Elisabeth Christina Bohman
Kön: K
Personinformation
Föddes: 6 Jun 1780 - Kävlinge fsg, Malmöhus Län 2 Döptes: 7 Jun 1780 - Kävlinge fsg, Malmöhus Län 3 Dog: 1865 - Lund, Malmöhus län 4 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Hon bodde -1858 i Vellinge. 5• Hon bodde på Krafts Rote 45 från 1858 till 1865 i Lunds Domkyrkoförs, Lund, Malmöhus Län. 6• 1862 blev hon antecknad i en husförhörslängd i Lunds Domkyrkoförs, Lund, Malmöhus Län. 7
Föräldrar
Far: Anders Bohman ( - ) 8 Mor: Ingrid Johanna Casseur ( - ) 9
Makar och barn
1. *Nils Johan Flensburg (18 Jun 1777 - 14 Dec 1857) 10, 11 Äktenskap: 26 Nov 1803 - Kävlinge, Malmöhus Län 12 Status: Barn: 1. Anders Petter Flensburg (1804-1804) 2. Elsa Johanna (Jeannette) Flensburg (1805-1890) 3. Anders Petter Flensburg (1806-1806) 13 4. Elisabeth Christina Flensburg (1808- ) 5. Gustafva Juliana Flensburg (1810-1857) 6. Nils Ebbe Jacob Flensburg (1811-Efter 1835) 7. Catharina Ulrika Flensburg (1813-1816) 8. Ingrid Maria Flensburg (1815-1874) 9. Teol. O. Fil. Dr Wilhelm Flensburg (1819-1897) 14Ingrid Jana Bohman
Kön: K
Personinformation
Föddes: 6 Aug 1783 - Kävlinge fsg, Malmöhus Län 15 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Anders Bohman ( - ) 8 Mor: Ingrid Johanna Casseur ( - ) 9Petronella Bohman
Kön: K
Personinformation
Föddes: 6 Jun 1780 - Kävlinge fsg, Malmöhus Län 16 Döptes: 7 Jun 1780 - Kävlinge fsg, Malmöhus Län 16 Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Hon var den 6 Maj 1808 med som vittne på dopet av Nils Johan Flensburgs och Elisabeth Christina Bohmans dotter Elisabeth Christina i Häglinge, Kristianstads län. 17
Föräldrar
Far: Anders Bohman ( - ) 8 Mor: Ingrid Johanna Casseur ( - ) 9Levande
Kön: K
Makar och barn
1. Levande Barn: 1. Botilla Friberg (1741-1807) 18*Britha* Magdalena Bokelund
Kön: K
Personinformation
Föddes: 5 Jul 1766 - Gumlösa, Gumlösa fsg, Kristianstads län 20 Döptes: Dog: 11 Feb 1850 - Gumlösa, Gumlösa fsg, Kristianstads län 21 Begravning: Dödsorsak:
Händelser
Notiser• Hon bodde på N-o 3. Gumlösa år 1850 i Gumlösa fsg, Kristianstads län. 21
Föräldrar
Far: Jonas Åkesson Bokelund (1727-1812) 22 Mor: Christina Kraiser (1741-1822) 23
Makar och barn
1. *Swen Rosvall (Ung 1760 - 28 Apr 1818) 24, 25 Äktenskap: 24 Nov 1798 - Gumlösa fsg, Kristianstads län 26 Status: Barn: 1. Christina Elisabeth Rosvall (1799- ) 27 (Född inom äktenskapet) 2. Carl Hindrich Rosvall (1804- ) 28 (Född inom äktenskapet) 3. Gustaf Johan Rosvall (1806-1862) 29 (Född inom äktenskapet)*Charles* Emil Bokelund
Kön: M
Personinformation
Föddes: 24 Maj 1865 - Hälsingborg, Malmöhus län 31 Döptes: Dog: Efter 1927 32 Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Stadsveterinär. 32• Han bodde i Hälsingborg, Malmöhus län.
Föräldrar
Far: Carl August Bokelund (1825-1873) 33 Mor: Bengta *Amalia* Nilsson (1838- ) 34
Makar och barn
1. *Emilia Bernhardina Öhrwall (28 Feb 1868 - 23 Jun 1914) 35, 36 Äktenskap: 2 Sep 1899 - Helsingborg, Malmöhus län 37 Status: Barn: 1. Elsa Maria Emilia Bokelund (1902-1986) 38*Erika* Elisabeth Alexandra Bokelund
Kön: K
Personinformation
Föddes: 18 Maj 1847 - Ljungen 6, Allerum Fsg 40 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Hon bodde mellan 24 Okt 1863 och 24 Okt 1864 i Ekeby Fsg. 41• Hon bodde på Ljungen 6 efter 24 Okt 1864 i Allerum fsg, Malmöhus län. 41• Hon finns i folkräkningen år 1890. 42
Föräldrar
Far: Carl Gustaf Bokelund (1821- ) 43 Mor: Petronella Elisabeth Ryberg (1818-Före 1890) 44
Makar och barn
1. *Nils Rahm (1851 - ) 45, 45 Äktenskap: Status: Barn: 1. Carl Johan Rahm (1888- )Alfred Bokelund
Kön: M
Personinformation
Föddes: 1 Nov 1855 - Helsingborg, Malmöhus län 47 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han arbetade som Bagargesäll år 1887 i Helsingborg, Malmöhus län. 46• Han bodde på Långvinkeln 36 från 1887 till 1888 i Helsingborg, Malmöhus län. 48
Föräldrar
Far: Mor: Johanna Eliasdotter (Ca. 1835- ) 49Andreas Gustaf Jonas Bokelund
Kön: M
Personinformation
Föddes: 17 Nov 1840 - Västra Karaby, Malmöhus Län 51 Döptes: 30 Nov 1840 - Västra Karaby, Malmöhus Län 52 Dog: Begravning: Dödsorsak:
Föräldrar
Far: Johannes Christoffer Bokelund (1808- ) 53 Mor: Benedicta Christina Ekberg (1806- ) 54Anilda Bokelund
Kön: K
Personinformation
Föddes: 18 Apr 1867 - Helsingborgs landsfsg, Malmöhus län 56 Döptes: Dog: 27 Jan 1875 - Kattarp fsg, Malmöhus län 57 Begravning: Dödsorsak: halsondska
Föräldrar
Far: Johannes Bokelund (1841- ) Mor: Maria Alqvist (1842- )Anna Cecilia Bokelund
Kön: K
Personinformation
Föddes: Sep 1857 59 Döptes: Dog: 15 Jun 1888 - Helsingborg, Malmöhus län 56 Begravning: Dödsorsak: Lungsot 56
Händelser• Hon bodde på Holland 9 år 1888 i Helsingborg, Malmöhus län. 60
Makar och barn
1. *Bengt Andersson (1851 - ) 61 Äktenskap: 5 Apr 1878 - Helsingborg, Malmöhus län 62 Status: Barn: 1. Betty Ingeborg Andersson (1879- ) 63 (Född inom äktenskapet) 2. Ida Carolina Andersson (1882- ) 64 (Född inom äktenskapet) 3. Agda Elvira Andersson (1884- ) 65 (Född inom äktenskapet)Anna Maria Bokelund
Kön: K
Personinformation
Föddes: Ung 1810 67 Döptes: Dog: 6 Sep 1894 - Hästveda fsg, Kristianstads län 21 Begravning: Dödsorsak:
Augusta Elisabeth Bokelund
Kön: K
Personinformation
Föddes: 4 Okt 1863 - Helsingborg, Malmöhus län 56 Döptes: Dog: 23 Jul 1867 - Helsingborg, Malmöhus län 56 Begravning: Dödsorsak: catarrhus gastro-intestinus (?) 56
Föräldrar
Far: Carl August Bokelund (1825-1873) 33 Mor: Bengta *Amalia* Nilsson (1838- ) 34Augusta Elisabeth Bokelund
Kön: K
Personinformation
Föddes: 21 Okt 1870 - Helsingborg, Malmöhus län 56 Döptes: Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Hon har motstridande födelseinformation med 1870 och Ausås fsg, Kristianstads län. 70
Föräldrar
Far: Carl August Bokelund (1825-1873) 33 Mor: Bengta *Amalia* Nilsson (1838- ) 34
Makar och barn
1. *Carl Wilhelm Ingelsson (20 Maj 1861 - ) 71 Äktenskap: 10 Dec 1890 - Helsingborg, Malmöhus län 72 Status: Barn: 1. Ernst Wilhelm Ingelsson (1891- ) 73 (Född inom äktenskapet)Axel Ferdinand Bokelund
Kön: MAlt. namn: Axel Ferdinand Boklund 75
Personinformation
Föddes: 29 Okt 1865 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 76 Döptes: 19 Nov 1865 - Malmö (S:t Petri), Malmöhus län 77 Dog: Begravning: Dödsorsak:
Händelser• Han finns i folkräkningen år 1890 i Dalby, Torna härad, Malmöhus län. 78• Han bodde på Dalby N:o 28 år 1890 i Dalby, Torna härad, Malmöhus län. 75
Föräldrar
Far: Claes Johan Ferdinand Bokelund (1838- ) 79 Mor: Johanna Kjellander (1833- ) 79
Makar och barn
1. *Kerstin Risberg (1849 - ) 80, 81 Äktenskap: Status:
Källor
1. Kyrkböcker, Kävlinge, se födelse.
2. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Kyrkböcker, Kävlinge, se dop.
3. Kyrkböcker, Kävlinge, Kävlinge C:1 (1734-1831) Bild 59 / sid 103. 1780
3/4. d. 6 Juni föddes V. Corporalen och Gästgifvaren Anders
Bohmans och H. Ingrid Johanna Casseurs twänne döttrar Elsa Christina och Petronella, whilka und-
fingo det hela dopet hemma d. 7 ejusd. ...
Sergeanten Bohmans Hustru Hanna höll Elsa Christina
och Fru Fabriqueurskan Fick, Petronella wid dopet.
Witnen woro H Cornett Walkendorff, H. Fabriqueuren Fick
V. Corpor. Alex Hult, Studiosus Rutger Hult Peter Fick junior
samt madam Ingrid Johanna Fick.4. Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Se maken. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Se husf. 1862.5. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se husf 1862.
6. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se husf. 1862.
7. Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Lunds domkyrkoförsamling AI:50 (1862-1867) Bild 342 / sid 279. Krafts Rote 45
1. Prost Flensburgs
2. E. Else Christ. Bohman [Född] 83 3/6 Keflinge [Enka] 14/12 57 [Flyttat från] Hvellinge 58 [Död] 65
3. Dr Ingrid Maria Flensburg [Född] 15 9/8 S. Rörum [Flyttat från] Hvellinge 58
10. Prost Wingrens
11. E. Elisab. Chr. Flensburg [Född] 08 30/4 Häglinge [Flyttat från] S. Rör. 17/11 63
12. S. Felix Erland Eberhard [Född] 51 27/12 S. Rör.
13. Stud. S. Per Christian Jakob [Född] 56 22/8 S. Rör [Flyttat från] S. Rör. 9/ . 65.8. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), se dotter E C's make.9. Kyrkböcker, Kävlinge, Se barns födelse.
10. Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.11. Kyrkböcker, Tolånga, Färs kontrakt, Malmöhus län, 1777.
Junii d: 18 föddes RegementsPastoren H:r Magister Pehr Flentzburg och fru Else Maja Lorich i Tolånga en Son, som d. 20 ... bars till dopet ... ... ... Fröken Hedvig Barbara von Böhn på (Vanstads)torps Gård och blef kallad Nils Johan.
Testes: ... Lieutenanten ... G... Evert Trane. på Löfvestad, Härads Hövdingen Högädle Herr Jonas Ingman på Tog(es)arp, Herr ... Magnus Gyllenpalm i Tolånga, ... ... ... Herr Pehr Palpe ibm, ... ... Hr Johan Flentzburg ifrån Söfde, Wählborna Fröken Sophia von Böhn. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se begr.12. Kyrkböcker, Kävlinge, Kävlinge C:1 (1734-1831) Bild 155 / sid 298. Nowember 1803.
2) Den 26. Dito sammanwides komministeren wid Rörums
och Häglinge församlingar Ärewördige och Wällärde Herr
Magister Nils Johan Flensburg och Demoiselle Ellse Christina
Bohman här af församlingen.13. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, se dop.
14. SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.15. Kyrkböcker, Kävlinge, Kävlinge C:1 (1734-1831) Bild 62 / sid 109. 1783
3. d. 6 aug: Kl 3 om morgonen föddes H: Corporal och Gästgifvaren
Anders Bohmans och dess hustru Ingrid Johanna
Casseurs doter, som ... Sönd. e. Trinit uti det
heliga dopet blef kallad Ingrid Jana.16. Kyrkböcker, Kävlinge, Se tvilling systers födelse.
17. Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Se detta dop.
18. Norne, Jan-Erik, Se make Adrian.
19. Kyrkböcker, Gumlösa, C:2 1710-1766. Julius 1766
Den 5 juli föddes Bildhuggarens Jonas Boklund och dess Hustru Christina Kreissers lilla dotter, som d. (9) (på) Trin. döptes och kallades Brita Magdalena.
Hon bars till dopet af högvälborna fröken Elisabeth Sophia Skÿtte och hustrun Carina Hindrics... (K)elle, berga... .
De öfriga Faddrar woro: Högvälborna Capitainen Herr Hans Jacob Skÿtte. (Cuirete)jären Herr Jonas Wäström; Trägårdsmästaren Öberg på H(erra)gården; (Grefvinnan) Stina Wallander och Anna Beata Ahlqvist. .... Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Gumlösa församling
Datum Datum avser
1850-02-11 död
Den döde
Namn Kön
Brita Roswall K
Titel Civilstånd
enkefru inspectorska änka
Ort Äktenskaplig börd
N-o 3. Gumlösa ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
ålderdoms bräcklighet
83 år 7 mån dagar
Attest
Anhörig
Namn Ort
Titel Relation
Övrigt
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
63
Arkiv Seriesignum
Gumlösa kyrkoarkiv C:4
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1850 - 1861
Anmärkning Microfich volym nr.20. Kyrkböcker, Gumlösa, Framräknat från dotter CER's födelse. .... Kyrkböcker, Gumlösa, C:2 1710-1766. .... Kyrkböcker, Gumlösa.
21. Demografisk databas för södra Sverige.
22. Kyrkböcker, Gumlösa, C:3 Döda. 1812
Den 21 Januari dödde Bildhuggaren Jonas Boklund af Ålderdom 85 år. Begrofs d. 1 febr. .... Lindberg, Bertil, Se syster Karena Åkesdotter. Då Karena Åkesdotter nämns som Jonas syster, så bör deras far heta Åke.23. Kyrkböcker, Kristianstad, se dop.
24. Kyrkböcker, Gumlösa, Döda. 1818
Den 28 april dödde i Gumlösa Inspectoren Swen Rosval af Bröstfeber. 58 år. Begrofs den 8 maj.25. Kyrkböcker, Gumlösa, Framräknat från död. .... Kyrkböcker, Gumlösa.
26. Kyrkböcker, Gumlösa, Vigda. 1798
Den 23 sept lystes första gången ... Inspectoren Sven Rosvall på Sinklairsholm och Jungfru Britha Bokelund ibm. Vigdes den 24 nov.27. Kyrkböcker, Gumlösa, C:3 2/5 Födda. 1799 November
Den 11 döptes Inspectoren väl...äden herr Sven Rosvalls och dess hustru Britha Magdalena Bokelunds dotter ... Vne Christina Elisabeth i Gumlösa, född d. 9 i moderns 34 år.
Susc. Högvälborna fröken Hindrietta Christina Skytte på Sinklersholm.
Test. Ryttmästaren herr Baron Sigfrid Rålamb på Strö, Majoren herr ... Düker på Araslöf, Bildhuggaren Jonas Bokelund i Gumlösa, Högvälborna fru (friherrinnan) Margaretha Elisabeth (Bosvall) på Torp, Högvälborna fröken Britha Magdalena Skytte och högvälborna fröken Hedvig Charlotta Skytte på Sincklersholm samt högvälborna fröken Sophia Rålamb på Strö.28. Kyrkböcker, Gumlösa, C:3 2/5. oktober 1804
den 27 döptes ... Inpectoren herr Sven Rosvalls och hans hustru Brita Magdalena Bokelunds son Carl Hindrich.
Susc. Högvälborna friherrinnan Margareta Elisabeth Duvall.
Test. Comministern (J.A.) Schreil, Inpectoren herr (Joh.) Hallström, (Revisoren) G. H. Brun, ...borna ... Jöns Borgström, Inspectorskan Sophia Elisabeth Hallström, ... ... Möllerberg och Jungfrun Hindrietta Charlotta Bokelund.
Barnet föddes ... 23 i modrens 38. år.
( I marginalen står "Carl Hinrich i Gumlösa").29. Kyrkböcker, Gumlösa, C:3 2/5 Födda. 1806 Maji
Den 9. dn döptes Inspector Rosvalls och hans hustru Brita Bokelunds son Gustaf Johan i Gumlösa, född d. 4 dn i Moderns (blankt) år.
Susc. Högvälborna fröken Hedvig Charlotta Skytte på Sinklersholm.
Test. (klockaren) Christian Waesström i Gumlösa, Trädgårdsmästaren Sven Florell et. Jöns Möllerberg ibm, samt ...makaren Carl J. Borgström ibm, hustrun Malena Borgström ibm, samt Jungfruarna Brita Elisabeth Hollmén, Maria Elisabeth Borgman, Elisabeth Sophia Lindell på Sinklersholm. .... Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Kristianstad Stadsförsamling
Datum: 1862-03-03 Datum avser: död
Läsproblem: N
z
Den dödes namn: Gustaf Johan Rosvall sida i Hfl:
titel: fältkamererare och Ridd. af Vasa Ord-n kön: man
ort: äktensk. börd: ej angiven
civilstånd: gift ålder/födelseår: 55 år mån dagar
dödsorsak: blodslag attest:
z
Anhörigs namn: relation:
titel: ort:
Övrigt:
--------------------------------------------------------------------------------
Sidnummer: 26 Årsnummer:
Arkiv: Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv Volymsignum: F:4 Tidsomfattning: -
Förvarande intitution: LLA Volymnummer mikrofich:
Anmärkning:.30. Sveriges Statskalender 1927, 728. Malmöhus län,
Stadsveterinärer,
Charles Emil, f. 65; 10, Hälsingborg. .... Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940), 23. Bokelund, *Charles* Emil, Stadsveterinär, Hälsingborg
F. i Hälsingborg 24.5.65 av bagarm. Carl August B. och Bengta Amalia Nilsson. St.-ex. 85. Avlade fullständig veterinärex. 90. Stud. bakteriologi v. vet.-högsk. i Berlin samt köttbesiktning o. slakthusväsende v. Berlins offentliga slakthus 96. Stadsveterinär i Hälsingborg 94. ...
Skr.: Några ord om offentliga slakthusanläggningar (01).
G. m. Emilia Bernhardina Öhrwall, dtr till köpman Viktor Ö. o. Maria Svensson. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Födda SCB 1862-1865 2/?. 1865
106. maj 24, Charles Emil, Bagare C.A, Bokelund och h. Bengta Nilsson. Fyllt 24.31. Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940).
32. Sveriges Statskalender 1927.
33. Skånes Demografiska Databas, Döda. Skånes Demografiska DatabasDödbok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1873-05-28Datum avser:d
z
Den dödes namn:Carl August Bokelundort:Kärnan 25
titel:bagarekön:m
äktensk. börd:eålder/födelseår:47år10mån10veckor0dagar
civilstånd:gdödsorsak:sjelfmord genom hängning
z
Anhörigs namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:Hfl s 414,1. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Husförhör AI:44 1855-1861 3/10. Sida Nr. 102, 2:dra Roten, N: 28
Bagaren Carl Aug. Bokelund, f. 1825 28/7, Öfved, [från] [18](50), Nr. 319.34. Demografisk databas för södra Sverige, Raus kyrkoarkiv C:3. Födda i Raus församling
1828-1894
Datum Datum avser
1838-01-20 född
Barnet
Namn Kön
Bengta Amalia Kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
Fader Moder
Namn Namn
Nils Persson Kjerstina Persdotter
Titel Titel
rusthållare
Ort Ort
Köpinge
Ålder/födelseår
32
Dopvittnen
Olaus Jönssons Hustru Dorothea i Pålstorp bar barnet till dopet faddrar Åboen Olaus Jönsson i Pålstorp och Klockaren J. Landby i Welluf
Övrigt
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Raus kyrkoarkiv C:3 71 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Raus C:3 1828-1861; Uppehåll i registreringsarbetet 1861-1883. Samt Raus C:5 1884-1894.
. .... Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940), Se son CEB.35. Lindberg, Bertil, Mail 22/3-2003. Emelia Bernhardina ÖHRWALL
Född 28 februari 1868, Helsingborg, stadsförsaml., nr. 19 Carl XI Vigd 2 september 1899, Helsingborg, stadsförsaml. (Hotel Continental) Dog 23 juni 1914, Helsingborg, stadsförsaml., nr. 19 Carl XI
. .... Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940), Se make CEB. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska Databas Födelsebok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1868-02-28 Datum avser: f
z
Barnets namn: Emelie Bernhardina Antal födda: 1
Äktenskaplig börd: i Paritet: 0
Kön: k Dödfödd: e
z
Moderns namn: Maria Svensdotter ålder/födelseår: 29
titel: ort:
z
Faderns namn: J. W. Örvall ort: Hbg 67
titel: brefbärare
--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.36. Skånes Demografiska Databas. .... Lindberg, Bertil.
37. Lindberg, Bertil, Se makan.
38. Lindberg, Bertil, Mail 22/3-2003. Elsa Maria Emilia BOKELUND Född 1 april 1902, Helsingborg, stadsförsaml., 2A, 3A Thabia Vigd 31 oktober 1925, Helsingborg, stadsförsaml., Maria kyrkan Dog 3 september 1986 (Oscars församl., Stockholm)
. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), [19020401-0748]
Lindberg, Elsa Maria Emilia
Artillerig 74 1 tr
115 30 Stockholm
Död 3/9 1986.
Kyrkobokförd (1967) i Oscar, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1967) på samma ort.
Född 1/4 1902 i Helsingborg (Skåne, f d Malmöhus län).
Änka (2/1 1972).
--------------
Födelseförsamling i källan:
HELSINGBORG (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 90, RTB 86
.39. Kyrkböcker, Allerum, C:5 2/4 födda. 1847, 18/5, Erica Elisabeth Alexandra, Målar gesällen Carl Gustaf Boklund och dess hustru Peterbilla Elisabeth Rydberg från Nr. 6 Ljungen.
Målaren Christoffer Bokelunds hustru Ingrid Agneta Fernström, Skomakar Gesällen Jonas Petter Boklund, Jungfru Christina Boklund samt Fabrikören Lorentz Boklund och dess hustru Emelia Ebbesson från Stockholm. .... Kyrkböcker, Allerum, B:4 1/3 Flyttlängder 1862-1879. Utfl. 1863 24/10
Mamsell Erika Bokelund, [fr.] 6. Ljungen, [till] Ekeby
Infl. 1864 24/10
Mamsell Erika Bokelund, [fr.] Ekeby, [till] Nr. 6 Ljungen.40. Kyrkböcker, Allerum.
41. Kyrkböcker, Allerum, B:4 1/3 Flyttlängder 1862-1879.
42. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Boklund, Erika Elisabet. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Boklund, Erika Elisabet, f. 1847. 2003-11-08. SVAR & DIGDATA 2003.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Rahm, Nils
1851
Skivarp (Malmöhus län, Skåne)
Hemmansegare
Gift man, far i familjen
Skivarp (Malmöhus län, Skåne)/N:18 Skifvarp
Boklund, Erika Elisabet
1847
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Gift kvinna, mor i familjen
Skivarp (Malmöhus län, Skåne)/N:18 Skifvarp
Carl Johan
1888
Skivarp (Malmöhus län, Skåne)
Pojke, barn i familjen
Skivarp (Malmöhus län, Skåne)/N:18 Skifvarp
.43. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Boklund, Carl Gustaf. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Boklund, Carl Gustaf, f. 1821.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Boklund, Carl Gustaf
1821
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
målare
Änkling, far i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Axel Georg
1855
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
målare
Ogift man, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Josefina Christina Carolina
1857
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Ogift kvinna, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Betty Carola Sophia
1860
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Småskollär.
Ogift kvinna, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Lindblad, Astrid Elisabeth
1877
Helsingborgs stadsförs (Malmöhus län,
Flicka, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Skåne)
Lindblad, Vesta Maria
1882
Helsingborgs stadsförs (Malmöhus län,
Flicka, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Skåne)
--------------------
Troedsson, Carl Peter
1871
Vittsjö (Kristianstads län, Skåne)
dräng
Ogift man, ensam i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
--------------------
Pålsson, Emma Mathilda
1870
Kattarp (Malmöhus län, Skåne)
piga
Ogift kvinna, ensam i familjen Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6. .... Kyrkböcker, Allerum, C:3 3/7. 1821, april 16, döpt 18. Frälsebokhållaren Johannes Christoffer Bokelund och Ingrid Agneta Fernströms på Kulla Gunnarstorp son Carl Gustaf.
Susc. mamsell Anna Johanna Thulin i Allerum.
Test. Ingenieuren Hallbeck i Hellsingborg, Uppsyningsman Tengvall från Grafverna, Fru Fernström, mamsell Hallberg från (Park)borg och Jungfru Kronbeck från Kulla Gunnarstorp. .... Kyrkböcker, Allerum, AI:7 Husf 1851-55. Ljungen 6.
Målarmäst. Carl Gustaf Boklund /.../
Petronella Ryberg /.../
Lorentz
Ida Maria
Emma Elisabeth
Carl Adolf 1852 28/7, Allerum ( 1852 15/3 )
( ... ) (...) , Allerum ( 1855 12/3 )
/.../
f. d. Bokhåll. Johannes C Boklund /.../
I A Fernström /.../. .... Skånes Demografiska Databas, Vigda. Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1843-11-07Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Carl Gustaf Bokelund ort:Helsingborg 15
titel: målaregesell sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
z
Brudens namn:Petronella Elisabeth Ryberg ort:Helsingborg 161
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
Övrigt:. .... Kyrkböcker, Allerum, B:2 1/2 Flyttlängder 1833-47. Utfl. 1837 16/11
Gossen Carl Gustaf Bokelund 1821 16/4, fr. Ljungen nr. 6, till Helsingborg
Infl. 1843 10/11
Målaregesäll Carl G. Boklund 1821 ... Hborg, till Ljungen.44. Kyrkböcker, Allerum, husf. AI:6. Se make CGB's fader.
45. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se census.
46. Kyrkböcker, Helsingborg, se hfl AI:78 bostad.
47. Kyrkböcker, Helsingborg, se hfl AI:78 bostad. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Födda C:9 (1847-1861), sid 425. Den 1 November föddes Pigan Johanna Eliasdotters oäkta Son å n: 1 Röemölle som den 7 i samma månad döptes och kallades Alfred.
Bars till dopet af Pigan Lise Zentio i Helsingborg. Närvarande Fadder Pigan Petronella Jansson i Helsingborg. Modrens ålder 20 år, Barnmorska H... Hanna Persson i Röemölla.48. Kyrkböcker, Helsingborg, Helsinngborgs sfs AI:78. Långvinkeln nr 36
...
Bagareges. Alfred Bokelund f. 55 1/11 Hborg ; hitflyttad från 2 Norden 1887 ; Bortflyttad 9 Kullen 1888.49. Kyrkböcker, Helsingborg, Se son Alfreds födelse.
50. Kyrkböcker, Västra Karaby, Malmöhus län, Se CG:s Bostad 1838, husf.
51. Kyrkböcker, Västra Karaby, Malmöhus län, Se CG:s Bostad 1838, husf. .... Kyrkböcker, Västra Karaby, Malmöhus län, 1840, November
Andreas Gustaf Jonas ; 17 ; 30 ;
... Bokhållare Johannes Christoffer Bokelund i ... W. Karaby och H. Benedicta Christina Ekeberg.
.... Hr ... Hans Fredric Cederberg i Lund och dess Fru Christina Charlotta Bokeund bar barnet. (Testes) Carl Gust Bokelund. ... och dess fru Anna Sophia Lilja, Quartersmäst. Charles Emil Bokelund, Helsingborg och dess fru ... ..; Trädgårdsmäst Jöran Ekeberg ... Zireköpinge ........... Demoiselle Sophia Maria Ekeberg, ibm, Dahlmans hustru ..... från Lund.
.52. Kyrkböcker, Västra Karaby, Malmöhus län, Se född.
53. Kyrkböcker, Allerum, Se född.
54. Skånes Demografiska Databas, Flyttade. Skånes Demografiska DatabasFlyttningslängd Halmstad/Sireköpinge
Datum:1821-01-02Datum avser:
zNamn: Benedicta EkbergKön: k
Titel: Födelsedatum:
Flyttar från: SireköpingeFlyttar till:Landscrona
Maka/make namn:
z
Antal flyttande: 0
Övrigt:. .... Skånes Demografiska Databas, Flyttade. Skånes Demografiska DatabasFlyttningslängd Halmstad/Sireköpinge
Datum:1823-12-31Datum avser:
zNamn: Benedicta EkbergKön: k
Titel: pigaFödelsedatum:
Flyttar från: LandskronaFlyttar till:Tågarp
Maka/make namn:
z
Antal flyttande: 0
Övrigt:. .... Kyrkböcker, Sireköpinge, se född.55. Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs landsförsamling
Datum:1867-04-18Datum avser:f
z
Barnets namn:Anilda Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Maria Alqvist ålder/födelseår:24
titel:ort:
z
Faderns namn:J. Bokelundort:Pålsköp 30
titel:smedgesäll
Övrigt:.56. Skånes Demografiska Databas.
57. Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Kattarps församling
1860 - 1895
Datum Datum avser
1875-01-27 död
Den avlidne
Namn Kön
Anilda kvinna
Titel Civilstånd
ogift
Ort Äktenskaplig börd
Svedberg N-o 11, 12 inom äktenskapet
Dödsorsak Ålder/födelsedatum (i förekommande fall)
halsondska År: 7 Månad: 9 Dag: 9
Födelsedatum:
Attest
Anförvant
Namn Ort
Johan Bokelund
Titel Relation
smed fader
Övrigt
Moder: Maria Ahlqvist
Källhänvisning
Arkiv Sid-/årsnummer
Kattarps kyrkoarkiv E:1 104 / 2
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund 210
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Vigda 1860-1895. Döda 1860-1895.
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Kattarp E:1 1860-1895. .58. Skånes Demografiska Databas, Döda. Skånes Demografiska DatabasDödbok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1888-06-15Datum avser:d
z
Den dödes namn:Anna Cecilia Bokelundort:Holland 9
titel:kön:k
äktensk. börd:eålder/födelseår:30år8mån8veckor19dagar
civilstånd:gdödsorsak:lungsot
z
Anhörigs namn:Bengt Anderssonrelation:ma
titel: snickare ort:
Övrigt:hfl s 2100,5.59. Skånes Demografiska Databas, Se vigsel m BA. .... Skånes Demografiska Databas, Framräknat från död.
60. Skånes Demografiska Databas, Döda. Hon bodde där vid sin död.
61. Skånes Demografiska Databas, Se vigsel m ACB.
62. Skånes Demografiska Databas, Vigda. Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1878-04-05Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Bengt Andersson ort:Holland 11
titel: snickaregesäll sida i Hfl:
civilstånd:o ålder/födelseår:851
z
Brudens namn:Anna Cecilia Boklund ort:Holland 9
titel:sida i Hfl:
civilstånd:o ålder/födelseår:857
Övrigt:.63. Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1879-05-14Datum avser:f
z
Barnets namn:Betty Ingeborg Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:1
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Anna Cecilia Boklund ålder/födelseår:21
titel:hustruort:
z
Faderns namn:Bengt Anderssonort:Böhmen 1 A
titel:snickare
Övrigt:Fader 27 år.64. Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1882-06-15Datum avser:f
z
Barnets namn:Ida Carolina Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:2
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Anna Cecilia Bokelund ålder/födelseår:24
titel:ort:
z
Faderns namn:Bengt Anderssonort:Holland 9
titel:snickare
Övrigt:Fadern 31 år.65. Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1884-12-28Datum avser:f
z
Barnets namn:Agda Elvira Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:3
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Anna Cecilia Bokelund ålder/födelseår:27
titel:ort:
z
Faderns namn:Bengt Anderssonort:Holland 9
titel:snickare
Övrigt:Fadern 33 år.66. Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Hästveda församling
Datum:1894-09-06Datum avser:Död
Sidnummer:61Årsnummer: 26
Läsproblem:N
z
Den dödes namn:Anna Maria Bokelundsida i Hfl:109
titel:enkefrukön:Kvinna
ort:Hästveda 4äktensk. börd:Ej angivet
civilstånd:änkaålder/födelseår:84årmåndagar
dödsorsak:attest:
z
Anhörigs namn: relation:
titel: ort:
Övrigt:
Arkiv: Hästveda kyrkoarkivVolymsignum: F:1Tidsomfattning: -
Förvarande intitution: LLAVolymnummer mikrofich:
Anmärkning:.67. Demografisk databas för södra Sverige, Framräknat från död.
68. Skånes Demografiska Databas, Döda. Skånes Demografiska DatabasDödbok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1867-07-23Datum avser:d
z
Den dödes namn:Augusta Elisabeth ort:361 B
titel:kön:k
äktensk. börd:iålder/födelseår:3år9mån9veckor13dagar
civilstånd:odödsorsak:catarrhus gastro-intestinus (?)
z
Anhörigs namn:C. A. Boklundrelation:fa
titel: bagare ort:
Övrigt:kvnr 361 B, hfl s 443,3. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1863-10-04Datum avser:f
z
Barnets namn:Augusta Elisabeth Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Bengta A. Nilsson ålder/födelseår:25
titel:ort:
z
Faderns namn:C. A. Boklundort:28
titel:bagaremästare
Övrigt:. .... Kyrkböcker, Helsingborg, SCB CA 6248 2 () 1862-1865. Nr 180 1863, oct 4, Augusta Elisabeth
Boklundf,C. A. Bagarmästare och H. Nilsson B., sist fyllt 25.69. Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1870-10-21Datum avser:f
z
Barnets namn:Augusta Elisabeth Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Bengta A. Nilsson ålder/födelseår:32
titel:ort:
z
Faderns namn:C. A. Bokelundort:Kärnan 25
titel:bagare
Övrigt:.70. Folkbokföringen 1890, Se make 1890. Bör vara fel, står som född i Helsingborg i Skånes Demografiska Databas.
71. Skånes Demografiska Databas, Se vigsel m AEB. .... Folkbokföringen 1890, Se census. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Se vigsel 1890.
72. Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1890-12-10Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Carl Wilhelm Ingelsson ort:Fyrkanten 10
titel: bokhållare sida i Hfl:
civilstånd:o ålder/födelseår:861
z
Brudens namn:Augusta Elisabeth Bokelund ort:Telegrafen 3,4
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:o ålder/födelseår:870
Övrigt:ICW hfl s 1135. BAE hfl s 2818. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Vigda 1887-1892 5/8. 1890
91., Dec, 10, (I)ngelsson, Carl Wilhelm, Bokhållare, 10 Fyrkanten, 1861, Maj 20, 1
Bokelund, Augusta Elisabeth, Jungfru, 34 Telegrafen, 1870, Febr 26, 1.73. Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1891-09-04Datum avser:f
z
Barnets namn:Ernst Wilhelm Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:1
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Augusta Elisabeth Bokelund ålder/födelseår:20
titel:ort:
z
Faderns namn:Carl Wilhelm Ingelssonort:Fyrkanten 10
titel:bokhållare
Övrigt:Fadern 30 år.74. Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, MALMÖ S:t Petri CI:8 födda.
Födda i Malmö S:t Petri
Datum 1865-10-29 Datum avser ej angivet
Barnets förnamn Axel Ferdinand efternamn
Dödfödd Kön pojke
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 31
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Claes Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel instrumentmak.ges. ort 445
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt hsf. p. 65
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa MALMÖ S:t Petri CI:8.
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Boklund, Axel Ferdinand. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Boklund, Axel Ferdinand, f. 1865. 2003-11-08. SVAR & DIGDATA 2003.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Boklund, Axel Ferdinand
1865
Malmö (Malmöhus län, Skåne)
Mejerist
Gift man, far i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
Risberg, Kerstin
1849
Kristianstad (Kristianstads län, Skåne)
Gift kvinna, mor i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Landgren, Erika
1869
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Mejerska
Ogift kvinna, ensam i familjen Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Carlsdotter, Wilhelmina
1869
Tingsås (Kronobergs län, Småland)
Piga
Ogift kvinna, ensam i familjen Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Hansson, Lars
1872
Genarp (Malmöhus län, Skåne)
Dräng
Ogift man, ensam i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Persson, Ola
1867
Lomma (Malmöhus län, Skåne)
Dräng
Ogift man, ensam i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
.75. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se folkräkning.
76. Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS. .... Kyrkböcker, Malmö, Malmö S:t Petri C:8, sid 306. nr 202; okt 29; döpt Nov 19; man; Axel Ferdinand; Instrument mak. Ges. Claës Johan Ferdinand Bokelund och Johanna Kjellander ; husf=445 p. 65 ; moderns ålder=41
Vittnen: Instrument mak. Andersson, ... Nyman ; Kyrktagen 1/12.77. Kyrkböcker, Malmö, Se födelse.
78. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Post 2015775
Boklund, Axel Ferdinand
Mejerist
f. 1865 i Malmö (Malmöhus län, Skåne)
Gift man, far i familjen
Dalby N:o 28
Dalby (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Malmö
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll:. Boklund, Axel Ferdinand 1865 Far
Risberg, Kerstin 1849 Mor
----------
Landgren, Erika 1869 Ensam
----------
Carlsdotter, Wilhelmina 1869 Ensam
----------
Hansson, Lars 1872 Ensam
----------
Persson, Ola 1867 Ensam
.79. Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, se barns födelse.
80. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Post 2015776
Risberg, Kerstin
f. 1849 i Kristianstad (Kristianstads län, Skåne)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Dalby N:o 28
Dalby (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Kristianstad
.81. Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003).
1 Kyrkböcker, Kävlinge, se födelse.
2 Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Kyrkböcker, Kävlinge, se dop.
3
Kyrkböcker, Kävlinge, Kävlinge C:1 (1734-1831) Bild 59 / sid 103. 1780
3/4. d. 6 Juni föddes V. Corporalen och Gästgifvaren Anders
Bohmans och H. Ingrid Johanna Casseurs twänne döttrar Elsa Christina och Petronella, whilka und-
fingo det hela dopet hemma d. 7 ejusd. ...
Sergeanten Bohmans Hustru Hanna höll Elsa Christina
och Fru Fabriqueurskan Fick, Petronella wid dopet.
Witnen woro H Cornett Walkendorff, H. Fabriqueuren Fick
V. Corpor. Alex Hult, Studiosus Rutger Hult Peter Fick junior
samt madam Ingrid Johanna Fick.
4
Elgenstierna, SSK30 ( Svensk Släktkalender 1930 ). .... Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), Se maken. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Se husf. 1862.
5 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se husf 1862.
6 Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se husf. 1862.
7
Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, Lunds domkyrkoförsamling AI:50 (1862-1867) Bild 342 / sid 279. Krafts Rote 45
1. Prost Flensburgs
2. E. Else Christ. Bohman [Född] 83 3/6 Keflinge [Enka] 14/12 57 [Flyttat från] Hvellinge 58 [Död] 65
3. Dr Ingrid Maria Flensburg [Född] 15 9/8 S. Rörum [Flyttat från] Hvellinge 58
10. Prost Wingrens
11. E. Elisab. Chr. Flensburg [Född] 08 30/4 Häglinge [Flyttat från] S. Rör. 17/11 63
12. S. Felix Erland Eberhard [Född] 51 27/12 S. Rör.
13. Stud. S. Per Christian Jakob [Född] 56 22/8 S. Rör [Flyttat från] S. Rör. 9/ . 65.
8
Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), se dotter E C's make.
9 Kyrkböcker, Kävlinge, Se barns födelse.
10
Sjöström, Carl, Skånska nationen före afdelningarnas tid (1682-1832) (Lund 1897
E. Malmströms Boktryckeri), 461. nr 2396, Nils Johan Flensburg, son af prosten Peter F. (d. 1791) och Elsa Marie Lorich (d. 1785) ; f. i Tolånga 18 juni 1777; klockare i S. Rörom 1800; prestvigd 24 juni 1802; kyrkoherde i S. Rörom 18 sept. 1811; "prost" 1819; kyrkoherde i Hvellinge 30 juni 1832: d. i Lund 14 dec. 1857.
Sonson af 571. - Gift i Kjeflinge 1804 med Elsa Kristina Boman ( f. 1782; d. i Lund 1865 ), dotter af qvartermästaren Anders B. - Son: II: 38, fader till I: 326 (docent), I: 375 (kanslist vid Stockholms rådsturätt), Vilhelm (f. 1865; stud. skån. 1884; d. som student 1896) och Johannes (f. 1871; stud. lund. 1890; fil. kand.). - Svärfar till 2887.
11
Kyrkböcker, Tolånga, Färs kontrakt, Malmöhus län, 1777.
Junii d: 18 föddes RegementsPastoren H:r Magister Pehr Flentzburg och fru Else Maja Lorich i Tolånga en Son, som d. 20 ... bars till dopet ... ... ... Fröken Hedvig Barbara von Böhn på (Vanstads)torps Gård och blef kallad Nils Johan.
Testes: ... Lieutenanten ... G... Evert Trane. på Löfvestad, Härads Hövdingen Högädle Herr Jonas Ingman på Tog(es)arp, Herr ... Magnus Gyllenpalm i Tolånga, ... ... ... Herr Pehr Palpe ibm, ... ... Hr Johan Flentzburg ifrån Söfde, Wählborna Fröken Sophia von Böhn. .... Kyrkböcker, Lund Domkyrkofsg, se begr.
12
Kyrkböcker, Kävlinge, Kävlinge C:1 (1734-1831) Bild 155 / sid 298. Nowember 1803.
2) Den 26. Dito sammanwides komministeren wid Rörums
och Häglinge församlingar Ärewördige och Wällärde Herr
Magister Nils Johan Flensburg och Demoiselle Ellse Christina
Bohman här af församlingen.
13 Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, se dop.
14
SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), 3 Flensburg, Wilhelm, f 3 aug 1819 på Bjäveröd, Södra Rörums sn (Malm), d. 31 okt 1897 i Lund. Föräldrar: prosten Nils Johan F o Elsa (Elisabeth) Christina Bohman. Inskr vid Lunds univ 17 nov 1834, filol kand där 20 juni 1840, fil kand 22 maj 1841, fil mag (ultimus) 23 juni s å, e o amanuens vid univ: bibl i Lund 27 maj 1842-30 maj 1848, doc i systematisk teologi vid Lunds univ 26 juli 1847, teol adj o kyrkoh i Stångby prebendepast 29 maj 1849 (tilltr 1850), prästv 20 juni s å, prost 28 juni s å, förestod professuren i dogmatik o moralteologi läs-åren 1847-48, 1850-52, vt 1857-vt 1858, adjung led av Lunds domkap 1849 o ord 6 mars 1856, förestod professuren i praktisk teologi vt 1850 samt i kyrkohist o symbolik läsåren 1852-56 o ht 1856, kyrkoh i Kärrs-torps prebendepast 28 okt 1852 (tilltr 1853), prof i dogmatik o moralteologi vid Lunds univ samt kyrkoh i Hällestads prebendepast 17 juni 1858 (tilltr 1859), teol dr, nämnd 4 maj o promov i Uppsala 7 sept 1860, kyrkoh i Uppåkra prebendepast 1 maj 1862, Lunds univ:s rektor under början av läsåret 1865-66, fullm för Lunds stifts prästerskap vid riksdagen 1865-66, biskop över Lunds stift o prokansler för Lunds univ 21 dec 1865, invigd 28 jan 1866, intog ordf: platsen i Lunds domkap 23 maj s å, bevistade kyrkomötena 1868, 1873 o 1878, led av den för revision av 1868 års kyrkolag tillsatta kommittén 1 okt 1872. Led av Samf Pro fide et christianismo 1866, HedLFS s å, LNO s å, KNO 1868, KmstkNO 1875. High .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Wilhelm F växte upp i faderns dåvarande pastorat, det skogiga Södra Rörum, öster om Höör. När F var nära sexton år, flyttade fadern 1835 till en bygd med helt annan natur, Vellinge på Söderslätt, vid Foteviken söder om Malmö. Sonen var visserligen då redan student, men hade ännu till 1856 kvar fädernehemmet i Vellinge, och det är närmast som son av slättbygden, som man tänker sig urskåningen Wilhelm F. Fadern var en mångsidigt begåvad man, på en gång bokvän och driftig ekonom med agrara intressen samt förmögen. Hans starkt framträdande myndighet kunde emellertid slå över i dryghet, och han var på sina håll illa tåld - i pastoratet till den grad att han utsattes för mordbrand 1856, varpå han flyttade till Lund, där han dog året därpå.
Tidigt visade F religiösa och teologiska intressen, de senare närda av studier i faderns bibliotek. F plägade vandra från Vellinge till Tygelsjö för att höra den bekante prosten J B Kallenberg predika; den syn på luthersk kristendom, som han här fick, blev av betydelse för hans framtid (O Ahnfelt). I Lund gjorde de två Schartaulärjungarna professorerna A H Florman (se denne, nedan 219) och J Holmbergsson ett starkt intryck på honom. F kom till det teologiska studiet i Lund i en gynnsam tid. Reuterdahl och Thomander bildade epok genom utgivandet av Theologisk quartalskrift 1828-30 och 1836-40 och det var denna tidskrift, som enligt F:s utsago >först gav honom en föreställing om vad teologi är>. Han upptogs väl i denna krets och Reuterdahl karakteriserar i sina memoarer F som >en ung man av det finaste huvud och goda kunskaper>. F:s begåvning yttrade sig i ett utmärkt, ofta vältaligt framställningssätt, juridisk skärpa, dialektisk förmåga och skarp logik. Han hade emellertid många inre hinder att övervinna, bl a en stark blyghet, som enligt Gottfrid Billing var förklaringen till många till synes motsatta drag i hans personlighet. Hur svår F:s väg var, framgår bl a av svärsonen Ahnfelts skildring av hans arbete för teologisk docentur. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F visste, vad han ville skriva, men ryggade tillbaka inför själva nedskrivandet och nedsjönk i ett tillstånd av melankolisk håg- och kraftlöshet. Hans vän E G Bring fick avtvinga honom avhandlingen undan för undan och bära den till tryckeriet. I docentavhandlingen, >Om Guds allestädesnärvarelse> (1847) - avhånad av den gallsprängde P G Ahnfelt i parodien >Angbadens dialektik> - var F framför allt påverkad av Hegel. Avhandlingen förde F till docentur och lärareförordnande i den teologiska fakultet, som sedermera kallats >den stora fakulteten>. Huvuddelen av F:s teologiska produktion utgöres av artiklar i Swensk Kyrkotid-ning (1855-63), som var fakultetens språkrör. I samverkan framställde här de tre utgivarna E G Bring, A N Sundberg och F en särpräglad luthersk teologi med särskild hänsyn tagen till frågorna om samhället och ky-kan. Denna teologi har haft ett betydande inflytande på teologiskt och kyrkligt tänkande i Sverige från 1800-talets mitt till sekelskiftet och i vissa avseenden därutöver. Av den kyrkliga åskådning, som F fått som arv från ett stabilt lutherskt kyrkoliv, sökte han i en tid, som var starkt präglad av pietistiska och reformerta tänkesätt, utforma en filosofisk- teologisk totalsyn, i vilken sammanhang-et mellan alla livsområden kunde åskådliggöras. I tidens andliga splittring ville han finna en kultursyntes.
F:s betydelse för utformandet av denna lundensiska tradition har länge varit förbisedd. Styrkan i den stora fakultetens position låg i det grundliga genomtänkandet av de teologiska och filosofiska principfrågorna. I detta hade F sin andel. Han fortsatte nämli-gen det av E G Bring påbörjade arbetet med teologiens grundfrågor, som syftade till en vetenskaplig grundläggning av den systematiska teologien. Detta principtänkande gav möjlighet och frihet till självständig prövning av olika fiskådningar och frimodighet att i många avgöranden gå en egen väg. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Man torde icke kunna rätt förstå Kyrkotidningens samhällsteori, om man icke ser dess nödvändighet från den givna utgångspunkten i Brings och F:s ungdomsskrifter. Genomar-betningen av tros- och gemenskapsproblemen blev också utgångspunkten för F:s och de övrigas verksamhet som kyrkoledare. Det nämnda förstlingsarbetet har ett visst idéhistoriskt intresse. E G Bring hade introducerat Hegels filosofi i det teologiska tänkandet och lagt grunden till en svensk spekulativ teologi. Med stor beläsenhet i Hegels skrifter och påtaglig skicklighet i användandet av den spekulativa metoden sökte F först lösa ett huvudproblem för dåtdens fi-losofiska teologi. Frågan var, hur tron på Guds personlighet skulle få sitt adekvata uttryck i den filosofiska dogmatiken. F arbetade helt inom det hegelska systemets ram och sökte där ett korrektiv mot Hegels panteism. Enligt den hegeltolkning, som F anslöt sig till, hade Hegel icke lyckats genomföra tanken, att det absoluta är både sub-stans och subjektivitet. Med stor skarpsinnighet genomförde F sin tanke, att enligt förutsättningarna Gud måste tänkas vara självständig person före och oberoende av världen men samtidigt immanent i sin skapelse. Denna huvudtanke fick konsekvenser för ställningstagandet i andra frågor: historien, inkarnationen, kyrkan och samhällsformerna. I själva verket ligger F:s framtida författarskap preformerat i hans första avhandling. F:s korrektiv till Hegels åskådning gav en viss självständighet gentemot Hegel. När tanken på Guds personlighet kunde anses säkrad, fanns för F möjlighet till ett rikligt utnyttjande av Hegels tankevärld i allt, som hörde till idéns utveckling i historien. Såsom hegelian var F också historiefilosof. I de teologiska och kyrkopolitiska debatterna var det det spekulativa problemet >Gud och världen> som han utredde - nu med hänsyn till konkreta företeelser och aktuella föreställningar. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Historien både döljer och uppenbarar Gud. Det sanna och ideella är för denna syn den inre linjen i historien. Historien är Andens utveckling i mänskligheten. Den enskilda människan hade därför att ställa in sig i historiens egen riktning, att leva sig in i dess former och >taga sin historia i besittning>. De historiskt givna objektiva livsformerna (familj, stat, kyrka) hade en auktoritativ ställning gentemot den naturliga människan och hennes godtyckliga vilja. Men i dessa objektiva samfundsformer hade den enskilde den sedliga frihet, som var människans väsen. Denna historiesyn gav till resultat en principiell konservatism i politiska och kyrkliga frågor. Samtidigt inneslöt den en bestämd utvecklingstanke. Normen för utvecklingen var icke tidens omedelbara krav utan historiens inre mening. Ur denna skulle man hämta anvisning till ett rätt reformerande och framåtskridande. När F och liberalismens målsmän, t ex J H Thomander och V Rydberg, drabbade samman, var det två motsatta uppfattningar om historien och utvecklingen, som möttes. Liksom begreppet utveckling var begreppet frihet ett allmänt ideal i tiden. För liberalismen var här fråga om individens frihet från yttre tvång från samhällets sida. För F och kretsen kring Kyrkotidningen betydde frihet den sedliga frihet, i vilken gudomlig lag och mänsklig vilja blivit ett. Denna frihet kunde komma till stånd endast i den fasta relationen till ett mänskligt samfund, där ett bestämt sedligt innehåll tillföres människan. På grund av den naturliga människans egoism (arvsynd) kunde personlig frihet förverkligas blott i den levande förbindelsen med fasta sedliga makter. I motsats till väckelsens syn fanns för denna åskådning inga profana livsområden. Det naturliga livets former hade ett nödvändigt samband med kyrkan. I Kyrkotidningen utvecklade F en samfundets teologi i motsats till individualismen i liberalism och folkrörelser. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Utifrån dessa synpunkter argumenterade F mot alla strävanden att för svaga de konkreta, historiska samfundsordningarna, familj, stat, kyrka. >En stark fa-miljeordning, en stark stat och en stark kyrka, sådana äro våra samhällsidealer.> Familjen var >den första, förberedande klassen av den sedliga lydnadens och ordningens högskola>. Den var till för att begränsa egoismen, ge den enskilde hans rätta plats i gemenskapen och ställde honom inför konkreta plikter där han fick lära att förena frihet och självbegränsning, vördnad och kärlek. Därför bekämpade F den romantiska äktenskapsuppfattningen och förslag att i lag erkänna flera skilsmässoorsaker än i 1810 års förordning. Det var statens plikt att värna familjeordningen. Fromhetsrörelsernas >inre mission> undanträngde husfaderns religiösa ämbete och upplöste familjens religiösa enhet. Konventikelplakatet behövde möjligen uppmjukas, men vidmakthållandet av familjen som social och religiös enhet contra all emancipation var av högsta vikt för individ, stat och kyrka. Till statens idé hörde det att ha relation till religionen och en bestämd kyrka. Den nationella enhetskyrkan var F:s ideal. Den sammansyn av andligt och världsligt, som härflöt ur den äldre lutherdomens skapelsetro, utformades av F till en spekulativ samhällsteologi. På alla punkter bekämpade han den naturrättsliga statsuppfattningen. I tidens livliga kyrkodebatt ställde F kyrkotanken mot den reformerta sekttanken i fromhetsrörelserna. Kyrkan konstituerades av nådemedlens verksamhet. Den grupp av kyrkomän, som F tillhörde, har kallats den lundensiska högkyrkligheten. Åskådningen hade emellertid ingen beröring med anglikansk högkyrklighet och var icke katolicerande. Den sökte tillvarataga och levandegöra den svenska lutherdomens arv i en tid, då sekttanken syntes ha framtiden för sig. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), F:s samhällsåskådning förde genom anknytningen till ortodoxiens samhällsuppfattning (treståndsläran) och genom den spekulativa historieuppfattningen till en principiell konservatism i politiska och sociala frågor. I den mån som denna samhällssyn i vänners eller motståndares uppfattning kom att gälla såsom kyrklig, medförde den utan tvivel svårighet för kyrkan att orientera sig i den begynnande industrialismens tidsålder. F:s och hans medarbetares djupa förankring i lutherdomens religiösa syn gav dem dock möjlighet att ge ny aktualitet åt den lutherska kyrkotanken och hävda dess egenart. Den teologiska och kyrkliga renässansen vid 1900-talets början har förbindelselinjer bakåt till den lundensiska teologien vid 1800- talets mitt. I detta sammanhang har F sin bestämda plats i svensk kyrkohistoria. Såsom systematisk tänkare måste han räknas bland de betydande. F bevistade den sista ståndsriksdagen 1865 -66. Bekant blev det anförande, vari han underkastade det föreliggande representationsförslaget en skarp kritik, en hållning som man trodde skulle äventyra hans biskopsutnämning. Hans frimodighet vann emellertid som sådan uppskattning och strax före julen 1865 utnämndes F till stiftschef i Lund och prokansler för universitetet efter Thomander. För biskopsämbetet i Lund var F synnerligen väl skickad. Prästson och tilllika akademisk lärare i teologi, kände han sedan länge ingående stiftets prästerskap. F:s herdabrev, analyserat av H Pleijel, tar sin utgångspunkt i prästämbetet och ger en kritisk tidsanalys med anledning av dess sjunkande auktoritet. Han vände sig även mot >den falska andligheten>, som spejade efter kyrkans brister och förordade en >falsk avsöndring>, sektväsendet. Han ansåg sig emellertid kunna konstatera, att starkare förståelse inträtt för kyrkans folkuppfostrande gärning. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Han förordade fördjupning i ordet och bekännelsen samtidigt med anslutning till det allmänna kulturlivet och uttalade sig om prästhemmets betydelse och de helgade personligheternas tysta vittnesbörd. I kyrkomötet spelade F en mycket stor roll, dels i kyrkolagsutskottet, för vars arbete han utmärkt väl lämpade sig, dels i de allmänna debatterna genom glänsande anföranden. Sina sista år var F, som även fick genomlida stora familjesorger, mycket sjuklig, mot slutet en avtärd och bruten man. Sådan han var i sin krafts dagar intar han ett framträdande rum i den lundensiska teologiska traditionen och serien av myndiga stiftschefer på Absalons stol. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), Tryckta arbeten: Se Lunds stifts matrikel . . . 1893, S. 63 f., och LUM 1879, s. 28 f. Dessutom: Synopsis generis Lupini . . . P. 1. [Akad. avh., preses:] J. G. Agardh. Lundæ 1835. (2), XIV s. - Tal . . . (Invigningen af Högre allmänna läroverkets i Malmö nya lärohus, den 30:de september 1879, Malmö 1879, s. 29-39 ). - Tal. . . (Vid invigningen af Malmö Caroli församlings nybyggda kyrka söndagen den 19 december 1880, Lund 1881, s. 3-16). - Tal . . . (E. Wrangel, Allhelgonakyrkan i Lund. Det gamla och det nya templet, skildrade. Med biskop F.:s tal vid invigningen den 1 nov. 1891, Lund 1893, s. 39-47). - Kyrkliga tal. 1*. Prestvigningstal. Lund 1897-98. 484 s. - Artiklar i Swensk kyrkotidning, Lund 1855-63. Källor o litt: Bref till Henrik Reuterdahl, ed G Aulén (1915). - O Ahnfelt, Ur mina minnen, [1] (1905); N Algård, Johan Henrik Thomander (1924); G Aulén, H Reuterdahls teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, Till belysn av den lutherska kyrkoidén, dess hist o dess värde (1912); G Billing [nekr] (Kyrkl tidskr, 4, 1898, s 1-101); dens, Några minnen o intryck (Under Lundagårds kronor, 2, 1921), s 14-19; [dens,] Biskop Gottfrid Billings levnadsminnen t o m Västeråstiden (1955); G Carlquist, Lunds stifts herdam, 2:3 (1951), s 32 ff; S Cavallin, Ur skånska presthusens häfder (1878), s 89; dens, Lunds stifts herdam, 2 (1855); dens, Barndoms- o släktminnen (1945); O Gertz, Till Lunds katedralskolas hist (Festskrift. . . 1937), s 268; dens, Kungl Fysiograf sällsk i Lund 1772-1940 (1940); LU:s matr 1879: E Newman, Sv högkyrklighet, lågkyrklighet o frikyrklighet (1932); Ny ill tidn, 14, 1878, s 317 f, o 33, 1897, s 385 f [nekr av H Wieselgren]; H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); E Wadstein. Till minnet af biskopen m m dok-tor V F 19/6 1900 (1900); E Wallgren, Individen o samfundet. Bidr till känned om samfundstänkandet i Sv kyrkotidn 1855- 1863 (1959); M Weibull o E Tegnér, LU:s hist, 2 (1868); J Vising, Minnesbilder (1938);. .... SBL,Svenskt Biografiskt Lexikon (Band 1-28 på CD-rom utg 1997), S Ölander, Författarproblemet i Sv kyrkotidn (KÅ 1949); dens, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951).
Erik Wallgren
med bidrag av Bengt Hildebrand. .... Lunds stifts matrikel, utg. av Bengt Jakobsson Bergqvist (Lund maj 1886, Malmström & Comp:s boktryckeri), 138-139. ...
Barn: *Nils* Olof Matthias, född d. 22 april 1855, filos. licentiat. - *Carl* Axel Wilhelm, född d. 29 nov. 1856, med. kandidat, amanuens vid stora barnhuset i Stockholm. - *Ebbe* Gustaf, född d. 22 febr. 1859, v. häradshöfding, t.f. länsnotarie i Hernösand. - Christina *Maria*, född d. 17 okt 1860. - Constance, född d. 5 aug. 1863. - Wilhelm, född d. 20 maj 1865, student. - *Gustava* Mathilda, född d. 26 maj 1867. - *Johannes* Laurentius, född d. 1 okt. 1871.
15
Kyrkböcker, Kävlinge, Kävlinge C:1 (1734-1831) Bild 62 / sid 109. 1783
3. d. 6 aug: Kl 3 om morgonen föddes H: Corporal och Gästgifvaren
Anders Bohmans och dess hustru Ingrid Johanna
Casseurs doter, som ... Sönd. e. Trinit uti det
heliga dopet blef kallad Ingrid Jana.
16 Kyrkböcker, Kävlinge, Se tvilling systers födelse.
17 Kyrkböcker, Häglinge, Kristianstads län, Se detta dop.
18 Norne, Jan-Erik, Se make Adrian.
19
Kyrkböcker, Gumlösa, C:2 1710-1766. Julius 1766
Den 5 juli föddes Bildhuggarens Jonas Boklund och dess Hustru Christina Kreissers lilla dotter, som d. (9) (på) Trin. döptes och kallades Brita Magdalena.
Hon bars till dopet af högvälborna fröken Elisabeth Sophia Skÿtte och hustrun Carina Hindrics... (K)elle, berga... .
De öfriga Faddrar woro: Högvälborna Capitainen Herr Hans Jacob Skÿtte. (Cuirete)jären Herr Jonas Wäström; Trägårdsmästaren Öberg på H(erra)gården; (Grefvinnan) Stina Wallander och Anna Beata Ahlqvist. .... Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Gumlösa församling
Datum Datum avser
1850-02-11 död
Den döde
Namn Kön
Brita Roswall K
Titel Civilstånd
enkefru inspectorska änka
Ort Äktenskaplig börd
N-o 3. Gumlösa ej angiven
Dödsorsak Ålder/födelseår
ålderdoms bräcklighet
83 år 7 mån dagar
Attest
Anhörig
Namn Ort
Titel Relation
Övrigt
Källhänvisning
Sidnummer Årsnummer
63
Arkiv Seriesignum
Gumlösa kyrkoarkiv C:4
Läsproblem Förvarande institution
N LLA
Sida i Hfl Tidsperiod
1850 - 1861
Anmärkning Microfich volym nr.
20 Kyrkböcker, Gumlösa, Framräknat från dotter CER's födelse. .... Kyrkböcker, Gumlösa, C:2 1710-1766. .... Kyrkböcker, Gumlösa.
21 Demografisk databas för södra Sverige.
22
Kyrkböcker, Gumlösa, C:3 Döda. 1812
Den 21 Januari dödde Bildhuggaren Jonas Boklund af Ålderdom 85 år. Begrofs d. 1 febr. .... Lindberg, Bertil, Se syster Karena Åkesdotter. Då Karena Åkesdotter nämns som Jonas syster, så bör deras far heta Åke.
23 Kyrkböcker, Kristianstad, se dop.
24
Kyrkböcker, Gumlösa, Döda. 1818
Den 28 april dödde i Gumlösa Inspectoren Swen Rosval af Bröstfeber. 58 år. Begrofs den 8 maj.
25 Kyrkböcker, Gumlösa, Framräknat från död. .... Kyrkböcker, Gumlösa.
26
Kyrkböcker, Gumlösa, Vigda. 1798
Den 23 sept lystes första gången ... Inspectoren Sven Rosvall på Sinklairsholm och Jungfru Britha Bokelund ibm. Vigdes den 24 nov.
27
Kyrkböcker, Gumlösa, C:3 2/5 Födda. 1799 November
Den 11 döptes Inspectoren väl...äden herr Sven Rosvalls och dess hustru Britha Magdalena Bokelunds dotter ... Vne Christina Elisabeth i Gumlösa, född d. 9 i moderns 34 år.
Susc. Högvälborna fröken Hindrietta Christina Skytte på Sinklersholm.
Test. Ryttmästaren herr Baron Sigfrid Rålamb på Strö, Majoren herr ... Düker på Araslöf, Bildhuggaren Jonas Bokelund i Gumlösa, Högvälborna fru (friherrinnan) Margaretha Elisabeth (Bosvall) på Torp, Högvälborna fröken Britha Magdalena Skytte och högvälborna fröken Hedvig Charlotta Skytte på Sincklersholm samt högvälborna fröken Sophia Rålamb på Strö.
28
Kyrkböcker, Gumlösa, C:3 2/5. oktober 1804
den 27 döptes ... Inpectoren herr Sven Rosvalls och hans hustru Brita Magdalena Bokelunds son Carl Hindrich.
Susc. Högvälborna friherrinnan Margareta Elisabeth Duvall.
Test. Comministern (J.A.) Schreil, Inpectoren herr (Joh.) Hallström, (Revisoren) G. H. Brun, ...borna ... Jöns Borgström, Inspectorskan Sophia Elisabeth Hallström, ... ... Möllerberg och Jungfrun Hindrietta Charlotta Bokelund.
Barnet föddes ... 23 i modrens 38. år.
( I marginalen står "Carl Hinrich i Gumlösa").
29
Kyrkböcker, Gumlösa, C:3 2/5 Födda. 1806 Maji
Den 9. dn döptes Inspector Rosvalls och hans hustru Brita Bokelunds son Gustaf Johan i Gumlösa, född d. 4 dn i Moderns (blankt) år.
Susc. Högvälborna fröken Hedvig Charlotta Skytte på Sinklersholm.
Test. (klockaren) Christian Waesström i Gumlösa, Trädgårdsmästaren Sven Florell et. Jöns Möllerberg ibm, samt ...makaren Carl J. Borgström ibm, hustrun Malena Borgström ibm, samt Jungfruarna Brita Elisabeth Hollmén, Maria Elisabeth Borgman, Elisabeth Sophia Lindell på Sinklersholm. .... Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Kristianstad Stadsförsamling
Datum: 1862-03-03 Datum avser: död
Läsproblem: N
z
Den dödes namn: Gustaf Johan Rosvall sida i Hfl:
titel: fältkamererare och Ridd. af Vasa Ord-n kön: man
ort: äktensk. börd: ej angiven
civilstånd: gift ålder/födelseår: 55 år mån dagar
dödsorsak: blodslag attest:
z
Anhörigs namn: relation:
titel: ort:
Övrigt:
--------------------------------------------------------------------------------
Sidnummer: 26 Årsnummer:
Arkiv: Kristianstads stadsförsamlings kyrkoarkiv Volymsignum: F:4 Tidsomfattning: -
Förvarande intitution: LLA Volymnummer mikrofich:
Anmärkning:.
30
Sveriges Statskalender 1927, 728. Malmöhus län,
Stadsveterinärer,
Charles Emil, f. 65; 10, Hälsingborg. .... Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940), 23. Bokelund, *Charles* Emil, Stadsveterinär, Hälsingborg
F. i Hälsingborg 24.5.65 av bagarm. Carl August B. och Bengta Amalia Nilsson. St.-ex. 85. Avlade fullständig veterinärex. 90. Stud. bakteriologi v. vet.-högsk. i Berlin samt köttbesiktning o. slakthusväsende v. Berlins offentliga slakthus 96. Stadsveterinär i Hälsingborg 94. ...
Skr.: Några ord om offentliga slakthusanläggningar (01).
G. m. Emilia Bernhardina Öhrwall, dtr till köpman Viktor Ö. o. Maria Svensson. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Födda SCB 1862-1865 2/?. 1865
106. maj 24, Charles Emil, Bagare C.A, Bokelund och h. Bengta Nilsson. Fyllt 24.
31 Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940).
32 Sveriges Statskalender 1927.
33
Skånes Demografiska Databas, Döda. Skånes Demografiska DatabasDödbok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1873-05-28Datum avser:d
z
Den dödes namn:Carl August Bokelundort:Kärnan 25
titel:bagarekön:m
äktensk. börd:eålder/födelseår:47år10mån10veckor0dagar
civilstånd:gdödsorsak:sjelfmord genom hängning
z
Anhörigs namn: relation:ej
titel: ort:
Övrigt:Hfl s 414,1. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Husförhör AI:44 1855-1861 3/10. Sida Nr. 102, 2:dra Roten, N: 28
Bagaren Carl Aug. Bokelund, f. 1825 28/7, Öfved, [från] [18](50), Nr. 319.
34
Demografisk databas för södra Sverige, Raus kyrkoarkiv C:3. Födda i Raus församling
1828-1894
Datum Datum avser
1838-01-20 född
Barnet
Namn Kön
Bengta Amalia Kvinna
Äktenskaplig börd Antal födda
inom äktenskapet
Dödfödd Paritet
Fader Moder
Namn Namn
Nils Persson Kjerstina Persdotter
Titel Titel
rusthållare
Ort Ort
Köpinge
Ålder/födelseår
32
Dopvittnen
Olaus Jönssons Hustru Dorothea i Pålstorp bar barnet till dopet faddrar Åboen Olaus Jönsson i Pålstorp och Klockaren J. Landby i Welluf
Övrigt
Källhänvisning
Arkiv Sid- / Årsnummer
Raus kyrkoarkiv C:3 71 /
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning:
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Raus C:3 1828-1861; Uppehåll i registreringsarbetet 1861-1883. Samt Raus C:5 1884-1894.
. .... Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940), Se son CEB.
35
Lindberg, Bertil, Mail 22/3-2003. Emelia Bernhardina ÖHRWALL
Född 28 februari 1868, Helsingborg, stadsförsaml., nr. 19 Carl XI Vigd 2 september 1899, Helsingborg, stadsförsaml. (Hotel Continental) Dog 23 juni 1914, Helsingborg, stadsförsaml., nr. 19 Carl XI
. .... Moje Biarner, Skånska Biografier (Bokförlaget Scania, 1940), Se make CEB. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska Databas Födelsebok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum: 1868-02-28 Datum avser: f
z
Barnets namn: Emelie Bernhardina Antal födda: 1
Äktenskaplig börd: i Paritet: 0
Kön: k Dödfödd: e
z
Moderns namn: Maria Svensdotter ålder/födelseår: 29
titel: ort:
z
Faderns namn: J. W. Örvall ort: Hbg 67
titel: brefbärare
--------------------------------------------------------------------------------
Övrigt:.
36 Skånes Demografiska Databas. .... Lindberg, Bertil.
37 Lindberg, Bertil, Se makan.
38
Lindberg, Bertil, Mail 22/3-2003. Elsa Maria Emilia BOKELUND Född 1 april 1902, Helsingborg, stadsförsaml., 2A, 3A Thabia Vigd 31 oktober 1925, Helsingborg, stadsförsaml., Maria kyrkan Dog 3 september 1986 (Oscars församl., Stockholm)
. .... Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Dödbok 2 (CD-skiva, År 2000), [19020401-0748]
Lindberg, Elsa Maria Emilia
Artillerig 74 1 tr
115 30 Stockholm
Död 3/9 1986.
Kyrkobokförd (1967) i Oscar, Stockholms stad, Stockholms län. Mantalsskriven (1967) på samma ort.
Född 1/4 1902 i Helsingborg (Skåne, f d Malmöhus län).
Änka (2/1 1972).
--------------
Födelseförsamling i källan:
HELSINGBORG (Malmöhus län)
Källor:
SPAR 90, RTB 86
.
39
Kyrkböcker, Allerum, C:5 2/4 födda. 1847, 18/5, Erica Elisabeth Alexandra, Målar gesällen Carl Gustaf Boklund och dess hustru Peterbilla Elisabeth Rydberg från Nr. 6 Ljungen.
Målaren Christoffer Bokelunds hustru Ingrid Agneta Fernström, Skomakar Gesällen Jonas Petter Boklund, Jungfru Christina Boklund samt Fabrikören Lorentz Boklund och dess hustru Emelia Ebbesson från Stockholm. .... Kyrkböcker, Allerum, B:4 1/3 Flyttlängder 1862-1879. Utfl. 1863 24/10
Mamsell Erika Bokelund, [fr.] 6. Ljungen, [till] Ekeby
Infl. 1864 24/10
Mamsell Erika Bokelund, [fr.] Ekeby, [till] Nr. 6 Ljungen.
40 Kyrkböcker, Allerum.
41 Kyrkböcker, Allerum, B:4 1/3 Flyttlängder 1862-1879.
42
Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Boklund, Erika Elisabet. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Boklund, Erika Elisabet, f. 1847. 2003-11-08. SVAR & DIGDATA 2003.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Rahm, Nils
1851
Skivarp (Malmöhus län, Skåne)
Hemmansegare
Gift man, far i familjen
Skivarp (Malmöhus län, Skåne)/N:18 Skifvarp
Boklund, Erika Elisabet
1847
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Gift kvinna, mor i familjen
Skivarp (Malmöhus län, Skåne)/N:18 Skifvarp
Carl Johan
1888
Skivarp (Malmöhus län, Skåne)
Pojke, barn i familjen
Skivarp (Malmöhus län, Skåne)/N:18 Skifvarp
.
43
Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Boklund, Carl Gustaf. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Boklund, Carl Gustaf, f. 1821.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Boklund, Carl Gustaf
1821
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
målare
Änkling, far i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Axel Georg
1855
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
målare
Ogift man, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Josefina Christina Carolina
1857
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Ogift kvinna, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Betty Carola Sophia
1860
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Småskollär.
Ogift kvinna, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Lindblad, Astrid Elisabeth
1877
Helsingborgs stadsförs (Malmöhus län,
Flicka, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Skåne)
Lindblad, Vesta Maria
1882
Helsingborgs stadsförs (Malmöhus län,
Flicka, barn i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
Skåne)
--------------------
Troedsson, Carl Peter
1871
Vittsjö (Kristianstads län, Skåne)
dräng
Ogift man, ensam i familjen
Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6
--------------------
Pålsson, Emma Mathilda
1870
Kattarp (Malmöhus län, Skåne)
piga
Ogift kvinna, ensam i familjen Allerum (Malmöhus län, Skåne)/Ljungen nr 6. .... Kyrkböcker, Allerum, C:3 3/7. 1821, april 16, döpt 18. Frälsebokhållaren Johannes Christoffer Bokelund och Ingrid Agneta Fernströms på Kulla Gunnarstorp son Carl Gustaf.
Susc. mamsell Anna Johanna Thulin i Allerum.
Test. Ingenieuren Hallbeck i Hellsingborg, Uppsyningsman Tengvall från Grafverna, Fru Fernström, mamsell Hallberg från (Park)borg och Jungfru Kronbeck från Kulla Gunnarstorp. .... Kyrkböcker, Allerum, AI:7 Husf 1851-55. Ljungen 6.
Målarmäst. Carl Gustaf Boklund /.../
Petronella Ryberg /.../
Lorentz
Ida Maria
Emma Elisabeth
Carl Adolf 1852 28/7, Allerum ( 1852 15/3 )
( ... ) (...) , Allerum ( 1855 12/3 )
/.../
f. d. Bokhåll. Johannes C Boklund /.../
I A Fernström /.../. .... Skånes Demografiska Databas, Vigda. Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1843-11-07Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Carl Gustaf Bokelund ort:Helsingborg 15
titel: målaregesell sida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
z
Brudens namn:Petronella Elisabeth Ryberg ort:Helsingborg 161
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:e ålder/födelseår:0
Övrigt:. .... Kyrkböcker, Allerum, B:2 1/2 Flyttlängder 1833-47. Utfl. 1837 16/11
Gossen Carl Gustaf Bokelund 1821 16/4, fr. Ljungen nr. 6, till Helsingborg
Infl. 1843 10/11
Målaregesäll Carl G. Boklund 1821 ... Hborg, till Ljungen.
44 Kyrkböcker, Allerum, husf. AI:6. Se make CGB's fader.
45 Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se census.
46 Kyrkböcker, Helsingborg, se hfl AI:78 bostad.
47
Kyrkböcker, Helsingborg, se hfl AI:78 bostad. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Födda C:9 (1847-1861), sid 425. Den 1 November föddes Pigan Johanna Eliasdotters oäkta Son å n: 1 Röemölle som den 7 i samma månad döptes och kallades Alfred.
Bars till dopet af Pigan Lise Zentio i Helsingborg. Närvarande Fadder Pigan Petronella Jansson i Helsingborg. Modrens ålder 20 år, Barnmorska H... Hanna Persson i Röemölla.
48
Kyrkböcker, Helsingborg, Helsinngborgs sfs AI:78. Långvinkeln nr 36
...
Bagareges. Alfred Bokelund f. 55 1/11 Hborg ; hitflyttad från 2 Norden 1887 ; Bortflyttad 9 Kullen 1888.
49 Kyrkböcker, Helsingborg, Se son Alfreds födelse.
50 Kyrkböcker, Västra Karaby, Malmöhus län, Se CG:s Bostad 1838, husf.
51
Kyrkböcker, Västra Karaby, Malmöhus län, Se CG:s Bostad 1838, husf. .... Kyrkböcker, Västra Karaby, Malmöhus län, 1840, November
Andreas Gustaf Jonas ; 17 ; 30 ;
... Bokhållare Johannes Christoffer Bokelund i ... W. Karaby och H. Benedicta Christina Ekeberg.
.... Hr ... Hans Fredric Cederberg i Lund och dess Fru Christina Charlotta Bokeund bar barnet. (Testes) Carl Gust Bokelund. ... och dess fru Anna Sophia Lilja, Quartersmäst. Charles Emil Bokelund, Helsingborg och dess fru ... ..; Trädgårdsmäst Jöran Ekeberg ... Zireköpinge ........... Demoiselle Sophia Maria Ekeberg, ibm, Dahlmans hustru ..... från Lund.
.
52 Kyrkböcker, Västra Karaby, Malmöhus län, Se född.
53 Kyrkböcker, Allerum, Se född.
54
Skånes Demografiska Databas, Flyttade. Skånes Demografiska DatabasFlyttningslängd Halmstad/Sireköpinge
Datum:1821-01-02Datum avser:
zNamn: Benedicta EkbergKön: k
Titel: Födelsedatum:
Flyttar från: SireköpingeFlyttar till:Landscrona
Maka/make namn:
z
Antal flyttande: 0
Övrigt:. .... Skånes Demografiska Databas, Flyttade. Skånes Demografiska DatabasFlyttningslängd Halmstad/Sireköpinge
Datum:1823-12-31Datum avser:
zNamn: Benedicta EkbergKön: k
Titel: pigaFödelsedatum:
Flyttar från: LandskronaFlyttar till:Tågarp
Maka/make namn:
z
Antal flyttande: 0
Övrigt:. .... Kyrkböcker, Sireköpinge, se född.
55
Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs landsförsamling
Datum:1867-04-18Datum avser:f
z
Barnets namn:Anilda Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Maria Alqvist ålder/födelseår:24
titel:ort:
z
Faderns namn:J. Bokelundort:Pålsköp 30
titel:smedgesäll
Övrigt:.
56 Skånes Demografiska Databas.
57
Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Kattarps församling
1860 - 1895
Datum Datum avser
1875-01-27 död
Den avlidne
Namn Kön
Anilda kvinna
Titel Civilstånd
ogift
Ort Äktenskaplig börd
Svedberg N-o 11, 12 inom äktenskapet
Dödsorsak Ålder/födelsedatum (i förekommande fall)
halsondska År: 7 Månad: 9 Dag: 9
Födelsedatum:
Attest
Anförvant
Namn Ort
Johan Bokelund
Titel Relation
smed fader
Övrigt
Moder: Maria Ahlqvist
Källhänvisning
Arkiv Sid-/årsnummer
Kattarps kyrkoarkiv E:1 104 / 2
Förvarande institution Sida i Hfl
Landsarkivet i Lund 210
Läsproblem i förlaga Microfiche volym nr (ej obligatoriskt)
Nej
Källanmärkning
Volymen innehåller: Vigda 1860-1895. Döda 1860-1895.
Registeranmärkning
Uppgifterna hämtade ur: Kattarp E:1 1860-1895. .
58
Skånes Demografiska Databas, Döda. Skånes Demografiska DatabasDödbok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1888-06-15Datum avser:d
z
Den dödes namn:Anna Cecilia Bokelundort:Holland 9
titel:kön:k
äktensk. börd:eålder/födelseår:30år8mån8veckor19dagar
civilstånd:gdödsorsak:lungsot
z
Anhörigs namn:Bengt Anderssonrelation:ma
titel: snickare ort:
Övrigt:hfl s 2100,5.
59 Skånes Demografiska Databas, Se vigsel m BA. .... Skånes Demografiska Databas, Framräknat från död.
60 Skånes Demografiska Databas, Döda. Hon bodde där vid sin död.
61 Skånes Demografiska Databas, Se vigsel m ACB.
62
Skånes Demografiska Databas, Vigda. Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1878-04-05Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Bengt Andersson ort:Holland 11
titel: snickaregesäll sida i Hfl:
civilstånd:o ålder/födelseår:851
z
Brudens namn:Anna Cecilia Boklund ort:Holland 9
titel:sida i Hfl:
civilstånd:o ålder/födelseår:857
Övrigt:.
63
Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1879-05-14Datum avser:f
z
Barnets namn:Betty Ingeborg Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:1
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Anna Cecilia Boklund ålder/födelseår:21
titel:hustruort:
z
Faderns namn:Bengt Anderssonort:Böhmen 1 A
titel:snickare
Övrigt:Fader 27 år.
64
Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1882-06-15Datum avser:f
z
Barnets namn:Ida Carolina Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:2
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Anna Cecilia Bokelund ålder/födelseår:24
titel:ort:
z
Faderns namn:Bengt Anderssonort:Holland 9
titel:snickare
Övrigt:Fadern 31 år.
65
Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1884-12-28Datum avser:f
z
Barnets namn:Agda Elvira Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:3
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Anna Cecilia Bokelund ålder/födelseår:27
titel:ort:
z
Faderns namn:Bengt Anderssonort:Holland 9
titel:snickare
Övrigt:Fadern 33 år.
66
Demografisk databas för södra Sverige, Döda i Hästveda församling
Datum:1894-09-06Datum avser:Död
Sidnummer:61Årsnummer: 26
Läsproblem:N
z
Den dödes namn:Anna Maria Bokelundsida i Hfl:109
titel:enkefrukön:Kvinna
ort:Hästveda 4äktensk. börd:Ej angivet
civilstånd:änkaålder/födelseår:84årmåndagar
dödsorsak:attest:
z
Anhörigs namn: relation:
titel: ort:
Övrigt:
Arkiv: Hästveda kyrkoarkivVolymsignum: F:1Tidsomfattning: -
Förvarande intitution: LLAVolymnummer mikrofich:
Anmärkning:.
67 Demografisk databas för södra Sverige, Framräknat från död.
68
Skånes Demografiska Databas, Döda. Skånes Demografiska DatabasDödbok
Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1867-07-23Datum avser:d
z
Den dödes namn:Augusta Elisabeth ort:361 B
titel:kön:k
äktensk. börd:iålder/födelseår:3år9mån9veckor13dagar
civilstånd:odödsorsak:catarrhus gastro-intestinus (?)
z
Anhörigs namn:C. A. Boklundrelation:fa
titel: bagare ort:
Övrigt:kvnr 361 B, hfl s 443,3. .... Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1863-10-04Datum avser:f
z
Barnets namn:Augusta Elisabeth Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Bengta A. Nilsson ålder/födelseår:25
titel:ort:
z
Faderns namn:C. A. Boklundort:28
titel:bagaremästare
Övrigt:. .... Kyrkböcker, Helsingborg, SCB CA 6248 2 () 1862-1865. Nr 180 1863, oct 4, Augusta Elisabeth
Boklundf,C. A. Bagarmästare och H. Nilsson B., sist fyllt 25.
69
Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1870-10-21Datum avser:f
z
Barnets namn:Augusta Elisabeth Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:0
Kön:kDödfödd:e
z
Moderns namn:Bengta A. Nilsson ålder/födelseår:32
titel:ort:
z
Faderns namn:C. A. Bokelundort:Kärnan 25
titel:bagare
Övrigt:.
70 Folkbokföringen 1890, Se make 1890. Bör vara fel, står som född i Helsingborg i Skånes Demografiska Databas.
71 Skånes Demografiska Databas, Se vigsel m AEB. .... Folkbokföringen 1890, Se census. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Se vigsel 1890.
72
Skånes Demografiska Databas, Skånes Demografiska databasVigda i Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1890-12-10Datum avser:v
Ospecifiserad ort:
z
Brudgummens namn:Carl Wilhelm Ingelsson ort:Fyrkanten 10
titel: bokhållare sida i Hfl:
civilstånd:o ålder/födelseår:861
z
Brudens namn:Augusta Elisabeth Bokelund ort:Telegrafen 3,4
titel:jungfrusida i Hfl:
civilstånd:o ålder/födelseår:870
Övrigt:ICW hfl s 1135. BAE hfl s 2818. .... Kyrkböcker, Helsingborg, Vigda 1887-1892 5/8. 1890
91., Dec, 10, (I)ngelsson, Carl Wilhelm, Bokhållare, 10 Fyrkanten, 1861, Maj 20, 1
Bokelund, Augusta Elisabeth, Jungfru, 34 Telegrafen, 1870, Febr 26, 1.
73
Skånes Demografiska Databas, Födda. Skånes Demografiska DatabasFödelsebok för Helsingborgs stadsförsamling
Datum:1891-09-04Datum avser:f
z
Barnets namn:Ernst Wilhelm Antal födda:1
Äktenskaplig börd:iParitet:1
Kön:mDödfödd:e
z
Moderns namn:Augusta Elisabeth Bokelund ålder/födelseår:20
titel:ort:
z
Faderns namn:Carl Wilhelm Ingelssonort:Fyrkanten 10
titel:bokhållare
Övrigt:Fadern 30 år.
74
Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, MALMÖ S:t Petri CI:8 födda.
Födda i Malmö S:t Petri
Datum 1865-10-29 Datum avser ej angivet
Barnets förnamn Axel Ferdinand efternamn
Dödfödd Kön pojke
Antal födda 1 Paritet
Äkt. börd inom äktenskapet
--------------------------------------------------------------------------------
Moderns förnamn Johanna efternamn Kjellander
titel ort
ålder/födelseår 31
--------------------------------------------------------------------------------
Faderns förnamn Claes Johan Ferdinand efternamn Bokelund
titel instrumentmak.ges. ort 445
--------------------------------------------------------------------------------
Dopvittnen
Övrigt hsf. p. 65
Sidnummer Årsnummer
Sida i Hfl Källa MALMÖ S:t Petri CI:8.
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll för Boklund, Axel Ferdinand. Sveriges befolkning 1890
Sida 1
Hushåll för Boklund, Axel Ferdinand, f. 1865. 2003-11-08. SVAR & DIGDATA 2003.
Namn
Född Födelseförsamling
Yrke/titel
Civilstånd/familjest.
Boendeförsamling/plats
Boklund, Axel Ferdinand
1865
Malmö (Malmöhus län, Skåne)
Mejerist
Gift man, far i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
Risberg, Kerstin
1849
Kristianstad (Kristianstads län, Skåne)
Gift kvinna, mor i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Landgren, Erika
1869
Allerum (Malmöhus län, Skåne)
Mejerska
Ogift kvinna, ensam i familjen Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Carlsdotter, Wilhelmina
1869
Tingsås (Kronobergs län, Småland)
Piga
Ogift kvinna, ensam i familjen Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Hansson, Lars
1872
Genarp (Malmöhus län, Skåne)
Dräng
Ogift man, ensam i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
--------------------
Persson, Ola
1867
Lomma (Malmöhus län, Skåne)
Dräng
Ogift man, ensam i familjen
Dalby (Malmöhus län, Skåne)/Dalby N:o 28
.
75 Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Se folkräkning.
76
Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS. .... Kyrkböcker, Malmö, Malmö S:t Petri C:8, sid 306. nr 202; okt 29; döpt Nov 19; man; Axel Ferdinand; Instrument mak. Ges. Claës Johan Ferdinand Bokelund och Johanna Kjellander ; husf=445 p. 65 ; moderns ålder=41
Vittnen: Instrument mak. Andersson, ... Nyman ; Kyrktagen 1/12.
77 Kyrkböcker, Malmö, Se födelse.
78
Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Post 2015775
Boklund, Axel Ferdinand
Mejerist
f. 1865 i Malmö (Malmöhus län, Skåne)
Gift man, far i familjen
Dalby N:o 28
Dalby (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Malmö
. .... Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Hushåll:. Boklund, Axel Ferdinand 1865 Far
Risberg, Kerstin 1849 Mor
----------
Landgren, Erika 1869 Ensam
----------
Carlsdotter, Wilhelmina 1869 Ensam
----------
Hansson, Lars 1872 Ensam
----------
Persson, Ola 1867 Ensam
.
79 Malmö Stadsarkiv födelseböcker via DDSS, se barns födelse.
80
Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003), Post 2015776
Risberg, Kerstin
f. 1849 i Kristianstad (Kristianstads län, Skåne)
h.
Gift kvinna, mor i familjen
Dalby N:o 28
Dalby (Malmöhus län, Skåne)
Födelseort i källan: Kristianstad
.
81
Riksarkivet/Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges Befolkning 1890 (2003).
Hem | Innehållsförteckning | Efternamn | Namnlista
Hemsidan skapades 19 Sep 2011 med Legacy 7.5 från Millennia