Anna Wallwik 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 15 Sep 1679 - Stockholm 1
         Döptes: 
            Dog: 1 Dec 1711 - Umeå 1
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Jöns Wallwik (      -      ) 2 
            Mor: Magdalena Rudbeck (      -      ) 2
Makar och barn 
1. *Conrad Quensel (16 Apr 1676 - 13 Jan 1732) 3, 4 
      Äktenskap: 26 Jul 1706 1
         Status:
Jöns Wallwik 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som assessor i Svea hovrätt. 2

Makar och barn 
1. *Magdalena Rudbeck (       -       ) 2 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Anna Wallwik (1679-1711) 1
Levande 
      Kön: M

Makar och barn 
1. Levande
Jannika Van Deurs 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 4 Sep 1728 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 6
      Dödsorsak:

Makar och barn 
1. *Michael Brome (1664 - 1728) 7, 8 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Elisabeth Brome (1693-1751) 9
                2. Johanna Catharina Brome (1700-1763) 10 (Född inom äktenskapet)
                3. Öllegard Maria Brome (1702-Före 1774) 11 (Född inom äktenskapet)

2. Peter Prael (       -       ) 12 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Petter Prael (      -1739) 13
Petter Wandahl 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Ung 1707 15
         Döptes: 
            Dog: 10 Maj 1760 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 16
     Begravning: 15 Maj 1760 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 17
      Dödsorsak: håll och styng
Händelser
• Han arbetade som Borgare år 1760. 16
• Han arbetade som Hantlangare år 1746. 18

Makar och barn 
1. *Sissela Andersdotter (Ung 1714 - 1 Jun 1760) 19, 15 
      Äktenskap: 5 Sep 1746 - Kristianstad sfs, Kristianstads län 20
         Status:
Iver Wandal 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Ung 1607 22
         Döptes: 
            Dog: Ung 1651 23
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Rector, professor.

Föräldrar 
            Far: Jens Iversen Wandall (1570-1628) 
            Mor: Marine Pedersdatter (1587-1659) 24
Makar och barn 
1. *Abigael Schwabe (Ung 1621 - 3 Feb 1688) 25, 26 
      Äktenskap: 10 Jun 1638
         Status: 
           Barn:
                1. Jens Wandall (      -      ) 27 (Född inom äktenskapet)
                2. Nicolaus Wandall (      -1643) 28 (Född inom äktenskapet)
                3. Susanne Wandall (      -      ) 29 (Född inom äktenskapet)
                4. Ane Cathrine Wandall (      -1701) 30 (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
16. IVER WANDAL
Jens Pedersen Skjelderup efterföljdes som rektor av I.W., vilken 1636 betalar prästskatten för Fjelie (not 1: Da RA.); enl. 1729 års sockenrel. fanns i F:s kyrka på altarets baksida inskr.: "1638 var Ivarus Vandalinus pastor et patronus ecclesiae". I.W. var icke, som av bl.a. Rietz och Cavallin uppgivits, son till biskopen i Viborg, Hans Iversen W. (not 2: P. Terpager, "Ripae Cimbricae descriptio)" (1736), s. 653; "Dansk biogr. Leksikon", 25 (1943), s. 95.) utan till dennes bror, kh i Magstrup vid Haderslev Jens Iversen W. (1570-1628) och Marine Pedersdatter (1587-1659) samt f.o. 1607. Han hade gått i hemstadens skola och är inskr. vid Khmns univ. 1626 29/6 med uppgiften "receptus prius Rostock", men befinnes inskr. i Rostocks univ:s matr. aug. s.å. (not 3: "Matrikel der Univ. Rostock", 3 (1895), s. 67), hur nu detta skall kunna förklaras. 1628 29/6 blev han baccalaureus i Khmn och har därefter rest utomlands, inskr. i Leiden 1632 29/7 (not 4: Da Ph.T., 2 (1881), s. 121.), men återvänt och blivit mag. i Khmn 1635 12/5 samt följande år rektor i Lund. Redan 1637 22/11 föreslogs han av kapitlet till prof i metafysik och logik vid gymn. Efter den i samma mån. avlidne Mikkel Mouritsen Stavanger (not 5: Rietz, s. 255) och efterföljdes 1638 i rektoratet av Olof Bagger (jfr nedan s. 488).Med professoratet voro förenade inkomsterna av några små vikarier (bona alt. Canuti, B. virg. In medio cap. S. Georgii) (not 6: Ibm, s. 211), men då dessa inkomster voro så ringa, att IW icke ansåg sig kunna uppehålla sig med hustru och barn, supplikerade han i slutet av 1639 om att tillika få bli kh i V. Hoby, och 1640 9/1 (not 7: Kanc. Brevb., 1640- 41, s. 15-16.) begär kungen upplysning om IW utan förfång för tjänsten kan förena professuren och kh.-befattningen, vartill biskop Winstrup 26/1 har svarat, att redan annan person enl. kyrkoordinansen lagligen kallats till V.Hoby men att om något lämpligt kall skulle erbjuda sig och IW ville hålla kaplan, motiverade hans ringa inkomster, att dylikt el. något kungstionde beviljades honom; s.å. 5/6 fick IW expektansbrev på första lediga kall i Lunds närhet mot att hålla kaplan (not 8: Ibm s. 195). Härav blev emellertid ingenting, i stället fann sig IW snart invecklad i en strid, som skulle bli hans undergång.
Kapitlet hade sedan gammalt överinseende över skolan, men i gymnasiestadgan 1639 föreskrevs, att de skolands lärare, vilka hade löneinkomster av vikarier o.d., skulle ex officio tillhöra kapitlet och njuta därmed förbundna förmåner. Att härigenom motsättningar skulle komma att uppstå mellan de äldre kapitulares och de skolans tjänstemän, som nu betraktade sig som jämställda med övriga kaniker, är uppenbart, och det behövdes blott, att några stridbara element här skulle komma i konflikt med varandra, för att öppen fejd skulle blossa upp. Peder Winstrup, biskop sedan 1638, hade med energi gripit in i alla de förhållanden, som stodo under hans domvärjo. Bl.a. ålåg det honom att 4 gånger årl. förrätta inspektion i skolan och dess gymnasium. K.F. Hansson (not 9: K.F.Hansson, "Lundabiskopen Peder Winstrup före 1658" (1950), s. 149 ff.) har skildrat, hur förhållandena här i samband med bl.a. kriget 1643-45 och bristande lärarekrafter voro nästan katastrofala; från 1644 funnos i st.f. fyra blott två professorer, Mogens Grave och I.W., vilka tyngda av sin arbetsbörda synas ha häftigt reagerat mot biskopens inspektioner och förmaningar. Motsättningar av ekonomisk art tillkommo även, och vid ett kapitelsammanträde 1646 27/2 bröt stormen lös. Enl. Winstrup har IW honom "meget obeskelig oc utilbörlig offuerfaldet med ord oc facter…pegede finger ad mig oc kallede mig paffue, med flere spodske oc slemme ord". Biskopen åtalade nu IW inför kapitlet, som 1647 22/1 förklarade IW avsatt; denne instämde kapitlet för Lunds byting, som av naturliga skäl visade från sig saken, varefter Winstrup i stället drog den inför kungen och riksrådet. Om stridens detaljer må i övrigt hänvisas till Hanssons ingående, på akterna i Herredagens dombok byggda skildring. Slutet blev att 1647 30/4 kapitlets dom konfirmerades, "effterdi M. Iffuer icke befindes at haffue veret saa flittig i sin bestilling, som det sig burde, eij heller sig aff bispens paamindelse forbedrett, mens hannem som waar hans och andre professorum der in gymnasio inspector paa capittelit i adskillig maader iniuierit". Trätorna mellan IW och enskilda kapitelmedl. Fortsatte inför Lunds byting, bl.a. med anledning av att IW låtit nedbryta sitt under kriget skadade residens (beläget på nr 281)(not 10: Om IW:s residens se värdefulla upplysningar i Lunds bytings prot. 1647 6/9, 1648 10/4,17/4, 5/6, 3/7. Jfr Skånebrevsfört. Acta privata, nr 1371, 1389, 1398-1401, 1403, 1405, 1409, 1429, 1437, 1444, 1447-48, 1475-76, 1479, 1482.), men småningom har förlikning kommit till stånd; i Skånebrevsfört. omnämnes dels en likvidation av 1648 30/9, dels en förlikning mellan kapitlet och IW, dat. Khmn 1649 11/6 (not 11: Ibm, 1457, 1459, 1484.).
Om IW:s senare öden äro vi föga underrättade. Han hade mitt under sin strid med kapitlet 1645 23/9 erhållit k. respass (not 12: Skaanske Registre. Da RA.) att resa omkring i Skåne och Blekinge för att enl. eget erbjudande korrigera den "landtavla" (karta), som svenskarna över dess landskap uppgjort, och beordrats att senast inom 1 år själv fullborda en perfekt dylik, ett uppdrag, som f.ö. mycket skadade honom, i det att under hans frånvaro kapitulares i enlighet med gällande statuter, som förmenade frånvarande kapitelmedl. rätt att mottaga vissa extrainkomster, fördelat dessa medel med uteslutande av honom. Vilka förbindelser han knutit under denna resa är icke känt, men det står möjl. I något samband med den, att han efter sin avsättning befinnes ha haft planer på att slå sig på industriell verksamhet. 1648 2/8 fick han visserligen av Khmns univ. På begäran ett testimonium (not 13: Da Mag. , 5 R. II s. 148-149.), att han, som där avlagt examina och graduerats, hade rätt njuta sina akademiska privilegier, "saa lenge hand icke ad aliud genus vitae sig begiffuer". Men i själva verket synes han ha sökt ägna sig åt annat vitae genus, ty s.å. 4/12 erhöll han jämte landsdomaren i Blekinge Willum Thommesen (son till ovannämnde F. 9; jfr ovan s. 482) och en Truls Lauritsen, "indwoner vdi wor festning Christianopel", k. privilegium (not 14: Skaanske Registre. Da RA) under tio år på ett pottaskeverk, som de ville upprätta i Blekinge. Nästa år, 1649 16/4, begär Willum Thommesen i en skrivelse till Otte Krag (not 15: Indk. Breve til Dan Kancelli. Da RA.), att denne måtte förhindra, att icke andra än borgmästaren i Ronneby Knud Pedersen och ridefogden på Sölvesborgs slott Jesper Skov ( sedermera även han borgmästare i Ronneby; nära befryndad med Willum Thommesen (not 16: O. Nielsen, "Khvns Hist. og Beskrivelse", 3 (1881), s. 210)) må inlåtas i privilegiet på pottaskeverket. Hur det gick med projektet är obekant, men det syntes, som om ett pottaskeverk verkligen upprättats i Asarum; enl. en notis i CEP 1656 25/7 var IW:s änka då instämd för en skuld till detta pottaskeverk, som IW aldrig inbetalt. När och var IW avlidit, är icke känt, men han har icke länge överlevt sitt livs katastrof. Antagl. har han avlidit mot slutet av år 1651, ty enl. en regest i Skånebrevsfört., dat. 1651 8/12 (not 17: Skånebrevsfört. Acta privata, nr 1500.), har Khmns akad. förklarat sig tillfreds med att Lunde kapitel tager S. Mag. I.W:s änka i sin protektion.
IW var gift 1638 10/6 (not 18: Enl. bröllopskväde. "Bibliotheca Danica", 3 (1896), sp. 1549) m. Abigael Schwabe, dotter av myntmästaren Nicolaus S. och h.h. Magdalena. Hon invecklades några år efter makens död i en vidlyftig skuldprocess i anledning av arvet hennes far men frikändes slutl. 1655 5/10 (not 19: CEP 1655 17/8, 5/10). Hennes fattigdom framgår av åtskilliga notiser: 1654 23/2 fick hon fattighjälp ur Beate Huitfeldts fond (not 20: Donationer m.m., biskopsark. LLA.), och hon bodde i en liten "bolig" bland de fattigas små hus nedanför Helgonabacken. Här skall hon enl. 1690 års sjättepenningslängd ha dött i armod, sedan hennes hus i kriget blivit nedbränt. (not 21: G. Carlquist, "Lund på 1690-talet", 2 (1924), s. 12.) Detta har emellertid befunnits vara oriktigt, hon har lyckats rädda sig över till sin i Ribe gifta dotter, där hon avled 1688 3/2, "66 år och 3 mån." (vilket knappast stämmer med vigseldatum) (not 22: Benägen upplysn. Av dir. O. Brenner, Khmn.). - Barn: Jens, erhöll fullm. som klockare i Högseröd 1662 10/11 (not 23: Klockarefullm., Biskopsark. LLA); om hennes dotter Malena och hennes son, Ivar Wandell, kh i Gärdslöv, se L. St.h., Ser. 2:3, s. 247; en annan dotter, Abigael, var i Vanstad "kh:s huspiga" och fadder där 1698 och 1700. - Nicolaus, död i Lund 1643 (not 24: J. Corylander, "Berättelse om Lunds domkyrka" (1884), nr 30). - Susanne, fick 1668 19/8 ett oäkta barn hos brodern i Högseröd (not 25: Odat. Skrivelse av biskop P. Winstrup till komm. Ang. univ. 1669. Acta ang. episc. & Procanc. RA.) - Ane Cathrine, död i Ribe 1701 ( enl. kyrkoräkensk.), g. 1678 m. guldsmeden Johan Andersen, som fick borgerskap i Ribe 1673, begr. därst. 1706 22/3; även deras barn upptog namnet Wandell (not 22: Benägen upplysn. Av dir. O. Brenner, Khmn )
Tr. skrifter: Se Ehrencron-Muller, 8 (1930) s. 416.

? Wandall 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 19 Aug 1668 - Högseröd 31
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: 
            Mor: Susanne Wandall (      -      ) 29
Abigael Wandall 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Hon arbetade som Kh:s Huspiga i Vanstad. 32

Föräldrar 
            Far: Jens Wandall (      -      ) 27 
            Mor:
Ane Cathrine Wandall 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: Okänt 28
         Döptes: 
            Dog: 1701 - Ribe, Danmark 28
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Iver Wandal (Ung 1607-Ung 1651) 21 
            Mor: Abigael Schwabe (Ung 1621-1688) 25
Makar och barn 
1. *Johan Andersen (Okänt - Mar 1706) 33, 34 
      Äktenskap: 1678 35
         Status:
Dorotea Catharina Wandall 
      Kön: K
Personinformation 
         Föddes: Ung 1670 36
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Jens Hansen Wandall (Ung 1627-1676) 37 
            Mor: Bengta Svensdotter (Ung 1645-1700) 38
Makar och barn 
1. *Nils Runström (       - Före 19 Maj 1721) 39, 40 
      Äktenskap: 
         Status: 

2. Albert Burssius (       -       ) 39 
      Äktenskap: 
         Status:
Hans Wandall 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Hans Iverssen Wandall (1579-1641) 42 
            Mor: Margrete Hansdatter (      -      ) 43
Hans Iverssen Wandall 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 1579
         Döptes: 
            Dog: 1641
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
• Han arbetade som Biskop i Viborgs Stift i Danmark. 44
• Han bodde i Danmark.

Föräldrar 
            Far: Iver Wandall (      -      ) 45 
            Mor:
Makar och barn 
1. *Margrete Hansdatter (       -       ) 46 
      Äktenskap: 
         Status: 
           Barn:
                1. Jens Hansen Wandall (Ung 1627-1676) 37 (Född inom äktenskapet)
                2. Ivar Wandall (      -      ) 47 (Född inom äktenskapet)
                3. Hans Wandall (      -      ) 41 (Född inom äktenskapet)
Ivar Wandall 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Föräldrar 
            Far: Hans Iverssen Wandall (1579-1641) 42 
            Mor: Margrete Hansdatter (      -      ) 48
Iver Wandall 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: 
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:

Makar och barn 
           Barn:
                1. Hans Iverssen Wandall (1579-1641) 42 (Född inom äktenskapet)
                2. Jens Iversen Wandall (1570-1628) (Född inom äktenskapet)
Jens Wandall 
      Kön: M
Personinformation 
         Föddes: Okänt 28
         Döptes: 
            Dog: 
     Begravning: 
      Dödsorsak:
Händelser
Notiser
• Han arbetade som Klockare den 10 Nov 1662 i Högseröd. 49

Föräldrar 
            Far: Iver Wandal (Ung 1607-Ung 1651) 21 
            Mor: Abigael Schwabe (Ung 1621-1688) 25
Makar och barn 
           Barn:
                1. Malena Wandall (      -      ) (Född inom äktenskapet)
                2. Abigael Wandall (      -      ) (Född inom äktenskapet)

Källor

1. Svenskt Biografiskt Lexikon, se make CQ.

2. Svenskt Biografiskt Lexikon, se dotter Annas make CQ.

3. Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se vigsel 1714. .... Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 29, sid 556. 1 Quensel, Conrad, f 16 (Ståhl), dp 18
april 1676 i Sthlm, Jak o Joh, d 13 jan 1732
i Lund (likpred). Föräldrar: hovrättsrådet
Wilhelm Johan Q o Maria Bröms. Inskr vid
UU 3 mars 86, vid Åbo akad 89, mag där
25 nov 94, doc där 95, adjunkt vid fil fak
där 02, prof i matematik vid univ i Pernau
29 dec 04 (tilltr 05)\endash 10, räntmästare (kvestor)
där 10 aug 05\endash 10, prof i matematik
vid LU från 5 maj 12 (tilltr 19 maj 13). \endash
LVS 28.
G 1) 26 juli 1706 (bröllopsvers) m sin
fars svägerska Anna Wallwik, f 15 sept 1679
i Sthlm (Leijonhufvud), d 1 dec 1711 i
Umeå (Ståhl; Leijonhufvud), dtr till assessorn
i Svea hovrätt Jöns W o Magdalena
Rudbeck; 2) 10 sept 1714(\endash 18) i Malmö,
S:t Petri, m Ingeborg Tholin, enl uppg d
senast 1720 i Altona (Quensel, s 185), dtr
till (Quensel, s 183) handelsmannen Hack
Persson o Christina Poppelman; 3) 4 sept
1720 (Ståhl; Leijonhufvud) trol i Fjärestad,
Malm, m Pernilla Svågersdtr, d trol
14 april 1734 (själaringn s d) i Lund, trol
dtr till Svåger Persson o Karna.
Sina första studieår tillbringade Q i
Uppsala med sedermera professorn i vältalighet
Kristiern Alander som informator,
något som kan ha bidragit till en senare ofta
påtalad bredd i Q:s intressen. Under tiden
i Åbo omfattade studierna först teologi
men fick alltmer inriktning på naturvetenskaperna.
Han uppmärksammades
där för flera retoriska lärdomsprov.
Föga är känt om Q:s insats som professor
i Pernau, dit universitetet i Dorpat flyttat
i samband med krigsutbrottet 1700.
Förutom astronomi med sammanhängande
ämnen samt matematik spände hans
professur över stora områden, och han gav
undervisning i bl a geodesi och arkitektur.
Han hade att arbeta med en undermålig
uppsättning instrument och ett klent utrustat
universitetsbibliotek, och de exceptionella
förhållandena vid universitetet bidrog
till att merparten av undervisningen
bedrevs i hans hem. Ett tyngande uppdrag
var räntmästarsysslan; Q fick vistas långa
perioder i Sthlm, där han sökte utverka
medel för att kunna upprätthålla undervisningen.
Efter universitetets upplösning kom Q
1710 till Sthlm men fortsatte under svåra
ekonomiska förhållanden till Umeå där
hans första hustru avled. Han sökte vinna
transport till Uppsala men utnämndes till
professor i astronomi och matematik i
Lund. Han behöll denna tjänst livet ut och
avböjde befordan till teologiprofessur \endash en
syssla han enligt flera kolleger skulle ha varit
väl skickad för \endash men sökte, möjligen av
familjeskäl, flera gånger resultatlöst professur
i Uppsala. Han ägde tydligen administrativ
skicklighet, som utnyttjades flitigt
av universitetet, bl a i förhandlingar med
staden Lund och när det gällde ekonomisk
förvaltning.
Q:s första publicerade arbeten inom astronomin
rörde beräkning av solförmörkelsen.
Hans produktion i ämnet är föga
märklig utom i ett avseende: Han var den
förste lundensiske astronom som bekände
sig till kopernikanismen. Detta framkommer
dock uteslutande i den stridsskrift Q
1720 publicerade som vederläggning av
Mikael v Strokirchs anonyma försvar av
det ptolemaiska världssystemet; varken
hans utgivna dissertationer eller bevarade
examensförhör bär spår av detta. Q:s utpräglat
praktiskt inriktade och på svenska
bedrivna undervisning skall ha hållit hög
klass. Något observatorium fanns inte i
Lund, och de enda hjälpmedlen var en
mindre kvadrant och en tub. Astronomin
tycks under Q:s tid något ha fått stå tillbaka
för bl a geografi, där han föreläste över
en kortfattad tysk handbok, och där det
mest bestående blev den breda skildring
av Visingsö som kom ut som dissertation,
och matematisk geografi, där han under
sitt sista levnadsår publicerade en handledning
i globernas användning.
Redan under åren i Pernau visade Q intresse
för almanacksutgivning och begärde
att få samma överinseende över utgivningen
som tillkom ämneskollegerna i
Uppsala och Lund. Han blev också en nitisk
censor av de almanackor som gavs ut i
Riga och av sådana som såldes av bokförare.
Från 1714 var Q den flitigaste utgivaren
av almanackor; han gav ut upp till fyra
olika varje år. I de uppsatser som följde
med Q:s almanacka skildrades märkliga
händelser och järtecken, och i jämförelse
med flera andra utgivares uppsatser var de
närmast en återgång till dem som fanns i
1600-talets almanacka. Samtida uppgifter
talar om en sammanlagd utgivning av almanackor
i Sverige på 40 000 per år, varav
Q bör ha stått för en god del. Ingenting tyder
dock på att almanackorna gjorde honom
förmögen.
Q:s båda senare äktenskap innebar
komplikationer värda att notera. Under
hans rektorstid i Lund inträffade den uppmärksammade
skilsmässan från den andra
hustrun, som för äktenskapsbrott dömdes
till kyrkoplikt, och flera diskussioner i det
akademiska konsistoriet gällde lämpligheten
av det tredje äktenskapet, med dottern
till en man av enkel härkomst.
Strödda handl:ar efter Q:s vetensk verksamhet i
UUB.
Tryckta arbeten: Veritatis defensiuncula contra veritatis
studiosi de motu solis & terræ lucubratiunculam.
[Rubr.] [Lund 1720.] 4:o. (20) s. [Anon.] \endash Oförgrijpeliga
tanckar om calendarii förbättrande, upsatte a:o
1720. [Lund 1720.] 4:o. (12) s. \endash Svar uppå hr. Daniel
Forelii ... förklaring om calendarii förbättrande.
[Rubr.] Lund 1720. 4:o. (8) s. \endash C. Q. Brevis meditatio
super consultatione de correctione calendarii, quam
a:o 1719 publici juris fecit ... Daniel Forelius (Acta literaria
Sveciæ, vol 1. Continens annos 1720 ... & 1724,
Upsaliæ & Sthlm, s 34\endash 36 [sign], 78 f, 104\endash 106, 270 f,
375\endash 377, 523\endash 525 o 543 f [sign]). \endash Computus cyclicus
verus, et tam Julianus quam Gregorianus ecclesiasticus,
una cum calendario Romano. Lundini Gothorum
[1730]. (107) s. \endash Akad avh i Pernau 1708\endash 09
o 1709 (3 st) samt Lund 1723 o 1729, preses o delvis
förf; Almanack för 1714(\endash 20 o 1722\endash 33), Lund
1713(\endash 32, för 1715\endash 33 även tr Jönköping, 1715\endash 30 o
33 även Gbg o 1717\endash 33 även Sthlm), se Klemming o
Eneström, nedan anf arb, 1, s 31\endash 37, o Lychnos-bibliotek,
17: 2. N. V. E. Nordenmark, Astronomiens historia
i Sverige ..., Utgivarens supplement, 2. J Nordström,
Bibliografiskt suppl ..., Upps 1965, sp 190\endash 192;
rektorsprogram för LU 1718\endash 19 o 1730\endash 31 se LUÅ, N
F, afd 1, bd 11, nr 2 [även bilaga till 4 inbjudningsskrifter
1912\endash 1915]: P Sjöbeck, Program utg vid
Lunds universitet 1667\endash 1867, Lund ... 1912\endash 15, s 32 f,
40; observationer införda i A Celsius m fl, CCCXVI.
observationes de lumine boreali ..., Norimbergæ
1733, se Nordström, a a, sp 196.
Källor o litt: Livonica 2, vol 147, RA.
G Klemming o G Eneström, Sveriges kalendariska
litt, 1\endash 2 (1878\endash 79); Leijonhufvud; N V E Nordenmark,
Sv astronomi o sv astronomer 1700\endash 1730
(1933\endash 34); dens, Astronomiens hist i Sverige intill år
1800 (1959); A Quensel, Vandring med släkten Q genom
hist miljöer (1978), s 152\endash 194; G v Rach, Die
Universität Dorpat (1943); H Richter, Geografiens
hist i Sverige intill år 1800 (1959); H Sandblad, Det
copernikanska världssystemet i Sverige (Lychnos
1944\endash 1945); M L Ståhl, Biographiske underrättelser
om professorer vid Kongl univ i Lund ... (1834).
Anders Burius.

4. Svenskt Biografiskt Lexikon.

5. The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), The merchants in the province Skåne established firm business relations with agents abroad. Jeppe Pihl's agent was the powerful Dutchman Arent Simonsson van Deurs, who had extensive business relations in Sweden and Denmark. His granddaughter Jannika van Deurs married Peter Prael, merchant in Kristianstad, in her first marriage. The second time around was with Michael Broomé, and their daughters married a couple of Cöster brothers, as mentioned above. Thus she became an ancestress to the Cöster family. Throughout her life she maintained vivid family relations to her Dutch background in Arnheim and Gelderland. She also ended up with a considerable inherited fortune. The Cösters seem to also have inherited a powerful foreign agent.
In Denmark there is a TV producer and historian by the name of Piet van Deurs. In 1994 he made a TV series on Denmark's history. The van Deurs Coat of Arms can be found on Jannika van Deur's tombstone in Kristianstad, as well as in the Hirsch Collection in Copenhagen, relating to Jacob Christian van Deurs at the Falster's Enlisted Infantry Regiment. Denmark knows the van Deurs family as well as Sweden.

6. Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Döda 5/5. 1728
55) d 4 Septembr: begrofs H Rådmannen Michael Bromes (hust:).

7. The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), The Broomé family background is Scotland. Thomas Broomé came to Helsingborg in the mid 1600's. He was invited to work for baron Henrik Ramel Jr. as a chemist. Thomas Broomé built a potash works at Snäckestad north of Kristianstad in the province Skåne, using the rich beech woods for raw material. He also supplied potassium nitrate for the powder works Torsebro Krutbruk. His wife was Johanna Danielsson Lange. The surname Broomé is probably a variant of "broom", a shrub which shows on the family Coat of Arms. The surname was also spelled Broom, and Broome.
Thomas and Johanna had eight children at Snäckestad, of which the son Michael Broomé became alderman and merchant in Kristianstad. A daughter Helena married the physician Siegfried Leopold, who's great grandson is said to be the well known Swedish poet Carl Gustaf af Leopold. The physician Siegfried was also into alchemy, trying to make gold at Snäckestad.
Michael Broomé married Jannika van Deurs, which linked the van Deurs to the Cösters, as described later. The following table shows how:
Michael Broomeé 1664-1728, alderman and merchant, Kristianstad + Jannika van Deurs
 Simon 1699-1764, postmaster Ängelholm, married twice
 Anna Maria + druggist Olof Engelholm, Helsingborg, previously married to Jannika Cöster
 Johanna Catharina 1700-1763 + merchant Hans Henrik Cöster
 Öllegård Maria 1702-1774 + alderman Andreas Cöster
 Jannika Margaretha Cöster + Olof Engelholm, druggist
The Broomé sisters Johanna and Öllegård married the two Cöster brothers at a double weeding in Kristianstad 1724.

8. The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008).

9. D:r Karl Enghoff, Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads Magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700-1800. (Stockholm, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & söner, 1910).

10. Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Wigda 4/5. Se wigsel 1724.

11. Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Wigda 4/5. Se wigsel 1724. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. /* Denna änkefru Cöster är troligen Maria Brome, om Andreas är samma Andreas som gifte sig med henne och om hon inte dog tidigare och han gifte om sig /MWJ */
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1774-02-18Datum avser:b
Den avlidnes:
namn: ort:
titel:änkefrukön:k
äktensk. börd:eålder/födelseår:0år0mån0veckor0dagar

civilstånd:ädödsorsak:
Anhörigs:
namn:Andreas Cösterrelation:ma
titel: rådman, avliden ort:
Övrigt:.

12. The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), Se hustru Janicka vD.

13. D:r Karl Enghoff, Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads Magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700-1800. (Stockholm, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & söner, 1910), sid 57. Rådman Michael Brommer var gift med Jannika von Deurs, d. 1719) af dansk börd; hon var änka efter handlanden Petter Prael i Kristianstad och moder till rektorn därstädes magister Petter Prrael, hvilken dog som kyrkoherde i Ingelstorp och Walleberga. .... D:r Karl Enghoff, Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads Magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700-1800. (Stockholm, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & söner, 1910), se namn.

14. Kyrkböcker, Kristianstad, C:5 1750-1766 Döda 5/5. 1760 Maij
24) d. 15 begrofs Borgaren Petter Wandahl, som 53 år gammal och gift, den 10 maj dödde af (f)åll (och hyng).

15. Kyrkböcker, Kristianstad, C:5. Framräknat från död.

16. Kyrkböcker, Kristianstad, C:5.

17. Kyrkböcker, Kristianstad.

18. Kyrkböcker, Kristianstad, C:4. Se vigsel 1746.

19. Kyrkböcker, Kristianstad, C:5 1750-1766 Döda 5/5. 1760 Maij
29) d. 4 Juni begrofs aflidna Borgaren Petter Wandals änka Sissela A(n)iersdotter, som uppå sitt 46 (...) år, d: 1 Juni dödde utaf miältsiuka.

20. Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Wigda 4/5. 1746
26) d 5 Sept wigdes Hantlangaren Petter Wandahl och (f:) (Sissela) (Anders) Dotter.

21. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), I.W. var icke, som av bl.a. Rietz och Cavallin uppgivits, son till biskopen i Viborg, Hans Iversen W. (not 2: P. Terpager, "Ripae Cimbricae descriptio)" (1736), s. 653; "Dansk biogr. Leksikon", 25 (1943), s. 95.) utan till dennes bror, kh i Magstrup vid Haderslev Jens Iversen W. (1570-1628) och Marine Pedersdatter (1587-1659) samt f.o. 1607. forts se not. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), IW var gift 1638 10/6 (not 18: Enl. bröllopskväde. "Bibliotheca Danica", 3 (1896), sp. 1549) m. Abigael Schwabe, dotter av myntmästaren Nicolaus S. och h.h. Magdalena. Hon invecklades några år efter makens död i en vidlyftig skuldprocess i anledning av arvet hennes far men frikändes slutl. 1655 5/10 (not 19: CEP 1655 17/8, 5/10). Hennes fattigdom framgår av åtskilliga notiser: 1654 23/2 fick hon fattighjälp ur Beate Huitfeldts fond (not 20: Donationer m.m., biskopsark. LLA.), och hon bodde i en liten "bolig" bland de fattigas små hus nedanför Helgonabacken. Här skall hon enl. 1690 års sjättepenningslängd ha dött i armod, sedan hennes hus i kriget blivit nedbränt. (not 21: G. Carlquist, "Lund på 1690-talet", 2 (1924), s. 12.) Detta har emellertid befunnits vara oriktigt, hon har lyckats rädda sig över till sin i Ribe gifta dotter, där hon avled 1688 3/2, "66 år och 3 mån." (vilket knappast stämmer med vigseldatum) (not 22: Benägen upplysn. Av dir. O. Brenner, Khmn.). - Barn: Jens, erhöll fullm. som klockare i Högseröd 1662 10/11 (not 23: Klockarefullm., Biskopsark. LLA); om dennes dotter Malena och hennes son, Ivar Wandell, kh i Gärdslöv, se L. St.h., Ser. 2:3, s. 247; en annan dotter, Abigael, var i Vanstad "kh:s huspiga" och fadder där 1698 och 1700. - Nicolaus, död i Lund 1643 (not 24: J. Corylander, "Berättelse om Lunds domkyrka" (1884), nr 30). - Susanne, fick 1668 19/8 ett oäkta barn hos brodern i Högseröd (not 25: Odat. Skrivelse av biskop P. Winstrup till komm. Ang. univ. 1669. Acta ang. episc. & Procanc. RA.) - Ane Cathrine, död i Ribe 1701 ( enl. kyrkoräkensk.), g. 1678 m. guldsmeden Johan Andersen, som fick borgerskap i Ribe 1673, begr. därst. 1706 22/3; även deras barn upptog namnet Wandell.
Övrigt se not.

22. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Iver W.

23. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Iver W. not.

24. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se sonen, Iver W.

25. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not maken Iver W.

26. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not maken IW. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not maken, Iver W.

27. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Jens, erhöll fullm. som klockare i Högseröd 1662 10/11.

28. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not fadern IW.

29. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Susanne, fick 1668 19/8 ett oäkta barn hos brodern i Högseröd.

30. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not fadern IW. "Även deras barn upptog namnet Wandell".

31. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not farfadern IW.

32. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not morfarsfar IW.

33. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not IW "fick borgerskap i Ribe 1673, begr. därstä 1706 22/3".

34. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not fruns far IW.

35. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not Iver Wandal.

36. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Jens Hansen W.

37. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se dotter Majas make Olaus Erasmi Hartelius. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), s 12, del 2:3. 8. Jens Hansen Wandall (lat. Joannes Johannis Vandalinus, egenh. Jens Wandall)

1652 23/1 blev J.H.W. prv till V. (not 1: AO.). Han är det tredje i ordningen av de medl. av den berömda prästsläkten Vandal, vilka på 1630-50- talen kommo över till Skåne. Först kom hans äldre bror Ivar, 1636 rector scholae i Lund, 1638 prof. vid gymn., men 1647 avsatt och i häftig kamp med biskop Winstrup. 1648 var hans kusin Ivar kollega i Lund, vid vars gymn. han 1655 blev professor. 1653 blev en annan av JHW:s äldre bröder, Hans, som snart skulle stiga till kyrkans högsta värdigheter, g.m. biskop Winstrups dotter.
JHW var son till biskopen i Viborg Hans Iversen Vandal och Margrete Hansdatter (not 2: släkttavla i D.G. Zwergius, "Det siellandske Clerisie" (1754), s.304), f. enl. gravstensinskr. o 1627 (not 3: So A2. LUB), dim. Från hemstadens skola inskr. vid Köpenhamns univ. 1647 22/7, baccalaureus där 1648 9/5, prv. hit 1652 23/1 och väl kort därefter g.m. företrädarens änka. Hans namn fanns på F:s funt och präststol med årtalet 1656 (not 4: ES, B VIII, 2,50. KB.)
1657 6/8 nedbrann i grund V. Prästgård, och han erhöll från olika håll sedvanlig brandstod (not 5: K.br. 1657 15/10 Acta eccl. Lunds stift, Vellinge. RA; Burlövs kyrkoräkensk. K 10. UUB; CEP 1657 21/8). Han nämnes några gånger i samtida handlingar (not 6: Design. 1657 16/11. Da RA. - Rannsakning i Maglarp 1665 5/5 (med JHW:s sigill). LLA).- Skrivelse till Cons. Acad. 1672 15/2 ang. en av JHW fästad skoltionde i V., vars nu förhöjda avgift han begär att få nedsatt. Docum. om medelsaker. Vol. 2. LUB.), men utan att det därav framgår, om han varit mera framstående ån brodern Ivar el. kusinen med samma namn, av vilka ingendera efterlämnat något särskilt aktat minne (not 7: Se Fjälie resp Uppåkra.). En vidlyftig men föga poetisk gravstensinskr. förtäljer, att " Her ligger begrafwen i swartan mull/ en herde, en präst. En far from, Huld/ som åhr sextonhundrafemtiotre (!)/ till Hvellinge, Fuglie kallat blef/ at lähra, uppbygga af andelig krafft/ församlingar sina med Christi ords safft/ hwilket han gjorde med lust och med flid/ in på det det tjugofemte åhrs tijd etc". inskr. uppger, att han avlidit 1666, vilket måste vara oriktigt och bör vara 1676.
G. 1:o m. Dorotea Nilsdotter, företrädarens änka.
- Barn (11 st (not 3), av vilka äro kända (not 8: De kända barnens fördelning på de båda giftena grundar sig på uppgifter i Johan Wandells bouppt. MSA):
Johan Wandell, f. I V. 1666 (enl. dödsnot.), handlande i Malmö, död i M.Pe 1710 25/2, bouppt. s.å. 27/9.
- Metta, g. i Hyby 1696 25/6 m. sergeanten Lars Jörgensson Gram, Sjm Sk 90, student 1685 21/6 (deras barn födda i Hyby 1697-99, i Burlöv 1701-04). Om möjligheten av att hon tidigare kan ha varit g. m. St. Slågarp. Kh 7) Zacharias Hernerus, se därst.
G. 2:o m. Bengta Svensdotter, f. i Ö.Torp o 1645, död i Äspö 1700 16/12, dotter av kh i Ö.Torp Sven Lauersen, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. V9), sedermera kh i Äspö Michael Bengtsson).
- Barn: Dorotea Catharina, f. I V. o. 1670 (enl. katek. Trelleborg 1684), g.m. 1:o kh i Äspö Nils Runström, 2:o kh. I Ö.Torp Albert Burssius.
- Maja, g.m. kh, i Svalöv Olaus Hartelius
.

38. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se JHW.

39. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Jens Hansen Wandall.

40. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Olaus Hartelius.

41. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se äv. Jens Hansen W.

42. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se Jens Hansen Wandall.
Namnet stavs tydl. Wandall, Vandal och Wandel, om vartannat.

43. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se Jens Hansen W.

44. Cavallin, Sjöström.

45. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Med tanke på att två söner hette "... Iversen Wandal", måste fadern ha hetat Iver W. (Ma).

46. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se Jens Hansen W.

47. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se bror Jens Hansen Wandall.

48. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se Jens Hansen W.

49. Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

Källor

1 Svenskt Biografiskt Lexikon, se make CQ.

2 Svenskt Biografiskt Lexikon, se dotter Annas make CQ.

3 Kyrkböcker, Malmö S.t Petri, se vigsel 1714. .... Svenskt Biografiskt Lexikon, Band 29, sid 556. 1 Quensel, Conrad, f 16 (Ståhl), dp 18
april 1676 i Sthlm, Jak o Joh, d 13 jan 1732
i Lund (likpred). Föräldrar: hovrättsrådet
Wilhelm Johan Q o Maria Bröms. Inskr vid
UU 3 mars 86, vid Åbo akad 89, mag där
25 nov 94, doc där 95, adjunkt vid fil fak
där 02, prof i matematik vid univ i Pernau
29 dec 04 (tilltr 05)\endash 10, räntmästare (kvestor)
där 10 aug 05\endash 10, prof i matematik
vid LU från 5 maj 12 (tilltr 19 maj 13). \endash
LVS 28.
G 1) 26 juli 1706 (bröllopsvers) m sin
fars svägerska Anna Wallwik, f 15 sept 1679
i Sthlm (Leijonhufvud), d 1 dec 1711 i
Umeå (Ståhl; Leijonhufvud), dtr till assessorn
i Svea hovrätt Jöns W o Magdalena
Rudbeck; 2) 10 sept 1714(\endash 18) i Malmö,
S:t Petri, m Ingeborg Tholin, enl uppg d
senast 1720 i Altona (Quensel, s 185), dtr
till (Quensel, s 183) handelsmannen Hack
Persson o Christina Poppelman; 3) 4 sept
1720 (Ståhl; Leijonhufvud) trol i Fjärestad,
Malm, m Pernilla Svågersdtr, d trol
14 april 1734 (själaringn s d) i Lund, trol
dtr till Svåger Persson o Karna.
Sina första studieår tillbringade Q i
Uppsala med sedermera professorn i vältalighet
Kristiern Alander som informator,
något som kan ha bidragit till en senare ofta
påtalad bredd i Q:s intressen. Under tiden
i Åbo omfattade studierna först teologi
men fick alltmer inriktning på naturvetenskaperna.
Han uppmärksammades
där för flera retoriska lärdomsprov.
Föga är känt om Q:s insats som professor
i Pernau, dit universitetet i Dorpat flyttat
i samband med krigsutbrottet 1700.
Förutom astronomi med sammanhängande
ämnen samt matematik spände hans
professur över stora områden, och han gav
undervisning i bl a geodesi och arkitektur.
Han hade att arbeta med en undermålig
uppsättning instrument och ett klent utrustat
universitetsbibliotek, och de exceptionella
förhållandena vid universitetet bidrog
till att merparten av undervisningen
bedrevs i hans hem. Ett tyngande uppdrag
var räntmästarsysslan; Q fick vistas långa
perioder i Sthlm, där han sökte utverka
medel för att kunna upprätthålla undervisningen.
Efter universitetets upplösning kom Q
1710 till Sthlm men fortsatte under svåra
ekonomiska förhållanden till Umeå där
hans första hustru avled. Han sökte vinna
transport till Uppsala men utnämndes till
professor i astronomi och matematik i
Lund. Han behöll denna tjänst livet ut och
avböjde befordan till teologiprofessur \endash en
syssla han enligt flera kolleger skulle ha varit
väl skickad för \endash men sökte, möjligen av
familjeskäl, flera gånger resultatlöst professur
i Uppsala. Han ägde tydligen administrativ
skicklighet, som utnyttjades flitigt
av universitetet, bl a i förhandlingar med
staden Lund och när det gällde ekonomisk
förvaltning.
Q:s första publicerade arbeten inom astronomin
rörde beräkning av solförmörkelsen.
Hans produktion i ämnet är föga
märklig utom i ett avseende: Han var den
förste lundensiske astronom som bekände
sig till kopernikanismen. Detta framkommer
dock uteslutande i den stridsskrift Q
1720 publicerade som vederläggning av
Mikael v Strokirchs anonyma försvar av
det ptolemaiska världssystemet; varken
hans utgivna dissertationer eller bevarade
examensförhör bär spår av detta. Q:s utpräglat
praktiskt inriktade och på svenska
bedrivna undervisning skall ha hållit hög
klass. Något observatorium fanns inte i
Lund, och de enda hjälpmedlen var en
mindre kvadrant och en tub. Astronomin
tycks under Q:s tid något ha fått stå tillbaka
för bl a geografi, där han föreläste över
en kortfattad tysk handbok, och där det
mest bestående blev den breda skildring
av Visingsö som kom ut som dissertation,
och matematisk geografi, där han under
sitt sista levnadsår publicerade en handledning
i globernas användning.
Redan under åren i Pernau visade Q intresse
för almanacksutgivning och begärde
att få samma överinseende över utgivningen
som tillkom ämneskollegerna i
Uppsala och Lund. Han blev också en nitisk
censor av de almanackor som gavs ut i
Riga och av sådana som såldes av bokförare.
Från 1714 var Q den flitigaste utgivaren
av almanackor; han gav ut upp till fyra
olika varje år. I de uppsatser som följde
med Q:s almanacka skildrades märkliga
händelser och järtecken, och i jämförelse
med flera andra utgivares uppsatser var de
närmast en återgång till dem som fanns i
1600-talets almanacka. Samtida uppgifter
talar om en sammanlagd utgivning av almanackor
i Sverige på 40 000 per år, varav
Q bör ha stått för en god del. Ingenting tyder
dock på att almanackorna gjorde honom
förmögen.
Q:s båda senare äktenskap innebar
komplikationer värda att notera. Under
hans rektorstid i Lund inträffade den uppmärksammade
skilsmässan från den andra
hustrun, som för äktenskapsbrott dömdes
till kyrkoplikt, och flera diskussioner i det
akademiska konsistoriet gällde lämpligheten
av det tredje äktenskapet, med dottern
till en man av enkel härkomst.
Strödda handl:ar efter Q:s vetensk verksamhet i
UUB.
Tryckta arbeten: Veritatis defensiuncula contra veritatis
studiosi de motu solis & terræ lucubratiunculam.
[Rubr.] [Lund 1720.] 4:o. (20) s. [Anon.] \endash Oförgrijpeliga
tanckar om calendarii förbättrande, upsatte a:o
1720. [Lund 1720.] 4:o. (12) s. \endash Svar uppå hr. Daniel
Forelii ... förklaring om calendarii förbättrande.
[Rubr.] Lund 1720. 4:o. (8) s. \endash C. Q. Brevis meditatio
super consultatione de correctione calendarii, quam
a:o 1719 publici juris fecit ... Daniel Forelius (Acta literaria
Sveciæ, vol 1. Continens annos 1720 ... & 1724,
Upsaliæ & Sthlm, s 34\endash 36 [sign], 78 f, 104\endash 106, 270 f,
375\endash 377, 523\endash 525 o 543 f [sign]). \endash Computus cyclicus
verus, et tam Julianus quam Gregorianus ecclesiasticus,
una cum calendario Romano. Lundini Gothorum
[1730]. (107) s. \endash Akad avh i Pernau 1708\endash 09
o 1709 (3 st) samt Lund 1723 o 1729, preses o delvis
förf; Almanack för 1714(\endash 20 o 1722\endash 33), Lund
1713(\endash 32, för 1715\endash 33 även tr Jönköping, 1715\endash 30 o
33 även Gbg o 1717\endash 33 även Sthlm), se Klemming o
Eneström, nedan anf arb, 1, s 31\endash 37, o Lychnos-bibliotek,
17: 2. N. V. E. Nordenmark, Astronomiens historia
i Sverige ..., Utgivarens supplement, 2. J Nordström,
Bibliografiskt suppl ..., Upps 1965, sp 190\endash 192;
rektorsprogram för LU 1718\endash 19 o 1730\endash 31 se LUÅ, N
F, afd 1, bd 11, nr 2 [även bilaga till 4 inbjudningsskrifter
1912\endash 1915]: P Sjöbeck, Program utg vid
Lunds universitet 1667\endash 1867, Lund ... 1912\endash 15, s 32 f,
40; observationer införda i A Celsius m fl, CCCXVI.
observationes de lumine boreali ..., Norimbergæ
1733, se Nordström, a a, sp 196.
Källor o litt: Livonica 2, vol 147, RA.
G Klemming o G Eneström, Sveriges kalendariska
litt, 1\endash 2 (1878\endash 79); Leijonhufvud; N V E Nordenmark,
Sv astronomi o sv astronomer 1700\endash 1730
(1933\endash 34); dens, Astronomiens hist i Sverige intill år
1800 (1959); A Quensel, Vandring med släkten Q genom
hist miljöer (1978), s 152\endash 194; G v Rach, Die
Universität Dorpat (1943); H Richter, Geografiens
hist i Sverige intill år 1800 (1959); H Sandblad, Det
copernikanska världssystemet i Sverige (Lychnos
1944\endash 1945); M L Ståhl, Biographiske underrättelser
om professorer vid Kongl univ i Lund ... (1834).
Anders Burius.

4 Svenskt Biografiskt Lexikon.

5 The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), The merchants in the province Skåne established firm business relations with agents abroad. Jeppe Pihl's agent was the powerful Dutchman Arent Simonsson van Deurs, who had extensive business relations in Sweden and Denmark. His granddaughter Jannika van Deurs married Peter Prael, merchant in Kristianstad, in her first marriage. The second time around was with Michael Broomé, and their daughters married a couple of Cöster brothers, as mentioned above. Thus she became an ancestress to the Cöster family. Throughout her life she maintained vivid family relations to her Dutch background in Arnheim and Gelderland. She also ended up with a considerable inherited fortune. The Cösters seem to also have inherited a powerful foreign agent.
In Denmark there is a TV producer and historian by the name of Piet van Deurs. In 1994 he made a TV series on Denmark's history. The van Deurs Coat of Arms can be found on Jannika van Deur's tombstone in Kristianstad, as well as in the Hirsch Collection in Copenhagen, relating to Jacob Christian van Deurs at the Falster's Enlisted Infantry Regiment. Denmark knows the van Deurs family as well as Sweden.

6 Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Döda 5/5. 1728
55) d 4 Septembr: begrofs H Rådmannen Michael Bromes (hust:).

7 The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), The Broomé family background is Scotland. Thomas Broomé came to Helsingborg in the mid 1600's. He was invited to work for baron Henrik Ramel Jr. as a chemist. Thomas Broomé built a potash works at Snäckestad north of Kristianstad in the province Skåne, using the rich beech woods for raw material. He also supplied potassium nitrate for the powder works Torsebro Krutbruk. His wife was Johanna Danielsson Lange. The surname Broomé is probably a variant of "broom", a shrub which shows on the family Coat of Arms. The surname was also spelled Broom, and Broome.
Thomas and Johanna had eight children at Snäckestad, of which the son Michael Broomé became alderman and merchant in Kristianstad. A daughter Helena married the physician Siegfried Leopold, who's great grandson is said to be the well known Swedish poet Carl Gustaf af Leopold. The physician Siegfried was also into alchemy, trying to make gold at Snäckestad.
Michael Broomé married Jannika van Deurs, which linked the van Deurs to the Cösters, as described later. The following table shows how:
Michael Broomeé 1664-1728, alderman and merchant, Kristianstad + Jannika van Deurs
 Simon 1699-1764, postmaster Ängelholm, married twice
 Anna Maria + druggist Olof Engelholm, Helsingborg, previously married to Jannika Cöster
 Johanna Catharina 1700-1763 + merchant Hans Henrik Cöster
 Öllegård Maria 1702-1774 + alderman Andreas Cöster
 Jannika Margaretha Cöster + Olof Engelholm, druggist
The Broomé sisters Johanna and Öllegård married the two Cöster brothers at a double weeding in Kristianstad 1724.

8 The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008).

9 D:r Karl Enghoff, Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads Magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700-1800. (Stockholm, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & söner, 1910).

10 Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Wigda 4/5. Se wigsel 1724.

11 Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Wigda 4/5. Se wigsel 1724. .... Skånes Demografiska Databas, Döda. /* Denna änkefru Cöster är troligen Maria Brome, om Andreas är samma Andreas som gifte sig med henne och om hon inte dog tidigare och han gifte om sig /MWJ */
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1774-02-18Datum avser:b
Den avlidnes:
namn: ort:
titel:änkefrukön:k
äktensk. börd:eålder/födelseår:0år0mån0veckor0dagar

civilstånd:ädödsorsak:
Anhörigs:
namn:Andreas Cösterrelation:ma
titel: rådman, avliden ort:
Övrigt:.

12 The Cöster Family (http://w1.423.telia.com/~u42300055/COS/Family.htm

no longer exists as of 10/4 - 2008), Se hustru Janicka vD.

13 D:r Karl Enghoff, Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads Magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700-1800. (Stockholm, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & söner, 1910), sid 57. Rådman Michael Brommer var gift med Jannika von Deurs, d. 1719) af dansk börd; hon var änka efter handlanden Petter Prael i Kristianstad och moder till rektorn därstädes magister Petter Prrael, hvilken dog som kyrkoherde i Ingelstorp och Walleberga. .... D:r Karl Enghoff, Personhistoriska anteckningar rörande Kristianstads Magistrat och andra stadens tjänstemän under åren 1700-1800. (Stockholm, Kungliga Boktryckeriet, P A Norstedt & söner, 1910), se namn.

14 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5 1750-1766 Döda 5/5. 1760 Maij
24) d. 15 begrofs Borgaren Petter Wandahl, som 53 år gammal och gift, den 10 maj dödde af (f)åll (och hyng).

15 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5. Framräknat från död.

16 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5.

17 Kyrkböcker, Kristianstad.

18 Kyrkböcker, Kristianstad, C:4. Se vigsel 1746.

19 Kyrkböcker, Kristianstad, C:5 1750-1766 Döda 5/5. 1760 Maij
29) d. 4 Juni begrofs aflidna Borgaren Petter Wandals änka Sissela A(n)iersdotter, som uppå sitt 46 (...) år, d: 1 Juni dödde utaf miältsiuka.

20 Kyrkböcker, Kristianstad, C:4 1719-1749 Wigda 4/5. 1746
26) d 5 Sept wigdes Hantlangaren Petter Wandahl och (f:) (Sissela) (Anders) Dotter.

21 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), I.W. var icke, som av bl.a. Rietz och Cavallin uppgivits, son till biskopen i Viborg, Hans Iversen W. (not 2: P. Terpager, "Ripae Cimbricae descriptio)" (1736), s. 653; "Dansk biogr. Leksikon", 25 (1943), s. 95.) utan till dennes bror, kh i Magstrup vid Haderslev Jens Iversen W. (1570-1628) och Marine Pedersdatter (1587-1659) samt f.o. 1607. forts se not. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), IW var gift 1638 10/6 (not 18: Enl. bröllopskväde. "Bibliotheca Danica", 3 (1896), sp. 1549) m. Abigael Schwabe, dotter av myntmästaren Nicolaus S. och h.h. Magdalena. Hon invecklades några år efter makens död i en vidlyftig skuldprocess i anledning av arvet hennes far men frikändes slutl. 1655 5/10 (not 19: CEP 1655 17/8, 5/10). Hennes fattigdom framgår av åtskilliga notiser: 1654 23/2 fick hon fattighjälp ur Beate Huitfeldts fond (not 20: Donationer m.m., biskopsark. LLA.), och hon bodde i en liten "bolig" bland de fattigas små hus nedanför Helgonabacken. Här skall hon enl. 1690 års sjättepenningslängd ha dött i armod, sedan hennes hus i kriget blivit nedbränt. (not 21: G. Carlquist, "Lund på 1690-talet", 2 (1924), s. 12.) Detta har emellertid befunnits vara oriktigt, hon har lyckats rädda sig över till sin i Ribe gifta dotter, där hon avled 1688 3/2, "66 år och 3 mån." (vilket knappast stämmer med vigseldatum) (not 22: Benägen upplysn. Av dir. O. Brenner, Khmn.). - Barn: Jens, erhöll fullm. som klockare i Högseröd 1662 10/11 (not 23: Klockarefullm., Biskopsark. LLA); om dennes dotter Malena och hennes son, Ivar Wandell, kh i Gärdslöv, se L. St.h., Ser. 2:3, s. 247; en annan dotter, Abigael, var i Vanstad "kh:s huspiga" och fadder där 1698 och 1700. - Nicolaus, död i Lund 1643 (not 24: J. Corylander, "Berättelse om Lunds domkyrka" (1884), nr 30). - Susanne, fick 1668 19/8 ett oäkta barn hos brodern i Högseröd (not 25: Odat. Skrivelse av biskop P. Winstrup till komm. Ang. univ. 1669. Acta ang. episc. & Procanc. RA.) - Ane Cathrine, död i Ribe 1701 ( enl. kyrkoräkensk.), g. 1678 m. guldsmeden Johan Andersen, som fick borgerskap i Ribe 1673, begr. därst. 1706 22/3; även deras barn upptog namnet Wandell.
Övrigt se not.

22 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Iver W.

23 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Iver W. not.

24 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se sonen, Iver W.

25 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not maken Iver W.

26 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not maken IW. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not maken, Iver W.

27 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Jens, erhöll fullm. som klockare i Högseröd 1662 10/11.

28 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not fadern IW.

29 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Susanne, fick 1668 19/8 ett oäkta barn hos brodern i Högseröd.

30 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not fadern IW. "Även deras barn upptog namnet Wandell".

31 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not farfadern IW.

32 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not morfarsfar IW.

33 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not IW "fick borgerskap i Ribe 1673, begr. därstä 1706 22/3".

34 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not fruns far IW.

35 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se not Iver Wandal.

36 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Jens Hansen W.

37 Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897


E. Malmströms Boktryckeri), se dotter Majas make Olaus Erasmi Hartelius. .... Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), s 12, del 2:3. 8. Jens Hansen Wandall (lat. Joannes Johannis Vandalinus, egenh. Jens Wandall)

1652 23/1 blev J.H.W. prv till V. (not 1: AO.). Han är det tredje i ordningen av de medl. av den berömda prästsläkten Vandal, vilka på 1630-50- talen kommo över till Skåne. Först kom hans äldre bror Ivar, 1636 rector scholae i Lund, 1638 prof. vid gymn., men 1647 avsatt och i häftig kamp med biskop Winstrup. 1648 var hans kusin Ivar kollega i Lund, vid vars gymn. han 1655 blev professor. 1653 blev en annan av JHW:s äldre bröder, Hans, som snart skulle stiga till kyrkans högsta värdigheter, g.m. biskop Winstrups dotter.
JHW var son till biskopen i Viborg Hans Iversen Vandal och Margrete Hansdatter (not 2: släkttavla i D.G. Zwergius, "Det siellandske Clerisie" (1754), s.304), f. enl. gravstensinskr. o 1627 (not 3: So A2. LUB), dim. Från hemstadens skola inskr. vid Köpenhamns univ. 1647 22/7, baccalaureus där 1648 9/5, prv. hit 1652 23/1 och väl kort därefter g.m. företrädarens änka. Hans namn fanns på F:s funt och präststol med årtalet 1656 (not 4: ES, B VIII, 2,50. KB.)
1657 6/8 nedbrann i grund V. Prästgård, och han erhöll från olika håll sedvanlig brandstod (not 5: K.br. 1657 15/10 Acta eccl. Lunds stift, Vellinge. RA; Burlövs kyrkoräkensk. K 10. UUB; CEP 1657 21/8). Han nämnes några gånger i samtida handlingar (not 6: Design. 1657 16/11. Da RA. - Rannsakning i Maglarp 1665 5/5 (med JHW:s sigill). LLA).- Skrivelse till Cons. Acad. 1672 15/2 ang. en av JHW fästad skoltionde i V., vars nu förhöjda avgift han begär att få nedsatt. Docum. om medelsaker. Vol. 2. LUB.), men utan att det därav framgår, om han varit mera framstående ån brodern Ivar el. kusinen med samma namn, av vilka ingendera efterlämnat något särskilt aktat minne (not 7: Se Fjälie resp Uppåkra.). En vidlyftig men föga poetisk gravstensinskr. förtäljer, att " Her ligger begrafwen i swartan mull/ en herde, en präst. En far from, Huld/ som åhr sextonhundrafemtiotre (!)/ till Hvellinge, Fuglie kallat blef/ at lähra, uppbygga af andelig krafft/ församlingar sina med Christi ords safft/ hwilket han gjorde med lust och med flid/ in på det det tjugofemte åhrs tijd etc". inskr. uppger, att han avlidit 1666, vilket måste vara oriktigt och bör vara 1676.
G. 1:o m. Dorotea Nilsdotter, företrädarens änka.
- Barn (11 st (not 3), av vilka äro kända (not 8: De kända barnens fördelning på de båda giftena grundar sig på uppgifter i Johan Wandells bouppt. MSA):
Johan Wandell, f. I V. 1666 (enl. dödsnot.), handlande i Malmö, död i M.Pe 1710 25/2, bouppt. s.å. 27/9.
- Metta, g. i Hyby 1696 25/6 m. sergeanten Lars Jörgensson Gram, Sjm Sk 90, student 1685 21/6 (deras barn födda i Hyby 1697-99, i Burlöv 1701-04). Om möjligheten av att hon tidigare kan ha varit g. m. St. Slågarp. Kh 7) Zacharias Hernerus, se därst.
G. 2:o m. Bengta Svensdotter, f. i Ö.Torp o 1645, död i Äspö 1700 16/12, dotter av kh i Ö.Torp Sven Lauersen, i hennes 1:a gifte (g. 2:o m. V9), sedermera kh i Äspö Michael Bengtsson).
- Barn: Dorotea Catharina, f. I V. o. 1670 (enl. katek. Trelleborg 1684), g.m. 1:o kh i Äspö Nils Runström, 2:o kh. I Ö.Torp Albert Burssius.
- Maja, g.m. kh, i Svalöv Olaus Hartelius
.

38 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se JHW.

39 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Jens Hansen Wandall.

40 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se Olaus Hartelius.

41 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), se äv. Jens Hansen W.

42 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se Jens Hansen Wandall.
Namnet stavs tydl. Wandall, Vandal och Wandel, om vartannat.

43 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se Jens Hansen W.

44 Cavallin, Sjöström.

45 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Med tanke på att två söner hette "... Iversen Wandal", måste fadern ha hetat Iver W. (Ma).

46 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se Jens Hansen W.

47 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se bror Jens Hansen Wandall.

48 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948), Se Jens Hansen W.

49 Gunnar Carlqvist, Lunds Stifts Herdaminnen (Gleerups förlag, Lund, 1948).

Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista

Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia