Katarina Horneer 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Johannes Rydelius (       -       ) 1 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. * Levande
                2. Andreas Rydelius (1671-1738) 2
                3. Magnus Rydelius (1676-1742) 3
Anna Catharina Horneij 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Jakob Westerberg (1702 - 1769) 4 
      Äktenskap: Före 1742
         Status: 
           Barn:
                1. Eric Westerberg (1742-1807) (Född inom äktenskapet)
                2. Gustav Bengt Westerberg (1747-      ) (Född inom äktenskapet)
Anders Gottfried Horster 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 1 Jun 1811 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 5
         Döptes: 3 Jun 1811 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 6
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Christian Horster (1769-1819) 7 
            Mor: G. M. Salmenius (      -      ) 8
Anna Sophia Horster 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 9 Maj 1721 - Gryt fsg, Kristianstads län 10
         Döptes: 14 Maj 1721 - Gryt fsg, Kristianstads län 11
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Jesper Horster (      -      ) 12 
            Mor: Sophia Hoffgard (1698-      ) 13
Makar och barn 
1. *Hans 'Johan' Palm (12 Apr 1710 -       ) 14, 15 
      Äktenskap: 4 Jul 1740 - Gryt fsg, Kristianstads län 16
         Status: 
           Barn:
                1. Johan Magnus Palm (1744-1818) 17
Augusta Horster 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: Dec 1806 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 6
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Christian Horster (1769-1819) 18 
            Mor: G. M. Salmenius (      -      ) 8
Carolina Horster 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 22 Sep 1792 - Wenersborg Fsg 6
         Döptes: 24 Sep 1792 - Wenersborg Fsg 6
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Hon bodde på bodde hos sin syster WH o svåger, Cneiff i Flo Fsg, Skararaborgs Län. 19

Föräldrar 
            Far: Christian Horster (1769-1819) 18 
            Mor: Catharina Margareta Bortvik (      -      )
Christian Horster 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 20 Mar 1769 - Bosjökloster, Malmöhus län
         Döptes: 23 Mar 1769 - Bosjökloster, Malmöhus län 20
            Dog: 2 Jan 1819 - Wenersborg Fsg 21
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han bodde år 1811 i Brinkebergskulle, Onsjö hd, Vänersborg. 22

Föräldrar 
            Far: Hans Horster (1727-1807) 23 
            Mor: Elisabeth Corvin (1734-1809) 24
Makar och barn 
1. *Catharina Margareta Bortvik (       -       )
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Elisabeth Maria Horster (1791-1876) 25 (Född inom äktenskapet)
                2. Carolina Horster (1792-      )
                3. * Wilhelmina Horster (1793-1828) 26
                4. Hans Horster (1795-1815)
                5. Hans Daniel Horster (1796-      )
                6. Maria Catharina Horster (1797-      )
                7. Maja Catharina Horster (1798-      )
                8. Olof Horster (1800-      )

2. G. M. Salmenius (       -       ) 8 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Augusta Horster (1806-      )
                2. Christian Horster (1807-      )
                3. Anders Gottfried Horster (1811-      )
Notiser
Allmänt:
Brinkebergskulle se:
http://kanaler.arnholm.nu/trollhattan/trollkullens.html
och http://kanaler.arnholm.nu/trollhattan/trollcarls.html

http://www.lysator.liu.se/runeberg/nfci/0450.html:
Trollhätte kanal
En del arbeten vid Brinkebergs-kulle blef utförd, men företaget afstannade snart på grund af penningbrist samt kunde återupptagas först 1747. År 1749 träffades aftal med konstmästaren G. A. Wiman och styckjunkaren L. Moel om utförande af kanalled från Vänern till Göteborg enligt Polhems planer. Arbetena togo nu fart. Karls graf upprensades, och vid Brinke-bergskulle anlades damm och sluss ("Tessins sluss"), fullbordade 1752.

Christian Horster 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 19 Sep 1807 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb
         Döptes: 21 Sep 1807 - Naglum Sn, Wenersborg, Älvsb 27
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Christian Horster (1769-1819) 18 
            Mor: G. M. Salmenius (      -      ) 8
Christian Horster 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 10 Feb 1734 - Gryt fsg, Kristianstads län 28
         Döptes: 17 Feb 1734 - Gryt fsg, Kristianstads län 29
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Jesper Horster (      -      ) 12 
            Mor: Sophia Hoffgard (1698-      ) 13
Christian Horster 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 1 Jul 1722 - Gryt fsg, Kristianstads län 30
         Döptes: 8 Jul 1722 - Gryt fsg, Kristianstads län 11
            Dog: 
     Begravning: 24 Jun 1725 - Gryt fsg, Kristianstads län 31
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Jesper Horster (      -      ) 12 
            Mor: Sophia Hoffgard (1698-      ) 13
Christiana Horster 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 6 Dec 1725 - Gryt fsg, Kristianstads län 32
         Döptes: 7 Dec 1725 - Gryt fsg, Kristianstads län 11
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Jesper Horster (      -      ) 12 
            Mor: Sophia Hoffgard (1698-      ) 13
Eleonora Christina Carolina Horster 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 14 Jul 1759 - Bosjökloster, Malmöhus län 24
         Döptes: 
            Dog: 26 Sep 1837 - Marstrand, Bohuslän 24
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Hans Horster (1727-1807) 23 
            Mor: Elisabeth Corvin (1734-1809) 24
Makar och barn 
1. *Sven Darin (22 Dec 1748 - 18 Jul 1828) 34, 24 
      Äktenskap: 8 Jul 1785 - Bosjökloster, Malmöhus län 24
         Status:
Elisabeth Horster 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 8 Apr 1758 - Bosjökloster, Malmöhus län 35
         Döptes: 
            Dog: 8 Okt 1815 - Vä, Kristianstads län 35
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Hans Horster (1727-1807) 23 
            Mor: Elisabeth Corvin (1734-1809) 24
Makar och barn 
1. *Johan Carsman (       -       ) 33 
      Äktenskap: 
         Status:
Elisabeth Maria Horster 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 5 Sep 1791 - Naglum, Älvsb 36
         Döptes: 
            Dog: 9 Apr 1876 - Nedre Ullerud, Värmland 36
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Christian Horster (1769-1819) 18 
            Mor: Catharina Margareta Bortvik (      -      )
Makar och barn 
1. *Carl Maule (6 Mar 1786 - 4 Feb 1841) 37, 36 
      Äktenskap: 6 Nov 1814 - Vassända-Naglum, Älvsborgs Län 25
         Status:
Elsa Maria Horster 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 5 Nov 1732 - Gryt fsg, Kristianstads län 38
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Jesper Horster (      -      ) 12 
            Mor: Sophia Hoffgard (1698-      ) 13

Källor

1. Svenskt Biografiskt Lexikon, Se son Andreas.

2. Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 31, Rydelius, Andreas. Rydelius, Andreas, dp 24 okt 1671 i Linköping,
d 1 maj 1738 i Osby, Krist. Föräldrar:
kontraktsprosten Johannes R o Katarina
Horneer. Elev i Linköpings skola o gymn,
inskr vid UU 12 okt 89, informator hos J
Bilberg (bd 4) i Örebro 93, flyttade till
Sthlm 95, informator hos C H Grönhagen
(bd 17, s 380) o kamreraren J Ruuth där,
flyttade till Lund 99, praepositus communitatis
där 24 juli 07, fil teor prof där 3 okt
10, erhöll k fullm att förutom professuren
förestå Hardeberga o Sandby pastorat,
Malm, 6 mars 25, prästv 28 april 25, tredje
teol prof vid LU o prebendekh i Stångby o
Vallkärra, Malm, 11 dec 30, andre teol
prof o kh i Uppåkra o Flackarp, Malm, 22
sept 31, TD vid UU 23 febr 32, förste teol
prof vid LU o domprost i Lund 6 sept 32,
biskop i Lund o prokansler vid LU från 18
dec 34. \endash Ogift.
R tillhörde en östgötsk prästsläkt. Han
växte upp i Fornåsa prästgård i en gammalluthersk
fromhet och visade redan i
unga år god studiebegåvning. 18 år gammal
kom han till UU där han uppmärksammades
av matematikprofessorn Johan
Bilberg, som då befordrats till teologie
professor. Denne var en av cartesianismens
främste företrädare. På grund av stridigheterna
kring cartesianismen förflyttades
Bilberg 1693 till Örebro som kyrkoherde,
och R följde då med som informator
för dennes söner och erhöll själv fortsatt
undervisning av honom. R uppmärksammades
nu genom en latinsk oration
som han höll på Linköpings gymnasium,
och han erbjöds en notariesyssla vid domkapitlet
där. I mitten av 1690-talet kom R
som informator till Sthlm. Där höll han ytterligare
en uppmärksammad latinsk oration
på Riddarhuset i kungafamiljens närvaro.
Orationen åhördes även av några besökande
professorer från LU, som rekommenderade
honom hos universitetskanslern
som adjunkt i filosofiska fakulteten.
Redan 1699 flyttade han till Lund. Någon
tjänst var emellertid inte ledig, men kanslern
tillät honom 1701 att undervisa privat.
Undervisningen kom att omfatta en
mängd ämnen och R utvecklades till en
polyhistor. 1707\endash 10 fick han inkomster
också som föreståndare för universitetets
kommunitet, som inte enbart var en utspisningsinstitution
för stipendiaterna
utan också en plats för undervisning och
övningar, särskilt disputationsövningar.
Efter tio års verksamhet vid universitetet
utan fast lön utnämndes R till professor i
teoretisk filosofi. Han var då i 40-årsåldern,
en ganska sen befordringsålder vid
denna tid. Han hade själv aldrig disputerat
för magistergraden. Som professor blev R
mycket framgångsrik, uppskattad av studenterna
och en av universitetets främste
företrädare. Ehuru en framträdande latinsk
vältalare \endash hans latinska tal utgavs
1778 med titeln Opuscula Latina \endash ivrade
han tidigare än de flesta för att också den
akademiska undervisningen skulle ske på
modersmålet. Han började själv undervisa
och använda svenska i sitt vetenskapliga
författarskap. R:s främsta lärobok är Nödiga
förnufftz öfningar för all slags studerande
ungdom, som vil hafva sunda tankar,
vilken utkom i fem volymer 1718\endash 22
med tillägg 1737, samt Sede-bok, hvar vtinnan
gifves en kårt anledning til dygder
(1731). Under hans presidium som professor
ventilerades över 100 tryckta latinska
disputationer, i många fall med ett mellan
honom och respondenten delat författarskap.
R var därtill en inte oäven poet.
Hans skaldestycken publicerades långt efter
hans död i Sv vitterhetsarbeten.
Vetenskapligt sett var R mer framträdande
som filosof än som teolog. Under
sin ungdoms studietid i Uppsala hade han
influerats av den cartesianska filosofin,
som han med tiden dock kom att stå relativt
fri från. I stället utvecklade han ett eget
filosofiskt tankesystem av tämligen eklektisk
art med inslag från den platonskt färgade
filosofi som var gångbar i Cambridge
på 1600-talet men också från tysk upplys-
ningsfilosofi, bland annat från Christian
Thomasius och Johann Franz Buddeus.
De senare hade en stark ställning i undervisningen
vid LU. Mot olika skolbildningar
stod R dock ganska fri och förbehöll sig
rätten att själv utvärdera dem och bilda sig
en egen uppfattning.
Det finns ett starkt moraliskt drag i R:s
filosofi. Människan är förpliktad till ett liv,
där hon i allt ärar Gud. Den sanna dygden
är ett centralbegrepp. Den kan uppnås genom
att alla intellektuella, moraliska och
religiösa krafter sätts in. Förnuftets övning
leder därför till dygd, som är den ledande
själsförmögenheten. Sin yttersta grund
har likväl etiken i den kristna tron. I denna
är människans bestämmelse fastlagd,
och det yttersta beviset på all sanning är
Gud.
Ett viktigt inslag i R:s filosofi är vidare
tanken på själens "innersta känsel", sensus
intimus, så som den kommer till uttryck i
hans Förnuftsövningar. Genom sig själv
äger själen medfödda idéer, men också
dessa idéer har ett sinnligt ursprung. De
går tillbaka på förnimmelser hos ett själens
eget sinne. Till detta inre sinne räknar
också R människans upplevelse av att
stå i överensstämmelse med den gudomliga
viljan. \endash Tanken på sensus intimus var
inte helt ny, men i R:s utformning kom
den att få stor betydelse i sv filosofisk tradition
under upplysningstiden.
Teologiskt sett var R ortodox, och han
följde här de dogmatiska läroböckerna.
För honom fanns ingen spänning mellan
förnuft och uppenbarelse. Tyngdpunkten
låg i sambandet mellan rätt lära och liv.
Den praktiska kristendomen med ett utpräglat
kristocentriskt drag är utmärkande.
I botten fanns emellertid en mörk syn
på människolivet och tiden. Livet var en
"korsbörda". Detta kunde också förenas
med apokalyptiska stämningar som protest
mot, som R uppfattade det, tidens
lycko- och nyttighetsideal. Också tidens
nya religiösa strömningar var honom helt
främmande. Någon förföljelse av nya religiösa
minoriteter var det dock inte fråga
om från hans sida. R:s mål var i stället att
söka övertyga och övertala teologiska motståndare.
Så tillkom t ex hans skrifter mot
den tyske radikalpietisten J C Dippel (bd
11). R svarade för det teoretiska försvaret
av den ortodoxa läran såväl i sina föreläsningar
som i skrift. Mest känd är hans Anmerkningar
til Christiani Democriti så kallada
Demonstratio evangelica … uti publiques
lectioner på Academien giorda,
som utkom i två delar 1732\endash 36. Också mot
nya religiösa svärmiska rörelser vände sig
R i skrift. Det gällde främst apokatastatiska
strömningar om alltings återvändelse. Mot
denna lära skrev han 1728 boken Nödige
och välmente påminnelser emot den så
kallade Apocatastasin panton. Den var till
stora delar riktade mot den greve Bengt
Frölich (bd 16) på Vollsjö gård, vars mystiskt
färgade livssyn gjorde att han öppet
separerade från det officiella kyrkolivet
och med tiden även landsförvisades. Redan
under sin tid som filosofiprofessor hade
R deltagit i universitetets undersökningar
mot radikalpietistiska studenter.
Trogen sin inställning försökte han övertyga
dem med förnuftsskäl och avrådde från
att ingripa med maktmedel. Det kunde
finnas en "from intention" även bakom de
felaktigaste radikala religiösa idéer.
R var en mycket uppskattad lärare som
ägnade mycket tid åt sin undervisning och
sina studenter. Detta hängde samman
med hans pedagogiska program att göra
vetenskapen mer allmänt tillgänglig, undvika
en ensidig fackutbildning och omsätta
utbildningen i praktisk handling. Hans
undervisning var välbesökt och det växte
upp kring honom en stor skara elever som
han gav avgörande impulser. Undervisningen
var även praktiskt inriktad. Det
räckte inte, som R skrev i protokollsboken
vid sitt avsked som inspektor för Gbgs nation,
att vara "vackert och väl studerad".
Det gällde också att "mer och mer polera
och pryda sitt leverne med täcka seder,
fogligt sinne och med allt det som heter
dygd". R samlade sina studenter i sitt hem
för övningar där andaktsstunder och bibelutläggning
förekom som naturliga inslag.
Inom universitetet hade R därtill en aktad
ställning och tycks ha haft god administrativ
förmåga. Han var rektor i tre omgångar
samt därtill prorektor och inspektor
för Västgöta och Gbgs nationer i sammanlagt
16 år. Nationerna var viktiga undervisningsinstrument
eftersom det där
förekom disputationsövningar under inspektors
eller kurators presidium som en
första övning i disputationsfärdighet. Det
tycks också ha varit R som till stora delar
låg bakom det reformprogram med titeln
Oförgripliga tankar som konsistoriet framlade
1723 och som rörde undervisningen i
filosofiska fakulteten.
R hade ett personligt förhållande till
studenterna. Hans grundsyn uttrycks i det
tal, De republica academica, han höll vid
rektorsskiftet 1724. Han drar där paralleller
mellan föräldrarnas förhållande till sina
barn och de akademiska lärarnas till
studenterna. Samma endräkt som naturen
låter råda mellan föräldrar och barn har
de tvingande omständigheterna upprättat
mellan de akademiska lärarna och studenterna.
Universitetet har därför ett ansvar
också för studenternas liv.
R:s övergång till teologisk fakultet 1730
medförde den förändringen att han blev
ledamot av Lunds domkapitel och fick ta
del i stiftsledningen. Inom två år var han
förste teologie professor och domprost.
Mot bakgrund av hans verksamhet är det
naturligt att han nu började förekomma
på biskopsförslag och när Lunds stift i aug
1734 uppsatte sitt förslag angående efterträdare
till Jonas Linnerius (bd 23, s 721)
erhöll R en närmast självklar röstmajoritet.
Kontakten med universitetet bibehöll han
eftersom biskopstjänsten var förenad med
uppdraget att vara prokansler. Enligt egna
uttalanden hade R vid alla biskopsval hållit
sig "så passive som en stock". Men sedan
han väl blivit biskop tog han genast ledningen
av domkapitlet och stiftet. Hans
biskopstid blev emellertid kort då han hastigt
avled mindre än fyra år efter tillträdet.
I ett programmatiskt Herdabrev til skånska
och blekingska prästerskapet som R utsände
strax efter sitt biskopstillträde 1735
angav han riktlinjerna: att värna om "den
himmelska sanningens bekännelse och
försvar" och beflita sig om "ett ostraffbart
leverne". Som ortodox teolog ansåg R att
den rätta läran skulle förenas med ett rätt
liv. Därför uppmanade han prästerna att
vara föredömen för sina församlingar. R:s
herdabrev är det äldsta bevarade skånska
herdabrev som utgetts i tryck. Det utkom
först efter hans död 1757 men trycktes senare
i nya upplagor.
Under sin korta biskopstid hann R med
två prästmöten och var en rätt flitig visitator
i församlingarna. De nya andliga rörelserna
hade också börjat vinna insteg. Den
konservativa pietismen hade en ryktbar företrädare
i malmöprästen Peter Murbeck
(bd 26). Hans väckelsepredikningar med
kritiska uttalanden mot överhet och prästerskap
ledde till förhör inför domkapitlet.
Ärendet fördes senare vidare till
världslig rätt. R utfärdade då ett cirkulärbrev
till lundastiftets präster med varningar
för pietismens kyrkokritik men också
med uppmaningar till en förnyelse av kyrkolivet.
R kom på ett något märkligt sätt i kontakt
med herrnhutismen under sin biskopstid.
Greve N L v Zinzendorf, rörelsens
grundare, var på genomresa från Sverige
till Tyskland via Danmark. I Khvn hörde
han talas om de pietistiska kretsarna kring
Murbeck i Malmö och sökte upp dem i av-
sikt att bilda en herrnhutisk krets i staden.
På Murbecks uppmaning träffade Zinzendorf
våren 1735 R i Lund. De samtalade
flera timmar om det religiösa läget. Tankeutbytet
ledde inte till något resultat men
Zinzendorf efterlämnade anteckningar
från mötet. Först många år efter R:s död
fick herrnhutismen en integrerad plats i
sv kyrkoliv.
Som biskop arbetade R också med ett
omfattande program för kyrkoreformer.
Bakgrunden till detta var 1731 års kyrkoordningsförslag,
som trycktes 1736. Lundastiftets
prästerskap hade under 1737 arbetat
med detta förslag som väntades bli
behandlat vid kommande riksdag. Med
sitt stora intresse för praktiska kyrkoreformer
var det naturligt att R var den drivande
kraften i arbetet.
R:s memorial rörande reformerna blev
hans andliga testamente. Det innehåller i
huvudsak förslag på tre områden: en förbättrad
kyrkotukt, ordnad folkundervisning
med en skola i varje församling och
en skolinspektör i varje stift samt rättvisare
befordringsgång för prästerna. För den senare
frågan föreslogs lottdragning mellan
tre präster. Det finns stora likheter \endash i
många fall verbala överensstämmelser \endash
mellan R:s memorial och det samlade yttrande
stiftets präster avgav över kyrkoordningsförslaget.
R har uppenbarligen i hög
grad påverkat prästernas utlåtande.
Det var R:s mening att vid riksdagen arbeta
för detta reformprogram. Han hann
dock själv aldrig skriva ut det; på väg till
riksdagen dikterade han det från sin dödsbädd
i Osby prästgård i slutet av april
1738. I tidigare forskning har det ibland
förväxlats med ett i radikalpietistiska kretsar
författat Andligt memorial som trycktes
i Danmark och som felaktigt på titelbladet
tillskrevs R. Däremot finns hans
egenhändiga koncept till riksdagspredikan
bevarad och har också tryckts.
R levde ogift men hade ändå ett stort
hushåll. Under professorsåren bodde han
i det gamla medeltida stenhus i Lunds
centrum som en gång innehafts av Samuel
von Pufendorf (bd 29). Hans mor och flera
systrar ingick i hans hushåll tillsammans
med tre systersöner, som där fick sin uppfostran.
Här tog R också emot studenter
och bedrev sin privata undervisning. Hans
enkla levnadsvanor tillät honom att också
ekonomiskt hjälpa andra. I sin bostad
byggde R upp ett omfattande bibliotek,
som han emellertid förlorade i en brand
1711 tillika med sin manuskriptsamling.
Han började emellertid omedelbart bygga
upp ett nytt bibliotek som med tiden blev
omfattande. Det såldes efter hans död \endash
auktionskatalogen omfattar omkring
2 000 nummer \endash och var vid auktionen
värt nära 800 dlr smt, en då avsevärd summa.
R:s bror Magnus R (1676\endash 1742) väckte
tidigt uppmärksamhet då han som ung vid
Linköpings gymnasium utan koncept föredrog
en grekisk oration. 1694 skrevs han
in vid UU, men på initiativ av brodern och
Andreas Stobæus knöts Magnus R till LU
där han blev professor i historia och poetik
1715, i vältalighet och poetik 1730 och
i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen
i skuggan av sin berömde bror. Emellertid
presiderade han vid ett stort antal
disputationer av vilka en del hade lokalhistorisk
inriktning och förebådade dem
som senare ventilerades under hans efterträdare
Sven LagerBrings (bd 22) presidium.
Filosofiskt och teologiskt stod Magnus
R på samma linje som sin bror. Från 1740
var han domprost i Lund.

3. Svenskt Biografiskt Lexikon, ur artikel om Andreas Rydelius, band 31, sid 72. R:s bror Magnus R (1676-1742) väckte
tidigt uppmärksamhet då han som ung vid
Linköpings gymnasium utan koncept föredrog
en grekisk oration. 1694 skrevs han
in vid UU, men på initiativ av brodern och
Andreas Stobæus knöts Magnus R till LU
där han blev professor i historia och poetik
1715, i vältalighet och poetik 1730 och
i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen
i skuggan av sin berömde bror. Emellertid
presiderade han vid ett stort antal
disputationer av vilka en del hade lokalhistorisk
inriktning och förebådade dem
som senare ventilerades under hans efterträdare
Sven LagerBrings (bd 22) presidium.
Filosofiskt och teologiskt stod Magnus
R på samma linje som sin bror. Från 1740
var han domprost i Lund. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop.

4. Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor.

5. (genline).

6. (genline), C:2 1776-1819 födda vigda döda.

7. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se svärsonen CM. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12.

8. (genline), C:2 1776-1819 födda, vigda döda.

9. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son JMP. .... Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse.

10. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1721
Böne Söndag d 14 Maij
Ana Sophia föd d 9 Dito
Pat: Inspectoren Horster i Qwitinge
Mat: Sophia.
Christen Mårtens hustru från Österslöf bar det.

11. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse.

12. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se sons födelse 1727.

13. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se sons födelse 1727. .... Kyrkböcker, Östra Sönnarslöv, Se dop.

14. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son JMP.

15. (genline), C:1. Den 12 Aprillis, som var 3:din Påskadag ock det åhr 1710 infalt om ... kl: 8 om Morgonen, wardt född til Werden, Studentens Hederliga ock Wällärda Hr: Andreas Palms, samt Ereborna d˙gdädla ock B(ind)... Matronans Anna Magdalena Hoborgs son i Söndangård här inthi B˙˙n påföljande Dom: quasimod Wandt ... hedersamma foräldrars B: Sondgel ock nicorperorat i ... ... Christo In.., ock fram sades .. döp... af H: K˙rckio herdens Johannis Hiersovii ... .
(Den) Ereborna d˙gdädla och B... Matronan Ingrij Margareta Leslors, ock blef Barnet kallat Johannes (överstruket) Hans, dess döpefadre var K˙rckioherden ... ... Johannes Hiersovisis, Dopvittnen til Barnet var Dnng Sti... Daniel Hiersovius, nämbdemannen Hans ...son i R˙datoffta, Nils ... ibm: ... Nils: här i B˙˙n, Kåse från ...: samt Jungfrun Hanna Baerns, ock Klockarens (Sven Bengtson)s hustru. Bindf... honom ... H: Anders ... ... ... till äfva, foräldrarna til hugnad, .....

16. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1740 nr 2
F(re)dagen d: 4 Julii copulareades Stads-Tracteuren i Christianstad H:r Johan Palm och Jungfru Anna Sophia Horster i Qwittinge.

17. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 7. Onsjö, Harjagers och Rönnebergs kontrakt.
Norrvidinge och Dagstorp. 14. Johan Magnus Palm.
J.M.P. var f. i Skräbö mölla, Gualöv, 1744 29/1, son av kirurgen Johan P., prästson från Björnekulla, och Anna Sofia Horster; inskr i Kristianstads skola 1753 7/2 ... slutligen i Lunds skola, student 1760 17/12, efter kallelse av morbrodern, prosten H. Horster i Bosjökloster, prv till dennes medhj. 1764 29/5 ... kh i N. & D. 1806 10/12, tilltr. 1808 1/5; död i N. 1818 15/6.
G. i Stehag 1776 30/3 m. Sofia Paulina Landby, f. i Landskrona 1755 12/9, död i S. 1796 23/2, dotter av kh i Brunnby Christian Langby och Botilla Catharina Sjöberg.
Barn:
- Anna Sofia, f. i S. 1776 28/12, död därst. 1801 23/6.
- Botilda Catharina, f. i S. 1778 11/9, död i Tygelsjö 1846 30/1, g. i S. 1807 9/10 m. kvarnägaren på Böösmöllan i Håstad, tituläre hovkammereraren Måns Böös, f. i Håstad 1767 11/3 (enl. husf), död på Böösmöllan 1839 2/11.
- Hedvig Charlotta, f. i S. 1780 8/6, g. m. kh i Källstorp, prosten Magnus Landberger.
- Elisabeth Fredrika, f. i S. 1785 29/11, död i Lund 1869 7/8, g. i S. 1807 1/11 m. v. notarien, slutl. akad.-räntmästaren i Lund Carl Fredrik Berling, f. i Lund 1785 16/4, död därst. 1847 19/6.

18. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se svärsonen CM. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12.

19. (genline), hfl AI:8. hfl
Björn Anundsgård Kaptensboställe 1 mtl
Indelningshafvare Majoren och Riddaren C E Cneiff
f Böne 19/11 1779
Inflyttad år 23 fr Sjöryd
Enkman 1828
Dr Wilhelmina Emerentia Flo 1/5 1816 Utfl 33 se nedan Ad 32
Son Carl Wilhelm 3/6 1819 död d 16 begr. d 23 okt 1838 Utfl 37 t Gborg
Dr Carolina Margaretha Flo 26/5 1820 Utfl. 37 t Gborg ad. 36
Dr Augusta Flo 11/10 1822 adm. 39
Demois. Carolina Horster, Vassände 3/3 1792, Näs Uppland, adm. 39
Herr Majoren Johan Adolf Börtzell f Stockholm 5/10 1801 38 år (bor) Håberg
Fru Wilhelmina Emerentia Cneiff, f Flo 1/5 1816 v. 39 se ofvan
Wigdes 23 Aug 1839
Utfl år 40 till Tunhem
.

20. födda, döpta (genline), födda, döpta 1755-1806.

21. (genline), C:2 1776-1819, födda, vigda, döda.

22. (genline), hfl Vänersborg AI:1 1810-12 Bild 13/s 11. Slussa Slussinsp. Christian Horster f 1769
H. Christ. Margareta Sallmenius 1783
dot Elisabeth 1791, d...? fl t Sept Öhredahl (?)
dot Caroline 1792
dot Wilhelmina 1794 fr Onsjö
Son Hans 1796 fl till Dahl ...? (överstruket =död)
dot Maija Christina 1798
dot Augusta 1806
son Christian 1804
son Sven 1808
Son Anders Gottfrid 1811.

23. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Ser 2.12, sid 597 f. .... Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse. .... Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 Bild126/118
. 1742
515. Hans Horster, son af inspektoren Jesper H., i Gryt 1723, prv 20 sept 1749; kh i Bosjökloster 1754 och i Esphult 1789; + 25 maj 1807.
Om hans process med Per Sommar se Cavallins Herdaminnen.
Kusin med 451. Gift i Bosjökloster 1755 med Elisabeth Corvin (1734-1809), dotter af 187. Söner: Johan Wilhelm (f 1763; stud. skån. 1778; rådman i Sölvesborg med borgmästares titel; (+ 1832)
Christian f 1769; stud. skån. 1783; öfverinspector; + 1819
Olof Gottfrid, f 1770; stud skån 1783; kh i Vidtskiöfle; + 1823.

24. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

25. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.

26. Föreningen Släktdata på internet, Giftermålsreg. SD-kod: 158001V14 Förs.: Vänersborg/P Vigda Period: 1776-1860 VANBG-V4.TXT (http://sd.datatorget.educ.goteborg.se/), Se giftermål 1815. SD-kod: 158001V14 Förs.: Vänersborg (P) Vigda Period: 1776-1860 Innehåller även Vassända-Naglum och Väne-Ryr. Inkl. tidigar distr VANBG-V3 Avser både lands- och stadsförs. Antal: 2770 poster Läst av: Anna-Lisa Berglund o Rune Karlsson, reg. av: Thomas Olofs .... Födelseregister SD-kod: 158001F17 Förs.: Vänersborg (P) Födda Period: 1776-1860, /* Kan detta vara rätt? /MWJ */
Löpnr: 11380
Födelsedatum: 1793-10-01
Dopdatum: 1793-10-03
Kön: K
Förnamn: Wilhelmina
Adress: wid BBK
M titel: Bokhållare
M förnamn: Christ.
M efternamn: Horster
K efternamn: Bortwik. Avser stads- och landsförsaml. Innehåller även Vassända-Naglum och Väne-Ryr. Inkluderar VANBG-F3 Antal: 8428 poster Läst av: Anna-Lisa Berglund och Rune Karlsson, reg.av: Thomas Olofsson, Yvette Hedlund och Kerstin Johansson, kontr. av: A-L Berglund, Yvonne Johansson och Ann-Marie Svensson, allt för Trollhätteb. och Vänersb. Släktforskare

27. (genline), C:2 176-1819 födda vigda döda.

28. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se dop.

29. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1734
Nr 2)
6 .oica Sexagesima d: 17 Febr: döptes ett barn vid namn Christ(ian) som föddes d: 10 ejusdem
Pater H:r Inspector Jesper Horster i Qwittinge
Mater Sophia Hoffgard.
Susc: Kyrkioherden H:r Hans Horsters hustru i (Odalnånger).
Testes
H:r Lieutenant Carl Otto Borneman
H:r Cornet Johan Borneman
Jungfru Lena Stina From ifrån ...
Jungfru Caisa Moden ifrån Wanåhs.
not: Elena Christina From född i Simrishamn, syster gift med pastor Thomeus i Hjärsås.

30. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. Mde Trinitat d 8 Juli
Christian föd d 1 Juli
Pat: Inspectoren Horster i Qwitlinge
Mat: Sophia.

31. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. Sancte Hans Dag d 24 Junii
Christian och Hans
Hr Inspector Horstens Sönner ifrån Qwittinge.

32. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1725
Tid... d. 7 Decembr döptes Inspectorens barn på ... ... ... Christiana född 6 dito
Pat: Jesper Horster i Qvitlinge
Mat: Sophia
Högvälborna Hr Baron och Landshöfdingen Samuel von H˙ltens fru från Christianstad bar det.
Faddrar
Högwälborna Hr Baron och Landshöfdingen från Christianstad
Assessoren Wählborna Hr Gustaf Erenkrona från Åhrhus
Högvälborna Baronessan til Uklo..åhs.
Maia Horsters i Hinnbåhs.

33. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12.

34. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern.

35. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namnet.

36. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

37. Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 96. 40. Maule, Carl
F 6/3 1786 i Gbg (Domk), son av krigsrådet Jacob Maule o Christiana Lundh; död 4/2 1841 i Ed (Värmland).
Ulöjtn (minderårig) vid art i Gbg 1787 ...kapt 1813, avsked 1821. Deltog i krigen mot Pommern, 1807 o mot Norge 1808-09 o 1813-14.
Ägde Irvingsholm i Tysslinge (Ör). Gift 6/11 1814 i Vassända-Naglum (Älvsb) m Elisabeth Maria Horster, f 5/9 1791 i Naglum, Älvsb), dtr av slussinspektor Christian Horster och Catharina Margareta Bortvik; död 9/4 1876 i Nedre Ullerud (Värml).

38. Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1732
22:dra Trinitatis den 5. Novembris
Elsa Maria
Fadren Inspectoren H:r Jesper Horster uti Qiwittinge
Modren Sopohia
Kyrkioherdens H:r Magni G˙llicks hustru bar det.
Faddrar
Lieutnanten Wählborne H:r Carl Gustaf Thiel i Qwiinge.

Källor

1 Svenskt Biografiskt Lexikon, Se son Andreas.

2 Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 31, Rydelius, Andreas. Rydelius, Andreas, dp 24 okt 1671 i Linköping,
d 1 maj 1738 i Osby, Krist. Föräldrar:
kontraktsprosten Johannes R o Katarina
Horneer. Elev i Linköpings skola o gymn,
inskr vid UU 12 okt 89, informator hos J
Bilberg (bd 4) i Örebro 93, flyttade till
Sthlm 95, informator hos C H Grönhagen
(bd 17, s 380) o kamreraren J Ruuth där,
flyttade till Lund 99, praepositus communitatis
där 24 juli 07, fil teor prof där 3 okt
10, erhöll k fullm att förutom professuren
förestå Hardeberga o Sandby pastorat,
Malm, 6 mars 25, prästv 28 april 25, tredje
teol prof vid LU o prebendekh i Stångby o
Vallkärra, Malm, 11 dec 30, andre teol
prof o kh i Uppåkra o Flackarp, Malm, 22
sept 31, TD vid UU 23 febr 32, förste teol
prof vid LU o domprost i Lund 6 sept 32,
biskop i Lund o prokansler vid LU från 18
dec 34. \endash Ogift.
R tillhörde en östgötsk prästsläkt. Han
växte upp i Fornåsa prästgård i en gammalluthersk
fromhet och visade redan i
unga år god studiebegåvning. 18 år gammal
kom han till UU där han uppmärksammades
av matematikprofessorn Johan
Bilberg, som då befordrats till teologie
professor. Denne var en av cartesianismens
främste företrädare. På grund av stridigheterna
kring cartesianismen förflyttades
Bilberg 1693 till Örebro som kyrkoherde,
och R följde då med som informator
för dennes söner och erhöll själv fortsatt
undervisning av honom. R uppmärksammades
nu genom en latinsk oration
som han höll på Linköpings gymnasium,
och han erbjöds en notariesyssla vid domkapitlet
där. I mitten av 1690-talet kom R
som informator till Sthlm. Där höll han ytterligare
en uppmärksammad latinsk oration
på Riddarhuset i kungafamiljens närvaro.
Orationen åhördes även av några besökande
professorer från LU, som rekommenderade
honom hos universitetskanslern
som adjunkt i filosofiska fakulteten.
Redan 1699 flyttade han till Lund. Någon
tjänst var emellertid inte ledig, men kanslern
tillät honom 1701 att undervisa privat.
Undervisningen kom att omfatta en
mängd ämnen och R utvecklades till en
polyhistor. 1707\endash 10 fick han inkomster
också som föreståndare för universitetets
kommunitet, som inte enbart var en utspisningsinstitution
för stipendiaterna
utan också en plats för undervisning och
övningar, särskilt disputationsövningar.
Efter tio års verksamhet vid universitetet
utan fast lön utnämndes R till professor i
teoretisk filosofi. Han var då i 40-årsåldern,
en ganska sen befordringsålder vid
denna tid. Han hade själv aldrig disputerat
för magistergraden. Som professor blev R
mycket framgångsrik, uppskattad av studenterna
och en av universitetets främste
företrädare. Ehuru en framträdande latinsk
vältalare \endash hans latinska tal utgavs
1778 med titeln Opuscula Latina \endash ivrade
han tidigare än de flesta för att också den
akademiska undervisningen skulle ske på
modersmålet. Han började själv undervisa
och använda svenska i sitt vetenskapliga
författarskap. R:s främsta lärobok är Nödiga
förnufftz öfningar för all slags studerande
ungdom, som vil hafva sunda tankar,
vilken utkom i fem volymer 1718\endash 22
med tillägg 1737, samt Sede-bok, hvar vtinnan
gifves en kårt anledning til dygder
(1731). Under hans presidium som professor
ventilerades över 100 tryckta latinska
disputationer, i många fall med ett mellan
honom och respondenten delat författarskap.
R var därtill en inte oäven poet.
Hans skaldestycken publicerades långt efter
hans död i Sv vitterhetsarbeten.
Vetenskapligt sett var R mer framträdande
som filosof än som teolog. Under
sin ungdoms studietid i Uppsala hade han
influerats av den cartesianska filosofin,
som han med tiden dock kom att stå relativt
fri från. I stället utvecklade han ett eget
filosofiskt tankesystem av tämligen eklektisk
art med inslag från den platonskt färgade
filosofi som var gångbar i Cambridge
på 1600-talet men också från tysk upplys-
ningsfilosofi, bland annat från Christian
Thomasius och Johann Franz Buddeus.
De senare hade en stark ställning i undervisningen
vid LU. Mot olika skolbildningar
stod R dock ganska fri och förbehöll sig
rätten att själv utvärdera dem och bilda sig
en egen uppfattning.
Det finns ett starkt moraliskt drag i R:s
filosofi. Människan är förpliktad till ett liv,
där hon i allt ärar Gud. Den sanna dygden
är ett centralbegrepp. Den kan uppnås genom
att alla intellektuella, moraliska och
religiösa krafter sätts in. Förnuftets övning
leder därför till dygd, som är den ledande
själsförmögenheten. Sin yttersta grund
har likväl etiken i den kristna tron. I denna
är människans bestämmelse fastlagd,
och det yttersta beviset på all sanning är
Gud.
Ett viktigt inslag i R:s filosofi är vidare
tanken på själens "innersta känsel", sensus
intimus, så som den kommer till uttryck i
hans Förnuftsövningar. Genom sig själv
äger själen medfödda idéer, men också
dessa idéer har ett sinnligt ursprung. De
går tillbaka på förnimmelser hos ett själens
eget sinne. Till detta inre sinne räknar
också R människans upplevelse av att
stå i överensstämmelse med den gudomliga
viljan. \endash Tanken på sensus intimus var
inte helt ny, men i R:s utformning kom
den att få stor betydelse i sv filosofisk tradition
under upplysningstiden.
Teologiskt sett var R ortodox, och han
följde här de dogmatiska läroböckerna.
För honom fanns ingen spänning mellan
förnuft och uppenbarelse. Tyngdpunkten
låg i sambandet mellan rätt lära och liv.
Den praktiska kristendomen med ett utpräglat
kristocentriskt drag är utmärkande.
I botten fanns emellertid en mörk syn
på människolivet och tiden. Livet var en
"korsbörda". Detta kunde också förenas
med apokalyptiska stämningar som protest
mot, som R uppfattade det, tidens
lycko- och nyttighetsideal. Också tidens
nya religiösa strömningar var honom helt
främmande. Någon förföljelse av nya religiösa
minoriteter var det dock inte fråga
om från hans sida. R:s mål var i stället att
söka övertyga och övertala teologiska motståndare.
Så tillkom t ex hans skrifter mot
den tyske radikalpietisten J C Dippel (bd
11). R svarade för det teoretiska försvaret
av den ortodoxa läran såväl i sina föreläsningar
som i skrift. Mest känd är hans Anmerkningar
til Christiani Democriti så kallada
Demonstratio evangelica … uti publiques
lectioner på Academien giorda,
som utkom i två delar 1732\endash 36. Också mot
nya religiösa svärmiska rörelser vände sig
R i skrift. Det gällde främst apokatastatiska
strömningar om alltings återvändelse. Mot
denna lära skrev han 1728 boken Nödige
och välmente påminnelser emot den så
kallade Apocatastasin panton. Den var till
stora delar riktade mot den greve Bengt
Frölich (bd 16) på Vollsjö gård, vars mystiskt
färgade livssyn gjorde att han öppet
separerade från det officiella kyrkolivet
och med tiden även landsförvisades. Redan
under sin tid som filosofiprofessor hade
R deltagit i universitetets undersökningar
mot radikalpietistiska studenter.
Trogen sin inställning försökte han övertyga
dem med förnuftsskäl och avrådde från
att ingripa med maktmedel. Det kunde
finnas en "from intention" även bakom de
felaktigaste radikala religiösa idéer.
R var en mycket uppskattad lärare som
ägnade mycket tid åt sin undervisning och
sina studenter. Detta hängde samman
med hans pedagogiska program att göra
vetenskapen mer allmänt tillgänglig, undvika
en ensidig fackutbildning och omsätta
utbildningen i praktisk handling. Hans
undervisning var välbesökt och det växte
upp kring honom en stor skara elever som
han gav avgörande impulser. Undervisningen
var även praktiskt inriktad. Det
räckte inte, som R skrev i protokollsboken
vid sitt avsked som inspektor för Gbgs nation,
att vara "vackert och väl studerad".
Det gällde också att "mer och mer polera
och pryda sitt leverne med täcka seder,
fogligt sinne och med allt det som heter
dygd". R samlade sina studenter i sitt hem
för övningar där andaktsstunder och bibelutläggning
förekom som naturliga inslag.
Inom universitetet hade R därtill en aktad
ställning och tycks ha haft god administrativ
förmåga. Han var rektor i tre omgångar
samt därtill prorektor och inspektor
för Västgöta och Gbgs nationer i sammanlagt
16 år. Nationerna var viktiga undervisningsinstrument
eftersom det där
förekom disputationsövningar under inspektors
eller kurators presidium som en
första övning i disputationsfärdighet. Det
tycks också ha varit R som till stora delar
låg bakom det reformprogram med titeln
Oförgripliga tankar som konsistoriet framlade
1723 och som rörde undervisningen i
filosofiska fakulteten.
R hade ett personligt förhållande till
studenterna. Hans grundsyn uttrycks i det
tal, De republica academica, han höll vid
rektorsskiftet 1724. Han drar där paralleller
mellan föräldrarnas förhållande till sina
barn och de akademiska lärarnas till
studenterna. Samma endräkt som naturen
låter råda mellan föräldrar och barn har
de tvingande omständigheterna upprättat
mellan de akademiska lärarna och studenterna.
Universitetet har därför ett ansvar
också för studenternas liv.
R:s övergång till teologisk fakultet 1730
medförde den förändringen att han blev
ledamot av Lunds domkapitel och fick ta
del i stiftsledningen. Inom två år var han
förste teologie professor och domprost.
Mot bakgrund av hans verksamhet är det
naturligt att han nu började förekomma
på biskopsförslag och när Lunds stift i aug
1734 uppsatte sitt förslag angående efterträdare
till Jonas Linnerius (bd 23, s 721)
erhöll R en närmast självklar röstmajoritet.
Kontakten med universitetet bibehöll han
eftersom biskopstjänsten var förenad med
uppdraget att vara prokansler. Enligt egna
uttalanden hade R vid alla biskopsval hållit
sig "så passive som en stock". Men sedan
han väl blivit biskop tog han genast ledningen
av domkapitlet och stiftet. Hans
biskopstid blev emellertid kort då han hastigt
avled mindre än fyra år efter tillträdet.
I ett programmatiskt Herdabrev til skånska
och blekingska prästerskapet som R utsände
strax efter sitt biskopstillträde 1735
angav han riktlinjerna: att värna om "den
himmelska sanningens bekännelse och
försvar" och beflita sig om "ett ostraffbart
leverne". Som ortodox teolog ansåg R att
den rätta läran skulle förenas med ett rätt
liv. Därför uppmanade han prästerna att
vara föredömen för sina församlingar. R:s
herdabrev är det äldsta bevarade skånska
herdabrev som utgetts i tryck. Det utkom
först efter hans död 1757 men trycktes senare
i nya upplagor.
Under sin korta biskopstid hann R med
två prästmöten och var en rätt flitig visitator
i församlingarna. De nya andliga rörelserna
hade också börjat vinna insteg. Den
konservativa pietismen hade en ryktbar företrädare
i malmöprästen Peter Murbeck
(bd 26). Hans väckelsepredikningar med
kritiska uttalanden mot överhet och prästerskap
ledde till förhör inför domkapitlet.
Ärendet fördes senare vidare till
världslig rätt. R utfärdade då ett cirkulärbrev
till lundastiftets präster med varningar
för pietismens kyrkokritik men också
med uppmaningar till en förnyelse av kyrkolivet.
R kom på ett något märkligt sätt i kontakt
med herrnhutismen under sin biskopstid.
Greve N L v Zinzendorf, rörelsens
grundare, var på genomresa från Sverige
till Tyskland via Danmark. I Khvn hörde
han talas om de pietistiska kretsarna kring
Murbeck i Malmö och sökte upp dem i av-
sikt att bilda en herrnhutisk krets i staden.
På Murbecks uppmaning träffade Zinzendorf
våren 1735 R i Lund. De samtalade
flera timmar om det religiösa läget. Tankeutbytet
ledde inte till något resultat men
Zinzendorf efterlämnade anteckningar
från mötet. Först många år efter R:s död
fick herrnhutismen en integrerad plats i
sv kyrkoliv.
Som biskop arbetade R också med ett
omfattande program för kyrkoreformer.
Bakgrunden till detta var 1731 års kyrkoordningsförslag,
som trycktes 1736. Lundastiftets
prästerskap hade under 1737 arbetat
med detta förslag som väntades bli
behandlat vid kommande riksdag. Med
sitt stora intresse för praktiska kyrkoreformer
var det naturligt att R var den drivande
kraften i arbetet.
R:s memorial rörande reformerna blev
hans andliga testamente. Det innehåller i
huvudsak förslag på tre områden: en förbättrad
kyrkotukt, ordnad folkundervisning
med en skola i varje församling och
en skolinspektör i varje stift samt rättvisare
befordringsgång för prästerna. För den senare
frågan föreslogs lottdragning mellan
tre präster. Det finns stora likheter \endash i
många fall verbala överensstämmelser \endash
mellan R:s memorial och det samlade yttrande
stiftets präster avgav över kyrkoordningsförslaget.
R har uppenbarligen i hög
grad påverkat prästernas utlåtande.
Det var R:s mening att vid riksdagen arbeta
för detta reformprogram. Han hann
dock själv aldrig skriva ut det; på väg till
riksdagen dikterade han det från sin dödsbädd
i Osby prästgård i slutet av april
1738. I tidigare forskning har det ibland
förväxlats med ett i radikalpietistiska kretsar
författat Andligt memorial som trycktes
i Danmark och som felaktigt på titelbladet
tillskrevs R. Däremot finns hans
egenhändiga koncept till riksdagspredikan
bevarad och har också tryckts.
R levde ogift men hade ändå ett stort
hushåll. Under professorsåren bodde han
i det gamla medeltida stenhus i Lunds
centrum som en gång innehafts av Samuel
von Pufendorf (bd 29). Hans mor och flera
systrar ingick i hans hushåll tillsammans
med tre systersöner, som där fick sin uppfostran.
Här tog R också emot studenter
och bedrev sin privata undervisning. Hans
enkla levnadsvanor tillät honom att också
ekonomiskt hjälpa andra. I sin bostad
byggde R upp ett omfattande bibliotek,
som han emellertid förlorade i en brand
1711 tillika med sin manuskriptsamling.
Han började emellertid omedelbart bygga
upp ett nytt bibliotek som med tiden blev
omfattande. Det såldes efter hans död \endash
auktionskatalogen omfattar omkring
2 000 nummer \endash och var vid auktionen
värt nära 800 dlr smt, en då avsevärd summa.
R:s bror Magnus R (1676\endash 1742) väckte
tidigt uppmärksamhet då han som ung vid
Linköpings gymnasium utan koncept föredrog
en grekisk oration. 1694 skrevs han
in vid UU, men på initiativ av brodern och
Andreas Stobæus knöts Magnus R till LU
där han blev professor i historia och poetik
1715, i vältalighet och poetik 1730 och
i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen
i skuggan av sin berömde bror. Emellertid
presiderade han vid ett stort antal
disputationer av vilka en del hade lokalhistorisk
inriktning och förebådade dem
som senare ventilerades under hans efterträdare
Sven LagerBrings (bd 22) presidium.
Filosofiskt och teologiskt stod Magnus
R på samma linje som sin bror. Från 1740
var han domprost i Lund.

3 Svenskt Biografiskt Lexikon, ur artikel om Andreas Rydelius, band 31, sid 72. R:s bror Magnus R (1676-1742) väckte
tidigt uppmärksamhet då han som ung vid
Linköpings gymnasium utan koncept föredrog
en grekisk oration. 1694 skrevs han
in vid UU, men på initiativ av brodern och
Andreas Stobæus knöts Magnus R till LU
där han blev professor i historia och poetik
1715, i vältalighet och poetik 1730 och
i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen
i skuggan av sin berömde bror. Emellertid
presiderade han vid ett stort antal
disputationer av vilka en del hade lokalhistorisk
inriktning och förebådade dem
som senare ventilerades under hans efterträdare
Sven LagerBrings (bd 22) presidium.
Filosofiskt och teologiskt stod Magnus
R på samma linje som sin bror. Från 1740
var han domprost i Lund. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop.

4 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor.

5 (genline).

6 (genline), C:2 1776-1819 födda vigda döda.

7 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se svärsonen CM. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12.

8 (genline), C:2 1776-1819 födda, vigda döda.

9 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son JMP. .... Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse.

10 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1721
Böne Söndag d 14 Maij
Ana Sophia föd d 9 Dito
Pat: Inspectoren Horster i Qwitinge
Mat: Sophia.
Christen Mårtens hustru från Österslöf bar det.

11 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse.

12 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se sons födelse 1727.

13 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se sons födelse 1727. .... Kyrkböcker, Östra Sönnarslöv, Se dop.

14 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se son JMP.

15 (genline), C:1. Den 12 Aprillis, som var 3:din Påskadag ock det åhr 1710 infalt om ... kl: 8 om Morgonen, wardt född til Werden, Studentens Hederliga ock Wällärda Hr: Andreas Palms, samt Ereborna d˙gdädla ock B(ind)... Matronans Anna Magdalena Hoborgs son i Söndangård här inthi B˙˙n påföljande Dom: quasimod Wandt ... hedersamma foräldrars B: Sondgel ock nicorperorat i ... ... Christo In.., ock fram sades .. döp... af H: K˙rckio herdens Johannis Hiersovii ... .
(Den) Ereborna d˙gdädla och B... Matronan Ingrij Margareta Leslors, ock blef Barnet kallat Johannes (överstruket) Hans, dess döpefadre var K˙rckioherden ... ... Johannes Hiersovisis, Dopvittnen til Barnet var Dnng Sti... Daniel Hiersovius, nämbdemannen Hans ...son i R˙datoffta, Nils ... ibm: ... Nils: här i B˙˙n, Kåse från ...: samt Jungfrun Hanna Baerns, ock Klockarens (Sven Bengtson)s hustru. Bindf... honom ... H: Anders ... ... ... till äfva, foräldrarna til hugnad, .....

16 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1740 nr 2
F(re)dagen d: 4 Julii copulareades Stads-Tracteuren i Christianstad H:r Johan Palm och Jungfru Anna Sophia Horster i Qwittinge.

17 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 7. Onsjö, Harjagers och Rönnebergs kontrakt.
Norrvidinge och Dagstorp. 14. Johan Magnus Palm.
J.M.P. var f. i Skräbö mölla, Gualöv, 1744 29/1, son av kirurgen Johan P., prästson från Björnekulla, och Anna Sofia Horster; inskr i Kristianstads skola 1753 7/2 ... slutligen i Lunds skola, student 1760 17/12, efter kallelse av morbrodern, prosten H. Horster i Bosjökloster, prv till dennes medhj. 1764 29/5 ... kh i N. & D. 1806 10/12, tilltr. 1808 1/5; död i N. 1818 15/6.
G. i Stehag 1776 30/3 m. Sofia Paulina Landby, f. i Landskrona 1755 12/9, död i S. 1796 23/2, dotter av kh i Brunnby Christian Langby och Botilla Catharina Sjöberg.
Barn:
- Anna Sofia, f. i S. 1776 28/12, död därst. 1801 23/6.
- Botilda Catharina, f. i S. 1778 11/9, död i Tygelsjö 1846 30/1, g. i S. 1807 9/10 m. kvarnägaren på Böösmöllan i Håstad, tituläre hovkammereraren Måns Böös, f. i Håstad 1767 11/3 (enl. husf), död på Böösmöllan 1839 2/11.
- Hedvig Charlotta, f. i S. 1780 8/6, g. m. kh i Källstorp, prosten Magnus Landberger.
- Elisabeth Fredrika, f. i S. 1785 29/11, död i Lund 1869 7/8, g. i S. 1807 1/11 m. v. notarien, slutl. akad.-räntmästaren i Lund Carl Fredrik Berling, f. i Lund 1785 16/4, död därst. 1847 19/6.

18 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se svärsonen CM. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12.

19 (genline), hfl AI:8. hfl
Björn Anundsgård Kaptensboställe 1 mtl
Indelningshafvare Majoren och Riddaren C E Cneiff
f Böne 19/11 1779
Inflyttad år 23 fr Sjöryd
Enkman 1828
Dr Wilhelmina Emerentia Flo 1/5 1816 Utfl 33 se nedan Ad 32
Son Carl Wilhelm 3/6 1819 död d 16 begr. d 23 okt 1838 Utfl 37 t Gborg
Dr Carolina Margaretha Flo 26/5 1820 Utfl. 37 t Gborg ad. 36
Dr Augusta Flo 11/10 1822 adm. 39
Demois. Carolina Horster, Vassände 3/3 1792, Näs Uppland, adm. 39
Herr Majoren Johan Adolf Börtzell f Stockholm 5/10 1801 38 år (bor) Håberg
Fru Wilhelmina Emerentia Cneiff, f Flo 1/5 1816 v. 39 se ofvan
Wigdes 23 Aug 1839
Utfl år 40 till Tunhem
.

20 födda, döpta (genline), födda, döpta 1755-1806.

21 (genline), C:2 1776-1819, födda, vigda, döda.

22 (genline), hfl Vänersborg AI:1 1810-12 Bild 13/s 11. Slussa Slussinsp. Christian Horster f 1769
H. Christ. Margareta Sallmenius 1783
dot Elisabeth 1791, d...? fl t Sept Öhredahl (?)
dot Caroline 1792
dot Wilhelmina 1794 fr Onsjö
Son Hans 1796 fl till Dahl ...? (överstruket =död)
dot Maija Christina 1798
dot Augusta 1806
son Christian 1804
son Sven 1808
Son Anders Gottfrid 1811.

23 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Ser 2.12, sid 597 f. .... Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se födelse. .... Sjöström, Carl, Blekingska nationen i Lund, Sjöström:1 Bild126/118
. 1742
515. Hans Horster, son af inspektoren Jesper H., i Gryt 1723, prv 20 sept 1749; kh i Bosjökloster 1754 och i Esphult 1789; + 25 maj 1807.
Om hans process med Per Sommar se Cavallins Herdaminnen.
Kusin med 451. Gift i Bosjökloster 1755 med Elisabeth Corvin (1734-1809), dotter af 187. Söner: Johan Wilhelm (f 1763; stud. skån. 1778; rådman i Sölvesborg med borgmästares titel; (+ 1832)
Christian f 1769; stud. skån. 1783; öfverinspector; + 1819
Olof Gottfrid, f 1770; stud skån 1783; kh i Vidtskiöfle; + 1823.

24 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

25 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se maken.

26 Föreningen Släktdata på internet, Giftermålsreg. SD-kod: 158001V14 Förs.: Vänersborg/P Vigda Period: 1776-1860 VANBG-V4.TXT (http://sd.datatorget.educ.goteborg.se/), Se giftermål 1815. SD-kod: 158001V14 Förs.: Vänersborg (P) Vigda Period: 1776-1860 Innehåller även Vassända-Naglum och Väne-Ryr. Inkl. tidigar distr VANBG-V3 Avser både lands- och stadsförs. Antal: 2770 poster Läst av: Anna-Lisa Berglund o Rune Karlsson, reg. av: Thomas Olofs .... Födelseregister SD-kod: 158001F17 Förs.: Vänersborg (P) Födda Period: 1776-1860, /* Kan detta vara rätt? /MWJ */
Löpnr: 11380
Födelsedatum: 1793-10-01
Dopdatum: 1793-10-03
Kön: K
Förnamn: Wilhelmina
Adress: wid BBK
M titel: Bokhållare
M förnamn: Christ.
M efternamn: Horster
K efternamn: Bortwik. Avser stads- och landsförsaml. Innehåller även Vassända-Naglum och Väne-Ryr. Inkluderar VANBG-F3 Antal: 8428 poster Läst av: Anna-Lisa Berglund och Rune Karlsson, reg.av: Thomas Olofsson, Yvette Hedlund och Kerstin Johansson, kontr. av: A-L Berglund, Yvonne Johansson och Ann-Marie Svensson, allt för Trollhätteb. och Vänersb. Släktforskare

27 (genline), C:2 176-1819 födda vigda döda.

28 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, Se dop.

29 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1734
Nr 2)
6 .oica Sexagesima d: 17 Febr: döptes ett barn vid namn Christ(ian) som föddes d: 10 ejusdem
Pater H:r Inspector Jesper Horster i Qwittinge
Mater Sophia Hoffgard.
Susc: Kyrkioherden H:r Hans Horsters hustru i (Odalnånger).
Testes
H:r Lieutenant Carl Otto Borneman
H:r Cornet Johan Borneman
Jungfru Lena Stina From ifrån ...
Jungfru Caisa Moden ifrån Wanåhs.
not: Elena Christina From född i Simrishamn, syster gift med pastor Thomeus i Hjärsås.

30 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. Mde Trinitat d 8 Juli
Christian föd d 1 Juli
Pat: Inspectoren Horster i Qwitlinge
Mat: Sophia.

31 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. Sancte Hans Dag d 24 Junii
Christian och Hans
Hr Inspector Horstens Sönner ifrån Qwittinge.

32 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1725
Tid... d. 7 Decembr döptes Inspectorens barn på ... ... ... Christiana född 6 dito
Pat: Jesper Horster i Qvitlinge
Mat: Sophia
Högvälborna Hr Baron och Landshöfdingen Samuel von H˙ltens fru från Christianstad bar det.
Faddrar
Högwälborna Hr Baron och Landshöfdingen från Christianstad
Assessoren Wählborna Hr Gustaf Erenkrona från Åhrhus
Högvälborna Baronessan til Uklo..åhs.
Maia Horsters i Hinnbåhs.

33 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12.

34 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern.

35 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namnet.

36 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

37 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 96. 40. Maule, Carl
F 6/3 1786 i Gbg (Domk), son av krigsrådet Jacob Maule o Christiana Lundh; död 4/2 1841 i Ed (Värmland).
Ulöjtn (minderårig) vid art i Gbg 1787 ...kapt 1813, avsked 1821. Deltog i krigen mot Pommern, 1807 o mot Norge 1808-09 o 1813-14.
Ägde Irvingsholm i Tysslinge (Ör). Gift 6/11 1814 i Vassända-Naglum (Älvsb) m Elisabeth Maria Horster, f 5/9 1791 i Naglum, Älvsb), dtr av slussinspektor Christian Horster och Catharina Margareta Bortvik; död 9/4 1876 i Nedre Ullerud (Värml).

38 Kyrkböcker, Gryts fsg, Kristianstads län, C:2. 1732
22:dra Trinitatis den 5. Novembris
Elsa Maria
Fadren Inspectoren H:r Jesper Horster uti Qiwittinge
Modren Sopohia
Kyrkioherdens H:r Magni G˙llicks hustru bar det.
Faddrar
Lieutnanten Wählborne H:r Carl Gustaf Thiel i Qwiinge.

Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia