Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: Hans *Jörgen* Fritz Erik Flensburg (1918-1997) 1
Mor: Levande
Makar och barn
1. LevandeMårten August Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 6 Maj 1876 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 3
Döptes:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Mathias Peter *Emil* Flensburg (1843-1919) 4
Mor: Lovisa (*Louise*) Christina Petronella Pihl (1847-1922) 5
Märta Sigrid Mariana Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 19 Feb 1902 3
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Hon arbetade som Sjuksköterska.
• Hon bodde i Göteborg, Västra Götaland.
Föräldrar
Far: Georg Mathias Flensburg (1870-1930)
Mor: Gerda Maria Nilsson (1872- ) 6
Notiser
Allmänt:
Sjuksköterska vid barnsjukhuset i Gbg. enl. SSK30.
Mätta Maria Flensburg
Kön: K
Alt. namn: Metta Maria Flensburg 8
Personinformation
Föddes: 21 Feb 1733 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 7
Döptes: 23 Feb 1733 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 9
Dog: 19 Aug 1827 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län
Begravning: 22 Aug 1827 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län
Dödsorsak:
Händelser
• Hon var den 3 Apr 1750 med som vittne på dopet av Hans Peter Lorichs och Elisabeth Psilanders son Samuel Fredrik i Malmö (S:t Petri), Malmöhus län. 10
• Hon förekom år 1765 i en mantalslängd i Malmö, Malmöhus län. 11
• Hon bodde på Nr. 376, 4:e Roten år 1765 i Malmö, Malmöhus län. 12
• Hon blev begravd i Flensburgs grav 2, Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län. 13
Föräldrar
Far: Wilhelm Flensburg (1695-1755) 14
Mor: Anna Margareta Riber (1699-1786)
Makar och barn
1. *Conrad Quensel (29 Jan 1727 - 7 Jun 1762) 15, 16
Äktenskap: Dec 1755 17
Status:
Barn:
1. Wilhelm Quensel (1756-1760) 7
2. Petronella Quensel (1757-1760) 7
3. Jacob Quensel (1759-1761) 18
4. Conrad Quensel (1761-1762) 7
2. Paul Jostson Nehrman (31 Aug 1731 - 22 Jul 1782) 19, 20
Äktenskap: 7 Maj 1771 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 21
Status:
Notiser
Forskning:
!BIRTH: St. Petri parish reg FHL #146188 pg 89. & on the IGI.Äktenskapnotiser (Paul Jostson Nehrman)
MARR #1:Estimated date based on births of children. Marr. not on St.Petri recs.
MARR #2: Pål Nehrman, tradesman (merchant). St.Petri parish reg. #146194 pg26v.
There are no children listed for this marriage on the St.Petri index. It
appears that he was married before to Marta Rebacka Bager who died about 1770.
DEATH: St.Petri parish reg. FHL #146195 pg 675. Age: 95 yrs. (All bells rung)
AKA: Metta Maria
PROBATE: FHL #146539 Nos. 2863 & 2885. Closest relatives were her brothers
children 1)Pastor N.J. Flensburg in Södra Rörum 2)Math. Flensburg,MalmöMerchant
OTHER SOURCES: "Svensk Slägt-Kalender" 1887.
Per: Mätte var Pauls andra hustru.
Mätta Maria Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 19 Jun 1724 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 7
Döptes: 22 Jun 1724 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 22
Dog: 12 Apr 1732 17
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Wilhelm Flensburg (1695-1755) 14
Mor: Anna Margareta Riber (1699-1786)
Notiser
Forskning:
!BIRTH: Sankt Petri parish reg. FHL #146188 pg 651.
DEATH: This date is from "Svensk Slägt-Kalender " 1887. Also not listed on her
mothers probate in April 1787.
Nathalia Flensburg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 17 Mar 1841 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 24
Döptes:
Dog: 20 Jul 1884 - Malmö (Caroli), Malmöhus län 24
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Gustaf Flensburg (1812-1879)
Mor: *Charlotte* Vilhelmina Ståhle (Före 1816-1893) 25
Makar och barn
1. *Johan Henrik Emanuel Dieden (26 Jun 1840 - 15 Feb 1923) 26, 27
Äktenskap: 26 Jun 1864 24
Status:
Barn:
1. Bertha Mariana Charlotta Dieden (1865- ) 28 (Född inom äktenskapet)
2. Johan Henrik Dieden (1867- ) 29 (Född inom äktenskapet)
3. Clara Ida Dieden (1868- ) 30 (Född inom äktenskapet)
4. Viktor Emanuel Dieden (1870- ) 31 (Född inom äktenskapet)
5. Gustaf Theodor Dieden (1876- ) 32 (Född inom äktenskapet)
6. Marianne Dieden (1877- ) 33 (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
!BIRTH: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1841:616
MARR: St.Petri parish reg FHL #146194 pg 42.
Niclas *Theodor* Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 25 Aug 1822 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 17
Döptes: 1 Sep 1822 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län
Dog: 16 Jan 1898 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 3
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Grosshandlare.
• Han bodde i Malmö, Malmöhus län.
• Han blev begravd på Gamla Kyrkogården, Gustav Adolfs Torg i Malmö, Malmöhus län. 35
Föräldrar
Far: Mathias Flensburg (1779-1851) 36
Mor: *Benedicta* Sophia Thomson (1788-1825) 37
Makar och barn
1. **Emelie* Adolphine Ståhle (22 Aug 1822 - 11 Maj 1898) 38, 3
Äktenskap: 8 Dec 1847 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 39
Status:
Barn:
1. Peter Mathias Flensburg (1848-1926) (Född inom äktenskapet)
2. Ernst Martin Benedict Flensburg (1851-1917) (Född inom äktenskapet)
3. *Elly* Maria Flensburg (1853-1934) 40 (Född inom äktenskapet)
4. *Bertha* Anna Flensburg (1857- ) 41 (Född inom äktenskapet)
5. Thea Elisabeth Flensburg (1862- ) 42 (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
Per: Vice Ordf. i stadsfullmäktig 1873-92, 1878 rksdagsman i 2:ndra kammaren.!BIRTH: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1822:910 & IGI.
MARR: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1847:13 Wife listed as Jungfru.
AKA: IGI & b index (Nikolaus Teodor); Marr index (Niklas Teodor)
OCCUPATION: Tradesman (merchant) and "konsul" in Malmö.
SOURCE: "Svenskt Biografiskt Lexikon" FHL 948.5, D36s.
Nicolaus Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 21 Apr 1707 - Skårby fsg, Ljunits härad, Malmöhus län 44
Döptes: 28 Apr 1707 - Skårby fsg, Ljunits härad, Malmöhus län 45
Dog: 10 Jul 1771 - Hardeberga fsg, Malmöhus län 46
Begravning: 14 Jul 1771 - Hardeberga fsg, Malmöhus län 47
Dödsorsak: Lungsot 46
Händelser
• Han bodde på Tygelsiö By, efter nr 3 år 1736 i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 48
• 1736 blev han antecknad i en husförhörslängd i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 49
Katekismilängd
• Han arbetade som vice kronolänsman hos Claes Flensburg år 1738. 50
-eiii-1-1765-1765-bild-202-sid-385.jpg "(459 KB)
(Klicka på bilden för att se den i full storlek)")
• Han arbetade som Kronolänsman mellan 1 Jul 1765 och 1771. 51
• Han var den 25 Jun 1752 med som vittne på dopet av Nils Bontins o. Susanna Flensburgs son Johan i Borlunda, Malmöhus Län. 52
• Han bodde på Tygelsjö 4 från 1759 till 1770 i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 53
• 1759 blev han antecknad i en husförhörslängd i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 54
• Han förekom år 1765 i en mantalslängd i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 55
• Han förekom år 1766 i en mantalslängd i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 56
• Han förekom år 1767 i en mantalslängd i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 57
• Han förekom år 1768 i en mantalslängd i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 58
• Han förekom år 1769 i en mantalslängd i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 59
• Han förekom år 1770 i en mantalslängd i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 60
Föräldrar
Far: Christian *Johannes* Flensburg (1685-1768) 61
Mor: Nilla Nilsdotter Viborg (Ca. 1681-1759) 62
Makar och barn
1. *Karna Christersdotter (Ber 1705-1709 - ) 63, 63
Äktenskap: Före 1736 64
Status:
Barn:
1. Johan Flensburg (1740- )
2. Jacob Flensburg (Ber 1740-1773) 65
3. Catharina Flensburg ( - )
Nicolaus (Nils) Mathias Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 12 Feb 1879 3
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Grosshandlare i Malmö, Malmöhus län.
Föräldrar
Far: Fritz Johan Mathias Flensburg (1849-1912)
Mor: Hedvig Johanna Nicolina Zetterström (1854-1940)
Makar och barn
1. *Astrid Petersén (27 Apr 1892 - Okänt) 3
Äktenskap: Okänt
Status:
Barn:
1. Levande
2. Beatrice Isabella Flensburg (1922-Ung 1935) (Född inom äktenskapet)
3. Fil Dr Tom Kid Joe Flensburg (1924- ) (Född inom äktenskapet)
Nils Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 20 Maj 1860 67
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Arbetare år 1889 i Sösdala, Norra Mellby, Kristianstads län.
• Han arbetade som statdräng år 1894. 68
• Han bodde på Oskarsfarm år 1894 i Norra Mellby fsg, Kristianstads län. 68
Makar och barn
1. *Elna Rasmusson (18 Jul 1863 - Före 19 Aug 1889) 69, 70
Äktenskap: 29 Dec 1888 - Norra Mellby fsg, Kristianstads län 71
Status:
Barn:
1. Gerda Elida Flensburg (1889-1889) 72
2. Betty Winqvist (7 Maj 1862 - ) 73, 73
Äktenskap: 20 Sep 1891 - Norra Mellby fsg, Kristianstads län 74
Status:
Barn:
1. Gerda Karolina Flensburg (1894- )
Nils Ebbe Jacob Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1811 75
Döptes: 5 Nov 1811 - Södra Rörum, Malmöhus Län
Dog: Efter 1835 - Probably, U.S.A.
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Nils Johan Flensburg (1777-1857) 76
Mor: Elisabeth Christina Bohman (1780-1865) 77
Notiser
Allmänt:
Flensburgska stamtavlan: Avgick våren 1835 till Amerika, sedan ej afhörd.
!SOURCE: Fathers biog LSH/Carlquist FHL #1440047, vol 3, pg 32. States he left
for America in 1835 then never heard from him.
Nils Johan Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 18 Jun 1777 - Tolånga, Malmöhus Län 78
Döptes: 20 Jun 1777 - Tolånga, Malmöhus Län 79
Dog: 14 Dec 1857 - Lunds Domkyrkoförs, Lund, Malmöhus Län 80
Begravning: 18 Dec 1857 - Lunds Domkyrkoförs, Lund, Malmöhus Län 81
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Prost. 3
• Address: Hvellinge, Malmöhus län, Skåne.
Föräldrar
Far: Fil. Mag. Petter Flensburg (1736-1791) 82
Mor: Elsa Marie Lorich (1743-1785)
Makar och barn
1. *Elisabeth Christina Bohman (6 Jun 1780 - 1865) 77, 83
Äktenskap: 26 Nov 1803 - Kävlinge, Malmöhus Län 84
Status:
Barn:
1. Anders Petter Flensburg (1804-1804)
2. Elsa Johanna (Jeannette) Flensburg (1805-1890)
3. Anders Petter Flensburg (1806-1806) 85
4. Elisabeth Christina Flensburg (1808- )
5. Gustafva Juliana Flensburg (1810-1857)
6. Nils Ebbe Jacob Flensburg (1811-Efter 1835)
7. Catharina Ulrika Flensburg (1813-1816)
8. Ingrid Maria Flensburg (1815-1874)
9. Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 86
Notiser
Forskning:
!SOURCE: His biog LSH/Carlquist FHL #1440047, Vol 3 pg. 32. & fathers biog.
Served in the parishes of Östra Hägline, Södra Rörum, Vellinge and Lund. His
son Wilhelm became a bishop; "Svensk Slägt Kalender" 1887 FHL948.5, D25s.
SSK30: Prost i Vellinge. Flensburgska stamtavlan: Kyrkoherde i S:dra Rörum, Prost 1819, Kyrkoherde i Hvellinge 1832, tillträdde 1835.
Nils Oscar Fredrik Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 22 Apr 1915 - Limhamn, Malmö, Malmöhus län 88
Döptes:
Dog: 21 Jul 1989 - Sankt Johannes Fsg, Malmö Kn, Malmöhus Län 88
Begravning:
Dödsorsak:
• Han arbetade som Trädgårdsmästare. 89
• Address 1970: Östanv 3 /Svensson/, 217 74 Malmö. 90
• Address 1989: Lorensborgsg 13 G, 217 61 Malmö. 88
Föräldrar
Far: Oscar Fredrik Flensburg (1875-1943)
Mor: Johanna Bettina Andersson (1898-1987) 91
Makar och barn
1. LevandeFil.Mag. Nils Vilhelm Wargentin Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 23 Maj 1894 - Stockholm 3
Döptes:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Adjunkt. 89
• Han bodde i Vänersborg.
Föräldrar
Far: *Carl* Axel Wilhelm Flensburg (1856-1919) 92
Mor: Anna Charlotta Bredberg (1864-Före 1947)
Makar och barn
1. Levande
Notiser
Allmänt:
SSK43: Adjunkt vid högre allm. läroverket i Vänersborg.
Olaus Magnus Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 12 Feb 1741 - Sövde fsg, Färs härad, Malmöhus län 94
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Han bodde år 1782 i København, Danmark. 95
• Han arbetade som Smed. 96
Föräldrar
Far: Hans 'Johan' Flensburg (1714-1782) 97
Mor: Ellsa Catharina Schmidt (1718-1746) 98
Notiser
Forskning:
Hade varit i Köpenhamn läng, utan att höra av sig, när fadern dog 1782.
Källor
1. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Hans Jörgen Fritz Erik
Fasanstigen 12
286 34 Örkelljunga
Död 8/3 1997.
Folkbokförd i Örkelljunga, Örkelljunga kn, Skåne län.
Född 24/12 1918 i Malmö Sankt Petri (Skåne, f d Malmöhus län).
Gift man (16/10 1954).
--------------
Födelseförsamling i källan:
S:T PETRI (Malmöhus län)
Källor:
RTB 97, SPAR 92.
2. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1876-05-06
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Mårten August
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 28
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 3
Faderns förnamn Mattias Peter Emil
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handl.
Faderns ort K. G. I /5
Moderns förnamn Lovisa Kristina Petronella
Moderns efternamn Pihl
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
3. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
4. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 6 Flensburg, Mathias Peter Emil, son till F 2 i hans 2:a g, f 12 juli 1843 i Malmö (Petri), d. 25 nov 1919 där (ibid). High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Elev vid herrnhutarnas skola i Christiansfeld i Slesvig 1855-57, elev vid Malmö tekn skola 1857-60, utbildades för handelsyrket i familjefirman i Malmö, därefter å utländska kontor (Köpenhamn, Amsterdam, London) 1861-65, prokurist för M Flensburgs Söner 1867-71, egen firma 1871, övertog i familjebolag 1875 även sin farbror Oscar F:s (F 4) i Gävle affärsföretag, led av Sparbanken Bikupans styr från 1873, led av stadsfullm i Malmö 3 april 1880-11 april 1885, led av drätselkammaren (kassaförvaltare 1886-1900), led av styr för Malmö börsfören 1880-1908 (sekr 1902-06, ordf 1907-08), led av Malmö Handels- o sjöfartsnämnd 1881-1905 (ordf 1901-05), led av styr för Malmö navigationsskola 1882-1907, led av styr för Skånska inteckn:s ab 1885-1905 (ordf 1895-1905), ordf i styr för konstindustriella metallutställn i Malmö 1904, preussisk v konsul 1867-68, nederländsk v konsul 1888. - RVO 1888, RDDO s å. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Enligt en sedvänja, som på 1850-talet och fram till 1864 års dansk-tyska krig gärna iakttogs i de äldre köpmansfamiljerna i Malmö, sattes Emil F som tolvåring i skola hos herrnhutarna i Christiansfeld i Slesvig. Efter två år där kom F till Tekniska skolan i Malmö, varpå följde hans egentliga kommersiella utbildning, först på faderns och farbrodern Theodor F:s kontor, därpå 1861-65 utrikes. Han började i Köpenhamn och Amsterdam och kom så till den dansk-engelska firman Westenholz Brothers i London. Denna förmedlade då större delen av spannmålsexporten från Sverige och Danmark till England. Då en äldre bror till F, som sedan faderns död 1861 var prokurist i fädernefirman M Flensburgs Söner i Malmö, dog 1866, hemkallades Emil och övertog dennes befattning, som han skötte 1867-71. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Firman gjorde vid denna tid stora affärer, särskilt i spannmål. En framstående köpman sade om F, att en dugligare köpman än han sedan Mathias F:s tid icke suttit på familjekontoret. Farbrodern Theodor (F 5) sysslade vid denna tid mest med bankaffärer, varför ledningen av firman till stor del lades i F:s händer. År 1871 lämnade han familjefirman för att helt ägna sig åt egen affärsverksamhet. Vissa bekymmer uppkom, då farbrodern Oscar F (F 4) i Gävle kom på obestånd. F och hans mor tecknade dock 10 000 kr var i ett familjebolag, som övertog också Oscar F:s företag. Själv gjorde F i början huvudsakligen spannmålsaffärer, hade goda kreditförbindelser, också i Hamburg, och lyckades utmärkt i de flesta av sina företag. Hans firma blev sedan en av landets största bomullsimportörer, varjämte F gjorde ansenliga stenkolsaffärer. I begynnelsen måhända något spekulativ, blev han med åren allt försiktigare. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F var livligt kommunalt anlitad och satt länge i både stadsfullmäktige och drätselkammare. Hans konstnärliga intressen föranledde hans val till styrelsemedlem i Södra Sveriges konstförening.
Källor o litt: A U Isbergs saml, MSA; af-färshandl:r i släktens arkiv, Malmö. - [P
Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Navigationsskolornas hist. Minnesskr, red av O Flensburg (1941); Sveriges äldsta företag inom handel o industri, press, penningväsen, sjöfart o andra näringar, red av C Forsstrand (1923).
Bengt Hildebrand.
5. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 28 april 1871 i Lund (Domk) m Lovisa (Louise) Christina Petronella Pihl, f 2 nov 1847 i Husie (Malm), d. 25 jan 1922 i Malmö (Petri), dtr av prebendekomministern Mårten Wilhelm P o Sofia Josefina Hellstenius.
6. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1872-12-03
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Gerda Maria
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Johan Fredrik
Faderns efternamn Nilsson
Faderns titel skollärare
Faderns ort Fliten N. III /355
Moderns förnamn Anna
Moderns efternamn Jönsson
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:12.
7. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.
8. Stavning av Metta: Se gravkälla.. .... Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.
9. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:2 (1729-1746) sid 89. 1733
Den 23 Februarii
Christnades Rådmannen Wilhelm Flensburgs
dotter, som wid dopet Kallades Mätta Maria;
född den 21 dito. Moderns namn är Anna Mar
garetha Riber. Wittnen woro: Kÿrckioherden i
Fosie, H:r Hans Lorich, Stads(bok)håller H:r Lars Ha
geström, Stadsfiskalen Hub: Lorentz Munthe, Ma
dame Maria Sahl: Per Ribers bar barnet,
Präste Enkian Madame Catharina Sahl: Sarnows och
Jungfru Elisabeth Sarnow. Wärcket förrättades
av H:r Pastoren Corvin.
10. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se detta dop.
11. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, mtl 1765, EIII:1
Malmö. 4:e Roten
Nr. 376. Aflidne Rådman Flensburgs Enka, D:r Mätta Maria p: Elna.
12. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, mtl 1765.
13. Gravstenen, Flensburg grav 2, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Metta Maria Naerman
... - ...
( Ev. ofullständigt avskriven ). Flensburgska Stamtavlan.
14. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), Student vid Lund maj 1712, stadsnotarie i Malmö 9 apr 1719, rådman 23 aug 1731, kämnärspreses 26 okt 1734. Han har utgivit: "Kort berättelse om det såkallade S:te Knuts gilldet, besynnerligen det, som nu i Malmö florerar"; tryckt i Lund 1743 hos Ludvig Decraux. .... Kyrkböcker, Fosie, se dop.
15. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.), Tryckt litteratur Lindberg:1 (1719-1917) sid 100
G. Landskanslisterna.
. 6. Conrad Quensel, f. i Lund 1727 29/1; föräldrar: professorn Conrad Q. och Anna Petronella Svågersdotter; förekommer 1750 såsom landskanslist; hallrättsnotarie i Malmö 1759; död i Malmö 1762 i juni.
g. i Malmö 1765 25/11 m. Mätta Maria Flensburg ....
16. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop. .... Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB).
17. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB).
18. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dop.
19. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), Paul Jostson Nehrman d. 1782. .... Kyrkböcker, Malmö, Se giftermål 1768.
20. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se dop.
21. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:2 (1739-1791) sid 27. ---- lystes första gången för handels-
mannen herr Paul Nehrman som af.it-
trat ..io barn och Secretaire Qwen-
sels änka fru Mätta Maria Flens-
burg.
Wigda samma
d 7 Mai.
22. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:1 (1698-1729) sid 651. 1724
Junius
d 22 Christnades Secreterarens Wil
helm Flensburgs barn wid Namn Metta
Maria född d 1(9). Eisdem, Moderns N: Mar:
gareta Pers d:ter Riber, Mitt... Rådman
Mårten Hartman, Anders Riber, Jocum Riber
Aud(o)nten Pär ...jer, Sni(karen) ... Mätta
fru Lorichs, ....
23. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G. 1) 26 juni 1864 m. Nathalia Flensburg, f. 17 mars 1841 i Malmö (S:t Petri), d. 20 juli 1884 i Malmö (Caroli), dotter av handlanden Gustaf Flensburg och Charlotta Wilhelmina Ståhle.
24. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
25. Gravstenen, Tilltalsnamn: Se makens gravkälla. .... IGI - Family Search, CHARLOTTA WILHELMINA STAHLE
Sex: F
Event(s):
Christening: 6 Jun 1816
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
Parents:
Father: PETER STAHLE
Mother: MARIE MANDORFF
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
C430733 1792-1823 0146190 Film NONE.
26. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 2. Johan Henrik Emanuel Dieden, den föregåendes son, f. 26 juni 1840 i Malmö (Caroli), d. 15 febr. 1923 där. Skol-och merkantila studier i in- och utlandet; innehavare av den av fadern grundade firman från 1879 till dess den ombildades till aktiebolag inom familjen 1908, därefter ordf. i dess styr; revisor vid riksbankens avdelningskontor i Malmö 1873-74; ordf. i styr. för navigationsskolan i Malmö 1874-82; stadsfullmäktig i Malmö 1875-1910; led. av Malmö Caroli församl:s kyrkoråd 1878-1923, kyrkvärd i samma förs. 1879-1923; led. av hamndirektionen 1880 -1910 (v. ordf. 1881-89 och ordf. 1890-1910); led. av riksdagens andra kammare 1885-96 och av första kammaren 1900-10, varunder han bl. a. var led. av bevillningsutskottet 1896 och av lagutskottet 1904-05; ordf. för andra kammarens talmansdeputation 1896; led. av tullstatskommittén 1900-02; italiensk v. konsul 1863-95 och belgisk konsul 1887-92. RVO 1884; RNO 1895; KV02kl 1900; guldmedalj för medb. förtj. 8. st. 1915; KVOlkl 1920. .... Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1840-06-26
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Johan Henric Emanuel
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 26
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Johan Henric
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel handlande
Faderns ort N. 35
Moderns förnamn Mariana Beata
Moderns efternamn Bager
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa MALMÖ Caroli CI:10.
27. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). .... Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).
28. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1865-03-30
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bertha Mariana Charlotta
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 23
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Johan Henr. Emanuel
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel italienskeconsul bokhållare
Faderns ort N. 24 /66
Moderns förnamn Nathalia
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:11.
29. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1867-03-05
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Johan Henrik
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Johan Henrik Emanuel
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel consul v. italiensk
Faderns ort 4 S:t Gertrud N. 1
Moderns förnamn Nathalia
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:11
Övrigt:
hsf. fol. 17.
30. Demografisk databas för södra Sverige,
Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1868-05-05
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Clara Ida
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 27
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Johan Henrik Emanuel
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel consul vice italiensk
Faderns ort St. Gertrud N. I
Moderns förnamn Nathalia
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:11
Övrigt:
hsf. fol. 27.
31. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1870-07-06
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Victor Emanuel
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 29
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Johan Henrik Emanuel
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel consul italiensk
Faderns ort S:t Gertrud N. I /27
Moderns förnamn Nathalia
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:11.
32. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1876-03-30
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Gustaf Theodor
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 35
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 5
Faderns förnamn Johan Henrik Emanuel
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel consul v. italiensk
Faderns ort Österport N. IV /182
Moderns förnamn Nathalia
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:13.
33. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1877-09-24
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Mariana
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 36
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 6
Faderns förnamn Johan Henrik Emanuel
Faderns efternamn Dieden
Faderns titel consul
Faderns ort Österport N. IV /182
Moderns förnamn Nathalia
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:13.
34. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 5 Flensburg, Niclas Theodor, son till F 1, helbror till F 2 o F 4, f 25 aug 1822 i Malmö (Petri), d. 16 jan 1898 där (ibid). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Inskr vid Lunds univ 29 sept 1840, handelsstud i Tyskland, England o Danmark, anställd på faderns kontor, burskap som handl i Malmö 25 okt 1847 (borgared 3 nov), deläg i fir-man i sl av 1840-talet, deläg i f:a M Flensburgs Söner 1851, brittisk v konsul i Malmö 1854, stadsfullm i Malmö 16 dec 1862-1892 (v ordf 24 juli 1865-8 jan 1866, 20 jan 1873-1877, 24 jan 1879-23 sept 1892), led av styr o disp för Malmö Bomullsväfveri AB 1 jan 1873, i styr för Tekn skolan i Malmö, i styr för vattenverket o navigations-skolan, ordf i Handels- o sjöfartsnämnden i Malmö samt i styr för Fastighets ab Sva-nen, led av AK 1878-81. RVO 1880, RNO 1894, KVO2kl 1896. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Efter grundliga handelsstudier inträdde Theodor F i familjefirman, där brodern August (F 2) redan var delägare. Bröderna fortsatte efter faderns död 1851 affären under namnet M Flensburgs Söner (jfr ovan under F 2). Sedan August F dött 1861 och Theodor 1874 upptagit sin son konsul Peter M F i firman, övergick denna under bådas ledning till bosättnings-, vävnads- och vitvaruhandel, som ännu består. Under årtionden styrelseledamot och 25 år ordförande i styrelsen för Tekniska skolan i Malmö hade F 1896 glädjen få inviga dess nya byggnad. Även för barnsjukhuset i Malmö intresserade han sig mycket. Under många år var han ombud i Malmö för Köpenhamns Privata Laanebank, ävensom agent för Lloyd och ett flertal andra utländska försäkringsbolag. F var medlem av Malmö stadsfullmäktige i 30 år, därav mer än halva tiden som vice ordförande. En kort tid, 1878-81, tillhörde F riksdagens andra kammare. Hans inlägg i debatten var burna av en varm övertygelse och alltid formellt fulländade. Liksom brodern August skrev också Theodor vers, mindre känsliga och omedelbara men klarare. Den begåvade och bildade F var en sällskapligt lagd man med fint umgängessätt. Han var stolsbroder i S:t Knuts gille i Malmö och även med i Par Bricole. Genom både sin person och sin mångsidiga och framgångsrika verksamhet hörde F till de stora representanterna för Malmö borgerskap under 1800-talets slut.
Tryckt arbete: >Sextioåringens förstlingar.> Tillfällighetsrim. Utg. af E[rnst] F[lensburg]. Karlshamn 1902. (4), 118 s.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Isbergs saml ang stadsfullm i Malmö, nr 14 (s 215), MSA. - Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Sydsv D 9 dec 1897 o 17 jan 1898 (nekr).
Bengt Hildebrand. .... Tilltalsnamn se gravstenen..
35. Gravstenen, Gamla kyrkogården, Gustav Adolfs Torg, Malmö. Theodor Flensburg
25 aug 1822 - 16 jan 1898
Emelie Flensburg f. Ståhle
22 aug 1822 - 11 maj 1898.
36. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d. 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792-96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799-1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824-51. RVO 1845. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamnsgatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817. F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herr-gårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin. F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv Slottsstaden i Malmö. F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jör-gen Kocks, Frans Suells och L I Bagers).
Papper efter F i släktens arkiv, Malmö.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Is-bergs saml ang stadsfullm i Malmö, MSA. - E Bager o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1936); Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949); E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); nekr i Snäll-Posten från Malmö nr 10, 23 jan 1851.
Bengt Hildebrand.
37. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 1) 29 jan 1808 i Malmö (Petri) m Benedicta Sophia Thomson, f 19 sept 1788 där (ibid), d. 6 okt 1825 där (ibid), dtr till handl i Malmö Niclas T o Henrica Örngren. .... Tilltalsnamn: Se makens gravkälla..
38. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 8 dec 1847 i Malmö (Petri) m Emelie Adolphina Ståhle, f 22 aug 1822 där (ibid), d. 11 maj 1898 dir (ibid), dtr till handl i Malmö Petter S o Marie Catharina Mandorff samt syster till August F:s (F 2) båda hustrur. .... Tilltalsnamn se gravstenen.. .... IGI - Family Search, EMILIE ADOLPHINA STHALE
Sex: F
Event(s):
Christening: 1 Sep 1822
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
Parents:
Father: PETER STHALE
Mother: MARIA MANDORFF
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
C430733 1792-1823 0146190 Film NONE.
39. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
40. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Elly Maria Flensburg, f. 4 nov. 1853 där (ibid.), d. 16 okt. 1934 där (Limhamn), dotter av grosshandlaren i Malmö, konsul Niclas Theodor Flensburg och Emilie Adolphine Ståhle.
41. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1857-09-06
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bertha Anna
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 35
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Theodor
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel consul handlande
Faderns ort N. 609
Moderns förnamn Emelie Adolfine
Moderns efternamn Ståhle
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:7.
42. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1862-07-18
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Thea Elisabeth
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 39
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Niclas Theodor
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel consul handlande
Faderns ort N. 609
Moderns förnamn Emelie Adolphine
Moderns efternamn Ståhle
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa MALMÖ S:t Petri CI:8.
43. Kyrkböcker, Skårby, Se dop. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.), Tryckt litteratur Lindberg:1 (1719-1917) sid 173
L. Kronolänsmännen
Torna härads mellersta distrikt. 53. Niklas Flensburgh, f. i Skårby 1707 21/4; föräldrar: klockaren Johan F. och Nilla Nilsdotter Viborg; hade först anställning hos en häradsskrivare, som erhöll 100 daler för det han skulle göra F. försvarlig i kronoräkenskapernas slutande; kom därefter in på kronofogdekontor och begav sig sedan, för att bättre söka sin lycka, till en kyrkbokhållare; slutligen gårdsskrivare på åtskilliga gårdar, till dess han 1738 blev vice krl. hos ovannämnde Claes Flensborg; odinarie krl. i juli 1739; död i Tygelsjö av Hardeberga socken i juli 1771.
G. m. Karna Kristensdotter. Barn: Johannes, rusthållare, Hans och Jakob samt Katarina, g. m. drängen Sven Persson.
44. Kyrkböcker, Skårby, Se dop.
45. Kyrkböcker, Skårby, C:1. 1707
d: 21 April blef klockarens Johannes Flensburg lilla Sohn född ... d: 28 Ejusdem Christnad utij ... Nicolaus Mater Nilla Nilsdotter, Testes Måns Lars: (Hans) Nic... Matts Jeps: Sissela Matts Jeps, Margaretha Johansdotter.
46. Kyrkböcker, Hardeberga, se begr.
47. Kyrkböcker, Hardeberga, C:1. 1771, Julij
10) den 14 begrofs Länsman Niclas Flänsburgh ifrån Tygelsiö i Hardeberga ga Kyrckijogård, död den 10:de för-... af (Lungsot) 66 åhr gl.
48. Kyrkböcker, Hardeberga, kat 1736.
49. Kyrkböcker, Hardeberga, Kat:1. Tygelsiö Bÿ
3. ...
...
Niclas Flinsborg ålder=28
Hustrun Karna ålder=27.
50. Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.)
51. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, mtl 1765, 1766, begr. 1771. .... Otto Lindberg, Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 (Malmö 1919 A.-B. Lundgrens Söners Boktr.)
52. Kyrkböcker, Borlunda, se dopet ifråga.
53. Kyrkböcker, Hardeberga, se hfl 1759, mtl 65,66,69,70.
54. Kyrkböcker, Hardeberga, AI:1. Tygelsjö
nr 4:
Niclas Flensburg ålder=54
h: Karna Christers dott. ålder=54
Gosse Ola ålder=10
Piga Bengta (Sine) ålder=18.
55. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, EIII:1 mtl 1765
Hardeberga. Tygelsiö
2. Brukas av Kronolänsman Flensburg (d: Davita) (1 dräng)
...
4. Kronolänsman Flensburg h: S: Jacob, d: Eu.s..i.m (1 man,1 hustru,1 son,1 dotter ).
56. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, EIII:3, mtl 1766. Tygelsiö
nr 2. Brukas af Kronolänsmannen Flensburg, d:r Nills p: Hanna
...
nr4. Kronolänsman Flensburg, h: dot Catrina dess doter Christina 3/4 år Catrina 13, g: Anders 12 P: Sissa 13.
57. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, EIII:5, mtl 1767
Hardeberga. Tygellsiö
2. brukas af Kronoländsman Flensburg d:r Åke pig: ...
4. Kronoländsman Flensburg h: dot: Catrina d:r Åke ... (dotdot) Constinal. Catrina.
58. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, EIII:7 mtl 1768
Hardeberga. Tygelsiö
2. Brukas under KronoLändsman Flensburg D.r Åke, pig Si...
4. Krono Ländsman Flensburg, h: dot Katharina, Kristina 2. ock fl: K...ina 12. g: Hindrick 11. fl: Sissa 14. ... ...
59. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, EIII:9, mtl 1769
Hardeberga. Tygelsiö
2. ...
ibm Brukas till hustrun af cronolansman Flensburg, S: Johan
...
4. Cronolänsman Flensburg, h: p: Mätta, ..: G...ina G(rön) ..:.
60. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, EIII:11 mtl 1770. Tÿgelsjö
2. ...
Brukas af Kronoländsmannen Flensburg Sohn Johan.
4. Kronoländsmannen Flensburg hust:, D:r Nils pg: Mätta.
61. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, se begr. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Se dop.
62. Kyrkböcker, Skårby, Se barns födelse samt Viborg från egen död. .... Kyrkböcker, Skårby, Se dop.
63. Kyrkböcker, Hardeberga, Se hfl 1759 make NF.
64. Kyrkböcker, Hardeberga, gifta i Kat 1736.
65. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, se mtl 1765 fadern.
66. Demografisk databas för södra Sverige, Se giftermål 1888.
67. Demografisk databas för södra Sverige.
68. Demografisk databas för södra Sverige, Se barns födelse 1894.
69. Demografisk databas för södra Sverige, se giftermål 1888.
70. Demografisk databas för södra Sverige. .... Demografisk databas för södra Sverige, Se dotters död 1889.
71. Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv E:2. Vigda i Norra Mellby församling
1863-1894
Datum Datum avser
1888-12-29 vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Nils Flensburg Elna Rasmusson
Titel Titel
arb. piga
Ort Ort
På socknen Sösdala
Ålder / födelseår Ålder / födelseår
1860-05-20 1863-07-18
Civilstånd Civilstånd
ogift ogift
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd
600 274
Anmärkning
M. Närv. och hinderslös Q. d-o d-o
Källhänvisning
Arkiv Sid- / ordningsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv E:2 1 / 11
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsbarhetsproblem i förlaga Mikrokort volymnr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:4 1863-1888 samt Norra Mellby E:2 1888-1894.
.
72. Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv C:5. Födda i Norra Mellby församling
1874-1894
Datum Datum avser
1889-04-11 född
Barnet
Namn Kön
Gerda Elida kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
1
Fader Moder
Namn Namn
Nils Flensburg Elna Rasmusson
Titel Titel
arb.
Ort Ort
Sösdala
Ålder/födelseår
25
Dopvittnen
Hanna Rasmusson S. Rörum Nils Rasmusson S. Rörum Nils Persson S. Rörum
Övrigt
Fadern 28 år. Gifta 3/12 år. Barnet födt o döpt i S. Rörum enl. avis d. 24/4 89
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv C:5 118 / 21
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund 283
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:5 1874-1894.
. .... Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv F:1. Döda i Norra Mellby församling
1863-1894
Datum Datum avser
1889-08-19 död
Den döde
Gerda Elida kvinna
Titel Civilstånd
ogift
Ort Äktenskaplig börd
Sösdala station inom äktenskapet
Dödsorsak Ålder / födelsedatum (i förekommande fall)
å: m: 4 d: 8 dat:
Attest
Anförvant
Namn Ort
Nils Flensburg
Titel Relation
arbetare fader
Övrigt
Moder: afl. Elna Rasmusson. Död i S. Rörum Avis om begrafn. i S. Rörum ingick d. 23/12 89
Källhänvisning
Arkiv Sid- / årsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv F:1 40 / 16
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund 283
Läsbarhetsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:4 1863-1875 samt Norra Mellby F:1 1875-1894.
.
73. Demografisk databas för södra Sverige, Se vigsel 1891.
74. Demografisk databas för södra Sverige, Norra Mellby kyrkoarkiv E:2 7 / 1. Vigda i Norra Mellby församling
1863-1894
Datum Datum avser
1891-09-20 vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Nils Flensburg Betty Winqvist
Titel Titel
arbetare piga
Ort Ort
Sösdala station Skea
Ålder / födelseår Ålder / födelseår
1860-05-20 1862-05-07
Civilstånd Civilstånd
änkling ogift
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd
283 520
Anmärkning
M. Företedde bouppteckning af d.10/8 1889 och arfsredovisning af d.1/10 1890 Q. Närv. och hinderslös Mannens andra gifte.
Källhänvisning
Arkiv Sid- / ordningsnummer
Norra Mellby kyrkoarkiv E:2 7 / 1
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsbarhetsproblem i förlaga Mikrokort volymnr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Norra Mellby C:4 1863-1888 samt Norra Mellby E:2 1888-1894.
.
75. Flensburgska Stamtavlan.
76. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.
77. Kyrkböcker, Kävlinge, se födelse.
78. Kyrkböcker, Tolånga, Färs kontrakt, Malmöhus län, 1777.
Junii d: 18 föddes RegementsPastoren H:r Magister Pehr Flentzburg och fru Else Maja Lorich i Tolånga en Son, som d. 20 ... bars till dopet ... ... ... Fröken Hedvig Barbara von Böhn på (Vanstads)torps Gård och blef kallad Nils Johan.
Testes: ... Lieutenanten ... G... Evert Trane. på Löfvestad, Härads Hövdingen Högädle Herr Jonas Ingman på Tog(es)arp, Herr ... Magnus Gyllenpalm i Tolånga, ... ... ... Herr Pehr Palpe ibm, ... ... Hr Johan Flentzburg ifrån Söfde, Wählborna Fröken Sophia von Böhn.
79. Kyrkböcker, Tolånga, Färs kontrakt, Malmöhus län, Se födsel.
80. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se begr.
81. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Lunds domkyrkoförsamling F:4 (1844-1861) Bild 114. 1857
[död] Dec 14 [Begrafen] Dec 18 [Hemvist] Lund [Namn] Prosten och Kyrkoherden Nils Johan Flensburg [Annotationer] 3 ring. bgr i Främre Förs. [år] 80 [Mån] 5 [Dag] 27.
82. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Carlquist LSH, del 6
Frosta Kontrakt
Södra Rörum och Häglinge.
sid 118. 15. Pehr Flensburg
P.F. var f. i Malmö juni 1736, son av rådmannen Wilhelm Flensburg och Anna Margareta Riber; gick i Malmö skola, student 1751 16/12, efter kallelse av faderns halvbror, kh i Osby H. P. Lorich prv till dennes medhjälpare 1760 7/9. ... medföljde Lorich vid dennes förflyttning till Hjärsås 1762, fil. mag. 23/6 1763, e.o. reg.-pred. vid Södra skånska kav. 5/1 1771, 2:e reg.-präst 26/2 1772, 1:e reg.-präst 11/7 1773, ..., kh. i S.R. & H. 6/9 1780, ..., prost ö.e.f. 12/9 1786, död i S.R. 14/4 1791.
g. 1:o i Hjärsås 1773 m. Elsa Maria Lorich, f. i Malmö Pe. 4/10 1743, död i S.R. 30/8 1785 ( enl. hennes bouppt. Frosta s.å. 17/9), dotter av kh. i Hjärsås, hdsprosten Hans Peter L. och hans 2:a h. Maria Sofia Hellman. Barn:
- Hans Wilhelm, död i Tolånga 13/1 1780.
- Nils Johan, f. i Tolånga 18/6 1777, kh i Vellinge.
- Mattias, f. i T. 24/9 1779, handlande i Malmö, död därst. 22/1 1851.
G. 2:o 15/9 1786 (enl. Elg. 2, s. 158) m. Christiana Elisabeth Danckwardt, f. i Riseberga 30/9 1743, död på Göingeholm, Häglinge, 3/7 1816, dotter av hdshövd. i N. & S. Åsbo m.fl., sederm. i Villands m.fl. hd, tituläre lagmannen Carl Gustaf D. (adl. ätten n:r 1412) och Elisabet Schaeij.
83. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Kyrkböcker, Kävlinge, se dop. .... Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Se maken.
84. Kyrkböcker, Kävlinge, Kävlinge C:1 (1734-1831) Bild 155 / sid 298. Nowember 1803.
2) Den 26. Dito sammanwides komministeren wid Rörums
och Häglinge församlingar Ärewördige och Wällärde Herr
Magister Nils Johan Flensburg och Demoiselle Ellse Christina
Bohman här af församlingen.
85. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, se dop.
86. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.
87. Sveriges Släktforskarförbund, 1915-04-22
Flensburg, Nils Oskar Fredrik
Östanv 3 /Svensson/
217 74 Malmö
Kyrkobokförd i Slottsstaden (Malmö kn, Malmöhus län, Skåne), distrikt 07, fastighet 85713. Mantalsskriven på samma ort.
Född 22/4 1915 i Limhamn (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Malmöhus län 1971
. .... Folkbokföringen via allmän terminal, 970625. Flensburg, Nils Oskar Fredrik, f 22/04/1915. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Nils Oskar Fredrik
Lorensborgsg 13 g
217 61 Malmö
Död 21/7 1989.
Kyrkobokförd (1983) i Sankt Johannes, Malmö kn, Malmöhus län. Mantalsskriven (1983) på samma ort.
Född 22/4 1915 i Limhamn (Skåne, f d Malmöhus län).
Frånskild man (17/3 1967).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Sankt Johannes, Malmö kn, Skåne län
Födelseförsamling i källan:
LIMHAMN (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 90, RTB 89.
88. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
89. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
90. Sveriges Släktforskarförbund.
91. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Johanna Bentina
Vasag 14 B
216 12 Malmö
Död 19/2 1987.
Kyrkobokförd (1983) i Limhamn, Malmö kn, Malmöhus län. Mantalsskriven (1983) på samma ort.
Född 5/3 1898 i Hyllie (Skåne, f d Malmöhus län).
Änka (31/1 1943).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Limhamn, Malmö kn, Skåne län
Födelseförsamling i källan:
HYLLIE (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 90, RTB 87.
92. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.
93. Juridiska arkiv, Häradsrätter, Se bouppteckning för fadern. "Sonen i första giftet".
94. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, C;2. 1741
Olaus Magnus. Klockarens Johannis Flensburgs och Ellsa Chatarina Schmidts lilla Sohn på Söfde född d 12 Februarii, ... Modren S.... i ... ... från Skårby Nilla Viborg hålt honom öfver dopet.
............... Herr Inspector (Hesp) .... Magnus Schmidt ... Olaus Mällniss..., ... Hindrich Möller, ... Johan ... ..., Botilla G...ch, Maria Mallmberg, Bent Fruntsens, Bengta Nills Mårtens, Johanna Christina Schmidt, Margaretha Flensburg från Skårby, Jungfru Anna på Söfdeborg.
95. Juridiska arkiv, Häradsrätter, Se bouppteckning för fadern.
96. Juridiska arkiv, Häradsrätter, Se faderns bouppteckning.
97. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), sid 211. 1031. Johan Flensburg, son af klockaren Johan F. († 1768) och Nilla Nilsdotter Viborg († 1759); f. i Skårby 9 mrs 1714; gick i Ystads skola; Klockare i Söfde och Blentarp (efter svärfadren) 1742; † i Söfde 24 april 1782.
98. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, se begr.