Levande
Kön: K
Föräldrar
Far: Levande
Mor: Levande
Makar och barn
1. Levande
Barn:
1. Levande
*Mathias* Petter Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 22 Feb 1903 2
Döptes:
Dog: Feb 1986 - Dillingham, Bristol Bay, Alaska, USA 3
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Flygingenjör.
• Address: Dillingham, Bristol Bay, Alaska, USA.
Föräldrar
Far: Oscar Fredrik Flensburg (1875-1943)
Mor: Berta Eulalia Palm (1886- ) 4
Makar och barn
1. *Ruth Sheldon (1901 - 1937) 5
Äktenskap:
Status: Death of one spouse
Barn:
1. Levande
2. *Charlotte* May Slumberger (25 Aug 1906 - Jul 1986) 6, 3
Äktenskap: 1940 5
Status:
Notiser
Allmänt:
SSK43: Föreståndare för Dillingham Air Service
Levande
Kön: K
Föräldrar
Far: Levande
Mor: Levande
Makar och barn
1. Levande
Barn:
1. Levande
2. Levande
*Nils* Olof Mathias Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 22 Apr 1855 - Lund, Malmöhus län 2
Döptes:
Dog: 7 Apr 1926 - Lund, Malmöhus län 2
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Professor.
• Address: Lund, Malmöhus län.
Föräldrar
Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 8
Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 9
Makar och barn
1. *Petra Annette Vogt (11 Sep 1870 - 2 Feb 1944) 10, 11
Äktenskap: 18 Jul 1903 2
Status:
*Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 27 Apr 1917 2
Döptes:
Dog: 19 Okt 2000 13
Begravning: 13 Nov 2000 13
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Civilingenjör. 5
• Address: Splintvedsgatan 22, 416 80 Göteborg.
Föräldrar
Far: *Fredrik* Waldemar Flensburg (1887-1979) 14
Mor: *Elsa* Matilda Rosalie Landergren (1890-1971) 15
Makar och barn
1. Levande
Barn:
1. Levande
2. Levande
3. Levande
4. Levande
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: Levande
Mor: Levande
Makar och barn
1. Levande
Barn:
1. Levande
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: Mats-Erik Flensburg (1913-Ca. 2000) 16
Mor: Levande
*Sigrid* Mariana Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 19 Maj 1882 2
Döptes:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Carl Oscar Theodore Flensburg (1843-1919) 18
Mor: Maria Carolina Wilhelmina Krook (1856-Efter 1925) 19
Makar och barn
1. *Georg Strandberg (11 Maj 1870 - 1942) 20
Äktenskap: 15 Apr 1908 5
Status:
*Ulla* Elisabeth Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 15 Jul 1920 - Malmö, Malmöhus län
Döptes:
Dog: 28 Sep 2010 - Alingsås
Begravning: 28 Okt 2010 - Alingsås
Dödsorsak: Bröstcancer
Händelser
• Hon arbetade som Försäkringstjänsteman.
• Address: Knektegårdsvägen 43C, 441 37 Alingsås, Södra Älvsborgs län.
Föräldrar
Far: *Bror* August Fritz Flensburg (1877-1936) 22
Mor: *Frida* Elisabet Malmström (1893-1994) 23
Makar och barn
1. **Ulf* Skateson William-Jörgensen (11 Jan 1923 - 6 Dec 1994)
Äktenskap: 10 Dec 1949 - Tyska Kyrkan, Malmö 24
Status: Divorce
Barn:
1. * Levande
2. Levande
3. Levande
2. Torsten Wullt (20 Nov 1918 - 19 Maj 1989) 25, 26
Äktenskap: 20 Nov 1975 27
Status:
Fil. Kand. *Wilhelm* Peter Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 11 Aug 1889 - Mölle, Brunnby fsg 29
Döptes:
Dog: 1 Dec 1953 30
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Verkst. Direktör.
• Han bodde i Malmö, Malmöhus län.
• Han blev begravd i Flensburgska Familjegraven, Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län. 31
Föräldrar
Far: *Fritz* Hugo Flensburg (1846-1925) 32
Mor: Hedvig *Thekla* Amalia Kjellman (1852-1931) 33
Makar och barn
1. *Gertrud (*Ginni*) Regina Holmström (11 Dec 1895 - 6 Jan 1943) 34, 35
Äktenskap: Okänt
Status:
Barn:
1. Fritz *Peter* Flensburg (1916-1997) 36
2. Hugo Peter Wilhelm Flensburg (1919-1974)
3. *Anna* Birgitta Flensburg (1922-Ca. 2003) 37
Albertina Kristina Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ung 1850 38
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Karl Gustaf Ekström ( - ) 38
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Albin Nils Gustaf Ekström (1877- ) 39 (Född inom äktenskapet)
Albrect Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 10 Okt 1780 - Dalby, Torna härad, Malmöhus län 40
Döptes: 11 Okt 1780 - Dalby, Torna härad, Malmöhus län 41
Dog: 14 Jul 1789 - Dalby, Torna härad, Malmöhus län 42
Begravning: 19 Jul 1789 - Dalby, Torna härad, Malmöhus län 43
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johan Flensburg (1740- )
Mor: Elna Andersdotter (1751- ) 44
Anders Petter Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 14 Aug 1806 - Häglinge, Kristianstads län 45
Döptes: 18 Aug 1806 - Häglinge, Kristianstads län 46
Dog: 16 Dec 1806 - Häglinge, Kristianstads län 47
Begravning: 19 Dec 1806 - Häglinge, Kristianstads län 48
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Nils Johan Flensburg (1777-1857) 49
Mor: Elisabeth Christina Bohman (1780-1865) 50
Notiser
Forskning:
!SOURCE: "Svensk Slägt Kalender" 1887/Örnberg FHL 948.5, D25s, & #914726.
Anders Petter Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 5 Sep 1804 - Häglinge, Kristianstads län
Döptes:
Dog: 19 Nov 1804 - Häglinge, Kristianstads län
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Nils Johan Flensburg (1777-1857) 49
Mor: Elisabeth Christina Bohman (1780-1865) 50
Notiser
Forskning:
!SOURCE: Fathers biog LSH/Carlquist FHL #1440047, vol 3, pg 32.
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: Levande
Mor: Levande
Källor
1. US Social Security Death Index , 971103. Mathias Flensburg b. 22 feb 1903 d. feb 1986, residence 99576 (Dillingham,Dillingham,AK)
SSN: 574-05-6701 - Alaska. With over 50 million entries, the October 1995 version of the Social Security Death Index is the perfect source for information on deceased individuals who participated in the Social Security program.
Origin of the Social Security Death Master File Over the last sixty years the Social Security Administration has increased both in terms of size and benefits offered, and has dealt with resources and funds numbering in the trillions of dollars.
To assist in keeping track of individuals, the government assigns a numerical identification to each person involved in the program. Though it was originally intended for use within the Social Security Administration only, its value as a unique identifier has promoted its application in other areas of society, such as drivers' license ID numbers, state and federal tax programs, motor vehicle registration, military ID (starting with Vietnam era), etc.
As a by-product of this vast recordkeeping system, the Social Security Administration developed a file of those individuals in the program reported as deceased. This file is the Social Security Death Master File. Its present version contains over 50 million entries,which ranks it as one of the largest computer indexes with genealogi
2. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
3. US Social Security Death Index .
4. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1886-07-29
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bertha Eulalia
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 27
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 4
Faderns förnamn Peter
Faderns efternamn Persson Palm
Faderns titel slagtare
Faderns ort Ö.F. N. 18 Litt. C /31
Moderns förnamn Mathilda
Moderns efternamn Persson
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Pauli
Källa Malmö S:t Pauli CI:1.
5. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
6. US Social Security Death Index , 971103. Charlotte Flensburg, b. 25 aug 1906, d. Jul 1986 Residence: (94109, San Fransisco, San Fransisco, CA) SSN: 477-10-3678, Issuing State: Minnesota
( My conclusion that Charlotte May Slumberger and Charlotte Flensburg are the same because: Plausible age; Died 6 months after Mathias in California where his son Pete has lived./MWJ).
7. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Flensburg, Nils Olof Mathias, son till F 3, f 22 april 1855 i Lund, d. 7 april 1926 där. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mogenhetsex vid Lunds katedralskola 30 maj 1873, inskr vid Lunds univ 23 sept s å, fil kand 31 jan 1880, fil lic 10 febr 1886, ordf för Lunds studentkår 1887-88, lärare vid Lunds priv elementarskola ht 1887-1919, kurator för skånska nationens l:a avd ht 1887-ht 1889, för Lunds nat vt 1890-vt 1893, dess hedersled 1894 o dess inspektor 1909-30 april 1920, disp för drsgrad 30 maj 1888, fil dr 31 maj s å, doc i sanskrit vid Lunds univ 11 juni s å, förestod professuren i österländska språk ht 1889-ht 1891 samt ht 1892-vt 1895, e o prof i sanskrit med jämf indoeuropeisk språkforskn vid Lunds univ 29 april 1898, prof 1 jan 1909, emeritus 30 april 1920, akademiska fören:s ordf 1912-sept 1918, inspektor för priv h lärarinnesem i Lund 1911-16, v stolsbroder i S:t Knuts gille i Lund 1903, dess ålderman 1906-26, RNO 1908, RCXIII:sO 1911, LHVL 1918, KVO2kl 1920. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Nils F växte upp i en utpräglat lundensisk miljö. I den föträffliga översikten >Lundensiskt studentlif på 1870-talet> (i >Under Lundagårds kronor>, 1, 1918) ger han en klassisk bild av Lunds ännu halvt lantliga idyll.
F deltog flitigt i student- och kårlivet, och det dröjde femton år, innan han 1888 erövrade den akademiska lagern genom sina >Studier öfver den fornindiska tempusläran>, som medförde docentur i sanskrit. Efter förordnanden som professor i österländska språk och fortsatt speciminering erhöll han 1898 den då extra ordinarie, från 1909 ordinarie professuren i sanskrit med jämförande indo-europeisk
språkforskning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedan F blivit professor, avtog hans aktivitet på den vetenskapliga specialforskningens område och hans intresse fick i stället en bredare litterär och allmänt humanistisk inriktning, som bättre passade hans receptiva begåvning. F blev under decennier för Lunds universitet och även utanför detta en högt
uppburen festtalare och poeta laureatus. Utan att visa någon alltför stor lyrisk originalitet lyckades han tillfredsställa den akademiska publikens fordringar, och han framstår som en mycket typisk representant för
den oscariska tidens akademiska miljö. F:s lyriska diktion var starkt musikalisk, och Alfred Berg har tonsatt många av hans dikter, vilka F delvis publicerade i >Sånger och minnen> (1915). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), I 35 år var F broder i det ålderdomliga Sankt Knuts gille, som genom Gustaf Ljunggrens och Martin Weibulls intresse och verksamhet fått en verklig renässans. Nils F är det tredje stora namnet i detta sammanhang. Som gillets ålderman i två decennier, 1906-26, ålåg det honom att på dess högtidsdag, 13 jan, rista minnesrunorna över bortgångna bröder och systrar, vilket han gjorde med >linjeskärpa och ömsinthet> (Fjelner). F var även hög frimurare och medlem av flera andra ordenssällskap. Han var en jovial natur med stor och vidsträckt vänkrets.
F:s efterlämnade papper i LUB. Tryckta arbeten: Se LUM 1913, s. 64 f. o. 1924-25, s. 80 f., där även F.:s icke-vetenskapliga produktion till största delen förtecknas. Dessutom bl. a.: Sånger i C. C. Lund 1921, 30 s. (C. C.-tryck, 1). - Tal i S:t Knuts gille i Lund 1916-1930. Lund 1930. 228 s. (Tills. m. C. M. Collin o. C. G. Björling.)
Källor o litt: A Fjelner, Skånska mannar från Lund (1935); LUM 1924-25 (1925); E Tuneld, Minnesord över N F (HVLÅ 1926-27, 1927).
Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.
8. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.
9. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.
10. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 18 juli 1903 m Petra Annette Vogt, f 11 sept 1870 i Bergen, Norge, d. 2 febr 1944 i Lund (Domk), dtr till norske överläkaren dr med Peter Herman V o Nicola Rördam.
11. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
12. Vem är Vem, Skåne, 1948, 170. Flensburg, Nils S. O. F. W., civilingenjör, Malmö, f. 27/4/17 i Karlskr. av rådm. F. W. F. o. Elsa Landergren. G. 43 m. Brita Olander. Barn: Birgitta f. 43 Sigrid 46. - Stud:ex. 36 avg:ex. fr. KTH 42. Anst. v. A-B Karlstads Mek. Verkst. 42-43, v. A-B Lindholmens Varv i Gbg 44-45, h. Lloyds Register of Shipping i Malmö sed. 45. .... Telia AB, Göteborgs Telefonkatalog, År 1997. Flensburg, Nils, Civ. ing. Splintvedsg. 22, Tel 25 72 75. .... *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Date: aug 1998, letter from Nils. Fredrik W Flensburg
1887 - 1979
Rådman, v. Krigsdomare
Karlskrona
gift med Elsa Landergren
1890 - 1971
Karlskrona
Skilda 1945
-----------------------------------
Elsa och Fredrik fick 4 barn:
A. Marianne 1915 g. m. Robert Lundholm, 1909 - 1990, Arkitekt SAR, Stockholm
B. Nils 1917, Civilingenjör, g. m. Britta Olander, 1919, Göteborg
C. Anne-Margret, 1920 - 1965, gift och skild fr. Sven Fahlman, 1914, ex. Officer Marinen / Leg. Läkare, Stockholm
D. Göran, 1922 - 1965, ogift, Kontorsanställd, Stockholm. .... *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Date: aug 1998, letter from Nils. 4 barn till Nils och Britta
1) Birgitta, 1943, Apotekare ex, Uttran, fd sambo Per Hartvig, Docent.
- 2 barn till Birgitta och Per
- Karl, 1973, Ingenjör
- Karin, 1975, Design ing.
2) Sigrid, 1946, Journalist, Luleå, skild från Ove Eriksson, 1945, Avd. chef. Kiruna
- 1 barn till Sigrid o. Ove
- Rikard,1979, stud
3) Kerstin,1949, Sjuksköterska, Alingsås g.m. Hans Gunnarsson, 1945 - 1996, Inredningsarkitekt
- 3 barn till Kerstin och Hans:
- Sofi, 1976, stud
- Tove, 1978, stud
- Jens, 1985
4) Ida, 1960, Arbetsterapeut, Alingsås, sambo Lars Lundgren,1961, Marknadschef
- 2 barn till Ida och Lars:
- Frans, 1990
- Siri, 1994. .... Göteborgs-Posten, Dödsannons. Vår Käre Nils Flensburg
* 27/4 1917
d. 19/10 2000
BRITTA
Birgitta,Sigrid, Kerstin, Ida m familjer
Marianne
Släkt och vänner
Fridens liljor, Nisse!
Begravningsakten äger rum måndagen 13 November kl 11.00 i Lundby Gamla Kyrka. ...
13. Göteborgs-Posten.
14. *Nils* Sture Oscar Fredrik Wilhelm Flensburg f. 27 april 1917, Flensburg, Nils, Tilltalsnamn: Se son Nils. .... Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1887-07-30
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Fredrik Waldemar
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 30
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 3
Faderns förnamn Carl Oskar Theodor
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel lärowerksadjunkt
Faderns ort Humle N. I c /51
Moderns förnamn Maria Wilhelmina Carolina
Moderns efternamn Krook
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:17. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Fredrik Waldemar
Ekliden
371 00 Karlskrona
Död 3/7 1979.
Kyrkobokförd (1978) i Karlskrona stadsförs, Karlskrona kn, Blekinge län. Mantalsskriven (1978) på samma ort.
Född 30/7 1887 i Malmö Karoli (Skåne, f d Malmöhus län).
Gift man (8/2 1947).
--------------
Födelseförsamling i källan:
KAROLI (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 80, RTB 79.
15. Tilltalsnamn: Se son Nils.. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Elsa Matilda Rosalie
Kyrkog 8B
371 00 Karlskrona
Död 18/8 1971.
Kyrkobokförd i Karlskrona stadsförs, Karlskrona kn, Blekinge län.
Född 10/2 1890 i Helsingborgs stadsförs (Skåne, f d Malmöhus län).
Frånskild kvinna (16/12 1946).
--------------
Födelseförsamling i källan:
HÄLSINGB.S (Malmöhus län)
Källor:
RTB 71, MTL 71.
16. Sveriges Släktforskarförbund, 1913-09-14
Ferm, Mats Erik
Egnahemsv 14 Ursvik
172 46 Sundbyberg
Kyrkobokförd i Sundbyberg (Sundbybergs kn, Stockholms län, Uppland), distrikt 19, fastighet 92123. Mantalsskriven på samma ort.
Född 14/9 1913 i Gustavi (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Stockholms stad och län 1971
. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Folkbokföringen 970625: Flensburg, Mats Erik, f 14/09/1913, Repslagarg 10 A, 118 46 Stockholm,
.
17. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Tilltalsnamn.
18. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138. Flensburg, Carl Oscar Theodor, född i Uppåkra d. 5 dec. 1843; föräldrar: lantbrukaren Georg Flensburg och Mariana Bager; student vid Lunds universitet h.t. 1861; ..; promoverad till filos. doktor d. 29 maj s.å; Adjunkt vid Malmö h. allm. lärovrrk d. 1 nov. 1871; tilltr. genast.
Gift d. 4 jan. 1880 med Maria Carolina Wilhelmina Krook,, född d. 27 aug. 1856, dotter af sadelmakaren Th. F. Krook och Mathilda Möller. - Barn: Gunnar född d. 11 okt. 1880. - *Sigrid* Mariana, född d. 19 maj 1882.
19. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1856-08-27
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Maria Wilhelmina Carolina
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 24
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Thomas Fredrick
Faderns efternamn Krook
Faderns titel sadelmakaremästare
Faderns ort N. 243
Moderns förnamn Mathilda Gunilda
Moderns efternamn Möller
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:7.
20. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
21. Folkbokföringen via allmän terminal, Datum: 970714. Änka 19/05/1989.
!CONF
pnr -4566
!ENDCONF. .... Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Nedtecknat vid samtal d. 5/12 1998:
"Ett litet barn är fullständigt oskuldsfullt tills man planterat in något i dess sinne. Det har jag från min morfar. Han var fullständigt betagen i barn; Han kunde stanna vid en barnvagn och bara stå och titta på barnet. Han var ju prästson, strikt, ingen snäll människa. Ibalnd ser jag Gud i ett barn, i deras ögon". Min mor
22. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1877-10-03
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bror Frits August
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Frits Hugo
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort St. Jörgen IV /104
Moderns förnamn Hedvig Thekla Amalia
Moderns efternamn Kjellman
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
23. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1893-02-20
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Frida Elisabeth
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 28
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Erik Gustaf Paulus
Faderns efternamn Malmström
Faderns titel bankkassör
Faderns ort Brita N. IV /287
Moderns förnamn Augusta Sofia
Moderns efternamn Ekelund
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Pauli
Källa Malmö S:t Pauli CI:4. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Frida Elisabet
Edsviksv 56 /Wallander/
182 35 Danderyd
Död 15/6 1994.
Folkbokförd (1983) i Sankt Petri, Malmö kn, Malmöhus län. Personen är "på församlingen skriven" eller är "utan känd hemvist".
Född 20/2 1893 i Malmö Sankt Pauli (Skåne, f d Malmöhus län).
Änka (14/9 1936).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Sankt Petri, Malmö kn, Skåne län
Födelseförsamling i källan:
S:T PAULI (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 95, RTB 94, SPAR 92.
24. Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås.
25. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Wullt, Ernst Torsten
Sjuhäradsg 15
441 51 Alingsås
Död 19/5 1989.
Kyrkobokförd (1984) i Alingsås, Alingsås kn, Älvsborgs län. Mantalsskriven (1984) på samma ort.
Född 20/11 1918 i Göteborgs Oskar Fredrik (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Gift man (20/11 1975).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Alingsås, Alingsås kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
OSKAR FREDR (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
SPAR 90, RTB 89.
26. Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000). .... Folkbokföringen via allmän terminal.
27. Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
28. Demografisk databas för södra Sverige, Brunnby C:8 1862-1892. Födda i Brunnby församling
1857-1894
Datum Datum avser
1889-08-11 född
Barnet
Namn Kön
Wilhelm Peter Man
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
3
Fader Moder
Namn Namn
Fritz Flensburg Thekla Kjellman
Titel Titel
handlande
Ort Ort
Malmö
Ålder/födelseår
Dopvittnen
Susc Fru Anna Beijer fr. Malmö Test. Fröken Klara Lovén fr. Malmö Öfverstelöjtnant Bror Kjellman fr. Malmö Fil. Kand. John Kruse
Övrigt
Gifta 15 år. Nedkomstort: ( Mölle ). Avis afsänd till pastors Embetet i Malmö Petri församling af d. 4/8 1889. [ Prästens parentes ]
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Brunnby kyrkoarkiv C:8 506 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
Volymen innehåller: Födda 1862-1892
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Brunnby C:7 1857-1862, Brunnby C:8 1862-1892 samt Brunnby C:9 1893-1894.
. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), VD i Fastighets AB S:t Jörgen, Centrala Restaurant AB, o. Crabbiografen. .... Tilltalsnamn: Se gravkälla..
29. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Demografisk databas för södra Sverige.
30. Se gravkälla..
31. Gravstenen, Flensburgska familjegraven, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Wilhelm Flensburg
11/8 1889 - 1/12 1953
Ginni Flensburg
född Holmström
11/12 1895 - 6/1 1943.
32. Flensburg, Fritz - Brev, Brev skrivet av Fritz Flensburg 30 sept 1890. Ställt till Augusta Ekelund. Malmö d. 30 Sept 1890
Fröken Augusta Ekelund, Landskrona
Eder skrifvelse af 23 okt till . hvari ni söker anställning har jag emottagit och då efter brefvet att dömma och de upplysningar jag för öfrigt sökt skaffa jag föreställer mig att Ni skulle kunna passa för platsen jag sinnad träffa aftal med Eder. Edra åligganden blefve i så fall att biträda på kontoret vid alla förefallande arbeten och ingår deri understundom tillklippning af påsar och då det handlar sig om mindre antal äfven sömmnad i maskin.
En af arbeterskorna städar kontoret dagligen men anordnandet af papper tillkommer Eder. Emellan torde väl äfven en dammtorkning behöfvas. Dessutom hade jag tänkt att äfven sälja från kontoret der packhus finns vid sidan om i mindre parti hvilket jag ej gjort förrut och att ni skulle sköta denna försäljning. Dervid läge man måhanda äfven upp en eller annan artikel och bör ni genom föregående verksamhet och expeditionsvana kunna vara nyttig. Detta blefve så att säga en ny affär.
Jag kan icke erbjuda Eder bostad och vivre och skulle knappast vilja tillråda Eder antaga platsen om ni ej kan få ordnat någorlunda trefvligt hvad detta beträffar. Som lön erbjuder jag 50 kr pr månad och kan ej gå högre åtminstone första tiden. Skulle den nya affären gå öfver förväntan bramen icke annars kan den bättras.
Reflekterar ni på platsen önskade jag Eder tillträda den med görligaste första.
Då jag har en mängd andra svar ber jag Eder med snaraste svara. Kanske vore det skäl ni kommer hit och såge er om.
Högaktningsfullt
Fritz Flensburg. .... Tilltalsnamn: Se gravstenskälla..
33. Tilltalsnamn: Se makens gravstenskälla..
34. Tilltalsnamn: Se makens gravkälla..
35. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Se makens gravkälla..
36. Sveriges Släktforskarförbund, 1916-02-17
Flensburg, Fritz Peter
Vejby 15
260 83 Vejbystrand
Kyrkobokförd i Barkåkra (Ängelholms kn, Kristianstads län, Skåne), distrikt 11, fastighet 46936. Mantalsskriven på samma ort.
Född 17/2 1916 i Hjortsberga (Kronobergs län, Småland).
--------------
Källa: Mtl Kristianstads län 1971. .... Sveriges Släktforskarförbund, samma adress. Eriksson, Håkan Karl Oskar 19400531
Eriksson, Kerstin Marianne 19430523
Flensburg, Carl Vilhelm Peter 19540628
Flensburg, Ester Gertrud Birgitta 19440515
Flensburg, Fritz Peter 19160217
Flensburg, Ingrid Birgitta Viktoria 19150308
Flensburg, Theodor Peter 19460411. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Datum 970625. 17/02/1916, Flensburg, Fritz Peter, Johannes Väg 1, 260 83 Vejbystrand, död 09/06/1997.
!CONF
pnr -3534
!ENDCONF. .... Nekrolog / GP, juni 1997. Konstnär Peter Flensburg, Vejbystrand, har avlidit vid en ålder av 81 år. Han föddes i Hjortsberga i Småland, men växte upp i Malmö. Peter Flensburg studerade vid Skånska målarskolan. Han gjorde även flera studieresor till Paris, men även till Holland, Belgien, Norge och Danmark.
Han har haft en rad utställningar, både separata och samlingsutställningar. Han och hans familj flyttade 1944 till Båstad och bosatte sig efter tre år i Vejbystrand.
Peter Flensburg engagerade sig i kulturlivet i Ängelholm och tillhörde konstföreningens styrelse från 1961 till 1984. Han var föreståndare från 1969 fram till slutet av 1980-talet för det kommunägda Galleri Moment, där åtskilliga konstnärer genom åren varit representerade. Han erhöll Ängelholms kulturpris l988. Närmast anhöriga är hustrun Ingrid, samt barnen Birgitta, Theo, Gertrud och Ville med familjer, samt systern Anna Flensburg. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Fritz Peter
Johannes Väg 1
260 83 Vejbystrand
Död 9/6 1997.
Folkbokförd i Barkåkra, Ängelholms kn, Skåne län.
Född 17/2 1916 i Hjortsberga (Kronobergs län).
Gift man (17/10 1943).
--------------
Födelseförsamling i källan:
HJORTSBERGA (Kronobergs län)
Källor:
RTB 97, SPAR 92.
37. Sveriges Släktforskarförbund, 1922-09-16
Schedin, Anna Birgitta
Joesjö
920 64 Tärnaby
Kyrkobokförd i Tärna (Storumans kn, Västerbottens län, Lappland), distrikt 05, fastighet 36128. Mantalsskriven på samma ort.
Född 16/9 1922 i Malmö Sankt Petri (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Västerbottens län 1971
. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Datum 970625. 16/09/1922, Flensburg Schedin, *Anna* Birgitta, Granåsv 9A, 920 64 Tärnaby.
!CONF
pnr -3522
!ENDCONF.
38. Demografisk databas för södra Sverige, Se son ANGE.
39. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1877-11-07
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Albin Nils Gustaf
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 27
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Karl Gustaf
Faderns efternamn Ekström
Faderns titel kronolots
Faderns ort Blmn. II /262
Moderns förnamn Albertina Kristina
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
40. Kyrkböcker, Dalby, Se dop.
41. Kyrkböcker, Dalby, C:2. 1780, October
d 11 döptes Smeden Johan Flensborgs Son i Dalbÿ nom: Albrect, född d 10 hujus.
Susc: Jordegumman Metta Sörens.
Test: B(orgar:) Åke Lundgren och Hust: Anna Lars Anders i Dalby.
42. Kyrkböcker, Dalby, Se begr.
43. Kyrkböcker, Dalby, C:2. 1789, Julii
d 19:de Begrofs Smeden Flentzburgs Son Albregt i Dahlby 9 år gammal dödde d 14:de hujus af hastig feber. .... Kyrkböcker, Dalby, Se begr.
44. Kyrkböcker, Dalby, Se vigsel 1774.
45. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, se dop.
46. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Häglinge CI:1 (1806-1856) Bild 9 / sid 7. 1806
Aug
14 föddes 18 döptes komministeren N. J.
Flensburgs & dess hustru
Elsa C. Bohmans Gåssebarn
wid namn Anders Peter
från Östra Häglinge. B. B.
Fru Prostinnan Elis. C. Flensburg
född Danckwardt ... ...
Faddrar woro: Stud .. ... .ylling
i S. Rörum och åboen Åke Pärs-
son i Ö. Häglinge samt Fru
J. J. Bohman född Gar... & De-
moiselle Demoiselles Bohman
från Kjeflinge. Modren är gl 25.
47. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, se begr.
48. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Häglinge CI:1 (1806-1856) Bild 149 / sid 297. 6. Komminister Flensburgs lille
son Anders Petter från Ö Häglinge
som dog af häftig och ...
sjukdom. Dog dec 16; begr dec 19.
49. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.
50. Kyrkböcker, Kävlinge, se födelse.