Kristina Elisabeth Fröding
Kön: K
Personinformation
Föddes: 13 Maj 1797 - Göteborg, Kristine förs. 2 Döptes: Dog: 24 Maj 1858 - Stockholm( Klara fsg ) 2 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Fröding (Ca. 1746-1809) 3 Mor: Johanna Elisabet Minten (Ung 1769-1824) 4
Makar och barn
1. *Daniel Friedrich Bildt (4 Mar 1792 - 10 Jul 1827) 5, 6 Äktenskap: 2 Jan 1820 - Göteborg( Garnisonsförsaml.) 7 Status: Barn: 1. Didrich Anders *Gillis* Bildt (1820-1894) 8 (Född inom äktenskapet)Petter Fröding
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
Barn: 1. Anders Fröding (Ca. 1746-1809) 10 (Född inom äktenskapet)Eva Frögren
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1850 12 Döptes: Dog: 1922 12 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Philip Anders Oterdahl (13 Okt 1833 - 1894) 13, 14 Äktenskap: 1878 12 Status: Barn: 1. Jeanna Louise Oterdahl (1879-1965) 15 (Född inom äktenskapet) 2. Maria Christina Oterdahl (1882-1955) 16 3. Andrea Elisabeth Oterdahl (1884-1965) 17 4. Ingrid Charlotta Oterdahl (1886- ) 18 5. Philip *Einar* Oterdahl (1888-1953) 19 (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
Det lär vara Eva Frögrens föräldrahem, som stått modell till Jeanna Oterdahls "Ett gammalt borgarhem".
Maria Johanna Frölich
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Otto Henrik Adam Lagerberg ( - ) 20 Äktenskap: Status: Barn: 1. Grevinna Maria *Augusta* Coraldina Lagerberg (1821-1901) 21 (Född inom äktenskapet)Anna Maria Fuus
Kön: K
Personinformation
Föddes: 28 Jan 1701 - Karlshamn, , Blekinge län 23 Döptes: Dog: 19 Nov 1767 23 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Martin Munthe (Okt 1698 - 3 Jun 1786) 24, 23 Äktenskap: Status: Barn: 1. Anna Christina Munthe (1733-1785) 25 (Född inom äktenskapet)Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: *Rutger* Valdemar Fürst (1928-1974) 26 Mor: Levande*Henrik* Artur Georg Fürst
Kön: M
Personinformation
Föddes: 25 Mar 1894 - Göteborg( Masthuggets fsg ) 28 Döptes: Dog: 22 Jan 1971 - Göteborg, Vasa fsg, Göteborg o Bohus län 29 Begravning: Dödsorsak:
Händelser
Notiser• Han arbetade som Försäljare. 30
Föräldrar
Far: Johan (*John*) Kristoffer Sebastian Fürst (1850-1911) 31 Mor: *Anna* Maria Charlotta Bolm (1859-1929) 32
Makar och barn
1. Levande 2. Levande Barn: 1. Levande 2. Levande 3. Levande 4. Levande 5. Levande
Notiser
Allmänt:
Enl. U. Hartel. resande försäljare för International Färg
*Martha* Louise Fürst
![]()
Kön: K
Personinformation
Föddes: 7 Jan 1906 - Honolulu, Hawaii, USA 34 Döptes: Dog: 28 Jun 1982 - Göteborg, Vasa Sjukhus 35 Begravning: 9 Jul 1982 - S:t Olofs kapell, Göteborg 36 Dödsorsak:
Händelser• Hon konfirmerades den 24 Jul 1921 i Bengtsfors. 37
Föräldrar
Far: John *Ragnar* Fürst (1885-1918) 38 Mor: Kalei Manasse ( - ) 39
Makar och barn
1. *Walter Hartelius (31 Maj 1889 - 4 Jul 1953) 40, 41 Äktenskap: 21 Aug 1931 - Göteborg, Kristine förs. 42 Status: Death of one spouse*Otto* Christoffer Fürst
![]()
Kön: M
Personinformation
Föddes: 2 Feb 1887 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 44 Döptes: Dog: 19 Feb 1958 45 Begravning: i Östra Begravningsplatsen, Göteborg 35 Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Sjökapten, Handlare. 30• Han bodde i Göteborg, Västra Götaland.
Föräldrar
Far: Johan (*John*) Kristoffer Sebastian Fürst (1850-1911) 31 Mor: *Anna* Maria Charlotta Bolm (1859-1929) 32
Makar och barn
1. **Ruth* Maria Karsberg (13 Feb 1890 - 20 Jul 1973) 46, 47 Äktenskap: Status:
Notiser
Allmänt:
Ulf Hartelius: Gick i land, och övertog Bolms kemikalieaffär på södra larmgatan
*Rutger* Valdemar Fürst
Kön: M
Personinformation
Föddes: 16 Jan 1928 - Göteborg, Karl Johan 48 Döptes: Dog: 5 Okt 1974 - Tynnered, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län 49 Begravning: 11 Okt 1974 50 Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Gustaf *Valdemar* (*Valle*) Bolm Fürst (1890-1974) 51 Mor: Levande
Makar och barn
1. Levande Barn: 1. LevandeAmalia Eulalia *Louise* Fürst
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1853 53 Döptes: Dog: 1935 53 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Anders *Henrik* Lindfors (1 Okt 1850 - 1928) 54, 55 Äktenskap: 1878 53 Status: Barn: 1. Cecilia (Lily) Lindfors (1879- ) (Född inom äktenskapet)Christoffer Fürst
Kön: M
Personinformation
Föddes: 10 Aug 1923 57 Döptes: Dog: 3 Maj 1998 58 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Gustaf *Valdemar* (*Valle*) Bolm Fürst (1890-1974) 51 Mor: *Vanja* Karolina Ingeborg Johansson (1909-1979) 59
Makar och barn
1. Levande Barn: 1. Levande 2. LevandeLevande
Kön: M
Föräldrar
Far: Gustaf *Valdemar* (*Valle*) Bolm Fürst (1890-1974) 51 Mor: LevandeChristoffer Fürst
Kön: M
Personinformation
Föddes: 25 Apr 1816 35 Döptes: Dog: 21 Jan 1892 61 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Amanda Ejserman (5 Mar 1828 - 21 Nov 1913) 62, 63 Äktenskap: Status: Barn: 1. Hilma Konstantia Fürst (1866- ) 64Christopher Fürst
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: 1892 66 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Amanda Eisermann ( - ) 67 Äktenskap: Status: Barn: 1. Johan (*John*) Kristoffer Sebastian Fürst (1850-1911) 31
Källor
1. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:1 3/5 födde. 1797
Christina Elisabeth Fröding Maj född 13 döpt 15
Fadren Grosshandlare A. B. Fröding
Modren Dess K Maka Joh. Elis. Minten 28 år
Faddrar
Majoren o Riddaren C. Joh. Hjerta Fru Reg. Elis. Minten
Lectorn Mag. E.S. Kullman Majorskan S. Hjort
Amiralitetskapten J Minten Jfru Sophia Bratt.2. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).
3. Kristine församling, B:1. 1781 Ankomna
Fröding (And. Pet.) Studiosus Westro Gothus. Genline Kba bibl. Noteringar om Kristine kyrkböcker:
CI:födde vigde döde 1725-1781 Tyske kyrkoherden
CII .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se sonen. - dess historia fram till våra dagar. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 139. År 1798
12/10 Anders Petter Fröding, handelsman. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter4. Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se sonen.
5. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 113. 112 Bildt, Daniel Fredrik
F 4/3 1792 i Landskrona, son av överste Didric Bildt o Margareta Elisabet Pettersson; död 10/7 1827 i Gbg (Garn).
Offex 1808...kapt i armén efter stormninga av Leipzig 1813, major 1821, övlöjt 1826...
Gift 2/1 1820 i Göteborg (Garn) m Kristina Elisabeth Fröding, f 13/5 1797 i Göteborg (Krist), dotter av grossh. Anders Peterson Fröding o Johanna Elisabeth Minten; död 24/5 1858 i Sthm (Klara). .... Kyrkböcker, Landskrona, C:6 1791-1813 1/5. 1792
16. den 8 Martii läht Commendaten och Öfverste Lieutenanten väborne herr Diedrich Bildt med dess Fru välborna Fru Margaretha Elisabeth Petersson döpa sin Son Daniel Friedrich född den 4 dito.
Susc: ... välborna Fru Majorskan Dangqvart.
Testes: Öfversten och Riddaren vid Armeéns Flotta högvälborne herr Hielmstierna, Stats Majoren välborna herr (Ahogn), Cong. ... A(ga)de(mun)s i Lund, Rector och Professor Medici högädla herr Doctor Engelhard. Capitainen och Riddaren välborne herr Jean Elof Rosenblad, Lieutenanten vid Armeéns Flotta välborne herr Falk, herr Rådman Nehrman, Fru Borgmästarinnan Morian, herr Advocat (Tisch:) Strüblings Fru, välborna Fröken Helena Hielmstierna, Demoiselle Hindrietta Tengmark, Demoiselle Annica Maria Gurtz. 25 år gammal.6. Kyrkböcker, Landskrona, C:6. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).
7. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.
8. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 142. 230. Bildt, Didrich Anders Gillis
F 16/10 1820 i Gbg (Garn), son av övlöjt Daniel Fredrik Bildt, nr 112, o Kristina Elisabeth Fröding; död 22/10 1894 i Stockholm (Hovf)...
Landshövd i mil.bef. på Gotland 1858-62...riksmarskalk 1886...statsmin. 1888-89...
1864 friherre...
Gift 16/3 1848 i Stockholm med Rose Lucie Nilsdotter Dufva, f 14/12 1825 i Västertälje (Sth), dotter av kammarrådet Nils Dufva o Adelaide Hall; död 31/10 1916 i Sthm (Hovf).9. Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 125. Anders Pettersson Fröding, alltså måste fadern hetat Petter Fröding. Ma.
10. Kristine församling, B:1. 1781 Ankomna
Fröding (And. Pet.) Studiosus Westro Gothus. Genline Kba bibl. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se sonen. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 139. År 1798
12/10 Anders Petter Fröding, handelsman.11. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern. High
12. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.13. Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1833
Okt 13, döpt NOv 10 Philip Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 30 år
Faddrar: Commerce Rådet o Ridd. Jan Lamberg
Öfverste Lieutn. C. J (S?) Virgin
Herr James Sinclair
Majoren och Ridd. Thom. Clancy
Herr Gustaf Lamberg
Enkefru Ch. Malm
Fru Engström
Fru Marie Bergendahl
Mamsell Hedda Barclay
Mamsell Hedda Ewert
Barnmorska Fru Göteblad
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.14. SVAR, Göteborg Gustavi förs.. svarnr G00429 1678-1700 Personreg.
Begravningsräkenskaper. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.15. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98–01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01–35. Förf. – Iqml 54. – Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige
ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde
grundligt känna huvudstaden under sin studietid. Hennes mor var Stockholmsflicka.
Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det
är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av
ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv
varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. På ett fruktbart sätt
stödde hennes pedagogiska och litterära verksamheter varandra. Hon blev förtrogen
med unga flickors problem, både i deras tidlösa beskaffenhet och i sociala och merkantila variationer, och hon kom att skriva en rad böcker både om flickor och för flickor liksom för deras föräldrar och vuxna vänner. Skolflickor (1924) och Min fågel blå och andra flickhistorier (1930) är exempel på detta. Helga Vilhelmina (1933) och två följande böcker med samma huvudperson behandlar en ung flickas länge steniga och svårgångna bildningsväg. Om den sista volymen i trilogin Vårdträdet (1938), där flickan får genomgå vinterkursen på en folkhögskola, deklarerade en erfaren skolman, att det var ”den bästa bok om folkhögskolan, som hittills skrivits i Sverige” (Furuland).
O hade sina erfarenheter dels från många folkhögskolebesök som föreläsare, dels från
en tid som lärarinna vid Åsa folkhögskola i Södermanland.
För att vinna mer utrymme för författarskapet hade O redan på 1920-talet börjat
inskränka sin reguljära undervisning men bevarade å andra sidan också efter den
formliga avgången vissa uppgifter, t ex som talare vid morgonsamlingarna. I en rad serier publicerades delar av denna förkunnelse, som återanvändes av kolleger i andra
skolor och skolformer. I den nu nämnda rollen gjorde O då och då insatser i nationella
format, nämligen via radion. Ett remarkabelt tillfälle inträffade våren 1944, då
hon med stor stränghet brännmärkte aktuella utslag av antisemitism.
Över huvud taget avvisade O obönhörligt alla fascistiska eller motsvarande tendenser,
och en vredgad Protest på vers mot permittenttrafiken inflöt i GHT (12 maj 1943).
Hennes politiska hållning undgick inte att väcka misshag på reaktionärt håll. Däremot
var hennes fromhetstyp knappast utmanande.
Under seminarietiden sökte hon sig gärna till Natanael Beskow (bd 4) och Djursholms kapell. Livet igenom bevarade och förnyade hon intrycken därifrån. I en sen intervju visade hon tveklöst på Beskow som den person som betytt mest för henne, ”därför att han inifrån bestämt sitt förhållande till den övervärldsliga makten och låtit detta styra hela sin livshållning” (Alving, s 239). I arbetet inom det av Beskow ledda Förbundet för kristet samhällsliv tog O livlig del utan att det tycks ha lett till någon spänning i förhållandet till västsvensk kyrkosyn.
O bekände sig till en individualism som hon omfattade på alla områden, pedagogiskt,
politiskt, religiöst. Hon var motsatsen till den utpräglade samfundsmänniskan.
Inte förrän fram emot sekelmitten var hon beredd att gå samman med kväkarna. I
själva verket hade dock redan huvudpersonen i romanen En av oss (1927) fått göra
reda för en stark upplevelse i kväkarnas krets. Det problematiska, skriver O till Emilia Fogelklou i mars 1949, är kristologin. För henne var Kristus den gudsfyllda människan, en uppenbarelse av det gudomliga likaväl som blomman, snöstjärnan, himlens blå, Emilia själv eller Natanael [Beskow], bara så mycket fullständigare än de. Det viktiga var att han inte skymde Gud.
Det mest förtätade uttrycket för O:s gudsförhållande är psalmen O du som ser, o
du som vet vart stackars väsens hemlighet. Den skrevs redan 1909 och lästes först i Vår lösen (1910, nr 12/13) för att omsider införas i psalmboken; i 1986 års psalmbok bär den nr 227. Dess text har visat sig kunna svara till fromhetsbehovet hos vitt skilda människosorter. Vid sidan av visan om Herr Kantarell och andra barnvisor som den helt unga O skapat i förening med Elsa Beskow (bd 4) och Alice Tegnér är O du som ser förmodligen hennes mest bekanta och älskade dikt.
I takt med att O ransonerade den publikkontakt som skolarbetet innebar, blev föreläsandet allt viktigare för henne, och hon var i många år en av Folkbildningsförbundets mest anlitade krafter. Hon erbjöd ett brokigt spektrum av ämnen, somliga med tydlig adress till spinnsidan – inte oväntat var Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelningar ofta arrangörer: Kvinnor i 1937 års psalmbok, Från Birgitta till Elsa Beskow – svensk kvinnogärning genom tiderna. Andra ämnesval gav frappanta aspekter på traditionella teman: Hur diktarna se på barndomen,
Vapensmeden – en bok om humanitet och skönhetsglädje. En tredje grupp
tillhörde den mission i själsläkedomens tjänst som O ville fullgöra var hon drog
fram: Är jag sämre än andra? Mindervärdeskänslor och hur de skötas, Behöva vi
vara rädda för ålderdomen?
Frågan om ålderdomen ställde O också i en essaybok 1960 som hon med all rätt kallade Från en utsiktspunkt: hon hade just fyllt 80. Vid sidan av existentiella betraktelser rymmer denna bok också en rad enkla praktiska råd, t ex diverse knep för att parera den fatala glömska som hör åldrandet till.
Det är en handfast, opretentiös levnadskonst av samma sunda naturlighet som tidigare många av de råd hon riktade till unga flickor.
Nära föredragen såsom bildningsinstrument står de skrifter O ägnade kulturgestalter
som Bremer, Andersen, Topelius, Lagerlöf och Elkan. De två sistnämnda intar
den särställningen att O varit nära bekant med båda och kan tillföra bilderna många
personligt upplevda drag. Sålunda hade Selma Lagerlöf inbjudit O att tillbringa några
månader av det andra krigsåret (1915) på Mårbacka vilket betydde både en lättnad i
skoltjänsten och en mäktig litterär stimulans.
Den sakrika uppsatsen om Sophie Elkan (bd 13) i OoB 1922 är betydelsefull
såsom den första karakteristiken i större skala av hennes person. Den tillvann sig bl a
Selma Lagerlöfs stora uppskattning. Fredrika Bremer-boken (1950) vilar på ett med
klokhet och finess verkställt urval av litterärt effektiva Bremer-texter.
I de fiktiva gestaltningarna liksom i de otaliga skrifter som syftade till uppbyggelse
eller levnadsklok rådgivning fann O vägen till vitt skilda mottagare. I sagorna och sagospelen vandrade hon oförfärat i Topelius’ spår och talade till de helt små. Åtskillig mognad skall däremot till för att rätt skatta ett mäktigt moraliskt romanverk som Inger Skram (1919). Där tar hon både i miljö- och människoskildring de största greppen, då hon följer den tappra fiskardottern längs hennes av grymma prövningar och besvikelser kantade levnadsväg. Efter långt slit och många vanskliga val har Inger äntligen nått den grad av självförverkligande, med vilken hon kan känna sig tillfreds: Hon förestår en välskött, av alla gäster uppskattad matservering.
Då rasar det hela samman till följd av sjukdom och mannens oduglighet och bedrägliga
dubbelspel. Allt värre olyckor hopas över henne, hon förlorar allt, också barnen,
men hon pånyttföds och fördjupas i sin kristna tro, och innan den utfattiga och
utslitna gumman dör har hon blivit en källa till glädje och tacksamhet för alla omkring
sig. – Det står klart att denna roman är alltför stort upplagd, utan sinne för den
episka ekonomin. O nödgades tillgripa en rad brådstörtade nödlösningar och därtill
störande förändringar i berättelsens själva skala. Mycket i boken har dock bevarat en
gripande storhet, och det finns också isolerade enskildheter, ibland långt ute i periferin, som gör ett starkt och levande intryck.
Det är sålunda inte överraskande att O på det hela taget haft större framgång med vad
hon presterat i den alltid väl skrivna novellens hanterliga format, i samlingar som
Brittsommar (1922), Lavendel och salivia (1929) och Möten på vägen (1934). Många
av de skildrade kvinnoödena, kanske om besvikelser som vänts i glädjerikt positivt
handlande, kanske om långvariga missförstånd som klarats upp – bara alltför sent!
— eller kanske om mäns obegripliga blindhet för egen och andras hotande ofärd eller
för den lycka som funnits att möta runt hörnet, många av dessa stillsamma öden är
gestaltade med en betydande psykologisk insikt.
O:s arkiv, delvis hårt gallrat, i GUB; brev till O även i KB. – Brev från O i GUB (bl a till O Nystedt o H Söderhjelm samt många till Emilia Fogelklou-Norlind), KB (bl a till Mia Leche Löfgren o Lydia Wahlström samt många till Sophie Elkan), LUB o i UUB (bl a till Elsa o Natanael Beskow).
Tryckta arbeten: Solhult. Sthlm 1901, 46 s. – Till vård flickor. Sthlm 1904. 20 s. 2., omarb uppl 1908. 18 s. 3. d:o 1921. 15 s. Övers: Tytöille, Porvoo 1905, 23 s. – Blommornas bok. Visor. Sthlm 1905. 4:o. (30) s. [2. uppl ej tr.] 3.–4. uppl
1914, 1920. 30 s. [Nya utg] 1932. 30 s. (Barnens stora julkalender [omsl].) 1943. (30) s. 1948, 1955, 1962, 1973, 1976. 28 s. Övers: Blomsternes Bog, Kristiania og Khvn (tr Sthlm) 1914, 4:o, 30 s; Bloemenliedjes ... vrij vertaald ..., Utrechtecht 1941, 21 s; Blomstenes bok, Oslo 1991, 4:o, 28 s. – Det röda huset. Sthlm 1907. 218 s. (Fr. Skoglunds ungdomsböcker, 1.) 2. [omsl: 3.] uppl: ... huset, Berättelse. 1919. 191 s. [Ej i serie.] 4. uppl Sthlm (tr Hfors) 1922. 197 s. 5.–6. uppl Sthlm 1925, 1934. 187 s. 7. uppl Upps 1949. 207 s. (De klassiska ungdomsböckerna [pärmtitel].) Övers: Das rote Haus, Zürich 1945, 222 s. – Svenska lekar. [Omsl.] Gbg 1907. Tv-8:o. (10) bl. – Otto Salomon och Nääs (OoB, årg 18, 1909, Sthlm, 4:o, s 525–535). – Sagor och visor. Upps 1910. 95 s. (Biblioteket Sveriges vår, 4.) 2. uppl s å. [Ny utg] 1920. 118 s. – Dags visor ... Musik av A Tegnér. Sthlm 1911. Tv-8:o. 54 s. – Per och Lisa hos fiskarne. En saga ... Gbg 1912. Tv-8:o. 16 bl. – Hur vi skapa ett hem. Föredrag vid Bjärka-Säby- -mötet. [Upps, tr] Linköping 1912. 22 s. ([Omsl:] Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 10.) 2.–3. uppl: hem. Upps 1916. 20 s. 4. uppl Sthlm 1918. 5.–6. uppl 1920, 1928. 16 s. Övers: Hvorledes vi skaber et Hjem, Aarhus 1920, 29 s. – Ett gammalt borgarhem. Berättelse för ungdom. Sthlm 1913. 392 s. 2. uppl 1914. 3.–6. Uppl: ... Berättelse. 1918, 1918, 1920, 1920. 342 s. 7. uppl 1926. 344 s. 8. Uppl Upps 1950. 303 s.
[Förk utg] Sthlm 1963, 190 s. (De klassiska ungdomsböckerna, 107.) 1985. 157 s. (De bästa ungdomsböckerna.) Övers: Et gammelt Borgerhjem, Khvn & Kristiania (tr Khvn) 1915, 288 s, 2. udg Khvn 1928; Oslo 1928, 294 s; De familie Kruse, Amsterdam 1928, 341 s; Das Lehnsgut Gottes, Konstanz 1959, 287 s, Neue Aufl 1960. – En liten prinsessa. Sju visor ... tonsatta av H Bedinger. Upps [1915]. Tv-8:o, 15 s. 2.–3. uppl
1928, 1939. – Några dikter. Gbg 1915. 86 s. 2. uppl 1917. 3. utvidg uppl 1918. 174 S. 4.–6. uppl: Dikter. 1919, 1921, 1924. 112 s. 7. uppl 1929. 128 s. 8. tillök uppl Sthlm 1942. 136 s. 9. d:o Upps 1952. 140 s. – Snövit och de sju dvärgarne. Sagospel i fyra äventyr. Sthlm 1915. 30 s. – Trollspöet. Sagor, Sthlm 1915. 157 s. 2. uppl 1921. 156 s. – Backsippor. Sagor. Sthlm 1917. 124 s. 2. uppl 1925. – Den lilla drottningen. En
hist i åtta små kapitel. Upps 1917. 47 s. ([Omsl:] Sveriges vår, tilläggsh 3, 1917.) [Även med omsl:] 1918. (Biblioteket Sveriges vår, 19.) 2.–4. uppl 1920, 1926, 1931. 64 s. 5. Uppl 1944. 62 s. 6. uppl 1951. 57 s. Övers: Pikku kuningatar, Porvoo 1922, 56 s; Den lille Dronning, Khvn 1923, 78 s; Litla drottningin, Reykjavik 1929, 102 s; Die
kleine Königin, Neumünster 1933, 64 s, Stuttgart [1953], 62 s (Sonne und Regen im Kinderland, Bd 75); Ruth, de kleine koningin, Amsterdam [1934], 2.–3. druk [1934?, 1935], 4.–6. druk [1935, 1937, 1947], 54 s (De uilenreeks no 6); Den lille
dronningen, Oslo 1935, 82 s, 1941, 77 s. – ”Saliga äro de renhjärtade”! Föredrag hållet på Fogelstad vid kvinnliga student- o gymnasistmötet ... 1918. Sthlm 1918. 22 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 36,) 2. uppl 1919. – ”Den signade
dag”. Morgonstunder med skolungdom. [1. saml.] Upps 1918. 147 s. 2. uppl: Den 1919.
155 s. 3. uppl 1920. 127 s. 4. [titel]uppl s å. 5. uppl 1927. Övers: Den signede Dag, Khvn 1930, 176 s [tillägg ur Vardagsvägar 1921]; De gezegende dag, Amsterdam 1931, 245 s. – Inger Skram. Roman. Upps 1919. 399 s. 2. uppl s å. 3.–5. uppl 1920. 6. uppl 1923. 7. uppl 1932. 367 s. Ny utg sthlm 1963. 262 s. (Profilböckerna [skyddsomsl].)
Övers: Khvn 1921, 415 s; Amsterdam 1926, 316 s, 2.–3. druk 1926?, 1927, 4.–8. druk 1930– 32, 9.–10. druk 1938, 1941, 11. druk 1948, 249 s; Heilbronn 1939, 291 s, 2.–3. Aufl 1940, 4.–5. Aufl 1941, 1949, 6. Aufl 1954, 296 s, [nya uppl] 1960, 1963, 320 s. – Innerlighet. På gymnasistaftnar i Stockholm och Uppsala v. t. 1918. Sthlm 1919. 16 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 38.) 2. uppl 1920. – Lille bror Staffan.
Sagor o berättelser. Sthlm 1920. 125 s. 2. uppl 1927. 127 s. Härur övers: Het verlangen om mensch te worden, Amsterdam 1932, 15 s. – Kungariket (Barnbiblioteket Saga . . . , 79. EugenieBeskow m fl, Guldbockarna och andra sagor, Sthlm 1920, s 36–62; 2. uppl 1925, s 35–60; 3. uppl 1944, s 36–62). – Mors dag (sista söndagen i maj). Upps 1921. 16 s. 2.–5. uppl s å. – Vardagsvägar. Morgonstunder med skolungdom. [2. saml.] Upps 1921. 144 s. 2.–3. uppl 1921, 1922. – Den bergtagnas dotter. Sagor. Sthlm 1922.
143 s. – Brittsommar. Noveller. Upps 1922. 248 s. 2.–4. uppl s å. 5. uppl 1923. Härur övers: Late zomer, Amsterdam 1936, 132 s. – Om Sophie Elkan. Några personliga intryck (OoB, 31, 1922, s 353–364). – Inför livet. Sthlm 1923. 7 s. – Mors dag. Samtal mellan okända. Upps 1924. 31 s. – Trädet som växer. Morgonstunder med skolungdom,
[3. saml.] Upps 1924. 150 s. Övers: Treet som vokser, Oslo 1926, 159 s, 2. opl s å. –
Skolflickor. En bilderbok. Upps 1924. 323 s. 2.– 5. uppl s å. 6.–7. uppl 1925, 1929. 8.–10. uppl 1947, 1950, 1959. 264 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Jonge levens, Amsterdam 1932, 287 s; Die weisse Azalee, Stuttgart 1956, 191 s; Vingene proves, Oslo 1957, 140 s. – Det innersta i julen. Sthlm 1925. [Omsl.] 8 s. [I konvolut
med titel: Vid julgranen 1925.] – Lövängen. Upps 1926, 109 s. 2. Uppl 1936. 3. uppl 1948. 104 s. Övers: Der Eschenhof, Stuttgart 1927, 159 s [utökad]; Het huis met de rozenhaag, Amsterdam 1927?, 116 s, 2. druk 1935, [ny tr] 1937; Reisen til Løvengen, Aarhus 1929, 106 s; Anne- Marie ou le paradis de grand’-mère, Paris 1931, 88 s; Lövengen, Oslo 1934, 116 s, [2. opl] 1941, 93 s. – En av oss. Upps 1927. 250 s. 2.–5. uppl s å. [Ny utg] Sthlm 1939. 196 s. ([Omsl:] Hemmets böcker, 7.) Övers: En af os, Khvn 1929, 226 s; Een uit velen, Amsterdam 1929, 261 s; Oslo 1938, 139 s; Einer wartet immer auf dich, Konstanz 1954, 193 s. – Prinsessorna och narren. Sagor. Sthlm 1927. 118 s. – Grekiska sagor. Sthlm 1927. 193 s. 2.–3. tr 1929, 1932. 2., översedda
uppl 1939. 2.–5. tr 1944, 1949, 1953, 1957. – De fem pärlorna (Barnbiblioteket Saga,
118. J O m fl, Månbarnen och andra sagor, Sthlm 1927, s 3–16). – Vår vän Maja Stina. Utg av Svenska sparbanksföreningens avd. för sparpropaganda. Gbg 1928. 32 s. – Vårsådd. Morgonstunder med skolungdom. Fjärde saml. Upps 1928. 137 s. 2. uppl 1929. – Första början. Läsebok för första skolåret. Sthlm 1928. 239 s. 2.–3. uppl 1930, 1932. 4., oförändruppl 1934. 5. d:o 1936. 2.–4. tr 1939, 1944, 1947. – Lavendel och salivia. Upps 1929. 268 s. 2.–3. uppl s å. 4. uppl 1930. – Ditt ansvar som kvinna. Ett ord till unga flicker. [Omsl.] Sthlm 1929. 8 s. [Nya tr] 1929–30. 7.[!] uppl [omsl] 1931. 8.–9.
uppl 1932. 10.–21. uppl 1933, 1935, 1936, 1937, 1939, 1942, 1943, 1945, 1947, 1949, 1952, 1953. 22.–24. (1.–3. illustr) uppl 1957, 1958, 1962. 21 s. Rysk övers: Tvoja otvetstvennost’ [omsl], Hfors (tr Narva) 1932, 8 s. – Skolkamrater.
Läsebok för andra skolåret. Sthlm 1929. 299 s. 2. uppl 1931. 303 s. 2.–4. tr 1934, 1936 [tr 1937], 1943. 3. uppl 1948. – Min fågel blå och andra flickhistorier samt ett sagospel. Sthlm 1930. 264 s. Förk övers: Den blå fuglen, Oslo 1931, 162 s. – Allmänna hjälpföreningens julbrev. Julen 1930. [Gbg 1930.] 4:o. (3) s. – Legender och sagor. Sthlm 1931. 184 s. – ”Ute blåser sommarvind ---” En hist berättad för ungdom.
Upps 1932. 356 s. 2.–3. uppl s å. (Hemmets bibliotek [omsl].) 4. uppl 1939. 274 s. (Ibid.) [Ny utg] 1956. 239 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Buiten waait de zomerwind, Amsterdam 1934, 269 s, 2. druk 1935, 4. druk 1950, 233 s; Draussen weht Sommerwind, Heilbronn 1949, 256 s, [ny uppl] 1958, 207 s. – Dorotea fick sin
examen --- (C. G. Ekman m fl, Med två tomma händer, personbiogr Skildringar, Sthlm 1932, s 17–28). – ”Jag ser hans spår ---” Morgonstunder med skolungdom. Femte saml. Upps 1933. 132 s. – Helga Vilhelmina. Upps 1933. 194 s. 2.–3. uppl 1933, 1934. 4. uppl 1939. 183 s. 4.[!] uppl 1948. 191 s. 6. uppl 1960. 169 s. (De klassiska
ungdomsböckerna.) Ny utg Sthlm 1984. 184 s. (Klassiska barnböcker från Liber [pärmtitel].) Storstilsutg 1991. 223 s. (Storstilsbiblioteket 136 [pärm].) Övers: Oslo 1934, 155 s; Helga Wilhelmina, Amsterdam 1937, 217 s; Stuttgart 1940, 159 s, [nya tr] 1942, 1950, 1953, Hannover 1959, 179 s, Gekürzte Ausgabe Wuppertal 1968, 125 s
(Kleine R. Brockhaus-Bücherei. Nr. 64). – Ilskebyttan och andra barnsagor. Sthlm 1933. 209 s. Förk övers: Vom kleinen Zornnickel, Stuttgart 1951, 118 s, 2. Aufl Hannover 1957. – De sjungande löven. Ett sångspel med musik av O Lindberg. Sthlm [1933]. 8 s. – Möten på vägen och andra berättelser. Upps 1934. 288 s. 2.–4. uppl s å. – Stepan Vasiljevitsch’ julafton (Nu är det Jul igen, en saml julberättelser, sammanställd
av J O, Sthlm 1935, s 29–40), — Världen växer. Upps 1936. 249 s. 2.–3. uppl s å. [4. uppl före 1939, okänd.] 5. uppl: Världen växer för Helga Vilhelmina. Upps [1961]. 184 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: De wereld groeit, Amsterdam 1938, 237 s; Die Welt wird weit, Stuttgart 1949, 242 s. – Vårdträdet. Upps 1938. 363 s. [Ny
tr] 1939. [Förk utg] Ut i livet, Helga Vilhelmina. Sthlm 1962. 189 s. (Ibid.) Övers: Et Vaarbrud, Khvn 1943, 354 s; Helga Wilhelmina und ihre Kameraden, Hannover 1958, 204 s. – Elin(Barnbiblioteket Saga, 182. D Fallström m fl, Lyckogrisen. Berättelser, verser o ramsor, Sthlm 1938, s 16–18; dikt). – ”Jag hör hans röst ---”.
Morgonstunder med skolungdom. Sjätte saml. Upps 1939. 197 s. – Vad är lycka [text] (A Ahlberg m fl, Vad är lycka? Fjorton vittnesbörd . . . , Sthlm 1939, s 53–56). – Birgitta skriver till sin gudmor och får svar (Febe. En julhälsning från de sv diakonissanstalterna, årg 54, 1940, Sthlm, s 112–123; även sep, 14 s). – Fågel vinglös. Upps 1941. 327 s. Övers: Fugl Vingeløs, Khvn 1942, 213 s; Vleugellam, Amsterdam 1943, 187 s; Vogel ohne Schwingen, Bern [1945], 327 s, Konstanz 1955, 307 s. – Min lilla bönbok. En skolflickas samtal med Gud. Sthlm 1943. 126 s. 2.–6. uppl 1943, 1945, 1949, 1953, 1956. 7.–9. uppl 1959, 1962, 1966. 124 s. Övers: Min første Andagtsbog,
Khvn 1944, 124 s, 3. opl [1961]; Min lille bønnebok, Oslo 1946, 126 s. – 1861 H.L.S 1943. Prolog vid Högre lärarinneseminariets avslutningshögtidlighet i Blå hallen, stadshuset, d 7 juni 1943, Sthlm 1943. 11 s. [Dikt.] – De sjungande löven. Sagospel för stora barn o små. Upps 1944. 173 s. – Korta brev till min vän Birgitta. En
konfirmationsgåva. Upps 1945. 161 s. 2.–3. uppl: ... Birgitta. 1945, 1948. 4.–5. uppl 1952, 1957. 10 s. Övers: Ungdoms lyse vår, en gavebog, Khvn 1949, 4:o, 124 s; Briefe an Brigitte, Konstanz 1955, 117 s, 1 pl, Neue Aufl 1958. – Jag lyfter mina händer. En bönbok för dem som harsvårt att bedja. Sthlm 1946. 128 s. 2. uppl 1947. 3.–4. uppl: ... En liten bok för enskild andakt. 1957, 1969. Övers: Gebedenboek, Lochem [1956], 138 s. – Joakim, den lille urmakaren. Gamla sagor i ny dräkt. Upps 1946. 149 s. 2. uppl
1947. Förk övers: Verborgene Schätze, Konstanz 1956, 85 s (Konstanzer Jugendbücher, Bd 40). – Vår flicka - eller hennes? Sthlm 1946. 15 s. – Blåklint i rågen. Saml barnvisor, Upps 1947. 164 s, 4 pl-bl. – Ständig sökare (Min mor, ny saml, fyrtiosju sv män o kvinnor om sina mödrar under red av I Oljelund, Upps 1947, s 201–207; 2. uppl s å). – Herrgårdsflickan som blev världsberömd. Selma Lagerlöf. Sthlm 1948. 123 s. (Deras
liv blev bragd, 12.) 2.–3. uppl 1948, 1949. Övers: Das Erlebnis von Mårbacka . . . , Stuttgart 1953, 112 s, 1 pl-bl. – Bukett i november. Upps 1949. 233 s. 2. uppl s å. Övers: Bouquet in de herfst, Amsterdam 1950, 155 s. – Dikter. Tillägnade Rädda barnen. [Omsl.] Upps 1950. (7) s. – Hon älskade människorna. Fredrika Bremer. Sthlm 1950. 125 s. (Deras liv blev bragd, 20.) – Flykt från verkligheten. Sthlm 1951. 191 s. – En
riddare red fram. Upps 1952. 183 s. – Ett enkelt Credo (Möte med Gud, huvudred: J Björkhem, I Beije, Sthlm 1952, 4:o, s 409–414). – Dansa, min visa! Upps 1954. 4:o. 62 s. – Blick tillbaka (Julboken till församlingarna i Göteborgs stift, årg 28, 1954, Gbg, s 131–135). – Hans mammas fingerborg och andra småbarnsagor. Upps 1955. 158 s. – Skomakarpojken från Odense. H. C. Andersens hist berättad för ungdom. Upps
1955. 174 s, 1 pl-bl. Övers: Der Schustersohn aus Odense, Konstanz 1956, 171 s. – Ska vi spela teater? Upps 1956. 120 s. – En läsande flickunge. En nyårshälsning från Ericssons bokhandel. Ljusdal [19]56, 10 s. [Även:] ... från Bokcentralen. Sthlm 1956. – De fem pärlorna och andra sagor. Upps 1957. 176 s. – Kajsa reser till Solköping.
Sthlm 1958. 119 s. 2. uppl 1959. Övers: Kajas erste Reise, Hannover 1960, 78 s; Dorte
rejser til Solkøbing, [Khvn] 1962, 79 s; April adventure, New York 1962, 125 s, London 1963, V, 121 s. – Selma Lagerlöf. Skildrad för, ungt folk o andra. Sthlm 1958. 147 s, 2 pl-bl. Övers: [Oslo, tr] Gjövik 1958, 193 s; Khvn 1959, 147 s. – Tidiga vårdagar. Morgonstunder med skolungdom. Sjunde saml. Upps 1958. 187 s. – Något om Selma Lagerlöfs judiska kontakter (Judisk tidskrift, årg 31, 1958, Sthlm, s 250–258). – Kajsa
och nyckelbarnet. Sthlm 1959. 116 s. Övers: Kaja und das Schlüsselkind, Hannover 1961, 78 s; Dorte og nøglebarnet, Khvn 1963, 85 s; Tina and the latchkey child, New York 1963, 127 s, London 1964, V, 119 s. – Lyckofåglarna. Valda noveller. Upps 1959. 202 s. – Något om mitt förhållande till mina barn- och ungdomsböcker (Skolbiblioteket, årg. 5, 1959, Lund, s 108 f). – Från en utsiktspunkt. Sthlm 1960. 167 s. 2.–8. Uppl 1960, 1960, 1961, 1961, 1962, 1964, 1968. Övers: Freundschaft mit dem Alter, Heilbronn 1961, 171 s; Roser i desember, Oslo 1962, 148 s. – Till min kära dotterdotter - om jag hade någon . . . urval ur ... äldre böcker Upps 1961. 156 s. – Kajsa, Annika och Toni. Sthlm 1961, 132 s. Övers: Kaja im Sommerhaus, Hannover 1963, 76 s; Island summer, New York 1964, 128 s. – Franciskus, Guds lille spelman. Sthlm 1963.
22 s. (Tills med K Beckman, teckningar.) – Albert Schweitzer, pojken, som inte kunde döda. Sthlm 1965. 21 s. (D:o.) Övers: Albert Schweitzer, Minneapolis, Minnesota (tr Sthlm) 1967, s 23 s. – Övers ur flera arb ovan eller ej identifierade: Vertellingen uit Zweden, Amsterdam 1923; Ringen og Riget, Eventyr og Historier, Khvn 1926, 70
s; Noveller, Aarhus 1930, 226 s; Skattevogteren og andre Historier, Khvn 1930, 153 s; Midwintersproken, Amsterdam [1923], 4:o, 153 s; Maria’s kerstwandeling, Amsterdam 1934, 14 s; Het kind uit de diepte, Amsterdam [1936], 2. druk [1938], 50 s (De uilenreeks, 26); Elfen und Trolle, Nurnberg 1951, 229 s (Flamingo-Bücherei für die
Jugend, Bd 5); Der Weihnachtsabend, Konstanz 1957, 16 s (Welhnachtsgeschichten, H 4), [Ny uppl] 1961; Die Adonisröschen, Konstanz 1958, 23 s (Für müde Augen, Nr 25); Heilige Nacht, een nieuwe bundel kerstverhalen, ’s Gravenhage [1965] (tills med S Lagerlöf, W Brandt m fl). Översatt: H Voigt-Diederichs, Fyra små troll, Gbg 1909, 170 s (Miniatyrböcker 2). Utgivit: H. C. Andersen, Udvalgte Eventyr. Med inl o ordlista. Lund 1917. 75 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening.) [2. tr] 1922. [3. tr] 1925. 76 s. (Ibid, [omsl:] 7.) [4. tr] 1931. 75 s. [5. tr] 1935. 76 s. 6.–7. tr 1941, 1948. 2. uppl
1955. 83 s. [Ny tr] 1963. (Ibid, 7.) 3. uppl 1969. 84 s. (Skrifter utg av Svensklärarföreningen, 7.)
– Saga och sanning. Läsning för sv gossar o flicker. D 1–5 (Fjärde-Åttonde skolåret). Sthlm 1918–25. (Tills med H Celander.) 1. 1918. 304 s. 2.–3. uppl 1922, 1925. 4.–5. uppl 1927, 1929. 324 s. 2. 1918. 306 s. 2.–5. uppl 1922, 1924, 1926, 1928. 6. uppl 1931. 262 s. 3. 1921. 388 s. 2.–4. uppl 1924, 1927, 1929. 4. 1923. 302 s. 2.–3. uppl 1927, 1930.5. 1925. 256 s. 2. uppl 1930. Enligt realskolans nya kursplaner omarb
uppl: D 1–4. 1931–35. [Motsv resp 1–2, 3, 4 o 5.] 1. 1931. 399 s. 2. oförändr uppl 1936. 2. tr 1947. 2. 1931. 416 s. 2. uppl 1935. 2. tr 1947. 3. 1931. 312 s. 2. uppl 1938. 304 s. 4. 1935. 206 s. Parallelluppl för kommunala mellanskolor o högre folkskolor. D 1–2, 3. Sthlm 1924. 285, 254 s. 2. uppl 1929–30. – Småbarnens bibel. Upps 1925. 110 s. – Från skilda håll. Bredvidläsningsbok för andra skolåret. Sthlm 1930. 196 s. 2.
uppl: ... för småskolan. 1932. 3.–4. oförändr uppl 1936 [utg 1937], 1944. – Nordisk läsning. Sthlm 1931. 148 s. (Tills med H Celander.) – Vers och prosa från Bellman till våra dagar. Läsebok för realskolans högsta stadium. Sthlm 1932. 239 s. (D:o.) – Nu är det jul igen. En saml julberättelser, sammanställd. Sthlm 1935. 266 s. — Levande låga. Ur Fredrika Bremers brev o skrifter. Urval o kommentarer. Upps 1951. 327 s,
1 pl-bl. – Z Topelius, Sampo Lappelill och andra berättelser ur Läsning för barn. Urval o bearbetn. sthlm 1959. 143 s. (Regnbågsböckerna [pärmtit].) Övers: ... og andre fortellinger fra . . . Oslo 1960. 141 s. – Dens, Valters äventyr och Sthlm 1960. 140 s. (D:o.) Övers: ... eventyr og Oslo 1961. 136 s. – Dens, Prinsessan Lindagull och . . .
Sthlm 1961. 145 s. (D:o.) – Dens, Den röda stugan och andra lekar och sagospel ur ... Sthlm 1962. 147 s. (D:o.)
Källor o litt: B Alving, Bang. Profiler (1983);
Corinna [G Bolin], En kämpande idealist (SvD 28
juli 1965); M Lindqvist, Människor (1983); O
Lövgren, Psalm- o sånglex (1964); L Wahlström,
Trotsig o försagd (1949).
Staffan Björck
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98-01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01-35. Förf. Iqml 54. Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde grundligt känna huvudstaden under sin studietid.
Hennes mor var Stockholmsflicka. Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. ... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Jeanna Louise, f 1879, författarinna, d 1965.16. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Maria Christina, f 1882, d 1955.
17. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Andrea Elisabeth (Lisa), f 1884, d 1965.
18. Joh. Ohlander (Personhistoriskaa notiser i samband med Göteborgs stads 300-årsjubileum. Wettergren & Kerbers förlag. Tryckt 1925.), sid 283. Ingrid Charlotta Oterdahl. Född i Uddevalla 8/3 86. Föräldrar: Kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadskåren Philip Anders Oterdahl och Eva Frögren. - Genomgått 8-klassig flickskola. Ett års kurs i Slöjdföreningens skola, ett år vid Valands målarskola. Gymnastikfirektörsexamen vid gymnastiska centralinst. Lekkurs å Nääs 07. Vik. gymn.-lärarinna i G. ht 09, timlärarinna ht 10-vt 13 och vt 15-vt 18. ord. fråm ht 18. Assistent vid The Dublin Swedish Institute for Gymnstic and Sloyd, Irland ht 08-vt 09. - Assistent vid gymnastikinst. i Marstrand somrarna 08 lch 09, vid sådant inst. i La Baule, Frankrike, sommaren 13.
19. Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 194. Philip *Einar* Oterdahl. F i Uddevalla 25/2 88 av kapt. Philip Anders O. o. Eva Frögren. Res.off.ex. 09, gymn.dir.ex. 11. Lär i gymn.- o. idrott vod Öundsbergs skola 11-14, t.f. fäktmäst. vid Lunds univ. 15-22, gymn.lär vid Lunds katedralskola 14. Brandchef i Lund fr 22. Kapten. RVO. KFedIntGL. LingJubM. SvgifrfbGM. RGM.GD.
Gift med Hedvig *Eva* Christina Österlund f. i Halmstad 19/8 94, dotter av kapt. Carl Ö. o. h. h. Ulla. Barn: *Jan* Anders, f. 22/6 19, löjtn. vid F 13; Eva *Marianne* f. 17/5 21, gift med kapten Harald Wahlén; *Ingela* Eva Jeanna f. 28/5 24. Förkortningar:
Dim ex = teologisk dimmissionsexamen
FD = fil. doktor
FK = fil. kandidat
G = Göteborg
GL = Göteborgs högre latinläroverk
GR = " " realläroverk
GVR = " västra realskola
GÖR = " östra "
H = " högskola
h = hösttermin
HÅ = Högskolans årsskrift
JF = Juridisk filosofie examen
JPr = " preliminärexamen
JUD = Juris utriusque doktor
JUK = " " kandidat
JUL = " " licentiat
L = Allmänt läroverk
LL = latinläroverk
LUÅ = Lunds universitets årsskrift
MD = medicine doktor
MK = " kand
ML = " lic.
pv = prästvigd
S = studentförening eller Studentkår (efter 18/2 1907)
s = sommersemester (i Tyskl.)
Stud. = studentexamen
TD = teologie doktor
TF = " fil. ex.
TK = " kand.
TL = " lic.
UUÅ = Uppsala univ. årsskrift
v = vårtermin
W = Wintersemester ( i Tyskl)
.... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Einar, f 1888, gymnastikdirektör, kapten, brandchef i Lund, d 1953. G 1918 19/8 m Eva Österlund, f 1894 19/8, gymnastikdirektör (Lund).20. Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se svärsonen CFW.
21. Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 30. se maken. present av Ulla Wullt, 13/5 -99 .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 101. Lagerberg, Maria Augusta Coradina
F i Mariestad 1821, d. å Baldersnäs i Dalsland 1901. 1848 g.m. grosshandl. i Gbg, sedermera statsrådet o t.f. presidenten i Kommerskollegium, fil. hdersdr. Carl Fredrik Waern.22. Brinkmann, Agneta, Se dotter Anna Christina Munthe's make Friedrich Gram. ab@post.netlink.se
23. Brinkmann, Agneta.
24. Brinkmann, Agneta, Se dotter Anna Christina Munthe's make Friedrich Gram.
25. Kyrkböcker, Kristianstad, C:5. Se dotters födelse 1764.
26. Sveriges Släktforskarförbund, Samma adress:. Fürst, Bengt Rutger 19580823
Fürst, Marta Alma Kristina 19310414
Fürst, Rutger Valdemar 19280116
. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).27. Hartelius, Ingrid, Henrik hade 2 fruar. Med den första hade han 2 döttrar, Elsie o. Harriet, den andra frun hette Greta. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
28. (Lånat från Ingrid Hartelius).
29. (Lånat från Ingrid Hartelius), Dödsannons. Vår käre
Henrik Fürst
*25/3 1894
d. 22/1 1971
Göteborg d. 26 jan. 1971.
Älskad - Saknad
MARGARETA
BARN
Barnbarn
Barnbarnsbarn
Broder
Svägerskor
Syskonbarn
Övrig släkt och vänner. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Fürst, Henrik Artur Georg
Hedåsg 7
412 53 Göteborg
Död 22/1 1971.
Kyrkobokförd i Vasa Göteborgs, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län.
Född 25/3 1894 i Göteborgs Masthugg (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Gift man (31/3 1942).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Vasa, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
MASTHUGG (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 71, MTL 71
.30. uhart.
31. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Fürst, Johan Kristoffer Sebastian. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Fürst, Johan Kristoffer Sebastian, f. 1858. 2003-11-04. SVAR & DIGDATA 2003.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Fürst, Johan Kristoffer
1858
Sjökapten
Gift man, far i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
Sebastian
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
Bolm, Anna Maria Charlotta
1859
Göteborgs Kristine (Göteborgs och Bohus
Gift kvinna, mor i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
län, Västergötland)
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
John Ragnar
1885
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och
Pojke, barn i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
Bohus län, Västergötland)
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
Otto Kristoffer
1887
Göteborgs domkyrkoförs (Göteborgs och
Pojke, barn i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
Bohus län, Västergötland)
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
Klara Amanda
1888
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och
Flicka, barn i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
Bohus län, Västergötland)
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
Bolm, Gustaf Waldemar
1890
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och
Pojke, barn i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
Bohus län, Västergötland)
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), "Lysningsparet"
Kungsportsavenyen 21.
Till Jn Chrr Sn Fürst & Aa Ma Cha Bolm
på deras lysningsdag
den 7 sept 1884
I unga! Idag uti kyrkans famn
Vi genljuda hört edra åtta namn,
Nu slingrade samman för lifvet.
Och edra färder på lefnadens stråt,
De ske nu gemensamt, i samma båt:
- Så står det i stjernorna skrifvet.
Fast dagen har gråtit med höstligt skick,
Och solen ej skänkt någon vänlig blick,
Och månen har djupaste nedan;
Så må vi dock skrocktron lemna i fred,
- "Enhvar är sin egen lyckas smed",
Och Försynen oss leder sedan.
Och derför vi kunna med hoppfullt sinn
Se gladt i er hägrande framtid in
och Er lycka nu önska på färden.
Två unga viljor, med mod i barm,
Och enade städs af en kärlek varm,
De nog slå sig ut i verlden.
Det trösta vi på, och vi önska dervid,
Att på medgångens böljor, i ljus och frid,
Er lefnadsfarkost må gunga,
Och att länge I njuten zefirernas kyss
På er friska kind, och att "vyss, vyss, vyss!"
I ofta fån glädtigt sjunga.
. .... Ulf Hartelius, Allt om familjen Furst har pappa berättat. Vi har inte ännu kollat och fyllt ut data.
Även ett utdrag ur Släkt och hävd och Fursts släktförening. Ma. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003).32. Martha Hartelius, div. papper, kvitto. Af Fru Anna Fürst emottaget Kronor Femtonhundra (Kr. 1.500:-) i likvid för ett Malmsjös piano, för räkning Fru Olga Bolm.
Göteborg den 2 Juli 1920
Maria Lind. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), Se sondotter Marthas förmyndaransökan. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se census.33. (Lånat från Ingrid Hartelius), Utdrag ur dombok. Utdrag ur domboken, hållen hos Göteborgs Rådhusrätt, å första avdelningen, den 6 oktober 1922.
§ 504.
I egenskap av befullmäktigat ombud för änkan Anna Fürst, född Bolm, ingav skatteuppbördsmannen Anders Benktander en ansökan, så lydande:
"Till Rådhusrätten i Göteborg
I och för bouppteckning efter min sin sjökaptenen John Ragnar Fürst får jag vördsamt anhålla att Rätten måtte förordna mig till förmyndare för denne avlidnes dotter Marta Louise, född den 7 januari 1906 i sedermera upplösta äktenskapet med Kaoli Manase.
Göteborg den 4 oktober 1919.
Anna Fürst
änkefru, född Bolm.
Bostad: Vallgatan 17."
Med bifall till ansökningen förordade Rådhusrätten Anna Fürst, född Bolm, att vara förmyndare för ifrågavarande omyndiga.
Som ovan.
Agronom Henrik Fürst p. b. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Hartelius, Martha Louise
Parkg 8B
411 38 Göteborg
Död 28/6 1982.
Kyrkobokförd (1974) i Domkyrkoförs i Göteborg, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1974) på samma ort.
Född 7/1 1906 i USA.
Änka (4/7 1953).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Domkyrkoförs i Göteborg, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
US
Källor:
SPAR 90, RTB 82.34. Vollmar Hartelius, släktregister. .... Hartelius familjearkiv, Ansökan till Stiftelsen Douglas och Caroline Kennedys Minne, 8 juni 1955. Martha Louise Hartelius f. Fürst. Född den 7/1 1906 i Honolulu ....
... Är dotter till Sjökapten Ragnar Fürst och sondotter till ombudsmannen f. Sjömanshuset i Göteborg Sjökapten John C. Fürst.35. Gravstenen.
36. Martha Hartelius, div. papper.
37. (Lånat från Ingrid Hartelius), Minne av konfirmationen. Till Martha Fürst
den 24 Juli 1921,
från gamla faster
Charlotte Ljungqvist.38. (Lånat från Ingrid Hartelius), Sjöfartsbok. Sjöfartsbok för J. R. Fürst
inskrifven vid sjömanshuset i Göteborg
Registernummer 53.
Utfärdad den 7/1 1914 i Göteborg.
Födelseår månad och dag:1885 den 29 mars
Födelseort: Göteborg
Kyrkobokföringsort: "
Längd: medelm. Hår: ljust Ögon: blå
Särskilda kännetecken:...
Färgsinne: normalt
Värnpliktsförhållande: frisedel 4/3 1911
sid 3
Sjömannen J. R. Fürst har å s/s Munin om 54§.03 ...ton, från Gbg gjort tjänst som 1st styrman på resa från Gbg till Engelska hamnar och slutligen till Gbg under tiden från o med den 8/1 1914 till och med den 15/4 1914.
Har har till mig erlagt sjömanshuset tillkommande hyresafgift 4 kronor 74 öre.
Gbg den 15/4 1914 B. S. Winther. Fartygets befälhavare.
sid 4
dito å S/S Agne om 718,16 ton från Gbg gjort tjänst som 2dre styrman dito
den 16 apr. 1914 till 17 sept s.å.
dito afgift 6 kr 04 öre
Gbg 17 sept 1914
A.H. Carlsson Fartygets befälhavare
sid 5
dito
ste styrman
dito fr o m 18 sept 1914 t o m 19 dec. s.å.
dito afgift 4 kr 80 öre
Gbg 19 dec 1914
C A Cullberg Fartygets befälhavare.
sid 6
dito fr o m 6 jan 1915 t o m 14 jan 1916
dito
Gbg 14 jan 1916
C A Cullberg...
sid 7
dito fr o m 15 jan 1916 t o m 6 juni s å
ditosid 7
dito
från Göteborg till London...
fr o m 1 juli 1916 t o m 19 aug s å
dito. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), löst papper. Löst papper med texten
Royal Swedish Vice-Consulate at Swansea
Certificate of Swedish Nationality
Sept. 9th 1916 No 599
I hereby certify that Fürst
John Ragnar Chief mate
born on the 29th day of March 1885
at Gothenburg
Sweden, is a Swedish Subject.
He Identification
Description
Height 6 ft
Eyes Blue
Hair Fair
Face Fair
Tatto or other markt Anchor on right forearm.
Signature
JR Fürst
Royal Swedish Consulta at Swansea
signatur o stämpel fr kons. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), Glamorgan County Police
Certificate of registration of an alien seaman.
Ragnar Fürst of Swedish nationality, has been registered at the Registration Office, Police Office Glamorgan 9 sep 191? (oläslig stämpel)
Ken Evans Registration Office
Descriptiopn of Holder
When and where born 29/3 85 Gothenburg
Heigth in boots 6 feet Build R...
Eyes Blue Occupation Chief Mate
Visible marks...
Signature of Holder JR Fürst
photo left thumb print
stämplat med en mängd stämplar från olika hamnar, Hedburne-on-Tyne, Sunderland, Boston, Port Talbot, Tynemouth, Felling-on-Tyne.
. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), motbok. Motbok för J. R. Fürst, fyra stycken.
I dem står vad som ingår i hyran, exakt matranson osv. Dessutom detaljerat förda inkomster från arbetet. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), Inskrivningsbok. N:r F 13 207/1906.
Insrifningsbok för n:r F 13 207/1906 Fürst, John Ragnar
Född 29 Mars 1885
Födelseort: Göteborg
yrke: Sjöman
Insrkifven 9/3 1906 å sjömanshuset i Göteborg
Einar Hoffmann.
Tilldelad flottan, allmän tjänst, sjöman.
Den 16/8 1910 Aflämnas intyg af läkare om oduglighet till krigstjänst.
Einar Hoffman
S.O.B. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), Betyg. 1. Betyg öfver aflagd Styrmansexamen
vid Navigationsskolan i Göteborg
No 3371
John Ragnar Fürst
Betyg: (max 10)
Räknelära 8
Geometri 8
Navigation 8
Astronomi 8
Författningar 7
Medeltal 8
Med anledning hvaraf den examinerade anses hafva ådagalagt Med beröm godkända kunskaper..
Göteborg den 28 April 1911
Alfred Christenson G. F. Barterman
Axel S Blomgren
2. För ansökan hos Kungl. Kommerce Kollegium i Stockholm om Styrmansbref för examinerade Styrmannen John Ragnar Fürst intygas att han enligt mönstringsböcker idkat sjöfart nedanskrifne år:
Som jungman å Ångf. Diana påmönstrad i Gbg den 26 maj 1900 för resa till Tyskland
" " " " afmönstrad " 7 juli 1900 1 mån 12 dag.
dito 3 sept 1900 Tyskl.
dito " 1 okt 1900 27 dag.
dito Ångf. Olof Wijk 3 juni 1901 Belgien
dito afm. 18 juli 1901 1 mån 16 dag.
dito Skepp Medea påm. 12 aug 1901 Australien
dito afm. i Liverpool den 27 okt. 1902 14 mån 15 dag.
Som lättmatros å Vestern Monarck påm. i Gbg den 6 dec. 1902 Cap
dito afm. i Mandal den 31 dec 1902 25 dag.
dito Alfhild påm. i Gbg den 16 jan 1903 för resa till Sydamerika
dito afm. i San Francisco den 18 juli 1903 6 mån 2 dag.
Som Matros å bark Edward May påm. i San Francisco den 10 mars 1904 för resa till Hawaii Islands
dito afm. i dito 17 may 1904 2 mån 7 dag
dito Sch. Volunteer påm. 24 mai 1904 North Bend
dito afm. i dito 23 juni 1904 1 mån
dito Sch. Jessie Minor påm. 30 sept 1904 Aberdeen Wash.
dito afm. i dito aug 18 1904 1 mån 18 dag
dito bark Santiago påm. i dito den 6 dec.1904 till Honolulu I.H.
dito afm i Honolulu den 23 jan 1905 1 mån 17 dag.
Som konstapel å Ångf. Agne påmönstrad i Göteborg den 2 maj 1911 för resa till Engl.
dito afm. " 22 okt 1911 4 mån 20 dag.
Göteborgs Sjömanshus den 22 Juni 1911
Handskrivet med blyerts längst ner
Uppsändes den 20 sept.
3. Betyg öfver aflagd Sjökaptens-examen
vid Navigationsskolan i Göteborg
John Ragnar Fürst...
betyg i nedanst. ämnen:
Räknelära 7
Geometri 7
Trigonometri 6
Navigation 9
Astronomi 7
Mekanik 7
Skeppsbyggeri 8
Ångmaskinlära 6
Författningar 7
Medeltal 7
...godkända kunskaper...
Göteborg den 27 april 1912'Alfred Christenson C F W Barterman
4. Kungl. Maj:ts och rikets Kommerskollegium
Gör veterligt: Sedan John Ragnar Fürst,hvilken är född den 29 mars 1885 i Göteborg, styrkt sig hafva uppfyllt de i Kungl. förordningen den 29 mars 1912 angående befäl å svenska handelsfartyg m.m. stadgade fordringar för erhållande af behörighetatt föra fartyg i hvilken som helst fart, meddelar Kungl. kolllegium honom detta sjökaptensbref.Stockholm den 15 juli 1915.
Carl Malmén
Stämpelavgift 5 kronor G. Hultman
Sjökaptensbref för J. R. Fürst
Nr 53 1915
5. För ansökan hos Kungl. Kommerce Kollegium i Stockholm om Sjökaptensbref för examinerade John Ragnar Fürst intygas att han enligt mönstringsböcker idkat sjöfart nedanskrifne år:
Som 2e styrman å Ång. Vanland påmönstrad i Gbg den 21 dec. 1911 för resa till Engl
" " " afmönstrad i do 23 jan 1912 = 1 mån 2 dag
" " " C O Kjellberg påm. do den 11 sept 1912 ... Rotterdam
" " " " afm. do den 25 okt 1912 = 1 mån 14 dag
" " " Munin påm. do den 9 nov 1912 ...England
" afm do 2 jan 1913 = 1 mån 24 dag
" påm do 3 jan 1913 ...England
afm 20 feb 1913 = 1 mån 17 dag
1stw styrm. " påm do 21 feb 1913 England
" afm do 4 mars 1913 = 11 dag
2e " " påm do 5 mars 1913 ...England
" afm do 23 dec 1913 9 mån 18 dag
1ste " påm do 23 dec 1913 England
afm do 7 jan 1914 15 dag.
påm do 8 jan 1914...England
afm do 15 april 1914 = 3 mån 8 dag.
Som 2e Styrman å Ångf. Agne påmönstrad i do den 16 april 1914 ..England
afm do 17 sept 1914 = 5 mån 1 dag
1e " påm. do 17 sept 1914 ... England
afm do 19 dec 1914 = 3 mån 2 dag.
påm do 5 jan 1915 ... England
afm do tjänstgör fortfarande denna dag som 1e styrman i utrikes last 6 mån 6 dag.
Summa 33 mån 28 dgr
Göteborgs Sjömanshus den 12 juli 1915
Som 1e styrman: 13 m 12 dgr
6. Kungl. Maj:ts och rikets Kommerskollegium
Gör veterligt hos Kungl. Kollegium har John Ragnar Fürst,hvilken är född den 29 mars 1885 i Göteborg, och enligt företedt behörigt intyg äger normalt gärgsinne, med begäran om erhållande af styrmansbref styrkt sig hafva uppfyllt de i Kungl. förordningen den 22 november 1878 härför stadgade villkor.
Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl. förordning meddelar Kungl. kolllegium honom John Ragnar Fürst detta styrmansbref.Stockholm den 22 september 1911.
John Pihlgren (?)
Stämpelavgift 5 kronor C. L. Wernstedt
Styrmansbref för J. R. Fürst
Nr 126 1911
7. Betyg öfver inhämtade kunskaper i
Språk, Bokhålleri och Välskrifning
vid Göteborgs Navigationsskola
...
Betyg:
Svensk Korrespondens 8
Engelsk Korrespondens 9
Bokhålleri, dubbla Italienska 8
Välskrifning 8
Medeltal 8
...Med beröm godkänd...
Göteborg den 28 april 1911
CFW Barteman Ernst Odenius
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003),
John Ragnar
f. 1885 i Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
s.
Pojke, barn i familjen
2 Roten 8/4 E E
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: C. J.
.39. Lite Fürsthistoria. John Ragnar Fürst, f 1885, död 1918. Sjökapten. (Son till John Fürst).
Gifte sig i Honolulu 1905 med Kahlei Manassé. Äktenskapet upplöstes 1910.
Dotter Martha Louise Fürst, född i Honolulu 1906. Gift i Göteborg med bokhandlare Walter Hartelius (född 1889, död 1953) ...
Bifogar medlemslistor från Fürstska och Eisermanska släktföreningarna.
40. Konfirmationsbevis, Walter Hartelius
född den 31 Maj 1889 i Göteborg har konfirmerats i Göteborg Kristine kyrka den 31 Mars 1906 samt denna dag begått Herrens Heliga Nattvard.
Göteborg den 1 April 1906 Johan Florén.41. Konfirmationsbevis.
42. Volmar Hartelius släktmapp.
43. Hartelius familjearkiv, Testamente för Otto och Ruth Fürst, Walter o. Marthas arkivbox. Testamente. Undertecknade äkta makar förklara ...
Göteborg den 16 oktober 1914.
Otto Chr. Fürst Ruth Fürst
Att herr Otto Christoffer Fürst och hans hustru Ruth Maria Fürst, född Karsberg, som vi personligen känna ...
Tillägg: daterat 4 feb 1958. undertecknat Otto Fürst o. Ruth Fürst. .... Hartelius familjearkiv, Brev från Bouppteckningsman S. Boldt-Christmas 9 apr 1958. Sjökaptenen Otto Fürsts dödsbo. ... Bo uppteckning kommer att förättas å rådhuset den 12 maj 1958 ... .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Otto Kristoffer
f. 1887 i Göteborgs domkyrkoförs (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
s.
Pojke, barn i familjen
2 Roten 8/4 E E
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Domk. G.
.44. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003). .... Gravstenen, se död.
45. Testamentet.. .... Gravstenen, John C. Fürst gravsten, Ö. kyrkogården, Gbg.
46. Sveriges Släktforskarförbund, 1890-02-13
Fürst, Ruth Maria
Smedieg 1B
411 13 Göteborg
Kyrkobokförd i Kristine Göteborgs (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 01, fastighet 13060. Mantalsskriven på samma ort.
Född 13/2 1890 i Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
. .... Hartelius familjearkiv, Se Otto.47. Sveriges Släktforskarförbund. .... Testamentet.. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), Dödsannons. Ruth Fürst
född Karsberg
* 13 februari 1890
d. 20 juli 1973
SLÄKTINGARNA
Jordfästningen äger rum torsdagen den 26 juli kl 13.00
i S:t Markus Kapell på Västra Kyrkogården..... .... Gravstenen, John C. Fürst gravsten, Ö. kyrkogården, Gbg.48. (Lånat från Ingrid Hartelius), Dödsannons, se död.
49. (Lånat från Ingrid Hartelius), Dödsannons. Vår käre
Rutger Fürst
* 16/1 1928
har lämnat oss alla i oändlig sorg och saknad.
Västra Frölunda
5 oktober 1974
MARTA
Bengt. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Fürst, Rutger Valdemar
Briljantg 76
421 49 V Frölunda
Död 5/10 1974.
Kyrkobokförd i Tynnered, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1968) på samma ort.
Född 16/1 1928 i Göteborgs Karl Johan (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Gift man (10/4 1952).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Tynnered, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Näset, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
KARL JOHAN (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 74, MTL 71
.50. (Lånat från Ingrid Hartelius), Vid Rutger Fürsts
Jordfästning
i S:t Matteus kapell
11/10 1974.51. Sveriges Släktforskarförbund, 1890-03-03
Fürst, Gustaf Valdemar Bolm
Frölundag 35
431 30 Mölndal
Kyrkobokförd i Mölndal (Mölndals kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 05, fastighet 43579. Mantalsskriven på samma ort.
Född 3/3 1890 i Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Bolm, Gustaf Waldemar
f. 1890 i Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
s.
Pojke, barn i familjen
2 Roten 8/4 E E
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: C. J.
.52. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Tilltalsnamn: se make AHL's fader.
53. Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).
54. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Tilltalsnamn: se fadern.
55. Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.
56. Sveriges Släktforskarförbund, 1923-08-10
Fürst, John Valdemar Christoffer
Kristinelundsv 11
217 48 Malmö
Kyrkobokförd i Slottsstaden (Malmö kn, Malmöhus län, Skåne), distrikt 01, fastighet 37975. Mantalsskriven på samma ort.
Född 10/8 1923 i Annedal (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Malmöhus län 1971
.57. Enl Ulf Hartelius sr, då han fanns med på flera foton från Dyrehuvud 1934.. .... Sveriges Släktforskarförbund.
58. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), 19230810-5457
Fürst, John Valdemar Christoffer
Ö Hylliev 9
216 21 Malmö
Död 3/5 1998.
Folkbokförd i Hyllie, Malmö kn, Skåne län.
Född 10/8 1923 i Annedal (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Gift man (3/12 1949).
--------------
Födelseförsamling i källan:
ANNEDAL (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 98, SPAR 92
.59. Sveriges Släktforskarförbund, 1909-04-06
Fürst, Vanja Karolina Ingeborg
Frölundag 35
431 30 Mölndal
Kyrkobokförd i Mölndal (Mölndals kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 05, fastighet 43579. Mantalsskriven på samma ort.
Född 6/4 1909 i Annedal (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
. .... Hartelius, Ingrid, Med Vanja hade Waldemar 4 barn. .... Sveriges Släktforskarförbund. .... D. Krohn Holm, Slegten Fürsts stamtre (Utarbeidet juni 1934).60. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Fürst, Kristoffer
f.d. Sjökapten
f. 1816 i Norge
Gift man, far i familjen
6:te Roten 40 A
Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Norge
.61. Gravstenen, Gravsten på Mariebergs Kyrkogård. Mariebergs kyrkogård
gravplats 728 i fält 5
Sjökapten Christoffer Fürst
* 25/4 1816 d. 21/1 1892
Hustrun
Amanda född Ejserman
5/3 1828 d. 21/11 1913
Till minne av
Sjökapten Valdemar Fürst
* den 17 april 1865
omkommen den 20 oktober 1919 vid S/S Hollandias minsprängning i Nordsjön.
hans maka Signe född Groth
* 1/12 1870 d. 4/6 1960
Rosa Kindmark f. Fürst
* 25/2 1849 d. 20/1 1931
Ellen Keise f. Kindmark
* 20/8 1870 d. 7/4 1931
.62. Gravstenen, Se make Christoffer Fûrsts död. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Eiserman, Amanda Karol:e Rosalie
f. 1828 i Lundby (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
6:te Roten 40 A
Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Lundby B. l.
.63. Gravstenen, Se make Christoffer Fûrsts död.
64. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hilma Konstantia
f. 1866 i Lundby (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
d.
Ogift kvinna, barn i familjen
6:te Roten 40 A
Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Lundby B. l.
.65. (Lånat från Ingrid Hartelius), stamtre. Christoph.
Skibsf.
Död 1892
.66. (Lånat från Ingrid Hartelius), Stamtre. Christoph.
Skibsf.
Död 1892.67. (Lånat från Ingrid Hartelius), stamtre. Amanda Eisermann.
1
Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... (B:1 In- och utflyttningslängder 1774-1785. Med Communicanter och Quittenser.), CII:1 3/5 födde. 1797
Christina Elisabeth Fröding Maj född 13 döpt 15
Fadren Grosshandlare A. B. Fröding
Modren Dess K Maka Joh. Elis. Minten 28 år
Faddrar
Majoren o Riddaren C. Joh. Hjerta Fru Reg. Elis. Minten
Lectorn Mag. E.S. Kullman Majorskan S. Hjort
Amiralitetskapten J Minten Jfru Sophia Bratt.
2 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).
3
Kristine församling, B:1. 1781 Ankomna
Fröding (And. Pet.) Studiosus Westro Gothus. Genline Kba bibl. Noteringar om Kristine kyrkböcker:
CI:födde vigde döde 1725-1781 Tyske kyrkoherden
CII .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se sonen. - dess historia fram till våra dagar. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 139. År 1798
12/10 Anders Petter Fröding, handelsman. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter
4 Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se sonen.
5
Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 113. 112 Bildt, Daniel Fredrik
F 4/3 1792 i Landskrona, son av överste Didric Bildt o Margareta Elisabet Pettersson; död 10/7 1827 i Gbg (Garn).
Offex 1808...kapt i armén efter stormninga av Leipzig 1813, major 1821, övlöjt 1826...
Gift 2/1 1820 i Göteborg (Garn) m Kristina Elisabeth Fröding, f 13/5 1797 i Göteborg (Krist), dotter av grossh. Anders Peterson Fröding o Johanna Elisabeth Minten; död 24/5 1858 i Sthm (Klara). .... Kyrkböcker, Landskrona, C:6 1791-1813 1/5. 1792
16. den 8 Martii läht Commendaten och Öfverste Lieutenanten väborne herr Diedrich Bildt med dess Fru välborna Fru Margaretha Elisabeth Petersson döpa sin Son Daniel Friedrich född den 4 dito.
Susc: ... välborna Fru Majorskan Dangqvart.
Testes: Öfversten och Riddaren vid Armeéns Flotta högvälborne herr Hielmstierna, Stats Majoren välborna herr (Ahogn), Cong. ... A(ga)de(mun)s i Lund, Rector och Professor Medici högädla herr Doctor Engelhard. Capitainen och Riddaren välborne herr Jean Elof Rosenblad, Lieutenanten vid Armeéns Flotta välborne herr Falk, herr Rådman Nehrman, Fru Borgmästarinnan Morian, herr Advocat (Tisch:) Strüblings Fru, välborna Fröken Helena Hielmstierna, Demoiselle Hindrietta Tengmark, Demoiselle Annica Maria Gurtz. 25 år gammal.
6 Kyrkböcker, Landskrona, C:6. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).
7 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.
8
Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), s 142. 230. Bildt, Didrich Anders Gillis
F 16/10 1820 i Gbg (Garn), son av övlöjt Daniel Fredrik Bildt, nr 112, o Kristina Elisabeth Fröding; död 22/10 1894 i Stockholm (Hovf)...
Landshövd i mil.bef. på Gotland 1858-62...riksmarskalk 1886...statsmin. 1888-89...
1864 friherre...
Gift 16/3 1848 i Stockholm med Rose Lucie Nilsdotter Dufva, f 14/12 1825 i Västertälje (Sth), dotter av kammarrådet Nils Dufva o Adelaide Hall; död 31/10 1916 i Sthm (Hovf).
9 Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 125. Anders Pettersson Fröding, alltså måste fadern hetat Petter Fröding. Ma.
10
Kristine församling, B:1. 1781 Ankomna
Fröding (And. Pet.) Studiosus Westro Gothus. Genline Kba bibl. .... Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), se sonen. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 139. År 1798
12/10 Anders Petter Fröding, handelsman.
11 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern. High
12
(Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.
13
Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1833
Okt 13, döpt NOv 10 Philip Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 30 år
Faddrar: Commerce Rådet o Ridd. Jan Lamberg
Öfverste Lieutn. C. J (S?) Virgin
Herr James Sinclair
Majoren och Ridd. Thom. Clancy
Herr Gustaf Lamberg
Enkefru Ch. Malm
Fru Engström
Fru Marie Bergendahl
Mamsell Hedda Barclay
Mamsell Hedda Ewert
Barnmorska Fru Göteblad
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.
14
SVAR, Göteborg Gustavi förs.. svarnr G00429 1678-1700 Personreg.
Begravningsräkenskaper. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
15
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98–01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01–35. Förf. – Iqml 54. – Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige
ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde
grundligt känna huvudstaden under sin studietid. Hennes mor var Stockholmsflicka.
Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det
är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av
ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv
varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. På ett fruktbart sätt
stödde hennes pedagogiska och litterära verksamheter varandra. Hon blev förtrogen
med unga flickors problem, både i deras tidlösa beskaffenhet och i sociala och merkantila variationer, och hon kom att skriva en rad böcker både om flickor och för flickor liksom för deras föräldrar och vuxna vänner. Skolflickor (1924) och Min fågel blå och andra flickhistorier (1930) är exempel på detta. Helga Vilhelmina (1933) och två följande böcker med samma huvudperson behandlar en ung flickas länge steniga och svårgångna bildningsväg. Om den sista volymen i trilogin Vårdträdet (1938), där flickan får genomgå vinterkursen på en folkhögskola, deklarerade en erfaren skolman, att det var ”den bästa bok om folkhögskolan, som hittills skrivits i Sverige” (Furuland).
O hade sina erfarenheter dels från många folkhögskolebesök som föreläsare, dels från
en tid som lärarinna vid Åsa folkhögskola i Södermanland.
För att vinna mer utrymme för författarskapet hade O redan på 1920-talet börjat
inskränka sin reguljära undervisning men bevarade å andra sidan också efter den
formliga avgången vissa uppgifter, t ex som talare vid morgonsamlingarna. I en rad serier publicerades delar av denna förkunnelse, som återanvändes av kolleger i andra
skolor och skolformer. I den nu nämnda rollen gjorde O då och då insatser i nationella
format, nämligen via radion. Ett remarkabelt tillfälle inträffade våren 1944, då
hon med stor stränghet brännmärkte aktuella utslag av antisemitism.
Över huvud taget avvisade O obönhörligt alla fascistiska eller motsvarande tendenser,
och en vredgad Protest på vers mot permittenttrafiken inflöt i GHT (12 maj 1943).
Hennes politiska hållning undgick inte att väcka misshag på reaktionärt håll. Däremot
var hennes fromhetstyp knappast utmanande.
Under seminarietiden sökte hon sig gärna till Natanael Beskow (bd 4) och Djursholms kapell. Livet igenom bevarade och förnyade hon intrycken därifrån. I en sen intervju visade hon tveklöst på Beskow som den person som betytt mest för henne, ”därför att han inifrån bestämt sitt förhållande till den övervärldsliga makten och låtit detta styra hela sin livshållning” (Alving, s 239). I arbetet inom det av Beskow ledda Förbundet för kristet samhällsliv tog O livlig del utan att det tycks ha lett till någon spänning i förhållandet till västsvensk kyrkosyn.
O bekände sig till en individualism som hon omfattade på alla områden, pedagogiskt,
politiskt, religiöst. Hon var motsatsen till den utpräglade samfundsmänniskan.
Inte förrän fram emot sekelmitten var hon beredd att gå samman med kväkarna. I
själva verket hade dock redan huvudpersonen i romanen En av oss (1927) fått göra
reda för en stark upplevelse i kväkarnas krets. Det problematiska, skriver O till Emilia Fogelklou i mars 1949, är kristologin. För henne var Kristus den gudsfyllda människan, en uppenbarelse av det gudomliga likaväl som blomman, snöstjärnan, himlens blå, Emilia själv eller Natanael [Beskow], bara så mycket fullständigare än de. Det viktiga var att han inte skymde Gud.
Det mest förtätade uttrycket för O:s gudsförhållande är psalmen O du som ser, o
du som vet vart stackars väsens hemlighet. Den skrevs redan 1909 och lästes först i Vår lösen (1910, nr 12/13) för att omsider införas i psalmboken; i 1986 års psalmbok bär den nr 227. Dess text har visat sig kunna svara till fromhetsbehovet hos vitt skilda människosorter. Vid sidan av visan om Herr Kantarell och andra barnvisor som den helt unga O skapat i förening med Elsa Beskow (bd 4) och Alice Tegnér är O du som ser förmodligen hennes mest bekanta och älskade dikt.
I takt med att O ransonerade den publikkontakt som skolarbetet innebar, blev föreläsandet allt viktigare för henne, och hon var i många år en av Folkbildningsförbundets mest anlitade krafter. Hon erbjöd ett brokigt spektrum av ämnen, somliga med tydlig adress till spinnsidan – inte oväntat var Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelningar ofta arrangörer: Kvinnor i 1937 års psalmbok, Från Birgitta till Elsa Beskow – svensk kvinnogärning genom tiderna. Andra ämnesval gav frappanta aspekter på traditionella teman: Hur diktarna se på barndomen,
Vapensmeden – en bok om humanitet och skönhetsglädje. En tredje grupp
tillhörde den mission i själsläkedomens tjänst som O ville fullgöra var hon drog
fram: Är jag sämre än andra? Mindervärdeskänslor och hur de skötas, Behöva vi
vara rädda för ålderdomen?
Frågan om ålderdomen ställde O också i en essaybok 1960 som hon med all rätt kallade Från en utsiktspunkt: hon hade just fyllt 80. Vid sidan av existentiella betraktelser rymmer denna bok också en rad enkla praktiska råd, t ex diverse knep för att parera den fatala glömska som hör åldrandet till.
Det är en handfast, opretentiös levnadskonst av samma sunda naturlighet som tidigare många av de råd hon riktade till unga flickor.
Nära föredragen såsom bildningsinstrument står de skrifter O ägnade kulturgestalter
som Bremer, Andersen, Topelius, Lagerlöf och Elkan. De två sistnämnda intar
den särställningen att O varit nära bekant med båda och kan tillföra bilderna många
personligt upplevda drag. Sålunda hade Selma Lagerlöf inbjudit O att tillbringa några
månader av det andra krigsåret (1915) på Mårbacka vilket betydde både en lättnad i
skoltjänsten och en mäktig litterär stimulans.
Den sakrika uppsatsen om Sophie Elkan (bd 13) i OoB 1922 är betydelsefull
såsom den första karakteristiken i större skala av hennes person. Den tillvann sig bl a
Selma Lagerlöfs stora uppskattning. Fredrika Bremer-boken (1950) vilar på ett med
klokhet och finess verkställt urval av litterärt effektiva Bremer-texter.
I de fiktiva gestaltningarna liksom i de otaliga skrifter som syftade till uppbyggelse
eller levnadsklok rådgivning fann O vägen till vitt skilda mottagare. I sagorna och sagospelen vandrade hon oförfärat i Topelius’ spår och talade till de helt små. Åtskillig mognad skall däremot till för att rätt skatta ett mäktigt moraliskt romanverk som Inger Skram (1919). Där tar hon både i miljö- och människoskildring de största greppen, då hon följer den tappra fiskardottern längs hennes av grymma prövningar och besvikelser kantade levnadsväg. Efter långt slit och många vanskliga val har Inger äntligen nått den grad av självförverkligande, med vilken hon kan känna sig tillfreds: Hon förestår en välskött, av alla gäster uppskattad matservering.
Då rasar det hela samman till följd av sjukdom och mannens oduglighet och bedrägliga
dubbelspel. Allt värre olyckor hopas över henne, hon förlorar allt, också barnen,
men hon pånyttföds och fördjupas i sin kristna tro, och innan den utfattiga och
utslitna gumman dör har hon blivit en källa till glädje och tacksamhet för alla omkring
sig. – Det står klart att denna roman är alltför stort upplagd, utan sinne för den
episka ekonomin. O nödgades tillgripa en rad brådstörtade nödlösningar och därtill
störande förändringar i berättelsens själva skala. Mycket i boken har dock bevarat en
gripande storhet, och det finns också isolerade enskildheter, ibland långt ute i periferin, som gör ett starkt och levande intryck.
Det är sålunda inte överraskande att O på det hela taget haft större framgång med vad
hon presterat i den alltid väl skrivna novellens hanterliga format, i samlingar som
Brittsommar (1922), Lavendel och salivia (1929) och Möten på vägen (1934). Många
av de skildrade kvinnoödena, kanske om besvikelser som vänts i glädjerikt positivt
handlande, kanske om långvariga missförstånd som klarats upp – bara alltför sent!
— eller kanske om mäns obegripliga blindhet för egen och andras hotande ofärd eller
för den lycka som funnits att möta runt hörnet, många av dessa stillsamma öden är
gestaltade med en betydande psykologisk insikt.
O:s arkiv, delvis hårt gallrat, i GUB; brev till O även i KB. – Brev från O i GUB (bl a till O Nystedt o H Söderhjelm samt många till Emilia Fogelklou-Norlind), KB (bl a till Mia Leche Löfgren o Lydia Wahlström samt många till Sophie Elkan), LUB o i UUB (bl a till Elsa o Natanael Beskow).
Tryckta arbeten: Solhult. Sthlm 1901, 46 s. – Till vård flickor. Sthlm 1904. 20 s. 2., omarb uppl 1908. 18 s. 3. d:o 1921. 15 s. Övers: Tytöille, Porvoo 1905, 23 s. – Blommornas bok. Visor. Sthlm 1905. 4:o. (30) s. [2. uppl ej tr.] 3.–4. uppl
1914, 1920. 30 s. [Nya utg] 1932. 30 s. (Barnens stora julkalender [omsl].) 1943. (30) s. 1948, 1955, 1962, 1973, 1976. 28 s. Övers: Blomsternes Bog, Kristiania og Khvn (tr Sthlm) 1914, 4:o, 30 s; Bloemenliedjes ... vrij vertaald ..., Utrechtecht 1941, 21 s; Blomstenes bok, Oslo 1991, 4:o, 28 s. – Det röda huset. Sthlm 1907. 218 s. (Fr. Skoglunds ungdomsböcker, 1.) 2. [omsl: 3.] uppl: ... huset, Berättelse. 1919. 191 s. [Ej i serie.] 4. uppl Sthlm (tr Hfors) 1922. 197 s. 5.–6. uppl Sthlm 1925, 1934. 187 s. 7. uppl Upps 1949. 207 s. (De klassiska ungdomsböckerna [pärmtitel].) Övers: Das rote Haus, Zürich 1945, 222 s. – Svenska lekar. [Omsl.] Gbg 1907. Tv-8:o. (10) bl. – Otto Salomon och Nääs (OoB, årg 18, 1909, Sthlm, 4:o, s 525–535). – Sagor och visor. Upps 1910. 95 s. (Biblioteket Sveriges vår, 4.) 2. uppl s å. [Ny utg] 1920. 118 s. – Dags visor ... Musik av A Tegnér. Sthlm 1911. Tv-8:o. 54 s. – Per och Lisa hos fiskarne. En saga ... Gbg 1912. Tv-8:o. 16 bl. – Hur vi skapa ett hem. Föredrag vid Bjärka-Säby- -mötet. [Upps, tr] Linköping 1912. 22 s. ([Omsl:] Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 10.) 2.–3. uppl: hem. Upps 1916. 20 s. 4. uppl Sthlm 1918. 5.–6. uppl 1920, 1928. 16 s. Övers: Hvorledes vi skaber et Hjem, Aarhus 1920, 29 s. – Ett gammalt borgarhem. Berättelse för ungdom. Sthlm 1913. 392 s. 2. uppl 1914. 3.–6. Uppl: ... Berättelse. 1918, 1918, 1920, 1920. 342 s. 7. uppl 1926. 344 s. 8. Uppl Upps 1950. 303 s.
[Förk utg] Sthlm 1963, 190 s. (De klassiska ungdomsböckerna, 107.) 1985. 157 s. (De bästa ungdomsböckerna.) Övers: Et gammelt Borgerhjem, Khvn & Kristiania (tr Khvn) 1915, 288 s, 2. udg Khvn 1928; Oslo 1928, 294 s; De familie Kruse, Amsterdam 1928, 341 s; Das Lehnsgut Gottes, Konstanz 1959, 287 s, Neue Aufl 1960. – En liten prinsessa. Sju visor ... tonsatta av H Bedinger. Upps [1915]. Tv-8:o, 15 s. 2.–3. uppl
1928, 1939. – Några dikter. Gbg 1915. 86 s. 2. uppl 1917. 3. utvidg uppl 1918. 174 S. 4.–6. uppl: Dikter. 1919, 1921, 1924. 112 s. 7. uppl 1929. 128 s. 8. tillök uppl Sthlm 1942. 136 s. 9. d:o Upps 1952. 140 s. – Snövit och de sju dvärgarne. Sagospel i fyra äventyr. Sthlm 1915. 30 s. – Trollspöet. Sagor, Sthlm 1915. 157 s. 2. uppl 1921. 156 s. – Backsippor. Sagor. Sthlm 1917. 124 s. 2. uppl 1925. – Den lilla drottningen. En
hist i åtta små kapitel. Upps 1917. 47 s. ([Omsl:] Sveriges vår, tilläggsh 3, 1917.) [Även med omsl:] 1918. (Biblioteket Sveriges vår, 19.) 2.–4. uppl 1920, 1926, 1931. 64 s. 5. Uppl 1944. 62 s. 6. uppl 1951. 57 s. Övers: Pikku kuningatar, Porvoo 1922, 56 s; Den lille Dronning, Khvn 1923, 78 s; Litla drottningin, Reykjavik 1929, 102 s; Die
kleine Königin, Neumünster 1933, 64 s, Stuttgart [1953], 62 s (Sonne und Regen im Kinderland, Bd 75); Ruth, de kleine koningin, Amsterdam [1934], 2.–3. druk [1934?, 1935], 4.–6. druk [1935, 1937, 1947], 54 s (De uilenreeks no 6); Den lille
dronningen, Oslo 1935, 82 s, 1941, 77 s. – ”Saliga äro de renhjärtade”! Föredrag hållet på Fogelstad vid kvinnliga student- o gymnasistmötet ... 1918. Sthlm 1918. 22 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 36,) 2. uppl 1919. – ”Den signade
dag”. Morgonstunder med skolungdom. [1. saml.] Upps 1918. 147 s. 2. uppl: Den 1919.
155 s. 3. uppl 1920. 127 s. 4. [titel]uppl s å. 5. uppl 1927. Övers: Den signede Dag, Khvn 1930, 176 s [tillägg ur Vardagsvägar 1921]; De gezegende dag, Amsterdam 1931, 245 s. – Inger Skram. Roman. Upps 1919. 399 s. 2. uppl s å. 3.–5. uppl 1920. 6. uppl 1923. 7. uppl 1932. 367 s. Ny utg sthlm 1963. 262 s. (Profilböckerna [skyddsomsl].)
Övers: Khvn 1921, 415 s; Amsterdam 1926, 316 s, 2.–3. druk 1926?, 1927, 4.–8. druk 1930– 32, 9.–10. druk 1938, 1941, 11. druk 1948, 249 s; Heilbronn 1939, 291 s, 2.–3. Aufl 1940, 4.–5. Aufl 1941, 1949, 6. Aufl 1954, 296 s, [nya uppl] 1960, 1963, 320 s. – Innerlighet. På gymnasistaftnar i Stockholm och Uppsala v. t. 1918. Sthlm 1919. 16 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 38.) 2. uppl 1920. – Lille bror Staffan.
Sagor o berättelser. Sthlm 1920. 125 s. 2. uppl 1927. 127 s. Härur övers: Het verlangen om mensch te worden, Amsterdam 1932, 15 s. – Kungariket (Barnbiblioteket Saga . . . , 79. EugenieBeskow m fl, Guldbockarna och andra sagor, Sthlm 1920, s 36–62; 2. uppl 1925, s 35–60; 3. uppl 1944, s 36–62). – Mors dag (sista söndagen i maj). Upps 1921. 16 s. 2.–5. uppl s å. – Vardagsvägar. Morgonstunder med skolungdom. [2. saml.] Upps 1921. 144 s. 2.–3. uppl 1921, 1922. – Den bergtagnas dotter. Sagor. Sthlm 1922.
143 s. – Brittsommar. Noveller. Upps 1922. 248 s. 2.–4. uppl s å. 5. uppl 1923. Härur övers: Late zomer, Amsterdam 1936, 132 s. – Om Sophie Elkan. Några personliga intryck (OoB, 31, 1922, s 353–364). – Inför livet. Sthlm 1923. 7 s. – Mors dag. Samtal mellan okända. Upps 1924. 31 s. – Trädet som växer. Morgonstunder med skolungdom,
[3. saml.] Upps 1924. 150 s. Övers: Treet som vokser, Oslo 1926, 159 s, 2. opl s å. –
Skolflickor. En bilderbok. Upps 1924. 323 s. 2.– 5. uppl s å. 6.–7. uppl 1925, 1929. 8.–10. uppl 1947, 1950, 1959. 264 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Jonge levens, Amsterdam 1932, 287 s; Die weisse Azalee, Stuttgart 1956, 191 s; Vingene proves, Oslo 1957, 140 s. – Det innersta i julen. Sthlm 1925. [Omsl.] 8 s. [I konvolut
med titel: Vid julgranen 1925.] – Lövängen. Upps 1926, 109 s. 2. Uppl 1936. 3. uppl 1948. 104 s. Övers: Der Eschenhof, Stuttgart 1927, 159 s [utökad]; Het huis met de rozenhaag, Amsterdam 1927?, 116 s, 2. druk 1935, [ny tr] 1937; Reisen til Løvengen, Aarhus 1929, 106 s; Anne- Marie ou le paradis de grand’-mère, Paris 1931, 88 s; Lövengen, Oslo 1934, 116 s, [2. opl] 1941, 93 s. – En av oss. Upps 1927. 250 s. 2.–5. uppl s å. [Ny utg] Sthlm 1939. 196 s. ([Omsl:] Hemmets böcker, 7.) Övers: En af os, Khvn 1929, 226 s; Een uit velen, Amsterdam 1929, 261 s; Oslo 1938, 139 s; Einer wartet immer auf dich, Konstanz 1954, 193 s. – Prinsessorna och narren. Sagor. Sthlm 1927. 118 s. – Grekiska sagor. Sthlm 1927. 193 s. 2.–3. tr 1929, 1932. 2., översedda
uppl 1939. 2.–5. tr 1944, 1949, 1953, 1957. – De fem pärlorna (Barnbiblioteket Saga,
118. J O m fl, Månbarnen och andra sagor, Sthlm 1927, s 3–16). – Vår vän Maja Stina. Utg av Svenska sparbanksföreningens avd. för sparpropaganda. Gbg 1928. 32 s. – Vårsådd. Morgonstunder med skolungdom. Fjärde saml. Upps 1928. 137 s. 2. uppl 1929. – Första början. Läsebok för första skolåret. Sthlm 1928. 239 s. 2.–3. uppl 1930, 1932. 4., oförändruppl 1934. 5. d:o 1936. 2.–4. tr 1939, 1944, 1947. – Lavendel och salivia. Upps 1929. 268 s. 2.–3. uppl s å. 4. uppl 1930. – Ditt ansvar som kvinna. Ett ord till unga flicker. [Omsl.] Sthlm 1929. 8 s. [Nya tr] 1929–30. 7.[!] uppl [omsl] 1931. 8.–9.
uppl 1932. 10.–21. uppl 1933, 1935, 1936, 1937, 1939, 1942, 1943, 1945, 1947, 1949, 1952, 1953. 22.–24. (1.–3. illustr) uppl 1957, 1958, 1962. 21 s. Rysk övers: Tvoja otvetstvennost’ [omsl], Hfors (tr Narva) 1932, 8 s. – Skolkamrater.
Läsebok för andra skolåret. Sthlm 1929. 299 s. 2. uppl 1931. 303 s. 2.–4. tr 1934, 1936 [tr 1937], 1943. 3. uppl 1948. – Min fågel blå och andra flickhistorier samt ett sagospel. Sthlm 1930. 264 s. Förk övers: Den blå fuglen, Oslo 1931, 162 s. – Allmänna hjälpföreningens julbrev. Julen 1930. [Gbg 1930.] 4:o. (3) s. – Legender och sagor. Sthlm 1931. 184 s. – ”Ute blåser sommarvind ---” En hist berättad för ungdom.
Upps 1932. 356 s. 2.–3. uppl s å. (Hemmets bibliotek [omsl].) 4. uppl 1939. 274 s. (Ibid.) [Ny utg] 1956. 239 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Buiten waait de zomerwind, Amsterdam 1934, 269 s, 2. druk 1935, 4. druk 1950, 233 s; Draussen weht Sommerwind, Heilbronn 1949, 256 s, [ny uppl] 1958, 207 s. – Dorotea fick sin
examen --- (C. G. Ekman m fl, Med två tomma händer, personbiogr Skildringar, Sthlm 1932, s 17–28). – ”Jag ser hans spår ---” Morgonstunder med skolungdom. Femte saml. Upps 1933. 132 s. – Helga Vilhelmina. Upps 1933. 194 s. 2.–3. uppl 1933, 1934. 4. uppl 1939. 183 s. 4.[!] uppl 1948. 191 s. 6. uppl 1960. 169 s. (De klassiska
ungdomsböckerna.) Ny utg Sthlm 1984. 184 s. (Klassiska barnböcker från Liber [pärmtitel].) Storstilsutg 1991. 223 s. (Storstilsbiblioteket 136 [pärm].) Övers: Oslo 1934, 155 s; Helga Wilhelmina, Amsterdam 1937, 217 s; Stuttgart 1940, 159 s, [nya tr] 1942, 1950, 1953, Hannover 1959, 179 s, Gekürzte Ausgabe Wuppertal 1968, 125 s
(Kleine R. Brockhaus-Bücherei. Nr. 64). – Ilskebyttan och andra barnsagor. Sthlm 1933. 209 s. Förk övers: Vom kleinen Zornnickel, Stuttgart 1951, 118 s, 2. Aufl Hannover 1957. – De sjungande löven. Ett sångspel med musik av O Lindberg. Sthlm [1933]. 8 s. – Möten på vägen och andra berättelser. Upps 1934. 288 s. 2.–4. uppl s å. – Stepan Vasiljevitsch’ julafton (Nu är det Jul igen, en saml julberättelser, sammanställd
av J O, Sthlm 1935, s 29–40), — Världen växer. Upps 1936. 249 s. 2.–3. uppl s å. [4. uppl före 1939, okänd.] 5. uppl: Världen växer för Helga Vilhelmina. Upps [1961]. 184 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: De wereld groeit, Amsterdam 1938, 237 s; Die Welt wird weit, Stuttgart 1949, 242 s. – Vårdträdet. Upps 1938. 363 s. [Ny
tr] 1939. [Förk utg] Ut i livet, Helga Vilhelmina. Sthlm 1962. 189 s. (Ibid.) Övers: Et Vaarbrud, Khvn 1943, 354 s; Helga Wilhelmina und ihre Kameraden, Hannover 1958, 204 s. – Elin(Barnbiblioteket Saga, 182. D Fallström m fl, Lyckogrisen. Berättelser, verser o ramsor, Sthlm 1938, s 16–18; dikt). – ”Jag hör hans röst ---”.
Morgonstunder med skolungdom. Sjätte saml. Upps 1939. 197 s. – Vad är lycka [text] (A Ahlberg m fl, Vad är lycka? Fjorton vittnesbörd . . . , Sthlm 1939, s 53–56). – Birgitta skriver till sin gudmor och får svar (Febe. En julhälsning från de sv diakonissanstalterna, årg 54, 1940, Sthlm, s 112–123; även sep, 14 s). – Fågel vinglös. Upps 1941. 327 s. Övers: Fugl Vingeløs, Khvn 1942, 213 s; Vleugellam, Amsterdam 1943, 187 s; Vogel ohne Schwingen, Bern [1945], 327 s, Konstanz 1955, 307 s. – Min lilla bönbok. En skolflickas samtal med Gud. Sthlm 1943. 126 s. 2.–6. uppl 1943, 1945, 1949, 1953, 1956. 7.–9. uppl 1959, 1962, 1966. 124 s. Övers: Min første Andagtsbog,
Khvn 1944, 124 s, 3. opl [1961]; Min lille bønnebok, Oslo 1946, 126 s. – 1861 H.L.S 1943. Prolog vid Högre lärarinneseminariets avslutningshögtidlighet i Blå hallen, stadshuset, d 7 juni 1943, Sthlm 1943. 11 s. [Dikt.] – De sjungande löven. Sagospel för stora barn o små. Upps 1944. 173 s. – Korta brev till min vän Birgitta. En
konfirmationsgåva. Upps 1945. 161 s. 2.–3. uppl: ... Birgitta. 1945, 1948. 4.–5. uppl 1952, 1957. 10 s. Övers: Ungdoms lyse vår, en gavebog, Khvn 1949, 4:o, 124 s; Briefe an Brigitte, Konstanz 1955, 117 s, 1 pl, Neue Aufl 1958. – Jag lyfter mina händer. En bönbok för dem som harsvårt att bedja. Sthlm 1946. 128 s. 2. uppl 1947. 3.–4. uppl: ... En liten bok för enskild andakt. 1957, 1969. Övers: Gebedenboek, Lochem [1956], 138 s. – Joakim, den lille urmakaren. Gamla sagor i ny dräkt. Upps 1946. 149 s. 2. uppl
1947. Förk övers: Verborgene Schätze, Konstanz 1956, 85 s (Konstanzer Jugendbücher, Bd 40). – Vår flicka - eller hennes? Sthlm 1946. 15 s. – Blåklint i rågen. Saml barnvisor, Upps 1947. 164 s, 4 pl-bl. – Ständig sökare (Min mor, ny saml, fyrtiosju sv män o kvinnor om sina mödrar under red av I Oljelund, Upps 1947, s 201–207; 2. uppl s å). – Herrgårdsflickan som blev världsberömd. Selma Lagerlöf. Sthlm 1948. 123 s. (Deras
liv blev bragd, 12.) 2.–3. uppl 1948, 1949. Övers: Das Erlebnis von Mårbacka . . . , Stuttgart 1953, 112 s, 1 pl-bl. – Bukett i november. Upps 1949. 233 s. 2. uppl s å. Övers: Bouquet in de herfst, Amsterdam 1950, 155 s. – Dikter. Tillägnade Rädda barnen. [Omsl.] Upps 1950. (7) s. – Hon älskade människorna. Fredrika Bremer. Sthlm 1950. 125 s. (Deras liv blev bragd, 20.) – Flykt från verkligheten. Sthlm 1951. 191 s. – En
riddare red fram. Upps 1952. 183 s. – Ett enkelt Credo (Möte med Gud, huvudred: J Björkhem, I Beije, Sthlm 1952, 4:o, s 409–414). – Dansa, min visa! Upps 1954. 4:o. 62 s. – Blick tillbaka (Julboken till församlingarna i Göteborgs stift, årg 28, 1954, Gbg, s 131–135). – Hans mammas fingerborg och andra småbarnsagor. Upps 1955. 158 s. – Skomakarpojken från Odense. H. C. Andersens hist berättad för ungdom. Upps
1955. 174 s, 1 pl-bl. Övers: Der Schustersohn aus Odense, Konstanz 1956, 171 s. – Ska vi spela teater? Upps 1956. 120 s. – En läsande flickunge. En nyårshälsning från Ericssons bokhandel. Ljusdal [19]56, 10 s. [Även:] ... från Bokcentralen. Sthlm 1956. – De fem pärlorna och andra sagor. Upps 1957. 176 s. – Kajsa reser till Solköping.
Sthlm 1958. 119 s. 2. uppl 1959. Övers: Kajas erste Reise, Hannover 1960, 78 s; Dorte
rejser til Solkøbing, [Khvn] 1962, 79 s; April adventure, New York 1962, 125 s, London 1963, V, 121 s. – Selma Lagerlöf. Skildrad för, ungt folk o andra. Sthlm 1958. 147 s, 2 pl-bl. Övers: [Oslo, tr] Gjövik 1958, 193 s; Khvn 1959, 147 s. – Tidiga vårdagar. Morgonstunder med skolungdom. Sjunde saml. Upps 1958. 187 s. – Något om Selma Lagerlöfs judiska kontakter (Judisk tidskrift, årg 31, 1958, Sthlm, s 250–258). – Kajsa
och nyckelbarnet. Sthlm 1959. 116 s. Övers: Kaja und das Schlüsselkind, Hannover 1961, 78 s; Dorte og nøglebarnet, Khvn 1963, 85 s; Tina and the latchkey child, New York 1963, 127 s, London 1964, V, 119 s. – Lyckofåglarna. Valda noveller. Upps 1959. 202 s. – Något om mitt förhållande till mina barn- och ungdomsböcker (Skolbiblioteket, årg. 5, 1959, Lund, s 108 f). – Från en utsiktspunkt. Sthlm 1960. 167 s. 2.–8. Uppl 1960, 1960, 1961, 1961, 1962, 1964, 1968. Övers: Freundschaft mit dem Alter, Heilbronn 1961, 171 s; Roser i desember, Oslo 1962, 148 s. – Till min kära dotterdotter - om jag hade någon . . . urval ur ... äldre böcker Upps 1961. 156 s. – Kajsa, Annika och Toni. Sthlm 1961, 132 s. Övers: Kaja im Sommerhaus, Hannover 1963, 76 s; Island summer, New York 1964, 128 s. – Franciskus, Guds lille spelman. Sthlm 1963.
22 s. (Tills med K Beckman, teckningar.) – Albert Schweitzer, pojken, som inte kunde döda. Sthlm 1965. 21 s. (D:o.) Övers: Albert Schweitzer, Minneapolis, Minnesota (tr Sthlm) 1967, s 23 s. – Övers ur flera arb ovan eller ej identifierade: Vertellingen uit Zweden, Amsterdam 1923; Ringen og Riget, Eventyr og Historier, Khvn 1926, 70
s; Noveller, Aarhus 1930, 226 s; Skattevogteren og andre Historier, Khvn 1930, 153 s; Midwintersproken, Amsterdam [1923], 4:o, 153 s; Maria’s kerstwandeling, Amsterdam 1934, 14 s; Het kind uit de diepte, Amsterdam [1936], 2. druk [1938], 50 s (De uilenreeks, 26); Elfen und Trolle, Nurnberg 1951, 229 s (Flamingo-Bücherei für die
Jugend, Bd 5); Der Weihnachtsabend, Konstanz 1957, 16 s (Welhnachtsgeschichten, H 4), [Ny uppl] 1961; Die Adonisröschen, Konstanz 1958, 23 s (Für müde Augen, Nr 25); Heilige Nacht, een nieuwe bundel kerstverhalen, ’s Gravenhage [1965] (tills med S Lagerlöf, W Brandt m fl). Översatt: H Voigt-Diederichs, Fyra små troll, Gbg 1909, 170 s (Miniatyrböcker 2). Utgivit: H. C. Andersen, Udvalgte Eventyr. Med inl o ordlista. Lund 1917. 75 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening.) [2. tr] 1922. [3. tr] 1925. 76 s. (Ibid, [omsl:] 7.) [4. tr] 1931. 75 s. [5. tr] 1935. 76 s. 6.–7. tr 1941, 1948. 2. uppl
1955. 83 s. [Ny tr] 1963. (Ibid, 7.) 3. uppl 1969. 84 s. (Skrifter utg av Svensklärarföreningen, 7.)
– Saga och sanning. Läsning för sv gossar o flicker. D 1–5 (Fjärde-Åttonde skolåret). Sthlm 1918–25. (Tills med H Celander.) 1. 1918. 304 s. 2.–3. uppl 1922, 1925. 4.–5. uppl 1927, 1929. 324 s. 2. 1918. 306 s. 2.–5. uppl 1922, 1924, 1926, 1928. 6. uppl 1931. 262 s. 3. 1921. 388 s. 2.–4. uppl 1924, 1927, 1929. 4. 1923. 302 s. 2.–3. uppl 1927, 1930.5. 1925. 256 s. 2. uppl 1930. Enligt realskolans nya kursplaner omarb
uppl: D 1–4. 1931–35. [Motsv resp 1–2, 3, 4 o 5.] 1. 1931. 399 s. 2. oförändr uppl 1936. 2. tr 1947. 2. 1931. 416 s. 2. uppl 1935. 2. tr 1947. 3. 1931. 312 s. 2. uppl 1938. 304 s. 4. 1935. 206 s. Parallelluppl för kommunala mellanskolor o högre folkskolor. D 1–2, 3. Sthlm 1924. 285, 254 s. 2. uppl 1929–30. – Småbarnens bibel. Upps 1925. 110 s. – Från skilda håll. Bredvidläsningsbok för andra skolåret. Sthlm 1930. 196 s. 2.
uppl: ... för småskolan. 1932. 3.–4. oförändr uppl 1936 [utg 1937], 1944. – Nordisk läsning. Sthlm 1931. 148 s. (Tills med H Celander.) – Vers och prosa från Bellman till våra dagar. Läsebok för realskolans högsta stadium. Sthlm 1932. 239 s. (D:o.) – Nu är det jul igen. En saml julberättelser, sammanställd. Sthlm 1935. 266 s. — Levande låga. Ur Fredrika Bremers brev o skrifter. Urval o kommentarer. Upps 1951. 327 s,
1 pl-bl. – Z Topelius, Sampo Lappelill och andra berättelser ur Läsning för barn. Urval o bearbetn. sthlm 1959. 143 s. (Regnbågsböckerna [pärmtit].) Övers: ... og andre fortellinger fra . . . Oslo 1960. 141 s. – Dens, Valters äventyr och Sthlm 1960. 140 s. (D:o.) Övers: ... eventyr og Oslo 1961. 136 s. – Dens, Prinsessan Lindagull och . . .
Sthlm 1961. 145 s. (D:o.) – Dens, Den röda stugan och andra lekar och sagospel ur ... Sthlm 1962. 147 s. (D:o.)
Källor o litt: B Alving, Bang. Profiler (1983);
Corinna [G Bolin], En kämpande idealist (SvD 28
juli 1965); M Lindqvist, Människor (1983); O
Lövgren, Psalm- o sånglex (1964); L Wahlström,
Trotsig o försagd (1949).
Staffan Björck
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98-01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01-35. Förf. Iqml 54. Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde grundligt känna huvudstaden under sin studietid.
Hennes mor var Stockholmsflicka. Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. ... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Jeanna Louise, f 1879, författarinna, d 1965.
16 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Maria Christina, f 1882, d 1955.
17 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Andrea Elisabeth (Lisa), f 1884, d 1965.
18 Joh. Ohlander (Personhistoriskaa notiser i samband med Göteborgs stads 300-årsjubileum. Wettergren & Kerbers förlag. Tryckt 1925.), sid 283. Ingrid Charlotta Oterdahl. Född i Uddevalla 8/3 86. Föräldrar: Kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadskåren Philip Anders Oterdahl och Eva Frögren. - Genomgått 8-klassig flickskola. Ett års kurs i Slöjdföreningens skola, ett år vid Valands målarskola. Gymnastikfirektörsexamen vid gymnastiska centralinst. Lekkurs å Nääs 07. Vik. gymn.-lärarinna i G. ht 09, timlärarinna ht 10-vt 13 och vt 15-vt 18. ord. fråm ht 18. Assistent vid The Dublin Swedish Institute for Gymnstic and Sloyd, Irland ht 08-vt 09. - Assistent vid gymnastikinst. i Marstrand somrarna 08 lch 09, vid sådant inst. i La Baule, Frankrike, sommaren 13.
19
Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 194. Philip *Einar* Oterdahl. F i Uddevalla 25/2 88 av kapt. Philip Anders O. o. Eva Frögren. Res.off.ex. 09, gymn.dir.ex. 11. Lär i gymn.- o. idrott vod Öundsbergs skola 11-14, t.f. fäktmäst. vid Lunds univ. 15-22, gymn.lär vid Lunds katedralskola 14. Brandchef i Lund fr 22. Kapten. RVO. KFedIntGL. LingJubM. SvgifrfbGM. RGM.GD.
Gift med Hedvig *Eva* Christina Österlund f. i Halmstad 19/8 94, dotter av kapt. Carl Ö. o. h. h. Ulla. Barn: *Jan* Anders, f. 22/6 19, löjtn. vid F 13; Eva *Marianne* f. 17/5 21, gift med kapten Harald Wahlén; *Ingela* Eva Jeanna f. 28/5 24. Förkortningar:
Dim ex = teologisk dimmissionsexamen
FD = fil. doktor
FK = fil. kandidat
G = Göteborg
GL = Göteborgs högre latinläroverk
GR = " " realläroverk
GVR = " västra realskola
GÖR = " östra "
H = " högskola
h = hösttermin
HÅ = Högskolans årsskrift
JF = Juridisk filosofie examen
JPr = " preliminärexamen
JUD = Juris utriusque doktor
JUK = " " kandidat
JUL = " " licentiat
L = Allmänt läroverk
LL = latinläroverk
LUÅ = Lunds universitets årsskrift
MD = medicine doktor
MK = " kand
ML = " lic.
pv = prästvigd
S = studentförening eller Studentkår (efter 18/2 1907)
s = sommersemester (i Tyskl.)
Stud. = studentexamen
TD = teologie doktor
TF = " fil. ex.
TK = " kand.
TL = " lic.
UUÅ = Uppsala univ. årsskrift
v = vårtermin
W = Wintersemester ( i Tyskl)
.... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Einar, f 1888, gymnastikdirektör, kapten, brandchef i Lund, d 1953. G 1918 19/8 m Eva Österlund, f 1894 19/8, gymnastikdirektör (Lund).
20 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se svärsonen CFW.
21
Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 30. se maken. present av Ulla Wullt, 13/5 -99 .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 101. Lagerberg, Maria Augusta Coradina
F i Mariestad 1821, d. å Baldersnäs i Dalsland 1901. 1848 g.m. grosshandl. i Gbg, sedermera statsrådet o t.f. presidenten i Kommerskollegium, fil. hdersdr. Carl Fredrik Waern.
22 Brinkmann, Agneta, Se dotter Anna Christina Munthe's make Friedrich Gram. ab@post.netlink.se
23 Brinkmann, Agneta.
24 Brinkmann, Agneta, Se dotter Anna Christina Munthe's make Friedrich Gram.
25 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5. Se dotters födelse 1764.
26
Sveriges Släktforskarförbund, Samma adress:. Fürst, Bengt Rutger 19580823
Fürst, Marta Alma Kristina 19310414
Fürst, Rutger Valdemar 19280116
. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
27 Hartelius, Ingrid, Henrik hade 2 fruar. Med den första hade han 2 döttrar, Elsie o. Harriet, den andra frun hette Greta. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
28 (Lånat från Ingrid Hartelius).
29
(Lånat från Ingrid Hartelius), Dödsannons. Vår käre
Henrik Fürst
*25/3 1894
d. 22/1 1971
Göteborg d. 26 jan. 1971.
Älskad - Saknad
MARGARETA
BARN
Barnbarn
Barnbarnsbarn
Broder
Svägerskor
Syskonbarn
Övrig släkt och vänner. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Fürst, Henrik Artur Georg
Hedåsg 7
412 53 Göteborg
Död 22/1 1971.
Kyrkobokförd i Vasa Göteborgs, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län.
Född 25/3 1894 i Göteborgs Masthugg (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Gift man (31/3 1942).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Vasa, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
MASTHUGG (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 71, MTL 71
.
30 uhart.
31
Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Fürst, Johan Kristoffer Sebastian. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Fürst, Johan Kristoffer Sebastian, f. 1858. 2003-11-04. SVAR & DIGDATA 2003.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Fürst, Johan Kristoffer
1858
Sjökapten
Gift man, far i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
Sebastian
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
Bolm, Anna Maria Charlotta
1859
Göteborgs Kristine (Göteborgs och Bohus
Gift kvinna, mor i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
län, Västergötland)
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
John Ragnar
1885
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och
Pojke, barn i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
Bohus län, Västergötland)
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
Otto Kristoffer
1887
Göteborgs domkyrkoförs (Göteborgs och
Pojke, barn i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
Bohus län, Västergötland)
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
Klara Amanda
1888
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och
Flicka, barn i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
Bohus län, Västergötland)
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
Bolm, Gustaf Waldemar
1890
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och
Pojke, barn i familjen
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län,
Bohus län, Västergötland)
Västergötland)/2 Roten 8/4 E E
. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), "Lysningsparet"
Kungsportsavenyen 21.
Till Jn Chrr Sn Fürst & Aa Ma Cha Bolm
på deras lysningsdag
den 7 sept 1884
I unga! Idag uti kyrkans famn
Vi genljuda hört edra åtta namn,
Nu slingrade samman för lifvet.
Och edra färder på lefnadens stråt,
De ske nu gemensamt, i samma båt:
- Så står det i stjernorna skrifvet.
Fast dagen har gråtit med höstligt skick,
Och solen ej skänkt någon vänlig blick,
Och månen har djupaste nedan;
Så må vi dock skrocktron lemna i fred,
- "Enhvar är sin egen lyckas smed",
Och Försynen oss leder sedan.
Och derför vi kunna med hoppfullt sinn
Se gladt i er hägrande framtid in
och Er lycka nu önska på färden.
Två unga viljor, med mod i barm,
Och enade städs af en kärlek varm,
De nog slå sig ut i verlden.
Det trösta vi på, och vi önska dervid,
Att på medgångens böljor, i ljus och frid,
Er lefnadsfarkost må gunga,
Och att länge I njuten zefirernas kyss
På er friska kind, och att "vyss, vyss, vyss!"
I ofta fån glädtigt sjunga.
. .... Ulf Hartelius, Allt om familjen Furst har pappa berättat. Vi har inte ännu kollat och fyllt ut data.
Även ett utdrag ur Släkt och hävd och Fursts släktförening. Ma. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003).
32
Martha Hartelius, div. papper, kvitto. Af Fru Anna Fürst emottaget Kronor Femtonhundra (Kr. 1.500:-) i likvid för ett Malmsjös piano, för räkning Fru Olga Bolm.
Göteborg den 2 Juli 1920
Maria Lind. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), Se sondotter Marthas förmyndaransökan. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se census.
33
(Lånat från Ingrid Hartelius), Utdrag ur dombok. Utdrag ur domboken, hållen hos Göteborgs Rådhusrätt, å första avdelningen, den 6 oktober 1922.
§ 504.
I egenskap av befullmäktigat ombud för änkan Anna Fürst, född Bolm, ingav skatteuppbördsmannen Anders Benktander en ansökan, så lydande:
"Till Rådhusrätten i Göteborg
I och för bouppteckning efter min sin sjökaptenen John Ragnar Fürst får jag vördsamt anhålla att Rätten måtte förordna mig till förmyndare för denne avlidnes dotter Marta Louise, född den 7 januari 1906 i sedermera upplösta äktenskapet med Kaoli Manase.
Göteborg den 4 oktober 1919.
Anna Fürst
änkefru, född Bolm.
Bostad: Vallgatan 17."
Med bifall till ansökningen förordade Rådhusrätten Anna Fürst, född Bolm, att vara förmyndare för ifrågavarande omyndiga.
Som ovan.
Agronom Henrik Fürst p. b. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Hartelius, Martha Louise
Parkg 8B
411 38 Göteborg
Död 28/6 1982.
Kyrkobokförd (1974) i Domkyrkoförs i Göteborg, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1974) på samma ort.
Född 7/1 1906 i USA.
Änka (4/7 1953).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Domkyrkoförs i Göteborg, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
US
Källor:
SPAR 90, RTB 82.
34
Vollmar Hartelius, släktregister. .... Hartelius familjearkiv, Ansökan till Stiftelsen Douglas och Caroline Kennedys Minne, 8 juni 1955. Martha Louise Hartelius f. Fürst. Född den 7/1 1906 i Honolulu ....
... Är dotter till Sjökapten Ragnar Fürst och sondotter till ombudsmannen f. Sjömanshuset i Göteborg Sjökapten John C. Fürst.
35 Gravstenen.
36 Martha Hartelius, div. papper.
37
(Lånat från Ingrid Hartelius), Minne av konfirmationen. Till Martha Fürst
den 24 Juli 1921,
från gamla faster
Charlotte Ljungqvist.
38
(Lånat från Ingrid Hartelius), Sjöfartsbok. Sjöfartsbok för J. R. Fürst
inskrifven vid sjömanshuset i Göteborg
Registernummer 53.
Utfärdad den 7/1 1914 i Göteborg.
Födelseår månad och dag:1885 den 29 mars
Födelseort: Göteborg
Kyrkobokföringsort: "
Längd: medelm. Hår: ljust Ögon: blå
Särskilda kännetecken:...
Färgsinne: normalt
Värnpliktsförhållande: frisedel 4/3 1911
sid 3
Sjömannen J. R. Fürst har å s/s Munin om 54§.03 ...ton, från Gbg gjort tjänst som 1st styrman på resa från Gbg till Engelska hamnar och slutligen till Gbg under tiden från o med den 8/1 1914 till och med den 15/4 1914.
Har har till mig erlagt sjömanshuset tillkommande hyresafgift 4 kronor 74 öre.
Gbg den 15/4 1914 B. S. Winther. Fartygets befälhavare.
sid 4
dito å S/S Agne om 718,16 ton från Gbg gjort tjänst som 2dre styrman dito
den 16 apr. 1914 till 17 sept s.å.
dito afgift 6 kr 04 öre
Gbg 17 sept 1914
A.H. Carlsson Fartygets befälhavare
sid 5
dito
ste styrman
dito fr o m 18 sept 1914 t o m 19 dec. s.å.
dito afgift 4 kr 80 öre
Gbg 19 dec 1914
C A Cullberg Fartygets befälhavare.
sid 6
dito fr o m 6 jan 1915 t o m 14 jan 1916
dito
Gbg 14 jan 1916
C A Cullberg...
sid 7
dito fr o m 15 jan 1916 t o m 6 juni s å
ditosid 7
dito
från Göteborg till London...
fr o m 1 juli 1916 t o m 19 aug s å
dito. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), löst papper. Löst papper med texten
Royal Swedish Vice-Consulate at Swansea
Certificate of Swedish Nationality
Sept. 9th 1916 No 599
I hereby certify that Fürst
John Ragnar Chief mate
born on the 29th day of March 1885
at Gothenburg
Sweden, is a Swedish Subject.
He Identification
Description
Height 6 ft
Eyes Blue
Hair Fair
Face Fair
Tatto or other markt Anchor on right forearm.
Signature
JR Fürst
Royal Swedish Consulta at Swansea
signatur o stämpel fr kons. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), Glamorgan County Police
Certificate of registration of an alien seaman.
Ragnar Fürst of Swedish nationality, has been registered at the Registration Office, Police Office Glamorgan 9 sep 191? (oläslig stämpel)
Ken Evans Registration Office
Descriptiopn of Holder
When and where born 29/3 85 Gothenburg
Heigth in boots 6 feet Build R...
Eyes Blue Occupation Chief Mate
Visible marks...
Signature of Holder JR Fürst
photo left thumb print
stämplat med en mängd stämplar från olika hamnar, Hedburne-on-Tyne, Sunderland, Boston, Port Talbot, Tynemouth, Felling-on-Tyne.
. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), motbok. Motbok för J. R. Fürst, fyra stycken.
I dem står vad som ingår i hyran, exakt matranson osv. Dessutom detaljerat förda inkomster från arbetet. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), Inskrivningsbok. N:r F 13 207/1906.
Insrifningsbok för n:r F 13 207/1906 Fürst, John Ragnar
Född 29 Mars 1885
Födelseort: Göteborg
yrke: Sjöman
Insrkifven 9/3 1906 å sjömanshuset i Göteborg
Einar Hoffmann.
Tilldelad flottan, allmän tjänst, sjöman.
Den 16/8 1910 Aflämnas intyg af läkare om oduglighet till krigstjänst.
Einar Hoffman
S.O.B. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), Betyg. 1. Betyg öfver aflagd Styrmansexamen
vid Navigationsskolan i Göteborg
No 3371
John Ragnar Fürst
Betyg: (max 10)
Räknelära 8
Geometri 8
Navigation 8
Astronomi 8
Författningar 7
Medeltal 8
Med anledning hvaraf den examinerade anses hafva ådagalagt Med beröm godkända kunskaper..
Göteborg den 28 April 1911
Alfred Christenson G. F. Barterman
Axel S Blomgren
2. För ansökan hos Kungl. Kommerce Kollegium i Stockholm om Styrmansbref för examinerade Styrmannen John Ragnar Fürst intygas att han enligt mönstringsböcker idkat sjöfart nedanskrifne år:
Som jungman å Ångf. Diana påmönstrad i Gbg den 26 maj 1900 för resa till Tyskland
" " " " afmönstrad " 7 juli 1900 1 mån 12 dag.
dito 3 sept 1900 Tyskl.
dito " 1 okt 1900 27 dag.
dito Ångf. Olof Wijk 3 juni 1901 Belgien
dito afm. 18 juli 1901 1 mån 16 dag.
dito Skepp Medea påm. 12 aug 1901 Australien
dito afm. i Liverpool den 27 okt. 1902 14 mån 15 dag.
Som lättmatros å Vestern Monarck påm. i Gbg den 6 dec. 1902 Cap
dito afm. i Mandal den 31 dec 1902 25 dag.
dito Alfhild påm. i Gbg den 16 jan 1903 för resa till Sydamerika
dito afm. i San Francisco den 18 juli 1903 6 mån 2 dag.
Som Matros å bark Edward May påm. i San Francisco den 10 mars 1904 för resa till Hawaii Islands
dito afm. i dito 17 may 1904 2 mån 7 dag
dito Sch. Volunteer påm. 24 mai 1904 North Bend
dito afm. i dito 23 juni 1904 1 mån
dito Sch. Jessie Minor påm. 30 sept 1904 Aberdeen Wash.
dito afm. i dito aug 18 1904 1 mån 18 dag
dito bark Santiago påm. i dito den 6 dec.1904 till Honolulu I.H.
dito afm i Honolulu den 23 jan 1905 1 mån 17 dag.
Som konstapel å Ångf. Agne påmönstrad i Göteborg den 2 maj 1911 för resa till Engl.
dito afm. " 22 okt 1911 4 mån 20 dag.
Göteborgs Sjömanshus den 22 Juni 1911
Handskrivet med blyerts längst ner
Uppsändes den 20 sept.
3. Betyg öfver aflagd Sjökaptens-examen
vid Navigationsskolan i Göteborg
John Ragnar Fürst...
betyg i nedanst. ämnen:
Räknelära 7
Geometri 7
Trigonometri 6
Navigation 9
Astronomi 7
Mekanik 7
Skeppsbyggeri 8
Ångmaskinlära 6
Författningar 7
Medeltal 7
...godkända kunskaper...
Göteborg den 27 april 1912'Alfred Christenson C F W Barterman
4. Kungl. Maj:ts och rikets Kommerskollegium
Gör veterligt: Sedan John Ragnar Fürst,hvilken är född den 29 mars 1885 i Göteborg, styrkt sig hafva uppfyllt de i Kungl. förordningen den 29 mars 1912 angående befäl å svenska handelsfartyg m.m. stadgade fordringar för erhållande af behörighetatt föra fartyg i hvilken som helst fart, meddelar Kungl. kolllegium honom detta sjökaptensbref.Stockholm den 15 juli 1915.
Carl Malmén
Stämpelavgift 5 kronor G. Hultman
Sjökaptensbref för J. R. Fürst
Nr 53 1915
5. För ansökan hos Kungl. Kommerce Kollegium i Stockholm om Sjökaptensbref för examinerade John Ragnar Fürst intygas att han enligt mönstringsböcker idkat sjöfart nedanskrifne år:
Som 2e styrman å Ång. Vanland påmönstrad i Gbg den 21 dec. 1911 för resa till Engl
" " " afmönstrad i do 23 jan 1912 = 1 mån 2 dag
" " " C O Kjellberg påm. do den 11 sept 1912 ... Rotterdam
" " " " afm. do den 25 okt 1912 = 1 mån 14 dag
" " " Munin påm. do den 9 nov 1912 ...England
" afm do 2 jan 1913 = 1 mån 24 dag
" påm do 3 jan 1913 ...England
afm 20 feb 1913 = 1 mån 17 dag
1stw styrm. " påm do 21 feb 1913 England
" afm do 4 mars 1913 = 11 dag
2e " " påm do 5 mars 1913 ...England
" afm do 23 dec 1913 9 mån 18 dag
1ste " påm do 23 dec 1913 England
afm do 7 jan 1914 15 dag.
påm do 8 jan 1914...England
afm do 15 april 1914 = 3 mån 8 dag.
Som 2e Styrman å Ångf. Agne påmönstrad i do den 16 april 1914 ..England
afm do 17 sept 1914 = 5 mån 1 dag
1e " påm. do 17 sept 1914 ... England
afm do 19 dec 1914 = 3 mån 2 dag.
påm do 5 jan 1915 ... England
afm do tjänstgör fortfarande denna dag som 1e styrman i utrikes last 6 mån 6 dag.
Summa 33 mån 28 dgr
Göteborgs Sjömanshus den 12 juli 1915
Som 1e styrman: 13 m 12 dgr
6. Kungl. Maj:ts och rikets Kommerskollegium
Gör veterligt hos Kungl. Kollegium har John Ragnar Fürst,hvilken är född den 29 mars 1885 i Göteborg, och enligt företedt behörigt intyg äger normalt gärgsinne, med begäran om erhållande af styrmansbref styrkt sig hafva uppfyllt de i Kungl. förordningen den 22 november 1878 härför stadgade villkor.
Med anledning häraf och på grund af nämnda Kungl. förordning meddelar Kungl. kolllegium honom John Ragnar Fürst detta styrmansbref.Stockholm den 22 september 1911.
John Pihlgren (?)
Stämpelavgift 5 kronor C. L. Wernstedt
Styrmansbref för J. R. Fürst
Nr 126 1911
7. Betyg öfver inhämtade kunskaper i
Språk, Bokhålleri och Välskrifning
vid Göteborgs Navigationsskola
...
Betyg:
Svensk Korrespondens 8
Engelsk Korrespondens 9
Bokhålleri, dubbla Italienska 8
Välskrifning 8
Medeltal 8
...Med beröm godkänd...
Göteborg den 28 april 1911
CFW Barteman Ernst Odenius
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003),
John Ragnar
f. 1885 i Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
s.
Pojke, barn i familjen
2 Roten 8/4 E E
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: C. J.
.
39
Lite Fürsthistoria. John Ragnar Fürst, f 1885, död 1918. Sjökapten. (Son till John Fürst).
Gifte sig i Honolulu 1905 med Kahlei Manassé. Äktenskapet upplöstes 1910.
Dotter Martha Louise Fürst, född i Honolulu 1906. Gift i Göteborg med bokhandlare Walter Hartelius (född 1889, död 1953) ...
Bifogar medlemslistor från Fürstska och Eisermanska släktföreningarna.
40
Konfirmationsbevis, Walter Hartelius
född den 31 Maj 1889 i Göteborg har konfirmerats i Göteborg Kristine kyrka den 31 Mars 1906 samt denna dag begått Herrens Heliga Nattvard.
Göteborg den 1 April 1906 Johan Florén.
41 Konfirmationsbevis.
42 Volmar Hartelius släktmapp.
43
Hartelius familjearkiv, Testamente för Otto och Ruth Fürst, Walter o. Marthas arkivbox. Testamente. Undertecknade äkta makar förklara ...
Göteborg den 16 oktober 1914.
Otto Chr. Fürst Ruth Fürst
Att herr Otto Christoffer Fürst och hans hustru Ruth Maria Fürst, född Karsberg, som vi personligen känna ...
Tillägg: daterat 4 feb 1958. undertecknat Otto Fürst o. Ruth Fürst. .... Hartelius familjearkiv, Brev från Bouppteckningsman S. Boldt-Christmas 9 apr 1958. Sjökaptenen Otto Fürsts dödsbo. ... Bo uppteckning kommer att förättas å rådhuset den 12 maj 1958 ... .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Otto Kristoffer
f. 1887 i Göteborgs domkyrkoförs (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
s.
Pojke, barn i familjen
2 Roten 8/4 E E
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Domk. G.
.
44 Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003). .... Gravstenen, se död.
45 Testamentet.. .... Gravstenen, John C. Fürst gravsten, Ö. kyrkogården, Gbg.
46
Sveriges Släktforskarförbund, 1890-02-13
Fürst, Ruth Maria
Smedieg 1B
411 13 Göteborg
Kyrkobokförd i Kristine Göteborgs (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 01, fastighet 13060. Mantalsskriven på samma ort.
Född 13/2 1890 i Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
. .... Hartelius familjearkiv, Se Otto.
47
Sveriges Släktforskarförbund. .... Testamentet.. .... (Lånat från Ingrid Hartelius), Dödsannons. Ruth Fürst
född Karsberg
* 13 februari 1890
d. 20 juli 1973
SLÄKTINGARNA
Jordfästningen äger rum torsdagen den 26 juli kl 13.00
i S:t Markus Kapell på Västra Kyrkogården..... .... Gravstenen, John C. Fürst gravsten, Ö. kyrkogården, Gbg.
48 (Lånat från Ingrid Hartelius), Dödsannons, se död.
49
(Lånat från Ingrid Hartelius), Dödsannons. Vår käre
Rutger Fürst
* 16/1 1928
har lämnat oss alla i oändlig sorg och saknad.
Västra Frölunda
5 oktober 1974
MARTA
Bengt. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Fürst, Rutger Valdemar
Briljantg 76
421 49 V Frölunda
Död 5/10 1974.
Kyrkobokförd i Tynnered, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1968) på samma ort.
Född 16/1 1928 i Göteborgs Karl Johan (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Gift man (10/4 1952).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Tynnered, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Näset, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
KARL JOHAN (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 74, MTL 71
.
50
(Lånat från Ingrid Hartelius), Vid Rutger Fürsts
Jordfästning
i S:t Matteus kapell
11/10 1974.
51
Sveriges Släktforskarförbund, 1890-03-03
Fürst, Gustaf Valdemar Bolm
Frölundag 35
431 30 Mölndal
Kyrkobokförd i Mölndal (Mölndals kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 05, fastighet 43579. Mantalsskriven på samma ort.
Född 3/3 1890 i Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Bolm, Gustaf Waldemar
f. 1890 i Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
s.
Pojke, barn i familjen
2 Roten 8/4 E E
Göteborgs Karl Johan (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: C. J.
.
52 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Tilltalsnamn: se make AHL's fader.
53 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).
54 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Tilltalsnamn: se fadern.
55 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ). .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.
56
Sveriges Släktforskarförbund, 1923-08-10
Fürst, John Valdemar Christoffer
Kristinelundsv 11
217 48 Malmö
Kyrkobokförd i Slottsstaden (Malmö kn, Malmöhus län, Skåne), distrikt 01, fastighet 37975. Mantalsskriven på samma ort.
Född 10/8 1923 i Annedal (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Malmöhus län 1971
.
57 Enl Ulf Hartelius sr, då han fanns med på flera foton från Dyrehuvud 1934.. .... Sveriges Släktforskarförbund.
58
Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), 19230810-5457
Fürst, John Valdemar Christoffer
Ö Hylliev 9
216 21 Malmö
Död 3/5 1998.
Folkbokförd i Hyllie, Malmö kn, Skåne län.
Född 10/8 1923 i Annedal (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Gift man (3/12 1949).
--------------
Födelseförsamling i källan:
ANNEDAL (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 98, SPAR 92
.
59
Sveriges Släktforskarförbund, 1909-04-06
Fürst, Vanja Karolina Ingeborg
Frölundag 35
431 30 Mölndal
Kyrkobokförd i Mölndal (Mölndals kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 05, fastighet 43579. Mantalsskriven på samma ort.
Född 6/4 1909 i Annedal (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
. .... Hartelius, Ingrid, Med Vanja hade Waldemar 4 barn. .... Sveriges Släktforskarförbund. .... D. Krohn Holm, Slegten Fürsts stamtre (Utarbeidet juni 1934).
60
Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Fürst, Kristoffer
f.d. Sjökapten
f. 1816 i Norge
Gift man, far i familjen
6:te Roten 40 A
Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Norge
.
61
Gravstenen, Gravsten på Mariebergs Kyrkogård. Mariebergs kyrkogård
gravplats 728 i fält 5
Sjökapten Christoffer Fürst
* 25/4 1816 d. 21/1 1892
Hustrun
Amanda född Ejserman
5/3 1828 d. 21/11 1913
Till minne av
Sjökapten Valdemar Fürst
* den 17 april 1865
omkommen den 20 oktober 1919 vid S/S Hollandias minsprängning i Nordsjön.
hans maka Signe född Groth
* 1/12 1870 d. 4/6 1960
Rosa Kindmark f. Fürst
* 25/2 1849 d. 20/1 1931
Ellen Keise f. Kindmark
* 20/8 1870 d. 7/4 1931
.
62
Gravstenen, Se make Christoffer Fûrsts död. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Eiserman, Amanda Karol:e Rosalie
f. 1828 i Lundby (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
6:te Roten 40 A
Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Lundby B. l.
.
63 Gravstenen, Se make Christoffer Fûrsts död.
64
Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hilma Konstantia
f. 1866 i Lundby (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
d.
Ogift kvinna, barn i familjen
6:te Roten 40 A
Göteborgs Masthugg (Göteborgs och Bohus län, Västergötland)
Födelseort i källan: Lundby B. l.
.
65
(Lånat från Ingrid Hartelius), stamtre. Christoph.
Skibsf.
Död 1892
.
66
(Lånat från Ingrid Hartelius), Stamtre. Christoph.
Skibsf.
Död 1892.
67
(Lånat från Ingrid Hartelius), stamtre. Amanda Eisermann.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia