Levande 
      Kön: M

Föräldrar 
            Far: Carl-Gustaf Anders Flensburg (1919-1992) 1 
            Mor: Levande
Makar och barn 
1. Levande
           Barn:
                1. Levande
Stillborn Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: Dödfödd
     Begravning: 9 Maj 1828 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Mathias Flensburg (1779-1851) 2 
            Mor: Anette (*Anna*)  Brita Thomson (1799-1877) 3
Notiser
Allmänt:
!DEATH: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1828:688.

Twin Stillborn Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: Dödfödd
     Begravning: 1853 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Pehr *August* Flensburg (1811-1861) 4 
            Mor: *Mathilda* Carolina Ståhle (1819-1896) 5
Notiser
Allmänt:
!BURIAL: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - A stillborn twin - 1853:288.

Twin Stillborn2 Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: Dödfödd
     Begravning: 1853 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Pehr *August* Flensburg (1811-1861) 4 
            Mor: *Mathilda* Carolina Ståhle (1819-1896) 5
Notiser
Allmänt:
!BURIAL: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - A stillborn twin - 1853:288.

Susanna Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 3 Jan 1712 - Skårby fsg, Ljunits härad, Malmöhus län 7
            Dog: 
     Begravning: 14 Jan 1712 - Skårby fsg, Ljunits härad, Malmöhus län 8
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Christian *Johannes* Flensburg (1685-1768) 9 
            Mor: Nilla Nilsdotter Viborg (Ca. 1681-1759) 10
Susanna Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Hon var den 22 Jun 1734 med som vittne på dopet av Jacob Flensburgs dotter Johanna Christina i Stävie fsg, Malmöhus län. 11
• Hon var den 15 Mar 1736 med som vittne på ett dop i Stora Harrie fsg, Malmöhus län.
• Hon var den 15 Aug 1736 med som vittne på ett dop i Stora Harrie fsg, Malmöhus län.
• Hon var den 11 Mar 1743 med som vittne på ett dop i Stora Harrie fsg, Malmöhus län.

Föräldrar 
            Far: Hans Flensburg (1688-      ) 12 
            Mor: Elsa Catarina Efwerlöf (Ca. 1678-1741) 13
Makar och barn 
1. *Nils Bontin (       -       ) 14 
      Äktenskap: 4 Aug 1751 - Borlunda, Malmöhus Län 15
         Status: 
           Barn:
                1. Johan Bontin (1752-Ca. 1752) 16
                2. Clas Bontin (1753-1756) 17
                3. Elsa Catharina Bontin (1756-      ) 18
                4. Hans Bontin (1759-      ) 18
                5. Lars Bontin (1763-      ) 18
Levande 
      Kön: K

Föräldrar 
            Far: *Bror* August Fritz Flensburg (1877-1936) 19 
            Mor: *Frida* Elisabet Malmström (1893-1994) 20
Makar och barn 
1. Levande
Thea Elisabeth Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 18 Jul 1862 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 22
         Döptes: 
            Dog: Okänt
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Niclas *Theodor* Flensburg (1822-1898) 23 
            Mor: *Emelie* Adolphine Ståhle (1822-1898) 24
Makar och barn 
1. *Oscar Filip Leopold Schoug (1 Dec 1855 - 1922) 25, 26 
      Äktenskap: 1887 27
         Status: 
           Barn:
                1. Ella Ulla Emilia Schoug (1887-      ) 28 (Född inom äktenskapet)
                2. Johan Philip Theodor Schoug (1891-      ) 29 (Född inom äktenskapet)
                3. Daisy Schoug (1893-      ) 30 (Född inom äktenskapet)
                4. Edith Maria Schoug (1897-      ) 31 (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
!BIRTH: St.Petri, Malmö index FHL #146187 - 1862:86
SOURCE: "Svensk Slägt Kalender" 1887/Örnberg FHL948.5, D25s & #924726

Levande 
      Kön: M

Föräldrar 
            Far: Fritz *Peter* Flensburg (1916-1997) 32 
            Mor: Levande
Thomas Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 24 Jul 1924 - Malmö (S:t Pauli), Malmöhus län 34
         Döptes: 
            Dog: 11 Nov 1995 - Gustav Adolf Borås, Borås Kn, Älvsborgs Län 34
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Notiser
• Address 1995: Vendelshöjdsg 1, 502 45 Borås. 34

Föräldrar 
            Far: Gunnar Flensburg (1880-1935) 
            Mor: Gudrun Tecla Petersson (1902-      )
Makar och barn 
1. Levande
Fil Dr Tom Kid Joe Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 31 Mar 1924 22
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Address:
Borås
Älvsborgs län

• Address Jan 2008: 35 14-900 43 Ave
Vernon, BC V1T9C8
Canada

Föräldrar 
            Far: Nicolaus (Nils) Mathias Flensburg (1879-      ) 
            Mor: Astrid Petersén (1892-      )
Ulrica Margaretha Flensburg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 6 Nov 1743 - Sövde fsg, Färs härad, Malmöhus län 36
         Döptes: 24 Nov 1743 - Sövde fsg, Färs härad, Malmöhus län 37
            Dog: 31 Jan 1744 - Sövde fsg, Färs härad, Malmöhus län 38
     Begravning: 16 Feb 1744 - Sövde fsg, Färs härad, Malmöhus län 39
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Hans 'Johan' Flensburg (1714-1782) 40 
            Mor: Ellsa Catharina Schmidt (1718-1746) 41
Wilhelm Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 11 Dec 1693 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 43
         Döptes: 13 Dec 1693 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 44
            Dog: 31 Jan 1695 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 45
     Begravning: 11 Feb 1695 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 46
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: *Hans* Johansson Flensburg (1647-1709) 47 
            Mor: Metta Larsdotter Hartman (Ber 1670-1752) 48
Notiser
Allmänt:

Forskning:
!BIRTH: Fosie parish reg FHL #145123, held for chr by Susanna the wife of
Johan Flensborg of Malmö.

Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 3 Aug 1819 - Bjäveröd, Södra Rörum, Malmöhus Län
         Döptes: 
            Dog: 31 Okt 1897 - Lund, Malmöhus län 50
     Begravning: 5 Nov 1897 - Lund, Malmöhus län, Sverige
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Biskop.
• Han bodde i Lund, Malmöhus län.

Föräldrar 
            Far: Nils Johan Flensburg (1777-1857) 51 
            Mor: Elisabeth Christina Bohman (1780-1865) 52
Makar och barn 
1. *Constance Carolina Nyström (20 Okt 1829 - 11 Sep 1891) 53, 22 
      Äktenskap: 10 Jun 1854 - Lund, Malmöhus län
         Status: 
           Barn:
                1. *Nils* Olof Mathias Flensburg (1855-1926) 54
                2. *Carl* Axel Wilhelm Flensburg (1856-1919) 55
                3. *Ebbe* Gustaf Flensburg (1859-1919) 55
                4. Christina *Maria* Flensburg (1860-1930) 55
                5. Constance Flensburg (1863-1910)
                6. Wilhelm Flensburg (1865-1896)
                7. Gustafva Mathilda Flensburg (1867-1964)
                8. *Johannes* Laurentius Flensburg (1871-1958) 56
Notiser
Allmänt:
!SOURCE: Fathers biog FHL #1440047, vol 3, pg 32; "Svensk Slägt Kalender" 1887/
Örnberg FHL 948.5, D25s & #924726; "Svenskt Biografiskt Lexikon" FHL 948.5,
D36s; "Svenska Män och Kvinor" FHL 948.5, D3mk.
SSK30: Biskop i Lunds stift, prokansler för Lunds universitet 1865.

Wilhelm Flensburg 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 6 Mar 1695 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 43
         Döptes: 17 Mar 1695 - Fosie, Malmöhus län, Sverige 58
            Dog: 2 Mar 1755 59
     Begravning: 7 Mar 1755 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 42
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som stadsnotarie i Malmö den 9 Apr 1719 i Malmö, Malmöhus län. 59
• Han arbetade som (Stads)Secreterare från 1723 till 1729 i Malmö, Malmöhus län. 60
• Han var den 3 Sep 1723 med som vittne på dopet av Handelsman Jost Sarnows och Rigisa Christina Lieffertz dotter Magdalena i Malmö (S:t Petri), Malmöhus län. 61
• Han arbetade som rådman den 23 Aug 1731 i Malmö, Malmöhus län. 59
• Han arbetade som kämnärspreses den 26 Okt 1734 i Malmö, Malmöhus län. 59
• Han bodde på Gården å tomten N:o 376 i Malmö, Malmöhus län.
• Han var den 9 Okt 1743 med som vittne på dopet av Hans Peter Lorichs dotter Elsa Maria i Malmö (S:t Petri), Malmöhus län. 62

Föräldrar 
            Far: *Hans* Johansson Flensburg (1647-1709) 47 
            Mor: Metta Larsdotter Hartman (Ber 1670-1752) 48
Makar och barn 
1. *Anna Margareta Riber (17 Okt 1699 - 7 Dec 1786) 59 
      Äktenskap: 26 Jun 1723 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 63
         Status: 
           Barn:
                1. Mätta Maria Flensburg (1724-1732)
                2. Hans Flensburg (1726-1743) 64
                3. Petter Flensburg (1728-1730) 64
                4. Johan Lorentz Flensburg (1729-1786) 65
                5. Peter Flensburg (1731-1736) 64
                6. Mätta Maria Flensburg (1733-1827) 64
                7. * Fil. Mag. Petter Flensburg (1736-1791) 66
Notiser
Forskning:
!BIRTH: Fosie parish reg FHL #145123, held by Magdalena Lieferth.
MARR: St.Petri parish reg. FHL #146194 pg 91V, " the city secretary Wilhelm
Flensburg, & Jungfru Anna Margaretha Riber, md 26 Jun 1723".
BURIAL: St.Petri parish reg. FHL #146195. pg 217. Cause: not given Age: 60yrs
PROBATE: Malmö probate FHL #146519 pgs 1225-1234.
SOURCES: Fathers biog LSH/Carlquist FHL #1440047, vol 2, pg 359, #10; "Svenskt
Biog Lexikon" FHL 948.5, D36s, pg 167; "Svensk Slägt-Kalender 1887"/Örnberg FHL
948.5, D25s & #924726; "Bidrag till Malmö stads historia"/A.U. Isberg, vol 2a,
pg 413 (Malmö archives).



Källor

1. Sveriges Släktforskarförbund, 1919-12-20

Flensburg, Carl Gustaf Anders

Per Albin Hanssons v 52 B
214 63 Malmö

Kyrkobokförd i Eriksfält (Malmö kn, Malmöhus län, Skåne), distrikt 03, fastighet 15036. Mantalsskriven på samma ort.

Född 20/12 1919 i Tygelsjö (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Malmöhus län 1971.

2. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d. 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792-96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799-1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824-51. RVO 1845. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamnsgatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817. F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herr-gårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin. F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv Slottsstaden i Malmö. F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jör-gen Kocks, Frans Suells och L I Bagers).
Papper efter F i släktens arkiv, Malmö.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Is-bergs saml ang stadsfullm i Malmö, MSA. - E Bager o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1936); Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949); E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); nekr i Snäll-Posten från Malmö nr 10, 23 jan 1851.
Bengt Hildebrand.

3. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G. 2) 20 aug 1827 i Malmö (Petri) m Anna (Annette) Brita Thomson, f 24 mars 1799 där (ibid), d. 3 april 1877 där (ibid), dtr till handl i Malmö Hans Niclasson T o Anna Margaretha Thomson.

4. Tilltalsnamn: Se gravkälla..

5. Tilltalsnamn: Se makens gravkälla..

6. Kyrkböcker, Skårby, Se dop.

7. Kyrkböcker, Skårby, C:1. Anno 1712
d: 3 Januarij Christnades Klåckarens Johannis Flensburgii lilla dotter vÿd namen Susanna. Test. Matts Jepps:, Hans Truls, och Pigan Margareta ...dotter.

8. Kyrkböcker, Skårby, C:1. Mortus Sepulk 1712
d: 14 Jannuarij blef Klåckarens Johannis Flensburg lilla dotter vÿd (namn) Susanna begrafven.

9. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, se begr. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Se dop.

10. Kyrkböcker, Skårby, Se barns födelse samt Viborg från egen död. .... Kyrkböcker, Skårby, Se dop.

11. Kyrkböcker, Stävie, Se dop.

12. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se född.

13. Kyrkböcker, Stora Harrie, se död.

14. Kyrkböcker, Lyngby, Se vigslar 1739 + 1751.

15. Kyrkböcker, Borlunda, CI:1. Anno 1751
Dom 12 post Trinit wigdes Rusthållaren Nils Bontin med J: Susanna Flensburg. 12 post trinit = 4 aug år 1751 då 7 juli var 8 post trinit och 4 aug är 28 dagar efter 7 jul

Vigd med Nils Bortin men...
Lyngby 9 feb 1739 vigs Insp. Nils Bontin o. Ewa-Maja Skragge
Bara 28 okt 1739 föds Andrea av Insp. Nils Bunthen o. Ewa-Maja Skragge
Borlunda 14 apr 1745 föds Ingri av Insp. Nils Bunten o. (saknas) men Jfr: Stina Schragge är vittne
Borlunda mars 1751 dör Eva-Majia Skragge.
Borlunda 4 aug vigs Rusthållare Nils Bortin och Susanna Flensburg.
i e Nils Bontin och Nils Bunten är samma person.

16. Kyrkböcker, Borlunda, se dop.

17. Kyrkböcker, Borlunda, se födsel.

18. Kyrkböcker, Lyngby, Se dop.

19. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1877-10-03
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bror Frits August
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Frits Hugo
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort St. Jörgen IV /104
Moderns förnamn Hedvig Thekla Amalia
Moderns efternamn Kjellman
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.

20. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1893-02-20
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Frida Elisabeth
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 28
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Erik Gustaf Paulus
Faderns efternamn Malmström
Faderns titel bankkassör
Faderns ort Brita N. IV /287
Moderns förnamn Augusta Sofia
Moderns efternamn Ekelund
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Pauli
Källa Malmö S:t Pauli CI:4. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),

Flensburg, Frida Elisabet

Edsviksv 56 /Wallander/
182 35 Danderyd

Död 15/6 1994.

Folkbokförd (1983) i Sankt Petri, Malmö kn, Malmöhus län. Personen är "på församlingen skriven" eller är "utan känd hemvist".

Född 20/2 1893 i Malmö Sankt Pauli (Skåne, f d Malmöhus län).

Änka (14/9 1936).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Sankt Petri, Malmö kn, Skåne län

Födelseförsamling i källan:
S:T PAULI (Malmöhus län)

Källor:
SPAR 95, RTB 94, SPAR 92.

21. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1862-07-18
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Thea Elisabeth
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 39
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Niclas Theodor
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel consul handlande
Faderns ort N. 609
Moderns förnamn Emelie Adolphine
Moderns efternamn Ståhle
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa MALMÖ S:t Petri CI:8.

22. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

23. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 5 Flensburg, Niclas Theodor, son till F 1, helbror till F 2 o F 4, f 25 aug 1822 i Malmö (Petri), d. 16 jan 1898 där (ibid). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Inskr vid Lunds univ 29 sept 1840, handelsstud i Tyskland, England o Danmark, anställd på faderns kontor, burskap som handl i Malmö 25 okt 1847 (borgared 3 nov), deläg i fir-man i sl av 1840-talet, deläg i f:a M Flensburgs Söner 1851, brittisk v konsul i Malmö 1854, stadsfullm i Malmö 16 dec 1862-1892 (v ordf 24 juli 1865-8 jan 1866, 20 jan 1873-1877, 24 jan 1879-23 sept 1892), led av styr o disp för Malmö Bomullsväfveri AB 1 jan 1873, i styr för Tekn skolan i Malmö, i styr för vattenverket o navigations-skolan, ordf i Handels- o sjöfartsnämnden i Malmö samt i styr för Fastighets ab Sva-nen, led av AK 1878-81. RVO 1880, RNO 1894, KVO2kl 1896. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Efter grundliga handelsstudier inträdde Theodor F i familjefirman, där brodern August (F 2) redan var delägare. Bröderna fortsatte efter faderns död 1851 affären under namnet M Flensburgs Söner (jfr ovan under F 2). Sedan August F dött 1861 och Theodor 1874 upptagit sin son konsul Peter M F i firman, övergick denna under bådas ledning till bosättnings-, vävnads- och vitvaruhandel, som ännu består. Under årtionden styrelseledamot och 25 år ordförande i styrelsen för Tekniska skolan i Malmö hade F 1896 glädjen få inviga dess nya byggnad. Även för barnsjukhuset i Malmö intresserade han sig mycket. Under många år var han ombud i Malmö för Köpenhamns Privata Laanebank, ävensom agent för Lloyd och ett flertal andra utländska försäkringsbolag. F var medlem av Malmö stadsfullmäktige i 30 år, därav mer än halva tiden som vice ordförande. En kort tid, 1878-81, tillhörde F riksdagens andra kammare. Hans inlägg i debatten var burna av en varm övertygelse och alltid formellt fulländade. Liksom brodern August skrev också Theodor vers, mindre känsliga och omedelbara men klarare. Den begåvade och bildade F var en sällskapligt lagd man med fint umgängessätt. Han var stolsbroder i S:t Knuts gille i Malmö och även med i Par Bricole. Genom både sin person och sin mångsidiga och framgångsrika verksamhet hörde F till de stora representanterna för Malmö borgerskap under 1800-talets slut.
Tryckt arbete: >Sextioåringens förstlingar.> Tillfällighetsrim. Utg. af E[rnst] F[lensburg]. Karlshamn 1902. (4), 118 s.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Isbergs saml ang stadsfullm i Malmö, nr 14 (s 215), MSA. - Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Sydsv D 9 dec 1897 o 17 jan 1898 (nekr).
Bengt Hildebrand. .... Tilltalsnamn se gravstenen..

24. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 8 dec 1847 i Malmö (Petri) m Emelie Adolphina Ståhle, f 22 aug 1822 där (ibid), d. 11 maj 1898 dir (ibid), dtr till handl i Malmö Petter S o Marie Catharina Mandorff samt syster till August F:s (F 2) båda hustrur. .... Tilltalsnamn se gravstenen.. .... IGI - Family Search, EMILIE ADOLPHINA STHALE
Sex: F

Event(s):
Christening: 1 Sep 1822
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden

Parents:
Father: PETER STHALE
Mother: MARIA MANDORFF


--------------------------------------------------------------------------------

Source Information:

--------------------------------------------------------------------------------

Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
C430733 1792-1823 0146190 Film NONE.

25. Demografisk databas för södra Sverige, Se födsel.

26. Demografisk databas för södra Sverige, Malmö Caroli CI:10.



Födda i Malmö Caroli 1853-1855
Datum
1855-12-01
Datum avser
född


Barnets förnamn
Oscar Filip Leopold
efternamn

Dödfödd
ej angivet
Kön
pojke
Antal födda
1
Paritet

Äkt. börd
inom äktenskapet

Moderns förnamn
Ulla Gust.
efternamn
Cronsioe
titel

ort


ålder/födelseår
28
Faderns förnamn
Johan Chr.
efternamn
Schoug
titel
handlande
ort

Dopvittnen

Övrigt

Sidnummer

836
Årsnummer

Sida i Hfl


Källa
Malmö Caroli CI:10. .... Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

27. Flensburgska Stamtavlan.

28. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1887-09-06
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Ella Ulla Emilia
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Oskar Filip Leopold
Faderns efternamn Schoug
Faderns titel handlande
Faderns ort Sågen N. I b /375
Moderns förnamn Thea Elisabeth
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:17.

29. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1891-04-02
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Johan Philip Theodor
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 29
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 2
Faderns förnamn Oscar Philip Leopold
Faderns efternamn Schoug
Faderns titel handlande
Faderns ort Sågen N. I b /375
Moderns förnamn Thea Elisabeth
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:18.

30. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1893-04-11
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Daisy
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 30
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 3
Faderns förnamn Oscar Philip Leopold
Faderns efternamn Schoug
Faderns titel handlande
Faderns ort Sågen I B. /375
Moderns förnamn Thea Elisabeth
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:18.

31. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1897-08-28
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Edith Maria
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Oscar Philip Leopold
Faderns efternamn Schoug
Faderns titel handlande
Faderns ort Sågen I /95
Moderns förnamn Thea Elisabeth
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:19.

32. Sveriges Släktforskarförbund, 1916-02-17

Flensburg, Fritz Peter

Vejby 15
260 83 Vejbystrand

Kyrkobokförd i Barkåkra (Ängelholms kn, Kristianstads län, Skåne), distrikt 11, fastighet 46936. Mantalsskriven på samma ort.

Född 17/2 1916 i Hjortsberga (Kronobergs län, Småland).
--------------
Källa: Mtl Kristianstads län 1971. .... Sveriges Släktforskarförbund, samma adress. Eriksson, Håkan Karl Oskar 19400531
Eriksson, Kerstin Marianne 19430523
Flensburg, Carl Vilhelm Peter 19540628
Flensburg, Ester Gertrud Birgitta 19440515
Flensburg, Fritz Peter 19160217
Flensburg, Ingrid Birgitta Viktoria 19150308
Flensburg, Theodor Peter 19460411. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Datum 970625. 17/02/1916, Flensburg, Fritz Peter, Johannes Väg 1, 260 83 Vejbystrand, död 09/06/1997.
!CONF
pnr -3534
!ENDCONF. .... Nekrolog / GP, juni 1997. Konstnär Peter Flensburg, Vejbystrand, har avlidit vid en ålder av 81 år. Han föddes i Hjortsberga i Småland, men växte upp i Malmö. Peter Flensburg studerade vid Skånska målarskolan. Han gjorde även flera studieresor till Paris, men även till Holland, Belgien, Norge och Danmark.
Han har haft en rad utställningar, både separata och samlingsutställningar. Han och hans familj flyttade 1944 till Båstad och bosatte sig efter tre år i Vejbystrand.
Peter Flensburg engagerade sig i kulturlivet i Ängelholm och tillhörde konstföreningens styrelse från 1961 till 1984. Han var föreståndare från 1969 fram till slutet av 1980-talet för det kommunägda Galleri Moment, där åtskilliga konstnärer genom åren varit representerade. Han erhöll Ängelholms kulturpris l988. Närmast anhöriga är hustrun Ingrid, samt barnen Birgitta, Theo, Gertrud och Ville med familjer, samt systern Anna Flensburg. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Fritz Peter

Johannes Väg 1
260 83 Vejbystrand

Död 9/6 1997.

Folkbokförd i Barkåkra, Ängelholms kn, Skåne län.

Född 17/2 1916 i Hjortsberga (Kronobergs län).

Gift man (17/10 1943).
--------------
Födelseförsamling i källan:
HJORTSBERGA (Kronobergs län)

Källor:
RTB 97, SPAR 92.

33. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
19240724-0817
!ENDCONF
Flensburg, Thomas

Vendelshöjdsg 1
502 45 Borås

Död 11/11 1995.

Folkbokförd (1991) i Gustav Adolf Borås, Borås kn, Älvsborgs län.

Född 24/7 1924 i Malmö Sankt Pauli (Skåne, f d Malmöhus län).

Gift man (23/4 1975).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Gustav Adolf, Borås kn, Västra Götalands län

Födelseförsamling i källan:
S:T PAULI (Malmöhus län)

Källor:
SPAR 96, RTB 95, SPAR 92.

34. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).

35. Sten Nilsson, mail 21/1 2008.

36. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, Se dop.

37. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, C:2. 1743
Ulrica Margaretha. Klockarens Flensborgs ock Ellsa Catharina Schmidts dotter i Söfde, född den 6 Nov: och döpt Dom. 24 p: Trin: Suscept: Jungfru Anna Catharina Hoffgardh, Test: Bud... H:r Frijs från Ystad, Shrifvaren Wikman på Söfdeborg, Trädgårdsmäst: Wernicke ibm, Hofslagaren Malmborg i Söfde, Jungfru Ana Stina Frijs från Ystad, och Majia Flensborg från Skårby.

38. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, Se begr.

39. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, C:2. 1744
den 16 Februarii
Begrofs Klockarens Johan Flensburgs lilla dotter Ullrica Margaretha död den 31 Jan i aftonen ... af B.u.dan Siukdom 3 månader gammal.

40. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), sid 211. 1031. Johan Flensburg, son af klockaren Johan F. († 1768) och Nilla Nilsdotter Viborg († 1759); f. i Skårby 9 mrs 1714; gick i Ystads skola; Klockare i Söfde och Blentarp (efter svärfadren) 1742; † i Söfde 24 april 1782.

41. Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, se begr.

42. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fadern.

43. Kyrkböcker, Fosie, se dop.

44. Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 58. 1693
d 11 xbr hora mediata gna vesptina föddes Pastorens sohn Wilhelm d 13 blef Han för sin swaghets skull hemma döpter. Faddrar woro ..mnin Hustru Jönson och Mi:sell Jönsons, Ingri Jöns (dottr) ..........
m: Pär ............................. Susanna H: Johan Flensborgs af Malmö hålt barnet öfwer dopet.

45. Kyrkböcker, Fosie, se begr.

46. Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 141. Anno 1695
d 31 Janu: dödt Pastorens Hans Flensborgs ÿngste Sohn Wilhelm d 11 febr: blef hanh uthi Fosie Kÿrckia begrafwen.

47. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Fosie och Lockarp, Kyrkoherdar. 10. Hans Flensburg (lat. Johannes Johannis Flensburgius )
H. F. var f. I Malmö 1) o. 1647 2), son av den från Flensburg i Slesvig bördige skomakaren i Malmö Johannes F. och hans 1:a hustru Maren Gregersdotter 3). Han gick i Malmö skola, avbröt för någon tid på gr. av en lärares otillbörliga stränghet sina studier och gick i skomakarelära men återupptog efter sin rektors, mag. Peder Hermansens, inrådan studierna. Dim. från skolan deponerade han 1667 i Greifswald, inskrevs vid Lunds univ. 1668 (efter 16/6) 4), blev kollega vid Malmö skola antagl. o. 1670 5) samt prv. till kyrkoherde här 1677 19/1 6); om det försök, som företrädarens änka gjorde att få honom förflyttad till annat pastorat, se ovan F. 9 .
Prosten H. P. Lorich, f. i Fosie 3 år efter det H. F. avlidit, berättar, tydligen efter av modern, H. F:s andra hustru, lämnade uppgifter: Vid början av förra skånska kriget blev han pastor i F. med fullm. av guvernören, fältmarskalken Fersen, "som vid det tillfället gav honom de ömmaste förmaningar dem han med mycken rörelse ofta omtalade". Under kriget och i synnerhet belägringen av Malmö hade han många svårigheter att utstå. Dock var det honom till någon förskoning, att prästgården utsetts till danske kungens högkvarter, "ehuru jag intet förmodar att det nyttjades". Då han en gång var ensam ute på gården, kom en snapphane, som ville ur stallet taga från honom en häst. Han brottades med snapphanen och lyckades hålla hästen men fick ett hårt slag av dennes bössa. Guvernören greve Sperling, som var mycket misstänksam mot skåningarna, tilltalade något därefter H. F. mycket hårt för att han ej gripit snapphanen, förevitande honom, att han vore benägen för danskarna, och använde därvid uttrycket, att "hans huvud kunde komma att ligga vid hans fötter", men H. F. svarade frimodigt, att om Sperling ville vara en Herodes, skulle F. vara en Johannes.
H. F., vars namn stod på en äldre altartavla med årtalet 1690 7) och som 1682 - 95 reparerat och delvis nybyggt prästgården i F. för 442 dlr smt 8), avled i F. 1709 30/5 i sitt 63:e år och begrovs i F. kyrka. Den av Lorich återgivna familjetraditionen berättade, att då han insjuknat och hustrun satt vid sängen hos sin slumrande make, föll hon själv i sömn och drömde, att hon hörde en röst säga: "Du sörjer över Din mans sjukdm, det är väl och visst att han nu dör, men Du får därmed vara nöjd, ty Du skall ock hava barn med en annan man, men sådant kunde ej ske, om denne Din man längre levde, efter Du redan själv är till åren".
Prosten Hofwerberg skriver i sin rapport till CE om dödsfallet 9), att H. F. "varit ibland oss en mycket hederlig och redelig prästman", och Lorich vitsordar detsamma: "Han var en hedrad och allvarsam prästman, som intill ålderdomen ej lade boken under bänken. Några lärdomsprov har han ej avlagt, dock har han haft någon brevväxling med en viss prästman (Pastor Fischer i Arrie [bör vara Mellangrevie!]), som var smittad med några tankar om chiliasmus" 10). Den av H. F. 1688 upplagda kyrkboken i F. vittnar om hans ordning och reda.
G. 1:o m. Anna Claesdotter, död i F. 1691 18/4, begr. i Malmö Pe. kyrka s.å. 3/5, dotter av handlanden i Malmö Claes Jakobsson 11). - Barn: Jakob, f. i F. o. 1679, kh. i Brågarp. - Anna Maria, f. i F. o. 1680, g. m. kh. i Burlöv Lars Fogelsång. - Catharina Christina, f. i F. o. 1683, g. m. Obef. 1714) Knut Lundwall. - Claes, Sjm Sk. 402, "dugde till ingenting" 1), klockaresubstitut i Bjärshög, död därst. 1712 30/6. Anna Catharina, f. i F. 1688 4/11, död därst. 1692 16/4 12). - 2:o i F. 1692 15/3 m. Metta Hartman, f. i Lund o. 1670, död i F. 1752 30/4 13), jordf. i M. Pe. s.å. 14/5,"82 år 2 m. 13 d." begr. i F. kyrka, dotter av byfogden i Lund Laurits Nilsson ("som ock efter sin födelseort kallade sig Flensburg"1) ) och Regitsa Wilhelmsdotter, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. F. 11 ).
- Barn: Johan Lorents, f. i F. 1693 12/1, död därst. 1695 11/4.
- Wilhelm, f. i F. 1693 11/12, död därst. 1695 13/1.
- Wilhelm, f. i F. 1695 6/3, Sjm Sk. 571, rådman och kämnerspreses i Malmö, begr. i M.Pe. 1755 7/3.
- Johan Lorents, f. i F. 1696 2/4, stadskm. i Karlskrona.
- Christian, f. i F. 1697 17/9, död därst. 1698 26/2.

Noter: 1) Biogr. i SoAl fol., LUB, av 2:a hustruns son i hennes senare gifte, prosten H. P. Lorich i Hjärsås, nedskriven o. 1750. Då icke annan hänvisning gjorts, äro uppgifterna om H. F. hämtade ur denna biogr. 2) Inskr. å numera försvunnen gravsten i F. kyrka, enl. 1828 års sockenbeskrivn. 3) Örnberg, 3, s. 80. 4) LU matr. 5) Rietz, s. 400: "omkr. 1660" (!). 6) AO. 7) Sockenbeskr. o. 1754 i SoAl fol., LUB. 1822 tillkom ny altartavla. 8) Synehandl. i Oxie hds domb. 1679 11/2. 9) AC 1709 3/6 10) "Samma brev torde ännu finnas bland min sal. brors (tydl. stadskomministern Johan Lorens F.) papper, som var i Carlscrona". De ha icke återfunnits. 11) I Oxie hds domb. 1697 13/2 nämnes H. F. som instämd för skuldfordran "efter dess sal. svärmoder Anna Jakob Clases (!)". 12) Lorich har något avvikande namn för döttrarna, men de här angivna, hämtade från resp. dödsnotiser, överensstämma med barnens namn i skifteshandl. efter modern, Oxie hds domb. 1694 22/10 och 1695 14/2. 13) Enl. gravstensinskr. i sockenbeskrivn. o. 1754, SoAl fol., i 1828 års sockenbeskrivn. nämnes blott inskr. över H.F.

48. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make HF.

49. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.

50. SSk30, Sv. män o. kv. 1949.

51. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.

52. Kyrkböcker, Kävlinge, se födelse.

53. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.

54. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Flensburg, Nils Olof Mathias, son till F 3, f 22 april 1855 i Lund, d. 7 april 1926 där. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mogenhetsex vid Lunds katedralskola 30 maj 1873, inskr vid Lunds univ 23 sept s å, fil kand 31 jan 1880, fil lic 10 febr 1886, ordf för Lunds studentkår 1887-88, lärare vid Lunds priv elementarskola ht 1887-1919, kurator för skånska nationens l:a avd ht 1887-ht 1889, för Lunds nat vt 1890-vt 1893, dess hedersled 1894 o dess inspektor 1909-30 april 1920, disp för drsgrad 30 maj 1888, fil dr 31 maj s å, doc i sanskrit vid Lunds univ 11 juni s å, förestod professuren i österländska språk ht 1889-ht 1891 samt ht 1892-vt 1895, e o prof i sanskrit med jämf indoeuropeisk språkforskn vid Lunds univ 29 april 1898, prof 1 jan 1909, emeritus 30 april 1920, akademiska fören:s ordf 1912-sept 1918, inspektor för priv h lärarinnesem i Lund 1911-16, v stolsbroder i S:t Knuts gille i Lund 1903, dess ålderman 1906-26, RNO 1908, RCXIII:sO 1911, LHVL 1918, KVO2kl 1920. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Nils F växte upp i en utpräglat lundensisk miljö. I den föträffliga översikten >Lundensiskt studentlif på 1870-talet> (i >Under Lundagårds kronor>, 1, 1918) ger han en klassisk bild av Lunds ännu halvt lantliga idyll.
F deltog flitigt i student- och kårlivet, och det dröjde femton år, innan han 1888 erövrade den akademiska lagern genom sina >Studier öfver den fornindiska tempusläran>, som medförde docentur i sanskrit. Efter förordnanden som professor i österländska språk och fortsatt speciminering erhöll han 1898 den då extra ordinarie, från 1909 ordinarie professuren i sanskrit med jämförande indo-europeisk
språkforskning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedan F blivit professor, avtog hans aktivitet på den vetenskapliga specialforskningens område och hans intresse fick i stället en bredare litterär och allmänt humanistisk inriktning, som bättre passade hans receptiva begåvning. F blev under decennier för Lunds universitet och även utanför detta en högt
uppburen festtalare och poeta laureatus. Utan att visa någon alltför stor lyrisk originalitet lyckades han tillfredsställa den akademiska publikens fordringar, och han framstår som en mycket typisk representant för
den oscariska tidens akademiska miljö. F:s lyriska diktion var starkt musikalisk, och Alfred Berg har tonsatt många av hans dikter, vilka F delvis publicerade i >Sånger och minnen> (1915). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), I 35 år var F broder i det ålderdomliga Sankt Knuts gille, som genom Gustaf Ljunggrens och Martin Weibulls intresse och verksamhet fått en verklig renässans. Nils F är det tredje stora namnet i detta sammanhang. Som gillets ålderman i två decennier, 1906-26, ålåg det honom att på dess högtidsdag, 13 jan, rista minnesrunorna över bortgångna bröder och systrar, vilket han gjorde med >linjeskärpa och ömsinthet> (Fjelner). F var även hög frimurare och medlem av flera andra ordenssällskap. Han var en jovial natur med stor och vidsträckt vänkrets.
F:s efterlämnade papper i LUB. Tryckta arbeten: Se LUM 1913, s. 64 f. o. 1924-25, s. 80 f., där även F.:s icke-vetenskapliga produktion till största delen förtecknas. Dessutom bl. a.: Sånger i C. C. Lund 1921, 30 s. (C. C.-tryck, 1). - Tal i S:t Knuts gille i Lund 1916-1930. Lund 1930. 228 s. (Tills. m. C. M. Collin o. C. G. Björling.)

Källor o litt: A Fjelner, Skånska mannar från Lund (1935); LUM 1924-25 (1925); E Tuneld, Minnesord över N F (HVLÅ 1926-27, 1927).
Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

55. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

56. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tilltlsnamn: Se farfadern.

57. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), Student vid Lund maj 1712, stadsnotarie i Malmö 9 apr 1719, rådman 23 aug 1731, kämnärspreses 26 okt 1734. Han har utgivit: "Kort berättelse om det såkallade S:te Knuts gilldet, besynnerligen det, som nu i Malmö florerar"; tryckt i Lund 1743 hos Ludvig Decraux. .... Kyrkböcker, Fosie, se dop.

58. Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 70. 1695
d 6 Martij ... med. sept. vespert. föddes Pastorens Sohn widh namn Wilhelm.
d 17 dito ward Han döpter. faddrar. woro Magdalena Liefertz i Lund, som barnet bar till dopet, Her Diderick Owenius i Hammarlöf, Hr Jacob i ...b...id och Anna Maria Hr Daniel Broome i Quarnbÿ.

59. Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB).

60. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dopvittne + barna födslar.

61. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se detta dop.

62. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se detta dop.

63. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:1 (1698-1739) sid 92. Junius, d. 9 lystes
item, för Stads Secreteraren Wilhelm Flensburg och J. Anna Margaretha Riber
Ao 1723 d. 26 Jun. copulerade .......
. .... Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB).

64. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.

65. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop. .... Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), sid 49. Johan Lorents Flensburg
( delvis enligt A. U. Isberg, delvis enligt släktboken )
blef rådman efter Jöran Malmros. Han var son af rådmannen, kämnerspreses Wilhelm Flensburg och Anna Margareta Riber samt född den 25. okt. 1729. Han blev student i Lund 1747, erhöll på sin faders begäran år 1749 den 5 juni tillåtelse att askultera vid rådstugu- och kämnärsrätterna i Malmö och att vid tillfälle få öfva sig i protokollsföring. Åren 1755 och 1756 omnämnes han som bokhållare vid tobaksmanufaktoriet i Malmö, förordnades 1758 den 18 feb. att under den tid, som inspektoren, sedermera rådmannen Rosenlund skötte landskammereraretjänsten i länet, vara kyrkoföreståndare vid S:t Petri, blef 1762 den 23 jan. brandfogde efter Schartau och samma år den 10 april aktuarie vid rådstugan, dockmed villkor att han avstod från brandfogdebefattningen. År 1767 den 30. sept. blef han "enligt stadens äldstes enhälliga förslag" kallad till stadsnotarie efter Schartau och valdes den 28. okt. 1780 till rådman efter Malmros. Rådmannen Flensburg dog den 18. april 1786. Han var då sedan året 1762 gift med Maria Catharina Brandt, född 1734. Hon satt mot slutet af sin lefnad i torftiga omständigheter och dog den 5. mars 1805. Flensburgs äktenskap med henne var barnlöst. Maria Catharina Brandt hade på gamla dar understöd från von Conowska och andra donationer.

66. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Carlquist LSH, del 6
Frosta Kontrakt
Södra Rörum och Häglinge.
sid 118. 15. Pehr Flensburg

P.F. var f. i Malmö juni 1736, son av rådmannen Wilhelm Flensburg och Anna Margareta Riber; gick i Malmö skola, student 1751 16/12, efter kallelse av faderns halvbror, kh i Osby H. P. Lorich prv till dennes medhjälpare 1760 7/9. ... medföljde Lorich vid dennes förflyttning till Hjärsås 1762, fil. mag. 23/6 1763, e.o. reg.-pred. vid Södra skånska kav. 5/1 1771, 2:e reg.-präst 26/2 1772, 1:e reg.-präst 11/7 1773, ..., kh. i S.R. & H. 6/9 1780, ..., prost ö.e.f. 12/9 1786, död i S.R. 14/4 1791.
g. 1:o i Hjärsås 1773 m. Elsa Maria Lorich, f. i Malmö Pe. 4/10 1743, död i S.R. 30/8 1785 ( enl. hennes bouppt. Frosta s.å. 17/9), dotter av kh. i Hjärsås, hdsprosten Hans Peter L. och hans 2:a h. Maria Sofia Hellman. Barn:
- Hans Wilhelm, död i Tolånga 13/1 1780.
- Nils Johan, f. i Tolånga 18/6 1777, kh i Vellinge.
- Mattias, f. i T. 24/9 1779, handlande i Malmö, död därst. 22/1 1851.
G. 2:o 15/9 1786 (enl. Elg. 2, s. 158) m. Christiana Elisabeth Danckwardt, f. i Riseberga 30/9 1743, död på Göingeholm, Häglinge, 3/7 1816, dotter av hdshövd. i N. & S. Åsbo m.fl., sederm. i Villands m.fl. hd, tituläre lagmannen Carl Gustaf D. (adl. ätten n:r 1412) och Elisabet Schaeij.

Källor

1 Sveriges Släktforskarförbund, 1919-12-20

Flensburg, Carl Gustaf Anders

Per Albin Hanssons v 52 B
214 63 Malmö

Kyrkobokförd i Eriksfält (Malmö kn, Malmöhus län, Skåne), distrikt 03, fastighet 15036. Mantalsskriven på samma ort.

Född 20/12 1919 i Tygelsjö (Malmöhus län, Skåne).
--------------
Källa: Mtl Malmöhus län 1971.

2 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Flensburg, Mathias, f 24 sept 1779 i Tolånga sn (Malm), d. 22 jan 1851 i Malmö (Petri). Föräldrar: prosten fil mag Pehr F o Elsa Maria Lorich. Anställd hos handl Lorens Faxe i Malmö 1792-96, hos hans son Cornelius Faxe från 1796 o som bokh där 1799-1805, började okt 1805 affär i Malmö, burskap som handl där 17 nov 1806, led av Malmö hamndirektion (dess v ordf), av styr för navigationsskolan i Malmö (avgick med utgången av år 1848), av styr för sjömanshuset där, för Malmö sjöassurancefören (ordf) o av styr för Malmö Sparbank 1824-51. RVO 1845. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mathias F förlorade vid sex års ålder sin mor och tolvårig sin far. Medan den äldre brodern Nils Johan F (se släktart) fick fortsätta sina präststudier, gällde det för Mathias att snarast möjligt själv tjäna sitt bröd. Han sattes därför året efter faderns bortgång i lära hos handlanden Lorens Faxe och hans son, rådmannen Cornelius Faxe. Efter 13 års tjänst började F egen verksamhet och vann 1806 burskap som handlande. F började i den då s k Rivaregatan (nu Hjulhamnsgatan), genom vilken trafiken från Södervärn leddes in till Lilla torg. Affärerna bestod den tiden särskilt i mottagande av spannmål och andra lantbruksprodukter, som bönderna förde in och som köpmännen lagrade för försäljning, eventuellt export, medan bönderna i handelsboden tog sina förnödenheter av sill, kaffe, socker, kryddor och andra kolonialvaror. F började i blygsam skala och förblev solvent vid den stora affärskraschen i Malmö 1817. F inköpte 1827 den intressanta fastighet, Södergatan nr 34, som nu är känd som Flensburgska gården, varom se släktartikeln. Vid sidan av lanthandeln kom F att ägna stort intresse åt rederirörelsen, och han blev en av de största skeppsredarna i Malmö på sin tid. Särskilt senare, när han i firman upptagit sonen August F, hade denna många och stora fartyg, som förde spannmål ej blott till Sthlm och Nordsverige utan även till hamnar i Norge, Tyskland och England. F hade mycket affärer med de skånska herr-gårdarna, uppköpte där ej blott spannmål utan även brännvin, som han sedan utskeppade till bl a Sthlm. Han lät själv tillverka ett omtyckt taffelbrännvin. F:s duglighet togs även i anspråk för allmänna värv. Under hans tid som en av de ledande i hamndirektionen genomfördes en betydande utvidgning av Malmö hamn. Tillsammans med direktionens ordf, L I Bager, skapade F ett bolag, som i Karlshamn 1837 byggde det första ångfartyget för Malmö. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F tog initiativ till upprättande av navigationsskolan i hemstaden och donerade en grundplåt av 1000 rdr bko. Denna verksamhet förskaffade honom den då för en köpman ännu sällsynta utmärkelsen att erhålla Vasaorden. Likaså var han en av stiftarna av Malmö Sparbank. Under koleraepidemien sept 1850 skänkte F 1000 rdr bko för att lindra nöden och efter hans död donerade hans arvingar ett lika stort belopp till restaurering av S:t Petri kyrka i staden. F ägde Sonekulla och Marietorps gårdar, båda belägna inom nuv Slottsstaden i Malmö. F var en ytterst ordentlig, mycket sträng men samtidigt välvillig man, i hem och för anställda en husbonde av gammaldags patriarkalisk typ med husets portnyckel på sitt nattduksbord. Då hans bokhållare ville etablera sig själva, motarbetade han ej detta utan hjälpte dem i stället. Till det yttre var F medellång, med tjockt vågigt brunt hår och ljusblå ögon. F:s porträttbyst återfinnes på Malmö rådhusfasad (jämte Jör-gen Kocks, Frans Suells och L I Bagers).
Papper efter F i släktens arkiv, Malmö.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Is-bergs saml ang stadsfullm i Malmö, MSA. - E Bager o N G Sandblad, Gamla gårdar i Malmö, 2, Flensburgska gården (1936); Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg,] Ur Per F:s efterlämn papper (1949); E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); nekr i Snäll-Posten från Malmö nr 10, 23 jan 1851.
Bengt Hildebrand.

3 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G. 2) 20 aug 1827 i Malmö (Petri) m Anna (Annette) Brita Thomson, f 24 mars 1799 där (ibid), d. 3 april 1877 där (ibid), dtr till handl i Malmö Hans Niclasson T o Anna Margaretha Thomson.

4 Tilltalsnamn: Se gravkälla..

5 Tilltalsnamn: Se makens gravkälla..

6 Kyrkböcker, Skårby, Se dop.

7 Kyrkböcker, Skårby, C:1. Anno 1712
d: 3 Januarij Christnades Klåckarens Johannis Flensburgii lilla dotter vÿd namen Susanna. Test. Matts Jepps:, Hans Truls, och Pigan Margareta ...dotter.

8 Kyrkböcker, Skårby, C:1. Mortus Sepulk 1712
d: 14 Jannuarij blef Klåckarens Johannis Flensburg lilla dotter vÿd (namn) Susanna begrafven.

9 Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, se begr. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Se dop.

10 Kyrkböcker, Skårby, Se barns födelse samt Viborg från egen död. .... Kyrkböcker, Skårby, Se dop.

11 Kyrkböcker, Stävie, Se dop.

12 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se född.

13 Kyrkböcker, Stora Harrie, se död.

14 Kyrkböcker, Lyngby, Se vigslar 1739 + 1751.

15 Kyrkböcker, Borlunda, CI:1. Anno 1751
Dom 12 post Trinit wigdes Rusthållaren Nils Bontin med J: Susanna Flensburg. 12 post trinit = 4 aug år 1751 då 7 juli var 8 post trinit och 4 aug är 28 dagar efter 7 jul

Vigd med Nils Bortin men...
Lyngby 9 feb 1739 vigs Insp. Nils Bontin o. Ewa-Maja Skragge
Bara 28 okt 1739 föds Andrea av Insp. Nils Bunthen o. Ewa-Maja Skragge
Borlunda 14 apr 1745 föds Ingri av Insp. Nils Bunten o. (saknas) men Jfr: Stina Schragge är vittne
Borlunda mars 1751 dör Eva-Majia Skragge.
Borlunda 4 aug vigs Rusthållare Nils Bortin och Susanna Flensburg.
i e Nils Bontin och Nils Bunten är samma person.

16 Kyrkböcker, Borlunda, se dop.

17 Kyrkböcker, Borlunda, se födsel.

18 Kyrkböcker, Lyngby, Se dop.

19 Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1877-10-03
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Bror Frits August
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Frits Hugo
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort St. Jörgen IV /104
Moderns förnamn Hedvig Thekla Amalia
Moderns efternamn Kjellman
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.

20 Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1893-02-20
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Frida Elisabeth
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 28
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Erik Gustaf Paulus
Faderns efternamn Malmström
Faderns titel bankkassör
Faderns ort Brita N. IV /287
Moderns förnamn Augusta Sofia
Moderns efternamn Ekelund
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Pauli
Källa Malmö S:t Pauli CI:4. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),

Flensburg, Frida Elisabet

Edsviksv 56 /Wallander/
182 35 Danderyd

Död 15/6 1994.

Folkbokförd (1983) i Sankt Petri, Malmö kn, Malmöhus län. Personen är "på församlingen skriven" eller är "utan känd hemvist".

Född 20/2 1893 i Malmö Sankt Pauli (Skåne, f d Malmöhus län).

Änka (14/9 1936).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Sankt Petri, Malmö kn, Skåne län

Födelseförsamling i källan:
S:T PAULI (Malmöhus län)

Källor:
SPAR 95, RTB 94, SPAR 92.

21 Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1862-07-18
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Thea Elisabeth
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 39
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Niclas Theodor
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel consul handlande
Faderns ort N. 609
Moderns förnamn Emelie Adolphine
Moderns efternamn Ståhle
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa MALMÖ S:t Petri CI:8.

22 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

23 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 5 Flensburg, Niclas Theodor, son till F 1, helbror till F 2 o F 4, f 25 aug 1822 i Malmö (Petri), d. 16 jan 1898 där (ibid). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Inskr vid Lunds univ 29 sept 1840, handelsstud i Tyskland, England o Danmark, anställd på faderns kontor, burskap som handl i Malmö 25 okt 1847 (borgared 3 nov), deläg i fir-man i sl av 1840-talet, deläg i f:a M Flensburgs Söner 1851, brittisk v konsul i Malmö 1854, stadsfullm i Malmö 16 dec 1862-1892 (v ordf 24 juli 1865-8 jan 1866, 20 jan 1873-1877, 24 jan 1879-23 sept 1892), led av styr o disp för Malmö Bomullsväfveri AB 1 jan 1873, i styr för Tekn skolan i Malmö, i styr för vattenverket o navigations-skolan, ordf i Handels- o sjöfartsnämnden i Malmö samt i styr för Fastighets ab Sva-nen, led av AK 1878-81. RVO 1880, RNO 1894, KVO2kl 1896. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Efter grundliga handelsstudier inträdde Theodor F i familjefirman, där brodern August (F 2) redan var delägare. Bröderna fortsatte efter faderns död 1851 affären under namnet M Flensburgs Söner (jfr ovan under F 2). Sedan August F dött 1861 och Theodor 1874 upptagit sin son konsul Peter M F i firman, övergick denna under bådas ledning till bosättnings-, vävnads- och vitvaruhandel, som ännu består. Under årtionden styrelseledamot och 25 år ordförande i styrelsen för Tekniska skolan i Malmö hade F 1896 glädjen få inviga dess nya byggnad. Även för barnsjukhuset i Malmö intresserade han sig mycket. Under många år var han ombud i Malmö för Köpenhamns Privata Laanebank, ävensom agent för Lloyd och ett flertal andra utländska försäkringsbolag. F var medlem av Malmö stadsfullmäktige i 30 år, därav mer än halva tiden som vice ordförande. En kort tid, 1878-81, tillhörde F riksdagens andra kammare. Hans inlägg i debatten var burna av en varm övertygelse och alltid formellt fulländade. Liksom brodern August skrev också Theodor vers, mindre känsliga och omedelbara men klarare. Den begåvade och bildade F var en sällskapligt lagd man med fint umgängessätt. Han var stolsbroder i S:t Knuts gille i Malmö och även med i Par Bricole. Genom både sin person och sin mångsidiga och framgångsrika verksamhet hörde F till de stora representanterna för Malmö borgerskap under 1800-talets slut.
Tryckt arbete: >Sextioåringens förstlingar.> Tillfällighetsrim. Utg. af E[rnst] F[lensburg]. Karlshamn 1902. (4), 118 s.
Källor o litt: Malmö burskapsbok, A U Isbergs saml ang stadsfullm i Malmö, nr 14 (s 215), MSA. - Th Dahlgren, Sextio försäkringsagenter >attackerade> Malmöborna för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören, årsskr 1963); [P Flensburg], Ur Per F:s efterlämn papper (1949); Sydsv D 9 dec 1897 o 17 jan 1898 (nekr).
Bengt Hildebrand. .... Tilltalsnamn se gravstenen..

24 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 8 dec 1847 i Malmö (Petri) m Emelie Adolphina Ståhle, f 22 aug 1822 där (ibid), d. 11 maj 1898 dir (ibid), dtr till handl i Malmö Petter S o Marie Catharina Mandorff samt syster till August F:s (F 2) båda hustrur. .... Tilltalsnamn se gravstenen.. .... IGI - Family Search, EMILIE ADOLPHINA STHALE
Sex: F

Event(s):
Christening: 1 Sep 1822
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden

Parents:
Father: PETER STHALE
Mother: MARIA MANDORFF


--------------------------------------------------------------------------------

Source Information:

--------------------------------------------------------------------------------

Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
C430733 1792-1823 0146190 Film NONE.

25 Demografisk databas för södra Sverige, Se födsel.

26 Demografisk databas för södra Sverige, Malmö Caroli CI:10.



Födda i Malmö Caroli 1853-1855
Datum
1855-12-01
Datum avser
född


Barnets förnamn
Oscar Filip Leopold
efternamn

Dödfödd
ej angivet
Kön
pojke
Antal födda
1
Paritet

Äkt. börd
inom äktenskapet

Moderns förnamn
Ulla Gust.
efternamn
Cronsioe
titel

ort


ålder/födelseår
28
Faderns förnamn
Johan Chr.
efternamn
Schoug
titel
handlande
ort

Dopvittnen

Övrigt

Sidnummer

836
Årsnummer

Sida i Hfl


Källa
Malmö Caroli CI:10. .... Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

27 Flensburgska Stamtavlan.

28 Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1887-09-06
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Ella Ulla Emilia
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 25
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Oskar Filip Leopold
Faderns efternamn Schoug
Faderns titel handlande
Faderns ort Sågen N. I b /375
Moderns förnamn Thea Elisabeth
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:17.

29 Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1891-04-02
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Johan Philip Theodor
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 29
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 2
Faderns förnamn Oscar Philip Leopold
Faderns efternamn Schoug
Faderns titel handlande
Faderns ort Sågen N. I b /375
Moderns förnamn Thea Elisabeth
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:18.

30 Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1893-04-11
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Daisy
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 30
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 3
Faderns förnamn Oscar Philip Leopold
Faderns efternamn Schoug
Faderns titel handlande
Faderns ort Sågen I B. /375
Moderns förnamn Thea Elisabeth
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:18.

31 Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1897-08-28
Datum avser födelse
Sida i Hfl
Barnets förnamn Edith Maria
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Oscar Philip Leopold
Faderns efternamn Schoug
Faderns titel handlande
Faderns ort Sågen I /95
Moderns förnamn Thea Elisabeth
Moderns efternamn Flensburg
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö Caroli
Källa Malmö Caroli CI:19.

32 Sveriges Släktforskarförbund, 1916-02-17

Flensburg, Fritz Peter

Vejby 15
260 83 Vejbystrand

Kyrkobokförd i Barkåkra (Ängelholms kn, Kristianstads län, Skåne), distrikt 11, fastighet 46936. Mantalsskriven på samma ort.

Född 17/2 1916 i Hjortsberga (Kronobergs län, Småland).
--------------
Källa: Mtl Kristianstads län 1971. .... Sveriges Släktforskarförbund, samma adress. Eriksson, Håkan Karl Oskar 19400531
Eriksson, Kerstin Marianne 19430523
Flensburg, Carl Vilhelm Peter 19540628
Flensburg, Ester Gertrud Birgitta 19440515
Flensburg, Fritz Peter 19160217
Flensburg, Ingrid Birgitta Viktoria 19150308
Flensburg, Theodor Peter 19460411. .... Folkbokföringen via allmän terminal, Datum 970625. 17/02/1916, Flensburg, Fritz Peter, Johannes Väg 1, 260 83 Vejbystrand, död 09/06/1997.
!CONF
pnr -3534
!ENDCONF. .... Nekrolog / GP, juni 1997. Konstnär Peter Flensburg, Vejbystrand, har avlidit vid en ålder av 81 år. Han föddes i Hjortsberga i Småland, men växte upp i Malmö. Peter Flensburg studerade vid Skånska målarskolan. Han gjorde även flera studieresor till Paris, men även till Holland, Belgien, Norge och Danmark.
Han har haft en rad utställningar, både separata och samlingsutställningar. Han och hans familj flyttade 1944 till Båstad och bosatte sig efter tre år i Vejbystrand.
Peter Flensburg engagerade sig i kulturlivet i Ängelholm och tillhörde konstföreningens styrelse från 1961 till 1984. Han var föreståndare från 1969 fram till slutet av 1980-talet för det kommunägda Galleri Moment, där åtskilliga konstnärer genom åren varit representerade. Han erhöll Ängelholms kulturpris l988. Närmast anhöriga är hustrun Ingrid, samt barnen Birgitta, Theo, Gertrud och Ville med familjer, samt systern Anna Flensburg. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Flensburg, Fritz Peter

Johannes Väg 1
260 83 Vejbystrand

Död 9/6 1997.

Folkbokförd i Barkåkra, Ängelholms kn, Skåne län.

Född 17/2 1916 i Hjortsberga (Kronobergs län).

Gift man (17/10 1943).
--------------
Födelseförsamling i källan:
HJORTSBERGA (Kronobergs län)

Källor:
RTB 97, SPAR 92.

33 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
19240724-0817
!ENDCONF
Flensburg, Thomas

Vendelshöjdsg 1
502 45 Borås

Död 11/11 1995.

Folkbokförd (1991) i Gustav Adolf Borås, Borås kn, Älvsborgs län.

Född 24/7 1924 i Malmö Sankt Pauli (Skåne, f d Malmöhus län).

Gift man (23/4 1975).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Gustav Adolf, Borås kn, Västra Götalands län

Födelseförsamling i källan:
S:T PAULI (Malmöhus län)

Källor:
SPAR 96, RTB 95, SPAR 92.

34 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).

35 Sten Nilsson, mail 21/1 2008.

36 Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, Se dop.

37 Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, C:2. 1743
Ulrica Margaretha. Klockarens Flensborgs ock Ellsa Catharina Schmidts dotter i Söfde, född den 6 Nov: och döpt Dom. 24 p: Trin: Suscept: Jungfru Anna Catharina Hoffgardh, Test: Bud... H:r Frijs från Ystad, Shrifvaren Wikman på Söfdeborg, Trädgårdsmäst: Wernicke ibm, Hofslagaren Malmborg i Söfde, Jungfru Ana Stina Frijs från Ystad, och Majia Flensborg från Skårby.

38 Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, Se begr.

39 Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, C:2. 1744
den 16 Februarii
Begrofs Klockarens Johan Flensburgs lilla dotter Ullrica Margaretha död den 31 Jan i aftonen ... af B.u.dan Siukdom 3 månader gammal.

40 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), sid 211. 1031. Johan Flensburg, son af klockaren Johan F. († 1768) och Nilla Nilsdotter Viborg († 1759); f. i Skårby 9 mrs 1714; gick i Ystads skola; Klockare i Söfde och Blentarp (efter svärfadren) 1742; † i Söfde 24 april 1782.

41 Kyrkböcker, Sövde, Färs kontrakt, Malmöhus, se begr.

42 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fadern.

43 Kyrkböcker, Fosie, se dop.

44 Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 58. 1693
d 11 xbr hora mediata gna vesptina föddes Pastorens sohn Wilhelm d 13 blef Han för sin swaghets skull hemma döpter. Faddrar woro ..mnin Hustru Jönson och Mi:sell Jönsons, Ingri Jöns (dottr) ..........
m: Pär ............................. Susanna H: Johan Flensborgs af Malmö hålt barnet öfwer dopet.

45 Kyrkböcker, Fosie, se begr.

46 Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 141. Anno 1695
d 31 Janu: dödt Pastorens Hans Flensborgs ÿngste Sohn Wilhelm d 11 febr: blef hanh uthi Fosie Kÿrckia begrafwen.

47 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Fosie och Lockarp, Kyrkoherdar. 10. Hans Flensburg (lat. Johannes Johannis Flensburgius )
H. F. var f. I Malmö 1) o. 1647 2), son av den från Flensburg i Slesvig bördige skomakaren i Malmö Johannes F. och hans 1:a hustru Maren Gregersdotter 3). Han gick i Malmö skola, avbröt för någon tid på gr. av en lärares otillbörliga stränghet sina studier och gick i skomakarelära men återupptog efter sin rektors, mag. Peder Hermansens, inrådan studierna. Dim. från skolan deponerade han 1667 i Greifswald, inskrevs vid Lunds univ. 1668 (efter 16/6) 4), blev kollega vid Malmö skola antagl. o. 1670 5) samt prv. till kyrkoherde här 1677 19/1 6); om det försök, som företrädarens änka gjorde att få honom förflyttad till annat pastorat, se ovan F. 9 .
Prosten H. P. Lorich, f. i Fosie 3 år efter det H. F. avlidit, berättar, tydligen efter av modern, H. F:s andra hustru, lämnade uppgifter: Vid början av förra skånska kriget blev han pastor i F. med fullm. av guvernören, fältmarskalken Fersen, "som vid det tillfället gav honom de ömmaste förmaningar dem han med mycken rörelse ofta omtalade". Under kriget och i synnerhet belägringen av Malmö hade han många svårigheter att utstå. Dock var det honom till någon förskoning, att prästgården utsetts till danske kungens högkvarter, "ehuru jag intet förmodar att det nyttjades". Då han en gång var ensam ute på gården, kom en snapphane, som ville ur stallet taga från honom en häst. Han brottades med snapphanen och lyckades hålla hästen men fick ett hårt slag av dennes bössa. Guvernören greve Sperling, som var mycket misstänksam mot skåningarna, tilltalade något därefter H. F. mycket hårt för att han ej gripit snapphanen, förevitande honom, att han vore benägen för danskarna, och använde därvid uttrycket, att "hans huvud kunde komma att ligga vid hans fötter", men H. F. svarade frimodigt, att om Sperling ville vara en Herodes, skulle F. vara en Johannes.
H. F., vars namn stod på en äldre altartavla med årtalet 1690 7) och som 1682 - 95 reparerat och delvis nybyggt prästgården i F. för 442 dlr smt 8), avled i F. 1709 30/5 i sitt 63:e år och begrovs i F. kyrka. Den av Lorich återgivna familjetraditionen berättade, att då han insjuknat och hustrun satt vid sängen hos sin slumrande make, föll hon själv i sömn och drömde, att hon hörde en röst säga: "Du sörjer över Din mans sjukdm, det är väl och visst att han nu dör, men Du får därmed vara nöjd, ty Du skall ock hava barn med en annan man, men sådant kunde ej ske, om denne Din man längre levde, efter Du redan själv är till åren".
Prosten Hofwerberg skriver i sin rapport till CE om dödsfallet 9), att H. F. "varit ibland oss en mycket hederlig och redelig prästman", och Lorich vitsordar detsamma: "Han var en hedrad och allvarsam prästman, som intill ålderdomen ej lade boken under bänken. Några lärdomsprov har han ej avlagt, dock har han haft någon brevväxling med en viss prästman (Pastor Fischer i Arrie [bör vara Mellangrevie!]), som var smittad med några tankar om chiliasmus" 10). Den av H. F. 1688 upplagda kyrkboken i F. vittnar om hans ordning och reda.
G. 1:o m. Anna Claesdotter, död i F. 1691 18/4, begr. i Malmö Pe. kyrka s.å. 3/5, dotter av handlanden i Malmö Claes Jakobsson 11). - Barn: Jakob, f. i F. o. 1679, kh. i Brågarp. - Anna Maria, f. i F. o. 1680, g. m. kh. i Burlöv Lars Fogelsång. - Catharina Christina, f. i F. o. 1683, g. m. Obef. 1714) Knut Lundwall. - Claes, Sjm Sk. 402, "dugde till ingenting" 1), klockaresubstitut i Bjärshög, död därst. 1712 30/6. Anna Catharina, f. i F. 1688 4/11, död därst. 1692 16/4 12). - 2:o i F. 1692 15/3 m. Metta Hartman, f. i Lund o. 1670, död i F. 1752 30/4 13), jordf. i M. Pe. s.å. 14/5,"82 år 2 m. 13 d." begr. i F. kyrka, dotter av byfogden i Lund Laurits Nilsson ("som ock efter sin födelseort kallade sig Flensburg"1) ) och Regitsa Wilhelmsdotter, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. F. 11 ).
- Barn: Johan Lorents, f. i F. 1693 12/1, död därst. 1695 11/4.
- Wilhelm, f. i F. 1693 11/12, död därst. 1695 13/1.
- Wilhelm, f. i F. 1695 6/3, Sjm Sk. 571, rådman och kämnerspreses i Malmö, begr. i M.Pe. 1755 7/3.
- Johan Lorents, f. i F. 1696 2/4, stadskm. i Karlskrona.
- Christian, f. i F. 1697 17/9, död därst. 1698 26/2.

Noter: 1) Biogr. i SoAl fol., LUB, av 2:a hustruns son i hennes senare gifte, prosten H. P. Lorich i Hjärsås, nedskriven o. 1750. Då icke annan hänvisning gjorts, äro uppgifterna om H. F. hämtade ur denna biogr. 2) Inskr. å numera försvunnen gravsten i F. kyrka, enl. 1828 års sockenbeskrivn. 3) Örnberg, 3, s. 80. 4) LU matr. 5) Rietz, s. 400: "omkr. 1660" (!). 6) AO. 7) Sockenbeskr. o. 1754 i SoAl fol., LUB. 1822 tillkom ny altartavla. 8) Synehandl. i Oxie hds domb. 1679 11/2. 9) AC 1709 3/6 10) "Samma brev torde ännu finnas bland min sal. brors (tydl. stadskomministern Johan Lorens F.) papper, som var i Carlscrona". De ha icke återfunnits. 11) I Oxie hds domb. 1697 13/2 nämnes H. F. som instämd för skuldfordran "efter dess sal. svärmoder Anna Jakob Clases (!)". 12) Lorich har något avvikande namn för döttrarna, men de här angivna, hämtade från resp. dödsnotiser, överensstämma med barnens namn i skifteshandl. efter modern, Oxie hds domb. 1694 22/10 och 1695 14/2. 13) Enl. gravstensinskr. i sockenbeskrivn. o. 1754, SoAl fol., i 1828 års sockenbeskrivn. nämnes blott inskr. över H.F.

48 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make HF.

49 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.

50 SSk30, Sv. män o. kv. 1949.

51 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.

52 Kyrkböcker, Kävlinge, se födelse.

53 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.

54 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Flensburg, Nils Olof Mathias, son till F 3, f 22 april 1855 i Lund, d. 7 april 1926 där. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mogenhetsex vid Lunds katedralskola 30 maj 1873, inskr vid Lunds univ 23 sept s å, fil kand 31 jan 1880, fil lic 10 febr 1886, ordf för Lunds studentkår 1887-88, lärare vid Lunds priv elementarskola ht 1887-1919, kurator för skånska nationens l:a avd ht 1887-ht 1889, för Lunds nat vt 1890-vt 1893, dess hedersled 1894 o dess inspektor 1909-30 april 1920, disp för drsgrad 30 maj 1888, fil dr 31 maj s å, doc i sanskrit vid Lunds univ 11 juni s å, förestod professuren i österländska språk ht 1889-ht 1891 samt ht 1892-vt 1895, e o prof i sanskrit med jämf indoeuropeisk språkforskn vid Lunds univ 29 april 1898, prof 1 jan 1909, emeritus 30 april 1920, akademiska fören:s ordf 1912-sept 1918, inspektor för priv h lärarinnesem i Lund 1911-16, v stolsbroder i S:t Knuts gille i Lund 1903, dess ålderman 1906-26, RNO 1908, RCXIII:sO 1911, LHVL 1918, KVO2kl 1920. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Nils F växte upp i en utpräglat lundensisk miljö. I den föträffliga översikten >Lundensiskt studentlif på 1870-talet> (i >Under Lundagårds kronor>, 1, 1918) ger han en klassisk bild av Lunds ännu halvt lantliga idyll.
F deltog flitigt i student- och kårlivet, och det dröjde femton år, innan han 1888 erövrade den akademiska lagern genom sina >Studier öfver den fornindiska tempusläran>, som medförde docentur i sanskrit. Efter förordnanden som professor i österländska språk och fortsatt speciminering erhöll han 1898 den då extra ordinarie, från 1909 ordinarie professuren i sanskrit med jämförande indo-europeisk
språkforskning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedan F blivit professor, avtog hans aktivitet på den vetenskapliga specialforskningens område och hans intresse fick i stället en bredare litterär och allmänt humanistisk inriktning, som bättre passade hans receptiva begåvning. F blev under decennier för Lunds universitet och även utanför detta en högt
uppburen festtalare och poeta laureatus. Utan att visa någon alltför stor lyrisk originalitet lyckades han tillfredsställa den akademiska publikens fordringar, och han framstår som en mycket typisk representant för
den oscariska tidens akademiska miljö. F:s lyriska diktion var starkt musikalisk, och Alfred Berg har tonsatt många av hans dikter, vilka F delvis publicerade i >Sånger och minnen> (1915). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), I 35 år var F broder i det ålderdomliga Sankt Knuts gille, som genom Gustaf Ljunggrens och Martin Weibulls intresse och verksamhet fått en verklig renässans. Nils F är det tredje stora namnet i detta sammanhang. Som gillets ålderman i två decennier, 1906-26, ålåg det honom att på dess högtidsdag, 13 jan, rista minnesrunorna över bortgångna bröder och systrar, vilket han gjorde med >linjeskärpa och ömsinthet> (Fjelner). F var även hög frimurare och medlem av flera andra ordenssällskap. Han var en jovial natur med stor och vidsträckt vänkrets.
F:s efterlämnade papper i LUB. Tryckta arbeten: Se LUM 1913, s. 64 f. o. 1924-25, s. 80 f., där även F.:s icke-vetenskapliga produktion till största delen förtecknas. Dessutom bl. a.: Sånger i C. C. Lund 1921, 30 s. (C. C.-tryck, 1). - Tal i S:t Knuts gille i Lund 1916-1930. Lund 1930. 228 s. (Tills. m. C. M. Collin o. C. G. Björling.)

Källor o litt: A Fjelner, Skånska mannar från Lund (1935); LUM 1924-25 (1925); E Tuneld, Minnesord över N F (HVLÅ 1926-27, 1927).
Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

55 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

56 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tilltlsnamn: Se farfadern.

57 Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), Student vid Lund maj 1712, stadsnotarie i Malmö 9 apr 1719, rådman 23 aug 1731, kämnärspreses 26 okt 1734. Han har utgivit: "Kort berättelse om det såkallade S:te Knuts gilldet, besynnerligen det, som nu i Malmö florerar"; tryckt i Lund 1743 hos Ludvig Decraux. .... Kyrkböcker, Fosie, se dop.

58 Kyrkböcker, Fosie, Fosie CI:1 (1688-1765) sid 70. 1695
d 6 Martij ... med. sept. vespert. föddes Pastorens Sohn widh namn Wilhelm.
d 17 dito ward Han döpter. faddrar. woro Magdalena Liefertz i Lund, som barnet bar till dopet, Her Diderick Owenius i Hammarlöf, Hr Jacob i ...b...id och Anna Maria Hr Daniel Broome i Quarnbÿ.

59 Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB).

60 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dopvittne + barna födslar.

61 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se detta dop.

62 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Se detta dop.

63 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri EI:1 (1698-1739) sid 92. Junius, d. 9 lystes
item, för Stads Secreteraren Wilhelm Flensburg och J. Anna Margaretha Riber
Ao 1723 d. 26 Jun. copulerade .......
. .... Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB).

64 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.

65 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop. .... Per Flensburg, Ur Per Flensburgs efterlämnade papper (Malmö 1949
Sysvenska Dagbladets AB), sid 49. Johan Lorents Flensburg
( delvis enligt A. U. Isberg, delvis enligt släktboken )
blef rådman efter Jöran Malmros. Han var son af rådmannen, kämnerspreses Wilhelm Flensburg och Anna Margareta Riber samt född den 25. okt. 1729. Han blev student i Lund 1747, erhöll på sin faders begäran år 1749 den 5 juni tillåtelse att askultera vid rådstugu- och kämnärsrätterna i Malmö och att vid tillfälle få öfva sig i protokollsföring. Åren 1755 och 1756 omnämnes han som bokhållare vid tobaksmanufaktoriet i Malmö, förordnades 1758 den 18 feb. att under den tid, som inspektoren, sedermera rådmannen Rosenlund skötte landskammereraretjänsten i länet, vara kyrkoföreståndare vid S:t Petri, blef 1762 den 23 jan. brandfogde efter Schartau och samma år den 10 april aktuarie vid rådstugan, dockmed villkor att han avstod från brandfogdebefattningen. År 1767 den 30. sept. blef han "enligt stadens äldstes enhälliga förslag" kallad till stadsnotarie efter Schartau och valdes den 28. okt. 1780 till rådman efter Malmros. Rådmannen Flensburg dog den 18. april 1786. Han var då sedan året 1762 gift med Maria Catharina Brandt, född 1734. Hon satt mot slutet af sin lefnad i torftiga omständigheter och dog den 5. mars 1805. Flensburgs äktenskap med henne var barnlöst. Maria Catharina Brandt hade på gamla dar understöd från von Conowska och andra donationer.

66 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Carlquist LSH, del 6
Frosta Kontrakt
Södra Rörum och Häglinge.
sid 118. 15. Pehr Flensburg

P.F. var f. i Malmö juni 1736, son av rådmannen Wilhelm Flensburg och Anna Margareta Riber; gick i Malmö skola, student 1751 16/12, efter kallelse av faderns halvbror, kh i Osby H. P. Lorich prv till dennes medhjälpare 1760 7/9. ... medföljde Lorich vid dennes förflyttning till Hjärsås 1762, fil. mag. 23/6 1763, e.o. reg.-pred. vid Södra skånska kav. 5/1 1771, 2:e reg.-präst 26/2 1772, 1:e reg.-präst 11/7 1773, ..., kh. i S.R. & H. 6/9 1780, ..., prost ö.e.f. 12/9 1786, död i S.R. 14/4 1791.
g. 1:o i Hjärsås 1773 m. Elsa Maria Lorich, f. i Malmö Pe. 4/10 1743, död i S.R. 30/8 1785 ( enl. hennes bouppt. Frosta s.å. 17/9), dotter av kh. i Hjärsås, hdsprosten Hans Peter L. och hans 2:a h. Maria Sofia Hellman. Barn:
- Hans Wilhelm, död i Tolånga 13/1 1780.
- Nils Johan, f. i Tolånga 18/6 1777, kh i Vellinge.
- Mattias, f. i T. 24/9 1779, handlande i Malmö, död därst. 22/1 1851.
G. 2:o 15/9 1786 (enl. Elg. 2, s. 158) m. Christiana Elisabeth Danckwardt, f. i Riseberga 30/9 1743, död på Göingeholm, Häglinge, 3/7 1816, dotter av hdshövd. i N. & S. Åsbo m.fl., sederm. i Villands m.fl. hd, tituläre lagmannen Carl Gustaf D. (adl. ätten n:r 1412) och Elisabet Schaeij.

Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia