. Fröken Klara Lovén fr. Malmö Öfverstelöjtnant Bror Kjellman fr. Malmö Fil. Kand. John Kruse
Övrigt
Gifta 15 år. Nedkomstort: ( Mölle ). Avis afsänd till pastors Embetet i Malmö Petri församling af d. 4/8 1889. [ Prästens parentes ]
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Brunnby kyrkoarkiv C:8 506 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
Volymen innehåller: Födda 1862-1892
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Brunnby C:7 1857-1862, Brunnby C:8 1862-1892 samt Brunnby C:9 1893-1894.
. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), VD i Fastighets AB S:t Jörgen, Centrala Restaurant AB, o. Crabbiografen. .... Tilltalsnamn: Se gravkälla..24. Tilltalsnamn: Se makens gravkälla..
25. Sveriges Släktforskarförbund, 1915-03-08
Schedin, Johan Olof
Joesjö
920 64 Tärnaby
Kyrkobokförd i Tärna (Storumans kn, Västerbottens län, Lappland), distrikt 05, fastighet 36128. Mantalsskriven på samma ort.
Född 8/3 1915 i Sollefteå (Västernorrlands län, Ångermanland).
--------------
Källa: Mtl Västerbottens län 1971
. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Se hustru ABF.26. Sveriges Släktforskarförbund. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Schedin, Johan Olof
Joesjögården 1131
920 64 Tärnaby
Död 19/7 1984.
Kyrkobokförd (1971) i Tärna, Storumans kn, Västerbottens län. Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 8/3 1915 i Sollefteå (Västernorrlands län).
Gift man (10/1 1953).
--------------
Födelseförsamling i källan:
SOLLEFTEÅ (Västernorrlands län)
Källor:
SPAR 90, RTB 84
.27. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se makens död.
28. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1857-09-06
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bertha Anna
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 35
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Theodor
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel consul handlande
Faderns ort N. 609
Moderns förnamn Emelie Adolfine
Moderns efternamn Ståhle
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:7.29. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
30. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 5 Flensburg, Niclas Theodor, son till F 1, helbror till F 2 o F 4, f 25 aug 1822 i Malmö (Petri), d. 16 jan 1898 där (ibid). High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Inskr vid Lunds univ 29 sept 1840, handelsstud i Tyskland, England o Danmark, anställd på faderns kontor, burskap som handl i Malmö 25 okt 1847 (borgared 3 nov), deläg i fir-man i sl av 1840-talet, deläg i f:a M Flensburgs Söner 1851, brittisk v konsul i Malmö 1854, stadsfullm i Malmö 16 dec 1862-1892 (v ordf 24 juli 1865-8 jan 1866, 20 jan 1873-1877, 24 jan 1879-23 sept 1892), led av styr o disp för Malmö Bomullsväfveri AB 1 jan 1873, i styr för Tekn skolan i Malmö, i styr för vattenverket o navigations-skolan, ordf i Handels- o sjöfartsnämnden i Malmö samt i styr för Fastighets ab Sva-nen, led av AK 1878-81. RVO 1880, RNO 1894, KVO2kl 1896. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Efter grundliga handelsstudier inträdde Theodor F i familjefirman, där brodern August (F 2) redan var delägare. Bröderna fortsatte efter faderns död 1851 affären under namnet M Flensburgs Söner (jfr ovan under F 2). Sedan August F dött 1861 och Theodor 1874 upptagit sin son konsul Peter M F i firman, övergick denna under bådas ledning till bosättnings-, vävnads- och vitvaruhandel, som ännu består. Under årtionden styrelseledamot och 25 år ordförande i styrelsen för Tekniska skolan i Malmö hade F 1896 glädjen få inviga dess nya byggnad. Även för barnsjukhuset i Malmö intresserade han sig mycket. Under många år var han ombud i Malmö för Köpenhamns Privata Laanebank, ävensom agent för Lloyd och ett flertal andra utländska försäkringsbolag. F var medlem av Malmö stadsfullmäktige i 30 år, därav mer än halva tiden som vice ordförande. En kort tid, 1878-81, tillhörde F riksdagens andra kammare. Hans inlägg i debatten var burna av en varm övertygelse och alltid formellt fulländade. Liksom brodern August skrev också Theodor vers, mindre känsliga och omedelbara men klarare. Den begåvade och bildade F var en sällskapligt lagd man med fint umgängessätt. Han var stolsbroder i S:t Knuts gille i Malmö och även med i Par Bricole. Genom både sin person och sin mångsidiga och framgångsrika verksamhet hörde F till de stora representanterna för Malmö borgerskap under 1800-talets slut.
Tryckt arbete: >Sextioåringens förstlingar.> Tillfällighetsrim. Utg. af E[rnst] F[lensburg]. Karlshamn 1902. (4), 118 s.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Isbergs saml ang stadsfullm i Malmö, nr 14 (s 215), MSA. - Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Sydsv D 9 dec 1897 o 17 jan 1898 (nekr).
Bengt Hildebrand. .... Tilltalsnamn se gravstenen..31. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 8 dec 1847 i Malmö (Petri) m Emelie Adolphina Ståhle, f 22 aug 1822 där (ibid), d. 11 maj 1898 dir (ibid), dtr till handl i Malmö Petter S o Marie Catharina Mandorff samt syster till August F:s (F 2) båda hustrur. .... Tilltalsnamn se gravstenen.. .... IGI - Family Search, EMILIE ADOLPHINA STHALE
Sex: F
Event(s):
Christening: 1 Sep 1822
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
Parents:
Father: PETER STHALE
Mother: MARIA MANDORFF
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
C430733 1792-1823 0146190 Film NONE.32. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1849-03-31
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Berthold Marianus
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 27
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Joh. Henrik
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel hand.
Faderns ort N. 35
Moderns förnamn Clara Rebecca
Moderns efternamn Bager
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:10.33. SSK13 ( Svensk Släktkalender 1913 ). .... Demografisk databas för södra Sverige. .... Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
34. SSK13.
35. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1878-04-25
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Johan Teodor
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 20
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Berthold Marianus
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel handlande
Faderns ort v. K. X /275
Moderns förnamn Berta Anna
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.36. Jonas Dieden, -----Ursprungligt meddelande-----
Från: Jonas Dieden [mailto:Jonas.Dieden@connecta.se]
Skickat: den 23 maj 2000 08:34
Till: William-Jörgensen, Mikael
Ämne: SV: Dieden
Min farfar gick bort 1980 - såg att det saknades! /Jonas.37. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1877-10-03
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bror Frits August
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Frits Hugo
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort St. Jörgen IV /104
Moderns förnamn Hedvig Thekla Amalia
Moderns efternamn Kjellman
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.38. tidigare uppgift: (Ulla?) 3 oktober 1878.. .... Demografisk databas för södra Sverige.
39. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
40. Gravstenen, Flensburgska familjegraven, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Bror Flensburg
3/10 1877 - ...
Frida Flensburg
... - 15/6 1994
( Ofullständigt avskriven ).41. Flensburg, Fritz - Brev, Brev skrivet av Fritz Flensburg 30 sept 1890. Ställt till Augusta Ekelund. Malmö d. 30 Sept 1890
Fröken Augusta Ekelund, Landskrona
Eder skrifvelse af 23 okt till . hvari ni söker anställning har jag emottagit och då efter brefvet att dömma och de upplysningar jag för öfrigt sökt skaffa jag föreställer mig att Ni skulle kunna passa för platsen jag sinnad träffa aftal med Eder. Edra åligganden blefve i så fall att biträda på kontoret vid alla förefallande arbeten och ingår deri understundom tillklippning af påsar och då det handlar sig om mindre antal äfven sömmnad i maskin.
En af arbeterskorna städar kontoret dagligen men anordnandet af papper tillkommer Eder. Emellan torde väl äfven en dammtorkning behöfvas. Dessutom hade jag tänkt att äfven sälja från kontoret der packhus finns vid sidan om i mindre parti hvilket jag ej gjort förrut och att ni skulle sköta denna försäljning. Dervid läge man måhanda äfven upp en eller annan artikel och bör ni genom föregående verksamhet och expeditionsvana kunna vara nyttig. Detta blefve så att säga en ny affär.
Jag kan icke erbjuda Eder bostad och vivre och skulle knappast vilja tillråda Eder antaga platsen om ni ej kan få ordnat någorlunda trefvligt hvad detta beträffar. Som lön erbjuder jag 50 kr pr månad och kan ej gå högre åtminstone första tiden. Skulle den nya affären gå öfver förväntan bramen icke annars kan den bättras.
Reflekterar ni på platsen önskade jag Eder tillträda den med görligaste första.
Då jag har en mängd andra svar ber jag Eder med snaraste svara. Kanske vore det skäl ni kommer hit och såge er om.
Högaktningsfullt
Fritz Flensburg. .... Tilltalsnamn: Se gravstenskälla..42. Tilltalsnamn: Se makens gravstenskälla..
43. Sveriges Släktforskarförbund, 1913-09-14
Ferm, Mats Erik
Egnahemsv 14 Ursvik
172 46 Sundbyberg
Kyrkobokförd i Sundbyberg (Sundbybergs kn, Stockholms län, Uppland), distrikt 19, fastighet 92123. Mantalsskriven på samma ort.
Född 14/9 1913 i Gustavi (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Stockholms stad och län 1971
. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Folkbokföringen 970625: Flensburg, Mats Erik, f 14/09/1913, Repslagarg 10 A, 118 46 Stockholm,
.44. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1893-02-20
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Frida Elisabeth
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 28
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Erik Gustaf Paulus
Faderns efternamn Malmström
Faderns titel bankkassör
Faderns ort Brita N. IV /287
Moderns förnamn Augusta Sofia
Moderns efternamn Ekelund
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Pauli
Källa Malmö S:t Pauli CI:4. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Frida Elisabet
Edsviksv 56 /Wallander/
182 35 Danderyd
Död 15/6 1994.
Folkbokförd (1983) i Sankt Petri, Malmö kn, Malmöhus län. Personen är "på församlingen skriven" eller är "utan känd hemvist".
Född 20/2 1893 i Malmö Sankt Pauli (Skåne, f d Malmöhus län).
Änka (14/9 1936).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Sankt Petri, Malmö kn, Skåne län
Födelseförsamling i källan:
S:T PAULI (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 95, RTB 94, SPAR 92.45. Kyrkböcker, Malmö S:t Pauli, CI:4. 1993 år
nr 116
F: Febr 20 Döpt: Mars 19
Bankkassör Erik Gustaf Paulus Malmström ålder 43
H: Augusta Sofia Ekelund ålder 28
Gifta 11 mån 1:a b(arnet)
Hemvist: Qv Brita Nr IV fol. 287
Dopvittnen:
Lektor Victor Jung & H: Maria Jung i Qv Brita. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).46. Inbjudan till Bröllopet, Fröken Dagny Rothstein inbjudes att övervara Vigselakten mellan Köpman Bror Flensburg och min dotter Frida Elisabeth i Maria Kyrkan, Hälsingborg, Lördagen den 6 April 1918 kl. 4 e. m. samt därefter intaga middag å Hotell Continental.
Augusta Malmström
O. s. a. före d. 23 mars, adr. Ramlösa Brunn. Obs. Brödkort torde medhavas.47. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Hans Jörgen Fritz Erik
Fasanstigen 12
286 34 Örkelljunga
Död 8/3 1997.
Folkbokförd i Örkelljunga, Örkelljunga kn, Skåne län.
Född 24/12 1918 i Malmö Sankt Petri (Skåne, f d Malmöhus län).
Gift man (16/10 1954).
--------------
Födelseförsamling i källan:
S:T PETRI (Malmöhus län)
Källor:
RTB 97, SPAR 92.48. Folkbokföringen via allmän terminal, Datum: 970714. Änka 19/05/1989.
!CONF
pnr -4566
!ENDCONF. .... Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Nedtecknat vid samtal d. 5/12 1998:
"Ett litet barn är fullständigt oskuldsfullt tills man planterat in något i dess sinne. Det har jag från min morfar. Han var fullständigt betagen i barn; Han kunde stanna vid en barnvagn och bara stå och titta på barnet. Han var ju prästson, strikt, ingen snäll människa. Ibalnd ser jag Gud i ett barn, i deras ögon".49. Sveriges Släktforskarförbund, 1921-10-09
Flensburg, Bror Erik Fritz
Soldatg 44
723 45 Västerås
Kyrkobokförd i Västerås domkyrkoförs (Västerås kn, Västmanlands län, Västmanland), distrikt 10, fastighet 61182. Mantalsskriven på samma ort.
Född 9/10 1921 i Malmö Sankt Petri (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Västmanlands län 1972
. .... Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Samtal med Ulla på Fritz begravning i Västrås denna dag. Referat av samtal:
Bosse ( dvs Fritz ) tvingades av Frida att gifta sig med Karin som bodde i Dalarna, för hon väntade barn.
Det barnet blev Monica ( Idag 56 år) De gifte sig när Monica var nyfödd, sedan skilde de sig och han gifter sig med någon. De får en flicka Maria född ca 1957.
Sedan gifter han sig med Inger, biblotekarie, varade några år, skilde sig, hon tog tillbaka sitt flicknamn.
.50. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.
51. Stockholms kyrkogårdsförvaltning, Carl Axel V. Flensburg
gravsatt 1919-03-29. Stockholms kyrkogårds-förvaltning ansvarar, sedan 1886, för stadens begravnings-verksamhet och i verksamhets-planen ingår bl.a. att tillgängligöra våra digitala kartor och vissa uppgifter ur gravboken via Internet. Med hjälp av medel ur Kompetens-fonden har detta gjorts möjligt. Allmänhet och begravningsbyråer kan nu söka uppgifter för stadens ca 185 000 gravplatser och 500 000 gravsatta, samt få sökresultatet presenterat på en karta.52. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.53. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.
54. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
18890614-0861
!ENDCONF
Flensburg, Louise Anna Constance
Erstag 1 D, v
116 36 Stockholm
Död 22/10 1972.
Kyrkobokförd i Sofia, Stockholms stad, Stockholms län.
Född 14/6 1889 i Kungsholm (Stockholms stad).
Ogift kvinna.
--------------
Födelseförsamling i källan:
KUNGSHOLM (Stockholms län)
Källor:
RTB 72, MTL 71.55. Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Målade porträtt av konstnären Gunnar Brusewitz nån gång i slutet av 1930-talet. Från TV-program om målaren Brusewitz sett av Ulla Wullt. Dessutom kallades hon enl. Brusewitz Elsa. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
18910101-0826
!ENDCONF
Flensburg, Elsa Maria
Erstag 1 D, v
116 36 Stockholm
Död 12/2 1982.
Kyrkobokförd (1971) i Sofia, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 1/1 1891 i Klara (Stockholms stad).
Ogift kvinna.
--------------
Födelseförsamling i källan:
KLARA (Stockholms län)
Källor:
SPAR 90, RTB 82.56. Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945).
57. US Social Security Death Index , 971103. Carl Flensburg b. 17 nov 1902 d. 29 sept 1993, residence 08701 (Brick,Ocean,NJ)
SSN: 140-05-0466 - New Jersey. With over 50 million entries, the October 1995 version of the Social Security Death Index is the perfect source for information on deceased individuals who participated in the Social Security program.
Origin of the Social Security Death Master File Over the last sixty years the Social Security Administration has increased both in terms of size and benefits offered, and has dealt with resources and funds numbering in the trillions of dollars.
To assist in keeping track of individuals, the government assigns a numerical identification to each person involved in the program. Though it was originally intended for use within the Social Security Administration only, its value as a unique identifier has promoted its application in other areas of society, such as drivers' license ID numbers, state and federal tax programs, motor vehicle registration, military ID (starting with Vietnam era), etc.
As a by-product of this vast recordkeeping system, the Social Security Administration developed a file of those individuals in the program reported as deceased. This file is the Social Security Death Master File. Its present version contains over 50 million entries,which ranks it as one of the largest computer indexes with genealogi58. US Social Security Death Index .
59. US Social Security Death Index , 971103. Mabel Flensburg b.18 Oct 1904 d. Jun 1984, residence 08701 (Brick,Ocean,NJ)
SSN: 158-28-7528 - New Jersey. .... Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ), Mabel Moye f.18 oktober 1905.
1 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se fadern.
2
Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se fadern AGF. .... Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), Barn, Gustaf Miles Christopher, f. 1847; Löjtnant o Förste Adjutant vid Wermlands reg:te.
William Georg Edvard, f. 1856
James Harald William, f. 1857
Richard Adolph Svante, f. 1862
Ida Maria Aurora, f. 1849. Gift 1871 med Öfverdirektören för Trafik-Afdelningen af Styrelsen för Statens Jernvägs-Trafik, RNO, m.m., Jakob Emil Mauritz Hahr; Bor i Stockholm.
Barbara Sophia Aloysia, f. 1863.
3 Sveriges Adelskalender 1878, Se brudens far.
4 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se brodern AGF.
5 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se sonen AGF.
6 SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).
7
Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se fadern AGF
fyra barn enl. SAK. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 49. Fleetwood, Lars Harald Adolf.
Sjökapten, assuransdirektör. Född 8/5 1815 i Trävattna (Skarab.), son av ryttmästare, friherre Adolph Georg Fleetwood och Catharina Maria Reenstjerna; död 11/8 1907 i Gbg, Masth....Led. av stadsfullmäktige 1863-68...
Gift 29/5 1844 i Göteborg (Krist.) med Maria Katarina Matsén, född 25/6 1814 i Gbg (Krist.), dotter av grossh. Lars Herder Matsén och Johanna Elisabeth Forsberg; död 28/4 1891 i Gbg, Masth.
8 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se fadern. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.
9
Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), Afl. öfversten Frih. Harald Georgs Fleetwoods Barn, 1. Sonens, afl. Ryttmästaren Frih. Adolph Georg Fleetwoods Enka, Cathrine-Marie Reenstierna, f. 1791. Gift 1811; Enka 1866; Bor på Suntetorp i Westergötland (adr. Skövde)
2. Gustaf Jakob Svante, f. 1816; brukspatron; RNO; Bor i Upsala.- Gift 1845 med Ida Aurora Bäck, f. 1821.
3. Carl William Georg, f. 1817; F.d. sjökapten; Ombudsman vid Gbgs och Bohus läns samt Sveriges Ångfartygs-Assurans-Föreningar; Bor i Göteborg. - Gift 1842 med Albertina Wilhelmina Kjerrström; Enkl. 1872.
4. Christina Sophie, f. 1813. Enka 1875 efter possessionaten Theodor Grönvall; Eg. o beb. Suntetorp (adr. Skövde).
10 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se maken.
11 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se svärfadern AGF.
12 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), se svärfadern AGF. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.
13 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), Se fadern.
14 Kyrkböcker, Kristianstad, Se giftermål 1759.
15 Kyrkböcker, Kristianstad, Se giftermål 1759. .... Kyrkböcker, Kristianstad, Se dop.
16
Kyrkböcker, Kristianstad, Christ. sfs C:5. 1759
Maj
nr. 6 d: 29 wigdes Handelsmannen Olaus Wilhelm (Fl)enberg ... änkan Maria Bering.
17
Sveriges Släktforskarförbund, 1922-09-16
Schedin, Anna Birgitta
Joesjö
920 64 Tärnaby
Kyrkobokförd i Tärna (Storumans kn, Västerbottens län, Lappland), distrikt 05, fastighet 36128. Mantalsskriven på samma ort.
Född 16/9 1922 i Malmö Sankt Petri (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Västerbottens län 1971
. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Datum 970625. 16/09/1922, Flensburg Schedin, *Anna* Birgitta, Granåsv 9A, 920 64 Tärnaby.
!CONF
pnr -3522
!ENDCONF.
18 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ), f. 16 september 1922. .... Sveriges Släktforskarförbund.
19 Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Ulla hade blivit uppringd av Birgitta somm sade att kusin Anna hade dött nyligen. Min mor
20 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
21 Sveriges Släktforskarförbund.
22 Folkbokföringen via allmän terminal.
23
Demografisk databas för södra Sverige, Brunnby C:8 1862-1892. Födda i Brunnby församling
1857-1894
Datum Datum avser
1889-08-11 född
Barnet
Namn Kön
Wilhelm Peter Man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
3
Fader Moder
Namn Namn
Fritz Flensburg Thekla Kjellman
Titel Titel
handlande
Ort Ort
Malmö
Ålder/födelseår
Dopvittnen
Susc Fru Anna Beijer fr. Malmö Test. Fröken Klara Lovén fr. Malmö Öfverstelöjtnant Bror Kjellman fr. Malmö Fil. Kand. John Kruse
Övrigt
Gifta 15 år. Nedkomstort: ( Mölle ). Avis afsänd till pastors Embetet i Malmö Petri församling af d. 4/8 1889. [ Prästens parentes ]
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Brunnby kyrkoarkiv C:8 506 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
Volymen innehåller: Födda 1862-1892
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Brunnby C:7 1857-1862, Brunnby C:8 1862-1892 samt Brunnby C:9 1893-1894.
. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), VD i Fastighets AB S:t Jörgen, Centrala Restaurant AB, o. Crabbiografen. .... Tilltalsnamn: Se gravkälla..
24 Tilltalsnamn: Se makens gravkälla..
25
Sveriges Släktforskarförbund, 1915-03-08
Schedin, Johan Olof
Joesjö
920 64 Tärnaby
Kyrkobokförd i Tärna (Storumans kn, Västerbottens län, Lappland), distrikt 05, fastighet 36128. Mantalsskriven på samma ort.
Född 8/3 1915 i Sollefteå (Västernorrlands län, Ångermanland).
--------------
Källa: Mtl Västerbottens län 1971
. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Se hustru ABF.
26
Sveriges Släktforskarförbund. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Schedin, Johan Olof
Joesjögården 1131
920 64 Tärnaby
Död 19/7 1984.
Kyrkobokförd (1971) i Tärna, Storumans kn, Västerbottens län. Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 8/3 1915 i Sollefteå (Västernorrlands län).
Gift man (10/1 1953).
--------------
Födelseförsamling i källan:
SOLLEFTEÅ (Västernorrlands län)
Källor:
SPAR 90, RTB 84
.
27 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se makens död.
28
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1857-09-06
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bertha Anna
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 35
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Theodor
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel consul handlande
Faderns ort N. 609
Moderns förnamn Emelie Adolfine
Moderns efternamn Ståhle
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:7.
29 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
30
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 5 Flensburg, Niclas Theodor, son till F 1, helbror till F 2 o F 4, f 25 aug 1822 i Malmö (Petri), d. 16 jan 1898 där (ibid). High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Inskr vid Lunds univ 29 sept 1840, handelsstud i Tyskland, England o Danmark, anställd på faderns kontor, burskap som handl i Malmö 25 okt 1847 (borgared 3 nov), deläg i fir-man i sl av 1840-talet, deläg i f:a M Flensburgs Söner 1851, brittisk v konsul i Malmö 1854, stadsfullm i Malmö 16 dec 1862-1892 (v ordf 24 juli 1865-8 jan 1866, 20 jan 1873-1877, 24 jan 1879-23 sept 1892), led av styr o disp för Malmö Bomullsväfveri AB 1 jan 1873, i styr för Tekn skolan i Malmö, i styr för vattenverket o navigations-skolan, ordf i Handels- o sjöfartsnämnden i Malmö samt i styr för Fastighets ab Sva-nen, led av AK 1878-81. RVO 1880, RNO 1894, KVO2kl 1896. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Efter grundliga handelsstudier inträdde Theodor F i familjefirman, där brodern August (F 2) redan var delägare. Bröderna fortsatte efter faderns död 1851 affären under namnet M Flensburgs Söner (jfr ovan under F 2). Sedan August F dött 1861 och Theodor 1874 upptagit sin son konsul Peter M F i firman, övergick denna under bådas ledning till bosättnings-, vävnads- och vitvaruhandel, som ännu består. Under årtionden styrelseledamot och 25 år ordförande i styrelsen för Tekniska skolan i Malmö hade F 1896 glädjen få inviga dess nya byggnad. Även för barnsjukhuset i Malmö intresserade han sig mycket. Under många år var han ombud i Malmö för Köpenhamns Privata Laanebank, ävensom agent för Lloyd och ett flertal andra utländska försäkringsbolag. F var medlem av Malmö stadsfullmäktige i 30 år, därav mer än halva tiden som vice ordförande. En kort tid, 1878-81, tillhörde F riksdagens andra kammare. Hans inlägg i debatten var burna av en varm övertygelse och alltid formellt fulländade. Liksom brodern August skrev också Theodor vers, mindre känsliga och omedelbara men klarare. Den begåvade och bildade F var en sällskapligt lagd man med fint umgängessätt. Han var stolsbroder i S:t Knuts gille i Malmö och även med i Par Bricole. Genom både sin person och sin mångsidiga och framgångsrika verksamhet hörde F till de stora representanterna för Malmö borgerskap under 1800-talets slut.
Tryckt arbete: >Sextioåringens förstlingar.> Tillfällighetsrim. Utg. af E[rnst] F[lensburg]. Karlshamn 1902. (4), 118 s.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Isbergs saml ang stadsfullm i Malmö, nr 14 (s 215), MSA. - Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Sydsv D 9 dec 1897 o 17 jan 1898 (nekr).
Bengt Hildebrand. .... Tilltalsnamn se gravstenen..
31
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 8 dec 1847 i Malmö (Petri) m Emelie Adolphina Ståhle, f 22 aug 1822 där (ibid), d. 11 maj 1898 dir (ibid), dtr till handl i Malmö Petter S o Marie Catharina Mandorff samt syster till August F:s (F 2) båda hustrur. .... Tilltalsnamn se gravstenen.. .... IGI - Family Search, EMILIE ADOLPHINA STHALE
Sex: F
Event(s):
Christening: 1 Sep 1822
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
Parents:
Father: PETER STHALE
Mother: MARIA MANDORFF
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
C430733 1792-1823 0146190 Film NONE.
32
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1849-03-31
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Berthold Marianus
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 27
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Joh. Henrik
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel hand.
Faderns ort N. 35
Moderns förnamn Clara Rebecca
Moderns efternamn Bager
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:10.
33 SSK13 ( Svensk Släktkalender 1913 ). .... Demografisk databas för södra Sverige. .... Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
34 SSK13.
35
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1878-04-25
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Johan Teodor
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 20
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Berthold Marianus
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel handlande
Faderns ort v. K. X /275
Moderns förnamn Berta Anna
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
36
Jonas Dieden, -----Ursprungligt meddelande-----
Från: Jonas Dieden [mailto:Jonas.Dieden@connecta.se]
Skickat: den 23 maj 2000 08:34
Till: William-Jörgensen, Mikael
Ämne: SV: Dieden
Min farfar gick bort 1980 - såg att det saknades! /Jonas.
37
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1877-10-03
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bror Frits August
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Frits Hugo
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort St. Jörgen IV /104
Moderns förnamn Hedvig Thekla Amalia
Moderns efternamn Kjellman
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
38 tidigare uppgift: (Ulla?) 3 oktober 1878.. .... Demografisk databas för södra Sverige.
39 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
40
Gravstenen, Flensburgska familjegraven, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Bror Flensburg
3/10 1877 - ...
Frida Flensburg
... - 15/6 1994
( Ofullständigt avskriven ).
41
Flensburg, Fritz - Brev, Brev skrivet av Fritz Flensburg 30 sept 1890. Ställt till Augusta Ekelund. Malmö d. 30 Sept 1890
Fröken Augusta Ekelund, Landskrona
Eder skrifvelse af 23 okt till . hvari ni söker anställning har jag emottagit och då efter brefvet att dömma och de upplysningar jag för öfrigt sökt skaffa jag föreställer mig att Ni skulle kunna passa för platsen jag sinnad träffa aftal med Eder. Edra åligganden blefve i så fall att biträda på kontoret vid alla förefallande arbeten och ingår deri understundom tillklippning af påsar och då det handlar sig om mindre antal äfven sömmnad i maskin.
En af arbeterskorna städar kontoret dagligen men anordnandet af papper tillkommer Eder. Emellan torde väl äfven en dammtorkning behöfvas. Dessutom hade jag tänkt att äfven sälja från kontoret der packhus finns vid sidan om i mindre parti hvilket jag ej gjort förrut och att ni skulle sköta denna försäljning. Dervid läge man måhanda äfven upp en eller annan artikel och bör ni genom föregående verksamhet och expeditionsvana kunna vara nyttig. Detta blefve så att säga en ny affär.
Jag kan icke erbjuda Eder bostad och vivre och skulle knappast vilja tillråda Eder antaga platsen om ni ej kan få ordnat någorlunda trefvligt hvad detta beträffar. Som lön erbjuder jag 50 kr pr månad och kan ej gå högre åtminstone första tiden. Skulle den nya affären gå öfver förväntan bramen icke annars kan den bättras.
Reflekterar ni på platsen önskade jag Eder tillträda den med görligaste första.
Då jag har en mängd andra svar ber jag Eder med snaraste svara. Kanske vore det skäl ni kommer hit och såge er om.
Högaktningsfullt
Fritz Flensburg. .... Tilltalsnamn: Se gravstenskälla..
42 Tilltalsnamn: Se makens gravstenskälla..
43
Sveriges Släktforskarförbund, 1913-09-14
Ferm, Mats Erik
Egnahemsv 14 Ursvik
172 46 Sundbyberg
Kyrkobokförd i Sundbyberg (Sundbybergs kn, Stockholms län, Uppland), distrikt 19, fastighet 92123. Mantalsskriven på samma ort.
Född 14/9 1913 i Gustavi (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Stockholms stad och län 1971
. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Folkbokföringen 970625: Flensburg, Mats Erik, f 14/09/1913, Repslagarg 10 A, 118 46 Stockholm,
.
44
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1893-02-20
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Frida Elisabeth
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 28
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Erik Gustaf Paulus
Faderns efternamn Malmström
Faderns titel bankkassör
Faderns ort Brita N. IV /287
Moderns förnamn Augusta Sofia
Moderns efternamn Ekelund
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Pauli
Källa Malmö S:t Pauli CI:4. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Frida Elisabet
Edsviksv 56 /Wallander/
182 35 Danderyd
Död 15/6 1994.
Folkbokförd (1983) i Sankt Petri, Malmö kn, Malmöhus län. Personen är "på församlingen skriven" eller är "utan känd hemvist".
Född 20/2 1893 i Malmö Sankt Pauli (Skåne, f d Malmöhus län).
Änka (14/9 1936).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Sankt Petri, Malmö kn, Skåne län
Födelseförsamling i källan:
S:T PAULI (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 95, RTB 94, SPAR 92.
45
Kyrkböcker, Malmö S:t Pauli, CI:4. 1993 år
nr 116
F: Febr 20 Döpt: Mars 19
Bankkassör Erik Gustaf Paulus Malmström ålder 43
H: Augusta Sofia Ekelund ålder 28
Gifta 11 mån 1:a b(arnet)
Hemvist: Qv Brita Nr IV fol. 287
Dopvittnen:
Lektor Victor Jung & H: Maria Jung i Qv Brita. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
46
Inbjudan till Bröllopet, Fröken Dagny Rothstein inbjudes att övervara Vigselakten mellan Köpman Bror Flensburg och min dotter Frida Elisabeth i Maria Kyrkan, Hälsingborg, Lördagen den 6 April 1918 kl. 4 e. m. samt därefter intaga middag å Hotell Continental.
Augusta Malmström
O. s. a. före d. 23 mars, adr. Ramlösa Brunn. Obs. Brödkort torde medhavas.
47
Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Hans Jörgen Fritz Erik
Fasanstigen 12
286 34 Örkelljunga
Död 8/3 1997.
Folkbokförd i Örkelljunga, Örkelljunga kn, Skåne län.
Född 24/12 1918 i Malmö Sankt Petri (Skåne, f d Malmöhus län).
Gift man (16/10 1954).
--------------
Födelseförsamling i källan:
S:T PETRI (Malmöhus län)
Källor:
RTB 97, SPAR 92.
48
Folkbokföringen via allmän terminal, Datum: 970714. Änka 19/05/1989.
!CONF
pnr -4566
!ENDCONF. .... Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Nedtecknat vid samtal d. 5/12 1998:
"Ett litet barn är fullständigt oskuldsfullt tills man planterat in något i dess sinne. Det har jag från min morfar. Han var fullständigt betagen i barn; Han kunde stanna vid en barnvagn och bara stå och titta på barnet. Han var ju prästson, strikt, ingen snäll människa. Ibalnd ser jag Gud i ett barn, i deras ögon".
49
Sveriges Släktforskarförbund, 1921-10-09
Flensburg, Bror Erik Fritz
Soldatg 44
723 45 Västerås
Kyrkobokförd i Västerås domkyrkoförs (Västerås kn, Västmanlands län, Västmanland), distrikt 10, fastighet 61182. Mantalsskriven på samma ort.
Född 9/10 1921 i Malmö Sankt Petri (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Västmanlands län 1972
. .... Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Samtal med Ulla på Fritz begravning i Västrås denna dag. Referat av samtal:
Bosse ( dvs Fritz ) tvingades av Frida att gifta sig med Karin som bodde i Dalarna, för hon väntade barn.
Det barnet blev Monica ( Idag 56 år) De gifte sig när Monica var nyfödd, sedan skilde de sig och han gifter sig med någon. De får en flicka Maria född ca 1957.
Sedan gifter han sig med Inger, biblotekarie, varade några år, skilde sig, hon tog tillbaka sitt flicknamn.
.
50 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.
51
Stockholms kyrkogårdsförvaltning, Carl Axel V. Flensburg
gravsatt 1919-03-29. Stockholms kyrkogårds-förvaltning ansvarar, sedan 1886, för stadens begravnings-verksamhet och i verksamhets-planen ingår bl.a. att tillgängligöra våra digitala kartor och vissa uppgifter ur gravboken via Internet. Med hjälp av medel ur Kompetens-fonden har detta gjorts möjligt. Allmänhet och begravningsbyråer kan nu söka uppgifter för stadens ca 185 000 gravplatser och 500 000 gravsatta, samt få sökresultatet presenterat på en karta.
52
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.
53 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.
54
Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
18890614-0861
!ENDCONF
Flensburg, Louise Anna Constance
Erstag 1 D, v
116 36 Stockholm
Död 22/10 1972.
Kyrkobokförd i Sofia, Stockholms stad, Stockholms län.
Född 14/6 1889 i Kungsholm (Stockholms stad).
Ogift kvinna.
--------------
Födelseförsamling i källan:
KUNGSHOLM (Stockholms län)
Källor:
RTB 72, MTL 71.
55
Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Målade porträtt av konstnären Gunnar Brusewitz nån gång i slutet av 1930-talet. Från TV-program om målaren Brusewitz sett av Ulla Wullt. Dessutom kallades hon enl. Brusewitz Elsa. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
18910101-0826
!ENDCONF
Flensburg, Elsa Maria
Erstag 1 D, v
116 36 Stockholm
Död 12/2 1982.
Kyrkobokförd (1971) i Sofia, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 1/1 1891 i Klara (Stockholms stad).
Ogift kvinna.
--------------
Födelseförsamling i källan:
KLARA (Stockholms län)
Källor:
SPAR 90, RTB 82.
56 Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945).
57
US Social Security Death Index , 971103. Carl Flensburg b. 17 nov 1902 d. 29 sept 1993, residence 08701 (Brick,Ocean,NJ)
SSN: 140-05-0466 - New Jersey. With over 50 million entries, the October 1995 version of the Social Security Death Index is the perfect source for information on deceased individuals who participated in the Social Security program.
Origin of the Social Security Death Master File Over the last sixty years the Social Security Administration has increased both in terms of size and benefits offered, and has dealt with resources and funds numbering in the trillions of dollars.
To assist in keeping track of individuals, the government assigns a numerical identification to each person involved in the program. Though it was originally intended for use within the Social Security Administration only, its value as a unique identifier has promoted its application in other areas of society, such as drivers' license ID numbers, state and federal tax programs, motor vehicle registration, military ID (starting with Vietnam era), etc.
As a by-product of this vast recordkeeping system, the Social Security Administration developed a file of those individuals in the program reported as deceased. This file is the Social Security Death Master File. Its present version contains over 50 million entries,which ranks it as one of the largest computer indexes with genealogi
58 US Social Security Death Index .
59
US Social Security Death Index , 971103. Mabel Flensburg b.18 Oct 1904 d. Jun 1984, residence 08701 (Brick,Ocean,NJ)
SSN: 158-28-7528 - New Jersey. .... Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ), Mabel Moye f.18 oktober 1905.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia