Adolph Friedrich Hjort
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes den: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Cornet wid Kongeliga Mörnerska Husarregementet år 1785. 1
Makar och barn
1. *Anna Helena Mandorff ( - ) Äktenskap: 14 Sep 1785 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län 2 Status:Anna Maja Hjort
Kön: K
Personinformation
Föddes: 2 Apr 1728 - Saxhusa 3 Döptes den: Dog: 6 Feb 1793 - Andrarum 3 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Otto Hjort ( - ) 4 Mor: Elisabeth Rytting ( - ) 4
Makar och barn
1. *Michael Malmström (22 Apr 1732 - 18 Jul 1795) 5 6 Äktenskap: Status: Barn: 1. Gustaf Fredrik Malmström (1764-1813) 7 8 9 10Anna Maria Hjort
Kön: K
Personinformation
Föddes: 29 Feb 1852 Döptes den: Dog: 1930 11 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Peter Mathias Flensburg (17 Okt 1848 - 1926) Äktenskap: 27 Apr 1877 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län 12 13 Status: Barn: 1. Eva Hulda Emilia Flensburg (1878- ) 14Christian Fredrik Hjort
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1 Okt 1762 Döptes den: Dog: 23 Jun 1829 - Uddevalla, Bohuslän 16 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han tog examen den 11 Dec 1782 i Lund. 17 jur examen• Han arbetade som Häradshövd o Stadsfiskal.
Makar och barn
1. *Anna Lovisa Dieden (2 Sep 1772 - 20 Jun 1825) 15 Äktenskap: 30 Nov 1792 - Uddevalla, Bohuslän 18 Status:
Notiser
Allmänt:
======================
ur Kristiansson, Sten, Bidrag till Uddevallas historia 1938
Del I:79
(Under Gustaf III:s ryska krig. Dansk-norska styrkan intar Uddevalla. Danske befälhavaren önskar eo kronofogdar istället för de ordinarie som avvikit. Föreslås Lundmarscher och auskulanten Hjort.
Del III:21
Åklagaren Hjorts stämningsansökan mot Bergius efter branden 1806
=======================
häradshövding, stadsfiskal
Landshövdingens i Göteborg och Bohus län skrivelser till K. Maj:t
1801 7/11, 1810 12/4, 1819 12/6, 1829 13/1, 1834 17/9
=======================
Bouppteckning Uddevalla, 1829
FIIa:22
År 1829 den 11 September, förrättades af Magistratens underteknade Deputerade, Laga Bouptekning efter Häradshöfdingen och StadsFiskalen Christ. Fred. Hjorth som afled d. 23 sistl. Junii och efterlemnat såsom närmaste Arftagare sönerne Bataillons Predikanten vid Bohus Läns Kongl. regemente och vice Pastorn Herr Joh. Fredr. Hjorth, och Bergs Fiscalen herr Anders Hjorth samt omyndiga Döttrarne: Cecilia Lovisa 33 år, Andrietta Dorothea 31 år ochCarolina 21 år gamle.
Wid denna förrättning vore tillstädes, Herr Bataillons Predikanten J. F. Hjorth å egne och Herr Bergs Fiscalen Anders Hjorths vägnar, m. Fullmagt denne sistnämde äfven såsom tillförordnad Förmyndare för sine förbemälte Systrar.
Boets tillgångar uppgafs af den Aflidnes Wärdinna Madame Dorothia Göthberg, och värderades af handelsmannen herr Peter Dahlgren som följer.
Inventarium
Den Aflidnes Gångkläder
Summa Inv Bco Rd 12,16
Gäld och Skuld
Hr Bat Pred J. F. Hjorth för utlagt till begrafningen
Herr Lands Canslisten Jansson i Göteborg 2,14
Herr Assessorn And Hellberg, enl. Dom
Capital 25,28,3
Ränta derå från 26 Febr 1818 à 6 proc 16,34,7
Rättegångs Kostnads Ersättning 2,32
Summa Gäld och Skuld 118,16,11
Att Boet sådant detsamma vid den aflednes dödsstund befanns är rätteligen uppgifvit, och dervid icke någodt blifvit uppsåteligen utelemnadt eller förtegadt, Det försäkrar under Edelig förbindelse.
Uddevalla Ut Supra
Dorothia Göthberg
Såsom Arftagare undertekna
Joh. Fred. Hjorth And Cson Hjorth genom ? Dieden
å Egna vägnar och såsom förmyndare för mina systrar genom ? Dieden enl fullmagt
Såsom Wärderingsman
Peter Dahlgren
På Magistratens vägnar
såsom Bouptekningsman
P. Ljungqvist
Göran Hjort
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1685 19 Döptes den: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Mor: Marna Eggertz ( -1730) 20Otto Hjort
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes den: Dog: Fiskebäck, Eljaröds socken 4 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Inspektor år 1718 i Brösarp. 4• Han arbetade som bergsfogde år 1721 i Andrarum. 4
Föräldrar
Far: Mor: Marna Eggertz ( -1730) 20
Makar och barn
1. *Elisabeth Rytting ( - ) 4 Äktenskap: 3 Jul 1722 - Djurröd, Andrarum 4 Status: Barn: 1. Anna Maja Hjort (1728-1793) 3Sofia Hjort
Kön: K
Personinformation
Föddes: 21 Mar 1784 22 Döptes den: Dog: 15 Nov 1812 22 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Olof Beckman (8 Maj 1767 - 1837) 23 24 25 26 27 Äktenskap: Status: Barn: 1. Eduard Beckman (1805- ) 28 29Anna Sofia Wilhelmina Hjortzberg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1865 30 Döptes den: Dog: 1886 30 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Carl Henrik Lundström (1854 - 1912) Äktenskap: 1886 30 Status: Barn: 1. Anna Lundström (1886- )Ulrika Fredrika Hobro
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1762 - Skifvarp 31 Döptes den: Dog: 1844 - Stenshult 31 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Anders Henrik Klein (1755 - 1814) 31 Äktenskap: 1785 - Skifvarp 31 Status: Barn: 1. Nicolaus Henrik Klein (1786-1843) 32Levande
Kön: K
Makar och barn
1. Levande Barn: 1. Levande 2. LevandeElisabeth Hoelingh
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes den: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Johan Lang ( - ) 33 34 Äktenskap: Status: Barn: 1. Maria Catharina Lang (Före 1691-1730) 35Marie Sofie Hoff
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes den: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Peter Hallberg ( - ) 36 Äktenskap: Status: Barn: 1. Carl Gustaf Valentin Hallberg (1844- ) 37 38Anna Margaretha Hoffberg
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ca. 1787 40 Döptes den: Dog: 7 Apr 1837 - Kristianstad, Kristianstads Län 41 Begravning: Dödsorsak: Feber 41
Makar och barn
1. *Ebbe Gustaf Centervall (Ca. 1771 - 14 Feb 1852) 42 43 Äktenskap: 13 Maj 1808 - Kristianstad, Kristianstads Län 44 Status: Barn: 1. Johanna Charlotta Maria Centervall (1809-1848) 45 46Eleonora Christina Hoffgard
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ca. 1741 47 Döptes den: Dog: 26 Apr 1777 - Kristianstad, Kristianstads Län Begravning: 4 Maj 1777 - Kristianstad, Kristianstads Län 48 Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Hans Jurgen Adrian (1742 - 20 Mar 1785) 49 Äktenskap: 27 Dec 1775 - Kristianstad, Kristianstads Län 50 Status:Christina Hoffman
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes den: Dog: Jan 1698 - Malmö( S:t Petri ), Malmöhus län 51 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Nils Hambræus ( - 28 Aug 1696) 52 Äktenskap: Före 1667 51 Status: Barn: 1. Olaus Hambræus (Ca. 1665-1691) 53 2. Ebba Hambræus (1666-1704) 53 3. Elisabet (*Lisken*) Hambræus (1669-1746) 53
1 Kyrkböcker, Malmö, Se vigsel 1785.
2
Kyrkböcker, Malmö, via Genline. Malmö S:t Petri
1785 September
Den 14de Hemma wigdes Corneten wid Kongel. Mörnerska Husarregementet wälborna herr Adolph Friedrich Hjort, samt dygdädla Jungfrun Anna Helena Mandorff.
(Lysningen skedde uti Ystad).
3 Tor-Göran Malmström, se make Michael Malmströms namn.
4 Tor-Göran Malmström, se dotter Anna Majas make Michael Malmströms namn.
5 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se son GFM. High
6
Tor-Göran Malmström, Mail 23/9-04. Christian M. var gift med Hedvig Sofia Sode.
Deras son Michael var född 22/4 1732 i Eljaröd.och dog 18/7 1795 i Andrarum.
Han var gift med Anna Maja Hjort, född 2/4 1728 i Saxhusa och död 6/2 1793 i Andrarum.
Både Christian och Michael var inspektorer vid Andrarums bruk.
Anna Maja var dotter till Otto Hjort (född ?, död ?1756, 1718 inspektor i Brösarp, 1721 bergsfogde i Andrarum, hade tio barn. Han dog efter sjukdom och olyckor utfattig i Fiskebäck i Eljaröds socken) och Elisabeth Rytting. De gifte sig 3/7 1722 i Djurröd, Andrarum. Elisabeth var dotter till direktören vid alunbruket Ivar Rytting och hh Anna Larsdotter. Ivar Rytting var mycket förmögen och en lokal pamp.
Otto Hjort var son till ?Hjort och hh Marna Eggertz. Hon dog 1730 i Mellby. Det kan nämnas att Ottos äldre bror Göran var född 1685.
.
7 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se son OCM.
8 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Band 25, sid 39. Malmström, släkt, härstammade från verkmästaren Christian (ej Carl) M (d omkr 1757) vid Andrarums alunbruk i Andrarum, Krist, som var far till Lars M (1734-1811). Denne blev magister i Lund 1757, var docent i praktisk filosofi där 1762-67, blev rektor vid Ystads trivialskola 1767 och kh i Färlöv, Krist, 1770 samt var häradsprost 1790-1808. En annan son var kh magister Pehr M (1740- 1801) i Vanstad, Malm, som var far till sjukhusläkaren vid södra armén med lic och phil mag Christian M (1784-1808). Lars och Pehr M:s äldre bror inspektoren Michael M (1732-95) vid Andrarums alunbruk var far till Gustaf Fredric M (1764- 1813), som blev magister i Lund 1787. Han var docent i teoretisk filosofi där 1789-93 samt blev rektor vid Ystads trivialskola 1793 och kh i Stora Harrie, Malm, 1809. Bland den sistnämndes söner märks Michael Simon M (1797-1863), som blev magister i Lund 1820, var docent i romersk vältalighet där 1823-30 och blev kh i Borgeby, Malm, 1830. En samling predikningar av honom finns i UUB. Hans bror kh magister Johan Georg M (1808-73) i Borrby, Krist, var far till Oscar Elis M (1866-1927). Oscar M blev fil dr i Lund på avhandlingen Bidrag till sv Pommerns historia 1630-53 (1892). Han utnämndes till adjunkt i Lund 1903 samt lektor i Örebro 1905 och i Helsingborg 1909. Förutom doktorsavhandlingen skrev han bl a en fortsättning på sitt arbete om sv Pommern (1653-60; 1894), tre skrifter om olika avsnitt i generalguvernören i Pommern Nils Bielkes biografi ( 1895-99), Ant:ar rörande drottning Ulrika Eleonora d ä och Karl XI:s hof (1898), Samuel Pufendorf och hans arbeten i Sveriges historia (1899), Magnus Stenbock i fångenskapen (1901) och Till Helsingborgs slotts och stads historia (1908), varjämte han utgav Karl XI:s bref till Nils Bielke (HH 18:2, 1901). Hans äldre bror Gustaf Fredrik M (1859- 1945) blev fil lic i Lund 1883 och var 1884- 89 och från 1895 anställd vid Brand- och lifförsäkringsab Skåne.
9 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Band 25, sid 39. Gustaf M var VD där 1909-39 och 1896-1936 resp 1902-36 i dess dotterbolag Återförsäkringsab Aurora och Återförsäkringsab Malmö (senare Försäkringsab Malmö), vilka tillkommit på hans initiativ. Hans son Ernst Gustaf (Gösta) M (1894-1915) blev känd genom sina framgångar som tävlingsroddare. En annan son var direktör Jarl Sune M (1897-1961) i Djursholm. Sune M var under 1920-talet en av landets främsta tennisspelare och blev sv mästare i tennis tolv gånger. Senare blev han sv mästare i golf 1932, 1936 och 1938, och han var ordförande i Sv golfförbundet från 1949. Kända som tennis- och golfspelare blev även hans bror assuransdirektören jur kand Inge M (f 1902) i Falsterbo och deras kusin direktor Bo M (f 1906) i Paris.
10 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Band 25, sid 40. Källor o litt: Allmänt: SjSkl. - Christian M (d omkr 1757): Lunds hm, 2:9 (1963), s 494. - Lars M: Lunds hm, 4 (1857); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist 1668-1868, 2 (1868). - Pehr M: Lunds hm, 2:6 (1957). - Christian M (d 1808): förs härads-rätts arkiv F II a: 23 (faderns bouppt) o F II a: 26 (egen bouppt), LLA; SLH 1:4. - Michael M: Albo häradsrätts arkiv F II a: 13, LLA. - Gustaf Fredric M: Lunds hm, 2:7 (1959); Weibull o Tegnér, a a. - Michael Simon M: Lunds hm, 2:4 (1952); Weibull o Tegnér, a a. - Johan Georg M: Lunds hm, 2:9 (1963), s 271; Weibull o Tegnér, a a. - Oscar Elis M; Y Dahl, Lärarmatr 1922 (1923); M Henriksson o M Hallberg, Läroverkskollegierna 1923 (1924); A Losman, Karolinen Nils Bielke som kulturpersonlighet (KFA 1983); E N[auma]nn, Oskar Elis M (HT 1927, s 61); NF, 17 (2. uppl, 1912); SjSk2; SPG; Väd 1927 (1926), - Gustaf Fredrik M: S Bo-lin, Brand- o lifförsäkringsab Skåne 1884-1934 (1934), s 75, 158 ff, 171, 173 ff, 188; Th Dahlgren, Bilder o blad ur Skånekoncernens hist (1959), s 9 f, 12, 15, 18; K Englund, Försäkring o fusioner, Skan-dia, Skåne, Svea, Thule, Öresund 1855-1980 (1982); G M T (SvD 11 juli 1945); SjSk2; SMoK; SPG; Väd 1945 (1945). - Gösta M: NF:s spordex, 5 (1943). - Jarl Sune M: Allhems sportlex, 3 (1951); Bolin, a a, s 172, 189; I Garell, Sune M död (SvD 19 dec 1961); NF:s spordex, 5 (1943); S M (DN 19 de. 1961); SMoK; Vid 1961 (1960); [C Östberg,] Sune M 50 år, av Chap (SvD 27 okt 1947). - Inge M: Bolin, a a, s 189; NF:s spordex, 5 (1943); Sv juristmatr (1964); Väv. Skåne, Halland, Blekinge (2, uppl, 1966). - Bo M: NF:s sportlex, 5 (1943); Väv. Stor-Sthlm (2. uppl, 1962). H G-m.
11 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943).
12 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
13
IGI - Family Search, Peter Mattias FLENSBURG
Sex: M
Marriage(s):
Spouse: Anna Maria HJORT
Marriage: 27 Apr 1877
Sankt Petri Fors., Malmo, Malmohus, Sweden
--------------------------------------------------------------------------------
Source Information:
--------------------------------------------------------------------------------
Batch number: Dates Source Call No. Type Printout Call No. Type
M430736 1698-1744 0146194 Film NONE
M430736 1763-1863 0146194 Film NONE
Sheet:.
14
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1878-04-30
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Eva Hulda Emilia
Barnets efternamn
Barnets kön flicka
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder 26
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet 1
Faderns förnamn Peter Mattias
Faderns efternamn Flensburg
Faderns titel handlande
Faderns ort Osk. XIII /165
Moderns förnamn Anna Maria
Moderns efternamn Hjort
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:9.
15 Kvarnström, Mattias.
16 Kvarnström, Mattias, Uddevalla Personregister döda. importerat från Gedcom som Mathias skickat.
17 Kvarnström, Mattias, GBG Nation i Lund. importerat från Gedcom som Mathias skickat.
18 Kvarnström, Mattias, Uddevalla register vigda. importerat från Gedcom som Mathias skickat.
19 Tor-Göran Malmström, se bror Ottos dotter Anna Majas make Michael Malmströms namn.
20 Tor-Göran Malmström, se son Ottos dotter Anna Majas make Michael Malmströms namn.
21 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790
22 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915).
23 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), fadder till Fredrik Wilhelm Damm 5 mars 1818.
24 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Trol. fadder till Susan Carnegies dop 10/12 1818.
25 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.
26 Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 135. År 1794 12/12 Olof Beckman, handelsman. Blev borgare i Gbg. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter
27
Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 41. 1767 Olof
född 8/5 döpt 9/5
Fadren Hr Hanx Jacob Beckman, Modren Christina Eleonora Åhman.
Msf Grosshandlaren Hr Christian Arfwidsson, Hr Johan Peter Bernberg, Hr Carl Fr. Boisman.
Qsf Fru Borgmästarinnan Pettersson, Född Schméer, Fru Margareta Sjögård, Jungfru Elisabeth Catharina Åhman.
Grosshandlare i Göteborg; peussisk konsul, död 1837. Gift 1:o med Sofia Hjort, f 1784 21/3, död 1812 15/11; 2:o med Kristina Maria Sofia Jönsson, f 1795 22/1 i Stockholm, död där 1868 17/3.
28 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se farfar.
29
Maja Kjellin, Kvarteret Kommerserådet i Göteborg (Utg. av Skand. Banken, Gbg 1965), 98. se farfar HJB....
. En son till hans äldste son, Edvard Beckman, gav ut skandalskriften "Göteborgs grädde", tryckt i Hamburg 1851 och 1852. Den är inte precis någon skönskrift och skyr inga termer för att smutskasta inte bara hans förfäder utan även många andra göteborgsfamiljer, och ett särskilt gott öga tycks han ha haft till Anna Christina Carnegie. (sin faster). - dess historia fram till våra dagar.
30 Fam. Lundströms släktträd.
31 Sjöström, Carl - Skånska Nationen före Avdelningarnas tid (1682 - 1832 ) (Lund, 1897), Se son NH.
32
Sjöström, Carl - Skånska Nationen före Avdelningarnas tid (1682 - 1832 ) (Lund, 1897), 499, År 1800. Nr 2601, Nicolaus Henrik Klein, son af hofrättskommissarien och gästgifvaren Anders Henrik K. (d. 1814) och Ulrika Fredrika Hobro (d. på Stenshult 1844); f. i Skifvarp 7 aug 1786; jur examen 15 maj 1805; hofrättsauskultant; d. i Skifvarp 27 april 1843.
Föräldrarna giftes i Skifvarp 1785. - Fadren (f. i Landskrona 1755) var son af inspektoren Christian Henrik K. Modren föddes i Skifvarp 1762. - Gift därstädes 1826 med pigan på gästgifvargården Margareta Persdotter (skar halsen af sig 1839). Makarna hade ej lefvat väl samman och fingo redan 1830 varning af domkapitlet.
Af samma slägt är möjligen Nils Klein (f. i Skåne 27/7 1798; musikdirektör och f. d. fanjunkare vid Bohusläns reg.: d. i Stockholm 31/8 1853), fader till Johan Gustaf K. (f. i Uddevalla 1829; landtmäterifiskal; d. på Ekerön nära Stockholm 1882).
33 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se dtr Maria C Lang's gifte 1710.
34 Berit och Hans Fridh, Möllesving och andra ting i Skåne 1650 - 1750 (Staffanstorps Tryckeri AB 1977), Se Thomas Thomasson Jydes egendom Källby mölla.
35 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se gifte 1710.
36 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se son CGVH.
37 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se hustru IA's fader.
38
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 151. Hallberg, Carl Gustaf Valentin, född i Kristianstad d. 14 febr. 1844; föräldrar: skräddaren Peter Hallberg och Marie Sofie Hoff; student i Lund v.t. 1863; ..; stadskomminister i Helsingborg d. 24 april 1876; tilltr. 1877; förordnades av regementschefen att förestå pastorstjensten vid kongl. skånska husar-reg:tet under befälsmötena 1878 och 1879; förordnades av af domkapitlet att sköta samma tjänst d. 1 maj 1881-d. 1 maj 1882; regementspastor vid samma regemente d. 6 april 1882; tilltr. s.å; förordnades af kongl. maj:t till suppleant i styrelsen för Skåne-Hallands jernvägsaktiebolag d. 1 dec. 1882; Kyrkoherde i V. Nöbbelöf d. 10 okt. 1884; tilltr. 1886.
Gift d. 19 maj 1868 med Ida Ahnfelt, född d. 25 dec. 1844, dotter af kyrkoherden d:r Carl Niklas Ahnfelt och Mathilda Maria Bernhardina Ekstrand.
39
Demografisk databas för södra Sverige, Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv F:3 döda. Döda i Kristianstad Stads församling
Datum Datum avser
1837-04-07 död
Den döde
Anna Marg. Hoffberg kvinna
Titel Civilstånd
gift
Ort Äktenskaplig börd
ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
feber 50 år mån dagar
Attest
Anförvant
Namn Ort
Centervall
Titel Relation
rådman assessor make
Övrigt
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
27
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv F:3
Läsproblem Förvarande institution
Nej Landsarkivet i Lund
Sida i Hfl Tidsperiod
1834 - 1859
Anmärkning Microfich volym nr
.
40 Demografisk databas för södra Sverige, Framräknat: 50 år vid död.
41 Demografisk databas för södra Sverige, döda.
42 Demografisk databas för södra Sverige, se barns födelse.
43
Demografisk databas för södra Sverige, Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv F:3 döda. Döda i Kristianstad Stads församling
Datum Datum avser
1852-02-14 död
Den döde
Er. G. Centervall man
Titel Civilstånd
rådm. assessor änkling
Ort Äktenskaplig börd
ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
kallbrand 81 år mån dagar
Attest
Anförvant
Namn Ort
Titel Relation
Övrigt
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
150
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv F:3
Läsproblem Förvarande institution
Nej Landsarkivet i Lund
Sida i Hfl Tidsperiod
1834 - 1859
Anmärkning Microfich volym nr
. Er. G. bör vara Ebbe Gustaf, speciellt som han tituleras Rådman Assessor.
44
Demografisk databas för södra Sverige, Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv E:3 2 / 8 födda. Vigda i Kristianstad Stadsförsamling
1855-1894
Datum Datum avser
1808-05-13 Vigsel
Ospecificerad ort
Brudgum Brud
Namn Namn
Ebbe Gustaf Centervall Anna Margaretha Hoffberg
Titel Titel
rådman jungfru
Ort Ort
Ålder / födelseår Ålder / födelseår
Civilstånd Civilstånd
ej angivet ej angivet
Sida i husförhörslängd Sida i husförhörslängd
Anmärkning
Bruden hade Modrens tillstånd och bifall.
--------------------------------------------------------------------------------
Källhänvisning
Arkiv Sid- / ordningsnummer
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv E:3 2 / 8
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsbarhetsproblem i förlaga Mikrokort volymnr
Nej
Källanmärkning
--------------------------------------------------------------------------------
Registeranmärkning
DDSS Landsarkivet i Lund.
45
Demografisk databas för södra Sverige, Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:8 födda. Födda i Kristianstad Stads församling
Datum Datum avser
1809-03-22 född
Barnet
Namn Kön
Johanna Charlotta Maria kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
Fader Moder
Namn Namn
Ebbe Gustaf Centervall Anna Margaretha Hoffberg
Titel Titel
rådman
Ort Ort
Ålder/födelseår
21
Dopvittnen
Barnet bars till dopet af Fru Borgmästarinnan Rönström, biträdd af Assessorskan Hoffberg. Faddrar voro: Kongl. Räntemästaren Berg, Handelsman Cronius, Kongl. Secreteraren Rönström, Cornett Hoffberg, Tygvaktaren Rönström, Demoisellerne Berg, Orrberg och Hoffberg.
Övrigt
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
15 9.
Arkiv Seriesignum
Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv C:8
Läsproblem Förvarande institution
Nej Landsarkivet i Lund
Sida i Hfl Tidsperiod
1807 - 1833
Anmärkning Microfich volym nr
.
46
Demografisk databas för södra Sverige, Döda. Döda i Kristianstad Garnison församling
Datum Datum avser
1848-01-11 död
Den döde
Namn Kön
Joh. Charl. Maria Centervall kvinna
Titel Civilstånd
gift
Ort Äktenskaplig börd
ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
38 år mån dagar
Attest
Anhörig
Namn Ort
Titel Relation
Övrigt
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
25
Arkiv Seriesignum
Kristianstads garnisonsförsamlings kyrkoarkiv F:1
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
245 1830 - 1865
Anmärkning Microfich volym nr.
47 Kyrkböcker, Kristianstad, framräknat: dog 36 år gammal.
48
Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs F:2. 1777
Maj
22 d 4 begrofs Bokbindarens Hans Jurgen Adrians hustru Eleonora Christina Hoffgard, som 36 år gammal, d 26 Apr: dödde, något efter barnsbörden.
49 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ), se fadern.
50
Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstad sfs C:6. 1775
Dec:
nr 21; d: 27 wigdes Bokbindaren Hans Jurgen Adrian och Jungfru Eleonora Christina Hoffgard.
51 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se make Nils H:s namn.
52
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, volym 2, sid 49. Malmö S:t Petri
10. NILS HAMBRÆUS (lat. Nicolaus Olai Hambræus).
När i mars 1677 M.Pe. avled, voro trots segern vid Lund de militära förhållandena i Skåne så allvarliga, att alla goda krafter måste samlas för att möta de ytterligare påfrestningar, som voro att vänta. Generalguvenören i Malmö Fabian von Fersen, som med stor energi förvaltade sitt ansvarsfulla värv, har vare sig han icke kände till eller avsiktligt förbigått det Malmö stad genom k.br. 1536 8/4 tillförsäkrade privilegiet att själv kalla sin kh., insett vikten av att i Malmö S:t Petri ha en pålitligt svensksinnad man och kort efter det M.Pe. avlidit, tillskrivit Karl XI om saken, vilket han kunde meddela den deputation från staden, som 19/4 uppsökte honom för att konferera om kh.valet. I magistraten hade nämligen denna dag frågan dryftats och det erinrats om att enl. gällande bestämmelser och stadens privilegier man inom 6 veckor hade att inkomma med förslag, men det protokollfördes att ehuru man ej ville försumma dessa sina privilegier, så ville man dock ingalunda härvid förbigå Hans Excellens fältmarskalen utan först meddela sig med honom och förslagsvis (>alleniste discursive>) nämna överhovpred. och superintendenten Haqvin Spegel, hovpred. Peter Stiernman, mag. Nils Hambræus i Landskrona och stadskm. i Malmö Wilhelm Laurenberg. Det poängteras ängsligt, att man härmed ingalunda >wilde sielff foreschrifwe enten H. Kongl. Maj:t eller Hs Excell. huem mand dertill wilde udvelge>, utan att man blott icke ville försitta de stipulerade 6 veckorna. Fersen upptog den ödmjuka hänvändelsen >meget well> men förklarade, att eftersom H Hans Maj:t >war een rett Gudelskende och Christelig konning>, fann han för rådligast, att man >eij till noget wist wahl, enten af de ofuenschreffne forebracte personer eller andre sig udlod uden dette altsammen Hs. Maj:ts egen disposition hemstellte>, varom han ock omedelbart ville tillskriva kungen. S.d. har dock enl. magistratens kopiebok avgått en skrivelse till Haqvin Spegel; man förklarade där, att man i tillit till at kungen på lämpligt sätt skulle sörja för stadens behov av ny kh. >intett wille tänkia eller röra något om hafwande Privilegier och ett fritt wahl> men dock >att wij os något yttra mage> till H.S. som deras förmodade gode gynnare, >saa haa wij warit så temeraire och förmätne, att wij haa önskat oss Herr Superintendenten sielf såsom en rätt uthwald, Gudh och alle menniskor behageligh man ... dock under medföljande Titul af General Superintendens wed detta General Gouvernamente>, men då man förstått, att >sådant wårt hafde opsåth intet har warit rätt considererat och betrachtat eller i sig sielf compatibelt med Hr Superintendentens höga meriter sampt att ett mycket större accommodement för honom lär wara uthsett>, så har man i stället fäst tanken på hovpred. Stiernman. Även i fråga om den sistn. hade emellertid tydligen Malmöborna siktat alltför högt. 21/5 upplästes i magistraten en skrivelse från generalguvernören, meddelande att konungen utvalt kh. i Landskrona N.H. att vara kh. i Malmö och prost i Oxie och att denne med det snaraste måtte bli installerad. Redan dagen därefter företrädde N.H. i magistraten och blev av rådsherrarna och tillstädesvarande borgare, >som dette med gott nöije optog>, gratulerad och lyckönskad.
N.H. nämnes första gången ss. inskr. som student vid Uppsala univ. i aug. 1649 (>Nicolaus Olai Hamæus>); då hans son vid sin inskrivning i Lund betecknas som >Helsingus>, är det sannolikt, att N.H. varit bördig från Hälsingland, ehuru vi intet närmare veta om hans hemort och föräldrar eller om namnets ursprung (väl efter något av de många norrländska ortnamnen på Hammar-). Det finnes i Mellansverige åtskilliga medl. av en släkt H., vars äldste kände medl. är en Jakob Andersson H. >från Norrland>, fader till kh. i Norrtälje Anders H. (1659-1701). Om N.H. varit befryndad med denna släkt måste t.v. lämnas oavgjort, liksom det heller icke är känt, när och var han prästvigts eller vilken prästerlig tjänstgöring han därefter haft. Cav. uppger ur obekant källa, att han >tjänstgjort som präst vid arméen och kom av denna anledning till Skåne>. Detta överensstämmer icke med vad vi av autentiska handlingar veta om han> överflyttning hit. I G. Baners generalguvernörsberättelse meddelas. att sedan magistraten i Hälsingborg på gr. av det dryga arbete stadens kh. hade, begärt få anställa en kaplan. hade gen.guv. 1665 30/5 resolverat. att han ville draga försorg därom, så snart han komme upp till Stockholm, och senare s.å. 2/11 skriver Baner, att >Her Nicolaus Hambræus låtit sig av mig övertala att följa hit neder till att emottaga kaplantjänsten i Hälsingborg>, varför han rekommenderar honom till stadensmagistrat och landshövdingen. S.å. 28/11 meddelar magistraten till landshövdingen, att N.H. låtit höra sig och blivit mycket uppskattad i och att man önskar, att hans >introduction måtte matureras och komma till en önskelig effect och framgång>. I ovannämnda berättelse upplyser dock Baner om att det var han, som förmådde staden Hälsingborg att antaga N.H., som sedan blev kh. i Landskrona, >dock begge delarna med besvärighet, efter de helt ogärna därsammastädes wela hava svenska präster>. Att det sistnämnda är riktigt framgår tydligt av de omständigheter, varunder N.H. efter blott två års km.-tjänst i Hälsingborg förflyttades till den av svenska regeringen som särsk. betydelsefull betraktade kh.-befattningen i Landskrona. Omedelbart efter därv. kh. Jens Kieldsens död i okt. 1667 meddelade A. Bernfelt till gen.-guv., att magistraten i Landskrona önskade >en exemplar svensk infödd man>, men 26/11 inkom mag. till gen.-guv. med sitt förslag för kh. i Härslöv Jakob Ernstsen Baden. som både var dansk född och nationellt opålitlig; under skånska kriget flydde han till Danmark, blev avsatt i Härslöv och fick ett nytt kh-ämbete på Själland. När biskop Winstrup i sept. 1669 skulle försvara sig inför Skånska kommissionen mot Oelreichs klagopunkter och ivrigt framhäver sina förtjänster om svenskars befordran, skriver han bl.a.: >Der magistraten ... hafde kaldet M. Jacob Ernstsön, da raadede jag hannem att hand i skulde staa derfra, fordi een svensk mand ved naffn Dr. Nicolaus Hambræus samme kald affecterede, som dett bekom>. Vare sig nu det är Baner el. Winstrup, som har största förtjänsten, så blev i dec. genom k.br. befallt, att N.H. skulle förhjälpas till Landskrona. Sedan han nyårsdagen 1668 provpredikat där, blev han 2/1 >på vanligt sätt solenniter uthi kyrkan kallat till kh.>. Däremot synes magistratens begöran 3/11, att han även skulle bli prost i Rönnebergs hd, icke ha efterkomrnits. Under Landskronatiden blev N .H. fil.mag. i Lund, sedan han 1670 24/1, under E. Elfvedahls presidium, utg. en disp. om Selectiores aliquot circa religionem quaestiones>. Med förhållandena i Landskrona var han föga nöjd. I mars 1670 supplikerade han till Skå nska kommissione, att han hade svårt att subsistera, bl.a. emedan >affectionen prövas vara icke såsom emot en infödd> och staden vore för ringa att underhålla 3 präster. Borgerskapet undandrar sig alltmera offrandet, >görandes det villkorligt, som för detta för en lag hållet är>, varjämte han klagade över att >den ringa penning, som faller vid begravningar och vigslar> icke tillföll kh. utan den som veckotjänsten förrättade, varvid kh. och komministrarna hade var sin vecka, samtidigt med att komministrarna hade sina enskilda församlingar, så att i varje fall förste stadskm. hade bättre lägenhet än kh. Hans förslag, att det blott skulle finnas 2 präster i staden, ledde icke till efterföljd, men genom k.br. 1673 28/8 erhöll han expektans på Kvistofta pastorat, vilket han dock på gr. av förflyttningen till Malmö aldrig kom att tillträda.
På gr. av sin svenska börd och sina insatser i fråga om försvenskningen har N.H. tydligen efter hand kommit att intaga en alltmera framskjuten ställning bland det skånska prästerskapet. 1672 och 1675 var han en av stiftets delegerade vid riksdagen, 1677 erhöll han den förnämliga posten som kh. i Sa Petri, vid riksdagen i Halmstad 1678, då man diskuterade, om det icke vore nödvändigt, att K.m:t >removerade eller licentierade gamle Wiustrupium>, har han varit en av de som vikarier påtänkta, 1681 återfick han det prebende lydande till Altare S:t Pauli, som blivit indraget under krigsstaten, vid prostarnas val av 3 deputerade till riksdagen 1686 fick han 2:a rummet, och när 1688 Christian Papke valdes till biskop, hade N.H. 11 röster. Men N.H. har också varit en myndig och självmedveten man, som i sin strävan att hävda sin ställning upprepade gånger råkat i konflikt med stiftsstyrelsen. Framför allt väckte han CE:s förargelse genom att åt sig själv och sina Malmöpräster usurpera namnet >consistoriumo> och t.o.m. låta göra ett sigill med beteckningen > Sigill.Consist. Malmog.>. 168714/2 anhöll CE få veta >om Ministerium uti Malmö vore med sådana privilegier försett, att det några konsistorialsaker måtte upptaga och avdöma>; >CE skulle intet hellre se än ifrån en del av de svårheter, som det tid efter annan graveras med, att kunna libereras ... men att andra skola sig företaga uti en eller annan sak att göra decision och sedan CL därföre vara responsabelt>, kunde el begäras eller tillåtas. 1690 5/2 var N.H. inkallad för CE i anledning av samma sak. Då det frågades honom med vad rätt han brukade Consistorii namn och det ovannämnda sigillet, förklarade han, att >sådant hade av långliga tider varit brukligt men lände dock icke Ven. CE till någon prejudice, efter alla saker, som av någon vikt vore, bleve det remitterade>. Biskop Papke lät då föreläsa honom k.resol. 1680 15/7, vari >CE allena auktoriseras att skola vara och hava det namnet här i stiftet>, och tillhöll honom strängeligen >ifrån den titulen sig att enthålla>, ty även om ministerium i Malmö kunde vid förekommen anledning hålla konferenser om sina församlingsangelägenheter, >kunde de dock icke utan prejudice av K.m:ts allernådigste resol. tillmäta sig namn av Consistorio>.
Om N.H:s prästerliga verksamhet i Malmö veta vi föga. Han skymtar i den gripande relationen om Jörgen Krabbes sista dagar och avrättning i jan. 1678, då N.H, hade att jämte sin km. VV. Laurenberg ge den dödsdömde religionens tröst och för honom i Sa Petri höll en >saadan herlig Predichen och application, at alle bewegedis merchelig deroffuer och besönderlig H:r Baronen>. Och från N.H:s senaste ar ha vi ett vittnesbörd om hans vaksamhet över kyrklig ordning. 1691 15/9 infann han sig i magistraten och >klagel. tillkännagav>, att församlingen, när böner lästes i kyrkan, icke enl. kyrkoordningen föll på knä utan förblev sittande el. stående, liksom ock att när sådana psalmer sjöngos, då menigheten >böra uppstå och lova sin Gud>, man förblev sittande, vilket han med förargelse förmärkt vid tacksägelsedagen för de kristnas victoria emot turken. Då även en representant för gen.-guv. förmenade, att det skett av arghet och ondska, och krävde att de skyldiga utan persons anseende måtte få plikta, bad magistraten ödmjukt om förlåtelse på församlingens vägnar men hemställde att prosten för framtiden ville vid sådana tillfällen med några ord förmana församlingen att göra sin skyldighet, då om någon befunnes ohörsam, han exemplariter skulle avstraffas. Några andra vittnesbörd om att han stått i motsatsförhållande till sin församling äro icke kända; både på grund av hans svenska börd och hans maktsträvan kunde man annars misstänka, att så skulle ha varit fallet. Möjligen kan man förvåna sig över att vi från hans relativt långvariga ämbets tid icke ha en enda tryckt likpredikan av hans hand.
I Malmö ägde och bebodde N.H. den östligaste av gårdarna i nuv. Kv. Hans Michelsen (n:r 298--299, nytt n:r I), vilken han kort efter sin flyttning köpt av tullöverinspektören Hägerflycht. H. avled 1696 28/8.
G (före överflyttningen till Skåne) m. Christina Hoffman, död i M. jan. 1698
- Barn: Olaus, f.o. 1665, begr. i M.Pe. 1691 1/3, se Obef. 1690.
- Ebba, f. i Hälsingborg 1666 24/6, död i Lund 1704 3/1, g, m. domprosten i Lund, prof. Stridsberg.
- Elisabet (Lisken), f. i Landskrona 1669, död på Ramsjöholm Svarttorp, Jönk. 1., 1746 13/3, begr. i Svarttorps k:a, g. 1:o m. stadsoch guvernementskyrkobokhållaren (kyrkokamreraren), sederm. ägaren av Ramsjöholm Petter Falkman, f. i Falkenberg 1651, död på Ramsjöholm 1720, begr. I Svarttorps k:a 172119/7, 2:o på Ramsjöholm 1723 12/11 m. r'yttmästaren, sederm. majoren Ambern (Ambjörn) Beth (Beeth), dpt i Jönköping 1681 24/12, död på Ramsjöholm 1751 11/6, begr. i Svarttorps k:a.
.
53
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se far:s namn.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 29 Jul 2010 med Legacy 7.4 från Millennia