Catharina Ulrika Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 1813 1
         Döptes: 
            Dog: 1816 1
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Nils Johan Flensburg (1777-1857) 2 
            Mor: Elisabeth Christina Bohman (1780-1865) 3
Notiser
Allmänt:
!SOURCE: "Svensk Slägt Kalender" 1887/Örnberg FHL 948.5 & # 924726.

Cecilia Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 23 Feb 1738 - Karlskrona (Stadsförs), Blekinge län 4
         Döptes: 
            Dog: 28 Jan 1806 - Ronneby, Blekinge län 4
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Hon bodde på Sörby från 1799 till 1802 i Ronneby, Blekinge län. 5
• Hon blev begravd i Ronneby, Blekinge län.

Föräldrar 
            Far: Johan Lorentz Flensburg (1696-1747) 6 
            Mor: Catharina Elers (1695-1757)
Notiser
Forskning:
Stamtavlan: Ogift.!SOURCE: "Svensk Slägt Kalender" 1887/Örnberg FHL 948.5, D25s & 924726, states
died unmd 1805.

Chatarina Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Claes Flensburg (Ca. 1692-Före 1745) 8 
            Mor: ? (      -Före 1736)
Christian Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 17 Sep 1697 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 9
         Döptes: 19 Sep 1697 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 10
            Dog: 26 Feb 1698 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 11
     Begravning: 4 Mar 1698 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 12
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: *Hans* Johansson Flensburg (1647-1709) 13 
            Mor: Metta Larsdotter Hartman (Ber 1670-1752) 14
Notiser
Forskning:
!BIRTH: Fosie parish reg FHL #145123, 17 Sep 1697 b Pastors son Christian chr
19th, was chr before at home, wits Anna Nielsdr, Britta Jonsdr,Cecelia Jonsdr.

Christian *Johannes* Flensburg 
      Kön: M
Alt. namn: Johannes Flensburg
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 22 Feb 1685 - Lund (Domkyrko), Malmöhus län 16
            Dog: 
     Begravning: 27 Sep 1768 - Sövde fsg, Färs härad, Malmöhus län 17
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Klockare från 1706 till 1758 i Skårby fsg, Ljunits härad, Malmöhus län. 18
• Han bodde från ca 1706 till 1766 i Skårby fsg, Ljunits härad, Malmöhus län. 19
• Han bodde på nr 13, Sövde, inhyses hos sin son från 1767 till 1768 i Sövde fsg, Färs härad, Malmöhus län. 20

Föräldrar 
            Far: Jacob Johansson Flensburg (1660-      ) 21 
            Mor: Anna Hansdaatter (Ca. 1660-1740) 22
Makar och barn 
1. *Nilla Nilsdotter Viborg (Ca. 1681 - 8 Okt 1759) 23, 24 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Nicolaus Flensburg (1707-1771) 25
                2. Anna Catharina Flensburg (1709-1771) 26
                3. Susanna Flensburg (1712-1712) 26
                4. Hans 'Johan' Flensburg (1714-1782) 27
                5. Johan Flensburg (1716-1716) 26
                6. Margareta Flensburg (1718-1789) 26
                7. Maija Flensburg (1722-      )
Notiser
Forskning:
Johan Flensburg f ca 1683, Klockare i Skårby sn, död hos sonen klockaren Johan Flensburg i Sövde den 27/9 1768, 85 år gift med Nilla Nilsdotter Viborg d 1724.
Barn i Skårby:
Nicolaus Flensburg f 1707. vikarie för Länsman Clas Flensburg i Torna Hd 1738 (Oklart om släktskap)
Anna Catharina Flensburg f 28/6 1709 gift i Skårby14/6 1727 med Klockaren i Sävestad och Brommé? Olaus Schenning
Susanna f Jan 1712 d 14/1 1712
Hans f Mars 1714 d dec 1716?.
Johan Flensburg f 9/12 1716
Maria Flensburg f 27/10 1722
Margaretha Flensburg gift i Skårby 3/11 1741 med klockaren i Skårby och Backåkra Nicolaus Ehrman d 1789

Christin Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 9 Jan 1727 - Stävie fsg, Torna härad, Malmöhus län 29
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Jacob Flensburg (Ber 1694-1738) 30 
            Mor: Susanna Maria Steen (      -      ) 30
Christina *Maria* Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 17 Okt 1860 - Lund, Malmöhus län 32
         Döptes: 
            Dog: 11 Jun 1930 - Lund, Malmöhus län
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 33 
            Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 34
Makar och barn 
1. **Otto* Nathanaël Theophilus Ahnfelt (13 Sep 1854 - 3 Feb 1910) 35, 36 
      Äktenskap: 10 Dec 1887 37
         Status:
Claes Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Ca. 1692 38
         Döptes: 
            Dog: Före 1745 39
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som kronolänsman mellan 18 Apr 1722 och Jun 1739. 40
• 1722 blev han antecknad i en husförhörslängd i Södra Sandby, Torna härad, Malmöhus län. 41
Katekismilängd
• Han bodde på Nr. 19 år 1722 i Södra Sandby, Torna härad, Malmöhus län. 42
• 1736 blev han antecknad i en husförhörslängd i Södra Sandby, Torna härad, Malmöhus län. 43
katekismilängd
• Han bodde på nr 8 år 1736 i Södra Sandby, Torna härad, Malmöhus län. 44

Föräldrar 
            Far: Jacob Johansson Flensburg (1660-      ) 21 
            Mor: Anna Hansdaatter (Ca. 1660-1740) 22
Makar och barn 
1. *? (       - Före 1736) 45 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Maija Flensburg (      -      ) 46
                2. Johanna Flensburg (      -      ) 46
                3. Anna Cathrina Flensburg (Ber 1713-1750) 46
                4. Chatarina Flensburg (      -      ) 7

2. Lena Delander (Ber 1692 - 9 Okt 1770) 47 
      Äktenskap: 8 Apr 1737 - Burlöf fsg, Malmöhus län 48
         Status:
Notiser
Äktenskapnotiser (Lena Delander)
som följande citat från något som heter "Korsberga kyrkoarkivalier" visar, så inföll långfredagen 1737 den 8 apr...
"Åhr 1737 d. 10 Aprilis som var Påskedag..."

Claus Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Före 1688 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 50
         Döptes: 
            Dog: 30 Jun 1712 - Bjärshög, Bara hd, Malmöhus Län 50
     Begravning: Aug 1712 - Bjärshög, Bara hd, Malmöhus Län 51
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Klockare. 52
• Han bodde i Bjäresjö.

Föräldrar 
            Far: *Hans* Johansson Flensburg (1647-1709) 13 
            Mor: Anna (Malene) Claesdotter (Ung 1650-1691)
Notiser
Allmänt:
kyrkoherde P. Leth säger: "Om icke hans fornemme slecht hade succurrerat honom, hade han med hustru måst crepera.
dvs var han gift? Inga spår av en hustru funna än 2010

Constance Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 5 Aug 1863 - Lund, Malmöhus län, Sverige 1
         Döptes: 
            Dog: 24 Jun 1910 - Stockholm( Katarina fsg )
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 53 
            Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 34
Makar och barn 
1. *B Bergqvist (       -       )
      Äktenskap: 1886 1
         Status:
Dödfödd Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 28 Aug 1791 - Dalby, Torna härad, Malmöhus län 54
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 28 Aug 1791 - Dalby, Torna härad, Malmöhus län 55
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Johan Flensburg (1740-      ) 
            Mor: Elna Andersdotter (1751-      ) 56
Elisabeth Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 22 Maj 1874 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 58
         Döptes: 
            Dog: Okänt
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Mathias Peter *Emil* Flensburg (1843-1919) 59 
            Mor: Lovisa (*Louise*) Christina Petronella Pihl (1847-1922) 60
Makar och barn 
1. *Georg Ahlgren (22 Jun 1863 - Okänt) 61, 62 
      Äktenskap: 26 Sep 1895 32
         Status: 
           Barn:
                1. Fredrik Ahlgren (1896-      ) (Född inom äktenskapet)
                2. *Per* Arvid Christian Ahlgren (1897-      ) 63 (Född inom äktenskapet)
Elisabeth Christina Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 30 Apr 1808 - Häglinge, Kristianstads län 64
         Döptes: 6 Maj 1808 - Häglinge, Kristianstads län 65
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Hon bodde på Krafts Rote 45 17 Nov 1863- i Lunds Domkyrkoförs, Lund, Malmöhus Län. 66

Föräldrar 
            Far: Nils Johan Flensburg (1777-1857) 2 
            Mor: Elisabeth Christina Bohman (1780-1865) 3
Makar och barn 
1. *Peter Anton Wingren (1792 - 1859) 1 
      Äktenskap: 1834 1
         Status: 
           Barn:
                1. Nils Anton Johan Wingren (1835-      ) 67
                2. Peter Kristian Jakob Wingren (1836-      ) 68
Notiser
Forskning:
!SOURCE: Fathers biog LSH/Carlquist FHL #1440047, vol 3, pg 32.
MARR: To Pastor Anton Wingren priest of Södra Rörum.

Ellen Sophia Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 22 Okt 1877 32
         Döptes: 
            Dog: Okänt
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Address:
Gävle



Föräldrar 
            Far: Fritz Johan Mathias Flensburg (1849-1912) 
            Mor: Hedvig Johanna Nicolina Zetterström (1854-1940)
Elsa Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 19 Feb 1784 - Dalby, Torna härad, Malmöhus län 69
         Döptes: 22 Feb 1784 - Dalby, Torna härad, Malmöhus län 70
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Johan Flensburg (1740-      ) 
            Mor: Elna Andersdotter (1751-      ) 56

Källor

1. Flensburgska Stamtavlan.

2. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.

3. Kyrkböcker, Kävlinge, se födelse.

4. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fader J L F.

5. Kyrkböcker, Ronneby, Se husf. bror Matthias dessa år.

6. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), (Enligt Flensburgska släktboken)
född d. 2 april 1696 i Fosie, blef student 12 maj 1712, antog condition i sept. 1918 hos Patronen o. Direktören uti Saxhaga Hans Braun; informerade Borgmästaren Baron Edmund Gripenhielms son Edmund Gripenhielm. 1723 i febr. tog han emot konrektorstjensten i Carlscrona, stadskomminister 1724. Han afsomnade i Herranom d. 21 febr. 1747. Gift 1725 m. Catharina Elers född i mars 1695. Hennes fader var justitieborgmästaren Matthias Elers och modern, fru Maria von Schoting. Hon var först gift med Stadskappelanen Herr Anders Larson Klase och sedan med Johan. Laur. Flensburg, afsomnade uti Herranom i Carlscrona den 21. febr. 1757. Blef jordfäst uti Carlscrona och sedermera beledsagad till sina fäders graf uti Ronneby. .... Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), (Enligt Cavallin: Lunds Stifts Herdaminne). son af kyrkoherde Hans el. Johannes Flensburg i Fosie, föddes där 2/4 1696, student 1712, konrektor vid Carlscrona skola 1723, tillf. stadskommissarie 1724, prästvigd 24/3 s. å., kallad till stadskomminnister 21/9 och därtill utnämnd s. å. Han hade anseende som en skicklig präst, hvilket ej motsäges af hans utgifna likpredikan öfver studenten L. Wallgren; den afhandlar ämnet: - "Guds barns dagliga bröd uti ett saligt lif förvandladt".
Död 21/2 1747. Gift 1725 med företrädarens Stadskappellanens Anders Klases änka Katrina Elers, som i förra äktenskapet hade 3 barn. Med henne hade Flensburg två söner och fyra döttrar, nämligen:-
Metta Magdalena, f. 30. jan. 1726, gift med Stadscappellanen i Karlskrona och kyrkoherden i Listerby Ingmar Appelqvist och hade med honom 7 barn. Död 12. mars 1787. Metta Magdalena dog d. 11 mars 1795.
Hedvig Catharina F., f. 6. jan. 1728, gift med Amiralitetsslaktaren i Karlskrona David Gutman och hade med honom 2 barn. Död 20. nov. 1804. Begrafven i Ronneby.
Regisa F., f. 14 aug. 1729, död ogift 6. febr. 1805. Begrafven i Ronneby.
Hans Flensburg, f. 2. juni 1731, prästvigd till tjänstegöring i Hellestad. Död ogift 13 juli 1776. Begrafven i Listerby.
Mathias Flensburg, f. 20. nov. 1734, anställd vid handeln i Malmö 1750, Kyrkoinspector. Dog ogift.
Cecilia Flensburg, f. 23 febr. 1738, dog ogift 28. jan. 1806.
Begrafven i Ronneby. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 13A. Östra och Medelstads Kontrakt
Karlskrona Svenska eller Storkyrkoförsamling. 6. Johannes Laurentius Flensburg 1724-1747
J L F 1) var född i Fosie 1696 2/4., son till kh i Fosie Hans Flensburg och Metta Hartman, student i Lund 1712 12/5 (LUM s 77), Sk nat s d (SjmSk 572), innehade informatorstjänster, vik konrektor i Karlskrona i febr 1723, kallad att förestå nådeåret efter Anders Klase, prästvigd 1724 24/3, fullmakt som stadskm s å 30/9, på förslag till Ystad Petri 1728, Listerby 1731, Fosie 1733, V Karaby 1741, Malmö Petri 1743 och Glimåkra 1746, död i Karlskrona stadsf 1747 21/2.
Då hovstatens vistade i Lund inverkade störande på studierna, antog J L F kondition hos direktören och brukspatronen Johan Bruun på Sexhusa vid Skånes alunbruk, varjämte han även undervisade bergmästaren friherr Edmund Gripenhielms son Edmund. Efter fullbordade studier kom han 1723 till Karlskrona, där han följande år fick församlingens enhälliga kallelse till Stadskm. J L F stod senare på förslag till åtskilliga pastorat, men lyckades aldrig bli kyrkoherde. Under vakansen efter superintendenten Nils Wallerius död 1740 19/7 uppehöll han dennes tjänst och erhöll vid valet 1741 8/12 endast 1 röst mindre (115 mot 116) än den senare utnämnde Lorenz Muhrbeck.
G i Karlskrona 1725 16/3 (Wilstadius, s 102) m Catharina Elers f i K 1695 16/11, begr i Ronneby 1757 5/3, dotter till rådmannen, sedermera justitieborgmästaren i Karlskrona Mathias Elers (se SBL 13, s 258) och Maria von Schoting, i hennes 2:a gifte (1:o m stadskm Anders Klase).
Barn:
- Metta Magdalena, f i K stadsf 1726 30/1, g m kh i Listerby, Ingemar Appelquist.
- Hedvig Catharina, f i K stadsf 1728 6/1, död i Ronneby 1804 27/11, g i Hällestad 1762 1/5 m slaktaremästaren i Karlskrona David Gutman, f i K ty f 1715 4/8, död i K ty f 1778 29/11, i hans 2:a gifte (g 1:o i K ty f 1740 6/11 m Catharina Elisabeth Heydinger, säkerl död i K ty f ca 1760, bouppt 1762 6/2).
- Regina, f i K stadsf 1729 14/8, död i Ronneby 1805 6/2.
- Hans, f i K stadsf 1731 2/6, past. adj, död i Listerby 1776 12/7, se Cq 14, s 134.
- Matthias, f i K stadsf 1734 20/11( enl husf 1/12), handlande och kyrkoinspektor i Malmö, död i Hjortsberga 1815 12/2.
- Cecilia, f i K stadsf 1738 23/2, död i Ronneby 1806 28/1.

1) Somm Lex II:419 ff, So B 2:91.
.

7. Kyrkböcker, Södra Sandby, Se katikismilängd 1736, fadern.

8. Kyrkböcker, Hardeberga, Se fader JF, Katekismilängd 1706. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.), Tryckt litteratur Lindberg:1 (1719-1917) sid 173
L. Kronolänsmännen
Torna härads mellersta distrikt.
. 52. Claes Flensborg, antagligen broder till krl. Jakob F. och Hans F., blev krl. här 1722 18/4 och hade tidigare varit krl. i Ö. Göinge härad; avsked i Juni 1739. Uppgav i avskedsansökningen, att han tjänat i 35 år såväl för kronolänsman som korpral samt ej länge kunde för ålderdom och tillstötande svagheter uthärda den oroliga länsmansbeställningen.
I en förklaring, som han angav i anledning av en lagsökning mot honom år 1737, påstod han, att fattigdomen tryckt honom så hårt, att han knappast ägde kläderna på kroppen eller en häst att rida på i kronans ärenden.
Efter det F. lämnat tjänsten, klagade han hos k. m. b. över att efterträdaren icke ville fullgöra de skyldigheter, vilka denne åtagit sig gentemot F.
G. i Burlöv 1737 m. hushållerskan Lina Delander, död i S. Sandby 1770, 78 år.

9. Kyrkböcker, Fosie, se dop.

10. Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 74. 1697
d 17 sept: Horæ mediatæ .xinæ vespertinæ föddes Pastorens Sohn Christian d 19 dito wardt ... för sin swaghets skull hemma döpter. Faddrar woro Anna Nilsdoter, som barnet hålt öfwer dopet, Mi.e ..nson i Fuglie och dess hustru, Britta Jönsdoter ......... för ... och ... ... Cecilia F... ... i ...

11. Kyrkböcker, Fosie, se begr.

12. Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 143. Anno 1698
Den 26 febr: horæ mediatæ sextæ matinimæ dog Pastorens ˙ngsta Sohn Christian, d 4 Martij wore hans begrafning.

13. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Fosie och Lockarp, Kyrkoherdar. 10. Hans Flensburg (lat. Johannes Johannis Flensburgius )
H. F. var f. I Malmö 1) o. 1647 2), son av den från Flensburg i Slesvig bördige skomakaren i Malmö Johannes F. och hans 1:a hustru Maren Gregersdotter 3). Han gick i Malmö skola, avbröt för någon tid på gr. av en lärares otillbörliga stränghet sina studier och gick i skomakarelära men återupptog efter sin rektors, mag. Peder Hermansens, inrådan studierna. Dim. från skolan deponerade han 1667 i Greifswald, inskrevs vid Lunds univ. 1668 (efter 16/6) 4), blev kollega vid Malmö skola antagl. o. 1670 5) samt prv. till kyrkoherde här 1677 19/1 6); om det försök, som företrädarens änka gjorde att få honom förflyttad till annat pastorat, se ovan F. 9 .
Prosten H. P. Lorich, f. i Fosie 3 år efter det H. F. avlidit, berättar, tydligen efter av modern, H. F:s andra hustru, lämnade uppgifter: Vid början av förra skånska kriget blev han pastor i F. med fullm. av guvernören, fältmarskalken Fersen, "som vid det tillfället gav honom de ömmaste förmaningar dem han med mycken rörelse ofta omtalade". Under kriget och i synnerhet belägringen av Malmö hade han många svårigheter att utstå. Dock var det honom till någon förskoning, att prästgården utsetts till danske kungens högkvarter, "ehuru jag intet förmodar att det nyttjades". Då han en gång var ensam ute på gården, kom en snapphane, som ville ur stallet taga från honom en häst. Han brottades med snapphanen och lyckades hålla hästen men fick ett hårt slag av dennes bössa. Guvernören greve Sperling, som var mycket misstänksam mot skåningarna, tilltalade något därefter H. F. mycket hårt för att han ej gripit snapphanen, förevitande honom, att han vore benägen för danskarna, och använde därvid uttrycket, att "hans huvud kunde komma att ligga vid hans fötter", men H. F. svarade frimodigt, att om Sperling ville vara en Herodes, skulle F. vara en Johannes.
H. F., vars namn stod på en äldre altartavla med årtalet 1690 7) och som 1682 - 95 reparerat och delvis nybyggt prästgården i F. för 442 dlr smt 8), avled i F. 1709 30/5 i sitt 63:e år och begrovs i F. kyrka. Den av Lorich återgivna familjetraditionen berättade, att då han insjuknat och hustrun satt vid sängen hos sin slumrande make, föll hon själv i sömn och drömde, att hon hörde en röst säga: "Du sörjer över Din mans sjukdm, det är väl och visst att han nu dör, men Du får därmed vara nöjd, ty Du skall ock hava barn med en annan man, men sådant kunde ej ske, om denne Din man längre levde, efter Du redan själv är till åren".
Prosten Hofwerberg skriver i sin rapport till CE om dödsfallet 9), att H. F. "varit ibland oss en mycket hederlig och redelig prästman", och Lorich vitsordar detsamma: "Han var en hedrad och allvarsam prästman, som intill ålderdomen ej lade boken under bänken. Några lärdomsprov har han ej avlagt, dock har han haft någon brevväxling med en viss prästman (Pastor Fischer i Arrie [bör vara Mellangrevie!]), som var smittad med några tankar om chiliasmus" 10). Den av H. F. 1688 upplagda kyrkboken i F. vittnar om hans ordning och reda.
G. 1:o m. Anna Claesdotter, död i F. 1691 18/4, begr. i Malmö Pe. kyrka s.å. 3/5, dotter av handlanden i Malmö Claes Jakobsson 11). - Barn: Jakob, f. i F. o. 1679, kh. i Brågarp. - Anna Maria, f. i F. o. 1680, g. m. kh. i Burlöv Lars Fogelsång. - Catharina Christina, f. i F. o. 1683, g. m. Obef. 1714) Knut Lundwall. - Claes, Sjm Sk. 402, "dugde till ingenting" 1), klockaresubstitut i Bjärshög, död därst. 1712 30/6. Anna Catharina, f. i F. 1688 4/11, död därst. 1692 16/4 12). - 2:o i F. 1692 15/3 m. Metta Hartman, f. i Lund o. 1670, död i F. 1752 30/4 13), jordf. i M. Pe. s.å. 14/5,"82 år 2 m. 13 d." begr. i F. kyrka, dotter av byfogden i Lund Laurits Nilsson ("som ock efter sin födelseort kallade sig Flensburg"1) ) och Regitsa Wilhelmsdotter, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. F. 11 ).
- Barn: Johan Lorents, f. i F. 1693 12/1, död därst. 1695 11/4.
- Wilhelm, f. i F. 1693 11/12, död därst. 1695 13/1.
- Wilhelm, f. i F. 1695 6/3, Sjm Sk. 571, rådman och kämnerspreses i Malmö, begr. i M.Pe. 1755 7/3.
- Johan Lorents, f. i F. 1696 2/4, stadskm. i Karlskrona.
- Christian, f. i F. 1697 17/9, död därst. 1698 26/2.

Noter: 1) Biogr. i SoAl fol., LUB, av 2:a hustruns son i hennes senare gifte, prosten H. P. Lorich i Hjärsås, nedskriven o. 1750. Då icke annan hänvisning gjorts, äro uppgifterna om H. F. hämtade ur denna biogr. 2) Inskr. å numera försvunnen gravsten i F. kyrka, enl. 1828 års sockenbeskrivn. 3) Örnberg, 3, s. 80. 4) LU matr. 5) Rietz, s. 400: "omkr. 1660" (!). 6) AO. 7) Sockenbeskr. o. 1754 i SoAl fol., LUB. 1822 tillkom ny altartavla. 8) Synehandl. i Oxie hds domb. 1679 11/2. 9) AC 1709 3/6 10) "Samma brev torde ännu finnas bland min sal. brors (tydl. stadskomministern Johan Lorens F.) papper, som var i Carlscrona". De ha icke återfunnits. 11) I Oxie hds domb. 1697 13/2 nämnes H. F. som instämd för skuldfordran "efter dess sal. svärmoder Anna Jakob Clases (!)". 12) Lorich har något avvikande namn för döttrarna, men de här angivna, hämtade från resp. dödsnotiser, överensstämma med barnens namn i skifteshandl. efter modern, Oxie hds domb. 1694 22/10 och 1695 14/2. 13) Enl. gravstensinskr. i sockenbeskrivn. o. 1754, SoAl fol., i 1828 års sockenbeskrivn. nämnes blott inskr. över H.F.

14. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make HF.

15. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, se begr. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Se dop.

16. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, C:1. 1685
Den 22 Febroaria blef Jakob Johanson Skomagers barn christnat vid (Christian) Johannes
Hedevig (Fed.färs) L.ste det, Her Hans .in...
...... Tore.... ... E... G..lt A(rrenson). Tall. ... S... Hans ... .... Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, Sövde, mtl 1767. ( Där kallas han för Christian, vilket förvandlar klottret här till Christian ).

17. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, C:2. Begrafda 1768
Den 27 September
Begrofs Klåckaren Flensburgs fader Johan Flensburg, död af Ålderdoms Svaghet ått(e)tio (f)em åhr gammal.

18. Kyrkböcker, Skårby, Se barns födelse 1707 till 1722 + mors död 1740. .... Skånska Klockare, Johan Flensburg. Klockare i Skårby Snårestad Balkåkra 1706-(58).

19. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, Sövde, mtl 1767. ( återfinns 1767 hos sonen i Sövde, som inhyses ). .... Skånska Klockare, Johan Flensburg. Klockare i Skårby Snårestad Balkåkra 1706-(58).

20. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, se son Johan, mtl 1767, 68.

21. Kyrkböcker, Hardeberga, Katekismilängd.

22. Kyrkböcker, Hardeberga, Se make JF, Katekismilängd 1705.

23. Kyrkböcker, Skårby, Se barns födelse samt Viborg från egen död. .... Kyrkböcker, Skårby, Se dop.

24. Kyrkböcker, Skårby, Se begravn., framräknat.

25. Kyrkböcker, Skårby, Se dop. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.), Tryckt litteratur Lindberg:1 (1719-1917) sid 173
L. Kronolänsmännen
Torna härads mellersta distrikt. 53. Niklas Flensburgh, f. i Skårby 1707 21/4; föräldrar: klockaren Johan F. och Nilla Nilsdotter Viborg; hade först anställning hos en häradsskrivare, som erhöll 100 daler för det han skulle göra F. försvarlig i kronoräkenskapernas slutande; kom därefter in på kronofogdekontor och begav sig sedan, för att bättre söka sin lycka, till en kyrkbokhållare; slutligen gårdsskrivare på åtskilliga gårdar, till dess han 1738 blev vice krl. hos ovannämnde Claes Flensborg; odinarie krl. i juli 1739; död i Tygelsjö av Hardeberga socken i juli 1771.
G. m. Karna Kristensdotter. Barn: Johannes, rusthållare, Hans och Jakob samt Katarina, g. m. drängen Sven Persson.

26. Kyrkböcker, Skårby, Se dop.

27. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), sid 211. 1031. Johan Flensburg, son af klockaren Johan F. († 1768) och Nilla Nilsdotter Viborg († 1759); f. i Skårby 9 mrs 1714; gick i Ystads skola; Klockare i Söfde och Blentarp (efter svärfadren) 1742; † i Söfde 24 april 1782.

28. Kyrkböcker, Stävie, se födsel.

29. Kyrkböcker, Stävie, C:1. 1727
d. 9 Jan. föddes Länsmannens Välaktad Jacob Flensburg barn. Christnades 2 söndagen efter 13:de dagen til namnet Christin.
Hans Flensburg hustru i Store Harie bar barnet.
Faddrar Nils Waldmarsson, J(öran) Nilsson och (Lina) Lars Jöns.

30. Kyrkböcker, Fjelie, Se vigsel 1719.

31. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

32. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

33. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.

34. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.

35. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Otto Nathanaël Theophilus Ahnfelt, f.13 sept. 1854 i Dalby församling, Malmöhus län, d. 3 febr. 1910 i Linköping. Föräldrar: dv. prebendekomministern,
sedermera kyrkoherden i Tranås av Lunds stift Karl Niklas Ahnfelt och
Matilda Maria Bernhardina Ekstrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 77. Ahnfelt, Otto Nathanaël Theophilus, född i Dalby d. 13 sept. 1854; föräldrar: kyrkoherden filos. doktorn Carl Niklas Ahnfelt och Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand; ... .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Tilltalsnamn: Se fadern.

36. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri).

37. Flensburgska Stamtavlan, 1887. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gift 10 dec. 1887 med Kristina Maria Flensburg.

38. Kyrkböcker, Hardeberga, Se fader JF, Katekismilängd 1706.

39. Kyrkböcker, Södra Sandby, Kan inte hitta hans död 1745 och framåt.
1770 dör makan som enka.

40. Kyrkböcker, Södra Sandby, Se katikismilängd 1722, 1736. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.)

41. Kyrkböcker, Södra Sandby, Kat:1. 1722 S. Sandby Sockn, sid 397
19. Länds Mannen Flensborgh och Hustrun
Dotter Maija
Dotter Johanna
Dotter Anna Cathrina
.

42. Kyrkböcker, Södra Sandby, Se katikismilängd 1722.

43. Kyrkböcker, Södra Sandby, Kat:1. 1736, sid 405
8.
ibm. Läns mannen Clas Flensburg (ålder ej given )
döttrarna Chatarina (ålder ej given )
.

44. Kyrkböcker, Södra Sandby, Kat 1736.

45. Kyrkböcker, Södra Sandby, Kat 1736. Clas stod ensam där.

46. Kyrkböcker, Södra Sandby, Se katikismilängd 1722, fadern.

47. Kyrkböcker, Hardeberga, husf 1759-60, "65 år". .... Kyrkböcker, Södra Sandby, se begr, "78 år". .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.), se make Claes F. .... Kyrkböcker, Södra Sandby, se begr.

48. Kyrkböcker, Burlöv fsg, Bara kontrakt, Lunds stift, C:2. 1737
Långfredag. Copulerades KronoLänsmannen wälaktad Claes Flensburg ifrån Sandb˙ Sokn och Fl˙nge b˙ samt Hushållerskan Lena Delander på Storegård här i B˙n.

49. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Sid 101. Nr. 402, Claes Flensburg, broder till 283; f. i Fosie före 1688; gick i Malmö skola; klockaresubstitut i Bjäresjö och Oxie; d. 30 juni 1712.
Söker sig år 1710 till Wallby klockaretjänst, enär Bjäresjö är "den ringaste lägenhet på hela södra slätten". Följande år rekomenderar honom hans kyrkoherde P. Leth till klockaretjänsten i Kågeröd och säger: "Om icke hans fornemme slecht hade succurrerat honom, hade han med hustru måst crepera. In alles har han i inkompst 25 d. årligen, extraordinarie är als intet".

50. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri).

51. Kyrkböcker, Bjärshög fsg, Bara kontrakt, Lunds stift, Bjärshög C:1 (1688-1796). Uthi Augustij månad Dödde och begrofs Klockaren Claes Flensburg i Bergese K˙rka.

52. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri). .... Kyrkböcker, Bjärshög fsg, Bara kontrakt, Lunds stift, se begr.

53. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.

54. Kyrkböcker, Dalby, Se begr.

55. Kyrkböcker, Dalby, C:2. 1791, Aug:
28
Dito Begrofs Smeden Flensborgs dödfödda dotter i Dahlb˙. .... Kyrkböcker, Dalby, Se begr.

56. Kyrkböcker, Dalby, Se vigsel 1774.

57. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1874-05-22
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Elisabeth
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 26
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 2
Faderns förnamn Mathias Peter Emil
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort Karl Gust. I /173
Moderns förnamn Lovisa Kristina Petronella
Moderns efternamn Pihl
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.

58. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Demografisk databas för södra Sverige.

59. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 6 Flensburg, Mathias Peter Emil, son till F 2 i hans 2:a g, f 12 juli 1843 i Malmö (Petri), d. 25 nov 1919 där (ibid). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Elev vid herrnhutarnas skola i Christiansfeld i Slesvig 1855-57, elev vid Malmö tekn skola 1857-60, utbildades för handelsyrket i familjefirman i Malmö, därefter å utländska kontor (Köpenhamn, Amsterdam, London) 1861-65, prokurist för M Flensburgs Söner 1867-71, egen firma 1871, övertog i familjebolag 1875 även sin farbror Oscar F:s (F 4) i Gävle affärsföretag, led av Sparbanken Bikupans styr från 1873, led av stadsfullm i Malmö 3 april 1880-11 april 1885, led av drätselkammaren (kassaförvaltare 1886-1900), led av styr för Malmö börsfören 1880-1908 (sekr 1902-06, ordf 1907-08), led av Malmö Handels- o sjöfartsnämnd 1881-1905 (ordf 1901-05), led av styr för Malmö navigationsskola 1882-1907, led av styr för Skånska inteckn:s ab 1885-1905 (ordf 1895-1905), ordf i styr för konstindustriella metallutställn i Malmö 1904, preussisk v konsul 1867-68, nederländsk v konsul 1888. - RVO 1888, RDDO s å. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Enligt en sedvänja, som på 1850-talet och fram till 1864 års dansk-tyska krig gärna iakttogs i de äldre köpmansfamiljerna i Malmö, sattes Emil F som tolvåring i skola hos herrnhutarna i Christiansfeld i Slesvig. Efter två år där kom F till Tekniska skolan i Malmö, varpå följde hans egentliga kommersiella utbildning, först på faderns och farbrodern Theodor F:s kontor, därpå 1861-65 utrikes. Han började i Köpenhamn och Amsterdam och kom så till den dansk-engelska firman Westenholz Brothers i London. Denna förmedlade då större delen av spannmålsexporten från Sverige och Danmark till England. Då en äldre bror till F, som sedan faderns död 1861 var prokurist i fädernefirman M Flensburgs Söner i Malmö, dog 1866, hemkallades Emil och övertog dennes befattning, som han skötte 1867-71. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Firman gjorde vid denna tid stora affärer, särskilt i spannmål. En framstående köpman sade om F, att en dugligare köpman än han sedan Mathias F:s tid icke suttit på familjekontoret. Farbrodern Theodor (F 5) sysslade vid denna tid mest med bankaffärer, varför ledningen av firman till stor del lades i F:s händer. År 1871 lämnade han familjefirman för att helt ägna sig åt egen affärsverksamhet. Vissa bekymmer uppkom, då farbrodern Oscar F (F 4) i Gävle kom på obestånd. F och hans mor tecknade dock 10 000 kr var i ett familjebolag, som övertog också Oscar F:s företag. Själv gjorde F i början huvudsakligen spannmålsaffärer, hade goda kreditförbindelser, också i Hamburg, och lyckades utmärkt i de flesta av sina företag. Hans firma blev sedan en av landets största bomullsimportörer, varjämte F gjorde ansenliga stenkolsaffärer. I begynnelsen måhända något spekulativ, blev han med åren allt försiktigare. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F var livligt kommunalt anlitad och satt länge i både stadsfullmäktige och drätselkammare. Hans konstnärliga intressen föranledde hans val till styrelsemedlem i Södra Sveriges konstförening.
Källor o litt: A U Isbergs saml, MSA; af-färshandl:r i släktens arkiv, Malmö. - [P
Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Navigationsskolornas hist. Minnesskr, red av O Flensburg (1941); Sveriges äldsta företag inom handel o industri, press, penningväsen, sjöfart o andra näringar, red av C Forsstrand (1923).
Bengt Hildebrand.

60. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 28 april 1871 i Lund (Domk) m Lovisa (Louise) Christina Petronella Pihl, f 2 nov 1847 i Husie (Malm), d. 25 jan 1922 i Malmö (Petri), dtr av prebendekomministern Mårten Wilhelm P o Sofia Josefina Hellstenius.

61. Vem är Vem, Skåne, 1948, Georg Ahlgren, fd överste, Malmö, f 22/6 1863 i Landskrona av kyrkoherde Göran A. o. Fréderique Böklin. g. 95 m. Elisabeth Flensburg. Barn: Fredrik f. 96, öv:löjtn., Sthlm, Per 97, överste, Hälsingb. .... Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940), 7. Ahlgren, Georg, Överste, Malmö
F. i Landskrona 22.6.63 av kyrkoh. Göran A. och Fredrique Böklin. St.-ex. i Hälsingborg 81, krigssk. å Karlberg 81-82 samt krigshögsk. 86-88. Und.-löjtn. v. S:ra Sk. inf.-reg. 82 ....
G. m. Elisabeth Flensburg ...

62. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ), SSK30. .... Vem är Vem, Skåne, 1948.

63. Paul Harnesk, Vem är Vem, Norrland + Suppl., 1950 (Vem är vems bokförlag, feb 1950), 434. Ahlgren, *Per* Arvid Christian, överste, Skövde, f. 20/11/97 i Malmö av överste Georg A. o. Elisabeth Flensburg. G 40 m. Anita Brodin. ....

64. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, se dop.

65. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Häglinge CI:1 (1806-1856) Bild 12 / sid 13. 1808
En Flicka ... d 30 April föddes & 6 Maji döptes kommini-
steren N. J. Flensburgs & Dess Hustru E. C. Bohmans Flickebarn
wid namn: Elisabet Christina B. B. Fru Pastorskan Bil-
ling, uti S. Rörum. Faddrar woro: Nänmdemannen Simon
Mårtensson uti Östr. Häglinge, Herr Ingenieur Sabelström
från Malmö. Herr Bokhållaren O. Torslof uti Bjäsröd &
Demoisellerne Beata Billing uti S. Rörum & Petronella
Bohman uti Kjäflinge. Barnamoder är 26 år gl.

66. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se modern husf. 1862.

67. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 303. Wingren, Nils Anton Johan, född i S. Rörum d. 2 febr. 1835; föräldrar: prosten och kyrkoherden Peter Anton Wingren och Elisabeth Kristina Flensburg; student i Lund h. t. 1854; ... Kyrkoherde i Raflunda d. 26 nov 1880; ...
Gift d. 24 april 1863 m. Anna Magdalena Hammar, född d. 25 aug. 1824, dotter af landtbrukaren Johannes Hammar och Anna Maria Magdalena Thulin. - Barn: *Hans* Anton, född d. 20 aug. 2864, student. - *Maria* Elisabeth, född d. 27 nov. 1865. - Anna *Sophia*, född d. 3 juni 1867.

68. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 303. Wingren, Peter Kristian Jakob, född i S. Rörum d. 22 aug. 1836; föräldrar: kyrkoherden därstädes, prosten Peter Anton Wingren och Elisabeth Kristina Flensburg; ..; Rektor vid folkskolelärare-seminariet i Lund d. 23 febr. 1871; ..; R.N.O. d. 1 dec. 1881.
Gift d. 30 okt. 1874 med Maria Henriette Elisabeth Mathilda Norén, född d. 16 nov. 1849, dotter af apotekaren i Engelholm Axel Norén och Gunhild Kockum. - Barn: *Gunnar* Axel Wilhelm Peter, född d. 22 mars 1876. - *Johannes* Anton Magnus Peter, född d. 22 juli 1877. - (*Elisabeth* Constance Anna Maria, född d. 10 jan. 1879, död d. 6 mars 1884). - (*Carl-Ludvig* Henrik Peter, född d. 19 aug. 1880, död d. 13 dec. 1881). - *Gunhild* Henriette Sofia Emilia Maria, född d. 22 april 1882. - *Gottfrid* Erland Ored Peter, född d. 30 sept. 1885.

69. Kyrkböcker, Dalby, Se dop.

70. Kyrkböcker, Dalby, C:2. 1784, Febr:
d: 22 döptes Smeden Flensburgs dotter Ne: Elsa i Dahlby, född d: 19.
Susc: Änkan Auda ibm, Test Åboen Bengt Anderson i Sjötorp, Erik Hanson i Dahlb˙. .... Kyrkböcker, Dalby, Se dop.

Källor

1 Flensburgska Stamtavlan.

2 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.

3 Kyrkböcker, Kävlinge, se födelse.

4 Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB). .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fader J L F.

5 Kyrkböcker, Ronneby, Se husf. bror Matthias dessa år.

6 Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), (Enligt Flensburgska släktboken)
född d. 2 april 1696 i Fosie, blef student 12 maj 1712, antog condition i sept. 1918 hos Patronen o. Direktören uti Saxhaga Hans Braun; informerade Borgmästaren Baron Edmund Gripenhielms son Edmund Gripenhielm. 1723 i febr. tog han emot konrektorstjensten i Carlscrona, stadskomminister 1724. Han afsomnade i Herranom d. 21 febr. 1747. Gift 1725 m. Catharina Elers född i mars 1695. Hennes fader var justitieborgmästaren Matthias Elers och modern, fru Maria von Schoting. Hon var först gift med Stadskappelanen Herr Anders Larson Klase och sedan med Johan. Laur. Flensburg, afsomnade uti Herranom i Carlscrona den 21. febr. 1757. Blef jordfäst uti Carlscrona och sedermera beledsagad till sina fäders graf uti Ronneby. .... Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), (Enligt Cavallin: Lunds Stifts Herdaminne). son af kyrkoherde Hans el. Johannes Flensburg i Fosie, föddes där 2/4 1696, student 1712, konrektor vid Carlscrona skola 1723, tillf. stadskommissarie 1724, prästvigd 24/3 s. å., kallad till stadskomminnister 21/9 och därtill utnämnd s. å. Han hade anseende som en skicklig präst, hvilket ej motsäges af hans utgifna likpredikan öfver studenten L. Wallgren; den afhandlar ämnet: - "Guds barns dagliga bröd uti ett saligt lif förvandladt".
Död 21/2 1747. Gift 1725 med företrädarens Stadskappellanens Anders Klases änka Katrina Elers, som i förra äktenskapet hade 3 barn. Med henne hade Flensburg två söner och fyra döttrar, nämligen:-
Metta Magdalena, f. 30. jan. 1726, gift med Stadscappellanen i Karlskrona och kyrkoherden i Listerby Ingmar Appelqvist och hade med honom 7 barn. Död 12. mars 1787. Metta Magdalena dog d. 11 mars 1795.
Hedvig Catharina F., f. 6. jan. 1728, gift med Amiralitetsslaktaren i Karlskrona David Gutman och hade med honom 2 barn. Död 20. nov. 1804. Begrafven i Ronneby.
Regisa F., f. 14 aug. 1729, död ogift 6. febr. 1805. Begrafven i Ronneby.
Hans Flensburg, f. 2. juni 1731, prästvigd till tjänstegöring i Hellestad. Död ogift 13 juli 1776. Begrafven i Listerby.
Mathias Flensburg, f. 20. nov. 1734, anställd vid handeln i Malmö 1750, Kyrkoinspector. Dog ogift.
Cecilia Flensburg, f. 23 febr. 1738, dog ogift 28. jan. 1806.
Begrafven i Ronneby. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 13A. Östra och Medelstads Kontrakt
Karlskrona Svenska eller Storkyrkoförsamling. 6. Johannes Laurentius Flensburg 1724-1747
J L F 1) var född i Fosie 1696 2/4., son till kh i Fosie Hans Flensburg och Metta Hartman, student i Lund 1712 12/5 (LUM s 77), Sk nat s d (SjmSk 572), innehade informatorstjänster, vik konrektor i Karlskrona i febr 1723, kallad att förestå nådeåret efter Anders Klase, prästvigd 1724 24/3, fullmakt som stadskm s å 30/9, på förslag till Ystad Petri 1728, Listerby 1731, Fosie 1733, V Karaby 1741, Malmö Petri 1743 och Glimåkra 1746, död i Karlskrona stadsf 1747 21/2.
Då hovstatens vistade i Lund inverkade störande på studierna, antog J L F kondition hos direktören och brukspatronen Johan Bruun på Sexhusa vid Skånes alunbruk, varjämte han även undervisade bergmästaren friherr Edmund Gripenhielms son Edmund. Efter fullbordade studier kom han 1723 till Karlskrona, där han följande år fick församlingens enhälliga kallelse till Stadskm. J L F stod senare på förslag till åtskilliga pastorat, men lyckades aldrig bli kyrkoherde. Under vakansen efter superintendenten Nils Wallerius död 1740 19/7 uppehöll han dennes tjänst och erhöll vid valet 1741 8/12 endast 1 röst mindre (115 mot 116) än den senare utnämnde Lorenz Muhrbeck.
G i Karlskrona 1725 16/3 (Wilstadius, s 102) m Catharina Elers f i K 1695 16/11, begr i Ronneby 1757 5/3, dotter till rådmannen, sedermera justitieborgmästaren i Karlskrona Mathias Elers (se SBL 13, s 258) och Maria von Schoting, i hennes 2:a gifte (1:o m stadskm Anders Klase).
Barn:
- Metta Magdalena, f i K stadsf 1726 30/1, g m kh i Listerby, Ingemar Appelquist.
- Hedvig Catharina, f i K stadsf 1728 6/1, död i Ronneby 1804 27/11, g i Hällestad 1762 1/5 m slaktaremästaren i Karlskrona David Gutman, f i K ty f 1715 4/8, död i K ty f 1778 29/11, i hans 2:a gifte (g 1:o i K ty f 1740 6/11 m Catharina Elisabeth Heydinger, säkerl död i K ty f ca 1760, bouppt 1762 6/2).
- Regina, f i K stadsf 1729 14/8, död i Ronneby 1805 6/2.
- Hans, f i K stadsf 1731 2/6, past. adj, död i Listerby 1776 12/7, se Cq 14, s 134.
- Matthias, f i K stadsf 1734 20/11( enl husf 1/12), handlande och kyrkoinspektor i Malmö, död i Hjortsberga 1815 12/2.
- Cecilia, f i K stadsf 1738 23/2, död i Ronneby 1806 28/1.

1) Somm Lex II:419 ff, So B 2:91.
.

7 Kyrkböcker, Södra Sandby, Se katikismilängd 1736, fadern.

8 Kyrkböcker, Hardeberga, Se fader JF, Katekismilängd 1706. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.), Tryckt litteratur Lindberg:1 (1719-1917) sid 173
L. Kronolänsmännen
Torna härads mellersta distrikt.
. 52. Claes Flensborg, antagligen broder till krl. Jakob F. och Hans F., blev krl. här 1722 18/4 och hade tidigare varit krl. i Ö. Göinge härad; avsked i Juni 1739. Uppgav i avskedsansökningen, att han tjänat i 35 år såväl för kronolänsman som korpral samt ej länge kunde för ålderdom och tillstötande svagheter uthärda den oroliga länsmansbeställningen.
I en förklaring, som han angav i anledning av en lagsökning mot honom år 1737, påstod han, att fattigdomen tryckt honom så hårt, att han knappast ägde kläderna på kroppen eller en häst att rida på i kronans ärenden.
Efter det F. lämnat tjänsten, klagade han hos k. m. b. över att efterträdaren icke ville fullgöra de skyldigheter, vilka denne åtagit sig gentemot F.
G. i Burlöv 1737 m. hushållerskan Lina Delander, död i S. Sandby 1770, 78 år.

9 Kyrkböcker, Fosie, se dop.

10 Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 74. 1697
d 17 sept: Horæ mediatæ .xinæ vespertinæ föddes Pastorens Sohn Christian d 19 dito wardt ... för sin swaghets skull hemma döpter. Faddrar woro Anna Nilsdoter, som barnet hålt öfwer dopet, Mi.e ..nson i Fuglie och dess hustru, Britta Jönsdoter ......... för ... och ... ... Cecilia F... ... i ...

11 Kyrkböcker, Fosie, se begr.

12 Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 143. Anno 1698
Den 26 febr: horæ mediatæ sextæ matinimæ dog Pastorens ˙ngsta Sohn Christian, d 4 Martij wore hans begrafning.

13 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Fosie och Lockarp, Kyrkoherdar. 10. Hans Flensburg (lat. Johannes Johannis Flensburgius )
H. F. var f. I Malmö 1) o. 1647 2), son av den från Flensburg i Slesvig bördige skomakaren i Malmö Johannes F. och hans 1:a hustru Maren Gregersdotter 3). Han gick i Malmö skola, avbröt för någon tid på gr. av en lärares otillbörliga stränghet sina studier och gick i skomakarelära men återupptog efter sin rektors, mag. Peder Hermansens, inrådan studierna. Dim. från skolan deponerade han 1667 i Greifswald, inskrevs vid Lunds univ. 1668 (efter 16/6) 4), blev kollega vid Malmö skola antagl. o. 1670 5) samt prv. till kyrkoherde här 1677 19/1 6); om det försök, som företrädarens änka gjorde att få honom förflyttad till annat pastorat, se ovan F. 9 .
Prosten H. P. Lorich, f. i Fosie 3 år efter det H. F. avlidit, berättar, tydligen efter av modern, H. F:s andra hustru, lämnade uppgifter: Vid början av förra skånska kriget blev han pastor i F. med fullm. av guvernören, fältmarskalken Fersen, "som vid det tillfället gav honom de ömmaste förmaningar dem han med mycken rörelse ofta omtalade". Under kriget och i synnerhet belägringen av Malmö hade han många svårigheter att utstå. Dock var det honom till någon förskoning, att prästgården utsetts till danske kungens högkvarter, "ehuru jag intet förmodar att det nyttjades". Då han en gång var ensam ute på gården, kom en snapphane, som ville ur stallet taga från honom en häst. Han brottades med snapphanen och lyckades hålla hästen men fick ett hårt slag av dennes bössa. Guvernören greve Sperling, som var mycket misstänksam mot skåningarna, tilltalade något därefter H. F. mycket hårt för att han ej gripit snapphanen, förevitande honom, att han vore benägen för danskarna, och använde därvid uttrycket, att "hans huvud kunde komma att ligga vid hans fötter", men H. F. svarade frimodigt, att om Sperling ville vara en Herodes, skulle F. vara en Johannes.
H. F., vars namn stod på en äldre altartavla med årtalet 1690 7) och som 1682 - 95 reparerat och delvis nybyggt prästgården i F. för 442 dlr smt 8), avled i F. 1709 30/5 i sitt 63:e år och begrovs i F. kyrka. Den av Lorich återgivna familjetraditionen berättade, att då han insjuknat och hustrun satt vid sängen hos sin slumrande make, föll hon själv i sömn och drömde, att hon hörde en röst säga: "Du sörjer över Din mans sjukdm, det är väl och visst att han nu dör, men Du får därmed vara nöjd, ty Du skall ock hava barn med en annan man, men sådant kunde ej ske, om denne Din man längre levde, efter Du redan själv är till åren".
Prosten Hofwerberg skriver i sin rapport till CE om dödsfallet 9), att H. F. "varit ibland oss en mycket hederlig och redelig prästman", och Lorich vitsordar detsamma: "Han var en hedrad och allvarsam prästman, som intill ålderdomen ej lade boken under bänken. Några lärdomsprov har han ej avlagt, dock har han haft någon brevväxling med en viss prästman (Pastor Fischer i Arrie [bör vara Mellangrevie!]), som var smittad med några tankar om chiliasmus" 10). Den av H. F. 1688 upplagda kyrkboken i F. vittnar om hans ordning och reda.
G. 1:o m. Anna Claesdotter, död i F. 1691 18/4, begr. i Malmö Pe. kyrka s.å. 3/5, dotter av handlanden i Malmö Claes Jakobsson 11). - Barn: Jakob, f. i F. o. 1679, kh. i Brågarp. - Anna Maria, f. i F. o. 1680, g. m. kh. i Burlöv Lars Fogelsång. - Catharina Christina, f. i F. o. 1683, g. m. Obef. 1714) Knut Lundwall. - Claes, Sjm Sk. 402, "dugde till ingenting" 1), klockaresubstitut i Bjärshög, död därst. 1712 30/6. Anna Catharina, f. i F. 1688 4/11, död därst. 1692 16/4 12). - 2:o i F. 1692 15/3 m. Metta Hartman, f. i Lund o. 1670, död i F. 1752 30/4 13), jordf. i M. Pe. s.å. 14/5,"82 år 2 m. 13 d." begr. i F. kyrka, dotter av byfogden i Lund Laurits Nilsson ("som ock efter sin födelseort kallade sig Flensburg"1) ) och Regitsa Wilhelmsdotter, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. F. 11 ).
- Barn: Johan Lorents, f. i F. 1693 12/1, död därst. 1695 11/4.
- Wilhelm, f. i F. 1693 11/12, död därst. 1695 13/1.
- Wilhelm, f. i F. 1695 6/3, Sjm Sk. 571, rådman och kämnerspreses i Malmö, begr. i M.Pe. 1755 7/3.
- Johan Lorents, f. i F. 1696 2/4, stadskm. i Karlskrona.
- Christian, f. i F. 1697 17/9, död därst. 1698 26/2.

Noter: 1) Biogr. i SoAl fol., LUB, av 2:a hustruns son i hennes senare gifte, prosten H. P. Lorich i Hjärsås, nedskriven o. 1750. Då icke annan hänvisning gjorts, äro uppgifterna om H. F. hämtade ur denna biogr. 2) Inskr. å numera försvunnen gravsten i F. kyrka, enl. 1828 års sockenbeskrivn. 3) Örnberg, 3, s. 80. 4) LU matr. 5) Rietz, s. 400: "omkr. 1660" (!). 6) AO. 7) Sockenbeskr. o. 1754 i SoAl fol., LUB. 1822 tillkom ny altartavla. 8) Synehandl. i Oxie hds domb. 1679 11/2. 9) AC 1709 3/6 10) "Samma brev torde ännu finnas bland min sal. brors (tydl. stadskomministern Johan Lorens F.) papper, som var i Carlscrona". De ha icke återfunnits. 11) I Oxie hds domb. 1697 13/2 nämnes H. F. som instämd för skuldfordran "efter dess sal. svärmoder Anna Jakob Clases (!)". 12) Lorich har något avvikande namn för döttrarna, men de här angivna, hämtade från resp. dödsnotiser, överensstämma med barnens namn i skifteshandl. efter modern, Oxie hds domb. 1694 22/10 och 1695 14/2. 13) Enl. gravstensinskr. i sockenbeskrivn. o. 1754, SoAl fol., i 1828 års sockenbeskrivn. nämnes blott inskr. över H.F.

14 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make HF.

15 Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, se begr. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Se dop.

16 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, C:1. 1685
Den 22 Febroaria blef Jakob Johanson Skomagers barn christnat vid (Christian) Johannes
Hedevig (Fed.färs) L.ste det, Her Hans .in...
...... Tore.... ... E... G..lt A(rrenson). Tall. ... S... Hans ... .... Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, Sövde, mtl 1767. ( Där kallas han för Christian, vilket förvandlar klottret här till Christian ).

17 Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, C:2. Begrafda 1768
Den 27 September
Begrofs Klåckaren Flensburgs fader Johan Flensburg, död af Ålderdoms Svaghet ått(e)tio (f)em åhr gammal.

18 Kyrkböcker, Skårby, Se barns födelse 1707 till 1722 + mors död 1740. .... Skånska Klockare, Johan Flensburg. Klockare i Skårby Snårestad Balkåkra 1706-(58).

19 Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, Sövde, mtl 1767. ( återfinns 1767 hos sonen i Sövde, som inhyses ). .... Skånska Klockare, Johan Flensburg. Klockare i Skårby Snårestad Balkåkra 1706-(58).

20 Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, se son Johan, mtl 1767, 68.

21 Kyrkböcker, Hardeberga, Katekismilängd.

22 Kyrkböcker, Hardeberga, Se make JF, Katekismilängd 1705.

23 Kyrkböcker, Skårby, Se barns födelse samt Viborg från egen död. .... Kyrkböcker, Skårby, Se dop.

24 Kyrkböcker, Skårby, Se begravn., framräknat.

25 Kyrkböcker, Skårby, Se dop. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.), Tryckt litteratur Lindberg:1 (1719-1917) sid 173
L. Kronolänsmännen
Torna härads mellersta distrikt. 53. Niklas Flensburgh, f. i Skårby 1707 21/4; föräldrar: klockaren Johan F. och Nilla Nilsdotter Viborg; hade först anställning hos en häradsskrivare, som erhöll 100 daler för det han skulle göra F. försvarlig i kronoräkenskapernas slutande; kom därefter in på kronofogdekontor och begav sig sedan, för att bättre söka sin lycka, till en kyrkbokhållare; slutligen gårdsskrivare på åtskilliga gårdar, till dess han 1738 blev vice krl. hos ovannämnde Claes Flensborg; odinarie krl. i juli 1739; död i Tygelsjö av Hardeberga socken i juli 1771.
G. m. Karna Kristensdotter. Barn: Johannes, rusthållare, Hans och Jakob samt Katarina, g. m. drängen Sven Persson.

26 Kyrkböcker, Skårby, Se dop.

27 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), sid 211. 1031. Johan Flensburg, son af klockaren Johan F. († 1768) och Nilla Nilsdotter Viborg († 1759); f. i Skårby 9 mrs 1714; gick i Ystads skola; Klockare i Söfde och Blentarp (efter svärfadren) 1742; † i Söfde 24 april 1782.

28 Kyrkböcker, Stävie, se födsel.

29 Kyrkböcker, Stävie, C:1. 1727
d. 9 Jan. föddes Länsmannens Välaktad Jacob Flensburg barn. Christnades 2 söndagen efter 13:de dagen til namnet Christin.
Hans Flensburg hustru i Store Harie bar barnet.
Faddrar Nils Waldmarsson, J(öran) Nilsson och (Lina) Lars Jöns.

30 Kyrkböcker, Fjelie, Se vigsel 1719.

31 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

32 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

33 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.

34 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.

35 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Otto Nathanaël Theophilus Ahnfelt, f.13 sept. 1854 i Dalby församling, Malmöhus län, d. 3 febr. 1910 i Linköping. Föräldrar: dv. prebendekomministern,
sedermera kyrkoherden i Tranås av Lunds stift Karl Niklas Ahnfelt och
Matilda Maria Bernhardina Ekstrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 77. Ahnfelt, Otto Nathanaël Theophilus, född i Dalby d. 13 sept. 1854; föräldrar: kyrkoherden filos. doktorn Carl Niklas Ahnfelt och Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand; ... .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Tilltalsnamn: Se fadern.

36 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri).

37 Flensburgska Stamtavlan, 1887. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gift 10 dec. 1887 med Kristina Maria Flensburg.

38 Kyrkböcker, Hardeberga, Se fader JF, Katekismilängd 1706.

39 Kyrkböcker, Södra Sandby, Kan inte hitta hans död 1745 och framåt.
1770 dör makan som enka.

40 Kyrkböcker, Södra Sandby, Se katikismilängd 1722, 1736. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.)

41 Kyrkböcker, Södra Sandby, Kat:1. 1722 S. Sandby Sockn, sid 397
19. Länds Mannen Flensborgh och Hustrun
Dotter Maija
Dotter Johanna
Dotter Anna Cathrina
.

42 Kyrkböcker, Södra Sandby, Se katikismilängd 1722.

43 Kyrkböcker, Södra Sandby, Kat:1. 1736, sid 405
8.
ibm. Läns mannen Clas Flensburg (ålder ej given )
döttrarna Chatarina (ålder ej given )
.

44 Kyrkböcker, Södra Sandby, Kat 1736.

45 Kyrkböcker, Södra Sandby, Kat 1736. Clas stod ensam där.

46 Kyrkböcker, Södra Sandby, Se katikismilängd 1722, fadern.

47 Kyrkböcker, Hardeberga, husf 1759-60, "65 år". .... Kyrkböcker, Södra Sandby, se begr, "78 år". .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.), se make Claes F. .... Kyrkböcker, Södra Sandby, se begr.

48 Kyrkböcker, Burlöv fsg, Bara kontrakt, Lunds stift, C:2. 1737
Långfredag. Copulerades KronoLänsmannen wälaktad Claes Flensburg ifrån Sandb˙ Sokn och Fl˙nge b˙ samt Hushållerskan Lena Delander på Storegård här i B˙n.

49 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Sid 101. Nr. 402, Claes Flensburg, broder till 283; f. i Fosie före 1688; gick i Malmö skola; klockaresubstitut i Bjäresjö och Oxie; d. 30 juni 1712.
Söker sig år 1710 till Wallby klockaretjänst, enär Bjäresjö är "den ringaste lägenhet på hela södra slätten". Följande år rekomenderar honom hans kyrkoherde P. Leth till klockaretjänsten i Kågeröd och säger: "Om icke hans fornemme slecht hade succurrerat honom, hade han med hustru måst crepera. In alles har han i inkompst 25 d. årligen, extraordinarie är als intet".

50 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri).

51 Kyrkböcker, Bjärshög fsg, Bara kontrakt, Lunds stift, Bjärshög C:1 (1688-1796). Uthi Augustij månad Dödde och begrofs Klockaren Claes Flensburg i Bergese K˙rka.

52 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri). .... Kyrkböcker, Bjärshög fsg, Bara kontrakt, Lunds stift, se begr.

53 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.

54 Kyrkböcker, Dalby, Se begr.

55 Kyrkböcker, Dalby, C:2. 1791, Aug:
28
Dito Begrofs Smeden Flensborgs dödfödda dotter i Dahlb˙. .... Kyrkböcker, Dalby, Se begr.

56 Kyrkböcker, Dalby, Se vigsel 1774.

57 Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1874-05-22
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Elisabeth
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 26
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 2
Faderns förnamn Mathias Peter Emil
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort Karl Gust. I /173
Moderns förnamn Lovisa Kristina Petronella
Moderns efternamn Pihl
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.

58 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Demografisk databas för södra Sverige.

59 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 6 Flensburg, Mathias Peter Emil, son till F 2 i hans 2:a g, f 12 juli 1843 i Malmö (Petri), d. 25 nov 1919 där (ibid). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Elev vid herrnhutarnas skola i Christiansfeld i Slesvig 1855-57, elev vid Malmö tekn skola 1857-60, utbildades för handelsyrket i familjefirman i Malmö, därefter å utländska kontor (Köpenhamn, Amsterdam, London) 1861-65, prokurist för M Flensburgs Söner 1867-71, egen firma 1871, övertog i familjebolag 1875 även sin farbror Oscar F:s (F 4) i Gävle affärsföretag, led av Sparbanken Bikupans styr från 1873, led av stadsfullm i Malmö 3 april 1880-11 april 1885, led av drätselkammaren (kassaförvaltare 1886-1900), led av styr för Malmö börsfören 1880-1908 (sekr 1902-06, ordf 1907-08), led av Malmö Handels- o sjöfartsnämnd 1881-1905 (ordf 1901-05), led av styr för Malmö navigationsskola 1882-1907, led av styr för Skånska inteckn:s ab 1885-1905 (ordf 1895-1905), ordf i styr för konstindustriella metallutställn i Malmö 1904, preussisk v konsul 1867-68, nederländsk v konsul 1888. - RVO 1888, RDDO s å. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Enligt en sedvänja, som på 1850-talet och fram till 1864 års dansk-tyska krig gärna iakttogs i de äldre köpmansfamiljerna i Malmö, sattes Emil F som tolvåring i skola hos herrnhutarna i Christiansfeld i Slesvig. Efter två år där kom F till Tekniska skolan i Malmö, varpå följde hans egentliga kommersiella utbildning, först på faderns och farbrodern Theodor F:s kontor, därpå 1861-65 utrikes. Han började i Köpenhamn och Amsterdam och kom så till den dansk-engelska firman Westenholz Brothers i London. Denna förmedlade då större delen av spannmålsexporten från Sverige och Danmark till England. Då en äldre bror till F, som sedan faderns död 1861 var prokurist i fädernefirman M Flensburgs Söner i Malmö, dog 1866, hemkallades Emil och övertog dennes befattning, som han skötte 1867-71. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Firman gjorde vid denna tid stora affärer, särskilt i spannmål. En framstående köpman sade om F, att en dugligare köpman än han sedan Mathias F:s tid icke suttit på familjekontoret. Farbrodern Theodor (F 5) sysslade vid denna tid mest med bankaffärer, varför ledningen av firman till stor del lades i F:s händer. År 1871 lämnade han familjefirman för att helt ägna sig åt egen affärsverksamhet. Vissa bekymmer uppkom, då farbrodern Oscar F (F 4) i Gävle kom på obestånd. F och hans mor tecknade dock 10 000 kr var i ett familjebolag, som övertog också Oscar F:s företag. Själv gjorde F i början huvudsakligen spannmålsaffärer, hade goda kreditförbindelser, också i Hamburg, och lyckades utmärkt i de flesta av sina företag. Hans firma blev sedan en av landets största bomullsimportörer, varjämte F gjorde ansenliga stenkolsaffärer. I begynnelsen måhända något spekulativ, blev han med åren allt försiktigare. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F var livligt kommunalt anlitad och satt länge i både stadsfullmäktige och drätselkammare. Hans konstnärliga intressen föranledde hans val till styrelsemedlem i Södra Sveriges konstförening.
Källor o litt: A U Isbergs saml, MSA; af-färshandl:r i släktens arkiv, Malmö. - [P
Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Navigationsskolornas hist. Minnesskr, red av O Flensburg (1941); Sveriges äldsta företag inom handel o industri, press, penningväsen, sjöfart o andra näringar, red av C Forsstrand (1923).
Bengt Hildebrand.

60 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 28 april 1871 i Lund (Domk) m Lovisa (Louise) Christina Petronella Pihl, f 2 nov 1847 i Husie (Malm), d. 25 jan 1922 i Malmö (Petri), dtr av prebendekomministern Mårten Wilhelm P o Sofia Josefina Hellstenius.

61 Vem är Vem, Skåne, 1948, Georg Ahlgren, fd överste, Malmö, f 22/6 1863 i Landskrona av kyrkoherde Göran A. o. Fréderique Böklin. g. 95 m. Elisabeth Flensburg. Barn: Fredrik f. 96, öv:löjtn., Sthlm, Per 97, överste, Hälsingb. .... Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940), 7. Ahlgren, Georg, Överste, Malmö
F. i Landskrona 22.6.63 av kyrkoh. Göran A. och Fredrique Böklin. St.-ex. i Hälsingborg 81, krigssk. å Karlberg 81-82 samt krigshögsk. 86-88. Und.-löjtn. v. S:ra Sk. inf.-reg. 82 ....
G. m. Elisabeth Flensburg ...

62 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ), SSK30. .... Vem är Vem, Skåne, 1948.

63 Paul Harnesk, Vem är Vem, Norrland + Suppl., 1950 (Vem är vems bokförlag, feb 1950), 434. Ahlgren, *Per* Arvid Christian, överste, Skövde, f. 20/11/97 i Malmö av överste Georg A. o. Elisabeth Flensburg. G 40 m. Anita Brodin. ....

64 Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, se dop.

65 Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Häglinge CI:1 (1806-1856) Bild 12 / sid 13. 1808
En Flicka ... d 30 April föddes & 6 Maji döptes kommini-
steren N. J. Flensburgs & Dess Hustru E. C. Bohmans Flickebarn
wid namn: Elisabet Christina B. B. Fru Pastorskan Bil-
ling, uti S. Rörum. Faddrar woro: Nänmdemannen Simon
Mårtensson uti Östr. Häglinge, Herr Ingenieur Sabelström
från Malmö. Herr Bokhållaren O. Torslof uti Bjäsröd &
Demoisellerne Beata Billing uti S. Rörum & Petronella
Bohman uti Kjäflinge. Barnamoder är 26 år gl.

66 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se modern husf. 1862.

67 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 303. Wingren, Nils Anton Johan, född i S. Rörum d. 2 febr. 1835; föräldrar: prosten och kyrkoherden Peter Anton Wingren och Elisabeth Kristina Flensburg; student i Lund h. t. 1854; ... Kyrkoherde i Raflunda d. 26 nov 1880; ...
Gift d. 24 april 1863 m. Anna Magdalena Hammar, född d. 25 aug. 1824, dotter af landtbrukaren Johannes Hammar och Anna Maria Magdalena Thulin. - Barn: *Hans* Anton, född d. 20 aug. 2864, student. - *Maria* Elisabeth, född d. 27 nov. 1865. - Anna *Sophia*, född d. 3 juni 1867.

68 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 303. Wingren, Peter Kristian Jakob, född i S. Rörum d. 22 aug. 1836; föräldrar: kyrkoherden därstädes, prosten Peter Anton Wingren och Elisabeth Kristina Flensburg; ..; Rektor vid folkskolelärare-seminariet i Lund d. 23 febr. 1871; ..; R.N.O. d. 1 dec. 1881.
Gift d. 30 okt. 1874 med Maria Henriette Elisabeth Mathilda Norén, född d. 16 nov. 1849, dotter af apotekaren i Engelholm Axel Norén och Gunhild Kockum. - Barn: *Gunnar* Axel Wilhelm Peter, född d. 22 mars 1876. - *Johannes* Anton Magnus Peter, född d. 22 juli 1877. - (*Elisabeth* Constance Anna Maria, född d. 10 jan. 1879, död d. 6 mars 1884). - (*Carl-Ludvig* Henrik Peter, född d. 19 aug. 1880, död d. 13 dec. 1881). - *Gunhild* Henriette Sofia Emilia Maria, född d. 22 april 1882. - *Gottfrid* Erland Ored Peter, född d. 30 sept. 1885.

69 Kyrkböcker, Dalby, Se dop.

70 Kyrkböcker, Dalby, C:2. 1784, Febr:
d: 22 döptes Smeden Flensburgs dotter Ne: Elsa i Dahlby, född d: 19.
Susc: Änkan Auda ibm, Test Åboen Bengt Anderson i Sjötorp, Erik Hanson i Dahlb˙. .... Kyrkböcker, Dalby, Se dop.

Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia