George Edward Waldemar Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 10 Apr 1855 - Uppåkra, Malmöhus Län Döptes: 29 Apr 1855 - Uppåkra, Malmöhus Län Dog: 1868 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Georg Henric Flensburg (1809-1877) 1 Mor: Mariana Bager (1811-1880)
Notiser
Allmänt:
!BIRTH: Uppåkra parish reg. FHL #147630.
Gerda Elida Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 11 Apr 1889 - Södra Rörum, Malmöhus Län 3 Döptes: Dog: 19 Aug 1889 - Sösdala station, Norra Mellby, Kristianstads län 3 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Nils Flensburg (1860- ) 4 Mor: Elna Rasmusson (1863-Före 1889) 5Gerda Karolina Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 20 Maj 1894 - Norra Mellby fsg, Kristianstads län 6 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Nils Flensburg (1860- ) 4 Mor: Betty Winqvist (1862- ) 7Gerda Maria Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 30 Okt 1899 8 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Georg Mathias Flensburg (1870-1930) Mor: Gerda Maria Nilsson (1872- ) 9
Makar och barn
1. *Sven Oskar Harald Olsson (21 Jan 1900 - ) 8 Äktenskap: 9 Feb 1929 10 Status:Gregers Johansson Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 8 Dec 1645 - Malmö, Malmöhus län 11 Döptes: Dog: 21 Jan 1646 - Malmö, Malmöhus län 11 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johan Hansen Flensburg (1615-1693) Mor: Maren Gregersdatter (Ber 1625-1675)
Notiser
Forskning:
!BIRTH: (source #1 & #2).
DEATH: (source #1 & #2).
AKA: Groijers (source #2); Gregers (source #1).
SOURCE #1: "Bidrag till Malmö stads historia" /A.U. Isberg (Malmö archives).
SOURCE #2: Flensburg family bible (Malmö city archives).
Gregers (Groijers) Johansson Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 11 Apr 1656 - Malmö, Malmöhus län 11 Döptes: Dog: 13 Okt 1656 - Malmö, Malmöhus län 11 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johan Hansen Flensburg (1615-1693) Mor: Maren Gregersdatter (Ber 1625-1675)
Notiser
Forskning:
!BIRTH: (source # 1 & #2).
DEATH: (source #1 & #2).
AKA: Groijers (source #2); Gregers (source #1).
SOURCE #1: "Bidrag till Malmö stads historia" /A.U. Isberg (Malmö archives).
SOURCE #2: Flensburg family bible (Malmö city archives).
Gunnar Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 11 Okt 1880 8 Döptes: Dog: 1935 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Kamrerare i Riksbanken. 8• Han bodde i Stockholm.
Föräldrar
Far: Carl Oscar Theodore Flensburg (1843-1919) 12 Mor: Maria Carolina Wilhelmina Krook (1856-Efter 1925) 13
Makar och barn
1. *Ebba Paulina Maria Anna Demoling (1887 - 1928) Äktenskap: 1905 Status: Divorce 2. Gudrun Tecla Petersson (24 Mar 1902 - ) Äktenskap: 1923 Status: Barn: 1. Thomas Flensburg (1924-1995) 14 (Född inom äktenskapet)Gustaf Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1812 11 Döptes: 25 Okt 1812 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län Dog: 1879 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Affärsinnehavare. 11• Han bodde i Malmö, Malmöhus län.• Han blev begravd i Flensburgska familjegraven, Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län. 15
Föräldrar
Far: Mathias Flensburg (1779-1851) 16 Mor: *Benedicta* Sophia Thomson (1788-1825) 17
Makar och barn
1. **Charlotte* Vilhelmina Ståhle (Före 6 Jun 1816 - 1893) 18, 11 Äktenskap: 3 Maj 1839 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 19 Status: Barn: 1. Maria Benedikte Anna Flensburg (1840-1891) (Född inom äktenskapet) 2. Nathalia Flensburg (1841-1884) 20 (Född inom äktenskapet) 3. Ida Sophia Flensburg (1845-1865) (Född inom äktenskapet) 4. Henrika Flensburg (1846-1929) (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
Per: Grundade tillsammans med ett av sin faders biträden firman Dyberg & Flensburg.!BIRTH: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1812:558 & IGI/
MARR: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1839:347. Wife listed as Jungfru.
OCCUPATION: Tradesman (merchant).
Gustaf August Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 15 Nov 1841 - Uppåkra, Malmöhus Län Döptes: 5 Dec 1841 - Uppåkra, Malmöhus Län Dog: 1864 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Georg Henric Flensburg (1809-1877) 1 Mor: Mariana Bager (1811-1880)
Notiser
Allmänt:
!BIRTH: Uppåkra parish reg. FHL #147630.
Gustaf Waldemar Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1867 Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Mathias Petter Lorentz Flensburg (1839-1919) Mor: Anna Maria Carlsson (1832-1914)
Notiser
Allmänt:
Från Susannes uppgifter.
Gustaf Wilhelm Richard Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 12 Mar 1895 8 Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Address:
Stockholm
Föräldrar
Far: *Ebbe* Gustaf Flensburg (1859-1919) 21 Mor: Elin Anna Bergström (1866- )Gustafva Mathilda Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 26 Maj 1867 - Lund, Malmöhus län 8 Döptes: Dog: 16 Aug 1964 - Gränna, Jönköpings Län Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 22 Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 23
Makar och barn
1. *Pehr Assarsson (27 Mar 1838 - 3 Jun 1894) 24 Äktenskap: 1888 8 Status: Barn: 1. Berndt *David* Assarsson (1892- ) 25 (Född inom äktenskapet)Gustafva Juliana Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 10 Feb 1810 - Häglinge, Kristianstads län 26 Döptes: Dog: 28 Okt 1857 - Lund, Malmöhus län, Sverige 26 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Nils Johan Flensburg (1777-1857) 27 Mor: Elisabeth Christina Bohman (1780-1865) 28
Notiser
Allmänt:
!SOURCE: Fathers biog LSH/Carlquist FHL #1440047, vol 3, pg 32. (d unmd)
Hanna Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ber 1754 30 Döptes: Dog: Begravning: 15 Jan 1769 - Södra Sandby, Torna härad, Malmöhus län 31 Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Jacob Flensburg (1731- ) 32 Mor: Bereta ( - ) 33Hans Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: 8 Feb 1688 - Lund (Domkyrko), Malmöhus län 35 Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han bodde år 1719 i Stora Harrie fsg, Malmöhus län. 36• Han var från 1719 till 1731 med som vittne på dopet av flera av Jakob Flensburgs barn i Stävie fsg, Malmöhus län. 37
Dopen var 1719,23,25,27,31; I samtliga fall står det Hans Flensburg från Stora Harrie; 23,25 och 31 står han som Länsman• Han arbetade som Länsman från 1723 till 1741. 38• Han bodde från 1723 till 1741 i Stora Harrie fsg, Malmöhus län. 39
Föräldrar
Far: Jacob Johansson Flensburg (1660- ) 40 Mor: Anna Hansdaatter (Ca. 1660-1740) 41
Makar och barn
1. *Elsa Catarina Efwerlöf (Ca. 9 Feb 1678 - 15 Apr 1741) 42, 43 Äktenskap: Status: Barn: 1. Susanna Flensburg ( - ) (Född inom äktenskapet 44)
Notiser
Forskning:
död 11 Nov 1765 i Lund stod inskrivet, men stämmer säkert ej
Anders Berg: Hans Flensborgh slutligen var länsman i Harjager, och gift med Elsa Katarina Ewerlöv, som dog i Stora Harrie 1741 15/4. Hans Flensburg dog 1765 11/11 på Lunds hospital.
Källor
1. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1809-05-31
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn George Hendrick
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 21
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Mathias
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handelsman
Faderns ort
Moderns förnamn Benedicta Sophia
Moderns efternamn Thomsson
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5.2. Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv C:5. Födda i Norra Mellby församling
1874-1894
Datum Datum avser
1889-04-11 född
Barnet
Namn Kön
Gerda Elida kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
1
Fader Moder
Namn Namn
Nils Flensburg Elna Rasmusson
Titel Titel
arb.
Ort Ort
Sösdala
Ålder/födelseår
25
Dopvittnen
Hanna Rasmusson S. Rörum Nils Rasmusson S. Rörum Nils Persson S. Rörum
Övrigt
Fadern 28 år. Gifta 3/12 år. Barnet födt o döpt i S. Rörum enl. avis d. 24/4 89
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv C:5 118 / 21
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund 283
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:5 1874-1894.
. .... Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv F:1. Döda i Norra Mellby församling
1863-1894
Datum Datum avser
1889-08-19 död
Den döde
Gerda Elida kvinna
Titel Civilstånd
ogift
Ort Äktenskaplig börd
Sösdala station inom äktenskapet
Dödsorsak Ålder / födelsedatum (i förekommande fall)
å: m: 4 d: 8 dat:
Attest
Anförvant
Namn Ort
Nils Flensburg
Titel Relation
arbetare fader
Övrigt
Moder: afl. Elna Rasmusson. Död i S. Rörum Avis om begrafn. i S. Rörum ingick d. 23/12 89
Källhänvisning
Arkiv Sid- / årsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv F:1 40 / 16
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund 283
Läsbarhetsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:4 1863-1875 samt Norra Mellby F:1 1875-1894.
.3. Demografisk databas för södra Sverige.
4. Demografisk databas för södra Sverige, Se giftermål 1888.
5. Demografisk databas för södra Sverige, se giftermål 1888.
6. Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Norra Mellby församling
1690 - 1894
Datum1894-05-20 Datum avser födelse ID-nr/Regler 155970/DDSS
Barnet
NamnGerda Karolina Kön kvinna
Äktenskaplig bördinom äktenskapet Antal födda
DödföddParitet 2
Fadern
NamnNils Flensburg
Titelstatdräng
OrtOskarsfarm
Modern
NamnBetty Winqvist
Titel
Ort
Ålder/födelseår32
Dopvittnen
Dr. Sven Pettersson o Hustru Anna Kjellman Oskarsfarm, Smed Per Winqvist Skea
Övrigt
Fadern 34 år. Gifta 2 år
Källhänvisning
ArkivSid-/årsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv C:5151 / 26
Förvarande institutionSida i husförhörslängden
Landsarkivet i Lund260
Läsproblem i förlagaMicrofiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1874-1894
Övrig information
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:1 1690-1726, Norra Mellby C:2 1783-1825, Norra Mellby C:3 1826-1863, Norra Mellby C:4 1863-1874 samt Norra Mellby C:5 1874-1894.7. Demografisk databas för södra Sverige, Se vigsel 1891.
8. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
9. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1872-12-03
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Gerda Maria
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Johan Fredrik
Faderns efternamn Nilsson
Faderns titel skollärare
Faderns ort Fliten N. III /355
Moderns förnamn Anna
Moderns efternamn Jönsson
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:12.10. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
11. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB).12. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138. Flensburg, Carl Oscar Theodor, född i Uppåkra d. 5 dec. 1843; föräldrar: lantbrukaren Georg Flensburg och Mariana Bager; student vid Lunds universitet h.t. 1861; ..; promoverad till filos. doktor d. 29 maj s.å; Adjunkt vid Malmö h. allm. lärovrrk d. 1 nov. 1871; tilltr. genast.
Gift d. 4 jan. 1880 med Maria Carolina Wilhelmina Krook,, född d. 27 aug. 1856, dotter af sadelmakaren Th. F. Krook och Mathilda Möller. - Barn: Gunnar född d. 11 okt. 1880. - *Sigrid* Mariana, född d. 19 maj 1882.13. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1856-08-27
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Maria Wilhelmina Carolina
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 24
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Thomas Fredrick
Faderns efternamn Krook
Faderns titel sadelmakaremästare
Faderns ort N. 243
Moderns förnamn Mathilda Gunilda
Moderns efternamn Möller
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:7.14. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
19240724-0817
!ENDCONF
Flensburg, Thomas
Vendelshöjdsg 1
502 45 Borås
Död 11/11 1995.
Folkbokförd (1991) i Gustav Adolf Borås, Borås kn, Älvsborgs län.
Född 24/7 1924 i Malmö Sankt Pauli (Skåne, f d Malmöhus län).
Gift man (23/4 1975).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Gustav Adolf, Borås kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
S:T PAULI (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 96, RTB 95, SPAR 92.15. Gravstenen, Flensburgska familjegraven, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Gustaf Flensburg
... - 1879
Charlotte Flensburg f. Ståhle
... - ...
( ofullständigt avskriven ).16. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d. 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792-96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799-1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824-51. RVO 1845. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamnsgatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817. F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herr-gårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin. F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv Slottsstaden i Malmö. F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jör-gen Kocks, Frans Suells och L I Bagers).
Papper efter F i släktens arkiv, Malmö.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Is-bergs saml ang stadsfullm i Malmö, MSA. - E Bager o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1936); Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949); E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); nekr i Snäll-Posten från Malmö nr 10, 23 jan 1851.
Bengt Hildebrand.17. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 1) 29 jan 1808 i Malmö (Petri) m Benedicta Sophia Thomson, f 19 sept 1788 där (ibid), d. 6 okt 1825 där (ibid), dtr till handl i Malmö Niclas T o Henrica Örngren. .... Tilltalsnamn: Se makens gravkälla..
18. Gravstenen, Tilltalsnamn: Se makens gravkälla. .... IGI - Family Search, CHARLOTTA WILHELMINA STAHLE
Sex: F
Event(s):
Christening: 6 Jun 1816
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
Parents:
Father: PETER STAHLE
Mother: MARIE MANDORFF
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
C430733 1792-1823 0146190 Film NONE.19. IGI - Family Search, Charlotta Wilhelmina STAHLE
Sex: F
Marriage(s):
Spouse: Gustaf FLENSBURG
Marriage: 3 May 1839
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
M430736 1698-1744 0146194 Film NONE
M430736 1763-1863 0146194 Film NONE.20. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G. 1) 26 juni 1864 m. Nathalia Flensburg, f. 17 mars 1841 i Malmö (S:t Petri), d. 20 juli 1884 i Malmö (Caroli), dotter av handlanden Gustaf Flensburg och Charlotta Wilhelmina Ståhle.
21. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.
22. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.23. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.
24. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), A s s a r s s o n, Pehr, f. 27 mars 1838 i Asmundstorps församling, d. 3 juni 1894 i Lund. Föräldrar: hemmansägaren Assar Jeppsson och Kerstina Andersdotter. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), A. stammade från ett skånskt allmogehem. I en nekrolog över honom uttalades, att han i väsen och verksamhet förenade många av den skånska allmogens bästa karaktärsdrag, såsom lugn och seg uthållighet, stor förståndsskärpa och duktighet, säkert omdöme m. m. A. torde hava planerat ett större systematiskt arbete över 1864 års strafflag men kom ej längre än till inledning av allmänna delen. Ehuru A. ej presterade något större författarskap, ansågs han som en framstående vetenskapsman. I sin lärarverksamhet utmärkte han sig som föreläsare genom klar framsttällningsförmåga. Under senare åren av A:s levnad drogs hans intresse alltmer till praktiska frågor. I slutet av 1891 drabbades han av slaganfall, som bröt hans krafter.
25. Vem är Vem, Skåne, 1948, 46. Berndt *David* Assarsson, monsignore, kyrkoherde, Hälsingborg, f 14/1 1892 i Lund av prof. Per A. o. Gusten Flensburg.
26. Flensburgska Stamtavlan.
27. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.28. Kyrkböcker, Kävlinge, se födelse.
29. Kyrkböcker, Södra Sandby, se begr.
30. Kyrkböcker, Södra Sandby, se begr, "15 år".
31. Kyrkböcker, Södra Sandby, Södra Sandby C:1 (1745-1771). 1769, Januari
2: den 15 begrofs Jacob Flensburgs doter
Hanna, 15 åhr gaml död af okänd barn
siukdom.32. Kyrkböcker, Stävie, se födsel.
33. Kyrkböcker, Södra Sandby, se dop 1769.
34. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se född.
35. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, C:1. 1688
d 8 feb
dito Jacob Flensbourgs barn (vid) nam.. Hans.
Susanna Flensborg baar dett, faddrarne Didrich skomakare, Chraisten ... ... Hans lå... Anna Hammars ... ... ...: Mann profe... .i.i.. Johan f.ttu.. ( Susanna Flensborg=Johan Flensborgs 2:a hustru, Jacobs styvmor ).36. Kyrkböcker, Stävie, Se dopvittne.
37. Kyrkböcker, Stävie, Se dessa dop.
38. Kyrkböcker, Stävie, Se dopvittne samt hustrus död 1741.
39. Kyrkböcker, Stävie, Se dopvittne, samt hustrus död 1741.
40. Kyrkböcker, Hardeberga, Katekismilängd.
41. Kyrkböcker, Hardeberga, Se make JF, Katekismilängd 1705.
42. Kyrkböcker, Stora Harrie, se död.
43. Kyrkböcker, Stora Harrie, se död; Framräknat. .... Kyrkböcker, Stora Harrie, C:1. 1741 April
d 15 dödde Ländsman Flensborgs H: Elsa Catarina Efverlöf och begrofs d 1 maii
63 år 2 mån: 6 dag Gl. .... Kyrkböcker, Stora Harrie, se död.44. Kyrkböcker, Stora Harrie, Ej bevisat, men starka indicier. Susanna är med som dopvittne vid 3 tillfällen i St Harrie, 2 av dem går hon själv på, ett av dem är Hans Flensburg med på. Hon är också dopvittne på ett dop 1736 i Stävie tillsammans med den då gifta Majja Flensburg, syster till Hans Flensburg. Det är starka indicier på att hon bor i Stora Harrie och är dotter till Hans Flensburg.
1
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1809-05-31
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn George Hendrick
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 21
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Mathias
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handelsman
Faderns ort
Moderns förnamn Benedicta Sophia
Moderns efternamn Thomsson
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5.
2
Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv C:5. Födda i Norra Mellby församling
1874-1894
Datum Datum avser
1889-04-11 född
Barnet
Namn Kön
Gerda Elida kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
1
Fader Moder
Namn Namn
Nils Flensburg Elna Rasmusson
Titel Titel
arb.
Ort Ort
Sösdala
Ålder/födelseår
25
Dopvittnen
Hanna Rasmusson S. Rörum Nils Rasmusson S. Rörum Nils Persson S. Rörum
Övrigt
Fadern 28 år. Gifta 3/12 år. Barnet födt o döpt i S. Rörum enl. avis d. 24/4 89
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv C:5 118 / 21
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund 283
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:5 1874-1894.
. .... Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv F:1. Döda i Norra Mellby församling
1863-1894
Datum Datum avser
1889-08-19 död
Den döde
Gerda Elida kvinna
Titel Civilstånd
ogift
Ort Äktenskaplig börd
Sösdala station inom äktenskapet
Dödsorsak Ålder / födelsedatum (i förekommande fall)
å: m: 4 d: 8 dat:
Attest
Anförvant
Namn Ort
Nils Flensburg
Titel Relation
arbetare fader
Övrigt
Moder: afl. Elna Rasmusson. Död i S. Rörum Avis om begrafn. i S. Rörum ingick d. 23/12 89
Källhänvisning
Arkiv Sid- / årsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv F:1 40 / 16
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund 283
Läsbarhetsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:4 1863-1875 samt Norra Mellby F:1 1875-1894.
.
3 Demografisk databas för södra Sverige.
4 Demografisk databas för södra Sverige, Se giftermål 1888.
5 Demografisk databas för södra Sverige, se giftermål 1888.
6
Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Norra Mellby församling 7
Demografisk databas för södra Sverige, Se vigsel 1891.
8
Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
9
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer 10
Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
11
Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949 12
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138. Flensburg, Carl Oscar Theodor, född i Uppåkra d. 5 dec. 1843; föräldrar: lantbrukaren Georg Flensburg och Mariana Bager; student vid Lunds universitet h.t. 1861; ..; promoverad till filos. doktor d. 29 maj s.å; Adjunkt vid Malmö h. allm. lärovrrk d. 1 nov. 1871; tilltr. genast. 13
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer 14
Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF 15
Gravstenen, Flensburgska familjegraven, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Gustaf Flensburg 16
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d. 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792-96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799-1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824-51. RVO 1845. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamnsgatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817. F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herr-gårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin. F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv Slottsstaden i Malmö. F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jör-gen Kocks, Frans Suells och L I Bagers). 17
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 1) 29 jan 1808 i Malmö (Petri) m Benedicta Sophia Thomson, f 19 sept 1788 där (ibid), d. 6 okt 1825 där (ibid), dtr till handl i Malmö Niclas T o Henrica Örngren. .... Tilltalsnamn: Se makens gravkälla..
18
Gravstenen, Tilltalsnamn: Se makens gravkälla. .... IGI - Family Search, CHARLOTTA WILHELMINA STAHLE 19
IGI - Family Search, Charlotta Wilhelmina STAHLE 20
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G. 1) 26 juni 1864 m. Nathalia Flensburg, f. 17 mars 1841 i Malmö (S:t Petri), d. 20 juli 1884 i Malmö (Caroli), dotter av handlanden Gustaf Flensburg och Charlotta Wilhelmina Ståhle.
21
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.
22
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå. 23
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.
24
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), A s s a r s s o n, Pehr, f. 27 mars 1838 i Asmundstorps församling, d. 3 juni 1894 i Lund. Föräldrar: hemmansägaren Assar Jeppsson och Kerstina Andersdotter. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), A. stammade från ett skånskt allmogehem. I en nekrolog över honom uttalades, att han i väsen och verksamhet förenade många av den skånska allmogens bästa karaktärsdrag, såsom lugn och seg uthållighet, stor förståndsskärpa och duktighet, säkert omdöme m. m. A. torde hava planerat ett större systematiskt arbete över 1864 års strafflag men kom ej längre än till inledning av allmänna delen. Ehuru A. ej presterade något större författarskap, ansågs han som en framstående vetenskapsman. I sin lärarverksamhet utmärkte han sig som föreläsare genom klar framsttällningsförmåga. Under senare åren av A:s levnad drogs hans intresse alltmer till praktiska frågor. I slutet av 1891 drabbades han av slaganfall, som bröt hans krafter.
25
Vem är Vem, Skåne, 1948, 46. Berndt *David* Assarsson, monsignore, kyrkoherde, Hälsingborg, f 14/1 1892 i Lund av prof. Per A. o. Gusten Flensburg.
26
Flensburgska Stamtavlan.
27
Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897 28
Kyrkböcker, Kävlinge, se födelse.
29
Kyrkböcker, Södra Sandby, se begr.
30
Kyrkböcker, Södra Sandby, se begr, "15 år".
31
Kyrkböcker, Södra Sandby, Södra Sandby C:1 (1745-1771). 1769, Januari 32
Kyrkböcker, Stävie, se födsel.
33
Kyrkböcker, Södra Sandby, se dop 1769.
34
Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se född.
35
Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, C:1. 1688 36
Kyrkböcker, Stävie, Se dopvittne.
37
Kyrkböcker, Stävie, Se dessa dop.
38
Kyrkböcker, Stävie, Se dopvittne samt hustrus död 1741.
39
Kyrkböcker, Stävie, Se dopvittne, samt hustrus död 1741.
40
Kyrkböcker, Hardeberga, Katekismilängd.
41
Kyrkböcker, Hardeberga, Se make JF, Katekismilängd 1705.
42
Kyrkböcker, Stora Harrie, se död.
43
Kyrkböcker, Stora Harrie, se död; Framräknat. .... Kyrkböcker, Stora Harrie, C:1. 1741 April 44
Kyrkböcker, Stora Harrie, Ej bevisat, men starka indicier. Susanna är med som dopvittne vid 3 tillfällen i St Harrie, 2 av dem går hon själv på, ett av dem är Hans Flensburg med på. Hon är också dopvittne på ett dop 1736 i Stävie tillsammans med den då gifta Majja Flensburg, syster till Hans Flensburg. Det är starka indicier på att hon bor i Stora Harrie och är dotter till Hans Flensburg.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia
1690 - 1894
Datum
Barnet
Namn
Äktenskaplig börd
Dödfödd
Fadern
Namn
Titel
Ort
Modern
Namn
Titel
Ort
Ålder/födelseår
Dopvittnen
Dr. Sven Pettersson o Hustru Anna Kjellman Oskarsfarm, Smed Per Winqvist Skea
Övrigt
Fadern 34 år. Gifta 2 år
Källhänvisning
Arkiv
Norra Mellby kyrkoarkiv C:5
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1874-1894
Övrig information
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:1 1690-1726, Norra Mellby C:2 1783-1825, Norra Mellby C:3 1826-1863, Norra Mellby C:4 1863-1874 samt Norra Mellby C:5 1874-1894.
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1872-12-03
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Gerda Maria
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Johan Fredrik
Faderns efternamn Nilsson
Faderns titel skollärare
Faderns ort Fliten N. III /355
Moderns förnamn Anna
Moderns efternamn Jönsson
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:12.
Sysvenska Dagbladets AB).
Gift d. 4 jan. 1880 med Maria Carolina Wilhelmina Krook,, född d. 27 aug. 1856, dotter af sadelmakaren Th. F. Krook och Mathilda Möller. - Barn: Gunnar född d. 11 okt. 1880. - *Sigrid* Mariana, född d. 19 maj 1882.
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1856-08-27
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Maria Wilhelmina Carolina
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 24
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Thomas Fredrick
Faderns efternamn Krook
Faderns titel sadelmakaremästare
Faderns ort N. 243
Moderns förnamn Mathilda Gunilda
Moderns efternamn Möller
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:7.
19240724-0817
!ENDCONF
Flensburg, Thomas
Vendelshöjdsg 1
502 45 Borås
Död 11/11 1995.
Folkbokförd (1991) i Gustav Adolf Borås, Borås kn, Älvsborgs län.
Född 24/7 1924 i Malmö Sankt Pauli (Skåne, f d Malmöhus län).
Gift man (23/4 1975).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Gustav Adolf, Borås kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
S:T PAULI (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 96, RTB 95, SPAR 92.
... - 1879
Charlotte Flensburg f. Ståhle
... - ...
( ofullständigt avskriven ).
Papper efter F i släktens arkiv, Malmö.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Is-bergs saml ang stadsfullm i Malmö, MSA. - E Bager o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1936); Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949); E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); nekr i Snäll-Posten från Malmö nr 10, 23 jan 1851.
Bengt Hildebrand.
Sex: F
Event(s):
Christening: 6 Jun 1816
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
Parents:
Father: PETER STAHLE
Mother: MARIE MANDORFF
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
C430733 1792-1823 0146190 Film NONE.
Sex: F
Marriage(s):
Spouse: Gustaf FLENSBURG
Marriage: 3 May 1839
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
M430736 1698-1744 0146194 Film NONE
M430736 1763-1863 0146194 Film NONE.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.
E. Malmströms Boktryckeri), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.
2: den 15 begrofs Jacob Flensburgs doter
Hanna, 15 åhr gaml död af okänd barn
siukdom.
d 8 feb
dito Jacob Flensbourgs barn (vid) nam.. Hans.
Susanna Flensborg baar dett, faddrarne Didrich skomakare, Chraisten ... ... Hans lå... Anna Hammars ... ... ...: Mann profe... .i.i.. Johan f.ttu.. ( Susanna Flensborg=Johan Flensborgs 2:a hustru, Jacobs styvmor ).
d 15 dödde Ländsman Flensborgs H: Elsa Catarina Efverlöf och begrofs d 1 maii
63 år 2 mån: 6 dag Gl. .... Kyrkböcker, Stora Harrie, se död.