Wilhelm Flensburg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 20 Maj 1865 - Lund, Malmöhus län, Sverige
Döptes:
Dog: 10 Feb 1896 - Lund, Malmöhus län, Sverige
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 1
Mor: Constance Carolina Nyström (1829-1891) 2
Levande
Kön: K
Makar och barn
1. Levande
Barn:
1. Levande
2. Levande
3. Levande
*Botilla* Gustafva Flinck
Kön: K
Personinformation
Föddes: 15 Jan 1825 - Fleninge Fsg 4
Döptes:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Gustaf Fredrik Boklund (20 Maj 1826 - Okänt) 5, 6
Äktenskap: 14 Apr 1849 - Helsingborg, Malmöhus län 7
Status:
Hilda Augusta Flink
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ung 1856 9
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Hon bodde före 23 Feb 1874 i Norra Vrams fsg. 10
• Hon bodde på Kågeröd 2 mellan 23 Feb 1874 och 19 Maj 1876 i Kågeröd fsg. 11
Makar och barn
1. *Johannes Nilsson (Ung 1841 - Okänt) 12, 9
Äktenskap: 19 Maj 1876 - Kågeröd fsg 13
Status:
Barn:
1. Thorsten Wullt (1877-1960) 14 (Född inom äktenskapet)
2. Gerda Wullt (1878- ) 15 (Född inom äktenskapet)
3. Arvid Wullt (1880-1968) 16 (Född inom äktenskapet)
4. Namnlös Wullt (1882- ) 17 (Född inom äktenskapet)
5. Harald Wullt (1883-1979) 18 (Född inom äktenskapet)
6. *Martha* Magdalena Wullt (1886- ) 19 (Född inom äktenskapet)
Hedvig Elisabeth Flinth
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ung 1784 20
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Sven Björn Gadd ( - ) 20
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Ulrika Sibylla Gadd (1806-1851) 21 (Född inom äktenskapet)
2. Gunnilla Chatarina Gadd (1807- ) 22 (Född inom äktenskapet)
3. Mathias Gadd (1808- ) 23 (Född inom äktenskapet)
4. Johan Jacob Gadd (1810- ) 24 (Född inom äktenskapet)
5. Carl Fredrich Gadd (1811- ) 25 (Född inom äktenskapet)
Christina Flintzberg
Kön: K
Personinformation
Föddes:
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Casper Nehrman (1688 - 1 Jun 1755) 27, 27
Äktenskap:
Status:
Levande
Kön: K
Föräldrar
Far: Lars Flodqvist ( - )
Mor: Ester Hedblom ( - )
Makar och barn
1. Levande
Barn:
1. Levande
2. Levande
Lars Flodqvist
Kön: M
Personinformation
Föddes:
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Praktiserande läkare. 28
Makar och barn
1. *Ester Hedblom ( - ) 28
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Levande
Elisabeth Margareta Florman
Kön: K
Personinformation
Föddes:
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Jonas Ahnfelt ( - ) 29
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Karl Niklas Ahnfelt (1810-1887) 30 (Född inom äktenskapet)
Sofia Axelina Peterson Flycht
Kön: K
Personinformation
Föddes: 23 Mar 1865 - Stockholm 31
Döptes:
Dog: Okänt
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Werner Rudolf (*Rolf*) Pius Wærn (12 Nov 1847 - 1913) 32, 33
Äktenskap: 19 Nov 1885 - Stockholm 34
Status:
Barn:
1. Karl Ernst Edvard Wærn (1886-1888) 35 (Född inom äktenskapet)
Hedvig Foch
Kön: K
Personinformation
Föddes:
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Melchior Hertell ( - )
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Herman Hertell (1679-1739) (Född inom äktenskapet)
Bereta Fogel
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ber 1727 36
Döptes:
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• 1759 blev hon antecknad i en husförhörslängd i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 37
• Hon bodde på Foglehuset, Tygelsjö år 1759 i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 36
Föräldrar
Far: Nils Fogel (Ber 1690-1760) 38
Mor: Inger J..sdotter (Ber 1692-1758) 39
Makar och barn
1. ? ( - )
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Hanna (Ber 1753- ) 40
2. *Jacob Flensburg (Ber 1740 - 11 Jan 1773) 41, 42
Äktenskap: 11 Aug 1765 - Hardeberga fsg, Malmöhus län 43
Status:
Nils Fogel
Kön: M
Personinformation
Föddes: Ber 1690 39
Döptes:
Dog:
Begravning: 4 Apr 1760 - Hardeberga fsg, Malmöhus län 44
Dödsorsak: Kåppor 39
Händelser
• 1736 blev han antecknad i en husförhörslängd i Hardeberga fsg, Malmöhus län. 45
Katekismilängd
Makar och barn
1. *Inger J..sdotter (Ber 1692 - 10 Mar 1758) 39, 39
Äktenskap:
Status:
Barn:
1. Bereta Fogel (Ber 1727- ) 36
Thekla Helena Paulina Fogelklou
Kön: K
Personinformation
Föddes: 17 Sep 1846 46
Döptes:
Dog: 22 Apr 1930 47
Begravning:
Dödsorsak:
Händelser
• Hon blev begravd på S:t Pauli kyrkogård vid Föreningsgatan i Malmö, Malmöhus län. 48
Makar och barn
1. *Gottfrid Weddig Georg Kockum (17 Jun 1838 - 19 Nov 1875) 49
Äktenskap: 1866 47
Status:
Barn:
1. Frans Henrik Kockum (1867- ) 50 (Född inom äktenskapet)
2. Karl Georg Kockum (1868-1902) 51 (Född inom äktenskapet)
3. Jeanne (Jeanna) Marianne Kockum (1871-1940) 52 (Född inom äktenskapet)
4. Emmy Tekla Kockum (1875- ) 53 (Född inom äktenskapet)
Notiser
Äktenskapnotiser (Gottfrid Weddig Georg Kockum)
SSK43: I hennes 1:sta gifte.
Ewa Fogelström
Kön: K
Personinformation
Föddes:
Döptes: 8 Sep 1728 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 54
Dog:
Begravning:
Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Laurent Fogelström ( -1742) 55
Mor: Elisabeth Brome (1693-1751) 56
Källor
1. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.
2. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.
3. Kyrkböcker, Allerum, C:5 2/4 födda. Se make GFB's broder CGB's son LWCB. .... Kyrkböcker, Helsingborg, hfl 1855. Se make Gustaf Boklund.
4. Kyrkböcker, Helsingborg, hfl 1855.
5. Kyrkböcker, Allerum, C:3 3/7. 1826, maj 20, döpt 29, f. d. Bokhållaren Bokelunds och Fru Agneta Fernströms i Allerum son Gustaf Fredrik.
Susc. Notarien och .. Länsm. Tornbergs fru Elisabeth (Edler) i Laröd.
Test. Inspect. ... Nilsson på K. Gstorp och Inspect. Norrman från Carls(feldt), Herr Jonas Bokelund från Helsingb., Mamsell Anna-Lena Edler i Laröd. .... Kyrkböcker, Allerum, B:2 1/2 Flyttlängder 1833-47. Utfl. 1842 7/11
Yngl. Gust. Bokelund 1826 20/5, fr. Nr. 6 Ljungen,till Hborg. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Husförhör AI:44 1855-1861 9/10. Sid. 444. 5:te Rot. No. 119
Sadelmakare Gustaf F Boklund, f.1826 22/5, Allerum, [från] [18].9, N: 150
Hust. Botilla G. Flink, f. 25 15/1, Fleninge, [från] [18].6, n: 326.
6. Christer Boklund. .... Kyrkböcker, Allerum.
7. Skånes Demografiska Databas, Vigda. Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1849-04-14Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Gustaf Fredrik Bokelund ort:Helsingborg 150
titel: sadelmakaremästare sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:22
z
Brudens namn:Botilla Gustafva Flinck ort:Helsingborg 326
titel:pigasida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:23
Övrigt:.
8. Göteborgare 1923. Enkel biografisk publikation. .... Skånes Demografiska Databas, Flyttlängd. Skånes Demografiska DatabasFlyttningslängd Kågeröd
Datum:1874-02-23Datum avser:
zNamn: Hilda Augusta FlinckKön: k
Titel: Födelsedatum:
Flyttar från: N WramFlyttar till:Kågeröd 2
Maka/make namn:
z
Antal flyttande: 0
Övrigt:.
9. Skånes Demografiska Databas, Framräknat från son Haralds födelse.
10. Skånes Demografiska Databas.
11. Skånes Demografiska Databas, Se flyttlängd och vigsel.
12. Skånes Demografiska Databas, Se barnens födelse. .... Göteborgare 1923. .... Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, Verkst direktör för Esso i Stockholm. Min mor
13. Skånes Demografiska Databas, Vigda. Skånes Demografiska databasVigda i Kågeröds församling
Datum:1876-05-19Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Johannes Nilsson ort:Helsingborg
titel: handlande sida i Hfl:
civilstånd:o ålder/födelseår:36
z
Brudens namn:Hulda Flink ort:Kågeröd 2
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:o ålder/födelseår:20
Övrigt:.
14. Bo Herlin (http://familj.herlin.se/), http://familj.herlin.se/tree.php?tree=140:1&maxdec=1. [Först kommer föräldrarna:]
Torsten Wullt
1877 02 19 - 1960 11 01
Maria Hedberg
1883 07 05 - 1963 11 04
[Sedan personen:]
Träd nr 140:1
Kerstin Maria Wullt
"Tetti"
född: 1904 02 28
födelseort: Helsingborg, Sweden
[Vem som ansvarar:]
trädkramare: bo@herlin.se
[maken:]
Knut Harald Gudmundsson Bergstrand
[samt sist barnen:]
Lars Bergstrand 1944 01 10 - 19XX
Ulla Bergstrand 1928 09 14 - 1963 12 04
Klas Nils Torsten G:son Bergstrand 1925 09 12 - 2001
Sassa Kerstin Knutsdotter Bergstrand 1932 04 14
. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
(Inga namn- eller adressuppgifter)
Död ?/11 1960.
Kyrkobokförd i Maria Hälsingborgs, Helsingborgs kn, Malmöhus län.
(Ingen uppgift om födelseort)
Gift man.
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Maria, Helsingborgs kn, Skåne län
Filborna, Helsingborgs kn, Skåne län
Källor:
DOR 52-60
. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1877-02-19Datum avser:f
z
Barnets namn:Thorsten Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:1
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Hilda Augusta Flink ålder/födelseår:20
titel:ort:
z
Faderns namn:Johannes Nilssonort:Strömkarlen 1
titel:handlande
Övrigt:Fadern 36 år.
15. Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1878-05-11Datum avser:f
z
Barnets namn:Gerda Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:2
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Hilda Augusta Flink ålder/födelseår:21
titel:ort:
z
Faderns namn:Johannes Nilssonort:Strömkarlen 1
titel:handlande
Övrigt:Fadern 37 år.
16. Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1880-03-19Datum avser:f
z
Barnets namn:Arvid Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:3
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Hilda Augusta Flink ålder/födelseår:23
titel:ort:
z
Faderns namn:Johannes Nilssonort:Badhuset 2
titel:handlande
Övrigt:Fader 39 år. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), /* Enda träff på sökning: Man, född 18800319, död 1968 som vad död 19681208 /MWJ */
(Inga namn- eller adressuppgifter)
Död 8/12 1968.
Kyrkobokförd i Vasa Göteborgs, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län.
(Ingen uppgift om födelseort)
Gift man (6/11 1909).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Vasa, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Källor:
RTB 69.
17. Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1882-03-03Datum avser:f
z
Barnets namn: Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:4
Kön:kDödfödd:d
z
Moderns namn:Hilda Augusta Flink ålder/födelseår:25
titel:ort:
z
Faderns namn:Johannes Nilssonort:Springposten 3
titel:handlande
Övrigt:Fadern 41 år.
18. Vem är vem i Skåne,Halland,Blekinge 1966, Wullt, Harald, fd häradshövding, Ängelholm, f. i Helsingborg 14/6 1883 av dir Johan Wullt och Hilda Flink. Häradshövding Härjedalens doms. 28-38, Ölands doms. 38-50. Skrivit: "Tingställen på Öland" 1948, "Om den medeltida juridiska indelningen av Öland o. om de forna häradshövdingarna därstädes" 1961, KNO. G. 1923 m. Gudrun Neeb f 1896, dtr till fullm. Richard Neeb o. Kristine Amundsen (Norge). - Barn: Kettil f. 1923, Bengt f. 1928, Barbro f. 1931; Sif f. 1917 (adopt.). .... Ulla Wullt, f. Flensburg, Alingsås, !CONF
Enligt Ulla Wullt så klättrade Harald upp på taket till hönshuset ock kacklade (för att härma dem) ofta när Gudrun hade dambjudning!
!ENDCONF. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
18830614-2970
!ENDCONF
Wullt, Harald
Villag 3
262 00 Ängelholm
Död 16/3 1979.
Kyrkobokförd (1968) i Ängelholm, Ängelholms kn, Kristianstads län. Mantalsskriven (1968) på samma ort.
Född 14/6 1883 i Helsingborg (Skåne, f d Malmöhus län).
Gift man (2/9 1922).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Ängelholm, Ängelholms kn, Skåne län
Födelseförsamling i källan:
HÄLSINGBORG (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 80, RTB 79. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1883-06-14Datum avser:f
z
Barnets namn:Harald Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:5
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Hilda Augusta Flink ålder/födelseår:27
titel:ort:
z
Faderns namn:Johan Nilssonort:Springposten 3
titel:handelsagent
Övrigt:Fadern 42 år.
19. Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1886-04-06Datum avser:f
z
Barnets namn:Martha Magdalena Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:6
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Hilda Augusta Flink ålder/födelseår:30
titel:ort:
z
Faderns namn:Johannes Nilssonort:Springposten 3
titel:handelsagent
Övrigt:Fadern 45 år.
20. Demografisk databas för södra Sverige, Se dotter USG.
21. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943). .... Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1806-07-21
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Ullrica Sijbilla
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 22
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Sven Björn
Faderns efternamn Gadd
Faderns titel handelsman
Faderns ort
Moderns förnamn Hedvig Elisabeth
Moderns efternamn Flinth
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5.
22. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1807-08-03
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Gunnilla Chatarina
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 23
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Sven Björn
Faderns efternamn Gadd
Faderns titel handelsman
Faderns ort
Moderns förnamn Elisabeth
Moderns efternamn Flinth
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5.
23. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1808-10-18
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Mathias
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 24
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Swen B.
Faderns efternamn Gadd
Faderns titel handelsman
Faderns ort
Moderns förnamn Elisabeth
Moderns efternamn Flinth
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5.
24. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1810-04-12
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Johan Jacob
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 26
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Sven B.
Faderns efternamn Gadd
Faderns titel handelsman
Faderns ort
Moderns förnamn Elisabeth
Moderns efternamn Flint
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5.
25. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1811-05-12
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Carl Fredrich
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 27
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Sven B.
Faderns efternamn Gadd
Faderns titel handelsman
Faderns ort
Moderns förnamn Elisabeth
Moderns efternamn Flint
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:5.
26. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se Caspers 1:a maka ACL:s far CL.
27. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka ACL:s far CL.
28. Vem är Vem Storstockholm 1962.
29. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se son KNA.
30. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), kyrkoherden i Tranås Karl Niklas A. (f. 1810, d. 1887). .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 76. Ahnfelt, Carl Niklas, född i Gullarp d. 24 dec. 1810 ; föräldrar: Jonas Ahnfelt, kontraktsprost, och Elisabeth Margareta Florman ; student i Lund v. t. 1825; filos. doktor 1835; prestvigd d. 14 dec. 1839 ; pastor.-ex. d. 19 juni 1843 ; Kyrkoherde i Tranås d. 4 april 1856; tilltr. 1858.
Gift d. 27 april 1843 med Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand, född d. 27 april 1814, dotter af grosshandlaren Sven Ekstrand och Anna Margreta Borg i Karlshamn. - Barn: Ida, född d. 25 dec. 1844 i Knästorp, gift med kyrkoherden i V. Nöbbelöf Carl Gustaf Valentin Hallberg. - Anna *Lydia* Elisabeth, född d. 20 nov. 1846 i Knästorp. - *Otto* Nathanaël Theophilus, född d. 13 sept. 1854 i Dalby, teol. kandidat, docent vid Lunds univ. - Enkling d. 1 maj 1885.
31. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se maken. utg. 1901
32. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 15. TAB XI.
Verner Rudolf Pius (son af Jonas, Tab. VI), f. 1847, 12.11, på Valaholm i Hofva sn..; Student i Upsala 1865, 11.9...häradshöfding i Kinds o Redvägs härads domsaga i Elfsborgs län 1897, 25.9.
Gift 1:o 1885, 19.11, i Stockholm med Sofia Axelina Peterson Flycht, f 1865, 23.3, i nämnda stad; - 2:o 1892, 8.6, i Stockholm med Anna Maria Mathilda Wikström, f. 1863, 10.8, i Gbg, dotter till Grosshandl. Oskar Gustaf Wikström och Anna Eleonora Sofia Norström.
Barn: 1. Karl Ernst Edvard, f 1886, 6.9. i Sthm, död 1888 31.7, på Valaholm.
2. Anna glenny Susanne, f. 1893, 11.8, i Sthm.
2. Florence Ebba, f. 1895, 4.1. i Sthm.
2. Sofia Gabriella, f. 1896, 28.10. .... Stuart, Hans, Min morfar, Werner Rudolf Pius, kallades Rolf.
33. SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ). .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.)
34. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.)
35. Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), 16. TAB XI
...Barn:
1. Karl Ernst Edvard, f 1886, 6.9, i Stockholm; död 1888 31.7, på Valaholm.
36. Kyrkböcker, Hardeberga, hfl 1759.
37. Kyrkböcker, Hardeberga, AI:1. Tygelsjö
Foglehuset.
... Fogell (överstruken)
Enk: Bereta ålder=32
d: Hanna ålder=6
Pig: Karna ålder=16. .... Kyrkböcker, Hardeberga, hfl 1759.
38. Kyrkböcker, Hardeberga, hfl 1759, se hustru Bereta.
39. Kyrkböcker, Hardeberga, se begr.
40. Kyrkböcker, Hardeberga, hfl 1759, modern.
41. Juridiska arkiv, Län, Malmöhus län, se mtl 1765 fadern.
42. Kyrkböcker, Hardeberga, Se begr, "33 år". .... Kyrkböcker, Hardeberga, Se begr.
43. Kyrkböcker, Hardeberga, C:1. 1765 nr 3
Den 11 wigdes drängen Jacob Flensburg med Enkan Bere(t)a Fogel.
bägge från Tygelsiö.
44. Kyrkböcker, Hardeberga, C:1. 1760, April
2: d: 4 begrofs med likpredikan Nils Fogell 70 åhr gl: död af Kåppor.
45. Kyrkböcker, Hardeberga, Kat:1. Räs(ne) Huset
Nils Fogel ålder=48
hustrun Inger ålder=40
son?/dotter? Per? ålder=15.
46. SSK13.
47. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
48. Gravstenen, Gottfried Kockum
Född den 17/6 1838
Död den 19/11 1875
Tecla Dames
Född Fogelclou
17/9 1846 - 22/4 1930
Joh. Ev. 11 Cap.
49. SSK13. .... Gravstenen.
50. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1867-02-05
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Frans Henrik
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 21
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Gottfried
Faderns efternamn Kockum
Faderns titel civilingeniör
Faderns ort S.F. 63 /109
Moderns förnamn Thekla Helena Paulina
Moderns efternamn Fogelklou
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:8.
51. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1868-08-12
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Karl Georg
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 21
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Gottfried Weddig Georg
Faderns efternamn Kockum
Faderns titel ingeniör
Faderns ort S.F. 63 /119
Moderns förnamn Thekla Helena Paulina
Moderns efternamn Fogelklou
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:8. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 632. Carl Georg, f. 1868, fabriksidkare, d. 1902 26/7. G. 1894 22/6 m. *Sigrun* Heidi Hederström, f. 1875 7/6 (Malmö).
52. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1871-08-08
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Jeanna Marianne
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 24
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 3
Faderns förnamn Gottfrid Veddig Georg
Faderns efternamn Kockums
Faderns titel civilingeniör
Faderns ort S.F. 63 /195
Moderns förnamn Thekla Helena Paulina
Moderns efternamn Fogelklou
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
53. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1875-05-15
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Emmy Tekla
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 28
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 4
Faderns förnamn Gottfrid Veddig Georg
Faderns efternamn Kockum
Faderns titel ingeniör
Faderns ort Holmehus /195
Moderns förnamn Tekla Helena Paulina
Moderns efternamn Fogelklou
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
54. Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs C:4. 1728
nr 42
d 8 7br lät Rådmannen ock Postmästaren Hr Laurent Fogelström ock Frun Elisabeth Brome christna en dotter wid namn Ewa. Madam Jannicka Widell från ...ved bar barnet. Madam Öllegård Maria Cöster från Helsingborg gick hoos. Mfd Hr Rådman ock ...in Inspector från Helsingborg Johan Cöster. ... 7br=Septembr.
55. D:r Karl Enghoff, Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads Magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700-1800. (Stockholm, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & söner, 1910), sid 103
1. Lars Fogelström (e. o. rådm. 1718-1722)
hade medio 1716 utsetts till stadskassör och var tillika kyrko- och skolföreståndare, då han af guvenören Hårdh den 28 okt. 1718 förordnades till extra ordinarie rådman. Som sådan tog han säte i rådhusrätten, hvilken han sedan tillhörde till dess han år 1722 efter rådman Carl Sundell blef postmästare i Kristianstad. Stadskassörbefattningen nödgades han samtidigt lämna och 1725 afgick han äfven från kyrko- och skolföreståndarskapet. Han kallades längre from postinspector och dog som sådan år 1742, efterlämnande änka i 2:a giftet (F:s första hustru dog 1721 och han gifte om sig 1722), Elisabeth Broomé, f. 1693, † 1751, samt dottern Anna Charlotta af första giftet, och af andra giftet sönerna Lars Gustaf, vid faderns frånfälle 18 år och anställd som skrifvare vid landskontoret i Kristianstad, onas 14 år, sedermera handlande i Karlshamn, Andreas 9 år, som ägnade sig också åt handel, samt döttrarna Maria Elisabeth (Maja Lisa), 16 år och Eva 13 år...
56. D:r Karl Enghoff, Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads Magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700-1800. (Stockholm, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & söner, 1910).