Peter Petrinus Torpensis
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1647 Döptes: Dog: 1711 1 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Elisabet Maria Angerstein (1653 - 1732) Äktenskap: 1672 Status: Barn: 1. Katarina Torpensis (1676-1745) (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
Enl. Bäcks släktbok: präst
Erik Sörensen Torrlöse
Kön: MAlt. namn: Erik Sörensen Corvinus 2
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: 1698 - Svalöf fsg. Malmöhus län 2 Begravning: Dödsorsak:
Händelser Han arbetade som Kyrkoherde i Svalöf i Svalöf fsg. Malmöhus län. 2
Makar och barn
1. *Margareta Elisabet von Essen ( - ) 2 Äktenskap: Status: Barn: 1. Samuel Fredrik Corvin (1681-1735) 3Maria Torsén
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1785 4 Döptes: Dog: 1860 4 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Per Gustaf Sprinchorn (1778 - 1835) 4 Äktenskap: Status: Barn: 1. Carl Ludwig Sprinchorn (1827-1892) (Född inom äktenskapet)Andreas Peter Torslow
Kön: M
Personinformation
Föddes: 16 Aug 1796 - Håstad fsg, Malmöhus län 6 Döptes: 19 Aug 1796 - Håstad fsg, Malmöhus län 5 Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Paul Torslow (Ung 1748-1811) 7 Mor: Anna Olsdotter (1756-1831) 8Anna Christina Torslow
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: 20 Dec 1777 - Genarp, Malmöhus län 10 Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Paul Torslow (Ung 1748-1811) 7 Mor: Anna Olsdotter (1756-1831) 8Anna Sophia Torslow
Kön: K
Personinformation
Föddes: 17 Okt 1731 - Bjällerup fsg 11 Döptes: Dog: Maj 1808 - Västra Sallerup fsg, Malmöhus län 11 Begravning: Dödsorsak:
Händelser Det gjordes en bouppteckning (1809:5) efter Anna Sophia Torslow den 28 Aug 1808 i Västra Sallerup fsg, Malmöhus län. 12
Föräldrar
Far: Paul Torslow (Ca. 1691-1773) 13 Mor: Sibylla Hüphauff (Ca. 1698-1765)
Makar och barn
1. *Jonas Ekberg ( - Före 1808) 14, 15 Äktenskap: 2 Jan 1767 - Västra Sallerup fsg, Malmöhus län Status:Botilla Torslow
Kön: K
Personinformation
Föddes: 19 Jun 1792 - Håstad fsg, Malmöhus län 16 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Paul Torslow (Ung 1748-1811) 7 Mor: Anna Olsdotter (1756-1831) 8Botilla Torslow
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: 3 Mar 1782 - Genarp, Malmöhus län 17 Dog: Begravning: 21 Apr 1882 - Genarp, Malmöhus län 18 Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Paul Torslow (Ung 1748-1811) 7 Mor: Anna Olsdotter (1756-1831) 8Cecilia Torslow
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Före 25 Okt 1756 19 Begravning: Dödsorsak:
Händelser Det gjordes en bouppteckning efter Cecilia Torslow den 25 Okt 1756 i Hammar, Malmöhus län. 20
Makar och barn
1. *Gabriel Wykman ( - ) 21 Äktenskap: Status:Cecilia Torslow
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: 1716 - Lund, Malmöhus län 22 Begravning: Dödsorsak:
Händelser Hon var den 17 Maj 1683 med som vittne på dopet av Nils Knutsons son Knut (Lundwall) i Lund (Domkyrko), Malmöhus län. 23
Föräldrar
Far: Hans Mortensen Torslow ( -1680) 24 Mor: Johanna Hansdotter (1615-1681) 25
Makar och barn
1. *Christian Papke (22 Dec 1634 - 9 Mar 1694) 26, 27 Äktenskap: 17 Okt 1675 - Lund, Malmöhus län 28 Status: Barn: 1. Carl Papke (1687- ) 29Elisabeth Torslow
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Hans Mortensen Torslow ( -1680) 24 Mor: Johanna Hansdotter (1615-1681) 25
Makar och barn
1. *Hans Albrektsson Hoborg ( - ) 31 Äktenskap: 1669 31 Status:Else *Elisabeth* Catharina Torslow
Kön: K
Personinformation
Föddes: 12 Mar 1688 - Lund, Malmöhus län 33 Döptes: 18 Mar 1688 - Lund (Domkyrko), Malmöhus län 34 Dog: 1742 - Karlshamn, , Blekinge län 33 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Severin Torslow (1652-1698) 35 Mor: Abela Maria Erman (Ca. 1651-1712) 36
Makar och barn
1. *Herman Schlyter (17 Okt 1686 - 23 Mar 1735) 37, 37 Äktenskap: 1715 - Lund (Domkyrko), Malmöhus län 37 Status:Eric Torslow
Kön: M
Personinformation
Föddes: 24 Apr 1776 - Genarp, Malmöhus län 39 Döptes: 28 Apr 1776 - Genarp, Malmöhus län Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser Han arbetade som Gårdsinspector år 1811. 40 1826-1829 blev han antecknad i en husförhörslängd i Stävie fsg, Torna härad, Malmöhus län. 41
Han bodde på Höjsmölla från 1826 till 1835 i Stävie fsg, Torna härad, Malmöhus län. 42 Han arbetade som Quarnägare från 1826 till 1829 i Stävie fsg, Torna härad, Malmöhus län. 43 1829-1835 blev han antecknad i en husförhörslängd i Stävie fsg, Torna härad, Malmöhus län. 44
Han arbetade som Jägmästare från 1829 till 1835 i Stävie fsg, Torna härad, Malmöhus län. 45 Private Note: Deltog vid dop av Löjtnant Gaddings son Jonas Fredrik Adalrik 17 maj 1818. Susc: ... ...skan Löngren
Test: Hejderiddaren Erik Torslow ... Nobelius ... Magister Carl Löngren, Corpralen Paul Löngren, Sergeanten Gustaf Löngren och Herr Adolf Löngren; Samt Fru Torslow, Fru Hallongren Demoisellerna Eva och (Katrina) Kemner från Borreby och Mamsell Bothilda Torslow från (Tho)llmöllan.
Föräldrar
Far: Paul Torslow (Ung 1748-1811) 7 Mor: Anna Olsdotter (1756-1831) 8
Makar och barn
1. *Carolina Fredrica Pehrsson (28 Jun 1787 - ) 40, 46 Äktenskap: 6 Jun 1811 - Vittsjö, Kristianstads län 47 Status:Gustava Mathilda Torslow
Kön: K
Personinformation
Föddes: 9 Okt 1811 - Stävie fsg, Torna härad, Malmöhus län 49 Döptes: 14 Okt 1811 - Stävie fsg, Torna härad, Malmöhus län Dog: 1 Apr 1855 - Stävie fsg, Torna härad, Malmöhus län 50 Begravning: 13 Apr 1855 - Stävie fsg, Torna härad, Malmöhus län 51 Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Olaus Torslow (1780-1848) 52 Mor: Ingrid Margareta Rickert ( -1844) 53
Makar och barn
1. *Otto Christian Malmström (22 Apr 1811 - 18 Maj 1887) 54, 55 Äktenskap: 24 Apr 1848 56 Status: Barn: 1. * *Erik* Gustaf Paulus Malmström (1849-1914) 57 (Född inom äktenskapet) 2. *Gustaf* Fredrik Malmström (1850-1926) 58 (Född inom äktenskapet)Hans Hansson Torslow
Kön: M
Personinformation
Föddes: Ca. 1656 - Lund, Skåneland, Danmark 60 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser Han arbetade som Kyrkoherde i Kyrkheddinge i Kyrkheddinge fsg, Malmöhus län. 59
Föräldrar
Far: Hans Mortensen Torslow ( -1680) 24 Mor: Johanna Hansdotter (1615-1681) 25
Makar och barn
1. *Maria Erman ( - ) 59 Äktenskap: Status: Barn: 1. * Paul Torslow (Ca. 1691-1773) 13 2. Johanna Maria Torslow (Ca. 1700-1753) 61
Källor
1. Bäcks släktträd/familjearkivet.
2. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se son Samuel Fredrik C.
3. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, Volym 2, sid 59. Malmö S:t Petri
Kyrkoherdar
12. SAMUEL FREDRIK CORVIN.
Vid de båda närmast föregående utnämningarna av kh. i Sa Petri hade kungligt maktspråk varit allenarådande och församlingens privilegieenliga valrätt helt skjutits åt sidan. Man kunde ha väntat, att nu sedan länge fredliga och normala förhållanden rådde, nyval i lagliga former skulle ha ägt rum. Men i stället skedde utseendet av efterträdare till M.Pe. under sådana omständigheter i strid med allt vad privilegier eller praxis hette, att det utan tvekan kan betrakta, som det mest kuriösa i Malmös prästvalshistoria. Förhållandena voro nämligen följande. Till provpredikanter hade magistraten 1728 18/7 kallat prostarna Christoffer Blanxius i Ivetofta, Samuel Corvin i Reslöv och Thomas Eurodius i Grönby, kyrkoherdarna Cornelius Faxe i Ausås och Johan Hofverberg i Barsebäck, prosten Jöns Rönbeck i Hälsingborg och stadskm, Magnus Chorin i Lund och Petrus Electrin i Malmö, ett förnämligt urval bland stiftets främsta prästmän. Sedan Eurodius och Hofverberg begärt att icke ifrågakomma, höllo de övriga 6 sina provpredikningar, varefter i vanlig ordning församlingen borde ha förrättat sitt val. Men när 1728 17/10 v. landshövd. Adlerfelt med magistraten, civilbetjänte och borgerskapet överlagt om sättet för det stundande valet, kom man till det märkvärdiga beslutet, att provpredikanternas namn skulle antecknas vart och ett på lika många och lika stora papperslappar, vilka därefter skulle av utsedda deputerade hoprullas och instickas i var sin pennfjäder samt pennfjädrarna läggas i en hatt och med varandra sammanblandas. Ur hatten skulle 3 omyndiga barnhusbarn vart för sig upptaga en pennfjäder och sedan i den ordning sedlarna upptagits och av vederbörande öppnats, de prästnamn, som funnos på de 3 upptagna sedlarna, uppsättas på förslaget. Detta regelrätta lotteri motiverades med att >sedan var och en för sig först med innerlig bön anhållit om den högste Gudensnåderika välsignelse, ärendet sedermera endast anförtros i samma den högste Gudens nådiga disposition, varigenom jämväl all oriktighet och egennyttigt väsende kan förekommas, och man således vid ett riktigt val sig trygga kan>. När detta >val> 20 /10 ägde rum i Sa Petri kyrka, var bl.a. på CE:s vägnar prof. Jacob Benzelius närvarande: man undrar onekligen vad denne kloke man gjort för reflektioner; CEP för dessa år äro tyvärr icke bevarade. >Valet> utföll så, att Electrin fick 1:a, Rönbeck 2:a och Faxe 3:e förslagsrummet. Men nu inträffade ytterligare något märkligt: 31/10 fick Electrin k. fullm. på Vellinge och förklarade sig på gr. av ålder och opasslighet nöjd med detta landpastorat; på hans framställning, med Adlerfelts medgivande men utan församlingens hörande, föreslog magistraten CE att i stället för Electrin uppföra S. Corvin på förslaget. 20/11 avgick också til K.m:t CE:s förslag, upptagande l ) Corvin, 2) Rönbeck, 3) Faxe; det hänvisades till att man i Malmö >ej någon för den andra kunnat fördraga> och att namnen framkommit >efter gjort lottande av sedlar>. 1728 6/12 erhöll Corvin k. fullm. på Malmö S:t Petri. - Det här refererade är vad officiella handlingar ha att förtälja om denna högst märkvärdiga procedur, och man kan icke annat än undra över vilka de verkligt drivande krafterna varit. Att den man, som erhöll denna utnämning, tillika var stiftets mest förfarne och ivrige riksdagspolitiker är måhända dock en omständighet, som bör ihågkommas. Men tyvärr synes det icke finnas några som helst samtida kommentarer till valet; man saknar från denna tid livligt en Petrus Muncks el. en J.G. Strickers oförblommerade brev.
S.C. var f. i Svalövs prästgård 1681 22/11, son av kh. därst. Erik Sörensen Torrlöse (Torlosius), som även skriver sig Corvinus, och Margareta Elisabet von Essen; undervisades hemma, tills han >i anseende till sin makalösa kvickhet> 1694 18/10, alltså blott 13-årig, inskrevs som student i Lund (Sk.nat. s.å. 6/11); 1698 31/1 begär fadern, som på gr. av sjukdom ej kunde förrätta sin tjänst och på gr. av fattigdom icke hålla kaplan, att sonen skulle få >exercera sig> i församlingen, men då fadern s.å. avled, antog S.C. konditioner till år 1702, då han återvände till akad. och 1703 21/12 blev prv. till rnedhj. hos 2:e stadskm. i Lund Corfitz Tulin, 1704-07 kurator för Skånska nat., 1705 medhj. hos 1:e stadskm. Johan Agren, höll predikan vid prm. 1706, opponens vid prm. 1707, 1708 22/1 2:e stadskm. i Lund efter Tulin, s.å. frater Sodalitii. När danskarna 1709 inföllo, förordnades han av CE till v.p. vid Lunds domkyrka och >måste utstå så mycket större olägenhet, som riksens fiender utav den undersåtliga lydno och uppriktiga tjänst, vilken han viste sin rätta konung och överhet, togo sig anledning honom med varjehanda tvång och vedervilja att bemöta och t.o.m. en tid höllo honom i arrest>. Till belöning för sitt välförhållande fick den ännu icke 30-årige S.C. biskopens förslag till Reslöv, vilket 1710 12/7 av CE bifölls, >för dess långliga tjänst och meriter här i krigstiden samt goda skicklighet>, och s.å. 2/8 k.fullm. dit, efter kontraktisternas enhälliga val prost i Onsjö 1716 1/2, orator vid prm. 1718. >En kvick och rådig man>, som biskop Linnerius kallar honom, blev han vid landemötet 1722 utsedd att jämte Christoffer Blanxius representera stiftet vid 1723 års riksdag. Det framgår av prästeståndets protokoll, att båda Skånerepresentanterna här spelade en framskjuten roll, S.C. blev medl. av Sekreta utskottet och tillhörde åtskilliga deputationer. S.C. och Blanxius debuterade 4/2 med ett häftigt angrepp på landshövd. i Kristianstads län S. von Hyltén i anledning av en resol. av 1721 års kommission rörande konvention mellan adeln och präster: prästrättigheterna och androgo 8/3, att eftersom adeln i Skåne i adelsprivilegierna infört vad dem vidkomme, åstundade prästerskapet i Skåne också få något i prästeståndets privilegier infört, vilket ståndet biföll, varefter åt S.C. uppdrogs att formulera önskemålen. Hyltén, vars hetlevrade temperament en mångfald skrivelser omvittna, blev ytterst förbittrad och tillskrev CE, att S.C och Blanxius >med smädeord såväl mot honom och hans ämbete som mot skånska adeln i gemen med alldeles ovärdig skrivart och uppdiktning sig yttrat> samt anhöll få veta, om CE vore delaktigt i de deputerades åtgöranden, vartill CE 23/3 svarar, att S.C. och Blanxius hade fullmakt tala på stiftets vägnar, >men beklager om några svårare expressioner influtit, varom CE dock intet vet>. 8/5 talade S.C. för en sammanslagning av Malmöhus och Kristianstads län, vilket förslag prästeståndet 12/6 avslog med den motivering, att de voro åtskilda i enlighet med regeringsformen och man förbundit sig att ej ändra något i denna; när det 5/7 meddelades, att borgarståndet bifallit förslaget, men prästeståndet förblev vid sitt beslut, reserverade sig S.C. 8/6 förklarade S.C., då fråga förevar om kontributioner, att eftersom adeln förbehållit sig frihet från all kontribution, kunde han ej inse. hur prästerskapet kunde påtaga sig någon dylik. I samma plenum androg han, att häradshövdingarna ofta av ovilja mot prästerskapet uppsatte besvären för allmogens fullmäktige, vilket åsamkade oro och osämja vid riksdagarna, varför han ville, att ej det ena ståndet utan kommunikation med det andra läte författa sina besvär. 26/s inlämnade han skriftligen anmärkningar över kammar- och ekonomideputationens betänkande om skatterättigheternas försäljande, ang. vilka anmärkningar beslöts, att de skulle kommuniceras med stånden. 27/7 protesterade han mot riksrådets förstärkande, >vilket kan bli ett prejudikat och lända till märkelig gravation för staten>. Överhuvudtaget finner man sålunda, att S.C. varit en ivrigt verksam, orädd och stridbar herredagsman och framför allt att han, med Blanxius som god bundsförvant, manligt kämpat för sitt stånds intressen och privilegier. särskilt i ekonomiska ting. Det kunde varit av intresse att veta, hur han ställde sig till de religionsfrihetsfrågor, som vid riksdagen voro aktuella, men härom förmäles intet; säkerligen har han dock, vilket kan anses visat genom den nedan refererade episoden med H. Hammarberg, delat den av ståndets majoritet hysta avogheten mot lekmännens iver att befatta sig med kyrkans angelägenheter liksom väl också mot de näringslivets representanter, som önskade egna religionslärare för de främmande trosbekännare, man i manufakturernas intresse ville importera. Om hans ställning i de storpolitiska maktfrågorna under dessa det holsteinska partiets glansdagar, är intet närmare känt.
1728 20/11 fick S.C. under de egendomliga omständigheter, som ovan nämnts, CE:s förslag till Malmö S:t Petri; på dagen en vecka därefter, 27/11, erhöll han av CE ytterligare ett bevis på förtroende, vittnande om CE:s uppskattning av såväl hans lärdom som hans diplomatiska skicklighet men även om att han ansågs pålitligt ortodox, när det gällde att taga upp en diskussion med de tankegångar, som varslade om nya religiösa strömningar. Sedan några år hade lagmannen på Bosjökloster Henrik Hammarberg - samme man som efter slaget vid Hälsingborg fått tjänstgöra som >Stenbocks kurir> - börjat oroa CE med sina funderingar i religiösa frågor. Hans tankar kretsade särskilt kring det eskatologiska problemet, frågan om de s.k. eviga straffen och apokatastasisläran, som A. Rydelius i en 1728 utgiven skrift fördömt men till vilken Hammarberg i anslutning till vissa utländska teologer kände sig dragen och där han funnit sitt stöd i iden om Guds allt besegrande kärleks makt. I en lång hymn, präglad av hans personligt innerliga fromhet, gav han i poetisk form uttryck åt sina åsikter men försummade ej heller att livligt diskutera sina meningar med präster och andra och hade i ett kort schema uppsatt bevisen för sin åskådning. C E kände sig slutl. nödsakat att ingripa, och 1728 27/11 fick S.C. uppdrag att, i kraft av kyrkolagen och en s.å. utkommen k. förordning om vaksam uppsikt över alla villfarande meningar, i förtrolighet och saktmodighet konferera med Hammarberg. Förloppet av denna diskussion varom S.C. 1729 15/1 ingav sin rapport till CE, liksom också affärens senare utveckling har omsorgsfullt skildrats av en sakkunnig forskare, varför här endast de huvudpunkter, som gälla S.C., återges. Denne försökte påvisa för lagmannen hans >paradoxa och stridigheter>, men trots att han förklarade för Hammarberg, att denne >blandade rationis och revelationis samman och gav de förra företrädet, när de likväl in rebus purae fidei borde captiveras>, synes han icke ha lyckats övertyga lagmannen. När emellertid nu S.C. i sin rapport till CE redogjort härför och därvid uttalat sitt ogillande av >herrar som överskredo >sina gränser> och som uttalade omdömen om >det som endast theologia tillkomme>, råkade detta bli läst av någon av >herrar philosopher> i Lund. Filos. fakulteten kände sig högeligen förnärmad och sände genom sin dekanus, Anders Rydelius, en inlaga till CE där de anhöllo få veta, vilka personer och skrifter han åsyftade, varefter CE måste infordra S.C:s förklaring, eftersom >han inhat några anstötliga ord som alltför när röra denna akad. och i synnerhet fil. fak:s heder m.m.>. S.C. skyndade att ursäkta sig; han hade icke alls åsyftat den filosofiska undervisningen vid Lunds univ. utan de filosofiska auktoriteter. som Hammarberg åberopat, och anhöll f.ö. ödmjukligen, att >den berömmeliga fil. fak. måtte christeligen fatta mildare tankar och utlåtelser emot mig>. Härefter synes S.C. ha blivit helt skild från målet, för vars fortgång hänvisa, till Pleijels redogörelse.
1728 6/12 fick S.C. k.fullm. på S:t Petri, som han tilltr. 1729 1/5 och varmed s.å. 14/6 förenades preposituren i Oxie. Genom stiftsbrödernas val 1730 24/99 utsågs han till herredagsman för Malmöhus län vid riksdagen 1731, och 1734 2/4 förnyades förtroendet för riksdagen 1734: vid dem båda har han >blivit brukat uti åtskilliga deputationer och jämväl de secreta deliberationerne övervarit>. Detta stiftets förtroende synes också ha varit väl motiverat. När S.C. efter blott 6 års verksamhet i Malmö och ännu blott 53 år gammal avlidit 1735 12/12, tecknades hans bild vid begravningen i Sa Petri 1736 21/6 av biskop Anders Rydelius; om i vanliga fall likpredikningarnas schablonmässiga beröm måste tolkas efter grundsatsen >de mortuis nil nisi bene>, synes man i detta fall kunna lita till den sanningskäre biskopens ord om >det berömmeliga leverne, som Sal. Herr Prosten i lära och leverne städse visat> och >huruledes han vid alla tillfällen uppriktigt visat nit och sorgfällighet om vår dyra evangeliska läras bibehållande uti dess rätta och oförfalskade renhet samt med alla krafter eftersträvat det, som till befordrande av Guds ära och dess åhörares välgång samt en god ordning uti församlingen lända måtte>. Även Elmgren vitsordar: >Han var en gudfruktig, from, allvarsam, arbetsam och lärd man>.
Vid sin överflyttning till Malmö inköpte S.C. sin företrädares gård vid Södergatan men måste omedelbart inteckna den till det yttersta. Hans ekonomi förbättrades icke under Malmötiden; liksom Hofwerberg hade S.C. en stor barnskara, och riksdagsresorna voro dyrbara. Också befanns det efter hans bortgång, att >knappast i mannaminne någon så hederlig och välförtjänt prästman efterlämnat hustru och barn i så uselt tillstånd: han hade likväl alltid fört ett stilla hus utan all yppighet>. Genom att änkan erhöll dubbla nådår och fick behålla äldste sonen som nådårspred. kunde dock gården förbli i familjens ägo till 1740, då den övertogs av M.Pe. och änkan flyttade till sonens nyinköpta gård på hörnet av Kattsunds- och Grönegatan.
G. i Gårdstånga 1709 m. Anna Sofia Espholtz, f. därst. 1691 3/7, död i M.Pe. 1740 27/7, skifte 1743, dotter av kh. i Gårdstånga Christian E, och Anna Elisabet Londin.
- Barn: Christian, f. i Reslöv 1710 5/12, stadskm. i Malmö.
- Lisbet (Elsa) Margareta, f. i R. 1712 27/3, g. m. skolkollegan i Malmö, s.m. adj. Andreas Loffman, se Obef. 1733.
- Erik, f. i R. 1713 7/9, död därst. 1718 21/1.
- Elsa Maria f. i R. 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich.
- Filip, f. i R. 1716 27/11, död därst. 1718 29/1.
- Anna Lisbet, f. i R. 1718 20/3, död därst. 1729 26/3.
- Erik, f. i R. 1719 24/5, Sjm Sk. 1987, student 1736, död i M.Pe. 1740 4/8.
- Filip, f. i R. 1720 14/6 Sjm Sk. 1088, landssekreterare i Nyköping, död därst. (enl. dödsnot. i kb. >då han, i landshövdingens frånvaro vid riksdagen i Norrköping, åkte för arvprinsen Carl, under hästarnas skenande på Silleskog, sprungit ur vagnen, stött vänstra tinningen och strax avlidit>) 1769 1/5.
- Joachim, f. i R. o. 1724, Sjm Sk. 1259, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Christofer Adolf, f. i R. o. 1725, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Dödfött barn i R. 17264/1.
- Anna Catharina, f. i R. 1727, död i M .Pe. 1731 25/12, - >4 år 8 mån.>.
- Johanna Sofia, f. i R. 1729 13/1, begr. i M.Pe. 1738 3/9.
- Anna Elisabet f. i M.Pe. 1730 9/8, g. m. stadskm. i Malmö, slutl. kh. i Nöbbelöv Isak Winqvist.
- Jakob, f. i M.Pe. 1732 9/6, död före fadern.
- Då enl. personalierna 16 barn funnits, saknas ovan 1 barn, vilket sannolikt fötts under åren 1721-23, då Reslövs kyrkobok är ofullständig.
.4. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
5. Kyrkböcker, Håstad, Se född.
6. Kyrkböcker, Håstad, C:2. Födda 1796
d 16 Aug: föddes Mjölnaren Paul Torslows Son, som döptes d 19 ejusdem och blef kallad Andreas Peter. ..hjåltt wid dopet af änkan Gertru Böös i Bösemöllan.
Testes: Petter Fick, Måns Böös, Jonas Segerström, Magdalena Fick i Lille Harrie Mölla, Lena Böös, Benedicta Böös.
.7. Kyrkböcker, Håstad, Se död. .... Kyrkböcker, Genarp, Se dotters dop 1787.
8. Kyrkböcker, Genarp, Se dotters dop 1787. .... Kyrkböcker, Håstad, Se barns födelse.
9. Kyrkböcker, Genarp, Se dop.
10. Kyrkböcker, Genarp, C:3. 1777
Dec:
d 20 döptes möllaren Torslows doter Anna Christina. Farmoderen bar barnet. Faddrar woro Åboen Eric från Hubbarp och Gerkers Hustru från Degeberga.11. Pontus Möller (Släktforskarnas Årsbok 2005), Se make Jonas Ekbergs namn.
12. Juridiska arkiv, Häradsrätter, Harjagers häradsrätt.
13. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka Sibylla H:s far.
14. Pontus Möller (Släktforskarnas Årsbok 2005), Sid 264. Jonas Ekberg, * ovisst när och var. Stenhuggaren Jonas Ekberg upptas i Karlskronas enda bevarade mantalslängder från 1700-talet, nämligen 1766 13/2 i 19. qu. nr 7 såsom ogift och 1767 6-10/2 i 19. qu. nr 87 såsom gift, kallas i vigselboken kvartersman, t före 1808, då hans fru kallas änka och sannolikt före 1807 8/8, då ett barnbarn uppkallas efter honom (se nedan). - Gift 1767 2/1 i Västra Sallerup med Anna Sophia Torslow, * 1731 17/10 i Bjällerup (då benämnd Usla (sic!) Sophia), d. i maj 1808 i Västra Sallerup (enligt bou, ej i dödboken), dotter till klockaren Pål Torslow (* ca 1691 i Kyrkheddinge, t 1773 26/l0 i Västra Sallerup) och Sibylla Hyphauff (* ca 1698 i Kyrkheddinge, d. 1765 30/1 i Västra Sallerup).
15. Pontus Möller (Släktforskarnas Årsbok 2005), Se namn.
16. Kyrkböcker, Håstad, C:2. 1792
d 19 Junii föddes Mjölnaren Paul Torslows och Hustrun Annas dotter som fåett wid dopet Dia 3.. . midt(sommardagen) (a)f nam.. Måns Hustru Lushe Hans .hls i Hellstorp. ... ... Mjölnaren Jöns Möller i Gisleberga, Inspector Nils Segerstrom, dito. Pehr ... .illehame nobla Måns Böös i Bösemöllan ... faddr: Jungfru Johanna Segerström dito Benedicta Böös och Johanna Möller från Gisleberga, (Barnets) namn är Botilla.17. Kyrkböcker, Genarp, C:3. 1782
Martii
3 Döptes Möllaren Paulij Torslows dot i Heckeb: mölla neml Botilla
Murmäst Mårt: Enroths hust i Lilla Draman bar hu.
Faddr: Skogs: Malmström Eric ...: Trägårdsm: fred Lud: Hectors hust Nils Smeds hust; (etc).18. Kyrkböcker, Genarp, C:3. 1782 Apr 21 Begrofs Möllaren Paulij Torslows Späda dot: i Heckeb: mölla ...
19. Juridiska arkiv, Häradsrätter.
20. Juridiska arkiv, Häradsrätter, Ingelstads Häradsrätt,
BouReg:1 (1700-1840). .... Juridiska arkiv, Häradsrätter.21. Juridiska arkiv, Häradsrätter, Se maka CT.
22. Svenskt Biografiskt Lexikon, Se make CP.
23. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se detta dop.
24. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 4. Torna Kontrakt
Lund, Förste Stadskomministrar.
. 7. Hans Mortensen Torslow (lat. Johannes Martini Torslovius el. Törsllovius, egenh. Hans Mortensen )
H. T., som enl. gravstensinskr. var "född in Sædland 1613", har möjl. varit från byn Törslev i närheten av Fredrikssund, den enda byn på Själland med detta namn (på Jylland finns det däremot åtskilliga), och kan måhända identifieras med "Johannes Martinus", som, dim. från Helsingörs skola, 1636 12/5 blev inskr. vid Khmns univ. Sedan kapitlet 1642 5/12 kallat honom till nederste kapellan, blev han prv därtill s.å. 7/12, frater Sodalitii 1647 samt efterträdde 1667 Olof Svane som överste kapellan. Under större delen av sin tjänstetid låg H.T. i kamp för sina egna och sina ståndsbröders ekonomiska intressen. På Sodalitiets vägnar förde han en vidlyftig rättegång mot staden Lunds magistrat och borgare för att återbörda till Sodalitiet en rad gårdar, vilka efter hand frånhänts Sodalitiet. Genom överenskommelse inför Skånes landsting 1662 3/10 återvunnos också många av dem, trots att, som H.T.:s son Severin klagade, "verdens börn er klogere og snillere end Sodalitii", och själv fick han 1663 12/1 hyra den "have i det strede, som löber til Nunde kloster sönden ved gaden", dvs tomten n:r 318, där sederm. hans son Severin lät uppföra det lilla fattighus, som går under namnet "Torslowska själabodarna". Framför allt låg emellertid H.T. i en mångårig och hetsig kamp med akad:s nitiske och hänsynslöse prokansler Bernt Oelreich .....
H.T. börjar nu också känna sig trött. I en suppl. till G. O. Stenbock 1673 kallar han sig "jag fattige gamle oc moxen udlefluet prestemand" och ber med hänvisning till sin 30-åriga tjänstetid, att någon av sönerna, Morten el. Sören, måtte få "nederste capellaniet". När H.T. 1680 9/8 avlidit och Olof Hiersås befordrats till hans eftertr., blev också sonen Sören ( Severin ) enl. faderns önskan kallad till nedersta kapellan. H.T:s numera försvunna gravsten låg tidigare i domkyrkans södra sidoskepp.
G. o. 1644 m. Johanna Hansdatter, enl. gravstensinskr. f. på ön Samsö 1615, död i L. 1681 15/11. De hade enl. samma inskr. 4 (endast de 3 kända) söner och 3 döttrar:
- Elisabeth, g. 1669 m. handlanden i Malmö Hans Albrektsson Hoborg, i hans 2:a gifte (g. 1:o se V. Ljungfors i Ph.T., 38, 1937, sid 167).
- Mårten, f. i L. o. 1648, stadskm. i Malmö.
- Cecilia, g.m. prof., slutl. biskop Christian Papke.
- Sören ( Severin ), f. i L. 1652 18/1, 1:e stadskm i Lund.
- Hans, f. i L. o. 1656, kh i Kyrkheddinge.
- Metta, g. 1:o m. kh i Borgeby Knut Svensson Ronnovius, 2:o m. kh. därst. Johan Farenholtz, 3:o m. kh därst. Anders Johan Delphin.25. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se sonen.
26. Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 28
Papke, Christian. Papke, Christian, f 22 det, dp 23 dec 1634
i Greifswald, S:t Nikolai, d 9 mars 1694 i
Åhus, Krist. Föräldrar: svärdfejaren Herman
P o Maria Koten. Inskr vid univ i Greifswald
18 maj 48, skolstudier i Anklam o
Stettin, åter inskr i Greifswald 20 okt 54,
prom mag där 62, inskr vid LU ht 69, teol
adjunkt 70, prof i logik o metafysik 24 juni
72, även eo prof vid teol fak 12 dec 74, allt
vid LU, kh ad interim i Stävie o Lackalänga,
Maim, 4 juli 80, teol prof vid LU, tysk kh i
Lund o "domprost" i Lunds stift 26 april
82, biskop i Lund o LU:s prokansler från 15
dec 88, biskopsvigd i Sthlms slottskyrka 31
jan 89, TD (absens) vid UU 3 mars 93, LU:s
rektor ht 750 ht 85, deltog i riksdagarna 89
(led av SU) 093.
G 17 okt 1675 i Lund m Cecilia Torslow,
d 1716 (själaringn 11 nov i Lund), dtr till
förste stadskomministern Hans Mortensen
T o Johanna Hansdtr.
P härstammade från en gammal borgarsläkt
i Greifswald i Pommern. Som trettonåring
inskrevs han vid universitetet där för
att sedan fortsätta sin skolgång bl a vid gymnasiet
i Stettin. Han skall också ha studerat
vid universitetet i Rostock, där han dock
inte finns inskriven i matrikeln. Sjukdom
tvingade P att återvända till hemstaden, och
han avlade där magisterexamen för att sedan
verka som informator. Vid universitetet
meddelade han privat undervisning.
Skälen för P att flytta till LU är okända,
men förbindelserna mellan Greifswald och
Lund var vid denna tid livliga. I Lund skaffade
han sig gott anseende som privatlärare,
och han blev snart teol adjunkt. Som sådan
presiderade han vid 15 disputationer och
väckte, bl a genom sin kritik av ortodoxa
teologer, en viss uppmärksamhet bland de
äldre professorerna. Han skyddades emellertid
av sina överordnade. När han sökte
professur i logik och metafysik 1672 merite-
rade han sig bl a genom en avhandling där
han som en av de första anslöt sig till cartesianismen.
Två år senare fick P dubbel akademisk
status, då han utnämndes till eo teologie
professor med bibehållande av sin tidigare
professur. Samtidigt började han sin
kyrkliga karriär. Det är inte dokumenterat
när han prästvigdes, men 1680 erhöll han
främst som en löneförmån kyrkoherdetjänst
i ett prebendepastorat. Senare blev P också
tysk kyrkoherde vid domkyrkan och fungerade
där som en slags domprost. Två gånger
i månaden hade han att förrätta tysk gudstjänst.
Genom sin verksamhet blev P känd av
stiftets präster. Med tiden hade många av
dem varit hans elever vid universitetet. Vid
biskopsvalet 1688 erhöll han en överväldigande
majoritet av rösterna, 206 mot 38
respektive 11 för de två övriga som fick
förslagsrum. I originalfullmakten redogörs
utförligt för hans förtjänster. I jan 1689
biskopsvigdes han tillsammans med den nyutnämnde
växjöbiskopen Samuel Wirænius
i Sthlm, där riksdagen skulle samlas några
dagar senare. Denna varade till slutet av
mars, och P kunde först därefter tillträda
som stiftschef. Som mångårig domkapitelsledamot
hade han ganska stora erfarenheter
av de ledande funktionerna inom stiftet,
och efter Canutus Hahns (bd 17) död i dec
1687 hade han vikarierat för denne. Den
direkte företrädaren Enevald Svenonius
hade dött före sitt tillträde.
De kyrkliga förhållandena i Lunds stift
reglerades av 1686 års kyrkolag. För stiftet
gällde därtill att det försvenskningsarbete
som Hahn hårdhänt påbörjat skulle fullföljas.
Efter sin förmåga har P säkerligen
försökt detta, men det är troligt att bristande
kunskaper i svenska lagt ett visst hinder i
vägen. Till sin person var han också mjukare
än den kraftfulle Hahn; därtill kom att hans
biskopstid blev kort. Under denna tid harm
dock P med visitationsresor i stiftet. Protokollen
från dessa finns inte bevarade, men
av annat material framgår att han försökte
utrota resterna av äldre folkliga föreställningar.
Ett markant exempel härpå är när
han i Torekov lät utkasta ur kapellet den
heliga Toras bild i trä. Vid prästtillsättningar
lade P stor vikt vid prästernas lärdom och
pastorala förmåga. Till skillnad från Hahn
utnä mnde han nästan uteslutande präster
från stiftet till fasta tjänster. Han ansåg
prästmötena viktiga. Där manade han prästerna
till fortsatta studier och betonade att
de en gång skulle få stå till svars för sin
tjänst. Synodalavhandlingarna författade P
själv.
Som prokansler förhöll sig P passiv. Hans
insatser vid riksdagarna 1689 och 1693 var
inte betydande. Vid den förra invaldes han
dock i SU och var märkligt nog ledamot av
den kommitté som hade att ta ställning till
cartesianismen vid UU. Han hade själv som
professor klart anslutit sig till denna och var
den ende biskopen som uttalat sympatier
för Cartesius' filosofi.
P drabbades tidigt av ohälsa, som hammade
honom. Tydligen led han av någon njursjukdom.
Med tiden blev han bättre, men
han övervann aldrig helt sina besvär. Efter
endast några dagars sjukdom hos en dotter i
Åhus avled han. \endash P är en intressant exponent
för de nära förbindelserna över Östersjön
mellan Skåne och Pommern och mellan
det äldre universitetet i Greifswald och
det nyinrättade i Lund. Som professor gjorde
han en betydande insats inom såväl teologisk
som filosofisk fakultet. Som biskop
har han hamnat i skuggan av den kraftfulle
företrädaren Hahn och den betydande efterträdaren
Matthias Steuchius.
Son till P var Carl P (1687\endash 1740). Han
studerade vid LU och promoverades till magister
där 19 år gammal. Härpå följde en
sedvanlig peregrinationsresa till olika tyska
universitet. 1716 erhöll P anställning vid
LU som professor i romersk vältalighet. Under
14 år skötte han denna tjänst och utgav
39 avhandlingar. Han övergick sedan till
teologisk fakultet där han snabbt avancerade
till förste teologie professor och domprost
1735.
Som teologiprofessor tillhörde P från
1731 domkapitlet, där han tillsammans med
Andreas Rydelius långa tider utgjorde hela
stiftsstyrelsen. Även som kontraktsprost
först i Torna och sedan i Bara kontrakt blev
han känd av stiftets prästerskap, som utsåg
honom till sin representant vid riksdagen
1734. Vid biskopsvalet s å kom han på andra
förslagsrum efter Rydelius. Sedan denne
avlidit uppfördes P med stor röstmajoritet
på biskopsförslaget 1738. Vid tiden för utnämningen
bevistade P riksdagen 1738\endash
39, där han reserverade sig mot ståndets
beslut att godkänna licentieringen av riksråden
(Ryman). Knappt ett år hann P verka
som stiftschef, innan han avled efter en kort
tids sjukdom. .... Svenskt Biografiskt Lexikon.27. Svenskt Biografiskt Lexikon.
28. Svenskt Biografiskt Lexikon, Se make CP. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, C:1. den .. ... l˙stes första gang för Rector Magnf: Hederlig o Höglärde mand Christanus Papi(eren) o Hederlig d˙gdelig o gudfruktig m...pige Sissela Hansdaatter.
29. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se son Jonas dop.
30. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader HT.
31. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se hustru Torslows fader HT.
32. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader ST. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Se dop. Döpt till Else, inte Elsa.
33. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader ST.
34. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, C:1. 1688
D 18 Martii Christnades H:r Severin Hansons Torslows barn Vice Pastor ... ... ... ... Pastor til Closters och N˙..löfs församlingar som föddes d 12 ... om natten. .. .. H:r Profes: Papke döpth det och kallades Else Catharina.
Hedevig Ertmans baar ... . .... ... ... i ... ... hustrun ... faddrarna ... Linnerius Christ... ... ... ................. Anders Ehren... ............. och P... på Svansjiö.35. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), band 4, Lund. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
36. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12 s 394. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maken.
37. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka E Torslows fader ST.
38. Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, se gifte 1811. High
39. Kyrkböcker, Stävie, Se husf 1826-29. .... Kyrkböcker, Genarp, C:3. 1776
April d 28 döptes Möllaren Paulus Torslows sohn från Hackeberga mölla och kallades Eric född d 24 ejusdem.
Ola Möllers hustru från Klågerups mölla bar (han)
faddrar woro Skräddaren Boschman i Swarteborg Skogsvaktaren Malmström och Swen Påhlsson i Dragman.40. Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, se gifte 1811.
41. Kyrkböcker, Stävie, AI:1. Högmölla
Quarnägaren f.d ...
Eric Torslow f. 1776 24/4 Håstad
H. Carolina Fredrica Pehrsson f. 1787 28/6 Wittsjö
BrorDotter Gustafva Mathilda Torslow f. 1811 9/10 Stäfvie
FosterDotter Carolina Euphr˙sine Dilfeldt f. 1813 3/2 Oderljunga.42. Kyrkböcker, Stävie, Se husf.
43. Kyrkböcker, Stävie, Se husf 1826-29.
44. Kyrkböcker, Stävie, AI:2. Höjsmölla.
Herr Jägmästaren Eric Torslow f. 1776 24/4 Håstad
Fru Carol: F: Pehrsson f. 1787 28/6 Wittsjö
Brordot: Demois: Gustafva Mathilda Torslow f. 1811 9/10 Stäfvie
Fost:dott: Carolina Euphosyne Risfeldt f. 1813 2/2 Oderljunga.45. Kyrkböcker, Stävie, Se husf 1829-35.
46. Kyrkböcker, Stävie, Se husf make 1826-29.
47. Demografisk databas för södra Sverige, 1690 - 1894
Datum1811-06-06 Datum avser vigsel ID-nr/Regler 83733/DDSS
Brudgummen
NamnEric Torslov
Titelgårdsinspector herr
OrtHåstad
Ålder/födelseår
Civilståndej angivet
Sida i husförhörslängden
Bruden
NamnCarolina Fredrica Pehrsson
Titeldemoiselle
OrtWittsjö
Ålder/födelseår
Civilståndej angivet
Sida i husförhörslängden
Ospecificerad ort
Övrigt
Källhänvisning
ArkivSid-/årsnummer
Vittsjö kyrkoarkiv C:5381 / 7
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlagaMicrofiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1801-1832, Vigda 1801-1832, Döda 1801-1832.
Övrig information
Flera poster åren 1801-1802 saknar dag- och månadsnotering p.g.a. originalboken är hårt bunden och uppgifterna blir således dolda. [ Textförlust ]
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Vittsjö C:1 1690-1717, Vittsjö C:2 1719-1749, Vittsjö C:3 1749-1769, Vittsjö C:4 1771-1800, Vittsjö C:5 1801-1832, Vittsjö C:6 1833-1862 samt Vittsjö EI:2 1861-1894.48. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se make OCM.
49. Kyrkböcker, Stävie, Se husf make. .... Kyrkböcker, Stävie, C:2. 1811
d: 9 october föddes Möllarn Olaus Torslows och dess Hustru Ingrid Margareta Richert i Högs mölla lilla Dotter. Döptes den 14 Ejusdem vid namn Gustafva Mathilda:
Fru Anna Torslow bar henne till Dopet: vitnen voro Philosophie Magistern Paul Löngren, Demoisellerna Brita Maria Löngren och Maria Magdalena Torslow.50. Kyrkböcker, Stävie, C:3. 1855
April 1 begr=13 Pastorskan Gustafva Mathilda Malmström född Torslow- 43 år 5m 22d.51. Kyrkböcker, Stävie, Se död.
52. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se dotter GMT.
53. Kyrkböcker, Stävie, Se döttrars födelse 1811 + 1813.
54. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 211. Malmström, Otto Christian, född i St. Harrie d. 22 april 1811; föräldrar: kyrkoherden därstädes magister Gustaf Fredrik Malmström och Margaretha Christina Palm; student i Lund v. t. 1828; ..; prestvigd d. 11 dec s.å. (1838); embetsbiträde i St. Harrie s. å; nådårspredikant därstädes maj 1842; disp. för pastor.-ex d. 16 april 1845; preb.-komminister i Stäfvie 1846-57; embetsbiträde i Borrby 1859-62; v. pastor i Borgeby 1862-64; åtnjuter ständig tjenstledighet.
Gift d. 24 april 1848 med Gustava Mathilda Torslow, född d. 7 nov. 1811, dotter af inspektoren Olof Torslow och Christina Richert. - Barn: *Erik* Gustaf, född d. 10 aug. 1849, banktjensteman. - *Gustaf* Fredrik, född d. 21 nov. 1850, banktjensteman, - Enkling d. 1 april 1855. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 14. De obefordrade prästerna. 1838
Otto Christian Malmström
Född i St Harrie 1811 22/4, son till kh där Gustaf Fredrik Malmström och Margareta Christina Palm. Student i Lund 1828 5/6. Undergick nya studentexamen vårterminen 1834. Prästvigd 1838 11/12. Ämbetsbiträde i St Harrie s.å. Vice Pastor där 1842-45. Prebendekomminister i Stävie 1846-57. ämbetsbiträde i Borrby 1859-62, vice pastor i Borgaby 1862-64. Därefter biträde i Borrby. Malmström hade "ett stilla, vördadsbjudande väsende, mensjuklig och troligen hypokondrisk, drog han sig undan från tjenstgöring. Bosatt i Lund många år, dog där den 18 maj 1887".
Gift i Stävie 1848 24/4 med Gustava Mathilda Torslow, född i S. 1811 9!10, död i S. 1855 1/4, dotter till Inspectoren Olaus Torslow och Ingrid Margareta Richert.
Barn:
- Erik Gustaf Paulus, född i S. 1849 10/8, död på Lunds Lasarett 1914 3/6 (kyrkskriven i Helsingborg), kassör vid Skånes Enskilda Banks kontor i Helsingborg.
- Gustaf Fredrik, f. i S. 1850 21/11, död i Malmö 1926 8/9, kassör vid Skånes Enskilda Banks huvudkontor i Malmö.55. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri). .... Kyrkböcker, Stora Harrie, St: Harrie: Födde, död 1788-1845. 1811 April
Den 22 föddes Kyrkoherden Magister G. F. Malmströms och dess hustru Gretha Christina Palms son, som i dopet kallades Otto Christian.
Susc: Capitain Malmströms Fru Jeanna H˙phoff i Landskrona
Testes: Capitain Otto Christ: Malmström Lieutenant Grefve Carl Düker och Cons...: E(iilet): Notar... (Jacob) Palm i Lund, ... Düker och Demoiselle A(nna) Ulrica Malmström. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namn.56. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), SE make.
57. Frida Flensburg, anteckningar, *Erik* Gustaf Paulus Malmström, f. 10/8/1849, gift 7/11/1886 med Emma Schönbeck död 8/8/1888.
Gift 1892 med Augusta Ekelund.
Son i 1:a äktenskapet Gustaf Emil f. 9/2/1884.
2:ndra äkt. Frida Elisabeth 20/2 1893.
gift m. Bror Flensburg 1877 - 14/9/1936
" Carl Otto f. 1895 d. 1896.
" Otto Fredrik f 25/12 1899 bosatt som ingenjör i Amerika, gift med Hanni Kretsehmar f. 1902 inga barn. O. F. död i Amerika 1977. Fick dessa handskrivna blad ( 3 st, 2 på vitt papper, ett på blått ) den 15 juli 1997.
Ulla tror de är nogrannt förda.58. Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fader.
59. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Johanna Marias make GH.
60. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader HT.
61. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make.
1 Bäcks släktträd/familjearkivet.
2 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se son Samuel Fredrik C.
3
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, Volym 2, sid 59. Malmö S:t Petri
Kyrkoherdar
12. SAMUEL FREDRIK CORVIN.
Vid de båda närmast föregående utnämningarna av kh. i Sa Petri hade kungligt maktspråk varit allenarådande och församlingens privilegieenliga valrätt helt skjutits åt sidan. Man kunde ha väntat, att nu sedan länge fredliga och normala förhållanden rådde, nyval i lagliga former skulle ha ägt rum. Men i stället skedde utseendet av efterträdare till M.Pe. under sådana omständigheter i strid med allt vad privilegier eller praxis hette, att det utan tvekan kan betrakta, som det mest kuriösa i Malmös prästvalshistoria. Förhållandena voro nämligen följande. Till provpredikanter hade magistraten 1728 18/7 kallat prostarna Christoffer Blanxius i Ivetofta, Samuel Corvin i Reslöv och Thomas Eurodius i Grönby, kyrkoherdarna Cornelius Faxe i Ausås och Johan Hofverberg i Barsebäck, prosten Jöns Rönbeck i Hälsingborg och stadskm, Magnus Chorin i Lund och Petrus Electrin i Malmö, ett förnämligt urval bland stiftets främsta prästmän. Sedan Eurodius och Hofverberg begärt att icke ifrågakomma, höllo de övriga 6 sina provpredikningar, varefter i vanlig ordning församlingen borde ha förrättat sitt val. Men när 1728 17/10 v. landshövd. Adlerfelt med magistraten, civilbetjänte och borgerskapet överlagt om sättet för det stundande valet, kom man till det märkvärdiga beslutet, att provpredikanternas namn skulle antecknas vart och ett på lika många och lika stora papperslappar, vilka därefter skulle av utsedda deputerade hoprullas och instickas i var sin pennfjäder samt pennfjädrarna läggas i en hatt och med varandra sammanblandas. Ur hatten skulle 3 omyndiga barnhusbarn vart för sig upptaga en pennfjäder och sedan i den ordning sedlarna upptagits och av vederbörande öppnats, de prästnamn, som funnos på de 3 upptagna sedlarna, uppsättas på förslaget. Detta regelrätta lotteri motiverades med att >sedan var och en för sig först med innerlig bön anhållit om den högste Gudensnåderika välsignelse, ärendet sedermera endast anförtros i samma den högste Gudens nådiga disposition, varigenom jämväl all oriktighet och egennyttigt väsende kan förekommas, och man således vid ett riktigt val sig trygga kan>. När detta >val> 20 /10 ägde rum i Sa Petri kyrka, var bl.a. på CE:s vägnar prof. Jacob Benzelius närvarande: man undrar onekligen vad denne kloke man gjort för reflektioner; CEP för dessa år äro tyvärr icke bevarade. >Valet> utföll så, att Electrin fick 1:a, Rönbeck 2:a och Faxe 3:e förslagsrummet. Men nu inträffade ytterligare något märkligt: 31/10 fick Electrin k. fullm. på Vellinge och förklarade sig på gr. av ålder och opasslighet nöjd med detta landpastorat; på hans framställning, med Adlerfelts medgivande men utan församlingens hörande, föreslog magistraten CE att i stället för Electrin uppföra S. Corvin på förslaget. 20/11 avgick också til K.m:t CE:s förslag, upptagande l ) Corvin, 2) Rönbeck, 3) Faxe; det hänvisades till att man i Malmö >ej någon för den andra kunnat fördraga> och att namnen framkommit >efter gjort lottande av sedlar>. 1728 6/12 erhöll Corvin k. fullm. på Malmö S:t Petri. - Det här refererade är vad officiella handlingar ha att förtälja om denna högst märkvärdiga procedur, och man kan icke annat än undra över vilka de verkligt drivande krafterna varit. Att den man, som erhöll denna utnämning, tillika var stiftets mest förfarne och ivrige riksdagspolitiker är måhända dock en omständighet, som bör ihågkommas. Men tyvärr synes det icke finnas några som helst samtida kommentarer till valet; man saknar från denna tid livligt en Petrus Muncks el. en J.G. Strickers oförblommerade brev.
S.C. var f. i Svalövs prästgård 1681 22/11, son av kh. därst. Erik Sörensen Torrlöse (Torlosius), som även skriver sig Corvinus, och Margareta Elisabet von Essen; undervisades hemma, tills han >i anseende till sin makalösa kvickhet> 1694 18/10, alltså blott 13-årig, inskrevs som student i Lund (Sk.nat. s.å. 6/11); 1698 31/1 begär fadern, som på gr. av sjukdom ej kunde förrätta sin tjänst och på gr. av fattigdom icke hålla kaplan, att sonen skulle få >exercera sig> i församlingen, men då fadern s.å. avled, antog S.C. konditioner till år 1702, då han återvände till akad. och 1703 21/12 blev prv. till rnedhj. hos 2:e stadskm. i Lund Corfitz Tulin, 1704-07 kurator för Skånska nat., 1705 medhj. hos 1:e stadskm. Johan Agren, höll predikan vid prm. 1706, opponens vid prm. 1707, 1708 22/1 2:e stadskm. i Lund efter Tulin, s.å. frater Sodalitii. När danskarna 1709 inföllo, förordnades han av CE till v.p. vid Lunds domkyrka och >måste utstå så mycket större olägenhet, som riksens fiender utav den undersåtliga lydno och uppriktiga tjänst, vilken han viste sin rätta konung och överhet, togo sig anledning honom med varjehanda tvång och vedervilja att bemöta och t.o.m. en tid höllo honom i arrest>. Till belöning för sitt välförhållande fick den ännu icke 30-årige S.C. biskopens förslag till Reslöv, vilket 1710 12/7 av CE bifölls, >för dess långliga tjänst och meriter här i krigstiden samt goda skicklighet>, och s.å. 2/8 k.fullm. dit, efter kontraktisternas enhälliga val prost i Onsjö 1716 1/2, orator vid prm. 1718. >En kvick och rådig man>, som biskop Linnerius kallar honom, blev han vid landemötet 1722 utsedd att jämte Christoffer Blanxius representera stiftet vid 1723 års riksdag. Det framgår av prästeståndets protokoll, att båda Skånerepresentanterna här spelade en framskjuten roll, S.C. blev medl. av Sekreta utskottet och tillhörde åtskilliga deputationer. S.C. och Blanxius debuterade 4/2 med ett häftigt angrepp på landshövd. i Kristianstads län S. von Hyltén i anledning av en resol. av 1721 års kommission rörande konvention mellan adeln och präster: prästrättigheterna och androgo 8/3, att eftersom adeln i Skåne i adelsprivilegierna infört vad dem vidkomme, åstundade prästerskapet i Skåne också få något i prästeståndets privilegier infört, vilket ståndet biföll, varefter åt S.C. uppdrogs att formulera önskemålen. Hyltén, vars hetlevrade temperament en mångfald skrivelser omvittna, blev ytterst förbittrad och tillskrev CE, att S.C och Blanxius >med smädeord såväl mot honom och hans ämbete som mot skånska adeln i gemen med alldeles ovärdig skrivart och uppdiktning sig yttrat> samt anhöll få veta, om CE vore delaktigt i de deputerades åtgöranden, vartill CE 23/3 svarar, att S.C. och Blanxius hade fullmakt tala på stiftets vägnar, >men beklager om några svårare expressioner influtit, varom CE dock intet vet>. 8/5 talade S.C. för en sammanslagning av Malmöhus och Kristianstads län, vilket förslag prästeståndet 12/6 avslog med den motivering, att de voro åtskilda i enlighet med regeringsformen och man förbundit sig att ej ändra något i denna; när det 5/7 meddelades, att borgarståndet bifallit förslaget, men prästeståndet förblev vid sitt beslut, reserverade sig S.C. 8/6 förklarade S.C., då fråga förevar om kontributioner, att eftersom adeln förbehållit sig frihet från all kontribution, kunde han ej inse. hur prästerskapet kunde påtaga sig någon dylik. I samma plenum androg han, att häradshövdingarna ofta av ovilja mot prästerskapet uppsatte besvären för allmogens fullmäktige, vilket åsamkade oro och osämja vid riksdagarna, varför han ville, att ej det ena ståndet utan kommunikation med det andra läte författa sina besvär. 26/s inlämnade han skriftligen anmärkningar över kammar- och ekonomideputationens betänkande om skatterättigheternas försäljande, ang. vilka anmärkningar beslöts, att de skulle kommuniceras med stånden. 27/7 protesterade han mot riksrådets förstärkande, >vilket kan bli ett prejudikat och lända till märkelig gravation för staten>. Överhuvudtaget finner man sålunda, att S.C. varit en ivrigt verksam, orädd och stridbar herredagsman och framför allt att han, med Blanxius som god bundsförvant, manligt kämpat för sitt stånds intressen och privilegier. särskilt i ekonomiska ting. Det kunde varit av intresse att veta, hur han ställde sig till de religionsfrihetsfrågor, som vid riksdagen voro aktuella, men härom förmäles intet; säkerligen har han dock, vilket kan anses visat genom den nedan refererade episoden med H. Hammarberg, delat den av ståndets majoritet hysta avogheten mot lekmännens iver att befatta sig med kyrkans angelägenheter liksom väl också mot de näringslivets representanter, som önskade egna religionslärare för de främmande trosbekännare, man i manufakturernas intresse ville importera. Om hans ställning i de storpolitiska maktfrågorna under dessa det holsteinska partiets glansdagar, är intet närmare känt.
1728 20/11 fick S.C. under de egendomliga omständigheter, som ovan nämnts, CE:s förslag till Malmö S:t Petri; på dagen en vecka därefter, 27/11, erhöll han av CE ytterligare ett bevis på förtroende, vittnande om CE:s uppskattning av såväl hans lärdom som hans diplomatiska skicklighet men även om att han ansågs pålitligt ortodox, när det gällde att taga upp en diskussion med de tankegångar, som varslade om nya religiösa strömningar. Sedan några år hade lagmannen på Bosjökloster Henrik Hammarberg - samme man som efter slaget vid Hälsingborg fått tjänstgöra som >Stenbocks kurir> - börjat oroa CE med sina funderingar i religiösa frågor. Hans tankar kretsade särskilt kring det eskatologiska problemet, frågan om de s.k. eviga straffen och apokatastasisläran, som A. Rydelius i en 1728 utgiven skrift fördömt men till vilken Hammarberg i anslutning till vissa utländska teologer kände sig dragen och där han funnit sitt stöd i iden om Guds allt besegrande kärleks makt. I en lång hymn, präglad av hans personligt innerliga fromhet, gav han i poetisk form uttryck åt sina åsikter men försummade ej heller att livligt diskutera sina meningar med präster och andra och hade i ett kort schema uppsatt bevisen för sin åskådning. C E kände sig slutl. nödsakat att ingripa, och 1728 27/11 fick S.C. uppdrag att, i kraft av kyrkolagen och en s.å. utkommen k. förordning om vaksam uppsikt över alla villfarande meningar, i förtrolighet och saktmodighet konferera med Hammarberg. Förloppet av denna diskussion varom S.C. 1729 15/1 ingav sin rapport till CE, liksom också affärens senare utveckling har omsorgsfullt skildrats av en sakkunnig forskare, varför här endast de huvudpunkter, som gälla S.C., återges. Denne försökte påvisa för lagmannen hans >paradoxa och stridigheter>, men trots att han förklarade för Hammarberg, att denne >blandade rationis och revelationis samman och gav de förra företrädet, när de likväl in rebus purae fidei borde captiveras>, synes han icke ha lyckats övertyga lagmannen. När emellertid nu S.C. i sin rapport till CE redogjort härför och därvid uttalat sitt ogillande av >herrar som överskredo >sina gränser> och som uttalade omdömen om >det som endast theologia tillkomme>, råkade detta bli läst av någon av >herrar philosopher> i Lund. Filos. fakulteten kände sig högeligen förnärmad och sände genom sin dekanus, Anders Rydelius, en inlaga till CE där de anhöllo få veta, vilka personer och skrifter han åsyftade, varefter CE måste infordra S.C:s förklaring, eftersom >han inhat några anstötliga ord som alltför när röra denna akad. och i synnerhet fil. fak:s heder m.m.>. S.C. skyndade att ursäkta sig; han hade icke alls åsyftat den filosofiska undervisningen vid Lunds univ. utan de filosofiska auktoriteter. som Hammarberg åberopat, och anhöll f.ö. ödmjukligen, att >den berömmeliga fil. fak. måtte christeligen fatta mildare tankar och utlåtelser emot mig>. Härefter synes S.C. ha blivit helt skild från målet, för vars fortgång hänvisa, till Pleijels redogörelse.
1728 6/12 fick S.C. k.fullm. på S:t Petri, som han tilltr. 1729 1/5 och varmed s.å. 14/6 förenades preposituren i Oxie. Genom stiftsbrödernas val 1730 24/99 utsågs han till herredagsman för Malmöhus län vid riksdagen 1731, och 1734 2/4 förnyades förtroendet för riksdagen 1734: vid dem båda har han >blivit brukat uti åtskilliga deputationer och jämväl de secreta deliberationerne övervarit>. Detta stiftets förtroende synes också ha varit väl motiverat. När S.C. efter blott 6 års verksamhet i Malmö och ännu blott 53 år gammal avlidit 1735 12/12, tecknades hans bild vid begravningen i Sa Petri 1736 21/6 av biskop Anders Rydelius; om i vanliga fall likpredikningarnas schablonmässiga beröm måste tolkas efter grundsatsen >de mortuis nil nisi bene>, synes man i detta fall kunna lita till den sanningskäre biskopens ord om >det berömmeliga leverne, som Sal. Herr Prosten i lära och leverne städse visat> och >huruledes han vid alla tillfällen uppriktigt visat nit och sorgfällighet om vår dyra evangeliska läras bibehållande uti dess rätta och oförfalskade renhet samt med alla krafter eftersträvat det, som till befordrande av Guds ära och dess åhörares välgång samt en god ordning uti församlingen lända måtte>. Även Elmgren vitsordar: >Han var en gudfruktig, from, allvarsam, arbetsam och lärd man>.
Vid sin överflyttning till Malmö inköpte S.C. sin företrädares gård vid Södergatan men måste omedelbart inteckna den till det yttersta. Hans ekonomi förbättrades icke under Malmötiden; liksom Hofwerberg hade S.C. en stor barnskara, och riksdagsresorna voro dyrbara. Också befanns det efter hans bortgång, att >knappast i mannaminne någon så hederlig och välförtjänt prästman efterlämnat hustru och barn i så uselt tillstånd: han hade likväl alltid fört ett stilla hus utan all yppighet>. Genom att änkan erhöll dubbla nådår och fick behålla äldste sonen som nådårspred. kunde dock gården förbli i familjens ägo till 1740, då den övertogs av M.Pe. och änkan flyttade till sonens nyinköpta gård på hörnet av Kattsunds- och Grönegatan.
G. i Gårdstånga 1709 m. Anna Sofia Espholtz, f. därst. 1691 3/7, död i M.Pe. 1740 27/7, skifte 1743, dotter av kh. i Gårdstånga Christian E, och Anna Elisabet Londin.
- Barn: Christian, f. i Reslöv 1710 5/12, stadskm. i Malmö.
- Lisbet (Elsa) Margareta, f. i R. 1712 27/3, g. m. skolkollegan i Malmö, s.m. adj. Andreas Loffman, se Obef. 1733.
- Erik, f. i R. 1713 7/9, död därst. 1718 21/1.
- Elsa Maria f. i R. 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich.
- Filip, f. i R. 1716 27/11, död därst. 1718 29/1.
- Anna Lisbet, f. i R. 1718 20/3, död därst. 1729 26/3.
- Erik, f. i R. 1719 24/5, Sjm Sk. 1987, student 1736, död i M.Pe. 1740 4/8.
- Filip, f. i R. 1720 14/6 Sjm Sk. 1088, landssekreterare i Nyköping, död därst. (enl. dödsnot. i kb. >då han, i landshövdingens frånvaro vid riksdagen i Norrköping, åkte för arvprinsen Carl, under hästarnas skenande på Silleskog, sprungit ur vagnen, stött vänstra tinningen och strax avlidit>) 1769 1/5.
- Joachim, f. i R. o. 1724, Sjm Sk. 1259, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Christofer Adolf, f. i R. o. 1725, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Dödfött barn i R. 17264/1.
- Anna Catharina, f. i R. 1727, död i M .Pe. 1731 25/12, - >4 år 8 mån.>.
- Johanna Sofia, f. i R. 1729 13/1, begr. i M.Pe. 1738 3/9.
- Anna Elisabet f. i M.Pe. 1730 9/8, g. m. stadskm. i Malmö, slutl. kh. i Nöbbelöv Isak Winqvist.
- Jakob, f. i M.Pe. 1732 9/6, död före fadern.
- Då enl. personalierna 16 barn funnits, saknas ovan 1 barn, vilket sannolikt fötts under åren 1721-23, då Reslövs kyrkobok är ofullständig.
.
4 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ).
5 Kyrkböcker, Håstad, Se född.
6
Kyrkböcker, Håstad, C:2. Födda 1796
d 16 Aug: föddes Mjölnaren Paul Torslows Son, som döptes d 19 ejusdem och blef kallad Andreas Peter. ..hjåltt wid dopet af änkan Gertru Böös i Bösemöllan.
Testes: Petter Fick, Måns Böös, Jonas Segerström, Magdalena Fick i Lille Harrie Mölla, Lena Böös, Benedicta Böös.
.
7 Kyrkböcker, Håstad, Se död. .... Kyrkböcker, Genarp, Se dotters dop 1787.
8 Kyrkböcker, Genarp, Se dotters dop 1787. .... Kyrkböcker, Håstad, Se barns födelse.
9 Kyrkböcker, Genarp, Se dop.
10
Kyrkböcker, Genarp, C:3. 1777
Dec:
d 20 döptes möllaren Torslows doter Anna Christina. Farmoderen bar barnet. Faddrar woro Åboen Eric från Hubbarp och Gerkers Hustru från Degeberga.
11 Pontus Möller (Släktforskarnas Årsbok 2005), Se make Jonas Ekbergs namn.
12 Juridiska arkiv, Häradsrätter, Harjagers häradsrätt.
13 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka Sibylla H:s far.
14 Pontus Möller (Släktforskarnas Årsbok 2005), Sid 264. Jonas Ekberg, * ovisst när och var. Stenhuggaren Jonas Ekberg upptas i Karlskronas enda bevarade mantalslängder från 1700-talet, nämligen 1766 13/2 i 19. qu. nr 7 såsom ogift och 1767 6-10/2 i 19. qu. nr 87 såsom gift, kallas i vigselboken kvartersman, t före 1808, då hans fru kallas änka och sannolikt före 1807 8/8, då ett barnbarn uppkallas efter honom (se nedan). - Gift 1767 2/1 i Västra Sallerup med Anna Sophia Torslow, * 1731 17/10 i Bjällerup (då benämnd Usla (sic!) Sophia), d. i maj 1808 i Västra Sallerup (enligt bou, ej i dödboken), dotter till klockaren Pål Torslow (* ca 1691 i Kyrkheddinge, t 1773 26/l0 i Västra Sallerup) och Sibylla Hyphauff (* ca 1698 i Kyrkheddinge, d. 1765 30/1 i Västra Sallerup).
15 Pontus Möller (Släktforskarnas Årsbok 2005), Se namn.
16
Kyrkböcker, Håstad, C:2. 1792
d 19 Junii föddes Mjölnaren Paul Torslows och Hustrun Annas dotter som fåett wid dopet Dia 3.. . midt(sommardagen) (a)f nam.. Måns Hustru Lushe Hans .hls i Hellstorp. ... ... Mjölnaren Jöns Möller i Gisleberga, Inspector Nils Segerstrom, dito. Pehr ... .illehame nobla Måns Böös i Bösemöllan ... faddr: Jungfru Johanna Segerström dito Benedicta Böös och Johanna Möller från Gisleberga, (Barnets) namn är Botilla.
17
Kyrkböcker, Genarp, C:3. 1782
Martii
3 Döptes Möllaren Paulij Torslows dot i Heckeb: mölla neml Botilla
Murmäst Mårt: Enroths hust i Lilla Draman bar hu.
Faddr: Skogs: Malmström Eric ...: Trägårdsm: fred Lud: Hectors hust Nils Smeds hust; (etc).
18 Kyrkböcker, Genarp, C:3. 1782 Apr 21 Begrofs Möllaren Paulij Torslows Späda dot: i Heckeb: mölla ...
19 Juridiska arkiv, Häradsrätter.
20
Juridiska arkiv, Häradsrätter, Ingelstads Häradsrätt,
BouReg:1 (1700-1840). .... Juridiska arkiv, Häradsrätter.
21 Juridiska arkiv, Häradsrätter, Se maka CT.
22 Svenskt Biografiskt Lexikon, Se make CP.
23 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se detta dop.
24
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 4. Torna Kontrakt
Lund, Förste Stadskomministrar.
. 7. Hans Mortensen Torslow (lat. Johannes Martini Torslovius el. Törsllovius, egenh. Hans Mortensen )
H. T., som enl. gravstensinskr. var "född in Sædland 1613", har möjl. varit från byn Törslev i närheten av Fredrikssund, den enda byn på Själland med detta namn (på Jylland finns det däremot åtskilliga), och kan måhända identifieras med "Johannes Martinus", som, dim. från Helsingörs skola, 1636 12/5 blev inskr. vid Khmns univ. Sedan kapitlet 1642 5/12 kallat honom till nederste kapellan, blev han prv därtill s.å. 7/12, frater Sodalitii 1647 samt efterträdde 1667 Olof Svane som överste kapellan. Under större delen av sin tjänstetid låg H.T. i kamp för sina egna och sina ståndsbröders ekonomiska intressen. På Sodalitiets vägnar förde han en vidlyftig rättegång mot staden Lunds magistrat och borgare för att återbörda till Sodalitiet en rad gårdar, vilka efter hand frånhänts Sodalitiet. Genom överenskommelse inför Skånes landsting 1662 3/10 återvunnos också många av dem, trots att, som H.T.:s son Severin klagade, "verdens börn er klogere og snillere end Sodalitii", och själv fick han 1663 12/1 hyra den "have i det strede, som löber til Nunde kloster sönden ved gaden", dvs tomten n:r 318, där sederm. hans son Severin lät uppföra det lilla fattighus, som går under namnet "Torslowska själabodarna". Framför allt låg emellertid H.T. i en mångårig och hetsig kamp med akad:s nitiske och hänsynslöse prokansler Bernt Oelreich .....
H.T. börjar nu också känna sig trött. I en suppl. till G. O. Stenbock 1673 kallar han sig "jag fattige gamle oc moxen udlefluet prestemand" och ber med hänvisning till sin 30-åriga tjänstetid, att någon av sönerna, Morten el. Sören, måtte få "nederste capellaniet". När H.T. 1680 9/8 avlidit och Olof Hiersås befordrats till hans eftertr., blev också sonen Sören ( Severin ) enl. faderns önskan kallad till nedersta kapellan. H.T:s numera försvunna gravsten låg tidigare i domkyrkans södra sidoskepp.
G. o. 1644 m. Johanna Hansdatter, enl. gravstensinskr. f. på ön Samsö 1615, död i L. 1681 15/11. De hade enl. samma inskr. 4 (endast de 3 kända) söner och 3 döttrar:
- Elisabeth, g. 1669 m. handlanden i Malmö Hans Albrektsson Hoborg, i hans 2:a gifte (g. 1:o se V. Ljungfors i Ph.T., 38, 1937, sid 167).
- Mårten, f. i L. o. 1648, stadskm. i Malmö.
- Cecilia, g.m. prof., slutl. biskop Christian Papke.
- Sören ( Severin ), f. i L. 1652 18/1, 1:e stadskm i Lund.
- Hans, f. i L. o. 1656, kh i Kyrkheddinge.
- Metta, g. 1:o m. kh i Borgeby Knut Svensson Ronnovius, 2:o m. kh. därst. Johan Farenholtz, 3:o m. kh därst. Anders Johan Delphin.
25 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se sonen.
26
Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 28
Papke, Christian. Papke, Christian, f 22 det, dp 23 dec 1634
i Greifswald, S:t Nikolai, d 9 mars 1694 i
Åhus, Krist. Föräldrar: svärdfejaren Herman
P o Maria Koten. Inskr vid univ i Greifswald
18 maj 48, skolstudier i Anklam o
Stettin, åter inskr i Greifswald 20 okt 54,
prom mag där 62, inskr vid LU ht 69, teol
adjunkt 70, prof i logik o metafysik 24 juni
72, även eo prof vid teol fak 12 dec 74, allt
vid LU, kh ad interim i Stävie o Lackalänga,
Maim, 4 juli 80, teol prof vid LU, tysk kh i
Lund o "domprost" i Lunds stift 26 april
82, biskop i Lund o LU:s prokansler från 15
dec 88, biskopsvigd i Sthlms slottskyrka 31
jan 89, TD (absens) vid UU 3 mars 93, LU:s
rektor ht 750 ht 85, deltog i riksdagarna 89
(led av SU) 093.
G 17 okt 1675 i Lund m Cecilia Torslow,
d 1716 (själaringn 11 nov i Lund), dtr till
förste stadskomministern Hans Mortensen
T o Johanna Hansdtr.
P härstammade från en gammal borgarsläkt
i Greifswald i Pommern. Som trettonåring
inskrevs han vid universitetet där för
att sedan fortsätta sin skolgång bl a vid gymnasiet
i Stettin. Han skall också ha studerat
vid universitetet i Rostock, där han dock
inte finns inskriven i matrikeln. Sjukdom
tvingade P att återvända till hemstaden, och
han avlade där magisterexamen för att sedan
verka som informator. Vid universitetet
meddelade han privat undervisning.
Skälen för P att flytta till LU är okända,
men förbindelserna mellan Greifswald och
Lund var vid denna tid livliga. I Lund skaffade
han sig gott anseende som privatlärare,
och han blev snart teol adjunkt. Som sådan
presiderade han vid 15 disputationer och
väckte, bl a genom sin kritik av ortodoxa
teologer, en viss uppmärksamhet bland de
äldre professorerna. Han skyddades emellertid
av sina överordnade. När han sökte
professur i logik och metafysik 1672 merite-
rade han sig bl a genom en avhandling där
han som en av de första anslöt sig till cartesianismen.
Två år senare fick P dubbel akademisk
status, då han utnämndes till eo teologie
professor med bibehållande av sin tidigare
professur. Samtidigt började han sin
kyrkliga karriär. Det är inte dokumenterat
när han prästvigdes, men 1680 erhöll han
främst som en löneförmån kyrkoherdetjänst
i ett prebendepastorat. Senare blev P också
tysk kyrkoherde vid domkyrkan och fungerade
där som en slags domprost. Två gånger
i månaden hade han att förrätta tysk gudstjänst.
Genom sin verksamhet blev P känd av
stiftets präster. Med tiden hade många av
dem varit hans elever vid universitetet. Vid
biskopsvalet 1688 erhöll han en överväldigande
majoritet av rösterna, 206 mot 38
respektive 11 för de två övriga som fick
förslagsrum. I originalfullmakten redogörs
utförligt för hans förtjänster. I jan 1689
biskopsvigdes han tillsammans med den nyutnämnde
växjöbiskopen Samuel Wirænius
i Sthlm, där riksdagen skulle samlas några
dagar senare. Denna varade till slutet av
mars, och P kunde först därefter tillträda
som stiftschef. Som mångårig domkapitelsledamot
hade han ganska stora erfarenheter
av de ledande funktionerna inom stiftet,
och efter Canutus Hahns (bd 17) död i dec
1687 hade han vikarierat för denne. Den
direkte företrädaren Enevald Svenonius
hade dött före sitt tillträde.
De kyrkliga förhållandena i Lunds stift
reglerades av 1686 års kyrkolag. För stiftet
gällde därtill att det försvenskningsarbete
som Hahn hårdhänt påbörjat skulle fullföljas.
Efter sin förmåga har P säkerligen
försökt detta, men det är troligt att bristande
kunskaper i svenska lagt ett visst hinder i
vägen. Till sin person var han också mjukare
än den kraftfulle Hahn; därtill kom att hans
biskopstid blev kort. Under denna tid harm
dock P med visitationsresor i stiftet. Protokollen
från dessa finns inte bevarade, men
av annat material framgår att han försökte
utrota resterna av äldre folkliga föreställningar.
Ett markant exempel härpå är när
han i Torekov lät utkasta ur kapellet den
heliga Toras bild i trä. Vid prästtillsättningar
lade P stor vikt vid prästernas lärdom och
pastorala förmåga. Till skillnad från Hahn
utnä mnde han nästan uteslutande präster
från stiftet till fasta tjänster. Han ansåg
prästmötena viktiga. Där manade han prästerna
till fortsatta studier och betonade att
de en gång skulle få stå till svars för sin
tjänst. Synodalavhandlingarna författade P
själv.
Som prokansler förhöll sig P passiv. Hans
insatser vid riksdagarna 1689 och 1693 var
inte betydande. Vid den förra invaldes han
dock i SU och var märkligt nog ledamot av
den kommitté som hade att ta ställning till
cartesianismen vid UU. Han hade själv som
professor klart anslutit sig till denna och var
den ende biskopen som uttalat sympatier
för Cartesius' filosofi.
P drabbades tidigt av ohälsa, som hammade
honom. Tydligen led han av någon njursjukdom.
Med tiden blev han bättre, men
han övervann aldrig helt sina besvär. Efter
endast några dagars sjukdom hos en dotter i
Åhus avled han. \endash P är en intressant exponent
för de nära förbindelserna över Östersjön
mellan Skåne och Pommern och mellan
det äldre universitetet i Greifswald och
det nyinrättade i Lund. Som professor gjorde
han en betydande insats inom såväl teologisk
som filosofisk fakultet. Som biskop
har han hamnat i skuggan av den kraftfulle
företrädaren Hahn och den betydande efterträdaren
Matthias Steuchius.
Son till P var Carl P (1687\endash 1740). Han
studerade vid LU och promoverades till magister
där 19 år gammal. Härpå följde en
sedvanlig peregrinationsresa till olika tyska
universitet. 1716 erhöll P anställning vid
LU som professor i romersk vältalighet. Under
14 år skötte han denna tjänst och utgav
39 avhandlingar. Han övergick sedan till
teologisk fakultet där han snabbt avancerade
till förste teologie professor och domprost
1735.
Som teologiprofessor tillhörde P från
1731 domkapitlet, där han tillsammans med
Andreas Rydelius långa tider utgjorde hela
stiftsstyrelsen. Även som kontraktsprost
först i Torna och sedan i Bara kontrakt blev
han känd av stiftets prästerskap, som utsåg
honom till sin representant vid riksdagen
1734. Vid biskopsvalet s å kom han på andra
förslagsrum efter Rydelius. Sedan denne
avlidit uppfördes P med stor röstmajoritet
på biskopsförslaget 1738. Vid tiden för utnämningen
bevistade P riksdagen 1738\endash
39, där han reserverade sig mot ståndets
beslut att godkänna licentieringen av riksråden
(Ryman). Knappt ett år hann P verka
som stiftschef, innan han avled efter en kort
tids sjukdom. .... Svenskt Biografiskt Lexikon.
27 Svenskt Biografiskt Lexikon.
28 Svenskt Biografiskt Lexikon, Se make CP. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, C:1. den .. ... l˙stes första gang för Rector Magnf: Hederlig o Höglärde mand Christanus Papi(eren) o Hederlig d˙gdelig o gudfruktig m...pige Sissela Hansdaatter.
29 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se son Jonas dop.
30 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader HT.
31 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se hustru Torslows fader HT.
32 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader ST. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Se dop. Döpt till Else, inte Elsa.
33 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader ST.
34
Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, C:1. 1688
D 18 Martii Christnades H:r Severin Hansons Torslows barn Vice Pastor ... ... ... ... Pastor til Closters och N˙..löfs församlingar som föddes d 12 ... om natten. .. .. H:r Profes: Papke döpth det och kallades Else Catharina.
Hedevig Ertmans baar ... . .... ... ... i ... ... hustrun ... faddrarna ... Linnerius Christ... ... ... ................. Anders Ehren... ............. och P... på Svansjiö.
35 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), band 4, Lund. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).
36 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 2:12 s 394. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maken.
37 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se maka E Torslows fader ST.
38 Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, se gifte 1811. High
39
Kyrkböcker, Stävie, Se husf 1826-29. .... Kyrkböcker, Genarp, C:3. 1776
April d 28 döptes Möllaren Paulus Torslows sohn från Hackeberga mölla och kallades Eric född d 24 ejusdem.
Ola Möllers hustru från Klågerups mölla bar (han)
faddrar woro Skräddaren Boschman i Swarteborg Skogsvaktaren Malmström och Swen Påhlsson i Dragman.
40 Dansk Folketællingsregister paa Internet, Dansk Demografisk Database, se gifte 1811.
41
Kyrkböcker, Stävie, AI:1. Högmölla
Quarnägaren f.d ...
Eric Torslow f. 1776 24/4 Håstad
H. Carolina Fredrica Pehrsson f. 1787 28/6 Wittsjö
BrorDotter Gustafva Mathilda Torslow f. 1811 9/10 Stäfvie
FosterDotter Carolina Euphr˙sine Dilfeldt f. 1813 3/2 Oderljunga.
42 Kyrkböcker, Stävie, Se husf.
43 Kyrkböcker, Stävie, Se husf 1826-29.
44
Kyrkböcker, Stävie, AI:2. Höjsmölla.
Herr Jägmästaren Eric Torslow f. 1776 24/4 Håstad
Fru Carol: F: Pehrsson f. 1787 28/6 Wittsjö
Brordot: Demois: Gustafva Mathilda Torslow f. 1811 9/10 Stäfvie
Fost:dott: Carolina Euphosyne Risfeldt f. 1813 2/2 Oderljunga.
45 Kyrkböcker, Stävie, Se husf 1829-35.
46 Kyrkböcker, Stävie, Se husf make 1826-29.
47
Demografisk databas för södra Sverige, 1690 - 1894 48
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se make OCM.
49
Kyrkböcker, Stävie, Se husf make. .... Kyrkböcker, Stävie, C:2. 1811 50
Kyrkböcker, Stävie, C:3. 1855 51
Kyrkböcker, Stävie, Se död.
52
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se dotter GMT.
53
Kyrkböcker, Stävie, Se döttrars födelse 1811 + 1813.
54
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 211. Malmström, Otto Christian, född i St. Harrie d. 22 april 1811; föräldrar: kyrkoherden därstädes magister Gustaf Fredrik Malmström och Margaretha Christina Palm; student i Lund v. t. 1828; ..; prestvigd d. 11 dec s.å. (1838); embetsbiträde i St. Harrie s. å; nådårspredikant därstädes maj 1842; disp. för pastor.-ex d. 16 april 1845; preb.-komminister i Stäfvie 1846-57; embetsbiträde i Borrby 1859-62; v. pastor i Borgeby 1862-64; åtnjuter ständig tjenstledighet. 55
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri). .... Kyrkböcker, Stora Harrie, St: Harrie: Födde, död 1788-1845. 1811 April 56
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), SE make.
57
Frida Flensburg, anteckningar, *Erik* Gustaf Paulus Malmström, f. 10/8/1849, gift 7/11/1886 med Emma Schönbeck död 8/8/1888. 58
Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), Se fader.
59
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se dotter Johanna Marias make GH.
60
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se fader HT.
61
Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se make.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia
Datum
Brudgummen
Namn
Titel
Ort
Ålder/födelseår
Civilstånd
Sida i husförhörslängden
Bruden
Namn
Titel
Ort
Ålder/födelseår
Civilstånd
Sida i husförhörslängden
Ospecificerad ort
Övrigt
Källhänvisning
Arkiv
Vittsjö kyrkoarkiv C:5
Förvarande institution
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Födda 1801-1832, Vigda 1801-1832, Döda 1801-1832.
Övrig information
Flera poster åren 1801-1802 saknar dag- och månadsnotering p.g.a. originalboken är hårt bunden och uppgifterna blir således dolda. [ Textförlust ]
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Vittsjö C:1 1690-1717, Vittsjö C:2 1719-1749, Vittsjö C:3 1749-1769, Vittsjö C:4 1771-1800, Vittsjö C:5 1801-1832, Vittsjö C:6 1833-1862 samt Vittsjö EI:2 1861-1894.
d: 9 october föddes Möllarn Olaus Torslows och dess Hustru Ingrid Margareta Richert i Högs mölla lilla Dotter. Döptes den 14 Ejusdem vid namn Gustafva Mathilda:
Fru Anna Torslow bar henne till Dopet: vitnen voro Philosophie Magistern Paul Löngren, Demoisellerna Brita Maria Löngren och Maria Magdalena Torslow.
April 1 begr=13 Pastorskan Gustafva Mathilda Malmström född Torslow- 43 år 5m 22d.
Gift d. 24 april 1848 med Gustava Mathilda Torslow, född d. 7 nov. 1811, dotter af inspektoren Olof Torslow och Christina Richert. - Barn: *Erik* Gustaf, född d. 10 aug. 1849, banktjensteman. - *Gustaf* Fredrik, född d. 21 nov. 1850, banktjensteman, - Enkling d. 1 april 1855. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), 14. De obefordrade prästerna. 1838
Otto Christian Malmström
Född i St Harrie 1811 22/4, son till kh där Gustaf Fredrik Malmström och Margareta Christina Palm. Student i Lund 1828 5/6. Undergick nya studentexamen vårterminen 1834. Prästvigd 1838 11/12. Ämbetsbiträde i St Harrie s.å. Vice Pastor där 1842-45. Prebendekomminister i Stävie 1846-57. ämbetsbiträde i Borrby 1859-62, vice pastor i Borgaby 1862-64. Därefter biträde i Borrby. Malmström hade "ett stilla, vördadsbjudande väsende, mensjuklig och troligen hypokondrisk, drog han sig undan från tjenstgöring. Bosatt i Lund många år, dog där den 18 maj 1887".
Gift i Stävie 1848 24/4 med Gustava Mathilda Torslow, född i S. 1811 9!10, död i S. 1855 1/4, dotter till Inspectoren Olaus Torslow och Ingrid Margareta Richert.
Barn:
- Erik Gustaf Paulus, född i S. 1849 10/8, död på Lunds Lasarett 1914 3/6 (kyrkskriven i Helsingborg), kassör vid Skånes Enskilda Banks kontor i Helsingborg.
- Gustaf Fredrik, f. i S. 1850 21/11, död i Malmö 1926 8/9, kassör vid Skånes Enskilda Banks huvudkontor i Malmö.
Den 22 föddes Kyrkoherden Magister G. F. Malmströms och dess hustru Gretha Christina Palms son, som i dopet kallades Otto Christian.
Susc: Capitain Malmströms Fru Jeanna H˙phoff i Landskrona
Testes: Capitain Otto Christ: Malmström Lieutenant Grefve Carl Düker och Cons...: E(iilet): Notar... (Jacob) Palm i Lund, ... Düker och Demoiselle A(nna) Ulrica Malmström. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se namn.
Gift 1892 med Augusta Ekelund.
Son i 1:a äktenskapet Gustaf Emil f. 9/2/1884.
2:ndra äkt. Frida Elisabeth 20/2 1893.
gift m. Bror Flensburg 1877 - 14/9/1936
" Carl Otto f. 1895 d. 1896.
" Otto Fredrik f 25/12 1899 bosatt som ingenjör i Amerika, gift med Hanni Kretsehmar f. 1902 inga barn. O. F. död i Amerika 1977. Fick dessa handskrivna blad ( 3 st, 2 på vitt papper, ett på blått ) den 15 juli 1997.
Ulla tror de är nogrannt förda.