Anna Elisabet Lohman 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Ludvig Cronsioe (       -       )
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Severin Cronsioe (1751-1771) 1
                2. Elsa Maria Cronsioe (1752-      ) 2
                3. Peter Ludvig Cronsioe (1754-      ) 3
Carl Lohman 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Handelsman år 1766. 4

Makar och barn 
           Barn:
                1. Dödfödd Lohman (Före 1762-Före 1762)
1. *Benedicta Cronsio (       -       ) 4 
      Äktenskap: 21 Dec 1766 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 5
         Status:
Dödfödd Lohman 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Före 29 Jul 1762
         Döptes: 
            Dog: Före 29 Jul 1762
     Begravning: 29 Jul 1762 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 6
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Carl Lohman (      -      ) 4 
            Mor:
Lucas Lohman 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Rådman i Helsingborg, Malmöhus län. 7

Makar och barn 
           Barn:
                1. Anna Brita Lohman (1723-      )
Levande 
      Kön: K

Makar och barn 
1. Levande
Anna Elisabet Londin 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: Ca. Dec 1661
         Döptes: 
            Dog: Före 3 Jun 1741
     Begravning: 3 Jun 1741 - Gårdstånga och Holmby fsg, Malmöhus län
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Christopher Mogensen (      -      ) 9 
            Mor: Anna Sofia Mogensdatter (      -      )
Makar och barn 
1. *Christian Espholt (       - 10 Sep 1710) 10, 11 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Johannes (Hans) Espholt (      -      ) 12
                2. Gregers Espholt (1689-      ) 12
                3. Anna Sofia Espholt (1691-1740) 13
                4. Christopher Espholt (1693-      ) 12
                5. Samuel Espholt (1695-1741) 12
                6. Henrik Espholt (1697-      ) 12
                7. Johanna Espholt (1700-Före 1762)
                8. Christian Espholt (1705-      ) 12
Anders Lorck 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: Efter 24 Okt 1584 - Stockholm 15
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Svenskt Sändebud i Polen mellan 1571 och 1581. 15

Föräldrar 
            Far: Thomas Lorck (      -Ung 1530) 16 
            Mor:
Notiser
Dödsnotiser:
Avrättad.
Allmänt:
SBL: 1 Lorichs, Anders, f i Flensburg, d 1584 tidigast 24 okt (Biographica) i Sthlm. Föräldrar: rådmannen Thomas Lorck o Christine. Tjänade i ungdomen kejsaren Karl V (Sköldebrevsaml), i fransk tjänst åtminstone 57- 58, i dansk tjänst åtminstone 62 (Kancelliets Brevbøger) - 66, fick jämte sina bröder sitt adelskap konfirmerat av kejsaren 22 febr 64, i Sverige åtminstone från 28 nov 67 (Tommos, s 42), nämnes där som småsven 18 dec 68 o som hovjunkare 9 maj 69 (Mantalsregister), sv sändebud i Polen 71-81. G senast 1575, men hustruns namn är ej känt (Ödberg 1893, s 119). L hade redan i unga år växlande öden. En uppgift (Ödberg 1893), att han under sin tid i fransk krigstjänst skulle ha deltagit i fälttåg i Italien och Nederländerna 1555-59, har dock ej kunnat verifiera. 1557 sände den franske konungen Henrik II L med värvningsuppdrag till Lübeck, där han 1558 blev arresterad och kom att lida stora ekonomiska förluster (Biographica; Str hist handl). Fredrik II av Danmark sände honom 1563 till Rostock, Dresden och Braunschweig och 1564 med brev till Filip II av Spanien (Papiers d'état de cardinal de Granvelle) och till den pommerske hertigen Johan Fredrik i Wolgast (Blümcke). Av Fredrik fick L 1564 kanonikatgods under Roskilde domkyrka som förläning, och 1565 fick han en kronogård vid Amagertorv i Khvn. I slutet av 1565 reste han på uppdrag av Fredrik II till Frankrike för att där värva trupper (Tommos). Då L ej lyckades förmå det franska hovet att ge sitt tillstånd till dessa värvningar, synes han ha fallit i onåd hos Fredrik, som 22 nov 1566 förlänade hans kanonikatgods till en annan person. Han skrev ännu 25 okt s å från Flens burg till Fredrik II (DRA), men senare uppger han sig (Str hist handl) ha följt ett kejserligt sändebud till Sverige. Den misstänksamme Erik XIV, som hösten 1567 utfärdade ett brev, varav framgår att L skulle agera i kriget mot danskarna (Tommos), skall dock en tid ha hållit honom fången (STb 1584-88, s 88). Omedelbart efter 1568 års tronskifte anställde emellertid Johan III honom som småsven och inom kort hovjunkare. En uppgift, att L även skall ha blivit sekreterare för den latinska brevväxlingen (Ödberg 1893, s 3), har ej kunnat verifiers, Våren 1571 sändes han tillsammans med sekreteraren Sven Elofsson till Antwerpen för att avstyra lösgivande av den norske adelsmannen Enno Brandrök, som stulit hertig Karls möderneärvda dyrbarheter på Gripsholm. Denne lyckades emellertid fly (Ödberg 1896). Kort därpå skickade Johan III L till Polen, där han med några kortare avbrott - för besök i Sverige och 1579 för en resa till Rom - kom att kvarstanna som sv sändebud under ett helt decennium. Om man bortser från Hemming Gadhs (bd 16) ännu längre verksamhet som Sten Sture d ä:s ombud i Rom i slutet av föregående sekel, kom L på detta sätt att bli den förste mera permanente sv legaten i ett främmande land. Ursprungligen var hans uppdrag att inkräva drottning Katarinas hemgift och mödernearv samt begära återbetalning av konung Johans lån till hennes broder konung Sigismund II August av Polen (jfr bd 20, s 192 o 781). Efter den sistnämndes död 1572 kom L även att arbeta för val av Johan III till polsk konung, och så gjorde han även, sedan dennes mera lyckosamme medtävlare hertig Henrik av Anjou efter sin brors död 1574 flytt från Polen för att bli dennes efterträdare som konung av Frankrike. Ej heller denna gång hade han emellertid framgång. Sedan fursten av Siebenburgen Stefan Báthory 1575 valts till konung av Polen och 1576 gift sig med Katarinas syster Anna, fortsätte L att hävda det sv kungaparets ekonomiska anspråk. Härtill kom snart också förhandlingar om förbund mot Ryssland, som dock blott ledde till en kortvarig militär samverkan i Livland 1578. Omständigheterna vid L:s brytning med Johan III 1581 är endast kända genom uppgifter vid domstolsförhandlingarna1584. Han beskylldes då för att ha inlett förrädiska förbindelser med konung Stefan och planerat att med för sv räkning värvade knektar erövra Narva åt Polen samt att bringa Reval i polska händer. Då Pontus De la Gardie (bd 10) kom till Estland och övertog befälet över knektarna, uppgav L, att han tänkte bege sig till konung Johan i Sverige, men i stället rymde han till Danzig. Han beskylldes också för att ha inlett underhandlingar med tsaren om att göra Erik XIV:s son Gustav, som befann sig i Polen, till sv konung. L försvarade sig med att han ej fått betalning av Johan III för sin verksamhet i Polen, vilket dennes ombud bestred. 1583 besökte L flera av det dåtida Europas främsta makthavare, drottning Elisabet av England, Henrik III av Frankrike. Filip II av Spanien, påven Gregorius XIII och kejsaren Rudolf (Ödberg 1893: Biaudet 1913, s 42). Johan III sände till England legater, som skulle begära L:s utvisning, men då de anlände, hade han redan rest därifrån. Vid senare förhör uppgav L, att hans besök hos Filip II och kejsaren avsåg hans ekonomiska anspråk gentemot Lübeck sedan 1558, medan besöken hos Henrik III och påven gällt bemedling hos den turkiske sultanen för gods i Moldau, Valakiet eller Transsylvanien (allt i nuvarande Rumänien) åt sina släktingar; i Valakiet tycks hans bror den kände konstnären Melchior L ha haft förbindelser (Harbeck, s 19). I Frankrike gjordes emellertid just 1583 försök att av Henrik III få krigsfolk för att göra Erik XIV:s son Gustav till sv konung. 1584 lyckades den av Johan III utsände sekreteraren Nils Rask gripa L i en av Danzigs förstäder. Efter rättegång i Sthlm dömdes han till döden. Avrättningen skall ha skett genom att hans lemmar krossades, tungan skars av och högra handen höggs av, innan halshuggningen ägde rum (Typotius). Hans huvud var ännu 1605 ett av dem som var placerade på stakar vid Söderport i Sthlm (AOSB).

Baltzer Lorck 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 1589 15
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Köpman i Flensburg, Schleswig-Holstein, Denmark. 15
• Han bodde i Flensburg, Schleswig-Holstein, Denmark.

Föräldrar 
            Far: Thomas Lorck (      -Ung 1530) 16 
            Mor:
Makar och barn 
           Barn:
                1. * Thomas Lorck (1569-1634) 18 (Född inom äktenskapet)
Jasper Lorck 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Thomas Lorck (      -Ung 1530) 16 
            Mor:
Melchior Lorck 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Mellan 1526 och 1527 15
         Döptes: 
            Dog: Efter 1583 15
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Målare och kopparstickare. 15

Föräldrar 
            Far: Thomas Lorck (      -Ung 1530) 16 
            Mor:
Thomas Lorck 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: Ung 1530 15
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Stadsfogde år 1511 i Flensburg, Schleswig-Holstein, Denmark. 15
• Han arbetade som Rådman år 1518 i Flensburg, Schleswig-Holstein, Denmark. 15
• Han bodde i Flensburg, Schleswig-Holstein, Denmark.

Makar och barn 
           Barn:
                1. Melchior Lorck (Mellan 1526/1527-Efter 1583) 17 (Född inom äktenskapet)
                2. Jasper Lorck (      -      ) 17 (Född inom äktenskapet)
                3. * Baltzer Lorck (      -1589) 17 (Född inom äktenskapet)
                4. Anders Lorck (      -Efter 1584) 19 (Född inom äktenskapet)
Thomas Lorck 
      Kön: M
Alt. namn: Thomas Loricke 20
Personinformation 
         Föddes: 1569 15
         Döptes: 
            Dog: 21 Jun 1634 21
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Rådman i København, Danmark. 22
• Han arbetade som Købmand. 22

Föräldrar 
            Far: Baltzer Lorck (      -1589) 17 
            Mor:
Makar och barn 
1. Hansdatter (       -       ) 23 
      Äktenskap: 
         Status: 

2. *Margrete Wibe (       - 11 Okt 1651) 23, 23 
      Äktenskap: 1635 24
         Status: 
           Barn:
                1. * Hans Lorich (      -1635) 25 (Född inom äktenskapet)
Anna Lena Lorentson 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: Ung 16 Dec 1788 27
         Döptes: 
            Dog: 23 Mar 1825 - Släp fsg, Onsala, Halland 27
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Zacharias Österling (Ung 14 Jun 1789 - 25 Mar 1840) 28, 27 
      Äktenskap: 26 Aug 1810 - Släp fsg, Onsala, Halland 29
         Status: 
           Barn:
                1. Johannes Österling (1816-      ) 30 (Född inom äktenskapet)
                2. Jacobina Österling (1818-      ) 31 (Född inom äktenskapet)
Andreas *Adolf* Lorich 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 5 Jun 1746 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 33
         Döptes: 10 Jun 1746 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 34
            Dog: 25 Maj 1802 - Kristianstad( Garnisionsfsg ), Kristianstads Län 35
     Begravning: 28 Maj 1802 - Kristianstad( Garnisionsfsg ), Kristianstads Län 36
      Dödsorsak: Lungsot 37
Händelser
• Han arbetade som Kapten och regementskvartersmästare vid Vendes art-reg. 38

Föräldrar 
            Far: Hans Peter Lorich (1712-1798) 39 
            Mor: Elisabeth Psilander (1726-1787)
Balthasar Lorich 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 22 Okt 1697 - Svedala fsg, Malmöhus län 41
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 8 Feb 1702 - Svedala fsg, Malmöhus län 41
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Peder Lorich (1656-1717) 42 
            Mor: *Anna* Helena Faxe (1663-1703) 43

Källor

1. Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Nr. 602. Cronsiö, Severin

Född i Bjällerup 1751 5/2.
- Broder till följ. [603 Peter Ludvig C.], halvbroder 716. S. t. landskamrer Ludvig C. och hans 1:a h. Anna Elisabeth Lohman. Död i Hällestad 1771 16/8.

2. Kyrkböcker, Bjällerup, se födelse.

3. Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Nr. 603. Cronsiö, Peter Ludvig
Landskamrer i Malmöhus län (Landsstaten s. 77)
Född i Bjällerup 1754 15/9. Broder till föreg. [ 602 Severin C.]
Anm. Sonen Per Schultin Cronsiö ( Han hade tagit upp moderns släktnamn Schultin), f. 1797 27/8, är omnämnd i en bpt i Laholm 1830 efter tullinspektor Herman Christoffer Gersonius ("avlidne handlaren P. Schultin Cronsioe i Djupavik, Markaryds sn"). .... Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Se dotter EGC.

4. Kyrkböcker, Malmö, Se lysning 1766.

5. Kyrkböcker, Malmö, Se lysning.

6. Kyrkböcker, Malmö, Malmö S:t Petri FI:2 1728-1788, begravningsbok. 1762
Julii
29 Handelsman Hr Carl Lomans döfödda son begrofs i Sancti Petri Kyrka.

7. Demografisk databas för södra Sverige, se dotter Anna Britas dop.

8. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Anna Sofia:s make SFC:s namn.

9. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Anna Lisas make Christians namn.

10. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie II, volym 6, sid 313. GÅRDSTÅNGA OCH HOLMBY

9. CHRISTIAN ESPHOLT.
Efter kh. B. Ledeburs död rekommenderades av friherre Fredrik von Buchwaldt på Hjularöd 1686 7/11- men utan resultat - ovannämnde Peter Cars­tens till eftertr. S.å. 30/11 meddelar Hans Ramel på Löberöd till gen.-guv., att han utfärdat kallsbrev till G. & H. för sina barns informator C.E. och begär gen.-guv:s kollationsbrev på annexförs. H., men Ascheberg svarade s.å. 11/12, att maken fick anstå, tills Ramel bevisat sitt j.p. 1687 13/5; blev emellertid C.L. prv. till kh. här.

C.E. var f. i Äsphult, son av kh. därst. Gregers Pedersen och Kirstine Liebertsdatter; gick i Kristianstads skola, student i Lund 1676 4/4, Informator på Löberöd, 1687 4/4 prv. till kh. i G. & H. Om hans verk­samhet här är ingenting annat känt än att han 1691 7/9 insänt till prof. A. Stobæus en mycket mager sockenrelation. Han avled (enl. grifte­kv.) i G. 1710 10/9, begr. 2/11; gravsten utan data i G. kyrka.
G. m. Anna Elisabet (Anna Lisa) Londin, begr. i G. 1741 3/6, >79 år, 5 m.>, dotter av akademifogden i Lund Christopher Mogensen (Månsson) och Anna Sofia Mogensdatter.
- Barn: Johannes (Hans), kh. i Ilstorp.
- Gregers, f. i G. 1689 3/11, sederm. icke antr.
- Anna Sofia, f. i G. 1691 3/7 g. m. kh. i Malmö Pe., hdsprosten Samuel Fredrik Corvin.
- Christopher, f. i G. 1693 28/3, student 1712 27/5 var 1735 löjtnant i expektans vid Adlerfelts reg., >for till Ostindien och dödde (som förments) omsider wid Caput Bonæ Spei> (Elmgren).
- Samuel, f. i G. 1695 17/1, Sjm Sk. 613, inspektor, död i Laholm 174118/4.
- Henrik, f. i G. 1697 1/8, sederm. icke antr.
- Johanna, f. i G. 1700 12/1, begr. i Malmö Pe. 1762 19/9, g. m. handlanden i Malmö, >den hederlige och gudfruktige> (enl. Elmgren) Jockum Riber, begr. i Malmö Pe. 1760 21/6, >67 år>, i hans 2:a gifte (g. 1:o m. Helena Lang, död i Malmö 1728 27/1 enl. bouppt.).
- Christian, f. i G. 1705 13/4, fortifikationskassör i Malmö, icke antr. Död därst., men hustrun, Udda Engstedt, kh.-dotter från Borreby, är begr. Därst. 1759 19/7.
.

11. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namn. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.

12. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fars namn.

13. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.

14. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 1. Se fadern. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. f i Flensburg, d 1584 tidigast 24 okt (Biographica) i Sthlm. Föräldrar: rådmannen Thomas Lorck o Christine. Tjänade i ungdomen kejsaren Karl V (Sköldebrevsaml), i fransk tjänst åtminstone 57- 58, i dansk tjänst åtminstone 62 (Kancelliets Brevbøger) - 66, fick jämte sina bröder sitt adelskap konfirmerat av kejsaren 22 febr 64, i Sverige åtminstone från 28 nov 67 (Tommos, s 42), nämnes där som småsven 18 dec 68 o som hovjunkare 9 maj 69 (Mantalsregister), sv sändebud i Polen 71-81. G senast 1575, men hustruns namn är ej känt (Ödberg 1893, s 119). L hade redan i unga år växlande öden. En uppgift (Ödberg 1893), att han under sin tid i fransk krigstjänst skulle ha deltagit i fälttåg i Italien och Nederländerna 1555-59, har dock ej kunnat verifiera. 1557 sände den franske konungen Henrik II L med värvningsuppdrag till Lübeck, där han 1558 blev arresterad och kom att lida stora ekonomiska förluster (Biographica; Str hist handl). Fredrik II av Danmark sände honom 1563 till Rostock, Dresden och Braunschweig och 1564 med brev till Filip II av Spanien (Papiers d'état de cardinal de Granvelle) och till den pommerske hertigen Johan Fredrik i Wolgast (Blümcke). Av Fredrik fick L 1564 kanonikatgods under Roskilde domkyrka som förläning, och 1565 fick han en kronogård vid Amagertorv i Khvn. I slutet av 1565 reste han på uppdrag av Fredrik II till Frankrike för att där värva trupper (Tommos). Då L ej lyckades förmå det franska hovet att ge sitt tillstånd till dessa värvningar, synes han ha fallit i onåd hos Fredrik, som 22 nov 1566 förlänade hans kanonikatgods till en annan person. Han skrev ännu 25 okt s å från Flens burg till Fredrik II (DRA), men senare uppger han sig (Str hist handl) ha följt ett kejserligt sändebud till Sverige. Den misstänksamme Erik XIV, som hösten 1567 utfärdade ett brev, varav framgår att L skulle agera i kriget mot danskarna (Tommos), skall dock en tid ha hållit honom fången (STb 1584-88, s 88).
... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. ... Omedelbart efter 1568 års tronskifte anställde emellertid Johan III honom som småsven och inom kort hovjunkare. En uppgift, att L även skall ha blivit sekreterare för den latinska brevväxlingen (Ödberg 1893, s 3), har ej kunnat verifiers, Våren 1571 sändes han tillsammans med sekreteraren Sven Elofsson till Antwerpen för att avstyra lösgivande av den norske adelsmannen Enno Brandrök, som stulit hertig Karls möderneärvda dyrbarheter på Gripsholm. Denne lyckades emellertid fly (Ödberg 1896). Kort därpå skickade Johan III L till Polen, där han med några kortare avbrott - för besök i Sverige och 1579 för en resa till Rom - kom att kvarstanna som sv sändebud under ett helt decennium. Om man bortser från Hemming Gadhs (bd 16) ännu längre verksamhet som Sten Sture d ä:s ombud i Rom i slutet av föregående sekel, kom L på detta sätt att bli den förste mera permanente sv legaten i ett främmande land. Ursprungligen var hans uppdrag att inkräva drottning Katarinas hemgift och mödernearv samt begära återbetalning av konung Johans lån till hennes broder konung Sigismund II August av Polen (jfr bd 20, s 192 o 781). Efter den sistnämndes död 1572 kom L även att arbeta för val av Johan III till polsk konung, och så gjorde han även, sedan dennes mera lyckosamme medtävlare hertig Henrik av Anjou efter sin brors död 1574 flytt från Polen för att bli dennes efterträdare som konung av Frankrike. Ej heller denna gång hade han emellertid framgång. Sedan fursten av Siebenburgen Stefan Báthory 1575 valts till konung av Polen och 1576 gift sig med Katarinas syster Anna, fortsätte L att hävda det sv kungaparets ekonomiska anspråk. Härtill kom snart också förhandlingar om förbund mot Ryssland, som dock blott ledde till en kortvarig militär samverkan i Livland 1578. Omständigheterna vid L:s brytning med Johan III 1581 är endast kända genom uppgifter vid domstolsförhandlingarna1584. ... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. ... Han beskylldes då för att ha inlett förrädiska förbindelser med konung Stefan och planerat att med för sv räkning värvade knektar erövra Narva åt Polen samt att bringa Reval i polska händer. Då Pontus De la Gardie (bd 10) kom till Estland och övertog befälet över knektarna, uppgav L, att han tänkte bege sig till konung Johan i Sverige, men i stället rymde han till Danzig. Han beskylldes också för att ha inlett underhandlingar med tsaren om att göra Erik XIV:s son Gustav, som befann sig i Polen, till sv konung. L försvarade sig med att han ej fått betalning av Johan III för sin verksamhet i Polen, vilket dennes ombud bestred. 1583 besökte L flera av det dåtida Europas främsta makthavare, drottning Elisabet av England, Henrik III av Frankrike. Filip II av Spanien, påven Gregorius XIII och kejsaren Rudolf (Ödberg 1893: Biaudet 1913, s 42). Johan III sände till England legater, som skulle begära L:s utvisning, men då de anlände, hade han redan rest därifrån. Vid senare förhör uppgav L, att hans besök hos Filip II och kejsaren avsåg hans ekonomiska anspråk gentemot Lübeck sedan 1558, medan besöken hos Henrik III och påven gällt bemedling hos den turkiske sultanen för gods i Moldau, Valakiet eller Transsylvanien (allt i nuvarande Rumänien) åt sina släktingar; i Valakiet tycks hans bror den kände konstnären Melchior L ha haft förbindelser (Harbeck, s 19). I Frankrike gjordes emellertid just 1583 försök att av Henrik III få krigsfolk för att göra Erik XIV:s son Gustav till sv konung. 1584 lyckades den av Johan III utsände sekreteraren Nils Rask gripa L i en av Danzigs förstäder. Efter rättegång i Sthlm dömdes han till döden. Avrättningen skall ha skett genom att hans lemmar krossades, tungan skars av och högra handen höggs av, innan halshuggningen ägde rum (Typotius). Hans huvud var ännu 1605 ett av dem som var placerade på stakar vid Söderport i Sthlm (AOSB).

15. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

16. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 1. Lorichs (Lorich, Lorck), släkt, härstammande från Thomas Lorck (d omkr 1530), som var stadsfogde i Flensburg 1511 och rådman där 1518. Hans son Melchior L (f 1526 eller 1527; d tidigast 1583) är känd som målare och kopparstickare i Tyskland, Danmark, Italien och Turkiet och fick 1564 jämte sina bröder Jasper Lorck, Baltzer Lorck (d 1589) och Anders L (L 1 ) av kejsaren sitt adelskap bekräftat och sitt vapenförbättrat (avskr i Sköldebrevsaml, RA).

17. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 1. Se fadern.

18. Einar Bager, Einar Bagers Samling, Anteckningsbok "B", sid 1. I Thomas Lorck ( Lorick) se XLVI sid 48.
köpman, rådman i Köpenhamn † 21/6 1634
g.m. 1. (utsuddat Karine) Hansdotter Se X sid 10.
2. Margrete Vibe omg. 1635 m. Kristian Weiner, sekretær i tysk Cancelli
† 11/10 1651
barn: Hans se A XLII sid 48.

se Anteckningar sid 11.

1628 lånade Th. L. och Simon Surbek Konungen pengar av Klædekompaniets medel
1637 kräves Jacob Clausen Wildschött, som var gift med Hans Lorcks änka, för en skuld till en köpman i Amsterdam på sin s: formands vägnar. Han begärde respit, eftersom Margrette Thomas Lorkis var hos sin man til Glögsted. Av hennes brev framgick att hennes förre man Thomas Lorck överlämnat all sin handel på Holland till sin son Hans, som sålunda var betalningsskyldig. ( Domboken) se Arvskiften sid 100.
Avskrifter: sid 100, 180, 192.

19. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 1. Se fadern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. f i Flensburg, d 1584 tidigast 24 okt (Biographica) i Sthlm. Föräldrar: rådmannen Thomas Lorck o Christine. Tjänade i ungdomen kejsaren Karl V (Sköldebrevsaml), i fransk tjänst åtminstone 57- 58, i dansk tjänst åtminstone 62 (Kancelliets Brevbøger) - 66, fick jämte sina bröder sitt adelskap konfirmerat av kejsaren 22 febr 64, i Sverige åtminstone från 28 nov 67 (Tommos, s 42), nämnes där som småsven 18 dec 68 o som hovjunkare 9 maj 69 (Mantalsregister), sv sändebud i Polen 71-81. G senast 1575, men hustruns namn är ej känt (Ödberg 1893, s 119). L hade redan i unga år växlande öden. En uppgift (Ödberg 1893), att han under sin tid i fransk krigstjänst skulle ha deltagit i fälttåg i Italien och Nederländerna 1555-59, har dock ej kunnat verifiera. 1557 sände den franske konungen Henrik II L med värvningsuppdrag till Lübeck, där han 1558 blev arresterad och kom att lida stora ekonomiska förluster (Biographica; Str hist handl). Fredrik II av Danmark sände honom 1563 till Rostock, Dresden och Braunschweig och 1564 med brev till Filip II av Spanien (Papiers d'état de cardinal de Granvelle) och till den pommerske hertigen Johan Fredrik i Wolgast (Blümcke). Av Fredrik fick L 1564 kanonikatgods under Roskilde domkyrka som förläning, och 1565 fick han en kronogård vid Amagertorv i Khvn. I slutet av 1565 reste han på uppdrag av Fredrik II till Frankrike för att där värva trupper (Tommos). Då L ej lyckades förmå det franska hovet att ge sitt tillstånd till dessa värvningar, synes han ha fallit i onåd hos Fredrik, som 22 nov 1566 förlänade hans kanonikatgods till en annan person. Han skrev ännu 25 okt s å från Flens burg till Fredrik II (DRA), men senare uppger han sig (Str hist handl) ha följt ett kejserligt sändebud till Sverige. Den misstänksamme Erik XIV, som hösten 1567 utfärdade ett brev, varav framgår att L skulle agera i kriget mot danskarna (Tommos), skall dock en tid ha hållit honom fången (STb 1584-88, s 88).
... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. ... Omedelbart efter 1568 års tronskifte anställde emellertid Johan III honom som småsven och inom kort hovjunkare. En uppgift, att L även skall ha blivit sekreterare för den latinska brevväxlingen (Ödberg 1893, s 3), har ej kunnat verifiers, Våren 1571 sändes han tillsammans med sekreteraren Sven Elofsson till Antwerpen för att avstyra lösgivande av den norske adelsmannen Enno Brandrök, som stulit hertig Karls möderneärvda dyrbarheter på Gripsholm. Denne lyckades emellertid fly (Ödberg 1896). Kort därpå skickade Johan III L till Polen, där han med några kortare avbrott - för besök i Sverige och 1579 för en resa till Rom - kom att kvarstanna som sv sändebud under ett helt decennium. Om man bortser från Hemming Gadhs (bd 16) ännu längre verksamhet som Sten Sture d ä:s ombud i Rom i slutet av föregående sekel, kom L på detta sätt att bli den förste mera permanente sv legaten i ett främmande land. Ursprungligen var hans uppdrag att inkräva drottning Katarinas hemgift och mödernearv samt begära återbetalning av konung Johans lån till hennes broder konung Sigismund II August av Polen (jfr bd 20, s 192 o 781). Efter den sistnämndes död 1572 kom L även att arbeta för val av Johan III till polsk konung, och så gjorde han även, sedan dennes mera lyckosamme medtävlare hertig Henrik av Anjou efter sin brors död 1574 flytt från Polen för att bli dennes efterträdare som konung av Frankrike. Ej heller denna gång hade han emellertid framgång. Sedan fursten av Siebenburgen Stefan Báthory 1575 valts till konung av Polen och 1576 gift sig med Katarinas syster Anna, fortsätte L att hävda det sv kungaparets ekonomiska anspråk. Härtill kom snart också förhandlingar om förbund mot Ryssland, som dock blott ledde till en kortvarig militär samverkan i Livland 1578. Omständigheterna vid L:s brytning med Johan III 1581 är endast kända genom uppgifter vid domstolsförhandlingarna1584. ... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. ... Han beskylldes då för att ha inlett förrädiska förbindelser med konung Stefan och planerat att med för sv räkning värvade knektar erövra Narva åt Polen samt att bringa Reval i polska händer. Då Pontus De la Gardie (bd 10) kom till Estland och övertog befälet över knektarna, uppgav L, att han tänkte bege sig till konung Johan i Sverige, men i stället rymde han till Danzig. Han beskylldes också för att ha inlett underhandlingar med tsaren om att göra Erik XIV:s son Gustav, som befann sig i Polen, till sv konung. L försvarade sig med att han ej fått betalning av Johan III för sin verksamhet i Polen, vilket dennes ombud bestred. 1583 besökte L flera av det dåtida Europas främsta makthavare, drottning Elisabet av England, Henrik III av Frankrike. Filip II av Spanien, påven Gregorius XIII och kejsaren Rudolf (Ödberg 1893: Biaudet 1913, s 42). Johan III sände till England legater, som skulle begära L:s utvisning, men då de anlände, hade han redan rest därifrån. Vid senare förhör uppgav L, att hans besök hos Filip II och kejsaren avsåg hans ekonomiska anspråk gentemot Lübeck sedan 1558, medan besöken hos Henrik III och påven gällt bemedling hos den turkiske sultanen för gods i Moldau, Valakiet eller Transsylvanien (allt i nuvarande Rumänien) åt sina släktingar; i Valakiet tycks hans bror den kände konstnären Melchior L ha haft förbindelser (Harbeck, s 19). I Frankrike gjordes emellertid just 1583 försök att av Henrik III få krigsfolk för att göra Erik XIV:s son Gustav till sv konung. 1584 lyckades den av Johan III utsände sekreteraren Nils Rask gripa L i en av Danzigs förstäder. Efter rättegång i Sthlm dömdes han till döden. Avrättningen skall ha skett genom att hans lemmar krossades, tungan skars av och högra handen höggs av, innan halshuggningen ägde rum (Typotius). Hans huvud var ännu 1605 ett av dem som var placerade på stakar vid Söderport i Sthlm (AOSB).

20. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 2. ... Brodern Baltzer Lorck, som var köpman i Flensburg, var far till rådmannen Thomas Loricke (1569-1634) i Khvn, känd som kompanjon i handel på Island, Grönland och norra Ryssland till borgmästaren i Khvn Mikkel Vibe. En av dennes döttrar blev hans andra hustru. ...

21. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1634. .... Einar Bager, Einar Bagers Samling, Se namn.

22. Einar Bager, Einar Bagers Samling, Se namn.

23. Einar Bager, Einar Bagers Samling, Se make Thomas Lorcks namn.

24. Einar Bager, Einar Bagers Samling, Se hustru Margrete Vibes 1:a make Thomas Lorcks namn.

25. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 3. ... Thomas Lorickes son Hans Lorich (d 1635) blev köpman i Malmö och far till rådmannen där Baltzer Lorich (1634-94). Den sistnämnde, som var bland stadens representanter på lantdagen där 1669 och några månader före sin död blev kämnärspreses, har efterlämnat en "memorialbok" med data för sina föräldrar, systrar och barn (orig hos avdelningsdirektör Yngve Herrström, Ängelholm; avskr i MSA). ...

26. Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se son JÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se make ZÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 3/3 Döda. 1825
Mars 23, Dog och den 1. April Begrafdes Styreman Zacharias Österlings Hustru Anna Lena Lorensson från Ween, dog af feber af alla slag. Gammal 36 år 3 månader 7 dagar.

27. Kyrkböcker: Släp fsg, Halland.

28. Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se son JÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se dotter EWÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:6 3/4 Döda. 1840
Mars 25, Begrafdes Kyrko-föreståndaren och Landtbrukaren Zacharias Österling från Ween, i en ålder af 50 år 9 mån 7 dagar. Nervfeber. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:4 3/4 Wigda. 1810
Augusti 26, Wigdes Sjöman Zacharias Österling från Ween med Jungfrun Anna Lena Lorentzson e(f.ene) från Ween, M: R:. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 3/3 Wigda. 1826
Januari 3., Wigdes Enkoman Zacharias Österling på Ween med Enkefrun Catarina Hedbärg från Hede i Tölö.

29. Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se make.

30. Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se dotter HAÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se dotter ACÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:6 4/4 Wigda. 1839
maj 1, Hemmansägaren Johannes Österling, Sannå, 1:sta gifte, och Jungfrun Carolina Johanna Königsson, Sannå, 1:sta gifte. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:7 2/3 Wigda. 1849
Dec 11, Hemmansägaren Johannes Österling, 35 år, Nr. 5 Ween, 2:ndra gifte och Jungfrun Johanna Maria Bolin, 19 år, Nr. 5 Ween, 1:sta gifte. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, AI:6 1/3 Husförhörslängd 1839-1846. Nöthegång och Sannå Rote
5. Sannå, 1/2, Åbo, Johannes Österling, 1816 16/8
H., Carolina Joh. Königsson, 1818 27/5
dot., Antoinette Carolina, 1839 30/11, ( anteckningar: (aft) 44 ... (börjat) läsa )
Elisa Wilhelmina, 1841 12/6
Maria Elvira, 1843 3/(6)
Helena Georgina, 1845 (13)/2
(2 drängar överstrukna)
Olaus Jacobsson 1812 8/5
( Ett antal pigor överstrukna )
Barnfröken Johanna Maria Bolin, 1829 1/1(1)
Pigan Anna Maria Backman 1815 3/2

1/2, Åbo, Lorentz Andersson, 1815 (10)/9
H., Eloisa Josephina Königsson, 1814 10/4. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 1/3 Födda. 1816,
Maii 16., Föddes och d. 17. Döptes Zacharias Österlinds och Anna Lena Lorentsons barn från Ween kalladt Johannes.
Madame Lovisa Svensson vid Ween höll barnet till dopet.
M: f: Gustafv Lorentson, Ludvig Johansson från Norby i Walda
2: f: Johanna Lindgren på Sandlycka, Anna Stina Ericsdotter från Guntofta.

31. Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 1/3 Födda. 1818
Aprill 14, Föddes och den 15 Döptes Zacharias Österlings och Anna Lena Lorentsons barn från Ween kalladt Jacobina
M: f: Capiten Jöns Svensson vid Ween, Styrman Anders Arfvidson vid Sannå
2: f: Anna Catrina Larsdotter vid Sannå höll barnet till dopet, Anna-Greta Larsdoter vid Sannå, Mariann Ericsdotter från A...tofta.

32. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader HPL.

33. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.

34. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:3 (1746-1766) Bild 140 / sid 13. Junius
10 Christnades Rectorens Herr Magister Hans Petter Lorichs barn wid N: Andreas Adolph, född den 5 ejusdem. Modernes N: Elisabeth Psilander.
Wittnen.
Herr Borgmästaren Anthon Berg. Herr Adjutanten Carl Hagman, ombuden af Herr Capitaine Theodor Nordenadler och (dess ställföreträder, ... Inspectoren Herr Segervall .... och Herr Probsten Hellmans w... i Miällby. Studenten Herr Nils Johan Siöborg uti Lif-Drabanten Herr Psilanders ställe. Fru Professorskan Nordenadler bar barnet, fru Rådmanskan Flensburg stod hoos Mademoiselles Andrietta Nordenadler och Helena Marga-
( uti Mademoiselle Helena Elisabeth ... ställe.)
reta Faxe.
.

35. Kyrkböcker, Kristianstads Garnisonsfsg, Kristianstads län, Kristianstads garnisonsförsamling C:1 (1797-1816) Bild 94 / sid 183. År 1802
Majus
[dödsdagen] 25 [begravningsdagen] 28 Reg: Quartermästaren Kap Adolph Lorich [sjukdom] Lungsot [ålder] 56 år.

36. Kyrkböcker, Kristianstads Garnisonsfsg, Kristianstads län, Se död.

37. Kyrkböcker, Kristianstads Garnisonsfsg, Kristianstads län, se död.

38. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fader HPL.

39. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 6. Sören och Johan Lorichs äldre bror kh Petrus Lorich (1656-1717) i Svedala, Malm, var farfar till Hans Peter Lorich (1712-98), som blev magister i Lund 1734, docent i filosofi 1735, conrektor vid Malmö trivialskola 1740, rektor där 1744 och kh i Osby, Krist, 1752 och i Hjärsås, Krist,1762 samt var häradsprost 1766-90. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 11. Västra och Östra Göinge kontrakt.

Hjärsås och Knisslinge. 10. HANS PETER LORICH
...
HPL var född i Fosie 1712 22/7, son till kh i Fosie Hans Lorich och Metta Hartman, studier i Malmö skola, student i Lund 1727 3/5, ... ,fil mag 1734 10/6, docent i filosofi 1735 5/6, kanslersförordnande 1739 att bestrida de offentliga föreläsningarna i lärdomshistoria under prof. Niklas Oelreichs utländska resa, konrektor vid Malmö skola 1740 5/3, ..., rektor vid Malmö skola 1743 20/12, prv 1748 18/5, ..., kh i Osby och Loshult 1752 3/11, tilltr. 1753 1/5, ..., kh i Hjärsås och Knisslinge 1762 13/9, install 1763 4:e söndagen efter påsk, kontraktsprost i Ö Göinge konytrakt 1766 1/2, ..., avsked från prostämbetet 1790. Död i Hjärsås 1798 29/4 som stiftets senior.
HPL härstammade från en gammal förnäm högborgelig släkt, som sannolikt ursprungligen kom från Slesvig. Familjen gjorde anspråk på adelskap, och den tysk-romerske kejsaren Ferdinand I hade 1564 20/7 erkänt detta adelskap. HPL:s son Nilsförvärvade 1772 20/1 en svensk kungl. resolution, som under hänvisning till Ferdinand I:s brev 1564 erkände honom och hans syskon som kejserlig romersk adel. Nils Lorich naturaliserades 1801 28/5 som svensk adelsman, varefter hans ätt 1802 under namn av Lorichs och med nummer 2172 indroducerades på riddarhuset.
...
När docentförordnandet gick ut 1740, utsågs HPL till först conrektor och sedan rektor vid sin gamla skola i Malmö. Åren i Malmö medförde stora personliga påfrestningar. Här gifte han sig med en dotter till prosten Samuel Corvin, men lyckan blev kortvarig. Han hade varit förlovad med sin Elsa Maria i sex år, men äktenskapet varade endast i sex veckor. Det måste ha upplevts som en stor tragedi att så omedelbart efter bröllopet mista sin hustru. Han gifte snart om sig, men också den andra hustrun dog efter 2 och ett halvt års äktenskap. Ensam med 2 späda barn, av vilket det ena var blivande krigsrådet och tituläre landshövdingen Nils, ingick han 1745 sitt tredje äktenskap.
...
Lars Peter Wåhlin å sin sida säger, att HPL sökte Hjärsås pastorat "för att inte motarbeta en hög gynnares önskan". Den som åsyftas är Betty Jennings på Vanås, som var den dominerande jordägaren inte bara i Kviinge och gryt utan även i Hjärsås och Knisslinge, där hon ägde Bivaröds säteri. Hon har tydligen velat ha HPL till kh och sörjt för att han fick de flesta rösterna. Hennes mycket starka ställning markerades ytterligare genom att hon längre fram 1786 7/3 i egenskap av ägare till Vanås och Bivaröd erhöll patronatsrätt till Hjärsås patronat.
...
G 1:o i Malmö Petri 1740 10/6 m Elsa Maria Corvin, f i Reslöv 1715 28/6, död i Mö P 1740 20/7, dotter till kh i Mö P, prosten Samuel Corvin och Anna Sofia Espholtz.
G. 2:o i N Mellby 1741 30/9 med Maria Sofia Hellman, f i N M 1718, dpt 16/6, död i Mö Caroli 1744, själar 20/3, dotter till kh i N M, prosten Nils Hellman och Anna Maria Leibman. Barn:
Nils, natural Lorichs, f i N M 1742 22/7, krigsråd, titulaär landshövding, död i Sthlm Klara 1823 26/6.
Elsa Maja (Maria), f i Mö P 1743 4/10, död i S. Rörum 1785 30/8, g i Hjärsås 1773 m sedermera kh i S Rörum Pehr Flensburg f i Malmö 1736 juni, död i S Rörum 1791 14/4.
g. 3:o på Hammars gård, Nosaby 1745 26/6 (enl hennes personal på Södertos gård s.å. 10/7, icke i Lyby kb) m Elisabeth Psilander, f på Hammars gård, Nosaby 1726 25/5 (enl personal), död i Hjärsås 1787 8/10, dotter till majoren vid Bohusläns dragonregemente Nils Nilsson Psilander och Catharina Margareta Lönn. Barn:
- Anders Adolf, f i Mö P 1746 5/6, kapten och regementskvartersmästare vid Vendes art-reg, död i Kristianstads garnisonsförs 1802 25/5.
- Hans Gustaf, f i Nosaby 1747 18/8, begr Mö P 1748 9/3.
- Hans, f i Mö P 1749 7/2, begr i Mö P 1750 21/6.
- Samuel Fredrik, f i Mö P 1750 2/4, kaptenlöjtnant och regementskvartermästare vid Södra Skånska kav-reg, majors avsked, död i Stoby 1819 3/6.
- Marta Sofia, f i Mö P 1751 17/6, antagl. död vid späd ålder, icke ant.
- Hans Gustaf, f i Mö P 1752, dpt 17/7, död i Osby 1754 13/6.
- Catharina Margareta, f i O 1753 26/10, död i O 1754 9/6.
- Carl, f i O 1755 21/3, död i O 1756 31/12.
- Beata Elisabeth, f i O 1757 19/6, d i O s.å. 18/9.
- Carl, f i O 1758 30/6, d i O s.å. 6/7.

40. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern.

41. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

42. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 5:38 Svedala. 6. Per Lorich
P.L. var f. i Malmö 1656 18/12, son av handlanden och rådmannen därst.., slutl. kämnärspreses Baltzer Hansen L. av gammal tysk adlig ätt (natural. svensk adel 1801 28/5 under namnet Lorichs) och Mette Pedersdatter ( död hos sonen i S. 1712 24/6), den äldste av 19 barn. Både genom sitt fäderne och möderne samt sedan även genom sina båda giften tillhörde P.L. Malmös borgararistokrati. Hans morfar, handlanden Peder Bondesen, hade varit en av stadens rikaste köpmän., och att även fädernehemmet var förnämligt bevittna än idag ett par volymer av 1646-47 års danska bibel i LUB:s raritetssaml., inbundna i de dyrbaraste praktband med ett överflöd av gulddekor....
P.L. avled i S. 1717 10/11, begr. s.å. 11/12.
G. 1:o i "Aggerop" 1682 3/2 m. Filippa Holst, f. i Malmö 1656 (enl. gravstensinskr.), död i S. o. 1684, dotter av handlanden i Malmö Hans Jörgensen H. och Karine Nilsdotter (omg. 1671 m. borgmäst. därst. Lars Persson Törnscher om vilken se Isberg, 2b, s. 26 ff.).
- Barn ( enl. gravstensinskr. 2, enl. sonsonen endast 1, vilken motsägelse säkerl. får tolkas så, att det ena barnet dött i späda år): Hans, f. i S. 1682 /11, kh. i Fosie.
2:o i Skabesjö 1685 26/6 m. *Anna* Helena Faxe, f. därst. 1663 (enl. gravstensinskr.), död i S. 1703 12/2, "40 år 9 d.", dotter av kh. i Skabersjö, hdprosten Jörgen Jensen F. och hans 2:a h. Helena Jakobsdotter.
- Barn (enl sonsonen 1 s. och 4 d.; möjl. flera som dött späda):
Filippa, f. i S. o. 1686, död i Kvidinge 1764 4/5, "78 år", g. 1:o m. handlanden i Malmö *Hans* Jostsen Nehrman, 2:o i S. 1713 20/2 m. kh. i Färlöv, hdsprosten *Olaus* Elias Nolleroth, 3:o i Sölvesborg 1745 11/10 (enl. bröllopskv.) m. borgmäst. därst. *Lars* Johansson Weidman (se Elg., 8, s. 721).
- Elna (Helena), f. i S. 1689 17/12, död i Malmö 1765 2/2, g. 1:o i S. 1706 31/7 m. handlanden och rådmannen i Malmö Jakob Thommasson Jyde ( se om denne L. Ljungberg, "Malmösläkten Thomson" i "Malmö fornminnesfören:s årsskr." 1949; barnen kallade sig Malmros, utom en son, som blev adl. von Jakobsson), f. därst. 1649 24/12, död därst. 1716 20/4, i hans 4:e gifte (g. 1:o - 3:o se Elg., 4, s. 22 och Ljungberg, a.a.), 2:o i Malmö 171826/11 m. rådmannen därst. Niklas Jönsson (barnen kallade sig Sjöborg), f. 1676, död därst. 1739 4/1, i hans 2:a gifte (g. 1:o se Isberg, 2b, s. 171). - Mättha (Märta), f. i S. 1691 2/6 , död i Malmö 1756 22/1, g, i S. 1709 11/6 m. handlanden i Malmö *David* Håkansson Bager, f. därst. 1670, död därst. 1742 12/5 (...). - Jöran, f. i S. 1692 27/8, kh. i Lösen. - Balthasar, f. i S. 1697 22/10, begr. därst. 1702 8/4 (är alltså icke, som Sjm Sk. 586 menar, identisk med sedem. korpralen Baltzar L.). - Kristina (Christina), f. i S. 1701 3/1, begr. i Malmö Pe. 1756 19/11 ( bouppt. 1758 28/1 uppger dödsdagen till 1756 8/7), g. därst. 1724 29/12 m. dåv. auditören, slutl. justisteborgmäst. i Malmö Anton Borg, f. i Norrköping 1693 30/7, död i Malmö 1761 3/3, i hans 2:a gifte (g. 1:o och 3:o se Isberg. 2b, s. 61-62). Isberg uppger att denna Kristina L. var dotter av politieborgmäst. Johan L., och döpt i Malmö 1702 22/10 (ingen ant. härom i Malmö Pe:s födelsebok), men då kh. H. Lorich om sina fstrar anger att de voro de ovannämnda 3 och "Christina g. m. borgmäst. Borg i Malmö", synes en så nära anhörigs uppgift böra äga vitsord. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se not son Hans L. .... Carlin, Mats, Se dotter HPL. Mats Carlin Research Scientist

Optical Measurement Systems & Data Analysis
SINTEF Electronics & Cybernetics Tel.+47 22 06 79 10
Forskningsveien 1 Fax.+47 22 06 73 50
Box 124 Blindern Email: Mats.Carlin@ecy.sintef.no
N-0314 Oslo, NORWAY http://www.sintef.no/ecy/7210/ .... Carlin, Mats, 2468. Baltzar Hansson Lorich 1634-1694 Rådman Malmö
2469. Mette Pedersdotter 1635-1712 Malmö.

43. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make Per Lorich. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se not make Peters son Hans L. .... Carlin, Mats, Se dotter HPL.

Källor

1 Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Nr. 602. Cronsiö, Severin

Född i Bjällerup 1751 5/2.
- Broder till följ. [603 Peter Ludvig C.], halvbroder 716. S. t. landskamrer Ludvig C. och hans 1:a h. Anna Elisabeth Lohman. Död i Hällestad 1771 16/8.

2 Kyrkböcker, Bjällerup, se födelse.

3 Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Nr. 603. Cronsiö, Peter Ludvig
Landskamrer i Malmöhus län (Landsstaten s. 77)
Född i Bjällerup 1754 15/9. Broder till föreg. [ 602 Severin C.]
Anm. Sonen Per Schultin Cronsiö ( Han hade tagit upp moderns släktnamn Schultin), f. 1797 27/8, är omnämnd i en bpt i Laholm 1830 efter tullinspektor Herman Christoffer Gersonius ("avlidne handlaren P. Schultin Cronsioe i Djupavik, Markaryds sn"). .... Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, Se dotter EGC.

4 Kyrkböcker, Malmö, Se lysning 1766.

5 Kyrkböcker, Malmö, Se lysning.

6 Kyrkböcker, Malmö, Malmö S:t Petri FI:2 1728-1788, begravningsbok. 1762
Julii
29 Handelsman Hr Carl Lomans döfödda son begrofs i Sancti Petri Kyrka.

7 Demografisk databas för södra Sverige, se dotter Anna Britas dop.

8 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Anna Sofia:s make SFC:s namn.

9 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Anna Lisas make Christians namn.

10 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie II, volym 6, sid 313. GÅRDSTÅNGA OCH HOLMBY

9. CHRISTIAN ESPHOLT.
Efter kh. B. Ledeburs död rekommenderades av friherre Fredrik von Buchwaldt på Hjularöd 1686 7/11- men utan resultat - ovannämnde Peter Cars­tens till eftertr. S.å. 30/11 meddelar Hans Ramel på Löberöd till gen.-guv., att han utfärdat kallsbrev till G. & H. för sina barns informator C.E. och begär gen.-guv:s kollationsbrev på annexförs. H., men Ascheberg svarade s.å. 11/12, att maken fick anstå, tills Ramel bevisat sitt j.p. 1687 13/5; blev emellertid C.L. prv. till kh. här.

C.E. var f. i Äsphult, son av kh. därst. Gregers Pedersen och Kirstine Liebertsdatter; gick i Kristianstads skola, student i Lund 1676 4/4, Informator på Löberöd, 1687 4/4 prv. till kh. i G. & H. Om hans verk­samhet här är ingenting annat känt än att han 1691 7/9 insänt till prof. A. Stobæus en mycket mager sockenrelation. Han avled (enl. grifte­kv.) i G. 1710 10/9, begr. 2/11; gravsten utan data i G. kyrka.
G. m. Anna Elisabet (Anna Lisa) Londin, begr. i G. 1741 3/6, >79 år, 5 m.>, dotter av akademifogden i Lund Christopher Mogensen (Månsson) och Anna Sofia Mogensdatter.
- Barn: Johannes (Hans), kh. i Ilstorp.
- Gregers, f. i G. 1689 3/11, sederm. icke antr.
- Anna Sofia, f. i G. 1691 3/7 g. m. kh. i Malmö Pe., hdsprosten Samuel Fredrik Corvin.
- Christopher, f. i G. 1693 28/3, student 1712 27/5 var 1735 löjtnant i expektans vid Adlerfelts reg., >for till Ostindien och dödde (som förments) omsider wid Caput Bonæ Spei> (Elmgren).
- Samuel, f. i G. 1695 17/1, Sjm Sk. 613, inspektor, död i Laholm 174118/4.
- Henrik, f. i G. 1697 1/8, sederm. icke antr.
- Johanna, f. i G. 1700 12/1, begr. i Malmö Pe. 1762 19/9, g. m. handlanden i Malmö, >den hederlige och gudfruktige> (enl. Elmgren) Jockum Riber, begr. i Malmö Pe. 1760 21/6, >67 år>, i hans 2:a gifte (g. 1:o m. Helena Lang, död i Malmö 1728 27/1 enl. bouppt.).
- Christian, f. i G. 1705 13/4, fortifikationskassör i Malmö, icke antr. Död därst., men hustrun, Udda Engstedt, kh.-dotter från Borreby, är begr. Därst. 1759 19/7.
.

11 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namn. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se namn.

12 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fars namn.

13 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se far.

14 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 1. Se fadern. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. f i Flensburg, d 1584 tidigast 24 okt (Biographica) i Sthlm. Föräldrar: rådmannen Thomas Lorck o Christine. Tjänade i ungdomen kejsaren Karl V (Sköldebrevsaml), i fransk tjänst åtminstone 57- 58, i dansk tjänst åtminstone 62 (Kancelliets Brevbøger) - 66, fick jämte sina bröder sitt adelskap konfirmerat av kejsaren 22 febr 64, i Sverige åtminstone från 28 nov 67 (Tommos, s 42), nämnes där som småsven 18 dec 68 o som hovjunkare 9 maj 69 (Mantalsregister), sv sändebud i Polen 71-81. G senast 1575, men hustruns namn är ej känt (Ödberg 1893, s 119). L hade redan i unga år växlande öden. En uppgift (Ödberg 1893), att han under sin tid i fransk krigstjänst skulle ha deltagit i fälttåg i Italien och Nederländerna 1555-59, har dock ej kunnat verifiera. 1557 sände den franske konungen Henrik II L med värvningsuppdrag till Lübeck, där han 1558 blev arresterad och kom att lida stora ekonomiska förluster (Biographica; Str hist handl). Fredrik II av Danmark sände honom 1563 till Rostock, Dresden och Braunschweig och 1564 med brev till Filip II av Spanien (Papiers d'état de cardinal de Granvelle) och till den pommerske hertigen Johan Fredrik i Wolgast (Blümcke). Av Fredrik fick L 1564 kanonikatgods under Roskilde domkyrka som förläning, och 1565 fick han en kronogård vid Amagertorv i Khvn. I slutet av 1565 reste han på uppdrag av Fredrik II till Frankrike för att där värva trupper (Tommos). Då L ej lyckades förmå det franska hovet att ge sitt tillstånd till dessa värvningar, synes han ha fallit i onåd hos Fredrik, som 22 nov 1566 förlänade hans kanonikatgods till en annan person. Han skrev ännu 25 okt s å från Flens burg till Fredrik II (DRA), men senare uppger han sig (Str hist handl) ha följt ett kejserligt sändebud till Sverige. Den misstänksamme Erik XIV, som hösten 1567 utfärdade ett brev, varav framgår att L skulle agera i kriget mot danskarna (Tommos), skall dock en tid ha hållit honom fången (STb 1584-88, s 88).
... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. ... Omedelbart efter 1568 års tronskifte anställde emellertid Johan III honom som småsven och inom kort hovjunkare. En uppgift, att L även skall ha blivit sekreterare för den latinska brevväxlingen (Ödberg 1893, s 3), har ej kunnat verifiers, Våren 1571 sändes han tillsammans med sekreteraren Sven Elofsson till Antwerpen för att avstyra lösgivande av den norske adelsmannen Enno Brandrök, som stulit hertig Karls möderneärvda dyrbarheter på Gripsholm. Denne lyckades emellertid fly (Ödberg 1896). Kort därpå skickade Johan III L till Polen, där han med några kortare avbrott - för besök i Sverige och 1579 för en resa till Rom - kom att kvarstanna som sv sändebud under ett helt decennium. Om man bortser från Hemming Gadhs (bd 16) ännu längre verksamhet som Sten Sture d ä:s ombud i Rom i slutet av föregående sekel, kom L på detta sätt att bli den förste mera permanente sv legaten i ett främmande land. Ursprungligen var hans uppdrag att inkräva drottning Katarinas hemgift och mödernearv samt begära återbetalning av konung Johans lån till hennes broder konung Sigismund II August av Polen (jfr bd 20, s 192 o 781). Efter den sistnämndes död 1572 kom L även att arbeta för val av Johan III till polsk konung, och så gjorde han även, sedan dennes mera lyckosamme medtävlare hertig Henrik av Anjou efter sin brors död 1574 flytt från Polen för att bli dennes efterträdare som konung av Frankrike. Ej heller denna gång hade han emellertid framgång. Sedan fursten av Siebenburgen Stefan Báthory 1575 valts till konung av Polen och 1576 gift sig med Katarinas syster Anna, fortsätte L att hävda det sv kungaparets ekonomiska anspråk. Härtill kom snart också förhandlingar om förbund mot Ryssland, som dock blott ledde till en kortvarig militär samverkan i Livland 1578. Omständigheterna vid L:s brytning med Johan III 1581 är endast kända genom uppgifter vid domstolsförhandlingarna1584. ... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. ... Han beskylldes då för att ha inlett förrädiska förbindelser med konung Stefan och planerat att med för sv räkning värvade knektar erövra Narva åt Polen samt att bringa Reval i polska händer. Då Pontus De la Gardie (bd 10) kom till Estland och övertog befälet över knektarna, uppgav L, att han tänkte bege sig till konung Johan i Sverige, men i stället rymde han till Danzig. Han beskylldes också för att ha inlett underhandlingar med tsaren om att göra Erik XIV:s son Gustav, som befann sig i Polen, till sv konung. L försvarade sig med att han ej fått betalning av Johan III för sin verksamhet i Polen, vilket dennes ombud bestred. 1583 besökte L flera av det dåtida Europas främsta makthavare, drottning Elisabet av England, Henrik III av Frankrike. Filip II av Spanien, påven Gregorius XIII och kejsaren Rudolf (Ödberg 1893: Biaudet 1913, s 42). Johan III sände till England legater, som skulle begära L:s utvisning, men då de anlände, hade han redan rest därifrån. Vid senare förhör uppgav L, att hans besök hos Filip II och kejsaren avsåg hans ekonomiska anspråk gentemot Lübeck sedan 1558, medan besöken hos Henrik III och påven gällt bemedling hos den turkiske sultanen för gods i Moldau, Valakiet eller Transsylvanien (allt i nuvarande Rumänien) åt sina släktingar; i Valakiet tycks hans bror den kände konstnären Melchior L ha haft förbindelser (Harbeck, s 19). I Frankrike gjordes emellertid just 1583 försök att av Henrik III få krigsfolk för att göra Erik XIV:s son Gustav till sv konung. 1584 lyckades den av Johan III utsände sekreteraren Nils Rask gripa L i en av Danzigs förstäder. Efter rättegång i Sthlm dömdes han till döden. Avrättningen skall ha skett genom att hans lemmar krossades, tungan skars av och högra handen höggs av, innan halshuggningen ägde rum (Typotius). Hans huvud var ännu 1605 ett av dem som var placerade på stakar vid Söderport i Sthlm (AOSB).

15 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

16 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 1. Lorichs (Lorich, Lorck), släkt, härstammande från Thomas Lorck (d omkr 1530), som var stadsfogde i Flensburg 1511 och rådman där 1518. Hans son Melchior L (f 1526 eller 1527; d tidigast 1583) är känd som målare och kopparstickare i Tyskland, Danmark, Italien och Turkiet och fick 1564 jämte sina bröder Jasper Lorck, Baltzer Lorck (d 1589) och Anders L (L 1 ) av kejsaren sitt adelskap bekräftat och sitt vapenförbättrat (avskr i Sköldebrevsaml, RA).

17 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 1. Se fadern.

18 Einar Bager, Einar Bagers Samling, Anteckningsbok "B", sid 1. I Thomas Lorck ( Lorick) se XLVI sid 48.
köpman, rådman i Köpenhamn † 21/6 1634
g.m. 1. (utsuddat Karine) Hansdotter Se X sid 10.
2. Margrete Vibe omg. 1635 m. Kristian Weiner, sekretær i tysk Cancelli
† 11/10 1651
barn: Hans se A XLII sid 48.

se Anteckningar sid 11.

1628 lånade Th. L. och Simon Surbek Konungen pengar av Klædekompaniets medel
1637 kräves Jacob Clausen Wildschött, som var gift med Hans Lorcks änka, för en skuld till en köpman i Amsterdam på sin s: formands vägnar. Han begärde respit, eftersom Margrette Thomas Lorkis var hos sin man til Glögsted. Av hennes brev framgick att hennes förre man Thomas Lorck överlämnat all sin handel på Holland till sin son Hans, som sålunda var betalningsskyldig. ( Domboken) se Arvskiften sid 100.
Avskrifter: sid 100, 180, 192.

19 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 1. Se fadern. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. f i Flensburg, d 1584 tidigast 24 okt (Biographica) i Sthlm. Föräldrar: rådmannen Thomas Lorck o Christine. Tjänade i ungdomen kejsaren Karl V (Sköldebrevsaml), i fransk tjänst åtminstone 57- 58, i dansk tjänst åtminstone 62 (Kancelliets Brevbøger) - 66, fick jämte sina bröder sitt adelskap konfirmerat av kejsaren 22 febr 64, i Sverige åtminstone från 28 nov 67 (Tommos, s 42), nämnes där som småsven 18 dec 68 o som hovjunkare 9 maj 69 (Mantalsregister), sv sändebud i Polen 71-81. G senast 1575, men hustruns namn är ej känt (Ödberg 1893, s 119). L hade redan i unga år växlande öden. En uppgift (Ödberg 1893), att han under sin tid i fransk krigstjänst skulle ha deltagit i fälttåg i Italien och Nederländerna 1555-59, har dock ej kunnat verifiera. 1557 sände den franske konungen Henrik II L med värvningsuppdrag till Lübeck, där han 1558 blev arresterad och kom att lida stora ekonomiska förluster (Biographica; Str hist handl). Fredrik II av Danmark sände honom 1563 till Rostock, Dresden och Braunschweig och 1564 med brev till Filip II av Spanien (Papiers d'état de cardinal de Granvelle) och till den pommerske hertigen Johan Fredrik i Wolgast (Blümcke). Av Fredrik fick L 1564 kanonikatgods under Roskilde domkyrka som förläning, och 1565 fick han en kronogård vid Amagertorv i Khvn. I slutet av 1565 reste han på uppdrag av Fredrik II till Frankrike för att där värva trupper (Tommos). Då L ej lyckades förmå det franska hovet att ge sitt tillstånd till dessa värvningar, synes han ha fallit i onåd hos Fredrik, som 22 nov 1566 förlänade hans kanonikatgods till en annan person. Han skrev ännu 25 okt s å från Flens burg till Fredrik II (DRA), men senare uppger han sig (Str hist handl) ha följt ett kejserligt sändebud till Sverige. Den misstänksamme Erik XIV, som hösten 1567 utfärdade ett brev, varav framgår att L skulle agera i kriget mot danskarna (Tommos), skall dock en tid ha hållit honom fången (STb 1584-88, s 88).
... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. ... Omedelbart efter 1568 års tronskifte anställde emellertid Johan III honom som småsven och inom kort hovjunkare. En uppgift, att L även skall ha blivit sekreterare för den latinska brevväxlingen (Ödberg 1893, s 3), har ej kunnat verifiers, Våren 1571 sändes han tillsammans med sekreteraren Sven Elofsson till Antwerpen för att avstyra lösgivande av den norske adelsmannen Enno Brandrök, som stulit hertig Karls möderneärvda dyrbarheter på Gripsholm. Denne lyckades emellertid fly (Ödberg 1896). Kort därpå skickade Johan III L till Polen, där han med några kortare avbrott - för besök i Sverige och 1579 för en resa till Rom - kom att kvarstanna som sv sändebud under ett helt decennium. Om man bortser från Hemming Gadhs (bd 16) ännu längre verksamhet som Sten Sture d ä:s ombud i Rom i slutet av föregående sekel, kom L på detta sätt att bli den förste mera permanente sv legaten i ett främmande land. Ursprungligen var hans uppdrag att inkräva drottning Katarinas hemgift och mödernearv samt begära återbetalning av konung Johans lån till hennes broder konung Sigismund II August av Polen (jfr bd 20, s 192 o 781). Efter den sistnämndes död 1572 kom L även att arbeta för val av Johan III till polsk konung, och så gjorde han även, sedan dennes mera lyckosamme medtävlare hertig Henrik av Anjou efter sin brors död 1574 flytt från Polen för att bli dennes efterträdare som konung av Frankrike. Ej heller denna gång hade han emellertid framgång. Sedan fursten av Siebenburgen Stefan Báthory 1575 valts till konung av Polen och 1576 gift sig med Katarinas syster Anna, fortsätte L att hävda det sv kungaparets ekonomiska anspråk. Härtill kom snart också förhandlingar om förbund mot Ryssland, som dock blott ledde till en kortvarig militär samverkan i Livland 1578. Omständigheterna vid L:s brytning med Johan III 1581 är endast kända genom uppgifter vid domstolsförhandlingarna1584. ... .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1 Lorichs, Anders. ... Han beskylldes då för att ha inlett förrädiska förbindelser med konung Stefan och planerat att med för sv räkning värvade knektar erövra Narva åt Polen samt att bringa Reval i polska händer. Då Pontus De la Gardie (bd 10) kom till Estland och övertog befälet över knektarna, uppgav L, att han tänkte bege sig till konung Johan i Sverige, men i stället rymde han till Danzig. Han beskylldes också för att ha inlett underhandlingar med tsaren om att göra Erik XIV:s son Gustav, som befann sig i Polen, till sv konung. L försvarade sig med att han ej fått betalning av Johan III för sin verksamhet i Polen, vilket dennes ombud bestred. 1583 besökte L flera av det dåtida Europas främsta makthavare, drottning Elisabet av England, Henrik III av Frankrike. Filip II av Spanien, påven Gregorius XIII och kejsaren Rudolf (Ödberg 1893: Biaudet 1913, s 42). Johan III sände till England legater, som skulle begära L:s utvisning, men då de anlände, hade han redan rest därifrån. Vid senare förhör uppgav L, att hans besök hos Filip II och kejsaren avsåg hans ekonomiska anspråk gentemot Lübeck sedan 1558, medan besöken hos Henrik III och påven gällt bemedling hos den turkiske sultanen för gods i Moldau, Valakiet eller Transsylvanien (allt i nuvarande Rumänien) åt sina släktingar; i Valakiet tycks hans bror den kände konstnären Melchior L ha haft förbindelser (Harbeck, s 19). I Frankrike gjordes emellertid just 1583 försök att av Henrik III få krigsfolk för att göra Erik XIV:s son Gustav till sv konung. 1584 lyckades den av Johan III utsände sekreteraren Nils Rask gripa L i en av Danzigs förstäder. Efter rättegång i Sthlm dömdes han till döden. Avrättningen skall ha skett genom att hans lemmar krossades, tungan skars av och högra handen höggs av, innan halshuggningen ägde rum (Typotius). Hans huvud var ännu 1605 ett av dem som var placerade på stakar vid Söderport i Sthlm (AOSB).

20 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 2. ... Brodern Baltzer Lorck, som var köpman i Flensburg, var far till rådmannen Thomas Loricke (1569-1634) i Khvn, känd som kompanjon i handel på Island, Grönland och norra Ryssland till borgmästaren i Khvn Mikkel Vibe. En av dennes döttrar blev hans andra hustru. ...

21 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 1634. .... Einar Bager, Einar Bagers Samling, Se namn.

22 Einar Bager, Einar Bagers Samling, Se namn.

23 Einar Bager, Einar Bagers Samling, Se make Thomas Lorcks namn.

24 Einar Bager, Einar Bagers Samling, Se hustru Margrete Vibes 1:a make Thomas Lorcks namn.

25 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 3. ... Thomas Lorickes son Hans Lorich (d 1635) blev köpman i Malmö och far till rådmannen där Baltzer Lorich (1634-94). Den sistnämnde, som var bland stadens representanter på lantdagen där 1669 och några månader före sin död blev kämnärspreses, har efterlämnat en "memorialbok" med data för sina föräldrar, systrar och barn (orig hos avdelningsdirektör Yngve Herrström, Ängelholm; avskr i MSA). ...

26 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se son JÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se make ZÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 3/3 Döda. 1825
Mars 23, Dog och den 1. April Begrafdes Styreman Zacharias Österlings Hustru Anna Lena Lorensson från Ween, dog af feber af alla slag. Gammal 36 år 3 månader 7 dagar.

27 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland.

28 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se son JÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se dotter EWÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:6 3/4 Döda. 1840
Mars 25, Begrafdes Kyrko-föreståndaren och Landtbrukaren Zacharias Österling från Ween, i en ålder af 50 år 9 mån 7 dagar. Nervfeber. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:4 3/4 Wigda. 1810
Augusti 26, Wigdes Sjöman Zacharias Österling från Ween med Jungfrun Anna Lena Lorentzson e(f.ene) från Ween, M: R:. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 3/3 Wigda. 1826
Januari 3., Wigdes Enkoman Zacharias Österling på Ween med Enkefrun Catarina Hedbärg från Hede i Tölö.

29 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se make.

30 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se dotter HAÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, Se dotter ACÖ. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:6 4/4 Wigda. 1839
maj 1, Hemmansägaren Johannes Österling, Sannå, 1:sta gifte, och Jungfrun Carolina Johanna Königsson, Sannå, 1:sta gifte. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, C1:7 2/3 Wigda. 1849
Dec 11, Hemmansägaren Johannes Österling, 35 år, Nr. 5 Ween, 2:ndra gifte och Jungfrun Johanna Maria Bolin, 19 år, Nr. 5 Ween, 1:sta gifte. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, AI:6 1/3 Husförhörslängd 1839-1846. Nöthegång och Sannå Rote
5. Sannå, 1/2, Åbo, Johannes Österling, 1816 16/8
H., Carolina Joh. Königsson, 1818 27/5
dot., Antoinette Carolina, 1839 30/11, ( anteckningar: (aft) 44 ... (börjat) läsa )
Elisa Wilhelmina, 1841 12/6
Maria Elvira, 1843 3/(6)
Helena Georgina, 1845 (13)/2
(2 drängar överstrukna)
Olaus Jacobsson 1812 8/5
( Ett antal pigor överstrukna )
Barnfröken Johanna Maria Bolin, 1829 1/1(1)
Pigan Anna Maria Backman 1815 3/2

1/2, Åbo, Lorentz Andersson, 1815 (10)/9
H., Eloisa Josephina Königsson, 1814 10/4. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 1/3 Födda. 1816,
Maii 16., Föddes och d. 17. Döptes Zacharias Österlinds och Anna Lena Lorentsons barn från Ween kalladt Johannes.
Madame Lovisa Svensson vid Ween höll barnet till dopet.
M: f: Gustafv Lorentson, Ludvig Johansson från Norby i Walda
2: f: Johanna Lindgren på Sandlycka, Anna Stina Ericsdotter från Guntofta.

31 Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, CI:5 1/3 Födda. 1818
Aprill 14, Föddes och den 15 Döptes Zacharias Österlings och Anna Lena Lorentsons barn från Ween kalladt Jacobina
M: f: Capiten Jöns Svensson vid Ween, Styrman Anders Arfvidson vid Sannå
2: f: Anna Catrina Larsdotter vid Sannå höll barnet till dopet, Anna-Greta Larsdoter vid Sannå, Mariann Ericsdotter från A...tofta.

32 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader HPL.

33 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se dop.

34 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, Malmö Sankt Petri CI:3 (1746-1766) Bild 140 / sid 13. Junius
10 Christnades Rectorens Herr Magister Hans Petter Lorichs barn wid N: Andreas Adolph, född den 5 ejusdem. Modernes N: Elisabeth Psilander.
Wittnen.
Herr Borgmästaren Anthon Berg. Herr Adjutanten Carl Hagman, ombuden af Herr Capitaine Theodor Nordenadler och (dess ställföreträder, ... Inspectoren Herr Segervall .... och Herr Probsten Hellmans w... i Miällby. Studenten Herr Nils Johan Siöborg uti Lif-Drabanten Herr Psilanders ställe. Fru Professorskan Nordenadler bar barnet, fru Rådmanskan Flensburg stod hoos Mademoiselles Andrietta Nordenadler och Helena Marga-
( uti Mademoiselle Helena Elisabeth ... ställe.)
reta Faxe.
.

35 Kyrkböcker, Kristianstads Garnisonsfsg, Kristianstads län, Kristianstads garnisonsförsamling C:1 (1797-1816) Bild 94 / sid 183. År 1802
Majus
[dödsdagen] 25 [begravningsdagen] 28 Reg: Quartermästaren Kap Adolph Lorich [sjukdom] Lungsot [ålder] 56 år.

36 Kyrkböcker, Kristianstads Garnisonsfsg, Kristianstads län, Se död.

37 Kyrkböcker, Kristianstads Garnisonsfsg, Kristianstads län, se död.

38 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fader HPL.

39 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Släkten Lorich 6. Sören och Johan Lorichs äldre bror kh Petrus Lorich (1656-1717) i Svedala, Malm, var farfar till Hans Peter Lorich (1712-98), som blev magister i Lund 1734, docent i filosofi 1735, conrektor vid Malmö trivialskola 1740, rektor där 1744 och kh i Osby, Krist, 1752 och i Hjärsås, Krist,1762 samt var häradsprost 1766-90. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 11. Västra och Östra Göinge kontrakt.

Hjärsås och Knisslinge. 10. HANS PETER LORICH
...
HPL var född i Fosie 1712 22/7, son till kh i Fosie Hans Lorich och Metta Hartman, studier i Malmö skola, student i Lund 1727 3/5, ... ,fil mag 1734 10/6, docent i filosofi 1735 5/6, kanslersförordnande 1739 att bestrida de offentliga föreläsningarna i lärdomshistoria under prof. Niklas Oelreichs utländska resa, konrektor vid Malmö skola 1740 5/3, ..., rektor vid Malmö skola 1743 20/12, prv 1748 18/5, ..., kh i Osby och Loshult 1752 3/11, tilltr. 1753 1/5, ..., kh i Hjärsås och Knisslinge 1762 13/9, install 1763 4:e söndagen efter påsk, kontraktsprost i Ö Göinge konytrakt 1766 1/2, ..., avsked från prostämbetet 1790. Död i Hjärsås 1798 29/4 som stiftets senior.
HPL härstammade från en gammal förnäm högborgelig släkt, som sannolikt ursprungligen kom från Slesvig. Familjen gjorde anspråk på adelskap, och den tysk-romerske kejsaren Ferdinand I hade 1564 20/7 erkänt detta adelskap. HPL:s son Nilsförvärvade 1772 20/1 en svensk kungl. resolution, som under hänvisning till Ferdinand I:s brev 1564 erkände honom och hans syskon som kejserlig romersk adel. Nils Lorich naturaliserades 1801 28/5 som svensk adelsman, varefter hans ätt 1802 under namn av Lorichs och med nummer 2172 indroducerades på riddarhuset.
...
När docentförordnandet gick ut 1740, utsågs HPL till först conrektor och sedan rektor vid sin gamla skola i Malmö. Åren i Malmö medförde stora personliga påfrestningar. Här gifte han sig med en dotter till prosten Samuel Corvin, men lyckan blev kortvarig. Han hade varit förlovad med sin Elsa Maria i sex år, men äktenskapet varade endast i sex veckor. Det måste ha upplevts som en stor tragedi att så omedelbart efter bröllopet mista sin hustru. Han gifte snart om sig, men också den andra hustrun dog efter 2 och ett halvt års äktenskap. Ensam med 2 späda barn, av vilket det ena var blivande krigsrådet och tituläre landshövdingen Nils, ingick han 1745 sitt tredje äktenskap.
...
Lars Peter Wåhlin å sin sida säger, att HPL sökte Hjärsås pastorat "för att inte motarbeta en hög gynnares önskan". Den som åsyftas är Betty Jennings på Vanås, som var den dominerande jordägaren inte bara i Kviinge och gryt utan även i Hjärsås och Knisslinge, där hon ägde Bivaröds säteri. Hon har tydligen velat ha HPL till kh och sörjt för att han fick de flesta rösterna. Hennes mycket starka ställning markerades ytterligare genom att hon längre fram 1786 7/3 i egenskap av ägare till Vanås och Bivaröd erhöll patronatsrätt till Hjärsås patronat.
...
G 1:o i Malmö Petri 1740 10/6 m Elsa Maria Corvin, f i Reslöv 1715 28/6, död i Mö P 1740 20/7, dotter till kh i Mö P, prosten Samuel Corvin och Anna Sofia Espholtz.
G. 2:o i N Mellby 1741 30/9 med Maria Sofia Hellman, f i N M 1718, dpt 16/6, död i Mö Caroli 1744, själar 20/3, dotter till kh i N M, prosten Nils Hellman och Anna Maria Leibman. Barn:
Nils, natural Lorichs, f i N M 1742 22/7, krigsråd, titulaär landshövding, död i Sthlm Klara 1823 26/6.
Elsa Maja (Maria), f i Mö P 1743 4/10, död i S. Rörum 1785 30/8, g i Hjärsås 1773 m sedermera kh i S Rörum Pehr Flensburg f i Malmö 1736 juni, död i S Rörum 1791 14/4.
g. 3:o på Hammars gård, Nosaby 1745 26/6 (enl hennes personal på Södertos gård s.å. 10/7, icke i Lyby kb) m Elisabeth Psilander, f på Hammars gård, Nosaby 1726 25/5 (enl personal), död i Hjärsås 1787 8/10, dotter till majoren vid Bohusläns dragonregemente Nils Nilsson Psilander och Catharina Margareta Lönn. Barn:
- Anders Adolf, f i Mö P 1746 5/6, kapten och regementskvartersmästare vid Vendes art-reg, död i Kristianstads garnisonsförs 1802 25/5.
- Hans Gustaf, f i Nosaby 1747 18/8, begr Mö P 1748 9/3.
- Hans, f i Mö P 1749 7/2, begr i Mö P 1750 21/6.
- Samuel Fredrik, f i Mö P 1750 2/4, kaptenlöjtnant och regementskvartermästare vid Södra Skånska kav-reg, majors avsked, död i Stoby 1819 3/6.
- Marta Sofia, f i Mö P 1751 17/6, antagl. död vid späd ålder, icke ant.
- Hans Gustaf, f i Mö P 1752, dpt 17/7, död i Osby 1754 13/6.
- Catharina Margareta, f i O 1753 26/10, död i O 1754 9/6.
- Carl, f i O 1755 21/3, död i O 1756 31/12.
- Beata Elisabeth, f i O 1757 19/6, d i O s.å. 18/9.
- Carl, f i O 1758 30/6, d i O s.å. 6/7.

40 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se fadern.

41 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

42 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 5:38 Svedala. 6. Per Lorich
P.L. var f. i Malmö 1656 18/12, son av handlanden och rådmannen därst.., slutl. kämnärspreses Baltzer Hansen L. av gammal tysk adlig ätt (natural. svensk adel 1801 28/5 under namnet Lorichs) och Mette Pedersdatter ( död hos sonen i S. 1712 24/6), den äldste av 19 barn. Både genom sitt fäderne och möderne samt sedan även genom sina båda giften tillhörde P.L. Malmös borgararistokrati. Hans morfar, handlanden Peder Bondesen, hade varit en av stadens rikaste köpmän., och att även fädernehemmet var förnämligt bevittna än idag ett par volymer av 1646-47 års danska bibel i LUB:s raritetssaml., inbundna i de dyrbaraste praktband med ett överflöd av gulddekor....
P.L. avled i S. 1717 10/11, begr. s.å. 11/12.
G. 1:o i "Aggerop" 1682 3/2 m. Filippa Holst, f. i Malmö 1656 (enl. gravstensinskr.), död i S. o. 1684, dotter av handlanden i Malmö Hans Jörgensen H. och Karine Nilsdotter (omg. 1671 m. borgmäst. därst. Lars Persson Törnscher om vilken se Isberg, 2b, s. 26 ff.).
- Barn ( enl. gravstensinskr. 2, enl. sonsonen endast 1, vilken motsägelse säkerl. får tolkas så, att det ena barnet dött i späda år): Hans, f. i S. 1682 /11, kh. i Fosie.
2:o i Skabesjö 1685 26/6 m. *Anna* Helena Faxe, f. därst. 1663 (enl. gravstensinskr.), död i S. 1703 12/2, "40 år 9 d.", dotter av kh. i Skabersjö, hdprosten Jörgen Jensen F. och hans 2:a h. Helena Jakobsdotter.
- Barn (enl sonsonen 1 s. och 4 d.; möjl. flera som dött späda):
Filippa, f. i S. o. 1686, död i Kvidinge 1764 4/5, "78 år", g. 1:o m. handlanden i Malmö *Hans* Jostsen Nehrman, 2:o i S. 1713 20/2 m. kh. i Färlöv, hdsprosten *Olaus* Elias Nolleroth, 3:o i Sölvesborg 1745 11/10 (enl. bröllopskv.) m. borgmäst. därst. *Lars* Johansson Weidman (se Elg., 8, s. 721).
- Elna (Helena), f. i S. 1689 17/12, död i Malmö 1765 2/2, g. 1:o i S. 1706 31/7 m. handlanden och rådmannen i Malmö Jakob Thommasson Jyde ( se om denne L. Ljungberg, "Malmösläkten Thomson" i "Malmö fornminnesfören:s årsskr." 1949; barnen kallade sig Malmros, utom en son, som blev adl. von Jakobsson), f. därst. 1649 24/12, död därst. 1716 20/4, i hans 4:e gifte (g. 1:o - 3:o se Elg., 4, s. 22 och Ljungberg, a.a.), 2:o i Malmö 171826/11 m. rådmannen därst. Niklas Jönsson (barnen kallade sig Sjöborg), f. 1676, död därst. 1739 4/1, i hans 2:a gifte (g. 1:o se Isberg, 2b, s. 171). - Mättha (Märta), f. i S. 1691 2/6 , död i Malmö 1756 22/1, g, i S. 1709 11/6 m. handlanden i Malmö *David* Håkansson Bager, f. därst. 1670, död därst. 1742 12/5 (...). - Jöran, f. i S. 1692 27/8, kh. i Lösen. - Balthasar, f. i S. 1697 22/10, begr. därst. 1702 8/4 (är alltså icke, som Sjm Sk. 586 menar, identisk med sedem. korpralen Baltzar L.). - Kristina (Christina), f. i S. 1701 3/1, begr. i Malmö Pe. 1756 19/11 ( bouppt. 1758 28/1 uppger dödsdagen till 1756 8/7), g. därst. 1724 29/12 m. dåv. auditören, slutl. justisteborgmäst. i Malmö Anton Borg, f. i Norrköping 1693 30/7, död i Malmö 1761 3/3, i hans 2:a gifte (g. 1:o och 3:o se Isberg. 2b, s. 61-62). Isberg uppger att denna Kristina L. var dotter av politieborgmäst. Johan L., och döpt i Malmö 1702 22/10 (ingen ant. härom i Malmö Pe:s födelsebok), men då kh. H. Lorich om sina fstrar anger att de voro de ovannämnda 3 och "Christina g. m. borgmäst. Borg i Malmö", synes en så nära anhörigs uppgift böra äga vitsord. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se not son Hans L. .... Carlin, Mats, Se dotter HPL. Mats Carlin Research Scientist

Optical Measurement Systems & Data Analysis
SINTEF Electronics & Cybernetics Tel.+47 22 06 79 10
Forskningsveien 1 Fax.+47 22 06 73 50
Box 124 Blindern Email: Mats.Carlin@ecy.sintef.no
N-0314 Oslo, NORWAY http://www.sintef.no/ecy/7210/ .... Carlin, Mats, 2468. Baltzar Hansson Lorich 1634-1694 Rådman Malmö
2469. Mette Pedersdotter 1635-1712 Malmö.

43 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make Per Lorich. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se not make Peters son Hans L. .... Carlin, Mats, Se dotter HPL.

Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia