Niclas Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 13 Maj 1763 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 2 Döptes: 15 Maj 1763 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 3 Dog: 1 Jan 1844 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 4 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Grosshandlare. 5
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1726-1804) 6 Mor: Dorothea Matzen (1737-1763) 7
Makar och barn
1. *Charlotta Åkerman (11 Apr 1782 - 28 Mar 1827) 8, 9 Äktenskap: 25 Okt 1799 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 10 Status: Barn: 1. Anders Oterdahl (1803-1876) 11 (Född inom äktenskapet) 2. Charlotta Amalia Oterdahl (1804-1829) 12 (Född inom äktenskapet) 2. Maria Christina Bolin (Ung 1774 - ) 13, 14 Äktenskap: Status: Private Barn: 1. Wilhelm Oterdahl (1798- )
Notiser
Allmänt:
1807
0069. Oterdahl, Niclas, grosshandlare, brukspatron, 1763-1844 f 269 <http://www.bachelors.se/matrikel/> ds 3 <http://www.bachelors.se/matrikel/> (Andreas Oterdahl o Dorothea Matzen) g Charlotta Åkerman, f Charlotta Amalia Oterdahl, A P Oterdahl & Son
Marathon Matrikel 1769-
Niclas Anders Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 14 Sep 1831 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 16 Döptes: 11 Okt 1831 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län Dog: 1889 17 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Grosshandlare. 17• Address: Lilla Torget 6, Göteborg, Västra Götaland.
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1803-1876) 11 Mor: Maria Vilhelmina Bauck (1802-1868) 18
Makar och barn
1. *Mary Keiller (1834 - 1912) 19 Äktenskap: 1864 20 Status: Barn: 1. Mary Oterdahl (1865-1944) 21Olof Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 21 Jan 1782 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 23 Döptes: 22 Jan 1782 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län Dog: 1 Maj 1782 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 23 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johan Otto Oterdahl (1744-1801) 24 Mor: Catarina Christina Jönsson (1755-1786)Philip Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: Okänt Döptes: Dog: 1753 26 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Handlande. 26
Föräldrar
Far: Philip Otterdahl ( -1731) 27 Mor:
Makar och barn
1. *Johanna Christina Böker (1703 - 8 Jan 1786) 28, 29 Äktenskap: Status: Barn: 1. Anders Oterdahl (1726-1804) 30 (Född inom äktenskapet) 2. Johan Otto Oterdahl (1744-1801) 24 (Född inom äktenskapet) 3. Aron Oterdahl (1738-1809) 31 4. Friedrich Otterdahl (1727-1810) 32 5. Lars Oterdahl (1737-1762) 27 6. Philip Oterdahl (1739-1802) 33Philip Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1739 34 Döptes: Dog: 1802 34 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Philip Oterdahl ( -1753) 25 Mor: Johanna Christina Böker (1703-1786) 28Philip Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1776 Döptes: Dog: 1808 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johan Otto Oterdahl (1744-1801) 24 Mor: Catarina Christina Jönsson (1755-1786)
Notiser
Allmänt:
0045. Oterdahl, Philip, handlande, 1776?-1808 bs 22 <http://www.bachelors.se/matrikel/> sl 69 <http://www.bachelors.se/matrikel/> (Johan Otto Oterdahl 16 <http://www.bachelors.se/matrikel/> o Katarina Kristina Jönsson), Oterdahl & Lengblom
Marathon Matrikel 1769-
Philip *Einar* Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 25 Feb 1888 - Uddevalla, Bohuslän 36 Döptes: Dog: 1953 34 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han bodde i Lund, Malmöhus län.
• Han arbetade som Gymnastiklärare mellan 1911 och 1914. 37• Han arbetade som Tf fäktmästare vid Lunds Univ. mellan 1915 och 1922 i Lund, Malmöhus län. 37• Han arbetade som Brandchef år 1922 i Lund, Malmöhus län. 37
Föräldrar
Far: Philip Anders Oterdahl (1833-1894) 38 Mor: Eva Frögren (1850-1922) 39
Makar och barn
1. *Hedvig *Eva* Christina Österlund (19 Aug 1894 - Okänt) 40, 40 Äktenskap: 19 Aug 1918 41 Status: Barn: 1. Levande 2. Levande 3. LevandePhilip Anders Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 13 Okt 1833 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 42 Döptes: 8 Nov 1833 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 43 Dog: 1894 44 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Kapten. 45• Han arbetade som ingenjör. 46
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1803-1876) 11 Mor: Maria Vilhelmina Bauck (1802-1868) 47
Makar och barn
1. *Eva Frögren (1850 - 1922) 48, 46 Äktenskap: 1878 46 Status: Barn: 1. Jeanna Louise Oterdahl (1879-1965) 49 (Född inom äktenskapet) 2. Maria Christina Oterdahl (1882-1955) 50 3. Andrea Elisabeth Oterdahl (1884-1965) 51 4. Ingrid Charlotta Oterdahl (1886- ) 52 5. Philip *Einar* Oterdahl (1888-1953) 53 (Född inom äktenskapet)Wilhelm Oterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 7 Okt 1798 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 54 Döptes: 9 Okt 1798 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 55 Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Niclas Oterdahl (1763-1844) 56 Mor: Maria Christina Bolin (Ung 1774- ) 13Vilhelmina Oterdahl
Kön: KAlt. namn: Toppa
Personinformation
Föddes: 19 Apr 1836 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 58 Döptes: 30 Apr 1836 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län Dog: 9 Dec 1851 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 23 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Oterdahl (1803-1876) 11 Mor: Maria Vilhelmina Bauck (1802-1868) 47Anders Otterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: 1764 60 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som häradsskrivare. 61
Föräldrar
Far: Olaus Andreae Otterdahl (1653-1710) 62 Mor: Maria Starkera (Ung 1646-1720) 63
Makar och barn
1. *Christina Jonsdotter Römmer ( - 1761) 60, 60 Äktenskap: Status: Barn: 1. Otto Otterdahl (1718-1780) 64Anna Margareta Otterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: 1736 34 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Olsson ( -Efter 1670) 65 Mor: Anna Greta Schepping ( - ) 66
Makar och barn
1. *Otto Sjöstierna (1653 - 1709) 67, 34 Äktenskap: Status:Börje Otterdahl
Kön: MAlt. namn: Birger
Personinformation
Föddes: Ung 1661 - Göteborg , Sweden 34 Döptes: Dog: 1733 34 Begravning: i Rolfstorp 34 Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Olsson ( -Efter 1670) 65 Mor: Anna Greta Schepping ( - ) 66Carolus Otterdahl
Kön: M
Personinformation
Föddes: 25 Sep 1724 - Drengsered, Halland 69 Döptes: Dog: 6 Jun 1795 - Drengsered, Halland 70 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Philip Olai Otterdahl (1693-1759) 71 Mor: Hedvig Sirenia (1703-1782) 72Catharina Otterdahl
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ung 1684 74 Döptes: Dog: 4 Maj 1713 - Slättåkra, Halland 75 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Olaus Andreae Otterdahl (1653-1710) 62 Mor: Maria Starkera (Ung 1646-1720) 63
Makar och barn
1. *Olaus Magirus (Mar 1680 - 26 Aug 1722) 76, 77 Äktenskap: 23 Jan 1710 - Slättåkra, Halland 78 Status: Barn: 1. Otto Magirus (1710-1712) 79 2. Petrus Magirus (1712- ) 80 3. Carin Maria Magirus (1713-1718) 81
Källor
1. Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 209 del 1. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827)
Son: Anders... .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Niklas, herr Åkerman, Charlotta Anders 1803 12/2
Oterdahl, Niklas, handlande Åkerman, Charlotta Charlotta Amalia 1804 18/9
Oterdahl, Niklas, grosshandlare, Åkerman, Charlotta dödfödd son 1824 7/8. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), 29. Här hvilar
Herr Niklas Oterdahls
kära maka
född Charlotta Åkerman
död den 28 Mars 1827, 45 år gammal.
samt dess dotter
Charlotta Amalia Fröding
född Oterdahl
död den 221 Mars 1829
24 1/2 år gammal. Faxsimil.
Orginal: Tryckte hos Anders Lindgren, 1869
Innehåller avskrifter av gravinskrifter från Gbg's gamla begravningsplatser. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 32. År 1763
Niclas. Födelsedag 13/5 Dopdag 15/5
Fadr. Handelsman Hr And. Otterdahl, Modren Dorothea Mattsen.
Msf. Herr Carl Habicht, Hr Johan Carl Böcker, Hr Johan Henr. Damm
Qsf. Fru Rådmanskan Lona Ekman, född Wiljamsson, Fru Eleonora Lundwall, född Bratt, Demoiselle Sophia Lamberg.
Grosshandlare i Gbg. död 1844 1/1. Gift 1799 25/10 i Gbg med Charlotta Åkerman. Se 1782 11/4. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790 .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Niclas, grossh., dödfödd son, 1824 7/8
" , h, Charlotta Åkerman 45 år 28/3 1827
" brukspatron, 80 år 7 mån 18 dagar, 1844 1/1. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 17. 1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen, som därför efter reparation flyttade in i domprostgården.
Denna var ett större trähus med 33 fönster. Domprosthuset låg vid Kungsgatan nära Domkyrkan. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 145. År 1804
19/12 Niclas Oterdahl, handlande. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Genline. 1763
Maii född 13 döpt 15 Niclas
Fadren Hr Handelsman And. Oterdahl, Madam Dorothea Mattssen
Msf Herr Carl Habicht
Herr Johan Carl Böcker
Herr Johan Henr. Damm
Qsf Fru Rådmanskan Lona Ekman, född Willjamsson
Fru Eleonora Lundwall, f. Bratt
Demois. Sophia Lamberg. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., personfört. Oterdahl, Niclas ... Grosshand. 55 1763 + död 1827 28/5
+ hustru Charlotta Åkerman 36 1782 april 10
sonen Anders 1803 oct (?) 12
dottern Ch. Amalia 1804 sept 18
Gift med A. .rading (? sonen g.m.?)
död 1829
Oterdahl M. Ch.
Åkerman M.Ch. enkefru 62 död 1821. svarnr G00429 1678-1700 Personreg.
Begravningsräkenskaper. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.2. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se namnet. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se namnet. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.
3. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, 1:8. 1763
Maii
född döpt
13 15 Fadr. Handelsman Hr And. Oterdahl, Modern Dorothea Mattsson
son Niclas
Msf. Hr Lars Habicht
Hr Johan Lars Böcker
Hr Johan Henric Damm
Qsf Fru Rådmanskan Lona Ekman, född Wiljamsson
Fru Eleonora Lundwall, född Bratt
Demoiselle Sophia Lamberg
.4. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se namnet. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.
5. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.
6. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764. Se vidare anteckn. i blocket. 25/1 04. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 212f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Kristine församling, CI:3 2/4. 1751
19 Aug.
...Hr Joh. Echt... Töchterlein Maria
Gewatten
Hr Andreas Damm Hr Commiss. Grills fru
Hr Carl August Berg Hr Joh. Georg Johanssons fru
Hr Andreas Otterdahl J. Norman
. Noteringar om Kristine kyrkböcker:
CI:födde vigde döde 1725-1781 Tyske kyrkoherden
CII .... Sören Skarback. (Tre Böcker 1996.), s 258. Vattenledning från Kallebäck till Kungsporten i Gbg...
Till styrelse för ledningsbygget sattes förnäma o betrodda invånare som dir. Martin Törngren o David af Sandeberg, grossh. Hans JOhan Beckman, Anders Ph:son Oterdahl och Bernhad Wohlfart, kopparslagaren Hans Wohlfart, herrarna Henry Greig o Johan Peter Holterman samt överste Wachtmeister, i den mån han var närv. i staden. Magistratens repr. i styrelsen blev bormästare Pettersson o rådman Carl Habicht.... .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Anders, handlande Matsen Dorotea son Niklas 1763 13/5. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Andreas (1726-1804), grosshandlare, g m Dorothea Matzen (1731-1763), se Matzen.
Barn: Johan Philip (1757-1798) handlande
Ingeborg (Inga) (1761-1804), g m landskamreraren i Göteborgs och Bohus län Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830)
Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 868. Matzen
Dorothea (1737- 1763) g m handlanden Andreas Philipsson Otterdahl (1726-1804)
se Oterdahl. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ..En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Av släkten Oterdahl:
Anders Oterdahl, f omkr 1725 i Gbg; handlande o direktör i grönländska komp., d i Gbg 1804 15/6, 79 år gammal.- Gift 1755 28/11 i Gbgs Krist. förs. med Dorotea Matsen, döpt där 1737 1/6, d i Gbg 1763 25/5, dotter av handlanden Miklas Matsen o Ingeborg Schale. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 50. trol msf till Marg. Elis. Björnberg, 1769 20/12, se denna. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, h Dorotea Mattson, 26 år, 25/5 1763
" " , d. Johanna Christina 4 år 9 mån. 11/11 1763
" " ,direktör, M., 79 år 15/6 1804. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.7. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Engela E. Schales dop. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), trolig qvinnofadder vid Engela Elisabeth Schales dop, se henne. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Mattsson, Dorothea, Madame, Anders Oterdahls h., 26 år 1763 25/8. .... Kristine församling, C1:3 födda. 1737
d 1 Junii
Tausten D.N. für ...Evang. Collegen H Nic. Mattsons Töchterlein Dorothea
gew.
H Rat... Lorentz Bagge H E. Nissens fr
H Peter Böcker H Christopher Suhrs fr
H Lorentz Tengren H Jensens fr.8. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 84. År 1782
Födelsedag 11/4 Dopdag 12/4 Charlotta
Fadr. Herr Christ. H. Åkerman, Modr. Margareta Charlotta Arfwidsson.
Msf. Herr Lieutnanten Anders Treffenberg, Herr Controleuren David Arfwidsson.
Qsf Pru Petronella Swalin, Fröken Ulrica Hjelmborg.
Not. Död i Göteorg 1827 28/3. Gift 1799 25/10 i Göteborg med grosshandlaren dör Niclas Oterdahl. Se 1763 13/5.9. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), se maken.
10. SVAR, Göteborg Gustavi förs., Genline ID 632.128.1000. Wigde Brudepar
1799 lyste okt 4 wigde okt 25 Handelsman Niklas Oterdahl och Jfru Charlotta Åkerman. s 239-241.11. Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personfört. Oterdahl Anders Handlande 1803 feb 12
H. Maria Wilh. Bauck 1802
Dot Charlotte Nicolina 1827 Juni 16
Johanna Amalaia 1829 Junii 5. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 17. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern JCB. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 97. År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. Inte denna Anders, g m Bauck, men kanske hans far eller troligare farfar, då namn ofta gick till barnbarnen. Oterdahl är ett ovanligt namn. Kolla. Ma
20/7 1999. Det stämmer. farfadern hette Andreas/Anders. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 172. 1828 12/12 Anders Oterdahl, grosshandlare. Blev borgare i Gbg.
Bör vara denne, då namnet är ovanligt och tiden stämmer. Ma. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)...
Anders (1802-1876), grosshandlare.
Son: Niclas (1831-1889), grosshandlare, g m Mary Keiller (1834-1912), se Keiller. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Anders Oterdahl, grosshandlare Maria Wilhelmina Bauck
barn: Charlotte Nikoline 1827 16/6
Johanna Amalia 1829 5/6
Ingeborg 1830 4/11
Niklas Anders 1831 14/9
Johan Anders 1832 9/8
Filip Anders 1833 13/10
Vilhelmina 1836 19/4. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, grossh., d. Ingeborg 9 mån 12 dagar, 9/12 1831
" " " , d, Wilhelmina, 15 år 7 mån 20 dagar 9/12 1851. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Oterdahl A. grossh. 5 r. N Hamng 56.12. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Charlotta Amalia, grossh. A. Frödings h., 24 år 6 mån 21/3 1829.
13. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, genline. 1798
October född 7 döpt 9
Fadr. angafs Herr N. Oterdal. Modr. Maria Christina Bolin. 24 år. Wilhelm
Msf Handelsman Niclas Björnberg
Handelsman Anders Schale
Handelsman Carl Brunström
Qsf Fru Anna Margar. Ödman
Fru Gustava Tengberg
Jfr Margareta Tengberg
.14. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806.
15. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Personregister till Göteborgs Gustavi och Domkyrko församlings födelse- och dopbok (1861-1883), Otedahl Niklas grosshandlare Mari Keiller
dödfödd gosse 1866 31/10. bd 2. Faderns reg. L-Ö .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1831
Sept. 14, döpt Okt 11 Niclas Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 28 år
Faddrar: Commerce Rådet Sam. Arfwidsson
Lagman Per STenberg
Baron C. Åkerhjelm
Capten S... Thorén
Grefve Rob.t von Rosen
Med Doctor Carl Westring
Fru Majorskan Fredr. Wirgin
Fru Baronessan (?) Charl. Åkerhjelm
Fru Jeanna E. Åkerman
Mamsell Wilh.a Fröding
Mamsell Hilda Wirginia Prytz
Mamsell Sophie Kennedy
Barnmorska Fru Göteblad
.16. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. se fadern. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.
17. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.
18. Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga.
. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine Förs. 1827, trol. i samband med giftermålet. Se not fadern. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. 7/8 2001 Ma
Göteborgs bouppteckn.reg.
sid 15719. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern.
20. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Niclas Anders, f 1831, grosshandlare, d 1889. G 1864 m Mary Keiller, f 1824, d 1912.
21. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Dotter:
Mary, f 1865, d 1944. G 1889-96 m godsägaren Carl Gustaf Oldenburg i hans 1:a gifte, f 1866, d 1939.22. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 84. År 1782
Föd. dag 21/1 Dopdag 22/1 Olof
Fadr. Handelsm:n Joh. Otto Oterdahl, Modr. Catharina Christina Jönsson
Msf Hr Johan Carl Böker, Hr Lars Kåhre (Kähre?), Hr Philip Oterdahl
Qsf, Fru N. Törngren, Fru Christina Beckman, född Åman, Jfru Anna Lisa Westerling
Not. död i Göteborg 1782 1/5.23. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860.
24. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, Trol. msf vid Carl Lefflers dop maj 1781. se ant.blocket. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 227. Norra Hamngatan 34 - Köpmansgatan 25
5 roten tomt nr 72 och 6 roten nr 2, 10 kv. Kronobageriet nr 14.
...Omkring 1762 blev handelsman
Jacob Karstedt ägare till detsamma, men han avled skuldsatt före 1781 o fastigheten såldes av hans arvingar på utmätningsauktion samma år till handelsman Johan Otto Oterdahl. Vid dennes död 1786 var det värderat till 4.500 rdr specie. Av Johan Otto Oterdahls sterbhus köpte grosshandlare Gabriel Green år 1801 det gamla trähuset...
. .... (Från landsarkivet i Gbg. Allehanda.), EIIIA:39. Blad 7-10/15
Johan Otto Oterdahl 1801
Summa Inventarier 97949.20.11
Skulder Banco Riksgäld
Joh. A. Oterdahl 2130
Johanna Chr. Oterdahl 2000 558
Jacob Oterdahl 2291.39
Eleonora El. Oterdahl 2191.09
Joh. Otto Oterdahl 3500
Jacob O Howing i 2115
Stockholm med…
Sophia E Howing 2415
Catharina Wetterlings
Bruksgård…. 500
Kjöpmannen A Lamberg 54.38.6
A. Chommel i Varberg 8.10.1
Johan Spindler d.y. 61.47.8
Marschall Christie 551.4
Pettersson & Schultz 225.36
O. Nyberg med… 2235
…
…
Summa på Skulder 8660 22635.18.1
…edligen…
(undertecknat) Hedvig Charlotta Oterdahl
Philip Oterdahl
…
Lars Göök (?)
Joh. A. Oterdahl
Garl Gustaf Oterdahl
Johan Sahlsten
Å Demois. Johanna C. Oterdahls wägnar Andreas Andersson
Å omyndige Jacob Oterdahls wägnar Peter Pettersson
Enkan Hedvig Charlotta Munck
Catharina Christina Jönsson
Philip, Carl Gustaf, Johan Andreas, dottern Johanna Christina
…
Anna Elisabeth Howing, omyndige sonen Jacob 19 år och dottern Eleonora 10 år
Brita Catharina Brink……Oterdahl
…dottern Catharina Margareta Strandberg… John Otto…
Fasta ägodelar
Hus o gård i… 5:te Roten…i 6:e Roten 6000
En…bod…tomt No 26 250
En dito i 10:e Roten No 25 100
Gård …i Norrköping 1500 7850
…Torpa….. 7850
Å Torslanda socken
…….
……. 41333.16
Skärgårdshemman (?) flera st. 1200 3600
Skeppsandelar 4000
Aktier 1774.24
Contante Penningar 2309.11
Jouveler och Guld 136.36
Silver (6,5 sidor) 1818,38
…
Osv
FruntimmersGångkläder (5,5 sid) 105.36.2
Meubler och Husgeråd 2137.33.10
(rum för rum, fast. för fast.)
Porcellaine (15 sid) 344.1
Böcker (11 sid.) 34.1
Kreatur 40
Kärror Redskap 335.18
Diverse Handelswaror 1099.1
Copas
Chokolad
Carduer Tobak
Waror på Andra Orter
Winer 258.8
Winer 6.11
Diverse (20 sid) 234.43
Följande inventarier, Persedlar befinnes på Trankokerierna Cathrineberg och Rörholmen
2173.47.5
På Rörholmen 2065.19.2
På Lerviken 1637.25
På Carlsholmen 2317.16.9
Inventarier på Lösa Ägendomar som befinnes på Sateriet Torpa uti stora Byggningen (44 sid)
381.6.4.
Osv.
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Johan Otto Oterdahl, f 1744 28/2 i Gbg; handlande i Gbg, d där 1801 17/3. - Gift 1:o 1775 20/10 i Gbg med Catarina Christina Jönsson, f omkr 1755 i Gbg, d där 1786 23/9, 31 år gammal; 2:o 1788 3/4 Anna Elisabet Hoving, f 1765 13/2, d i Gbg 1791 25/6, dotter av tobaksfabrikören i Sthm Jacob Hoving och Sara Elisabet Björkman; 3:o 1794 28/9 i Gbg med Brigitta Catarina Brinck, f omkr 1762, d i Gbg 1795 24/4, 33 år gammal; 4:o med Catarina Margareta Strandberg, f omkr 1770, d i Gbg 1799 21/1, 29 år gammal, 5:o med Hedvig Charlotta Munck i hennes första gifte, f 1760, d 1823 29/9. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Johan Otto, d. Johanna Christina, 1 tim. 1778 15/8
" " " handelsman, s Olof 3 mån 1/5 1782
" " " " , dödfödd son 27/10 1784
" " " " , d. Anna Maria 1 år 6 mån 18/12 1784
" " " " , h. Catarina Christina Jönsson 31 år 23/9 1786
" " " " , h. Anna Elisabet Howing, 26 år 25/6 1791
" " " " , d. Birgitta Catarina, 1 dag 23/3 1795
" " " " , h. Birgitta Catarina Brink, 33 år 24/4 1795
" " " " , h. Catarina Margareta Strandberg 29 år 26/1 1799
" " " , g. 57 år 17/3 1801. .... Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, E:1. a/o 1775
Then 1 Oct. i Frölunda för hr Joh. Otto Oterdahl samt jfru Catharina Christina Jönsson. Bägge födde och upf. vid Gust. Nullo etc. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 112. År 1772
30/10 Johan Otto Otterdahl, handlande. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
. enl SSK född 1743, enl. Weibull 1744.25. Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-Stina, Lena och Greta.
... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)
Philip (d 1753), handlande, g m Johanna Christina Böker (d 1786)
Son: Andreas ... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ...En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. Där beskrivs huset som Aron O. bodde i , Ö.Hamng.11. Han tillhörde den gamla Gbgssläkten O....Har ej hittat någon Aron än. Ma. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. ...
Släkten Oterdahl förefanns, efter allt att döma, i Göteobrg redan vid 1600-talets mitt, ehuru släktnamnet antagits först något senare. Ovannämnde Anders och Johan Otto Oterdahl voro bröder, söner till handlanden Filip Oterdahl och Johanna Christina Böker. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s71. År 1718
8/9 Philip Otterdahl, skomakare. Fick borgarskap. .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 265 bil 5. Petter/Philip Otterdahl var en av köparna vid auktionen 1733, när ett skepp kom in. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.26. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se namnet.
27. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.28. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764
Trol. qsf vid Coecila Schales dop apr 1764. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), s. 17: "1772 Enkefru Johanna Christina Otterdahl blir ny ägare (till Särö säteri). Under hennes era uppföres ett flertal byggnader runt säteriet. Enkefru Otterdahl gick ur tiden 1786, men Särö förblev i släktens ägo till 1847."
s 22: " 1787 Osäkerhet råder om arvsskiftet efter Christina Otterdahl. Hennes ogifte sonson handlanden Philip Otterdahl brukar emellertid Särö.". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 35. trollig Qsf till Cecilia Schale, se henne. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl Filip, handelsman, M. Johanna Christina Böker 83 år, 8/1 1786.29. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen.
30. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764. Se vidare anteckn. i blocket. 25/1 04. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 212f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Kristine församling, CI:3 2/4. 1751
19 Aug.
...Hr Joh. Echt... Töchterlein Maria
Gewatten
Hr Andreas Damm Hr Commiss. Grills fru
Hr Carl August Berg Hr Joh. Georg Johanssons fru
Hr Andreas Otterdahl J. Norman
. .... Sören Skarback. (Tre Böcker 1996.), s 258. Vattenledning från Kallebäck till Kungsporten i Gbg...
Till styrelse för ledningsbygget sattes förnäma o betrodda invånare som dir. Martin Törngren o David af Sandeberg, grossh. Hans JOhan Beckman, Anders Ph:son Oterdahl och Bernhad Wohlfart, kopparslagaren Hans Wohlfart, herrarna Henry Greig o Johan Peter Holterman samt överste Wachtmeister, i den mån han var närv. i staden. Magistratens repr. i styrelsen blev bormästare Pettersson o rådman Carl Habicht.... .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Anders, handlande Matsen Dorotea son Niklas 1763 13/5. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Andreas (1726-1804), grosshandlare, g m Dorothea Matzen (1731-1763), se Matzen.
Barn: Johan Philip (1757-1798) handlande
Ingeborg (Inga) (1761-1804), g m landskamreraren i Göteborgs och Bohus län Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830)
Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 868. Matzen
Dorothea (1737- 1763) g m handlanden Andreas Philipsson Otterdahl (1726-1804)
se Oterdahl. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ..En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Av släkten Oterdahl:
Anders Oterdahl, f omkr 1725 i Gbg; handlande o direktör i grönländska komp., d i Gbg 1804 15/6, 79 år gammal.- Gift 1755 28/11 i Gbgs Krist. förs. med Dorotea Matsen, döpt där 1737 1/6, d i Gbg 1763 25/5, dotter av handlanden Miklas Matsen o Ingeborg Schale. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 50. trol msf till Marg. Elis. Björnberg, 1769 20/12, se denna. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, h Dorotea Mattson, 26 år, 25/5 1763
" " , d. Johanna Christina 4 år 9 mån. 11/11 1763
" " ,direktör, M., 79 år 15/6 1804. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.31. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, 1789
Maiius född 9 döpt 11 Jacob
Fadr. Handelsman Joh. Otto Oterdahl Modr. Anna Elisabeth Howing
Msf Handelsman Jacob Jacobsson Howing
" Peter Petersson
" Aron Oterdahl
Qsf Fru Maria Elisabeth Gahm
Fru Elsa Catharina Oterdahl
Jungfru Dorothea Oterdahl
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se art. där i bd 1 o 2 om Oterdahlska huset, sjukhus på Ö Hamng. .... (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), se art. där om Oterdahlska huset på Ö Hamng. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.32. SVAR, Göteborg Gustavi förs., Domkyrkans räkenskaper. .... Kristine församling, se bröllopet. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 110. År 1770
11/5 Friedrich Otterdahl, handlande. .... Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 200. Kungsgatan 25 - Västra Hamngatan 13
2 roten, 37
...
Gunilla Larsdotter ...sålde gården den 15/6 1733 till skeppskapten Christian Wesenberg. Han var född 1681 i Rostock, gick till sjöss 1701, var 1709 i holändsk tjänst och från 1716 svensk kaparkapten. Från 1720 till 1742 var han kofferdikapten. Sedan slog han sig till ro och öppnade bodhandel i Göteborg. Han avled 1766 och hans änka, Elisabeth Dorothea Rolofsson, 1769. Gården övertogs av mågen, handelsman Fredric Oterdahl, som biträtt sin mor och sin äldre bror Anders, innan han själv vann burskap 11/5 1770. <hos honom bodde 1787 svågern, handelsman Caspar Wesenberg (buskap 19/6 1767), samt engelske expediten John Tarras. Caspar Wesenberg förestod i många år faderns handelsrörelse. Fredric Oterdahl figte sig 28/2 1770 (efter svärföräldrarnas död) med Elisabeth Catharina Wesenberg.
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.33. Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 103. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.34. (Läst hos Landsarkivet i Gbg).
35. Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 194. Philip *Einar* Oterdahl. F i Uddevalla 25/2 88 av kapt. Philip Anders O. o. Eva Frögren. Res.off.ex. 09, gymn.dir.ex. 11. Lär i gymn.- o. idrott vod Öundsbergs skola 11-14, t.f. fäktmäst. vid Lunds univ. 15-22, gymn.lär vid Lunds katedralskola 14. Brandchef i Lund fr 22. Kapten. RVO. KFedIntGL. LingJubM. SvgifrfbGM. RGM.GD.
Gift med Hedvig *Eva* Christina Österlund f. i Halmstad 19/8 94, dotter av kapt. Carl Ö. o. h. h. Ulla. Barn: *Jan* Anders, f. 22/6 19, löjtn. vid F 13; Eva *Marianne* f. 17/5 21, gift med kapten Harald Wahlén; *Ingela* Eva Jeanna f. 28/5 24. Förkortningar:
Dim ex = teologisk dimmissionsexamen
FD = fil. doktor
FK = fil. kandidat
G = Göteborg
GL = Göteborgs högre latinläroverk
GR = " " realläroverk
GVR = " västra realskola
GÖR = " östra "
H = " högskola
h = hösttermin
HÅ = Högskolans årsskrift
JF = Juridisk filosofie examen
JPr = " preliminärexamen
JUD = Juris utriusque doktor
JUK = " " kandidat
JUL = " " licentiat
L = Allmänt läroverk
LL = latinläroverk
LUÅ = Lunds universitets årsskrift
MD = medicine doktor
MK = " kand
ML = " lic.
pv = prästvigd
S = studentförening eller Studentkår (efter 18/2 1907)
s = sommersemester (i Tyskl.)
Stud. = studentexamen
TD = teologie doktor
TF = " fil. ex.
TK = " kand.
TL = " lic.
UUÅ = Uppsala univ. årsskrift
v = vårtermin
W = Wintersemester ( i Tyskl)
.... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Einar, f 1888, gymnastikdirektör, kapten, brandchef i Lund, d 1953. G 1918 19/8 m Eva Österlund, f 1894 19/8, gymnastikdirektör (Lund).36. Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 194. Philip Einar Oterdahl. F i Uddevalla 25/2 88 av kapt. Philip Anders O. o. Eva Frögren. Res.off.ex. 09, gymn.dir.ex. 11. Lär i gymn.- o. idrott vod Öundsbergs skola 11-14, t.f. fäktmäst. vid Lunds univ. 15-22, gymn.lär vid Lunds katedralskola 14. Brandchef i Lund fr 22. Kapten. RVO. KFedIntGL. LingJubM. SvgifrfbGM. RGM.GD.
Gift med Hedvig Eva Christina Österlund f. i Halmstad 19/8 94, dotter av kapt. Carl Ö. o. h. h. Ulla. Barn: Jan Anders, f. 22/6 19, löjtn. vid F 13; Eva Marianne f. 17/5 21, gift med kapten Harald Wahlén; Ingela Eva Jeanna f. 28/5 24.37. Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), se namnet.
38. Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1833
Okt 13, döpt NOv 10 Philip Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 30 år
Faddrar: Commerce Rådet o Ridd. Jan Lamberg
Öfverste Lieutn. C. J (S?) Virgin
Herr James Sinclair
Majoren och Ridd. Thom. Clancy
Herr Gustaf Lamberg
Enkefru Ch. Malm
Fru Engström
Fru Marie Bergendahl
Mamsell Hedda Barclay
Mamsell Hedda Ewert
Barnmorska Fru Göteblad
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.39. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern. High
40. Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), se maken.
41. Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), se maken PEO. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Einar, f 1888, gymnastikdirektör, kapten, brandchef i Lund, d 1953. G 1918 19/8 m Eva Österlund, f 1894 19/8, gymnastikdirektör (Lund).
. olika datum på vigsel SSK o Gbgs Högre latinl. stud.42. SVAR, Göteborg Gustavi förs..
43. SVAR, Göteborg Gustavi förs., födda 1833.
44. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
45. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern JO.
46. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.47. Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga.
. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine Förs. 1827, trol. i samband med giftermålet. Se not fadern. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943.48. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern.
49. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98–01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01–35. Förf. – Iqml 54. – Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige
ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde
grundligt känna huvudstaden under sin studietid. Hennes mor var Stockholmsflicka.
Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det
är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av
ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv
varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. På ett fruktbart sätt
stödde hennes pedagogiska och litterära verksamheter varandra. Hon blev förtrogen
med unga flickors problem, både i deras tidlösa beskaffenhet och i sociala och merkantila variationer, och hon kom att skriva en rad böcker både om flickor och för flickor liksom för deras föräldrar och vuxna vänner. Skolflickor (1924) och Min fågel blå och andra flickhistorier (1930) är exempel på detta. Helga Vilhelmina (1933) och två följande böcker med samma huvudperson behandlar en ung flickas länge steniga och svårgångna bildningsväg. Om den sista volymen i trilogin Vårdträdet (1938), där flickan får genomgå vinterkursen på en folkhögskola, deklarerade en erfaren skolman, att det var ”den bästa bok om folkhögskolan, som hittills skrivits i Sverige” (Furuland).
O hade sina erfarenheter dels från många folkhögskolebesök som föreläsare, dels från
en tid som lärarinna vid Åsa folkhögskola i Södermanland.
För att vinna mer utrymme för författarskapet hade O redan på 1920-talet börjat
inskränka sin reguljära undervisning men bevarade å andra sidan också efter den
formliga avgången vissa uppgifter, t ex som talare vid morgonsamlingarna. I en rad serier publicerades delar av denna förkunnelse, som återanvändes av kolleger i andra
skolor och skolformer. I den nu nämnda rollen gjorde O då och då insatser i nationella
format, nämligen via radion. Ett remarkabelt tillfälle inträffade våren 1944, då
hon med stor stränghet brännmärkte aktuella utslag av antisemitism.
Över huvud taget avvisade O obönhörligt alla fascistiska eller motsvarande tendenser,
och en vredgad Protest på vers mot permittenttrafiken inflöt i GHT (12 maj 1943).
Hennes politiska hållning undgick inte att väcka misshag på reaktionärt håll. Däremot
var hennes fromhetstyp knappast utmanande.
Under seminarietiden sökte hon sig gärna till Natanael Beskow (bd 4) och Djursholms kapell. Livet igenom bevarade och förnyade hon intrycken därifrån. I en sen intervju visade hon tveklöst på Beskow som den person som betytt mest för henne, ”därför att han inifrån bestämt sitt förhållande till den övervärldsliga makten och låtit detta styra hela sin livshållning” (Alving, s 239). I arbetet inom det av Beskow ledda Förbundet för kristet samhällsliv tog O livlig del utan att det tycks ha lett till någon spänning i förhållandet till västsvensk kyrkosyn.
O bekände sig till en individualism som hon omfattade på alla områden, pedagogiskt,
politiskt, religiöst. Hon var motsatsen till den utpräglade samfundsmänniskan.
Inte förrän fram emot sekelmitten var hon beredd att gå samman med kväkarna. I
själva verket hade dock redan huvudpersonen i romanen En av oss (1927) fått göra
reda för en stark upplevelse i kväkarnas krets. Det problematiska, skriver O till Emilia Fogelklou i mars 1949, är kristologin. För henne var Kristus den gudsfyllda människan, en uppenbarelse av det gudomliga likaväl som blomman, snöstjärnan, himlens blå, Emilia själv eller Natanael [Beskow], bara så mycket fullständigare än de. Det viktiga var att han inte skymde Gud.
Det mest förtätade uttrycket för O:s gudsförhållande är psalmen O du som ser, o
du som vet vart stackars väsens hemlighet. Den skrevs redan 1909 och lästes först i Vår lösen (1910, nr 12/13) för att omsider införas i psalmboken; i 1986 års psalmbok bär den nr 227. Dess text har visat sig kunna svara till fromhetsbehovet hos vitt skilda människosorter. Vid sidan av visan om Herr Kantarell och andra barnvisor som den helt unga O skapat i förening med Elsa Beskow (bd 4) och Alice Tegnér är O du som ser förmodligen hennes mest bekanta och älskade dikt.
I takt med att O ransonerade den publikkontakt som skolarbetet innebar, blev föreläsandet allt viktigare för henne, och hon var i många år en av Folkbildningsförbundets mest anlitade krafter. Hon erbjöd ett brokigt spektrum av ämnen, somliga med tydlig adress till spinnsidan – inte oväntat var Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelningar ofta arrangörer: Kvinnor i 1937 års psalmbok, Från Birgitta till Elsa Beskow – svensk kvinnogärning genom tiderna. Andra ämnesval gav frappanta aspekter på traditionella teman: Hur diktarna se på barndomen,
Vapensmeden – en bok om humanitet och skönhetsglädje. En tredje grupp
tillhörde den mission i själsläkedomens tjänst som O ville fullgöra var hon drog
fram: Är jag sämre än andra? Mindervärdeskänslor och hur de skötas, Behöva vi
vara rädda för ålderdomen?
Frågan om ålderdomen ställde O också i en essaybok 1960 som hon med all rätt kallade Från en utsiktspunkt: hon hade just fyllt 80. Vid sidan av existentiella betraktelser rymmer denna bok också en rad enkla praktiska råd, t ex diverse knep för att parera den fatala glömska som hör åldrandet till.
Det är en handfast, opretentiös levnadskonst av samma sunda naturlighet som tidigare många av de råd hon riktade till unga flickor.
Nära föredragen såsom bildningsinstrument står de skrifter O ägnade kulturgestalter
som Bremer, Andersen, Topelius, Lagerlöf och Elkan. De två sistnämnda intar
den särställningen att O varit nära bekant med båda och kan tillföra bilderna många
personligt upplevda drag. Sålunda hade Selma Lagerlöf inbjudit O att tillbringa några
månader av det andra krigsåret (1915) på Mårbacka vilket betydde både en lättnad i
skoltjänsten och en mäktig litterär stimulans.
Den sakrika uppsatsen om Sophie Elkan (bd 13) i OoB 1922 är betydelsefull
såsom den första karakteristiken i större skala av hennes person. Den tillvann sig bl a
Selma Lagerlöfs stora uppskattning. Fredrika Bremer-boken (1950) vilar på ett med
klokhet och finess verkställt urval av litterärt effektiva Bremer-texter.
I de fiktiva gestaltningarna liksom i de otaliga skrifter som syftade till uppbyggelse
eller levnadsklok rådgivning fann O vägen till vitt skilda mottagare. I sagorna och sagospelen vandrade hon oförfärat i Topelius’ spår och talade till de helt små. Åtskillig mognad skall däremot till för att rätt skatta ett mäktigt moraliskt romanverk som Inger Skram (1919). Där tar hon både i miljö- och människoskildring de största greppen, då hon följer den tappra fiskardottern längs hennes av grymma prövningar och besvikelser kantade levnadsväg. Efter långt slit och många vanskliga val har Inger äntligen nått den grad av självförverkligande, med vilken hon kan känna sig tillfreds: Hon förestår en välskött, av alla gäster uppskattad matservering.
Då rasar det hela samman till följd av sjukdom och mannens oduglighet och bedrägliga
dubbelspel. Allt värre olyckor hopas över henne, hon förlorar allt, också barnen,
men hon pånyttföds och fördjupas i sin kristna tro, och innan den utfattiga och
utslitna gumman dör har hon blivit en källa till glädje och tacksamhet för alla omkring
sig. – Det står klart att denna roman är alltför stort upplagd, utan sinne för den
episka ekonomin. O nödgades tillgripa en rad brådstörtade nödlösningar och därtill
störande förändringar i berättelsens själva skala. Mycket i boken har dock bevarat en
gripande storhet, och det finns också isolerade enskildheter, ibland långt ute i periferin, som gör ett starkt och levande intryck.
Det är sålunda inte överraskande att O på det hela taget haft större framgång med vad
hon presterat i den alltid väl skrivna novellens hanterliga format, i samlingar som
Brittsommar (1922), Lavendel och salivia (1929) och Möten på vägen (1934). Många
av de skildrade kvinnoödena, kanske om besvikelser som vänts i glädjerikt positivt
handlande, kanske om långvariga missförstånd som klarats upp – bara alltför sent!
— eller kanske om mäns obegripliga blindhet för egen och andras hotande ofärd eller
för den lycka som funnits att möta runt hörnet, många av dessa stillsamma öden är
gestaltade med en betydande psykologisk insikt.
O:s arkiv, delvis hårt gallrat, i GUB; brev till O även i KB. – Brev från O i GUB (bl a till O Nystedt o H Söderhjelm samt många till Emilia Fogelklou-Norlind), KB (bl a till Mia Leche Löfgren o Lydia Wahlström samt många till Sophie Elkan), LUB o i UUB (bl a till Elsa o Natanael Beskow).
Tryckta arbeten: Solhult. Sthlm 1901, 46 s. – Till vård flickor. Sthlm 1904. 20 s. 2., omarb uppl 1908. 18 s. 3. d:o 1921. 15 s. Övers: Tytöille, Porvoo 1905, 23 s. – Blommornas bok. Visor. Sthlm 1905. 4:o. (30) s. [2. uppl ej tr.] 3.–4. uppl
1914, 1920. 30 s. [Nya utg] 1932. 30 s. (Barnens stora julkalender [omsl].) 1943. (30) s. 1948, 1955, 1962, 1973, 1976. 28 s. Övers: Blomsternes Bog, Kristiania og Khvn (tr Sthlm) 1914, 4:o, 30 s; Bloemenliedjes ... vrij vertaald ..., Utrechtecht 1941, 21 s; Blomstenes bok, Oslo 1991, 4:o, 28 s. – Det röda huset. Sthlm 1907. 218 s. (Fr. Skoglunds ungdomsböcker, 1.) 2. [omsl: 3.] uppl: ... huset, Berättelse. 1919. 191 s. [Ej i serie.] 4. uppl Sthlm (tr Hfors) 1922. 197 s. 5.–6. uppl Sthlm 1925, 1934. 187 s. 7. uppl Upps 1949. 207 s. (De klassiska ungdomsböckerna [pärmtitel].) Övers: Das rote Haus, Zürich 1945, 222 s. – Svenska lekar. [Omsl.] Gbg 1907. Tv-8:o. (10) bl. – Otto Salomon och Nääs (OoB, årg 18, 1909, Sthlm, 4:o, s 525–535). – Sagor och visor. Upps 1910. 95 s. (Biblioteket Sveriges vår, 4.) 2. uppl s å. [Ny utg] 1920. 118 s. – Dags visor ... Musik av A Tegnér. Sthlm 1911. Tv-8:o. 54 s. – Per och Lisa hos fiskarne. En saga ... Gbg 1912. Tv-8:o. 16 bl. – Hur vi skapa ett hem. Föredrag vid Bjärka-Säby- -mötet. [Upps, tr] Linköping 1912. 22 s. ([Omsl:] Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 10.) 2.–3. uppl: hem. Upps 1916. 20 s. 4. uppl Sthlm 1918. 5.–6. uppl 1920, 1928. 16 s. Övers: Hvorledes vi skaber et Hjem, Aarhus 1920, 29 s. – Ett gammalt borgarhem. Berättelse för ungdom. Sthlm 1913. 392 s. 2. uppl 1914. 3.–6. Uppl: ... Berättelse. 1918, 1918, 1920, 1920. 342 s. 7. uppl 1926. 344 s. 8. Uppl Upps 1950. 303 s.
[Förk utg] Sthlm 1963, 190 s. (De klassiska ungdomsböckerna, 107.) 1985. 157 s. (De bästa ungdomsböckerna.) Övers: Et gammelt Borgerhjem, Khvn & Kristiania (tr Khvn) 1915, 288 s, 2. udg Khvn 1928; Oslo 1928, 294 s; De familie Kruse, Amsterdam 1928, 341 s; Das Lehnsgut Gottes, Konstanz 1959, 287 s, Neue Aufl 1960. – En liten prinsessa. Sju visor ... tonsatta av H Bedinger. Upps [1915]. Tv-8:o, 15 s. 2.–3. uppl
1928, 1939. – Några dikter. Gbg 1915. 86 s. 2. uppl 1917. 3. utvidg uppl 1918. 174 S. 4.–6. uppl: Dikter. 1919, 1921, 1924. 112 s. 7. uppl 1929. 128 s. 8. tillök uppl Sthlm 1942. 136 s. 9. d:o Upps 1952. 140 s. – Snövit och de sju dvärgarne. Sagospel i fyra äventyr. Sthlm 1915. 30 s. – Trollspöet. Sagor, Sthlm 1915. 157 s. 2. uppl 1921. 156 s. – Backsippor. Sagor. Sthlm 1917. 124 s. 2. uppl 1925. – Den lilla drottningen. En
hist i åtta små kapitel. Upps 1917. 47 s. ([Omsl:] Sveriges vår, tilläggsh 3, 1917.) [Även med omsl:] 1918. (Biblioteket Sveriges vår, 19.) 2.–4. uppl 1920, 1926, 1931. 64 s. 5. Uppl 1944. 62 s. 6. uppl 1951. 57 s. Övers: Pikku kuningatar, Porvoo 1922, 56 s; Den lille Dronning, Khvn 1923, 78 s; Litla drottningin, Reykjavik 1929, 102 s; Die
kleine Königin, Neumünster 1933, 64 s, Stuttgart [1953], 62 s (Sonne und Regen im Kinderland, Bd 75); Ruth, de kleine koningin, Amsterdam [1934], 2.–3. druk [1934?, 1935], 4.–6. druk [1935, 1937, 1947], 54 s (De uilenreeks no 6); Den lille
dronningen, Oslo 1935, 82 s, 1941, 77 s. – ”Saliga äro de renhjärtade”! Föredrag hållet på Fogelstad vid kvinnliga student- o gymnasistmötet ... 1918. Sthlm 1918. 22 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 36,) 2. uppl 1919. – ”Den signade
dag”. Morgonstunder med skolungdom. [1. saml.] Upps 1918. 147 s. 2. uppl: Den 1919.
155 s. 3. uppl 1920. 127 s. 4. [titel]uppl s å. 5. uppl 1927. Övers: Den signede Dag, Khvn 1930, 176 s [tillägg ur Vardagsvägar 1921]; De gezegende dag, Amsterdam 1931, 245 s. – Inger Skram. Roman. Upps 1919. 399 s. 2. uppl s å. 3.–5. uppl 1920. 6. uppl 1923. 7. uppl 1932. 367 s. Ny utg sthlm 1963. 262 s. (Profilböckerna [skyddsomsl].)
Övers: Khvn 1921, 415 s; Amsterdam 1926, 316 s, 2.–3. druk 1926?, 1927, 4.–8. druk 1930– 32, 9.–10. druk 1938, 1941, 11. druk 1948, 249 s; Heilbronn 1939, 291 s, 2.–3. Aufl 1940, 4.–5. Aufl 1941, 1949, 6. Aufl 1954, 296 s, [nya uppl] 1960, 1963, 320 s. – Innerlighet. På gymnasistaftnar i Stockholm och Uppsala v. t. 1918. Sthlm 1919. 16 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 38.) 2. uppl 1920. – Lille bror Staffan.
Sagor o berättelser. Sthlm 1920. 125 s. 2. uppl 1927. 127 s. Härur övers: Het verlangen om mensch te worden, Amsterdam 1932, 15 s. – Kungariket (Barnbiblioteket Saga . . . , 79. EugenieBeskow m fl, Guldbockarna och andra sagor, Sthlm 1920, s 36–62; 2. uppl 1925, s 35–60; 3. uppl 1944, s 36–62). – Mors dag (sista söndagen i maj). Upps 1921. 16 s. 2.–5. uppl s å. – Vardagsvägar. Morgonstunder med skolungdom. [2. saml.] Upps 1921. 144 s. 2.–3. uppl 1921, 1922. – Den bergtagnas dotter. Sagor. Sthlm 1922.
143 s. – Brittsommar. Noveller. Upps 1922. 248 s. 2.–4. uppl s å. 5. uppl 1923. Härur övers: Late zomer, Amsterdam 1936, 132 s. – Om Sophie Elkan. Några personliga intryck (OoB, 31, 1922, s 353–364). – Inför livet. Sthlm 1923. 7 s. – Mors dag. Samtal mellan okända. Upps 1924. 31 s. – Trädet som växer. Morgonstunder med skolungdom,
[3. saml.] Upps 1924. 150 s. Övers: Treet som vokser, Oslo 1926, 159 s, 2. opl s å. –
Skolflickor. En bilderbok. Upps 1924. 323 s. 2.– 5. uppl s å. 6.–7. uppl 1925, 1929. 8.–10. uppl 1947, 1950, 1959. 264 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Jonge levens, Amsterdam 1932, 287 s; Die weisse Azalee, Stuttgart 1956, 191 s; Vingene proves, Oslo 1957, 140 s. – Det innersta i julen. Sthlm 1925. [Omsl.] 8 s. [I konvolut
med titel: Vid julgranen 1925.] – Lövängen. Upps 1926, 109 s. 2. Uppl 1936. 3. uppl 1948. 104 s. Övers: Der Eschenhof, Stuttgart 1927, 159 s [utökad]; Het huis met de rozenhaag, Amsterdam 1927?, 116 s, 2. druk 1935, [ny tr] 1937; Reisen til Løvengen, Aarhus 1929, 106 s; Anne- Marie ou le paradis de grand’-mère, Paris 1931, 88 s; Lövengen, Oslo 1934, 116 s, [2. opl] 1941, 93 s. – En av oss. Upps 1927. 250 s. 2.–5. uppl s å. [Ny utg] Sthlm 1939. 196 s. ([Omsl:] Hemmets böcker, 7.) Övers: En af os, Khvn 1929, 226 s; Een uit velen, Amsterdam 1929, 261 s; Oslo 1938, 139 s; Einer wartet immer auf dich, Konstanz 1954, 193 s. – Prinsessorna och narren. Sagor. Sthlm 1927. 118 s. – Grekiska sagor. Sthlm 1927. 193 s. 2.–3. tr 1929, 1932. 2., översedda
uppl 1939. 2.–5. tr 1944, 1949, 1953, 1957. – De fem pärlorna (Barnbiblioteket Saga,
118. J O m fl, Månbarnen och andra sagor, Sthlm 1927, s 3–16). – Vår vän Maja Stina. Utg av Svenska sparbanksföreningens avd. för sparpropaganda. Gbg 1928. 32 s. – Vårsådd. Morgonstunder med skolungdom. Fjärde saml. Upps 1928. 137 s. 2. uppl 1929. – Första början. Läsebok för första skolåret. Sthlm 1928. 239 s. 2.–3. uppl 1930, 1932. 4., oförändruppl 1934. 5. d:o 1936. 2.–4. tr 1939, 1944, 1947. – Lavendel och salivia. Upps 1929. 268 s. 2.–3. uppl s å. 4. uppl 1930. – Ditt ansvar som kvinna. Ett ord till unga flicker. [Omsl.] Sthlm 1929. 8 s. [Nya tr] 1929–30. 7.[!] uppl [omsl] 1931. 8.–9.
uppl 1932. 10.–21. uppl 1933, 1935, 1936, 1937, 1939, 1942, 1943, 1945, 1947, 1949, 1952, 1953. 22.–24. (1.–3. illustr) uppl 1957, 1958, 1962. 21 s. Rysk övers: Tvoja otvetstvennost’ [omsl], Hfors (tr Narva) 1932, 8 s. – Skolkamrater.
Läsebok för andra skolåret. Sthlm 1929. 299 s. 2. uppl 1931. 303 s. 2.–4. tr 1934, 1936 [tr 1937], 1943. 3. uppl 1948. – Min fågel blå och andra flickhistorier samt ett sagospel. Sthlm 1930. 264 s. Förk övers: Den blå fuglen, Oslo 1931, 162 s. – Allmänna hjälpföreningens julbrev. Julen 1930. [Gbg 1930.] 4:o. (3) s. – Legender och sagor. Sthlm 1931. 184 s. – ”Ute blåser sommarvind ---” En hist berättad för ungdom.
Upps 1932. 356 s. 2.–3. uppl s å. (Hemmets bibliotek [omsl].) 4. uppl 1939. 274 s. (Ibid.) [Ny utg] 1956. 239 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Buiten waait de zomerwind, Amsterdam 1934, 269 s, 2. druk 1935, 4. druk 1950, 233 s; Draussen weht Sommerwind, Heilbronn 1949, 256 s, [ny uppl] 1958, 207 s. – Dorotea fick sin
examen --- (C. G. Ekman m fl, Med två tomma händer, personbiogr Skildringar, Sthlm 1932, s 17–28). – ”Jag ser hans spår ---” Morgonstunder med skolungdom. Femte saml. Upps 1933. 132 s. – Helga Vilhelmina. Upps 1933. 194 s. 2.–3. uppl 1933, 1934. 4. uppl 1939. 183 s. 4.[!] uppl 1948. 191 s. 6. uppl 1960. 169 s. (De klassiska
ungdomsböckerna.) Ny utg Sthlm 1984. 184 s. (Klassiska barnböcker från Liber [pärmtitel].) Storstilsutg 1991. 223 s. (Storstilsbiblioteket 136 [pärm].) Övers: Oslo 1934, 155 s; Helga Wilhelmina, Amsterdam 1937, 217 s; Stuttgart 1940, 159 s, [nya tr] 1942, 1950, 1953, Hannover 1959, 179 s, Gekürzte Ausgabe Wuppertal 1968, 125 s
(Kleine R. Brockhaus-Bücherei. Nr. 64). – Ilskebyttan och andra barnsagor. Sthlm 1933. 209 s. Förk övers: Vom kleinen Zornnickel, Stuttgart 1951, 118 s, 2. Aufl Hannover 1957. – De sjungande löven. Ett sångspel med musik av O Lindberg. Sthlm [1933]. 8 s. – Möten på vägen och andra berättelser. Upps 1934. 288 s. 2.–4. uppl s å. – Stepan Vasiljevitsch’ julafton (Nu är det Jul igen, en saml julberättelser, sammanställd
av J O, Sthlm 1935, s 29–40), — Världen växer. Upps 1936. 249 s. 2.–3. uppl s å. [4. uppl före 1939, okänd.] 5. uppl: Världen växer för Helga Vilhelmina. Upps [1961]. 184 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: De wereld groeit, Amsterdam 1938, 237 s; Die Welt wird weit, Stuttgart 1949, 242 s. – Vårdträdet. Upps 1938. 363 s. [Ny
tr] 1939. [Förk utg] Ut i livet, Helga Vilhelmina. Sthlm 1962. 189 s. (Ibid.) Övers: Et Vaarbrud, Khvn 1943, 354 s; Helga Wilhelmina und ihre Kameraden, Hannover 1958, 204 s. – Elin(Barnbiblioteket Saga, 182. D Fallström m fl, Lyckogrisen. Berättelser, verser o ramsor, Sthlm 1938, s 16–18; dikt). – ”Jag hör hans röst ---”.
Morgonstunder med skolungdom. Sjätte saml. Upps 1939. 197 s. – Vad är lycka [text] (A Ahlberg m fl, Vad är lycka? Fjorton vittnesbörd . . . , Sthlm 1939, s 53–56). – Birgitta skriver till sin gudmor och får svar (Febe. En julhälsning från de sv diakonissanstalterna, årg 54, 1940, Sthlm, s 112–123; även sep, 14 s). – Fågel vinglös. Upps 1941. 327 s. Övers: Fugl Vingeløs, Khvn 1942, 213 s; Vleugellam, Amsterdam 1943, 187 s; Vogel ohne Schwingen, Bern [1945], 327 s, Konstanz 1955, 307 s. – Min lilla bönbok. En skolflickas samtal med Gud. Sthlm 1943. 126 s. 2.–6. uppl 1943, 1945, 1949, 1953, 1956. 7.–9. uppl 1959, 1962, 1966. 124 s. Övers: Min første Andagtsbog,
Khvn 1944, 124 s, 3. opl [1961]; Min lille bønnebok, Oslo 1946, 126 s. – 1861 H.L.S 1943. Prolog vid Högre lärarinneseminariets avslutningshögtidlighet i Blå hallen, stadshuset, d 7 juni 1943, Sthlm 1943. 11 s. [Dikt.] – De sjungande löven. Sagospel för stora barn o små. Upps 1944. 173 s. – Korta brev till min vän Birgitta. En
konfirmationsgåva. Upps 1945. 161 s. 2.–3. uppl: ... Birgitta. 1945, 1948. 4.–5. uppl 1952, 1957. 10 s. Övers: Ungdoms lyse vår, en gavebog, Khvn 1949, 4:o, 124 s; Briefe an Brigitte, Konstanz 1955, 117 s, 1 pl, Neue Aufl 1958. – Jag lyfter mina händer. En bönbok för dem som harsvårt att bedja. Sthlm 1946. 128 s. 2. uppl 1947. 3.–4. uppl: ... En liten bok för enskild andakt. 1957, 1969. Övers: Gebedenboek, Lochem [1956], 138 s. – Joakim, den lille urmakaren. Gamla sagor i ny dräkt. Upps 1946. 149 s. 2. uppl
1947. Förk övers: Verborgene Schätze, Konstanz 1956, 85 s (Konstanzer Jugendbücher, Bd 40). – Vår flicka - eller hennes? Sthlm 1946. 15 s. – Blåklint i rågen. Saml barnvisor, Upps 1947. 164 s, 4 pl-bl. – Ständig sökare (Min mor, ny saml, fyrtiosju sv män o kvinnor om sina mödrar under red av I Oljelund, Upps 1947, s 201–207; 2. uppl s å). – Herrgårdsflickan som blev världsberömd. Selma Lagerlöf. Sthlm 1948. 123 s. (Deras
liv blev bragd, 12.) 2.–3. uppl 1948, 1949. Övers: Das Erlebnis von Mårbacka . . . , Stuttgart 1953, 112 s, 1 pl-bl. – Bukett i november. Upps 1949. 233 s. 2. uppl s å. Övers: Bouquet in de herfst, Amsterdam 1950, 155 s. – Dikter. Tillägnade Rädda barnen. [Omsl.] Upps 1950. (7) s. – Hon älskade människorna. Fredrika Bremer. Sthlm 1950. 125 s. (Deras liv blev bragd, 20.) – Flykt från verkligheten. Sthlm 1951. 191 s. – En
riddare red fram. Upps 1952. 183 s. – Ett enkelt Credo (Möte med Gud, huvudred: J Björkhem, I Beije, Sthlm 1952, 4:o, s 409–414). – Dansa, min visa! Upps 1954. 4:o. 62 s. – Blick tillbaka (Julboken till församlingarna i Göteborgs stift, årg 28, 1954, Gbg, s 131–135). – Hans mammas fingerborg och andra småbarnsagor. Upps 1955. 158 s. – Skomakarpojken från Odense. H. C. Andersens hist berättad för ungdom. Upps
1955. 174 s, 1 pl-bl. Övers: Der Schustersohn aus Odense, Konstanz 1956, 171 s. – Ska vi spela teater? Upps 1956. 120 s. – En läsande flickunge. En nyårshälsning från Ericssons bokhandel. Ljusdal [19]56, 10 s. [Även:] ... från Bokcentralen. Sthlm 1956. – De fem pärlorna och andra sagor. Upps 1957. 176 s. – Kajsa reser till Solköping.
Sthlm 1958. 119 s. 2. uppl 1959. Övers: Kajas erste Reise, Hannover 1960, 78 s; Dorte
rejser til Solkøbing, [Khvn] 1962, 79 s; April adventure, New York 1962, 125 s, London 1963, V, 121 s. – Selma Lagerlöf. Skildrad för, ungt folk o andra. Sthlm 1958. 147 s, 2 pl-bl. Övers: [Oslo, tr] Gjövik 1958, 193 s; Khvn 1959, 147 s. – Tidiga vårdagar. Morgonstunder med skolungdom. Sjunde saml. Upps 1958. 187 s. – Något om Selma Lagerlöfs judiska kontakter (Judisk tidskrift, årg 31, 1958, Sthlm, s 250–258). – Kajsa
och nyckelbarnet. Sthlm 1959. 116 s. Övers: Kaja und das Schlüsselkind, Hannover 1961, 78 s; Dorte og nøglebarnet, Khvn 1963, 85 s; Tina and the latchkey child, New York 1963, 127 s, London 1964, V, 119 s. – Lyckofåglarna. Valda noveller. Upps 1959. 202 s. – Något om mitt förhållande till mina barn- och ungdomsböcker (Skolbiblioteket, årg. 5, 1959, Lund, s 108 f). – Från en utsiktspunkt. Sthlm 1960. 167 s. 2.–8. Uppl 1960, 1960, 1961, 1961, 1962, 1964, 1968. Övers: Freundschaft mit dem Alter, Heilbronn 1961, 171 s; Roser i desember, Oslo 1962, 148 s. – Till min kära dotterdotter - om jag hade någon . . . urval ur ... äldre böcker Upps 1961. 156 s. – Kajsa, Annika och Toni. Sthlm 1961, 132 s. Övers: Kaja im Sommerhaus, Hannover 1963, 76 s; Island summer, New York 1964, 128 s. – Franciskus, Guds lille spelman. Sthlm 1963.
22 s. (Tills med K Beckman, teckningar.) – Albert Schweitzer, pojken, som inte kunde döda. Sthlm 1965. 21 s. (D:o.) Övers: Albert Schweitzer, Minneapolis, Minnesota (tr Sthlm) 1967, s 23 s. – Övers ur flera arb ovan eller ej identifierade: Vertellingen uit Zweden, Amsterdam 1923; Ringen og Riget, Eventyr og Historier, Khvn 1926, 70
s; Noveller, Aarhus 1930, 226 s; Skattevogteren og andre Historier, Khvn 1930, 153 s; Midwintersproken, Amsterdam [1923], 4:o, 153 s; Maria’s kerstwandeling, Amsterdam 1934, 14 s; Het kind uit de diepte, Amsterdam [1936], 2. druk [1938], 50 s (De uilenreeks, 26); Elfen und Trolle, Nurnberg 1951, 229 s (Flamingo-Bücherei für die
Jugend, Bd 5); Der Weihnachtsabend, Konstanz 1957, 16 s (Welhnachtsgeschichten, H 4), [Ny uppl] 1961; Die Adonisröschen, Konstanz 1958, 23 s (Für müde Augen, Nr 25); Heilige Nacht, een nieuwe bundel kerstverhalen, ’s Gravenhage [1965] (tills med S Lagerlöf, W Brandt m fl). Översatt: H Voigt-Diederichs, Fyra små troll, Gbg 1909, 170 s (Miniatyrböcker 2). Utgivit: H. C. Andersen, Udvalgte Eventyr. Med inl o ordlista. Lund 1917. 75 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening.) [2. tr] 1922. [3. tr] 1925. 76 s. (Ibid, [omsl:] 7.) [4. tr] 1931. 75 s. [5. tr] 1935. 76 s. 6.–7. tr 1941, 1948. 2. uppl
1955. 83 s. [Ny tr] 1963. (Ibid, 7.) 3. uppl 1969. 84 s. (Skrifter utg av Svensklärarföreningen, 7.)
– Saga och sanning. Läsning för sv gossar o flicker. D 1–5 (Fjärde-Åttonde skolåret). Sthlm 1918–25. (Tills med H Celander.) 1. 1918. 304 s. 2.–3. uppl 1922, 1925. 4.–5. uppl 1927, 1929. 324 s. 2. 1918. 306 s. 2.–5. uppl 1922, 1924, 1926, 1928. 6. uppl 1931. 262 s. 3. 1921. 388 s. 2.–4. uppl 1924, 1927, 1929. 4. 1923. 302 s. 2.–3. uppl 1927, 1930.5. 1925. 256 s. 2. uppl 1930. Enligt realskolans nya kursplaner omarb
uppl: D 1–4. 1931–35. [Motsv resp 1–2, 3, 4 o 5.] 1. 1931. 399 s. 2. oförändr uppl 1936. 2. tr 1947. 2. 1931. 416 s. 2. uppl 1935. 2. tr 1947. 3. 1931. 312 s. 2. uppl 1938. 304 s. 4. 1935. 206 s. Parallelluppl för kommunala mellanskolor o högre folkskolor. D 1–2, 3. Sthlm 1924. 285, 254 s. 2. uppl 1929–30. – Småbarnens bibel. Upps 1925. 110 s. – Från skilda håll. Bredvidläsningsbok för andra skolåret. Sthlm 1930. 196 s. 2.
uppl: ... för småskolan. 1932. 3.–4. oförändr uppl 1936 [utg 1937], 1944. – Nordisk läsning. Sthlm 1931. 148 s. (Tills med H Celander.) – Vers och prosa från Bellman till våra dagar. Läsebok för realskolans högsta stadium. Sthlm 1932. 239 s. (D:o.) – Nu är det jul igen. En saml julberättelser, sammanställd. Sthlm 1935. 266 s. — Levande låga. Ur Fredrika Bremers brev o skrifter. Urval o kommentarer. Upps 1951. 327 s,
1 pl-bl. – Z Topelius, Sampo Lappelill och andra berättelser ur Läsning för barn. Urval o bearbetn. sthlm 1959. 143 s. (Regnbågsböckerna [pärmtit].) Övers: ... og andre fortellinger fra . . . Oslo 1960. 141 s. – Dens, Valters äventyr och Sthlm 1960. 140 s. (D:o.) Övers: ... eventyr og Oslo 1961. 136 s. – Dens, Prinsessan Lindagull och . . .
Sthlm 1961. 145 s. (D:o.) – Dens, Den röda stugan och andra lekar och sagospel ur ... Sthlm 1962. 147 s. (D:o.)
Källor o litt: B Alving, Bang. Profiler (1983);
Corinna [G Bolin], En kämpande idealist (SvD 28
juli 1965); M Lindqvist, Människor (1983); O
Lövgren, Psalm- o sånglex (1964); L Wahlström,
Trotsig o försagd (1949).
Staffan Björck
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98-01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01-35. Förf. Iqml 54. Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde grundligt känna huvudstaden under sin studietid.
Hennes mor var Stockholmsflicka. Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. ... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Jeanna Louise, f 1879, författarinna, d 1965.50. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Maria Christina, f 1882, d 1955.
51. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Andrea Elisabeth (Lisa), f 1884, d 1965.
52. Joh. Ohlander (Personhistoriskaa notiser i samband med Göteborgs stads 300-årsjubileum. Wettergren & Kerbers förlag. Tryckt 1925.), sid 283. Ingrid Charlotta Oterdahl. Född i Uddevalla 8/3 86. Föräldrar: Kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadskåren Philip Anders Oterdahl och Eva Frögren. - Genomgått 8-klassig flickskola. Ett års kurs i Slöjdföreningens skola, ett år vid Valands målarskola. Gymnastikfirektörsexamen vid gymnastiska centralinst. Lekkurs å Nääs 07. Vik. gymn.-lärarinna i G. ht 09, timlärarinna ht 10-vt 13 och vt 15-vt 18. ord. fråm ht 18. Assistent vid The Dublin Swedish Institute for Gymnstic and Sloyd, Irland ht 08-vt 09. - Assistent vid gymnastikinst. i Marstrand somrarna 08 lch 09, vid sådant inst. i La Baule, Frankrike, sommaren 13.
53. Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 194. Philip *Einar* Oterdahl. F i Uddevalla 25/2 88 av kapt. Philip Anders O. o. Eva Frögren. Res.off.ex. 09, gymn.dir.ex. 11. Lär i gymn.- o. idrott vod Öundsbergs skola 11-14, t.f. fäktmäst. vid Lunds univ. 15-22, gymn.lär vid Lunds katedralskola 14. Brandchef i Lund fr 22. Kapten. RVO. KFedIntGL. LingJubM. SvgifrfbGM. RGM.GD.
Gift med Hedvig *Eva* Christina Österlund f. i Halmstad 19/8 94, dotter av kapt. Carl Ö. o. h. h. Ulla. Barn: *Jan* Anders, f. 22/6 19, löjtn. vid F 13; Eva *Marianne* f. 17/5 21, gift med kapten Harald Wahlén; *Ingela* Eva Jeanna f. 28/5 24. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Einar, f 1888, gymnastikdirektör, kapten, brandchef i Lund, d 1953. G 1918 19/8 m Eva Österlund, f 1894 19/8, gymnastikdirektör (Lund).54. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, genline.
55. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, genline. 1798
October född 7 döpt 9
Fadr. angafs Herr N. Oterdal. Modr. Maria Christina Bolin. 24 år. Wilhelm
Msf Handelsman Niclas Björnberg
Handelsman Anders Schale
Handelsman Carl Brunström
Qsf Fru Anna Margar. Ödman
Fru Gustava Tengberg
Jfr Margareta Tengberg.56. Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 209 del 1. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827)
Son: Anders... .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Niklas, herr Åkerman, Charlotta Anders 1803 12/2
Oterdahl, Niklas, handlande Åkerman, Charlotta Charlotta Amalia 1804 18/9
Oterdahl, Niklas, grosshandlare, Åkerman, Charlotta dödfödd son 1824 7/8. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), 29. Här hvilar
Herr Niklas Oterdahls
kära maka
född Charlotta Åkerman
död den 28 Mars 1827, 45 år gammal.
samt dess dotter
Charlotta Amalia Fröding
född Oterdahl
död den 221 Mars 1829
24 1/2 år gammal. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 32. År 1763
Niclas. Födelsedag 13/5 Dopdag 15/5
Fadr. Handelsman Hr And. Otterdahl, Modren Dorothea Mattsen.
Msf. Herr Carl Habicht, Hr Johan Carl Böcker, Hr Johan Henr. Damm
Qsf. Fru Rådmanskan Lona Ekman, född Wiljamsson, Fru Eleonora Lundwall, född Bratt, Demoiselle Sophia Lamberg.
Grosshandlare i Gbg. död 1844 1/1. Gift 1799 25/10 i Gbg med Charlotta Åkerman. Se 1782 11/4. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Niclas, grossh., dödfödd son, 1824 7/8
" , h, Charlotta Åkerman 45 år 28/3 1827
" brukspatron, 80 år 7 mån 18 dagar, 1844 1/1. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 17. 1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen, som därför efter reparation flyttade in i domprostgården.
Denna var ett större trähus med 33 fönster. Domprosthuset låg vid Kungsgatan nära Domkyrkan. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 145. År 1804
19/12 Niclas Oterdahl, handlande. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Genline. 1763
Maii född 13 döpt 15 Niclas
Fadren Hr Handelsman And. Oterdahl, Madam Dorothea Mattssen
Msf Herr Carl Habicht
Herr Johan Carl Böcker
Herr Johan Henr. Damm
Qsf Fru Rådmanskan Lona Ekman, född Willjamsson
Fru Eleonora Lundwall, f. Bratt
Demois. Sophia Lamberg. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., personfört. Oterdahl, Niclas ... Grosshand. 55 1763 + död 1827 28/5
+ hustru Charlotta Åkerman 36 1782 april 10
sonen Anders 1803 oct (?) 12
dottern Ch. Amalia 1804 sept 18
Gift med A. .rading (? sonen g.m.?)
död 1829
Oterdahl M. Ch.
Åkerman M.Ch. enkefru 62 död 1821. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.57. SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1836
april 19, döpt april 31 Wilhelmina
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 33 år
Faddrar: Grosshandl. Thomas Kennedy
Grosshandl. I. G. Rehnborg
Vinhandl. Rudolph Kock
Handelsbokhåll. Charles Dickson
Fru Jeanna Åkerman
Fru Marie Lundgren
Mamsell Amalia Åkerman
Mamsell Adolphina Brolin
Barnmorska Fru Hansson
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Wilhelmina (Toppa), f 1836, d 1851.58. Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.
59. C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Olaus Andreae Otterdahl
Lundby o Tuve
Namnet taget efter Otterhällan där han föddes 2/1 1653. Fadern var skomakarålderman. Modern Anna Greta Schipping. Genomgick Göteborgs skola o gymnasium. Stud. i Upsala 1670. Mag. förmodl. i Åbo. Gynnades av Carlberg, som, vorden biskop, utsåg honom till lektor i grek. i Gbg. Brevet kom honom tillhanda dagen innan han skulle resa till England som informator. Han skaffade då en annan informator i sitt ställe o for till Gbg 1680. Lektor vid gymn. 1682 o 86. Andre teol. lektor 1687 o prebende kh här. 1694 nämnes han i konsistoriet som en ”lärd man, härlig prädikant”. Föreslagen till Örby kallades han ”en höglärd o nitälskande ordningsman”. Kh i Slättåkra 1700. Död 1710. G m Maria Starkera, som dog 1720, 77 år. Barn: Philip, kh i Drängsered, Anders, häradsskrivare, Catharina g m kh Magirus i Slättåkra.
.60. Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1735
630 Otto Otterdahl, son af häradsskrivaren Andreas O. (död 1764) och Christina Jonsdotter Römmer (död 1761).61. C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948).
62. Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 238 del 2. Vallgatan 34
1 roten 75, 76 21 kv. Herrnutaren 18
...Humbla sålde gården till "lector Gymnasii Magister" Olaus Otterdahl (u. 19/3 1683). Otterdahl (1653-1710) var son till skomakareålderman Anders Olofsson och Anna Greta Schipping. Han blev rektor vid gymnasium, theol. lektor 1689 samt kyrkoherde i Slättåkra 1700. Anders Anderssons änka betalade tomtören 1706... .... C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), s 96. S 96 Bollebygd, Björketorp o Töllsjö fsg.
Komministrar:
Laurentius Fridelius, pv 1673 död 1723. 1693 anklagas han av lektor Otterdahl för att på predikstolen ha uppviglat allmogen till att hålla inne kronotionden och således mana till myteri. Förhörd befanns han vara skyldig till suspension, vartill han ock dömdes. Men han gjorde avbön för Otterdahl och domen återkallades. Dock fick han en sträng varning och skulle inför församlingen göra avbön.
. .... C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Olaus Andreae Otterdahl
Lundby o Tuve
Namnet taget efter Otterhällan där han föddes 2/1 1653. Fadern var skomakarålderman. Modern Anna Greta Schipping. Genomgick Göteborgs skola o gymnasium. Stud. i Upsala 1670. Mag. förmodl. i Åbo. Gynnades av Carlberg, som, vorden biskop, utsåg honom till lektor i grek. i Gbg. Brevet kom honom tillhanda dagen innan han skulle resa till England som informator. Han skaffade då en annan informator i sitt ställe o for till Gbg 1680. Lektor vid gymn. 1682 o 86. Andre teol. lektor 1687 o prebende kh här. 1694 nämnes han i konsistoriet som en ”lärd man, härlig prädikant”. Föreslagen till Örby kallades han ”en höglärd o nitälskande ordningsman”. Kh i Slättåkra 1700. Död 1710. G m Maria Starkera, som dog 1720, 77 år. Barn: Philip, kh i Drängsered, Anders, häradsskrivare, Catharina g m kh Magirus i Slättåkra.
. .... Rudolf Röding (Biogr. uppg. om lektorerna vig Götheborgs gymnasium. 1921.), s 14 f. 22. Mag. Olaus Andreae Otterda(h)l var född i Gbg d 2/1 1653. Fadern hette Anders Olsson, skomakarålderman, och bodde på Otterhällan, däraf sonen tagit sitt namn. O. genomgick Gbgs skola o gymn, där han intogs 1668. Två år senare reste han till en morbror i STockholm, som var slottshauptman därstädes och som "beordrade" honom till Upsala, dit han kom såsom student år 1671 (Not: I Upsala Univ. matrikel är han antecknad under namnet Olaus Andreae Schepping (moderns namn), Gothoburgensis. Nationsmatrikeln har Otterdal.)
...när Carlberg såsom domprost kom till Gbg blef där lektorsbefattningen vid gymnasium i grekiska språket ledigt och kallelse...sändes då till Otterdahl.... Under sin akademsika tid synes O. hafva blifvit magister i Åbo. Graecae linuae lector var han i 7 år till 1687, då han avancerade till Theol. Lector Secundus med Angered och Bergium till prebende...
År 1700 fick O. kunglig fullmakt på Slättåkra pastorat, sedan han i 20 år gjort lektorstjänst vid gymnsium. Han afled som pastor i Slättåkra 1710. Det heter om O. att han var en "lärd man, härlig predikant", och i ett konsistoriebref 1694, då han föreslogs till erhållande af pastorat, kallas han en "höglärd och nitälskande ordningsman".
G.63. genline, Barnadop
1713
Apr d 26 födde hustru Catharina Otterdal sinom mann O. Magiro en doter som döptes d 3 maij med sin då iherranom afsomnade moders namn Carin Marija, witnen woro Mormodern Maria Starckera, jungfru Sophia Schröder, Med: Cirstin Hiort, Lieutn. Boÿr, Jacob Ellert ok Jöns Bokelöf.
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.64. Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1735
630 Otto Otterdahl, son af häradsskrivaren Andreas O. (död 1764) och Christina Jonsdotter Römmer (död 1761), f i Halland 1718, gick 3 år på Göteborgs gymnasium, stud i Lund till 1738, biträdde sin far i tjensten till 1742, skrivare vid landskansliet i Halmstad 1742, mantalskommissarie i Södra Halland 4/10 1750; bodde 1767 på Gårdstorp i Qvibille sn; död derstädes 11/3 1780.
Brorson till 414.
Gift i Qvibille med Helena Lammera (f 1726, död 1770).65. Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), Vallgatan 34
1 roten 75, 76 21 kv. Herrnutaren 18
...Humbla sålde gården till "lector Gymnasii Magister" Olaus Otterdahl (u. 19/3 1683). Otterdahl (1653-1710) var son till skomakareålderman Anders Olofsson och Anna Greta Schipping. .... (genline), s 9/196 Genline. 1678
Marty 26
Ringt midt Småklockan för ....
mäster Anders Olofssons lÿk.
begrafning 4:16
Mällom bårkläder (?) 1:16
Likkistan 1:16
bärare (?) -:8
______________________7:24. kan vara denne skomakarmästare. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
. .... Rudolf Röding (Biogr. uppg. om lektorerna vig Götheborgs gymnasium. 1921.), se sonen.66. Rudolf Röding (Biogr. uppg. om lektorerna vig Götheborgs gymnasium. 1921.), se sonen. Har en bror i Sthm, slottshauptman. .... Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 238 del 2. Vallgatan 34
1 roten 75, 76 21 kv. Herrnutaren 18
...Humbla sålde gården till "lector Gymnasii Magister" Olaus Otterdahl (u. 19/3 1683). Otterdahl (1653-1710) var son till skomakareålderman Anders Olofsson och Anna Greta Schipping.67. (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.68. C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Drängsered o Krogsered fsg
Philip Olai Otterdahl
Son till kyrkoherde Olaus Andreae Otterdahl i Slättåkra. Stud i Lund 1713, stipendiat 1714 o följ. Kh här 1722. Yrkar 1749 såsom äldst o såsom den som fått kunglig fullmakt på att bli kontraktsprost efter Gellingius, men blir blott titulärprost. Död 1759. Var kh här i 37 år o dog 66 år gml.
G m Hedvig Sirenia, död 1782, 78 år gml.Två söner, Carolus o Otto, blevo stud. i Lund samma dag 1745. Otto blev militär. En dtr g m efterträdaren.
. .... Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1745
814. Carl Otterdahl, son av 414; f i Drengsered 25/9 1724. Död i Drengsered prestgård som gammal teol. stud 6/6 1795.
Hade vistats sedan 1761 i sin svåger prosten Dahlgrens hus i Drengsered. Efterlämnade fastigheterna Ögärdet i Gunnarps sn (1/2 mantal), Åparp i Krogsered (1 mantal) och Beskered i Drengesreds sn (1/2 mantal).69. Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1745
814. Carl Otterdahl, son av 414; f i Drengsered 25/9 1724.70. Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1745
814. Carl Otterdahl, son av 414; f i Drengsered 25/9 1724. Död i Drengsered prestgård som gammal teol. stud 6/6 1795.
.71. C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Drängsered o Krogsered fsg
Philip Olai Otterdahl
Son till kyrkoherde Olaus Andreae Otterdahl i Slättåkra. Stud i Lund 1713, stipendiat 1714 o följ. Kh här 1722. Yrkar 1749 såsom äldst o såsom den som fått kunglig fullmakt på att bli kontraktsprost efter Gellingius, men blir blott titulärprost. Död 1759. Var kh här i 37 år o dog 66 år gml.
G m Hedvig Sirenia, död 1782, 78 år gml.Två söner, Carolus o Otto, blevo stud. i Lund samma dag 1745. Otto blev militär. En dtr g m efterträdaren.
. .... Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1713
414 Philip Olai Otterdahl, son af lectorn Olaus O. (död 1710), f i Göteborg 1693; kh i Drengsered 1722, död derstädes 24/4 1759.
Broder: Anders (f 1690, mantalskommissarie i Qvibille, död 1764), fader till 630.
Gift med Hedvig Sirenia (f 1703, död i Drengsered 1782)
Söner; 814 och 815 samt Daniel ( f 1738; kronolänsman på Stenstorp, död 1814) fader till 1471.
Svärson 790.72. C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Drängsered o Krogsered fsg
Philip Olai Otterdahl
Son till kyrkoherde Olaus Andreae Otterdahl i Slättåkra. Stud i Lund 1713, stipendiat 1714 o följ. Kh här 1722. Yrkar 1749 såsom äldst o såsom den som fått kunglig fullmakt på att bli kontraktsprost efter Gellingius, men blir blott titulärprost. Död 1759. Var kh här i 37 år o dog 66 år gml.
G m Hedvig Sirenia, död 1782, 78 år gml.Två söner, Carolus o Otto, blevo stud. i Lund samma dag 1745. Otto blev militär. En dtr g m efterträdaren.
.73. genline, barnadop 1703. 1703 Feb.
d. 7 om Lögerdag afton födde hust. ... Jönsdotter S....man (?) Lö...Jöns Eg...
som d 15 wart döpt nämbdt JÖNS.
Faddrar: hust. Maria Starchera som... J. Karin Oterdahl, hust ....C.... i Hafs..r (?), studiosus Olaus Magirus Nämdemannason (?), Bengt Hanss (?) i ....
Gudmund ...... i Lyn. (?). .... genline, se bröllopet. bör vara dotter till Olaus A. O.74. genline, Döda
1712
Maij d 4 hos Gud Salig Catharina Oterdal 28 år.
Räknar man baklänges är hon född omkr. 1684.75. genline, genline. Döda
1713
Maij d 4 hos Gud Salig Catharina Oterdal 28 år.76. C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), div. pers. Bökman, CMO
Mikeal Bökman, född i Varberg 17/6 1698, trädgårdsmästarson. Stud i Upsala 1713. Pv 1716. En tid krigspräst. Kh här (Slättåkra) 1724. Död 9/3 1744.
Ville 1722 konservera änkan här ”med så mycket större nöje, som jag med samma enka från min barndom uppfödd är.” G m 1.Märta Magirus
2. Annica Erynander.
Barn: Märta Suenonia gm kh Peter Wetterberg i Värö.
Joh. Casten kungl. sekr.,
Carl Magnus militär.
Bro, Brastad. Lyse och Lysekil
Carl Magnus Otterdahl. Född i Grimeton 1775, länsmansson. Stud i Lund 1795. Pv 1880. Komminister 1801. Högeligen älskad av åhörarna, som för att få o behålla honom köpte Lassehaga, ½ hemman, sedan dess kaplansboställe. Dog 17/5 1808 av vådaskott.
G m Helena Fredrika Svenberg, kh-dtr från Tossene.
Barn: Jonas, reste till Amerika
Juliana, gm häradshövding Bunsen till Holme.
Skarstedt, Gbgs stifts herdaminne
. rätt spridda o avlägsna jag kanske för in sedan. Ma. .... Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1700
254 Olof Magirus, son av kh Petrus M., f i Snöstorp mars 1680, kh i Slättåkra 1711, död 26 aug 1722.
Broder till 301.
Gift 1/ m Catharina Otherdahl
2/ Märta Halgerus
Svärsöner 554 och 659. .... C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Olaus Petri Magirus, son av kh i Snöstorp. Studerade i Kristianstad. I Lund 1700, för fattigdom gratis intagen i nationen. Kh här (Slättåkra) 1710. Död 26/8 1722. 42 år gammal.
G m 1. Catharina Otterdahl, företr. dotter.
2. Märtha Halgerus, khdtr från Gällared.
Döttrar: Märta gm eftertr. Catharina gm kh Sven Linderoth i Tvååker.
.77. C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948). .... Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1700
254 Olof Magirus, son av kh Petrus M., f i Snöstorp mars 1680, kh i Slättåkra 1711, död 26 aug 1722.
Broder till 301.
Gift 1/ m Catharina Otherdahl
2/ Märta Halgerus
Svärsöner 554 och 659.
. .... genline, Döda o begravna. 1722
Augusti d 26 dito afsomnade kÿrkioherden, den (Cron?)wärdig och wällärde ...
... Ollof Magirus som ock begrofs.78. genline, 1710
Jan d 23 Cop.te Olof Magirus och
Jungfru Catharina Oterdahl. jfr Olaus O:s död. .... DDSS Vigselregister Halland, Vigselregister Halland
Vigda i Slättåkra
Datum: 1710-01-23
Datum avser:
Nuvarande kommun: Halmstad
Härad: Halmstad
Ospecificerad ort:
Källa: Slättåkra C:1
Brudgummens förnamn:
Olof
civilstånd:
Ej angivet
efternamn:
Magirus
sida i Hfl:
titel:
Ehrev? Hr
ålder/födelseår:
ort:
Brudens förnamn:
Catarina
civilstånd:
Ogift
efternamn:
Oterdal
sida i Hfl:
titel:
Jungf
ålder/födelseår:
ort:
Övrigt:
.79. genline, födda o döpta. 1711
Jan
d 1 Jan: döptes Kÿrkiofadrens son Otto Magirus, som föddes d 28 Decemb. 1710.
Patre Olao Magiro matre Catharina Otterdal
Witnen til Barnets doop woro .. dÿgdesam hustru Elisabeth Feijerborn Rÿ.kehorde(?)
hustru i Torup. Brida Schröder Kÿrkioherde hustru i Holm, jungfru Esther Otterdahl, jungfru Regina Elisabeth Elbert. Manfolk: Hr Leitnanten Carl Sigismundus von Ferntheil, Carl Fridrich Morgonstierna J..; . Wällärde Hr Gilbert Wiliamsson in Torup Comminister, Jonas Magirus Rector Schola i Laholm, Jöns (?) Nilson gästgifvare i Dvärred (?).80. genline, födda o döpta. 1712 Feb d 19 Om Måndag natt födde hustru Catharina Otterdal sinom Mann O. Magirus Pastori Loci en son som döptes d 28 nomine Petrus. Mycket kortfattad ant. Jfr broder Ottos dop! Inga vittnen e dyl.
81. genline, Barnadop
1713
Apr d 26 födde hustru Catharina Otterdal sinom mann O. Magiro en doter som döptes d 3 maij med sin då iherranom afsomnade moders namn Carin Marija, witnen woro Mormodern Maria Anchera (?), jungfru Sophia Schröder, Med: Cirstin Hiort, Lieutn. Boÿe (?), Jacob Ellert ok Jöns Bokelöf.
1
Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 209 del 1. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827)
Son: Anders... .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Niklas, herr Åkerman, Charlotta Anders 1803 12/2
Oterdahl, Niklas, handlande Åkerman, Charlotta Charlotta Amalia 1804 18/9
Oterdahl, Niklas, grosshandlare, Åkerman, Charlotta dödfödd son 1824 7/8. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), 29. Här hvilar
Herr Niklas Oterdahls
kära maka
född Charlotta Åkerman
död den 28 Mars 1827, 45 år gammal.
samt dess dotter
Charlotta Amalia Fröding
född Oterdahl
död den 221 Mars 1829
24 1/2 år gammal. Faxsimil.
Orginal: Tryckte hos Anders Lindgren, 1869
Innehåller avskrifter av gravinskrifter från Gbg's gamla begravningsplatser. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 32. År 1763
Niclas. Födelsedag 13/5 Dopdag 15/5
Fadr. Handelsman Hr And. Otterdahl, Modren Dorothea Mattsen.
Msf. Herr Carl Habicht, Hr Johan Carl Böcker, Hr Johan Henr. Damm
Qsf. Fru Rådmanskan Lona Ekman, född Wiljamsson, Fru Eleonora Lundwall, född Bratt, Demoiselle Sophia Lamberg.
Grosshandlare i Gbg. död 1844 1/1. Gift 1799 25/10 i Gbg med Charlotta Åkerman. Se 1782 11/4. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790 .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Niclas, grossh., dödfödd son, 1824 7/8
" , h, Charlotta Åkerman 45 år 28/3 1827
" brukspatron, 80 år 7 mån 18 dagar, 1844 1/1. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 17. 1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen, som därför efter reparation flyttade in i domprostgården.
Denna var ett större trähus med 33 fönster. Domprosthuset låg vid Kungsgatan nära Domkyrkan. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 145. År 1804
19/12 Niclas Oterdahl, handlande. Skrifter utgifna af personhistoriska föreningen äldre Göteborgssläkter .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Genline. 1763
Maii född 13 döpt 15 Niclas
Fadren Hr Handelsman And. Oterdahl, Madam Dorothea Mattssen
Msf Herr Carl Habicht
Herr Johan Carl Böcker
Herr Johan Henr. Damm
Qsf Fru Rådmanskan Lona Ekman, född Willjamsson
Fru Eleonora Lundwall, f. Bratt
Demois. Sophia Lamberg. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., personfört. Oterdahl, Niclas ... Grosshand. 55 1763 + död 1827 28/5
+ hustru Charlotta Åkerman 36 1782 april 10
sonen Anders 1803 oct (?) 12
dottern Ch. Amalia 1804 sept 18
Gift med A. .rading (? sonen g.m.?)
död 1829
Oterdahl M. Ch.
Åkerman M.Ch. enkefru 62 död 1821. svarnr G00429 1678-1700 Personreg.
Begravningsräkenskaper. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.
2 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se namnet. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se namnet. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.
3
Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, 1:8. 1763
Maii
född döpt
13 15 Fadr. Handelsman Hr And. Oterdahl, Modern Dorothea Mattsson
son Niclas
Msf. Hr Lars Habicht
Hr Johan Lars Böcker
Hr Johan Henric Damm
Qsf Fru Rådmanskan Lona Ekman, född Wiljamsson
Fru Eleonora Lundwall, född Bratt
Demoiselle Sophia Lamberg
.
4 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se namnet. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.
5 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se namnet.
6
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764. Se vidare anteckn. i blocket. 25/1 04. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 212f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Kristine församling, CI:3 2/4. 1751
19 Aug.
...Hr Joh. Echt... Töchterlein Maria
Gewatten
Hr Andreas Damm Hr Commiss. Grills fru
Hr Carl August Berg Hr Joh. Georg Johanssons fru
Hr Andreas Otterdahl J. Norman
. Noteringar om Kristine kyrkböcker:
CI:födde vigde döde 1725-1781 Tyske kyrkoherden
CII .... Sören Skarback. (Tre Böcker 1996.), s 258. Vattenledning från Kallebäck till Kungsporten i Gbg...
Till styrelse för ledningsbygget sattes förnäma o betrodda invånare som dir. Martin Törngren o David af Sandeberg, grossh. Hans JOhan Beckman, Anders Ph:son Oterdahl och Bernhad Wohlfart, kopparslagaren Hans Wohlfart, herrarna Henry Greig o Johan Peter Holterman samt överste Wachtmeister, i den mån han var närv. i staden. Magistratens repr. i styrelsen blev bormästare Pettersson o rådman Carl Habicht.... .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Anders, handlande Matsen Dorotea son Niklas 1763 13/5. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Andreas (1726-1804), grosshandlare, g m Dorothea Matzen (1731-1763), se Matzen.
Barn: Johan Philip (1757-1798) handlande
Ingeborg (Inga) (1761-1804), g m landskamreraren i Göteborgs och Bohus län Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830)
Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 868. Matzen
Dorothea (1737- 1763) g m handlanden Andreas Philipsson Otterdahl (1726-1804)
se Oterdahl. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ..En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Av släkten Oterdahl:
Anders Oterdahl, f omkr 1725 i Gbg; handlande o direktör i grönländska komp., d i Gbg 1804 15/6, 79 år gammal.- Gift 1755 28/11 i Gbgs Krist. förs. med Dorotea Matsen, döpt där 1737 1/6, d i Gbg 1763 25/5, dotter av handlanden Miklas Matsen o Ingeborg Schale. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 50. trol msf till Marg. Elis. Björnberg, 1769 20/12, se denna. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, h Dorotea Mattson, 26 år, 25/5 1763
" " , d. Johanna Christina 4 år 9 mån. 11/11 1763
" " ,direktör, M., 79 år 15/6 1804. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
7
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Engela E. Schales dop. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), trolig qvinnofadder vid Engela Elisabeth Schales dop, se henne. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Mattsson, Dorothea, Madame, Anders Oterdahls h., 26 år 1763 25/8. .... Kristine församling, C1:3 födda. 1737
d 1 Junii
Tausten D.N. für ...Evang. Collegen H Nic. Mattsons Töchterlein Dorothea
gew.
H Rat... Lorentz Bagge H E. Nissens fr
H Peter Böcker H Christopher Suhrs fr
H Lorentz Tengren H Jensens fr.
8
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 84. År 1782
Födelsedag 11/4 Dopdag 12/4 Charlotta
Fadr. Herr Christ. H. Åkerman, Modr. Margareta Charlotta Arfwidsson.
Msf. Herr Lieutnanten Anders Treffenberg, Herr Controleuren David Arfwidsson.
Qsf Pru Petronella Swalin, Fröken Ulrica Hjelmborg.
Not. Död i Göteorg 1827 28/3. Gift 1799 25/10 i Göteborg med grosshandlaren dör Niclas Oterdahl. Se 1763 13/5.
9 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se maken. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), se maken.
10
SVAR, Göteborg Gustavi förs., Genline ID 632.128.1000. Wigde Brudepar
1799 lyste okt 4 wigde okt 25 Handelsman Niklas Oterdahl och Jfru Charlotta Åkerman. s 239-241.
11
Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personfört. Oterdahl Anders Handlande 1803 feb 12
H. Maria Wilh. Bauck 1802
Dot Charlotte Nicolina 1827 Juni 16
Johanna Amalaia 1829 Junii 5. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 17. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern JCB. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 97. År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. Inte denna Anders, g m Bauck, men kanske hans far eller troligare farfar, då namn ofta gick till barnbarnen. Oterdahl är ett ovanligt namn. Kolla. Ma
20/7 1999. Det stämmer. farfadern hette Andreas/Anders. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), 172. 1828 12/12 Anders Oterdahl, grosshandlare. Blev borgare i Gbg.
Bör vara denne, då namnet är ovanligt och tiden stämmer. Ma. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)...
Anders (1802-1876), grosshandlare.
Son: Niclas (1831-1889), grosshandlare, g m Mary Keiller (1834-1912), se Keiller. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Anders Oterdahl, grosshandlare Maria Wilhelmina Bauck
barn: Charlotte Nikoline 1827 16/6
Johanna Amalia 1829 5/6
Ingeborg 1830 4/11
Niklas Anders 1831 14/9
Johan Anders 1832 9/8
Filip Anders 1833 13/10
Vilhelmina 1836 19/4. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, grossh., d. Ingeborg 9 mån 12 dagar, 9/12 1831
" " " , d, Wilhelmina, 15 år 7 mån 20 dagar 9/12 1851. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Oterdahl A. grossh. 5 r. N Hamng 56.
12 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Charlotta Amalia, grossh. A. Frödings h., 24 år 6 mån 21/3 1829.
13
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, genline. 1798
October född 7 döpt 9
Fadr. angafs Herr N. Oterdal. Modr. Maria Christina Bolin. 24 år. Wilhelm
Msf Handelsman Niclas Björnberg
Handelsman Anders Schale
Handelsman Carl Brunström
Qsf Fru Anna Margar. Ödman
Fru Gustava Tengberg
Jfr Margareta Tengberg
.
14 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806.
15
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... Personregister till Göteborgs Gustavi och Domkyrko församlings födelse- och dopbok (1861-1883), Otedahl Niklas grosshandlare Mari Keiller
dödfödd gosse 1866 31/10. bd 2. Faderns reg. L-Ö .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bodde 1857 på Lilla Torget 6. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1831
Sept. 14, döpt Okt 11 Niclas Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 28 år
Faddrar: Commerce Rådet Sam. Arfwidsson
Lagman Per STenberg
Baron C. Åkerhjelm
Capten S... Thorén
Grefve Rob.t von Rosen
Med Doctor Carl Westring
Fru Majorskan Fredr. Wirgin
Fru Baronessan (?) Charl. Åkerhjelm
Fru Jeanna E. Åkerman
Mamsell Wilh.a Fröding
Mamsell Hilda Wirginia Prytz
Mamsell Sophie Kennedy
Barnmorska Fru Göteblad
.
16 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. se fadern. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.
17 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern.
18
Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga.
. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine Förs. 1827, trol. i samband med giftermålet. Se not fadern. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. 7/8 2001 Ma
Göteborgs bouppteckn.reg.
sid 157
19 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern.
20 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Niclas Anders, f 1831, grosshandlare, d 1889. G 1864 m Mary Keiller, f 1824, d 1912.
21
(Läst hos Landsarkivet i Gbg), Dotter:
Mary, f 1865, d 1944. G 1889-96 m godsägaren Carl Gustaf Oldenburg i hans 1:a gifte, f 1866, d 1939.
22
SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s 84. År 1782
Föd. dag 21/1 Dopdag 22/1 Olof
Fadr. Handelsm:n Joh. Otto Oterdahl, Modr. Catharina Christina Jönsson
Msf Hr Johan Carl Böker, Hr Lars Kåhre (Kähre?), Hr Philip Oterdahl
Qsf, Fru N. Törngren, Fru Christina Beckman, född Åman, Jfru Anna Lisa Westerling
Not. död i Göteborg 1782 1/5.
23 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860.
24
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, Trol. msf vid Carl Lefflers dop maj 1781. se ant.blocket. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 227. Norra Hamngatan 34 - Köpmansgatan 25
5 roten tomt nr 72 och 6 roten nr 2, 10 kv. Kronobageriet nr 14.
...Omkring 1762 blev handelsman
Jacob Karstedt ägare till detsamma, men han avled skuldsatt före 1781 o fastigheten såldes av hans arvingar på utmätningsauktion samma år till handelsman Johan Otto Oterdahl. Vid dennes död 1786 var det värderat till 4.500 rdr specie. Av Johan Otto Oterdahls sterbhus köpte grosshandlare Gabriel Green år 1801 det gamla trähuset...
. .... (Från landsarkivet i Gbg. Allehanda.), EIIIA:39. Blad 7-10/15
Johan Otto Oterdahl 1801
Summa Inventarier 97949.20.11
Skulder Banco Riksgäld
Joh. A. Oterdahl 2130
Johanna Chr. Oterdahl 2000 558
Jacob Oterdahl 2291.39
Eleonora El. Oterdahl 2191.09
Joh. Otto Oterdahl 3500
Jacob O Howing i 2115
Stockholm med…
Sophia E Howing 2415
Catharina Wetterlings
Bruksgård…. 500
Kjöpmannen A Lamberg 54.38.6
A. Chommel i Varberg 8.10.1
Johan Spindler d.y. 61.47.8
Marschall Christie 551.4
Pettersson & Schultz 225.36
O. Nyberg med… 2235
…
…
Summa på Skulder 8660 22635.18.1
…edligen…
(undertecknat) Hedvig Charlotta Oterdahl
Philip Oterdahl
…
Lars Göök (?)
Joh. A. Oterdahl
Garl Gustaf Oterdahl
Johan Sahlsten
Å Demois. Johanna C. Oterdahls wägnar Andreas Andersson
Å omyndige Jacob Oterdahls wägnar Peter Pettersson
Enkan Hedvig Charlotta Munck
Catharina Christina Jönsson
Philip, Carl Gustaf, Johan Andreas, dottern Johanna Christina
…
Anna Elisabeth Howing, omyndige sonen Jacob 19 år och dottern Eleonora 10 år
Brita Catharina Brink……Oterdahl
…dottern Catharina Margareta Strandberg… John Otto…
Fasta ägodelar
Hus o gård i… 5:te Roten…i 6:e Roten 6000
En…bod…tomt No 26 250
En dito i 10:e Roten No 25 100
Gård …i Norrköping 1500 7850
…Torpa….. 7850
Å Torslanda socken
…….
……. 41333.16
Skärgårdshemman (?) flera st. 1200 3600
Skeppsandelar 4000
Aktier 1774.24
Contante Penningar 2309.11
Jouveler och Guld 136.36
Silver (6,5 sidor) 1818,38
…
Osv
FruntimmersGångkläder (5,5 sid) 105.36.2
Meubler och Husgeråd 2137.33.10
(rum för rum, fast. för fast.)
Porcellaine (15 sid) 344.1
Böcker (11 sid.) 34.1
Kreatur 40
Kärror Redskap 335.18
Diverse Handelswaror 1099.1
Copas
Chokolad
Carduer Tobak
Waror på Andra Orter
Winer 258.8
Winer 6.11
Diverse (20 sid) 234.43
Följande inventarier, Persedlar befinnes på Trankokerierna Cathrineberg och Rörholmen
2173.47.5
På Rörholmen 2065.19.2
På Lerviken 1637.25
På Carlsholmen 2317.16.9
Inventarier på Lösa Ägendomar som befinnes på Sateriet Torpa uti stora Byggningen (44 sid)
381.6.4.
Osv.
. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Johan Otto Oterdahl, f 1744 28/2 i Gbg; handlande i Gbg, d där 1801 17/3. - Gift 1:o 1775 20/10 i Gbg med Catarina Christina Jönsson, f omkr 1755 i Gbg, d där 1786 23/9, 31 år gammal; 2:o 1788 3/4 Anna Elisabet Hoving, f 1765 13/2, d i Gbg 1791 25/6, dotter av tobaksfabrikören i Sthm Jacob Hoving och Sara Elisabet Björkman; 3:o 1794 28/9 i Gbg med Brigitta Catarina Brinck, f omkr 1762, d i Gbg 1795 24/4, 33 år gammal; 4:o med Catarina Margareta Strandberg, f omkr 1770, d i Gbg 1799 21/1, 29 år gammal, 5:o med Hedvig Charlotta Munck i hennes första gifte, f 1760, d 1823 29/9. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Johan Otto, d. Johanna Christina, 1 tim. 1778 15/8
" " " handelsman, s Olof 3 mån 1/5 1782
" " " " , dödfödd son 27/10 1784
" " " " , d. Anna Maria 1 år 6 mån 18/12 1784
" " " " , h. Catarina Christina Jönsson 31 år 23/9 1786
" " " " , h. Anna Elisabet Howing, 26 år 25/6 1791
" " " " , d. Birgitta Catarina, 1 dag 23/3 1795
" " " " , h. Birgitta Catarina Brink, 33 år 24/4 1795
" " " " , h. Catarina Margareta Strandberg 29 år 26/1 1799
" " " , g. 57 år 17/3 1801. .... Göteborgs Domkyrka lysningsbok 1762-1776, E:1. a/o 1775
Then 1 Oct. i Frölunda för hr Joh. Otto Oterdahl samt jfru Catharina Christina Jönsson. Bägge födde och upf. vid Gust. Nullo etc. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 112. År 1772
30/10 Johan Otto Otterdahl, handlande. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
. enl SSK född 1743, enl. Weibull 1744.
25
Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-Stina, Lena och Greta.
... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Oterdahl (Otterdahl)
Philip (d 1753), handlande, g m Johanna Christina Böker (d 1786)
Son: Andreas ... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ...En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. Där beskrivs huset som Aron O. bodde i , Ö.Hamng.11. Han tillhörde den gamla Gbgssläkten O....Har ej hittat någon Aron än. Ma. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. ...
Släkten Oterdahl förefanns, efter allt att döma, i Göteobrg redan vid 1600-talets mitt, ehuru släktnamnet antagits först något senare. Ovannämnde Anders och Johan Otto Oterdahl voro bröder, söner till handlanden Filip Oterdahl och Johanna Christina Böker. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s71. År 1718
8/9 Philip Otterdahl, skomakare. Fick borgarskap. .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 265 bil 5. Petter/Philip Otterdahl var en av köparna vid auktionen 1733, när ett skepp kom in. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
26 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se namnet.
27
(Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
28
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764
Trol. qsf vid Coecila Schales dop apr 1764. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s213f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), s. 17: "1772 Enkefru Johanna Christina Otterdahl blir ny ägare (till Särö säteri). Under hennes era uppföres ett flertal byggnader runt säteriet. Enkefru Otterdahl gick ur tiden 1786, men Särö förblev i släktens ägo till 1847."
s 22: " 1787 Osäkerhet råder om arvsskiftet efter Christina Otterdahl. Hennes ogifte sonson handlanden Philip Otterdahl brukar emellertid Särö.". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 35. trollig Qsf till Cecilia Schale, se henne. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl Filip, handelsman, M. Johanna Christina Böker 83 år, 8/1 1786.
29 SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen.
30
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Trol. med på Sven Bökers dop jan 1764. Se vidare anteckn. i blocket. 25/1 04. .... Maja Kjellin (Gbgs Hembygsförb. skriftserie VIII 1973), s 212f. Norra Hamngatan 24 - Köpmansgatan 13
5 roten tomt nr 65 och 6 roten nr 9, 10 kv. Kronobageriet nr 8.
...Olof Larsson Häger... bouppt. 1736...
Oterdahlska gården
Efter Olof Hägers död såldes gården till handelsman Philip Oterdahl, som hade fått burskap 1718 men gjorde cession 1731. Vid hans bouppt. 1753 upptages dock som hans egendom hus o gård vid Stora hamnen med tapeter i rummen samt ett varulager av salt, sill, stockfisk, fläsk, kött, malt, gryn m.m. Den övertogs av hans änka Johanna Christina Böker, avliden 1786.
Deras son Andreas Oterdahl, som hade varit handelsbokhållare, fick 1756 eget burskap o gick i bolag med modern samt blev mycket förmögen. Hans bouppteckning 1804 slutar på 220.000 rdr bo och bland hans ägodelar märkes gården vid Stora hamnen, som sedan såldes för 5.813:16 rdr bo, säteriet Säro, värt 20.000 rdr bo samt Forsbacka och Persby järnbruk jämte del av Kallskogs masugn.
Redan 1804 köpte handelsmannen Gustaf Johansson Billqvist den Oterdahlska gården...
. .... Kristine församling, CI:3 2/4. 1751
19 Aug.
...Hr Joh. Echt... Töchterlein Maria
Gewatten
Hr Andreas Damm Hr Commiss. Grills fru
Hr Carl August Berg Hr Joh. Georg Johanssons fru
Hr Andreas Otterdahl J. Norman
. .... Sören Skarback. (Tre Böcker 1996.), s 258. Vattenledning från Kallebäck till Kungsporten i Gbg...
Till styrelse för ledningsbygget sattes förnäma o betrodda invånare som dir. Martin Törngren o David af Sandeberg, grossh. Hans JOhan Beckman, Anders Ph:son Oterdahl och Bernhad Wohlfart, kopparslagaren Hans Wohlfart, herrarna Henry Greig o Johan Peter Holterman samt överste Wachtmeister, i den mån han var närv. i staden. Magistratens repr. i styrelsen blev bormästare Pettersson o rådman Carl Habicht.... .... Arkeologi Västsverige 2 (Göteborgs arkeologiska museum 1986.), s 104. Handelsmän vid Norra Hamngatan
Ut mot Hamngatorna bodde främst välbeställda handelsmän....Öster om Jernstedt bodde änkan efter handelsman Philip Otterdahl. Hon hade fyra minderåriga barn. Två drängar och två pigor, Lena och Kersti, var anställda hos henne. Hon hade överlämnat mannens rörelse till sonen Anders, som bodde i moderns fastighet. Han var änkeman med fyra minderåriga barn. Att handelsrörelsen var inbringande vittnar Anders skatteförmåga om, då han betalade 150 dsmt i skatt till staden. Här arbetade också pigorna Anna-STina, Lena och Greta.
...
. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Anders, handlande Matsen Dorotea son Niklas 1763 13/5. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Andreas (1726-1804), grosshandlare, g m Dorothea Matzen (1731-1763), se Matzen.
Barn: Johan Philip (1757-1798) handlande
Ingeborg (Inga) (1761-1804), g m landskamreraren i Göteborgs och Bohus län Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830)
Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827). .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), År 1756 17/9 blev Anders Oterdahl, handelsman, borgare i Gbg. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 868. Matzen
Dorothea (1737- 1763) g m handlanden Andreas Philipsson Otterdahl (1726-1804)
se Oterdahl. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 2 s 610. ..En Filip Oterdahl var köpman i början av 1700-talet och hans son Anders Filip O. beskrives såsom mycket rik, bruksägare och ordförande i Borgerskapets äldste.... .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 21. Av släkten Oterdahl:
Anders Oterdahl, f omkr 1725 i Gbg; handlande o direktör i grönländska komp., d i Gbg 1804 15/6, 79 år gammal.- Gift 1755 28/11 i Gbgs Krist. förs. med Dorotea Matsen, döpt där 1737 1/6, d i Gbg 1763 25/5, dotter av handlanden Miklas Matsen o Ingeborg Schale. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 50. trol msf till Marg. Elis. Björnberg, 1769 20/12, se denna. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Anders, h Dorotea Mattson, 26 år, 25/5 1763
" " , d. Johanna Christina 4 år 9 mån. 11/11 1763
" " ,direktör, M., 79 år 15/6 1804. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
31
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, 1789
Maiius född 9 döpt 11 Jacob
Fadr. Handelsman Joh. Otto Oterdahl Modr. Anna Elisabeth Howing
Msf Handelsman Jacob Jacobsson Howing
" Peter Petersson
" Aron Oterdahl
Qsf Fru Maria Elisabeth Gahm
Fru Elsa Catharina Oterdahl
Jungfru Dorothea Oterdahl
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se art. där i bd 1 o 2 om Oterdahlska huset, sjukhus på Ö Hamng. .... (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), se art. där om Oterdahlska huset på Ö Hamng. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
32
SVAR, Göteborg Gustavi förs., Domkyrkans räkenskaper. .... Kristine församling, se bröllopet. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 110. År 1770
11/5 Friedrich Otterdahl, handlande. .... Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 200. Kungsgatan 25 - Västra Hamngatan 13
2 roten, 37
...
Gunilla Larsdotter ...sålde gården den 15/6 1733 till skeppskapten Christian Wesenberg. Han var född 1681 i Rostock, gick till sjöss 1701, var 1709 i holändsk tjänst och från 1716 svensk kaparkapten. Från 1720 till 1742 var han kofferdikapten. Sedan slog han sig till ro och öppnade bodhandel i Göteborg. Han avled 1766 och hans änka, Elisabeth Dorothea Rolofsson, 1769. Gården övertogs av mågen, handelsman Fredric Oterdahl, som biträtt sin mor och sin äldre bror Anders, innan han själv vann burskap 11/5 1770. <hos honom bodde 1787 svågern, handelsman Caspar Wesenberg (buskap 19/6 1767), samt engelske expediten John Tarras. Caspar Wesenberg förestod i många år faderns handelsrörelse. Fredric Oterdahl figte sig 28/2 1770 (efter svärföräldrarnas död) med Elisabeth Catharina Wesenberg.
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
33
Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 103. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
34 (Läst hos Landsarkivet i Gbg).
35
Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 194. Philip *Einar* Oterdahl. F i Uddevalla 25/2 88 av kapt. Philip Anders O. o. Eva Frögren. Res.off.ex. 09, gymn.dir.ex. 11. Lär i gymn.- o. idrott vod Öundsbergs skola 11-14, t.f. fäktmäst. vid Lunds univ. 15-22, gymn.lär vid Lunds katedralskola 14. Brandchef i Lund fr 22. Kapten. RVO. KFedIntGL. LingJubM. SvgifrfbGM. RGM.GD.
Gift med Hedvig *Eva* Christina Österlund f. i Halmstad 19/8 94, dotter av kapt. Carl Ö. o. h. h. Ulla. Barn: *Jan* Anders, f. 22/6 19, löjtn. vid F 13; Eva *Marianne* f. 17/5 21, gift med kapten Harald Wahlén; *Ingela* Eva Jeanna f. 28/5 24. Förkortningar:
Dim ex = teologisk dimmissionsexamen
FD = fil. doktor
FK = fil. kandidat
G = Göteborg
GL = Göteborgs högre latinläroverk
GR = " " realläroverk
GVR = " västra realskola
GÖR = " östra "
H = " högskola
h = hösttermin
HÅ = Högskolans årsskrift
JF = Juridisk filosofie examen
JPr = " preliminärexamen
JUD = Juris utriusque doktor
JUK = " " kandidat
JUL = " " licentiat
L = Allmänt läroverk
LL = latinläroverk
LUÅ = Lunds universitets årsskrift
MD = medicine doktor
MK = " kand
ML = " lic.
pv = prästvigd
S = studentförening eller Studentkår (efter 18/2 1907)
s = sommersemester (i Tyskl.)
Stud. = studentexamen
TD = teologie doktor
TF = " fil. ex.
TK = " kand.
TL = " lic.
UUÅ = Uppsala univ. årsskrift
v = vårtermin
W = Wintersemester ( i Tyskl)
.... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Einar, f 1888, gymnastikdirektör, kapten, brandchef i Lund, d 1953. G 1918 19/8 m Eva Österlund, f 1894 19/8, gymnastikdirektör (Lund).
36
Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 194. Philip Einar Oterdahl. F i Uddevalla 25/2 88 av kapt. Philip Anders O. o. Eva Frögren. Res.off.ex. 09, gymn.dir.ex. 11. Lär i gymn.- o. idrott vod Öundsbergs skola 11-14, t.f. fäktmäst. vid Lunds univ. 15-22, gymn.lär vid Lunds katedralskola 14. Brandchef i Lund fr 22. Kapten. RVO. KFedIntGL. LingJubM. SvgifrfbGM. RGM.GD.
Gift med Hedvig Eva Christina Österlund f. i Halmstad 19/8 94, dotter av kapt. Carl Ö. o. h. h. Ulla. Barn: Jan Anders, f. 22/6 19, löjtn. vid F 13; Eva Marianne f. 17/5 21, gift med kapten Harald Wahlén; Ingela Eva Jeanna f. 28/5 24.
37 Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), se namnet.
38
Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1833
Okt 13, döpt NOv 10 Philip Anders
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 30 år
Faddrar: Commerce Rådet o Ridd. Jan Lamberg
Öfverste Lieutn. C. J (S?) Virgin
Herr James Sinclair
Majoren och Ridd. Thom. Clancy
Herr Gustaf Lamberg
Enkefru Ch. Malm
Fru Engström
Fru Marie Bergendahl
Mamsell Hedda Barclay
Mamsell Hedda Ewert
Barnmorska Fru Göteblad
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.
39 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern. High
40 Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), se maken.
41
Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), se maken PEO. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Einar, f 1888, gymnastikdirektör, kapten, brandchef i Lund, d 1953. G 1918 19/8 m Eva Österlund, f 1894 19/8, gymnastikdirektör (Lund).
. olika datum på vigsel SSK o Gbgs Högre latinl. stud.
42 SVAR, Göteborg Gustavi förs..
43 SVAR, Göteborg Gustavi förs., födda 1833.
44 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
45 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern JO.
46
(Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Anders, f 1833, ingenjör, kapten i väg- och vattenbyggnadskåren, d 1894. G 1878 m Eva Frögren, f 1850, d 1922.
.
47
Maja Kjellin, - dess historia fram till våra dagar. (Utg. av Förs.AB SVEA,1966), s 88+95. Västra Hamngatan 1- Lilla torget 6
5 roten nr 43 54 kv. Alströmer nr. 3 senare tillsammans med 5:44 del av nr 6
...
Oterdahl, Anders, grosshandlare, f. 1803, d. 1876
g.m. Maria Wilhelmina Bauck, f. 1802.
u. 21/11 1853 byte med Röhss.
Handlande Anders Oterdahls stenhus
Genom byte 1853 med handlande Anders Oterdahl skaffade sig Röhss en fastighet vid Norra Hamngatan och avstod stenhuset till Oterdahl. Men denne behöll det endast fem år.
År 1858 blev vinhandlare Carl Johan August Larsson innehavare av fastigheten, som han tillbytte sig av Oterdahl mot ett hus i Västra Haga.
. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine Förs. 1827, trol. i samband med giftermålet. Se not fadern. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943.
48 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se not till dottern.
49
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98–01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01–35. Förf. – Iqml 54. – Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige
ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde
grundligt känna huvudstaden under sin studietid. Hennes mor var Stockholmsflicka.
Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det
är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av
ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv
varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. På ett fruktbart sätt
stödde hennes pedagogiska och litterära verksamheter varandra. Hon blev förtrogen
med unga flickors problem, både i deras tidlösa beskaffenhet och i sociala och merkantila variationer, och hon kom att skriva en rad böcker både om flickor och för flickor liksom för deras föräldrar och vuxna vänner. Skolflickor (1924) och Min fågel blå och andra flickhistorier (1930) är exempel på detta. Helga Vilhelmina (1933) och två följande böcker med samma huvudperson behandlar en ung flickas länge steniga och svårgångna bildningsväg. Om den sista volymen i trilogin Vårdträdet (1938), där flickan får genomgå vinterkursen på en folkhögskola, deklarerade en erfaren skolman, att det var ”den bästa bok om folkhögskolan, som hittills skrivits i Sverige” (Furuland).
O hade sina erfarenheter dels från många folkhögskolebesök som föreläsare, dels från
en tid som lärarinna vid Åsa folkhögskola i Södermanland.
För att vinna mer utrymme för författarskapet hade O redan på 1920-talet börjat
inskränka sin reguljära undervisning men bevarade å andra sidan också efter den
formliga avgången vissa uppgifter, t ex som talare vid morgonsamlingarna. I en rad serier publicerades delar av denna förkunnelse, som återanvändes av kolleger i andra
skolor och skolformer. I den nu nämnda rollen gjorde O då och då insatser i nationella
format, nämligen via radion. Ett remarkabelt tillfälle inträffade våren 1944, då
hon med stor stränghet brännmärkte aktuella utslag av antisemitism.
Över huvud taget avvisade O obönhörligt alla fascistiska eller motsvarande tendenser,
och en vredgad Protest på vers mot permittenttrafiken inflöt i GHT (12 maj 1943).
Hennes politiska hållning undgick inte att väcka misshag på reaktionärt håll. Däremot
var hennes fromhetstyp knappast utmanande.
Under seminarietiden sökte hon sig gärna till Natanael Beskow (bd 4) och Djursholms kapell. Livet igenom bevarade och förnyade hon intrycken därifrån. I en sen intervju visade hon tveklöst på Beskow som den person som betytt mest för henne, ”därför att han inifrån bestämt sitt förhållande till den övervärldsliga makten och låtit detta styra hela sin livshållning” (Alving, s 239). I arbetet inom det av Beskow ledda Förbundet för kristet samhällsliv tog O livlig del utan att det tycks ha lett till någon spänning i förhållandet till västsvensk kyrkosyn.
O bekände sig till en individualism som hon omfattade på alla områden, pedagogiskt,
politiskt, religiöst. Hon var motsatsen till den utpräglade samfundsmänniskan.
Inte förrän fram emot sekelmitten var hon beredd att gå samman med kväkarna. I
själva verket hade dock redan huvudpersonen i romanen En av oss (1927) fått göra
reda för en stark upplevelse i kväkarnas krets. Det problematiska, skriver O till Emilia Fogelklou i mars 1949, är kristologin. För henne var Kristus den gudsfyllda människan, en uppenbarelse av det gudomliga likaväl som blomman, snöstjärnan, himlens blå, Emilia själv eller Natanael [Beskow], bara så mycket fullständigare än de. Det viktiga var att han inte skymde Gud.
Det mest förtätade uttrycket för O:s gudsförhållande är psalmen O du som ser, o
du som vet vart stackars väsens hemlighet. Den skrevs redan 1909 och lästes först i Vår lösen (1910, nr 12/13) för att omsider införas i psalmboken; i 1986 års psalmbok bär den nr 227. Dess text har visat sig kunna svara till fromhetsbehovet hos vitt skilda människosorter. Vid sidan av visan om Herr Kantarell och andra barnvisor som den helt unga O skapat i förening med Elsa Beskow (bd 4) och Alice Tegnér är O du som ser förmodligen hennes mest bekanta och älskade dikt.
I takt med att O ransonerade den publikkontakt som skolarbetet innebar, blev föreläsandet allt viktigare för henne, och hon var i många år en av Folkbildningsförbundets mest anlitade krafter. Hon erbjöd ett brokigt spektrum av ämnen, somliga med tydlig adress till spinnsidan – inte oväntat var Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelningar ofta arrangörer: Kvinnor i 1937 års psalmbok, Från Birgitta till Elsa Beskow – svensk kvinnogärning genom tiderna. Andra ämnesval gav frappanta aspekter på traditionella teman: Hur diktarna se på barndomen,
Vapensmeden – en bok om humanitet och skönhetsglädje. En tredje grupp
tillhörde den mission i själsläkedomens tjänst som O ville fullgöra var hon drog
fram: Är jag sämre än andra? Mindervärdeskänslor och hur de skötas, Behöva vi
vara rädda för ålderdomen?
Frågan om ålderdomen ställde O också i en essaybok 1960 som hon med all rätt kallade Från en utsiktspunkt: hon hade just fyllt 80. Vid sidan av existentiella betraktelser rymmer denna bok också en rad enkla praktiska råd, t ex diverse knep för att parera den fatala glömska som hör åldrandet till.
Det är en handfast, opretentiös levnadskonst av samma sunda naturlighet som tidigare många av de råd hon riktade till unga flickor.
Nära föredragen såsom bildningsinstrument står de skrifter O ägnade kulturgestalter
som Bremer, Andersen, Topelius, Lagerlöf och Elkan. De två sistnämnda intar
den särställningen att O varit nära bekant med båda och kan tillföra bilderna många
personligt upplevda drag. Sålunda hade Selma Lagerlöf inbjudit O att tillbringa några
månader av det andra krigsåret (1915) på Mårbacka vilket betydde både en lättnad i
skoltjänsten och en mäktig litterär stimulans.
Den sakrika uppsatsen om Sophie Elkan (bd 13) i OoB 1922 är betydelsefull
såsom den första karakteristiken i större skala av hennes person. Den tillvann sig bl a
Selma Lagerlöfs stora uppskattning. Fredrika Bremer-boken (1950) vilar på ett med
klokhet och finess verkställt urval av litterärt effektiva Bremer-texter.
I de fiktiva gestaltningarna liksom i de otaliga skrifter som syftade till uppbyggelse
eller levnadsklok rådgivning fann O vägen till vitt skilda mottagare. I sagorna och sagospelen vandrade hon oförfärat i Topelius’ spår och talade till de helt små. Åtskillig mognad skall däremot till för att rätt skatta ett mäktigt moraliskt romanverk som Inger Skram (1919). Där tar hon både i miljö- och människoskildring de största greppen, då hon följer den tappra fiskardottern längs hennes av grymma prövningar och besvikelser kantade levnadsväg. Efter långt slit och många vanskliga val har Inger äntligen nått den grad av självförverkligande, med vilken hon kan känna sig tillfreds: Hon förestår en välskött, av alla gäster uppskattad matservering.
Då rasar det hela samman till följd av sjukdom och mannens oduglighet och bedrägliga
dubbelspel. Allt värre olyckor hopas över henne, hon förlorar allt, också barnen,
men hon pånyttföds och fördjupas i sin kristna tro, och innan den utfattiga och
utslitna gumman dör har hon blivit en källa till glädje och tacksamhet för alla omkring
sig. – Det står klart att denna roman är alltför stort upplagd, utan sinne för den
episka ekonomin. O nödgades tillgripa en rad brådstörtade nödlösningar och därtill
störande förändringar i berättelsens själva skala. Mycket i boken har dock bevarat en
gripande storhet, och det finns också isolerade enskildheter, ibland långt ute i periferin, som gör ett starkt och levande intryck.
Det är sålunda inte överraskande att O på det hela taget haft större framgång med vad
hon presterat i den alltid väl skrivna novellens hanterliga format, i samlingar som
Brittsommar (1922), Lavendel och salivia (1929) och Möten på vägen (1934). Många
av de skildrade kvinnoödena, kanske om besvikelser som vänts i glädjerikt positivt
handlande, kanske om långvariga missförstånd som klarats upp – bara alltför sent!
— eller kanske om mäns obegripliga blindhet för egen och andras hotande ofärd eller
för den lycka som funnits att möta runt hörnet, många av dessa stillsamma öden är
gestaltade med en betydande psykologisk insikt.
O:s arkiv, delvis hårt gallrat, i GUB; brev till O även i KB. – Brev från O i GUB (bl a till O Nystedt o H Söderhjelm samt många till Emilia Fogelklou-Norlind), KB (bl a till Mia Leche Löfgren o Lydia Wahlström samt många till Sophie Elkan), LUB o i UUB (bl a till Elsa o Natanael Beskow).
Tryckta arbeten: Solhult. Sthlm 1901, 46 s. – Till vård flickor. Sthlm 1904. 20 s. 2., omarb uppl 1908. 18 s. 3. d:o 1921. 15 s. Övers: Tytöille, Porvoo 1905, 23 s. – Blommornas bok. Visor. Sthlm 1905. 4:o. (30) s. [2. uppl ej tr.] 3.–4. uppl
1914, 1920. 30 s. [Nya utg] 1932. 30 s. (Barnens stora julkalender [omsl].) 1943. (30) s. 1948, 1955, 1962, 1973, 1976. 28 s. Övers: Blomsternes Bog, Kristiania og Khvn (tr Sthlm) 1914, 4:o, 30 s; Bloemenliedjes ... vrij vertaald ..., Utrechtecht 1941, 21 s; Blomstenes bok, Oslo 1991, 4:o, 28 s. – Det röda huset. Sthlm 1907. 218 s. (Fr. Skoglunds ungdomsböcker, 1.) 2. [omsl: 3.] uppl: ... huset, Berättelse. 1919. 191 s. [Ej i serie.] 4. uppl Sthlm (tr Hfors) 1922. 197 s. 5.–6. uppl Sthlm 1925, 1934. 187 s. 7. uppl Upps 1949. 207 s. (De klassiska ungdomsböckerna [pärmtitel].) Övers: Das rote Haus, Zürich 1945, 222 s. – Svenska lekar. [Omsl.] Gbg 1907. Tv-8:o. (10) bl. – Otto Salomon och Nääs (OoB, årg 18, 1909, Sthlm, 4:o, s 525–535). – Sagor och visor. Upps 1910. 95 s. (Biblioteket Sveriges vår, 4.) 2. uppl s å. [Ny utg] 1920. 118 s. – Dags visor ... Musik av A Tegnér. Sthlm 1911. Tv-8:o. 54 s. – Per och Lisa hos fiskarne. En saga ... Gbg 1912. Tv-8:o. 16 bl. – Hur vi skapa ett hem. Föredrag vid Bjärka-Säby- -mötet. [Upps, tr] Linköping 1912. 22 s. ([Omsl:] Sveriges kristliga studentrörelses folkskrifter, 10.) 2.–3. uppl: hem. Upps 1916. 20 s. 4. uppl Sthlm 1918. 5.–6. uppl 1920, 1928. 16 s. Övers: Hvorledes vi skaber et Hjem, Aarhus 1920, 29 s. – Ett gammalt borgarhem. Berättelse för ungdom. Sthlm 1913. 392 s. 2. uppl 1914. 3.–6. Uppl: ... Berättelse. 1918, 1918, 1920, 1920. 342 s. 7. uppl 1926. 344 s. 8. Uppl Upps 1950. 303 s.
[Förk utg] Sthlm 1963, 190 s. (De klassiska ungdomsböckerna, 107.) 1985. 157 s. (De bästa ungdomsböckerna.) Övers: Et gammelt Borgerhjem, Khvn & Kristiania (tr Khvn) 1915, 288 s, 2. udg Khvn 1928; Oslo 1928, 294 s; De familie Kruse, Amsterdam 1928, 341 s; Das Lehnsgut Gottes, Konstanz 1959, 287 s, Neue Aufl 1960. – En liten prinsessa. Sju visor ... tonsatta av H Bedinger. Upps [1915]. Tv-8:o, 15 s. 2.–3. uppl
1928, 1939. – Några dikter. Gbg 1915. 86 s. 2. uppl 1917. 3. utvidg uppl 1918. 174 S. 4.–6. uppl: Dikter. 1919, 1921, 1924. 112 s. 7. uppl 1929. 128 s. 8. tillök uppl Sthlm 1942. 136 s. 9. d:o Upps 1952. 140 s. – Snövit och de sju dvärgarne. Sagospel i fyra äventyr. Sthlm 1915. 30 s. – Trollspöet. Sagor, Sthlm 1915. 157 s. 2. uppl 1921. 156 s. – Backsippor. Sagor. Sthlm 1917. 124 s. 2. uppl 1925. – Den lilla drottningen. En
hist i åtta små kapitel. Upps 1917. 47 s. ([Omsl:] Sveriges vår, tilläggsh 3, 1917.) [Även med omsl:] 1918. (Biblioteket Sveriges vår, 19.) 2.–4. uppl 1920, 1926, 1931. 64 s. 5. Uppl 1944. 62 s. 6. uppl 1951. 57 s. Övers: Pikku kuningatar, Porvoo 1922, 56 s; Den lille Dronning, Khvn 1923, 78 s; Litla drottningin, Reykjavik 1929, 102 s; Die
kleine Königin, Neumünster 1933, 64 s, Stuttgart [1953], 62 s (Sonne und Regen im Kinderland, Bd 75); Ruth, de kleine koningin, Amsterdam [1934], 2.–3. druk [1934?, 1935], 4.–6. druk [1935, 1937, 1947], 54 s (De uilenreeks no 6); Den lille
dronningen, Oslo 1935, 82 s, 1941, 77 s. – ”Saliga äro de renhjärtade”! Föredrag hållet på Fogelstad vid kvinnliga student- o gymnasistmötet ... 1918. Sthlm 1918. 22 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 36,) 2. uppl 1919. – ”Den signade
dag”. Morgonstunder med skolungdom. [1. saml.] Upps 1918. 147 s. 2. uppl: Den 1919.
155 s. 3. uppl 1920. 127 s. 4. [titel]uppl s å. 5. uppl 1927. Övers: Den signede Dag, Khvn 1930, 176 s [tillägg ur Vardagsvägar 1921]; De gezegende dag, Amsterdam 1931, 245 s. – Inger Skram. Roman. Upps 1919. 399 s. 2. uppl s å. 3.–5. uppl 1920. 6. uppl 1923. 7. uppl 1932. 367 s. Ny utg sthlm 1963. 262 s. (Profilböckerna [skyddsomsl].)
Övers: Khvn 1921, 415 s; Amsterdam 1926, 316 s, 2.–3. druk 1926?, 1927, 4.–8. druk 1930– 32, 9.–10. druk 1938, 1941, 11. druk 1948, 249 s; Heilbronn 1939, 291 s, 2.–3. Aufl 1940, 4.–5. Aufl 1941, 1949, 6. Aufl 1954, 296 s, [nya uppl] 1960, 1963, 320 s. – Innerlighet. På gymnasistaftnar i Stockholm och Uppsala v. t. 1918. Sthlm 1919. 16 s. (Sveriges kristl studentrörelses folkskr, 38.) 2. uppl 1920. – Lille bror Staffan.
Sagor o berättelser. Sthlm 1920. 125 s. 2. uppl 1927. 127 s. Härur övers: Het verlangen om mensch te worden, Amsterdam 1932, 15 s. – Kungariket (Barnbiblioteket Saga . . . , 79. EugenieBeskow m fl, Guldbockarna och andra sagor, Sthlm 1920, s 36–62; 2. uppl 1925, s 35–60; 3. uppl 1944, s 36–62). – Mors dag (sista söndagen i maj). Upps 1921. 16 s. 2.–5. uppl s å. – Vardagsvägar. Morgonstunder med skolungdom. [2. saml.] Upps 1921. 144 s. 2.–3. uppl 1921, 1922. – Den bergtagnas dotter. Sagor. Sthlm 1922.
143 s. – Brittsommar. Noveller. Upps 1922. 248 s. 2.–4. uppl s å. 5. uppl 1923. Härur övers: Late zomer, Amsterdam 1936, 132 s. – Om Sophie Elkan. Några personliga intryck (OoB, 31, 1922, s 353–364). – Inför livet. Sthlm 1923. 7 s. – Mors dag. Samtal mellan okända. Upps 1924. 31 s. – Trädet som växer. Morgonstunder med skolungdom,
[3. saml.] Upps 1924. 150 s. Övers: Treet som vokser, Oslo 1926, 159 s, 2. opl s å. –
Skolflickor. En bilderbok. Upps 1924. 323 s. 2.– 5. uppl s å. 6.–7. uppl 1925, 1929. 8.–10. uppl 1947, 1950, 1959. 264 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Jonge levens, Amsterdam 1932, 287 s; Die weisse Azalee, Stuttgart 1956, 191 s; Vingene proves, Oslo 1957, 140 s. – Det innersta i julen. Sthlm 1925. [Omsl.] 8 s. [I konvolut
med titel: Vid julgranen 1925.] – Lövängen. Upps 1926, 109 s. 2. Uppl 1936. 3. uppl 1948. 104 s. Övers: Der Eschenhof, Stuttgart 1927, 159 s [utökad]; Het huis met de rozenhaag, Amsterdam 1927?, 116 s, 2. druk 1935, [ny tr] 1937; Reisen til Løvengen, Aarhus 1929, 106 s; Anne- Marie ou le paradis de grand’-mère, Paris 1931, 88 s; Lövengen, Oslo 1934, 116 s, [2. opl] 1941, 93 s. – En av oss. Upps 1927. 250 s. 2.–5. uppl s å. [Ny utg] Sthlm 1939. 196 s. ([Omsl:] Hemmets böcker, 7.) Övers: En af os, Khvn 1929, 226 s; Een uit velen, Amsterdam 1929, 261 s; Oslo 1938, 139 s; Einer wartet immer auf dich, Konstanz 1954, 193 s. – Prinsessorna och narren. Sagor. Sthlm 1927. 118 s. – Grekiska sagor. Sthlm 1927. 193 s. 2.–3. tr 1929, 1932. 2., översedda
uppl 1939. 2.–5. tr 1944, 1949, 1953, 1957. – De fem pärlorna (Barnbiblioteket Saga,
118. J O m fl, Månbarnen och andra sagor, Sthlm 1927, s 3–16). – Vår vän Maja Stina. Utg av Svenska sparbanksföreningens avd. för sparpropaganda. Gbg 1928. 32 s. – Vårsådd. Morgonstunder med skolungdom. Fjärde saml. Upps 1928. 137 s. 2. uppl 1929. – Första början. Läsebok för första skolåret. Sthlm 1928. 239 s. 2.–3. uppl 1930, 1932. 4., oförändruppl 1934. 5. d:o 1936. 2.–4. tr 1939, 1944, 1947. – Lavendel och salivia. Upps 1929. 268 s. 2.–3. uppl s å. 4. uppl 1930. – Ditt ansvar som kvinna. Ett ord till unga flicker. [Omsl.] Sthlm 1929. 8 s. [Nya tr] 1929–30. 7.[!] uppl [omsl] 1931. 8.–9.
uppl 1932. 10.–21. uppl 1933, 1935, 1936, 1937, 1939, 1942, 1943, 1945, 1947, 1949, 1952, 1953. 22.–24. (1.–3. illustr) uppl 1957, 1958, 1962. 21 s. Rysk övers: Tvoja otvetstvennost’ [omsl], Hfors (tr Narva) 1932, 8 s. – Skolkamrater.
Läsebok för andra skolåret. Sthlm 1929. 299 s. 2. uppl 1931. 303 s. 2.–4. tr 1934, 1936 [tr 1937], 1943. 3. uppl 1948. – Min fågel blå och andra flickhistorier samt ett sagospel. Sthlm 1930. 264 s. Förk övers: Den blå fuglen, Oslo 1931, 162 s. – Allmänna hjälpföreningens julbrev. Julen 1930. [Gbg 1930.] 4:o. (3) s. – Legender och sagor. Sthlm 1931. 184 s. – ”Ute blåser sommarvind ---” En hist berättad för ungdom.
Upps 1932. 356 s. 2.–3. uppl s å. (Hemmets bibliotek [omsl].) 4. uppl 1939. 274 s. (Ibid.) [Ny utg] 1956. 239 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: Buiten waait de zomerwind, Amsterdam 1934, 269 s, 2. druk 1935, 4. druk 1950, 233 s; Draussen weht Sommerwind, Heilbronn 1949, 256 s, [ny uppl] 1958, 207 s. – Dorotea fick sin
examen --- (C. G. Ekman m fl, Med två tomma händer, personbiogr Skildringar, Sthlm 1932, s 17–28). – ”Jag ser hans spår ---” Morgonstunder med skolungdom. Femte saml. Upps 1933. 132 s. – Helga Vilhelmina. Upps 1933. 194 s. 2.–3. uppl 1933, 1934. 4. uppl 1939. 183 s. 4.[!] uppl 1948. 191 s. 6. uppl 1960. 169 s. (De klassiska
ungdomsböckerna.) Ny utg Sthlm 1984. 184 s. (Klassiska barnböcker från Liber [pärmtitel].) Storstilsutg 1991. 223 s. (Storstilsbiblioteket 136 [pärm].) Övers: Oslo 1934, 155 s; Helga Wilhelmina, Amsterdam 1937, 217 s; Stuttgart 1940, 159 s, [nya tr] 1942, 1950, 1953, Hannover 1959, 179 s, Gekürzte Ausgabe Wuppertal 1968, 125 s
(Kleine R. Brockhaus-Bücherei. Nr. 64). – Ilskebyttan och andra barnsagor. Sthlm 1933. 209 s. Förk övers: Vom kleinen Zornnickel, Stuttgart 1951, 118 s, 2. Aufl Hannover 1957. – De sjungande löven. Ett sångspel med musik av O Lindberg. Sthlm [1933]. 8 s. – Möten på vägen och andra berättelser. Upps 1934. 288 s. 2.–4. uppl s å. – Stepan Vasiljevitsch’ julafton (Nu är det Jul igen, en saml julberättelser, sammanställd
av J O, Sthlm 1935, s 29–40), — Världen växer. Upps 1936. 249 s. 2.–3. uppl s å. [4. uppl före 1939, okänd.] 5. uppl: Världen växer för Helga Vilhelmina. Upps [1961]. 184 s. (De klassiska ungdomsböckerna.) Övers: De wereld groeit, Amsterdam 1938, 237 s; Die Welt wird weit, Stuttgart 1949, 242 s. – Vårdträdet. Upps 1938. 363 s. [Ny
tr] 1939. [Förk utg] Ut i livet, Helga Vilhelmina. Sthlm 1962. 189 s. (Ibid.) Övers: Et Vaarbrud, Khvn 1943, 354 s; Helga Wilhelmina und ihre Kameraden, Hannover 1958, 204 s. – Elin(Barnbiblioteket Saga, 182. D Fallström m fl, Lyckogrisen. Berättelser, verser o ramsor, Sthlm 1938, s 16–18; dikt). – ”Jag hör hans röst ---”.
Morgonstunder med skolungdom. Sjätte saml. Upps 1939. 197 s. – Vad är lycka [text] (A Ahlberg m fl, Vad är lycka? Fjorton vittnesbörd . . . , Sthlm 1939, s 53–56). – Birgitta skriver till sin gudmor och får svar (Febe. En julhälsning från de sv diakonissanstalterna, årg 54, 1940, Sthlm, s 112–123; även sep, 14 s). – Fågel vinglös. Upps 1941. 327 s. Övers: Fugl Vingeløs, Khvn 1942, 213 s; Vleugellam, Amsterdam 1943, 187 s; Vogel ohne Schwingen, Bern [1945], 327 s, Konstanz 1955, 307 s. – Min lilla bönbok. En skolflickas samtal med Gud. Sthlm 1943. 126 s. 2.–6. uppl 1943, 1945, 1949, 1953, 1956. 7.–9. uppl 1959, 1962, 1966. 124 s. Övers: Min første Andagtsbog,
Khvn 1944, 124 s, 3. opl [1961]; Min lille bønnebok, Oslo 1946, 126 s. – 1861 H.L.S 1943. Prolog vid Högre lärarinneseminariets avslutningshögtidlighet i Blå hallen, stadshuset, d 7 juni 1943, Sthlm 1943. 11 s. [Dikt.] – De sjungande löven. Sagospel för stora barn o små. Upps 1944. 173 s. – Korta brev till min vän Birgitta. En
konfirmationsgåva. Upps 1945. 161 s. 2.–3. uppl: ... Birgitta. 1945, 1948. 4.–5. uppl 1952, 1957. 10 s. Övers: Ungdoms lyse vår, en gavebog, Khvn 1949, 4:o, 124 s; Briefe an Brigitte, Konstanz 1955, 117 s, 1 pl, Neue Aufl 1958. – Jag lyfter mina händer. En bönbok för dem som harsvårt att bedja. Sthlm 1946. 128 s. 2. uppl 1947. 3.–4. uppl: ... En liten bok för enskild andakt. 1957, 1969. Övers: Gebedenboek, Lochem [1956], 138 s. – Joakim, den lille urmakaren. Gamla sagor i ny dräkt. Upps 1946. 149 s. 2. uppl
1947. Förk övers: Verborgene Schätze, Konstanz 1956, 85 s (Konstanzer Jugendbücher, Bd 40). – Vår flicka - eller hennes? Sthlm 1946. 15 s. – Blåklint i rågen. Saml barnvisor, Upps 1947. 164 s, 4 pl-bl. – Ständig sökare (Min mor, ny saml, fyrtiosju sv män o kvinnor om sina mödrar under red av I Oljelund, Upps 1947, s 201–207; 2. uppl s å). – Herrgårdsflickan som blev världsberömd. Selma Lagerlöf. Sthlm 1948. 123 s. (Deras
liv blev bragd, 12.) 2.–3. uppl 1948, 1949. Övers: Das Erlebnis von Mårbacka . . . , Stuttgart 1953, 112 s, 1 pl-bl. – Bukett i november. Upps 1949. 233 s. 2. uppl s å. Övers: Bouquet in de herfst, Amsterdam 1950, 155 s. – Dikter. Tillägnade Rädda barnen. [Omsl.] Upps 1950. (7) s. – Hon älskade människorna. Fredrika Bremer. Sthlm 1950. 125 s. (Deras liv blev bragd, 20.) – Flykt från verkligheten. Sthlm 1951. 191 s. – En
riddare red fram. Upps 1952. 183 s. – Ett enkelt Credo (Möte med Gud, huvudred: J Björkhem, I Beije, Sthlm 1952, 4:o, s 409–414). – Dansa, min visa! Upps 1954. 4:o. 62 s. – Blick tillbaka (Julboken till församlingarna i Göteborgs stift, årg 28, 1954, Gbg, s 131–135). – Hans mammas fingerborg och andra småbarnsagor. Upps 1955. 158 s. – Skomakarpojken från Odense. H. C. Andersens hist berättad för ungdom. Upps
1955. 174 s, 1 pl-bl. Övers: Der Schustersohn aus Odense, Konstanz 1956, 171 s. – Ska vi spela teater? Upps 1956. 120 s. – En läsande flickunge. En nyårshälsning från Ericssons bokhandel. Ljusdal [19]56, 10 s. [Även:] ... från Bokcentralen. Sthlm 1956. – De fem pärlorna och andra sagor. Upps 1957. 176 s. – Kajsa reser till Solköping.
Sthlm 1958. 119 s. 2. uppl 1959. Övers: Kajas erste Reise, Hannover 1960, 78 s; Dorte
rejser til Solkøbing, [Khvn] 1962, 79 s; April adventure, New York 1962, 125 s, London 1963, V, 121 s. – Selma Lagerlöf. Skildrad för, ungt folk o andra. Sthlm 1958. 147 s, 2 pl-bl. Övers: [Oslo, tr] Gjövik 1958, 193 s; Khvn 1959, 147 s. – Tidiga vårdagar. Morgonstunder med skolungdom. Sjunde saml. Upps 1958. 187 s. – Något om Selma Lagerlöfs judiska kontakter (Judisk tidskrift, årg 31, 1958, Sthlm, s 250–258). – Kajsa
och nyckelbarnet. Sthlm 1959. 116 s. Övers: Kaja und das Schlüsselkind, Hannover 1961, 78 s; Dorte og nøglebarnet, Khvn 1963, 85 s; Tina and the latchkey child, New York 1963, 127 s, London 1964, V, 119 s. – Lyckofåglarna. Valda noveller. Upps 1959. 202 s. – Något om mitt förhållande till mina barn- och ungdomsböcker (Skolbiblioteket, årg. 5, 1959, Lund, s 108 f). – Från en utsiktspunkt. Sthlm 1960. 167 s. 2.–8. Uppl 1960, 1960, 1961, 1961, 1962, 1964, 1968. Övers: Freundschaft mit dem Alter, Heilbronn 1961, 171 s; Roser i desember, Oslo 1962, 148 s. – Till min kära dotterdotter - om jag hade någon . . . urval ur ... äldre böcker Upps 1961. 156 s. – Kajsa, Annika och Toni. Sthlm 1961, 132 s. Övers: Kaja im Sommerhaus, Hannover 1963, 76 s; Island summer, New York 1964, 128 s. – Franciskus, Guds lille spelman. Sthlm 1963.
22 s. (Tills med K Beckman, teckningar.) – Albert Schweitzer, pojken, som inte kunde döda. Sthlm 1965. 21 s. (D:o.) Övers: Albert Schweitzer, Minneapolis, Minnesota (tr Sthlm) 1967, s 23 s. – Övers ur flera arb ovan eller ej identifierade: Vertellingen uit Zweden, Amsterdam 1923; Ringen og Riget, Eventyr og Historier, Khvn 1926, 70
s; Noveller, Aarhus 1930, 226 s; Skattevogteren og andre Historier, Khvn 1930, 153 s; Midwintersproken, Amsterdam [1923], 4:o, 153 s; Maria’s kerstwandeling, Amsterdam 1934, 14 s; Het kind uit de diepte, Amsterdam [1936], 2. druk [1938], 50 s (De uilenreeks, 26); Elfen und Trolle, Nurnberg 1951, 229 s (Flamingo-Bücherei für die
Jugend, Bd 5); Der Weihnachtsabend, Konstanz 1957, 16 s (Welhnachtsgeschichten, H 4), [Ny uppl] 1961; Die Adonisröschen, Konstanz 1958, 23 s (Für müde Augen, Nr 25); Heilige Nacht, een nieuwe bundel kerstverhalen, ’s Gravenhage [1965] (tills med S Lagerlöf, W Brandt m fl). Översatt: H Voigt-Diederichs, Fyra små troll, Gbg 1909, 170 s (Miniatyrböcker 2). Utgivit: H. C. Andersen, Udvalgte Eventyr. Med inl o ordlista. Lund 1917. 75 s. (Skrifter utg av Modersmålslärarnas förening.) [2. tr] 1922. [3. tr] 1925. 76 s. (Ibid, [omsl:] 7.) [4. tr] 1931. 75 s. [5. tr] 1935. 76 s. 6.–7. tr 1941, 1948. 2. uppl
1955. 83 s. [Ny tr] 1963. (Ibid, 7.) 3. uppl 1969. 84 s. (Skrifter utg av Svensklärarföreningen, 7.)
– Saga och sanning. Läsning för sv gossar o flicker. D 1–5 (Fjärde-Åttonde skolåret). Sthlm 1918–25. (Tills med H Celander.) 1. 1918. 304 s. 2.–3. uppl 1922, 1925. 4.–5. uppl 1927, 1929. 324 s. 2. 1918. 306 s. 2.–5. uppl 1922, 1924, 1926, 1928. 6. uppl 1931. 262 s. 3. 1921. 388 s. 2.–4. uppl 1924, 1927, 1929. 4. 1923. 302 s. 2.–3. uppl 1927, 1930.5. 1925. 256 s. 2. uppl 1930. Enligt realskolans nya kursplaner omarb
uppl: D 1–4. 1931–35. [Motsv resp 1–2, 3, 4 o 5.] 1. 1931. 399 s. 2. oförändr uppl 1936. 2. tr 1947. 2. 1931. 416 s. 2. uppl 1935. 2. tr 1947. 3. 1931. 312 s. 2. uppl 1938. 304 s. 4. 1935. 206 s. Parallelluppl för kommunala mellanskolor o högre folkskolor. D 1–2, 3. Sthlm 1924. 285, 254 s. 2. uppl 1929–30. – Småbarnens bibel. Upps 1925. 110 s. – Från skilda håll. Bredvidläsningsbok för andra skolåret. Sthlm 1930. 196 s. 2.
uppl: ... för småskolan. 1932. 3.–4. oförändr uppl 1936 [utg 1937], 1944. – Nordisk läsning. Sthlm 1931. 148 s. (Tills med H Celander.) – Vers och prosa från Bellman till våra dagar. Läsebok för realskolans högsta stadium. Sthlm 1932. 239 s. (D:o.) – Nu är det jul igen. En saml julberättelser, sammanställd. Sthlm 1935. 266 s. — Levande låga. Ur Fredrika Bremers brev o skrifter. Urval o kommentarer. Upps 1951. 327 s,
1 pl-bl. – Z Topelius, Sampo Lappelill och andra berättelser ur Läsning för barn. Urval o bearbetn. sthlm 1959. 143 s. (Regnbågsböckerna [pärmtit].) Övers: ... og andre fortellinger fra . . . Oslo 1960. 141 s. – Dens, Valters äventyr och Sthlm 1960. 140 s. (D:o.) Övers: ... eventyr og Oslo 1961. 136 s. – Dens, Prinsessan Lindagull och . . .
Sthlm 1961. 145 s. (D:o.) – Dens, Den röda stugan och andra lekar och sagospel ur ... Sthlm 1962. 147 s. (D:o.)
Källor o litt: B Alving, Bang. Profiler (1983);
Corinna [G Bolin], En kämpande idealist (SvD 28
juli 1965); M Lindqvist, Människor (1983); O
Lövgren, Psalm- o sånglex (1964); L Wahlström,
Trotsig o försagd (1949).
Staffan Björck
. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Oterdahl, Jeanna Louise, f 9 aug 1879 i Uddevalla, d 27 juli 1965 i Gbg, Örgryte.
Föräldrar: kaptenen Philip Anders O o Eva Frögren. Genomgick H lärarinneseminariet i Sthlm 98-01, lär vid Mathilda Halls skola i Gbg 01-35. Förf. Iqml 54. Ogift.
Jeanna O bodde så gott som hela sitt liv i Gbg och ägde dessutom i bortåt fyra decennier ett sommarhus i Svanesund på Orust.
Förankringen på Västkusten betydde emellertid inte att hon vände övriga Sverige ryggen. Hon befor flitigt olika landsdelar under sina föreläsningsresor och lärde grundligt känna huvudstaden under sin studietid.
Hennes mor var Stockholmsflicka. Morfadern hade drivit en stor slakterirörelse på sin gård vid Surbrunnsgatan, och det är den som stått modell för Ett gammalt borgarhem (1913), en förälskad skildring av ett storhushåll kring 1800-talets mitt, befolkat med ett myller av till familjen och företaget associerade figurer.
Efter lärarutbildningen knöts O till Mathilda Halls flickskola i Gbg, där hon själv varit elev och där hon under lång tid skulle verka som lärarinna. ... .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Jeanna Louise, f 1879, författarinna, d 1965.
50 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Maria Christina, f 1882, d 1955.
51 (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Andrea Elisabeth (Lisa), f 1884, d 1965.
52 Joh. Ohlander (Personhistoriskaa notiser i samband med Göteborgs stads 300-årsjubileum. Wettergren & Kerbers förlag. Tryckt 1925.), sid 283. Ingrid Charlotta Oterdahl. Född i Uddevalla 8/3 86. Föräldrar: Kaptenen vid Väg- och vattenbyggnadskåren Philip Anders Oterdahl och Eva Frögren. - Genomgått 8-klassig flickskola. Ett års kurs i Slöjdföreningens skola, ett år vid Valands målarskola. Gymnastikfirektörsexamen vid gymnastiska centralinst. Lekkurs å Nääs 07. Vik. gymn.-lärarinna i G. ht 09, timlärarinna ht 10-vt 13 och vt 15-vt 18. ord. fråm ht 18. Assistent vid The Dublin Swedish Institute for Gymnstic and Sloyd, Irland ht 08-vt 09. - Assistent vid gymnastikinst. i Marstrand somrarna 08 lch 09, vid sådant inst. i La Baule, Frankrike, sommaren 13.
53
Erland Långström, Göteborgs Högre Latinläroverks Studenter 1883-1939 (1952, Elanders tryckeri), 194. Philip *Einar* Oterdahl. F i Uddevalla 25/2 88 av kapt. Philip Anders O. o. Eva Frögren. Res.off.ex. 09, gymn.dir.ex. 11. Lär i gymn.- o. idrott vod Öundsbergs skola 11-14, t.f. fäktmäst. vid Lunds univ. 15-22, gymn.lär vid Lunds katedralskola 14. Brandchef i Lund fr 22. Kapten. RVO. KFedIntGL. LingJubM. SvgifrfbGM. RGM.GD.
Gift med Hedvig *Eva* Christina Österlund f. i Halmstad 19/8 94, dotter av kapt. Carl Ö. o. h. h. Ulla. Barn: *Jan* Anders, f. 22/6 19, löjtn. vid F 13; Eva *Marianne* f. 17/5 21, gift med kapten Harald Wahlén; *Ingela* Eva Jeanna f. 28/5 24. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Philip Einar, f 1888, gymnastikdirektör, kapten, brandchef i Lund, d 1953. G 1918 19/8 m Eva Österlund, f 1894 19/8, gymnastikdirektör (Lund).
54 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, genline.
55
Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, genline. 1798
October född 7 döpt 9
Fadr. angafs Herr N. Oterdal. Modr. Maria Christina Bolin. 24 år. Wilhelm
Msf Handelsman Niclas Björnberg
Handelsman Anders Schale
Handelsman Carl Brunström
Qsf Fru Anna Margar. Ödman
Fru Gustava Tengberg
Jfr Margareta Tengberg.
56
Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 209 del 1. Västra Hamngatan 15 - Vallgatan 12
roten 35, 34 kv. Gymnasiet 5
...
Johan Wingård var biskop sedan 1780 och bodde i biskopshuset på Östra Hamngatan 35. Han innehade även befattningen som domprost och behövde alltså inte domprostgården, varför denna hyrdes ut. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av Anders Busch, som skulle avflytta, och efter besiktning ämnade man på 5 år hyra ut det till handlande Niclas Oterdahl, som drog in där med familjen, sina konstorsbetjänter, drängar och pigor. På tomten fanns vagnbod och stall, där han hade fyra hästtar, och till familjen höde även fyra jakthundar.
Där fanns en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid bland andra hus även biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domproshuset, som istället reparerades för biskopen. Biskop Wingård blev emellertid åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domproshuset ner.
. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), 871. Niclas (1763-1844), grosshandlare, brukspatron, g m Charlotta Åkerman (1782-1827)
Son: Anders... .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Oterdahl, Niklas, herr Åkerman, Charlotta Anders 1803 12/2
Oterdahl, Niklas, handlande Åkerman, Charlotta Charlotta Amalia 1804 18/9
Oterdahl, Niklas, grosshandlare, Åkerman, Charlotta dödfödd son 1824 7/8. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), 29. Här hvilar
Herr Niklas Oterdahls
kära maka
född Charlotta Åkerman
död den 28 Mars 1827, 45 år gammal.
samt dess dotter
Charlotta Amalia Fröding
född Oterdahl
död den 221 Mars 1829
24 1/2 år gammal. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 32. År 1763
Niclas. Födelsedag 13/5 Dopdag 15/5
Fadr. Handelsman Hr And. Otterdahl, Modren Dorothea Mattsen.
Msf. Herr Carl Habicht, Hr Johan Carl Böcker, Hr Johan Henr. Damm
Qsf. Fru Rådmanskan Lona Ekman, född Wiljamsson, Fru Eleonora Lundwall, född Bratt, Demoiselle Sophia Lamberg.
Grosshandlare i Gbg. död 1844 1/1. Gift 1799 25/10 i Gbg med Charlotta Åkerman. Se 1782 11/4. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Niclas, grossh., dödfödd son, 1824 7/8
" , h, Charlotta Åkerman 45 år 28/3 1827
" brukspatron, 80 år 7 mån 18 dagar, 1844 1/1. .... Per Rhedin (Tryckt 1990), s 17. 1802 brann hela 2:a kvarteret i en stor eldsvåda, bl a domkyrkan o biskopshuset.... stadens domprost Ekebom hade avlidit, så hade biskop Wingård kommit på tanken att han även skulle få övertaga domprostsysslan. Efter mycket bråk med församlingen, fick Wingård, tack var att han var favorit hos Kungl. Maj:t domprosttjänsten. Wingård hade därför tillgång till domprosthuset, som inte strök med i den stora branden. Detta hus hade hyrts ut till en handlande Niclas Oterdahl. Denne fick nu lämna plats för biskopen, som därför efter reparation flyttade in i domprostgården.
Denna var ett större trähus med 33 fönster. Domprosthuset låg vid Kungsgatan nära Domkyrkan. .... Erland Långström, Göteborgs stads borgarelängd 1621-1864 (Elanders boktr. AB, Gbg 1926), s 145. År 1804
19/12 Niclas Oterdahl, handlande. .... Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1762-1780, Genline. 1763
Maii född 13 döpt 15 Niclas
Fadren Hr Handelsman And. Oterdahl, Madam Dorothea Mattssen
Msf Herr Carl Habicht
Herr Johan Carl Böcker
Herr Johan Henr. Damm
Qsf Fru Rådmanskan Lona Ekman, född Willjamsson
Fru Eleonora Lundwall, f. Bratt
Demois. Sophia Lamberg. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., personfört. Oterdahl, Niclas ... Grosshand. 55 1763 + död 1827 28/5
+ hustru Charlotta Åkerman 36 1782 april 10
sonen Anders 1803 oct (?) 12
dottern Ch. Amalia 1804 sept 18
Gift med A. .rading (? sonen g.m.?)
död 1829
Oterdahl M. Ch.
Åkerman M.Ch. enkefru 62 död 1821. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.
57
SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, se fadern. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, 1836
april 19, döpt april 31 Wilhelmina
Föräldrar: Grosshandl. Anders Oterdahl och Dess hustru Maria Wilhelmina Bauch 33 år
Faddrar: Grosshandl. Thomas Kennedy
Grosshandl. I. G. Rehnborg
Vinhandl. Rudolph Kock
Handelsbokhåll. Charles Dickson
Fru Jeanna Åkerman
Fru Marie Lundgren
Mamsell Amalia Åkerman
Mamsell Adolphina Brolin
Barnmorska Fru Hansson
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), Wilhelmina (Toppa), f 1836, d 1851.
58 Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.
59
C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Olaus Andreae Otterdahl
Lundby o Tuve
Namnet taget efter Otterhällan där han föddes 2/1 1653. Fadern var skomakarålderman. Modern Anna Greta Schipping. Genomgick Göteborgs skola o gymnasium. Stud. i Upsala 1670. Mag. förmodl. i Åbo. Gynnades av Carlberg, som, vorden biskop, utsåg honom till lektor i grek. i Gbg. Brevet kom honom tillhanda dagen innan han skulle resa till England som informator. Han skaffade då en annan informator i sitt ställe o for till Gbg 1680. Lektor vid gymn. 1682 o 86. Andre teol. lektor 1687 o prebende kh här. 1694 nämnes han i konsistoriet som en ”lärd man, härlig prädikant”. Föreslagen till Örby kallades han ”en höglärd o nitälskande ordningsman”. Kh i Slättåkra 1700. Död 1710. G m Maria Starkera, som dog 1720, 77 år. Barn: Philip, kh i Drängsered, Anders, häradsskrivare, Catharina g m kh Magirus i Slättåkra.
.
60
Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1735
630 Otto Otterdahl, son af häradsskrivaren Andreas O. (död 1764) och Christina Jonsdotter Römmer (död 1761).
61 C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948).
62
Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 238 del 2. Vallgatan 34
1 roten 75, 76 21 kv. Herrnutaren 18
...Humbla sålde gården till "lector Gymnasii Magister" Olaus Otterdahl (u. 19/3 1683). Otterdahl (1653-1710) var son till skomakareålderman Anders Olofsson och Anna Greta Schipping. Han blev rektor vid gymnasium, theol. lektor 1689 samt kyrkoherde i Slättåkra 1700. Anders Anderssons änka betalade tomtören 1706... .... C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), s 96. S 96 Bollebygd, Björketorp o Töllsjö fsg.
Komministrar:
Laurentius Fridelius, pv 1673 död 1723. 1693 anklagas han av lektor Otterdahl för att på predikstolen ha uppviglat allmogen till att hålla inne kronotionden och således mana till myteri. Förhörd befanns han vara skyldig till suspension, vartill han ock dömdes. Men han gjorde avbön för Otterdahl och domen återkallades. Dock fick han en sträng varning och skulle inför församlingen göra avbön.
. .... C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Olaus Andreae Otterdahl
Lundby o Tuve
Namnet taget efter Otterhällan där han föddes 2/1 1653. Fadern var skomakarålderman. Modern Anna Greta Schipping. Genomgick Göteborgs skola o gymnasium. Stud. i Upsala 1670. Mag. förmodl. i Åbo. Gynnades av Carlberg, som, vorden biskop, utsåg honom till lektor i grek. i Gbg. Brevet kom honom tillhanda dagen innan han skulle resa till England som informator. Han skaffade då en annan informator i sitt ställe o for till Gbg 1680. Lektor vid gymn. 1682 o 86. Andre teol. lektor 1687 o prebende kh här. 1694 nämnes han i konsistoriet som en ”lärd man, härlig prädikant”. Föreslagen till Örby kallades han ”en höglärd o nitälskande ordningsman”. Kh i Slättåkra 1700. Död 1710. G m Maria Starkera, som dog 1720, 77 år. Barn: Philip, kh i Drängsered, Anders, häradsskrivare, Catharina g m kh Magirus i Slättåkra.
. .... Rudolf Röding (Biogr. uppg. om lektorerna vig Götheborgs gymnasium. 1921.), s 14 f. 22. Mag. Olaus Andreae Otterda(h)l var född i Gbg d 2/1 1653. Fadern hette Anders Olsson, skomakarålderman, och bodde på Otterhällan, däraf sonen tagit sitt namn. O. genomgick Gbgs skola o gymn, där han intogs 1668. Två år senare reste han till en morbror i STockholm, som var slottshauptman därstädes och som "beordrade" honom till Upsala, dit han kom såsom student år 1671 (Not: I Upsala Univ. matrikel är han antecknad under namnet Olaus Andreae Schepping (moderns namn), Gothoburgensis. Nationsmatrikeln har Otterdal.)
...när Carlberg såsom domprost kom till Gbg blef där lektorsbefattningen vid gymnasium i grekiska språket ledigt och kallelse...sändes då till Otterdahl.... Under sin akademsika tid synes O. hafva blifvit magister i Åbo. Graecae linuae lector var han i 7 år till 1687, då han avancerade till Theol. Lector Secundus med Angered och Bergium till prebende...
År 1700 fick O. kunglig fullmakt på Slättåkra pastorat, sedan han i 20 år gjort lektorstjänst vid gymnsium. Han afled som pastor i Slättåkra 1710. Det heter om O. att han var en "lärd man, härlig predikant", och i ett konsistoriebref 1694, då han föreslogs till erhållande af pastorat, kallas han en "höglärd och nitälskande ordningsman".
G.
63
genline, Barnadop
1713
Apr d 26 födde hustru Catharina Otterdal sinom mann O. Magiro en doter som döptes d 3 maij med sin då iherranom afsomnade moders namn Carin Marija, witnen woro Mormodern Maria Starckera, jungfru Sophia Schröder, Med: Cirstin Hiort, Lieutn. Boÿr, Jacob Ellert ok Jöns Bokelöf.
. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
64
Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1735
630 Otto Otterdahl, son af häradsskrivaren Andreas O. (död 1764) och Christina Jonsdotter Römmer (död 1761), f i Halland 1718, gick 3 år på Göteborgs gymnasium, stud i Lund till 1738, biträdde sin far i tjensten till 1742, skrivare vid landskansliet i Halmstad 1742, mantalskommissarie i Södra Halland 4/10 1750; bodde 1767 på Gårdstorp i Qvibille sn; död derstädes 11/3 1780.
Brorson till 414.
Gift i Qvibille med Helena Lammera (f 1726, död 1770).
65
Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), Vallgatan 34
1 roten 75, 76 21 kv. Herrnutaren 18
...Humbla sålde gården till "lector Gymnasii Magister" Olaus Otterdahl (u. 19/3 1683). Otterdahl (1653-1710) var son till skomakareålderman Anders Olofsson och Anna Greta Schipping. .... (genline), s 9/196 Genline. 1678
Marty 26
Ringt midt Småklockan för ....
mäster Anders Olofssons lÿk.
begrafning 4:16
Mällom bårkläder (?) 1:16
Likkistan 1:16
bärare (?) -:8
______________________7:24. kan vara denne skomakarmästare. .... (Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten. Makarna hade åtta till mogen ålder komna barn, men endast i fråga om de efterkommande till äldste sonens Andreas Philipsson (se nedan) föreligger fullständiga uppgifter. En bror till honom, Fredrik, f 1727, d 1810, handlande i Göteborg, var g m Elsa Catharina Wesenberg. De hade inga barn. Övriga bröder var Lars, f 1737, d 1762, om vilken närmare uppgifter saknas, Philip, f 1739, d 1802, som ägde Särö Säteri och Aron, f 1740, d 1801, handlande i Göteborg, vilka båda var ogifta sant den yngste Johan Otto, f 1742, d 1801, handlande i Göteborg. Denne hade i sina fem äktenskap många barn. Deras avkomlingar bildar en släktgren, som ännu inte är fullständigt utredd.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
. .... Rudolf Röding (Biogr. uppg. om lektorerna vig Götheborgs gymnasium. 1921.), se sonen.
66
Rudolf Röding (Biogr. uppg. om lektorerna vig Götheborgs gymnasium. 1921.), se sonen. Har en bror i Sthm, slottshauptman. .... Sven Gulin, Om människor, affärer och byggnader kring Kungsgatan (1977.), s 238 del 2. Vallgatan 34
1 roten 75, 76 21 kv. Herrnutaren 18
...Humbla sålde gården till "lector Gymnasii Magister" Olaus Otterdahl (u. 19/3 1683). Otterdahl (1653-1710) var son till skomakareålderman Anders Olofsson och Anna Greta Schipping.
67
(Läst hos Landsarkivet i Gbg), SSK 1967
Oterdahl
(från Göteborg)
Den äldste kände stamfadern Anders Olsson var åldermani Göteborgs skomakarämbete 1653-70. Hans hustru hette Anna Greta Schipping. Deras barn tog namnet Otterdahl efter Otterhällan i Göteborg. Den äldste av sönerna Olaus Andreae, f 1653, d 1710, blev lektor vid Göteborgs gymnasium samt kyrkoherde i Slättåkra, Hallands län. Han var g m Maria Starkera, d 1720. Denna äldre gren av släkten är ännu inte helt genomforskad. Yngre syskon till Olaus Andreae var Börje (Birger), f omkr. 1661, kapten vid Nerikes och Vermlands tremänningsregemente, tillfångatagen efter Poltava, krigsfånge i Tobolsk 1709-22, major efter hemkomsten, d 1733 och begravd i Rolfstorp; Anna Margareta, d 1736, g m Otto Kröger, adlad Sjöstierna, amiral, f 1653, d 1709, samt Philip, skomakaremästare i Göteborg, d 1731. från dennes yngste son Philip, handlande i Göteborg, d 1753, och hans hustru Johanna Christina Böker, d 1766, vilken som änka ägde och bebodde Särö säteri, stammar nedanstående yngre gren av släkten.
Källor och litteratur: C G Weibull, Göteborgs släkter under 1700-talets senare del, Gbg 1915; A. Lewenhaupt, Karl XII:s officerare, Sthm 1921; Släktarkiv hos överste J A Oterdahl, Sthm, samt släkthandlingar hos direktör Stig Kempe, Örnsköldsvik.
.
68
C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Drängsered o Krogsered fsg
Philip Olai Otterdahl
Son till kyrkoherde Olaus Andreae Otterdahl i Slättåkra. Stud i Lund 1713, stipendiat 1714 o följ. Kh här 1722. Yrkar 1749 såsom äldst o såsom den som fått kunglig fullmakt på att bli kontraktsprost efter Gellingius, men blir blott titulärprost. Död 1759. Var kh här i 37 år o dog 66 år gml.
G m Hedvig Sirenia, död 1782, 78 år gml.Två söner, Carolus o Otto, blevo stud. i Lund samma dag 1745. Otto blev militär. En dtr g m efterträdaren.
. .... Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1745
814. Carl Otterdahl, son av 414; f i Drengsered 25/9 1724. Död i Drengsered prestgård som gammal teol. stud 6/6 1795.
Hade vistats sedan 1761 i sin svåger prosten Dahlgrens hus i Drengsered. Efterlämnade fastigheterna Ögärdet i Gunnarps sn (1/2 mantal), Åparp i Krogsered (1 mantal) och Beskered i Drengesreds sn (1/2 mantal).
69
Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1745
814. Carl Otterdahl, son av 414; f i Drengsered 25/9 1724.
70
Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1745
814. Carl Otterdahl, son av 414; f i Drengsered 25/9 1724. Död i Drengsered prestgård som gammal teol. stud 6/6 1795.
.
71
C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Drängsered o Krogsered fsg
Philip Olai Otterdahl
Son till kyrkoherde Olaus Andreae Otterdahl i Slättåkra. Stud i Lund 1713, stipendiat 1714 o följ. Kh här 1722. Yrkar 1749 såsom äldst o såsom den som fått kunglig fullmakt på att bli kontraktsprost efter Gellingius, men blir blott titulärprost. Död 1759. Var kh här i 37 år o dog 66 år gml.
G m Hedvig Sirenia, död 1782, 78 år gml.Två söner, Carolus o Otto, blevo stud. i Lund samma dag 1745. Otto blev militär. En dtr g m efterträdaren.
. .... Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1713
414 Philip Olai Otterdahl, son af lectorn Olaus O. (död 1710), f i Göteborg 1693; kh i Drengsered 1722, död derstädes 24/4 1759.
Broder: Anders (f 1690, mantalskommissarie i Qvibille, död 1764), fader till 630.
Gift med Hedvig Sirenia (f 1703, död i Drengsered 1782)
Söner; 814 och 815 samt Daniel ( f 1738; kronolänsman på Stenstorp, död 1814) fader till 1471.
Svärson 790.
72
C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Drängsered o Krogsered fsg
Philip Olai Otterdahl
Son till kyrkoherde Olaus Andreae Otterdahl i Slättåkra. Stud i Lund 1713, stipendiat 1714 o följ. Kh här 1722. Yrkar 1749 såsom äldst o såsom den som fått kunglig fullmakt på att bli kontraktsprost efter Gellingius, men blir blott titulärprost. Död 1759. Var kh här i 37 år o dog 66 år gml.
G m Hedvig Sirenia, död 1782, 78 år gml.Två söner, Carolus o Otto, blevo stud. i Lund samma dag 1745. Otto blev militär. En dtr g m efterträdaren.
.
73
genline, barnadop 1703. 1703 Feb.
d. 7 om Lögerdag afton födde hust. ... Jönsdotter S....man (?) Lö...Jöns Eg...
som d 15 wart döpt nämbdt JÖNS.
Faddrar: hust. Maria Starchera som... J. Karin Oterdahl, hust ....C.... i Hafs..r (?), studiosus Olaus Magirus Nämdemannason (?), Bengt Hanss (?) i ....
Gudmund ...... i Lyn. (?). .... genline, se bröllopet. bör vara dotter till Olaus A. O.
74
genline, Döda
1712
Maij d 4 hos Gud Salig Catharina Oterdal 28 år.
Räknar man baklänges är hon född omkr. 1684.
75
genline, genline. Döda
1713
Maij d 4 hos Gud Salig Catharina Oterdal 28 år.
76
C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), div. pers. Bökman, CMO
Mikeal Bökman, född i Varberg 17/6 1698, trädgårdsmästarson. Stud i Upsala 1713. Pv 1716. En tid krigspräst. Kh här (Slättåkra) 1724. Död 9/3 1744.
Ville 1722 konservera änkan här ”med så mycket större nöje, som jag med samma enka från min barndom uppfödd är.” G m 1.Märta Magirus
2. Annica Erynander.
Barn: Märta Suenonia gm kh Peter Wetterberg i Värö.
Joh. Casten kungl. sekr.,
Carl Magnus militär.
Bro, Brastad. Lyse och Lysekil
Carl Magnus Otterdahl. Född i Grimeton 1775, länsmansson. Stud i Lund 1795. Pv 1880. Komminister 1801. Högeligen älskad av åhörarna, som för att få o behålla honom köpte Lassehaga, ½ hemman, sedan dess kaplansboställe. Dog 17/5 1808 av vådaskott.
G m Helena Fredrika Svenberg, kh-dtr från Tossene.
Barn: Jonas, reste till Amerika
Juliana, gm häradshövding Bunsen till Holme.
Skarstedt, Gbgs stifts herdaminne
. rätt spridda o avlägsna jag kanske för in sedan. Ma. .... Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1700
254 Olof Magirus, son av kh Petrus M., f i Snöstorp mars 1680, kh i Slättåkra 1711, död 26 aug 1722.
Broder till 301.
Gift 1/ m Catharina Otherdahl
2/ Märta Halgerus
Svärsöner 554 och 659. .... C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948), Olaus Petri Magirus, son av kh i Snöstorp. Studerade i Kristianstad. I Lund 1700, för fattigdom gratis intagen i nationen. Kh här (Slättåkra) 1710. Död 26/8 1722. 42 år gammal.
G m 1. Catharina Otterdahl, företr. dotter.
2. Märtha Halgerus, khdtr från Gällared.
Döttrar: Märta gm eftertr. Catharina gm kh Sven Linderoth i Tvååker.
.
77
C.W. Skarstedt (Caritas förl. Gbg 1948). .... Carl Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669-1906
Biografiska och genealogiska antecknigar jemte historik (Lund 1907), 1700
254 Olof Magirus, son av kh Petrus M., f i Snöstorp mars 1680, kh i Slättåkra 1711, död 26 aug 1722.
Broder till 301.
Gift 1/ m Catharina Otherdahl
2/ Märta Halgerus
Svärsöner 554 och 659.
. .... genline, Döda o begravna. 1722
Augusti d 26 dito afsomnade kÿrkioherden, den (Cron?)wärdig och wällärde ...
... Ollof Magirus som ock begrofs.
78
genline, 1710
Jan d 23 Cop.te Olof Magirus och
Jungfru Catharina Oterdahl. jfr Olaus O:s död. .... DDSS Vigselregister Halland, Vigselregister Halland
Vigda i Slättåkra
Datum: 1710-01-23
Datum avser:
Nuvarande kommun: Halmstad
Härad: Halmstad
Ospecificerad ort:
Källa: Slättåkra C:1
Brudgummens förnamn:
Olof
civilstånd:
Ej angivet
efternamn:
Magirus
sida i Hfl:
titel:
Ehrev? Hr
ålder/födelseår:
ort:
Brudens förnamn:
Catarina
civilstånd:
Ogift
efternamn:
Oterdal
sida i Hfl:
titel:
Jungf
ålder/födelseår:
ort:
Övrigt:
.
79
genline, födda o döpta. 1711
Jan
d 1 Jan: döptes Kÿrkiofadrens son Otto Magirus, som föddes d 28 Decemb. 1710.
Patre Olao Magiro matre Catharina Otterdal
Witnen til Barnets doop woro .. dÿgdesam hustru Elisabeth Feijerborn Rÿ.kehorde(?)
hustru i Torup. Brida Schröder Kÿrkioherde hustru i Holm, jungfru Esther Otterdahl, jungfru Regina Elisabeth Elbert. Manfolk: Hr Leitnanten Carl Sigismundus von Ferntheil, Carl Fridrich Morgonstierna J..; . Wällärde Hr Gilbert Wiliamsson in Torup Comminister, Jonas Magirus Rector Schola i Laholm, Jöns (?) Nilson gästgifvare i Dvärred (?).
80 genline, födda o döpta. 1712 Feb d 19 Om Måndag natt födde hustru Catharina Otterdal sinom Mann O. Magirus Pastori Loci en son som döptes d 28 nomine Petrus. Mycket kortfattad ant. Jfr broder Ottos dop! Inga vittnen e dyl.
81
genline, Barnadop
1713
Apr d 26 födde hustru Catharina Otterdal sinom mann O. Magiro en doter som döptes d 3 maij med sin då iherranom afsomnade moders namn Carin Marija, witnen woro Mormodern Maria Anchera (?), jungfru Sophia Schröder, Med: Cirstin Hiort, Lieutn. Boÿe (?), Jacob Ellert ok Jöns Bokelöf.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia