Gustav Gjörloff
Kön: M
Personinformation
Föddes: Ca. 1774 2 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Eric Gjörloff (1732-1805) 3 Mor: Lovisa *Sara* Tauson (1746-1808) 4Hans Peter Gjörloff
Kön: M
Personinformation
Föddes: Ca. 1769 2 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Eric Gjörloff (1732-1805) 5 Mor: Lovisa *Sara* Tauson (1746-1808) 4Lovisa Gjörloff
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ca. 1771 2 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Eric Gjörloff (1732-1805) 5 Mor: Lovisa *Sara* Tauson (1746-1808) 4
Makar och barn
1. *M. F. Strübing ( - ) 6 Äktenskap: Status:Sara Gjörloff
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ca. 1764 2 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Eric Gjörloff (1732-1805) 5 Mor: Lovisa *Sara* Tauson (1746-1808) 4
Makar och barn
1. *Per Tegman ( - ) 7 Äktenskap: Status:*Francis* Virginia Gleerup
Kön: K
Personinformation
Föddes: 27 Feb 1862 9 Döptes: Dog: Maj 1919 10 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Georg Joseph Theodor Gleerup (1828-1874) Mor: Wendela Sophia Hallström (1836-1897)
Makar och barn
1. **Edvard* Peter Ernst Möller (23 Feb 1849 - Dec 1920) 11 Äktenskap: 1887 9 Status:Agne Gleerup
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: 1910 13 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Jacob Deichmann Gleerup (1834-1914) Mor:
Notiser
Allmänt:
G lämnade 1907 på grund av sjukdom den dagliga ledningen av förlaget till sonen Agne G (d 1910) SBL
Anna Gleerup
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Georg Joseph Theodor Gleerup (1828-1874) Mor: Wendela Sophia Hallström (1836-1897)
Notiser
Allmänt:
Edvard Gleerup: 1. Anna, död i späd ålder.
Anna Elisabeth Pauline Gleerup
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1841 14 Döptes: Dog: 1910 14 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871) Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)
Makar och barn
1. *Lars Magnus Westrup (30 Mar 1833 - 1905) 15, 16 Äktenskap: 1861 14 Status: Barn: 1. Johan *Wilhelm* Magnus Westrup (1862- ) 17 (Född inom äktenskapet) 2. Carl Georg Westrup (1865-1917) 18 (Född inom äktenskapet) 3. *Hilda* Maria Alexandra Westrup (1870- ) 19 (Född inom äktenskapet)Axel Gleerup
Kön: M
Personinformation
Föddes: Okänt Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871) Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)
Notiser
Allmänt:
Edvard Gleerup: Svagsint.
Levande
Kön: K
Föräldrar
Far: Christian Victor *Kämpe* Gleerup (1871- ) 20 Mor: Maria Lovisa Schlyter (1883- ) 21Carl Gustaf Magnus Gleerup
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1837 9 Döptes: Dog: 1902 22 Begravning: Dödsorsak:
Händelser
Notiser• Han arbetade som Handlande. 22
Föräldrar
Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871) Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)
Makar och barn
1. *Edith Hanna Diona af Ekenstam (17 Jan 1868 - Okänt) Äktenskap: 17 Jul 1886 22 Status:
Notiser
Allmänt:
Edvard Gleerup: Med stor pappersaffär, gift med Edith af Ekenstam m. 3 barn.
Christian Victor *Kämpe* Gleerup
Kön: M
Personinformation
Föddes: 31 Mar 1871 9 Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Kyrkoherde. 21• Address: Österlöfs prästgård, Lunds stift.
Föräldrar
Far: Jacob Deichmann Gleerup (1834-1914) Mor: Jenny Maria Christina Humbla (1844-1874) 23
Makar och barn
1. *Maria Lovisa Schlyter (14 Jan 1883 - Okänt) 21 Äktenskap: 27 Sep 1904 Status: Barn: 1. Levande 2. Levande 3. Levande
Notiser
Allmänt:
Vykort till Herr Kommissarien J.W. Schlyter Höör: Morfar lyckönskas på det allra hjärtligaste på födelsedagen af Kämpe, Berta, Jenny och Jakob.
Vykortet föreställer Österlövs Prästgård och är målat av Lalla Gleerup 21/8 1914. Efter en oljemålning av henne.
I SSK 1913 finns inte Jakob med, han föddes troligen efter 1913. Det verkar också som om hustrun, Maria f. Schlyter, är död 1920, då hon inte finns med bland gratulanterna på kortet. Ma
Christian Wilhelm Kyhl Gleerup
Kön: M
Personinformation
Föddes: 25 Sep 1800 24 Döptes: Dog: 1871 9 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Bokförläggare i Lund, Malmöhus län. 25• Han bodde i Lund, Malmöhus län.
Föräldrar
Far: Niels Georg Gleerup (1760-1819) 26 Mor: Giertrud Hansen ( - ) 27
Makar och barn
1. *Anna Catharina Stäck (1808 - 1875) 9 Äktenskap: Status: Barn: 1. Axel Gleerup ( - ) (Född inom äktenskapet) 2. Clara Gleerup ( - ) (Född inom äktenskapet) 3. Edvard Gleerup ( - ) (Född inom äktenskapet) 4. Henrik Gleerup ( - ) (Född inom äktenskapet) 5. Ida Gleerup ( - ) (Född inom äktenskapet) 6. Georg Joseph Theodor Gleerup (1828-1874) (Född inom äktenskapet) 7. Hilda Gertrud Margareta Gleerup (1830-1890) (Född inom äktenskapet) 8. Emilia Gustafva Wilhelmina Gleerup (1832-1900) 28 (Född inom äktenskapet) 9. Jacob Deichmann Gleerup (1834-1914) (Född inom äktenskapet) 10. Carl Gustaf Magnus Gleerup (1837-1902) (Född inom äktenskapet) 11. Fredrik Waldemar Gleerup (1840- ) (Född inom äktenskapet) 12. Anna Elisabeth Pauline Gleerup (1841-1910) (Född inom äktenskapet) 13. Sophie Thomasine Gleerup (1844- ) (Född inom äktenskapet) 14. Nils Arvid Gleerup (1845-1884) (Född inom äktenskapet) 15. Gustaf Lorentz Gleerup (1847-1883) (Född inom äktenskapet) 16. Rolf Harald Gleerup (1848- ) (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
Dansk släkt, CWK Gleerup förste i Sverige. Flyttade dit 1826. För mer info se SSK 13. Ma
SSK13: Universitetsbokhandlare,bokförläggare.
Gleerup, släkt, enligt uppgift härstammande från byn Glerup i Vesterbölle sn ett par mil
norr om Viborg på Jylland. Dess äldste säkert kände stamfar Jörgen G (1653-1727)
var född i Viborg o köpte 1708 herrgården Sebberkloster sydväst om Ålborg. Av hans
sonsons son krigsrådet Niels Georg G:s (1760-1819) sju barn blev bokförläggaren
Christian Wilhelm Kyhl G (G 1) stamfar för en sv gren. Bland dennes 16 barn märkes
bokförläggarna Jacob Deichmann G (G2) i Lund o Nils Arvid G (1845-84) i
Sthlm.
En brorson till dem major Sten Edvard (Edde) G (1860-1928) var i Kongo-associationens tjänst 1883-85. Han gjorde därefter en för sin tid märklig resa till Zanzibar, som han skildrade i arbetet Tvärs genom Afrika (i P Möller, G Pagels o E
Gleerup, Tre år i Kongo, 2, 1888; kortare i Ymer 1886 med titeln En resa genom Afrika).
Källor o litt: O R Landelius’ utlandssv saml, SBL. — E W Dahlgren, Sten Edvard G (Ny ill tidn 1886); dens, Om svenskarna i Kongo (Ymer 1886), s 201; C Klitgaard, Optegnelser om Familien G (Personalhist Tidsskr 6 R, 1 Bd, 1911); J C L Lengnick, Den G:ske Legat-Stamtavle (1839); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); Sv släktkal 1927; J P Trap, Kongeriget Danmark, 5 (4:e Uppl, 1924), s 786; E Wrangel, C W K Gleerup o det G:ska förlaget (1926), s 13; Örnberg 7 (1891). SBL
1 Gleerup, Christian Wilhelm Kyhl, f 26 sept 1800 i Aalborg, Danmark, † 8 nov 1871 i Lund. Föräldrar: stiftsrevisorn, tit krigsrådet Niels Georg G o Giertrud Hansen. Gick i tysk skola i Aalborg, anställd hos bokhandl Jacob Deichmann i Khvn 23, överflyttade till Lund 25 o öppnade bokhandel där 26, k tillstånd att idka bokhandel i Sverige 5 juli 26, även bokförläggare o pappershandl i Lund, univ: bokhandl där 20 nov 27, sv medborgare 8 maj 28, led av Sv bokförläggarefören 43.
G 30 sept 27 i Lund m Anna Catharina (Trina) Stäck, f 10 juli 08 där, - 10 nov 75 där, dtr till instrumentmakaren, hökaren o perukmakaren Joseph S o Greta Maja Kihlgren.
Christian G kom efter kortare anställningar i Aalborg och Helsingör till bokhandlaren
Jacob Deichmann i Khvn. Denne var gift med bokhandelsgrundaren Sören Gyldendals
dotter och hade 1809 blivit ledare av den berömda Gyldendalska firman. Här gjorde G sina lärospån och såg i Deichmann alltid ett högt föredöme. Denne intresserade sig för att få elever att slå sig ned på olika platser i de nordiska länderna. Så skedde t ex i Sorö, Gbg, Lund, Aalborg, Kristiania och Bergen och på så sätt fick han till stånd ett för bokhandeln nyttigt förbindelsenät.
G överflyttade till Lund i ett lagligt ögonblick. Där fanns då två bokhandlare, den ene M Åberg (senare J Lundblads boklåda, nuvarande Ph Lindstedts), den andra universitetsbokhandlaren H F Sjöbeck. Efter Sjöbecks död 1827 blev G universitetsbokhandlare. Stödd av Chr Molbech, Det Kgl Biblioteks chef, och av H Reuterdahl i Lund, upparbetade G sakta men säkert sin affär, som han även förenade med förlagsverksamhet och pappershandel. Som pappershandlare gjorde han säkra och snabba vinster, skaffade gott papper från olika bruk, bl a Klippans i Skåne och Stjärnarps
i Halland. Redan 1827 övertog han hela försäljningen från Stjärnarp. De förlagda
böckernas utstyrsel var prydlig och korrekt men överdriven lyx i utstyrseln var honom
motbjudande.
Redan före 30 års ålder hade G skaffat sig en god ställning och spelade en viktig
roll för de sv kulturförbindelserna. Han var själv ivrig kulturskandinav men inte intresserad
av den politiska skandinavismen. Hans gifte 1827 med målaren J M Stäcks syster
fäste honom definitivt vid Lund. Från Khvn skrev den lärde biskop Fr Münter till excellensen greve J De la Gardie i Skåne och uttalade sin belåtenhet med de förbindelsevägar, som G öppnat för bokhandeln. Deichmann i Khvn var under första tiden hans rådgivare och vägledare. 1830 övertog han en filialbokhandel i Gbg men sålde denna
fyra år senare till H J Gumpert. Med utlandet skötte G länge förbindelserna genom Gyldendalske Boghandel men fick småningom även direkta tyska förbindelser.
När Reuterdahl 1832 hos G utgav Om det theologiska studium, med särskilt hänseende
till Sverige, uttalade han sig där om bokhandelns förbättring: >För få år sedan
visste man knappt att en utländsk litteratur var till, och ännu mindre vad denna årligen
frambragte. Då infördes av en lycklig stjärna en främmande bokhandlare i landet.
Han gör epok i vår bokhandels och därigenom även i vår litteraturs historia.> G fann
att en exklusivt kvalitetsbetonad linje inom bokhandeln kunde ge goda resultat. Han
var i själva verket den förste yrkesmannen i modern mening bland Sveriges bokhandlare
och hade tekniken alldeles klar, spridde också denna genom sina elever till olika platser inom landsortsbokhandeln (Rinman, s 105).
Förlagsverksamheten gick i början långsamt, bl a beroende på G:s försiktighet.
Hans första förlagsarbete var H K Tullbergs Hebräisk Språklära, och vid universitetet
knöt G band med inte minst teologiska författare. Från 1828 förlade han den märkliga
Theologisk Quartalskrift. Han var varmt religiös och därför särskilt intresserad för
uppbyggelselitteratur och teologi. Bibelupplagor och uppbyggelseböcker, t ex postillor,
såldes med inbringande resultat, varigenom också de vetenskapliga skrifterna kunde utgivas.
Upplagorna av andaktsböcker var under G:s tid vanligen 4 000 exemplar. Av G:s bibelupplagor var Jubelbibeln den märkligaste - ett reviderat omtryck av Karl XII:s bibel.
Inom Sv bokförläggareföreningen kom G att spela en betydelsefull roll. Vitterhet förlade
han blott i ringa grad - det är vetenskap, religion och ungdomsböcker, som
dominerar i hans kataloger. Män som Reu-terdahl, P WieselgrenP Wieselgren (bl a hans utgåva av DelaGardiska archivet), A Cronholm och C G Brunius utgav sina arbeten hos honom och ett särskilt ståtligt verk blev A Ehrengranats Ridskolan eller Ridläraren (1831-
36, fol). Han stod även för tidskriften Studier, kritiker och notiser. Av stora vetenskapliga
namn på förlaget må nämnas Elias Fries och Agardh. Året 1847 var särskilt märkligt. Då började N J Berlin sitt naturvetenskapliga författarskap, C A Hagberg tryckte de två första delarna av sin Shakespeareöversättning och Sven Nilsson började utge Skandinavisk Fauna. Småningom fick G även andra framstående vetenskapliga författare som litteraturhistorikern Gustaf Ljunggren och filosofen A Nyblaeus. Under sin sista tid förlade han bl a Martin Weibulls och Elof Tegnérs stora historik över Lundauniversitetet. En av förutsättningarna för förlagsverksamheten var det Berlingska boktryckeriet.
Reuterdahl antecknade vid slutet av 1850- talet i sina Memoarer, att G visserligen var
köpman och noggrant undersökte varje affär, men inte enbart från vinstsynpunkt.
Han var >hushållsaktig>, men han förstod också >den icke allmänna konsten att med
glädje göra uppoffringar>. 1859 hade G låtit uppföra ett stort hus åt Södergatan och
ett magasinshus åt Vårfrugatan. Nyåret 1861 övertog sonen Jacob Deichmann G (G
2) bokhandeln, medan G själv bibehöll förlagsrörelsen till sin död. - Till sin natur
var G allvarlig, sträng och fordrande men kunde också vara glad och skämtsam. Han
var något stram i hållningen, prydligt klädd och alltid med vit halsduk. Han skrev danska
och svenska ungefär lika bra men talade helst danska (Wrangel, s 163).
Några räkenskapsböcker i firmans arkiv.
Brev från G till Sv bokförläggarefören i KB.
Några brev från G i C A Bagges saml, RA.
Källor o litt: Rektor Gustaf Anderssons
brevväxl 1832—1863 (1940); I A Bonnier,
Anteckn:r om sv bokhandlare, 1 (1920); K O
Bonnier, Bonniers, en bokhandlarefamilj
(1931); Christian Molbechs brevveksling med
svenske forfattare og videnskabsmaend, 2—3
(1956); H Reuterdahl, Memoarer (1920); S
Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H
Schück, Den sv förlagsbokhandelns hist, 2
(1943), s 418 ff; H Wieselgren, Ur vår sam-tid
(1880), s 58—62; E Wrangel, C W K G
o det G:ska förlaget (1926).
Bengt Hildebrand
SBL
Clara Gleerup
Kön: K
Personinformation
Föddes: Okänt Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871) Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)
Notiser
Allmänt:
Edvard Gleerup: Ogift.
Edvard Gleerup
Kön: M
Personinformation
Föddes: Okänt Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Christian Wilhelm Kyhl Gleerup (1800-1871) Mor: Anna Catharina Stäck (1808-1875)
Notiser
Allmänt:
Edvard Gleerup: XI Edvard ogift.
Källor
1. Kyrkböcker, Landskrona, se far, hfl 1783.
2. Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1783.
3. Kyrkböcker, Landskrona, AI:1 1783. Nya Staden
- herr Directeur Giörloff, 52
Fru Lovisa Sa(ra) Tauson, 37
son ...vid, 15
dito Hans Peter, 14
dito Gustav, (9)
dott: Sara, 19
dito Lovisa, 12. .... Åke Jönsson (Landskrona 1993), Del 1, sid 297. SITT HANDELSMANNALIV I LANDSKRONA började Erik Gjörloff som enkel bodbetjänt i början av 1750-talet. Han avslutade det som direktör och uppges vid sin död 1805 ha ägt nästan en tredjedel av Landskrona.
Timmermästarsonen från Malmö gjorde sannerligen en kometkarriär inom näringslivet i Landskrona. Hans klassvandring kan beskrivas i några få titelnoteringar: >Köpmansbetjänt (bodbetjänt) i Landskrona senast 1753 och ännu 1758, borgare och handelsman där den 23 november 1763, riksdagsman 1778--9, direktörs titel den 9 februari 1779<
Erik Gjörloff hade inte ärvt sig till en förmögenhet. Hans far, Mattias Eriksson, som flyttat från Köpenhamn till Malmö 1725, efterlämnade vid sin död 1753 endast 800 daler silvermynt. Gjörloffs arv på mödernesidan uppgick till 900 daler silvermynt. Däremot gifte sig Erik Gjörloff till en betydande position i Landskrona, när han den 13 juni 1764 äktade den 18-åriga Lovisa Sara Tauson.
Det var ingen hemlighet i Landskrona att Erik Gjörloffs svärmor, Catharina Morian, som var gift med handelsmannen Johan Christian Tauson, hade ett förhållande med borgmästare Arvid Schauw. I dåtidens språkbruk beskrevs kärlekshistorien med orden >i öppet konkubinat<. Med den lieringen fanns det goda möjligheter för Erik Gjörloff att bygga upp en betydande handelsverksamhet. Han hade de rätta kontakterna med stadens dominerande gestalt.
. .... Åke Jönsson (Landskrona 1993), Del 1, sid 301. En av hans döttrar, Sara Gjörloff, blev gift med matematikprofessorn i Lund, Per Tegman. Denne medverkade till att skalden Esaias Tegnér 1803 anställdes som informator åt Erik Gjörloffs yngre dotter och hennes man, överdirektören vid tullverket i Stockholm M.F. Strübing. Esaias Tegnér firade för övrigt julen 1803 i Erik Gjörloffs hem i Landskrona.
Två år senare dog stadens i särklass mest penningstarke man. Den 4 mars 1805 slutade Erik Gjörloff sina dagar. Inte mindre än 79 000 riksdaler banko uppgick behållningen till i bouppteckningen, en närmast svindlande summa för den tiden.
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gjörloff, Erik, f 1 (ej 2) dec 1732 i Malmö (S:t Petri), † 4 mars 1805 i Landskrona. Föräldrar: timmermästaren Mattias Eriksson o Katarina Persdtr. Kallas G redan i moderns bouppt 44, köpmansbetjänt (bodbetjänt) i Landskrona senast 53 o ännu 58, borgare o handelsman där 23 nov 63, riksdagsman 78-79, direktörs titel 9 febr 79. G 13 juni 64 i Landskrona m Sara Lovisa Tauson, f 25 maj 46 där, † 8 april 08 där, dtr till handelsmannen Johan Christian T o Katarina Morian. G var redan 1769 den främste av Landskronas 11 spannmålshandlare. Detta är märkligt med hänsyn till att han ej var född i staden och att hans far, som kommit från Köpenhamn till Malmö 1725, var hantverkare. Av faderns bouppteckning 1753 framgår, att fädernearvet uppgick till nära 800 dlr smt och mödernearvet till 900. Viktigt torde i sammanhanget ha varit G:s äktenskap. Hans svärmor levde nämligen redan i många år före sin mans död 1772 i öppet konkubinat med Landskronas borgmästare och dominerande gestalt, sedermera kommerserådet Arvid Schauw, känd som riksdagsman 1751-86 >med min, hållning och åtbörder som en romersk senator> (Kahl). Denne hade redan 1763 till henne och hennes barn testamenterat sitt 75-årsarrende av kungsgården Uranienborg på ön Ven.
...
Främst blev G känd som Skånes störste skeppsredare under den högkonjunktur för de neutrala ländernas sjöfart som nordamerikanska frihetskriget 1775-83 medförde och som resulterade i flerdubbling av den sv handelsflottans befraktningar till utlandet trots mera obetydlig ökning av tonnaget. Enligt 1783 års sjömanshusförteckning ägde han ej mindre än sex (tre brigantiner, en huckare-galeas, en galeas och en skonert) av Landskronas tio fartyg med nära tre fjärdedelar av dessas sammanlagda lästetal. Handelsmannen Johan Jürgen Mildahn, gift med en syster till G:s hustru och närmast före honom jämte Schauw riksdagsman för Landskrona, ägde ett av de fyra återstående och var delägare i två av dessa.
...
. High4. Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1783, se make Giörloff.
5. Kyrkböcker, Landskrona, AI:1 1783. Nya Staden
- herr Directeur Giörloff, 52
Fru Lovisa Sa(ra) Tauson, 37
son ...vid, 15
dito Hans Peter, 14
dito Gustav, (9)
dott: Sara, 19
dito Lovisa, 12. .... Åke Jönsson (Landskrona 1993), Del 1, sid 297. SITT HANDELSMANNALIV I LANDSKRONA började Erik Gjörloff som enkel bodbetjänt i början av 1750-talet. Han avslutade det som direktör och uppges vid sin död 1805 ha ägt nästan en tredjedel av Landskrona.
Timmermästarsonen från Malmö gjorde sannerligen en kometkarriär inom näringslivet i Landskrona. Hans klassvandring kan beskrivas i några få titelnoteringar: >Köpmansbetjänt (bodbetjänt) i Landskrona senast 1753 och ännu 1758, borgare och handelsman där den 23 november 1763, riksdagsman 1778--9, direktörs titel den 9 februari 1779<
Erik Gjörloff hade inte ärvt sig till en förmögenhet. Hans far, Mattias Eriksson, som flyttat från Köpenhamn till Malmö 1725, efterlämnade vid sin död 1753 endast 800 daler silvermynt. Gjörloffs arv på mödernesidan uppgick till 900 daler silvermynt. Däremot gifte sig Erik Gjörloff till en betydande position i Landskrona, när han den 13 juni 1764 äktade den 18-åriga Lovisa Sara Tauson.
Det var ingen hemlighet i Landskrona att Erik Gjörloffs svärmor, Catharina Morian, som var gift med handelsmannen Johan Christian Tauson, hade ett förhållande med borgmästare Arvid Schauw. I dåtidens språkbruk beskrevs kärlekshistorien med orden >i öppet konkubinat<. Med den lieringen fanns det goda möjligheter för Erik Gjörloff att bygga upp en betydande handelsverksamhet. Han hade de rätta kontakterna med stadens dominerande gestalt.
. .... Åke Jönsson (Landskrona 1993), Del 1, sid 301. En av hans döttrar, Sara Gjörloff, blev gift med matematikprofessorn i Lund, Per Tegman. Denne medverkade till att skalden Esaias Tegnér 1803 anställdes som informator åt Erik Gjörloffs yngre dotter och hennes man, överdirektören vid tullverket i Stockholm M.F. Strübing. Esaias Tegnér firade för övrigt julen 1803 i Erik Gjörloffs hem i Landskrona.
Två år senare dog stadens i särklass mest penningstarke man. Den 4 mars 1805 slutade Erik Gjörloff sina dagar. Inte mindre än 79 000 riksdaler banko uppgick behållningen till i bouppteckningen, en närmast svindlande summa för den tiden.
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gjörloff, Erik, f 1 (ej 2) dec 1732 i Malmö (S:t Petri), † 4 mars 1805 i Landskrona. Föräldrar: timmermästaren Mattias Eriksson o Katarina Persdtr. Kallas G redan i moderns bouppt 44, köpmansbetjänt (bodbetjänt) i Landskrona senast 53 o ännu 58, borgare o handelsman där 23 nov 63, riksdagsman 78-79, direktörs titel 9 febr 79. G 13 juni 64 i Landskrona m Sara Lovisa Tauson, f 25 maj 46 där, † 8 april 08 där, dtr till handelsmannen Johan Christian T o Katarina Morian. G var redan 1769 den främste av Landskronas 11 spannmålshandlare. Detta är märkligt med hänsyn till att han ej var född i staden och att hans far, som kommit från Köpenhamn till Malmö 1725, var hantverkare. Av faderns bouppteckning 1753 framgår, att fädernearvet uppgick till nära 800 dlr smt och mödernearvet till 900. Viktigt torde i sammanhanget ha varit G:s äktenskap. Hans svärmor levde nämligen redan i många år före sin mans död 1772 i öppet konkubinat med Landskronas borgmästare och dominerande gestalt, sedermera kommerserådet Arvid Schauw, känd som riksdagsman 1751-86 >med min, hållning och åtbörder som en romersk senator> (Kahl). Denne hade redan 1763 till henne och hennes barn testamenterat sitt 75-årsarrende av kungsgården Uranienborg på ön Ven.
...
Främst blev G känd som Skånes störste skeppsredare under den högkonjunktur för de neutrala ländernas sjöfart som nordamerikanska frihetskriget 1775-83 medförde och som resulterade i flerdubbling av den sv handelsflottans befraktningar till utlandet trots mera obetydlig ökning av tonnaget. Enligt 1783 års sjömanshusförteckning ägde han ej mindre än sex (tre brigantiner, en huckare-galeas, en galeas och en skonert) av Landskronas tio fartyg med nära tre fjärdedelar av dessas sammanlagda lästetal. Handelsmannen Johan Jürgen Mildahn, gift med en syster till G:s hustru och närmast före honom jämte Schauw riksdagsman för Landskrona, ägde ett av de fyra återstående och var delägare i två av dessa.
...
.6. Åke Jönsson (Landskrona 1993), se maka Lovisas fars namn.
7. Åke Jönsson (Landskrona 1993), se maka Sara's fars namn.
8. Sten Edvard Gleerups efterlämnade minnesanteckningar, Efter min kära syster Francis död i maj 1919, har jag blivit alltmer ensam. Hennes man, grossh. Edv. Möller, dog följande året i december, och sedan dröjde det ej länge, förrän hemmet i den trevliga villan Fridhem vid Ribersborg nära Malmö upplöstes.
9. SSK13.
10. Sten Edvard Gleerups efterlämnade minnesanteckningar.
11. SSK13. .... Sten Edvard Gleerups efterlämnade minnesanteckningar, Se maka *FVG.
12. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Jacob D. Gleerup. G lämnade 1907 på grund av sjukdom den dagliga ledningen av förlaget till sonen Agne G (d 1910) SBL
/Modern ej omnämnd, vet ej vilken det är./Ma.13. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Jacob D. Gleerup.
14. Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).
15. Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ), 908. Lars Magnus, f. 1833, grosshandlare, bankdirktör, d. 1905. G. 1861 m. Anna Elisabeth Paulina Gleerup, f. 1841, d. 1910.
Barn:
1) Johan *Wilhelm* Magnus....
2) Carl Georg ...
...
5) *Hilda* Maria Alexandra
... .... Kyrkböcker, Allerum, C:3 4/7 Födda. 1833 30/3, döpt 16/4, V. Auditören J. Westrups och dess Fru Em. Leydesdorfs i Bröda, S. Lars Magnus.
Susc. ... A. S. ...berg i Klockaregården.
Test. Inspekt. P. Nilsson på Kgstp. Stud. H. O. Rihlman, Fru Marie Hammar fr. Pålsjö ... G. Björk fr. Prestegården. .... Kyrkböcker, Allerum, B:3 1/2 Flyttlängder 1847-62. Utfl. 1849
84. 20/11 ,M, ... L. M. Westrup 18.. (10)/4 (16)/4 Allerum, Dufvebolet, Helsingb.
85. 20/11 ,M, Gust (O. N. ) Westrup 1835 29/9 Kattarp, ibim, ibim /* Jag är säker på att detta är Petter Alexander, 1835 är tydligt, han är född i Kattarp, Han flyttar enl husfl. 1849 till Helsingborg */.16. Kyrkböcker, Allerum. .... Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).
17. Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ), Tilltalsnamn: se fadern.
18. Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ), 908. Carl Georg, f 1865, d. 1917. G. 1895 11/6 m. *Maria* Elisabeth Hedenbergh, f. 1875 14/3 (Malmö).
Barn:
...
*Gustaf Adolf*...19. Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ), *Hilda* Maria Alexandra , f. 1870 11/3. G. 1902 14/8 m. magistratssekreteraren i Malmö, RWO, jur. o. fil. kand. *Emil* Julius Thulin, f. 1868 31/7.
20. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 436. Christian Viktor *Kämpe* , f. 31/3 1871, kyrkoherde i Österlöfs pastorat af Lunds stift (Österlöf). G. 1904 27/9 m. *Maria* Lovisa Schlyter, f. 1883 14/1.
21. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 436.
22. SSK13 ( Svensk Släktkalender ).
23. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se not fadern VH.
24. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
25. Edvard Gleerups självbiografiska anteckningar / Vårt arkiv.
26. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se Giertrud Hansen.
27. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gleerup, Christian Wilhelm Kyhl, f 26 sept 1800 i Aalborg, Danmark, d 8 nov 1871 i Lund. Föräldrar: stiftsrevisorn, tit krigsrådet Niels Georg G o Giertrud Hansen.
28. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se not maken SC.
1 Kyrkböcker, Landskrona, se far, hfl 1783.
2 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1783.
3
Kyrkböcker, Landskrona, AI:1 1783. Nya Staden
- herr Directeur Giörloff, 52
Fru Lovisa Sa(ra) Tauson, 37
son ...vid, 15
dito Hans Peter, 14
dito Gustav, (9)
dott: Sara, 19
dito Lovisa, 12. .... Åke Jönsson (Landskrona 1993), Del 1, sid 297. SITT HANDELSMANNALIV I LANDSKRONA började Erik Gjörloff som enkel bodbetjänt i början av 1750-talet. Han avslutade det som direktör och uppges vid sin död 1805 ha ägt nästan en tredjedel av Landskrona.
Timmermästarsonen från Malmö gjorde sannerligen en kometkarriär inom näringslivet i Landskrona. Hans klassvandring kan beskrivas i några få titelnoteringar: >Köpmansbetjänt (bodbetjänt) i Landskrona senast 1753 och ännu 1758, borgare och handelsman där den 23 november 1763, riksdagsman 1778--9, direktörs titel den 9 februari 1779<
Erik Gjörloff hade inte ärvt sig till en förmögenhet. Hans far, Mattias Eriksson, som flyttat från Köpenhamn till Malmö 1725, efterlämnade vid sin död 1753 endast 800 daler silvermynt. Gjörloffs arv på mödernesidan uppgick till 900 daler silvermynt. Däremot gifte sig Erik Gjörloff till en betydande position i Landskrona, när han den 13 juni 1764 äktade den 18-åriga Lovisa Sara Tauson.
Det var ingen hemlighet i Landskrona att Erik Gjörloffs svärmor, Catharina Morian, som var gift med handelsmannen Johan Christian Tauson, hade ett förhållande med borgmästare Arvid Schauw. I dåtidens språkbruk beskrevs kärlekshistorien med orden >i öppet konkubinat<. Med den lieringen fanns det goda möjligheter för Erik Gjörloff att bygga upp en betydande handelsverksamhet. Han hade de rätta kontakterna med stadens dominerande gestalt.
. .... Åke Jönsson (Landskrona 1993), Del 1, sid 301. En av hans döttrar, Sara Gjörloff, blev gift med matematikprofessorn i Lund, Per Tegman. Denne medverkade till att skalden Esaias Tegnér 1803 anställdes som informator åt Erik Gjörloffs yngre dotter och hennes man, överdirektören vid tullverket i Stockholm M.F. Strübing. Esaias Tegnér firade för övrigt julen 1803 i Erik Gjörloffs hem i Landskrona.
Två år senare dog stadens i särklass mest penningstarke man. Den 4 mars 1805 slutade Erik Gjörloff sina dagar. Inte mindre än 79 000 riksdaler banko uppgick behållningen till i bouppteckningen, en närmast svindlande summa för den tiden.
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gjörloff, Erik, f 1 (ej 2) dec 1732 i Malmö (S:t Petri), † 4 mars 1805 i Landskrona. Föräldrar: timmermästaren Mattias Eriksson o Katarina Persdtr. Kallas G redan i moderns bouppt 44, köpmansbetjänt (bodbetjänt) i Landskrona senast 53 o ännu 58, borgare o handelsman där 23 nov 63, riksdagsman 78-79, direktörs titel 9 febr 79. G 13 juni 64 i Landskrona m Sara Lovisa Tauson, f 25 maj 46 där, † 8 april 08 där, dtr till handelsmannen Johan Christian T o Katarina Morian. G var redan 1769 den främste av Landskronas 11 spannmålshandlare. Detta är märkligt med hänsyn till att han ej var född i staden och att hans far, som kommit från Köpenhamn till Malmö 1725, var hantverkare. Av faderns bouppteckning 1753 framgår, att fädernearvet uppgick till nära 800 dlr smt och mödernearvet till 900. Viktigt torde i sammanhanget ha varit G:s äktenskap. Hans svärmor levde nämligen redan i många år före sin mans död 1772 i öppet konkubinat med Landskronas borgmästare och dominerande gestalt, sedermera kommerserådet Arvid Schauw, känd som riksdagsman 1751-86 >med min, hållning och åtbörder som en romersk senator> (Kahl). Denne hade redan 1763 till henne och hennes barn testamenterat sitt 75-årsarrende av kungsgården Uranienborg på ön Ven.
...
Främst blev G känd som Skånes störste skeppsredare under den högkonjunktur för de neutrala ländernas sjöfart som nordamerikanska frihetskriget 1775-83 medförde och som resulterade i flerdubbling av den sv handelsflottans befraktningar till utlandet trots mera obetydlig ökning av tonnaget. Enligt 1783 års sjömanshusförteckning ägde han ej mindre än sex (tre brigantiner, en huckare-galeas, en galeas och en skonert) av Landskronas tio fartyg med nära tre fjärdedelar av dessas sammanlagda lästetal. Handelsmannen Johan Jürgen Mildahn, gift med en syster till G:s hustru och närmast före honom jämte Schauw riksdagsman för Landskrona, ägde ett av de fyra återstående och var delägare i två av dessa.
...
. High
4 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1783, se make Giörloff.
5
Kyrkböcker, Landskrona, AI:1 1783. Nya Staden
- herr Directeur Giörloff, 52
Fru Lovisa Sa(ra) Tauson, 37
son ...vid, 15
dito Hans Peter, 14
dito Gustav, (9)
dott: Sara, 19
dito Lovisa, 12. .... Åke Jönsson (Landskrona 1993), Del 1, sid 297. SITT HANDELSMANNALIV I LANDSKRONA började Erik Gjörloff som enkel bodbetjänt i början av 1750-talet. Han avslutade det som direktör och uppges vid sin död 1805 ha ägt nästan en tredjedel av Landskrona.
Timmermästarsonen från Malmö gjorde sannerligen en kometkarriär inom näringslivet i Landskrona. Hans klassvandring kan beskrivas i några få titelnoteringar: >Köpmansbetjänt (bodbetjänt) i Landskrona senast 1753 och ännu 1758, borgare och handelsman där den 23 november 1763, riksdagsman 1778--9, direktörs titel den 9 februari 1779<
Erik Gjörloff hade inte ärvt sig till en förmögenhet. Hans far, Mattias Eriksson, som flyttat från Köpenhamn till Malmö 1725, efterlämnade vid sin död 1753 endast 800 daler silvermynt. Gjörloffs arv på mödernesidan uppgick till 900 daler silvermynt. Däremot gifte sig Erik Gjörloff till en betydande position i Landskrona, när han den 13 juni 1764 äktade den 18-åriga Lovisa Sara Tauson.
Det var ingen hemlighet i Landskrona att Erik Gjörloffs svärmor, Catharina Morian, som var gift med handelsmannen Johan Christian Tauson, hade ett förhållande med borgmästare Arvid Schauw. I dåtidens språkbruk beskrevs kärlekshistorien med orden >i öppet konkubinat<. Med den lieringen fanns det goda möjligheter för Erik Gjörloff att bygga upp en betydande handelsverksamhet. Han hade de rätta kontakterna med stadens dominerande gestalt.
. .... Åke Jönsson (Landskrona 1993), Del 1, sid 301. En av hans döttrar, Sara Gjörloff, blev gift med matematikprofessorn i Lund, Per Tegman. Denne medverkade till att skalden Esaias Tegnér 1803 anställdes som informator åt Erik Gjörloffs yngre dotter och hennes man, överdirektören vid tullverket i Stockholm M.F. Strübing. Esaias Tegnér firade för övrigt julen 1803 i Erik Gjörloffs hem i Landskrona.
Två år senare dog stadens i särklass mest penningstarke man. Den 4 mars 1805 slutade Erik Gjörloff sina dagar. Inte mindre än 79 000 riksdaler banko uppgick behållningen till i bouppteckningen, en närmast svindlande summa för den tiden.
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gjörloff, Erik, f 1 (ej 2) dec 1732 i Malmö (S:t Petri), † 4 mars 1805 i Landskrona. Föräldrar: timmermästaren Mattias Eriksson o Katarina Persdtr. Kallas G redan i moderns bouppt 44, köpmansbetjänt (bodbetjänt) i Landskrona senast 53 o ännu 58, borgare o handelsman där 23 nov 63, riksdagsman 78-79, direktörs titel 9 febr 79. G 13 juni 64 i Landskrona m Sara Lovisa Tauson, f 25 maj 46 där, † 8 april 08 där, dtr till handelsmannen Johan Christian T o Katarina Morian. G var redan 1769 den främste av Landskronas 11 spannmålshandlare. Detta är märkligt med hänsyn till att han ej var född i staden och att hans far, som kommit från Köpenhamn till Malmö 1725, var hantverkare. Av faderns bouppteckning 1753 framgår, att fädernearvet uppgick till nära 800 dlr smt och mödernearvet till 900. Viktigt torde i sammanhanget ha varit G:s äktenskap. Hans svärmor levde nämligen redan i många år före sin mans död 1772 i öppet konkubinat med Landskronas borgmästare och dominerande gestalt, sedermera kommerserådet Arvid Schauw, känd som riksdagsman 1751-86 >med min, hållning och åtbörder som en romersk senator> (Kahl). Denne hade redan 1763 till henne och hennes barn testamenterat sitt 75-årsarrende av kungsgården Uranienborg på ön Ven.
...
Främst blev G känd som Skånes störste skeppsredare under den högkonjunktur för de neutrala ländernas sjöfart som nordamerikanska frihetskriget 1775-83 medförde och som resulterade i flerdubbling av den sv handelsflottans befraktningar till utlandet trots mera obetydlig ökning av tonnaget. Enligt 1783 års sjömanshusförteckning ägde han ej mindre än sex (tre brigantiner, en huckare-galeas, en galeas och en skonert) av Landskronas tio fartyg med nära tre fjärdedelar av dessas sammanlagda lästetal. Handelsmannen Johan Jürgen Mildahn, gift med en syster till G:s hustru och närmast före honom jämte Schauw riksdagsman för Landskrona, ägde ett av de fyra återstående och var delägare i två av dessa.
...
.
6 Åke Jönsson (Landskrona 1993), se maka Lovisas fars namn.
7 Åke Jönsson (Landskrona 1993), se maka Sara's fars namn.
8 Sten Edvard Gleerups efterlämnade minnesanteckningar, Efter min kära syster Francis död i maj 1919, har jag blivit alltmer ensam. Hennes man, grossh. Edv. Möller, dog följande året i december, och sedan dröjde det ej länge, förrän hemmet i den trevliga villan Fridhem vid Ribersborg nära Malmö upplöstes.
9 SSK13.
10 Sten Edvard Gleerups efterlämnade minnesanteckningar.
11 SSK13. .... Sten Edvard Gleerups efterlämnade minnesanteckningar, Se maka *FVG.
12
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Jacob D. Gleerup. G lämnade 1907 på grund av sjukdom den dagliga ledningen av förlaget till sonen Agne G (d 1910) SBL
/Modern ej omnämnd, vet ej vilken det är./Ma.
13 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Jacob D. Gleerup.
14 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).
15
Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ), 908. Lars Magnus, f. 1833, grosshandlare, bankdirktör, d. 1905. G. 1861 m. Anna Elisabeth Paulina Gleerup, f. 1841, d. 1910.
Barn:
1) Johan *Wilhelm* Magnus....
2) Carl Georg ...
...
5) *Hilda* Maria Alexandra
... .... Kyrkböcker, Allerum, C:3 4/7 Födda. 1833 30/3, döpt 16/4, V. Auditören J. Westrups och dess Fru Em. Leydesdorfs i Bröda, S. Lars Magnus.
Susc. ... A. S. ...berg i Klockaregården.
Test. Inspekt. P. Nilsson på Kgstp. Stud. H. O. Rihlman, Fru Marie Hammar fr. Pålsjö ... G. Björk fr. Prestegården. .... Kyrkböcker, Allerum, B:3 1/2 Flyttlängder 1847-62. Utfl. 1849
84. 20/11 ,M, ... L. M. Westrup 18.. (10)/4 (16)/4 Allerum, Dufvebolet, Helsingb.
85. 20/11 ,M, Gust (O. N. ) Westrup 1835 29/9 Kattarp, ibim, ibim /* Jag är säker på att detta är Petter Alexander, 1835 är tydligt, han är född i Kattarp, Han flyttar enl husfl. 1849 till Helsingborg */.
16 Kyrkböcker, Allerum. .... Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ).
17 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ), Tilltalsnamn: se fadern.
18
Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ), 908. Carl Georg, f 1865, d. 1917. G. 1895 11/6 m. *Maria* Elisabeth Hedenbergh, f. 1875 14/3 (Malmö).
Barn:
...
*Gustaf Adolf*...
19 Elgenstierna, SSK36 ( Svensk Släktkalender 1936 ), *Hilda* Maria Alexandra , f. 1870 11/3. G. 1902 14/8 m. magistratssekreteraren i Malmö, RWO, jur. o. fil. kand. *Emil* Julius Thulin, f. 1868 31/7.
20 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 436. Christian Viktor *Kämpe* , f. 31/3 1871, kyrkoherde i Österlöfs pastorat af Lunds stift (Österlöf). G. 1904 27/9 m. *Maria* Lovisa Schlyter, f. 1883 14/1.
21 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 436.
22 SSK13 ( Svensk Släktkalender ).
23 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se not fadern VH.
24 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
25 Edvard Gleerups självbiografiska anteckningar / Vårt arkiv.
26 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se Giertrud Hansen.
27 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Gleerup, Christian Wilhelm Kyhl, f 26 sept 1800 i Aalborg, Danmark, d 8 nov 1871 i Lund. Föräldrar: stiftsrevisorn, tit krigsrådet Niels Georg G o Giertrud Hansen.
28
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), se not maken SC.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia