*Carl* Mathias Eugen Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 31 Dec 1839 2
Döptes: 1840 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län
Dog: 25 Sep 1906 - Lunds Hospital 3
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han blev begravd i Flensburgs grav 2, Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län. 4
Föräldrar
Far: Mathias Flensburg (1779-1851) 5
Mor: Anette (*Anna*) Brita Thomson (1799-1877) 6
Notiser
Allmänt:
Per: död som sinnesjuk å Lunds hospital.!BIRTH: St. Petri, Malmö index FHL#146187 - 1840:558
*Davida* Benedikta Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 7 Aug 1844 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 7
Döptes:
Dog: 15 Maj 1906 - Lunds Hospital 8
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Hon finns i folkräkningen år 1890 i Malmö (S:t Petri), Malmöhus län. 9
• Hon blev begravd i Flensburgska Familjegraven, Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län. 10
Föräldrar
Far: Pehr *August* Flensburg (1811-1861) 1
Mor: *Mathilda* Carolina Ståhle (1819-1896) 11
Makar och barn
1. *Jean Norblad ( - )
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Ernst Johan Fredrik Norblad (1870- ) 12
Notiser
Forskning:
!BIRTH: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1844:758.
MARR: St.Petri, Malmö FHL #146194 pg 158 (performed by bishop Flensburg). Her
husbands occupation was listed as "possessionat".
Levande
Kön: K
Föräldrar
Far: Levande
Mor: Levande
Makar och barn
1. Levande
Barn:
1. Levande
2. Levande
2. Levande
Barn:
1. Levande
*Ebbe* Gustaf Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 22 Feb 1859 - Lund, Malmöhus län 14
Döptes:
Dog: 4 Jan 1919 - Stockholm, Stockholm
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Rådman. 14
• Han bodde i Stockholm.
Föräldrar
Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 15
Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 16
Makar och barn
1. *Elin Anna Bergström (3 Mar 1866 - Okänt) 14
Äktenskap: 6 Jun 1894 14
Status:
Barn:
1. Gustaf Wilhelm Richard Flensburg (1895- ) (Född inom äktenskapet)
2. *Ellen* Constance Carolina Flensburg (1896- ) (Född inom äktenskapet)
*Ellen* Constance Carolina Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 20 Dec 1896 14
Döptes:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: *Ebbe* Gustaf Flensburg (1859-1919) 13
Mor: Elin Anna Bergström (1866- )
Makar och barn
1. **Gunnar* Nils Christoffer Wadstein (3 Jul 1889 - Okänt) 17, 18
Äktenskap: 16 Apr 1917 19
Status:
Barn:
1. Levande
*Elly* Maria Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 4 Nov 1853 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 14
Döptes:
Dog: 16 Okt 1934 - Limhamn, Malmö, Malmöhus län 21
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Niclas *Theodor* Flensburg (1822-1898) 22
Mor: *Emelie* Adolphine Ståhle (1822-1898) 23
Makar och barn
1. *Lorens Faxe (5 Feb 1850 - 30 Maj 1923) 24, 25
Äktenskap: 8 Dec 1875 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 26
Status:
Barn:
1. *Adolf* Theodor Faxe (1878- ) 27 (Född inom äktenskapet)
2. Ella Cecilia Faxe (1881- ) (Född inom äktenskapet)
3. Maria Faxe (1883- ) (Född inom äktenskapet)
4. Sigrid Elisabeth Faxe (1886- ) (Född inom äktenskapet)
5. Lorens Faxe (1888- ) 28 (Född inom äktenskapet)
6. Stina Emilia Faxe (1896- ) (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
!BIRTH: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1853:194.
MARR: St.Petri parish reg FHL #146194 pg 516.
*Elsa* Maria Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1 Jan 1891 - Stockholm( Klara fsg ) 14
Döptes:
Dog: 12 Feb 1982 - Stockholm( Sofia fsg ) 30
Begravning:
Dödsorsak:
• Hon arbetade som Konstnärinna. 14
• Address 1982: Erstag 1 D, V, 116 36 Stockholm. 30
Föräldrar
Far: *Carl* Axel Wilhelm Flensburg (1856-1919) 13
Mor: Anna Charlotta Bredberg (1864-Före 1947)
Notiser
Allmänt:
Målade porträtt av konstnären Gunnar Brusewitz nån gång i slutet av 1930-talet. Från TV-program om målaren Brusewitz sett av Ulla Wullt. Dessutom kallades hon enl. Brusewitz Elsa.
*Florence* Maria Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1 Nov 1898 14
Döptes:
Dog: Jan 1985 - Fort Lauderdale, Florida, USA 32
Begravning:
Dödsorsak:
• Hon arbetade som Teacher. 14
Föräldrar
Far: Carl Emanuel Flensburg (1872- )
Mor: Lovisa Maria Söderström (1869-1932)
Makar och barn
1. *Albert Turner (20 Mar 1900 - 6 Jul 1992) 33, 34
Äktenskap: 7 Apr 1928 14
Status:
*Frans* Martin Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 5 Dec 1990 36
Döptes:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Levande
Mor: Levande
*Fredrik* Waldemar Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 30 Jul 1887 - Malmö (Caroli), Malmöhus län 38
Döptes:
Dog: 3 Jul 1979 - Karlskrona (Stadsförs), Blekinge län 39
Begravning:
Dödsorsak:
• Han arbetade som Rådman, Vice Krigsdomare.
• Han bodde i Karlskrona, Blekinge län.
• Address 1979: Ekliden, 371 00 Karlskrona. 30
Föräldrar
Far: Carl Oscar Theodore Flensburg (1843-1919) 40
Mor: Maria Carolina Wilhelmina Krook (1856-Efter 1925) 41
Makar och barn
1. **Elsa* Matilda Rosalie Landergren (10 Feb 1890 - 18 Aug 1971) 42, 43
Äktenskap: 17 Okt 1914 14
Status: Divorce
Barn:
1. Levande
2. *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg (1917-2000) 44 (Född inom äktenskapet)
3. Ida Anna Margareta (*Anne-Margret*) Flensburg (1920-1965) 45 (Född inom äktenskapet)
4. Hans Gunnar *Göran* Flensburg (1922-1965) (Född inom äktenskapet)
*Fritz* Hugo Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 22 Feb 1846 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 14
Döptes:
Dog: 3 Mar 1925 - Malmö, Malmöhus län 47
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Köpman.
• Han bodde i Malmö, Malmöhus län.
• Han blev begravd i Flensburgska Familjegraven, Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län. 48
Föräldrar
Far: Pehr *August* Flensburg (1811-1861) 1
Mor: *Mathilda* Carolina Ståhle (1819-1896) 11
Makar och barn
1. *Hedvig *Thekla* Amalia Kjellman (15 Sep 1852 - 21 Jun 1931) 49, 50
Äktenskap: 11 Mar 1874 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 14
Status:
Barn:
1. Mathilda Ulla *Ebba* Flensburg (1875- ) 51
2. * *Bror* August Fritz Flensburg (1877-1936) 52
3. Fil. Kand. *Wilhelm* Peter Flensburg (1889-1953) 53
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: Levande
Mor: Levande
Makar och barn
1. *Eva Andersson (1960 - 1983) 54
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Levande
2. Levande
*Hans* Johansson Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 28 Jan 1647 - Malmö, Skåneland, Danmark 56
Döptes:
Dog: 30 Maj 1709 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 57
Begravning: 30 Jun 1709 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 58
Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Student vid Lunds universitet år 1668 i Lund, Malmöhus län, Sverige. 59
• Han arbetade som Collega Scholæ i Malmö Skola Ca. 1670 i Malmö, Malmöhus län. 59
• Han prästvigdes 19 Jan 1677. 59
• Han arbetade som Pastor i Fosie o. Lockarp från 19 Jan 1677 till 1709. 59
• Han bodde från 1677 till 1709 i Fosie, Malmöhus län, Sverige. 59
• Han blev begravd i Fosie kyrka vid altaret i Fosie fsg, Oxie härad, Malmöhus län. 57
Föräldrar
Far: Johan Hansen Flensburg (1615-1693)
Mor: Maren Gregersdatter (Ber 1625-1675)
Makar och barn
1. Anna (Malene) Claesdotter (Ung 1650 - 18 Apr 1691) 60
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Jacob Flensburg (1678-1726) 61
2. Anna Maria Flensburg (Ung 1680-1721) 62
3. Catharina Christina Flensburg (Ber 1683-1751) 62
4. Claus Flensburg (Före 1688-1712) 63
5. Anna Catharina Flensburg (1688-1692) 64
2. *Metta Larsdotter Hartman (Ber 14 Feb 1670 - 30 Apr 1752) 65, 66
Äktenskap: 15 Mar 1692 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 67
Status:
Barn:
1. Johan Lorentz Flensburg (1693-1695) 64
2. Wilhelm Flensburg (1693-1695) 62
3. * Wilhelm Flensburg (1695-1755) 68
4. Johan Lorentz Flensburg (1696-1747) 69
5. Christian Flensburg (1697-1698) 64
Notiser
Allmänt:
Per: Studerade i Greifsvald, prästvigdes 19 jan 1677, kyrkoherde i Fosie s. å.. Begravdes i Fosie kyrka, mitt för altaret.Forskning:
DEATH: Died 30 May & bur 30 Jun 1709, age 63, buried up by the altar (Fosie par
reg FHL#145123 & source #1); d 31 Mar 1709 (source #2). NOTE: His tombstone
now (1989) stands in the foyer of the Fosie church!
NOTE: "Attended school for some time in Malmö but felt that his teacher was
unduely severe. so he instead went to shoemaker school (his fathers trade).
Then on strength of the advise from mag. Peder Hermansen, he returned to his
studies. In 1667 student in Greifswald, & aft 16 Jun 1668 listed at Lund univ,
with Malmö abt 1670, ordained 19 Jan 1677 & same yr became minister in Fosie &
Lockarp" (source #1); "He studied in Greifswald, was kollega (fellow worker)
with Malmö's 3rd class 1664 & 1665 and in the upperclass 1670-87" (source #2).
SOURCE #1: Lund Stift Herdaminne/Carlquist FHL #1440056, vol2, pg 359, #10.
SOURCE #2: "Bidrag till Malmö stads historia"/A.U. Isberg, vol 2b, pg 411, LitG
Flensburg family (Malmö archives).
SOURCE #3: "Svenskt Biografiskt Lexikon" FHL 948.5, D36s.
SOURCE #4: "Svensk Slägt-Kalender-1887"/L.M.V. Örnberg FHL 948.5, D25s & #924726
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: Hans Gunnarsson (1945-1996) 70
Mor: Levande
*Johannes* Laurentius Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1 Okt 1871 - Lund, Malmöhus län 14
Döptes:
Dog: 12 Maj 1958 - Uppsala
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Lektor. 72
• Han bodde i Kristianstad sfs, Kristianstads län.
Föräldrar
Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 15
Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 16
Notiser
Allmänt:
Fl. stamtavlan: adjunkt vid högre allmänna läroverket i Kristianstad, RNO.
Källor
1. Tilltalsnamn: Se gravkälla..
2. Gravstenen, Se gravkälla. FLensburgska Stamtavlan.
3. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), död 23 september 1906 på Lunds hospital. Per Flensburgs efterlänade papper, Ur ( tryckt 1949 ). .... Gravstenen, Se gravkälla.
4. Gravstenen, Flensburg grav 2, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Carl M E Flensburg
31/12 1839 - 25/9 1906.
5. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d. 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792-96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799-1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824-51. RVO 1845. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamnsgatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817. F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herr-gårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin. F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv Slottsstaden i Malmö. F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jör-gen Kocks, Frans Suells och L I Bagers).
Papper efter F i släktens arkiv, Malmö.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Is-bergs saml ang stadsfullm i Malmö, MSA. - E Bager o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1936); Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949); E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); nekr i Snäll-Posten från Malmö nr 10, 23 jan 1851.
Bengt Hildebrand.
6. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G. 2) 20 aug 1827 i Malmö (Petri) m Anna (Annette) Brita Thomson, f 24 mars 1799 där (ibid), d. 3 april 1877 där (ibid), dtr till handl i Malmö Hans Niclasson T o Anna Margaretha Thomson.
7. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), född 1844. Per Flensburgs efterlänade papper, Ur ( tryckt 1949 ). .... Se gravkälla..
8. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), död 1905, Lunds Hospital. Per Flensburgs efterlänade papper, Ur ( tryckt 1949 ). .... Se gravkälla..
9. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Familjen. Flensburg, Davida Benedikta 1844 Mor
Nordblad, Ernst Johan Fredrik 1870 Barn
.
10. Gravstenen, Flensburgska familjegraven, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Davida Flensburg
7/8 1844 - 15/5 1906.
11. Tilltalsnamn: Se makens gravkälla..
12. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Post 2154989
Nordblad, Ernst Johan Fredrik
Sjöman
f. 1870 i Uppsala (Uppsala län, Uppland)
s:
Ogift man, barn i familjen
Qvarstående obefintliga sedan åren 1881-1890
Malmö Sankt Petri (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Upsala
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se folkräkning 1890.
13. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.
14. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
15. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.
16. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.
17. Vem är Vem, Stockhomsdelen, 1945 (1945), 907. Wadstein, *Gunnar* Nils Kristofer, Riksgäldskommissarie o. byråchef, Sthlm, f 3/7 1889 i Sthlm av bankokommiss. Theodor W. o. Vendla Maria Bolin. G. 17 m. Ellen Flensburg. ... RNO, RVO.
18. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... SSK13 ( Svensk Släktkalender 1913 ).
19. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... Vem är Vem Storstockholm 1962, 1337. Barn: Marianne f 20.
20. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Elly Maria Flensburg, f. 4 nov. 1853 där (ibid.), d. 16 okt. 1934 där (Limhamn), dotter av grosshandlaren i Malmö, konsul Niclas Theodor Flensburg och Emilie Adolphine Ståhle.
21. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
22. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 5 Flensburg, Niclas Theodor, son till F 1, helbror till F 2 o F 4, f 25 aug 1822 i Malmö (Petri), d. 16 jan 1898 där (ibid). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Inskr vid Lunds univ 29 sept 1840, handelsstud i Tyskland, England o Danmark, anställd på faderns kontor, burskap som handl i Malmö 25 okt 1847 (borgared 3 nov), deläg i fir-man i sl av 1840-talet, deläg i f:a M Flensburgs Söner 1851, brittisk v konsul i Malmö 1854, stadsfullm i Malmö 16 dec 1862-1892 (v ordf 24 juli 1865-8 jan 1866, 20 jan 1873-1877, 24 jan 1879-23 sept 1892), led av styr o disp för Malmö Bomullsväfveri AB 1 jan 1873, i styr för Tekn skolan i Malmö, i styr för vattenverket o navigations-skolan, ordf i Handels- o sjöfartsnämnden i Malmö samt i styr för Fastighets ab Sva-nen, led av AK 1878-81. RVO 1880, RNO 1894, KVO2kl 1896. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Efter grundliga handelsstudier inträdde Theodor F i familjefirman, där brodern August (F 2) redan var delägare. Bröderna fortsatte efter faderns död 1851 affären under namnet M Flensburgs Söner (jfr ovan under F 2). Sedan August F dött 1861 och Theodor 1874 upptagit sin son konsul Peter M F i firman, övergick denna under bådas ledning till bosättnings-, vävnads- och vitvaruhandel, som ännu består. Under årtionden styrelseledamot och 25 år ordförande i styrelsen för Tekniska skolan i Malmö hade F 1896 glädjen få inviga dess nya byggnad. Även för barnsjukhuset i Malmö intresserade han sig mycket. Under många år var han ombud i Malmö för Köpenhamns Privata Laanebank, ävensom agent för Lloyd och ett flertal andra utländska försäkringsbolag. F var medlem av Malmö stadsfullmäktige i 30 år, därav mer än halva tiden som vice ordförande. En kort tid, 1878-81, tillhörde F riksdagens andra kammare. Hans inlägg i debatten var burna av en varm övertygelse och alltid formellt fulländade. Liksom brodern August skrev också Theodor vers, mindre känsliga och omedelbara men klarare. Den begåvade och bildade F var en sällskapligt lagd man med fint umgängessätt. Han var stolsbroder i S:t Knuts gille i Malmö och även med i Par Bricole. Genom både sin person och sin mångsidiga och framgångsrika verksamhet hörde F till de stora representanterna för Malmö borgerskap under 1800-talets slut.
Tryckt arbete: >Sextioåringens förstlingar.> Tillfällighetsrim. Utg. af E[rnst] F[lensburg]. Karlshamn 1902. (4), 118 s.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Isbergs saml ang stadsfullm i Malmö, nr 14 (s 215), MSA. - Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Sydsv D 9 dec 1897 o 17 jan 1898 (nekr).
Bengt Hildebrand. .... Tilltalsnamn se gravstenen..
23. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 8 dec 1847 i Malmö (Petri) m Emelie Adolphina Ståhle, f 22 aug 1822 där (ibid), d. 11 maj 1898 dir (ibid), dtr till handl i Malmö Petter S o Marie Catharina Mandorff samt syster till August F:s (F 2) båda hustrur. .... Tilltalsnamn se gravstenen.. .... IGI - Family Search, EMILIE ADOLPHINA STHALE
Sex: F
Event(s):
Christening: 1 Sep 1822
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
Parents:
Father: PETER STHALE
Mother: MARIA MANDORFF
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
C430733 1792-1823 0146190 Film NONE.
24. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Lorens Faxe, bror till Cornelius Faxe, f. 5 febr. 1850 i Malmö(Petri), d. 30 maj 1923 där (ibid.).
25. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
26. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G, 8 dec. 1875 i Malmö (Petri) m, Elly Maria Flensburg.
27. Vem är Vem, Skåne, 1948, *Adolf* Theodor Faxe, grosshandlare, Malmö, f 15/7 1878 i Malmö av Lorens F. o. Elly Maria Flensburg. G. 35 m. Sigrid Rigmor Kohrs. Barn Elly-Ann f. 37. ... Medarb. i Ad. Faxe & Söner 02-19, chef f. A-B Adolf Faxe sed 07. Styr:led. i A-B M. Flensburgs söner, ordf i Malmö Börsfören. RVO. .... Ulla Elgenstierna, SSK50 ( Svensk Släktkalender 1950 ) (1950), G. 24/4 1935 m. *Sigrid* Rigmor Sofi Kohrs från Lybeck, f. 24/7 1905. .... Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1878-07-15
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Adolf Teodor
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 24
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Lorens
Faderns efternamn Faxe
Faderns titel handlande
Faderns ort Blmn. I /258
Moderns förnamn Elly Maria
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
28. Vem är Vem, Skåne, 1948, Lorens Faxe, direktör, Malmö, f 14/7 1888 i Malmö av grossh. Lorens F. o. Elly Flensburg. G. 19 m. Vita Bang Cruse. Barn: Margaretha f 20, Adolf Lorens 21, Marianne Cecilia 26. ... verkst dir. f. A-B Kristallin fr 24. ... .... Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940), 49. Faxe, Lorens, Ingeniör, Malmö
F. i Malmö 14.7.88 av köpman Lorens F. o. Elly Maria Flensburg.
G. m. Vita Bang-Cruse, dtr till godsägare Axel B.-C. i Danmark och Petra Jensen-Camp.
29. Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Målade porträtt av konstnären Gunnar Brusewitz nån gång i slutet av 1930-talet. Från TV-program om målaren Brusewitz sett av Ulla Wullt. Dessutom kallades hon enl. Brusewitz Elsa. Min mor .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
18910101-0826
!ENDCONF
Flensburg, Elsa Maria
Erstag 1 D, v
116 36 Stockholm
Död 12/2 1982.
Kyrkobokförd (1971) i Sofia, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 1/1 1891 i Klara (Stockholms stad).
Ogift kvinna.
--------------
Födelseförsamling i källan:
KLARA (Stockholms län)
Källor:
SPAR 90, RTB 82.
30. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
31. US Social Security Death Index , jan 1998. Name Born Died Residence Last Benefit SSN Issuing State Issued
FLORENCE TURNER 1 Nov 1898 Jan 1985 33308 (Fort Lauderdale, Broward, FL) (No Location Given) 139-54-2553 New Jersey 1972
/* Must be Florence Maria Flensburg as a Albert Turner with his known birthdate has the same last known residence MWJ */. With over 50 million entries, the October 1995 version of the Social Security Death Index is the perfect source for information on deceased individuals who participated in the Social Security program.
Origin of the Social Security Death Master File Over the last sixty years the Social Security Administration has increased both in terms of size and benefits offered, and has dealt with resources and funds numbering in the trillions of dollars.
To assist in keeping track of individuals, the government assigns a numerical identification to each person involved in the program. Though it was originally intended for use within the Social Security Administration only, its value as a unique identifier has promoted its application in other areas of society, such as drivers' license ID numbers, state and federal tax programs, motor vehicle registration, military ID (starting with Vietnam era), etc.
As a by-product of this vast recordkeeping system, the Social Security Administration developed a file of those individuals in the program reported as deceased. This file is the Social Security Death Master File. Its present version contains over 50 million entries,which ranks it as one of the largest computer indexes with genealogi
32. US Social Security Death Index .
33. US Social Security Death Index , Jan 1998. Name Born Died Residence Last Benefit SSN Issuing State Issued
ALBERT TURNER 20 Mar 1900 6 Jul 1992 33308 (Fort Lauderdale, Broward, FL) (No Location Given) 085-07-1174 New York Before 1951.
34. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... US Social Security Death Index .
35. *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Se morfar. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Datum 970625. 901205, Flensburg, *Frans* Martin, Fiolv 4, 441 43 Alingsås.
36. *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Se morfar.
37. *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Tilltalsnamn: Se son Nils. .... Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1887-07-30
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Fredrik Waldemar
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 30
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 3
Faderns förnamn Carl Oskar Theodor
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel lärowerksadjunkt
Faderns ort Humle N. I c /51
Moderns förnamn Maria Wilhelmina Carolina
Moderns efternamn Krook
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:17. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Fredrik Waldemar
Ekliden
371 00 Karlskrona
Död 3/7 1979.
Kyrkobokförd (1978) i Karlskrona stadsförs, Karlskrona kn, Blekinge län. Mantalsskriven (1978) på samma ort.
Född 30/7 1887 i Malmö Karoli (Skåne, f d Malmöhus län).
Gift man (8/2 1947).
--------------
Födelseförsamling i källan:
KAROLI (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 80, RTB 79.
38. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS.
39. *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Se son Nils. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
40. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138. Flensburg, Carl Oscar Theodor, född i Uppåkra d. 5 dec. 1843; föräldrar: lantbrukaren Georg Flensburg och Mariana Bager; student vid Lunds universitet h.t. 1861; ..; promoverad till filos. doktor d. 29 maj s.å; Adjunkt vid Malmö h. allm. lärovrrk d. 1 nov. 1871; tilltr. genast.
Gift d. 4 jan. 1880 med Maria Carolina Wilhelmina Krook,, född d. 27 aug. 1856, dotter af sadelmakaren Th. F. Krook och Mathilda Möller. - Barn: Gunnar född d. 11 okt. 1880. - *Sigrid* Mariana, född d. 19 maj 1882.
41. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1856-08-27
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Maria Wilhelmina Carolina
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 24
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Thomas Fredrick
Faderns efternamn Krook
Faderns titel sadelmakaremästare
Faderns ort N. 243
Moderns förnamn Mathilda Gunilda
Moderns efternamn Möller
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:7.
42. Tilltalsnamn: Se son Nils.. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Elsa Matilda Rosalie
Kyrkog 8B
371 00 Karlskrona
Död 18/8 1971.
Kyrkobokförd i Karlskrona stadsförs, Karlskrona kn, Blekinge län.
Född 10/2 1890 i Helsingborgs stadsförs (Skåne, f d Malmöhus län).
Frånskild kvinna (16/12 1946).
--------------
Födelseförsamling i källan:
HÄLSINGB.S (Malmöhus län)
Källor:
RTB 71, MTL 71.
43. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000). .... *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Se son Nils.
44. Vem är Vem, Skåne, 1948, 170. Flensburg, Nils S. O. F. W., civilingenjör, Malmö, f. 27/4/17 i Karlskr. av rådm. F. W. F. o. Elsa Landergren. G. 43 m. Brita Olander. Barn: Birgitta f. 43 Sigrid 46. - Stud:ex. 36 avg:ex. fr. KTH 42. Anst. v. A-B Karlstads Mek. Verkst. 42-43, v. A-B Lindholmens Varv i Gbg 44-45, h. Lloyds Register of Shipping i Malmö sed. 45. .... Telia AB, Göteborgs Telefonkatalog, År 1997. Flensburg, Nils, Civ. ing. Splintvedsg. 22, Tel 25 72 75. .... *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Date: aug 1998, letter from Nils. Fredrik W Flensburg
1887 - 1979
Rådman, v. Krigsdomare
Karlskrona
gift med Elsa Landergren
1890 - 1971
Karlskrona
Skilda 1945
-----------------------------------
Elsa och Fredrik fick 4 barn:
A. Marianne 1915 g. m. Robert Lundholm, 1909 - 1990, Arkitekt SAR, Stockholm
B. Nils 1917, Civilingenjör, g. m. Britta Olander, 1919, Göteborg
C. Anne-Margret, 1920 - 1965, gift och skild fr. Sven Fahlman, 1914, ex. Officer Marinen / Leg. Läkare, Stockholm
D. Göran, 1922 - 1965, ogift, Kontorsanställd, Stockholm. .... *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Date: aug 1998, letter from Nils. 4 barn till Nils och Britta
1) Birgitta, 1943, Apotekare ex, Uttran, fd sambo Per Hartvig, Docent.
- 2 barn till Birgitta och Per
- Karl, 1973, Ingenjör
- Karin, 1975, Design ing.
2) Sigrid, 1946, Journalist, Luleå, skild från Ove Eriksson, 1945, Avd. chef. Kiruna
- 1 barn till Sigrid o. Ove
- Rikard,1979, stud
3) Kerstin,1949, Sjuksköterska, Alingsås g.m. Hans Gunnarsson, 1945 - 1996, Inredningsarkitekt
- 3 barn till Kerstin och Hans:
- Sofi, 1976, stud
- Tove, 1978, stud
- Jens, 1985
4) Ida, 1960, Arbetsterapeut, Alingsås, sambo Lars Lundgren,1961, Marknadschef
- 2 barn till Ida och Lars:
- Frans, 1990
- Siri, 1994. .... Göteborgs-Posten, Dödsannons. Vår Käre Nils Flensburg
* 27/4 1917
d. 19/10 2000
BRITTA
Birgitta,Sigrid, Kerstin, Ida m familjer
Marianne
Släkt och vänner
Fridens liljor, Nisse!
Begravningsakten äger rum måndagen 13 November kl 11.00 i Lundby Gamla Kyrka. ...
45. *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Brev aug 1998. 2 barn till Anne-Margret och Sven:
1) Ingrid, 1942, Lärare, Täby, g. m. Michael v Rosen, 1939, Överste 1 gr., Flygvapnet
- 2 barn till Ingrid o. Michael:
- Pontus, 1984
- Filip, 1985
2) Claes, 1944, Flygkapten, Österskär, g. m. Lina Pedersen, 1958, Hudterapeut
- 2 barn till Claes o. Lina:
- Fredrik, 1993
- Rikard, 1996.
46. Flensburg, Fritz - Brev, Brev skrivet av Fritz Flensburg 30 sept 1890. Ställt till Augusta Ekelund. Malmö d. 30 Sept 1890
Fröken Augusta Ekelund, Landskrona
Eder skrifvelse af 23 okt till . hvari ni söker anställning har jag emottagit och då efter brefvet att dömma och de upplysningar jag för öfrigt sökt skaffa jag föreställer mig att Ni skulle kunna passa för platsen jag sinnad träffa aftal med Eder. Edra åligganden blefve i så fall att biträda på kontoret vid alla förefallande arbeten och ingår deri understundom tillklippning af påsar och då det handlar sig om mindre antal äfven sömmnad i maskin.
En af arbeterskorna städar kontoret dagligen men anordnandet af papper tillkommer Eder. Emellan torde väl äfven en dammtorkning behöfvas. Dessutom hade jag tänkt att äfven sälja från kontoret der packhus finns vid sidan om i mindre parti hvilket jag ej gjort förrut och att ni skulle sköta denna försäljning. Dervid läge man måhanda äfven upp en eller annan artikel och bör ni genom föregående verksamhet och expeditionsvana kunna vara nyttig. Detta blefve så att säga en ny affär.
Jag kan icke erbjuda Eder bostad och vivre och skulle knappast vilja tillråda Eder antaga platsen om ni ej kan få ordnat någorlunda trefvligt hvad detta beträffar. Som lön erbjuder jag 50 kr pr månad och kan ej gå högre åtminstone första tiden. Skulle den nya affären gå öfver förväntan bramen icke annars kan den bättras.
Reflekterar ni på platsen önskade jag Eder tillträda den med görligaste första.
Då jag har en mängd andra svar ber jag Eder med snaraste svara. Kanske vore det skäl ni kommer hit och såge er om.
Högaktningsfullt
Fritz Flensburg. .... Tilltalsnamn: Se gravstenskälla..
47. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Gravstenen.
48. Gravstenen, Flensburgska familjegraven, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Fritz Flensburg
f. 22/2 1846 † 3/3 1925
Thekla Flensburg
född Kjellman
f. 15/9 1852 † 21/6 1931
.
49. Tilltalsnamn: Se makens gravstenskälla..
50. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... Gravstenen.
51. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1875-07-19
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Ebba Mathilda Ulla
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 22
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Frits Hugo
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort St. Jörg. IV /31
Moderns förnamn Hedvig Tekla Amalia
Moderns efternamn Kjellman
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9. .... Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Samtal maj 99:
Min faster Ebba tyckte mycket om att prata. Hon blev irriterad när folk hörde fel och trodde att hon hette Svensson i st f Flensburg. Sedan gifte hon sig med en tandläkare Otto Svensson! De fick 2 söner, Ebbe och Inge. Inge fick ett barn (Inga) tidigt, innan han klarade av det, som hans mor fick ta hand om och uppfostra.
52. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1877-10-03
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bror Frits August
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Frits Hugo
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort St. Jörgen IV /104
Moderns förnamn Hedvig Thekla Amalia
Moderns efternamn Kjellman
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
53. Demografisk databas för södra Sverige, Brunnby C:8 1862-1892. Födda i Brunnby församling
1857-1894
Datum Datum avser
1889-08-11 född
Barnet
Namn Kön
Wilhelm Peter Man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
3
Fader Moder
Namn Namn
Fritz Flensburg Thekla Kjellman
Titel Titel
handlande
Ort Ort
Malmö
Ålder/födelseår
Dopvittnen
Susc Fru Anna Beijer fr. Malmö Test. Fröken Klara Lovén fr. Malmö Öfverstelöjtnant Bror Kjellman fr. Malmö Fil. Kand. John Kruse
Övrigt
Gifta 15 år. Nedkomstort: ( Mölle ). Avis afsänd till pastors Embetet i Malmö Petri församling af d. 4/8 1889. [ Prästens parentes ]
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Brunnby kyrkoarkiv C:8 506 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
Volymen innehåller: Födda 1862-1892
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Brunnby C:7 1857-1862, Brunnby C:8 1862-1892 samt Brunnby C:9 1893-1894.
. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), VD i Fastighets AB S:t Jörgen, Centrala Restaurant AB, o. Crabbiografen. .... Tilltalsnamn: Se gravkälla..
54. Patrik Flensburgs mail. .... P.
55. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Fosie och Lockarp, Kyrkoherdar. 10. Hans Flensburg (lat. Johannes Johannis Flensburgius )
H. F. var f. I Malmö 1) o. 1647 2), son av den från Flensburg i Slesvig bördige skomakaren i Malmö Johannes F. och hans 1:a hustru Maren Gregersdotter 3). Han gick i Malmö skola, avbröt för någon tid på gr. av en lärares otillbörliga stränghet sina studier och gick i skomakarelära men återupptog efter sin rektors, mag. Peder Hermansens, inrådan studierna. Dim. från skolan deponerade han 1667 i Greifswald, inskrevs vid Lunds univ. 1668 (efter 16/6) 4), blev kollega vid Malmö skola antagl. o. 1670 5) samt prv. till kyrkoherde här 1677 19/1 6); om det försök, som företrädarens änka gjorde att få honom förflyttad till annat pastorat, se ovan F. 9 .
Prosten H. P. Lorich, f. i Fosie 3 år efter det H. F. avlidit, berättar, tydligen efter av modern, H. F:s andra hustru, lämnade uppgifter: Vid början av förra skånska kriget blev han pastor i F. med fullm. av guvernören, fältmarskalken Fersen, "som vid det tillfället gav honom de ömmaste förmaningar dem han med mycken rörelse ofta omtalade". Under kriget och i synnerhet belägringen av Malmö hade han många svårigheter att utstå. Dock var det honom till någon förskoning, att prästgården utsetts till danske kungens högkvarter, "ehuru jag intet förmodar att det nyttjades". Då han en gång var ensam ute på gården, kom en snapphane, som ville ur stallet taga från honom en häst. Han brottades med snapphanen och lyckades hålla hästen men fick ett hårt slag av dennes bössa. Guvernören greve Sperling, som var mycket misstänksam mot skåningarna, tilltalade något därefter H. F. mycket hårt för att han ej gripit snapphanen, förevitande honom, att han vore benägen för danskarna, och använde därvid uttrycket, att "hans huvud kunde komma att ligga vid hans fötter", men H. F. svarade frimodigt, att om Sperling ville vara en Herodes, skulle F. vara en Johannes.
H. F., vars namn stod på en äldre altartavla med årtalet 1690 7) och som 1682 - 95 reparerat och delvis nybyggt prästgården i F. för 442 dlr smt 8), avled i F. 1709 30/5 i sitt 63:e år och begrovs i F. kyrka. Den av Lorich återgivna familjetraditionen berättade, att då han insjuknat och hustrun satt vid sängen hos sin slumrande make, föll hon själv i sömn och drömde, att hon hörde en röst säga: "Du sörjer över Din mans sjukdm, det är väl och visst att han nu dör, men Du får därmed vara nöjd, ty Du skall ock hava barn med en annan man, men sådant kunde ej ske, om denne Din man längre levde, efter Du redan själv är till åren".
Prosten Hofwerberg skriver i sin rapport till CE om dödsfallet 9), att H. F. "varit ibland oss en mycket hederlig och redelig prästman", och Lorich vitsordar detsamma: "Han var en hedrad och allvarsam prästman, som intill ålderdomen ej lade boken under bänken. Några lärdomsprov har han ej avlagt, dock har han haft någon brevväxling med en viss prästman (Pastor Fischer i Arrie [bör vara Mellangrevie!]), som var smittad med några tankar om chiliasmus" 10). Den av H. F. 1688 upplagda kyrkboken i F. vittnar om hans ordning och reda.
G. 1:o m. Anna Claesdotter, död i F. 1691 18/4, begr. i Malmö Pe. kyrka s.å. 3/5, dotter av handlanden i Malmö Claes Jakobsson 11). - Barn: Jakob, f. i F. o. 1679, kh. i Brågarp. - Anna Maria, f. i F. o. 1680, g. m. kh. i Burlöv Lars Fogelsång. - Catharina Christina, f. i F. o. 1683, g. m. Obef. 1714) Knut Lundwall. - Claes, Sjm Sk. 402, "dugde till ingenting" 1), klockaresubstitut i Bjärshög, död därst. 1712 30/6. Anna Catharina, f. i F. 1688 4/11, död därst. 1692 16/4 12). - 2:o i F. 1692 15/3 m. Metta Hartman, f. i Lund o. 1670, död i F. 1752 30/4 13), jordf. i M. Pe. s.å. 14/5,"82 år 2 m. 13 d." begr. i F. kyrka, dotter av byfogden i Lund Laurits Nilsson ("som ock efter sin födelseort kallade sig Flensburg"1) ) och Regitsa Wilhelmsdotter, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. F. 11 ).
- Barn: Johan Lorents, f. i F. 1693 12/1, död därst. 1695 11/4.
- Wilhelm, f. i F. 1693 11/12, död därst. 1695 13/1.
- Wilhelm, f. i F. 1695 6/3, Sjm Sk. 571, rådman och kämnerspreses i Malmö, begr. i M.Pe. 1755 7/3.
- Johan Lorents, f. i F. 1696 2/4, stadskm. i Karlskrona.
- Christian, f. i F. 1697 17/9, död därst. 1698 26/2.
Noter: 1) Biogr. i SoAl fol., LUB, av 2:a hustruns son i hennes senare gifte, prosten H. P. Lorich i Hjärsås, nedskriven o. 1750. Då icke annan hänvisning gjorts, äro uppgifterna om H. F. hämtade ur denna biogr. 2) Inskr. å numera försvunnen gravsten i F. kyrka, enl. 1828 års sockenbeskrivn. 3) Örnberg, 3, s. 80. 4) LU matr. 5) Rietz, s. 400: "omkr. 1660" (!). 6) AO. 7) Sockenbeskr. o. 1754 i SoAl fol., LUB. 1822 tillkom ny altartavla. 8) Synehandl. i Oxie hds domb. 1679 11/2. 9) AC 1709 3/6 10) "Samma brev torde ännu finnas bland min sal. brors (tydl. stadskomministern Johan Lorens F.) papper, som var i Carlscrona". De ha icke återfunnits. 11) I Oxie hds domb. 1697 13/2 nämnes H. F. som instämd för skuldfordran "efter dess sal. svärmoder Anna Jakob Clases (!)". 12) Lorich har något avvikande namn för döttrarna, men de här angivna, hämtade från resp. dödsnotiser, överensstämma med barnens namn i skifteshandl. efter modern, Oxie hds domb. 1694 22/10 och 1695 14/2. 13) Enl. gravstensinskr. i sockenbeskrivn. o. 1754, SoAl fol., i 1828 års sockenbeskrivn. nämnes blott inskr. över H.F.
56. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB).
57. Kyrkböcker, Fosie, se begr.
58. Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 147. 1709
d 30 Maji hora nona circa resperam dödde Pastoren till dessa församlingar Ehrewährdige och Wällärde H:r Hans Flensburg uti sin ålders 63 och ämbets 33 åhr och ... åhr d 30 Junii blef nedsatt i sitt hwilorum i Fosie Kÿrckia (stra. bredwid) Altaret nästan .. mellan de främsta stolarna på gången.
59. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
60. Kyrkböcker, Fosie, se begravn.
61. Christian Callmer, Svenska Studenter i Rostock 1419 - 1828 (Stockholm 1988), Nr. 1050. Iacobus Flensburgh Malmoegenis.
F. i Fosie 1679. Son av kh därst Hans F. Inskr. i Lund 22.11967, i Rostock 28.6.1699. Pv 1704. Kh i Brågarp och Nevishög 1705. Död 2.11.1726. (Carlquist 2:5 s. 289 f. ). .... Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), sid 81, 1697. 283. Jakob Flensburg, son af kyrkoherden Hans F. († 1697) och Malin Clausdotter († 1691); f. i Fosie 1679; studerade sedan i Rostock; prestvigd till Össjö 3 juni 1703; kyrkoherde i Brågarp 7 dec 1705; † 2 nov. 1726 (ej 1727).
Broder: 402; halfbröder: 571 och 572. Deras fader, som föddes i Malmö o. 1645, var son af Johan F. (skomak. ålderman; † 1693), hvilkens fader var Hans Gredersen (borgare i Flensburg; † 1618). ... -- Gift 1) med prästänkan Anna Sarnow († 1724); 2) med Kajsa Bagger († i Helsingborg 1740), syster till 359. - Svåger till 355. .... Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), sid 42
( enligt släktboken och Cavallin Lunds Stifts Herdaminnen ). Jakob Flensburg
föddes 1678 i Fosie, där fadern Hans Flensburg var pastor, studerade sedan först i Lund, därefter i Rostock under den bekante professor Fechts ledning, och blef 3/6 1703 prästvigd till tjänstgöring vid Ossjö pastorat, hvarmed Munkaljungby och Engelholms församlingar den tiden voro förenade. 1705 7/12 blef han pastor i Brågarp och Nefvitshög. I likhet med sina företrädare hade han under krigsoroligheterna mycken vedermöda att utstå. Det berättas att en av de danske generalerna kort före slaget vid Helsingborg frågade Flensburg, hvad han trodde om utgången af kriget. Då F. dröjde med att svara, yttrade generalen: "De vil saamend icke ud med deres mening. Jeg skall derfor sige det. Vores folk er aldeles for sövnigt och sikkert, og vi faaer skam og ulycke inden vi slipper fra Skåne. Jeg kiender Stenbocken, thi jeg har tient med ham i det franske krig; mens vi sover, vaager han." F. dog hastigt af slag 2/11 1726 och är begrafven i Näfvitshögs kyrka. - Gift 1: med företrädarens änka Anna Sarnow, som dog 1724; 2: med Kaisa Bagger, prostdotter från Trelleborg, som ännu lefde 1738. Båda äktenskapen voro barnlösa. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Nr. 5, Bara, Ljunits och Herrestads kontrakt.
Brågarp och Nevishög. 5. Jakob Flensburg
...
prv 1704 3/6 ( icke 1703, vilket är en felskrivning i CEP) till medhjälpare hos prosten Per Hölling i Össjö & T. och de därmed vid denna tid förenade förs. Munka-Ljungby och Ängelholm, rekommenderades 1705 15/11 av CE hos K.m:t till B. & N. 3) och fick k.fullmakt hit s.å. 7/12, dat. Blonie. Elmgren skriver om denne sin mors styvfar: >I hans tid föll danske krigshären allhelgonadagen 1709 in i Skåne. En dansk officerare sökte med lock och pock förmå honom att läsa upp danska manifestet, men han nekade därtill enständigt, vilket omsider hade den verkan hos danske mannen att han blev J.F. synnerligen tillgiven och låg några månader i kvarter hos honom. Kort före Hälsingborgs slag kom en afton den tappre danske generalen DeVits 4) vilken över måltiden inlät sig i ett ganska förtroligt samtal med J.F och bl.a. frågade, vad han tyckte om danska krigsfolket och vad ände han trodde det tog med dem i Skåne, och då J.F. svarade, att folket såg väl ut men f.ö. hur det skulle gå med dem förstod han intet att döma om, sade generalen: Herr Pastor, I will saa mend icke ud med deres mening. Jeg skall derfor siget. Woris folk er aldeles for sövnigt och sikkert, og vi faa skam og ulycke inden vi slippe ifrån Skåne. Jeg kender Stenbocken, jeg har tient ihope med hannem i det franske krig; mens vi sofve, vaager hand. Spådomen slog mycket riktigt in. Sedan fienden var slagen och drevet ur landet, begyntes inkvarteringstiden, vilken var både långvarig och besvärlig. Äntligen upphörde ock denna vedermödan, sedan freden blev sluten. J.F. började då med större drift i ro och lugn sköta både sitt ämbete och hushåll.> J.F. avled i B. >av ett genom förargelse förorsakad slag> 1726 2/11 (enligt eftertr:s uppgift i sockenrel. 729; Elmgren uppger 1727 2/11, vilket torde vara oriktigt), >48 ½ år>, begr. framför altaret i N. kyrka men utan gravsten.
G. 1:o m. företrädarens änka Anna Jochumsdotter Sarnow, död i B. 1724 (enl. Elmgren); 2:o m. Karna (Caisa) Bagger, f. i Trelleborg 1691 20/12, död i Hälsingborg 1740 29/6, begr. i Raus, dotter av kh. i Trelleborg, Prosten Johan B. och hans 2:a hustru Sofia Amalia von Brunnow. Båda äktenskapen voro barnlösa.
3) CEP. 4) F.J. v. Dewitz.
.
62. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fadern.
63. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Sid 101. Nr. 402, Claes Flensburg, broder till 283; f. i Fosie före 1688; gick i Malmö skola; klockaresubstitut i Bjäresjö och Oxie; d. 30 juni 1712.
Söker sig år 1710 till Wallby klockaretjänst, enär Bjäresjö är "den ringaste lägenhet på hela södra slätten". Följande år rekomenderar honom hans kyrkoherde P. Leth till klockaretjänsten i Kågeröd och säger: "Om icke hans fornemme slecht hade succurrerat honom, hade han med hustru måst crepera. In alles har han i inkompst 25 d. årligen, extraordinarie är als intet".
64. Kyrkböcker, Fosie, se dop.
65. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make HF.
66. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make HF, o. 1670. .... Kyrkböcker, Fosie, se begr, "82 år 2 mån 16 dagar". .... Kyrkböcker, Fosie, se begr.
67. Kyrkböcker, Fosie, Anno 1792 d 15 Martij blef Pastoren H:r Hans Flensborg wigd med Jungfru Metta Hartman ................
68. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), Student vid Lund maj 1712, stadsnotarie i Malmö 9 apr 1719, rådman 23 aug 1731, kämnärspreses 26 okt 1734. Han har utgivit: "Kort berättelse om det såkallade S:te Knuts gilldet, besynnerligen det, som nu i Malmö florerar"; tryckt i Lund 1743 hos Ludvig Decraux. .... Kyrkböcker, Fosie, se dop.
69. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), (Enligt Flensburgska släktboken)
född d. 2 april 1696 i Fosie, blef student 12 maj 1712, antog condition i sept. 1918 hos Patronen o. Direktören uti Saxhaga Hans Braun; informerade Borgmästaren Baron Edmund Gripenhielms son Edmund Gripenhielm. 1723 i febr. tog han emot konrektorstjensten i Carlscrona, stadskomminister 1724. Han afsomnade i Herranom d. 21 febr. 1747. Gift 1725 m. Catharina Elers född i mars 1695. Hennes fader var justitieborgmästaren Matthias Elers och modern, fru Maria von Schoting. Hon var först gift med Stadskappelanen Herr Anders Larson Klase och sedan med Johan. Laur. Flensburg, afsomnade uti Herranom i Carlscrona den 21. febr. 1757. Blef jordfäst uti Carlscrona och sedermera beledsagad till sina fäders graf uti Ronneby. .... Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), (Enligt Cavallin: Lunds Stifts Herdaminne). son af kyrkoherde Hans el. Johannes Flensburg i Fosie, föddes där 2/4 1696, student 1712, konrektor vid Carlscrona skola 1723, tillf. stadskommissarie 1724, prästvigd 24/3 s. å., kallad till stadskomminnister 21/9 och därtill utnämnd s. å. Han hade anseende som en skicklig präst, hvilket ej motsäges af hans utgifna likpredikan öfver studenten L. Wallgren; den afhandlar ämnet: - "Guds barns dagliga bröd uti ett saligt lif förvandladt".
Död 21/2 1747. Gift 1725 med företrädarens Stadskappellanens Anders Klases änka Katrina Elers, som i förra äktenskapet hade 3 barn. Med henne hade Flensburg två söner och fyra döttrar, nämligen:-
Metta Magdalena, f. 30. jan. 1726, gift med Stadscappellanen i Karlskrona och kyrkoherden i Listerby Ingmar Appelqvist och hade med honom 7 barn. Död 12. mars 1787. Metta Magdalena dog d. 11 mars 1795.
Hedvig Catharina F., f. 6. jan. 1728, gift med Amiralitetsslaktaren i Karlskrona David Gutman och hade med honom 2 barn. Död 20. nov. 1804. Begrafven i Ronneby.
Regisa F., f. 14 aug. 1729, död ogift 6. febr. 1805. Begrafven i Ronneby.
Hans Flensburg, f. 2. juni 1731, prästvigd till tjänstegöring i Hellestad. Död ogift 13 juli 1776. Begrafven i Listerby.
Mathias Flensburg, f. 20. nov. 1734, anställd vid handeln i Malmö 1750, Kyrkoinspector. Dog ogift.
Cecilia Flensburg, f. 23 febr. 1738, dog ogift 28. jan. 1806.
Begrafven i Ronneby. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 13A. Östra och Medelstads Kontrakt
Karlskrona Svenska eller Storkyrkoförsamling. 6. Johannes Laurentius Flensburg 1724-1747
J L F 1) var född i Fosie 1696 2/4., son till kh i Fosie Hans Flensburg och Metta Hartman, student i Lund 1712 12/5 (LUM s 77), Sk nat s d (SjmSk 572), innehade informatorstjänster, vik konrektor i Karlskrona i febr 1723, kallad att förestå nådeåret efter Anders Klase, prästvigd 1724 24/3, fullmakt som stadskm s å 30/9, på förslag till Ystad Petri 1728, Listerby 1731, Fosie 1733, V Karaby 1741, Malmö Petri 1743 och Glimåkra 1746, död i Karlskrona stadsf 1747 21/2.
Då hovstatens vistade i Lund inverkade störande på studierna, antog J L F kondition hos direktören och brukspatronen Johan Bruun på Sexhusa vid Skånes alunbruk, varjämte han även undervisade bergmästaren friherr Edmund Gripenhielms son Edmund. Efter fullbordade studier kom han 1723 till Karlskrona, där han följande år fick församlingens enhälliga kallelse till Stadskm. J L F stod senare på förslag till åtskilliga pastorat, men lyckades aldrig bli kyrkoherde. Under vakansen efter superintendenten Nils Wallerius död 1740 19/7 uppehöll han dennes tjänst och erhöll vid valet 1741 8/12 endast 1 röst mindre (115 mot 116) än den senare utnämnde Lorenz Muhrbeck.
G i Karlskrona 1725 16/3 (Wilstadius, s 102) m Catharina Elers f i K 1695 16/11, begr i Ronneby 1757 5/3, dotter till rådmannen, sedermera justitieborgmästaren i Karlskrona Mathias Elers (se SBL 13, s 258) och Maria von Schoting, i hennes 2:a gifte (1:o m stadskm Anders Klase).
Barn:
- Metta Magdalena, f i K stadsf 1726 30/1, g m kh i Listerby, Ingemar Appelquist.
- Hedvig Catharina, f i K stadsf 1728 6/1, död i Ronneby 1804 27/11, g i Hällestad 1762 1/5 m slaktaremästaren i Karlskrona David Gutman, f i K ty f 1715 4/8, död i K ty f 1778 29/11, i hans 2:a gifte (g 1:o i K ty f 1740 6/11 m Catharina Elisabeth Heydinger, säkerl död i K ty f ca 1760, bouppt 1762 6/2).
- Regina, f i K stadsf 1729 14/8, död i Ronneby 1805 6/2.
- Hans, f i K stadsf 1731 2/6, past. adj, död i Listerby 1776 12/7, se Cq 14, s 134.
- Matthias, f i K stadsf 1734 20/11( enl husf 1/12), handlande och kyrkoinspektor i Malmö, död i Hjortsberga 1815 12/2.
- Cecilia, f i K stadsf 1738 23/2, död i Ronneby 1806 28/1.
1) Somm Lex II:419 ff, So B 2:91.
.
70. *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Se hustru KF's far.
71. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Tilltlsnamn: Se farfadern.
72. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).