Cicilia Runelia
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1713 1 Döptes: Dog: Före 1735 1 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Daniel Ruhe (19 Jan 1697 - 2 Mar 1760) 2, 3 Äktenskap: Mellan 1732 och 1735 Status:Carolina Rung
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1812 4 Döptes: Dog: 1880 4 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Carl Anders Hedlund (1814 - 1869) 4 Äktenskap: 1841 4 Status: Barn: 1. Hans Fredrik Hedlund (1855-1931) 5 (Född inom äktenskapet)Erik Runqvist
Kön: M
Personinformation
Föddes: 10 Okt 1761 - Grevbäck, Skaraborg 7 Döptes: Dog: 27 Sep 1831 - Kvistbro, Örebro Län 7 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Trädgårdsmästare. 7
Föräldrar
Far: Anders Larsson ( - ) 8 Mor: Annika Jönsdotter ( - ) 9
Makar och barn
1. *Carolina Forsberg (7 Aug 1789 - 15 Maj 1890) 10, 10 Äktenskap: 2 Okt 1817 - Kvistbro, Örebro Län 10 Status: Barn: 1. Beata Rundqvist (1818-1896) (Född inom äktenskapet)Nils Runström
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Före 19 Maj 1721 12 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Kyrkoherde. 11• Address: Äspö, Vemmenhögs härad, Malmöhus län.
Makar och barn
1. *Dorotea Catharina Wandall (Ung 1670 - ) 13 Äktenskap: Status:Maria Elisabet Ruth
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Sven Cedergren ( - ) 15 Äktenskap: Status: Barn: 1. Hans Fredrik Cedergren (1799-1863) (Född inom äktenskapet)Christina Ryberg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1683 Döptes: Dog: 30 Mar 1754 - Höraryd, Vetlanda Sn Begravning: 9 Apr 1754 - Höraryd, Vetlanda Sn 17 Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Jakob Claesson Bortei (1681 - 18 Aug 1748) 16 Äktenskap: Status: Barn: 1. Levande 2. Johan Bortei (1707-1742) 18 3. Christina Magdalena Bortei (1710-1795) 18 4. Eva Margareta Bortei (1716- ) 18 5. Carl Gustaf Bortei (1719-1753) 18 6. * Otto Fredrik Bortei (1720-1809) 19 7. Catharina Bortei (1725- ) 20 8. Hampus Bortei ( -1732) 21
Notiser
Forskning:
se även Anbytarforum, Rötter, http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/28976.html
troliga morföräldrar Johan Nilsson o hans hustru
dotter Kierstin/Christina g m Johan Persson Ryberg (hennes föräldrar)
Petronella Elisabeth Ryberg
Kön: K
Personinformation
Föddes: 29 Mar 1818 - Barkåkra Sn 22 Döptes: Dog: Före 1890 23 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Hon bodde på Helsingborg 161 före 1843 i Helsingborg, Malmöhus län. 24
Makar och barn
1. *Carl Gustaf Bokelund (16 Apr 1821 - ) 25, 26 Äktenskap: 7 Nov 1843 27 Status: Barn: 1. Ida Maria Augusta Bokelund (1844- ) 28 (Född inom äktenskapet) 2. *Erika* Elisabeth Alexandra Bokelund (1847- ) 29 (Född inom äktenskapet) 3. Lorentz Wilhelm Christopher Bokelund (1850- ) 30 (Född inom äktenskapet) 4. Carl Adolf Emil Boklund (1852- ) 31 (Född inom äktenskapet) 5. Axel Fredrik Georg Bokelund (1855- ) 32 (Född inom äktenskapet) 6. Josephina Christina Carolina Bokelund (1857- ) 33 (Född inom äktenskapet) 7. Betty Carola Sophia Bokelund (1860- ) 34 (Född inom äktenskapet)*Carl Johan* Rydberg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 18 Jul 1835 4 Döptes: Dog: 1916 35 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Köpman. 36• Address: Halmstad.
Makar och barn
1. *Carolina (*Nina*) Maria Gustafva Zachau (25 Jul 1854 - Okänt) 4 Äktenskap: 27 Sep 1877 4 Status: Barn: 1. *Georg* Fredrik Rydberg (1888-1968) 37 (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
SSK30: d. 1916.
*Georg* Fredrik Rydberg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 30 Maj 1888 35 Döptes: Dog: 9 Mar 1968 - Söndrum Fsg, Söndrums Kn, Hallands Län 38 Begravning: Dödsorsak:• Han arbetade som Riksbanksdirektör. 39• Han bodde i Halmstad.
Föräldrar
Far: *Carl Johan* Rydberg (1835-1916) Mor: Carolina (*Nina*) Maria Gustafva Zachau (1854- )
Makar och barn
1. Levande Barn: 1. Levande 2. *Stina* Blenda Lundström (20 Jul 1900 - 14 Maj 1976) 40, 41 Äktenskap: 26 Dec 1927 35 Status: Barn: 1. Levande
Notiser
Allmänt:
SSK30: Bosatt i Göteborg.
Vem är vem i Skåne, Halland, Blekinge 66: fd riksbanksdirektör, Halmstad, f i Halmstad 30/5/88 av köpm Carl Johan R o Nina Zachau.
Stud:ex 07, tjm ab Gbgs bk 07, Sv:es riksbk Halmstad 08, Gbg 24, Karlskrona 41, Halmstad 46-54. RVO.
Gift 1) 16 m Gurli Lecander, 2) 27 m Stina Lundström.
- Barn: i 1:a äkt Sven f 17, i 2:a äkt Lars f 29.
Levande
Kön: M
Föräldrar
Far: *Georg* Fredrik Rydberg (1888-1968) 37 Mor: *Stina* Blenda Lundström (1900-1976) 40
Makar och barn
1. LevandeGertrud Rydberg
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Gustaf August Wilhelm Ripa (13 Feb 1892 - 19 Sep 1920) 42 Äktenskap: Status: Barn: 1. Margit Ripa (1917-1917) (Född inom äktenskapet) 2. LevandeLevande
Kön: M
Föräldrar
Far: *Georg* Fredrik Rydberg (1888-1968) 37 Mor: LevandeAndreas Rydelius
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: 25 Okt 1671 - Linköping, Östergötland 44 Dog: 1 Maj 1738 - Osby, Kristianstads län 45 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johannes Rydelius ( - ) 46 Mor: Katarina Horneer ( - ) 46Levande
Kön: K
Föräldrar
Far: Johannes Rydelius ( - ) 46 Mor: Katarina Horneer ( - ) 46
Makar och barn
1. Levande Barn: 1. * Anna Retzius (1707-1741) 47Johannes Rydelius
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser
Notiser• Han arbetade som Kontraktsprost i Linköping, Östergötland. 46
Makar och barn
1. *Katarina Horneer ( - ) 46 Äktenskap: Status: Barn: 1. * Levande 2. Andreas Rydelius (1671-1738) 43 3. Magnus Rydelius (1676-1742) 48
Källor
1. Einar Bager, Einar Bagers Samling, se make Daniel Ruhe, namn, Ant.bok "A".
2. Importerat från GEDCOM-fil från Erik Ruhe. .... Einar Bager, Einar Bagers Samling, Anteckningsbok "A", sid 10-11. sid 10
X Daniel Ruhe se B. XVII sid 18
skönfärgare † 1760
arvskifte 1760 (2655) burskap 1720
g. 1 g.m. 13/5 1720
Clara Tabbert se XII sid 14 arvskifte 1734 † 29/7 1732 f. 1694 (not 1)
2 g.m.
Cicilia Runelia f. 1713. arvskifte 1735 (not 2)
3 g.m. Charlotta Christina Heitmüller arvskifte 1765 (2821) (not 3)
barn: Anna Christina
f. 12/6 1726. fadder bl. a. Herr Adam Ruhe färber aus Lübeck; barnet bars av fru Gertrud Ruhe
Johan Daniel g. m. Magdalena Berckhan se XIII sid 15
f. 1/5 1727
Adam begr. 5/10 1722
Niclas f. 23/6 1728
Wybeka Sophia f. 29/9 1729
Rebecca g. m. Niclas Thomason Jyde, handl. Malmö f. 1709 d. 1787
f. 10/12 1730 d. 1785.
Lorentz f. 16/7 1732
1 3:dje g. (Not 4)
Clara Cicilia g. m. Nils de la Rose, rådman
f. 1743 † 7/2 1763
Not 1.
Vid arvskiftet efter Clara Tabbert uppgafs boet till 6000 dl sm.
Daniel Ruhe ägde gården n:r 207-8 i kv. 28 Kronan vid Östergatan, som han köpt 1727 för 1502 dl. smt.
1751 köpte han af Niclas Suell gårdarna 767, 768 och 769 i kv. 70 (Y)änri(ck) vid Grynbodgatan, och bygger där en gård ( I. H. 2(0)/3 1751 )
Not 2.
Daniel Ruhes gravsten över hustrurna Clara och Cicilia påträffades 19.. i Caroli kyrkas värmeledningskällare ( nu på Malmöhus )
Not 3.
1761. Nr. 208 Daniel Ruhes änka.
Not 4.
Se Avskrifter sid 246. 254. 255.
Namnteckning se Anteckningar.3. Bertil Rietz, Singögatan 18, 257 32 Rydebäck.
4. SSK13 ( Svensk Släktkalender ).
5. J. Häthén, Göteborgs Familjebok / Häthén (1892 - Götheborgs-Postens Förlag), Hans Fredrik Hedlund, Arkitekt, f. 55 i Ekerö, Stockholms l, g. 81 m Maria Hedlund, f 60 i Gtbg. Barn: Björner, f 82, Carl, f 85, båda i Gtbg.
6. Bernhard Granholm, Grums, mmf
14 ERIK RUNQVIST, född 10/10 1761 i Grevbäck/R, död 27/9 1831 i Kvistbro/T. Trädgårdsmästare.
Gift 2/10 1817 i Kvistbro/T med mmm
15 CAROLINA FORSBERG, född 7/8 1789 i Kvistbro/T, död 15/5 1890
i Kvistbro/T. Född i Tartu, Estland 1931.
Pensionär. Ingenjör vid Televerket Radio (nuv TERACOM) -1961.
Släktforskat sedan 27/7 1984.
Forskar på: Birath fr Kvistbro mm(T), Edholm fr Fors(Z), Frisendahl fr Ragunda(Z), Frisk fr Sunne(S), Frykbom fr Sunne(S), Granholm fr Korsholm och Graninge(Y), Hahne fr Lerbäck(T), Hammarström fr Arboga mm(U), Hartelius fr Svalöv(M), Schult fr (T) samt avgreningar till och från dessa släkter.
Några av mina anor (Edholm och Frisendahl) bodde i Fors och Ragunda när köpmannen Magnus Huss (Vildhussen) verkställde grävningen av en vattenkanal förbi vattenfallet Gedungsen i Indalsälven, varvid Ragundasjön tömdes och Döda fallet bildades.
Forskat i domböcker sedan 1987. Specialforskar i domböcker från år 1796 i ca 50 härader och städer från hela landet. Specialforskar på ogifta mödrar under 1700-talet.
Skrivit C-uppsats "Gedungsen i arkiven" i arkivvetenskap, C-uppsats "Rätt i Sverige 1796" i historia (ur domböcker) och D-uppsats "Regalrätt i Ragunda" (om förhistorien till regleringen i Indalsälven).
Medlem i Jämtlands läns släktforskarförening, Härnösands släktforskare, Värmlands släktforskarförening, Ådalens släktforskarförening, Åsbo släkt- och hembygdsforskare, Probanden i Grums samt Föreningen Tingshuset i Häljebol. V ordf i Värmlands släktforskarförening och Probanden. Ledamot av styrelsen för Folkrörelsernas arkiv i Värmland.
Email: bernhard.granholm@grums.mail.telia.com
Very serious7. Bernhard Granholm, Grums.
8. Bernhard Granholm, Grums, mmff 28 ANDERS LARSSON.
Gift med mmfm
29 ANNIKA JÖNSDOTTER.9. Bernhard Granholm, Grums, se Anders Larsson.
10. Bernhard Granholm, Grums, se Erik Runqvist.
11. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Jens Hansen Wandall.
12. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Olaus Hartelius.
13. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Jens Hansen W.
14. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se notes för son HFC. High
15. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se notes för son HFC.
16. (http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij), http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij. Jakob Claesson Borteij, född 1681 (åu); kronobefallningsman; bosatt på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200); † 1748-08-18 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 1/9 (ädel och högaktad, begrofs med en ståndig heder i sin graf i Hvetlanda kyrka, 68 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.18100). Gift med Christina Ryberg, född 1683 (åu), † 1754-03-30 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 9/4 (ålderdomssvaghet, 71 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.20900).
17. kyrkböcker, Vetlanda, CI:1
s 307. Martius
den 30 afled Sahl. Befalningsmannes Bortejs Enka i Härryd, Fru Christina Ryberg, af ålderdomssvaghet, begrofs d 9 apr. ... 71 år.18. (http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij), http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij. Jakob Claesson Borteij, född 1681 (åu); kronobefallningsman; bosatt på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200); † 1748-08-18 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 1/9 (ädel och högaktad, begrofs med en ståndig heder i sin graf i Hvetlanda kyrka, 68 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.18100). Gift med Christina Ryberg, född 1683 (åu), † 1754-03-30 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 9/4 (ålderdomssvaghet, 71 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.20900).
Barn:
* Johan Borteij, född 1707 (åu); inskrevs vid Växjö skola 1726-12-20; mantalsskrivare i Östra, Västra och Norra Vedbo härad i Jönköpings län; † ogift och barnlös 1742 på Åsen, Malmbäcks sn.
* Christina Magdalena Borteij, född 1710 (åu), † 1795. Gift med kronobefallningsmannen Bengt Lindeberg, född 1697 (åu), † 1759-09-04 på Åsen, Malmbäcks sn, begr 18/9 (dog samma år som modern, 62 år gammal, källa: Genline ID 1112.17.9000). Paret fick flera barn.
* Sophia Anna Borteij, född på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200). Gift med sin systers svåger, kronobefallningsmannen i Västra härads domsaga Peter Lindeberg, född 1700-07-03 på Åsen, Malmbäcks sn, † 1782-07-03 på Möshults Kronogård, Ökna sn (källa: Genline ID 207.21.5100). Paret fick flera barn.
* Eva Margareta Borteij, född 1716-09-15 på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.4.28600). Gift 1750-06-05 i Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.38.19100) med regementstrumslagaren Carl Wilhelm Douzette, i hans 2:a äktenskap (gift 1:o med Annika Lundgren, † 1748-04-16 i Vetlanda, Vetlanda sn, begr 24/4 (äreborna och gudälskande matronan, källa: Genline ID 1143.38.18000), född 1707 (källa: Genline ID 1143.4.28600), † 1779-02-15 på Vetlanda Thomasgård, Vetlanda sn, begr 26/2 (obstruktion och magsjuka, 72 år gammal, källa: Genline ID 1143.39.32000). Paret fick en dotter.
* Carl Gustaf Borteij, född 1719; vice häradshövding; † 1753. se Tab 2.
* Otto Fredrik Borteij, född 1720; hovkamrerare. se Tab 3.
* Catharina Borteij, född 1725-03-27 på Höraryd, Vetlanda sn (källa: 1143.4.23100). Gift 1748-09-02 i Vetlanda sn (morgongåva 50 dukater, källa: Genline ID 1143.38.18100) med sergeanten Georg Christian Erlich, född 1720-10-31 (källa: Genline ID 1143.4.23100), † 1759-12-10 i Vetlanda sn (bröstsjuka). Paret fick tre barn.19. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sven Ljungh. Christina Charlotta Borteij, f 31 maj 1763 i Eksjö landsf (enl hfl), d 14 mars 1842 i Flisby, Jönk, dtr till kamreraren o kronobefalln:mannen Otto Fredrik B o Brita Catharina Planck.
20. kyrkböcker, Vetlanda, AI:1
s 195. 1751
2 Roten
Höraryd
Hr Ryttm. Christoffer Ehrlich
Fru Marianne Utfall
...
Hr Sergeanten Georg Christian Erlich nata d 31 Octob 1720, död 1759 in Dec
Fru Catharina Bortej nata d 27 Martii 1725
Son Johan Georg, född d 1 Martii 1750
son Christoffer Jacob född d 14 apr 1753
dot. Christina Maria född d 25 Dec 1759
...
Hr Otto Friedrich Bortej utflytt. .... (http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij), http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij. Jakob Claesson Borteij, född 1681 (åu); kronobefallningsman; bosatt på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200); † 1748-08-18 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 1/9 (ädel och högaktad, begrofs med en ståndig heder i sin graf i Hvetlanda kyrka, 68 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.18100). Gift med Christina Ryberg, född 1683 (åu), † 1754-03-30 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 9/4 (ålderdomssvaghet, 71 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.20900).
Barn:
* Johan Borteij, född 1707 (åu); inskrevs vid Växjö skola 1726-12-20; mantalsskrivare i Östra, Västra och Norra Vedbo härad i Jönköpings län; † ogift och barnlös 1742 på Åsen, Malmbäcks sn.
* Christina Magdalena Borteij, född 1710 (åu), † 1795. Gift med kronobefallningsmannen Bengt Lindeberg, född 1697 (åu), † 1759-09-04 på Åsen, Malmbäcks sn, begr 18/9 (dog samma år som modern, 62 år gammal, källa: Genline ID 1112.17.9000). Paret fick flera barn.
* Sophia Anna Borteij, född på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200). Gift med sin systers svåger, kronobefallningsmannen i Västra härads domsaga Peter Lindeberg, född 1700-07-03 på Åsen, Malmbäcks sn, † 1782-07-03 på Möshults Kronogård, Ökna sn (källa: Genline ID 207.21.5100). Paret fick flera barn.
* Eva Margareta Borteij, född 1716-09-15 på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.4.28600). Gift 1750-06-05 i Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.38.19100) med regementstrumslagaren Carl Wilhelm Douzette, i hans 2:a äktenskap (gift 1:o med Annika Lundgren, † 1748-04-16 i Vetlanda, Vetlanda sn, begr 24/4 (äreborna och gudälskande matronan, källa: Genline ID 1143.38.18000), född 1707 (källa: Genline ID 1143.4.28600), † 1779-02-15 på Vetlanda Thomasgård, Vetlanda sn, begr 26/2 (obstruktion och magsjuka, 72 år gammal, källa: Genline ID 1143.39.32000). Paret fick en dotter.
* Carl Gustaf Borteij, född 1719; vice häradshövding; † 1753. se Tab 2.
* Otto Fredrik Borteij, född 1720; hovkamrerare. se Tab 3.
* Catharina Borteij, född 1725-03-27 på Höraryd, Vetlanda sn (källa: 1143.4.23100). Gift 1748-09-02 i Vetlanda sn (morgongåva 50 dukater, källa: Genline ID 1143.38.18100) med sergeanten Georg Christian Erlich, född 1720-10-31 (källa: Genline ID 1143.4.23100), † 1759-12-10 i Vetlanda sn (bröstsjuka). Paret fick tre barn.21. kyrkböcker, Vetlanda, CI:1. Mortiu et Sepulti 1732
4. Feb 13 Hampus Bortej, Begrofs d 20 dito
.22. Kyrkböcker, Allerum, husf. AI:6. Se make CGB's fader.
23. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se make. Carl Gustaf står som änkling 1890.
24. Skånes Demografiska Databas, Se giftermål med CGB.
25. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Boklund, Carl Gustaf. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Boklund, Carl Gustaf, f. 1821.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Boklund, Carl Gustaf
1821
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
målare
Änkling, far i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Axel Georg
1855
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
målare
Ogift man, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Josefina Christina Carolina
1857
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Ogift kvinna, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Betty Carola Sophia
1860
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Småskollär.
Ogift kvinna, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Lindblad, Astrid Elisabeth
1877
Helsingborgs stadsförs (Malmöhus län,
Flicka, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Skåne)
Lindblad, Vesta Maria
1882
Helsingborgs stadsförs (Malmöhus län,
Flicka, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Skåne)
--------------------
Troedsson, Carl Peter
1871
Vittsjö (Kristianstads län, Skåne)
dräng
Ogift man, ensam i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
--------------------
Pålsson, Emma Mathilda
1870
Kattarp (Malmöhus län, Skåne)
piga
Ogift kvinna, ensam i familjen Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6. .... Kyrkböcker, Allerum, C:3 3/7. 1821, april 16, döpt 18. Frälsebokhållaren Johannes Christoffer Bokelund och Ingrid Agneta Fernströms på Kulla Gunnarstorp son Carl Gustaf.
Susc. mamsell Anna Johanna Thulin i Allerum.
Test. Ingenieuren Hallbeck i Hellsingborg, Uppsyningsman Tengvall från Grafverna, Fru Fernström, mamsell Hallberg från (Park)borg och Jungfru Kronbeck från Kulla Gunnarstorp. .... Kyrkböcker, Allerum, AI:7 Husf 1851-55. Ljungen 6.
Målarmäst. Carl Gustaf Boklund /.../
Petronella Ryberg /.../
Lorentz
Ida Maria
Emma Elisabeth
Carl Adolf 1852 28/7, Allerum ( 1852 15/3 )
( ... ) (...) , Allerum ( 1855 12/3 )
/.../
f. d. Bokhåll. Johannes C Boklund /.../
I A Fernström /.../. .... Skånes Demografiska Databas, Vigda. Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1843-11-07Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Carl Gustaf Bokelund ort:Helsingborg 15
titel: målaregesell sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
z
Brudens namn:Petronella Elisabeth Ryberg ort:Helsingborg 161
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
Övrigt:. .... Kyrkböcker, Allerum, B:2 1/2 Flyttlängder 1833-47. Utfl. 1837 16/11
Gossen Carl Gustaf Bokelund 1821 16/4, fr. Ljungen nr. 6, till Helsingborg
Infl. 1843 10/11
Målaregesäll Carl G. Boklund 1821 ... Hborg, till Ljungen.26. Christer Boklund. .... Kyrkböcker, Allerum.
27. Skånes Demografiska Databas, Se make.
28. Kyrkböcker, Allerum, C:5 1/4 födda. 2/9 1844, döpt 12/9, Ida Maria Augusta, Målar Gesellen C. Gust. Bokelund o. h. Petronella Ryborg på Ljungen.
... M. J. C. Bokelunds på ..., Bokh. J. C. Bokelund på Ljungen. Dem. Amalia (Westrup) fr. (Brödra). .... Kyrkböcker, Allerum, B:3 2/2 Flyttlängder 1847-62. Utfl. 1861 2/11
Mamsell Ida Bokelund f. 1844 2/9 Allerum, [fr.] Nr. 6 Ljungen, [till] Kropp.29. Kyrkböcker, Allerum, C:5 2/4 födda. 1847, 18/5, Erica Elisabeth Alexandra, Målar gesällen Carl Gustaf Boklund och dess hustru Peterbilla Elisabeth Rydberg från Nr. 6 Ljungen.
Målaren Christoffer Bokelunds hustru Ingrid Agneta Fernström, Skomakar Gesällen Jonas Petter Boklund, Jungfru Christina Boklund samt Fabrikören Lorentz Boklund och dess hustru Emelia Ebbesson från Stockholm. .... Kyrkböcker, Allerum, B:4 1/3 Flyttlängder 1862-1879. Utfl. 1863 24/10
Mamsell Erika Bokelund, [fr.] 6. Ljungen, [till] Ekeby
Infl. 1864 24/10
Mamsell Erika Bokelund, [fr.] Ekeby, [till] Nr. 6 Ljungen.30. Kyrkböcker, Allerum, A:5 2/4 födda. 1850 14/2, döpt 15/2, Lorentz Wilhelm Christopher.
Målarmästaren Carl Gustaf Boklunds och dess H. Petronella Ryberg på Nr. 6 Ljungen.
Sadelmakaren Gustaf Boklunds H. Botilla Hinck från Helsingborg. Bokhållaren Carl Westrup (ibdne), ... Arvid Anderberg, Allerum, Mamsell Emma Sandberg från Lund och Mamsell Catharina Boklund från Helsingborg ....31. Kyrkböcker, Allerum, C:5 2/4 födda. 1852 28/7, döpt 13/8, Carl Adolf Emil.
Målaren Carl Gustaf Boklund och dess H. Petronella Ryberg på Nr. 6 Ljungen.
Mamsell Sophia Carolina Westrup i Dufvebolet, ... Lars Magnus Westrup i Helsingborg och Mamsell Amalia Westrup i Dufvebolet. .... Folkbokföringen 1890, ANNO 1890. Folkräkningen 1890. Hernösand församling. Karl Adolf Emil Boklund f. 1852 Allerum Malmöh. l.
Om personen Om hushållet
Hemförsamling: Hernösand
Hemort: Hyresgäster
Kontrakt: Ångermanl. södra
Län: Västernorrland
Födelseår: 1852
Födelseort:
Födelseförs: Allerum Malmöh. l.
Yrke: Målare
Titel:
Civilstånd: G
Kön: M
Familjest:
Famstkod: F
Hushåll nr: 398
Familj nr: 1
Frånvaro:
Övrigt:
--------------------------------------------------------------------------------
SVARvolym: 000379 Kort nr: 13
Sida: 32 Rad: 38
Personer i hushållet:
Fam nr: 1
Karl Adolf Emil Boklund f. 1852, Målare
Anna Märta Boklund Andersson f. 1852
Anna Elise Irene Boklund f. 1881
Karl Evald Kristofer Boklund f. 1883
Gustaf Osswald Boklund f. 1885
Karl Adolf Boklund f. 1888
Fam nr: 2
Karl Oskar Lundegård f. 1866, Lärling
Fam nr: 3
Anna Stina Från f. 1865, piga.32. Kyrkböcker, Allerum, C:5 2/4 Födda. 1855, Mars 12, döpt Mars 12, Axel Fredrik Georg.
Målarmästaren Carl Gustaf Bokelund och dess hustru Petronella Ryberg i Ljungen 6.
(Ulrika Henrietta) ... Bokelund i (Helsingör), Sadelmakaren ... Bokelund ...
/* Resten otydbart */. .... Demografisk databas för södra Sverige, Födda. Födda i Allerum församling
Datum Datum avser
1855-03-12 Född
Barnets
Namn Kön
Axel Fredrik Georg M
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
Moderns Faderns
Namn Namn
Petronella Ryberg Carl Gustaf Bokelund
Titel Titel
målaremästare
Ort Ort
Ljungen N 6
Ålder/födelseår
36
Dopvittnen
Susc. Fru Ulrika Henrietta Krok född Bokelund i Helsingör: Sadelmakaren Jonas Petter Bokelund och dess Hustru Gustafwa Wickbolt. Sadelmakare Gesällen Gustaf ?lund och åbodottren Kjerstin Pehrsdotter i Dompäng
Övrigt
Döptes den 12 Mars
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
97 13
Arkiv Seriesignum
Allerums kyrkoarkiv C:5
Läsproblem Förvarande institution
J LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1837 - 1857
Anmärkning Microfich volym nr.33. Kyrkböcker, Allerum, C:5 3/4 Födda. 1857 aug 24, sept 1, Josephina Christina Carolina. Målare Carl Gustaf Bokelund & Hustrun Elisabeth Rybergs å nr. 6 Ljungen.
Susc. Skomakare Nilssons hustru Christina Bokelund i Helsingör
Testes: Bokh. Carl Magnus Lundgren på Vanstadtorp o. Mamsell T... Lundberg och Mamsell Anette Nilsson från Hborg.34. Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Allerum. Datum Datum avser
1860-08-03 Född
Barnet
Namn Kön
Betty Carola Sophia Kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
Fader Moder
Namn Namn
C Bokelund Petronella Rydberg
Titel Titel
målaremästare
Ort Ort
Ljungen
Ålder/födelseår
42
Dopvittnen
Professorn i Stockholms Målare Accademi Johan Bokelunds h. Carola Stuttgard i Stockholm. testes: Handelsbok. Theodor Westrap från Helsingborg och Mamsell Ida Bokelund.
Övrigt
Döptes den 1 Sept.
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
38 57
Arkiv Seriesignum
Allerums kyrkoarkiv C:6
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1858 - 1862
Anmärkning Microfich volym nr.35. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
36. Vem är Vem Skåne,Halland,Blekinge 1966.
37. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
18880530-4634
!ENDCONF
(Inga namn- eller adressuppgifter)
Död 9/3 1968.
Kyrkobokförd i Söndrum, Söndrums kn, Hallands län.
(Ingen uppgift om födelseort)
Gift man (26/12 1927).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Söndrum, Halmstads kn, Hallands län
Källor:
RTB 68.38. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se maka Stina. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
39. Ivan Jæderlund, Fam. Lundströms släktträd. Sammanställd av Ivan Jæderlund, Nacka
Kop. o kompl. 1943 av J. Jörgensen40. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
19000720-4621
!ENDCONF
Rydberg, Stina Blenda
Fredsg 9
302 46 Halmstad
Död 14/5 1976.
Kyrkobokförd i Martin Luther, Halmstads kn, Hallands län. Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 20/7 1900 i Adolf Fredrik (Stockholms stad).
Änka (9/3 1968).
--------------
Födelseförsamling i källan:
ADOLF FR (Stockholms län)
Källor:
RTB 76, MTL 71.41. Ivan Jæderlund, Fam. Lundströms släktträd. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
42. Carl-Erik Ripa, "Carl-Erik Ripa, Email" (recieved: 97-05-12). Jag har ingen med Gerd Ripa men här får Du vad jag har.
Emil Theodor t Ripa född 1856 i Lund och dog 1916-06-22 han var VD i Torne
Bank.
Gift med Ellen Laura Sofia Espersson född 1870 vars moder hette Gerda Laurin.
De hade två barn:
Elisabeth Gerda Maria Ripa född 16 mars 1890 vet inte mer om henne
samt Gustaf Augus Wilhelm Ripa född i Lund 13 -2 -1892 och död 19.9-1920
han arbetade också i Torne Bank gift med Gertrud Rydberg.
De hade ett barn vad jag vet
Margit Ripa född 9.2.1920 kan vara gift men finns inte kvar under namnet
Margit Ripa i folkbokföringen. Jag kan bar finna att det är denna kvinna
som din mor kallar Gerd. Som Du ser finns namnet Gerd med i släkten bakåt
43. Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 31, Rydelius, Andreas. Rydelius, Andreas, dp 24 okt 1671 i Linköping,
d 1 maj 1738 i Osby, Krist. Föräldrar:
kontraktsprosten Johannes R o Katarina
Horneer. Elev i Linköpings skola o gymn,
inskr vid UU 12 okt 89, informator hos J
Bilberg (bd 4) i Örebro 93, flyttade till
Sthlm 95, informator hos C H Grönhagen
(bd 17, s 380) o kamreraren J Ruuth där,
flyttade till Lund 99, praepositus communitatis
där 24 juli 07, fil teor prof där 3 okt
10, erhöll k fullm att förutom professuren
förestå Hardeberga o Sandby pastorat,
Malm, 6 mars 25, prästv 28 april 25, tredje
teol prof vid LU o prebendekh i Stångby o
Vallkärra, Malm, 11 dec 30, andre teol
prof o kh i Uppåkra o Flackarp, Malm, 22
sept 31, TD vid UU 23 febr 32, förste teol
prof vid LU o domprost i Lund 6 sept 32,
biskop i Lund o prokansler vid LU från 18
dec 34. \endash Ogift.
R tillhörde en östgötsk prästsläkt. Han
växte upp i Fornåsa prästgård i en gammalluthersk
fromhet och visade redan i
unga år god studiebegåvning. 18 år gammal
kom han till UU där han uppmärksammades
av matematikprofessorn Johan
Bilberg, som då befordrats till teologie
professor. Denne var en av cartesianismens
främste företrädare. På grund av stridigheterna
kring cartesianismen förflyttades
Bilberg 1693 till Örebro som kyrkoherde,
och R följde då med som informator
för dennes söner och erhöll själv fortsatt
undervisning av honom. R uppmärksammades
nu genom en latinsk oration
som han höll på Linköpings gymnasium,
och han erbjöds en notariesyssla vid domkapitlet
där. I mitten av 1690-talet kom R
som informator till Sthlm. Där höll han ytterligare
en uppmärksammad latinsk oration
på Riddarhuset i kungafamiljens närvaro.
Orationen åhördes även av några besökande
professorer från LU, som rekommenderade
honom hos universitetskanslern
som adjunkt i filosofiska fakulteten.
Redan 1699 flyttade han till Lund. Någon
tjänst var emellertid inte ledig, men kanslern
tillät honom 1701 att undervisa privat.
Undervisningen kom att omfatta en
mängd ämnen och R utvecklades till en
polyhistor. 1707\endash 10 fick han inkomster
också som föreståndare för universitetets
kommunitet, som inte enbart var en utspisningsinstitution
för stipendiaterna
utan också en plats för undervisning och
övningar, särskilt disputationsövningar.
Efter tio års verksamhet vid universitetet
utan fast lön utnämndes R till professor i
teoretisk filosofi. Han var då i 40-årsåldern,
en ganska sen befordringsålder vid
denna tid. Han hade själv aldrig disputerat
för magistergraden. Som professor blev R
mycket framgångsrik, uppskattad av studenterna
och en av universitetets främste
företrädare. Ehuru en framträdande latinsk
vältalare \endash hans latinska tal utgavs
1778 med titeln Opuscula Latina \endash ivrade
han tidigare än de flesta för att också den
akademiska undervisningen skulle ske på
modersmålet. Han började själv undervisa
och använda svenska i sitt vetenskapliga
författarskap. R:s främsta lärobok är Nödiga
förnufftz öfningar för all slags studerande
ungdom, som vil hafva sunda tankar,
vilken utkom i fem volymer 1718\endash 22
med tillägg 1737, samt Sede-bok, hvar vtinnan
gifves en kårt anledning til dygder
(1731). Under hans presidium som professor
ventilerades över 100 tryckta latinska
disputationer, i många fall med ett mellan
honom och respondenten delat författarskap.
R var därtill en inte oäven poet.
Hans skaldestycken publicerades långt efter
hans död i Sv vitterhetsarbeten.
Vetenskapligt sett var R mer framträdande
som filosof än som teolog. Under
sin ungdoms studietid i Uppsala hade han
influerats av den cartesianska filosofin,
som han med tiden dock kom att stå relativt
fri från. I stället utvecklade han ett eget
filosofiskt tankesystem av tämligen eklektisk
art med inslag från den platonskt färgade
filosofi som var gångbar i Cambridge
på 1600-talet men också från tysk upplys-
ningsfilosofi, bland annat från Christian
Thomasius och Johann Franz Buddeus.
De senare hade en stark ställning i undervisningen
vid LU. Mot olika skolbildningar
stod R dock ganska fri och förbehöll sig
rätten att själv utvärdera dem och bilda sig
en egen uppfattning.
Det finns ett starkt moraliskt drag i R:s
filosofi. Människan är förpliktad till ett liv,
där hon i allt ärar Gud. Den sanna dygden
är ett centralbegrepp. Den kan uppnås genom
att alla intellektuella, moraliska och
religiösa krafter sätts in. Förnuftets övning
leder därför till dygd, som är den ledande
själsförmögenheten. Sin yttersta grund
har likväl etiken i den kristna tron. I denna
är människans bestämmelse fastlagd,
och det yttersta beviset på all sanning är
Gud.
Ett viktigt inslag i R:s filosofi är vidare
tanken på själens "innersta känsel", sensus
intimus, så som den kommer till uttryck i
hans Förnuftsövningar. Genom sig själv
äger själen medfödda idéer, men också
dessa idéer har ett sinnligt ursprung. De
går tillbaka på förnimmelser hos ett själens
eget sinne. Till detta inre sinne räknar
också R människans upplevelse av att
stå i överensstämmelse med den gudomliga
viljan. \endash Tanken på sensus intimus var
inte helt ny, men i R:s utformning kom
den att få stor betydelse i sv filosofisk tradition
under upplysningstiden.
Teologiskt sett var R ortodox, och han
följde här de dogmatiska läroböckerna.
För honom fanns ingen spänning mellan
förnuft och uppenbarelse. Tyngdpunkten
låg i sambandet mellan rätt lära och liv.
Den praktiska kristendomen med ett utpräglat
kristocentriskt drag är utmärkande.
I botten fanns emellertid en mörk syn
på människolivet och tiden. Livet var en
"korsbörda". Detta kunde också förenas
med apokalyptiska stämningar som protest
mot, som R uppfattade det, tidens
lycko- och nyttighetsideal. Också tidens
nya religiösa strömningar var honom helt
främmande. Någon förföljelse av nya religiösa
minoriteter var det dock inte fråga
om från hans sida. R:s mål var i stället att
söka övertyga och övertala teologiska motståndare.
Så tillkom t ex hans skrifter mot
den tyske radikalpietisten J C Dippel (bd
11). R svarade för det teoretiska försvaret
av den ortodoxa läran såväl i sina föreläsningar
som i skrift. Mest känd är hans Anmerkningar
til Christiani Democriti så kallada
Demonstratio evangelica … uti publiques
lectioner på Academien giorda,
som utkom i två delar 1732\endash 36. Också mot
nya religiösa svärmiska rörelser vände sig
R i skrift. Det gällde främst apokatastatiska
strömningar om alltings återvändelse. Mot
denna lära skrev han 1728 boken Nödige
och välmente påminnelser emot den så
kallade Apocatastasin panton. Den var till
stora delar riktade mot den greve Bengt
Frölich (bd 16) på Vollsjö gård, vars mystiskt
färgade livssyn gjorde att han öppet
separerade från det officiella kyrkolivet
och med tiden även landsförvisades. Redan
under sin tid som filosofiprofessor hade
R deltagit i universitetets undersökningar
mot radikalpietistiska studenter.
Trogen sin inställning försökte han övertyga
dem med förnuftsskäl och avrådde från
att ingripa med maktmedel. Det kunde
finnas en "from intention" även bakom de
felaktigaste radikala religiösa idéer.
R var en mycket uppskattad lärare som
ägnade mycket tid åt sin undervisning och
sina studenter. Detta hängde samman
med hans pedagogiska program att göra
vetenskapen mer allmänt tillgänglig, undvika
en ensidig fackutbildning och omsätta
utbildningen i praktisk handling. Hans
undervisning var välbesökt och det växte
upp kring honom en stor skara elever som
han gav avgörande impulser. Undervisningen
var även praktiskt inriktad. Det
räckte inte, som R skrev i protokollsboken
vid sitt avsked som inspektor för Gbgs nation,
att vara "vackert och väl studerad".
Det gällde också att "mer och mer polera
och pryda sitt leverne med täcka seder,
fogligt sinne och med allt det som heter
dygd". R samlade sina studenter i sitt hem
för övningar där andaktsstunder och bibelutläggning
förekom som naturliga inslag.
Inom universitetet hade R därtill en aktad
ställning och tycks ha haft god administrativ
förmåga. Han var rektor i tre omgångar
samt därtill prorektor och inspektor
för Västgöta och Gbgs nationer i sammanlagt
16 år. Nationerna var viktiga undervisningsinstrument
eftersom det där
förekom disputationsövningar under inspektors
eller kurators presidium som en
första övning i disputationsfärdighet. Det
tycks också ha varit R som till stora delar
låg bakom det reformprogram med titeln
Oförgripliga tankar som konsistoriet framlade
1723 och som rörde undervisningen i
filosofiska fakulteten.
R hade ett personligt förhållande till
studenterna. Hans grundsyn uttrycks i det
tal, De republica academica, han höll vid
rektorsskiftet 1724. Han drar där paralleller
mellan föräldrarnas förhållande till sina
barn och de akademiska lärarnas till
studenterna. Samma endräkt som naturen
låter råda mellan föräldrar och barn har
de tvingande omständigheterna upprättat
mellan de akademiska lärarna och studenterna.
Universitetet har därför ett ansvar
också för studenternas liv.
R:s övergång till teologisk fakultet 1730
medförde den förändringen att han blev
ledamot av Lunds domkapitel och fick ta
del i stiftsledningen. Inom två år var han
förste teologie professor och domprost.
Mot bakgrund av hans verksamhet är det
naturligt att han nu började förekomma
på biskopsförslag och när Lunds stift i aug
1734 uppsatte sitt förslag angående efterträdare
till Jonas Linnerius (bd 23, s 721)
erhöll R en närmast självklar röstmajoritet.
Kontakten med universitetet bibehöll han
eftersom biskopstjänsten var förenad med
uppdraget att vara prokansler. Enligt egna
uttalanden hade R vid alla biskopsval hållit
sig "så passive som en stock". Men sedan
han väl blivit biskop tog han genast ledningen
av domkapitlet och stiftet. Hans
biskopstid blev emellertid kort då han hastigt
avled mindre än fyra år efter tillträdet.
I ett programmatiskt Herdabrev til skånska
och blekingska prästerskapet som R utsände
strax efter sitt biskopstillträde 1735
angav han riktlinjerna: att värna om "den
himmelska sanningens bekännelse och
försvar" och beflita sig om "ett ostraffbart
leverne". Som ortodox teolog ansåg R att
den rätta läran skulle förenas med ett rätt
liv. Därför uppmanade han prästerna att
vara föredömen för sina församlingar. R:s
herdabrev är det äldsta bevarade skånska
herdabrev som utgetts i tryck. Det utkom
först efter hans död 1757 men trycktes senare
i nya upplagor.
Under sin korta biskopstid hann R med
två prästmöten och var en rätt flitig visitator
i församlingarna. De nya andliga rörelserna
hade också börjat vinna insteg. Den
konservativa pietismen hade en ryktbar företrädare
i malmöprästen Peter Murbeck
(bd 26). Hans väckelsepredikningar med
kritiska uttalanden mot överhet och prästerskap
ledde till förhör inför domkapitlet.
Ärendet fördes senare vidare till
världslig rätt. R utfärdade då ett cirkulärbrev
till lundastiftets präster med varningar
för pietismens kyrkokritik men också
med uppmaningar till en förnyelse av kyrkolivet.
R kom på ett något märkligt sätt i kontakt
med herrnhutismen under sin biskopstid.
Greve N L v Zinzendorf, rörelsens
grundare, var på genomresa från Sverige
till Tyskland via Danmark. I Khvn hörde
han talas om de pietistiska kretsarna kring
Murbeck i Malmö och sökte upp dem i av-
sikt att bilda en herrnhutisk krets i staden.
På Murbecks uppmaning träffade Zinzendorf
våren 1735 R i Lund. De samtalade
flera timmar om det religiösa läget. Tankeutbytet
ledde inte till något resultat men
Zinzendorf efterlämnade anteckningar
från mötet. Först många år efter R:s död
fick herrnhutismen en integrerad plats i
sv kyrkoliv.
Som biskop arbetade R också med ett
omfattande program för kyrkoreformer.
Bakgrunden till detta var 1731 års kyrkoordningsförslag,
som trycktes 1736. Lundastiftets
prästerskap hade under 1737 arbetat
med detta förslag som väntades bli
behandlat vid kommande riksdag. Med
sitt stora intresse för praktiska kyrkoreformer
var det naturligt att R var den drivande
kraften i arbetet.
R:s memorial rörande reformerna blev
hans andliga testamente. Det innehåller i
huvudsak förslag på tre områden: en förbättrad
kyrkotukt, ordnad folkundervisning
med en skola i varje församling och
en skolinspektör i varje stift samt rättvisare
befordringsgång för prästerna. För den senare
frågan föreslogs lottdragning mellan
tre präster. Det finns stora likheter \endash i
många fall verbala överensstämmelser \endash
mellan R:s memorial och det samlade yttrande
stiftets präster avgav över kyrkoordningsförslaget.
R har uppenbarligen i hög
grad påverkat prästernas utlåtande.
Det var R:s mening att vid riksdagen arbeta
för detta reformprogram. Han hann
dock själv aldrig skriva ut det; på väg till
riksdagen dikterade han det från sin dödsbädd
i Osby prästgård i slutet av april
1738. I tidigare forskning har det ibland
förväxlats med ett i radikalpietistiska kretsar
författat Andligt memorial som trycktes
i Danmark och som felaktigt på titelbladet
tillskrevs R. Däremot finns hans
egenhändiga koncept till riksdagspredikan
bevarad och har också tryckts.
R levde ogift men hade ändå ett stort
hushåll. Under professorsåren bodde han
i det gamla medeltida stenhus i Lunds
centrum som en gång innehafts av Samuel
von Pufendorf (bd 29). Hans mor och flera
systrar ingick i hans hushåll tillsammans
med tre systersöner, som där fick sin uppfostran.
Här tog R också emot studenter
och bedrev sin privata undervisning. Hans
enkla levnadsvanor tillät honom att också
ekonomiskt hjälpa andra. I sin bostad
byggde R upp ett omfattande bibliotek,
som han emellertid förlorade i en brand
1711 tillika med sin manuskriptsamling.
Han började emellertid omedelbart bygga
upp ett nytt bibliotek som med tiden blev
omfattande. Det såldes efter hans död \endash
auktionskatalogen omfattar omkring
2 000 nummer \endash och var vid auktionen
värt nära 800 dlr smt, en då avsevärd summa.
R:s bror Magnus R (1676\endash 1742) väckte
tidigt uppmärksamhet då han som ung vid
Linköpings gymnasium utan koncept föredrog
en grekisk oration. 1694 skrevs han
in vid UU, men på initiativ av brodern och
Andreas Stobæus knöts Magnus R till LU
där han blev professor i historia och poetik
1715, i vältalighet och poetik 1730 och
i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen
i skuggan av sin berömde bror. Emellertid
presiderade han vid ett stort antal
disputationer av vilka en del hade lokalhistorisk
inriktning och förebådade dem
som senare ventilerades under hans efterträdare
Sven LagerBrings (bd 22) presidium.
Filosofiskt och teologiskt stod Magnus
R på samma linje som sin bror. Från 1740
var han domprost i Lund.44. Kyrkböcker, Linköpings domkyrkofsg, CI:1 (1664-1694). 1671
Octob.
Den 25 döptes Comministri ... Johannij Rydely son Andreas.45. Svenskt Biografiskt Lexikon.
46. Svenskt Biografiskt Lexikon, Se son Andreas.
47. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12 s 424.
48. Svenskt Biografiskt Lexikon, ur artikel om Andreas Rydelius, band 31, sid 72. R:s bror Magnus R (1676-1742) väckte
tidigt uppmärksamhet då han som ung vid
Linköpings gymnasium utan koncept föredrog
en grekisk oration. 1694 skrevs han
in vid UU, men på initiativ av brodern och
Andreas Stobæus knöts Magnus R till LU
där han blev professor i historia och poetik
1715, i vältalighet och poetik 1730 och
i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen
i skuggan av sin berömde bror. Emellertid
presiderade han vid ett stort antal
disputationer av vilka en del hade lokalhistorisk
inriktning och förebådade dem
som senare ventilerades under hans efterträdare
Sven LagerBrings (bd 22) presidium.
Filosofiskt och teologiskt stod Magnus
R på samma linje som sin bror. Från 1740
var han domprost i Lund. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop.
1 Einar Bager, Einar Bagers Samling, se make Daniel Ruhe, namn, Ant.bok "A".
2
Importerat från GEDCOM-fil från Erik Ruhe. .... Einar Bager, Einar Bagers Samling, Anteckningsbok "A", sid 10-11. sid 10
X Daniel Ruhe se B. XVII sid 18
skönfärgare † 1760
arvskifte 1760 (2655) burskap 1720
g. 1 g.m. 13/5 1720
Clara Tabbert se XII sid 14 arvskifte 1734 † 29/7 1732 f. 1694 (not 1)
2 g.m.
Cicilia Runelia f. 1713. arvskifte 1735 (not 2)
3 g.m. Charlotta Christina Heitmüller arvskifte 1765 (2821) (not 3)
barn: Anna Christina
f. 12/6 1726. fadder bl. a. Herr Adam Ruhe färber aus Lübeck; barnet bars av fru Gertrud Ruhe
Johan Daniel g. m. Magdalena Berckhan se XIII sid 15
f. 1/5 1727
Adam begr. 5/10 1722
Niclas f. 23/6 1728
Wybeka Sophia f. 29/9 1729
Rebecca g. m. Niclas Thomason Jyde, handl. Malmö f. 1709 d. 1787
f. 10/12 1730 d. 1785.
Lorentz f. 16/7 1732
1 3:dje g. (Not 4)
Clara Cicilia g. m. Nils de la Rose, rådman
f. 1743 † 7/2 1763
Not 1.
Vid arvskiftet efter Clara Tabbert uppgafs boet till 6000 dl sm.
Daniel Ruhe ägde gården n:r 207-8 i kv. 28 Kronan vid Östergatan, som han köpt 1727 för 1502 dl. smt.
1751 köpte han af Niclas Suell gårdarna 767, 768 och 769 i kv. 70 (Y)änri(ck) vid Grynbodgatan, och bygger där en gård ( I. H. 2(0)/3 1751 )
Not 2.
Daniel Ruhes gravsten över hustrurna Clara och Cicilia påträffades 19.. i Caroli kyrkas värmeledningskällare ( nu på Malmöhus )
Not 3.
1761. Nr. 208 Daniel Ruhes änka.
Not 4.
Se Avskrifter sid 246. 254. 255.
Namnteckning se Anteckningar.
3 Bertil Rietz, Singögatan 18, 257 32 Rydebäck.
4 SSK13 ( Svensk Släktkalender ).
5 J. Häthén, Göteborgs Familjebok / Häthén (1892 - Götheborgs-Postens Förlag), Hans Fredrik Hedlund, Arkitekt, f. 55 i Ekerö, Stockholms l, g. 81 m Maria Hedlund, f 60 i Gtbg. Barn: Björner, f 82, Carl, f 85, båda i Gtbg.
6
Bernhard Granholm, Grums, mmf
14 ERIK RUNQVIST, född 10/10 1761 i Grevbäck/R, död 27/9 1831 i Kvistbro/T. Trädgårdsmästare.
Gift 2/10 1817 i Kvistbro/T med mmm
15 CAROLINA FORSBERG, född 7/8 1789 i Kvistbro/T, död 15/5 1890
i Kvistbro/T. Född i Tartu, Estland 1931.
Pensionär. Ingenjör vid Televerket Radio (nuv TERACOM) -1961.
Släktforskat sedan 27/7 1984.
Forskar på: Birath fr Kvistbro mm(T), Edholm fr Fors(Z), Frisendahl fr Ragunda(Z), Frisk fr Sunne(S), Frykbom fr Sunne(S), Granholm fr Korsholm och Graninge(Y), Hahne fr Lerbäck(T), Hammarström fr Arboga mm(U), Hartelius fr Svalöv(M), Schult fr (T) samt avgreningar till och från dessa släkter.
Några av mina anor (Edholm och Frisendahl) bodde i Fors och Ragunda när köpmannen Magnus Huss (Vildhussen) verkställde grävningen av en vattenkanal förbi vattenfallet Gedungsen i Indalsälven, varvid Ragundasjön tömdes och Döda fallet bildades.
Forskat i domböcker sedan 1987. Specialforskar i domböcker från år 1796 i ca 50 härader och städer från hela landet. Specialforskar på ogifta mödrar under 1700-talet.
Skrivit C-uppsats "Gedungsen i arkiven" i arkivvetenskap, C-uppsats "Rätt i Sverige 1796" i historia (ur domböcker) och D-uppsats "Regalrätt i Ragunda" (om förhistorien till regleringen i Indalsälven).
Medlem i Jämtlands läns släktforskarförening, Härnösands släktforskare, Värmlands släktforskarförening, Ådalens släktforskarförening, Åsbo släkt- och hembygdsforskare, Probanden i Grums samt Föreningen Tingshuset i Häljebol. V ordf i Värmlands släktforskarförening och Probanden. Ledamot av styrelsen för Folkrörelsernas arkiv i Värmland.
Email: bernhard.granholm@grums.mail.telia.com
Very serious
7 Bernhard Granholm, Grums.
8
Bernhard Granholm, Grums, mmff 28 ANDERS LARSSON.
Gift med mmfm
29 ANNIKA JÖNSDOTTER.
9 Bernhard Granholm, Grums, se Anders Larsson.
10 Bernhard Granholm, Grums, se Erik Runqvist.
11 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Jens Hansen Wandall.
12 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Olaus Hartelius.
13 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Jens Hansen W.
14 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se notes för son HFC. High
15 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Se notes för son HFC.
16 (http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij), http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij. Jakob Claesson Borteij, född 1681 (åu); kronobefallningsman; bosatt på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200); † 1748-08-18 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 1/9 (ädel och högaktad, begrofs med en ståndig heder i sin graf i Hvetlanda kyrka, 68 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.18100). Gift med Christina Ryberg, född 1683 (åu), † 1754-03-30 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 9/4 (ålderdomssvaghet, 71 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.20900).
17
kyrkböcker, Vetlanda, CI:1
s 307. Martius
den 30 afled Sahl. Befalningsmannes Bortejs Enka i Härryd, Fru Christina Ryberg, af ålderdomssvaghet, begrofs d 9 apr. ... 71 år.
18
(http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij), http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij. Jakob Claesson Borteij, född 1681 (åu); kronobefallningsman; bosatt på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200); † 1748-08-18 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 1/9 (ädel och högaktad, begrofs med en ståndig heder i sin graf i Hvetlanda kyrka, 68 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.18100). Gift med Christina Ryberg, född 1683 (åu), † 1754-03-30 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 9/4 (ålderdomssvaghet, 71 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.20900).
Barn:
* Johan Borteij, född 1707 (åu); inskrevs vid Växjö skola 1726-12-20; mantalsskrivare i Östra, Västra och Norra Vedbo härad i Jönköpings län; † ogift och barnlös 1742 på Åsen, Malmbäcks sn.
* Christina Magdalena Borteij, född 1710 (åu), † 1795. Gift med kronobefallningsmannen Bengt Lindeberg, född 1697 (åu), † 1759-09-04 på Åsen, Malmbäcks sn, begr 18/9 (dog samma år som modern, 62 år gammal, källa: Genline ID 1112.17.9000). Paret fick flera barn.
* Sophia Anna Borteij, född på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200). Gift med sin systers svåger, kronobefallningsmannen i Västra härads domsaga Peter Lindeberg, född 1700-07-03 på Åsen, Malmbäcks sn, † 1782-07-03 på Möshults Kronogård, Ökna sn (källa: Genline ID 207.21.5100). Paret fick flera barn.
* Eva Margareta Borteij, född 1716-09-15 på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.4.28600). Gift 1750-06-05 i Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.38.19100) med regementstrumslagaren Carl Wilhelm Douzette, i hans 2:a äktenskap (gift 1:o med Annika Lundgren, † 1748-04-16 i Vetlanda, Vetlanda sn, begr 24/4 (äreborna och gudälskande matronan, källa: Genline ID 1143.38.18000), född 1707 (källa: Genline ID 1143.4.28600), † 1779-02-15 på Vetlanda Thomasgård, Vetlanda sn, begr 26/2 (obstruktion och magsjuka, 72 år gammal, källa: Genline ID 1143.39.32000). Paret fick en dotter.
* Carl Gustaf Borteij, född 1719; vice häradshövding; † 1753. se Tab 2.
* Otto Fredrik Borteij, född 1720; hovkamrerare. se Tab 3.
* Catharina Borteij, född 1725-03-27 på Höraryd, Vetlanda sn (källa: 1143.4.23100). Gift 1748-09-02 i Vetlanda sn (morgongåva 50 dukater, källa: Genline ID 1143.38.18100) med sergeanten Georg Christian Erlich, född 1720-10-31 (källa: Genline ID 1143.4.23100), † 1759-12-10 i Vetlanda sn (bröstsjuka). Paret fick tre barn.
19 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Sven Ljungh. Christina Charlotta Borteij, f 31 maj 1763 i Eksjö landsf (enl hfl), d 14 mars 1842 i Flisby, Jönk, dtr till kamreraren o kronobefalln:mannen Otto Fredrik B o Brita Catharina Planck.
20
kyrkböcker, Vetlanda, AI:1
s 195. 1751
2 Roten
Höraryd
Hr Ryttm. Christoffer Ehrlich
Fru Marianne Utfall
...
Hr Sergeanten Georg Christian Erlich nata d 31 Octob 1720, död 1759 in Dec
Fru Catharina Bortej nata d 27 Martii 1725
Son Johan Georg, född d 1 Martii 1750
son Christoffer Jacob född d 14 apr 1753
dot. Christina Maria född d 25 Dec 1759
...
Hr Otto Friedrich Bortej utflytt. .... (http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij), http://www.adelsvapen.com/genealogi/Borteij. Jakob Claesson Borteij, född 1681 (åu); kronobefallningsman; bosatt på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200); † 1748-08-18 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 1/9 (ädel och högaktad, begrofs med en ståndig heder i sin graf i Hvetlanda kyrka, 68 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.18100). Gift med Christina Ryberg, född 1683 (åu), † 1754-03-30 på Höraryd, Vetlanda sn, begr 9/4 (ålderdomssvaghet, 71 år gammal, källa: Genline ID 1143.38.20900).
Barn:
* Johan Borteij, född 1707 (åu); inskrevs vid Växjö skola 1726-12-20; mantalsskrivare i Östra, Västra och Norra Vedbo härad i Jönköpings län; † ogift och barnlös 1742 på Åsen, Malmbäcks sn.
* Christina Magdalena Borteij, född 1710 (åu), † 1795. Gift med kronobefallningsmannen Bengt Lindeberg, född 1697 (åu), † 1759-09-04 på Åsen, Malmbäcks sn, begr 18/9 (dog samma år som modern, 62 år gammal, källa: Genline ID 1112.17.9000). Paret fick flera barn.
* Sophia Anna Borteij, född på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.1.74200). Gift med sin systers svåger, kronobefallningsmannen i Västra härads domsaga Peter Lindeberg, född 1700-07-03 på Åsen, Malmbäcks sn, † 1782-07-03 på Möshults Kronogård, Ökna sn (källa: Genline ID 207.21.5100). Paret fick flera barn.
* Eva Margareta Borteij, född 1716-09-15 på Höraryd, Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.4.28600). Gift 1750-06-05 i Vetlanda sn (källa: Genline ID 1143.38.19100) med regementstrumslagaren Carl Wilhelm Douzette, i hans 2:a äktenskap (gift 1:o med Annika Lundgren, † 1748-04-16 i Vetlanda, Vetlanda sn, begr 24/4 (äreborna och gudälskande matronan, källa: Genline ID 1143.38.18000), född 1707 (källa: Genline ID 1143.4.28600), † 1779-02-15 på Vetlanda Thomasgård, Vetlanda sn, begr 26/2 (obstruktion och magsjuka, 72 år gammal, källa: Genline ID 1143.39.32000). Paret fick en dotter.
* Carl Gustaf Borteij, född 1719; vice häradshövding; † 1753. se Tab 2.
* Otto Fredrik Borteij, född 1720; hovkamrerare. se Tab 3.
* Catharina Borteij, född 1725-03-27 på Höraryd, Vetlanda sn (källa: 1143.4.23100). Gift 1748-09-02 i Vetlanda sn (morgongåva 50 dukater, källa: Genline ID 1143.38.18100) med sergeanten Georg Christian Erlich, född 1720-10-31 (källa: Genline ID 1143.4.23100), † 1759-12-10 i Vetlanda sn (bröstsjuka). Paret fick tre barn.
21
kyrkböcker, Vetlanda, CI:1. Mortiu et Sepulti 1732
4. Feb 13 Hampus Bortej, Begrofs d 20 dito
.
22 Kyrkböcker, Allerum, husf. AI:6. Se make CGB's fader.
23 Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se make. Carl Gustaf står som änkling 1890.
24 Skånes Demografiska Databas, Se giftermål med CGB.
25
Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Boklund, Carl Gustaf. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Boklund, Carl Gustaf, f. 1821.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Boklund, Carl Gustaf
1821
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
målare
Änkling, far i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Axel Georg
1855
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
målare
Ogift man, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Josefina Christina Carolina
1857
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Ogift kvinna, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Betty Carola Sophia
1860
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Småskollär.
Ogift kvinna, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Lindblad, Astrid Elisabeth
1877
Helsingborgs stadsförs (Malmöhus län,
Flicka, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Skåne)
Lindblad, Vesta Maria
1882
Helsingborgs stadsförs (Malmöhus län,
Flicka, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Skåne)
--------------------
Troedsson, Carl Peter
1871
Vittsjö (Kristianstads län, Skåne)
dräng
Ogift man, ensam i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
--------------------
Pålsson, Emma Mathilda
1870
Kattarp (Malmöhus län, Skåne)
piga
Ogift kvinna, ensam i familjen Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6. .... Kyrkböcker, Allerum, C:3 3/7. 1821, april 16, döpt 18. Frälsebokhållaren Johannes Christoffer Bokelund och Ingrid Agneta Fernströms på Kulla Gunnarstorp son Carl Gustaf.
Susc. mamsell Anna Johanna Thulin i Allerum.
Test. Ingenieuren Hallbeck i Hellsingborg, Uppsyningsman Tengvall från Grafverna, Fru Fernström, mamsell Hallberg från (Park)borg och Jungfru Kronbeck från Kulla Gunnarstorp. .... Kyrkböcker, Allerum, AI:7 Husf 1851-55. Ljungen 6.
Målarmäst. Carl Gustaf Boklund /.../
Petronella Ryberg /.../
Lorentz
Ida Maria
Emma Elisabeth
Carl Adolf 1852 28/7, Allerum ( 1852 15/3 )
( ... ) (...) , Allerum ( 1855 12/3 )
/.../
f. d. Bokhåll. Johannes C Boklund /.../
I A Fernström /.../. .... Skånes Demografiska Databas, Vigda. Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1843-11-07Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Carl Gustaf Bokelund ort:Helsingborg 15
titel: målaregesell sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
z
Brudens namn:Petronella Elisabeth Ryberg ort:Helsingborg 161
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
Övrigt:. .... Kyrkböcker, Allerum, B:2 1/2 Flyttlängder 1833-47. Utfl. 1837 16/11
Gossen Carl Gustaf Bokelund 1821 16/4, fr. Ljungen nr. 6, till Helsingborg
Infl. 1843 10/11
Målaregesäll Carl G. Boklund 1821 ... Hborg, till Ljungen.
26 Christer Boklund. .... Kyrkböcker, Allerum.
27 Skånes Demografiska Databas, Se make.
28
Kyrkböcker, Allerum, C:5 1/4 födda. 2/9 1844, döpt 12/9, Ida Maria Augusta, Målar Gesellen C. Gust. Bokelund o. h. Petronella Ryborg på Ljungen.
... M. J. C. Bokelunds på ..., Bokh. J. C. Bokelund på Ljungen. Dem. Amalia (Westrup) fr. (Brödra). .... Kyrkböcker, Allerum, B:3 2/2 Flyttlängder 1847-62. Utfl. 1861 2/11
Mamsell Ida Bokelund f. 1844 2/9 Allerum, [fr.] Nr. 6 Ljungen, [till] Kropp.
29
Kyrkböcker, Allerum, C:5 2/4 födda. 1847, 18/5, Erica Elisabeth Alexandra, Målar gesällen Carl Gustaf Boklund och dess hustru Peterbilla Elisabeth Rydberg från Nr. 6 Ljungen.
Målaren Christoffer Bokelunds hustru Ingrid Agneta Fernström, Skomakar Gesällen Jonas Petter Boklund, Jungfru Christina Boklund samt Fabrikören Lorentz Boklund och dess hustru Emelia Ebbesson från Stockholm. .... Kyrkböcker, Allerum, B:4 1/3 Flyttlängder 1862-1879. Utfl. 1863 24/10
Mamsell Erika Bokelund, [fr.] 6. Ljungen, [till] Ekeby
Infl. 1864 24/10
Mamsell Erika Bokelund, [fr.] Ekeby, [till] Nr. 6 Ljungen.
30
Kyrkböcker, Allerum, A:5 2/4 födda. 1850 14/2, döpt 15/2, Lorentz Wilhelm Christopher.
Målarmästaren Carl Gustaf Boklunds och dess H. Petronella Ryberg på Nr. 6 Ljungen.
Sadelmakaren Gustaf Boklunds H. Botilla Hinck från Helsingborg. Bokhållaren Carl Westrup (ibdne), ... Arvid Anderberg, Allerum, Mamsell Emma Sandberg från Lund och Mamsell Catharina Boklund från Helsingborg ....
31
Kyrkböcker, Allerum, C:5 2/4 födda. 1852 28/7, döpt 13/8, Carl Adolf Emil.
Målaren Carl Gustaf Boklund och dess H. Petronella Ryberg på Nr. 6 Ljungen.
Mamsell Sophia Carolina Westrup i Dufvebolet, ... Lars Magnus Westrup i Helsingborg och Mamsell Amalia Westrup i Dufvebolet. .... Folkbokföringen 1890, ANNO 1890. Folkräkningen 1890. Hernösand församling. Karl Adolf Emil Boklund f. 1852 Allerum Malmöh. l.
Om personen Om hushållet
Hemförsamling: Hernösand
Hemort: Hyresgäster
Kontrakt: Ångermanl. södra
Län: Västernorrland
Födelseår: 1852
Födelseort:
Födelseförs: Allerum Malmöh. l.
Yrke: Målare
Titel:
Civilstånd: G
Kön: M
Familjest:
Famstkod: F
Hushåll nr: 398
Familj nr: 1
Frånvaro:
Övrigt:
--------------------------------------------------------------------------------
SVARvolym: 000379 Kort nr: 13
Sida: 32 Rad: 38
Personer i hushållet:
Fam nr: 1
Karl Adolf Emil Boklund f. 1852, Målare
Anna Märta Boklund Andersson f. 1852
Anna Elise Irene Boklund f. 1881
Karl Evald Kristofer Boklund f. 1883
Gustaf Osswald Boklund f. 1885
Karl Adolf Boklund f. 1888
Fam nr: 2
Karl Oskar Lundegård f. 1866, Lärling
Fam nr: 3
Anna Stina Från f. 1865, piga.
32
Kyrkböcker, Allerum, C:5 2/4 Födda. 1855, Mars 12, döpt Mars 12, Axel Fredrik Georg.
Målarmästaren Carl Gustaf Bokelund och dess hustru Petronella Ryberg i Ljungen 6.
(Ulrika Henrietta) ... Bokelund i (Helsingör), Sadelmakaren ... Bokelund ...
/* Resten otydbart */. .... Demografisk databas för södra Sverige, Födda. Födda i Allerum församling
Datum Datum avser
1855-03-12 Född
Barnets
Namn Kön
Axel Fredrik Georg M
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
Moderns Faderns
Namn Namn
Petronella Ryberg Carl Gustaf Bokelund
Titel Titel
målaremästare
Ort Ort
Ljungen N 6
Ålder/födelseår
36
Dopvittnen
Susc. Fru Ulrika Henrietta Krok född Bokelund i Helsingör: Sadelmakaren Jonas Petter Bokelund och dess Hustru Gustafwa Wickbolt. Sadelmakare Gesällen Gustaf ?lund och åbodottren Kjerstin Pehrsdotter i Dompäng
Övrigt
Döptes den 12 Mars
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
97 13
Arkiv Seriesignum
Allerums kyrkoarkiv C:5
Läsproblem Förvarande institution
J LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1837 - 1857
Anmärkning Microfich volym nr.
33
Kyrkböcker, Allerum, C:5 3/4 Födda. 1857 aug 24, sept 1, Josephina Christina Carolina. Målare Carl Gustaf Bokelund & Hustrun Elisabeth Rybergs å nr. 6 Ljungen.
Susc. Skomakare Nilssons hustru Christina Bokelund i Helsingör
Testes: Bokh. Carl Magnus Lundgren på Vanstadtorp o. Mamsell T... Lundberg och Mamsell Anette Nilsson från Hborg.
34
Demografisk databas för södra Sverige, Födda i Allerum. Datum Datum avser
1860-08-03 Född
Barnet
Namn Kön
Betty Carola Sophia Kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
Fader Moder
Namn Namn
C Bokelund Petronella Rydberg
Titel Titel
målaremästare
Ort Ort
Ljungen
Ålder/födelseår
42
Dopvittnen
Professorn i Stockholms Målare Accademi Johan Bokelunds h. Carola Stuttgard i Stockholm. testes: Handelsbok. Theodor Westrap från Helsingborg och Mamsell Ida Bokelund.
Övrigt
Döptes den 1 Sept.
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
38 57
Arkiv Seriesignum
Allerums kyrkoarkiv C:6
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1858 - 1862
Anmärkning Microfich volym nr.
35 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
36 Vem är Vem Skåne,Halland,Blekinge 1966.
37
Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
18880530-4634
!ENDCONF
(Inga namn- eller adressuppgifter)
Död 9/3 1968.
Kyrkobokförd i Söndrum, Söndrums kn, Hallands län.
(Ingen uppgift om födelseort)
Gift man (26/12 1927).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Söndrum, Halmstads kn, Hallands län
Källor:
RTB 68.
38 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se maka Stina. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
39
Ivan Jæderlund, Fam. Lundströms släktträd. Sammanställd av Ivan Jæderlund, Nacka
Kop. o kompl. 1943 av J. Jörgensen
40
Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
19000720-4621
!ENDCONF
Rydberg, Stina Blenda
Fredsg 9
302 46 Halmstad
Död 14/5 1976.
Kyrkobokförd i Martin Luther, Halmstads kn, Hallands län. Mantalsskriven (1971) på samma ort.
Född 20/7 1900 i Adolf Fredrik (Stockholms stad).
Änka (9/3 1968).
--------------
Födelseförsamling i källan:
ADOLF FR (Stockholms län)
Källor:
RTB 76, MTL 71.
41 Ivan Jæderlund, Fam. Lundströms släktträd. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
42
Carl-Erik Ripa, "Carl-Erik Ripa, Email" (recieved: 97-05-12). Jag har ingen med Gerd Ripa men här får Du vad jag har.
Emil Theodor t Ripa född 1856 i Lund och dog 1916-06-22 han var VD i Torne
Bank.
Gift med Ellen Laura Sofia Espersson född 1870 vars moder hette Gerda Laurin.
De hade två barn:
Elisabeth Gerda Maria Ripa född 16 mars 1890 vet inte mer om henne
samt Gustaf Augus Wilhelm Ripa född i Lund 13 -2 -1892 och död 19.9-1920
han arbetade också i Torne Bank gift med Gertrud Rydberg.
De hade ett barn vad jag vet
Margit Ripa född 9.2.1920 kan vara gift men finns inte kvar under namnet
Margit Ripa i folkbokföringen. Jag kan bar finna att det är denna kvinna
som din mor kallar Gerd. Som Du ser finns namnet Gerd med i släkten bakåt
43
Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 31, Rydelius, Andreas. Rydelius, Andreas, dp 24 okt 1671 i Linköping,
d 1 maj 1738 i Osby, Krist. Föräldrar:
kontraktsprosten Johannes R o Katarina
Horneer. Elev i Linköpings skola o gymn,
inskr vid UU 12 okt 89, informator hos J
Bilberg (bd 4) i Örebro 93, flyttade till
Sthlm 95, informator hos C H Grönhagen
(bd 17, s 380) o kamreraren J Ruuth där,
flyttade till Lund 99, praepositus communitatis
där 24 juli 07, fil teor prof där 3 okt
10, erhöll k fullm att förutom professuren
förestå Hardeberga o Sandby pastorat,
Malm, 6 mars 25, prästv 28 april 25, tredje
teol prof vid LU o prebendekh i Stångby o
Vallkärra, Malm, 11 dec 30, andre teol
prof o kh i Uppåkra o Flackarp, Malm, 22
sept 31, TD vid UU 23 febr 32, förste teol
prof vid LU o domprost i Lund 6 sept 32,
biskop i Lund o prokansler vid LU från 18
dec 34. \endash Ogift.
R tillhörde en östgötsk prästsläkt. Han
växte upp i Fornåsa prästgård i en gammalluthersk
fromhet och visade redan i
unga år god studiebegåvning. 18 år gammal
kom han till UU där han uppmärksammades
av matematikprofessorn Johan
Bilberg, som då befordrats till teologie
professor. Denne var en av cartesianismens
främste företrädare. På grund av stridigheterna
kring cartesianismen förflyttades
Bilberg 1693 till Örebro som kyrkoherde,
och R följde då med som informator
för dennes söner och erhöll själv fortsatt
undervisning av honom. R uppmärksammades
nu genom en latinsk oration
som han höll på Linköpings gymnasium,
och han erbjöds en notariesyssla vid domkapitlet
där. I mitten av 1690-talet kom R
som informator till Sthlm. Där höll han ytterligare
en uppmärksammad latinsk oration
på Riddarhuset i kungafamiljens närvaro.
Orationen åhördes även av några besökande
professorer från LU, som rekommenderade
honom hos universitetskanslern
som adjunkt i filosofiska fakulteten.
Redan 1699 flyttade han till Lund. Någon
tjänst var emellertid inte ledig, men kanslern
tillät honom 1701 att undervisa privat.
Undervisningen kom att omfatta en
mängd ämnen och R utvecklades till en
polyhistor. 1707\endash 10 fick han inkomster
också som föreståndare för universitetets
kommunitet, som inte enbart var en utspisningsinstitution
för stipendiaterna
utan också en plats för undervisning och
övningar, särskilt disputationsövningar.
Efter tio års verksamhet vid universitetet
utan fast lön utnämndes R till professor i
teoretisk filosofi. Han var då i 40-årsåldern,
en ganska sen befordringsålder vid
denna tid. Han hade själv aldrig disputerat
för magistergraden. Som professor blev R
mycket framgångsrik, uppskattad av studenterna
och en av universitetets främste
företrädare. Ehuru en framträdande latinsk
vältalare \endash hans latinska tal utgavs
1778 med titeln Opuscula Latina \endash ivrade
han tidigare än de flesta för att också den
akademiska undervisningen skulle ske på
modersmålet. Han började själv undervisa
och använda svenska i sitt vetenskapliga
författarskap. R:s främsta lärobok är Nödiga
förnufftz öfningar för all slags studerande
ungdom, som vil hafva sunda tankar,
vilken utkom i fem volymer 1718\endash 22
med tillägg 1737, samt Sede-bok, hvar vtinnan
gifves en kårt anledning til dygder
(1731). Under hans presidium som professor
ventilerades över 100 tryckta latinska
disputationer, i många fall med ett mellan
honom och respondenten delat författarskap.
R var därtill en inte oäven poet.
Hans skaldestycken publicerades långt efter
hans död i Sv vitterhetsarbeten.
Vetenskapligt sett var R mer framträdande
som filosof än som teolog. Under
sin ungdoms studietid i Uppsala hade han
influerats av den cartesianska filosofin,
som han med tiden dock kom att stå relativt
fri från. I stället utvecklade han ett eget
filosofiskt tankesystem av tämligen eklektisk
art med inslag från den platonskt färgade
filosofi som var gångbar i Cambridge
på 1600-talet men också från tysk upplys-
ningsfilosofi, bland annat från Christian
Thomasius och Johann Franz Buddeus.
De senare hade en stark ställning i undervisningen
vid LU. Mot olika skolbildningar
stod R dock ganska fri och förbehöll sig
rätten att själv utvärdera dem och bilda sig
en egen uppfattning.
Det finns ett starkt moraliskt drag i R:s
filosofi. Människan är förpliktad till ett liv,
där hon i allt ärar Gud. Den sanna dygden
är ett centralbegrepp. Den kan uppnås genom
att alla intellektuella, moraliska och
religiösa krafter sätts in. Förnuftets övning
leder därför till dygd, som är den ledande
själsförmögenheten. Sin yttersta grund
har likväl etiken i den kristna tron. I denna
är människans bestämmelse fastlagd,
och det yttersta beviset på all sanning är
Gud.
Ett viktigt inslag i R:s filosofi är vidare
tanken på själens "innersta känsel", sensus
intimus, så som den kommer till uttryck i
hans Förnuftsövningar. Genom sig själv
äger själen medfödda idéer, men också
dessa idéer har ett sinnligt ursprung. De
går tillbaka på förnimmelser hos ett själens
eget sinne. Till detta inre sinne räknar
också R människans upplevelse av att
stå i överensstämmelse med den gudomliga
viljan. \endash Tanken på sensus intimus var
inte helt ny, men i R:s utformning kom
den att få stor betydelse i sv filosofisk tradition
under upplysningstiden.
Teologiskt sett var R ortodox, och han
följde här de dogmatiska läroböckerna.
För honom fanns ingen spänning mellan
förnuft och uppenbarelse. Tyngdpunkten
låg i sambandet mellan rätt lära och liv.
Den praktiska kristendomen med ett utpräglat
kristocentriskt drag är utmärkande.
I botten fanns emellertid en mörk syn
på människolivet och tiden. Livet var en
"korsbörda". Detta kunde också förenas
med apokalyptiska stämningar som protest
mot, som R uppfattade det, tidens
lycko- och nyttighetsideal. Också tidens
nya religiösa strömningar var honom helt
främmande. Någon förföljelse av nya religiösa
minoriteter var det dock inte fråga
om från hans sida. R:s mål var i stället att
söka övertyga och övertala teologiska motståndare.
Så tillkom t ex hans skrifter mot
den tyske radikalpietisten J C Dippel (bd
11). R svarade för det teoretiska försvaret
av den ortodoxa läran såväl i sina föreläsningar
som i skrift. Mest känd är hans Anmerkningar
til Christiani Democriti så kallada
Demonstratio evangelica … uti publiques
lectioner på Academien giorda,
som utkom i två delar 1732\endash 36. Också mot
nya religiösa svärmiska rörelser vände sig
R i skrift. Det gällde främst apokatastatiska
strömningar om alltings återvändelse. Mot
denna lära skrev han 1728 boken Nödige
och välmente påminnelser emot den så
kallade Apocatastasin panton. Den var till
stora delar riktade mot den greve Bengt
Frölich (bd 16) på Vollsjö gård, vars mystiskt
färgade livssyn gjorde att han öppet
separerade från det officiella kyrkolivet
och med tiden även landsförvisades. Redan
under sin tid som filosofiprofessor hade
R deltagit i universitetets undersökningar
mot radikalpietistiska studenter.
Trogen sin inställning försökte han övertyga
dem med förnuftsskäl och avrådde från
att ingripa med maktmedel. Det kunde
finnas en "from intention" även bakom de
felaktigaste radikala religiösa idéer.
R var en mycket uppskattad lärare som
ägnade mycket tid åt sin undervisning och
sina studenter. Detta hängde samman
med hans pedagogiska program att göra
vetenskapen mer allmänt tillgänglig, undvika
en ensidig fackutbildning och omsätta
utbildningen i praktisk handling. Hans
undervisning var välbesökt och det växte
upp kring honom en stor skara elever som
han gav avgörande impulser. Undervisningen
var även praktiskt inriktad. Det
räckte inte, som R skrev i protokollsboken
vid sitt avsked som inspektor för Gbgs nation,
att vara "vackert och väl studerad".
Det gällde också att "mer och mer polera
och pryda sitt leverne med täcka seder,
fogligt sinne och med allt det som heter
dygd". R samlade sina studenter i sitt hem
för övningar där andaktsstunder och bibelutläggning
förekom som naturliga inslag.
Inom universitetet hade R därtill en aktad
ställning och tycks ha haft god administrativ
förmåga. Han var rektor i tre omgångar
samt därtill prorektor och inspektor
för Västgöta och Gbgs nationer i sammanlagt
16 år. Nationerna var viktiga undervisningsinstrument
eftersom det där
förekom disputationsövningar under inspektors
eller kurators presidium som en
första övning i disputationsfärdighet. Det
tycks också ha varit R som till stora delar
låg bakom det reformprogram med titeln
Oförgripliga tankar som konsistoriet framlade
1723 och som rörde undervisningen i
filosofiska fakulteten.
R hade ett personligt förhållande till
studenterna. Hans grundsyn uttrycks i det
tal, De republica academica, han höll vid
rektorsskiftet 1724. Han drar där paralleller
mellan föräldrarnas förhållande till sina
barn och de akademiska lärarnas till
studenterna. Samma endräkt som naturen
låter råda mellan föräldrar och barn har
de tvingande omständigheterna upprättat
mellan de akademiska lärarna och studenterna.
Universitetet har därför ett ansvar
också för studenternas liv.
R:s övergång till teologisk fakultet 1730
medförde den förändringen att han blev
ledamot av Lunds domkapitel och fick ta
del i stiftsledningen. Inom två år var han
förste teologie professor och domprost.
Mot bakgrund av hans verksamhet är det
naturligt att han nu började förekomma
på biskopsförslag och när Lunds stift i aug
1734 uppsatte sitt förslag angående efterträdare
till Jonas Linnerius (bd 23, s 721)
erhöll R en närmast självklar röstmajoritet.
Kontakten med universitetet bibehöll han
eftersom biskopstjänsten var förenad med
uppdraget att vara prokansler. Enligt egna
uttalanden hade R vid alla biskopsval hållit
sig "så passive som en stock". Men sedan
han väl blivit biskop tog han genast ledningen
av domkapitlet och stiftet. Hans
biskopstid blev emellertid kort då han hastigt
avled mindre än fyra år efter tillträdet.
I ett programmatiskt Herdabrev til skånska
och blekingska prästerskapet som R utsände
strax efter sitt biskopstillträde 1735
angav han riktlinjerna: att värna om "den
himmelska sanningens bekännelse och
försvar" och beflita sig om "ett ostraffbart
leverne". Som ortodox teolog ansåg R att
den rätta läran skulle förenas med ett rätt
liv. Därför uppmanade han prästerna att
vara föredömen för sina församlingar. R:s
herdabrev är det äldsta bevarade skånska
herdabrev som utgetts i tryck. Det utkom
först efter hans död 1757 men trycktes senare
i nya upplagor.
Under sin korta biskopstid hann R med
två prästmöten och var en rätt flitig visitator
i församlingarna. De nya andliga rörelserna
hade också börjat vinna insteg. Den
konservativa pietismen hade en ryktbar företrädare
i malmöprästen Peter Murbeck
(bd 26). Hans väckelsepredikningar med
kritiska uttalanden mot överhet och prästerskap
ledde till förhör inför domkapitlet.
Ärendet fördes senare vidare till
världslig rätt. R utfärdade då ett cirkulärbrev
till lundastiftets präster med varningar
för pietismens kyrkokritik men också
med uppmaningar till en förnyelse av kyrkolivet.
R kom på ett något märkligt sätt i kontakt
med herrnhutismen under sin biskopstid.
Greve N L v Zinzendorf, rörelsens
grundare, var på genomresa från Sverige
till Tyskland via Danmark. I Khvn hörde
han talas om de pietistiska kretsarna kring
Murbeck i Malmö och sökte upp dem i av-
sikt att bilda en herrnhutisk krets i staden.
På Murbecks uppmaning träffade Zinzendorf
våren 1735 R i Lund. De samtalade
flera timmar om det religiösa läget. Tankeutbytet
ledde inte till något resultat men
Zinzendorf efterlämnade anteckningar
från mötet. Först många år efter R:s död
fick herrnhutismen en integrerad plats i
sv kyrkoliv.
Som biskop arbetade R också med ett
omfattande program för kyrkoreformer.
Bakgrunden till detta var 1731 års kyrkoordningsförslag,
som trycktes 1736. Lundastiftets
prästerskap hade under 1737 arbetat
med detta förslag som väntades bli
behandlat vid kommande riksdag. Med
sitt stora intresse för praktiska kyrkoreformer
var det naturligt att R var den drivande
kraften i arbetet.
R:s memorial rörande reformerna blev
hans andliga testamente. Det innehåller i
huvudsak förslag på tre områden: en förbättrad
kyrkotukt, ordnad folkundervisning
med en skola i varje församling och
en skolinspektör i varje stift samt rättvisare
befordringsgång för prästerna. För den senare
frågan föreslogs lottdragning mellan
tre präster. Det finns stora likheter \endash i
många fall verbala överensstämmelser \endash
mellan R:s memorial och det samlade yttrande
stiftets präster avgav över kyrkoordningsförslaget.
R har uppenbarligen i hög
grad påverkat prästernas utlåtande.
Det var R:s mening att vid riksdagen arbeta
för detta reformprogram. Han hann
dock själv aldrig skriva ut det; på väg till
riksdagen dikterade han det från sin dödsbädd
i Osby prästgård i slutet av april
1738. I tidigare forskning har det ibland
förväxlats med ett i radikalpietistiska kretsar
författat Andligt memorial som trycktes
i Danmark och som felaktigt på titelbladet
tillskrevs R. Däremot finns hans
egenhändiga koncept till riksdagspredikan
bevarad och har också tryckts.
R levde ogift men hade ändå ett stort
hushåll. Under professorsåren bodde han
i det gamla medeltida stenhus i Lunds
centrum som en gång innehafts av Samuel
von Pufendorf (bd 29). Hans mor och flera
systrar ingick i hans hushåll tillsammans
med tre systersöner, som där fick sin uppfostran.
Här tog R också emot studenter
och bedrev sin privata undervisning. Hans
enkla levnadsvanor tillät honom att också
ekonomiskt hjälpa andra. I sin bostad
byggde R upp ett omfattande bibliotek,
som han emellertid förlorade i en brand
1711 tillika med sin manuskriptsamling.
Han började emellertid omedelbart bygga
upp ett nytt bibliotek som med tiden blev
omfattande. Det såldes efter hans död \endash
auktionskatalogen omfattar omkring
2 000 nummer \endash och var vid auktionen
värt nära 800 dlr smt, en då avsevärd summa.
R:s bror Magnus R (1676\endash 1742) väckte
tidigt uppmärksamhet då han som ung vid
Linköpings gymnasium utan koncept föredrog
en grekisk oration. 1694 skrevs han
in vid UU, men på initiativ av brodern och
Andreas Stobæus knöts Magnus R till LU
där han blev professor i historia och poetik
1715, i vältalighet och poetik 1730 och
i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen
i skuggan av sin berömde bror. Emellertid
presiderade han vid ett stort antal
disputationer av vilka en del hade lokalhistorisk
inriktning och förebådade dem
som senare ventilerades under hans efterträdare
Sven LagerBrings (bd 22) presidium.
Filosofiskt och teologiskt stod Magnus
R på samma linje som sin bror. Från 1740
var han domprost i Lund.
44
Kyrkböcker, Linköpings domkyrkofsg, CI:1 (1664-1694). 1671
Octob.
Den 25 döptes Comministri ... Johannij Rydely son Andreas.
45 Svenskt Biografiskt Lexikon.
46 Svenskt Biografiskt Lexikon, Se son Andreas.
47 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12 s 424.
48
Svenskt Biografiskt Lexikon, ur artikel om Andreas Rydelius, band 31, sid 72. R:s bror Magnus R (1676-1742) väckte
tidigt uppmärksamhet då han som ung vid
Linköpings gymnasium utan koncept föredrog
en grekisk oration. 1694 skrevs han
in vid UU, men på initiativ av brodern och
Andreas Stobæus knöts Magnus R till LU
där han blev professor i historia och poetik
1715, i vältalighet och poetik 1730 och
i teologi 1735. Han stod dock uppenbarligen
i skuggan av sin berömde bror. Emellertid
presiderade han vid ett stort antal
disputationer av vilka en del hade lokalhistorisk
inriktning och förebådade dem
som senare ventilerades under hans efterträdare
Sven LagerBrings (bd 22) presidium.
Filosofiskt och teologiskt stod Magnus
R på samma linje som sin bror. Från 1740
var han domprost i Lund. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se dop.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia