Eva Kiellman
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Lars Kiellman ( - ) Mor: Anna Osenhielm ( - )
Makar och barn
1. *Herman Hertell (1679 - 1739) 1 Äktenskap: Status: Barn: 1. Hedvig Catharina Hertell ( - ) (Född inom äktenskapet)Lars Kiellman
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Kronofogde. 1
Makar och barn
1. *Anna Osenhielm ( - ) 1 Äktenskap: Status: Barn: 1. Eva Kiellman ( - ) (Född inom äktenskapet)Gjertrud Kierrulff
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Holger Liefferts (1698 - 1756) 3, 3 Äktenskap: Status:Greta Maja Kihlgren
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1775 4 Döptes: Dog: 1849 4 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Joseph Stäck (1775 - 1849) 4 Äktenskap: 1801 4 Status: Barn: 1. Anna Catharina Stäck (1808-1875) (Född inom äktenskapet) 2. J M Stäck ( - ) 5 (Född inom äktenskapet)Johan Kihlgren
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Kyrkoherde i Frenninge, Malmöhus län. 6
Makar och barn
1. *Sara Wankif (31 Okt 1731 - ) 7, 7 Äktenskap: Status:Levande
Kön: K
Föräldrar
Far: Bengt Kilberg (1914-1997) 8 Mor: Karin Odqvist (1922-1986) 9Bengt Kilberg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 29 Nov 1914 Döptes: Dog: 4 Feb 1997 10 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Levande Mor: Märta Fürst (Efter 1890- )
Makar och barn
1. *Karin Odqvist (2 Jan 1922 - 31 Jan 1986) 9, 11 Äktenskap: 26 Maj 1945 12 Status: Barn: 1. Levande 2. LevandeLevande
Kön: K
Föräldrar
Far: Bengt Kilberg (1914-1997) 8 Mor: Karin Odqvist (1922-1986) 9Stina Kilberg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 18 sept 1917 14 Döptes: Dog: 12 Jul 1998 15 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Levande Mor: Märta Fürst (Efter 1890- )
Makar och barn
1. *Gunnar Nyman (2 Apr 1915 - 25 Feb 1990) 16, 17 Äktenskap: Status: Barn: 1. Levande 2. Levande 3. Levande 4. LevandeLevande
Kön: M
Makar och barn
1. *Märta Fürst (Efter 1890 - ) 18 Äktenskap: Status: Barn: 1. Bengt Kilberg (1914-1997) 8 (Född inom äktenskapet) 2. Stina Kilberg ( -1998) 13 (Född inom äktenskapet)Anna Elisabet Kindstrand
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson (1783 - 1857) 20, 19 Äktenskap: Status: Barn: 1. Erik Georg Danielsson (1815-1881) 21 (Född inom äktenskapet)Anna Margareta Kiökkemeister
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Johan Nolén ( - ) 22 Äktenskap: Status: Barn: 1. * Christina *Philippa* Nolén (1746-1842) 23Johanne Kjeldsen
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Thøger Brøchner ( - ) 25 Äktenskap: Status: Barn: 1. Marie Magdalene Elisabeth Bröchner (1813-1849) 26 (Född inom äktenskapet)Johanna Kjellander
Kön: K
Personinformation
Föddes: 27 Dec 1833 - Höör fsg, Malmöhus län 28 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Tyke Andersson Kjellander ( - ) 29 Mor:
Makar och barn
1. *Claes Johan Ferdinand Bokelund (6 Jan 1838 - ) 27, 30 Äktenskap: 26 Maj 1861 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 31 Status: Barn: 1. Johan Alfred Boklund (1860- ) 32 2. Axel Ferdinand Bokelund (1865- ) 33 3. Claes Gotthard Bokelund (1869- ) 34 4. Hilda Gustafva Bokelund (1871- ) 35 5. Maria Louise Bokelund (1873- ) 36Tyke Andersson Kjellander
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Murare år 1861. 29
Makar och barn
Barn: 1. Johanna Kjellander (1833- ) 27
Källor
1. Släkten från gårdarna/ Hans Key-Åberg 1945.
2. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Se makens broder Christian Lorentz.3. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Se brodern Christian Lorentz.4. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
5. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans (Gleerups) gifte med målaren J M Stäcks syster... High
6. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka wankifs fader A W.
7. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader A W.
8. Sveriges Släktforskarförbund, 1914-11-29
Kilberg, Bengt Lennart
Solhjulsv 3-4
430 80 Hovås
Kyrkobokförd i Askim (Askims kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 81159. Mantalsskriven på samma ort.
Född 29/11 1914 i Annedal (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.9. Sveriges Släktforskarförbund, 1922-01-02
Kilberg, Karin
Solhjulsv 3-4
430 80 Hovås
Kyrkobokförd i Askim (Askims kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 81159. Mantalsskriven på samma ort.
Född 2/1 1922 i Gustavi (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.10. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), 19141129-5098
Kilberg, Bengt Lennart
Grinnekärrsv 13
436 56 Hovås
Död 4/2 1997.
Folkbokförd i Askim, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län.
Född 29/11 1914 i Annedal (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Änkling (31/1 1986).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Askim, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
ANNEDAL (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 97, SPAR 92
.11. Sveriges Släktforskarförbund. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), se maken.
12. Bröllopsmiddagsinbjudan.
13. Sveriges Släktforskarförbund, 1917-09-18
Nyman, Märta Stina
Gulsparvsg 53
412 67 Göteborg
Kyrkobokförd i Örgryte (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 88508. Mantalsskriven på samma ort.
Född 18/9 1917 i Annedal (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.14. Sveriges Släktforskarförbund.
15. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), 19170918-5225
Nyman, Märta Stina
Bögatan 39B, I
412 72 Göteborg
Död 12/7 1998.
Folkbokförd i Örgryte, Göteborgs kn, Västra Götalands län.
Född 18/9 1917 i Annedal (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Änka (25/2 1990).
--------------
Födelseförsamling i källan:
ANNEDAL (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 98, SPAR 92
.16. Vem är Vem, Götaland, 1948, Nyman, Johan Gunnar, direktör, Göteborg, f. 2/4/15 i Gbg av dir. J.H. N. o Agnes Perry. G.m. Stina Kilberg. Barn: Louise f 44, Peter 46. - Realex. i Gbg, ex. v. Gbgs handelsgymn.- språkstud. vid univ. i Goslar mm. Anst. vid bank i Gbf 34, å skeppsmäkl.kont i Hamburg 35, medarbl i A-B Nord. Express sed. 35, dess vd sed. 38, tillika inneh. av J.G. Nyman & Co. o Scantrade. Ordf. i styr. f AB Södra Hamng. 43 i Gbg samt AB Esperanza. Medl. av Frimurarorden, Travellers Club, Aerokl.. ...Hobby. Motorsport. .... Sveriges Släktforskarförbund, 1915-04-02
Nyman, Johan Gunnar
Gulsparvsg 53
412 67 Göteborg
Kyrkobokförd i Örgryte (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 88508. Mantalsskriven på samma ort.
Född 2/4 1915 i Vasa (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.17. Vem är Vem, Götaland, 1948. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), 19150402-5212
Nyman, Johan Gunnar
Gulsparvsg 53
412 67 Göteborg
Död 25/2 1990.
Kyrkobokförd (1985) i Örgryte, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1985) på samma ort.
Född 2/4 1915 i Vasa (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Gift man (8/8 1942).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Örgryte, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
VASA (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
SPAR 90, RTB 90
.18. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Finns inte med på folkräkningen 1890. MH.
19. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
20. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se Erik Georg Danielsson. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Danielsson, släkt, härstammande från mjölnaren Matthis Jonsson (f. 1676, - 1754) i Börsjö i Risinge församling, vilken troligen var son till mjölnaren Johan Andersson (d. 1709) i Finspång i Risinge församling och blev fader till byggmästaren och mjölnaren vid Lämneån i Tjällmo församling Daniel Matthisson Uhr (f. 1721, d. 1777). Dennes son kronolänsmannen Daniel Danielsson Uhr (f. 1755, d. 1793) i Vistinge i Risinge församling hade bl. a. sonen regementskommissarien Daniel Fredrik Danielsson (f. 1783, d. 1857). Bland dennes efterkommande märkas, jämte en äldre släktgren, som skriver sig Danielson (se detta namn), hans sonson disponenten Carl Leonard D. (se nedan 2), fader till disponenten vid Österby Åke D. (f. 1882, d. 1928), samt Carl Leonard D:s farbroder disponenten Eric Georg D. (se nedan 1), fader till överingenjören vid Hagfors, sedermera bruksförvaltaren vid Motjärnshyttan Jonas Viktor D. (f. 1855).
Källa: Släktutredning av Genealogiska byrån, Uppsala, i släktens ägo.21. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Erik Georg Danielsson, f. 13 juli 1815 å Berga, Fellingsbro socken, d. 19 juni 1881 på Risberg, Norra Råda socken.
Föräldrar: regementskommissarien Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson och Anna Elisabet Kindstrand. Elev vid Johannislunds friskola under Halleby säteri, Skärkinds socken, nov. 1821- hösten 1825 och i Norrköpings trivialskola ht. 1825-vt. 1830; brukselev vid Lilla Ålberga bruk i Kila socken, Södermanland, 12 dec. 1830 - 1834; lantbruksbokhållare vid Gammelstads herrgård i samma socken maj - nov. 1834; bruksbokhållare vid Spånga bruk i Västra Vingåkers socken nov. 1834 - 1836; elev vid Filipstads bergsskola 1 nov. 1836-9 sept. 1837. Bokhållare vid Uddeholmsverken okt. 1837; elev i smide (smidesmästare) därstädes med bostad vid Geijersholm sept. 1838; förvaltare vid Munkfors med en lön av 1,000 rdr 1 nov. 1840 - 1846; företog på Jernkontorets bekostnad en studieresa till Amerikas förenta stater, England och Frankrike 30 juli 1843 - 1844; egendomsdisponent vid Uddeholmsverken 1 nov. 1846; förste eller affärsdisponent därstädes 1 nov. 1855; erhöll 13 apr. 1881 på egen begäran avsked från disponentbefattningen från bruksårets utgång.
Gift 1) 4 juni 1843 med Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f.
10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors,
dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von
Heland; 2) 13 juli 1848 i Hova med Kristina (Stina) Waern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D:s föräldrahem upplöstes tidigt på grund av ekonomiska svårigheter, vari hans fader invecklades, men icke desto mindre fick han tack vare understöd av släktingar åtnjuta skolundervisning till sitt femtonde år. Därefter måste han förtjäna sitt uppehälle som brukselev och lantbruksbokhållare. Bevarade anteckningar visa, att den begåvade ynglingen på egen hand fortsatte arbetet på sin utbildning; under ihärdiga självstudier sökte han bl. a. förkovra sig i språken, och hans läsning sträckte sig även till vitterheten (Atterbom, Almquist m. fl.). Vid tjuguett års ålder vann han inträde i Filipstads bergsskola och knöts omedelbart efter sin avgångsexamen 1837 till det stora företag, Uddeholmsbolaget, vilket han sedan skulle komma att utan avbrott tjäna till sin död och vars öden han slutligen ledde under ett avgörande skede i dess utveckling.
Vid denna tid ägdes Uddeholmsverken av ett bolag, huvudsakligen bestående av ättlingar till >Uddeholms andre grundläggare>, B. G. Geijer. Förste disponent var den framstående bruksmannen Jonas Waern, under vars ledning företaget upplevde en av sina glansperioder. Det vittnar gott om det förtroende, D. hastigt vann hos denne fordrande chef, att han redan efter ett år betroddes med uppsikten över smidet vid brukets stångjärnshammare. Sina förutsättningar för en ledande verksamhet vidgade han genom studieresor till de mellansvenska bruken (1839, 1840). Efter att ha avböjt ett hedrande anbud om anställning på Jernkontorets stat betroddes D. 1840 med förvaltningen av en av bolagets främsta egendomar, Munkfors’ ett decennium tidigare inköpta, nu i kraftig utveckling
stadda bruk. Ett par år senare ingick han förlovning. Sin fästmö, Malin Lalin, hade han lärt känna under en kurs i engelska i det Waernska hemmet, vari han deltagit. Det synes ha väckt ett visst uppseende, att den vackra, glada, firade brukspatronsdottern valde den allvarsamme, uppåtsträvande unge mannen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts. Själv hade hon under deras tidigare bekantskap tecknat sin blivande fästman på följande sätt: >ansenligt lång, dito mörk, med ett allvarligt, manligt, även
intressant ansikte, vackra ögon, vacker panna! Han är i sällskap mycket tyst - dansar ej.> Över D:s och Malin Lalins korta kärleks-saga vilar ett vemodigt romantiskt skimmer. Deras bröllop firades på försommaren 1843. Sedan de blott en månad njutit >det högsta av jordlivets lycka>, måste D. anträda en studieresa till Amerika. Sin hustru fick han aldrig återse. Under hemresan möttes han i England av underrättelsen, att hon jämte en nyfödd son bortryckts av scharlakansfeber. Förlängda studier i England och Frankrike kunde ej skingra hans sorg. >Han reste ut en vacker yngling och är nu som en utmagrad gammal gubbe>, skrev svärmodern vid hans hemkomst.
Efter Amerikaresan blev D. snart egendomsdisponent, dvs. chefens närmaste man,
och efterträdde 1855 Waern - sedan 1848 hans svärfader - såsom förste disponent. Han inflyttade nu i disponentbostaden Risberg, där han förblev boende till sin död och som han återuppförde efter en eldsvåda 1864.
Under D:s E. G. Danielsson.
förvaltningstid modernisera- Fotografi.
des äganderättsförhållandena
till Uddeholmsverken, i det Uddeholms bolag, vars karaktär av släkt-stiftelse
småningom och särskilt genom en ny bolagsordning 1860
alltmer försvagats, år 1870 till det nybildade Uddeholms aktiebolag
överlät all sin lösa och fasta egendom. Förändringen var visserligen
så till vida av formell natur, som ledningen förblev oförändrad
och delägarna i de båda bolagen i huvudsak voro desamma, men
på grund av den allmänna konjunkturutvecklingen kom omorganisa-tionen
1870 att sammanfalla med ett skarpt markerat skiljemärke
mellan två perioder i Uddeholmsverkens historia.
Det bruksföretag, till vars ledare D. sålunda arbetade sig upp, bestod av en mångfald smärre verk och förfogade över en väldig areal, nära 200,000 tunnland, varav 164,000 tunnland skogsmark (1835). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), De stora domänerna voro fördelade över vidsträckta områden utefter Klarälven och dess biflod Uvån. Av hänsyn till bränsle-försörjningen voro de olika verken förlagda långt från varandra. Malmen hämtades från östra Värmlands bergslagsdistrikt, där Uddeholmsverken hade rika gruvor och gruvandelar, främst i Tabergs-fältet. Ett stycke längre väster ut lågo masugnarna, fyra till antalet, sedan följde hammarverken, uppradade efter Uvån samt vid eller i grannskapet av Klarälven från Dalby socken i norr till Munkfors i söder. Tillsammans voro omkring 1840 tio stångjärnshammare i verksamhet, däribland Munkfors och Stjärnsfors (invid Uddeholm).
Tillverkningen bestod främst av s. k. tysksmide av traditionell typ. Vidare framställdes något gjutgods vid masugnarna, stål vid Munkfors och (från 1844) Stjärnsfors samt manufaktursmide vid Munkfors och Stjärnsfors. För bruksrörelsen obehövliga skogstillgångar tillgodogjordes genom försågning bl. a. vid Stjärnsfors och, framför allt, vid Munkfors, där virket från Klarälven uppsamlades. Bolagets
domäner hade sålunda sammangjutits till en enhetlig ekonomisk organisation, byggd på den gammalsvenska bruksrörelsens principer. Men påtagligt är, att företaget ej kunde förbli stående på denna ståndpunkt. Så snart nya kommunikationsmedel skapades, måste målet bli tillverkningens koncentrering och rörelsens ombildning till rationell stordrift. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Då D. började sin ingenjörsverksamhet i Uddeholmsverkens tjänst, stodo emellertid de tekniska problemen i intressets bränn-punkt. Avsättningen av det svenska järnet syntes hotat av revolutionerande uppfinningar. Stenkolsjärnet blev alltmer konkurrensdugligt, och i utlandet började järnet framställas i växlande sorteringar,
avpassade för speciella ändamål. Under 1830-talet hade i Sverige framgångsrika försök gjorts att omlägga tillverkningssättet efter engelskt mönster; föregångsmän vid införandet av >Lancashire-smidet>, som metoden kallades, voro G. Ekman på Lesjöfors och K. Fr. Waern på Baldersnäs. Till D:s första uppgifter hörde att följa
experiment med engelskt smide. Då han tillträdde förvaltartjänsten vid Munkfors, anställdes där en engelsk smed Houlder, säkerligen tillhörande en arbetarfamilj med detta namn, som genom K. Fr. Waern inkallats till Sverige. Försöken upptogos 1842-43 i större skala och med sådan framgång, att man under bruksåret 1844-45
i huvudsak övergick till det nya tillverkningssättet. Efter all sannolikhet har D. haft stor andel i genomförandet av denna viktiga reform.
I närmaste samband med nyss berörda förhållanden står D:s ovan omtalade, av Jernkontoret bekostade resa till Amerika, England och Frankrike. Avsättningen av det svenska järnet gick vid denna tid katastrofalt tillbaka i Amerika, och den kraftigt uppblomstrande amerikanska järnindustrien, som arbetade både med trä- och stenkol, erbjöd i tekniskt avseende särskilt mycket av intresse för en svensk ingenjör. Den även av trycket utgivna reseberättelse, som D. 1845 avgav till sin uppdragsgivare, är också huvudsakligen ägnad åt Amerika. Tyngdpunkten i framställningen ligger på det tekniska området, men D. försummar därför ej övriga
förhållanden av betydelse för det ekonomiska produktionsresultatet. Om framtida insatser varslar den starka uppmärksamhet, han ägnade åt kommunikationsmedlen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans allmänna slutsats blev, att det svenska järnets framtid på exportmarknaden kunde räddas, men endast om man vaket tillgodogjorde sig de tekniska uppfinningarna och inriktade tillverkningen på hög kvalitet och en rikare
sortering, som smidigt anpassade sig efter marknadens skiftande behov.
Det program, D. i sin reseberättelse uppställt, blev vägledande för hans egen verksamhet. Tack vare dessa principer kunde Uddeholmsjärnet också bibehålla sin gamla ställning och vinna nya marknader. En direkt frukt av D:s studieresa var det otvivelaktigt, att han lyckades organisera en betydande försäljning i Amerika.
Den omsorg, som nedlades på tillverkningen, måste emellertid fördyra denna. Under högkonjunkturer, då även ordinärt järn vann lätt avsättning, kunde otvivelaktigt endast en viss karaktärsstyrka hos ledaren upprätthålla principen att även med uppoffringar söka uppnå endast den bästa möjliga kvalitet. En stark kvantitativ ökning av tillverkningen gynnades varken av en sådan politik eller av konjunkturerna. Stångjärnstillverkningen, som vid medlet av 1840-talet överskridit 15,000 skeppund, sprang väl vid 1850-talets högkonjunktur upp till det dubbla men stannade både före och efter denna exceptionella period vid avsevärt lägre belopp än det sistnämnda. Den omläggning av tillverkningen, som föranleddes
av bessemermetodens utveckling, inleddes efter någon tvekan genom uppförandet av en bessemerugn vid Gustavsfors 1871-72. Även försök med martinprocessen började ungefär samtidigt (1869) och utföllo så gynnsamt, att tillverkningen av martinmetall redan vid mitten av 1870-talet blivit >en huvudsak> vid sidan av det äldre träkolssmidet. Manufaktursmidet och gjutgodstillverkningen kunde på grund av det dåliga avsättningsläget före skapandet av nya
kommunikationsmedel ej nå någon större omfattning. Viktigare var stålberedningen, som befrämjades genom tekniska förbättringar (valsverk vid Munkfors 1856, sågspånsugnar från 1860). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bolagets andra huvudprodukt var trävaror. Mot slutet av det skede, som här sysselsätter oss, nådde denna tillverkningsgren i betydelse nästan upp till järnframställningen. Bakom detta resultat låg ett målmedvetet arbete på flottledernas upprensning, skogsarealens utvidgning genom köp och arrenden samt skogsskötselns förbättring; åren 1835-80 torde arealen ha ökats med omkring
hälften. Då Waern 1855 avgick från disponentbefattningen, hade den starka utvecklingen av bolagets trävarurörelse föranlett anläggandet av ett nytt sågverk, Skoghall, vid Klarälvens mynning. Skogsbruket och sågningen hade av Waern omfattats med det största intresse, och D. fullföljde, vad svärfadern begynt. Ofta genomströvade han under milsvida vandringar bolagets skogar. Efter en
>beredningshuggning>, vilken genomfördes på tjugu år, kunde man slutligen under 1860-talet fastställa en systematisk trakthuggningsplan för hela domänen, utarbetad av en bekant skogsman, L. V. Obbarius. Även på jordbrukets område anknöt D. till uppslag och strävanden, som utgått från Jonas Waern. Denna gren av bolagets verksamhet hade städse varit föremål för Waerns synnerliga omvårdnad, och D. delade hans uppfattning om dess betydelse. För bruket var det också av största vikt att öka fodertillgången och nedbringa det tyngande spannmålsförlaget genom ökade egna skördar. Sistnämnda skäl talade jämväl för att på alla sätt uppmuntra bolagets underhavande att med omsorg sköta sina gårdar.
Här gjorde sig likväl också ett annat motiv gällande, den patriarkaliskt-humanitära omvårdnad om de underhavande, som hörde till bolagets traditioner. Vid olika tillfällen har D. givit uttryck åt åsikten, att jordbruket som binäring är av största betydelse för arbetarnas ekonomi och moral (se t. ex. borgarståndets protokoll 6 dec. 1856), och han sökte också i vad på honom ankom omsätta denna mening i handling. Av andra sociala frågor lågo folknykterheten och folkundervisningen honom varmt om hjärtat. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Överhuvud torde det kunna sägas, att han kände ett verkligt personligt ansvar för den stora befolkning, som direkt hade sin utkomst av bruket och som under hans tid mer än fördubblades (från c:a 5,000 omkring 1840 till över 10,000 1870).
I Uddeholms historia under skedet före 1870 var det framför allt försäljningen och finansieringen, som förebådade en ny tid. Ovan har redan talats om öppnandet av nya marknader. Därmed sammanhängde, att man ej lika uteslutande som tidigare litade till de göteborgska handelshusens förmedling utan även anknöt direkta
förbindelser. För att vårda och utvidga dessa företog D. upprepade utländska resor. Finansieringen karakteriserades framför allt av ett allt målmedvetnare utnyttjande av det framväxande moderna kreditväsendet. I samband därmed steg bolagets skuldsättning, som dock förblev obetydlig i förhållande till dess tillgångar; under 1860-talet uppgick den till c:a 2 millioner rdr. Till en ej obetydlig del härrörde skuldsättningen från det oavlåtliga arbete på kommunikationsmedlens förbättrande, som Uddeholmsverkens läge och brukens splittrade lokalisering nödvändiggjorde. Man ingick nu i hästjärnvägarnas eller de s. k. rallvägarnas
period. De segelbara vattendragen sammanbundos med spår för vagnar, vilka med sin last togos ombord på med skenor belagda pråmar. Viktigast var att förbättra utfartsvägen, där särskilt Klarälvens vattenfall vid Deje och Forshaga utgjorde svåra hinder. Fallen kringgingos genom kombinerade kanal- och järnvägsanläggningar, vilka efter många svårigheter och finansiella bekymmer
fullbordades 1865. Företaget, som till stor del bekostats av Uddeholm, hade då under mer än ett decennium varit föremål för D:s omtanke och ivriga bemödanden. Stora summor nedlades även på förbindelselederna mellan de särskilda verken. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mera genomgripande skulle dock följderna bli för hela verk-samheten,
när de verkliga järnvägarna kommo. Då nordvästra stam-banan
skulle byggas, förordade D. jämte många meningsfränder
bland bruksindustriens män dess framdragande längre in i provinsen
i stället för genom Karlstad. Riksdagen 1865—66 valde emellertid
det senare alternativet, och bruksdistriktens utfartsfråga fick kort
därpå genom Bergslagsbanan en rationell lösning. Vid denna järn-vägs
tillkomst spelade D. en betydande roll. På våren 1870 inträdde
han i en kommission, som skulle undersöka möjligheten att realisera
det först väckta förslaget om en järnväg från Falun till en liten
hamn vid Bohuslänskusten, Krossekärr. Snart nog framträdde emel-lertid
en opposition, som hävdade, att Göteborg var banans natur-liga
ändpunkt, och denna mening genomdrevs på hösten 1871 av
en grupp inom intressenternas krets, till vars inflytelserikare med-lemmar
D. hörde. Även under byggnadsperioden nedlade denne ett
betydande arbete i det stora företagets tjänst och bidrog därjämte
verksamt till Uddeholms stora insatser i dess finansiering.
Ej mindre viktigt var det emellertid att tillgodose de lokala
förbindelserna. Efter upprepade överläggningar och skiftande för-slag
beslöt bolagsstämman 1873 att för verkens eget behov i olika
etapper anlägga smalspåriga järnvägar mellan Taberg och Klar-älven.
Redan följamde år kunde malmtransporterna börja, och år
1877 öppnades linjerna för allmän trafik. Kort därpå (1880) bil-dades
för järnvägarnas förvaltning Nordmark—Klarälvens järnvägs-aktiebolag,
i vilket Uddeholm ägde alla aktierna. Det nya bolaget
övertog snart driften å Filipstads norra bergslags järnväg, vilken
samtidigt under Uddeholmsbolagets medverkan byggts som ett
självständigt företag. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedermera har man fortsatt på samma väg, i det att även efter D:s tid administrationen av nytillkommande
bandelar, däribland den så länge eftersträvade utfartsvägen till
Vänern, överlämnats till Nordmarks-Klarälvens järnvägsaktiebolag.
Järnvägsbygget från Taberg öppnade en möjlighet att förlägga
Uddeholmsverkens malmförädling vida mer centralt än förr. En
direkt följd härav var den sista stora nydaningen under D:s tid,
anläggandet av Hagfors järnverk med väldiga masugnar, bessemer-verk,
gjuteri och mekanisk verkstad. Beslut därom fattades av
1873 års bolagsstämma samtidigt med beslutet om järnvägsbygget,
och båda arbetena fullföljdes parallellt. Den första masugnen vid
Hagfors påblåstes 1878. Därmed var 1873 års stora nyanläggnings-plan
genomförd och förutsättningen för rörelsens modernisering
skapad, även om tillverkningens slutliga koncentrering (till Munk-fors
och Hagfors) tillhör ett senare skede. Att nå målet hade
emellertid kostat bekymmer och uppoffringar, som ej från början
kunnat förutses. Anledningen härtill var konjunkturutvecklingen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bakgrunden till de djärva besluten vid 1873 års bolagsstämma
var det börjande 1870-talets lysande högkonjunktur. Redan 1874
avlöstes dock de goda tiderna av den svårartade depression, som
först 1878—79 nådde sin botten. Det säger sig självt, att de stora
nyanläggningarna måste finansieras genom lån, och bolagets skuld-summa
steg också under det närmaste decenniet från omkring två
och en halv million 1870 till c:a tio millioner. I och för sig över-skred
denna skuldsättning icke försiktighetens gränser, men under
rådande konjunkturer blev det finansiella trycket oerhört hårt.
Därom vittnar bl. a. en bevarad brevväxling mellan D. och hans
svåger Ivar Waern, delägare i firman L. G. Bratt & co, Uddeholms-verkens
viktigaste Göteborgsförbindelse. Trots alla svårigheter
visade dock bolagets rörelse intet år förlust, och endast ett år, 1879,
måste utdelningen till aktieägarna alldeles inställas. Kraftprovet att
rida ut lågkonjunkturen och under denna genomföra nyanlägg-ningarna
blev D:s sista och kanske främsta insats i Uddeholms-verkens
tjänst. År 1879 bröts hans förut starka hälsa av en svår
sjukdom. En förbättring inträdde visserligen, som gjorde det möjligt
för honom att ännu en tid bibehålla förste disponentbefattningen,
men 1881 såg han sig nödsakad att begära avsked, ehuru han
avled, innan han hunnit lämna sin tjänst. Några år senare (1884)
drog sig hans närmaste man och medhjälpare under hela chefs-tiden,
den framstående egendomsdisponenten E. Holmberg, tillbaka,
Personskiftet blev sålunda fullständigt men ej så systemskiftet.
Det har framhållits, att den följande utvecklingen i mycket endast
är konsekvensen av >1870-talets storslaget uttänkta och stor-artat
genomförda planer för egendomens mångsidiga förbättring> (Almquist). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Det allmänintresse, som framträdde redan i D:s förhållande
till bolagets underhavande, manifesterade sig även i en vidare
verksamhetskrets. Tidigt synes han sålunda ha blivit en inflytelserik
ledamot av hushållningssällskapet, i vars stadgerevision han sedermera (1863—65) kom att taga en mycket verksam del. Ett särskilt
intresse ägnade D. åt förhållandena i norra Värmlands avskilda
och karga bygder, där Uddeholmsbolaget redan genom sina
stora besittningar hade villigt erkända förpliktelser. År 1851 in-träffade
en missväxt, som medförde hungersnöd i stora delar av
Värmland. På olika sätt deltog D. i arbetet på nödens lindrande.
Han krävde brännvinsbränningsförbud, ordnade soppkokning och
utdelning av poletter samt medverkade vid organiserandet av nöd-hjälpsarbeten
genom s. k. >arbetsinrättningar>. Till dessa anslogos
penningmedel, som insamlades till de nödställdas hjälp. Avsikten
var att för kommande behov fondera kapitalet under namn av >1852
års gåvomedel>, en fråga, åt vilken D. jämväl senare (1860—63)
ägnade uppmärksamhet i hushållningssällskapet och landstinget.
Även på andra vägar ville man förhjälpa de hemsökta bygderna
till självhjälp. Hushållningssällskapet strävade sålunda att genom
lokala organisationer få befolkningen med i det aktiva arbetet för
jordbruksnäringens höjande. Redan 1854 deltog D. i utarbetandet av
>regler för hushållsnämndemän> i Nedre Älvdalen. Sedan linjerna
för detta lokala arbete uppdragits genom hushållningssällskapets
nya stadgar 1865, i vilkas utarbetande D. deltog, organiserade han
1868 Nedre Älvdals hushållsgille och nedlade därpå ett intresserat
arbete i dess tjänst, bl. a. vid anordnandet av möten med diskus-sioner,
tävlingsplöjningar, kreaturspremieringar osv. Under det
svåra missväxtåret 1868 var D. ledamot av en av landstinget till-satt
nödhjälpskommitté. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), År 1856 invaldes D. som representant för bruksägarna i borgar-ståndet.
Även som riksdagsman blev han mycket verksam; hans
talrika anföranden äro klara, sakliga, ibland utredande inlägg i
frågor av merendels praktiskt intresse. D:s allmänna hållning var
moderat regeringsvänlig. I de ekonomiska frågor, som dominerade
riksdagen, företrädde han en principiell liberalism, som dock villigt
anpassades efter det praktiska livets krav; så fann han ett stats-ingripande
till näringarnas understod >fullkomligt i sin ordning>
under 1857 års kris. Den största uppmärksamheten ägnade han åt
penningfrågor. Han satt i bankoutskottet och förde gärna dess
talan i allt, som kunde befrämja kreditväsendets utveckling.
Trots den verksamhetslust, D. ådagalade under riksdagen,
återvände han ej dit. Själv skrev han vid ett senare tillfälle till en
riksdagskamrat: >Jag är mer än glad att ej behöva vara med i
striderna, för vilka jag ej passar.> Med odelat intresse ägnade han
sig däremot åt hemortens allmänna angelägenheter. I borgarståndet
hade han med iver understött riksdagens bekanta initiativ till upprättandet av landsting och ordnandet av kommunalväsendet.
När reformen sedan genomfördes, hörde D. till en grupp intres-serade,
som 1863 föranledde sammankallandet av ett förberedande
möte för överläggning om det stundande landstingets uppgifter.
Vid detta möte, som för övrigt företrädesvis ägnade uppmärksamhet
åt nöden i norra Värmland, satt han som ordförande och intog
sedan en framskjuten ställning i landstinget, slutligen som dess
ordförande. Även i brukssocieteten och Jernkontoret nådde D. tack
vare sin ställning och sina personliga insatser betydande inflytande.
Antecknas bör även, att D. var en av stödjepelarna i Värmländska
bergsmannaföreningen, till vars stiftare han hörde. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D. ånjöt anseende som framstående metallurg och bevarade
alltid trots sin krävande praktiska verksamhet intresset för sitt
yrkes teoretiska sida; även under sina mest arbetstyngda år
sysslade han gärna någon gång med sin mineralsamling. Hans
affärsblick var skarp, och hans livsverk röjer förmåga att se, när
uppfinningar och förbättringar mognat för praktiken, även om till
sist >nyare tiders framsteg gingo något fortare, än hans av åldern
tryckta sinne ibland fann lämpligt>. Utmärkande drag hos honom
voro hans tankes klarhet och >det medlande och försonande prak-tiska
förståndet> i hans verksamhet. En mogen eftertanke, som
ibland före avgörandet kunde tydas som långsamhet, komplette-rades
av en ovanlig kraft, målmedvetenhet och uthållighet i verk-ställandet.
Hans minnesanteckningar vittna om outtröttlig flit,
verksamhetslust och en pliktkänsla, som sträckte sig från det
största till kontorsarbetets småsysslor. Med ett >i hög grad till-talande,
intagande och behagligt yttre> förenade sig >själens adel>
och >karaktärens renhet och fasthet>. En varmt religiös livsupp-fattning
framträder redan i hans breväxling med Malin Lalin och
utvecklades i allvarlig riktning under inflytande av hans andra
hustru, Stina Waern, vilken mottagit starka pietistiska intryck av
Cecilia Fryxell och delade sin mans humanitära och sociala intressen.
— Bland D:s efterlämnade papper, som förvaras hos hans son
ingenjör J. V. Danielson, märkas särskilt hans här ofta åberopade
almanackor och >dagliga anteckningar>, som taga sin början 1830
(med en återblick på D:s barndom). De innehålla dag för dag en
redovisning i stort och smått av hans arbete, resor, sammanträff-fanden
och dylikt, ehuru blott i form av ytterst summariska notiser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckt arbete: Anteckningar om Norra Amerikas fri-staters jerntillverk-ning
samt handel med jern- och stålvaror. Sthm 1845. (l), 96 s. [därav s.
92—96 Tillägg, med afseende på några metallurgiska nordamerikanska effec-ters
kemiska undersökning, af L. F. Svanberg].
Källor: Meddelanden av ingenjör J. V. Danielsson, Filipstad, och fröken
Anna Danielson, Stockholm; D:s ovan anf. papper. — Nekrolog i Filipstads
tidning 1881 samt Minnesord av bergmästaren A. Sjögren (Wermländska
bergsmannaföreningens annaler, 1882); Borgarståndets prot. 1856—58; sty-relse-
och revisionsberättelser samt annat tryck rörande Uddeholms bolag
(kapsel, KB). — J. A. Almquist, Uddeholmsverken (1899); Th. Andersson,
Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903 (1903);
Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872—1899 (1900); Lotten Dahlgren, Ran-säter
(1923); dens., Ur Ransäters familjearkiv (1923); Anna Danielson, Fru
Christina Danielson, född Waern (Karlstads stifts julbok, 1924); dens., E. G.
Danielson, Uddeholm. Ungdomshistoria och första mannaålder (ibid., 1926);
J. Furuskog, De värmländska järnbruksbygderna (1929); R. Geijer, Udde-holms
bolag 1746—1896 (1896); J. A. Leffler, Lancashiresmidets införande i
Sverige (En bergsbok, 1921); Statens järnvägar, 2 (1906); Svenska järnvägs-föreningen
1876—1926, 2 (1926); Elisabeth Waern-Bugge, En gammal herr-gård.
Baldersnäs (1920); K. Winge, Värmländska bergsmannaföreningen 1849
—1924 (Värmländska bergsmannafören. annaler, 1924). B. BOËTHIUS.22. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Philippas make Palm.
23. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make Palm.
24. Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925). Skibsreder i Rudkøbing / Morten Andersen Bay's efterslægt
Based on family papers and completed by Vilhelm Bay25. Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925).
26. Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Marie Magdalene Elisabeth Bröchner, f. 7 April 1813, d. 3 Maj 1849.
Datter af Købmand Thøger Brøchner og Johanne Kjeldsen. .... Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, Kilde: FT-1845
Navn: Magdalene Elisabeth Bay Køn: K
Alder: 31
Civilstand: Gift
Sogn: Harlev Herred: Framlev
Amt: Århus Stednavn: Ludvigsholm
Husstands-/familienr: 1 Matr.nr./adresse: gård, 19
Erhverv: hans kone
Fødested: Fredericia
Indtasternr.: B2736 Løbenr.: 134
Kommentar: Fødesogn: Fredericia Noter: i FT: Magdel. Elisabeh. High27. Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, se barns födelse.
28. Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Framräknat: 35 år 1869. .... Kyrkböcker, Malmö, Se giftermål. .... Kyrkböcker, Malmö, Se husf make.
29. Kyrkböcker, Malmö, se dotters Johannas bröllop 1861.
30. Kyrkböcker, Malmö, Se bostad. husf. Ellesbogen. .... Kyrkböcker, Virserum, Virserum C:4 (1809-1844). Claes Johan Ferdinand; f. 6 jan; döpt 7 jan; S. of Snickaren Gustaf Book o. d. H. Maria Gustafva Rude(kling) i Triabo, X: Snickare Abraham Book i W... Christin Lovisa Tudelius i molilla, Br. Jonas (mag-...), H. Brita ... i W...:by.
31. Kyrkböcker, Malmö, Malmö S:t Petri EI:6 (1861-1880), sid 5. lysn.nr: 21; lysning: 14 april ; Instrumentmakare Gesällen Clas Johan Ferdinand Bokelund i Nr. 445 f. 1838 ; gifte nr 1
(Pigan) Johanna Kjellander å nr. 511 f. 1833 ; Gifte nr. 1
Gifta 26 Maji 1861
Hinderslöshet mm:
Nennes fader, Muraren Tyke Andersson Kjellander, lämnat skriftligt bifall.32. Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Malmö S:t Petri CI:7 födda.
Födda i Malmö S:t Petri
Datum 1860-06-04 Datum avser ej angivet
Barnets förnamn Johan Alfred efternamn
Dödfödd Kön pojke
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd trolovningsbarn
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 26
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Claes Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel instrumentmakaregesäll ort Lund
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö S:t Petri CI:7.
.33. Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, MALMÖ S:t Petri CI:8 födda.
Födda i Malmö S:t Petri
Datum 1865-10-29 Datum avser ej angivet
Barnets förnamn Axel Ferdinand efternamn
Dödfödd Kön pojke
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 31
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Claes Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel instrumentmak.ges. ort 445
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt hsf. p. 65
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa MALMÖ S:t Petri CI:8.
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Boklund, Axel Ferdinand. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Boklund, Axel Ferdinand, f. 1865. 2003-11-08. SVAR & DIGDATA 2003.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Boklund, Axel Ferdinand
1865
Malmö (Malmöhus län, Skåne)
Mejerist
Gift man, far i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
Risberg, Kerstin
1849
Kristianstad (Kristianstads län, Skåne)
Gift kvinna, mor i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Landgren, Erika
1869
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Mejerska
Ogift kvinna, ensam i familjen Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Carlsdotter, Wilhelmina
1869
Tingsås (Kronobergs län, Småland)
Piga
Ogift kvinna, ensam i familjen Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Hansson, Lars
1872
Genarp (Malmöhus län, Skåne)
Dräng
Ogift man, ensam i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Persson, Ola
1867
Lomma (Malmöhus län, Skåne)
Dräng
Ogift man, ensam i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
.34. Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Malmö Caroli CI:11 födda.
Födda i Malmö Caroli
Datum 1869-01-27 Datum avser födelse
Barnets förnamn Claes Gotthard efternamn
Dödfödd Kön pojke
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 35
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Claes Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel chirurgisk instrumentmakare ort Ellenbogen N. XXXVI /145
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö Caroli CI:11
.35. Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Malmö Caroli CI:12 födda.
Födda i Malmö Caroli
Datum 1871-06-06 Datum avser ej angivet
Barnets förnamn Hilda Gustafva efternamn
Dödfödd Kön flicka
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 37
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Claës Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel instrumentmakare chirurgisk ort Ellenbogen XXXVI /145
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö Caroli CI:12
.36. Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Malmö Caroli CI:12 födda.
Födda i Malmö Caroli
Datum 1873-03-25 Datum avser ej angivet
Barnets förnamn Maria Louise efternamn
Dödfödd Kön flicka
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 37
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Klaes Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel chirurgiske instrumentmakare ort Ellenbogen N. XXXVI /145
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö Caroli CI:12.
1 Släkten från gårdarna/ Hans Key-Åberg 1945.
2
Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Se makens broder Christian Lorentz.
3
Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Se brodern Christian Lorentz.
4 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
5 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans (Gleerups) gifte med målaren J M Stäcks syster... High
6 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka wankifs fader A W.
7 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader A W.
8
Sveriges Släktforskarförbund, 1914-11-29
Kilberg, Bengt Lennart
Solhjulsv 3-4
430 80 Hovås
Kyrkobokförd i Askim (Askims kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 81159. Mantalsskriven på samma ort.
Född 29/11 1914 i Annedal (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.
9
Sveriges Släktforskarförbund, 1922-01-02
Kilberg, Karin
Solhjulsv 3-4
430 80 Hovås
Kyrkobokförd i Askim (Askims kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 81159. Mantalsskriven på samma ort.
Född 2/1 1922 i Gustavi (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.
10
Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), 19141129-5098
Kilberg, Bengt Lennart
Grinnekärrsv 13
436 56 Hovås
Död 4/2 1997.
Folkbokförd i Askim, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län.
Född 29/11 1914 i Annedal (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Änkling (31/1 1986).
--------------
Folkbokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Askim, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
ANNEDAL (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 97, SPAR 92
.
11 Sveriges Släktforskarförbund. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), se maken.
12 Bröllopsmiddagsinbjudan.
13
Sveriges Släktforskarförbund, 1917-09-18
Nyman, Märta Stina
Gulsparvsg 53
412 67 Göteborg
Kyrkobokförd i Örgryte (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 88508. Mantalsskriven på samma ort.
Född 18/9 1917 i Annedal (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.
14 Sveriges Släktforskarförbund.
15
Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), 19170918-5225
Nyman, Märta Stina
Bögatan 39B, I
412 72 Göteborg
Död 12/7 1998.
Folkbokförd i Örgryte, Göteborgs kn, Västra Götalands län.
Född 18/9 1917 i Annedal (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Änka (25/2 1990).
--------------
Födelseförsamling i källan:
ANNEDAL (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
RTB 98, SPAR 92
.
16
Vem är Vem, Götaland, 1948, Nyman, Johan Gunnar, direktör, Göteborg, f. 2/4/15 i Gbg av dir. J.H. N. o Agnes Perry. G.m. Stina Kilberg. Barn: Louise f 44, Peter 46. - Realex. i Gbg, ex. v. Gbgs handelsgymn.- språkstud. vid univ. i Goslar mm. Anst. vid bank i Gbf 34, å skeppsmäkl.kont i Hamburg 35, medarbl i A-B Nord. Express sed. 35, dess vd sed. 38, tillika inneh. av J.G. Nyman & Co. o Scantrade. Ordf. i styr. f AB Södra Hamng. 43 i Gbg samt AB Esperanza. Medl. av Frimurarorden, Travellers Club, Aerokl.. ...Hobby. Motorsport. .... Sveriges Släktforskarförbund, 1915-04-02
Nyman, Johan Gunnar
Gulsparvsg 53
412 67 Göteborg
Kyrkobokförd i Örgryte (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 88508. Mantalsskriven på samma ort.
Född 2/4 1915 i Vasa (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.
17
Vem är Vem, Götaland, 1948. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), 19150402-5212
Nyman, Johan Gunnar
Gulsparvsg 53
412 67 Göteborg
Död 25/2 1990.
Kyrkobokförd (1985) i Örgryte, Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län. Mantalsskriven (1985) på samma ort.
Född 2/4 1915 i Vasa (Västra Götalands, f d Göteborgs och Bohus län).
Gift man (8/8 1942).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Örgryte, Göteborgs kn, Västra Götalands län
Födelseförsamling i källan:
VASA (Göteborgs och Bohus län)
Källor:
SPAR 90, RTB 90
.
18 Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Finns inte med på folkräkningen 1890. MH.
19 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
20
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se Erik Georg Danielsson. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Danielsson, släkt, härstammande från mjölnaren Matthis Jonsson (f. 1676, - 1754) i Börsjö i Risinge församling, vilken troligen var son till mjölnaren Johan Andersson (d. 1709) i Finspång i Risinge församling och blev fader till byggmästaren och mjölnaren vid Lämneån i Tjällmo församling Daniel Matthisson Uhr (f. 1721, d. 1777). Dennes son kronolänsmannen Daniel Danielsson Uhr (f. 1755, d. 1793) i Vistinge i Risinge församling hade bl. a. sonen regementskommissarien Daniel Fredrik Danielsson (f. 1783, d. 1857). Bland dennes efterkommande märkas, jämte en äldre släktgren, som skriver sig Danielson (se detta namn), hans sonson disponenten Carl Leonard D. (se nedan 2), fader till disponenten vid Österby Åke D. (f. 1882, d. 1928), samt Carl Leonard D:s farbroder disponenten Eric Georg D. (se nedan 1), fader till överingenjören vid Hagfors, sedermera bruksförvaltaren vid Motjärnshyttan Jonas Viktor D. (f. 1855).
Källa: Släktutredning av Genealogiska byrån, Uppsala, i släktens ägo.
21
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Erik Georg Danielsson, f. 13 juli 1815 å Berga, Fellingsbro socken, d. 19 juni 1881 på Risberg, Norra Råda socken.
Föräldrar: regementskommissarien Daniel Fredrik (Uhr) Danielsson och Anna Elisabet Kindstrand. Elev vid Johannislunds friskola under Halleby säteri, Skärkinds socken, nov. 1821- hösten 1825 och i Norrköpings trivialskola ht. 1825-vt. 1830; brukselev vid Lilla Ålberga bruk i Kila socken, Södermanland, 12 dec. 1830 - 1834; lantbruksbokhållare vid Gammelstads herrgård i samma socken maj - nov. 1834; bruksbokhållare vid Spånga bruk i Västra Vingåkers socken nov. 1834 - 1836; elev vid Filipstads bergsskola 1 nov. 1836-9 sept. 1837. Bokhållare vid Uddeholmsverken okt. 1837; elev i smide (smidesmästare) därstädes med bostad vid Geijersholm sept. 1838; förvaltare vid Munkfors med en lön av 1,000 rdr 1 nov. 1840 - 1846; företog på Jernkontorets bekostnad en studieresa till Amerikas förenta stater, England och Frankrike 30 juli 1843 - 1844; egendomsdisponent vid Uddeholmsverken 1 nov. 1846; förste eller affärsdisponent därstädes 1 nov. 1855; erhöll 13 apr. 1881 på egen begäran avsked från disponentbefattningen från bruksårets utgång.
Gift 1) 4 juni 1843 med Magdalena (Malin) Ulrika Lalin, f.
10 febr. 1820 å Berget, Ransäters socken, d. 22 mars 1844 å Munkfors,
dotter till brukspatronen Daniel Lalin och Ulrika Lovisa von
Heland; 2) 13 juli 1848 i Hova med Kristina (Stina) Waern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D:s föräldrahem upplöstes tidigt på grund av ekonomiska svårigheter, vari hans fader invecklades, men icke desto mindre fick han tack vare understöd av släktingar åtnjuta skolundervisning till sitt femtonde år. Därefter måste han förtjäna sitt uppehälle som brukselev och lantbruksbokhållare. Bevarade anteckningar visa, att den begåvade ynglingen på egen hand fortsatte arbetet på sin utbildning; under ihärdiga självstudier sökte han bl. a. förkovra sig i språken, och hans läsning sträckte sig även till vitterheten (Atterbom, Almquist m. fl.). Vid tjuguett års ålder vann han inträde i Filipstads bergsskola och knöts omedelbart efter sin avgångsexamen 1837 till det stora företag, Uddeholmsbolaget, vilket han sedan skulle komma att utan avbrott tjäna till sin död och vars öden han slutligen ledde under ett avgörande skede i dess utveckling.
Vid denna tid ägdes Uddeholmsverken av ett bolag, huvudsakligen bestående av ättlingar till >Uddeholms andre grundläggare>, B. G. Geijer. Förste disponent var den framstående bruksmannen Jonas Waern, under vars ledning företaget upplevde en av sina glansperioder. Det vittnar gott om det förtroende, D. hastigt vann hos denne fordrande chef, att han redan efter ett år betroddes med uppsikten över smidet vid brukets stångjärnshammare. Sina förutsättningar för en ledande verksamhet vidgade han genom studieresor till de mellansvenska bruken (1839, 1840). Efter att ha avböjt ett hedrande anbud om anställning på Jernkontorets stat betroddes D. 1840 med förvaltningen av en av bolagets främsta egendomar, Munkfors’ ett decennium tidigare inköpta, nu i kraftig utveckling
stadda bruk. Ett par år senare ingick han förlovning. Sin fästmö, Malin Lalin, hade han lärt känna under en kurs i engelska i det Waernska hemmet, vari han deltagit. Det synes ha väckt ett visst uppseende, att den vackra, glada, firade brukspatronsdottern valde den allvarsamme, uppåtsträvande unge mannen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), forts. Själv hade hon under deras tidigare bekantskap tecknat sin blivande fästman på följande sätt: >ansenligt lång, dito mörk, med ett allvarligt, manligt, även
intressant ansikte, vackra ögon, vacker panna! Han är i sällskap mycket tyst - dansar ej.> Över D:s och Malin Lalins korta kärleks-saga vilar ett vemodigt romantiskt skimmer. Deras bröllop firades på försommaren 1843. Sedan de blott en månad njutit >det högsta av jordlivets lycka>, måste D. anträda en studieresa till Amerika. Sin hustru fick han aldrig återse. Under hemresan möttes han i England av underrättelsen, att hon jämte en nyfödd son bortryckts av scharlakansfeber. Förlängda studier i England och Frankrike kunde ej skingra hans sorg. >Han reste ut en vacker yngling och är nu som en utmagrad gammal gubbe>, skrev svärmodern vid hans hemkomst.
Efter Amerikaresan blev D. snart egendomsdisponent, dvs. chefens närmaste man,
och efterträdde 1855 Waern - sedan 1848 hans svärfader - såsom förste disponent. Han inflyttade nu i disponentbostaden Risberg, där han förblev boende till sin död och som han återuppförde efter en eldsvåda 1864.
Under D:s E. G. Danielsson.
förvaltningstid modernisera- Fotografi.
des äganderättsförhållandena
till Uddeholmsverken, i det Uddeholms bolag, vars karaktär av släkt-stiftelse
småningom och särskilt genom en ny bolagsordning 1860
alltmer försvagats, år 1870 till det nybildade Uddeholms aktiebolag
överlät all sin lösa och fasta egendom. Förändringen var visserligen
så till vida av formell natur, som ledningen förblev oförändrad
och delägarna i de båda bolagen i huvudsak voro desamma, men
på grund av den allmänna konjunkturutvecklingen kom omorganisa-tionen
1870 att sammanfalla med ett skarpt markerat skiljemärke
mellan två perioder i Uddeholmsverkens historia.
Det bruksföretag, till vars ledare D. sålunda arbetade sig upp, bestod av en mångfald smärre verk och förfogade över en väldig areal, nära 200,000 tunnland, varav 164,000 tunnland skogsmark (1835). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), De stora domänerna voro fördelade över vidsträckta områden utefter Klarälven och dess biflod Uvån. Av hänsyn till bränsle-försörjningen voro de olika verken förlagda långt från varandra. Malmen hämtades från östra Värmlands bergslagsdistrikt, där Uddeholmsverken hade rika gruvor och gruvandelar, främst i Tabergs-fältet. Ett stycke längre väster ut lågo masugnarna, fyra till antalet, sedan följde hammarverken, uppradade efter Uvån samt vid eller i grannskapet av Klarälven från Dalby socken i norr till Munkfors i söder. Tillsammans voro omkring 1840 tio stångjärnshammare i verksamhet, däribland Munkfors och Stjärnsfors (invid Uddeholm).
Tillverkningen bestod främst av s. k. tysksmide av traditionell typ. Vidare framställdes något gjutgods vid masugnarna, stål vid Munkfors och (från 1844) Stjärnsfors samt manufaktursmide vid Munkfors och Stjärnsfors. För bruksrörelsen obehövliga skogstillgångar tillgodogjordes genom försågning bl. a. vid Stjärnsfors och, framför allt, vid Munkfors, där virket från Klarälven uppsamlades. Bolagets
domäner hade sålunda sammangjutits till en enhetlig ekonomisk organisation, byggd på den gammalsvenska bruksrörelsens principer. Men påtagligt är, att företaget ej kunde förbli stående på denna ståndpunkt. Så snart nya kommunikationsmedel skapades, måste målet bli tillverkningens koncentrering och rörelsens ombildning till rationell stordrift. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Då D. började sin ingenjörsverksamhet i Uddeholmsverkens tjänst, stodo emellertid de tekniska problemen i intressets bränn-punkt. Avsättningen av det svenska järnet syntes hotat av revolutionerande uppfinningar. Stenkolsjärnet blev alltmer konkurrensdugligt, och i utlandet började järnet framställas i växlande sorteringar,
avpassade för speciella ändamål. Under 1830-talet hade i Sverige framgångsrika försök gjorts att omlägga tillverkningssättet efter engelskt mönster; föregångsmän vid införandet av >Lancashire-smidet>, som metoden kallades, voro G. Ekman på Lesjöfors och K. Fr. Waern på Baldersnäs. Till D:s första uppgifter hörde att följa
experiment med engelskt smide. Då han tillträdde förvaltartjänsten vid Munkfors, anställdes där en engelsk smed Houlder, säkerligen tillhörande en arbetarfamilj med detta namn, som genom K. Fr. Waern inkallats till Sverige. Försöken upptogos 1842-43 i större skala och med sådan framgång, att man under bruksåret 1844-45
i huvudsak övergick till det nya tillverkningssättet. Efter all sannolikhet har D. haft stor andel i genomförandet av denna viktiga reform.
I närmaste samband med nyss berörda förhållanden står D:s ovan omtalade, av Jernkontoret bekostade resa till Amerika, England och Frankrike. Avsättningen av det svenska järnet gick vid denna tid katastrofalt tillbaka i Amerika, och den kraftigt uppblomstrande amerikanska järnindustrien, som arbetade både med trä- och stenkol, erbjöd i tekniskt avseende särskilt mycket av intresse för en svensk ingenjör. Den även av trycket utgivna reseberättelse, som D. 1845 avgav till sin uppdragsgivare, är också huvudsakligen ägnad åt Amerika. Tyngdpunkten i framställningen ligger på det tekniska området, men D. försummar därför ej övriga
förhållanden av betydelse för det ekonomiska produktionsresultatet. Om framtida insatser varslar den starka uppmärksamhet, han ägnade åt kommunikationsmedlen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Hans allmänna slutsats blev, att det svenska järnets framtid på exportmarknaden kunde räddas, men endast om man vaket tillgodogjorde sig de tekniska uppfinningarna och inriktade tillverkningen på hög kvalitet och en rikare
sortering, som smidigt anpassade sig efter marknadens skiftande behov.
Det program, D. i sin reseberättelse uppställt, blev vägledande för hans egen verksamhet. Tack vare dessa principer kunde Uddeholmsjärnet också bibehålla sin gamla ställning och vinna nya marknader. En direkt frukt av D:s studieresa var det otvivelaktigt, att han lyckades organisera en betydande försäljning i Amerika.
Den omsorg, som nedlades på tillverkningen, måste emellertid fördyra denna. Under högkonjunkturer, då även ordinärt järn vann lätt avsättning, kunde otvivelaktigt endast en viss karaktärsstyrka hos ledaren upprätthålla principen att även med uppoffringar söka uppnå endast den bästa möjliga kvalitet. En stark kvantitativ ökning av tillverkningen gynnades varken av en sådan politik eller av konjunkturerna. Stångjärnstillverkningen, som vid medlet av 1840-talet överskridit 15,000 skeppund, sprang väl vid 1850-talets högkonjunktur upp till det dubbla men stannade både före och efter denna exceptionella period vid avsevärt lägre belopp än det sistnämnda. Den omläggning av tillverkningen, som föranleddes
av bessemermetodens utveckling, inleddes efter någon tvekan genom uppförandet av en bessemerugn vid Gustavsfors 1871-72. Även försök med martinprocessen började ungefär samtidigt (1869) och utföllo så gynnsamt, att tillverkningen av martinmetall redan vid mitten av 1870-talet blivit >en huvudsak> vid sidan av det äldre träkolssmidet. Manufaktursmidet och gjutgodstillverkningen kunde på grund av det dåliga avsättningsläget före skapandet av nya
kommunikationsmedel ej nå någon större omfattning. Viktigare var stålberedningen, som befrämjades genom tekniska förbättringar (valsverk vid Munkfors 1856, sågspånsugnar från 1860). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bolagets andra huvudprodukt var trävaror. Mot slutet av det skede, som här sysselsätter oss, nådde denna tillverkningsgren i betydelse nästan upp till järnframställningen. Bakom detta resultat låg ett målmedvetet arbete på flottledernas upprensning, skogsarealens utvidgning genom köp och arrenden samt skogsskötselns förbättring; åren 1835-80 torde arealen ha ökats med omkring
hälften. Då Waern 1855 avgick från disponentbefattningen, hade den starka utvecklingen av bolagets trävarurörelse föranlett anläggandet av ett nytt sågverk, Skoghall, vid Klarälvens mynning. Skogsbruket och sågningen hade av Waern omfattats med det största intresse, och D. fullföljde, vad svärfadern begynt. Ofta genomströvade han under milsvida vandringar bolagets skogar. Efter en
>beredningshuggning>, vilken genomfördes på tjugu år, kunde man slutligen under 1860-talet fastställa en systematisk trakthuggningsplan för hela domänen, utarbetad av en bekant skogsman, L. V. Obbarius. Även på jordbrukets område anknöt D. till uppslag och strävanden, som utgått från Jonas Waern. Denna gren av bolagets verksamhet hade städse varit föremål för Waerns synnerliga omvårdnad, och D. delade hans uppfattning om dess betydelse. För bruket var det också av största vikt att öka fodertillgången och nedbringa det tyngande spannmålsförlaget genom ökade egna skördar. Sistnämnda skäl talade jämväl för att på alla sätt uppmuntra bolagets underhavande att med omsorg sköta sina gårdar.
Här gjorde sig likväl också ett annat motiv gällande, den patriarkaliskt-humanitära omvårdnad om de underhavande, som hörde till bolagets traditioner. Vid olika tillfällen har D. givit uttryck åt åsikten, att jordbruket som binäring är av största betydelse för arbetarnas ekonomi och moral (se t. ex. borgarståndets protokoll 6 dec. 1856), och han sökte också i vad på honom ankom omsätta denna mening i handling. Av andra sociala frågor lågo folknykterheten och folkundervisningen honom varmt om hjärtat. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Överhuvud torde det kunna sägas, att han kände ett verkligt personligt ansvar för den stora befolkning, som direkt hade sin utkomst av bruket och som under hans tid mer än fördubblades (från c:a 5,000 omkring 1840 till över 10,000 1870).
I Uddeholms historia under skedet före 1870 var det framför allt försäljningen och finansieringen, som förebådade en ny tid. Ovan har redan talats om öppnandet av nya marknader. Därmed sammanhängde, att man ej lika uteslutande som tidigare litade till de göteborgska handelshusens förmedling utan även anknöt direkta
förbindelser. För att vårda och utvidga dessa företog D. upprepade utländska resor. Finansieringen karakteriserades framför allt av ett allt målmedvetnare utnyttjande av det framväxande moderna kreditväsendet. I samband därmed steg bolagets skuldsättning, som dock förblev obetydlig i förhållande till dess tillgångar; under 1860-talet uppgick den till c:a 2 millioner rdr. Till en ej obetydlig del härrörde skuldsättningen från det oavlåtliga arbete på kommunikationsmedlens förbättrande, som Uddeholmsverkens läge och brukens splittrade lokalisering nödvändiggjorde. Man ingick nu i hästjärnvägarnas eller de s. k. rallvägarnas
period. De segelbara vattendragen sammanbundos med spår för vagnar, vilka med sin last togos ombord på med skenor belagda pråmar. Viktigast var att förbättra utfartsvägen, där särskilt Klarälvens vattenfall vid Deje och Forshaga utgjorde svåra hinder. Fallen kringgingos genom kombinerade kanal- och järnvägsanläggningar, vilka efter många svårigheter och finansiella bekymmer
fullbordades 1865. Företaget, som till stor del bekostats av Uddeholm, hade då under mer än ett decennium varit föremål för D:s omtanke och ivriga bemödanden. Stora summor nedlades även på förbindelselederna mellan de särskilda verken. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mera genomgripande skulle dock följderna bli för hela verk-samheten,
när de verkliga järnvägarna kommo. Då nordvästra stam-banan
skulle byggas, förordade D. jämte många meningsfränder
bland bruksindustriens män dess framdragande längre in i provinsen
i stället för genom Karlstad. Riksdagen 1865—66 valde emellertid
det senare alternativet, och bruksdistriktens utfartsfråga fick kort
därpå genom Bergslagsbanan en rationell lösning. Vid denna järn-vägs
tillkomst spelade D. en betydande roll. På våren 1870 inträdde
han i en kommission, som skulle undersöka möjligheten att realisera
det först väckta förslaget om en järnväg från Falun till en liten
hamn vid Bohuslänskusten, Krossekärr. Snart nog framträdde emel-lertid
en opposition, som hävdade, att Göteborg var banans natur-liga
ändpunkt, och denna mening genomdrevs på hösten 1871 av
en grupp inom intressenternas krets, till vars inflytelserikare med-lemmar
D. hörde. Även under byggnadsperioden nedlade denne ett
betydande arbete i det stora företagets tjänst och bidrog därjämte
verksamt till Uddeholms stora insatser i dess finansiering.
Ej mindre viktigt var det emellertid att tillgodose de lokala
förbindelserna. Efter upprepade överläggningar och skiftande för-slag
beslöt bolagsstämman 1873 att för verkens eget behov i olika
etapper anlägga smalspåriga järnvägar mellan Taberg och Klar-älven.
Redan följamde år kunde malmtransporterna börja, och år
1877 öppnades linjerna för allmän trafik. Kort därpå (1880) bil-dades
för järnvägarnas förvaltning Nordmark—Klarälvens järnvägs-aktiebolag,
i vilket Uddeholm ägde alla aktierna. Det nya bolaget
övertog snart driften å Filipstads norra bergslags järnväg, vilken
samtidigt under Uddeholmsbolagets medverkan byggts som ett
självständigt företag. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedermera har man fortsatt på samma väg, i det att även efter D:s tid administrationen av nytillkommande
bandelar, däribland den så länge eftersträvade utfartsvägen till
Vänern, överlämnats till Nordmarks-Klarälvens järnvägsaktiebolag.
Järnvägsbygget från Taberg öppnade en möjlighet att förlägga
Uddeholmsverkens malmförädling vida mer centralt än förr. En
direkt följd härav var den sista stora nydaningen under D:s tid,
anläggandet av Hagfors järnverk med väldiga masugnar, bessemer-verk,
gjuteri och mekanisk verkstad. Beslut därom fattades av
1873 års bolagsstämma samtidigt med beslutet om järnvägsbygget,
och båda arbetena fullföljdes parallellt. Den första masugnen vid
Hagfors påblåstes 1878. Därmed var 1873 års stora nyanläggnings-plan
genomförd och förutsättningen för rörelsens modernisering
skapad, även om tillverkningens slutliga koncentrering (till Munk-fors
och Hagfors) tillhör ett senare skede. Att nå målet hade
emellertid kostat bekymmer och uppoffringar, som ej från början
kunnat förutses. Anledningen härtill var konjunkturutvecklingen. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Bakgrunden till de djärva besluten vid 1873 års bolagsstämma
var det börjande 1870-talets lysande högkonjunktur. Redan 1874
avlöstes dock de goda tiderna av den svårartade depression, som
först 1878—79 nådde sin botten. Det säger sig självt, att de stora
nyanläggningarna måste finansieras genom lån, och bolagets skuld-summa
steg också under det närmaste decenniet från omkring två
och en halv million 1870 till c:a tio millioner. I och för sig över-skred
denna skuldsättning icke försiktighetens gränser, men under
rådande konjunkturer blev det finansiella trycket oerhört hårt.
Därom vittnar bl. a. en bevarad brevväxling mellan D. och hans
svåger Ivar Waern, delägare i firman L. G. Bratt & co, Uddeholms-verkens
viktigaste Göteborgsförbindelse. Trots alla svårigheter
visade dock bolagets rörelse intet år förlust, och endast ett år, 1879,
måste utdelningen till aktieägarna alldeles inställas. Kraftprovet att
rida ut lågkonjunkturen och under denna genomföra nyanlägg-ningarna
blev D:s sista och kanske främsta insats i Uddeholms-verkens
tjänst. År 1879 bröts hans förut starka hälsa av en svår
sjukdom. En förbättring inträdde visserligen, som gjorde det möjligt
för honom att ännu en tid bibehålla förste disponentbefattningen,
men 1881 såg han sig nödsakad att begära avsked, ehuru han
avled, innan han hunnit lämna sin tjänst. Några år senare (1884)
drog sig hans närmaste man och medhjälpare under hela chefs-tiden,
den framstående egendomsdisponenten E. Holmberg, tillbaka,
Personskiftet blev sålunda fullständigt men ej så systemskiftet.
Det har framhållits, att den följande utvecklingen i mycket endast
är konsekvensen av >1870-talets storslaget uttänkta och stor-artat
genomförda planer för egendomens mångsidiga förbättring> (Almquist). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Det allmänintresse, som framträdde redan i D:s förhållande
till bolagets underhavande, manifesterade sig även i en vidare
verksamhetskrets. Tidigt synes han sålunda ha blivit en inflytelserik
ledamot av hushållningssällskapet, i vars stadgerevision han sedermera (1863—65) kom att taga en mycket verksam del. Ett särskilt
intresse ägnade D. åt förhållandena i norra Värmlands avskilda
och karga bygder, där Uddeholmsbolaget redan genom sina
stora besittningar hade villigt erkända förpliktelser. År 1851 in-träffade
en missväxt, som medförde hungersnöd i stora delar av
Värmland. På olika sätt deltog D. i arbetet på nödens lindrande.
Han krävde brännvinsbränningsförbud, ordnade soppkokning och
utdelning av poletter samt medverkade vid organiserandet av nöd-hjälpsarbeten
genom s. k. >arbetsinrättningar>. Till dessa anslogos
penningmedel, som insamlades till de nödställdas hjälp. Avsikten
var att för kommande behov fondera kapitalet under namn av >1852
års gåvomedel>, en fråga, åt vilken D. jämväl senare (1860—63)
ägnade uppmärksamhet i hushållningssällskapet och landstinget.
Även på andra vägar ville man förhjälpa de hemsökta bygderna
till självhjälp. Hushållningssällskapet strävade sålunda att genom
lokala organisationer få befolkningen med i det aktiva arbetet för
jordbruksnäringens höjande. Redan 1854 deltog D. i utarbetandet av
>regler för hushållsnämndemän> i Nedre Älvdalen. Sedan linjerna
för detta lokala arbete uppdragits genom hushållningssällskapets
nya stadgar 1865, i vilkas utarbetande D. deltog, organiserade han
1868 Nedre Älvdals hushållsgille och nedlade därpå ett intresserat
arbete i dess tjänst, bl. a. vid anordnandet av möten med diskus-sioner,
tävlingsplöjningar, kreaturspremieringar osv. Under det
svåra missväxtåret 1868 var D. ledamot av en av landstinget till-satt
nödhjälpskommitté. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), År 1856 invaldes D. som representant för bruksägarna i borgar-ståndet.
Även som riksdagsman blev han mycket verksam; hans
talrika anföranden äro klara, sakliga, ibland utredande inlägg i
frågor av merendels praktiskt intresse. D:s allmänna hållning var
moderat regeringsvänlig. I de ekonomiska frågor, som dominerade
riksdagen, företrädde han en principiell liberalism, som dock villigt
anpassades efter det praktiska livets krav; så fann han ett stats-ingripande
till näringarnas understod >fullkomligt i sin ordning>
under 1857 års kris. Den största uppmärksamheten ägnade han åt
penningfrågor. Han satt i bankoutskottet och förde gärna dess
talan i allt, som kunde befrämja kreditväsendets utveckling.
Trots den verksamhetslust, D. ådagalade under riksdagen,
återvände han ej dit. Själv skrev han vid ett senare tillfälle till en
riksdagskamrat: >Jag är mer än glad att ej behöva vara med i
striderna, för vilka jag ej passar.> Med odelat intresse ägnade han
sig däremot åt hemortens allmänna angelägenheter. I borgarståndet
hade han med iver understött riksdagens bekanta initiativ till upprättandet av landsting och ordnandet av kommunalväsendet.
När reformen sedan genomfördes, hörde D. till en grupp intres-serade,
som 1863 föranledde sammankallandet av ett förberedande
möte för överläggning om det stundande landstingets uppgifter.
Vid detta möte, som för övrigt företrädesvis ägnade uppmärksamhet
åt nöden i norra Värmland, satt han som ordförande och intog
sedan en framskjuten ställning i landstinget, slutligen som dess
ordförande. Även i brukssocieteten och Jernkontoret nådde D. tack
vare sin ställning och sina personliga insatser betydande inflytande.
Antecknas bör även, att D. var en av stödjepelarna i Värmländska
bergsmannaföreningen, till vars stiftare han hörde. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), D. ånjöt anseende som framstående metallurg och bevarade
alltid trots sin krävande praktiska verksamhet intresset för sitt
yrkes teoretiska sida; även under sina mest arbetstyngda år
sysslade han gärna någon gång med sin mineralsamling. Hans
affärsblick var skarp, och hans livsverk röjer förmåga att se, när
uppfinningar och förbättringar mognat för praktiken, även om till
sist >nyare tiders framsteg gingo något fortare, än hans av åldern
tryckta sinne ibland fann lämpligt>. Utmärkande drag hos honom
voro hans tankes klarhet och >det medlande och försonande prak-tiska
förståndet> i hans verksamhet. En mogen eftertanke, som
ibland före avgörandet kunde tydas som långsamhet, komplette-rades
av en ovanlig kraft, målmedvetenhet och uthållighet i verk-ställandet.
Hans minnesanteckningar vittna om outtröttlig flit,
verksamhetslust och en pliktkänsla, som sträckte sig från det
största till kontorsarbetets småsysslor. Med ett >i hög grad till-talande,
intagande och behagligt yttre> förenade sig >själens adel>
och >karaktärens renhet och fasthet>. En varmt religiös livsupp-fattning
framträder redan i hans breväxling med Malin Lalin och
utvecklades i allvarlig riktning under inflytande av hans andra
hustru, Stina Waern, vilken mottagit starka pietistiska intryck av
Cecilia Fryxell och delade sin mans humanitära och sociala intressen.
— Bland D:s efterlämnade papper, som förvaras hos hans son
ingenjör J. V. Danielson, märkas särskilt hans här ofta åberopade
almanackor och >dagliga anteckningar>, som taga sin början 1830
(med en återblick på D:s barndom). De innehålla dag för dag en
redovisning i stort och smått av hans arbete, resor, sammanträff-fanden
och dylikt, ehuru blott i form av ytterst summariska notiser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckt arbete: Anteckningar om Norra Amerikas fri-staters jerntillverk-ning
samt handel med jern- och stålvaror. Sthm 1845. (l), 96 s. [därav s.
92—96 Tillägg, med afseende på några metallurgiska nordamerikanska effec-ters
kemiska undersökning, af L. F. Svanberg].
Källor: Meddelanden av ingenjör J. V. Danielsson, Filipstad, och fröken
Anna Danielson, Stockholm; D:s ovan anf. papper. — Nekrolog i Filipstads
tidning 1881 samt Minnesord av bergmästaren A. Sjögren (Wermländska
bergsmannaföreningens annaler, 1882); Borgarståndets prot. 1856—58; sty-relse-
och revisionsberättelser samt annat tryck rörande Uddeholms bolag
(kapsel, KB). — J. A. Almquist, Uddeholmsverken (1899); Th. Andersson,
Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903 (1903);
Bergslagernas jernvägsaktiebolag 1872—1899 (1900); Lotten Dahlgren, Ran-säter
(1923); dens., Ur Ransäters familjearkiv (1923); Anna Danielson, Fru
Christina Danielson, född Waern (Karlstads stifts julbok, 1924); dens., E. G.
Danielson, Uddeholm. Ungdomshistoria och första mannaålder (ibid., 1926);
J. Furuskog, De värmländska järnbruksbygderna (1929); R. Geijer, Udde-holms
bolag 1746—1896 (1896); J. A. Leffler, Lancashiresmidets införande i
Sverige (En bergsbok, 1921); Statens järnvägar, 2 (1906); Svenska järnvägs-föreningen
1876—1926, 2 (1926); Elisabeth Waern-Bugge, En gammal herr-gård.
Baldersnäs (1920); K. Winge, Värmländska bergsmannaföreningen 1849
—1924 (Värmländska bergsmannafören. annaler, 1924). B. BOËTHIUS.
22 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Philippas make Palm.
23 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make Palm.
24
Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925). Skibsreder i Rudkøbing / Morten Andersen Bay's efterslægt
Based on family papers and completed by Vilhelm Bay
25 Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925).
26
Vilhelm Bay, Stamtavle for slægten Bay ( Langelandsslægten ) (1925), Marie Magdalene Elisabeth Bröchner, f. 7 April 1813, d. 3 Maj 1849.
Datter af Købmand Thøger Brøchner og Johanne Kjeldsen. .... Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, Kilde: FT-1845
Navn: Magdalene Elisabeth Bay Køn: K
Alder: 31
Civilstand: Gift
Sogn: Harlev Herred: Framlev
Amt: Århus Stednavn: Ludvigsholm
Husstands-/familienr: 1 Matr.nr./adresse: gård, 19
Erhverv: hans kone
Fødested: Fredericia
Indtasternr.: B2736 Løbenr.: 134
Kommentar: Fødesogn: Fredericia Noter: i FT: Magdel. Elisabeh. High
27 Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, se barns födelse.
28 Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Framräknat: 35 år 1869. .... Kyrkböcker, Malmö, Se giftermål. .... Kyrkböcker, Malmö, Se husf make.
29 Kyrkböcker, Malmö, se dotters Johannas bröllop 1861.
30 Kyrkböcker, Malmö, Se bostad. husf. Ellesbogen. .... Kyrkböcker, Virserum, Virserum C:4 (1809-1844). Claes Johan Ferdinand; f. 6 jan; döpt 7 jan; S. of Snickaren Gustaf Book o. d. H. Maria Gustafva Rude(kling) i Triabo, X: Snickare Abraham Book i W... Christin Lovisa Tudelius i molilla, Br. Jonas (mag-...), H. Brita ... i W...:by.
31
Kyrkböcker, Malmö, Malmö S:t Petri EI:6 (1861-1880), sid 5. lysn.nr: 21; lysning: 14 april ; Instrumentmakare Gesällen Clas Johan Ferdinand Bokelund i Nr. 445 f. 1838 ; gifte nr 1
(Pigan) Johanna Kjellander å nr. 511 f. 1833 ; Gifte nr. 1
Gifta 26 Maji 1861
Hinderslöshet mm:
Nennes fader, Muraren Tyke Andersson Kjellander, lämnat skriftligt bifall.
32
Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Malmö S:t Petri CI:7 födda.
Födda i Malmö S:t Petri
Datum 1860-06-04 Datum avser ej angivet
Barnets förnamn Johan Alfred efternamn
Dödfödd Kön pojke
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd trolovningsbarn
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 26
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Claes Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel instrumentmakaregesäll ort Lund
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö S:t Petri CI:7.
.
33
Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, MALMÖ S:t Petri CI:8 födda.
Födda i Malmö S:t Petri
Datum 1865-10-29 Datum avser ej angivet
Barnets förnamn Axel Ferdinand efternamn
Dödfödd Kön pojke
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 31
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Claes Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel instrumentmak.ges. ort 445
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt hsf. p. 65
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa MALMÖ S:t Petri CI:8.
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Boklund, Axel Ferdinand. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Boklund, Axel Ferdinand, f. 1865. 2003-11-08. SVAR & DIGDATA 2003.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Boklund, Axel Ferdinand
1865
Malmö (Malmöhus län, Skåne)
Mejerist
Gift man, far i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
Risberg, Kerstin
1849
Kristianstad (Kristianstads län, Skåne)
Gift kvinna, mor i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Landgren, Erika
1869
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Mejerska
Ogift kvinna, ensam i familjen Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Carlsdotter, Wilhelmina
1869
Tingsås (Kronobergs län, Småland)
Piga
Ogift kvinna, ensam i familjen Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Hansson, Lars
1872
Genarp (Malmöhus län, Skåne)
Dräng
Ogift man, ensam i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Persson, Ola
1867
Lomma (Malmöhus län, Skåne)
Dräng
Ogift man, ensam i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
.
34
Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Malmö Caroli CI:11 födda.
Födda i Malmö Caroli
Datum 1869-01-27 Datum avser födelse
Barnets förnamn Claes Gotthard efternamn
Dödfödd Kön pojke
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 35
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Claes Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel chirurgisk instrumentmakare ort Ellenbogen N. XXXVI /145
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö Caroli CI:11
.
35
Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Malmö Caroli CI:12 födda.
Födda i Malmö Caroli
Datum 1871-06-06 Datum avser ej angivet
Barnets förnamn Hilda Gustafva efternamn
Dödfödd Kön flicka
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 37
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Claës Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel instrumentmakare chirurgisk ort Ellenbogen XXXVI /145
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö Caroli CI:12
.
36
Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Malmö Caroli CI:12 födda.
Födda i Malmö Caroli
Datum 1873-03-25 Datum avser ej angivet
Barnets förnamn Maria Louise efternamn
Dödfödd Kön flicka
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 37
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Klaes Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel chirurgiske instrumentmakare ort Ellenbogen N. XXXVI /145
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa Malmö Caroli CI:12.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia