Isak Nyman 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 1746 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 2
         Döptes: 
            Dog: 16 Jul 1777 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 3
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Sara Utberg (Ung 1746 - Okänt) 4, 5 
      Äktenskap: 20 Apr 1770 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 6
         Status: 
           Barn:
                1. Ulrika Nyman (1775-1775) 7 (Född inom äktenskapet)
                2. Ulrika Nyman (1777-1778) 7 (Född inom äktenskapet)
J H Nyman 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 21 Maj 1937 9
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Agnes Perry (11 Aug 1884 - 14 Aug 1970) 10, 11 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Gunnar Nyman (1915-1990) 12
Levande 
      Kön: K

Föräldrar 
            Far: Gunnar Nyman (1915-1990) 12 
            Mor: Stina Kilberg (      -1998) 13
Levande 
      Kön: M

Föräldrar 
            Far: Gunnar Nyman (1915-1990) 12 
            Mor: Stina Kilberg (      -1998) 13
Ulrika Nyman 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: Aug 1775 3
         Döptes: 
            Dog: 10 Aug 1775 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 3
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Isak Nyman (1746-1777) 1 
            Mor: Sara Utberg (Ung 1746-      ) 4
Ulrika Nyman 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: Jan 1777 3
         Döptes: 
            Dog: 3 Feb 1778 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 3
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Isak Nyman (1746-1777) 1 
            Mor: Sara Utberg (Ung 1746-      ) 4
Constance Carolina Nyström 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 20 Okt 1829 - Klara, Stockholm, Stockholm 15
         Döptes: 
            Dog: 11 Sep 1891 - Lund, Malmöhus län 15
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Olof Nyström (      -      ) 16 
            Mor: Christina Regina Goutelle (      -      ) 16
Makar och barn 
1. *Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (3 Aug 1819 - 31 Okt 1897) 17, 18 
      Äktenskap: 10 Jun 1854 - Lund, Malmöhus län
         Status: 
           Barn:
                1. *Nils* Olof Mathias Flensburg (1855-1926) 19
                2. *Carl* Axel Wilhelm Flensburg (1856-1919) 20
                3. *Ebbe* Gustaf Flensburg (1859-1919) 20
                4. Christina *Maria* Flensburg (1860-1930) 20
                5. Constance Flensburg (1863-1910)
                6. Wilhelm Flensburg (1865-1896)
                7. Gustafva Mathilda Flensburg (1867-1964)
                8. *Johannes* Laurentius Flensburg (1871-1958) 21
Olof Nyström 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Handlande. 16

Makar och barn 
1. *Christina Regina Goutelle (       -       ) 16 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Constance Carolina Nyström (1829-1891) 22 (Född inom äktenskapet)
Stina Sofia Nyström 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 13 Dec 1903 23
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. Levande
           Barn:
                1. Levande
Gabriel Näsman 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Ca. Apr 1714 25
         Döptes: 
            Dog: 21 Feb 1777 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 26
     Begravning: 4 Apr 1777 - Kristianstad sfs, Kristianstads län
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som pastor of the congregation at Gloria Dei Church at Wicacoa den 23 Okt 1743 i Wicacoa, Pennsylvania, North America. 27
• Han arbetade som Kyrkoherde i Kristianstad år 1768 i Kristianstad sfs, Kristianstads län. 24

Makar och barn 
1. *Margareta Rambo (26 Dec 1726 - 24 Apr 1768) 28, 29 
      Äktenskap: 6 Feb 1746 - Christ Church in Philadelphia, Pennsylvania, North America 30
         Status: 

2. Botilla Catharina Huberius (       -       )
      Äktenskap: 13 Dec 1771 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 31
         Status:
Elisabeth Helena Nöding 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Claes Ekelöf (       -       ) 33 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Anna Margareta Ekelöf (      -      ) 34
Pehr Thorsson Obel 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 9 Feb 1782 - København, Danmark 36
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Handlande. 36

Makar och barn 
1. *Sophia Christina Meisner (11 Jun 1780 - 7 Dec 1813) 37, 38 
      Äktenskap: 
         Status:
Bastian Odder 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
•

Makar och barn 
1. *Mette Stisen (12 Feb 1587 -       ) 39, 39 
      Äktenskap: 
         Status:
Anna Märtha Taube Af Odenkat 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Leonard Magnus Uggla (       -       ) 41 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Maria Uggla (1747-1816) 42 (Född inom äktenskapet)
Levande 
      Kön: K

Makar och barn 
1. Levande
           Barn:
                1. Levande
                2. Levande
                3. Levande

Källor

1. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Nyman, Isak, packhuskarl, d Ulrika 1 v. 1775 10/8
" " , g. 31 år 1777 16/7
" avl. d. Ulrika 1 år 1 mån. 1778 3/2. .... Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, E:1. a/o 1770
Then 1 Apr. för Packhuskarlen Isaac Nyman samt pig. Sara (Anderstr) Utberg. Han, dreng, född och upfödd vid Gust. Nullo (=ingen annan ort) etc. Hon född i Partilled vnde upw R.L.B (=varifrån uppvisa riktig ledighetssedel). af Lachonius, dst d. 21 Maij 1767. inde (därifrån) till Gust., teste Westb. d 17 Aug. 1767. Nullo etc.

2. Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776.

3. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860.

4. Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se dottern. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Änkor omgifta. Dahlgren, Erik repslagaregesäll, g.m. Utberg, Sara, änka 1781 13/9. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Utberg, Sara piga g.m. Nyman, Isak, packhuskarl 20/4 1770
" " änka g.m. Erik Dahlgren, repslagaregesäll 13/9 1781.

5. Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, se maken IN. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, se dotterns dop. Modern 35 år.

6. Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, C:2. Brudpar år 1770
Apr1 lysning Apr 20 vigde
Packhuskarlen Isaac Nyman samt pigan Sara Utberg / 16

O. Ekebom
Domprost i Götheborg
.

7. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern.

8. Vem är Vem, Götaland, 1948, se sonen Gunnar Nyman.

9. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se maka agnes.

10. Dödsannons Agnes Nyman, Dödsannons. Vår älskade Mamma, Mormor och Farmor
Agnes Nyman
född 11/8 1884 i Göteborg
insomnade stilla idag.
Stenungsund
den 14 augusti 1970.
Gunnar och Stina
Astrid och Jonas
Ingvar
Barnbarnen
Alice Peterson.
Jordfästningen äger rum onsdagen den 19 augusti kl. 13.00 i Örgryte gamla kyra, däreter gravsättning påÖstra kyrkogården. .... Vem är Vem, Götaland, 1948, se sonen Gunnar Nyman.

11. Dödsannons Agnes Nyman.

12. Vem är Vem, Götaland, 1948, Nyman, Johan Gunnar, direktör, Göteborg, f. 2/4/15 i Gbg av dir. J.H. N. o Agnes Perry. G.m. Stina Kilberg. Barn: Louise f 44, Peter 46. - Realex. i Gbg, ex. v. Gbgs handelsgymn.- språkstud. vid univ. i Goslar mm. Anst. vid bank i Gbf 34, å skeppsmäkl.kont i Hamburg 35, medarbl i A-B Nord. Express sed. 35, dess vd sed. 38, tillika inneh. av J.G. Nyman & Co. o Scantrade. Ordf. i styr. f AB Södra Hamng. 43 i Gbg samt AB Esperanza. Medl. av Frimurarorden, Travellers Club, Aerokl.. ...Hobby. Motorsport. .... Sveriges Släktforskarförbund, 1915-04-02

Nyman, Johan Gunnar

Gulsparvsg 53
412 67 Göteborg

Kyrkobokförd i Örgryte (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 88508. Mantalsskriven på samma ort.

Född 2/4 1915 i Vasa (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.

13. Sveriges Släktforskarförbund, 1917-09-18

Nyman, Märta Stina

Gulsparvsg 53
412 67 Göteborg

Kyrkobokförd i Örgryte (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 88508. Mantalsskriven på samma ort.

Född 18/9 1917 i Annedal (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.

14. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle. High

15. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

16. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

17. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.

18. SSk30, Sv. män o. kv. 1949.

19. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Flensburg, Nils Olof Mathias, son till F 3, f 22 april 1855 i Lund, d. 7 april 1926 där. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mogenhetsex vid Lunds katedralskola 30 maj 1873, inskr vid Lunds univ 23 sept s å, fil kand 31 jan 1880, fil lic 10 febr 1886, ordf för Lunds studentkår 1887-88, lärare vid Lunds priv elementarskola ht 1887-1919, kurator för skånska nationens l:a avd ht 1887-ht 1889, för Lunds nat vt 1890-vt 1893, dess hedersled 1894 o dess inspektor 1909-30 april 1920, disp för drsgrad 30 maj 1888, fil dr 31 maj s å, doc i sanskrit vid Lunds univ 11 juni s å, förestod professuren i österländska språk ht 1889-ht 1891 samt ht 1892-vt 1895, e o prof i sanskrit med jämf indoeuropeisk språkforskn vid Lunds univ 29 april 1898, prof 1 jan 1909, emeritus 30 april 1920, akademiska fören:s ordf 1912-sept 1918, inspektor för priv h lärarinnesem i Lund 1911-16, v stolsbroder i S:t Knuts gille i Lund 1903, dess ålderman 1906-26, RNO 1908, RCXIII:sO 1911, LHVL 1918, KVO2kl 1920. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Nils F växte upp i en utpräglat lundensisk miljö. I den föträffliga översikten >Lundensiskt studentlif på 1870-talet> (i >Under Lundagårds kronor>, 1, 1918) ger han en klassisk bild av Lunds ännu halvt lantliga idyll.
F deltog flitigt i student- och kårlivet, och det dröjde femton år, innan han 1888 erövrade den akademiska lagern genom sina >Studier öfver den fornindiska tempusläran>, som medförde docentur i sanskrit. Efter förordnanden som professor i österländska språk och fortsatt speciminering erhöll han 1898 den då extra ordinarie, från 1909 ordinarie professuren i sanskrit med jämförande indo-europeisk
språkforskning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedan F blivit professor, avtog hans aktivitet på den vetenskapliga specialforskningens område och hans intresse fick i stället en bredare litterär och allmänt humanistisk inriktning, som bättre passade hans receptiva begåvning. F blev under decennier för Lunds universitet och även utanför detta en högt
uppburen festtalare och poeta laureatus. Utan att visa någon alltför stor lyrisk originalitet lyckades han tillfredsställa den akademiska publikens fordringar, och han framstår som en mycket typisk representant för
den oscariska tidens akademiska miljö. F:s lyriska diktion var starkt musikalisk, och Alfred Berg har tonsatt många av hans dikter, vilka F delvis publicerade i >Sånger och minnen> (1915). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), I 35 år var F broder i det ålderdomliga Sankt Knuts gille, som genom Gustaf Ljunggrens och Martin Weibulls intresse och verksamhet fått en verklig renässans. Nils F är det tredje stora namnet i detta sammanhang. Som gillets ålderman i två decennier, 1906-26, ålåg det honom att på dess högtidsdag, 13 jan, rista minnesrunorna över bortgångna bröder och systrar, vilket han gjorde med >linjeskärpa och ömsinthet> (Fjelner). F var även hög frimurare och medlem av flera andra ordenssällskap. Han var en jovial natur med stor och vidsträckt vänkrets.
F:s efterlämnade papper i LUB. Tryckta arbeten: Se LUM 1913, s. 64 f. o. 1924-25, s. 80 f., där även F.:s icke-vetenskapliga produktion till största delen förtecknas. Dessutom bl. a.: Sånger i C. C. Lund 1921, 30 s. (C. C.-tryck, 1). - Tal i S:t Knuts gille i Lund 1916-1930. Lund 1930. 228 s. (Tills. m. C. M. Collin o. C. G. Björling.)

Källor o litt: A Fjelner, Skånska mannar från Lund (1935); LUM 1924-25 (1925); E Tuneld, Minnesord över N F (HVLÅ 1926-27, 1927).
Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

20. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

21. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tilltlsnamn: Se farfadern.

22. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.

23. SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).

24. Kyrkböcker, Kristianstad, Se hustru Margareta Rambos begravn.

25. Kyrkböcker, Kristianstad, framräknat: 62 år och 10 månader gammal.

26. Beatty, Ron, se hustrus namn. Email: RSBeatty@aol.com <mailto:rsbeatty@aol.com>
http://members.aol.com/RamboBook/index.htm .... Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs F:2. 1777
April
14 d: 4 begrofs Professoren ... och (Kyrckie)... ... Christianstads och Wees församlingar Magister Gabriel Näsman som gift och 62 år samt 10 månader gammal, d. 21 Febr: dödde af gickten.

27. Beatty, Ron, se hustru Margareta Rambos namn.

28. Beatty, Ron, 337. MARGARETTA RAMBO was born in 1726 (or 1731?) and married Rev. GABRIEL NASMAN at Christ Church in Philadelphia on 6 Feb 1746/7.(794),, #1490578 Christ Church original records: The Revd Gabriel Neisman,(102),, vol. 8: pp. 210 or 219', 188 or 197' Nisman, Neisman),(102),, vol. 2: p. 203', 288') He was born 14 Apr 1714, and arrived from Sweden on 23 Oct 1743, to serve as the pastor of the congregation at Gloria Dei Church at Wicacoa.(152),(153) Rev. Nasman became embroiled in several disputes with one trustee of the church, Peter Kock. Defending his marriage from yet another barrage from Kock, Nasman states, "The Rambo family is the greatest of them here, and of the most honest, and my wife counted among the most virtuous." Rev. Nasman returned alone to Sweden in 1751, after a journey to the West Indies and Europe. Rev. Nasman and Margaret had these known children:(635),, "Early Results of Translators' Work," Swedish Colonial News vol. 1 (^15 (Spring 1997 p. 7) 3371. JOHANNES IMMANUEL NASMAN, d. 15 Aug 1750, aged 1 yr. 1 mo. 3372. DAVID NASMAN, b. 22 Mar 1751 Margaret Rambo stayed in America and appears in Gloria Dei records as a baptismal sponsor on 24 Apr 1754. After returning to Sweden, Rev. Nasman received the title of "Professor" and was appointed pastor of the parish in Kristianstad, Skane, in the southern tip of Sweden. He married Boel Katrina Stuberius, and eventually died there on 21 Feb 1777.(82)
.

29. Kyrkböcker, Kristianstad, Se begravn. .... Beatty, Ron, Se far Peter Rambos namn.

30. Beatty, Ron, se hustrus namn.

31. Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstad sfs C:6. 1771
nr 9; d: 13 Decembr: wigdes Professoren, ... och Kyrckio... ... Magister Gabriel Näsman och Jungfrun Botilla catharina Huberius.

32. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Nöding Elisabeth Helena. Einars släktträd. Artikel skriven av Einar Lind 14 sept. 1998 "Ett strävsamt par på Lilla Gerum"

33. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Ekelöf Claes. Kornett nr 217. Einars släktträd.

34. Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Ekelöf Anna Margareta. Född i Eriksnäs säteri, Sibro. Einars släktträd.

35. Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Se maka Meisners far.

36. Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981).

37. Skånes Demografiska Databas, döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1813-12-07 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Sofia Cath. Mejsner ort:
titel: hustru kön: k
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 34 år 0 mån 0 veckor 0 dagar

civilstånd: g dödsorsak: lungsot
z
Anhörigs:
namn: Thorson Obel relation: ma
titel: handlande ort:

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:

. .... Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), se fadern.

38. Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1780. .... Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981). .... Skånes Demografiska Databas.

39. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 5.

40. Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 307. ... den lilla brukskyrkan invigdes 1763 och var en gåva från bruksherren Leonard Magnus Uggla och hans maka Anna Märtha Taube af Odenkat - morfars farmors föräldrar - ... present av Ulla Wullt, 13/5 -99

41. Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 300. ...det var här (på Billingsfors) som Leonard Magnus Uggla, morfars farmors far, brukade hålla gudstjänster för brukets folk innan han lät bygga kyrkan.... .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se dotter o måg MW. utg. 1901

42. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Waern, Mathias (1725-1788), grosshandlare, g m Maja Uggla (1747-1818). .... Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 301. ..."överste Claes Quist, alias Svinhufvud, ..., porträttet av hennes ungdoms älskade, som nådde vår anmoder Maja Uggla på dödsbädden. ...". .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), Gift 1768 23.9 med Maria Uggla, f. 1747 2.9. Död 1815 i Stockholm, dotter af Bruksegearen Leonard Magnus Uggla, nr 100, och Friherrinnan Märta Taube till Odenkat, nr 110.

Källor

1 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Nyman, Isak, packhuskarl, d Ulrika 1 v. 1775 10/8
" " , g. 31 år 1777 16/7
" avl. d. Ulrika 1 år 1 mån. 1778 3/2. .... Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, E:1. a/o 1770
Then 1 Apr. för Packhuskarlen Isaac Nyman samt pig. Sara (Anderstr) Utberg. Han, dreng, född och upfödd vid Gust. Nullo (=ingen annan ort) etc. Hon född i Partilled vnde upw R.L.B (=varifrån uppvisa riktig ledighetssedel). af Lachonius, dst d. 21 Maij 1767. inde (därifrån) till Gust., teste Westb. d 17 Aug. 1767. Nullo etc.

2 Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776.

3 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860.

4 Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se dottern. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Änkor omgifta. Dahlgren, Erik repslagaregesäll, g.m. Utberg, Sara, änka 1781 13/9. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Utberg, Sara piga g.m. Nyman, Isak, packhuskarl 20/4 1770
" " änka g.m. Erik Dahlgren, repslagaregesäll 13/9 1781.

5 Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, se maken IN. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, se dotterns dop. Modern 35 år.

6 Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, C:2. Brudpar år 1770
Apr1 lysning Apr 20 vigde
Packhuskarlen Isaac Nyman samt pigan Sara Utberg / 16

O. Ekebom
Domprost i Götheborg
.

7 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern.

8 Vem är Vem, Götaland, 1948, se sonen Gunnar Nyman.

9 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se maka agnes.

10 Dödsannons Agnes Nyman, Dödsannons. Vår älskade Mamma, Mormor och Farmor
Agnes Nyman
född 11/8 1884 i Göteborg
insomnade stilla idag.
Stenungsund
den 14 augusti 1970.
Gunnar och Stina
Astrid och Jonas
Ingvar
Barnbarnen
Alice Peterson.
Jordfästningen äger rum onsdagen den 19 augusti kl. 13.00 i Örgryte gamla kyra, däreter gravsättning påÖstra kyrkogården. .... Vem är Vem, Götaland, 1948, se sonen Gunnar Nyman.

11 Dödsannons Agnes Nyman.

12 Vem är Vem, Götaland, 1948, Nyman, Johan Gunnar, direktör, Göteborg, f. 2/4/15 i Gbg av dir. J.H. N. o Agnes Perry. G.m. Stina Kilberg. Barn: Louise f 44, Peter 46. - Realex. i Gbg, ex. v. Gbgs handelsgymn.- språkstud. vid univ. i Goslar mm. Anst. vid bank i Gbf 34, å skeppsmäkl.kont i Hamburg 35, medarbl i A-B Nord. Express sed. 35, dess vd sed. 38, tillika inneh. av J.G. Nyman & Co. o Scantrade. Ordf. i styr. f AB Södra Hamng. 43 i Gbg samt AB Esperanza. Medl. av Frimurarorden, Travellers Club, Aerokl.. ...Hobby. Motorsport. .... Sveriges Släktforskarförbund, 1915-04-02

Nyman, Johan Gunnar

Gulsparvsg 53
412 67 Göteborg

Kyrkobokförd i Örgryte (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 88508. Mantalsskriven på samma ort.

Född 2/4 1915 i Vasa (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.

13 Sveriges Släktforskarförbund, 1917-09-18

Nyman, Märta Stina

Gulsparvsg 53
412 67 Göteborg

Kyrkobokförd i Örgryte (Göteborgs kn, Göteborgs och Bohus län, Västergötland), distrikt 02, fastighet 88508. Mantalsskriven på samma ort.

Född 18/9 1917 i Annedal (Göteborgs och Bohus län, Västergötland).
--------------
Källa: Mtl Göteborgs och Bohus län 1971
.

14 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle. High

15 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).

16 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

17 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.

18 SSk30, Sv. män o. kv. 1949.

19 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Flensburg, Nils Olof Mathias, son till F 3, f 22 april 1855 i Lund, d. 7 april 1926 där. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Mogenhetsex vid Lunds katedralskola 30 maj 1873, inskr vid Lunds univ 23 sept s å, fil kand 31 jan 1880, fil lic 10 febr 1886, ordf för Lunds studentkår 1887-88, lärare vid Lunds priv elementarskola ht 1887-1919, kurator för skånska nationens l:a avd ht 1887-ht 1889, för Lunds nat vt 1890-vt 1893, dess hedersled 1894 o dess inspektor 1909-30 april 1920, disp för drsgrad 30 maj 1888, fil dr 31 maj s å, doc i sanskrit vid Lunds univ 11 juni s å, förestod professuren i österländska språk ht 1889-ht 1891 samt ht 1892-vt 1895, e o prof i sanskrit med jämf indoeuropeisk språkforskn vid Lunds univ 29 april 1898, prof 1 jan 1909, emeritus 30 april 1920, akademiska fören:s ordf 1912-sept 1918, inspektor för priv h lärarinnesem i Lund 1911-16, v stolsbroder i S:t Knuts gille i Lund 1903, dess ålderman 1906-26, RNO 1908, RCXIII:sO 1911, LHVL 1918, KVO2kl 1920. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Nils F växte upp i en utpräglat lundensisk miljö. I den föträffliga översikten >Lundensiskt studentlif på 1870-talet> (i >Under Lundagårds kronor>, 1, 1918) ger han en klassisk bild av Lunds ännu halvt lantliga idyll.
F deltog flitigt i student- och kårlivet, och det dröjde femton år, innan han 1888 erövrade den akademiska lagern genom sina >Studier öfver den fornindiska tempusläran>, som medförde docentur i sanskrit. Efter förordnanden som professor i österländska språk och fortsatt speciminering erhöll han 1898 den då extra ordinarie, från 1909 ordinarie professuren i sanskrit med jämförande indo-europeisk
språkforskning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sedan F blivit professor, avtog hans aktivitet på den vetenskapliga specialforskningens område och hans intresse fick i stället en bredare litterär och allmänt humanistisk inriktning, som bättre passade hans receptiva begåvning. F blev under decennier för Lunds universitet och även utanför detta en högt
uppburen festtalare och poeta laureatus. Utan att visa någon alltför stor lyrisk originalitet lyckades han tillfredsställa den akademiska publikens fordringar, och han framstår som en mycket typisk representant för
den oscariska tidens akademiska miljö. F:s lyriska diktion var starkt musikalisk, och Alfred Berg har tonsatt många av hans dikter, vilka F delvis publicerade i >Sånger och minnen> (1915). .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), I 35 år var F broder i det ålderdomliga Sankt Knuts gille, som genom Gustaf Ljunggrens och Martin Weibulls intresse och verksamhet fått en verklig renässans. Nils F är det tredje stora namnet i detta sammanhang. Som gillets ålderman i två decennier, 1906-26, ålåg det honom att på dess högtidsdag, 13 jan, rista minnesrunorna över bortgångna bröder och systrar, vilket han gjorde med >linjeskärpa och ömsinthet> (Fjelner). F var även hög frimurare och medlem av flera andra ordenssällskap. Han var en jovial natur med stor och vidsträckt vänkrets.
F:s efterlämnade papper i LUB. Tryckta arbeten: Se LUM 1913, s. 64 f. o. 1924-25, s. 80 f., där även F.:s icke-vetenskapliga produktion till största delen förtecknas. Dessutom bl. a.: Sånger i C. C. Lund 1921, 30 s. (C. C.-tryck, 1). - Tal i S:t Knuts gille i Lund 1916-1930. Lund 1930. 228 s. (Tills. m. C. M. Collin o. C. G. Björling.)

Källor o litt: A Fjelner, Skånska mannar från Lund (1935); LUM 1924-25 (1925); E Tuneld, Minnesord över N F (HVLÅ 1926-27, 1927).
Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

20 Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fadern.

21 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), Tilltlsnamn: Se farfadern.

22 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 10 juni 1854 i Lund m Constance Carolina Nyström, f 20 okt 1829 i Sthlm (Klara), d. 11 sept 1891 i Lund, dtr till handl Olof N o Christina Regina Goutelle.

23 SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).

24 Kyrkböcker, Kristianstad, Se hustru Margareta Rambos begravn.

25 Kyrkböcker, Kristianstad, framräknat: 62 år och 10 månader gammal.

26 Beatty, Ron, se hustrus namn. Email: RSBeatty@aol.com <mailto:rsbeatty@aol.com>
http://members.aol.com/RamboBook/index.htm .... Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstads sfs F:2. 1777
April
14 d: 4 begrofs Professoren ... och (Kyrckie)... ... Christianstads och Wees församlingar Magister Gabriel Näsman som gift och 62 år samt 10 månader gammal, d. 21 Febr: dödde af gickten.

27 Beatty, Ron, se hustru Margareta Rambos namn.

28 Beatty, Ron, 337. MARGARETTA RAMBO was born in 1726 (or 1731?) and married Rev. GABRIEL NASMAN at Christ Church in Philadelphia on 6 Feb 1746/7.(794),, #1490578 Christ Church original records: The Revd Gabriel Neisman,(102),, vol. 8: pp. 210 or 219', 188 or 197' Nisman, Neisman),(102),, vol. 2: p. 203', 288') He was born 14 Apr 1714, and arrived from Sweden on 23 Oct 1743, to serve as the pastor of the congregation at Gloria Dei Church at Wicacoa.(152),(153) Rev. Nasman became embroiled in several disputes with one trustee of the church, Peter Kock. Defending his marriage from yet another barrage from Kock, Nasman states, "The Rambo family is the greatest of them here, and of the most honest, and my wife counted among the most virtuous." Rev. Nasman returned alone to Sweden in 1751, after a journey to the West Indies and Europe. Rev. Nasman and Margaret had these known children:(635),, "Early Results of Translators' Work," Swedish Colonial News vol. 1 (^15 (Spring 1997 p. 7) 3371. JOHANNES IMMANUEL NASMAN, d. 15 Aug 1750, aged 1 yr. 1 mo. 3372. DAVID NASMAN, b. 22 Mar 1751 Margaret Rambo stayed in America and appears in Gloria Dei records as a baptismal sponsor on 24 Apr 1754. After returning to Sweden, Rev. Nasman received the title of "Professor" and was appointed pastor of the parish in Kristianstad, Skane, in the southern tip of Sweden. He married Boel Katrina Stuberius, and eventually died there on 21 Feb 1777.(82)
.

29 Kyrkböcker, Kristianstad, Se begravn. .... Beatty, Ron, Se far Peter Rambos namn.

30 Beatty, Ron, se hustrus namn.

31 Kyrkböcker, Kristianstad, Kristianstad sfs C:6. 1771
nr 9; d: 13 Decembr: wigdes Professoren, ... och Kyrckio... ... Magister Gabriel Näsman och Jungfrun Botilla catharina Huberius.

32 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Nöding Elisabeth Helena. Einars släktträd. Artikel skriven av Einar Lind 14 sept. 1998 "Ett strävsamt par på Lilla Gerum"

33 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Ekelöf Claes. Kornett nr 217. Einars släktträd.

34 Medlemsblad, Tanums Hembygdsförening, Einar Lind, Tanums Hembygsförening (nr 2/1998), Ekelöf Anna Margareta. Född i Eriksnäs säteri, Sibro. Einars släktträd.

35 Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), Se maka Meisners far.

36 Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981).

37 Skånes Demografiska Databas, döda. Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1813-12-07 Datum avser: d
z
Den avlidnes:
namn: Sofia Cath. Mejsner ort:
titel: hustru kön: k
äktensk. börd: e ålder/födelseår: 34 år 0 mån 0 veckor 0 dagar

civilstånd: g dödsorsak: lungsot
z
Anhörigs:
namn: Thorson Obel relation: ma
titel: handlande ort:

--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:

. .... Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981), se fadern.

38 Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1780. .... Barbro Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen (CWK Gleerup 1981). .... Skånes Demografiska Databas.

39 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), bd 5.

40 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 307. ... den lilla brukskyrkan invigdes 1763 och var en gåva från bruksherren Leonard Magnus Uggla och hans maka Anna Märtha Taube af Odenkat - morfars farmors föräldrar - ... present av Ulla Wullt, 13/5 -99

41 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 300. ...det var här (på Billingsfors) som Leonard Magnus Uggla, morfars farmors far, brukade hålla gudstjänster för brukets folk innan han lät bygga kyrkan.... .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se dotter o måg MW. utg. 1901

42 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Waern, Mathias (1725-1788), grosshandlare, g m Maja Uggla (1747-1818). .... Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 301. ..."överste Claes Quist, alias Svinhufvud, ..., porträttet av hennes ungdoms älskade, som nådde vår anmoder Maja Uggla på dödsbädden. ...". .... Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), Gift 1768 23.9 med Maria Uggla, f. 1747 2.9. Död 1815 i Stockholm, dotter af Bruksegearen Leonard Magnus Uggla, nr 100, och Friherrinnan Märta Taube till Odenkat, nr 110.

Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia