Margareta Elisabet von Essen 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
     Döptes den: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Erik Sörensen Torrlöse (       - 1698) 1 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Samuel Fredrik Corvin (1681-1735) 2
Carl Fredrik Viktor von Gegerfelt 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 6 Maj 1817 - Jönköping, Jönköpings län 5
     Döptes den: 
            Dog: 13 Mar 1915 - Torekov, Krist. Län 5
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Harriet Johanna Damm (12 Okt 1820 - 18 Maj 1892) 6 7 8 
      Äktenskap: 9 Okt 1843 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 9
         Status:
Carl von Geijer 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
     Döptes den: 
            Dog: 1911 10
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Kammarjunkare. 10

Makar och barn 
1. *Grevinna Eva Malvina Charlotta Lovisa Hamilton (       -       )
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Malvina Alex. Henriette Beata (Adine) von Geijer (1886-1974)
Malvina Alex. Henriette Beata (Adine) von Geijer 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 16 Jun 1886 11
     Döptes den: 
            Dog: 1974 12
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Carl von Geijer (      -1911)
            Mor: Grevinna Eva Malvina Charlotta Lovisa Hamilton (      -      )
Makar och barn 
1. **William* Gibson Kjellberg (21 Jul 1878 - 1950)
      Äktenskap: 5 Okt 1918 11
         Status: 
           Barn:
                1. Levande
                2. Levande
Notiser
Allmänt:
Fullständigt namn Alexandrine/MJ.

Sofia Lovisa von Geijer 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
     Döptes den: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Carl Gustaf Reinhold Geijer (       -       ) 14 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Per Adolf Geijer (1841-1919) 15
Augusta von Gerdten 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
     Döptes den: 
            Dog: Före 1865 17
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Emil Adam von Gerdten (      -Före 1877) 18
            Mor: Charlotte Löwenhielm (      -      ) 19
Makar och barn 
1. *Otto August Malmborg (       - Före 1865) 20 21 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. *Ebba* Aurora Malmborg (1845-1926) 22
                2. Julie Malmborg (Före 1845-      ) 23
                3. Emil Adolf Malmborg (1842-      ) 24 25
                4. Emilie Adolphine Malmborg (1842-      )
                5. Mathilda Margareta Malmborg (1839-1904)
Emil Adam von Gerdten 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
     Döptes den: 
            Dog: Före 1877
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Överstelöjtnant. 26
• Titel: Greve. [Noter]

Makar och barn 
1. *Charlotte Löwenhielm (       -       ) 19 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Augusta von Gerdten (      -Före 1865) 27
                2. Emilie Charlotta von Gerdten (1811-      ) 28 29
Emilie Charlotta von Gerdten 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 1811 29 30
     Döptes den: 
            Dog: Okänt
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Emil Adam von Gerdten (      -Före 1877) 18
            Mor: Charlotte Löwenhielm (      -      ) 19
Makar och barn 
1. *Carl-Gustaf Uggla (1808 -       ) 28 31 32 
      Äktenskap: 1839 33
         Status:
Joakim von Glan 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 1664 34
     Döptes den: 
            Dog: 1696 34
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Wendela Springer (Ung 1670 - 1732)
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Margareta von Glan (Ung 1692-Ung 1753)
Margareta von Glan 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: Ung 1692 34
     Döptes den: 
            Dog: Ung 1753 34
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Joakim von Glan (1664-1696)
            Mor: Wendela Springer (Ung 1670-1732)
Makar och barn 
1. *Henric Schylman (       -       )
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Wendela Schylman (      -      )
Alphonse von Haartman 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
     Döptes den: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Henny Grafström (       -       )
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Fanny von Haartman (1879-      )
Fanny von Haartman 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 1879 35
     Döptes den: 
            Dog: Okänt
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Alphonse von Haartman (      -      )
            Mor: Henny Grafström (      -      )
Makar och barn 
1. *Albert Tondén (30 Sep 1882 - Okänt)
      Äktenskap: 1910 35
         Status: 
           Barn:
                1. Levande
Notiser
Allmänt:
Vem är vem Storstockholm 1962: Fanny von Hartman f 79, dtr t Alphonse v H o Henny Grafström.
Barn: Gunnel f 11, Ingrid f 14, Marie f 17, Micaela f 21, Elisabeth f 24.

Sophia Rosina von Haartman 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
     Döptes den: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Alexander Lavonius (       -       ) 37 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Maria Amelie Albinia Lavonius (1846-1915) 38
Levande 
      Kön: K

Makar och barn 
1. *Karl Olof Sahlin (1892 -       )
      Äktenskap: 
         Status:
Amalia Louise von Hedenberg 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 1834 - Piteå, Västerbottens län 40
     Döptes den: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Gustaf Fredrik Waldenström (1825 -       ) 41 
      Äktenskap: 
         Status:

Källor

1 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se son Samuel Fredrik C.

2 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Serie 2, Volym 2, sid 59. Malmö S:t Petri
Kyrkoherdar
12. SAMUEL FREDRIK CORVIN.
Vid de båda närmast föregående utnämningarna av kh. i Sa Petri hade kungligt maktspråk varit allenarådande och församlingens pri­vilegieenliga valrätt helt skjutits åt sidan. Man kunde ha väntat, att nu sedan länge fredliga och normala förhållanden rådde, nyval i lagliga former skulle ha ägt rum. Men i stället skedde utseendet av efterträdare till M.Pe. under sådana omständigheter i strid med allt vad privilegier eller praxis hette, att det utan tvekan kan betrakta, som det mest kuriösa i Malmös prästvalshistoria. Förhållandena voro nämligen följande. Till provpredikanter hade magistraten 1728 18/7 kallat prostarna Christoffer Blanxius i Ivetofta, Samuel Corvin i Res­löv och Thomas Eurodius i Grönby, kyrkoherdarna Cornelius Faxe i Ausås och Johan Hofverberg i Barsebäck, prosten Jöns Rönbeck i Hälsingborg och stadskm, Magnus Chorin i Lund och Petrus Electrin i Malmö, ett förnämligt urval bland stiftets främsta prästmän. Sedan Eurodius och Hofverberg begärt att icke ifrågakomma, höllo de övriga 6 sina provpredikningar, varefter i vanlig ordning församlingen borde ha förrättat sitt val. Men när 1728 17/10 v. landshövd. Adlerfelt med magistraten, civilbetjänte och borgerskapet överlagt om sättet för det stundande valet, kom man till det märkvärdiga beslutet, att prov­predikanternas namn skulle antecknas vart och ett på lika många och lika stora papperslappar, vilka därefter skulle av utsedda depu­terade hoprullas och instickas i var sin pennfjäder samt pennfjädrarna läggas i en hatt och med varandra sammanblandas. Ur hatten skulle 3 omyndiga barnhusbarn vart för sig upptaga en pennfjäder och sedan i den ordning sedlarna upptagits och av vederbörande öppnats, de prästnamn, som funnos på de 3 upptagna sedlarna, uppsättas på förslaget. Detta regelrätta lotteri motiverades med att >sedan var och en för sig först med innerlig bön anhållit om den högste Gudensnåderika välsignelse, ärendet sedermera endast anförtros i samma den högste Gudens nådiga disposition, varigenom jämväl all oriktighet och egennyttigt väsende kan förekommas, och man således vid ett riktigt val sig trygga kan>. När detta >val> 20 /10 ägde rum i Sa Petri kyrka, var bl.a. på CE:s vägnar prof. Jacob Benzelius närvarande: man undrar onekligen vad denne kloke man gjort för reflektioner; CEP för dessa år äro tyvärr icke bevarade. >Valet> utföll så, att Elec­trin fick 1:a, Rönbeck 2:a och Faxe 3:e förslagsrummet. Men nu in­träffade ytterligare något märkligt: 31/10 fick Electrin k. fullm. på Vellinge och förklarade sig på gr. av ålder och opasslighet nöjd med detta landpastorat; på hans framställning, med Adlerfelts medgivande men utan församlingens hörande, föreslog magistraten CE att i stället ­för Electrin uppföra S. Corvin på förslaget. 20/11 avgick också til K.m:t CE:s förslag, upptagande l ) Corvin, 2) Rönbeck, 3) Faxe; det hänvisades till att man i Malmö >ej någon för den andra kunnat fördraga> och att namnen framkommit >efter gjort lottande av sedlar>. 1728 6/12 erhöll Corvin k. fullm. på Malmö S:t Petri. - Det här refererade är vad officiella handlingar ha att förtälja om denna högst märkvärdiga procedur, och man kan icke annat än undra över vilka de verkligt drivande krafterna varit. Att den man, som erhöll denna utnämning, tillika var stiftets mest förfarne och ivrige riksdagspoli­tiker är måhända dock en omständighet, som bör ihågkommas. Men tyvärr synes det icke finnas några som helst samtida kommentarer till valet; man saknar från denna tid livligt en Petrus Muncks el. en J.G. Strickers oförblommerade brev.
S.C. var f. i Svalövs prästgård 1681 22/11, son av kh. därst. Erik Sö­rensen Torrlöse (Torlosius), som även skriver sig Corvinus, och Margareta Elisabet von Essen; undervisades hemma, tills han >i anseende till sin makalösa kvickhet> 1694 18/10, alltså blott 13-årig, inskrevs som student i Lund (Sk.nat. s.å. 6/11); 1698 31/1 begär fadern, som på gr. av sjukdom ej kunde förrätta sin tjänst och på gr. av fattigdom icke hålla kaplan, att sonen skulle få >exercera sig> i församlingen, men då fadern s.å. avled, antog S.C. konditioner till år 1702, då han åter­vände till akad. och 1703 21/12 blev prv. till rnedhj. hos 2:e stadskm. i Lund Corfitz Tulin, 1704-07 kurator för Skånska nat., 1705 medhj. hos 1:e stadskm. Johan Agren, höll predikan vid prm. 1706, opponens vid prm. 1707, 1708 22/1 2:e stadskm. i Lund efter Tulin, s.å. frater Sodalitii. När danskarna 1709 inföllo, förordnades han av CE till v.p. vid Lunds domkyrka och >måste utstå så mycket större olägenhet, som riksens fiender utav den undersåtliga lydno och uppriktiga tjänst, vilken han viste sin rätta konung och överhet, togo sig anledning honom med varjehanda tvång och vedervilja att bemöta och t.o.m. en tid höllo honom i arrest>. Till belöning för sitt välförhållande fick den ännu icke 30-årige S.C. biskopens förslag till Reslöv, vilket 1710 12/7 av CE bifölls, >för dess långliga tjänst och meriter här i krigstiden samt goda skicklighet>, och s.å. 2/8 k.fullm. dit, efter kontraktisternas enhälliga val prost i Onsjö 1716 1/2, orator vid prm. 1718. >En kvick och rådig man>, som biskop Linnerius kallar honom, blev han vid landemötet 1722 utsedd att jämte Christoffer Blanxius representera stiftet vid 1723 års riksdag. Det framgår av prästeståndets protokoll, att båda Skånerepresentanterna här spelade en framskjuten roll, S.C. blev medl. av Sekreta utskottet och tillhörde åtskilliga deputa­tioner. S.C. och Blanxius debuterade 4/2 med ett häftigt angrepp på landshövd. i Kristianstads län S. von Hyltén i anledning av en resol. av 1721 års kommission rörande konvention mellan adeln och präster­: prästrättigheterna och androgo 8/3, att eftersom adeln i Skåne i adelsprivilegierna infört vad dem vidkomme, åstundade prästerskapet i Skåne också få något i prästeståndets privilegier in­fört, vilket ståndet biföll, varefter åt S.C. uppdrogs att formulera önskemålen. Hyltén, vars hetlevrade temperament en mångfald skri­velser omvittna, blev ytterst förbittrad och tillskrev CE, att S.C och Blanxius >med smädeord såväl mot honom och hans ämbete som mot skånska adeln i gemen med alldeles ovärdig skrivart och uppdiktning sig yttrat> samt anhöll få veta, om CE vore delaktigt i de deputerades åtgöranden, vartill CE 23/3 svarar, att S.C. och Blanxius hade full­makt tala på stiftets vägnar, >men beklager om några svårare ex­pressioner influtit, varom CE dock intet vet>. 8/5 talade S.C. för en sammanslagning av Malmöhus och Kristianstads län, vilket förslag prästeståndet 12/6 avslog med den motivering, att de voro åtskilda i enlighet med regeringsformen och man förbundit sig att ej ändra något i denna; när det 5/7 meddelades, att borgarståndet bifallit för­slaget, men prästeståndet förblev vid sitt beslut, reserverade sig S.C. 8/6 förklarade S.C., då fråga förevar om kontributioner, att eftersom adeln förbehållit sig frihet från all kontribution, kunde han ej inse. hur prästerskapet kunde påtaga sig någon dylik. I samma plenum androg han, att häradshövdingarna ofta av ovilja mot prästerskapet uppsatte besvären för allmogens fullmäktige, vilket åsamkade oro och osämja vid riksdagarna, varför han ville, att ej det ena ståndet utan kommunikation med det andra läte författa sina besvär. 26/s inlämnade han skriftligen anmärkningar över kammar- och ekonomideputationens betänkande om skatterättigheternas försäljande, ang. vilka anmärk­ningar beslöts, att de skulle kommuniceras med stånden. 27/7 pro­testerade han mot riksrådets förstärkande, >vilket kan bli ett preju­dikat och lända till märkelig gravation för staten>. Överhuvudtaget finner man sålunda, att S.C. varit en ivrigt verksam, orädd och strid­bar herredagsman och framför allt att han, med Blanxius som god bundsförvant, manligt kämpat för sitt stånds intressen och privilegier. särskilt i ekonomiska ting. Det kunde varit av intresse att veta, hur han ställde sig till de religionsfrihetsfrågor, som vid riksdagen voro aktuella, men härom förmäles intet; säkerligen har han dock, vilket kan anses visat genom den nedan refererade episoden med H. Hammar­berg, delat den av ståndets majoritet hysta avogheten mot lekmännens iver att befatta sig med kyrkans angelägenheter liksom väl också mot de näringslivets representanter, som önskade egna religionslärare för de främmande trosbekännare, man i manufakturernas intresse ville importera. Om hans ställning i de storpolitiska maktfrågorna under dessa det holsteinska partiets glansdagar, är intet närmare känt.
1728 20/11 fick S.C. under de egendomliga omständigheter, som ovan nämnts, CE:s förslag till Malmö S:t Petri; på dagen en vecka därefter, 27/11, erhöll han av CE ytterligare ett bevis på förtroende, vittnande om CE:s uppskattning av såväl hans lärdom som hans diplomatiska skicklighet men även om att han ansågs pålitligt ortodox, när det gällde att taga upp en diskussion med de tankegångar, som varslade om nya religiösa strömningar. Sedan några år hade lagmannen på Bosjökloster Henrik Hammarberg - samme man som efter slaget vid Hälsingborg fått tjänstgöra som >Stenbocks kurir> - börjat oroa CE med sina funderingar i religiösa frågor. Hans tankar kretsade sär­skilt kring det eskatologiska problemet, frågan om de s.k. eviga straf­fen och apokatastasisläran, som A. Rydelius i en 1728 utgiven skrift fördömt men till vilken Hammarberg i anslutning till vissa utländska teologer kände sig dragen och där han funnit sitt stöd i iden om Guds allt besegrande kärleks makt. I en lång hymn, präglad av hans personligt innerliga fromhet, gav han i poetisk form uttryck åt sina åsikter men försummade ej heller att livligt diskutera sina meningar med präster och andra och hade i ett kort schema uppsatt bevisen för sin åskåd­ning. C E kände sig slutl. nödsakat att ingripa, och 1728 27/11 fick S.C. uppdrag att, i kraft av kyrkolagen och en s.å. utkommen k. förordning om vaksam uppsikt över alla villfarande meningar, i förtrolighet och saktmodighet konferera med Hammarberg. Förloppet av denna dis­kussion varom S.C. 1729 15/1 ingav sin rapport till CE, liksom också affärens senare utveckling har omsorgsfullt skildrats av en sakkunnig forskare, varför här endast de huvudpunkter, som gälla S.C., återges. Denne försökte påvisa för lagmannen hans >paradoxa och stridigheter>, men trots att han förklarade för Hammarberg, att denne >blandade rationis och revelationis samman och gav de förra företrädet, när de likväl in rebus purae fidei borde captiveras>, synes han icke ha lyckats övertyga lagmannen. När emellertid nu S.C. i sin rapport till CE redogjort härför och därvid uttalat sitt ogillande av >herrar som överskredo >sina gränser> och som uttalade omdömen om >det som endast theologia tillkomme>, råkade detta bli läst av någon av >herrar philosopher> i Lund. Filos. fakulteten kände sig hö­geligen förnärmad och sände genom sin dekanus, Anders Rydelius, en inlaga till CE där de anhöllo få veta, vilka personer och skrifter han åsyftade, varefter CE måste infordra S.C:s förklaring, eftersom >han inhat några anstötliga ord som alltför när röra denna akad. och i synnerhet fil. fak:s heder m.m.>. S.C. skyndade att ursäkta sig; han hade icke alls åsyftat den filosofiska undervisningen vid Lunds univ. utan de filosofiska auktoriteter. som Hammarberg åberopat, och anhöll f.ö. ödmjukligen, att >den berömmeliga fil. fak. måtte christeligen fatta mildare tankar och utlåtelser emot mig>. Härefter synes S.C. ha blivit helt skild från målet, för vars fortgång hänvisa, till Pleijels redogörelse.
1728 6/12 fick S.C. k.fullm. på S:t Petri, som han tilltr. 1729 1/5 och varmed s.å. 14/6 förenades preposituren i Oxie. Genom stiftsbrödernas val 1730 24/99 utsågs han till herredagsman för Malmöhus län vid riks­dagen 1731, och 1734 2/4 förnyades förtroendet för riksdagen 1734: vid dem båda har han >blivit brukat uti åtskilliga deputationer och jämväl de secreta deliberationerne övervarit>. Detta stiftets förtroende synes också ha varit väl motiverat. När S.C. efter blott 6 års verk­samhet i Malmö och ännu blott 53 år gammal avlidit 1735 12/12, teckna­des hans bild vid begravningen i Sa Petri 1736 21/6 av biskop Anders Rydelius; om i vanliga fall likpredikningarnas schablonmässiga beröm måste tolkas efter grundsatsen >de mortuis nil nisi bene>, synes man i detta fall kunna lita till den sanningskäre biskopens ord om >det be­römmeliga leverne, som Sal. Herr Prosten i lära och leverne städse visat> och >huruledes han vid alla tillfällen uppriktigt visat nit och sorgfällighet om vår dyra evangeliska läras bibehållande uti dess rätta och oförfalskade renhet samt med alla krafter eftersträvat det, som till befordrande av Guds ära och dess åhörares välgång samt en god ordning uti församlingen lända måtte>. Även Elmgren vitsordar: >Han var en gudfruktig, from, allvarsam, arbetsam och lärd man>.
Vid sin överflyttning till Malmö inköpte S.C. sin företrädares gård vid Södergatan men måste omedelbart inteckna den till det yttersta. Hans ekonomi förbättrades icke under Malmötiden; liksom Hofwer­berg hade S.C. en stor barnskara, och riksdagsresorna voro dyrbara. Också befanns det efter hans bortgång, att >knappast i mannaminne någon så hederlig och välförtjänt prästman efterlämnat hustru och barn i så uselt tillstånd: han hade likväl alltid fört ett stilla hus utan all yppighet>. Genom att änkan erhöll dubbla nådår och fick be­hålla äldste sonen som nådårspred. kunde dock gården förbli i famil­jens ägo till 1740, då den övertogs av M.Pe. och änkan flyttade till sonens nyinköpta gård på hörnet av Kattsunds- och Grönegatan.

G. i Gårdstånga 1709 m. Anna Sofia Espholtz, f. därst. 1691 3/7, död i M.Pe. 1740 27/7, skifte 1743, dotter av kh. i Gårdstånga Christian E, och Anna Elisabet Londin.
- Barn: Christian, f. i Reslöv 1710 5/12, stadskm. i Malmö.
- Lisbet (Elsa) Margareta, f. i R. 1712 27/3, g. m. skolkollegan i Malmö, s.m. adj. Andreas Loffman, se Obef. 1733.
- Erik, f. i R. 1713 7/9, död därst. 1718 21/1.
- Elsa Maria f. i R. 1715 28/6, g. m. kh. i Hjärsås, prosten Hans Peter Lorich.
- Filip, f. i R. 1716 27/11, död därst. 1718 29/1.
- Anna Lisbet, f. i R. 1718 20/3, död därst. 1729 26/3.
- Erik, f. i R. 1719 24/5, Sjm Sk. 1987, student 1736, död i M.Pe. 1740 4/8.
- Filip, f. i R. 1720 14/6 Sjm Sk. 1088, landssekreterare i Nyköping, död därst. (enl. dödsnot. i kb. >då han, i landshövdingens frånvaro vid riksdagen i Norrköping, åkte för arvprinsen Carl, under hästarnas skenande på Silleskog, sprungit ur vagnen, stött vänstra tinningen och strax avlidit>) 1769 1/5.
- Joachim, f. i R. o. 1724, Sjm Sk. 1259, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Christofer Adolf, f. i R. o. 1725, levde vid skiftet 1743, i övr. obekant.
- Dödfött barn i R. 17264/1.
- Anna Catharina, f. i R. 1727, död i M .Pe. 1731 25/12, - >4 år 8 mån.>.
- Johanna Sofia, f. i R. 1729 13/1, begr. i M.Pe. 1738 3/9.
- Anna Elisabet f. i M.Pe. 1730 9/8, g. m. stadskm. i Malmö, slutl. kh. i Nöbbelöv Isak Winqvist.
- Jakob, f. i M.Pe. 1732 9/6, död före fadern.
- Då enl. personalierna 16 barn funnits, saknas ovan 1 barn, vilket sannolikt fötts under åren 1721-23, då Reslövs kyrkobok är ofullständig.





.

3 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 139. 221 von Gegerfelt, Carl Fredrik Viktor
F 6/5 1817 i Jönköping, son av övlöjt Georg Fredrik von G., nr 72 o Gustava Cecilia Anckarswärd; död 13/3 1915 i Torekov (Krist.) artoffex 1835...löjt 1843, avsked 1844. Elev vid konstak. i Berlin 1839-41...stadsark. i Gbg 1872-96. ...ritn. till bl a Fiskhallen, Chalmerska slöjdskolan...
..Gift 9/10 1843 i Gbg Domk m Harriet Johanna Damm, f 12/10 1820 i Gbg (Domk), dotter av handl Christian Fredrik Damm o Anna Margareta Hall; död 18/5 1892 i Gbg (Domk). även inneh. Det motoriserade regementet 1951-1962

4 Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 73. von Gegerfelt, Carl Fredrik Victor.
F. i Jönköping 1817. d. i Torekov, Skåne, 1915. Underlöjt. vid Göta art.regt., löjtn. vid Värmlands fältjägarekår. Åren 1872-96 stadsarkitekt i Göteorg.

5 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962).

6 Regementets personhistoria 1794-1962, Kungl. Göta Artilleriregemente (Utg. Regementets historiekommitté. AWG 1962), 139. 221 von Gegerfelt, CFV
...Gift 9/10 1843 i Gbg Domk m Harriet Johanna Damm, f 12/10 1820 i Gbg (Domk), dotter av handl Christian Fredrik Damm o Anna Margareta Hall; död 18/5 1892 i Gbg (Domk).

7 Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Damm, Harriet Johanna, jungfru g.m. Gegerfeldt, Karl Fredrik Viktor, löjtnant, 9/10 1843.

8 Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 48. Damm, Harriet Johanna
F. i Göteborg 1820, d. där 1892. 1843 g.m. stadsarkitekten i Göteborg Carl Fredrik Victor von Gegerfelt.

9 Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844.

10 SAK 35 ( Svensk Adelsskalender ).

11 Ulla Elgenstierna, SSK50 ( Svensk Släktkalender 1950 ) (1950).

12 SSK89 ( Svensk Släktkalender ).

13 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997). High

14 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).

15 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Geijer, Per Adolf, f 9 april 1841 på Uddeholm, N Råda (Värml), d. 16 april 1919 i Uppsala. Föräldrar: disponenten Carl Gustaf Reinhold G o Sofia Lovisa v Geijer. Studentex vid UU 28 jan 60, inskr där 30 jan s å, FK 28 mars 68, disp 20 maj 1869, FD 31 maj s å, lär i franska vid Uppsala priv elementarlärov ht 66-vt 73, adj i franska o italienska vid UU 16 febr 72, eo prof i romanska språk där 13 dec 89, prof 31 dec 90-1 maj 06, led o sekr i utredn ang undervisnings-, examens- o studieväsendet inom de fil fak:na vid UU o LU 88- 89, led av stadsfullm i Uppsala 99-06. - LHVU 89 (sekr 89-96).
G 4 juni 70 på Valaholm, Hova (Skar) m Anna Cecilia Waern.

16 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 15. present av Ulla Wullt, 13/5 -99

17 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 24.

18 Sveriges Adelskalender 1878, Afl. Överste-Löjtnanten Emil Adam von Gerttens dotter (med grefvinnan Charlotta Ulrika Catharina Löwenhielm), Emelie Charlotta. Se adel. ätten Uggla.

19 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), s 15.

20 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), s 14. Mormors far, Otto August Malmborg, född på Sveaborg, kom som föräldralös liten parvel över från Finland,.... Hans förmyndare var en kusin till hans mor, den gamle fältmarskalken Toll, som var ungkarl. ...

21 Biografiska anteckningar om slägten Waern, Axel V. Pettersson (Utg. avf Ph. H. G. Hagberg.), se svärsonen AWW. utg. 1901

22 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), Hela boken handlar om E.A. Malmborg och hennes liv, o förf.s somrar med sin mormor, dvs EAM.

23 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 25. ...De ännu ogifta yngsta döttrarna flyttar till sin syster och svåger, Julie och Gustaf Geijer i Skövde....

24 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 53. ...berättar mormor följande. När hon kom till Stockholm som ung flicka fick hon en dag följa med sin bror Adolf, då en ung officer som rörde sig i de högsta kretsarna, till Konstakademien...

25 Sveriges Adelskalender 1878, Adel. ätten Malmborg, N:o 2318
Svensk ätt från Dalarne; hette även förut Malmborg; adlad 1842,...
Emil Adolph (son af General-Löjtnanten otto August Malmborg, o Sara Augusta von Gertten), f 1842. ... Gift 1874 med friherrinnan Hedvig Julia Mathilda Åkerhielm af Margrethelund, f 1853. Deras son Knut August Adolph, f 1875.

26 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), s15.

27 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 15.

28 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.)

29 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), Se make CGU's fader.

30 Sveriges Adelskalender 1878.

31 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), Se fadern.

32 Ingeborg Waern Bugge, I min mormors hus, Ingeborg Wærn Bugge (Norstedts Lund 1977, inb.), 20. ... den unge Carl Uggla fran Svaneholm fick logera i väntan på svaret på sitt frieri till Emilie von Gerdten- Och det kom nästa morgon i ottan med kammarjungfrun: "Det var hälsningar från grevinnan att resfrukosten var serverad och hästarna förspända." Sex gånger upprepas samma framställning - och samma svar. När Carl Uggla kom igen för sjunde gången fick han stanna, och svaret på hans frieri blev ja. Det beledsagades av orden: "För jag har inte råd att mista flera barn." Då hade ... husets ende son skjutit sig för Hedda Murrays skull, sedan hans mor vägrat ge sitt samtycke till ett giftermål med henne. ...

33 Gabriel Anrep, SAK 1878, Sveriges ridderskaps och adelskalender för år 1878 (Sthm, AB, 1877), Se makes fader.

34 Rötter, Nättidningen: One of the Springer families of Sweden by Christan Andersson, Karlskrona.

35 Vem är vem i Storstockholm, 1962.

36 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se svärsonen.

37 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se svärsonen JOE.

38 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, ... Gift 2 15/5 1872 i Sthm med Maria Amelie Albinia Lavonius, född 24/1 1846 i Sthm (Finska), dotter av guvernör Alexander Lavonius och Sophia Rosina von Haartman, i hennes andra gifte (gift 1. 31/5 1865 med godsäg. Christoffer Alexander Ernst Linder, född 7/1 1838 i Reval, död 30/5 1868 i Pojo, Nyland, Finland); död 30/10 1915 i Sthm (Engelbr.).

39 Folkbokföringen 1890, Umeå stad församling. Amalia Louise von Hedenberg f. 1834 Piteå

Om personen
Hemförsamling:
Umeå stad
Hemort: Umeå stad
Kontrakt: Westerbottens 1:a
Län: Västerbottens
Födelseår: 1834
Födelseort:
Födelseförs: Piteå
Yrke:
Titel:
Civilstånd: G
Kön: K
Familjest: h.
Famstkod: M
Hushåll nr: 65
Familj nr: 1
Frånvaro:
Övrigt: SVARvolym: 000390 Kort nr: 19 Sida: Rad: 41

Om hushållet
Personer i hushållet:
Fam nr: 1 Gustaf Fredrik Waldenström f. 1825, f. Regementsläk
Amalia Louise von Hedenberg f. 1834
Sofia Amalia Gustafva f. 1856
Erik Hugo Engelbert f. 1860
Sigrid Selma Elisabet f. 1865
Axel Waldemar f. 1872
Ludvig Einar f. 1875
Ester Emilia Lovisa f. 1863, Folkskolelärarinna
Fam nr: 2 Anna Karolina Eriksdotter f. 1871, Piga
Fam nr: 3 Nanny Aqvilina Nyström f. 1872, Piga.

40 Folkbokföringen 1890.

41 Folkbokföringen 1890, Se maka von Hedenberg.

Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 29 Jul 2010 med Legacy 7.4 från Millennia