Eva Charlotta Åhman
Kön: K
Personinformation
Föddes: 27 Jan 1805 - Stockholm 2 Döptes: Dog: 2 Jan 1851 - Motala 3 Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Fredrik August Ekström (5 Jun 1816 - 5 Dec 1901) 4, 5 Äktenskap: Status:Jan Åhman
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Ida Catharina Magdalena Gleerup (1864 - ) 6, 7 Äktenskap: Status:Olof Åhman
Kön: M
Personinformation
Föddes: Okänt Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Handlanden. 9• Han bodde i Göteborg, Västra Götaland.
Makar och barn
1. *Elisabet Rauwerdt (Okänt - Okänt) 10 Äktenskap: Status: Barn: 1. Agneta Cornelia Åhman (1747-1824) 11 (Född inom äktenskapet)D:R Per Olof Åkerberg
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1839 - Flaun, Kopparberg 12 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Provinsialläkare. 12
Makar och barn
1. *Anna Sophia Oscara Flensburg (6 Dec 1847 - Okänt) 13 Äktenskap: 30 Dec 1872 - Gefle, Gävleborg 13 Status:
Notiser
Allmänt:
Apotekare i Sverige: Grufläkaren vid Stora Kopparberget.
Födelseort: of,Flaun,Kopparberg ( Susanne Zimmerdahl, utan ytterligare källangivelse ), kan det vara Falun?
? Åkerblom
Kön: M
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
Barn: 1. Ulla Åkerblom (1916-1940) 14 2. LevandeGunnel Åkerblom
Kön: K
Personinformation
Föddes: Okänt Döptes: Dog: Okänt Begravning: Dödsorsak:
Levande
Kön: K
Föräldrar
Far: ? Åkerblom ( - ) Mor:
Makar och barn
1. **Sven* Otto Torell (29 Apr 1909 - 24 Sep 1979) 15, 16 Äktenskap: 1941 17 Status: Barn: 1. Levande 2. LevandeUlla Åkerblom
Kön: K
Personinformation
Föddes: 1916 18 Döptes: Dog: 1940 18 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: ? Åkerblom ( - ) Mor:
Makar och barn
1. **Sven* Otto Torell (29 Apr 1909 - 24 Sep 1979) 15, 16 Äktenskap: 1937 17 Status: Barn: 1. Levande 2. LevandeMaria Elisabet Åkerfelt
Kön: K
Personinformation
Föddes: 13 Nov 1725 - Stamnäs, Sundsjö Sn 19 Döptes: Dog: 13 Mar 1781 - Fanbyn, Sundsjö Sn 19 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Zakarias Åkerfelt (1682-1753) Mor: Margareta Maria Scheffel (1695-1776)
Makar och barn
1. *Henrik Strindberg (17 Sep 1708 - 22 Feb 1767) 20 Äktenskap: 5 Feb 1746 - Sundsjö Sn, Jämtland 21 Status: Barn: 1. Maria Margareta Strindberg (1766-1838) (Född inom äktenskapet) 2. Zacharias Strindberg (1758-1829) (Född inom äktenskapet)Zakarias Åkerfelt
Kön: M
Personinformation
Föddes: 10 Apr 1682 - Riga 19 Döptes: Dog: 17 Jul 1753 - Stockholm( Adolf Fredrik ) 19 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Major. 19
Makar och barn
1. *Margareta Maria Scheffel (25 Nov 1695 - 20 Jan 1776) 19 Äktenskap: 16 Nov 1713 19 Status: Barn: 1. Maria Elisabet Åkerfelt (1725-1781) (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
Rötter, V Lindfors anor: Kapten vid jämtlands regm:te,major
Levande
Kön: K
Makar och barn
1. **Stig* Paul Lennart Kockum (26 Sep 1900 - 25 Dec 1991) 22, 23 Äktenskap: 19 Nov 1930 24 Status:Anders Helmik Åkerman
Kön: M
Personinformation
Föddes: 19 Jan 1791 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 26 Döptes: Dog: Efter 1857 27 Begravning: Dödsorsak:
Händelser
Notiser• Han arbetade som Grosshandlare. 28• Han bodde på Drottningg. 77 i Göteborg, Västra Götaland.
Föräldrar
Far: Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830) 29 Mor: Ingeborg Oterdahl (1761-1825) 30
Makar och barn
1. *Johanna Elisabet Bauck (16 Apr 1798 - 27 Maj 1859) 31, 32 Äktenskap: 21 Okt 1817 - Göteborg, Kristine förs. 33 Status: Barn: 1. Johanna Amalia Åkerman (1818-Efter 1877) 34 (Född inom äktenskapet)
Notiser
Allmänt:
0158. Åkerman, Anders Helmich, handlande, 1791-1869, b 193 <http://www.bachelors.se/matrikel/> (Fredrik Magnus Åkerman 103 <http://www.bachelors.se/matrikel/> o Ingeborg Oterdahl)
maratonmatrikel
död 1869 enl. disbyt. Genline går fram till 1860. Kolla i Gbg.
Anna Fredrika Åkerman
Kön: K
Personinformation
Föddes: 28 Okt 1789 36 Döptes: Dog: Efter 1851 - Åmål, Älvsborgs Län 37 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830) 38 Mor: Ingeborg Oterdahl (1761-1825) 30
Makar och barn
1. *Karl Fredrik af Wingård (1781 - 1851) 39, 40 Äktenskap: 2 Jul 1807 - Göteborg, Domkyrko fsg, Göteborgs och Bohus län 41 Status:Anna Olivia Åkerman
Kön: K
Personinformation
Föddes: Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Makar och barn
1. *Johan Gottlieb Wilhelm von Rehausen ( - ) 42 Äktenskap: Status: Barn: 1. Emy Anna Wilhelmina von Rehausen (1857-1922) 43August Åkerman
Kön: M
Personinformation
Föddes: 10 Aug 1802 36 Döptes: Dog: 1840 Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Fredrik Magnus Åkerman (1754-1830) 38 Mor: Ingeborg Oterdahl (1761-1825) 30
Makar och barn
1. *Henrica Charlotta Munktell (1809 - 1874) 45 Äktenskap: 1829 Status: Barn: 1. Victor Åkerman (1835-1916) 46 2. Henrik Åkerman (1840-1905) 47
Källor
1. Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se maken för fler upplysn. o äktenskap.
2. Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se maken.
3. Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.
4. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping,
† 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: musikdirektören Anders
Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola;
student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med.
lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie
magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april
1842—8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843;
distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. intendent
vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847—30 nov. 1860; praktiserande
läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862—68, led. av dess styr.
1862—78 (v. ordf. 1868—78); stadsfullmäktig 1863—76; ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872—75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850—71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878.
LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868—70, ordf. 1871—72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVOlkl 1888; KNS:tOOlkl; innehade även annan utländsk orden.
G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805
i Stockholm (Nik.), † 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, † 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hæger, † 1841);
2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), † 28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch.
Redan under sin studietid och än mer som distriktsläkare
intresserade sig E. för de ögonsjukas omhändertagande. Under sin första studieresa (1850) följde E. i Paris arbetet vid ett par av de enskilda Cliniques oculaires, som denna tid hade
internationellt anseende; särskilt synes Louis Auguste Desmarres
(1810—82) ha imponerat på E. Han följde Desmarres på ronderna, plöjde igenom hans läroböcker, diskuteradevad han läst och sett
med sin omgivning. Även Sichels erfarenheter tillgodogjorde
sig E. på ett föredömligt sätt. Sichel var en tysk, i Frankrike naturaliserad läkare med egen ögonklinik, där man särskilt studerade den grå starrens behandling och glasögonfrågorna — ämnen som även i framtiden skulle i hög grad sysselsätta E:s sinne. E. tog här starkt intryck av Sichels och Debout’s >Leçons cliniques sur les lunettes et les états pathologiques consécutifs à leur usage irrationel>. Hemkommen från sin resa refererade E. sakkunnigt, med angivande av egna erfarenheter, sina lärares verk. Desmarres’ ansedda lärobok >Traité théorique et pratique des maladies des yeux> (Paris 1847 första uppl.) blev i samband härmed föremål för utförligt omnämnande i Hygiea 1851.
Detta senare år utkom H. Helmholtz’ berömda arbete om ögonspegeln, och därmed inleddes ett nytt tidevarv inom ögonsjukvården. Med ett litet elegant instrument kunde man nu direkt och i detalj beskåda ögats inre, hade fått ett nytt instrument i fysiologiens tjänst och för ögonsjukdomarnas igenkännande. E. tillhörde dem, som omedelbart insågo betydelsen av Helmholtz’ uppfinning, och lät sig angeläget vara att under förnyade resor inhämta direkta erfarenheter och rön om de nya uppslagen. Resultaten av sina studier framlade han de följande åren i flera på sin tid mycket uppskattade arbeten om ögonspegelns användning och om bruket och missbruket av glasögon. Vidare sökte E. intressera sin omgivning för ögonpatienternas sjukhusvård. Detta skedde med sådan framgång, att E. i Göteborg med enskilda medel fick till stånd en ögonklinik och detta redan året efter det (1858) då den store holländske ögonläkaren Franciscus Cornelis Donders (1818—89) på enahanda sätt och i samma syfte skapat en sjukvårdsinrättning i Utrecht. Att E. var tidigt ute, torde framgå även därav, att oftalmiatriken som undervisningsämne upptogs hos
oss i stadgarna för Karolinska institutet i Stockholm 26 april 1861,
att en mästare på området Albrecht v. Gräfe (1825—70) i Berlin fick
vänta på en egen högskoleavdelning för ögonsjuka till åren före sin
död och att oftalmiatriken blev examensämne i vårt land på 1890-
talet (vid Karol. inst. 1898) i samband med Erik Vilhelm Nordensons
och Erik Johan Widmarks åtgärder.
E:s skrifter äro, ehuru utan originella, egna uppslag, präglade
av kritisk blick, erfarenhet och vetenskaplig exakthet. Som tidig förespråkare för en viktig medicinsk kunskapsgren har E. sin plats inom svensk kultur.
Genom sin personlighet blev han något mera. Han var en vacker
representant för borgerligheten inom den föroscariska epoken i vår
historia, för decennierna kring 1800-talets mitt, den tid, som ägde
Fredrika Bremer, August Blanche, konstnärskretsen kring Karl XV,
Viktor Rydberg och Gunnar Wennerberg. Med Blanche hade E. för
övrigt sällskap under sin resa genom Tyskland till Paris 1850 och
hjälpte därvid sin reskamrat både med kassa och sjukvård, såsom
Blanche livfullt berättar i brev till sin svåger Carlstedt. Med sitt både
värdiga och vänliga sätt, sin prydliga dräkt, siratlig som hans tydliga
handstil, sin obestridliga begåvning, sin framgång som läkare, sitt
människointresse, ingav E. ett stort fötroende hos enskilda och myndigheter.
Samma person, som visade sådan blid humanitet och förfaren
varsamhet mot sina sjuka, som med så fast hand ledde förhandlingar
bland stadsfullmäktige och i lärda samfund, trivdes utmärkt
bland konstintresserade, i ordenssällskap och vid hovet. Förvisso ville
han >använda sin bildning till medmänniskors nytta och behag>.
Några brev (1868—71, 1873) till Peter Wieselgren finnas i Göteborgs
stadsbibliotek.
Tryckta arbeten: akad. avhandl. se G. Marklin, Catalogus disputationum.
. . Lidenianus iterum continuatus, Sect. 1 (1856). — Om bruket och missbruket
af glasögon, jemte några ord om ögats vård. Linköping 1855. 47 s. 2:a
uppl. s. å. 3:e, genomsedda uppl. Sthm 1862 [enl. Hj. Linnström, Sv. boklexikon].
— Praktiska skizzer synnerligen med afseende å användningen af ögonspegeln
i ophtalmiatriken. Göteb. 1857. 88 s. — Uppsatser om Medevi och i oftalmologiska
frågor i Hygiea, Bd 10—13, 1848—51; 16, 1854; 21, 1859.
Översatt: J. B. F. Descuret, Passionerna uti deras förhållanden till sjukdomarne,
lagarne och religionen. Efter andra uppl. af förf:s >La médicine des
passions>. Norrköping 1847. XII, 544 s. 2:a, öfversedda uppl. Sthm 1859. XVI,
512 s. 3:e, öfversedda uppl. Sthm 1871. XVI, 445 s. 4:e svenska, öfversedda uppl.
1—2. Sthm 1883, 1882. 1. Om passionerna i allmänhet. (2), 95, 96 s. 2. Om de
189
EKSTRÖM, JOHAN (JOHN) PETRUS
särskilda passionerna. (2), 70, 70, 68, 74 S. (Populärt bibliotek i vetenskapliga
ämnen. 1—6; övers. anon.) — L. Denis, Lifsfrågor. Hvad äro vi? Hvarifrån
komma vi? Hvart gå vi? Sthm 1889, (4), 76, (1) s. [Övers. tillägg: s. 73—76]
(Övers. anon.)
Utgivit: Redogörelse rörande sjukvårds-anstalten för ögonsjuke [i Göteborg],
1860—73.
Källor: Födelse- och dopbok för Nikolai förs. 1805, dödlista 1901 norr, SSA;
div. kyrkoböcker, Landsarkivet, Uppsala; Domkyrkoförs:s i Göteborg födelsebok
1829, Landsarkivet, Göteborg. — A. Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden
1811—1900 (1900); C. F. Lindahl, Svenska millionärer, 8 (1903); Minnestal
hållna i Göteborgs K. Vetenskaps- och vitterhetssamhälle... 1900—03 (19030);
E. Nachmanson, Förteckning över Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhälles
ledamöter 1774—1927 (1928); The Royal bachelor’s club 1769—1944
(1947); Sveriges läkarehistoria, F. 3:1 (1886), F. 4:1 (1930).
RICHARD ERHARDT . High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping, d. 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: musikdirektören Anders Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola; student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med. lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april 1842-8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843; distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. Intendent vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847-30 nov. 1860; praktiserande läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862-68, led. av dess styr. 1862-78 (v. ordf. 1868-78); stadsfullmäktig 1863-76; ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872-75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850-71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878.
LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868-70, ordf. 1871-72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVOlkl 1888; KNS:tOOlkl; innehade även annan utländsk orden.
G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805 i Stockholm (Nik.), d. 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, d. 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hæger, d. 1841);
2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), d.28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 49f. Ekström, Fredrik August
Med. dr, överintendent. Född 5/6 1816 i Linköping, som av musikdir. Anders Fredrik Ekström och anna Katarina Sundberg; död 5/12 1901 i Sthm (Jak.)....Grundare av o läkare vid "Sjukvårdsanstalten för ögonsjuka" i Gbg (landets första ögonsjukhus)...Led. av stadsfullm. 1863-66 och 1869.76...Gift 1 med Eva Charlotta Åhman i hennes tredje gifte, född 27/1 1805 i Sthlm (Nik.), dotter av krögareålderman Sven Åman och Emerentia Holmström; död 2/1 1851 i Motala. Hustrun gift 1 1829 med stadsläk. Gustaf Mauritz Florman, död 1831 och 2. med järnkramhandlare Lorentz Fredrik Haeger, d 1841.
Gift 2. 27/3 1854 i Gbg (Domk.) med Jeanna Amalia Oterdahl, född 5/6 1829 i Gbg (Domk), dotter av grosshandl. Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauck; död 28/6 1911 i Sthlm(Jak.). .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 66. Ekström, Fredrik August.
F. i Linköping 1816, d. i Stockholm 1901. Med doktor, praktiserande läkare i Gbg. Överintendent vid H. M:t Konungens hov.5. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet.
6. Eva Dahlberg (eva.dahlberg@mbox302.swipnet.se), Eva Dahlberg [mailto:eva.dahlberg@mbox302.swipnet.se]
..."Ida Catharina Magdalena Gleerups (f. 1864) man Janne
Åman. Jag har inte kunnat följa dem efter emigrationen till USA
1888, då Ida och en son och en dotter emigrerar - enligt
kyrkboken "för att lysa efter mannen"; men enligt Svenska
Släktkalendern 1891 så bor de i New York och enligt hans fars
bouppteckning lever Janne 1899.
Vore tacksam för alla ledtrådar på familjen Åman, alla Jannes
syskon emigrerade nämligen också och vi har inte lyckats hitta
någon av dem. I faderns bouppteckning står bara att barnen bor i
USA och Danmark (adressen känd då men ansågs väl tyvärr inte
behövas skrivas ut !).".7. Edvard Gleerups självbiografiska anteckningar / Vårt arkiv.
8. Kristine församling, C1:3 födda. trol fadder till David Matsen 1749 2/2. Noteringar om Kristine kyrkböcker:
CI:födde vigde döde 1725-1781 Tyske kyrkoherden
CII9. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se svärsonen BW. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790
10. Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se svärsonen BW. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 37. trol. mor till Cristina Eleonora Åhman, g m HJ Beckman. Qsf till hennes förstfödda.
11. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s. 37+104+85. Trol. Qsf vid Catharina Elisabeth Beckmans dop 25/1 1766 och vid Andreas Schales dop 28/2 1766.
Samt vid Marg. Eleonora Beckmans dop 15/1 1770. ( kallas Anna Coecilia Beckman)
samt vid Christina Weinbergs 1775 6/12 Krist. fsg.
Samt Qsf vid Christian Wilhelm Damms dop, f. 1782 28/9. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Wohlfart, Agneta Cornelia, M f. Åhman, 76 år 5 mån, 12/2 1824.12. Flensburgska Stamtavlan.
13. Apotekare i Sverige.
14. red. Paul Harnesk, Vem är vem, Svealand utom Stor-Stockholm (Bokförlaget vem är vem AB - Stockholm), Se make Sven Torell.
15. Jörgen & Ann-Mari, Se fadern. .... red. Paul Harnesk, Vem är vem, Svealand utom Stor-Stockholm (Bokförlaget vem är vem AB - Stockholm), Sid 820. Torell, Sven O, direktör, civilingenjör, Åmmeberg, f, i Hammar, Örebro l, 29/4/09 av dir Otto T o Dagmar Boklund.
... ing bol Vielle Montagne 35, ing o sousdir dess sv avd 43, dir där sed 46. ...
Gift 1) 37 m Ulla Åkerblom, f 16 d 40, 2) m Gunnel Åkerblom f 18. - Barn: i 1:a äkt Otto f 38, Sven-Gunnar f 40, i 2:a äkt Richard f 53, Nis f 57. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Torell, Sven Otto
Örnsrogatan 5B
702 32 Örebro
Död 24/9 1979.
Kyrkobokförd (1980) i Nikolai Örebro, Örebro kn, Örebro län. Mantalsskriven (1980) på samma ort.
Född 29/4 1909 i Hammar (Örebro län).
Gift man (6/6 1968).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Nikolai, Örebro kn, Örebro län
Adolfsberg, Örebro kn, Örebro län
Födelseförsamling i källan:
HAMMAR (Örebro län)
Källor:
SPAR 80, RTB 79
.16. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
17. red. Paul Harnesk, Vem är vem, Svealand utom Stor-Stockholm (Bokförlaget vem är vem AB - Stockholm), Se maken.
18. red. Paul Harnesk, Vem är vem, Svealand utom Stor-Stockholm (Bokförlaget vem är vem AB - Stockholm).
19. Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor.
20. Födelseboken, enl Håkan Skogsjö.
21. Vigselboken, enl. Håkan Skogsjö.
22. Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1900-09-26
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Stig Paul Lennardt
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Karl Georg
Faderns efternamn Kockum
Faderns titel fabrikör
Faderns ort Gyllenstjerna I a /5
Moderns förnamn Sigrun Heidi
Moderns efternamn Hederström
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:13
Övrigt:
Modern är född 7/6 1875. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), *Stig* Paul Lennart, f. 1900 26/9, agronom plantageägare (Thika, Kenya Colony, Br. Östafrika). G. 1930 19/11 m. Hjördis Gabrielle Åkerhielm af Margrethelund, f. 1902 16/8. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
19000926-9291
!ENDCONF
Kockum, Stig Paul Lennart
Erikstorpsg 14
217 54 Malmö
Död 25/12 1991.
Kyrkobokförd (1983) i Slottsstaden, Malmö kn, Malmöhus län. Mantalsskriven (1983) på samma ort.
Född 26/9 1900 i Malmö Sankt Petri (Skåne, f d Malmöhus län).
Gift man (19/11 1930).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Slottsstaden, Malmö kn, Skåne län
Födelseförsamling i källan:
S:T PETRI (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 92, RTB 91.23. Demografisk databas för södra Sverige. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
24. Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se make.
25. (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman, A. H. Bokh. vid G. Privatbank, 9 qvart., Oscarsdal v. Surbrunn.
(Stadens 9:e qvarter börjar med badhuset o innefattar alla de emellan s. k. Badhusvägeen o elfven intill gasinrättn. varande hus o tomter.) .... Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1783. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., personfört. 1818. Personalförteckning i Domkyrko fösamlingens ledamöter 1818 (=hfl)
Åkerman A.H. Grosshandl. 28
hustr. Johanna Elis. Bauck 20
Dottern Johanna Amalia 1818 aug 28
Utflyttade 1825 Julii 26 Walda
...(?). svarnr G00429 1678-1700 Personreg.
Begravningsräkenskaper. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 3, s 707. ...Han anlade en badanstalt därute (på Särö) och sedan denna öppnades 1839 har Särö framgångsrikt tävlat med Marstrand om göteborgarnas ynnest ... .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), 22. "1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö"
...
"1839 Anders Helmich Åkerman tar initiativet till Särö Bad- och Kurort.
Delar av corps de logiet upplåtes till restaurang, och logi för badgästerna ordnas i övriga hus på ön samt i, på fastlandet liggande, gårdar.
Ett varmbadhus (nuv. Sörvik) inköpes och flyttas från Örgryte till viken sydost om ön.
...Detta får man sålunda betrakta som Särö Hafsbads-, Skogslufts- och Kurorts tillkomstår."
"1845 Övertogs Särö av Anders Åkermans måg, vice häradshövding Knut Henrik Ekström.". .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, A1:6 1/3. Husförhörslängd 1839-1846
Särö 1: Hr A.H. Åkerman 1791 11/1
Fru Johanna Bauck 1798
Dotter Johanna Amalia 1818 28/8, sammanvigd 28/8 1843 med Extra Fiscalen i Svea Hofrätt Hr Knut Henrik Ekström och med honom flyttad t. Stockholm 20/9 1843. ...Pupiller Demois. Constantia Maria Charlotta Carlsson 1814 4/10
Hushållerskan Demist. Christina Maria Rothenholt (?) 1812 7/6
måg häradshöfdingen Knut Henrik Ekström 1816 21/10
och fru Johanna Amalia Åkerman 1818 28/8. .... Svensk lokalhistorisk databas, /se/index.html/se/index.html. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Reglementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/
Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt/J. E. Ljungvall forts. Släp, 1843-11-02 Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt /J. E. Ljungvall/ P. L /A. H. Åkerman/ /Sven Olsson/ /Alexander Hansson/ /Thobias Jansson/ /Peter Adolf Bolin/
/G. Wennerbäck/ /Nils Hagberg/ /P; Gundberg/
Släp, 1847-08-22
Utdrag af Protocollet hållet i Lagligen utlyst Sockenstämma i Släps kyrka, Söndagen den 22 Augusti 1847. S.D.
På grund af skrifvelse ifrån H. H:r A. H. Åkerman på Särö med anhållan, att ifrån de communala befattningar, han för Släps Socken innehaft, warde befriad, i anseende till hans snara afflyttning ifrån Orten; woro Socknemännen, genom förut från Predikstolen, i behörig ordning, skedd pålysning, till denna dag kallade, för att wälja Ordförande i Släps Sockens Brandstods Committé och Förwaltare af aflidne
Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation och waldes:
till Ordförande i Släps Sockens BrandstodsCommitté, Hemmansegaren,
Inspektor A. G Magnusson i Hagryd, och till Förwaltare af Afledne Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation, f.d. Hemmansegaren Johan Jansson i N:o 1 Ekenäs.
Ut supra in fidem
/Carl Joh Heyl/ vicar Pastor Loci.
Uppläst från Predikstolen i Släps kyrka af Stud. Ritz, Söndagen d. 29:de Augusti
1847, intygar /Carl Joh Heyl/ v. P. L.
Släp, 1847-10-17 Protocoll hållit i Släps kyrka, Söndag d. [17] Oct. 1847. S. D.
På begäran woro Socknemännen till denna dag genom kungörelse Söndagen
. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Re-glementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/
Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äf. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskalendern år 1857 på Drottningg. 77. Registrator vi privatbanken. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman A. H. bokhållare v. Göteborgs Privatbank. Surbrunn 5. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, AI. Släps husförhörslängd Börjad år 1825 Slutad år 1839
No 1 Säteriet Särö Herr Anders Helmich Åkerman 34 1791 19/1
Fru Johanna Elisabeth Bauck 43 1798
Dot. Johanna Amalia Åkerman 7 1818 28/8
Gårdsfogden Anders Petter Magnusson
Mamsell Fredrica Dorotea Olausson
Hushållerskan Stina Maria Svensdotter
Piga Elin Börjesdtr
...
Drängar
10 st.
Avflyttade hit o dit.26. Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, födda 1791 Genline.
27. Svensk lokalhistorisk databas, se namnet, då det står i Släps sockenstämmeprotokoll att AH Åkerman flyttar från socknen u september 1847, bör han alltså ha dött efter detta. Ma. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskalendern år 1857 på Drottningg. 77.
28. Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern JCB.
29. (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 62. .... genline, In och utflyttade. 14/12 1810 Åkerman, Fredrik Magnus, ålder 21/9 1818, Hvarifrån Foss
Resten oläsligt
Samma?. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 151f. Södra Hamngatan 25 - Korsgatan 2
5 roten nr 27.
…
Trähandlare Niclas Arfwidssons hus o gård
När Johan Cahman flyttade från Göteborg, sålde han sin fädernegård till trähandlaren, sedermera bergsrådet Niclas Arfwidsson. Denne var då ännu ogift o bodde i huset, som han uppges ha inköpt i kompani med fadern, tillsammans med en uppassare och en dräng. Som hyresgäster hade han den engelske expediten David Low o sjötullsinspektor Jean And. Malmgren. När Gustaf III i december 1772 ankom till Gbg på sin Eriksgata, inkvarterades tre höga herrar ur hans hovstat hos NA. …
Genom sitt giftermål med Anna Margareta von Jacobsson, vilket ägde rum 1778, blev han släkt med såväl Sahlgrenarna som Holtermans och inköpte 1795 Härlanda av sin svåger, Nils von Jacobsson. I taxeringslängden 1780 uppges som boende i huset trähandlare Niclas Arfwidsson och hustru, en husjungfru, en kammarjungfru och tre pigor samt uppassare och kusk o som hyresgäst kvarbor alltjämt David Low, som är ogift, med husjungfru, uppassare och kontorsbetjänt. Men några år senare lämnade han denna gård o bodde sedan en vid S. Hamng. 29, innan han 1803 för alltid övergav Gbg.
Ryttmästare Jacob Sahlgrens fastighet
Jacob Sahlgren,…, övertog fastigheten S.Hamng. 25-Korsg.2. …hans hustru, rådman Lunds dotter, Johanna Fredrika, var också ett förtjusande barn av sitt tidevarv….
Vid eldsvådan 1802 jämnades byggnaden med marken och två år senare sålde makarna Sahlgren sin avbrända tomt till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman, som året därpå inköpte även den eldhärjade tomten 4 roten nr 111 såsom baktomt.
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Den 15 maj 1833 sålde landskamrer Åkermans arvingar sina stenhus till bolaget Blidberg & Stridsberg för 24.000 rdr banco.
. .... F. Stenström, En minnesbok del I och II (Faksimileupplaga sammanställd av Sällskapet Örgryte Odalmän. Falun 1966.), s 57 del 1. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), s 13. Gamla begrafningsplatsen.
Stenhäll: (söndrig)
Här hvilar
Konungens Trotjenare
Landskamereraren
Herr Fredric Magnus Åkerman
född d. - 1754
Död den 20 April 1830
samt dess kära maka
Fru Ingeborg Åkerman
född Oterdahl d. 16 Dec. 1761
Död den 16 Aug. 1825
Till himlen för Guds vänner
är vägen gin och kort
De sina Herren känner
Och glömmer dem ej bort.
Han dem väl skiljas låter
Men blott en liten tid,
Han dem förenar åter
Uti en evig frid. Faxsimil.
Orginal: Tryckte hos Anders Lindgren, 1869
Innehåller avskrifter av gravinskrifter från Gbg's gamla begravningsplatser. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Frerik Magnus landskamre Otedahl Ingeborg
Barn: Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Fredrik Magnus, kamrer, fru Oterdahl Ingeborg Barn:
Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6
Filip 1793 11/6
Nikolaus 1794 23/10
Fredrik 1800 16/12
August 1802 10/8. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), . 22: "1804 Philips svåger landssekreteraren Fredrik Magnus Åkerman övertar Särö"
"ca 1820 Smedjan uppföres"
"1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 27. Fredrik Magnus Åkerman, f 1754 10/8; landskamrerare i Gbg o Bohus län, d 1830 20/4. - Gift 1785 9/10 i Göteobrg med Ingeborg Oterdahl, f 1761 16/12, d i Gbg 1825 16/8, dotter av direktören Anders Oterdahl och Dorotea Matsen.
...
Fredrik Magnus Åkerman blev landskamrerare i Göteborgs och Bohus län 1784 efter att dessförinnan hava varit kronofogde i Göteborgs fögderi. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Åkerman, Fredrik Magnus, landskamererare, d. Fredrika Dorotea 2 år 7/1 1789
" , d. Catarina Elisabet 1 år 4 mån 26/10 1793
" h. Inga Oterdahl 63 år 8 mån. 16/8 1825
" M. 75 år 8 mån. 10 dagar 20/4 1830. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
... .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 179. Porslin med text o utsmyckning, "Ellsbo", hans gods på Hisingen, han beställt från Kina. Bild s 180. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personalfört.30. C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Inga, landskamrerare F.M. Åkermans h., 63 år 8 mån. 16/8 1825. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 29.
31. (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Trol. fadder till Susan Carnegies dop 10/12 1818. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Niclas Anders Oterdahl född 14 sept 1831. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Wilhelmina Oterdahl född 19/4 1836. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine förs. 1815. se fadern. .... Hos Inger Nieuborg i Sthm, finns en tavla, en målning, föerställande Jeanna Åkerman, f. Bauck. På baksidan står "Jeanna Åkerman född Bauck. Syster till Charlotte Malm. Farmor till Dagmar Bäck (Mor till Lotty) född Malm. En syster gift med Philip Oterdahl, far till Jeanna Oterdahl (stämmer inte, systern Maria Bauck var gift med Anders Oterdahl, de var föräldrar rill Philip O. och alltså farföräldrar till Jeanna O. Ma) Jeanna Åkerman var i flera år ledare av Sällskapet Tonkonstens Vänner i Göteborg. Senare bosatt i Stockholm, mannen justitieråd. (Stämmer det? Eller är det svärsonen? Ma).. .... Göteborg Gustavi förs. Döda 1855-60, F:1. 27 maj 1858
Registratorn A.H. Åkermans Hustru Jeanna Elis. f. Bauck. Död och begr. i Dalsland. Gift /2/ 61 år. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. 7/8 2001 Ma
Göteborgs bouppteckn.reg.
sid 15732. Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., se fadern. .... Kristine församling, CII:1 3/5. Sist 1798 står: Hänvisning till April.
Efter April 1798 står: Se slutet af detta året födde där 3ne hithörande stå skrivna.
Johanna Elisabeth Bauck är alltså född 16 april 1798, Döpt 19 april.
Fadren Handelsman Joh. Christ. Bauck med Dess Kära Maka Anna M. Dahlgren 18 år
Faddrar
Coopv. kapit. S. Dahlgren, Fru N. N. Dahlgren
Handelsman Nils Tengberg, Do von Holten
Do Henri Lachman Jfru Marg. Elis. Dahlgren
. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Bauck, Jeanna Elisabeth, registrator A.E. Åkermans h., 61 år, död o begr. i Dresden 27/5 1859. .... Göteborg Gustavi förs. Döda 1855-60, F:1. 27 maj 1858
Registratorn A.H. Åkermans Hustru Jeanna Elis. f. Bauck. Död och begr. i Dalsland. Gift /2/ 61 år.33. Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se makans fader.
34. Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Wilhelmina Oterdahl född 19/4 1836. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, A1:6 Husförhörslängder. se fadern.
35. (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7.
36. Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.
37. Per Rhedin (Tryckt 1990), s 22. Wingårds äktenskap var tyvärr olyckligt. Hos Skarstedt står det: ”Var g.m. Åkerman, men ej lyckligare, än att äktenskapet de facto blef tidigt nog upplöst, till följd af hännes sinnessjukdom (hon överlefvde honom fl. år i Åmål.”).
38. (Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 62. .... genline, In och utflyttade. 14/12 1810 Åkerman, Fredrik Magnus, ålder 21/9 1818, Hvarifrån Foss
Resten oläsligt
Samma?. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 151f. Södra Hamngatan 25 - Korsgatan 2
5 roten nr 27.
…
Trähandlare Niclas Arfwidssons hus o gård
När Johan Cahman flyttade från Göteborg, sålde han sin fädernegård till trähandlaren, sedermera bergsrådet Niclas Arfwidsson. Denne var då ännu ogift o bodde i huset, som han uppges ha inköpt i kompani med fadern, tillsammans med en uppassare och en dräng. Som hyresgäster hade han den engelske expediten David Low o sjötullsinspektor Jean And. Malmgren. När Gustaf III i december 1772 ankom till Gbg på sin Eriksgata, inkvarterades tre höga herrar ur hans hovstat hos NA. …
Genom sitt giftermål med Anna Margareta von Jacobsson, vilket ägde rum 1778, blev han släkt med såväl Sahlgrenarna som Holtermans och inköpte 1795 Härlanda av sin svåger, Nils von Jacobsson. I taxeringslängden 1780 uppges som boende i huset trähandlare Niclas Arfwidsson och hustru, en husjungfru, en kammarjungfru och tre pigor samt uppassare och kusk o som hyresgäst kvarbor alltjämt David Low, som är ogift, med husjungfru, uppassare och kontorsbetjänt. Men några år senare lämnade han denna gård o bodde sedan en vid S. Hamng. 29, innan han 1803 för alltid övergav Gbg.
Ryttmästare Jacob Sahlgrens fastighet
Jacob Sahlgren,…, övertog fastigheten S.Hamng. 25-Korsg.2. …hans hustru, rådman Lunds dotter, Johanna Fredrika, var också ett förtjusande barn av sitt tidevarv….
Vid eldsvådan 1802 jämnades byggnaden med marken och två år senare sålde makarna Sahlgren sin avbrända tomt till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman, som året därpå inköpte även den eldhärjade tomten 4 roten nr 111 såsom baktomt.
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Den 15 maj 1833 sålde landskamrer Åkermans arvingar sina stenhus till bolaget Blidberg & Stridsberg för 24.000 rdr banco.
. .... F. Stenström, En minnesbok del I och II (Faksimileupplaga sammanställd av Sällskapet Örgryte Odalmän. Falun 1966.), s 57 del 1. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), s 13. Gamla begrafningsplatsen.
Stenhäll: (söndrig)
Här hvilar
Konungens Trotjenare
Landskamereraren
Herr Fredric Magnus Åkerman
född d. - 1754
Död den 20 April 1830
samt dess kära maka
Fru Ingeborg Åkerman
född Oterdahl d. 16 Dec. 1761
Död den 16 Aug. 1825
Till himlen för Guds vänner
är vägen gin och kort
De sina Herren känner
Och glömmer dem ej bort.
Han dem väl skiljas låter
Men blott en liten tid,
Han dem förenar åter
Uti en evig frid. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Frerik Magnus landskamre Otedahl Ingeborg
Barn: Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Fredrik Magnus, kamrer, fru Oterdahl Ingeborg Barn:
Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6
Filip 1793 11/6
Nikolaus 1794 23/10
Fredrik 1800 16/12
August 1802 10/8. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), . 22: "1804 Philips svåger landssekreteraren Fredrik Magnus Åkerman övertar Särö"
"ca 1820 Smedjan uppföres"
"1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 27. Fredrik Magnus Åkerman, f 1754 10/8; landskamrerare i Gbg o Bohus län, d 1830 20/4. - Gift 1785 9/10 i Göteobrg med Ingeborg Oterdahl, f 1761 16/12, d i Gbg 1825 16/8, dotter av direktören Anders Oterdahl och Dorotea Matsen.
...
Fredrik Magnus Åkerman blev landskamrerare i Göteborgs och Bohus län 1784 efter att dessförinnan hava varit kronofogde i Göteborgs fögderi. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Åkerman, Fredrik Magnus, landskamererare, d. Fredrika Dorotea 2 år 7/1 1789
" , d. Catarina Elisabet 1 år 4 mån 26/10 1793
" h. Inga Oterdahl 63 år 8 mån. 16/8 1825
" M. 75 år 8 mån. 10 dagar 20/4 1830. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
... .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 179. Porslin med text o utsmyckning, "Ellsbo", hans gods på Hisingen, han beställt från Kina. Bild s 180. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personalfört.39. Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Johan Anders Oterdahl, född 9 aug 1832. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Troligen samma CFW, som Fredberg skriver om i Det gamla Gbg, bd 3 s 441. Liksom i bd 2 s 793, om biskoparna i Gbg. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214. af Wingård, Carl Fredrik.
F i Stockholm 1781, d. å Simmersta i Uppland 1851. Fil. o teol. kr. 1818 biskop i Gbgs stift, 1839 ärkebiskop. Mångsidigt bildad, framstående o inflytelserik politiker. En av stiftarne av Svenska missionssällskapet. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.40. Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214.
41. Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7.
42. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
43. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 18 juni 1880 i Hudiksvall m Emy Anna Wilhelmina v Rehausen, f 25 april 1857 i Bollnäs, d 24 mars 1922 i Stora Kopparbergs landsförs, Kopp, dtr till översten Johan Gottlieb Wilhelm v R o Anna Olivia Åkerman.
44. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.45. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
.46. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
Söner:
1) Victor, f 1835, grosshandlare, död 1916. G 1876 m Helena Augusta Clason, f 1852, död 1937. Barn se SSK.47. Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 1024. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
2) Henrik, f 1840, envoyé, död 1905. G 1887 m friherrinnan Louise Julie Jacquette Liljencrantz, f 1864, död 1926. Barn se SSK 1943.
1 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se maken för fler upplysn. o äktenskap.
2 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, se maken.
3 Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962.
4
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping,
† 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: musikdirektören Anders
Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola;
student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med.
lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie
magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april
1842—8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843;
distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. intendent
vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847—30 nov. 1860; praktiserande
läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862—68, led. av dess styr.
1862—78 (v. ordf. 1868—78); stadsfullmäktig 1863—76; ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872—75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850—71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878.
LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868—70, ordf. 1871—72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVOlkl 1888; KNS:tOOlkl; innehade även annan utländsk orden.
G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805
i Stockholm (Nik.), † 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, † 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hæger, † 1841);
2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), † 28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch.
Redan under sin studietid och än mer som distriktsläkare
intresserade sig E. för de ögonsjukas omhändertagande. Under sin första studieresa (1850) följde E. i Paris arbetet vid ett par av de enskilda Cliniques oculaires, som denna tid hade
internationellt anseende; särskilt synes Louis Auguste Desmarres
(1810—82) ha imponerat på E. Han följde Desmarres på ronderna, plöjde igenom hans läroböcker, diskuteradevad han läst och sett
med sin omgivning. Även Sichels erfarenheter tillgodogjorde
sig E. på ett föredömligt sätt. Sichel var en tysk, i Frankrike naturaliserad läkare med egen ögonklinik, där man särskilt studerade den grå starrens behandling och glasögonfrågorna — ämnen som även i framtiden skulle i hög grad sysselsätta E:s sinne. E. tog här starkt intryck av Sichels och Debout’s >Leçons cliniques sur les lunettes et les états pathologiques consécutifs à leur usage irrationel>. Hemkommen från sin resa refererade E. sakkunnigt, med angivande av egna erfarenheter, sina lärares verk. Desmarres’ ansedda lärobok >Traité théorique et pratique des maladies des yeux> (Paris 1847 första uppl.) blev i samband härmed föremål för utförligt omnämnande i Hygiea 1851.
Detta senare år utkom H. Helmholtz’ berömda arbete om ögonspegeln, och därmed inleddes ett nytt tidevarv inom ögonsjukvården. Med ett litet elegant instrument kunde man nu direkt och i detalj beskåda ögats inre, hade fått ett nytt instrument i fysiologiens tjänst och för ögonsjukdomarnas igenkännande. E. tillhörde dem, som omedelbart insågo betydelsen av Helmholtz’ uppfinning, och lät sig angeläget vara att under förnyade resor inhämta direkta erfarenheter och rön om de nya uppslagen. Resultaten av sina studier framlade han de följande åren i flera på sin tid mycket uppskattade arbeten om ögonspegelns användning och om bruket och missbruket av glasögon. Vidare sökte E. intressera sin omgivning för ögonpatienternas sjukhusvård. Detta skedde med sådan framgång, att E. i Göteborg med enskilda medel fick till stånd en ögonklinik och detta redan året efter det (1858) då den store holländske ögonläkaren Franciscus Cornelis Donders (1818—89) på enahanda sätt och i samma syfte skapat en sjukvårdsinrättning i Utrecht. Att E. var tidigt ute, torde framgå även därav, att oftalmiatriken som undervisningsämne upptogs hos
oss i stadgarna för Karolinska institutet i Stockholm 26 april 1861,
att en mästare på området Albrecht v. Gräfe (1825—70) i Berlin fick
vänta på en egen högskoleavdelning för ögonsjuka till åren före sin
död och att oftalmiatriken blev examensämne i vårt land på 1890-
talet (vid Karol. inst. 1898) i samband med Erik Vilhelm Nordensons
och Erik Johan Widmarks åtgärder.
E:s skrifter äro, ehuru utan originella, egna uppslag, präglade
av kritisk blick, erfarenhet och vetenskaplig exakthet. Som tidig förespråkare för en viktig medicinsk kunskapsgren har E. sin plats inom svensk kultur.
Genom sin personlighet blev han något mera. Han var en vacker
representant för borgerligheten inom den föroscariska epoken i vår
historia, för decennierna kring 1800-talets mitt, den tid, som ägde
Fredrika Bremer, August Blanche, konstnärskretsen kring Karl XV,
Viktor Rydberg och Gunnar Wennerberg. Med Blanche hade E. för
övrigt sällskap under sin resa genom Tyskland till Paris 1850 och
hjälpte därvid sin reskamrat både med kassa och sjukvård, såsom
Blanche livfullt berättar i brev till sin svåger Carlstedt. Med sitt både
värdiga och vänliga sätt, sin prydliga dräkt, siratlig som hans tydliga
handstil, sin obestridliga begåvning, sin framgång som läkare, sitt
människointresse, ingav E. ett stort fötroende hos enskilda och myndigheter.
Samma person, som visade sådan blid humanitet och förfaren
varsamhet mot sina sjuka, som med så fast hand ledde förhandlingar
bland stadsfullmäktige och i lärda samfund, trivdes utmärkt
bland konstintresserade, i ordenssällskap och vid hovet. Förvisso ville
han >använda sin bildning till medmänniskors nytta och behag>.
Några brev (1868—71, 1873) till Peter Wieselgren finnas i Göteborgs
stadsbibliotek.
Tryckta arbeten: akad. avhandl. se G. Marklin, Catalogus disputationum.
. . Lidenianus iterum continuatus, Sect. 1 (1856). — Om bruket och missbruket
af glasögon, jemte några ord om ögats vård. Linköping 1855. 47 s. 2:a
uppl. s. å. 3:e, genomsedda uppl. Sthm 1862 [enl. Hj. Linnström, Sv. boklexikon].
— Praktiska skizzer synnerligen med afseende å användningen af ögonspegeln
i ophtalmiatriken. Göteb. 1857. 88 s. — Uppsatser om Medevi och i oftalmologiska
frågor i Hygiea, Bd 10—13, 1848—51; 16, 1854; 21, 1859.
Översatt: J. B. F. Descuret, Passionerna uti deras förhållanden till sjukdomarne,
lagarne och religionen. Efter andra uppl. af förf:s >La médicine des
passions>. Norrköping 1847. XII, 544 s. 2:a, öfversedda uppl. Sthm 1859. XVI,
512 s. 3:e, öfversedda uppl. Sthm 1871. XVI, 445 s. 4:e svenska, öfversedda uppl.
1—2. Sthm 1883, 1882. 1. Om passionerna i allmänhet. (2), 95, 96 s. 2. Om de
189
EKSTRÖM, JOHAN (JOHN) PETRUS
särskilda passionerna. (2), 70, 70, 68, 74 S. (Populärt bibliotek i vetenskapliga
ämnen. 1—6; övers. anon.) — L. Denis, Lifsfrågor. Hvad äro vi? Hvarifrån
komma vi? Hvart gå vi? Sthm 1889, (4), 76, (1) s. [Övers. tillägg: s. 73—76]
(Övers. anon.)
Utgivit: Redogörelse rörande sjukvårds-anstalten för ögonsjuke [i Göteborg],
1860—73.
Källor: Födelse- och dopbok för Nikolai förs. 1805, dödlista 1901 norr, SSA;
div. kyrkoböcker, Landsarkivet, Uppsala; Domkyrkoförs:s i Göteborg födelsebok
1829, Landsarkivet, Göteborg. — A. Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden
1811—1900 (1900); C. F. Lindahl, Svenska millionärer, 8 (1903); Minnestal
hållna i Göteborgs K. Vetenskaps- och vitterhetssamhälle... 1900—03 (19030);
E. Nachmanson, Förteckning över Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och vitterhetssamhälles
ledamöter 1774—1927 (1928); The Royal bachelor’s club 1769—1944
(1947); Sveriges läkarehistoria, F. 3:1 (1886), F. 4:1 (1930).
RICHARD ERHARDT . High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Ekström, Fredrik August, f. 5 juni 1816 i Linköping, d. 5 dec. 1901 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: musikdirektören Anders Fredrik E. och Anna Catharina Sundberg. Elev i Linköpings skola; student vid Uppsala univ. 6 mars 1835, med. kand. 17 juni 1840, med. lic. 26 maj 1841 och med. dr 14 juni s. å., allt i Uppsala; kirurgie magister 26 mars 1842; tf. garnisonsläkare på Karlsborg 4 april 1842-8 aug. 1843; läkare vid Motala mekaniska verkstad 1843; distriktsläkare i Motala 21 juni 1844; tf. (1845) och ord. Intendent vid Medevi hälsobrunn 20 jan. 1847-30 nov. 1860; praktiserande läkare och ögonläkare i Göteborg 1857; läkare 1859 vid en s. å. i Göteborg grundad enskild sjukvårdsinrättning för ögonsjuka; läkare vid därvarande sjukhem för obotligt sjuka 1862-68, led. av dess styr. 1862-78 (v. ordf. 1868-78); stadsfullmäktig 1863-76; ordf. i stadens sundhetsnämnd 1868; ordf. i direktionen för Allm. och Sahlgrenska sjukhuset 1872-75; överintendent i K. M:ts hov 30 nov. 1883; med. jubeldoktor 1891. Vetenskapliga resor till England, Tyskland, Frankrike, Schweiz och Italien under åren 1850-71; nedlade sin praktik och sina befattningar i Göteborg 1877; flyttade till Stockholm 1878.
LVVS 1859 (tf. sekr. 1867, sekr. 1868-70, ordf. 1871-72); RNO 1871; RCXIII:sO 1882; KVOlkl 1888; KNS:tOOlkl; innehade även annan utländsk orden.
G. 1) 15 aug. 1844 i Uppsala m. Eva Charlotta Åman, f. 27 jan. 1805 i Stockholm (Nik.), d. 2 jan. 1851 i Motala, dotter av krögaråldermannen Sven Åman och Emerentia Holmström (samt förut g. 1829 m. stadsläkaren Gustaf Mauritz Florman, d. 1831, och 1835 m. järnkramhandlaren Lorentz Fredrik Hæger, d. 1841);
2) 27 mars 1854 i Göteborg m. Jeanna Amalia Oterdahl, f. 5 juni 1829 i Göteborg (Domk.), d.28 juni 1911 i Stockholm (Jak.), dotter av grosshandlaren Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauch. .... Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 49f. Ekström, Fredrik August
Med. dr, överintendent. Född 5/6 1816 i Linköping, som av musikdir. Anders Fredrik Ekström och anna Katarina Sundberg; död 5/12 1901 i Sthm (Jak.)....Grundare av o läkare vid "Sjukvårdsanstalten för ögonsjuka" i Gbg (landets första ögonsjukhus)...Led. av stadsfullm. 1863-66 och 1869.76...Gift 1 med Eva Charlotta Åhman i hennes tredje gifte, född 27/1 1805 i Sthlm (Nik.), dotter av krögareålderman Sven Åman och Emerentia Holmström; död 2/1 1851 i Motala. Hustrun gift 1 1829 med stadsläk. Gustaf Mauritz Florman, död 1831 och 2. med järnkramhandlare Lorentz Fredrik Haeger, d 1841.
Gift 2. 27/3 1854 i Gbg (Domk.) med Jeanna Amalia Oterdahl, född 5/6 1829 i Gbg (Domk), dotter av grosshandl. Anders Oterdahl och Maria Wilhelmina Bauck; död 28/6 1911 i Sthlm(Jak.). .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 66. Ekström, Fredrik August.
F. i Linköping 1816, d. i Stockholm 1901. Med doktor, praktiserande läkare i Gbg. Överintendent vid H. M:t Konungens hov.
5 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), se namnet.
6
Eva Dahlberg (eva.dahlberg@mbox302.swipnet.se), Eva Dahlberg [mailto:eva.dahlberg@mbox302.swipnet.se]
..."Ida Catharina Magdalena Gleerups (f. 1864) man Janne
Åman. Jag har inte kunnat följa dem efter emigrationen till USA
1888, då Ida och en son och en dotter emigrerar - enligt
kyrkboken "för att lysa efter mannen"; men enligt Svenska
Släktkalendern 1891 så bor de i New York och enligt hans fars
bouppteckning lever Janne 1899.
Vore tacksam för alla ledtrådar på familjen Åman, alla Jannes
syskon emigrerade nämligen också och vi har inte lyckats hitta
någon av dem. I faderns bouppteckning står bara att barnen bor i
USA och Danmark (adressen känd då men ansågs väl tyvärr inte
behövas skrivas ut !).".
7 Edvard Gleerups självbiografiska anteckningar / Vårt arkiv.
8
Kristine församling, C1:3 födda. trol fadder till David Matsen 1749 2/2. Noteringar om Kristine kyrkböcker:
CI:födde vigde döde 1725-1781 Tyske kyrkoherden
CII
9 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se svärsonen BW. Utdrag ur Gbgs Domkyrkoförsamlings födelsebok 1762-1790 och ur Göteborgs Kristine församlings födelsebok 1775-1790
10 Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), se svärsonen BW. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 37. trol. mor till Cristina Eleonora Åhman, g m HJ Beckman. Qsf till hennes förstfödda.
11
C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se mannen. .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), s. 37+104+85. Trol. Qsf vid Catharina Elisabeth Beckmans dop 25/1 1766 och vid Andreas Schales dop 28/2 1766.
Samt vid Marg. Eleonora Beckmans dop 15/1 1770. ( kallas Anna Coecilia Beckman)
samt vid Christina Weinbergs 1775 6/12 Krist. fsg.
Samt Qsf vid Christian Wilhelm Damms dop, f. 1782 28/9. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Wohlfart, Agneta Cornelia, M f. Åhman, 76 år 5 mån, 12/2 1824.
12 Flensburgska Stamtavlan.
13 Apotekare i Sverige.
14 red. Paul Harnesk, Vem är vem, Svealand utom Stor-Stockholm (Bokförlaget vem är vem AB - Stockholm), Se make Sven Torell.
15
Jörgen & Ann-Mari, Se fadern. .... red. Paul Harnesk, Vem är vem, Svealand utom Stor-Stockholm (Bokförlaget vem är vem AB - Stockholm), Sid 820. Torell, Sven O, direktör, civilingenjör, Åmmeberg, f, i Hammar, Örebro l, 29/4/09 av dir Otto T o Dagmar Boklund.
... ing bol Vielle Montagne 35, ing o sousdir dess sv avd 43, dir där sed 46. ...
Gift 1) 37 m Ulla Åkerblom, f 16 d 40, 2) m Gunnel Åkerblom f 18. - Barn: i 1:a äkt Otto f 38, Sven-Gunnar f 40, i 2:a äkt Richard f 53, Nis f 57. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000),
Torell, Sven Otto
Örnsrogatan 5B
702 32 Örebro
Död 24/9 1979.
Kyrkobokförd (1980) i Nikolai Örebro, Örebro kn, Örebro län. Mantalsskriven (1980) på samma ort.
Född 29/4 1909 i Hammar (Örebro län).
Gift man (6/6 1968).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Nikolai, Örebro kn, Örebro län
Adolfsberg, Örebro kn, Örebro län
Födelseförsamling i källan:
HAMMAR (Örebro län)
Källor:
SPAR 80, RTB 79
.
16 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
17 red. Paul Harnesk, Vem är vem, Svealand utom Stor-Stockholm (Bokförlaget vem är vem AB - Stockholm), Se maken.
18 red. Paul Harnesk, Vem är vem, Svealand utom Stor-Stockholm (Bokförlaget vem är vem AB - Stockholm).
19 Bo Lindvall o. Håkan Skogsjö, Rötter, Nättidningen: Utredning om Viveka Lindfors anor.
20 Födelseboken, enl Håkan Skogsjö.
21 Vigselboken, enl. Håkan Skogsjö.
22
Demografisk databas för södra Sverige, Sidnummer
Årsnummer
Läsproblem
Datum 1900-09-26
Datum avser ej angivet
Sida i Hfl
Barnets förnamn Stig Paul Lennardt
Barnets efternamn
Barnets kön pojke
Barnets ort
Äktenskaplig börd inom äktenskapet
Moderns ålder
Antal födda 1
Dödfödd
Paritet
Faderns förnamn Karl Georg
Faderns efternamn Kockum
Faderns titel fabrikör
Faderns ort Gyllenstjerna I a /5
Moderns förnamn Sigrun Heidi
Moderns efternamn Hederström
Moderns ort
Registerbeteckning Födda i Malmö S:t Petri
Källa Malmö S:t Petri CI:13
Övrigt:
Modern är född 7/6 1875. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), *Stig* Paul Lennart, f. 1900 26/9, agronom plantageägare (Thika, Kenya Colony, Br. Östafrika). G. 1930 19/11 m. Hjördis Gabrielle Åkerhielm af Margrethelund, f. 1902 16/8. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), !CONF
19000926-9291
!ENDCONF
Kockum, Stig Paul Lennart
Erikstorpsg 14
217 54 Malmö
Död 25/12 1991.
Kyrkobokförd (1983) i Slottsstaden, Malmö kn, Malmöhus län. Mantalsskriven (1983) på samma ort.
Född 26/9 1900 i Malmö Sankt Petri (Skåne, f d Malmöhus län).
Gift man (19/11 1930).
--------------
Kyrkobokföringsförsamling(ar) 1/1 2000:
Slottsstaden, Malmö kn, Skåne län
Födelseförsamling i källan:
S:T PETRI (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 92, RTB 91.
23 Demografisk databas för södra Sverige. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000).
24 Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), Se make.
25
(Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman, A. H. Bokh. vid G. Privatbank, 9 qvart., Oscarsdal v. Surbrunn.
(Stadens 9:e qvarter börjar med badhuset o innefattar alla de emellan s. k. Badhusvägeen o elfven intill gasinrättn. varande hus o tomter.) .... Kyrkböcker, Landskrona, hfl 1783. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., personfört. 1818. Personalförteckning i Domkyrko fösamlingens ledamöter 1818 (=hfl)
Åkerman A.H. Grosshandl. 28
hustr. Johanna Elis. Bauck 20
Dottern Johanna Amalia 1818 aug 28
Utflyttade 1825 Julii 26 Walda
...(?). svarnr G00429 1678-1700 Personreg.
Begravningsräkenskaper. .... Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), bd 3, s 707. ...Han anlade en badanstalt därute (på Särö) och sedan denna öppnades 1839 har Särö framgångsrikt tävlat med Marstrand om göteborgarnas ynnest ... .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), 22. "1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö"
...
"1839 Anders Helmich Åkerman tar initiativet till Särö Bad- och Kurort.
Delar av corps de logiet upplåtes till restaurang, och logi för badgästerna ordnas i övriga hus på ön samt i, på fastlandet liggande, gårdar.
Ett varmbadhus (nuv. Sörvik) inköpes och flyttas från Örgryte till viken sydost om ön.
...Detta får man sålunda betrakta som Särö Hafsbads-, Skogslufts- och Kurorts tillkomstår."
"1845 Övertogs Särö av Anders Åkermans måg, vice häradshövding Knut Henrik Ekström.". .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, A1:6 1/3. Husförhörslängd 1839-1846
Särö 1: Hr A.H. Åkerman 1791 11/1
Fru Johanna Bauck 1798
Dotter Johanna Amalia 1818 28/8, sammanvigd 28/8 1843 med Extra Fiscalen i Svea Hofrätt Hr Knut Henrik Ekström och med honom flyttad t. Stockholm 20/9 1843. ...Pupiller Demois. Constantia Maria Charlotta Carlsson 1814 4/10
Hushållerskan Demist. Christina Maria Rothenholt (?) 1812 7/6
måg häradshöfdingen Knut Henrik Ekström 1816 21/10
och fru Johanna Amalia Åkerman 1818 28/8. .... Svensk lokalhistorisk databas, /se/index.html/se/index.html. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Reglementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/
Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt/J. E. Ljungvall forts. Släp, 1843-11-02 Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äfven aflidna syster Enkan Inger vid Krogårds gärde komma att tillfalla Släps Församlings Fattige, utsågos och befullmägtigades
Gustaf Wennerbäck vid Ståcken, Herr A. H Åkerman på Särö, Johannes Hagman i Hålan, Nils Hagberg i Hagen, P. A Bolin under Liden Thobias Jansson på Högås
hvilka med gemensamt ansvar åtogo sig nämnde bestyr.
Så vara öfverenskommet och beslutadt /J. E. Ljungvall/ P. L /A. H. Åkerman/ /Sven Olsson/ /Alexander Hansson/ /Thobias Jansson/ /Peter Adolf Bolin/
/G. Wennerbäck/ /Nils Hagberg/ /P; Gundberg/
Släp, 1847-08-22
Utdrag af Protocollet hållet i Lagligen utlyst Sockenstämma i Släps kyrka, Söndagen den 22 Augusti 1847. S.D.
På grund af skrifvelse ifrån H. H:r A. H. Åkerman på Särö med anhållan, att ifrån de communala befattningar, han för Släps Socken innehaft, warde befriad, i anseende till hans snara afflyttning ifrån Orten; woro Socknemännen, genom förut från Predikstolen, i behörig ordning, skedd pålysning, till denna dag kallade, för att wälja Ordförande i Släps Sockens Brandstods Committé och Förwaltare af aflidne
Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation och waldes:
till Ordförande i Släps Sockens BrandstodsCommitté, Hemmansegaren,
Inspektor A. G Magnusson i Hagryd, och till Förwaltare af Afledne Anders och Inger Peterssons i Ekenäs Donation, f.d. Hemmansegaren Johan Jansson i N:o 1 Ekenäs.
Ut supra in fidem
/Carl Joh Heyl/ vicar Pastor Loci.
Uppläst från Predikstolen i Släps kyrka af Stud. Ritz, Söndagen d. 29:de Augusti
1847, intygar /Carl Joh Heyl/ v. P. L.
Släp, 1847-10-17 Protocoll hållit i Släps kyrka, Söndag d. [17] Oct. 1847. S. D.
På begäran woro Socknemännen till denna dag genom kungörelse Söndagen
. Släp, 1841-08-22
Protocoll, hållit vid lagligen utlyst allmän Socknestämma med Släps Socken den 22:dre Augusti 1841.
S. D.
I följd af Konungens Befallningshafvandes den 21:ste Julii detta år utfärdade och den 8:de derpå följande augusti uppläst Kungörelse, rörande det nya BrandstodsBolagets för Hallands Läns Landtbygd, inträdande i verksamhet, utlystes sistnämnde dag Sockenstämma, att hållas i Släps Kyrka den 22:dre innevarande, till val af den i 6:te § af Reglementet bestämde SockneCommittèe, bestående af En Ordförande och Fyra Bolagsmän, till hwilken Committèe, som i öfrigt åligger iakttaga hvad Brandstods-Reglementet i afseende å dess sysslande innehåller, Delägarne, inom 14:ton dagar, eller sednast den 5:te September,
bör hafva aflemnadt sine, i tvenne exemplar, enligt det Re-glementet bifogade formulär, författade uppgifter å de åbyggnader och den lösegendom, för hvilken i Brandstodsföreningen deltagas vill. Och valdes till denna Committèe innom Släps Socken enhälligt såsom Ordförande: Herr A. H. Åkerman på Särö, samt till Ledamöter eller Bolagsmän: hemmansegarne f. d. Coope. Capt:n S. Olsson i Algusered, Johannes Hagman i Hålan, Gustaf Wennerbeck i Stocken och Petter Gundberg i Gundahl. -
År och dag, som ofvan:
/Lor, Joh, Gyzander/ v. P ./C, H;Mattsson/ /Samuel Norberg/
Släp, 1843-11-02
Protocoll, hållit vid allmänn lagligen utlyst socknestämma med Släps socken, den 2:dre Nov. 1843. Paragraf 4:to
Till FattigDirections Ledamöter, som handhafva förvaltningen af de medel som genom Kongl. majts Nådiga Dom i Testamentskriften efter aflidne Anders Petersson och hans äf. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskalendern år 1857 på Drottningg. 77. Registrator vi privatbanken. .... (Göteborg C. M. Ekbohrns officin 1850), Åkerman A. H. bokhållare v. Göteborgs Privatbank. Surbrunn 5. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, AI. Släps husförhörslängd Börjad år 1825 Slutad år 1839
No 1 Säteriet Särö Herr Anders Helmich Åkerman 34 1791 19/1
Fru Johanna Elisabeth Bauck 43 1798
Dot. Johanna Amalia Åkerman 7 1818 28/8
Gårdsfogden Anders Petter Magnusson
Mamsell Fredrica Dorotea Olausson
Hushållerskan Stina Maria Svensdotter
Piga Elin Börjesdtr
...
Drängar
10 st.
Avflyttade hit o dit.
26 Göteborg Domkyrko Födelse och dopböcker 1781-1806, födda 1791 Genline.
27 Svensk lokalhistorisk databas, se namnet, då det står i Släps sockenstämmeprotokoll att AH Åkerman flyttar från socknen u september 1847, bör han alltså ha dött efter detta. Ma. .... Göteborgs kalender för 1857 (Rediviva 1970), Bor enl. adresskalendern år 1857 på Drottningg. 77.
28 Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se svärfadern JCB.
29
(Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 62. .... genline, In och utflyttade. 14/12 1810 Åkerman, Fredrik Magnus, ålder 21/9 1818, Hvarifrån Foss
Resten oläsligt
Samma?. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 151f. Södra Hamngatan 25 - Korsgatan 2
5 roten nr 27.
…
Trähandlare Niclas Arfwidssons hus o gård
När Johan Cahman flyttade från Göteborg, sålde han sin fädernegård till trähandlaren, sedermera bergsrådet Niclas Arfwidsson. Denne var då ännu ogift o bodde i huset, som han uppges ha inköpt i kompani med fadern, tillsammans med en uppassare och en dräng. Som hyresgäster hade han den engelske expediten David Low o sjötullsinspektor Jean And. Malmgren. När Gustaf III i december 1772 ankom till Gbg på sin Eriksgata, inkvarterades tre höga herrar ur hans hovstat hos NA. …
Genom sitt giftermål med Anna Margareta von Jacobsson, vilket ägde rum 1778, blev han släkt med såväl Sahlgrenarna som Holtermans och inköpte 1795 Härlanda av sin svåger, Nils von Jacobsson. I taxeringslängden 1780 uppges som boende i huset trähandlare Niclas Arfwidsson och hustru, en husjungfru, en kammarjungfru och tre pigor samt uppassare och kusk o som hyresgäst kvarbor alltjämt David Low, som är ogift, med husjungfru, uppassare och kontorsbetjänt. Men några år senare lämnade han denna gård o bodde sedan en vid S. Hamng. 29, innan han 1803 för alltid övergav Gbg.
Ryttmästare Jacob Sahlgrens fastighet
Jacob Sahlgren,…, övertog fastigheten S.Hamng. 25-Korsg.2. …hans hustru, rådman Lunds dotter, Johanna Fredrika, var också ett förtjusande barn av sitt tidevarv….
Vid eldsvådan 1802 jämnades byggnaden med marken och två år senare sålde makarna Sahlgren sin avbrända tomt till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman, som året därpå inköpte även den eldhärjade tomten 4 roten nr 111 såsom baktomt.
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Den 15 maj 1833 sålde landskamrer Åkermans arvingar sina stenhus till bolaget Blidberg & Stridsberg för 24.000 rdr banco.
. .... F. Stenström, En minnesbok del I och II (Faksimileupplaga sammanställd av Sällskapet Örgryte Odalmän. Falun 1966.), s 57 del 1. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), s 13. Gamla begrafningsplatsen.
Stenhäll: (söndrig)
Här hvilar
Konungens Trotjenare
Landskamereraren
Herr Fredric Magnus Åkerman
född d. - 1754
Död den 20 April 1830
samt dess kära maka
Fru Ingeborg Åkerman
född Oterdahl d. 16 Dec. 1761
Död den 16 Aug. 1825
Till himlen för Guds vänner
är vägen gin och kort
De sina Herren känner
Och glömmer dem ej bort.
Han dem väl skiljas låter
Men blott en liten tid,
Han dem förenar åter
Uti en evig frid. Faxsimil.
Orginal: Tryckte hos Anders Lindgren, 1869
Innehåller avskrifter av gravinskrifter från Gbg's gamla begravningsplatser. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Frerik Magnus landskamre Otedahl Ingeborg
Barn: Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Fredrik Magnus, kamrer, fru Oterdahl Ingeborg Barn:
Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6
Filip 1793 11/6
Nikolaus 1794 23/10
Fredrik 1800 16/12
August 1802 10/8. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), . 22: "1804 Philips svåger landssekreteraren Fredrik Magnus Åkerman övertar Särö"
"ca 1820 Smedjan uppföres"
"1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 27. Fredrik Magnus Åkerman, f 1754 10/8; landskamrerare i Gbg o Bohus län, d 1830 20/4. - Gift 1785 9/10 i Göteobrg med Ingeborg Oterdahl, f 1761 16/12, d i Gbg 1825 16/8, dotter av direktören Anders Oterdahl och Dorotea Matsen.
...
Fredrik Magnus Åkerman blev landskamrerare i Göteborgs och Bohus län 1784 efter att dessförinnan hava varit kronofogde i Göteborgs fögderi. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Åkerman, Fredrik Magnus, landskamererare, d. Fredrika Dorotea 2 år 7/1 1789
" , d. Catarina Elisabet 1 år 4 mån 26/10 1793
" h. Inga Oterdahl 63 år 8 mån. 16/8 1825
" M. 75 år 8 mån. 10 dagar 20/4 1830. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
... .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 179. Porslin med text o utsmyckning, "Ellsbo", hans gods på Hisingen, han beställt från Kina. Bild s 180. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personalfört.
30 C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se fadern. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Otterdahl, Inga, landskamrerare F.M. Åkermans h., 63 år 8 mån. 16/8 1825. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 29.
31
(C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Trol. fadder till Susan Carnegies dop 10/12 1818. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Niclas Anders Oterdahl född 14 sept 1831. .... Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Wilhelmina Oterdahl född 19/4 1836. .... Register till Gbgs Kristine församlings flyttningslängder 1774-1860, flyttade från Kristine förs. 1815. se fadern. .... Hos Inger Nieuborg i Sthm, finns en tavla, en målning, föerställande Jeanna Åkerman, f. Bauck. På baksidan står "Jeanna Åkerman född Bauck. Syster till Charlotte Malm. Farmor till Dagmar Bäck (Mor till Lotty) född Malm. En syster gift med Philip Oterdahl, far till Jeanna Oterdahl (stämmer inte, systern Maria Bauck var gift med Anders Oterdahl, de var föräldrar rill Philip O. och alltså farföräldrar till Jeanna O. Ma) Jeanna Åkerman var i flera år ledare av Sällskapet Tonkonstens Vänner i Göteborg. Senare bosatt i Stockholm, mannen justitieråd. (Stämmer det? Eller är det svärsonen? Ma).. .... Göteborg Gustavi förs. Döda 1855-60, F:1. 27 maj 1858
Registratorn A.H. Åkermans Hustru Jeanna Elis. f. Bauck. Död och begr. i Dalsland. Gift /2/ 61 år. .... Bouppteckningsregister 1663-1901, Banck, Anna Maria se Dahlgren
" Johan Christopher, handlande BD 34 1801:313
" " " " BD 34 1801:343
" " " stadsmäklare 1841:655
" " " grosshandlare 1877:2045
" Johanna Elisabet, grossh. AH Åkermans h 1841:655
" Jeanna " " " h 1859:1179
" Maria Wilhelmina, possessionat And. Otterdahls h 1841:655
" " " grossh. A " 1869:353
" Sophia Charlotta, grossh. Wilhelm Malms h 1839:817
" " " " " " h 1841:655
" " " " " " h 1877:2045
" " " " " " h 1884:943. 7/8 2001 Ma
Göteborgs bouppteckn.reg.
sid 157
32
Register till Göteborgs Kristine församling. Födelse och dopböcker., se fadern. .... Kristine församling, CII:1 3/5. Sist 1798 står: Hänvisning till April.
Efter April 1798 står: Se slutet af detta året födde där 3ne hithörande stå skrivna.
Johanna Elisabeth Bauck är alltså född 16 april 1798, Döpt 19 april.
Fadren Handelsman Joh. Christ. Bauck med Dess Kära Maka Anna M. Dahlgren 18 år
Faddrar
Coopv. kapit. S. Dahlgren, Fru N. N. Dahlgren
Handelsman Nils Tengberg, Do von Holten
Do Henri Lachman Jfru Marg. Elis. Dahlgren
. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Bauck, Jeanna Elisabeth, registrator A.E. Åkermans h., 61 år, död o begr. i Dresden 27/5 1859. .... Göteborg Gustavi förs. Döda 1855-60, F:1. 27 maj 1858
Registratorn A.H. Åkermans Hustru Jeanna Elis. f. Bauck. Död och begr. i Dalsland. Gift /2/ 61 år.
33 Register till Göteborgs Kristine församling. Lysnings- och vigselböcker 1775 - 1860, se makans fader.
34 Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Wilhelmina Oterdahl född 19/4 1836. .... Kyrkböcker: Släp fsg, Halland, A1:6 Husförhörslängder. se fadern.
35 (C:5. Gustavi förs. Präst Carl Grundell), Fadder på Johanna Amalia Åkermans dop född 28/8 1818. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7.
36 Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), se fadern.
37 Per Rhedin (Tryckt 1990), s 22. Wingårds äktenskap var tyvärr olyckligt. Hos Skarstedt står det: ”Var g.m. Åkerman, men ej lyckligare, än att äktenskapet de facto blef tidigt nog upplöst, till följd af hännes sinnessjukdom (hon överlefvde honom fl. år i Åmål.”).
38
(Utg. av GP, Gbgs stadsmuseum, Kulturförv., Gbg & Co., 2001.), s 62. .... genline, In och utflyttade. 14/12 1810 Åkerman, Fredrik Magnus, ålder 21/9 1818, Hvarifrån Foss
Resten oläsligt
Samma?. .... Maja Kjellin. (Tre Tryckare, Gbg 1959.), s 151f. Södra Hamngatan 25 - Korsgatan 2
5 roten nr 27.
…
Trähandlare Niclas Arfwidssons hus o gård
När Johan Cahman flyttade från Göteborg, sålde han sin fädernegård till trähandlaren, sedermera bergsrådet Niclas Arfwidsson. Denne var då ännu ogift o bodde i huset, som han uppges ha inköpt i kompani med fadern, tillsammans med en uppassare och en dräng. Som hyresgäster hade han den engelske expediten David Low o sjötullsinspektor Jean And. Malmgren. När Gustaf III i december 1772 ankom till Gbg på sin Eriksgata, inkvarterades tre höga herrar ur hans hovstat hos NA. …
Genom sitt giftermål med Anna Margareta von Jacobsson, vilket ägde rum 1778, blev han släkt med såväl Sahlgrenarna som Holtermans och inköpte 1795 Härlanda av sin svåger, Nils von Jacobsson. I taxeringslängden 1780 uppges som boende i huset trähandlare Niclas Arfwidsson och hustru, en husjungfru, en kammarjungfru och tre pigor samt uppassare och kusk o som hyresgäst kvarbor alltjämt David Low, som är ogift, med husjungfru, uppassare och kontorsbetjänt. Men några år senare lämnade han denna gård o bodde sedan en vid S. Hamng. 29, innan han 1803 för alltid övergav Gbg.
Ryttmästare Jacob Sahlgrens fastighet
Jacob Sahlgren,…, övertog fastigheten S.Hamng. 25-Korsg.2. …hans hustru, rådman Lunds dotter, Johanna Fredrika, var också ett förtjusande barn av sitt tidevarv….
Vid eldsvådan 1802 jämnades byggnaden med marken och två år senare sålde makarna Sahlgren sin avbrända tomt till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman, som året därpå inköpte även den eldhärjade tomten 4 roten nr 111 såsom baktomt.
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Drottninggatan 26 4 roten nr 111
…Simeon Warburg, handelsman köpte huset 1795… 1802 brann huset ner o han sålde ödetomten till landskamrer Fredrik Magnus Åkerman 1805.
Åkermanska stenhuset
Landskamrer Åkerman fick nu bråttom att bebygga sina nyinköpta tomter. Redan samma år besiktigades grundläggningen av hörnhuset Södra Hamngatan-Korsgatan och 1805 fastställdes ritningen, som var utförd av Michael Bälkow, en dansk arkitekt som 1803 hade inflyttat till Gbg för att hjälpa till med återuppbyggandet efter branden o stannade hör till 1815. Ritningen visar oss ett trevånings stenhus med en svagt framskjutande rusticerad mittrisalit i bottenvåningen om fem fönsteraxlar flankerad av hörnrisaliter med större fönster. Bottenvåningen domineras av en bred kolonnomramad mittportal ovan en trätrappa. Dess samtliga fönster, som tydligen tillhör affärslägenheter. Är små o dessutom finns två källarnedgångar. Första våningen - byggnadens huvudvåning - har över portalen ett fönster krönt av en segmentgavel o på sidorna därom stora fönster. Mellan första o andra våningen är på mittrisaliten anbragta två smala rektangulära i muren infällda ornamentalt utsirade tavletter. Andra våningens fönster är mindre o uppåt avslutades fasaden med en dekorativ gesims. På den övriga delen av tomten lär kamrer Åkerman året därpå uppföra ytterligare två stenhus. Han var också ägare till den vackra gården Ellesbo, som Carl Wilhelm Carlberg hade byggt mellan 1795-1796 som en karaktärsbyggnad av trä ”på italienska sättet”. Genom sin hustru Inga Oterdahl, ärvde han även Särö, som hade tillhört hans svärfar, handelsman Anders Oterdahl o han var dessutom innehavare av Forsbacka bruk. Under några år drev han en tobaksfabrik. Men den lades sedan ner. Han avled 1830. Av hans fyra söner blev Anders Helmich grosshandlare, August snusdirektör, Niclas lagman och borgmästare i Mariestad och Fredric hovrättsfiskal och häradshövding. Dottern Anna gifte sig med lektorn vid Gbgs gymn. Carl Fredrik Wingård, som sedermera blev biskop i Gbg o slutade som ärkebiskop. De bodde i fastigheten till 18214 då Wingård köpte Wilhelmsberg ute i Örgryte.
I Åkermanska huset låg under flera år …Gumperts bokhandel…
Den 15 maj 1833 sålde landskamrer Åkermans arvingar sina stenhus till bolaget Blidberg & Stridsberg för 24.000 rdr banco.
. .... F. Stenström, En minnesbok del I och II (Faksimileupplaga sammanställd av Sällskapet Örgryte Odalmän. Falun 1966.), s 57 del 1. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), se svärfadern. .... Anders Lindgren, Grafskrifter på Göteborgs Stads och närgränsande församlingars begrafningsplatser (MediaPrint, Uddevalla AB, 1993), s 13. Gamla begrafningsplatsen.
Stenhäll: (söndrig)
Här hvilar
Konungens Trotjenare
Landskamereraren
Herr Fredric Magnus Åkerman
född d. - 1754
Död den 20 April 1830
samt dess kära maka
Fru Ingeborg Åkerman
född Oterdahl d. 16 Dec. 1761
Död den 16 Aug. 1825
Till himlen för Guds vänner
är vägen gin och kort
De sina Herren känner
Och glömmer dem ej bort.
Han dem väl skiljas låter
Men blott en liten tid,
Han dem förenar åter
Uti en evig frid. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Frerik Magnus landskamre Otedahl Ingeborg
Barn: Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6. .... Register till Göteborgs Domkyrkoförsamlings Födelse- och dopböcker (1 februari 1762-1844), Åkerman Fredrik Magnus, kamrer, fru Oterdahl Ingeborg Barn:
Fredrika Dorotea 1787 25/1
Anna Fredrika 1789 28/10
Anders Helmik 1791 19/1
Katarina Elisabet 1792 6/6
Filip 1793 11/6
Nikolaus 1794 23/10
Fredrik 1800 16/12
August 1802 10/8. .... Heyman, Klas, Heyman, Klas, Särö genom tiderna (Tre Böcker 1991), . 22: "1804 Philips svåger landssekreteraren Fredrik Magnus Åkerman övertar Särö"
"ca 1820 Smedjan uppföres"
"1830 Sonen grosshandlaren Anders Helmich Åkerman ärver Särö". .... Göteborgssläkter under 1700-talets senare del, Weibull, Carl Gustaf (Gbg 1915), 27. Fredrik Magnus Åkerman, f 1754 10/8; landskamrerare i Gbg o Bohus län, d 1830 20/4. - Gift 1785 9/10 i Göteobrg med Ingeborg Oterdahl, f 1761 16/12, d i Gbg 1825 16/8, dotter av direktören Anders Oterdahl och Dorotea Matsen.
...
Fredrik Magnus Åkerman blev landskamrerare i Göteborgs och Bohus län 1784 efter att dessförinnan hava varit kronofogde i Göteborgs fögderi. .... SVAR, Göteborgs Domkyrkoförs. Döda 1762-1860, Åkerman, Fredrik Magnus, landskamererare, d. Fredrika Dorotea 2 år 7/1 1789
" , d. Catarina Elisabet 1 år 4 mån 26/10 1793
" h. Inga Oterdahl 63 år 8 mån. 16/8 1825
" M. 75 år 8 mån. 10 dagar 20/4 1830. .... Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
... .... Red. Kristina Söderpalm (Göteborgs Stadsmuseum, tryckt år 2000.), s 179. Porslin med text o utsmyckning, "Ellsbo", hans gods på Hisingen, han beställt från Kina. Bild s 180. .... SVAR, Göteborg Gustavi förs., Personalfört.
39
Göteborgs Domkyrko Födelse och dopböcker 1828-, Fadder till Johan Anders Oterdahl, född 9 aug 1832. .... Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7. .... C R A Fredberg, Fredberg, Det Gamla Göteborg (Facsimilupplagan, Walter Ekstrand Bokförlag, 3 bd. Ill. Tryckt i Lund 1977.), Troligen samma CFW, som Fredberg skriver om i Det gamla Gbg, bd 3 s 441. Liksom i bd 2 s 793, om biskoparna i Gbg. .... Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214. af Wingård, Carl Fredrik.
F i Stockholm 1781, d. å Simmersta i Uppland 1851. Fil. o teol. kr. 1818 biskop i Gbgs stift, 1839 ärkebiskop. Mångsidigt bildad, framstående o inflytelserik politiker. En av stiftarne av Svenska missionssällskapet. .... Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (AB Stohm 1906), Wingård, Carl Fredrik af, ärkebiskop, politiker. Född i Stockholm d 26 sept. 1781; den föregåendes bror. -- Redan 1796 inskrifven bland de studerande vid Uppsala universitet, promoverades W. till fil. doktor därstädes 1803, anställdes s.å. som bibliotekarie vid Göteborgs gymnasie-bibliotiek, blef 1ärare vid gymnasiet 1804 och befordrades
ett år senare, först till adjunkt och sedan till eloqu. et poës. lector. Utmärkt med professorstitel 1810, lät han prästviga sig 1817 och utnämn-
des, sedan han genomgått pastoralexamen, 1818 på stiftets nästan enhälliga kallelse till faderns efterträdare såsom biskop i Göteborg. -- Teologie
doktor primus i Uppsa1a s. å., kallades han 1837 till en af de aderton i Svenska akademien, utnämndes 1839 till ärkebiskop och prokansler Uppsala, samt erhöll serafimerordens insignier 1841. Hedersled. af Vitt., hist.- och ant.-akad., led. af Vetenskapsakademien, ordf. i Vet.- och vitt-samhället i Göteborg 1811 och dess sekreterare 1815. Död på sin egendom Sunnersta
utanför Uppsala d. 19 sept. 1851. -- I mångsidig bildning och lärdom ansågs W. stå högre än någon af sina företrädare på ärkebiskopsstolen, allt
sedan Benzeliennas dagar. Såsom politisk person intog han en högst framskjuten plats. Efter att förut representerat sin ätt å riddarhuset vid 1809 års riksdag och där framställt förslag till representationsförändring, var han vid alla riksdagar från 1818 till sin död som biskop själfskrifven
medlem af prästeståndet, där han intog en ytterst inflytelserik ställning. 1823 led. af ekonomi- och expeditionsutskotten, var han 1828--30 o. 1834--
35 led. af konstitutionsutskottet samt sitt stånds vice talman samt vid de fyra följande riksdagarna dess själfskrifne talman. Han ansågs under se-
nare delen af sin lefnad som en af spetsarna för det ultra-konservativa partiet och, djärf och oböjlig som han var, tvekade han aldrig att ofta på
ett ganska hänsynslöst sätt inlåta sig i strid med sina motståndare, hvilka ock ägnade honom ett hjärtligt hat. Alla öfverensstämde dock i att erkänna hans öfverlägsna skicklighet och sakkännedom samt den fasthet och den ståndaktighet, hvarmed han i trots af smädelser till och med vid hot af yttre våld försvarade, hvad han ansåg för rätt och ledande till fäderneslandets nytta. -- 1835 stiftade W. tillsammans med exc. Rosenblad Svenska missionssällskapet. W:s författareskap bestod i predikningar, olika tal, ämbetsberättelsen och Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd, 1843. Hans Samlade skrifter utgåfvos 1858--59.
Den varma välvilja för ungdomen, hvilken utmärkte honom som gymnasielärare i Göteborg, bibehöll han oförminskad som eforus och prokansler. 1849 skänkte han en större penningsumma till fond för fyra lika stora stipendier
till delning mellan Göteborgs och ärkestiftets tre studerande nationer i Uppsala. I sitt testamente förärade han till Uppsala universitet sin
ytterst dyrbara boksamling och förordnade att försäljningssumman för det briljanterade ärkebiskopskors, han af konungen fått emottaga, skulle
användas till understöd åt skickliga ynglingar, hvilka ägnade sig åt prästeståndet. -- Gift 1807 med Anna Fredrika Åkerman.
. .... Utarb. av Erik Hemlin, Förteckning över Stora Amaranther Ordens i Göteborg ämbetsmän och officianter 1766-1966 samt matrikel över Ordens ledamöter 1966. (1966.), s 28.
40 Valdemar Ljungberg & Evald E:son Uggla (Gbgs jubileumspubl. 1923.), s 214.
41 Göteborgs Domkyrkoförsamlings vigselboksregister 1762-1844, Wingård Karl Fredrik, lektor Anna Fredrika Oterdahl jfr 1807 2/7.
42 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997).
43 SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), G 18 juni 1880 i Hudiksvall m Emy Anna Wilhelmina v Rehausen, f 25 april 1857 i Bollnäs, d 24 mars 1922 i Stora Kopparbergs landsförs, Kopp, dtr till översten Johan Gottlieb Wilhelm v R o Anna Olivia Åkerman.
44
Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), s 1023. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
45
Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
.
46
Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
Söner:
1) Victor, f 1835, grosshandlare, död 1916. G 1876 m Helena Augusta Clason, f 1852, död 1937. Barn se SSK.
47
Elgenstierna, SSK43 (Svensk Släktkalender 1943), 1024. Yngre huvudlinjen:
Yngre grenen:
Fredrik Magnus, f 1754, landskamrerare i Göteborg, död 1830. G 1785 m. Ingeborg Oterdahl, f 1761, död 1825.
Son:
August, f 1802, bruksägare, smidesdirektör vid järnkontorets stat, död 1840. G 1829 m Henrica Charlotta Munktell, f 1809, död 1874.
2) Henrik, f 1840, envoyé, död 1905. G 1887 m friherrinnan Louise Julie Jacquette Liljencrantz, f 1864, död 1926. Barn se SSK 1943.
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia