Ingeborg Oterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: 16 Dec 1761 2 Döptes: Dog: 16 Aug 1825 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 3 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1726-1804) 4 Mor: Dorothea Matzen (1737-1763) 5
Makar och barn
1. *Fredrik Magnus Åkerman (10 Aug 1754 - 20 Apr 1830) 6, 7 Äktenskap: 9 Okt 1785 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 8 Status: Barn: 1. Fredrika Dorotea Åkerman (1787-1789) 9 (Född inom äktenskapet) 2. Anna Fredrika Åkerman (1789-Efter 1851) 10 3. Anders Helmik Åkerman (1791-Efter 1857) 11 (Född inom äktenskapet) 4. Katarina Elisabet Åkerman (1792-1793) 9 (Född inom äktenskapet) 5. Filip Åkerman (1793-1860) 12 (Född inom äktenskapet) 6. Nikolaus Åkerman (1794- ) (Född inom äktenskapet) 7. Fredrik Åkerman (1800-1877) 13 (Född inom äktenskapet) 8. August Åkerman (1802-1840) 14 (Född inom äktenskapet)Ingeborg Oterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: 4 Nov 1830 16 Döptes: Dog: 9 Dec 1831 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 17 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1803-1876) 18 Mor: Maria Vilhelmina Bauck (1802-1868) 19Ingrid Charlotta Oterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: 8 Mar 1886 - Uddevalla, Bohuslän 21 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Philip Anders Oterdahl (1833-1894) 22 Mor: Eva Frögren (1850-1922) 23Jacob Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 9 Maj 1789 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län Döptes: 11 Maj 1789 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johan Otto Oterdahl (1744-1801) 25 Mor: Anna Elisabet Hoving (1765-1791) 26
Notiser
Allmänt:
kan det vara denne som är med i Gbgs stads borgarelängd, s 146, "borgare 1807 10/7 J. A. Oterdahl"?
Ingen annan passar. Ma
Jeanna Louise Oterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: 9 Aug 1879 - Uddevalla, Bohuslän 28 Döptes: Dog: 27 Jul 1965 - Göteborg( Örgryte fsg ) 28 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Hon arbetade som Lärare, författare. 29
Föräldrar
Far: Philip Anders Oterdahl (1833-1894) 22 Mor: Eva Frögren (1850-1922) 30
Notiser
Allmänt:
Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98-01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01-35. Förf. – Iqml 54. – Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier
ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde grundligt känna huvudstaden under sin studietid.
Hennes mor var Stockholmsflicka. Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget
associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. ...SBL cd-rom
CONF! Dagmar Bäck, f Malm och Jeanna O. var alltså tremänningar, vilket förklarar Dagmars och Jeannas långa vänskap. ENDCONF!
Johan Anders Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 9 Aug 1832 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 16 Döptes: 2 Sep 1832 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län Dog: 1885 32 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1803-1876) 18 Mor: Maria Vilhelmina Bauck (1802-1868) 33Johan Otto Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 28 Feb 1744 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 34 Döptes: Dog: 17 Mar 1801 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 34 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Philip Oterdahl ( -1753) 35 Mor: Johanna Christina Böker (1703-1786) 36
Makar och barn
1. Catarina Margareta Strandberg (1770 - 21 Jan 1799) 37, 37 Äktenskap: Status: 2. Hedvig Charlotta Munck (1760 - 29 Sep 1823) 38, 37 Äktenskap: 16 Nov 1800 - Göteborg, Amiralitetsförs. 39 Status: 3. Anna Elisabet Hoving (13 Feb 1765 - 25 Jun 1791) 26, 37 Äktenskap: 3 Apr 1788 40 Status: Barn: 1. Jacob Oterdahl (1789- ) 24 4. *Catarina Christina Jönsson (1755 - 23 Sep 1786) 37 Äktenskap: 20 Okt 1775 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 41 Status: Barn: 1. Philip Oterdahl (1776-1808) 2. Johanna Christina Oterdahl (1778-1778) 9 (Född inom äktenskapet) 3. Olof Oterdahl (1782-1782) 42 (Född inom äktenskapet) 4. Anna Maria Oterdahl (1783-1784) 9 (Född inom äktenskapet) 5. Brigitta Catarina Brinck (1762 - 24 Apr 1795) 43, 37 Äktenskap: 28 Sep 1794 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 44 Status: Barn: 1. Birgitta Catarina Oterdahl (1795-1795) 9 (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
0016. Oterdahl, Johan Otto, handlande, 1744-1801, b 22 <http://www.bachelors.se/matrikel/> f 45 <http://www.bachelors.se/matrikel/> sl 69 <http://www.bachelors.se/matrikel/> (Filip Oterdahl o Johanna Christina Böker) g Katarina Kristina Jönsson
Marathon Matrikel 1769-
Johan Philip Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1757 46 Döptes: Dog: 1798 46 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Handlande. 46
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1726-1804) 47 Mor: Dorothea Matzen (1737-1763) 5Johanna *Jeanna* Amalia Oterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: 5 Jun 1829 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 49 Döptes: Dog: 28 Jun 1911 - Stockholm( Jakobi ) 48 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1803-1876) 18 Mor: Maria Vilhelmina Bauck (1802-1868) 33
Makar och barn
1. *Fredrik August Ekström (5 Jun 1816 - 5 Dec 1901) 50, 51 Äktenskap: 27 Mar 1854 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 52 Status:Johanna Christina Oterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: 15 Aug 1778 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 17 Döptes: Dog: 15 Aug 1778 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 17 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johan Otto Oterdahl (1744-1801) 25 Mor: Catarina Christina Jönsson (1755-1786)Johanna Christina Oterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: Feb 1759 17 Döptes: Dog: 11 Nov 1763 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 17 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1726-1804) 47 Mor: Dorothea Matzen (1737-1763) 5Lars Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1737 54 Döptes: Dog: 1762 54 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Philip Oterdahl ( -1753) 35 Mor: Johanna Christina Böker (1703-1786) 36Maria Cecilia Oterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1758 54 Döptes: Dog: 1798 54 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1726-1804) 47 Mor: Dorothea Matzen (1737-1763) 5Maria Christina Oterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1882 54 Döptes: Dog: 1955 54 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Philip Anders Oterdahl (1833-1894) 22 Mor: Eva Frögren (1850-1922) 30Mary Oterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1865 54 Döptes: Dog: 1944 54 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Niclas Anders Oterdahl (1831-1889) 58 Mor: Mary Keiller (1834-1912)
Makar och barn
1. *Carl Gustaf Oldenburg (1866 - 1939) 59, 54 Äktenskap: 1889 59 Status:
Källor
1. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Inga, landskamrerare F.M. Åkermans h., 63 år 8 mån. 16/8 1825. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 29.
2. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), se maken. Faxsimil.
Orginal: Tryckte hos Anders Lindgren, 1869
Innehåller avskrifter av gravinskrifter från Gbg's gamla begravningsplatser.3. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), se maken. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790
4. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764. Se vidare anteckn. i blocket. 25/1 04. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 212f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Kristine församling, CI:3 2/4. 1751
19 Aug.
...Hr Joh. Echt... Töchterlein Maria
Gewatten
Hr Andreas Damm Hr Commiss. Grills fru
Hr Carl August Berg Hr Joh. Georg Johanssons fru
Hr Andreas Otterdahl J. Norman
. Noteringar om Kristine kyrkböcker:
CI:födde vigde döde 1725-1781 Tyske kyrkoherden
CII .... Sören Skarback. (Tre Böcker 1996.), s 258. Vattenledning från Kallebäck till Kungsporten i Gbg...
Till styrelse för ledningsbygget sattes förnäma o betrodda invånare som dir. Martin Törngren o David af Sandeberg, grossh. Hans JOhan Beckman, Anders Ph:son Oterdahl och Bernhad Wohlfart, kopparslagaren Hans Wohlfart, herrarna Henry Greig o Johan Peter Holterman samt överste Wachtmeister, i den mån han var närv. i staden. Magistratens repr. i styrelsen blev bormästare Pettersson o rådman Carl Habicht.... .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Anders, handlande Matsen Dorotea son Niklas 1763 13/5. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Andreas (1726-1804), grosshandlare, g m Dorothea Matzen (1731-1763), se Matzen.
Barn: Johan Philip (1757-1798) handlande
Ingeborg (Inga) (1761-1804), g m landskamreraren i Göteborgs och Bohus län Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830)
Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 868. Matzen
Dorothea (1737- 1763) g m handlanden Andreas Philipsson Otterdahl (1726-1804)
se Oterdahl. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ..En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Av släkten Oterdahl:
Anders Oterdahl, f omkr 1725 i Gbg; handlande o direktör i grönländska komp., d i Gbg 1804 15/6, 79 år gammal.- Gift 1755 28/11 i Gbgs Krist. förs. med Dorotea Matsen, döpt där 1737 1/6, d i Gbg 1763 25/5, dotter av handlanden Miklas Matsen o Ingeborg Schale. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 50. trol msf till Marg. Elis. Björnberg, 1769 20/12, se denna. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, h Dorotea Mattson, 26 år, 25/5 1763
" " , d. Johanna Christina 4 år 9 mån. 11/11 1763
" " ,direktör, M., 79 år 15/6 1804. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.5. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Engela E. Schales dop. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), trolig qvinnofadder vid Engela Elisabeth Schales dop, se henne. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Mattsson, Dorothea, Madame, Anders Oterdahls h., 26 år 1763 25/8. .... Kristine församling, C1:3 födda. 1737
d 1 Junii
Tausten D.N. für ...Evang. Collegen H Nic. Mattsons Töchterlein Dorothea
gew.
H Rat... Lorentz Bagge H E. Nissens fr
H Peter Böcker H Christopher Suhrs fr
H Lorentz Tengren H Jensens fr.6. (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 62. .... genline, In och utflyttade. 14/12 1810 Åkerman, Fredrik Magnus, ålder 21/9 1818, Hvarifrån Foss
Resten oläsligt
Samma?. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 151f. Södra Hamngatan 25 - Korsgatan 2
5 roten nr 27.
…
Trähandlare Niclas Arfwidssons hus o gård
När Johan Cahman flyttade från Göteborg, sålde han sin fädernegård till trähandlaren, sedermera bergsrådet Niclas Arfwidsson. Denne var då ännu ogift o bodde i huset, som han uppges ha inköpt i kompani med fadern, tillsammans med en uppassare och en dräng. Som hyresgäster hade han den engelske expediten David Low o sjötullsinspektor Jean And. Malmgren. När Gustaf III i december 1772 ankom till Gbg på sin Eriksgata, inkvarterades tre höga herrar ur hans hovstat hos NA. …
Genom sitt giftermål med Anna Margareta von Jacobsson, vilket ägde rum 1778, blev han släkt med såväl Sahlgrenarna som Holtermans och inköpte 1795 Härlanda av sin svåger, Nils von Jacobsson. I taxeringslängden 1780 uppges som boende i huset trähandlare Niclas Arfwidsson och hustru, en husjungfru, en kammarjungfru och tre pigor samt uppassare och kusk o som hyresgäst kvarbor alltjämt David Low, som är ogift, med husjungfru, uppassare och kontorsbetjänt. Men några år senare lämnade han denna gård o bodde sedan en vid S. Hamng. 29, innan han 1803 för alltid övergav Gbg.
Ryttmästare Jacob Sahlgrens fastighet
Jacob Sahlgren,…, övertog fastigheten S.Hamng. 25-Korsg.2. …hans hustru, rådman Lunds dotter, Johanna Fredrika, var också ett förtjusande barn av sitt tidevarv….
Vid eldsvådan 1802 jämnades byggnaden med marken och två år senare sålde makarna Sahlgren sin avbrända tomt till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman, som året därpå inköpte även den eldhärjade tomten 4 roten nr 111 såsom baktomt.
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Den 15 maj 1833 sålde landskamrer Åkermans arvingar sina stenhus till bolaget Blidberg & Stridsberg för 24.000 rdr banco.
. .... F. Stenström, En minnesbok del I och II (Faksimileupplaga sammanställd av Sällskapet Örgryte Odalmän. Falun 1966.), s 57 del 1. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), s 13. Gamla begrafningsplatsen.
Stenhäll: (söndrig)
Här hvilar
Konungens Trotjenare
Landskamereraren
Herr Fredric Magnus Åkerman
född d. - 1754
Död den 20 April 1830
samt dess kära maka
Fru Ingeborg Åkerman
född Oterdahl d. 16 Dec. 1761
Död den 16 Aug. 1825
Till himlen för Guds vänner
är vägen gin och kort
De sina Herren känner
Och glömmer dem ej bort.
Han dem väl skiljas låter
Men blott en liten tid,
Han dem förenar åter
Uti en evig frid. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Frerik Magnus landskamre Otedahl Ingeborg
Barn: Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Fredrik Magnus, kamrer, fru Oterdahl Ingeborg Barn:
Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6
Filip 1793 11/6
Nikolaus 1794 23/10
Fredrik 1800 16/12
August 1802 10/8. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), . 22: "1804 Philips svåger landssekreteraren Fredrik Magnus Åkerman övertar Särö"
"ca 1820 Smedjan uppföres"
"1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 27. Fredrik Magnus Åkerman, f 1754 10/8; landskamrerare i Gbg o Bohus län, d 1830 20/4. - Gift 1785 9/10 i Göteobrg med Ingeborg Oterdahl, f 1761 16/12, d i Gbg 1825 16/8, dotter av direktören Anders Oterdahl och Dorotea Matsen.
...
Fredrik Magnus Åkerman blev landskamrerare i Göteborgs och Bohus län 1784 efter att dessförinnan hava varit kronofogde i Göteborgs fögderi. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Åkerman, Fredrik Magnus, landskamererare, d. Fredrika Dorotea 2 år 7/1 1789
" , d. Catarina Elisabet 1 år 4 mån 26/10 1793
" h. Inga Oterdahl 63 år 8 mån. 16/8 1825
" M. 75 år 8 mån. 10 dagar 20/4 1830. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
... .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 179. Porslin med text o utsmyckning, "Ellsbo", hans gods på Hisingen, han beställt från Kina. Bild s 180. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personalfört. svarnr G00429 1678-1700 Personreg.
Begravningsräkenskaper.7. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), se namnet. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860.
8. Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Åkerman Fredrik Magnus kamrer Oterdahl Ingeborg 1785 9/10. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Åkerman Fredr. Magnus Otedahl Ingeborg 1785 9/10.
9. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern.
10. (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7.
11. (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman, A. H. Bokh. vid G. Privatbank, 9 qvart., Oscarsdal v. Surbrunn.
(Stadens 9:e qvarter börjar med badhuset o innefattar alla de emellan s. k. Badhusvägeen o elfven intill gasinrättn. varande hus o tomter.) .... Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1783. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., personfört. 1818. Personalförteckning i Domkyrko fösamlingens ledamöter 1818 (=hfl)
Åkerman A.H. Grosshandl. 28
hustr. Johanna Elis. Bauck 20
Dottern Johanna Amalia 1818 aug 28
Utflyttade 1825 Julii 26 Walda
...(?). .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 3, s 707. ...Han anlade en badanstalt därute (på Särö) och sedan denna öppnades 1839 har Särö framgångsrikt tävlat med Marstrand om göteborgarnas ynnest ... .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), 22. "1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö"
...
"1839 Anders Helmich Åkerman tar initiativet till Särö Bad- och Kurort.
Delar av corps de logiet upplåtes till restaurang, och logi för badgästerna ordnas i övriga hus på ön samt i, på fastlandet liggande, gårdar.
Ett varmbadhus (nuv. Sörvik) inköpes och flyttas från Örgryte till viken sydost om ön.
...Detta får man sålunda betrakta som Särö Hafsbads-, Skogslufts- och Kurorts tillkomstår."
"1845 Övertogs Särö av Anders Åkermans måg, vice häradshövding Knut Henrik Ekström.". .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, A1:6 1/3. Husförhörslängd 1839-1846
Särö 1: Hr A.H. Åkerman 1791 11/1
Fru Johanna Bauck 1798
Dotter Johanna Amalia 1818 28/8, sammanvigd 28/8 1843 med Extra Fiscalen i Svea Hofrätt Hr Knut Henrik Ekström och med honom flyttad t. Stockholm 20/9 1843. ...Pupiller Demois. Constantia Maria Charlotta Carlsson 1814 4/10
Hushållerskan Demist. Christina Maria Rothenholt (?) 1812 7/6
måg häradshöfdingen Knut Henrik Ekström 1816 21/10
och fru Johanna Amalia Åkerman 1818 28/8. .... Svensk lokalhistorisk databas, /se/index.html/se/index.html. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Reglementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/
Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt/J. E. Ljungvall forts. Släp, 1843-11-02 Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt /J. E. Ljungvall/ P. L /A. H. Åkerman/ /Sven Olsson/ /Alexander Hansson/ /Thobias Jansson/ /Peter Adolf Bolin/
/G. Wennerbäck/ /Nils Hagberg/ /P; Gundberg/
Släp, 1847-08-22
Utdrag af Protocollet hållet i Lagligen utlyst Sockenstämma i Släps kyrka, Söndagen den 22 Augusti 1847. S.D.
På grund af skrifvelse ifrån H. H:r A. H. Åkerman på Särö med anhållan, att ifrån de communala befattningar, han för Släps Socken innehaft, warde befriad, i anseende till hans snara afflyttning ifrån Orten; woro Socknemännen, genom förut från Predikstolen, i behörig ordning, skedd pålysning, till denna dag kallade, för att wälja Ordförande i Släps Sockens Brandstods Committé och Förwaltare af aflidne
Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation och waldes:
till Ordförande i Släps Sockens BrandstodsCommitté, Hemmansegaren,
Inspektor A. G Magnusson i Hagryd, och till Förwaltare af Afledne Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation, f.d. Hemmansegaren Johan Jansson i N:o 1 Ekenäs.
Ut supra in fidem
/Carl Joh Heyl/ vicar Pastor Loci.
Uppläst från Predikstolen i Släps kyrka af Stud. Ritz, Söndagen d. 29:de Augusti
1847, intygar /Carl Joh Heyl/ v. P. L.
Släp, 1847-10-17 Protocoll hållit i Släps kyrka, Söndag d. [17] Oct. 1847. S. D.
På begäran woro Socknemännen till denna dag genom kungörelse Söndagen
. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Re-glementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/
Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äf. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskalendern år 1857 på Drottningg. 77. Registrator vi privatbanken. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman A. H. bokhållare v. Göteborgs Privatbank. Surbrunn 5. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, AI. Släps husförhörslängd Börjad år 1825 Slutad år 1839
No 1 Säteriet Särö Herr Anders Helmich Åkerman 34 1791 19/1
Fru Johanna Elisabeth Bauck 43 1798
Dot. Johanna Amalia Åkerman 7 1818 28/8
Gårdsfogden Anders Petter Magnusson
Mamsell Fredrica Dorotea Olausson
Hushållerskan Stina Maria Svensdotter
Piga Elin Börjesdtr
...
Drängar
10 st.
Avflyttade hit o dit.12. (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Trol. fadder 1/4 1827 till Betty Rosa Ekström, dtr till JPU Ekström o Elisab. Beata Roos. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personfört. Personalförteckning i Domkyrko fösamlingens ledamöter 1818 (=hfl)
Åkerman Philip Grosshandlare 25 1793 juni 11
hust Cath. Maria Fröding 21 1798 apr 20
son Philip 1817 juli 30
Wilhelm 1819 Maij 7
dtr Elisabeth Malljena (?) 1823 Maji 18
Fredrik 1834 dec 18. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se 228 Philip Åkerman, son till grosshandl. Filip Åkerman o Katharina Maria Fröding
Kolla om det är samma. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Åkerman, Filip, fd grossh., h. Catarina Maria Fröding 55 år 4 mån. 16/9 1853. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s160. År 1814
17/12 Philip Åkerman, grosshandlare.13. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1022. En son till nedanst. landskamreraren Fredrik Magnus Åkerman, landshövdingen och presidenten Fredrik Åkerman, f 1800, död 1877, adlades med bibehållande av namnet, men ätten utdog med honom själv.
14. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.15. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1830
Nov 4, döpt 25 Ingeborg
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 27 år
Faddrar: Mäklaren J. C. Bauch
Majoren och Ridd. Clas Wirgin
Grosshand. Wilhelm Malm
Commerce Rådet Ol. Wijk
Fänriken Grefve Carl von Rosen
Fru Marie Lamberg
Fru Karin Åkerman
Fru Augusta Fröding
Mamsell Emma Iggeström (?)
Mamsell Virginia Bergendahl
Barnmorska Fru Göteblad
.16. Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.
17. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860.
18. Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personfört. Oterdahl Anders Handlande 1803 feb 12
H. Maria Wilh. Bauck 1802
Dot Charlotte Nicolina 1827 Juni 16
Johanna Amalaia 1829 Junii 5. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 17. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern JCB. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 97. År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. Inte denna Anders, g m Bauck, men kanske hans far eller troligare farfar, då namn ofta gick till barnbarnen. Oterdahl är ett ovanligt namn. Kolla. Ma
20/7 1999. Det stämmer. farfadern hette Andreas/Anders. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 172. 1828 12/12 Anders Oterdahl, grosshandlare. Blev borgare i Gbg.
Bör vara denne, då namnet är ovanligt och tiden stämmer. Ma. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)...
Anders (1802-1876), grosshandlare.
Son: Niclas (1831-1889), grosshandlare, g m Mary Keiller (1834-1912), se Keiller. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Anders Oterdahl, grosshandlare Maria Wilhelmina Bauck
barn: Charlotte Nikoline 1827 16/6
Johanna Amalia 1829 5/6
Ingeborg 1830 4/11
Niklas Anders 1831 14/9
Johan Anders 1832 9/8
Filip Anders 1833 13/10
Vilhelmina 1836 19/4. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, grossh., d. Ingeborg 9 mån 12 dagar, 9/12 1831
" " " , d, Wilhelmina, 15 år 7 mån 20 dagar 9/12 1851. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Oterdahl A. grossh. 5 r. N Hamng 56.19. Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga.
. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine Förs. 1827, trol. i samband med giftermålet. Se not fadern. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. 7/8 2001 Ma
Göteborgs bouppteckn.reg.
sid 15720. Joh. Ohlander (Personhistoriskaa notiser i samband med Göteborgs stads 300-årsjubileum. Wettergren & Kerbers förlag. Tryckt 1925.), sid 283. Ingrid Charlotta Oterdahl. Född i Uddevalla 8/3 86. Föräldrar: Kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadskåren Philip Anders Oterdahl och Eva Frögren. - Genomgått 8-klassig flickskola. Ett års kurs i Slöjdföreningens skola, ett år vid Valands målarskola. Gymnastikfirektörsexamen vid gymnastiska centralinst. Lekkurs å Nääs 07. Vik. gymn.-lärarinna i G. ht 09, timlärarinna ht 10-vt 13 och vt 15-vt 18. ord. fråm ht 18. Assistent vid The Dublin Swedish Institute for Gymnstic and Sloyd, Irland ht 08-vt 09. - Assistent vid gymnastikinst. i Marstrand somrarna 08 lch 09, vid sådant inst. i La Baule, Frankrike, sommaren 13.
21. Joh. Ohlander (Personhistoriskaa notiser i samband med Göteborgs stads 300-årsjubileum. Wettergren & Kerbers förlag. Tryckt 1925.), sid 283.
22. Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1833
Okt 13, döpt NOv 10 Philip Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 30 år
Faddrar: Commerce Rådet o Ridd. Jan Lamberg
Öfverste Lieutn. C. J (S?) Virgin
Herr James Sinclair
Majoren och Ridd. Thom. Clancy
Herr Gustaf Lamberg
Enkefru Ch. Malm
Fru Engström
Fru Marie Bergendahl
Mamsell Hedda Barclay
Mamsell Hedda Ewert
Barnmorska Fru Göteblad
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.23. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern. High
24. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, Genline ID 632.128.1000. 1789
Maiius född 9 döpt 11 Jacob
Fadr. Handelsman Joh. Otto Oterdahl Modr. Anna Elisabeth Howing
Msf Handelsman Jacob Jacobsson Howing
" Peter Petersson
" Aron Oterdahl
Qsf Fru Maria Elisabeth Gahm
Fru Elsa Catharina Oterdahl
Jungfru Dorothea Oterdahl.25. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, Trol. msf vid Carl Lefflers dop maj 1781. se ant.blocket. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 227. Norra Hamngatan 34 - Köpmansgatan 25
5 roten tomt nr 72 och 6 roten nr 2, 10 kv. Kronobageriet nr 14.
...Omkring 1762 blev handelsman
Jacob Karstedt ägare till detsamma, men han avled skuldsatt före 1781 o fastigheten såldes av hans arvingar på utmätningsauktion samma år till handelsman Johan Otto Oterdahl. Vid dennes död 1786 var det värderat till 4.500 rdr specie. Av Johan Otto Oterdahls sterbhus köpte grosshandlare Gabriel Green år 1801 det gamla trähuset...
. .... (Från landsarkivet i Gbg. Allehanda.), EIIIA:39. Blad 7-10/15
Johan Otto Oterdahl 1801
Summa Inventarier 97949.20.11
Skulder Banco Riksgäld
Joh. A. Oterdahl 2130
Johanna Chr. Oterdahl 2000 558
Jacob Oterdahl 2291.39
Eleonora El. Oterdahl 2191.09
Joh. Otto Oterdahl 3500
Jacob O Howing i 2115
Stockholm med…
Sophia E Howing 2415
Catharina Wetterlings
Bruksgård…. 500
Kjöpmannen A Lamberg 54.38.6
A. Chommel i Varberg 8.10.1
Johan Spindler d.y. 61.47.8
Marschall Christie 551.4
Pettersson & Schultz 225.36
O. Nyberg med… 2235
…
…
Summa på Skulder 8660 22635.18.1
…edligen…
(undertecknat) Hedvig Charlotta Oterdahl
Philip Oterdahl
…
Lars Göök (?)
Joh. A. Oterdahl
Garl Gustaf Oterdahl
Johan Sahlsten
Å Demois. Johanna C. Oterdahls wägnar Andreas Andersson
Å omyndige Jacob Oterdahls wägnar Peter Pettersson
Enkan Hedvig Charlotta Munck
Catharina Christina Jönsson
Philip, Carl Gustaf, Johan Andreas, dottern Johanna Christina
…
Anna Elisabeth Howing, omyndige sonen Jacob 19 år och dottern Eleonora 10 år
Brita Catharina Brink……Oterdahl
…dottern Catharina Margareta Strandberg… John Otto…
Fasta ägodelar
Hus o gård i… 5:te Roten…i 6:e Roten 6000
En…bod…tomt No 26 250
En dito i 10:e Roten No 25 100
Gård …i Norrköping 1500 7850
…Torpa….. 7850
Å Torslanda socken
…….
……. 41333.16
Skärgårdshemman (?) flera st. 1200 3600
Skeppsandelar 4000
Aktier 1774.24
Contante Penningar 2309.11
Jouveler och Guld 136.36
Silver (6,5 sidor) 1818,38
…
Osv
FruntimmersGångkläder (5,5 sid) 105.36.2
Meubler och Husgeråd 2137.33.10
(rum för rum, fast. för fast.)
Porcellaine (15 sid) 344.1
Böcker (11 sid.) 34.1
Kreatur 40
Kärror Redskap 335.18
Diverse Handelswaror 1099.1
Copas
Chokolad
Carduer Tobak
Waror på Andra Orter
Winer 258.8
Winer 6.11
Diverse (20 sid) 234.43
Följande inventarier, Persedlar befinnes på Trankokerierna Cathrineberg och Rörholmen
2173.47.5
På Rörholmen 2065.19.2
På Lerviken 1637.25
På Carlsholmen 2317.16.9
Inventarier på Lösa Ägendomar som befinnes på Sateriet Torpa uti stora Byggningen (44 sid)
381.6.4.
Osv.
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Johan Otto Oterdahl, f 1744 28/2 i Gbg; handlande i Gbg, d där 1801 17/3. - Gift 1:o 1775 20/10 i Gbg med Catarina Christina Jönsson, f omkr 1755 i Gbg, d där 1786 23/9, 31 år gammal; 2:o 1788 3/4 Anna Elisabet Hoving, f 1765 13/2, d i Gbg 1791 25/6, dotter av tobaksfabrikören i Sthm Jacob Hoving och Sara Elisabet Björkman; 3:o 1794 28/9 i Gbg med Brigitta Catarina Brinck, f omkr 1762, d i Gbg 1795 24/4, 33 år gammal; 4:o med Catarina Margareta Strandberg, f omkr 1770, d i Gbg 1799 21/1, 29 år gammal, 5:o med Hedvig Charlotta Munck i hennes första gifte, f 1760, d 1823 29/9. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Johan Otto, d. Johanna Christina, 1 tim. 1778 15/8
" " " handelsman, s Olof 3 mån 1/5 1782
" " " " , dödfödd son 27/10 1784
" " " " , d. Anna Maria 1 år 6 mån 18/12 1784
" " " " , h. Catarina Christina Jönsson 31 år 23/9 1786
" " " " , h. Anna Elisabet Howing, 26 år 25/6 1791
" " " " , d. Birgitta Catarina, 1 dag 23/3 1795
" " " " , h. Birgitta Catarina Brink, 33 år 24/4 1795
" " " " , h. Catarina Margareta Strandberg 29 år 26/1 1799
" " " , g. 57 år 17/3 1801. .... Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, E:1. a/o 1775
Then 1 Oct. i Frölunda för hr Joh. Otto Oterdahl samt jfru Catharina Christina Jönsson. Bägge födde och upf. vid Gust. Nullo etc. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 112. År 1772
30/10 Johan Otto Otterdahl, handlande. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
. enl SSK född 1743, enl. Weibull 1744.26. Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 49. Södra Hamngatan 33
5 Roten nr 21, del av 15 kv. Frimuraren 12.
...
Peter Petersson var gift med Maria Charlotta Hoving från Stockholm. Hennes syster, Sophia Jacobina, bodde även i Kvarteret Frimuraren, sedan hon gift sig med kapten Carl Johan Krusell och ytterligare en syster, Anna Elisabeth, gift med grosshandlare Johan Otto Oterdahl, var bosatt i Göteborg.
...
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.27. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98–01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01–35. Förf. – Iqml 54. – Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige
ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde
grundligt känna huvudstaden under sin studietid. Hennes mor var Stockholmsflicka.
Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det
är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av
ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv
varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. På ett fruktbart sätt
stödde hennes pedagogiska och litterära verksamheter varandra. Hon blev förtrogen
med unga flickors problem, både i deras tidlösa beskaffenhet och i sociala och merkantila variationer, och hon kom att skriva en rad böcker både om flickor och för flickor liksom för deras föräldrar och vuxna vänner. Skolflickor (1924) och Min fågel blå och andra flickhistorier (1930) är exempel på detta. Helga Vilhelmina (1933) och två följande böcker med samma huvudperson behandlar en ung flickas länge steniga och svårgångna bildningsväg. Om den sista volymen i trilogin Vårdträdet (1938), där flickan får genomgå vinterkursen på en folkhögskola, deklarerade en erfaren skolman, att det var ”den bästa bok om folkhögskolan, som hittills skrivits i Sverige” (Furuland).
O hade sina erfarenheter dels från många folkhögskolebesök som föreläsare, dels från
en tid som lärarinna vid Åsa folkhögskola i Södermanland.
För att vinna mer utrymme för författarskapet hade O redan på 1920-talet börjat
inskränka sin reguljära undervisning men bevarade å andra sidan också efter den
formliga avgången vissa uppgifter, t ex som talare vid morgonsamlingarna. I en rad serier publicerades delar av denna förkunnelse, som återanvändes av kolleger i andra
skolor och skolformer. I den nu nämnda rollen gjorde O då och då insatser i nationella
format, nämligen via radion. Ett remarkabelt tillfälle inträffade våren 1944, då
hon med stor stränghet brännmärkte aktuella utslag av antisemitism.
Över huvud taget avvisade O obönhörligt alla fascistiska eller motsvarande tendenser,
och en vredgad Protest på vers mot permittenttrafiken inflöt i GHT (12 maj 1943).
Hennes politiska hållning undgick inte att väcka misshag på reaktionärt håll. Däremot
var hennes fromhetstyp knappast utmanande.
Under seminarietiden sökte hon sig gärna till Natanael Beskow (bd 4) och Djursholms kapell. Livet igenom bevarade och förnyade hon intrycken därifrån. I en sen intervju visade hon tveklöst på Beskow som den person som betytt mest för henne, ”därför att han inifrån bestämt sitt förhållande till den övervärldsliga makten och låtit detta styra hela sin livshållning” (Alving, s 239). I arbetet inom det av Beskow ledda Förbundet för kristet samhällsliv tog O livlig del utan att det tycks ha lett till någon spänning i förhållandet till västsvensk kyrkosyn.
O bekände sig till en individualism som hon omfattade på alla områden, pedagogiskt,
politiskt, religiöst. Hon var motsatsen till den utpräglade samfundsmänniskan.
Inte förrän fram emot sekelmitten var hon beredd att gå samman med kväkarna. I
själva verket hade dock redan huvudpersonen i romanen En av oss (1927) fått göra
reda för en stark upplevelse i kväkarnas krets. Det problematiska, skriver O till Emilia Fogelklou i mars 1949, är kristologin. För henne var Kristus den gudsfyllda människan, en uppenbarelse av det gudomliga likaväl som blomman, snöstjärnan, himlens blå, Emilia själv eller Natanael [Beskow], bara så mycket fullständigare än de. Det viktiga var att han inte skymde Gud.
Det mest förtätade uttrycket för O:s gudsförhållande är psalmen O du som ser, o
du som vet vart stackars väsens hemlighet. Den skrevs redan 1909 och lästes först i Vår lösen (1910, nr 12/13) för att omsider införas i psalmboken; i 1986 års psalmbok bär den nr 227. Dess text har visat sig kunna svara till fromhetsbehovet hos vitt skilda människosorter. Vid sidan av visan om Herr Kantarell och andra barnvisor som den helt unga O skapat i förening med Elsa Beskow (bd 4) och Alice Tegnér är O du som ser förmodligen hennes mest bekanta och älskade dikt.
I takt med att O ransonerade den publikkontakt som skolarbetet innebar, blev föreläsandet allt viktigare för henne, och hon var i många år en av Folkbildningsförbundets mest anlitade krafter. Hon erbjöd ett brokigt spektrum av ämnen, somliga med tydlig adress till spinnsidan – inte oväntat var Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelningar ofta arrangörer: Kvinnor i 1937 års psalmbok, Från Birgitta till Elsa Beskow – svensk kvinnogärning genom tiderna. Andra ämnesval gav frappanta aspekter på traditionella teman: Hur diktarna se på barndomen,
Vapensmeden – en bok om humanitet och skönhetsglädje. En tredje grupp
tillhörde den mission i själsläkedomens tjänst som O ville fullgöra var hon drog
fram: Är jag sämre än andra? Mindervärdeskänslor och hur de skötas, Behöva vi
vara rädda för ålderdomen?
Frågan om ålderdomen ställde O också i en essaybok 1960 som hon med all rätt kallade Från en utsiktspunkt: hon hade just fyllt 80. Vid sidan av existentiella betraktelser rymmer denna bok också en rad enkla praktiska råd, t ex diverse knep för att parera den fatala glömska som hör åldrandet till.
Det är en handfast, opretentiös levnadskonst av samma sunda naturlighet som tidigare många av de råd hon riktade till unga flickor.
Nära föredragen såsom bildningsinstrument står de skrifter O ägnade kulturgestalter
som Bremer, Andersen, Topelius, Lagerlöf och Elkan. De två sistnämnda intar
den särställningen att O varit nära bekant med båda och kan tillföra bilderna många
personligt upplevda drag. Sålunda hade Selma Lagerlöf inbjudit O att tillbringa några
månader av det andra krigsåret (1915) på Mårbacka vilket betydde både en lättnad i
skoltjänsten och en mäktig litterär stimulans.
Den sakrika uppsatsen om Sophie Elkan (bd 13) i OoB 1922 är betydelsefull
såsom den första karakteristiken i större skala av hennes person. Den tillvann sig bl a
Selma Lagerlöfs stora uppskattning. Fredrika Bremer-boken (1950) vilar på ett med
klokhet och finess verkställt urval av litterärt effektiva Bremer-texter.
I de fiktiva gestaltningarna liksom i de otaliga skrifter som syftade till uppbyggelse
eller levnadsklok rådgivning fann O vägen till vitt skilda mottagare. I sagorna och sagospelen vandrade hon oförfärat i Topelius’ spår och talade till de helt små. Åtskillig mognad skall däremot till för att rätt skatta ett mäktigt moraliskt romanverk som Inger Skram (1919). Där tar hon både i miljö- och människoskildring de största greppen, då hon följer den tappra fiskardottern längs hennes av grymma prövningar och besvikelser kantade levnadsväg. Efter långt slit och många vanskliga val har Inger äntligen nått den grad av självförverkligande, med vilken hon kan känna sig tillfreds: Hon förestår en välskött, av alla gäster uppskattad matservering.
Då rasar det hela samman till följd av sjukdom och mannens oduglighet och bedrägliga
dubbelspel. Allt värre olyckor hopas över henne, hon förlorar allt, också barnen,
men hon pånyttföds och fördjupas i sin kristna tro, och innan den utfattiga och
utslitna gumman dör har hon blivit en källa till glädje och tacksamhet för alla omkring
sig. – Det står klart att denna roman är alltför stort upplagd, utan sinne för den
episka ekonomin. O nödgades tillgripa en rad brådstörtade nödlösningar och därtill
störande förändringar i berättelsens själva skala. Mycket i boken har dock bevarat en
gripande storhet, och det finns också isolerade enskildheter, ibland långt ute i periferin, som gör ett starkt och levande intryck.
Det är sålunda inte överraskande att O på det hela taget haft större framgång med vad
hon presterat i den alltid väl skrivna novellens hanterliga format, i samlingar som
Brittsommar (1922), Lavendel och salivia (1929) och Möten på vägen (1934). Många
av de skildrade kvinnoödena, kanske om besvikelser som vänts i glädjerikt positivt
handlande, kanske om långvariga missförstånd som klarats upp – bara alltför sent!
— eller kanske om mäns obegripliga blindhet för egen och andras hotande ofärd eller
för den lycka som funnits att möta runt hörnet, många av dessa stillsamma öden är
gestaltade med en betydande psykologisk insikt.
O:s arkiv, delvis hårt gallrat, i GUB; brev till O även i KB. – Brev från O i GUB (bl a till O Nystedt o H Söderhjelm samt många till Emilia Fogelklou-Norlind), KB (bl a till Mia Leche Löfgren o Lydia Wahlström samt många till Sophie Elkan), LUB o i UUB (bl a till Elsa o Natanael Beskow).
Tryckta arbeten: Solhult. Sthlm 1901, 46 s. – Till vård flickor. Sthlm 1904. 20 s. 2., omarb uppl 1908. 18 s. 3. d:o 1921. 15 s. Övers: Tytöille, Porvoo 1905, 23 s. – Blommornas bok. Visor. Sthlm 1905. 4:o. (30) s. [2. uppl ej tr.] 3.–4. uppl
1914, 1920. 30 s. [Nya utg] 1932. 30 s. (Barnens stora julkalender [omsl].) 1943. (30) s. 1948, 1955, 1962, 1973, 1976. 28 s. Övers: Blomsternes Bog, Kristiania og Khvn (tr Sthlm) 1914, 4:o, 30 s; Bloemenliedjes ... vrij vertaald ..., Utrechtecht 1941, 21 s; Blomstenes bok, Oslo 1991, 4:o, 28 s. – Det röda huset. Sthlm 1907. 218 s. (Fr. Skoglunds ungdomsböcker, 1.) 2. [omsl: 3.] uppl: ... huset, Berättelse. 1919. 191 s. [Ej i serie.] 4. uppl Sthlm (tr Hfors) 1922. 197 s. 5.–6. uppl Sthlm 1925, 1934. 187 s. 7. uppl Upps 1949. 207 s. (De klassiska ungdomsböckerna [pärmtitel].) Övers: Das rote Haus, Zürich 1945, 222 s. – Svenska lekar. [Omsl.] Gbg 1907. Tv-8:o. (10) bl. – Otto Salomon och Nääs (OoB, årg 18, 1909, Sthlm, 4:o, s 525–535). – Sagor och visor. Upps 1910. 95 s. (Biblioteket Sveriges vår, 4.) 2. uppl s å. [Ny utg] 1920. 118 s. – Dags visor ... Musik av A Tegnér. Sthlm 1911. Tv-8:o. 54 s. – Per och Lisa hos fiskarne. En saga ... Gbg 1912. Tv-8:o. 16 bl. – Hur vi skapa ett hem. Föredrag vid Bjärka-Säby- -mötet. [Upps, tr] Linköping 1912. 22 s. ([Omsl:] Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 10.) 2.–3. uppl: hem. Upps 1916. 20 s. 4. uppl Sthlm 1918. 5.–6. uppl 1920, 1928. 16 s. Övers: Hvorledes vi skaber et Hjem, Aarhus 1920, 29 s. – Ett gammalt borgarhem. Berättelse för ungdom. Sthlm 1913. 392 s. 2. uppl 1914. 3.–6. Uppl: ... Berättelse. 1918, 1918, 1920, 1920. 342 s. 7. uppl 1926. 344 s. 8. Uppl Upps 1950. 303 s.
[Förk utg] Sthlm 1963, 190 s. (De klassiska ungdomsböckerna, 107.) 1985. 157 s. (De bästa ungdomsböckerna.) Övers: Et gammelt Borgerhjem, Khvn & Kristiania (tr Khvn) 1915, 288 s, 2. udg Khvn 1928; Oslo 1928, 294 s; De familie Kruse, Amsterdam 1928, 341 s; Das Lehnsgut Gottes, Konstanz 1959, 287 s, Neue Aufl 1960. – En liten prinsessa. Sju visor ... tonsatta av H Bedinger. Upps [1915]. Tv-8:o, 15 s. 2.–3. uppl
1928, 1939. – Några dikter. Gbg 1915. 86 s. 2. uppl 1917. 3. utvidg uppl 1918. 174 S. 4.–6. uppl: Dikter. 1919, 1921, 1924. 112 s. 7. uppl 1929. 128 s. 8. tillök uppl Sthlm 1942. 136 s. 9. d:o Upps 1952. 140 s. – Snövit och de sju dvärgarne. Sagospel i fyra äventyr. Sthlm 1915. 30 s. – Trollspöet. Sagor, Sthlm 1915. 157 s. 2. uppl 1921. 156 s. – Backsippor. Sagor. Sthlm 1917. 124 s. 2. uppl 1925. – Den lilla drottningen. En
hist i åtta små kapitel. Upps 1917. 47 s. ([Omsl:] Sveriges vår, tilläggsh 3, 1917.) [Även med omsl:] 1918. (Biblioteket Sveriges vår, 19.) 2.–4. uppl 1920, 1926, 1931. 64 s. 5. Uppl 1944. 62 s. 6. uppl 1951. 57 s. Övers: Pikku kuningatar, Porvoo 1922, 56 s; Den lille Dronning, Khvn 1923, 78 s; Litla drottningin, Reykjavik 1929, 102 s; Die
kleine Königin, Neumünster 1933, 64 s, Stuttgart [1953], 62 s (Sonne und Regen im Kinderland, Bd 75); Ruth, de kleine koningin, Amsterdam [1934], 2.–3. druk [1934?, 1935], 4.–6. druk [1935, 1937, 1947], 54 s (De uilenreeks no 6); Den lille
dronningen, Oslo 1935, 82 s, 1941, 77 s. – ”Saliga äro de renhjärtade”! Föredrag hållet på Fogelstad vid kvinnliga student- o gymnasistmötet ... 1918. Sthlm 1918. 22 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 36,) 2. uppl 1919. – ”Den signade
dag”. Morgonstunder med skolungdom. [1. saml.] Upps 1918. 147 s. 2. uppl: Den 1919.
155 s. 3. uppl 1920. 127 s. 4. [titel]uppl s å. 5. uppl 1927. Övers: Den signede Dag, Khvn 1930, 176 s [tillägg ur Vardagsvägar 1921]; De gezegende dag, Amsterdam 1931, 245 s. – Inger Skram. Roman. Upps 1919. 399 s. 2. uppl s å. 3.–5. uppl 1920. 6. uppl 1923. 7. uppl 1932. 367 s. Ny utg sthlm 1963. 262 s. (Profilböckerna [skyddsomsl].)
Övers: Khvn 1921, 415 s; Amsterdam 1926, 316 s, 2.–3. druk 1926?, 1927, 4.–8. druk 1930– 32, 9.–10. druk 1938, 1941, 11. druk 1948, 249 s; Heilbronn 1939, 291 s, 2.–3. Aufl 1940, 4.–5. Aufl 1941, 1949, 6. Aufl 1954, 296 s, [nya uppl] 1960, 1963, 320 s. – Innerlighet. På gymnasistaftnar i Stockholm och Uppsala v. t. 1918. Sthlm 1919. 16 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 38.) 2. uppl 1920. – Lille bror Staffan.
Sagor o berättelser. Sthlm 1920. 125 s. 2. uppl 1927. 127 s. Härur övers: Het verlangen om mensch te worden, Amsterdam 1932, 15 s. – Kungariket (Barnbiblioteket Saga . . . , 79. EugenieBeskow m fl, Guldbockarna och andra sagor, Sthlm 1920, s 36–62; 2. uppl 1925, s 35–60; 3. uppl 1944, s 36–62). – Mors dag (sista söndagen i maj). Upps 1921. 16 s. 2.–5. uppl s å. – Vardagsvägar. Morgonstunder med skolungdom. [2. saml.] Upps 1921. 144 s. 2.–3. uppl 1921, 1922. – Den bergtagnas dotter. Sagor. Sthlm 1922.
143 s. – Brittsommar. Noveller. Upps 1922. 248 s. 2.–4. uppl s å. 5. uppl 1923. Härur övers: Late zomer, Amsterdam 1936, 132 s. – Om Sophie Elkan. Några personliga intryck (OoB, 31, 1922, s 353–364). – Inför livet. Sthlm 1923. 7 s. – Mors dag. Samtal mellan okända. Upps 1924. 31 s. – Trädet som växer. Morgonstunder med skolungdom,
[3. saml.] Upps 1924. 150 s. Övers: Treet som vokser, Oslo 1926, 159 s, 2. opl s å. –
Skolflickor. En bilderbok. Upps 1924. 323 s. 2.– 5. uppl s å. 6.–7. uppl 1925, 1929. 8.–10. uppl 1947, 1950, 1959. 264 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Jonge levens, Amsterdam 1932, 287 s; Die weisse Azalee, Stuttgart 1956, 191 s; Vingene proves, Oslo 1957, 140 s. – Det innersta i julen. Sthlm 1925. [Omsl.] 8 s. [I konvolut
med titel: Vid julgranen 1925.] – Lövängen. Upps 1926, 109 s. 2. Uppl 1936. 3. uppl 1948. 104 s. Övers: Der Eschenhof, Stuttgart 1927, 159 s [utökad]; Het huis met de rozenhaag, Amsterdam 1927?, 116 s, 2. druk 1935, [ny tr] 1937; Reisen til Løvengen, Aarhus 1929, 106 s; Anne- Marie ou le paradis de grand’-mère, Paris 1931, 88 s; Lövengen, Oslo 1934, 116 s, [2. opl] 1941, 93 s. – En av oss. Upps 1927. 250 s. 2.–5. uppl s å. [Ny utg] Sthlm 1939. 196 s. ([Omsl:] Hemmets böcker, 7.) Övers: En af os, Khvn 1929, 226 s; Een uit velen, Amsterdam 1929, 261 s; Oslo 1938, 139 s; Einer wartet immer auf dich, Konstanz 1954, 193 s. – Prinsessorna och narren. Sagor. Sthlm 1927. 118 s. – Grekiska sagor. Sthlm 1927. 193 s. 2.–3. tr 1929, 1932. 2., översedda
uppl 1939. 2.–5. tr 1944, 1949, 1953, 1957. – De fem pärlorna (Barnbiblioteket Saga,
118. J O m fl, Månbarnen och andra sagor, Sthlm 1927, s 3–16). – Vår vän Maja Stina. Utg av Svenska sparbanksföreningens avd. för sparpropaganda. Gbg 1928. 32 s. – Vårsådd. Morgonstunder med skolungdom. Fjärde saml. Upps 1928. 137 s. 2. uppl 1929. – Första början. Läsebok för första skolåret. Sthlm 1928. 239 s. 2.–3. uppl 1930, 1932. 4., oförändruppl 1934. 5. d:o 1936. 2.–4. tr 1939, 1944, 1947. – Lavendel och salivia. Upps 1929. 268 s. 2.–3. uppl s å. 4. uppl 1930. – Ditt ansvar som kvinna. Ett ord till unga flicker. [Omsl.] Sthlm 1929. 8 s. [Nya tr] 1929–30. 7.[!] uppl [omsl] 1931. 8.–9.
uppl 1932. 10.–21. uppl 1933, 1935, 1936, 1937, 1939, 1942, 1943, 1945, 1947, 1949, 1952, 1953. 22.–24. (1.–3. illustr) uppl 1957, 1958, 1962. 21 s. Rysk övers: Tvoja otvetstvennost’ [omsl], Hfors (tr Narva) 1932, 8 s. – Skolkamrater.
Läsebok för andra skolåret. Sthlm 1929. 299 s. 2. uppl 1931. 303 s. 2.–4. tr 1934, 1936 [tr 1937], 1943. 3. uppl 1948. – Min fågel blå och andra flickhistorier samt ett sagospel. Sthlm 1930. 264 s. Förk övers: Den blå fuglen, Oslo 1931, 162 s. – Allmänna hjälpföreningens julbrev. Julen 1930. [Gbg 1930.] 4:o. (3) s. – Legender och sagor. Sthlm 1931. 184 s. – ”Ute blåser sommarvind ---” En hist berättad för ungdom.
Upps 1932. 356 s. 2.–3. uppl s å. (Hemmets bibliotek [omsl].) 4. uppl 1939. 274 s. (Ibid.) [Ny utg] 1956. 239 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Buiten waait de zomerwind, Amsterdam 1934, 269 s, 2. druk 1935, 4. druk 1950, 233 s; Draussen weht Sommerwind, Heilbronn 1949, 256 s, [ny uppl] 1958, 207 s. – Dorotea fick sin
examen --- (C. G. Ekman m fl, Med två tomma händer, personbiogr Skildringar, Sthlm 1932, s 17–28). – ”Jag ser hans spår ---” Morgonstunder med skolungdom. Femte saml. Upps 1933. 132 s. – Helga Vilhelmina. Upps 1933. 194 s. 2.–3. uppl 1933, 1934. 4. uppl 1939. 183 s. 4.[!] uppl 1948. 191 s. 6. uppl 1960. 169 s. (De klassiska
ungdomsböckerna.) Ny utg Sthlm 1984. 184 s. (Klassiska barnböcker från Liber [pärmtitel].) Storstilsutg 1991. 223 s. (Storstilsbiblioteket 136 [pärm].) Övers: Oslo 1934, 155 s; Helga Wilhelmina, Amsterdam 1937, 217 s; Stuttgart 1940, 159 s, [nya tr] 1942, 1950, 1953, Hannover 1959, 179 s, Gekürzte Ausgabe Wuppertal 1968, 125 s
(Kleine R. Brockhaus-Bücherei. Nr. 64). – Ilskebyttan och andra barnsagor. Sthlm 1933. 209 s. Förk övers: Vom kleinen Zornnickel, Stuttgart 1951, 118 s, 2. Aufl Hannover 1957. – De sjungande löven. Ett sångspel med musik av O Lindberg. Sthlm [1933]. 8 s. – Möten på vägen och andra berättelser. Upps 1934. 288 s. 2.–4. uppl s å. – Stepan Vasiljevitsch’ julafton (Nu är det Jul igen, en saml julberättelser, sammanställd
av J O, Sthlm 1935, s 29–40), — Världen växer. Upps 1936. 249 s. 2.–3. uppl s å. [4. uppl före 1939, okänd.] 5. uppl: Världen växer för Helga Vilhelmina. Upps [1961]. 184 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: De wereld groeit, Amsterdam 1938, 237 s; Die Welt wird weit, Stuttgart 1949, 242 s. – Vårdträdet. Upps 1938. 363 s. [Ny
tr] 1939. [Förk utg] Ut i livet, Helga Vilhelmina. Sthlm 1962. 189 s. (Ibid.) Övers: Et Vaarbrud, Khvn 1943, 354 s; Helga Wilhelmina und ihre Kameraden, Hannover 1958, 204 s. – Elin(Barnbiblioteket Saga, 182. D Fallström m fl, Lyckogrisen. Berättelser, verser o ramsor, Sthlm 1938, s 16–18; dikt). – ”Jag hör hans röst ---”.
Morgonstunder med skolungdom. Sjätte saml. Upps 1939. 197 s. – Vad är lycka [text] (A Ahlberg m fl, Vad är lycka? Fjorton vittnesbörd . . . , Sthlm 1939, s 53–56). – Birgitta skriver till sin gudmor och får svar (Febe. En julhälsning från de sv diakonissanstalterna, årg 54, 1940, Sthlm, s 112–123; även sep, 14 s). – Fågel vinglös. Upps 1941. 327 s. Övers: Fugl Vingeløs, Khvn 1942, 213 s; Vleugellam, Amsterdam 1943, 187 s; Vogel ohne Schwingen, Bern [1945], 327 s, Konstanz 1955, 307 s. – Min lilla bönbok. En skolflickas samtal med Gud. Sthlm 1943. 126 s. 2.–6. uppl 1943, 1945, 1949, 1953, 1956. 7.–9. uppl 1959, 1962, 1966. 124 s. Övers: Min første Andagtsbog,
Khvn 1944, 124 s, 3. opl [1961]; Min lille bønnebok, Oslo 1946, 126 s. – 1861 H.L.S 1943. Prolog vid Högre lärarinneseminariets avslutningshögtidlighet i Blå hallen, stadshuset, d 7 juni 1943, Sthlm 1943. 11 s. [Dikt.] – De sjungande löven. Sagospel för stora barn o små. Upps 1944. 173 s. – Korta brev till min vän Birgitta. En
konfirmationsgåva. Upps 1945. 161 s. 2.–3. uppl: ... Birgitta. 1945, 1948. 4.–5. uppl 1952, 1957. 10 s. Övers: Ungdoms lyse vår, en gavebog, Khvn 1949, 4:o, 124 s; Briefe an Brigitte, Konstanz 1955, 117 s, 1 pl, Neue Aufl 1958. – Jag lyfter mina händer. En bönbok för dem som harsvårt att bedja. Sthlm 1946. 128 s. 2. uppl 1947. 3.–4. uppl: ... En liten bok för enskild andakt. 1957, 1969. Övers: Gebedenboek, Lochem [1956], 138 s. – Joakim, den lille urmakaren. Gamla sagor i ny dräkt. Upps 1946. 149 s. 2. uppl
1947. Förk övers: Verborgene Schätze, Konstanz 1956, 85 s (Konstanzer Jugendbücher, Bd 40). – Vår flicka - eller hennes? Sthlm 1946. 15 s. – Blåklint i rågen. Saml barnvisor, Upps 1947. 164 s, 4 pl-bl. – Ständig sökare (Min mor, ny saml, fyrtiosju sv män o kvinnor om sina mödrar under red av I Oljelund, Upps 1947, s 201–207; 2. uppl s å). – Herrgårdsflickan som blev världsberömd. Selma Lagerlöf. Sthlm 1948. 123 s. (Deras
liv blev bragd, 12.) 2.–3. uppl 1948, 1949. Övers: Das Erlebnis von Mårbacka . . . , Stuttgart 1953, 112 s, 1 pl-bl. – Bukett i november. Upps 1949. 233 s. 2. uppl s å. Övers: Bouquet in de herfst, Amsterdam 1950, 155 s. – Dikter. Tillägnade Rädda barnen. [Omsl.] Upps 1950. (7) s. – Hon älskade människorna. Fredrika Bremer. Sthlm 1950. 125 s. (Deras liv blev bragd, 20.) – Flykt från verkligheten. Sthlm 1951. 191 s. – En
riddare red fram. Upps 1952. 183 s. – Ett enkelt Credo (Möte med Gud, huvudred: J Björkhem, I Beije, Sthlm 1952, 4:o, s 409–414). – Dansa, min visa! Upps 1954. 4:o. 62 s. – Blick tillbaka (Julboken till församlingarna i Göteborgs stift, årg 28, 1954, Gbg, s 131–135). – Hans mammas fingerborg och andra småbarnsagor. Upps 1955. 158 s. – Skomakarpojken från Odense. H. C. Andersens hist berättad för ungdom. Upps
1955. 174 s, 1 pl-bl. Övers: Der Schustersohn aus Odense, Konstanz 1956, 171 s. – Ska vi spela teater? Upps 1956. 120 s. – En läsande flickunge. En nyårshälsning från Ericssons bokhandel. Ljusdal [19]56, 10 s. [Även:] ... från Bokcentralen. Sthlm 1956. – De fem pärlorna och andra sagor. Upps 1957. 176 s. – Kajsa reser till Solköping.
Sthlm 1958. 119 s. 2. uppl 1959. Övers: Kajas erste Reise, Hannover 1960, 78 s; Dorte
rejser til Solkøbing, [Khvn] 1962, 79 s; April adventure, New York 1962, 125 s, London 1963, V, 121 s. – Selma Lagerlöf. Skildrad för, ungt folk o andra. Sthlm 1958. 147 s, 2 pl-bl. Övers: [Oslo, tr] Gjövik 1958, 193 s; Khvn 1959, 147 s. – Tidiga vårdagar. Morgonstunder med skolungdom. Sjunde saml. Upps 1958. 187 s. – Något om Selma Lagerlöfs judiska kontakter (Judisk tidskrift, årg 31, 1958, Sthlm, s 250–258). – Kajsa
och nyckelbarnet. Sthlm 1959. 116 s. Övers: Kaja und das Schlüsselkind, Hannover 1961, 78 s; Dorte og nøglebarnet, Khvn 1963, 85 s; Tina and the latchkey child, New York 1963, 127 s, London 1964, V, 119 s. – Lyckofåglarna. Valda noveller. Upps 1959. 202 s. – Något om mitt förhållande till mina barn- och ungdomsböcker (Skolbiblioteket, årg. 5, 1959, Lund, s 108 f). – Från en utsiktspunkt. Sthlm 1960. 167 s. 2.–8. Uppl 1960, 1960, 1961, 1961, 1962, 1964, 1968. Övers: Freundschaft mit dem Alter, Heilbronn 1961, 171 s; Roser i desember, Oslo 1962, 148 s. – Till min kära dotterdotter - om jag hade någon . . . urval ur ... äldre böcker Upps 1961. 156 s. – Kajsa, Annika och Toni. Sthlm 1961, 132 s. Övers: Kaja im Sommerhaus, Hannover 1963, 76 s; Island summer, New York 1964, 128 s. – Franciskus, Guds lille spelman. Sthlm 1963.
22 s. (Tills med K Beckman, teckningar.) – Albert Schweitzer, pojken, som inte kunde döda. Sthlm 1965. 21 s. (D:o.) Övers: Albert Schweitzer, Minneapolis, Minnesota (tr Sthlm) 1967, s 23 s. – Övers ur flera arb ovan eller ej identifierade: Vertellingen uit Zweden, Amsterdam 1923; Ringen og Riget, Eventyr og Historier, Khvn 1926, 70
s; Noveller, Aarhus 1930, 226 s; Skattevogteren og andre Historier, Khvn 1930, 153 s; Midwintersproken, Amsterdam [1923], 4:o, 153 s; Maria’s kerstwandeling, Amsterdam 1934, 14 s; Het kind uit de diepte, Amsterdam [1936], 2. druk [1938], 50 s (De uilenreeks, 26); Elfen und Trolle, Nurnberg 1951, 229 s (Flamingo-Bücherei für die
Jugend, Bd 5); Der Weihnachtsabend, Konstanz 1957, 16 s (Welhnachtsgeschichten, H 4), [Ny uppl] 1961; Die Adonisröschen, Konstanz 1958, 23 s (Für müde Augen, Nr 25); Heilige Nacht, een nieuwe bundel kerstverhalen, ’s Gravenhage [1965] (tills med S Lagerlöf, W Brandt m fl). Översatt: H Voigt-Diederichs, Fyra små troll, Gbg 1909, 170 s (Miniatyrböcker 2). Utgivit: H. C. Andersen, Udvalgte Eventyr. Med inl o ordlista. Lund 1917. 75 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening.) [2. tr] 1922. [3. tr] 1925. 76 s. (Ibid, [omsl:] 7.) [4. tr] 1931. 75 s. [5. tr] 1935. 76 s. 6.–7. tr 1941, 1948. 2. uppl
1955. 83 s. [Ny tr] 1963. (Ibid, 7.) 3. uppl 1969. 84 s. (Skrifter utg av Svensklärarföreningen, 7.)
– Saga och sanning. Läsning för sv gossar o flicker. D 1–5 (Fjärde-Åttonde skolåret). Sthlm 1918–25. (Tills med H Celander.) 1. 1918. 304 s. 2.–3. uppl 1922, 1925. 4.–5. uppl 1927, 1929. 324 s. 2. 1918. 306 s. 2.–5. uppl 1922, 1924, 1926, 1928. 6. uppl 1931. 262 s. 3. 1921. 388 s. 2.–4. uppl 1924, 1927, 1929. 4. 1923. 302 s. 2.–3. uppl 1927, 1930.5. 1925. 256 s. 2. uppl 1930. Enligt realskolans nya kursplaner omarb
uppl: D 1–4. 1931–35. [Motsv resp 1–2, 3, 4 o 5.] 1. 1931. 399 s. 2. oförändr uppl 1936. 2. tr 1947. 2. 1931. 416 s. 2. uppl 1935. 2. tr 1947. 3. 1931. 312 s. 2. uppl 1938. 304 s. 4. 1935. 206 s. Parallelluppl för kommunala mellanskolor o högre folkskolor. D 1–2, 3. Sthlm 1924. 285, 254 s. 2. uppl 1929–30. – Småbarnens bibel. Upps 1925. 110 s. – Från skilda håll. Bredvidläsningsbok för andra skolåret. Sthlm 1930. 196 s. 2.
uppl: ... för småskolan. 1932. 3.–4. oförändr uppl 1936 [utg 1937], 1944. – Nordisk läsning. Sthlm 1931. 148 s. (Tills med H Celander.) – Vers och prosa från Bellman till våra dagar. Läsebok för realskolans högsta stadium. Sthlm 1932. 239 s. (D:o.) – Nu är det jul igen. En saml julberättelser, sammanställd. Sthlm 1935. 266 s. — Levande låga. Ur Fredrika Bremers brev o skrifter. Urval o kommentarer. Upps 1951. 327 s,
1 pl-bl. – Z Topelius, Sampo Lappelill och andra berättelser ur Läsning för barn. Urval o bearbetn. sthlm 1959. 143 s. (Regnbågsböckerna [pärmtit].) Övers: ... og andre fortellinger fra . . . Oslo 1960. 141 s. – Dens, Valters äventyr och Sthlm 1960. 140 s. (D:o.) Övers: ... eventyr og Oslo 1961. 136 s. – Dens, Prinsessan Lindagull och . . .
Sthlm 1961. 145 s. (D:o.) – Dens, Den röda stugan och andra lekar och sagospel ur ... Sthlm 1962. 147 s. (D:o.)
Källor o litt: B Alving, Bang. Profiler (1983);
Corinna [G Bolin], En kämpande idealist (SvD 28
juli 1965); M Lindqvist, Människor (1983); O
Lövgren, Psalm- o sånglex (1964); L Wahlström,
Trotsig o försagd (1949).
Staffan Björck
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98-01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01-35. Förf. Iqml 54. Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde grundligt känna huvudstaden under sin studietid.
Hennes mor var Stockholmsflicka. Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. ... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Jeanna Louise, f 1879, författarinna, d 1965.28. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet.
29. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till namnet.
30. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern.
31. Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1832
aug 9, döpt sept 2 Johan Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 29 år
Faddrar: Biskopen och Commendören Doct. Carl Fr. af Wingård
Grosshandl. J. F. Silvander
Baron Munck
Herr J. V. Winter
Fru V. Bergendahl
Do M. af Sandeberg
Mamsell M. Barclay
Mamsell Soffie Carlsson
Fröken Em. Virgin
Barnmorska Fru Göteblad
.32. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Johan Anders, f 1832, d 1885.
33. Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga.
. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine Förs. 1827, trol. i samband med giftermålet. Se not fadern. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943.34. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.
35. Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-Stina, Lena och Greta.
... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)
Philip (d 1753), handlande, g m Johanna Christina Böker (d 1786)
Son: Andreas ... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ...En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. Där beskrivs huset som Aron O. bodde i , Ö.Hamng.11. Han tillhörde den gamla Gbgssläkten O....Har ej hittat någon Aron än. Ma. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. ...
Släkten Oterdahl förefanns, efter allt att döma, i Göteobrg redan vid 1600-talets mitt, ehuru släktnamnet antagits först något senare. Ovannämnde Anders och Johan Otto Oterdahl voro bröder, söner till handlanden Filip Oterdahl och Johanna Christina Böker. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s71. År 1718
8/9 Philip Otterdahl, skomakare. Fick borgarskap. .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 265 bil 5. Petter/Philip Otterdahl var en av köparna vid auktionen 1733, när ett skepp kom in. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.36. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764
Trol. qsf vid Coecila Schales dop apr 1764. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), s. 17: "1772 Enkefru Johanna Christina Otterdahl blir ny ägare (till Särö säteri). Under hennes era uppföres ett flertal byggnader runt säteriet. Enkefru Otterdahl gick ur tiden 1786, men Särö förblev i släktens ägo till 1847."
s 22: " 1787 Osäkerhet råder om arvsskiftet efter Christina Otterdahl. Hennes ogifte sonson handlanden Philip Otterdahl brukar emellertid Särö.". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 35. trollig Qsf till Cecilia Schale, se henne. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl Filip, handelsman, M. Johanna Christina Böker 83 år, 8/1 1786.37. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.
38. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maekn.
39. födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.), Sammanwigde 1800-1804. 1800 November
2/11 9/11 16/11 16/11 Grosshandl. Hr Johan Otto Otterdahl
Jungfru Dygdädla Hedvig Charlotta Munck 40 år.40. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se mannen.
41. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Otterdahl, Johan Otto, herr, g.m. Jönsson Katarina Kristina jungfru 1775 20/10.
42. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 84. År 1782
Föd. dag 21/1 Dopdag 22/1 Olof
Fadr. Handelsm:n Joh. Otto Oterdahl, Modr. Catharina Christina Jönsson
Msf Hr Johan Carl Böker, Hr Lars Kåhre (Kähre?), Hr Philip Oterdahl
Qsf, Fru N. Törngren, Fru Christina Beckman, född Åman, Jfru Anna Lisa Westerling
Not. död i Göteborg 1782 1/5.43. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Allehanda 1795, Den 28 April. Slägt och Wänner tilkännagifwes, at Hr Johan Otto Oterdahls kära Maka, Fru Birgitta Catharina Brink saligen afled d. 24 dennes uti dess 33 ålders år; och anhåles ödmjukeligen om benägen ursäkt hos dem, som wid förra Notificationen kunnat blifwa förbigångne. Sorgens beklagande undanbedes.
44. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Otterdahl, Johan Otto, grossh., g.m. Brink, Birgitta Katarina jungfru 1794 28/9.
45. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 84. trol. msf till Olof Oterdahl, f 1782 12/1. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), s 22: " 1787 Osäkerhet råder om arvsskiftet efter Christina Otterdahl. Hennes ogifte sonson handlanden Philip Otterdahl brukar emellertid Särö."
s. 22: "Philips svåger landssekreteraren Fredrik Magnus Åkerman övertar Särö". .... (Förda av den tyske kyrkoherden.
Inkl. Lysnings- och vigselböcker 1781 25/3 - 1824
och Död- och begravningsböcker 1781-1832), Fadder till Wilhelmina Malm, f. 17/1 1781. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.46. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.
47. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764. Se vidare anteckn. i blocket. 25/1 04. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 212f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Kristine församling, CI:3 2/4. 1751
19 Aug.
...Hr Joh. Echt... Töchterlein Maria
Gewatten
Hr Andreas Damm Hr Commiss. Grills fru
Hr Carl August Berg Hr Joh. Georg Johanssons fru
Hr Andreas Otterdahl J. Norman
. .... Sören Skarback. (Tre Böcker 1996.), s 258. Vattenledning från Kallebäck till Kungsporten i Gbg...
Till styrelse för ledningsbygget sattes förnäma o betrodda invånare som dir. Martin Törngren o David af Sandeberg, grossh. Hans JOhan Beckman, Anders Ph:son Oterdahl och Bernhad Wohlfart, kopparslagaren Hans Wohlfart, herrarna Henry Greig o Johan Peter Holterman samt överste Wachtmeister, i den mån han var närv. i staden. Magistratens repr. i styrelsen blev bormästare Pettersson o rådman Carl Habicht.... .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Anders, handlande Matsen Dorotea son Niklas 1763 13/5. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Andreas (1726-1804), grosshandlare, g m Dorothea Matzen (1731-1763), se Matzen.
Barn: Johan Philip (1757-1798) handlande
Ingeborg (Inga) (1761-1804), g m landskamreraren i Göteborgs och Bohus län Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830)
Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 868. Matzen
Dorothea (1737- 1763) g m handlanden Andreas Philipsson Otterdahl (1726-1804)
se Oterdahl. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ..En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Av släkten Oterdahl:
Anders Oterdahl, f omkr 1725 i Gbg; handlande o direktör i grönländska komp., d i Gbg 1804 15/6, 79 år gammal.- Gift 1755 28/11 i Gbgs Krist. förs. med Dorotea Matsen, döpt där 1737 1/6, d i Gbg 1763 25/5, dotter av handlanden Miklas Matsen o Ingeborg Schale. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 50. trol msf till Marg. Elis. Björnberg, 1769 20/12, se denna. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, h Dorotea Mattson, 26 år, 25/5 1763
" " , d. Johanna Christina 4 år 9 mån. 11/11 1763
" " ,direktör, M., 79 år 15/6 1804. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.48. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se mannen.
49. Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern. .... (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), C:5. 1827
Juni 5, döpt 19 Johanna Amalia
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 26 år
Faddrar: Grosshand. ...Oterdahl
Förste amiralitetsmedicus...P. Dubb
Grosshand. And. Fröding
Bokhandl. Herman Hjorth
Handl. Carl Bauch (?)
Fru Anna M. Bauch
Fru Hedvig Gustava Francke
Fru Charl. Malm
Mamsell Charl. Malm
Mamsell Sophie Grönwall
Barnmorska Fru Göthblad.50. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping,
† 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: musikdirektören Anders
Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola;
student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med.
lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie
magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april
1842—8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843;
distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. intendent
vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847—30 nov. 1860; praktiserande
läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862—68, led. av dess styr.
1862—78 (v. ordf. 1868—78); stadsfullmäktig 1863—76; ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872—75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850—71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878.
LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868—70, ordf. 1871—72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVOlkl 1888; KNS:tOOlkl; innehade även annan utländsk orden.
G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805
i Stockholm (Nik.), † 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, † 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hæger, † 1841);
2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), † 28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch.
Redan under sin studietid och än mer som distriktsläkare
intresserade sig E. för de ögonsjukas omhändertagande. Under sin första studieresa (1850) följde E. i Paris arbetet vid ett par av de enskilda Cliniques oculaires, som denna tid hade
internationellt anseende; särskilt synes Louis Auguste Desmarres
(1810—82) ha imponerat på E. Han följde Desmarres på ronderna, plöjde igenom hans läroböcker, diskuteradevad han läst och sett
med sin omgivning. Även Sichels erfarenheter tillgodogjorde
sig E. på ett föredömligt sätt. Sichel var en tysk, i Frankrike naturaliserad läkare med egen ögonklinik, där man särskilt studerade den grå starrens behandling och glasögonfrågorna — ämnen som även i framtiden skulle i hög grad sysselsätta E:s sinne. E. tog här starkt intryck av Sichels och Debout’s >Leçons cliniques sur les lunettes et les états pathologiques consécutifs à leur usage irrationel>. Hemkommen från sin resa refererade E. sakkunnigt, med angivande av egna erfarenheter, sina lärares verk. Desmarres’ ansedda lärobok >Traité théorique et pratique des maladies des yeux> (Paris 1847 första uppl.) blev i samband härmed föremål för utförligt omnämnande i Hygiea 1851.
Detta senare år utkom H. Helmholtz’ berömda arbete om ögonspegeln, och därmed inleddes ett nytt tidevarv inom ögonsjukvården. Med ett litet elegant instrument kunde man nu direkt och i detalj beskåda ögats inre, hade fått ett nytt instrument i fysiologiens tjänst och för ögonsjukdomarnas igenkännande. E. tillhörde dem, som omedelbart insågo betydelsen av Helmholtz’ uppfinning, och lät sig angeläget vara att under förnyade resor inhämta direkta erfarenheter och rön om de nya uppslagen. Resultaten av sina studier framlade han de följande åren i flera på sin tid mycket uppskattade arbeten om ögonspegelns användning och om bruket och missbruket av glasögon. Vidare sökte E. intressera sin omgivning för ögonpatienternas sjukhusvård. Detta skedde med sådan framgång, att E. i Göteborg med enskilda medel fick till stånd en ögonklinik och detta redan året efter det (1858) då den store holländske ögonläkaren Franciscus Cornelis Donders (1818—89) på enahanda sätt och i samma syfte skapat en sjukvårdsinrättning i Utrecht. Att E. var tidigt ute, torde framgå även därav, att oftalmiatriken som undervisningsämne upptogs hos
oss i stadgarna för Karolinska institutet i Stockholm 26 april 1861,
att en mästare på området Albrecht v. Gräfe (1825—70) i Berlin fick
vänta på en egen högskoleavdelning för ögonsjuka till åren före sin
död och att oftalmiatriken blev examensämne i vårt land på 1890-
talet (vid Karol. inst. 1898) i samband med Erik Vilhelm Nordensons
och Erik Johan Widmarks åtgärder.
E:s skrifter äro, ehuru utan originella, egna uppslag, präglade
av kritisk blick, erfarenhet och vetenskaplig exakthet. Som tidig förespråkare för en viktig medicinsk kunskapsgren har E. sin plats inom svensk kultur.
Genom sin personlighet blev han något mera. Han var en vacker
representant för borgerligheten inom den föroscariska epoken i vår
historia, för decennierna kring 1800-talets mitt, den tid, som ägde
Fredrika Bremer, August Blanche, konstnärskretsen kring Karl XV,
Viktor Rydberg och Gunnar Wennerberg. Med Blanche hade E. för
övrigt sällskap under sin resa genom Tyskland till Paris 1850 och
hjälpte därvid sin reskamrat både med kassa och sjukvård, såsom
Blanche livfullt berättar i brev till sin svåger Carlstedt. Med sitt både
värdiga och vänliga sätt, sin prydliga dräkt, siratlig som hans tydliga
handstil, sin obestridliga begåvning, sin framgång som läkare, sitt
människointresse, ingav E. ett stort fötroende hos enskilda och myndigheter.
Samma person, som visade sådan blid humanitet och förfaren
varsamhet mot sina sjuka, som med så fast hand ledde förhandlingar
bland stadsfullmäktige och i lärda samfund, trivdes utmärkt
bland konstintresserade, i ordenssällskap och vid hovet. Förvisso ville
han >använda sin bildning till medmänniskors nytta och behag>.
Några brev (1868—71, 1873) till Peter Wieselgren finnas i Göteborgs
stadsbibliotek.
Tryckta arbeten: akad. avhandl. se G. Marklin, Catalogus disputationum.
. . Lidenianus iterum continuatus, Sect. 1 (1856). — Om bruket och missbruket
af glasögon, jemte några ord om ögats vård. Linköping 1855. 47 s. 2:a
uppl. s. å. 3:e, genomsedda uppl. Sthm 1862 [enl. Hj. Linnström, Sv. boklexikon].
— Praktiska skizzer synnerligen med afseende å användningen af ögonspegeln
i ophtalmiatriken. Göteb. 1857. 88 s. — Uppsatser om Medevi och i oftalmologiska
frågor i Hygiea, Bd 10—13, 1848—51; 16, 1854; 21, 1859.
Översatt: J. B. F. Descuret, Passionerna uti deras förhållanden till sjukdomarne,
lagarne och religionen. Efter andra uppl. af förf:s >La médicine des
passions>. Norrköping 1847. XII, 544 s. 2:a, öfversedda uppl. Sthm 1859. XVI,
512 s. 3:e, öfversedda uppl. Sthm 1871. XVI, 445 s. 4:e svenska, öfversedda uppl.
1—2. Sthm 1883, 1882. 1. Om passionerna i allmänhet. (2), 95, 96 s. 2. Om de
189
EKSTRÖM, JOHAN (JOHN) PETRUS
särskilda passionerna. (2), 70, 70, 68, 74 S. (Populärt bibliotek i vetenskapliga
ämnen. 1—6; övers. anon.) — L. Denis, Lifsfrågor. Hvad äro vi? Hvarifrån
komma vi? Hvart gå vi? Sthm 1889, (4), 76, (1) s. [Övers. tillägg: s. 73—76]
(Övers. anon.)
Utgivit: Redogörelse rörande sjukvårds-anstalten för ögonsjuke [i Göteborg],
1860—73.
Källor: Födelse- och dopbok för Nikolai förs. 1805, dödlista 1901 norr, SSA;
div. kyrkoböcker, Landsarkivet, Uppsala; Domkyrkoförs:s i Göteborg födelsebok
1829, Landsarkivet, Göteborg. — A. Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden
1811—1900 (1900); C. F. Lindahl, Svenska millionärer, 8 (1903); Minnestal
hållna i Göteborgs K. Vetenskaps- och vitterhetssamhälle... 1900—03 (19030);
E. Nachmanson, Förteckning över Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhälles
ledamöter 1774—1927 (1928); The Royal bachelor’s club 1769—1944
(1947); Sveriges läkarehistoria, F. 3:1 (1886), F. 4:1 (1930).
RICHARD ERHARDT . .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping, d. 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: musikdirektören Anders Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola; student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med. lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april 1842-8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843; distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. Intendent vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847-30 nov. 1860; praktiserande läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862-68, led. av dess styr. 1862-78 (v. ordf. 1868-78); stadsfullmäktig 1863-76; ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872-75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850-71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878.
LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868-70, ordf. 1871-72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVOlkl 1888; KNS:tOOlkl; innehade även annan utländsk orden.
G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805 i Stockholm (Nik.), d. 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, d. 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hæger, d. 1841);
2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), d.28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 49f. Ekström, Fredrik August
Med. dr, överintendent. Född 5/6 1816 i Linköping, som av musikdir. Anders Fredrik Ekström och anna Katarina Sundberg; död 5/12 1901 i Sthm (Jak.)....Grundare av o läkare vid "Sjukvårdsanstalten för ögonsjuka" i Gbg (landets första ögonsjukhus)...Led. av stadsfullm. 1863-66 och 1869.76...Gift 1 med Eva Charlotta Åhman i hennes tredje gifte, född 27/1 1805 i Sthlm (Nik.), dotter av krögareålderman Sven Åman och Emerentia Holmström; död 2/1 1851 i Motala. Hustrun gift 1 1829 med stadsläk. Gustaf Mauritz Florman, död 1831 och 2. med järnkramhandlare Lorentz Fredrik Haeger, d 1841.
Gift 2. 27/3 1854 i Gbg (Domk.) med Jeanna Amalia Oterdahl, född 5/6 1829 i Gbg (Domk), dotter av grosshandl. Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauck; död 28/6 1911 i Sthlm(Jak.). .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 66. Ekström, Fredrik August.
F. i Linköping 1816, d. i Stockholm 1901. Med doktor, praktiserande läkare i Gbg. Överintendent vid H. M:t Konungens hov.51. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet.
52. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se maken FAE. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.
53. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.54. (Läst hos Landsarkivet i Gbg).
55. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), 2. Maria Cecilia, f 1758, d 1798.
56. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Maria Christina, f 1882, d 1955.
57. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Dotter:
Mary, f 1865, d 1944. G 1889-96 m godsägaren Carl Gustaf Oldenburg i hans 1:a gifte, f 1866, d 1939.58. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Personregister till Göteborgs Gustavi och Domkyrko församlings födelse- och dopbok (1861-1883), Otedahl Niklas grosshandlare Mari Keiller
dödfödd gosse 1866 31/10. bd 2. Faderns reg. L-Ö .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1831
Sept. 14, döpt Okt 11 Niclas Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 28 år
Faddrar: Commerce Rådet Sam. Arfwidsson
Lagman Per STenberg
Baron C. Åkerhjelm
Capten S... Thorén
Grefve Rob.t von Rosen
Med Doctor Carl Westring
Fru Majorskan Fredr. Wirgin
Fru Baronessan (?) Charl. Åkerhjelm
Fru Jeanna E. Åkerman
Mamsell Wilh.a Fröding
Mamsell Hilda Wirginia Prytz
Mamsell Sophie Kennedy
Barnmorska Fru Göteblad
.59. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Dotter:
Mary, f 1865, d 1944. G 1889-96 m godsägaren Carl Gustaf Oldenburg i hans 1:a gifte, f 1866, d 1939.
.
1 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Inga, landskamrerare F.M. Åkermans h., 63 år 8 mån. 16/8 1825. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 29.
2
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), se maken. Faxsimil.
Orginal: Tryckte hos Anders Lindgren, 1869
Innehåller avskrifter av gravinskrifter från Gbg's gamla begravningsplatser.
3 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), se maken. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790
4
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764. Se vidare anteckn. i blocket. 25/1 04. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 212f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Kristine församling, CI:3 2/4. 1751
19 Aug.
...Hr Joh. Echt... Töchterlein Maria
Gewatten
Hr Andreas Damm Hr Commiss. Grills fru
Hr Carl August Berg Hr Joh. Georg Johanssons fru
Hr Andreas Otterdahl J. Norman
. Noteringar om Kristine kyrkböcker:
CI:födde vigde döde 1725-1781 Tyske kyrkoherden
CII .... Sören Skarback. (Tre Böcker 1996.), s 258. Vattenledning från Kallebäck till Kungsporten i Gbg...
Till styrelse för ledningsbygget sattes förnäma o betrodda invånare som dir. Martin Törngren o David af Sandeberg, grossh. Hans JOhan Beckman, Anders Ph:son Oterdahl och Bernhad Wohlfart, kopparslagaren Hans Wohlfart, herrarna Henry Greig o Johan Peter Holterman samt överste Wachtmeister, i den mån han var närv. i staden. Magistratens repr. i styrelsen blev bormästare Pettersson o rådman Carl Habicht.... .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Anders, handlande Matsen Dorotea son Niklas 1763 13/5. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Andreas (1726-1804), grosshandlare, g m Dorothea Matzen (1731-1763), se Matzen.
Barn: Johan Philip (1757-1798) handlande
Ingeborg (Inga) (1761-1804), g m landskamreraren i Göteborgs och Bohus län Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830)
Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 868. Matzen
Dorothea (1737- 1763) g m handlanden Andreas Philipsson Otterdahl (1726-1804)
se Oterdahl. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ..En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Av släkten Oterdahl:
Anders Oterdahl, f omkr 1725 i Gbg; handlande o direktör i grönländska komp., d i Gbg 1804 15/6, 79 år gammal.- Gift 1755 28/11 i Gbgs Krist. förs. med Dorotea Matsen, döpt där 1737 1/6, d i Gbg 1763 25/5, dotter av handlanden Miklas Matsen o Ingeborg Schale. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 50. trol msf till Marg. Elis. Björnberg, 1769 20/12, se denna. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, h Dorotea Mattson, 26 år, 25/5 1763
" " , d. Johanna Christina 4 år 9 mån. 11/11 1763
" " ,direktör, M., 79 år 15/6 1804. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
5
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Engela E. Schales dop. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), trolig qvinnofadder vid Engela Elisabeth Schales dop, se henne. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Mattsson, Dorothea, Madame, Anders Oterdahls h., 26 år 1763 25/8. .... Kristine församling, C1:3 födda. 1737
d 1 Junii
Tausten D.N. für ...Evang. Collegen H Nic. Mattsons Töchterlein Dorothea
gew.
H Rat... Lorentz Bagge H E. Nissens fr
H Peter Böcker H Christopher Suhrs fr
H Lorentz Tengren H Jensens fr.
6
(Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 62. .... genline, In och utflyttade. 14/12 1810 Åkerman, Fredrik Magnus, ålder 21/9 1818, Hvarifrån Foss
Resten oläsligt
Samma?. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 151f. Södra Hamngatan 25 - Korsgatan 2
5 roten nr 27.
…
Trähandlare Niclas Arfwidssons hus o gård
När Johan Cahman flyttade från Göteborg, sålde han sin fädernegård till trähandlaren, sedermera bergsrådet Niclas Arfwidsson. Denne var då ännu ogift o bodde i huset, som han uppges ha inköpt i kompani med fadern, tillsammans med en uppassare och en dräng. Som hyresgäster hade han den engelske expediten David Low o sjötullsinspektor Jean And. Malmgren. När Gustaf III i december 1772 ankom till Gbg på sin Eriksgata, inkvarterades tre höga herrar ur hans hovstat hos NA. …
Genom sitt giftermål med Anna Margareta von Jacobsson, vilket ägde rum 1778, blev han släkt med såväl Sahlgrenarna som Holtermans och inköpte 1795 Härlanda av sin svåger, Nils von Jacobsson. I taxeringslängden 1780 uppges som boende i huset trähandlare Niclas Arfwidsson och hustru, en husjungfru, en kammarjungfru och tre pigor samt uppassare och kusk o som hyresgäst kvarbor alltjämt David Low, som är ogift, med husjungfru, uppassare och kontorsbetjänt. Men några år senare lämnade han denna gård o bodde sedan en vid S. Hamng. 29, innan han 1803 för alltid övergav Gbg.
Ryttmästare Jacob Sahlgrens fastighet
Jacob Sahlgren,…, övertog fastigheten S.Hamng. 25-Korsg.2. …hans hustru, rådman Lunds dotter, Johanna Fredrika, var också ett förtjusande barn av sitt tidevarv….
Vid eldsvådan 1802 jämnades byggnaden med marken och två år senare sålde makarna Sahlgren sin avbrända tomt till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman, som året därpå inköpte även den eldhärjade tomten 4 roten nr 111 såsom baktomt.
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Den 15 maj 1833 sålde landskamrer Åkermans arvingar sina stenhus till bolaget Blidberg & Stridsberg för 24.000 rdr banco.
. .... F. Stenström, En minnesbok del I och II (Faksimileupplaga sammanställd av Sällskapet Örgryte Odalmän. Falun 1966.), s 57 del 1. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), s 13. Gamla begrafningsplatsen.
Stenhäll: (söndrig)
Här hvilar
Konungens Trotjenare
Landskamereraren
Herr Fredric Magnus Åkerman
född d. - 1754
Död den 20 April 1830
samt dess kära maka
Fru Ingeborg Åkerman
född Oterdahl d. 16 Dec. 1761
Död den 16 Aug. 1825
Till himlen för Guds vänner
är vägen gin och kort
De sina Herren känner
Och glömmer dem ej bort.
Han dem väl skiljas låter
Men blott en liten tid,
Han dem förenar åter
Uti en evig frid. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Frerik Magnus landskamre Otedahl Ingeborg
Barn: Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Fredrik Magnus, kamrer, fru Oterdahl Ingeborg Barn:
Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6
Filip 1793 11/6
Nikolaus 1794 23/10
Fredrik 1800 16/12
August 1802 10/8. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), . 22: "1804 Philips svåger landssekreteraren Fredrik Magnus Åkerman övertar Särö"
"ca 1820 Smedjan uppföres"
"1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 27. Fredrik Magnus Åkerman, f 1754 10/8; landskamrerare i Gbg o Bohus län, d 1830 20/4. - Gift 1785 9/10 i Göteobrg med Ingeborg Oterdahl, f 1761 16/12, d i Gbg 1825 16/8, dotter av direktören Anders Oterdahl och Dorotea Matsen.
...
Fredrik Magnus Åkerman blev landskamrerare i Göteborgs och Bohus län 1784 efter att dessförinnan hava varit kronofogde i Göteborgs fögderi. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Åkerman, Fredrik Magnus, landskamererare, d. Fredrika Dorotea 2 år 7/1 1789
" , d. Catarina Elisabet 1 år 4 mån 26/10 1793
" h. Inga Oterdahl 63 år 8 mån. 16/8 1825
" M. 75 år 8 mån. 10 dagar 20/4 1830. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
... .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 179. Porslin med text o utsmyckning, "Ellsbo", hans gods på Hisingen, han beställt från Kina. Bild s 180. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personalfört. svarnr G00429 1678-1700 Personreg.
Begravningsräkenskaper.
7 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), se namnet. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860.
8 Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Åkerman Fredrik Magnus kamrer Oterdahl Ingeborg 1785 9/10. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Åkerman Fredr. Magnus Otedahl Ingeborg 1785 9/10.
9 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern.
10 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7.
11
(Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman, A. H. Bokh. vid G. Privatbank, 9 qvart., Oscarsdal v. Surbrunn.
(Stadens 9:e qvarter börjar med badhuset o innefattar alla de emellan s. k. Badhusvägeen o elfven intill gasinrättn. varande hus o tomter.) .... Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1783. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., personfört. 1818. Personalförteckning i Domkyrko fösamlingens ledamöter 1818 (=hfl)
Åkerman A.H. Grosshandl. 28
hustr. Johanna Elis. Bauck 20
Dottern Johanna Amalia 1818 aug 28
Utflyttade 1825 Julii 26 Walda
...(?). .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 3, s 707. ...Han anlade en badanstalt därute (på Särö) och sedan denna öppnades 1839 har Särö framgångsrikt tävlat med Marstrand om göteborgarnas ynnest ... .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), 22. "1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö"
...
"1839 Anders Helmich Åkerman tar initiativet till Särö Bad- och Kurort.
Delar av corps de logiet upplåtes till restaurang, och logi för badgästerna ordnas i övriga hus på ön samt i, på fastlandet liggande, gårdar.
Ett varmbadhus (nuv. Sörvik) inköpes och flyttas från Örgryte till viken sydost om ön.
...Detta får man sålunda betrakta som Särö Hafsbads-, Skogslufts- och Kurorts tillkomstår."
"1845 Övertogs Särö av Anders Åkermans måg, vice häradshövding Knut Henrik Ekström.". .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, A1:6 1/3. Husförhörslängd 1839-1846
Särö 1: Hr A.H. Åkerman 1791 11/1
Fru Johanna Bauck 1798
Dotter Johanna Amalia 1818 28/8, sammanvigd 28/8 1843 med Extra Fiscalen i Svea Hofrätt Hr Knut Henrik Ekström och med honom flyttad t. Stockholm 20/9 1843. ...Pupiller Demois. Constantia Maria Charlotta Carlsson 1814 4/10
Hushållerskan Demist. Christina Maria Rothenholt (?) 1812 7/6
måg häradshöfdingen Knut Henrik Ekström 1816 21/10
och fru Johanna Amalia Åkerman 1818 28/8. .... Svensk lokalhistorisk databas, /se/index.html/se/index.html. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Reglementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/
Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt/J. E. Ljungvall forts. Släp, 1843-11-02 Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt /J. E. Ljungvall/ P. L /A. H. Åkerman/ /Sven Olsson/ /Alexander Hansson/ /Thobias Jansson/ /Peter Adolf Bolin/
/G. Wennerbäck/ /Nils Hagberg/ /P; Gundberg/
Släp, 1847-08-22
Utdrag af Protocollet hållet i Lagligen utlyst Sockenstämma i Släps kyrka, Söndagen den 22 Augusti 1847. S.D.
På grund af skrifvelse ifrån H. H:r A. H. Åkerman på Särö med anhållan, att ifrån de communala befattningar, han för Släps Socken innehaft, warde befriad, i anseende till hans snara afflyttning ifrån Orten; woro Socknemännen, genom förut från Predikstolen, i behörig ordning, skedd pålysning, till denna dag kallade, för att wälja Ordförande i Släps Sockens Brandstods Committé och Förwaltare af aflidne
Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation och waldes:
till Ordförande i Släps Sockens BrandstodsCommitté, Hemmansegaren,
Inspektor A. G Magnusson i Hagryd, och till Förwaltare af Afledne Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation, f.d. Hemmansegaren Johan Jansson i N:o 1 Ekenäs.
Ut supra in fidem
/Carl Joh Heyl/ vicar Pastor Loci.
Uppläst från Predikstolen i Släps kyrka af Stud. Ritz, Söndagen d. 29:de Augusti
1847, intygar /Carl Joh Heyl/ v. P. L.
Släp, 1847-10-17 Protocoll hållit i Släps kyrka, Söndag d. [17] Oct. 1847. S. D.
På begäran woro Socknemännen till denna dag genom kungörelse Söndagen
. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Re-glementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/
Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äf. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskalendern år 1857 på Drottningg. 77. Registrator vi privatbanken. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman A. H. bokhållare v. Göteborgs Privatbank. Surbrunn 5. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, AI. Släps husförhörslängd Börjad år 1825 Slutad år 1839
No 1 Säteriet Särö Herr Anders Helmich Åkerman 34 1791 19/1
Fru Johanna Elisabeth Bauck 43 1798
Dot. Johanna Amalia Åkerman 7 1818 28/8
Gårdsfogden Anders Petter Magnusson
Mamsell Fredrica Dorotea Olausson
Hushållerskan Stina Maria Svensdotter
Piga Elin Börjesdtr
...
Drängar
10 st.
Avflyttade hit o dit.
12
(C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Trol. fadder 1/4 1827 till Betty Rosa Ekström, dtr till JPU Ekström o Elisab. Beata Roos. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personfört. Personalförteckning i Domkyrko fösamlingens ledamöter 1818 (=hfl)
Åkerman Philip Grosshandlare 25 1793 juni 11
hust Cath. Maria Fröding 21 1798 apr 20
son Philip 1817 juli 30
Wilhelm 1819 Maij 7
dtr Elisabeth Malljena (?) 1823 Maji 18
Fredrik 1834 dec 18. .... Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), se 228 Philip Åkerman, son till grosshandl. Filip Åkerman o Katharina Maria Fröding
Kolla om det är samma. även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962 .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Åkerman, Filip, fd grossh., h. Catarina Maria Fröding 55 år 4 mån. 16/9 1853. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s160. År 1814
17/12 Philip Åkerman, grosshandlare.
13 Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1022. En son till nedanst. landskamreraren Fredrik Magnus Åkerman, landshövdingen och presidenten Fredrik Åkerman, f 1800, död 1877, adlades med bibehållande av namnet, men ätten utdog med honom själv.
14
Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
15
SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1830
Nov 4, döpt 25 Ingeborg
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 27 år
Faddrar: Mäklaren J. C. Bauch
Majoren och Ridd. Clas Wirgin
Grosshand. Wilhelm Malm
Commerce Rådet Ol. Wijk
Fänriken Grefve Carl von Rosen
Fru Marie Lamberg
Fru Karin Åkerman
Fru Augusta Fröding
Mamsell Emma Iggeström (?)
Mamsell Virginia Bergendahl
Barnmorska Fru Göteblad
.
16 Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.
17 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860.
18
Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personfört. Oterdahl Anders Handlande 1803 feb 12
H. Maria Wilh. Bauck 1802
Dot Charlotte Nicolina 1827 Juni 16
Johanna Amalaia 1829 Junii 5. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 17. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern JCB. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 97. År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. Inte denna Anders, g m Bauck, men kanske hans far eller troligare farfar, då namn ofta gick till barnbarnen. Oterdahl är ett ovanligt namn. Kolla. Ma
20/7 1999. Det stämmer. farfadern hette Andreas/Anders. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 172. 1828 12/12 Anders Oterdahl, grosshandlare. Blev borgare i Gbg.
Bör vara denne, då namnet är ovanligt och tiden stämmer. Ma. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)...
Anders (1802-1876), grosshandlare.
Son: Niclas (1831-1889), grosshandlare, g m Mary Keiller (1834-1912), se Keiller. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Anders Oterdahl, grosshandlare Maria Wilhelmina Bauck
barn: Charlotte Nikoline 1827 16/6
Johanna Amalia 1829 5/6
Ingeborg 1830 4/11
Niklas Anders 1831 14/9
Johan Anders 1832 9/8
Filip Anders 1833 13/10
Vilhelmina 1836 19/4. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, grossh., d. Ingeborg 9 mån 12 dagar, 9/12 1831
" " " , d, Wilhelmina, 15 år 7 mån 20 dagar 9/12 1851. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Oterdahl A. grossh. 5 r. N Hamng 56.
19
Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga.
. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine Förs. 1827, trol. i samband med giftermålet. Se not fadern. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. 7/8 2001 Ma
Göteborgs bouppteckn.reg.
sid 157
20 Joh. Ohlander (Personhistoriskaa notiser i samband med Göteborgs stads 300-årsjubileum. Wettergren & Kerbers förlag. Tryckt 1925.), sid 283. Ingrid Charlotta Oterdahl. Född i Uddevalla 8/3 86. Föräldrar: Kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadskåren Philip Anders Oterdahl och Eva Frögren. - Genomgått 8-klassig flickskola. Ett års kurs i Slöjdföreningens skola, ett år vid Valands målarskola. Gymnastikfirektörsexamen vid gymnastiska centralinst. Lekkurs å Nääs 07. Vik. gymn.-lärarinna i G. ht 09, timlärarinna ht 10-vt 13 och vt 15-vt 18. ord. fråm ht 18. Assistent vid The Dublin Swedish Institute for Gymnstic and Sloyd, Irland ht 08-vt 09. - Assistent vid gymnastikinst. i Marstrand somrarna 08 lch 09, vid sådant inst. i La Baule, Frankrike, sommaren 13.
21 Joh. Ohlander (Personhistoriskaa notiser i samband med Göteborgs stads 300-årsjubileum. Wettergren & Kerbers förlag. Tryckt 1925.), sid 283.
22
Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1833
Okt 13, döpt NOv 10 Philip Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 30 år
Faddrar: Commerce Rådet o Ridd. Jan Lamberg
Öfverste Lieutn. C. J (S?) Virgin
Herr James Sinclair
Majoren och Ridd. Thom. Clancy
Herr Gustaf Lamberg
Enkefru Ch. Malm
Fru Engström
Fru Marie Bergendahl
Mamsell Hedda Barclay
Mamsell Hedda Ewert
Barnmorska Fru Göteblad
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.
23 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern. High
24
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, Genline ID 632.128.1000. 1789
Maiius född 9 döpt 11 Jacob
Fadr. Handelsman Joh. Otto Oterdahl Modr. Anna Elisabeth Howing
Msf Handelsman Jacob Jacobsson Howing
" Peter Petersson
" Aron Oterdahl
Qsf Fru Maria Elisabeth Gahm
Fru Elsa Catharina Oterdahl
Jungfru Dorothea Oterdahl.
25
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, Trol. msf vid Carl Lefflers dop maj 1781. se ant.blocket. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 227. Norra Hamngatan 34 - Köpmansgatan 25
5 roten tomt nr 72 och 6 roten nr 2, 10 kv. Kronobageriet nr 14.
...Omkring 1762 blev handelsman
Jacob Karstedt ägare till detsamma, men han avled skuldsatt före 1781 o fastigheten såldes av hans arvingar på utmätningsauktion samma år till handelsman Johan Otto Oterdahl. Vid dennes död 1786 var det värderat till 4.500 rdr specie. Av Johan Otto Oterdahls sterbhus köpte grosshandlare Gabriel Green år 1801 det gamla trähuset...
. .... (Från landsarkivet i Gbg. Allehanda.), EIIIA:39. Blad 7-10/15
Johan Otto Oterdahl 1801
Summa Inventarier 97949.20.11
Skulder Banco Riksgäld
Joh. A. Oterdahl 2130
Johanna Chr. Oterdahl 2000 558
Jacob Oterdahl 2291.39
Eleonora El. Oterdahl 2191.09
Joh. Otto Oterdahl 3500
Jacob O Howing i 2115
Stockholm med…
Sophia E Howing 2415
Catharina Wetterlings
Bruksgård…. 500
Kjöpmannen A Lamberg 54.38.6
A. Chommel i Varberg 8.10.1
Johan Spindler d.y. 61.47.8
Marschall Christie 551.4
Pettersson & Schultz 225.36
O. Nyberg med… 2235
…
…
Summa på Skulder 8660 22635.18.1
…edligen…
(undertecknat) Hedvig Charlotta Oterdahl
Philip Oterdahl
…
Lars Göök (?)
Joh. A. Oterdahl
Garl Gustaf Oterdahl
Johan Sahlsten
Å Demois. Johanna C. Oterdahls wägnar Andreas Andersson
Å omyndige Jacob Oterdahls wägnar Peter Pettersson
Enkan Hedvig Charlotta Munck
Catharina Christina Jönsson
Philip, Carl Gustaf, Johan Andreas, dottern Johanna Christina
…
Anna Elisabeth Howing, omyndige sonen Jacob 19 år och dottern Eleonora 10 år
Brita Catharina Brink……Oterdahl
…dottern Catharina Margareta Strandberg… John Otto…
Fasta ägodelar
Hus o gård i… 5:te Roten…i 6:e Roten 6000
En…bod…tomt No 26 250
En dito i 10:e Roten No 25 100
Gård …i Norrköping 1500 7850
…Torpa….. 7850
Å Torslanda socken
…….
……. 41333.16
Skärgårdshemman (?) flera st. 1200 3600
Skeppsandelar 4000
Aktier 1774.24
Contante Penningar 2309.11
Jouveler och Guld 136.36
Silver (6,5 sidor) 1818,38
…
Osv
FruntimmersGångkläder (5,5 sid) 105.36.2
Meubler och Husgeråd 2137.33.10
(rum för rum, fast. för fast.)
Porcellaine (15 sid) 344.1
Böcker (11 sid.) 34.1
Kreatur 40
Kärror Redskap 335.18
Diverse Handelswaror 1099.1
Copas
Chokolad
Carduer Tobak
Waror på Andra Orter
Winer 258.8
Winer 6.11
Diverse (20 sid) 234.43
Följande inventarier, Persedlar befinnes på Trankokerierna Cathrineberg och Rörholmen
2173.47.5
På Rörholmen 2065.19.2
På Lerviken 1637.25
På Carlsholmen 2317.16.9
Inventarier på Lösa Ägendomar som befinnes på Sateriet Torpa uti stora Byggningen (44 sid)
381.6.4.
Osv.
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Johan Otto Oterdahl, f 1744 28/2 i Gbg; handlande i Gbg, d där 1801 17/3. - Gift 1:o 1775 20/10 i Gbg med Catarina Christina Jönsson, f omkr 1755 i Gbg, d där 1786 23/9, 31 år gammal; 2:o 1788 3/4 Anna Elisabet Hoving, f 1765 13/2, d i Gbg 1791 25/6, dotter av tobaksfabrikören i Sthm Jacob Hoving och Sara Elisabet Björkman; 3:o 1794 28/9 i Gbg med Brigitta Catarina Brinck, f omkr 1762, d i Gbg 1795 24/4, 33 år gammal; 4:o med Catarina Margareta Strandberg, f omkr 1770, d i Gbg 1799 21/1, 29 år gammal, 5:o med Hedvig Charlotta Munck i hennes första gifte, f 1760, d 1823 29/9. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Johan Otto, d. Johanna Christina, 1 tim. 1778 15/8
" " " handelsman, s Olof 3 mån 1/5 1782
" " " " , dödfödd son 27/10 1784
" " " " , d. Anna Maria 1 år 6 mån 18/12 1784
" " " " , h. Catarina Christina Jönsson 31 år 23/9 1786
" " " " , h. Anna Elisabet Howing, 26 år 25/6 1791
" " " " , d. Birgitta Catarina, 1 dag 23/3 1795
" " " " , h. Birgitta Catarina Brink, 33 år 24/4 1795
" " " " , h. Catarina Margareta Strandberg 29 år 26/1 1799
" " " , g. 57 år 17/3 1801. .... Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, E:1. a/o 1775
Then 1 Oct. i Frölunda för hr Joh. Otto Oterdahl samt jfru Catharina Christina Jönsson. Bägge födde och upf. vid Gust. Nullo etc. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 112. År 1772
30/10 Johan Otto Otterdahl, handlande. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
. enl SSK född 1743, enl. Weibull 1744.
26
Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 49. Södra Hamngatan 33
5 Roten nr 21, del av 15 kv. Frimuraren 12.
...
Peter Petersson var gift med Maria Charlotta Hoving från Stockholm. Hennes syster, Sophia Jacobina, bodde även i Kvarteret Frimuraren, sedan hon gift sig med kapten Carl Johan Krusell och ytterligare en syster, Anna Elisabeth, gift med grosshandlare Johan Otto Oterdahl, var bosatt i Göteborg.
...
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.
27
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98–01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01–35. Förf. – Iqml 54. – Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige
ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde
grundligt känna huvudstaden under sin studietid. Hennes mor var Stockholmsflicka.
Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det
är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av
ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv
varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. På ett fruktbart sätt
stödde hennes pedagogiska och litterära verksamheter varandra. Hon blev förtrogen
med unga flickors problem, både i deras tidlösa beskaffenhet och i sociala och merkantila variationer, och hon kom att skriva en rad böcker både om flickor och för flickor liksom för deras föräldrar och vuxna vänner. Skolflickor (1924) och Min fågel blå och andra flickhistorier (1930) är exempel på detta. Helga Vilhelmina (1933) och två följande böcker med samma huvudperson behandlar en ung flickas länge steniga och svårgångna bildningsväg. Om den sista volymen i trilogin Vårdträdet (1938), där flickan får genomgå vinterkursen på en folkhögskola, deklarerade en erfaren skolman, att det var ”den bästa bok om folkhögskolan, som hittills skrivits i Sverige” (Furuland).
O hade sina erfarenheter dels från många folkhögskolebesök som föreläsare, dels från
en tid som lärarinna vid Åsa folkhögskola i Södermanland.
För att vinna mer utrymme för författarskapet hade O redan på 1920-talet börjat
inskränka sin reguljära undervisning men bevarade å andra sidan också efter den
formliga avgången vissa uppgifter, t ex som talare vid morgonsamlingarna. I en rad serier publicerades delar av denna förkunnelse, som återanvändes av kolleger i andra
skolor och skolformer. I den nu nämnda rollen gjorde O då och då insatser i nationella
format, nämligen via radion. Ett remarkabelt tillfälle inträffade våren 1944, då
hon med stor stränghet brännmärkte aktuella utslag av antisemitism.
Över huvud taget avvisade O obönhörligt alla fascistiska eller motsvarande tendenser,
och en vredgad Protest på vers mot permittenttrafiken inflöt i GHT (12 maj 1943).
Hennes politiska hållning undgick inte att väcka misshag på reaktionärt håll. Däremot
var hennes fromhetstyp knappast utmanande.
Under seminarietiden sökte hon sig gärna till Natanael Beskow (bd 4) och Djursholms kapell. Livet igenom bevarade och förnyade hon intrycken därifrån. I en sen intervju visade hon tveklöst på Beskow som den person som betytt mest för henne, ”därför att han inifrån bestämt sitt förhållande till den övervärldsliga makten och låtit detta styra hela sin livshållning” (Alving, s 239). I arbetet inom det av Beskow ledda Förbundet för kristet samhällsliv tog O livlig del utan att det tycks ha lett till någon spänning i förhållandet till västsvensk kyrkosyn.
O bekände sig till en individualism som hon omfattade på alla områden, pedagogiskt,
politiskt, religiöst. Hon var motsatsen till den utpräglade samfundsmänniskan.
Inte förrän fram emot sekelmitten var hon beredd att gå samman med kväkarna. I
själva verket hade dock redan huvudpersonen i romanen En av oss (1927) fått göra
reda för en stark upplevelse i kväkarnas krets. Det problematiska, skriver O till Emilia Fogelklou i mars 1949, är kristologin. För henne var Kristus den gudsfyllda människan, en uppenbarelse av det gudomliga likaväl som blomman, snöstjärnan, himlens blå, Emilia själv eller Natanael [Beskow], bara så mycket fullständigare än de. Det viktiga var att han inte skymde Gud.
Det mest förtätade uttrycket för O:s gudsförhållande är psalmen O du som ser, o
du som vet vart stackars väsens hemlighet. Den skrevs redan 1909 och lästes först i Vår lösen (1910, nr 12/13) för att omsider införas i psalmboken; i 1986 års psalmbok bär den nr 227. Dess text har visat sig kunna svara till fromhetsbehovet hos vitt skilda människosorter. Vid sidan av visan om Herr Kantarell och andra barnvisor som den helt unga O skapat i förening med Elsa Beskow (bd 4) och Alice Tegnér är O du som ser förmodligen hennes mest bekanta och älskade dikt.
I takt med att O ransonerade den publikkontakt som skolarbetet innebar, blev föreläsandet allt viktigare för henne, och hon var i många år en av Folkbildningsförbundets mest anlitade krafter. Hon erbjöd ett brokigt spektrum av ämnen, somliga med tydlig adress till spinnsidan – inte oväntat var Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelningar ofta arrangörer: Kvinnor i 1937 års psalmbok, Från Birgitta till Elsa Beskow – svensk kvinnogärning genom tiderna. Andra ämnesval gav frappanta aspekter på traditionella teman: Hur diktarna se på barndomen,
Vapensmeden – en bok om humanitet och skönhetsglädje. En tredje grupp
tillhörde den mission i själsläkedomens tjänst som O ville fullgöra var hon drog
fram: Är jag sämre än andra? Mindervärdeskänslor och hur de skötas, Behöva vi
vara rädda för ålderdomen?
Frågan om ålderdomen ställde O också i en essaybok 1960 som hon med all rätt kallade Från en utsiktspunkt: hon hade just fyllt 80. Vid sidan av existentiella betraktelser rymmer denna bok också en rad enkla praktiska råd, t ex diverse knep för att parera den fatala glömska som hör åldrandet till.
Det är en handfast, opretentiös levnadskonst av samma sunda naturlighet som tidigare många av de råd hon riktade till unga flickor.
Nära föredragen såsom bildningsinstrument står de skrifter O ägnade kulturgestalter
som Bremer, Andersen, Topelius, Lagerlöf och Elkan. De två sistnämnda intar
den särställningen att O varit nära bekant med båda och kan tillföra bilderna många
personligt upplevda drag. Sålunda hade Selma Lagerlöf inbjudit O att tillbringa några
månader av det andra krigsåret (1915) på Mårbacka vilket betydde både en lättnad i
skoltjänsten och en mäktig litterär stimulans.
Den sakrika uppsatsen om Sophie Elkan (bd 13) i OoB 1922 är betydelsefull
såsom den första karakteristiken i större skala av hennes person. Den tillvann sig bl a
Selma Lagerlöfs stora uppskattning. Fredrika Bremer-boken (1950) vilar på ett med
klokhet och finess verkställt urval av litterärt effektiva Bremer-texter.
I de fiktiva gestaltningarna liksom i de otaliga skrifter som syftade till uppbyggelse
eller levnadsklok rådgivning fann O vägen till vitt skilda mottagare. I sagorna och sagospelen vandrade hon oförfärat i Topelius’ spår och talade till de helt små. Åtskillig mognad skall däremot till för att rätt skatta ett mäktigt moraliskt romanverk som Inger Skram (1919). Där tar hon både i miljö- och människoskildring de största greppen, då hon följer den tappra fiskardottern längs hennes av grymma prövningar och besvikelser kantade levnadsväg. Efter långt slit och många vanskliga val har Inger äntligen nått den grad av självförverkligande, med vilken hon kan känna sig tillfreds: Hon förestår en välskött, av alla gäster uppskattad matservering.
Då rasar det hela samman till följd av sjukdom och mannens oduglighet och bedrägliga
dubbelspel. Allt värre olyckor hopas över henne, hon förlorar allt, också barnen,
men hon pånyttföds och fördjupas i sin kristna tro, och innan den utfattiga och
utslitna gumman dör har hon blivit en källa till glädje och tacksamhet för alla omkring
sig. – Det står klart att denna roman är alltför stort upplagd, utan sinne för den
episka ekonomin. O nödgades tillgripa en rad brådstörtade nödlösningar och därtill
störande förändringar i berättelsens själva skala. Mycket i boken har dock bevarat en
gripande storhet, och det finns också isolerade enskildheter, ibland långt ute i periferin, som gör ett starkt och levande intryck.
Det är sålunda inte överraskande att O på det hela taget haft större framgång med vad
hon presterat i den alltid väl skrivna novellens hanterliga format, i samlingar som
Brittsommar (1922), Lavendel och salivia (1929) och Möten på vägen (1934). Många
av de skildrade kvinnoödena, kanske om besvikelser som vänts i glädjerikt positivt
handlande, kanske om långvariga missförstånd som klarats upp – bara alltför sent!
— eller kanske om mäns obegripliga blindhet för egen och andras hotande ofärd eller
för den lycka som funnits att möta runt hörnet, många av dessa stillsamma öden är
gestaltade med en betydande psykologisk insikt.
O:s arkiv, delvis hårt gallrat, i GUB; brev till O även i KB. – Brev från O i GUB (bl a till O Nystedt o H Söderhjelm samt många till Emilia Fogelklou-Norlind), KB (bl a till Mia Leche Löfgren o Lydia Wahlström samt många till Sophie Elkan), LUB o i UUB (bl a till Elsa o Natanael Beskow).
Tryckta arbeten: Solhult. Sthlm 1901, 46 s. – Till vård flickor. Sthlm 1904. 20 s. 2., omarb uppl 1908. 18 s. 3. d:o 1921. 15 s. Övers: Tytöille, Porvoo 1905, 23 s. – Blommornas bok. Visor. Sthlm 1905. 4:o. (30) s. [2. uppl ej tr.] 3.–4. uppl
1914, 1920. 30 s. [Nya utg] 1932. 30 s. (Barnens stora julkalender [omsl].) 1943. (30) s. 1948, 1955, 1962, 1973, 1976. 28 s. Övers: Blomsternes Bog, Kristiania og Khvn (tr Sthlm) 1914, 4:o, 30 s; Bloemenliedjes ... vrij vertaald ..., Utrechtecht 1941, 21 s; Blomstenes bok, Oslo 1991, 4:o, 28 s. – Det röda huset. Sthlm 1907. 218 s. (Fr. Skoglunds ungdomsböcker, 1.) 2. [omsl: 3.] uppl: ... huset, Berättelse. 1919. 191 s. [Ej i serie.] 4. uppl Sthlm (tr Hfors) 1922. 197 s. 5.–6. uppl Sthlm 1925, 1934. 187 s. 7. uppl Upps 1949. 207 s. (De klassiska ungdomsböckerna [pärmtitel].) Övers: Das rote Haus, Zürich 1945, 222 s. – Svenska lekar. [Omsl.] Gbg 1907. Tv-8:o. (10) bl. – Otto Salomon och Nääs (OoB, årg 18, 1909, Sthlm, 4:o, s 525–535). – Sagor och visor. Upps 1910. 95 s. (Biblioteket Sveriges vår, 4.) 2. uppl s å. [Ny utg] 1920. 118 s. – Dags visor ... Musik av A Tegnér. Sthlm 1911. Tv-8:o. 54 s. – Per och Lisa hos fiskarne. En saga ... Gbg 1912. Tv-8:o. 16 bl. – Hur vi skapa ett hem. Föredrag vid Bjärka-Säby- -mötet. [Upps, tr] Linköping 1912. 22 s. ([Omsl:] Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 10.) 2.–3. uppl: hem. Upps 1916. 20 s. 4. uppl Sthlm 1918. 5.–6. uppl 1920, 1928. 16 s. Övers: Hvorledes vi skaber et Hjem, Aarhus 1920, 29 s. – Ett gammalt borgarhem. Berättelse för ungdom. Sthlm 1913. 392 s. 2. uppl 1914. 3.–6. Uppl: ... Berättelse. 1918, 1918, 1920, 1920. 342 s. 7. uppl 1926. 344 s. 8. Uppl Upps 1950. 303 s.
[Förk utg] Sthlm 1963, 190 s. (De klassiska ungdomsböckerna, 107.) 1985. 157 s. (De bästa ungdomsböckerna.) Övers: Et gammelt Borgerhjem, Khvn & Kristiania (tr Khvn) 1915, 288 s, 2. udg Khvn 1928; Oslo 1928, 294 s; De familie Kruse, Amsterdam 1928, 341 s; Das Lehnsgut Gottes, Konstanz 1959, 287 s, Neue Aufl 1960. – En liten prinsessa. Sju visor ... tonsatta av H Bedinger. Upps [1915]. Tv-8:o, 15 s. 2.–3. uppl
1928, 1939. – Några dikter. Gbg 1915. 86 s. 2. uppl 1917. 3. utvidg uppl 1918. 174 S. 4.–6. uppl: Dikter. 1919, 1921, 1924. 112 s. 7. uppl 1929. 128 s. 8. tillök uppl Sthlm 1942. 136 s. 9. d:o Upps 1952. 140 s. – Snövit och de sju dvärgarne. Sagospel i fyra äventyr. Sthlm 1915. 30 s. – Trollspöet. Sagor, Sthlm 1915. 157 s. 2. uppl 1921. 156 s. – Backsippor. Sagor. Sthlm 1917. 124 s. 2. uppl 1925. – Den lilla drottningen. En
hist i åtta små kapitel. Upps 1917. 47 s. ([Omsl:] Sveriges vår, tilläggsh 3, 1917.) [Även med omsl:] 1918. (Biblioteket Sveriges vår, 19.) 2.–4. uppl 1920, 1926, 1931. 64 s. 5. Uppl 1944. 62 s. 6. uppl 1951. 57 s. Övers: Pikku kuningatar, Porvoo 1922, 56 s; Den lille Dronning, Khvn 1923, 78 s; Litla drottningin, Reykjavik 1929, 102 s; Die
kleine Königin, Neumünster 1933, 64 s, Stuttgart [1953], 62 s (Sonne und Regen im Kinderland, Bd 75); Ruth, de kleine koningin, Amsterdam [1934], 2.–3. druk [1934?, 1935], 4.–6. druk [1935, 1937, 1947], 54 s (De uilenreeks no 6); Den lille
dronningen, Oslo 1935, 82 s, 1941, 77 s. – ”Saliga äro de renhjärtade”! Föredrag hållet på Fogelstad vid kvinnliga student- o gymnasistmötet ... 1918. Sthlm 1918. 22 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 36,) 2. uppl 1919. – ”Den signade
dag”. Morgonstunder med skolungdom. [1. saml.] Upps 1918. 147 s. 2. uppl: Den 1919.
155 s. 3. uppl 1920. 127 s. 4. [titel]uppl s å. 5. uppl 1927. Övers: Den signede Dag, Khvn 1930, 176 s [tillägg ur Vardagsvägar 1921]; De gezegende dag, Amsterdam 1931, 245 s. – Inger Skram. Roman. Upps 1919. 399 s. 2. uppl s å. 3.–5. uppl 1920. 6. uppl 1923. 7. uppl 1932. 367 s. Ny utg sthlm 1963. 262 s. (Profilböckerna [skyddsomsl].)
Övers: Khvn 1921, 415 s; Amsterdam 1926, 316 s, 2.–3. druk 1926?, 1927, 4.–8. druk 1930– 32, 9.–10. druk 1938, 1941, 11. druk 1948, 249 s; Heilbronn 1939, 291 s, 2.–3. Aufl 1940, 4.–5. Aufl 1941, 1949, 6. Aufl 1954, 296 s, [nya uppl] 1960, 1963, 320 s. – Innerlighet. På gymnasistaftnar i Stockholm och Uppsala v. t. 1918. Sthlm 1919. 16 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 38.) 2. uppl 1920. – Lille bror Staffan.
Sagor o berättelser. Sthlm 1920. 125 s. 2. uppl 1927. 127 s. Härur övers: Het verlangen om mensch te worden, Amsterdam 1932, 15 s. – Kungariket (Barnbiblioteket Saga . . . , 79. EugenieBeskow m fl, Guldbockarna och andra sagor, Sthlm 1920, s 36–62; 2. uppl 1925, s 35–60; 3. uppl 1944, s 36–62). – Mors dag (sista söndagen i maj). Upps 1921. 16 s. 2.–5. uppl s å. – Vardagsvägar. Morgonstunder med skolungdom. [2. saml.] Upps 1921. 144 s. 2.–3. uppl 1921, 1922. – Den bergtagnas dotter. Sagor. Sthlm 1922.
143 s. – Brittsommar. Noveller. Upps 1922. 248 s. 2.–4. uppl s å. 5. uppl 1923. Härur övers: Late zomer, Amsterdam 1936, 132 s. – Om Sophie Elkan. Några personliga intryck (OoB, 31, 1922, s 353–364). – Inför livet. Sthlm 1923. 7 s. – Mors dag. Samtal mellan okända. Upps 1924. 31 s. – Trädet som växer. Morgonstunder med skolungdom,
[3. saml.] Upps 1924. 150 s. Övers: Treet som vokser, Oslo 1926, 159 s, 2. opl s å. –
Skolflickor. En bilderbok. Upps 1924. 323 s. 2.– 5. uppl s å. 6.–7. uppl 1925, 1929. 8.–10. uppl 1947, 1950, 1959. 264 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Jonge levens, Amsterdam 1932, 287 s; Die weisse Azalee, Stuttgart 1956, 191 s; Vingene proves, Oslo 1957, 140 s. – Det innersta i julen. Sthlm 1925. [Omsl.] 8 s. [I konvolut
med titel: Vid julgranen 1925.] – Lövängen. Upps 1926, 109 s. 2. Uppl 1936. 3. uppl 1948. 104 s. Övers: Der Eschenhof, Stuttgart 1927, 159 s [utökad]; Het huis met de rozenhaag, Amsterdam 1927?, 116 s, 2. druk 1935, [ny tr] 1937; Reisen til Løvengen, Aarhus 1929, 106 s; Anne- Marie ou le paradis de grand’-mère, Paris 1931, 88 s; Lövengen, Oslo 1934, 116 s, [2. opl] 1941, 93 s. – En av oss. Upps 1927. 250 s. 2.–5. uppl s å. [Ny utg] Sthlm 1939. 196 s. ([Omsl:] Hemmets böcker, 7.) Övers: En af os, Khvn 1929, 226 s; Een uit velen, Amsterdam 1929, 261 s; Oslo 1938, 139 s; Einer wartet immer auf dich, Konstanz 1954, 193 s. – Prinsessorna och narren. Sagor. Sthlm 1927. 118 s. – Grekiska sagor. Sthlm 1927. 193 s. 2.–3. tr 1929, 1932. 2., översedda
uppl 1939. 2.–5. tr 1944, 1949, 1953, 1957. – De fem pärlorna (Barnbiblioteket Saga,
118. J O m fl, Månbarnen och andra sagor, Sthlm 1927, s 3–16). – Vår vän Maja Stina. Utg av Svenska sparbanksföreningens avd. för sparpropaganda. Gbg 1928. 32 s. – Vårsådd. Morgonstunder med skolungdom. Fjärde saml. Upps 1928. 137 s. 2. uppl 1929. – Första början. Läsebok för första skolåret. Sthlm 1928. 239 s. 2.–3. uppl 1930, 1932. 4., oförändruppl 1934. 5. d:o 1936. 2.–4. tr 1939, 1944, 1947. – Lavendel och salivia. Upps 1929. 268 s. 2.–3. uppl s å. 4. uppl 1930. – Ditt ansvar som kvinna. Ett ord till unga flicker. [Omsl.] Sthlm 1929. 8 s. [Nya tr] 1929–30. 7.[!] uppl [omsl] 1931. 8.–9.
uppl 1932. 10.–21. uppl 1933, 1935, 1936, 1937, 1939, 1942, 1943, 1945, 1947, 1949, 1952, 1953. 22.–24. (1.–3. illustr) uppl 1957, 1958, 1962. 21 s. Rysk övers: Tvoja otvetstvennost’ [omsl], Hfors (tr Narva) 1932, 8 s. – Skolkamrater.
Läsebok för andra skolåret. Sthlm 1929. 299 s. 2. uppl 1931. 303 s. 2.–4. tr 1934, 1936 [tr 1937], 1943. 3. uppl 1948. – Min fågel blå och andra flickhistorier samt ett sagospel. Sthlm 1930. 264 s. Förk övers: Den blå fuglen, Oslo 1931, 162 s. – Allmänna hjälpföreningens julbrev. Julen 1930. [Gbg 1930.] 4:o. (3) s. – Legender och sagor. Sthlm 1931. 184 s. – ”Ute blåser sommarvind ---” En hist berättad för ungdom.
Upps 1932. 356 s. 2.–3. uppl s å. (Hemmets bibliotek [omsl].) 4. uppl 1939. 274 s. (Ibid.) [Ny utg] 1956. 239 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Buiten waait de zomerwind, Amsterdam 1934, 269 s, 2. druk 1935, 4. druk 1950, 233 s; Draussen weht Sommerwind, Heilbronn 1949, 256 s, [ny uppl] 1958, 207 s. – Dorotea fick sin
examen --- (C. G. Ekman m fl, Med två tomma händer, personbiogr Skildringar, Sthlm 1932, s 17–28). – ”Jag ser hans spår ---” Morgonstunder med skolungdom. Femte saml. Upps 1933. 132 s. – Helga Vilhelmina. Upps 1933. 194 s. 2.–3. uppl 1933, 1934. 4. uppl 1939. 183 s. 4.[!] uppl 1948. 191 s. 6. uppl 1960. 169 s. (De klassiska
ungdomsböckerna.) Ny utg Sthlm 1984. 184 s. (Klassiska barnböcker från Liber [pärmtitel].) Storstilsutg 1991. 223 s. (Storstilsbiblioteket 136 [pärm].) Övers: Oslo 1934, 155 s; Helga Wilhelmina, Amsterdam 1937, 217 s; Stuttgart 1940, 159 s, [nya tr] 1942, 1950, 1953, Hannover 1959, 179 s, Gekürzte Ausgabe Wuppertal 1968, 125 s
(Kleine R. Brockhaus-Bücherei. Nr. 64). – Ilskebyttan och andra barnsagor. Sthlm 1933. 209 s. Förk övers: Vom kleinen Zornnickel, Stuttgart 1951, 118 s, 2. Aufl Hannover 1957. – De sjungande löven. Ett sångspel med musik av O Lindberg. Sthlm [1933]. 8 s. – Möten på vägen och andra berättelser. Upps 1934. 288 s. 2.–4. uppl s å. – Stepan Vasiljevitsch’ julafton (Nu är det Jul igen, en saml julberättelser, sammanställd
av J O, Sthlm 1935, s 29–40), — Världen växer. Upps 1936. 249 s. 2.–3. uppl s å. [4. uppl före 1939, okänd.] 5. uppl: Världen växer för Helga Vilhelmina. Upps [1961]. 184 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: De wereld groeit, Amsterdam 1938, 237 s; Die Welt wird weit, Stuttgart 1949, 242 s. – Vårdträdet. Upps 1938. 363 s. [Ny
tr] 1939. [Förk utg] Ut i livet, Helga Vilhelmina. Sthlm 1962. 189 s. (Ibid.) Övers: Et Vaarbrud, Khvn 1943, 354 s; Helga Wilhelmina und ihre Kameraden, Hannover 1958, 204 s. – Elin(Barnbiblioteket Saga, 182. D Fallström m fl, Lyckogrisen. Berättelser, verser o ramsor, Sthlm 1938, s 16–18; dikt). – ”Jag hör hans röst ---”.
Morgonstunder med skolungdom. Sjätte saml. Upps 1939. 197 s. – Vad är lycka [text] (A Ahlberg m fl, Vad är lycka? Fjorton vittnesbörd . . . , Sthlm 1939, s 53–56). – Birgitta skriver till sin gudmor och får svar (Febe. En julhälsning från de sv diakonissanstalterna, årg 54, 1940, Sthlm, s 112–123; även sep, 14 s). – Fågel vinglös. Upps 1941. 327 s. Övers: Fugl Vingeløs, Khvn 1942, 213 s; Vleugellam, Amsterdam 1943, 187 s; Vogel ohne Schwingen, Bern [1945], 327 s, Konstanz 1955, 307 s. – Min lilla bönbok. En skolflickas samtal med Gud. Sthlm 1943. 126 s. 2.–6. uppl 1943, 1945, 1949, 1953, 1956. 7.–9. uppl 1959, 1962, 1966. 124 s. Övers: Min første Andagtsbog,
Khvn 1944, 124 s, 3. opl [1961]; Min lille bønnebok, Oslo 1946, 126 s. – 1861 H.L.S 1943. Prolog vid Högre lärarinneseminariets avslutningshögtidlighet i Blå hallen, stadshuset, d 7 juni 1943, Sthlm 1943. 11 s. [Dikt.] – De sjungande löven. Sagospel för stora barn o små. Upps 1944. 173 s. – Korta brev till min vän Birgitta. En
konfirmationsgåva. Upps 1945. 161 s. 2.–3. uppl: ... Birgitta. 1945, 1948. 4.–5. uppl 1952, 1957. 10 s. Övers: Ungdoms lyse vår, en gavebog, Khvn 1949, 4:o, 124 s; Briefe an Brigitte, Konstanz 1955, 117 s, 1 pl, Neue Aufl 1958. – Jag lyfter mina händer. En bönbok för dem som harsvårt att bedja. Sthlm 1946. 128 s. 2. uppl 1947. 3.–4. uppl: ... En liten bok för enskild andakt. 1957, 1969. Övers: Gebedenboek, Lochem [1956], 138 s. – Joakim, den lille urmakaren. Gamla sagor i ny dräkt. Upps 1946. 149 s. 2. uppl
1947. Förk övers: Verborgene Schätze, Konstanz 1956, 85 s (Konstanzer Jugendbücher, Bd 40). – Vår flicka - eller hennes? Sthlm 1946. 15 s. – Blåklint i rågen. Saml barnvisor, Upps 1947. 164 s, 4 pl-bl. – Ständig sökare (Min mor, ny saml, fyrtiosju sv män o kvinnor om sina mödrar under red av I Oljelund, Upps 1947, s 201–207; 2. uppl s å). – Herrgårdsflickan som blev världsberömd. Selma Lagerlöf. Sthlm 1948. 123 s. (Deras
liv blev bragd, 12.) 2.–3. uppl 1948, 1949. Övers: Das Erlebnis von Mårbacka . . . , Stuttgart 1953, 112 s, 1 pl-bl. – Bukett i november. Upps 1949. 233 s. 2. uppl s å. Övers: Bouquet in de herfst, Amsterdam 1950, 155 s. – Dikter. Tillägnade Rädda barnen. [Omsl.] Upps 1950. (7) s. – Hon älskade människorna. Fredrika Bremer. Sthlm 1950. 125 s. (Deras liv blev bragd, 20.) – Flykt från verkligheten. Sthlm 1951. 191 s. – En
riddare red fram. Upps 1952. 183 s. – Ett enkelt Credo (Möte med Gud, huvudred: J Björkhem, I Beije, Sthlm 1952, 4:o, s 409–414). – Dansa, min visa! Upps 1954. 4:o. 62 s. – Blick tillbaka (Julboken till församlingarna i Göteborgs stift, årg 28, 1954, Gbg, s 131–135). – Hans mammas fingerborg och andra småbarnsagor. Upps 1955. 158 s. – Skomakarpojken från Odense. H. C. Andersens hist berättad för ungdom. Upps
1955. 174 s, 1 pl-bl. Övers: Der Schustersohn aus Odense, Konstanz 1956, 171 s. – Ska vi spela teater? Upps 1956. 120 s. – En läsande flickunge. En nyårshälsning från Ericssons bokhandel. Ljusdal [19]56, 10 s. [Även:] ... från Bokcentralen. Sthlm 1956. – De fem pärlorna och andra sagor. Upps 1957. 176 s. – Kajsa reser till Solköping.
Sthlm 1958. 119 s. 2. uppl 1959. Övers: Kajas erste Reise, Hannover 1960, 78 s; Dorte
rejser til Solkøbing, [Khvn] 1962, 79 s; April adventure, New York 1962, 125 s, London 1963, V, 121 s. – Selma Lagerlöf. Skildrad för, ungt folk o andra. Sthlm 1958. 147 s, 2 pl-bl. Övers: [Oslo, tr] Gjövik 1958, 193 s; Khvn 1959, 147 s. – Tidiga vårdagar. Morgonstunder med skolungdom. Sjunde saml. Upps 1958. 187 s. – Något om Selma Lagerlöfs judiska kontakter (Judisk tidskrift, årg 31, 1958, Sthlm, s 250–258). – Kajsa
och nyckelbarnet. Sthlm 1959. 116 s. Övers: Kaja und das Schlüsselkind, Hannover 1961, 78 s; Dorte og nøglebarnet, Khvn 1963, 85 s; Tina and the latchkey child, New York 1963, 127 s, London 1964, V, 119 s. – Lyckofåglarna. Valda noveller. Upps 1959. 202 s. – Något om mitt förhållande till mina barn- och ungdomsböcker (Skolbiblioteket, årg. 5, 1959, Lund, s 108 f). – Från en utsiktspunkt. Sthlm 1960. 167 s. 2.–8. Uppl 1960, 1960, 1961, 1961, 1962, 1964, 1968. Övers: Freundschaft mit dem Alter, Heilbronn 1961, 171 s; Roser i desember, Oslo 1962, 148 s. – Till min kära dotterdotter - om jag hade någon . . . urval ur ... äldre böcker Upps 1961. 156 s. – Kajsa, Annika och Toni. Sthlm 1961, 132 s. Övers: Kaja im Sommerhaus, Hannover 1963, 76 s; Island summer, New York 1964, 128 s. – Franciskus, Guds lille spelman. Sthlm 1963.
22 s. (Tills med K Beckman, teckningar.) – Albert Schweitzer, pojken, som inte kunde döda. Sthlm 1965. 21 s. (D:o.) Övers: Albert Schweitzer, Minneapolis, Minnesota (tr Sthlm) 1967, s 23 s. – Övers ur flera arb ovan eller ej identifierade: Vertellingen uit Zweden, Amsterdam 1923; Ringen og Riget, Eventyr og Historier, Khvn 1926, 70
s; Noveller, Aarhus 1930, 226 s; Skattevogteren og andre Historier, Khvn 1930, 153 s; Midwintersproken, Amsterdam [1923], 4:o, 153 s; Maria’s kerstwandeling, Amsterdam 1934, 14 s; Het kind uit de diepte, Amsterdam [1936], 2. druk [1938], 50 s (De uilenreeks, 26); Elfen und Trolle, Nurnberg 1951, 229 s (Flamingo-Bücherei für die
Jugend, Bd 5); Der Weihnachtsabend, Konstanz 1957, 16 s (Welhnachtsgeschichten, H 4), [Ny uppl] 1961; Die Adonisröschen, Konstanz 1958, 23 s (Für müde Augen, Nr 25); Heilige Nacht, een nieuwe bundel kerstverhalen, ’s Gravenhage [1965] (tills med S Lagerlöf, W Brandt m fl). Översatt: H Voigt-Diederichs, Fyra små troll, Gbg 1909, 170 s (Miniatyrböcker 2). Utgivit: H. C. Andersen, Udvalgte Eventyr. Med inl o ordlista. Lund 1917. 75 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening.) [2. tr] 1922. [3. tr] 1925. 76 s. (Ibid, [omsl:] 7.) [4. tr] 1931. 75 s. [5. tr] 1935. 76 s. 6.–7. tr 1941, 1948. 2. uppl
1955. 83 s. [Ny tr] 1963. (Ibid, 7.) 3. uppl 1969. 84 s. (Skrifter utg av Svensklärarföreningen, 7.)
– Saga och sanning. Läsning för sv gossar o flicker. D 1–5 (Fjärde-Åttonde skolåret). Sthlm 1918–25. (Tills med H Celander.) 1. 1918. 304 s. 2.–3. uppl 1922, 1925. 4.–5. uppl 1927, 1929. 324 s. 2. 1918. 306 s. 2.–5. uppl 1922, 1924, 1926, 1928. 6. uppl 1931. 262 s. 3. 1921. 388 s. 2.–4. uppl 1924, 1927, 1929. 4. 1923. 302 s. 2.–3. uppl 1927, 1930.5. 1925. 256 s. 2. uppl 1930. Enligt realskolans nya kursplaner omarb
uppl: D 1–4. 1931–35. [Motsv resp 1–2, 3, 4 o 5.] 1. 1931. 399 s. 2. oförändr uppl 1936. 2. tr 1947. 2. 1931. 416 s. 2. uppl 1935. 2. tr 1947. 3. 1931. 312 s. 2. uppl 1938. 304 s. 4. 1935. 206 s. Parallelluppl för kommunala mellanskolor o högre folkskolor. D 1–2, 3. Sthlm 1924. 285, 254 s. 2. uppl 1929–30. – Småbarnens bibel. Upps 1925. 110 s. – Från skilda håll. Bredvidläsningsbok för andra skolåret. Sthlm 1930. 196 s. 2.
uppl: ... för småskolan. 1932. 3.–4. oförändr uppl 1936 [utg 1937], 1944. – Nordisk läsning. Sthlm 1931. 148 s. (Tills med H Celander.) – Vers och prosa från Bellman till våra dagar. Läsebok för realskolans högsta stadium. Sthlm 1932. 239 s. (D:o.) – Nu är det jul igen. En saml julberättelser, sammanställd. Sthlm 1935. 266 s. — Levande låga. Ur Fredrika Bremers brev o skrifter. Urval o kommentarer. Upps 1951. 327 s,
1 pl-bl. – Z Topelius, Sampo Lappelill och andra berättelser ur Läsning för barn. Urval o bearbetn. sthlm 1959. 143 s. (Regnbågsböckerna [pärmtit].) Övers: ... og andre fortellinger fra . . . Oslo 1960. 141 s. – Dens, Valters äventyr och Sthlm 1960. 140 s. (D:o.) Övers: ... eventyr og Oslo 1961. 136 s. – Dens, Prinsessan Lindagull och . . .
Sthlm 1961. 145 s. (D:o.) – Dens, Den röda stugan och andra lekar och sagospel ur ... Sthlm 1962. 147 s. (D:o.)
Källor o litt: B Alving, Bang. Profiler (1983);
Corinna [G Bolin], En kämpande idealist (SvD 28
juli 1965); M Lindqvist, Människor (1983); O
Lövgren, Psalm- o sånglex (1964); L Wahlström,
Trotsig o försagd (1949).
Staffan Björck
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98-01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01-35. Förf. Iqml 54. Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde grundligt känna huvudstaden under sin studietid.
Hennes mor var Stockholmsflicka. Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. ... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Jeanna Louise, f 1879, författarinna, d 1965.
28 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet.
29 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till namnet.
30 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern.
31
Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1832
aug 9, döpt sept 2 Johan Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 29 år
Faddrar: Biskopen och Commendören Doct. Carl Fr. af Wingård
Grosshandl. J. F. Silvander
Baron Munck
Herr J. V. Winter
Fru V. Bergendahl
Do M. af Sandeberg
Mamsell M. Barclay
Mamsell Soffie Carlsson
Fröken Em. Virgin
Barnmorska Fru Göteblad
.
32 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Johan Anders, f 1832, d 1885.
33
Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga.
. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine Förs. 1827, trol. i samband med giftermålet. Se not fadern. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943.
34 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.
35
Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-Stina, Lena och Greta.
... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)
Philip (d 1753), handlande, g m Johanna Christina Böker (d 1786)
Son: Andreas ... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ...En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. Där beskrivs huset som Aron O. bodde i , Ö.Hamng.11. Han tillhörde den gamla Gbgssläkten O....Har ej hittat någon Aron än. Ma. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. ...
Släkten Oterdahl förefanns, efter allt att döma, i Göteobrg redan vid 1600-talets mitt, ehuru släktnamnet antagits först något senare. Ovannämnde Anders och Johan Otto Oterdahl voro bröder, söner till handlanden Filip Oterdahl och Johanna Christina Böker. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s71. År 1718
8/9 Philip Otterdahl, skomakare. Fick borgarskap. .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 265 bil 5. Petter/Philip Otterdahl var en av köparna vid auktionen 1733, när ett skepp kom in. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
36
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764
Trol. qsf vid Coecila Schales dop apr 1764. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), s. 17: "1772 Enkefru Johanna Christina Otterdahl blir ny ägare (till Särö säteri). Under hennes era uppföres ett flertal byggnader runt säteriet. Enkefru Otterdahl gick ur tiden 1786, men Särö förblev i släktens ägo till 1847."
s 22: " 1787 Osäkerhet råder om arvsskiftet efter Christina Otterdahl. Hennes ogifte sonson handlanden Philip Otterdahl brukar emellertid Särö.". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 35. trollig Qsf till Cecilia Schale, se henne. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl Filip, handelsman, M. Johanna Christina Böker 83 år, 8/1 1786.
37 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken.
38 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maekn.
39
födda döpta vigda döda (Genline, Kba bibl.), Sammanwigde 1800-1804. 1800 November
2/11 9/11 16/11 16/11 Grosshandl. Hr Johan Otto Otterdahl
Jungfru Dygdädla Hedvig Charlotta Munck 40 år.
40 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se mannen.
41 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Otterdahl, Johan Otto, herr, g.m. Jönsson Katarina Kristina jungfru 1775 20/10.
42
SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 84. År 1782
Föd. dag 21/1 Dopdag 22/1 Olof
Fadr. Handelsm:n Joh. Otto Oterdahl, Modr. Catharina Christina Jönsson
Msf Hr Johan Carl Böker, Hr Lars Kåhre (Kähre?), Hr Philip Oterdahl
Qsf, Fru N. Törngren, Fru Christina Beckman, född Åman, Jfru Anna Lisa Westerling
Not. död i Göteborg 1782 1/5.
43 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Allehanda 1795, Den 28 April. Slägt och Wänner tilkännagifwes, at Hr Johan Otto Oterdahls kära Maka, Fru Birgitta Catharina Brink saligen afled d. 24 dennes uti dess 33 ålders år; och anhåles ödmjukeligen om benägen ursäkt hos dem, som wid förra Notificationen kunnat blifwa förbigångne. Sorgens beklagande undanbedes.
44 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se maken. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Otterdahl, Johan Otto, grossh., g.m. Brink, Birgitta Katarina jungfru 1794 28/9.
45
Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 84. trol. msf till Olof Oterdahl, f 1782 12/1. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), s 22: " 1787 Osäkerhet råder om arvsskiftet efter Christina Otterdahl. Hennes ogifte sonson handlanden Philip Otterdahl brukar emellertid Särö."
s. 22: "Philips svåger landssekreteraren Fredrik Magnus Åkerman övertar Särö". .... (Förda av den tyske kyrkoherden.
Inkl. Lysnings- och vigselböcker 1781 25/3 - 1824
och Död- och begravningsböcker 1781-1832), Fadder till Wilhelmina Malm, f. 17/1 1781. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.
46 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.
47
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764. Se vidare anteckn. i blocket. 25/1 04. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 212f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Kristine församling, CI:3 2/4. 1751
19 Aug.
...Hr Joh. Echt... Töchterlein Maria
Gewatten
Hr Andreas Damm Hr Commiss. Grills fru
Hr Carl August Berg Hr Joh. Georg Johanssons fru
Hr Andreas Otterdahl J. Norman
. .... Sören Skarback. (Tre Böcker 1996.), s 258. Vattenledning från Kallebäck till Kungsporten i Gbg...
Till styrelse för ledningsbygget sattes förnäma o betrodda invånare som dir. Martin Törngren o David af Sandeberg, grossh. Hans JOhan Beckman, Anders Ph:son Oterdahl och Bernhad Wohlfart, kopparslagaren Hans Wohlfart, herrarna Henry Greig o Johan Peter Holterman samt överste Wachtmeister, i den mån han var närv. i staden. Magistratens repr. i styrelsen blev bormästare Pettersson o rådman Carl Habicht.... .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Anders, handlande Matsen Dorotea son Niklas 1763 13/5. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Andreas (1726-1804), grosshandlare, g m Dorothea Matzen (1731-1763), se Matzen.
Barn: Johan Philip (1757-1798) handlande
Ingeborg (Inga) (1761-1804), g m landskamreraren i Göteborgs och Bohus län Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830)
Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 868. Matzen
Dorothea (1737- 1763) g m handlanden Andreas Philipsson Otterdahl (1726-1804)
se Oterdahl. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ..En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Av släkten Oterdahl:
Anders Oterdahl, f omkr 1725 i Gbg; handlande o direktör i grönländska komp., d i Gbg 1804 15/6, 79 år gammal.- Gift 1755 28/11 i Gbgs Krist. förs. med Dorotea Matsen, döpt där 1737 1/6, d i Gbg 1763 25/5, dotter av handlanden Miklas Matsen o Ingeborg Schale. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 50. trol msf till Marg. Elis. Björnberg, 1769 20/12, se denna. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, h Dorotea Mattson, 26 år, 25/5 1763
" " , d. Johanna Christina 4 år 9 mån. 11/11 1763
" " ,direktör, M., 79 år 15/6 1804. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
48 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se mannen.
49
Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern. .... (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), C:5. 1827
Juni 5, döpt 19 Johanna Amalia
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 26 år
Faddrar: Grosshand. ...Oterdahl
Förste amiralitetsmedicus...P. Dubb
Grosshand. And. Fröding
Bokhandl. Herman Hjorth
Handl. Carl Bauch (?)
Fru Anna M. Bauch
Fru Hedvig Gustava Francke
Fru Charl. Malm
Mamsell Charl. Malm
Mamsell Sophie Grönwall
Barnmorska Fru Göthblad.
50
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping,
† 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: musikdirektören Anders
Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola;
student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med.
lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie
magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april
1842—8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843;
distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. intendent
vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847—30 nov. 1860; praktiserande
läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862—68, led. av dess styr.
1862—78 (v. ordf. 1868—78); stadsfullmäktig 1863—76; ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872—75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850—71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878.
LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868—70, ordf. 1871—72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVOlkl 1888; KNS:tOOlkl; innehade även annan utländsk orden.
G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805
i Stockholm (Nik.), † 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, † 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hæger, † 1841);
2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), † 28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch.
Redan under sin studietid och än mer som distriktsläkare
intresserade sig E. för de ögonsjukas omhändertagande. Under sin första studieresa (1850) följde E. i Paris arbetet vid ett par av de enskilda Cliniques oculaires, som denna tid hade
internationellt anseende; särskilt synes Louis Auguste Desmarres
(1810—82) ha imponerat på E. Han följde Desmarres på ronderna, plöjde igenom hans läroböcker, diskuteradevad han läst och sett
med sin omgivning. Även Sichels erfarenheter tillgodogjorde
sig E. på ett föredömligt sätt. Sichel var en tysk, i Frankrike naturaliserad läkare med egen ögonklinik, där man särskilt studerade den grå starrens behandling och glasögonfrågorna — ämnen som även i framtiden skulle i hög grad sysselsätta E:s sinne. E. tog här starkt intryck av Sichels och Debout’s >Leçons cliniques sur les lunettes et les états pathologiques consécutifs à leur usage irrationel>. Hemkommen från sin resa refererade E. sakkunnigt, med angivande av egna erfarenheter, sina lärares verk. Desmarres’ ansedda lärobok >Traité théorique et pratique des maladies des yeux> (Paris 1847 första uppl.) blev i samband härmed föremål för utförligt omnämnande i Hygiea 1851.
Detta senare år utkom H. Helmholtz’ berömda arbete om ögonspegeln, och därmed inleddes ett nytt tidevarv inom ögonsjukvården. Med ett litet elegant instrument kunde man nu direkt och i detalj beskåda ögats inre, hade fått ett nytt instrument i fysiologiens tjänst och för ögonsjukdomarnas igenkännande. E. tillhörde dem, som omedelbart insågo betydelsen av Helmholtz’ uppfinning, och lät sig angeläget vara att under förnyade resor inhämta direkta erfarenheter och rön om de nya uppslagen. Resultaten av sina studier framlade han de följande åren i flera på sin tid mycket uppskattade arbeten om ögonspegelns användning och om bruket och missbruket av glasögon. Vidare sökte E. intressera sin omgivning för ögonpatienternas sjukhusvård. Detta skedde med sådan framgång, att E. i Göteborg med enskilda medel fick till stånd en ögonklinik och detta redan året efter det (1858) då den store holländske ögonläkaren Franciscus Cornelis Donders (1818—89) på enahanda sätt och i samma syfte skapat en sjukvårdsinrättning i Utrecht. Att E. var tidigt ute, torde framgå även därav, att oftalmiatriken som undervisningsämne upptogs hos
oss i stadgarna för Karolinska institutet i Stockholm 26 april 1861,
att en mästare på området Albrecht v. Gräfe (1825—70) i Berlin fick
vänta på en egen högskoleavdelning för ögonsjuka till åren före sin
död och att oftalmiatriken blev examensämne i vårt land på 1890-
talet (vid Karol. inst. 1898) i samband med Erik Vilhelm Nordensons
och Erik Johan Widmarks åtgärder.
E:s skrifter äro, ehuru utan originella, egna uppslag, präglade
av kritisk blick, erfarenhet och vetenskaplig exakthet. Som tidig förespråkare för en viktig medicinsk kunskapsgren har E. sin plats inom svensk kultur.
Genom sin personlighet blev han något mera. Han var en vacker
representant för borgerligheten inom den föroscariska epoken i vår
historia, för decennierna kring 1800-talets mitt, den tid, som ägde
Fredrika Bremer, August Blanche, konstnärskretsen kring Karl XV,
Viktor Rydberg och Gunnar Wennerberg. Med Blanche hade E. för
övrigt sällskap under sin resa genom Tyskland till Paris 1850 och
hjälpte därvid sin reskamrat både med kassa och sjukvård, såsom
Blanche livfullt berättar i brev till sin svåger Carlstedt. Med sitt både
värdiga och vänliga sätt, sin prydliga dräkt, siratlig som hans tydliga
handstil, sin obestridliga begåvning, sin framgång som läkare, sitt
människointresse, ingav E. ett stort fötroende hos enskilda och myndigheter.
Samma person, som visade sådan blid humanitet och förfaren
varsamhet mot sina sjuka, som med så fast hand ledde förhandlingar
bland stadsfullmäktige och i lärda samfund, trivdes utmärkt
bland konstintresserade, i ordenssällskap och vid hovet. Förvisso ville
han >använda sin bildning till medmänniskors nytta och behag>.
Några brev (1868—71, 1873) till Peter Wieselgren finnas i Göteborgs
stadsbibliotek.
Tryckta arbeten: akad. avhandl. se G. Marklin, Catalogus disputationum.
. . Lidenianus iterum continuatus, Sect. 1 (1856). — Om bruket och missbruket
af glasögon, jemte några ord om ögats vård. Linköping 1855. 47 s. 2:a
uppl. s. å. 3:e, genomsedda uppl. Sthm 1862 [enl. Hj. Linnström, Sv. boklexikon].
— Praktiska skizzer synnerligen med afseende å användningen af ögonspegeln
i ophtalmiatriken. Göteb. 1857. 88 s. — Uppsatser om Medevi och i oftalmologiska
frågor i Hygiea, Bd 10—13, 1848—51; 16, 1854; 21, 1859.
Översatt: J. B. F. Descuret, Passionerna uti deras förhållanden till sjukdomarne,
lagarne och religionen. Efter andra uppl. af förf:s >La médicine des
passions>. Norrköping 1847. XII, 544 s. 2:a, öfversedda uppl. Sthm 1859. XVI,
512 s. 3:e, öfversedda uppl. Sthm 1871. XVI, 445 s. 4:e svenska, öfversedda uppl.
1—2. Sthm 1883, 1882. 1. Om passionerna i allmänhet. (2), 95, 96 s. 2. Om de
189
EKSTRÖM, JOHAN (JOHN) PETRUS
särskilda passionerna. (2), 70, 70, 68, 74 S. (Populärt bibliotek i vetenskapliga
ämnen. 1—6; övers. anon.) — L. Denis, Lifsfrågor. Hvad äro vi? Hvarifrån
komma vi? Hvart gå vi? Sthm 1889, (4), 76, (1) s. [Övers. tillägg: s. 73—76]
(Övers. anon.)
Utgivit: Redogörelse rörande sjukvårds-anstalten för ögonsjuke [i Göteborg],
1860—73.
Källor: Födelse- och dopbok för Nikolai förs. 1805, dödlista 1901 norr, SSA;
div. kyrkoböcker, Landsarkivet, Uppsala; Domkyrkoförs:s i Göteborg födelsebok
1829, Landsarkivet, Göteborg. — A. Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden
1811—1900 (1900); C. F. Lindahl, Svenska millionärer, 8 (1903); Minnestal
hållna i Göteborgs K. Vetenskaps- och vitterhetssamhälle... 1900—03 (19030);
E. Nachmanson, Förteckning över Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhälles
ledamöter 1774—1927 (1928); The Royal bachelor’s club 1769—1944
(1947); Sveriges läkarehistoria, F. 3:1 (1886), F. 4:1 (1930).
RICHARD ERHARDT . .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping, d. 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: musikdirektören Anders Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola; student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med. lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april 1842-8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843; distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. Intendent vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847-30 nov. 1860; praktiserande läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862-68, led. av dess styr. 1862-78 (v. ordf. 1868-78); stadsfullmäktig 1863-76; ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872-75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850-71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878.
LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868-70, ordf. 1871-72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVOlkl 1888; KNS:tOOlkl; innehade även annan utländsk orden.
G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805 i Stockholm (Nik.), d. 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, d. 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hæger, d. 1841);
2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), d.28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 49f. Ekström, Fredrik August
Med. dr, överintendent. Född 5/6 1816 i Linköping, som av musikdir. Anders Fredrik Ekström och anna Katarina Sundberg; död 5/12 1901 i Sthm (Jak.)....Grundare av o läkare vid "Sjukvårdsanstalten för ögonsjuka" i Gbg (landets första ögonsjukhus)...Led. av stadsfullm. 1863-66 och 1869.76...Gift 1 med Eva Charlotta Åhman i hennes tredje gifte, född 27/1 1805 i Sthlm (Nik.), dotter av krögareålderman Sven Åman och Emerentia Holmström; död 2/1 1851 i Motala. Hustrun gift 1 1829 med stadsläk. Gustaf Mauritz Florman, död 1831 och 2. med järnkramhandlare Lorentz Fredrik Haeger, d 1841.
Gift 2. 27/3 1854 i Gbg (Domk.) med Jeanna Amalia Oterdahl, född 5/6 1829 i Gbg (Domk), dotter av grosshandl. Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauck; död 28/6 1911 i Sthlm(Jak.). .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 66. Ekström, Fredrik August.
F. i Linköping 1816, d. i Stockholm 1901. Med doktor, praktiserande läkare i Gbg. Överintendent vid H. M:t Konungens hov.
51 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet.
52 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se maken FAE. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.
53
(Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
54 (Läst hos Landsarkivet i Gbg).
55 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), 2. Maria Cecilia, f 1758, d 1798.
56 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Maria Christina, f 1882, d 1955.
57
(Läst hos Landsarkivet i Gbg), Dotter:
Mary, f 1865, d 1944. G 1889-96 m godsägaren Carl Gustaf Oldenburg i hans 1:a gifte, f 1866, d 1939.
58
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Personregister till Göteborgs Gustavi och Domkyrko församlings födelse- och dopbok (1861-1883), Otedahl Niklas grosshandlare Mari Keiller
dödfödd gosse 1866 31/10. bd 2. Faderns reg. L-Ö .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1831
Sept. 14, döpt Okt 11 Niclas Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 28 år
Faddrar: Commerce Rådet Sam. Arfwidsson
Lagman Per STenberg
Baron C. Åkerhjelm
Capten S... Thorén
Grefve Rob.t von Rosen
Med Doctor Carl Westring
Fru Majorskan Fredr. Wirgin
Fru Baronessan (?) Charl. Åkerhjelm
Fru Jeanna E. Åkerman
Mamsell Wilh.a Fröding
Mamsell Hilda Wirginia Prytz
Mamsell Sophie Kennedy
Barnmorska Fru Göteblad
.
59
(Läst hos Landsarkivet i Gbg), Dotter:
Mary, f 1865, d 1944. G 1889-96 m godsägaren Carl Gustaf Oldenburg i hans 1:a gifte, f 1866, d 1939.
.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia